Husbyggaren 2009 Nr 1

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund� BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

091Nedanstående är en annons från Protan

2 husbyggaren nr 1 B 2009

nr 1 B 2009husbyggaren 3

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska

Byggingenjörers Riksförbund

ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker

REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion

Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm

Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33

e-brev: [email protected]

ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson

Lena Rösund

Tfn 08-644 79 60� Fax 08-643 11 60


Djursholmsvägen 62

183 52 Täby

PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90


PRENUMERATIONSPRISER

1–4 prenumerationer 250:–

5–9 prenumerationer 200:–

10 eller fler prenumerationer 160:–

Lösnummer 70:–

Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro:� Bankgiro:

55 34 25-0�� 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2009

Nr 1��v �5 Nr 5��v 37

Nr 2��v 11��Nr 6��v 42

Nr 3��v 17��Nr 7��v49

Nr 4��v 23

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri

Box 82,�271 22 Ystad

Tfn 0411-736 10� Fax 0411-173 53


Husbyggaren är medlem

i Sveriges Tidskrifter

Upplagan är 11 300 ex.

Kontrollerad av

Husbyggaren uttrycker SBRs officiella

uppfattning endast då det särskilt

anges.

Redaktionen ansvarar inte för

material som inte beställts.

Bilaga medföljer

nr 1 · 2009�|�Årgång 51

SBR |�SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND�B�BYGG�B�EL�B�VVS�B�ANLÄGGNING

Sidan 26 Tunnlar och broar är ofta stora komplicerade anläggningar med utmaningar.Som att hitta fäste för en bro i ett skredområde eller dra en tunnel under Stockholms vatten.När entreprenaden väl är utförd återstår besiktningen. Husbyggaren har följt med flera av SBRsbesiktningsmän ut. Frågan blir om förbesiktningar skulle kunna förhindra att fel byggs in?Foto: Margot Granvik

I nästa nummer:Stålbyggnad & Drift och underhåll

Tidningen utkommer i vecka 11

INNEHÅLL4 Teknisk utmaning dra tunnel under Stockholms vatten

10 Tillslutna stållådor minskar underhållet för bågbro

14 Anläggningsmaskin kan fjärrstyras i realtid

18 Besiktningsmän får grön kompetens

20 Unikt fjällhotell uppförs i extrem arbetsmiljö

24 Entreprenören bör fixa till golvbrunn och takstege

26 För många fel förlänger slutbesiktning av hall

30 Felen är åtgärdade och bygget blir godkänt

32 Objektiva miljökriterier saknas för byggmaterial

34 Jämförelser av CO2-utsläpp är väl underbyggda

38 Juridik: Regler styr hur ramavtal ska handlas upp

40 IT: Tänk om smarta prylar och visdom blir status

42 Form & Teknik: Att bo granne med havet – återbesök på ny plats

45 Noterat

46 Låt inte krisen stoppa industrialiseringen

59 Marknadsnytt

60 Nytt från SBR

Stockholms nya järnvägslänkCitybanan är en tvåspårig tunnelsom byggs under centrala Stock-holm mellan Tomteboda och

Stockholm Södra. Den totala längden blircirka sex km och tunnelarbetet omfattaräven byggandet av två stycken underjor-diska stationer.

Färdigbyggd innebär Citybanan att dennuvarande tågtrafiken kommer att kunnadubbleras och att den så kallade geting-midjan byggs bort.

Miljömässigt känsligt områdeEftersom den största delen av Stock-holms grund består av hård kristallin berg grund så är ett tunnelalternativ ettbåde tekniskt och miljömässigt bra alter-nativ. Merparten av tunnelarbetet kan ut-föras med traditionell tunneldrift (borr-ning/sprängning).

Vid Söderström, det vill säga tunnel -delen från Riddarholmen till Söder Mä-larstrand måste en annan byggmetod ut-nyttjas på grund av att bergytan liggerlångt under tunnelläget. Dessutom är detcentrala läget mellan Riddarholmen–Gamla Stan–Södermalm ett miljömässigtmycket känsligt område varför speciellhänsyn måste tas vid val av byggmetod.

Fem års byggtidKonsortiet ”Joint Venture Söderströms -tunneln HB” är ett samarbete mellan dettyska företaget Züblin SpezialtiefbauGmbH och det danska företaget E. Pihloch Son A/S. Konsortiet tecknade i bör-jan av år 2008 ett avtal med Banverket omatt på totalentreprenad bygga Söder-strömstunneln. Kontraktsumman är på1 330 miljoner SEK och planerad byggtidcirka fem år från byggstart.

Züblin är specialiserade på avanceradeundermarksarbeten och kommer att sva-ra för alla sponter, schakter, pålar, stag,

stöd samt även de bergtunnlar som ingåri kontraktet. Züblins teknikavdelning hardessutom gjort alla beräkningar och kon-struktioner av ovanstående.

Pihl och Son kommer att bygga självasänktunneln och har även gjort beräk-ningar och konstruktionshandlingar i sam arbete med Cowi. Pihl och Son harstor erfarenhet av sänktunnlar från tidi-gare liknande projekt.

JV Söderströmstunneln HB kunde så-ledes uppfylla alla krav som beställarenställde på miljöhänsyn, tidigare erfaren-het, arbetsledning samt erfarna yrkesar-betare.

Tre tunnelelement sänksPå båda sidorna om Riddarfjärden kom-mer komplicerade arbetsschakt att byg-gas. Dessa schakt behövs för att kunna an-sluta bergtunnlarna till sänktunneln.

Undervattensdelen av tunneln bestårav tre stycken tunnelelement som varde-ra är cirka 100 meter långa. Efter att hablivit färdigställda på arbetsplatsen vidSöderström kommer respektive elementatt sänkas ner på fyra stycken stålkärne-pålade fundament nere på sjöbotten. Ef-ter det att alla arbetsmoment är fär-digställda så påminner konstruktionenom en överdeckad undervattensbro.

Arbetsschakt RiddarholmenSchaktet vid Riddarholmen kommer attbli cirka 30 m djupt under sjövattenytanoch kommer att användas till att platsgju-ta den anslutningskonstruktion som er-fordras för att kunna koppla ihop dennorra bergtunneln med sänktunneln.

Överdelen av arbetsschaktet ner tillcirka 20 m under sjöytan består av lösajordmassor, och två stycken parallellaborrade sekantpåleväggar utförs med enväggtjocklek av 1,5 m. Dessa ”spontväg-gar” borras ner till bergytan och stagas av

invändiga stöttor på två stycken nivåer.Under sekantpålenivån (minus 20 m)

måste ytterligare 10 m bergsschakt ut-föras. För att förhindra att vibrationerfrån borrning/sprängning kan påverkaomgivande byggnadsverk så kommervertikalt sågade slitsar att göras utefterhela längden av respektive schaktväggar.

Eftersom arbetsschakten måste byggasut 50 m i Riddarfjärden måste en fång-damm byggas. Dammväggarna kommeratt förankras med olika typer av stag. Vidstagarbetet måste hänsyn tas till omgi-vande hus och andra konstruktioner.

För att undvika inläckande vatten


ANLÄGGNING Att spränga mitt i stan och att det är trångt. Det är två av utma-

ningarna när Citybanan i Stockholm ska dras under Riddarfjärden. Dessutom gäller det att få tun-

nel elementen från Tallinn igenom Södertäljeslussen – som egentligen är för liten!

Teknisk utmaning dra tunnelunder Stockholms vattenAv tilo spahn, teknisk projektchef, JV Söderströmstunneln HB och sven-göran andersson, Züblin Scandinavia AB

Tilo Spahn är teknisk produktionschef

på Züblin. Han har mångårig erfarenhet som

platschef och arbetschef på olika internatio-

nella uppdrag.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Sven-Göran Andersson är bygg -

ingenjör SBR. Han var ägare och VD för borr-

företaget Sven Andersson i Uppsala AB,

innan det såldes till Züblin, och är en

veteran i borrsammanhang.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

kommer ridåinjektering att utföras undersekantväggarna samt även annan typ avberginjektering ner till sju meter underslutlig sprängbotten. Även fångdamms -väggarna kommer att jetinjekteras i över-gång mellan jord och berg.

Arbetsschakt Söder Mälarstrand

Ett U-format ”sekantpåle-schakt” kom-mer att byggas ner till ett djup av 18 m frånsjövattenytan. Sekantpåleväggarna (somär borrade) blir 1,5 m tjocka.

Grundläggningen av den platsgjutnabetongtunneldelen som byggs nere i ar-betsschaktet görs med borrade pålar nertill bergytan som ligger max 33 m undersjövattenytan. Pålarna dubbas in i bergetoch tätning mot läckande vatten erhållsgenom jetinjektering.

För att upprätthålla biltrafiken på Sö-der Mälarstrand måste en temporär brobyggas ute i Riddarfjärden. Bron grund-läggs med borrade betongpålar med 1,2 mdiameter. Dessutom måste den befintligakajen förstärkas med borrade pålar. Kon-struktionen förstärks ytterligare medbakförankrade dragstag.

På grund av att vattendjupet bara är

4 m utanför den befintliga kajen måsteomfattande grävarbeten utföras inne i ar-betsschaktet ner till tunnelläget 18 m un-der sjövattenytan. Sedan kommer ridå-och botteninjektering att utföras i bottenav schaktet för att täta mot inläckandevatten.

Eftersom botten av sänktunneln kom-mer att ligga 23 m under sjövattenytanoch det maximala vattendjupet är cirka20 m måste omfattande muddringsarbe-ten utföras. För att minimera miljöpåver-kan av vattnet i Riddarfjärden kommer såkallade ”siltcurtains” att placeras så attarbetsområdet avskärmas från den övri-ga delen av Riddarfjärden.

Efter erfoderlig muddring kommer enarbetsyta av betong att gjutas på sjöbot-ten.

Borrade stålkärnepålar kommer sedanatt drivas genom ”bottenbetongen” ochner cirka 1 m i fast berg.

Dykare kommer att kontrollera att stål-kärnepålarna hamnar rätt. Borrning ochstålkärnemontage kommer att utförasfrån borrplattformar. Efter slutförd pål-ning kommer fundamenten att formsät-tas och armeras. Sedan gjuts fundamen-

ten av dykare med en speciell undervat-tenbetong.

Sänktunnelelement av betong

På grund av det begränsade arbetsområ-det vid Söderström måste huvuddelen avtillverkningen av de cirka 100 m långatunnelelementen göras på andra platser.Stålgjutformarna, som tillverkas av 10mm tjock fartygsplåt, byggs på ett skepps -varv i Tallinn. Dimensionerna av respek-tive tunnelelement är: längd cirka 100 m,bredd 20,5 m och höjd 10,0 m. Stålformar-na byggs färdiga i Tallinn och placeras påstora pråmar. Varje stålform förses ocksåmed täta stålskott på varje kortsida ochformarna fungerar också som ett ”båt-skrov” under transporterna fram till slut-ligt läge i Riddarfjärden.

Ett problem vid sjötransporten är attSödertäljeslussen är smalare än formele-menten (slussbredden är cirka 19 m). Pro-blemet går att lösa genom att lasta form -elementen på pråmarna på ett sådant sättatt botten av elementen ligger högre änslussportar och sidokajer vid slussning-en.


Fortsättning s. 6�P

Citybanan dras i en sänktunnel som läggs längs sjöbotten mellan Riddarholmen och Söder Mälarstrand. Den nedre skissen visar längdsek-

tionen över sänktunneln och anslutande bergtunnlar. Skiss: Züblin

Vid en kajplats längre in i Mälaren

kommer det fortsatta arbetet med tunnel -

elementen att göras, det vill säga arme -

ring och betonggjutning. Först måste

stålformarna lastas av pråmarna. Det sker

genom att vattenfylla pråmarna som då

sjunker ned; stålformarna ”självflyter”.

Belastar inte närmiljönGenom att det mesta av arbetet med att

färdigställa tunnelelementen sker utan-

för Stockholm kommer väldigt mycket av

de miljöproblem i form av ljud, avgaser,

etcetera som uppkommer vid denna typ

av byggande inte att behöva belasta när-

miljön runt Riddarfjärden. Eftersom far-

leden in till Riddarfjärden har ett begrän-

sat djup kan inte tunnelelementen fär-

digställas mer än till ett djupgående av 6,0

m. Resterande arbete måste göras vid det

slutliga läget vid Söderström.

Under tiden som tunnelelementen har

tillverkats har också de båda platsgjutna

tunneldelarna vid Riddarholmen respek-

tive Söder Mälarstrand gjorts färdiga.

Båda arbetsschakten kommer nu att vat-

tenfyllas och spontväggarna ut mot Sö-

derström kommer att skäras bort genom

att använda speciella undervattenmeto-

der.

Efter att så kallade ”Gina-tätningar”

har monterats på tunnelelementen är

dessa färdiga att sänkas ner till slutligt

läge på bottenstöden, speciella juste -

ringsdon (grout-bags) är monterade på

bottenstöden, vilket medgör att smärre

justeringar i höjd kan göras.

Berget måste slitssågasNär tunnelelementen är placerade i rätt

läge demonteras tätskotten från varje ele-

ment. Slutligen monteras spänn kablar

genom alla tre tunnelelementen och kab-

larna efterspänns. Med denna byggmetod

garanteras att den specificerade minimi-

livslängden på 120 år kommer att uppnås.

Byggandet av de bergtunnlar som in går

i kontraktet påverkas mycket av det

trånga utrymmet vid Söder Mälarstrand

samt den känsliga närmiljön med bland

annat restriktioner av tillåtna skjuttider

och vibrationer. Omfattande slitssågning

av berget måste göras innan sprängning

kan påbörjas.

Tunnelarbetet vid Söder Mälarstrand

startar i februari 2009 med att tillfarts -

tunneln börjar med att drivas in mot läget

för tågtunneln. Från detta läge drivs se-

dan tågtunneln norrut mot arbetsschak-

tet vid Söder Mälarstrand.

Transporter går över vattenEtt logistiskt problem är det faktum att

lastbilstrafik till och från Riddarholmen

är begränsad på grund av bron över till


P

Vid Söder Mälarstrand och Riddarholmen byggs arbetsschakt där bergtunnlarna ska ansluta till sänktunneln som ska gå längs sjöbotten. Här

sker en etablering vid Söder Mälarstrand. Foto: Züblin



Riddarholmen. Problemet har lösts ge-nom att i stället utnyttja sjötransporter.En kombination av bogserbåtar och prå-mar gör det möjligt att kunna transporte-ra 250 ton material per transport till ochfrån Riddarholmen eller Söder Mälar-strand.

JV Söderströmstunneln HB kommeratt utnyttja sjötransporter så mycket sommöjligt för att värna om närmiljön runtRiddarfjärden.

En lastkaj, som ligger cirka en timmesbåt resa bort, har hyrts för alla tungatransporter till och från arbetsområdetvid Söderström. Många transporter kansåledes göras som sjötransporter vilketavsevärt kommer att minska buller ochavgasproblemen.

Den komplicerade byggmetod somkommer att användas kräver också en

mycket noggrann utsättning och inmät-ning. Över 100 stycken fixpunkter förgeodetisk mätning kommer att behö-vas.

Även olika typer av GPS-mätning kom-mer att användas. Dessutom har över 30stycken inklinometerrör installerats förkontroll av sättningar och skred.

Varvet bygger stålformarByggtiden är planerad till fem år frånbyggstart vilket ger ett slutdatum i de-cember 2112. Vissa osäkerheter som kanpåverka tidplanen är jord- och bergför-hållanden, väderlek – som tuffa vintrar –samt det faktum att mycket av arbetetkommer att bedrivas ”off-shore”. En visstid tar det också, minst tio månader, attplanera, konstruera samt ordna med ut-rustning och personal.

Byggverksamheten startade i maj 2008när den första trafikomläggningen gjordesvid Söder Mälarstrand. För närvarandeborras det för pålar vid Söder Mälarstrand.

Vid Riddarholmen byggs en ljuddäm-pande vägg samt förbereds för att börjaborra för sekantpåleväggarna till arbets-schaktet. Borrningar påbörjas under ja-nuari 2009.

Vid Mariahissen pågår förberedelseför att påbörja tillfartstunneln.

I Tallinn har skeppsvarvet börjat byggastålformarna till tunnelelementen.

Alla som är med och driver projektettycker att det är ett mycket intressant ochutmanande arbete att föra i hamn, speci-ellt med tanke på den miljöhänsyn sompräglar projektet. D

Början av en sekantpålevägg med borrhålsdiameter 1,5 meter som ligger vid arbetsschaktet på Riddarholmen. Foto: Züblin

P


Borrning för sekantpålevägg vid arbetsschakt Söder Mälarstrand. Borrmaskin B640 rotationsmaskin med vridmoment av 400 00 Nm. Borr-

hålsdiameter är 1,2 m. Foto: Züblin

Runt midsommaren 2008 öpp-nades den del av Europaväg 6som sträcker sig genom Munke-dal i Bohuslän. Att planera och

bygga väg och bro genom det skredkäns-liga området i Bohuslän var inte helt lätt.Det krävdes skicklighet och omsorg.

En av de besvärligaste detaljerna varatt hitta en bra övergång över Örekils -älven. Området kring älven är naturskyd-dat och myndigheterna krävde bland an-nat att Örekilsälven skulle kunna få me-andra fritt utan påverkan av E 6:an.Strandbrinken utefter älven rasar hela tiden i mindre skred.

För att hitta bästa läget för brons pla-cering, fick vägen anpassas till bron, ochinte tvärt om, som annars är brukligt.Man tillsatte en särskild teknikgrupp förbron som arbetade ihop med övriga i pro-jektet. Rambölls arbete med brons pro-jektering leddes av broingenjören Per-Olov Svensson.

Olika brotyper granskadesVägverket gav konsulten tillräckligt medtid för att optimera broläge och brotyp.Detta skulle senare visa sig ha avgörandebetydelse för slutresultatet.

Olika brotyper skisserades och värde-rades. En brotyp som till exempel valdes

bort i detta läge var av typ så kallad frittframbygge. Denna skulle kunna ha krävtupp emot 200 pålar bara för ett enda stöd.Risken för skada vid eventuella jordskredtogs också med i bedömningen av pål-grundlagda stöd.

I över ett års tid, mättes, ritades, borra-des och till sist grävdes fram de bästagrundläggningslägena för brostöden.

Med hänsyn till skredrisken bestämdesatt bron skulle grundläggas på berg.

Allt detta ledde fram till att en bro medett betongbågspann över Örekilsälvenvaldes och som huvudbärverk slutna stål-lådor.

Letade sprickorDe känsligaste stöden var bågens anfang.Här krävdes extra undersökningar i formav bland annat utökade borrningar ochvattenförlustmätningar för att undersökaförekomsten av eventuella sprickor i ber-get. Grundläggning för anfangen direktpå berg var nödvändigt. Den högsta sä-kerhetsklassen för grundläggningen avstöden var anbefalld.

Ett gestaltningsprogram upprättadessom förgyllde broförslaget.

Göts mot kristallint bergÄven vid anbudsräkning gavs en relativtgod tid för anbudsgivarna att räkna på ob-jektet.

NCC valdes som entreprenör, menupphandlingen överklagades i domstolav BilfingerBerger som hade det lägstaanbudet. Efter domstolsprövning fickdock NCC uppdraget att uppföra bron.

Som konstruktör valdes Centerlöf &Holmberg i Malmö, med Ola Bengtssonsom samordnare, tillsammans med Leo-nardt, Andrä & Partner, Stuttgart.

För sprängningen av bågens bägge an-fang krävdes extra stor försiktighet. Hår-da restriktioner var satta.

Resultatet blev mycket bra. Bågen götsmot en fin yta av hårt kristallint berg.

Båge i 17 etapperFör att minimera påverkan på naturenvaldes olika byggteknik för betongbågen.

På den östra sidan valdes en faststålställning, och på den västra sidan ettså kallat fritt frambygge där bågen häng-des upp i kablar med hjälp av en tillfälligpylon, som förankrade kablarna i berget.

Att rengöra formen, gjuta och flyttaformvagnen tog två veckor. Varje sektionvar 5,5 meter lång.

Formvagnen vägde 80 ton tom, ochfylld med betong vägde den 300 ton. Bå-gens bredd var 14 meter, och golv, tak ochmellanväggar göts i ett stycke. Bågen götsi 17 etapper.

Totalt krävdes 32 kabelpar som förank-rades i olika nivåer. Bergförankringen avspännlinorna injekterades fast 12–21 me-ter in i berget.

Ihopsvetsade lådorBetongfarbanan vilar på två stållådor istället för som ofta är brukligt fyra balkar.

Jan Sandberg är broingenjör på

Vägverket. Han arbetar med tekniska ut -

redningar, granskningar av förslagsritningar

och tekniska beskrivningar till broar. Jan

Sandberg håller i förberedande besiktningar

på alla broar inom Vägverkets Region Väst.


ANLÄGGNING Att bygga en närmare 500 meter lång bro i ett skredkänsligt om-

råde i Bohuslän var en utmaning. Farbanan vilar på två stållådor som tillslutits hermetiskt för att

minska korrosionen – och därmed också framtida underhållskostnader.

Tillslutna stållådor minskarunderhållet för bågbroAv jan sandberg, broingenjör, Vägverket

Vy under bro. Foto: Vägverket

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Lådorna kom i 20 meter långa sektioner

och svetsades ihop på byggplatsen. Brons

totala längd är 494 meter. Efter tät-

hetsprovning genom vakuumlådor svet-

sades lådorna ihop och tillslöts herme-

tiskt som en sarkofag. När syret inne i lå-

dan tar slut avstannar korrosionen. Insi-

dan behöver inte målas.

Framtida inspektioner inne i lådan kan

utföras genom att titthål öppnas för att

kunna gå in med fiberoptik och granska

lådans innandöme. Vid behov kan man i

framtiden skära upp öppningar i lådorna

och gå in för att utföra eventuella repara-

tioner. Genom detta förfarande bedöm-

mer Vägverket att få betydligt mindre un-

derhållskostnader än om man utfört lå-

dan som invändigt målad med gångbanor,

trappor, belysningar etcetera eller som en

låda med avfuktningsanläggning.

Kostnad och tid hölls

Den 23 meter breda betongfarbanan göts

sedan ovanpå lådorna och bron fär-

digställdes på konventionellt sätt.

NCC hade till sitt förfogande duktiga

yrkesarbetare som leddes av Berndt Jans-



Ena sidan av bågen byggdes från en fast ställning. Den andra sidan över Örekilsälven med linor förankrade i berget genom en tillfällig pylon.Foto: Vägverket

Örekilsbron efter ihopgjutningen. Foto: Vägverket

Vy. Foto: VägverketDet krävdes bärkraftiga linor. Foto: Vägverket

Startklara lådor för lansering ut på bron. Foto: Vägverket

son, och samarbetet med Vägverkets

platsledning, som leddes av Sven-Ove

Timmersjö, fungerade väl.

Genom att förslagshandlingarna var

väl genomarbetade lades första grundste-

nen till ett gott slutresultat. Inga stör-

ningar i grundläggningen av de många

stöden i byggskedet uppkom, eftersom de

projekterade grundläggningsnivåerna

stämde väl. Konstruktörerna och entre-

prenören lade sedan till sina byggstenar

på ett förtjänstfullt sätt.

Kostnaden höll, kvaliteten var god, och

färdigställandetiden kunde hållas. Vid

slutbesiktningsdagen låg relationsrit-

ningarna över bron i original på bordet.

Tiden var i detta fall en viktig nyckel för

ett bra resultat. D


Utsikten från Munkedalsbron mot Saltkällefjorden är magnifik. Foto: Vägverket

Lysande bro. Foto: Vägverket

Liksom i alla tider är bågen både funktionell och arkitektoniskt vacker. Foto: Vägverket

P


Det är vi– som layoutar, trycker

och distribuerar Husbyggaren

När får vi göra din tidning?

Ring för en givande kontakt

Box 82, 271 22 YSTAD

Telefon 0411-736 10 • Fax 0411-173 53

[email protected] • www.cty.se


BIM eller bygginformations -modellering diskuteras livligt idagens byggbransch. Speciellttycks tekniken ha fått fäste inom

husbyggandet där allt fler vittnesmål omteknikens förträfflighet rapporteras.

Övergången från att projektera i 2D tillatt modellera verkligheten med hjälp av3D modeller sker nu över hela världen.CIFE – Center of Facility Engineering,Stanford University, gör årliga enkätstudi-er av hur byggbranschen implementerarnya virtuella projekterings- och produk-tionsmetoder i byggprocessen, så kalladVirtual Design and Construction (VDC).

Enligt CIFE och undersökningar somvi gör i Sverige tycks införandet av VDCske stegvis i tre nivåer:– Visualisering är det första steget. Olika

3D modeller sammanförs i så kalladesamgransknings-modeller eller ”digitalmock-ups” för visualisering och kolli-sionskontroll mellan olika discipliner,till exempel samgranskning av installa-tions-, arkitekt- och konstruktionsmo-deller. Införandet av den första nivån ärrelativt okomplicerat och kräver rela-tivt enkla anvisningar som överens-kommelser om ett gemensamt koordi-natsystem för leverans av 3D modellerför att samgranskningen ska fungera.

– Integration är det andra steget när manbörjar utnyttja möjligheterna att medBIM som informationsbärare att integ -rera informationsflödet mellan olikaapplikationer i byggprocessens olikaskeden. Exempel på sådan integrationär möjligheten att utföra energianaly-ser från en BIM modell, kombineraBIM modellen med produktionspla-neringen för att visualisera produktio-nen, så kallad 4D modellering. Dettasteg kräver mer av de ingående aktörer-nas hantering och programvara, till ex-empel hur metadata ska identifieras

och utbytas, vilken information som skaknytas till olika objekt i modellen.

– Automation är det slutliga steget i över-gången till en BIM baserad byggpro-cess. Möjligheter till automatisering avdesignen med hjälp av parametriseringnämns som exempel men även styrningoch kontroll av produktionsutrustningvia Computer Numerical Control(CNC) gränssnitt. Det sista steget kange stora besparingar i form av tid ochkostnader men innebär också ekono-miska risker och kräver sannolikt stra-tegiska allianser med underleverantö-rer för att ge resultat.

Sprids och används igenGemensamt för införandet av samtliga ni-våer är att information i högre grad sprids

och återanvänds av aktörerna i byggpro-cessen, exempelvis med hjälp av incita-mentavtal som bygger på någon slags sam -arbetsmodell där nyttan men även kostna-derna för tekniken kan delas mellan bygg-herre, projektörer och entreprenörer.

Speciellt för de mer avancerade nivåer-na kan kostnaderna för införandet vara såstora att de måste avskrivas över flera pro-jekt. Figur 1 visar ett typiskt exempel på vi-sualisering där en VR modell användes isamgranskningsprocessen vid byggandetav LKABs pelletsverk MK3 i Malmberget.

Maskinstyrda anläggningsprojektI SBUF-projektet ”Aktiv design i anlägg-ningsprojekt”, som bedrivits vid Luleåtekniska universitet tillsammans medSkanska, Atcon och Ceco interactive de-

ANLÄGGNING Genom BIM, 4D-modellering och data från maskindatorer kan vi skapa

kontroll i realtid. I framtiden kan det bli aktuellt med fjärrstyrda anläggningsmaskiner där samma

information som används för att planera produktionen kan används för att styra maskiner.

Anläggningsmaskin kan fjärrstyras i realtidAv sven liedberg, Skanska Teknik, thomas olofsson, Luleå tekniska universitet, patrick söderström, Atcon AB

och Luleå tekniska universitet och daniel thall, Ceco interactive design

Sven Liedberg är tekn dr i geoteknik och

avdelningschef för geoteknik och berg på

Skanska Teknik, samt teknikansvarig för geo -

teknikområdet i Skanska Sverige AB. Han ar -

betar även med geotekniskt stöd åt Skanska

Sverige med anläggnings- och husprojekt.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Thomas Olofsson är professor i bygg-

produktion vid Luleå tekniska universitet.

Han förestår också centrumbildningen

eBygg, som utvecklar virtuella byggmetoder.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Patrick Söderström är ägare till

Atcon AB, samt doktorerar inom ”Industria-

liserat anläggningsbyggande” på Luleå

tekniska universitet.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Daniel Thall är ingenjör samt system -

vetare och har tio års erfarenhet av imple-

menter ing och utveckling av BIM i olika

byggnads projekt. Han är VD på företaget

Ceco Inter active Design.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

sign, har målet varit att undersöka hur

BIM och 4D simulering i anlägg-

ningsprojekt kan bidra till en effektivare

produktionsprocess.

Ny teknik som GPS, maskinsensor-

system och maskindatorer har i allt hög-

re grad börjat användas i svenska anlägg-

nings projekt. De flesta större väg- och

järnvägsprojekt har infört maskinstyr-

ningssystem som grund för schakt- och

fyllnadsarbeten.

Maskinstyrning är att med hjälp av sen-

sorsystem och positionsgivare (oftast

GPS) kunna se maskinens läge mot en di-

gital 3D modell av det som ska utföras.

Noggrannheten på visningen är cirka 10

mm och till exempel en grävmaskinist

kan se hur skopan förhåller sig till den yta

eller de detaljer han ska schakta.

Maskinstyrningssystem finns idag för

anläggningsmaskiner såsom hjullastare,

grävmaskiner, bandschaktare och väghyv-

lar. Maskinstyrning gör att tiden att starta

upp och genomföra projektet minskar.

Modeller för hela arbetsprojektet finns

ofta inlagt i maskindatorn som gör det

möjligt att snabbt flytta och starta upp ma-

skinerna var som helst på bygget. Oavsett

om det är mörkt eller snöar så kan maski-

nisten alltid se vad han ska göra vilket in-

nebär effektivare maskintidsutnyttjande.

Genom införandet av maskinstyr-

ningssystem har inte bara tekniken för-

ändrats, även byggprocessen har anpas-

sats. Tidigare var det vanligt att man un-

dan för undan gjorde utsättning för de

moment man just för tillfället arbetade

med. Detta betydde också att produktio-

nen genomfördes och problem som upp-

kom löstes under tiden.

Det som händer idag är att maskinmo-

dellerna måste skapas först, innan an-

läggningsprojektet kan starta. Den tid

man tidigare lade ned vid manuell utsätt-

ning under hela projektet måste nu an-

vändas till att skapa 3D modeller och sä-

kerställa förutsättningarna för projektets

teknik. Detta betyder också att problem-

ställningar i fråga om utformning och tek-

niska lösningar måste planeras mera nog-

grant innan produktionen startar.

Dagens maskinstyrda anläggningspro-

jekt avsätter alltså mer tid innan produk-

tionen startar för att just lösa hantering-

en av utformning och tekniska lösningar

i samband med 3D modelleringen.

Att kunna se var man är i en 3D modell

och där se hur man ska utföra arbetet är

en stor fördel för maskinföraren men

även för projektledningen. 3D tekniken

har ju använts i många år som verktyg för

att genomföra projekteringsunderlag och

volymberäkningar. Nu när samma data

går att hantera ända ut till maskinerna så

kommer 3D modeller att få en ännu stör-

re och viktigare roll i framtidens automa-

tisering av väg- och anläggningsprojekt.

Gå över mot BIM med 4D

Att skapa digitala 3D modeller för ma-

skinstyrning och volymberäkning är bara

första steget. Nästa nivå är att integrera

modellen med övrig information om den

planerade produktionen för att skapa en

BIM modell av det planerade projektet.


Figur 1. Exempel på visualisering och samgranskning i en VR miljö. Bilden är från projekte -

ringen av LKAB:s pelletsverk MK3 i Malmberget.

Exempel på maskinsystem i en grävmaskin.


Genom att koppla tidplaner direkt mot

terrängmodellen så har vi en 4D modell

och möjlighet att simulera och spela upp

ett tänkt produktionsförlopp.

Ofta är det just planeringen som är det

stora problemet i anläggningsprojekt, ef-

tersom genomförandet är starkt beroen-

de av geotekniken. På grund av att mark-

förhållandena är osäkra skapas ofta tid -

planer grova nog att inrymma dessa osä-

kerheter. Det försvårar uppföljning och

kontroll och därigenom mängdreglering,

som ofta görs utifrån ett planerat tillstånd

och inte från det verkliga förhållandet.

Genom att skapa tidplaner från 3D mo-

deller och 4D simulering kan planering-

en förfinas. Att veta vilka resurser som ska

göra vilka aktiviteter under vilken tid är

speciellt viktigt i anläggningsprojekt.

Just utsträckningen och de varierande

volymerna i anläggningsprojekt gör att

produktionskontrollen är svår.

Med 4D så kan man skapa och förädla

en produktionsprocess på detaljnivå och

tidigt ge indikationer om arbetsmomen-

tens effektivitet. Man kan aktivt i projek-

ten välja mellan olika alternativ när man

konstaterat vilka förhållanden som råder.

På så sätt kan en detaljerad tidplan göras

och aktivt modifieras under produktion.

Figur 2 visar en möjlig integrering av

informationsflödet i maskinstyrda an-

läggningsprojekt.

Processen är uppdelad i följande steg,

se figur 2:

1. 3D modellen skapas i CAD programmet

i sektioner (till exempel varje meter).

Vid ändring av designen (under pro-

duktion) kan detta steg hoppas över.

2. De olika bärlagren projekteras utgåen-

de från antagna geotekniska förhållan-

den (projektering) eller utifrån verkli-

ga markförhållanden (under produk-

tionen).

3. Informationen från sektionsgeometri-

er och bärlager sparas i modellen för att

användas i planeringen av projektet

och för export av maskindata.

4. Masskvantiteter (fyll och schakt) be-

räknas och 3D modell genereras från

sektionsdata. Olika program för mass -

optimering kan också användas för att

skapa underlag för resurs och tidplaner.

5. (Om)planering av aktiviteter (fyll och

schakt) och transporter av massorna

görs lämpligen med tid-lägesteknik, (så

kallad tid-väg diagram).

6. Produktionsplanen kan nu visualiseras

(4D) genom att kombinera 3D model-

len med tidplanen.

Figur 3 visar ett exempel på ett Gantt-

schema (övre bilden) som är jämfört med

ett tid-läges diagram.

Förutom tid så ser man tydligt hur ma-

skinerna kommer att förflyttas längs

vägsträckan i väg-tid diagrammet. Tilos

(2008) och DynaRoad (2008) är två appli-

kationer på marknaden som använder

tid-läges teknik. I DynaRoad ingår också

en massoptimeringsalgoritm för ekono-

misk optimering av masshanteringen.

I och med att olika aktiviteter kopplas

till läge är det nu enkelt att visualisera

produktionsplaneringen med 4D. Figur 4

visar resultatet av en utvecklad prototyp

i SBUF projektet.

Förutom möjligheten att visualisera

produktionsplanen har vi nu ett utmärkt

underlag för uppföljning, kontroll och

mängdreglering. I nästa steg planeras att

undersöka hur positionering av anlägg-

ningsmaskinerna kan användas för att

följa upp produktionen.

Ger kontroll i realtid

Maskindatorerna kan ofta rapportera

status och läge, någon som idag främst an-

vänds av maskinförarna. Genom att

centralt på byggplatsen samla in maskin-

data öppnar sig möjligheten för uppfölj-

ning och kontroll i realtid. Något som på

sikt avsevärt kan effektivisera anlägg-

ningsprojekten.

Redan idag finns teknik utvecklad för

fjärrstyrning av förarlösa truckar i

LKAB:s järnmalmsgruvor. I framtidens

BIM baserade och automatiserade an-

läggningsprojekt ersätts manskapsbodar

av kontrollrum där tekniker kan överva-

ka och fjärrstyra anläggningsmaskiner-

na. Förändringar av design eller produk-

tionsplanering kan ske aktivt eftersom in-

formationsflödet är integrerat och all

grunddata finns lagrad i modellen för an-

läggningsprojektet. Samma information

som bildar underlag för produktionspla-

nering blir maskindata som styr utform-

ningen. D

Referenser:

Söderström, P. och Olofsson T., 4D-model-

lering för aktiv design i anläggningsprojekt,

SBUF projekt 11842, Teknisk rapport 2009.

www.sbuf.se

DynaRoad: www.dynaroad.com,

15 december, 2008.

Astas hemsida för Tilos:

www.astadev.com/software/tilos/index.as

p, 15 december, 2008.

Ceco interactive design:

www.ceco.se/index.htm,

15 december 2008.

Atcon: www.atcon.se/index.html,

15 december 2008.

Skanska: www.skanska.se, 15 december 2008.


Figur 2. Integrering av informationsflödet i maskinstyrda anläggningsprojekt. Figur 3: Gantt-schema (övre bilden) jämfört med ett tid-läges diagram (under bilden).

Figur 4: 4D visualisering av en vägskärning iett motorvägsprojekt.

P

TYPGODKÄNDA STÅLRÖRSPÅLAR

STÖDVÄGGAR FÖR HAMNAR

STÅLBROAR

BULLERSKYDD

IHusbyggaren nr 5 2008 beskrevKerstin Nilsson en del av sina erfa-renheter från arbetet som grön be-siktningsman. Hon påtalade hur ofta

det blir fel i entreprenader med växtan-läggningar. Det är alltför vanligt att densom gör besiktningen inte är bransch-kunnig utan är byggbesiktningsman ochinte har någon som helst fackmässig kun-skap om de gröna anläggningarna.

Den senaste utbildningen för gröna be-siktningsmän genomfördes år 1997 i regiav dåvarande Markbesiktningsrådet, somvar en sammanslutning av olika bran-schorganisationer. Sedan dess har detinte genomförts någon mer utbildning,främst på grund av att Markbesiktnings-rådets verksamhet har upphört.

Krav klara för certifieringBristen på grön kompetens hos besikt-ningsmän har under senare år ofta påta-lats i olika sammanhang. Detta har lett tillatt ett arbete startades för att skapa en ut-bildning som kan leda fram till certifiera-de besiktningsmän speciellt för den grö-na sektorn. Härigenom vill man stärkaupp den gröna kompetensen i sambandmed entreprenadbesiktningar.

En projektgrupp med representanterfrån utemiljöbranschen har under åren2007 och 2008 arbetat fram ett utbild-ningspaket för certifiering av gröna be-siktningsmän. Samarbete har etableratsmed Sitac – ett certifieringsorgan inombyggbranschen som utgör en oberoendepart. En kravspecifikation för certifie -ring har tagits fram som är utlagd påwww.sitac.se.

För att bli en certifierad besiktnings-man inom utemiljö krävs det en godkändexamen som landskapsarkitekt, land-skapsingenjör, trädgårdsingenjör, horto-nom, trädgårdstekniker eller liknande ut-bildning. Utöver det ska man ha minst

fem (5) års branscherfarenhet av kvalifi-cerade arbetsuppgifter och erfarenhet avbesiktningsverksamhet. Ett system förmentorer är under utarbetning. En viktigdel i kravspecifikationen är naturligtviskunskaper inom fackområdet samtlagstiftning. Kunskaper krävs inom föl-jande områden: Entreprenadjuridik,Mark och växt och Natursten och betong.

Projektgruppen ansvarar, i samarbetemed Sitac, för upplägget av kurserna förVäxt och mark och Natursten och betong.För entreprenadjuridik hänvisas tillandra kursarrangörer, till exempel SBR.Godkänt kunskapsprov inom samtligaområden krävs för en certifiering.

Lärde sig merDen 18–20 november 2008 genomfördesden första besiktningskursen för Mark

och växt på Hvilan Utbildning i Åkarpmellan Malmö och Lund. Ansvariga förgenomförandet av kursen var plantsko-lornas organisationer; GRO-Plantskoloroch E-planta ekonomisk förening.

De 23 deltagarna hade olika bakgrun-der. En del utför redan idag besiktningaroch ville öka sin kunskap inom områdetoch siktar på att bli certifierade besikt-ningsmän. Andra ville bli bättre beställa-re och genom kursen öka sin egen kun-skap om vad man ska tänka på när man be-ställer växter.

De tre kursdagarna innehöll både före-läsningar och praktiska övningar med le-vande växtmaterial. Kursen behandladebland annat växtkvalitet, växtkännedom,markbäddar, växtetablering samt vanligasjukdomar och skador på växtmaterial.Väl etablerade experter hade bjudits inför att föreläsa inom sina respektive om-råden. Kursledaren Kerstin Teutsch frånTeutsch landskapsarkitekter höll ihopprogrammet.

Nästan hela den andra dagen var för-

lagd till en maskinhall där en stor mängdväxter hade placerats inför genomgång-arna av växtkvalitet och växtkännedom.Hälften av deltagarna fick en genomgångi växtkännedom medan den andra grup-pen diskuterade odlingssystem och kvali-tetsregler utifrån det frivilliga regel-system som finns i form av GRO Plantsko-lors kvalitetsregler.

På kvällen fortsatte man med gruppöv-ningar där man fick tillämpa de kunska-per man fått under dagen. Deltagarna de-lades in i grupper där de bland annat fickgöra leveranskontroller och kvalitetsbe-dömningar av buskar och träd samt sort-bestämningar.

Dagen var mycket uppskattad av delta-garna där de praktiskt fick tillämpa sinanya alternativt befintliga kunskaper.

Gick genom regelverkDen sista dagen inleddes av Ove Samuels-son, Samko, som är besiktningsman ochutför många olika besiktningar med växt -anläggningar. Han arbetar även med kurs-verksamhet inom området. Han redo-gjorde för den praktiska besiktningensgenomförande, vilka olika reglerverk som


ANLÄGGNING Utbildning av gröna besiktningsmän har påbörjats. I november gick

23 deltagare den första besiktningskursen för Mark och växt. Deltagarna lärde sig mer om bland

annat växtkvalitet, markbäddar och vanliga sjukdomar på växtmaterial.

Besiktningsmän fårgrön kompetensAvgunnel holm, verksamhetsledare, E-planta ek. förening

Gunnel Holm är hortonom och verk-

samhetsledare på E-planta ek. förening.

Hon arbetar bland annat med olika utveck-

lingsprojekt för att få fram bättre växter till

offentliga miljöer.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

nr 1 B 2009 husbyggaren 19

finns och vilken roll som besiktnings-

mannen har. Han visade även många in-

formativa bilder med exempel på pro-

blem som kan uppstå vid en entreprenad

med växter och markanläggning.

Kursen avslutades med ett kunskaps -

prov för de deltagare som avser att bli cer-

tifierade gröna besiktningsmän. Kun-

skapsprovet bestod av en växtkänne-

domsdel med växtkvalitetsbedömningar

och en teoretisk del.

Fler kurser

Ytterligare en omgång av kursen Mark

och växt kommer att genomföras den

24–26 mars på Säbyholms Naturbruks-

gymnasium som ligger cirka fyra mil

nordväst om Stockholm. Kursen Natur -

sten och betong kommer att gå i Kristian-

stadtrakten den 12–13 maj.

Kurserna utgör en del i arbetet med att

få fram certifierade besiktningsmän, men

de är mycket matnyttiga även för andra

som arbetar som entreprenörer, beställa-

re med flera.

Se mer på www.movium.slu.se D

Fotnot:

E-planta ek. förening är en sammanslutning

av svenska plantskolor som tillsammans

arbetar med kvalitetsmärkningen och

varumärket E-planta.

Ove Samuelsson, Samko, gick igenom vilka

regelverk som gäller vid växtanläggningar.

Foto: Gunnel Holm

Praktisk övning med kvalitetskontroll av barrotade träd. Från vänster Ingrid Rahm, Per

Larsson, Peter Sandberg och Anna Palm. Foto: Gunnel Holm

Praktisk övning med leveranskontroll av växter, från vänster Göran Andersson och Ulf

Paulsson. Foto: Gunnel Holm

Luossavaara är ett av de kändagruvbergen i Kiruna. Högst upppå bergets topp – en extrem ar -bets miljö. Här har byggnadsarbe-

tarna fått känna vad riktig kyla är.Stundom uppemot 20 minusgrader ochen blåst på över 30 meter per sekund.Även om arbetet kan hållas igång måsteman i och med vinterkylan göra tätare av-brott för att byggnadsarbetarna ska fåvärma sig ibland. Här är det vädret sombestämmer.

Entreprenören NCC var tvungen attgöra undantag från reglerna och köpabättre vinterkläder än dem som vanligtvisanvänds. Under årets första månader stårarbetet still. Vädret gör det olönsamt attbygga i snöväder och blåst.

– Vi byggde betongstommen undervintern i fjol och det var otroligt väderbe-roende. Inledningsvis gick pålning ochsådant ganska bra, men när vi gled in i de-cember–januari fick vi många stilleståndpå grund av blåsten, även om bygget är di-mensionerat för en vindhastighet på 50meter i sekunden, berättar affärschef Peter Johansson på NCC.

Byggkranen kan inte heller användasnär det blåser för mycket.

– Vi var tvungna att hyra en ny, slanka-re modell som var absolut ny på markna-den eftersom ytan att röra sig på däruppeinte är så stor. Man kan helt enkelt inte an-vända den i hur hård blåst som helst pågrund av vältrisken, säger Peter Johans-son.

Oro för gruvhålBrytningen av järnmalm i Luossavaara-berget är numera nedlagd. Inledningsvisvar man på NCC lite osäker på berggrun-dens beskaffenhet på toppen, men prov-borrningar visade att det var stabilt.

– Vi var oroliga för att vi skulle hamnai gruvrummet, i ett tomrum alltså, när vi

skulle borra ner förankringsjärn och indi-keringsmassa. Men vi kontrollerade varde gamla gruvgångarna fanns och vi varpå betryggande avstånd, säger Peter Jo-hansson.

Det främsta problemet har annars varitlogistiken. NCC fick inleda arbetet medatt bygga nya vägar upp till toppen.

– De gamla vägarna var för smala ochför branta. Vi var tvungna att bygga nya,lite mer slingriga vägar för att kunna taoss upp med betongbilarna. Man måste juha en viss säkerhetsmarginal när man skafrakta så många ton.

Ravin nära byggetEtt annat problem är att det finns en ravinendast tolv meter från byggnaden. Därförblir antalet sysselsatta med bygget intefler än tolv personer. Fler kan helt enkeltinte röra sig på den begränsade ytan på etteffektivt sätt.

– Vi har gjort riskanalyser och riskbe-dömningar och etablerat oss så att detinte är någon fara. Däremot ska man för-stärka och permanenta ett stängsel motden här ravinen. Vintertid kan ju en trak-tor som börjar glida fara igenom stängsletannars, men det är också för hotellgäster-nas skull, säger Peter Johansson.

Men trots den tuffa miljön går arbetetmed hotell-, konferens- och restau-ranganläggningen bra och byggnaden

börjar sakta men säkert att resa sig däruppe på berget. Hittills är alla mark- ochbetongjobb klara. Källarplanet och ett våningsplan i platsgjuten betong är ocksåfärdigt samt delar av den resterande stål-konstruktionen. Det är tänkt att byggher-rarna ska resa resten av stålet i egen regi.En av delägarna i gruppen är stålentre-prenör.

– När deras arbete är klart rycker vi inigen. Vi väntar bara på klartecken, sägerPeter Johansson på NCC.

Norrsken som utsiktDet finns också en helt annan fråga sommåste lösas innan bygget kan starta igen.Konsortiet förhandlar om att få friköpamarken, som för närvarande arrenderas.Marken ägs av staten men hyrs av LKAB,som inte vill släppa markanvisningen förgruvdrift på toppen.

Byggnadens yta blir 1 200 kvm och ho-tellet ska bestå av 24 rum och 6 sviter ifyra våningar. Invigningen av topphotel-let planeras till början av år 2010.

Den som vill bo med över tio mils utsiktöver den svenska fjällvärlden får betala.Priset för att bo en natt i ett rum beräknasbli 3 000 kronor och i en svit mellan 5 000och 10 000 kronor. Den som har pengar-na får kanske se såväl norrsken som en ra-ketuppskjutning från den närliggande ra-ketbasen Esrange genom hotellfönstren,som ger en 360-gradig överblick. På ber-gets högre delar finns också en mindre al-pinanläggning med runt 150 meters fall-höjd.

Luossavaara ligger i direkt anslutningtill tätorten med utsikt över Kiruna. Ef-tersom malmbrytningen i Kirunavaara-gruvan orsakar deformationer i marken inärheten av Kirunas nuvarande stads -kärna är centrumet på gång att flyttas tillområdet vid Luossavaaras fot. Upplevel-sehotellet The Eye kommer således även


HUS- OCH INDUSTRIBYGGNAD Snart blickar upplevelsehotellet The Eye ut från

berget Luossavaaras topp på 724 meters höjd ovanför Kiruna. Hotell-, konferens- och restaurangan-

läggningen byggs av material som är unika för Kiruna och ingenstans kommer dess like att finnas.

Unikt fjällhotell uppförsi extrem arbetsmiljöAvmariewallin, frilansbyrån Rakt På Sak

– Bygget är dimen-

sionerat för en

vindhastighet på

50 meter i sekun -

den, berättar

affärs chef Peter

Johansson på NCC.

i framtiden att vaka över stadens cent -

rum.

Lokala råmaterialAnläggningen byggs i betong, glas och

sten. Precis som till det berömda Ishotel-

let i Jukkasjärvi används råmaterial som

är specifika för orten. I det här fallet inne-

bär det att magnetit, magnetisk järnmalm

som bryts i gruvan, används till väggar,

klinkergolv och vissa möbler.

Tuomo Huurinainen var den som

kläckte idén med ett fantastiskt hotell på

toppen av berget. Att bygga med lokala

material är kärnan i idén, menar han:

– Det är själva poängen. Att man hellre

använder sin egen kulturs landskap än en

annan produkt. Det är fint och så blir det

unikt. Det blir svårt för andra att härma,

säger han till Husbyggaren.

Magnetisk svartmalmMagnetit är en vanlig järnmalm som finns

i stor mängd i Kirunaområdet. Den är na-

turligt magnetisk vilket gör den lätt att

skilja ut från det omgivande gråberget.

Den är lika hård som gråsten och en ku-

bikmeter väger fyra ton. Malmen bildas

normalt under högt tryck och hög tempe-

ratur och nybildas inte i någon stor ut-

sträckning på jordytan.

Den svarta stenen förädlas för att kun-

na användas till inredningen. Det har ta-

gits fram en helt ny teknik för att skapa

stolar, bord, bardiskar och toaletter i mag-

netit. För att få fram skiftningar i materi-

alet blandas magnetiten med gråberg från

gruvan.

Magnetit har de fördelarna att den hål-

ler värmen bra och att man kan fästa näs-

tan vad som helst på den utan att borra.

De magnetiska egenskaperna utnyttjas

genom att all inredning fästs med neo-

dynmagneter.

En annan fråga med lokalfärg är också

under utredning. Det handlar om den vita

dolomitstenen, ett slags kalk som är ett

viktigt tillsatsmineral i LKABs slutpro-

dukt kulsinter. Kalken bryts i ett litet dag-

brott i Masugnsbyn nära Luossavaara.

Tanken är att tillverka handfaten av dolo-

mitsten.

Åtta lokala företagBygglov för hotellet söktes för fem år se-

dan av byggherren, konsortiet Kiruna

Showroom AB som består av åtta lokala

företag i olika branscher. Styrelseordfö-

rande är Tuomo Huurinainen.

Projektet har en budget på totalt 55

miljoner kronor, varav länsstyrelsen går

in med 7 miljoner kronor.

– Resten räknar konsortiets delägare

med att betala ur egna fickor, säger Tuo-

mo Huurinainen.

Stora krav på stabilitetUpplevelsehotellet är ritat av arkitekten

Lars Sundström, från GKAK Norrköping.

NCC är totalentreprenörer. Det Norrkö-

pingsbaserade företaget A2H har gjort

konstruktionsritningarna.

Finskägda Peikko Sverige AB har leve-

rerat 18 Deltabalkar (D26–300) till stom-

Brytningen av järnmalm i Loussavaaraberget har upphört. Ett unikt hotell byggt av den lokala råvaran håller på att uppföras på bergstoppen.

Bild: Hans Olof Utsi



men. Balkarna är utöver normal bjälk -

lagsbelastning även dimensionerade för

horisontalkrafter på över 800 kN. Den

stundom kraftiga vinden ställer extra

hårda krav på stabilitet.

Utöver Deltabalken används mer än 65

ton bärande stål, 30 ton armering samt

500 kubikmeter betongfundament som

är förankrade i 28 punkter mer än sju me-

ter ner i berget.

Hoppas på vindkraftDet finns också tankar på att bygga ett

vindkraftverk för att förse upplevelseho-

tellet med miljövänlig el.

– Vi har ett samarbete med vindkraft-

bolaget Mohrpic och Ishotellet i Jukkas -

järvi. Vi har sökt bygglov för ett vind -

kraftverk där uppe. Det ska förse både

upplevelsehotellet och Ishotellet med el.

Om allt det här går i lås kommer vind -

kraft verket att placeras en bra bit nedan-

för hotellet, intill vägen som går upp till

toppen, säger Tuomo Huurinainen. D


P

Det extrema läget ställer stora krav på stabilitet. Balkarna är dimen-

sionerade för horisontalkrafter på över 800 kN utöver normal bjälk -

lagsbelastning. Foto: Fredric Alm, Kontinent

Stommen till upplevelsehotellet består av 18 balkar. Foto: Fredric Alm,

Kontinent

Magnetiten används även till väggar, golv och en del möbler.

Foto: Johan Kauppi

Upplevelsehotellet kommer att ha 24 rum och sex sviter i fyra

våningar. Foto: Johan Kauppi

Järnmalm, även kallad svart-

malm. Mycket stora före-

komster finns i Kiruna (Norr-

bottens län), Bushveld (Syd -

afrika), Adirondacks (New

York, USA) och Magnitnaja

gora (Ural, Ryska federatio-

nen).

Egenskaper

Färg: svart

Lyster: glänsande till matt

metallisk

Hårdhet (Mohs): 5,5–6,5

Densitet: 5,2 g/cm3

Kristallsystem: kubiskt

Kristaller: oktaedriska, ofta

grov- till finkorniga granu-

lära aggregat

FAKTA MAGNETIT:

Arkitekt: Lars Sundström

Inredning i magnetit: Johan

Kauppi

Beställare: Konsortiet Kiruna

Showroom, bestående av

åtta företag/institutioner:

Kiruna Stål, Kiruna Industri -

svets, Kiruna Buss, Kiruna

Magnetit, Norrlands Poly -

uretan, Yamaha Center,

Hyrse och LTH

Kostnad: Cirka 55 miljoner

kronor

Totalentreprenör: NCC

Färdigt: Vid årsskiftet

2009/2010

FAKTA PROJEKTET:


Trots den grådaskiga dagen

är humöret – och spänningen –

på topp hos de blivande hus -

ägarna Anders Bergdahl och

Sara Fredriksson i Huddinge strax söder

om Stockholm. Efter att ha bott i kapp-

säck ett tag längtar de efter att flytta in i

sitt nybyggda hus. Men först måste det

slutbesiktigas och entreprenaden god-

kännas och uppdraget har gått till besikt-

ningsmannen Björn Selling, som är certi-

fierad besiktningsman SBR.

– Jag tittar på handlingarna när vi är

framme. Oftast brukar jag försöka hinna

gå igenom dem i förväg, säger han när han

vant rattar den stora stadsjeepen ut ur

stan.

– Jag försöker inte göra fler än två,

högst tre, besiktningar per dag, förklarar

han.

Tittar på det som synsDe förväntansfulla husägarna, och några

till, faktiskt en hel grupp människor står

bland grus och lervälling och väntar på

honom på tomten som enligt handlingar-

na heter ”Morgonstjärnan”. I gruppen

återfinns bland andra Dick Edenvin från

husleverantören Hjältevadshus, samt

Patrik Mattsson från EGH Bygg och för-

valtning.

Väl inne i huset redogör Björn Selling

för hur slutbesiktningen ska gå till:

– Besiktningen är en okulär besiktning,

det betyder att jag tittar på det som är syn-

ligt. Det som inte är synligt sköts genom

egenkontroller.

– Grunden för alla besiktningar är vad

man har köpt i relation till regler och det

som är aktuellt är Boverkets byggregler,

BBR, plus AMA. Därtill finns det även

branschregler.

– Jag går runt och tittar och det jag inte

ser, alltså som inte syns vid en okulär be-

siktning, faller under egenkontrollen.

Inom bygg delar vi upp jobbet i fack; vat-

tenledningar är provtryckta, jordbrytarna

har kollats av en elkille och husleverantö-

ren har intyg på att huset har sytts ihop en-

ligt ritningar och montageanvisningar.

– Jag börjar med att gå igenom hand-

lingarna, sedan gör jag ett vänstervarv

runt huset och avslutar ute. Ni får komma

med synpunkter om jag missar något el-

ler om ni har en fråga. De eventuella fel

som jag ser noterar jag i bilaga 1 och des-

sa ska entreprenören avhjälpa snarast el-

ler inom två månader.

Nu följer en utvikning om vad som kan

betraktas som fel, och vad som kan anses

vara inom toleransen, enligt BBR, AMA

och branschreglerna.

– Ett golv kan till exempel luta eller

bukta sig, men ett golv får luta, toleransen

för ett långt golv är åtta mm. En 2,5 meter

hög vägg får luta plus minus 5 mm.

– När man uppför ett hus, även ett så-

dant här som är ihopsatt i fabrik och med

moduler som sys ihop på plats, så handlar

det om ett hantverk, fortsätter Björn Sel-

ling och ger ytterligare exempel och för-

kla ringar tills alla nickar att de förstått.

– Det västenliga är om jag kan godkän-

na entreprenaden eller inte, avrundar

han med efter ett tag.

– Funktionen är det viktigaste. Ett hus

ska stå på en grund och ha ett tätt yttertak,

och vatten, el och ventilation ska fungera.

– Om jag kan ge entreprenaden god-

känt, börjar det gälla från och med mid-

natt. Då upphör entreprenörens försäk-

ring och er försäkring träder in, och ga-

rantitiden börjar löpa från midnatt.

Golvmatta buktarNär husägarna fått den inledande för-

klaringen går Björn Selling igenom pär-

men med handlingar och fyller i sitt be-

siktningsutlåtande.

– Hm, får se nu, fläkten är restnoterad,

den kommer vecka 42 och då har ni ock-

så pratat med sotaren som ska komma.

Då skriver jag in att fläkten saknas, och

ett B för beställarens ansvar. Detta efter-

som fläkten och vitvaror inte kommer

från husleverantören utan från beställa-

ren.

Det visar sig vara få och ganska små fel

på huset. I duschen är mattan i golvbrun-

nen inte fastlimmad på rätt sätt, den buk-

tar och måste åtgärdas.

– Det är ingen fara för läcka, men det är

ett fel i utförandet som måste åtgärdas.

Hur har jag inga åsikter om, jag är besikt-

ningsman och får inte säga hur något ska

åtgärdas. Jag får bara påpeka fel, under-

stryker Björn Selling.

Ventilerad krypgrundSen blir det en rundtur där han dyker in

under diskbänkar och kollar rör, kopp-

lingar och slangar. Ficklampan plockas

fram med jämna mellanrum – och väcker

den blivande husägaren Anders Berg-

dahls förtjusning:

– En sådan där polislampa önskar jag

mig i present, utbrister han förtjust.

Parets dotter Källa Bergdahl på nio må-

nader pratar sitt eget språk med alla des-

sa främmande människor som far runt i

hennes nya blivande hem.

– Köket saknar säkerhetsspärrar på

ugnen, diskmaskinen är inte installerad,

det blir beställarens ansvar och knivlådan

är inte barnsäker, konstaterar Björn Sel-

ling på sin fortsatta rundtur, som närmar

sig slutet.

Skorna tas på och så bär det av ut i det

fuktiga höstrusket. Huset vilar på en upp-

värmd krypgrund och Björn Selling

krånglar sig in genom inspektions luckan

och försvinner in i mörkret.

När han dyker upp igen följer en dis-

kussion om avfuktaren och avfuktarrö-

ren.


HUS- OCH INDUSTRIBYGGNAD Snabbt och smidigt en ruskig höstdag blir ett

hus genomgånget och besiktigat. Små, och i detta fall få, fel noteras med en fiffig digital penna

och innan besiktningsmannen är tillbaka på kontoret ligger utlåtandet i hans dator.

Entreprenören bör fixa tillgolvbrunn och takstegeAvmargot granvik, redaktör, Husbyggaren

– Inspektionsluckan är inte infästad,

noterar han vidare.

Något tak kommer han inte upp på ef-

tersom det saknas stege, och när det är

bokfört i utlåtandet, samt att taket bör

förses med linöglor, är besiktningen klar.

Och när Björn Selling sträcker ut handen

och säger att ”entreprenaden är god-

känd” undsläpper sig husägaren Anders

Bergdahl en djup suck av lättnad.

Smidigt teknikstöd– Det var ovanligt få anmärkningar och

besiktningen gick smidigt och fort, sam-

manfattar Björn Selling sitt förmiddags -

uppdrag.

Innan han hunnit tillbaka in till konto-

ret ligger utlåtandet som en pdf i datorn.

Det han löpande skrivit med sin Mobi-

pen-penna, har förts över via Bluetooth

till hans mobil, som kopplat upp sig mot

en server och lämnat över informationen,

som servern skickat vidare till hans kon-

torsdator.

– Tillbaka på kontoret kan jag ta upp

utlåtandet som pdf, med en excel-fil som

visar tolkningen av det jag skrev. Jag kan

gå igenom utlåtandet direkt, och det kan

sedan skickas till entreprenören Hjälte-

vads och till köparen. D


Björn Selling har krånglat sig in genom inspektionsluckan för att kolla krypgrunden.

– Mattan i golvbrunnen i duschen är intefastlimmad på rätt sätt och buktar,antecknar Björn Selling.

Rör, kopplingar och slangar inspekteras ochficklampan ger bra ljus.

Dick Edenvin och Björn Selling diskuterar hur bestämmelser och krav på linöglor och stegepå taket ska tolkas, medan Anders Bergdahl (till vänster) lyssnar på.

FAKTARUTAMobipen är en digital penna från före taget

Catrel AB i Norrköping.

Pennan fungerar som vilken vanlig penna

som helst. Pennan innehåller en optisk avlä-

sarmodul som registrerar det som skrivs på

blanketten. När man är klar och kryssar i en

ruta på blanketten ger det signal till pennan

att skicka iväg informationen, till exempel

med hjälp av Bluetooth, till en mobiltelefon

som skickar informationen till pennföre -

tagets dator, där informationen tolkas och

presenteras så som användaren önskar.

FAKTA slutbesiktning av småhusSlutbesiktningen utfördes

enligt Kon -

sumenttjänstlagen ABS05

för småhus entreprenader.

Besiktningen handlar om

att utifrån gällande entre-

prenadkontrakt och övriga

handlingar besiktiga bygg -

projektet för att kontrollera

att det färdigställda bygg-

projektet uppfyller de krav

och kvalitetsnivåer som

fastställts i handlingarna.

Se mer på www.bygging.se

En slutbesiktning sätter punktför entreprenörens insatser ochbyggnaden lämnas över till bestäl-laren. Om den blir godkänd vill

säga. Ibland är det för många fel, till ochmed småfel kan tyckas, som gör att det istället blir en fortsatt slutbesiktning.

Det var vad som hände med SLs nyatvätthall för bussar vid bussdepån i Ösmo.I slutprotokollet kommer totalt 118 fel attnoteras.

Fast beställaren påpekar senare att detegentligen inte alls är särskilt många fel.Eftersom beställaren SL i samband medupphandlingen krävt att både verksam-heten vid bussdepån och all trafik ska rul-la på som vanligt, så har det lett till en be-svärlig arbetssituation för entreprenö-ren.

Har fyra biträdandeDimman ligger fuktig och tung över buss-depån i Ösmo den tidiga onsdagsmorgo-nen när slutbesiktningen av den nybygg-da, eller egentligen tillbyggda, delen somrymmer en ny tvätthall för SL-bussarna,ska göras. Bilar börjar rulla in och till slutsitter över tjugo personer bänkade övervar sin kaffekopp för den inledande ge-nomgången av handlingarna. Arne Edénsom kört ner från Västerås är ansvarig besiktningsman och inkallad av beställa-ren. Han håller i mötet med fast hand.

Som biträdande besiktningsmän harhan kallat in SBR-kollegor; Karl-AxelBjörkehag för luft, Jan Skagerström förrör, Patrik Jansson för el och Per Söder -sten för styr. Själva bygg tar Arne Edénhand om själv.

För beställarsidan svarar Joa Granathpå teknik- och fastighetsavdelningen vidStorstockholms lokaltrafik. Entreprenö-ren representeras av Hans Pettersson påBTH Bygg. Vid sin sida har han blandandra affärschefen Camilla Löfgren, och

platschefen för bygget, Stefan Hagelin.Därtill kommer en rad underentreprenö-rer, över dussinet.

Själva tillbyggnaden, tvätthallen, ärinte så stor, men den har många olika in-stallationer, vilket förklarar det mång-hövdade deltagandet.

Handlingarna gås igenom, vad som in-går i slutbesiktningen, och särskilt vadsom inte ingår, fastställs, liksom vilka si-do entreprenader som ska med eller läg-gas i samband med andra slutbesiktning-ar.

Gör tydlig avgränsningUnder tiden som den nya hallen har upp-förts har bussarna tvättats i en tillfälligtuppsatt tvätthall, som ska rivas och därmarken ska ställas i ordning genast dennya tvätthallen kan tas i bruk. Därför blirdet en del saker som undantas, som självaden provisoriska tvätthallen, asfalt- ochmarkarbetena där provisoriet står, par-keringsytorna för personalen och självaskalskyddet kring hela bussdepån.

Arne Edén fastställer att kontraktetfrån 2007-09-20 utgör entreprenadhand-lingarna, 21 byggmöten har hållits och 114frågor och svar finns registrerade.

För utförandeentreprenaden är detAB 04 som gäller och han kontrollerar attde handlingar som besiktningsmännenska gå igenom finns på plats i olika pär-mar, och att utförda provningar finns för-tecknade.

Gruppen splittras upp i undergrupper-na bygg, rör, ventilation, styr- och regleroch el, och en tid för återsamling sätts tilltvå timmar senare.

Från golv till takTvätthallen synas från golv till tak. De oli-ka grupperna fokuserar på sina bitar ochingen del av tvätthallen undgår noggranngranskning.

Många mindre fel, och några större, an-tecknas. Det är också ganska många sakersom inte är helt klara.

Vid återsamlingen visar det sig att tvåav de biträdande besiktningsmännen intehunnit klart och en ny tid spikas till efterlunch. Besiktningen fortsätter, lunchenläggs in när det passar bäst med avbrott.

– Det är oerhört lärorikt att som entre-prenör vara med på slutbesiktningar. Ibland blir det bråttom mot slutet och detär ofta då det blir vad man kan tycka onö-diga fel, konstaterar BTHs affärschef Camilla Löfgren under lunchen.

Ett förslag för att säkra slutbesiktning-en kastas fram och handlar om att införaförbesiktningar under själva byggtiden.Flera runt lunchbordet verkar positiva,men är för fokuserade på den aktuellaslutbesiktningen för att diskussionen skata fart.

Nya tider spikasVid halv två är det åter dags att samlas.Skaran har krympt, flera underleverantö-rer har lämnat när deras leverans besikti-gats. Till exempel har representanten förportarna lämnat. Nu är alla klara och debiträdande besiktningsmännen återrap-porterar till Arne Edén.

Han samlar och noterar alla anmärk-ningar och sammanfattar slutligen be-siktningen med att det måste bli en fort-satt slutbesiktning. Almanackor gås ige-nom och nya tider spikas. E-postadresserdubbelkollas, och vilka som ska få utlå-tandet över slutbesiktningen gås igenom.

– Då är vi klara för idag, säger så ArneEdén och reser sig upp. Mötet är över fördenna gång.

Tätt med anmärkningarUtlåtandet över slutbesiktningen blirklart veckan efter. Det visar 37 anmärk-


HUS- OCH INDUSTRIBYGGNAD Den nya tvätthallen för bussar är ett relativt

litet bygge. Men den är så tätt packad med installationer att fyra biträdande besiktningsmän

kallats in. För många fel leder till beskedet att det blir en fortsatt slutbesiktning.

För många fel förlängerslutbesiktning av hallAvmargot granvik, redaktör, Husbyggaren



Arne Edén, trea från vänster, tittar i BTHs ritningar under granskningen av taket.

Det är en stor grupp av utförare och underentreprenörer som deltar i besiktningen, ledd av besiktningsman Arne Edén, SBR. Till sin hjälp har

han kallat in fyra biträdande besiktningsmän.

Joa Granath svarar för beställarsidan och

kommer från teknik- och fastighetsavdel-

ningen på Storstockholms lokaltrafik.

Per Södersten har upptäckt att indikationer

saknas på att brandspjäll är stängda.

ningar på byggsidan, 12 på rörsidan, 30 på

luft, 18 på el och 21 anmärkningar på styr.

Summa 118 stycken anmärkningar, varav

två berör beställaren och fyra är markera-

de för att särskild utredning ska göras.

Respektive besiktningsman kommer i

nästa steg att ta del av utredningarna och

ta ställning till om det är ett entreprenörs-

fel eller inte. En u-markering gäller ex-

empelvis en vattenränna som passerar

brandavskiljande vägg, där beställaren

ska utreda om utförandet uppfyller

brand kraven. En annan u-anmärkning

ställer frågan om plåten vid blandare i

fläktrum är rostfri. D


Entreprenaden är en ut -

förandeentreprenad enligt

AB 04.

Generalentreprenör:

BTH Bygg AB.

Beställare: AB Storstock-

holms lokaltrafik, teknik-

och fastighetsavdelningen.

FAKTARUTA:

Totalt finns det runt 1 000

verksamma besiktningsmän

i Sverige. SBR har runt 200

godkända eller certifierade

besiktningsmän. För att bli

av SBR godkänd besiktnings-

man måste man ha klarat

SBRs tentamen. För att bli

certifierad besiktningsman

måste man dessutom ha fem

års byggerfarenhet och ha

genomfört 300 timmars

besiktning under en två års

period.

Alla certifierade och god-

kända besiktningsförrättare

ska ha en ansvarsförsäkring.

En besiktningsman kan ha

med sig biträdande besikt-

ningsmän. Vanligen verkar

den ytterst ansvariga besikt-

ningsmannen på byggsidan,

och kallar in biträdande

besiktningsmän för exem-

pelvis styr- och regler, mark -

arbeten, el, rör och ventila-

tion.

SBRs besiktningsmän följer

en väl beprövad arbetsme-

tod med tydliga formulär för

att säkerställa kvaliteten i

granskningen och utlåtan-

dena.

FAKTARUTA:

Elledning som ligger mot plåt… … en fläkt som är för nära dörren för att

uppfylla krav på klämsäkerhet.

Karl-Axel Björkehag, SBR, biträdande

besiktningsman, går runt och inspekterar

ventilationsanläggningen.

Patrik Jansson, SBR bygging, som biträder på elsidan, är fokuserad.Per Södersten, SBRs besiktningsman inom

styr och regler, undrar över varför tempera-

turgivarna sticker ut så långt.

P

Denna gång blir utlåtandenafrån den fortsatta slutbesikt-ningen kortare. På byggsidanåterstår några anmärkningar.

Bland annat är underlag för relations -handlingar inte överlämnade till beställa-ren, det finns målningsskador på stålkon-struktionen på yttertaket och håltagning-ar för kablar är inte tätade i fasaden. Mendet mesta är åtgärdat och entreprenörenoch beställaren kommer vid besiktnings-mötet överens om att de återstående fe-len ska vara åtgärdade till den 17 decem-ber 2008.

På en punkt, som gäller en skada på fa-sadplåten nedanför dörren till fläktrum-met, är parterna överens om att skadaninte ska åtgärdas men att beställaren harrätt att reglera kostnaderna.

Totalt för bygginspektionen noteras 15

saker som entreprenören ska åtgärda ochfyra som beställaren tar ansvar för, blandannat kvarstår för beställaren att utredaom en vattenränna som passerar en brand -avskiljande vägg uppfyller brandkraven.Krackeleringar på betonggolvet hän -skjuts till senare besiktning.

Även de nya bilagorna från de biträ-dande besiktningsmännen har avsevärtfärre påpekanden efter den uppföljandebesiktningen. Det mesta är åtgärdat ochför det som återstår inom rör och styr ärparterna överens om att felen ska avhjäl-pas utan dröjsmål. Entreprenören skaskriftligen informera beställaren om attfelen är avhjälpta. När det gäller el får ent-reprenörerna tid på sig till strax innan julatt åtgärda kvarvarande brister.

Vid det uppsamlande slutmötet dennagång kan besiktningsman Arne Edén god-

känna entreprenaden och garantin förentreprenörens arbetsprestation träder ikraft, liksom varugarantierna för mon-tering och täthet av isolerglasrutor, samtför korrosionsskydd för stålkonstruktio-ner och ståldetaljer.

Kostnaden för den uppföljande besikt-ningen får entreprenören stå för. D


HUS- OCH INDUSTRIBYGGNAD Tre veckor senare är det dags igen. Besikt-

ningsman Arne Edén med sina biträdande har med sig sina utlåtanden från den första besikt-

ningen. I rask takt kan de bocka av att felen är åtgärdade och nu får bygget godkänt.

Felen är åtgärdade och bygget blir godkäntAvmargot granvik, redaktör, Husbyggaren

Ösmo bussdepå har fått en ny modern tvätthall, som ligger i den utbyggda hallen innanfördörrparet längst till höger. Efter en hel del åtgärder får entreprenaden godkänt vid det andrabesiktningstillfället.

BESIKTNINGSMANNEN:

Arne Edén, besiktningsman SBR

Hur ser du på förbesiktningar?– Jag anser att det är en fördel i de fles-ta entreprenader, eftersom det är tillstörst nytta för ett projekt om fel kanupptäckas i ett tidigt skede.

Hur ofta bör en förbesiktningske?– Det är svårt att säga något generellt.Det beror helt på vilken typ av projektdet handlar om.

– Det är också en kostnadsfråga. Enförbesiktning ska ställas mot nyttan.Det beror till stor del på projektet ochvilken organisation som beställare ochentreprenör bygger upp kring projek-tet.

Kan samma besiktningsman ut-föra både förbesiktningen ochslutbesiktningen, utan att be-siktningsmannen riskerar att blialibi för att slutbesiktningenska bli godkänd, eller att hamnai en sorts jävsituation?– Ja, det kan man göra. Grundtankenär att det är samma besiktningsmanoch biträdande besiktningsmän somgenomför förbesiktningar samt slut-besiktning. Det är endast när parternagemensamt utser besiktningsmansom jävsfrågan är ak tuell.

BESTÄLLAREN:Joa Granath, teknik- och fastighets -avdelningen, Storstockholms lokal -trafik:

Hur ser du som beställare på frågan om förbesiktningar?– Det beror alldeles på hur projektenser ut. Ibland besiktigar man under re-sans gång och det ger en kontinuerligkontroll. Man slipper kanske göra omså mycket sen. Det finns fördelar meddet. Några nackdelar jag kan inte seoch det händer att vi gör förbesikt-ningar, framför allt om det är installa-tioner som blir dolda sedan underöverbyggnader.

– Tvätthallen i Ösmo var nog ett nor-malt bygge. När det är så många teknis-

ka installationer som man måste provaoch som man måste justera in blir det enganska lång igångkörningstid.

– Ta till exempel tvättutrustningen.Den har vi fått göra fortsatt slutbesikt-ning på tre gånger. Det är först nu närman har fått igång tvätten och kört den iskarpt läge som man ser alla felen.

– Ibland tar väl entreprenörer och un-derleverantörer lite för lätt på slutbe-siktningarna, men det är samtidigt svårtnär det är så tekniskt komplicerat somtvätthallen i Ösmo.

Vad har entreprenören för drivkraft att få en godkänd slutbesiktning? – Nackdelen för entreprenören om detblir fortsatt slutbesiktning är att det kan

bli flera efterbesiktningar som entrepre-nören får betala.

– Men det är ju klart att man önskar attdet ska vara färdigt när det är slutbesikt-ning.

– Samtidigt får man ju väga in att omvi som beställare i vår upphandling harkrav på att trafiken och all verksamhetska fungera under tiden som entrepre-nören jobbar, så kan det bli både stressigtoch besvärligt för entreprenören.

Vilka lärdomar drar du från tvätthallen i Ösmo?– Man lär sig alltid något från alla pro-jekt. Men det dyker också alltid upp nyaproblem.



När ett byggmaterial analy-seras utifrån hur mycket koldi-oxidutsläpp det förorsakar, såbrukar trä visa sig bättre än stål

och betong. Tomas Ekvall från IVL i Gö-teborg har gått igenom fyra av de viktigas-te analyserna av byggmaterial som hargjorts och konstaterar:

– Livscykelanalyserna pekar mot attträ har en fördel.

Men det hindrar inte att debatten fort-sätter. Det var uppenbart när branschenträffades för att diskutera miljöprestandaför betong, trä och stål under en konfe-rens arrangerad av tidningen Byggin-dustrin och Tidskriften Betong i oktober.Rubriken var Sanningen om stommate -

rialen, men seminariet visade att det intefinns någon etablerad sanning. Detta ef-tersom livscykelanalyserna som jämförtträ, betong och stål är inte tillräckligt nog-grant och opartiskt gjorda.

Ifrågasätter antagandenFöreträdare för stål- och betongtillverka-re var först ut på seminariet med att sägaatt de inte tycker att livscykelanalysernahåller måttet.

Ronny Andersson från Cementa äräven professor i byggteknik i Lund på del-tid. Han har granskat underlaget för en avde analyser som väger tyngst i Sverige,och som utförts av Leif Gustavsson påMittuniversitetet i Östersund. Han komfram till att analysen bygger på många an-taganden som han anser är tvivelaktiga.När Ronny Andersson utgick från andraantaganden, kom han fram till att betongär bättre vad gäller utsläpp av koldioxid.

– Betong är också en koldioxidsänka.65 procent av den koldioxid som släpps utvid tillverkning binds åter till materialetöver tid, teoretiskt i alla fall, konstaterarRonny Andersson.

Funktion förändrar svaretRutger Gyllenram från Stålbyggnads -institutet ifrågasätter också livscykelana-lysernas pålitlighet. Han hänvisar till attmycket stål återvinns, vilket förändraranalysen för det materialet.

– Man måste se funktionen också. Etthus som kan byta funktion får längre eko-nomisk och teknisk livslängd, konstate-rar Rutger Gyllenram.

Stålkonstruktioner är mer flexibla än

hus i andra material, och det gör det möj-ligt att flytta byggelement och ändra hu-sets funktion mer radikalt och därmedförlänga livslängden. Därmed blir ocksåutsläppen av koldioxid lägre per tidsen-het förstås. Stålkononstruktioner stårockså emot tidens tand, och kräver inte såmycket underhåll, påpekar Rutger Gyl-lenram och tar Eiffeltornet som ett exem-pel.

– Det måste också räknas med i analy-serna av miljöbelastning, anser han.

– Snart kommer en livscykelanalysfrån Portugal som visar att stål är lite bätt-re än betong, berättar Rutger Gyllenram.

Men om den portugisiska analysen vi-sar att stål även kan överträffa trä somstommaterial säger han inget om.

Oberoende analys behövsMats Öberg från NCC, företrädare för

dem som ska köpa de materiallösningarsom diskuteras, påpekar att eftersom detär användningen som står för största de-len av miljöbelastningen, mellan 70 och90 procent, så är det viktigt att ta med denockså. Energibehovet varierar med olikamaterial bland annat.

HUS- OCH INDUSTRIBYGGNAD Det går inte att komma överens om vilket bygg -

material som är bäst för miljön. De fakta som finns, som livscykelanalyser, räcker inte. I Norge har

man kommit längre. Där ska projekt med rundbordssamtal även ta in funktionen i analysen.

Objektiva miljökriteriersaknas för byggmaterialAvkerstin lundell, frilansjournalist

Tomas Ekvall från IVL i Göteborg menar attdet mesta lutar mot att trä är bäst ur klimat-synpunkt. Men det finns behov av samsynkring materialens klimatbelastning.

Mats Öberg från NCC tycker att det ärbesvärligt att frågan kring byggmaterialensmiljöbelastning blivit så politiskt laddad.

Erik Lindbäck, vd för ett familjeföretag iträbyggarbranschen, håller med om att detbehövs mer vetenskap i diskussionen.

Men även Tomas Ekvall, som trots allainvändningar dragit en slutsats av de ana -lyser som redan gjorts, anser att det be-hövs bättre underlag för att komma framtill vilket material som är bäst.

De analyser som pekar på träets för-träfflighet, har tagits fram eller åtminsto-ne finansierats av dem som har direkta in-tressen i träindustrin. Det är förstås intebra, eftersom finansiären kan misstänkasför att påverka resultatet. Även om detinte sker i verkligheten, så är analysersom finansierats av särintressen inte likatrovärdiga som oberoende analyser, ochsådana lyser med sin frånvaro.

Att få fram oberoende analyser räckerdock inte. Tomas Ekvall anser att det vorebra om alla parter dessutom satte sig vidsamma bord, för att diskutera och kommafram till ett gemensamt förhållningssätt.För som det ser ut nu finns det alltförmånga åsikter om hur livscykelanalyserbör göras, vilka regler som gäller och hurman ska värdera olika faktorer, som ener-giförbrukningens påverkan, grad av åter-vinning av olika material och så vidare.

Men Mats Öberg från NCC, som självforskat innan han började arbeta för in-dustrin, är inte så förtjust i ett rundabords-samtal om livscykelanalyser och att detinte finns några säkra fakta att luta sig mot.

– Det här blir inte på vetenskapliggrund, utan snarare politisk grund, sägerMats Öberg.

Erik Lindbäck, vd för ett träbyggarfö-retag, tyckte däremot att det kunde varabra med samsyn, även om han själv tillhören av vinnarna enligt de livscykelanalysersom gjorts hitintills.

– Jag tror att det är bra att man får ettvetenskapligt synsätt. Där ligger vi på enoerhört låg nivå nu, säger Erik Lindbäck.

Konsensus i Norge

Cementa deltar faktiskt redan i något somkan liknas vid ett rundabordssamtal somär på väg att dras i gång i Norge. Här sam-las bransch och forskare inför ett plane-rat projekt, Konsensus. Inom projektetska de diskutera fram gemensamma reg-ler och värderingar för miljöanalyser avbyggmaterial.

Anne Rönning, forskare på StiftelsenÖstfoldforskning i Norge berättar atttrots att projektet fortfarande är på pla-neringsstadiet, så är intresset från norsktnäringsliv stort.

Men det handlar inte om något så en-kelt som att jämföra material. Debatten iNorge har kommit ett steg längre än i Sve-rige och man har accepterat invändning-en att materialen i ett hus har olika funk-tion och att användandet påverkar miljö-belastningen, inte minst energiförbruk-ningen. Funktionär helt enkelt endel av analysen.

– Idén är attutgå från mate -rial till modulersom innervägg,yttervägg, trap-por med mera.Sedan gör vi sce-narier för an-vändningen, be-rättar Anne Rön-ning.

Hon menarockså att olikamaterial samspe-lar med var andra,och att kombina-tionen påverkarmiljöbelastning-en. Flexibilitetenska också varamed i analyserna.

– Många arbe-tar med material-deklarationer. Idet här projektethoppas vi utveck-la verktyg för beräkning av ma-terialens miljö-belastning. Vi

försöker få konsensus, säger Anne Rön-ning.

Stiftelsen Östfoldforskning är en av deorganisationer som ska utföra forskning-en. Bland dem som driver projektet finnsäven Byggvareindustrien och Byggenä -ringens Landsforening. D


De som deltog i debatten om byggmaterialens miljöpåverkan var oense om mycket, menöverens om att samsyn behövs. Från vänster: Staffan Åkerlund, Byggindustrin, RutgerGyllenram, Stålbyggnadsinstitutet, Björn Uppfält, Stålbyggnadsinstitutet, Mats Öberg, NCCoch Mats Björs, blivande vd för Byggherrarna AB, samt Ronny Andersson, Cementa.

Vi är strakt beroende av fos-sila bränslen globalt dåmer än80procentavvärldensprimär-energianvändning år 2006 var

baserad på fossila bränslen. I absoluta talökar också användningen av fossilabränslen.Inom Europeiska Unionen, med ökad

teknisk och organisatorisk integration avenergisystem, är vi bland annat beroendeav fossil kondensproduktion av el ochomfattande investeringar planeras i så-dan kraftgenerering.Samtidigt ökar samförståndet omatt vi

kraftigt behöver minska utsläppen avväxthusgaser där koldioxid är den vikti-gasteväxthusgasen.Det innebär att vi be-höver minska användandet av fossilabränslen kraftigt men fortfarande är dettroligt att vi använder fossila bränslenglobalt år 2100 – se till exempel IPCC:s(Intergovernmental Panel of ClimateChange) scenarier för år 2100.Utsläppen av koldioxid per energien-

het varierar mellan fossila bränslen därfossil gas ger lägst utsläpp och fossilt kolhögst utsläpp. Därförminskar koldioxid-utsläppen mest om vi ersätter fossilt kolochminst om vi ersätter fossil gas.

Skog begränsad förnybar resursÖkad användning av förnybar energi ochförnybara material kan ge minskade ut-släpp av koldioxid. I Sverige är skog enviktigmen av landareal begränsad förny-bar resurs.Skogenkananvändas för flera olika än-

damål sombyggmaterial, energi och pap-per. Skogsprodukter som ger god ekono-misk avkastningmed högt förädlingsvär-de och som kan användas för att minskautsläppen av koldioxid ger hög samhälls-nytta.I detta sammanhang har träbyggande

framförts som ett intressant alternativ.

Det förefallerocksåvaramöjligtatt effek-tivtminskautsläppenavkoldioxidgenomatt andelen trä i byggandetökar samtidigtsomman uppnår andra samhällsmål. In-ternationell forskning är förhållandevissamstämmig att det finns klimatfördelarmed att bygga i trä.I en nyligen genomförd granskning av

48 vetenskapliga studier inom områdetkommer Sathre och O’Connor fram tillföljande slutsats: ”All of the studies re-viewed found that the production ofwood-basedmaterials results in less gre-enhouse gas emission than the produc-tion of alternatives.”.

Jämförbara byggnaderLåt oss med ett exempel belysa koldi-oxidbalanser i hus med trästomme re-spektive betongstomme.En sådan jämfö-relseärkomplex.Vibehöverutgå frånna-turresursernaochbeaktaenergi-ochma-terialkedjor fram till färdig byggnad. Debyggnader som jämförs måste också gesamma service.Vi har genomfört sådana analyser och

blandannatutgått frånett flerbostadshusi Välludden i Växjö byggt år 1996. Bygg-naden består av fyra våningar med totaltsexton lägenheter och en total boende-area om 1190 kvadratmeter. Ett identiskthusmedbetongstommeharprojekterats.De båda husen ger sammaboendeserviceoch samma energianvändning underbruksskedet.Att ett hus byggsmedett visst stomma-

terial innebär inte att huset bara innehål-ler det materialet. Ett trähus innehålleräven betong, till exempel i grundlägg-ningen, och en betongbyggnad kan inne-hålla trä i till exempel väggar, tak, golvoch dörrar. Skillnaden mellan husen äratt olika stommaterialmedför vissa följd-förändringar för att byggnaderna ska gesamma boendekvaliteter och service.

För att uppföra ett hus behövs enmängd olika material. För att produceradessa material fordras ett antal material-system som börjar med utvinning av na-turresurser och slutar med färdiga mate-rial i byggnaden.

Naturresurs blir färdigt husFör att beräkna koldioxidbalanser behö-ver hela materialkedjor beaktas, inklusi-ve de transporter som ingår. För att om-fatta hela livscykeln av en byggnadmåsteocksårivningsfasenochomhändertagan-det av rivningsmaterialet beaktas.Vi har beräknat den slutliga energian-

vändningen för olikamaterialkedjormedhjälp av olika dataset från holländska,norska och svenska studier. Primärener-gianvändningen har vi sedan beräknatgenomatt beakta förluster i energitillför-selsystemen, såsom omvandlings- ochdistributionsförluster. Det innebär att vitar hänsyn till hela energisystem från na-turresurs till producerad elektricitet,


HUS- OCH INDUSTRIBYGGNAD I debatten om byggmaterial och klimatpåverkananvänds ibland olustiga argument. Forskarens uppgift är att bidra objektivt med vetenskapligt baseradkunskap. Våra resultat från jämförelser av koldioxidutsläpp mellan trähus och betonghus är granskade.

JämförelseravCO2-utsläppärvälunderbyggdaAv leif gustavsson, professor, Mittuniversitetet

Leif Gustavsson är professor i eko-teknik vid Mittuniversitetet. Han forskar omenergi- och materialsystem och särskilt hursådana system kan utformas och implemen-teras för att effektivt minska utsläppen avväxthusgaser och användandet av fossilabränslen.

FÖR

FAT

TA

REN


värme och transportbränsle, inklusiveutvinning, transport, distribution ochförädling av bränslen.

Fyra viktiga faktorerDet är fyra faktorer som är viktiga vidjämförelse av koldioxidutsläpp vid pro-duktion av hus med trä- respektive be-tongstomme:1) Koldioxidutsläpp från primärenergi-användning förattproducerahusen in-klusive tillverkning av ingående mate-rial och produkter.

2) Utsläpp av koldioxid från tillverkning-en av cement (kalcinering) och åter-bindning av koldioxid vid betongvitt-ring (karbonatisering).

3) Trärestprodukter som ersätter fossilabränslen och därmed minskar utsläp-pen av koldioxid.

4) Mängden kol inlagrat i de träproduk-ter som ingår i husen. Vi har då förut-satt ett hållbart skogsbruk.I figur 1 redovisas nettoutsläppen av

koldioxid över en livscykel på 100 år förde analyserade husen fördelat på dessafyra faktorer med fossilt kol som refe-rensbränsle. För samliga fyra faktorer ärnettoutsläppen av koldioxid lägre för trä-

byggnaden. Kol i den levande skogbio-massan redovisas också i figur 1.Videtthållbart skogsbrukmedenrota-

tionsperiodpåhundraårkommer skogenatt vara återväxt dåhuset rivs efter hund-raår.Det innebärattdenmängdskogsomhar skördats för att framställa träproduk-ter till husen har återväxt så attmängdenlevandebiomassaärungefär lika stor somnär husen uppfördes. Kollagren i den le-vande biomassan har därmed inte för-ändrats överhusens livscykel. I självahu-sen lagras också kolet temporärt. När hu-sen är rivnakande inte längre lagranågotkol. Nettoutsläppet av koldioxid från kol-lager i skogsbiomassa och byggmaterialblir därmed ungefär lika med noll.

Framtida energisnåla husEnergianvändningen under byggnader-nas brukarfas och därtill hörande koldi-oxidutsläpp är ungefär lika stora för be-tonghusetochträhuset iVälludden.Skill-naden har beräknats till mindre än enprocent.Meddagens energistandard på hus do-

minerar energianvändningen i brukarfa-sen över energianvändningen för att pro-ducera ett hus. Redan nu med skärpta

energikrav i BBRmen ännumer i framti-den, när väsentligt energisnålare husbyggs, kommer energianvändningen föratt producerahusenatt jämförelsevis ökai betydelse. Med energieffektiva upp-värmningssystem och mycket energief-fektiva hus kan primärenergianvänd-ningen för att producera husen vara entredjedel och för byggnadsuppvärmningunder 50 år vara två tredjedelar.Att producera och värmamycket ener-

gieffektiva trähusunder 50årmedbioba-serad kraftvärme behöver inte medföranågra nettoutsläpp av koldioxid om trä-resterna från produktionen av husen,frånvaggan till graven, används för att er-sätta fossila bränslen.

Hur säkra är resultatenFigur 1 visar på klimatfördelar med attbygga i trä,menhur stora är osäkerheter-na och blir nettoutsläppen av koldioxidgenerellt lägre om vi bygger trähus jäm-fört med betonghus?Den exaktamängdenmaterial i ett hus

varierarmedhurhusenärutformadeochvilka konstruktionslösningar som väljs.Primärenergianvändningen för att pro-

Figur 1. Koldioxidbalanser vid produktionen av trähuset och betonghuset. Figuren redovisar (1) koldioxidutsläpp från primärenergianvänd-ningen för att producera och transportera material, (2) koldioxidutsläpp från tillverkningen av cement med beaktandet av koldioxidupptagvid betongvittring, (3) minskade koldioxidutsläpp när restprodukter av trä ersätter fossila bränslen, (4) förändrade kollager i byggmaterial(5) förändrade kollager i skogsbiomassa, (6) summering av dessa faktorer. Fossilt kol är referensbränsle.

Fortsättning s. 36 P

ducera de ingående materialen beror påvilket sätt materialen produceras.Osäkerhetsanalyser visar dock att in-

om ett brett område av variation så harträhus lägre nettoutsläpp av koldioxid änbetonghus. Parametrar somhar varieratsär till exempel hur effektivt cementen tillbetongen produceras, karbonatiseringenvid betongens nedbrytning, hur effektivtträvirket torkas, typenavcementochbal-lastmaterial, graden av återanvändningav stål, transportavstånd, hur stor del trä-baserade restprodukter somutnyttjas föratt ersätta fossila bränslen och vilken typav fossilt bränsle som ersätts.

Olika antagandenKan olika antaganden fundamentalt för-ändra resultaten? Om vi inte använderträrester för att ersätta fossila bränslen såförlorar vi klimatfördelar både för trähu-set och för betonghuset, som också inne-håller en del trä. Med avseende på dennaaspekt blir då trähuset och betonghusetlikvärdigt.Kan vi med hjälp av trärester öka kli-

matpåverkan jämfört med att kolet i trä-resterna omvandlas till koldioxid? Ja, omvi lägger trärester på deponi så produce-ras metangas som är en mycket mer po-tent växthusgas änkoldioxid.Med trähu-set genereras mer trärester och då kan viproduceramermetan.Men det är för kli-matet kontraproduktivt och för övrigtinte tillåtet inom EU.Mer skog används för trähuset än för

betonghuset. Teoretiskt kan denna skoganvändas sombioenergi ochdå förbättrasklimatprestandanförbetonghuset.Attut-nyttja denna skog och betonghusets trä-resterförattersättafossilabränslenärun-gefär likvärdigt med att använda trähu-sets trärester för att ersätta fossila bräns-len.Mendetärekonomisktorealistisktattanvända prima stamved till bioenergi.Omvi inte återplanterar skog, somvi är

skyldigaatt göra, såminskarklimatförde-larna kraftigt för trähuset jämförmedbe-tonghuset, men fortfarande ger trähusetlägre nettoutsläpp av koldioxid i produk-tionsfasen.Betydelsen av att betong karbonatise-

ras för koldioxidutsläppen har diskute-ratsochdethar framförts attnettoutsläp-pen av koldioxid för betongkonstruktio-ner har överskattats. Vi har analyseratkarbonatiseringen över 130 år.

Först används husen under 100 år, se-dan rivs husen och betongen krossas ochexponeras för luft under 30 år så att kar-bonatiseringen blir 68 procent. Det för-bättrar koldioxidbalansen för betonghu-set jämförtmed trähusetmedcirka5pro-cent om vi också beaktar koldioxidut-släpp från primärenergianvändningenför att krossa betongen.Vi har inte analyserat om detta är rea-

listiskt med hänsyn tagen till behovet avupplagsytor för den krossade betongen.Genom att mer betong används i betong-husetäni trähusetkanaldrignettoutsläp-pen av koldioxid från kalcinering/kar-bonatisering bli högre för trähuset än förbetonghuset. Betong är inteheller enkol-sänka.Ivåraanalysersaknasprimärenergian-

vändning för uttorkning av byggfukt. Detär till nackdel för trähuset.

Forskarens uppdragsgivareIblandhardet i debatten framförts att ommanär kunnig inomett område så ärmaninte längre opartisk och inte trovärdig.Det är befängt och förflyttar fokus frånfakta. Självklart är en god kunskap basenför att göra bra analyser. Forskarens upp-giftärattbidraobjektivtochallsidigtmedny vetenskapligt baserad kunskap, gärnapublicerad i internationella tidsskriftermed ”peer review”. Denna kvalitets-granskning innebär att tidskriften anlitar2–3 forskare som granskar insända ma-nuskript. Dessutom kan vem som helstsom har vetenskapligt grundade invänd-ningar på publicerat material få dessa in-vändningar publicerade i tidskriften.Våra resultat är publicerade i välrenom-merade internationella tidskrifter eller,på grund av tidsåtgång för internationellgranskning, under granskning, se refe-renslista.Enligt en artikel av Kerstin Lundell i

detta nummer av Husbyggaren har Ron-ny Andersson, Cementa påstått på semi-nariet ”Sanningen om stommaterialen”att vi gjort tvivelaktiga antaganden ochatt med andra antaganden så är betong-hus bättre än trähus.

Trähus ger klimatfördelarVåra antaganden är inte tvivelaktiga. Dåhade vår forskning inte blivit publiceradi välrenommerade internationella tid-skrifter.

Diskussion och dialog är viktigt för attutveckla kunskapen,mendet underlättarom man är inbjuden att medverka. Jagmedverkar gärna i olika sammanhang.Våraresultatvisaratt trähuskangeläg-

re primärenergianvändning och lägrenettoutsläpp av koldioxid än betonghusöver ett brett spektrum av parameterva-riationer. Vi kan utforma bioenergi-system baserat på svensk skogsbiomassasom ger lägre nettoutsläpp av koldioxidän fossila bränslen.Vi kan producera trähus baserat på

svensk skogsbiomassa som ger lägre net-toutsläpp av koldioxid än betonghus iproduktionsfasen, men båda materialenbehövs och kan samverka i svenskt byg-gande. D

Referenser

Dodoo, A., Gustavsson, L. and Sathre, R.Carbon implications of end-of-life manage-ment of building materials. Accepterad förpublicering i Resources, Conservation &Recycling.Eriksson, E., Gillespie, A., Gustavsson, L.,Langvall, O., Olsson, M., Sathre, R. andStendahl, J. (2007) Integrated carbon analy-sis of forest management practices andwood substitution. Canadian Journal ofForest Research Vol. 37, pp 671-681.Gustavsson, L. and Joelsson, A. Life cycleprimary energy analysis of residential buil-dings (tidskriftsmanuskript i gransk-ningsprocess).Gustavsson L., Pingoud K. and Sathre R.(2006) Carbon dioxide balance of woodsubstitution: comparing concrete and woodframed buildings, Mitigation and Adapta-tion Strategies for Global Change Vol. 11,No. 3, pp 667-691.Gustavsson L. and Sathre R. (2006) Variabi-lity in energy and carbon dioxide balancesof wood and concrete building materials.Building and Environment Vol. 41, No. 7, pp940-951.Sathre, R. and J. O’Connor. (2008) A synthe-sis of research on wood products and green-house gas impacts. Vancouver, B.C. FPInno-vations – Forintek Division. 74 p. (Technicalreport TR-19).


P

Möt Donaus Drottning och våren

följ med till Budapest

Vid förra sekelskiftet stoltserade Budapest med omnämnanden som Centraleuropas Paris och

Donaus Drottning. Världskrig och revolution gjorde stor skada på staden som nu håller på att åter-

skapa sin forna ställning. Budapest är bl a känd för sin jugendarkitektur. Vi kommer att se flera

magnifika byggnader ut- och invändigt och se exempel på modern stadsbyggnad och bostadspolitik.

Program:

Torsdag den 16 april

Kl 20.20: Avresa Stockholm/Arlanda.

Kl 20.20: Avresa Köpenhamn/Kastrup.

Flyg från Göteborg kan ordnas.

Kl 22.30/22.10: Ankomst till Budapest. Svensk guide möter.

Inkvartering på Hotel Mercure Korona****.

www.mercure.com.

Fredag den 17 april

Arkitektprogram i centrala Budapest omfattande såväl

klassiska som moderna platser och byggnader.

Lördag den 18 april

Rundtur med buss för studium av den centrala stadsplane -

ringen och paradbyggnader från förra seklet samt moderna

kontor och bostäder. Efter lunch studiebesök på bygg -

arbetsplats med tillfälle till samtal med ansvariga projekt -

ledare samt besök på Budapests nya konserthus och

kulturcentrum som belönades med Prix d´Excellence 2006.

Söndag den 19 april

Tid för egna studiebesök.

Lunch på Gerbeaud

Kl 17.30: Avresa till Stockholm/Arlanda. Ankomst kl 19.40.

Kl 17.40: Avresa till Köpenhamn/Kastrup. Ankomst kl 19.35.

Pris: 9 495 kr/person (samma pris för medföljande)

I priset - Flyg Stockholm/Köpenhamn – Budapest tur och retur i ekonomiklass.

ingår: - Tre övernattningar på Hotell Mercure Korona i tvåbäddsrum med frukost.

- Lunch fredag, lördag, söndag

- Middag fredag, lördag

- Transfer

- Två dagars program med arkitektguide

- Skatter och avgifter

I resans pris - Avbeställningsskydd 495 kr/person som gäller vid akut sjukdom.

ingår ej: - Reseförsäkring (se över försäkringsskyddet i hemförsäkringen).

- Tillägg för enkelrum 400 kr/natt.

Anmälan: Sker på Internet www.style.se/budapest. Ange fullständiga namn på deltagare.

Har ni inte tillgång till Internet kan anmälan göras till Style Scandinavia, tfn 08- 22 33 80.

Sista anmäl-

ningsdag: 18 februari 2009

Avbeställ- Sker avbeställning efter anmälan är avbokningskostnaden 2 000 kr per person.

ning: 60-15 dagar före avresa är avbokningskostnaden 50 procent av resans pris.

Sker avbeställning mindre än 15 dagar innan resan återbetalas ej någon del av resan. Har resenären tecknat

avbeställningsskydd, återbetalas hela inbetalda beloppet utom kostnaden för avbeställningsskyddet, 495 kr.

Resebyrå: Svenska Byggingenjörers Riksförbund samarbetar med Style Scandinavia AB, en resebyrå specialiserad på

studieresor inom byggbranschen och har ställt erforderlig resegaranti till Kammarkollegiet.

För resans genomförande krävs minst 30 deltagare.

Frågor: Frågor om resans innehåll kan göras till Style Scandinavia AB, tel. 08-22 33 80

För mera detaljerad information se www.bygging.se. Klicka på ”För medlemmar”.


JURIDIK De två nya lagarna som styr den offentliga upphandlingen

i Sverige har nu varit i kraft i nästan ett år. Men ännu är inte alla aktörer

helt klara över vad som gäller. Artikeln går igenom de viktigaste saker

man bör tänka på när ramavtal handlas upp.

Regler styr hur ramavtalska handlas upp

Av per-ola bergqvist, Foyen Advokatfirma AB

Det finns enligt min uppfatt-

ning fog för ett uttalande om att

den nya lagstiftningen nu ”satt

sig”. Dock framkommer då och

då, bland samtliga aktörer inblandade i

offentliga upphandlingar, fortsatt tecken

på en okunskap om den rättsliga regler-

ingen av upphandlingar av just ramavtal.

Jag ska i denna artikel söka utmejsla hu-

vuddragen av dess regler.

I nya LOU finns explicita och detalje-

rade regler om upphandlingar av ramav-

tal, något som i princip helt saknats tidi-

gare. I försörjningslagen, ofta kallad

LUFS, är avsnittet mycket kort och talar

egentligen bara om att upphandlande en-

heter får lov att ingå ramavtal. I nya LOU

återfinns däremot ett omfattande kapitel,

kapitel 5, som i detalj reglerar ramavtals -

upphandlingar, både under och över trös-

kelvärdena.

Ömsesidigt bindande avtal För det första ska det – för att vara fråga

om ett ramavtal och upphandlingskon-

trakt i lagens mening – vara ett ömsesidigt

bindande avtal för både leverantören och

den upphandlande myndigheten. Den

upphandlande myndigheten ska åta sig

något, till exempel att avropa hela sitt be-

hov av en viss tjänst på ramavtalet eller att

avropa en viss minimivolym.

Oförbindande ramavtal, det vill säga

sådan där den upphandlande myndighe-

ten/enheten förbehåller sig rätten att all-

tid upphandla samma tjänst/vara/bygg -

entreprenad vid sidan om, är därför inte

upphandlingskontrakt i lagarnas mening

och är inte tillåtna.

Ramavtalets löptid Ett ramavtal får löpa under längre tid än

fyra år endast om det finns särskilda skäl.

Vad som avses med särskilda skäl är inte

definierat och heller inte exemplifierat i

propositionen. Klart är dock att det ska

vara rena undantagsfall och att det alltid

ligger på den upphandlande myndighe-

ten att styrka att dessa särskilda skäl före-

ligger. Det ska dessutom alltid vara kopp-

lat till föremålet för upphandlingen.

Ett exempel kanske kan vara att det är

ett avgränsat projekt som förväntas pågå

något längre än fyra år eller att föremålet

för upphandlingen är sådant att det krä-

ver stora investeringar för leverantören

som ska betala sig under avtalstiden, nå-

got som tar längre än fyra år.

En enda leverantörVid ramavtal med en enda leverantör ska

villkoren för avropen vara i överensstäm-

melse med villkoren i ramavtalet. Den

upphandlande enheten får dock skrift -

ligen samråda med leverantören och vid

behov uppmana leverantören att kom-

plettera sitt anbud. Med termen komplet-

tera avses att komma in med uppgifter

som tidigare inte varit tillgängliga.

Det ska alltså vara fråga om preciser-

ing/konkretisering och inte ändring/er -

sättande av villkoren. Till exempel kan

det vara fråga om aktuellt pris om ramav-

talet är kopplat till en prisjusteringsklau-

sul. Med skriftlighetskravet avses att

muntligt samråd är förbjudet. Detta för

att förhandlingar inte ska förekomma.

Flera leverantörerDet är vidare tillåtet att ingå ramavtal

med flera leverantörer. Dessa ska vara

minst tre om det finns ett tillräckligt an-

tal leverantörer som uppfyller urvalskri-

terierna och ett tillräckligt antal godtag-

bara anbud som uppfyller tilldelningskri-

terierna. Om alla villkor är fastställda i

ramavtalet ska avrop ske enligt principen

1,2,3 ..., det vill säga genom en rangord-

ning.

Propositionen till lagen öppnar dock

för alternativ. När det inte är lämpligt el-

ler möjligt med rangordning så kan andra

mekanismer/fördelningsnycklar tilläm-

pas. Ett exempel skulle kunna vara: ”Att

avrop kommer att ske från den leverantör

som vid varje tillfälle har lägst pris på X

och vilken leverantör som har lägst pris

vid en given tidpunkt skulle kunna fast-

ställas till exempel genom att de leveran-

törer som ingått ramavtalet i enlighet

med avtalet fortlöpande tillhandahåller

uppgifter om sortiment, priser, leverans-

villkor med mera.” Dylika modeller är en-

ligt propositionen särskilt lämpliga för

homogena varor, såsom till exempel

mjölk.

Det viktigaste är att den upphandlande

myndigheten i det enskilda fallet väljer

det bästa anbudet och att tilldelningen

sker på ett objektivt sätt. Rangordning ska

dock vara den absoluta huvudregeln,

andra mekanismer är undantagsfall och

det torde ligga på den upphandlande en-

heten att bevisa att det inte varit lämpligt

med rangordning.

Förnyad konkurrensutsättningDet ska tilläggas att tillåtandet av and ra

fördelningsnycklar är ett alltigenom

svenskt påfund och dess tillämpning –

som liknar så kallade dynamiska inköps-

system – och innebörd är oklar. Regering-

en anför vidare att det ska – när till exem-

pel en patient eller annan vård- och om -

sorgstagare har rätt att påverka valet av

leverantör – finnas en möjlighet att från-

gå den avtalade rangordningen. Det krä-

§ § §§ § §

ver dock att så har angivits tydligt vid

ramavtalsupphandlingen.

I det andra fallet, fortfarande ett ram -

avtal med flera leverantörer, är inte alla

villkor angivna i ramavtalet eller åt-

minstone inte så precist angivna att ett

kontrakt kan tilldelas en leverantör som

ingår i ramavtalet. En förnyad konkur-

rensutsättning ska då ske bland de ramav-

talsleverantörer som har en möjlighet att

leverera det som efterfrågas.

Exempelvis behöver inte en leverantör

bjudas in där det framstår som klart att

denne inte klarar av att fullgöra beställ-

ningen. Här åsyftas inte storleken på ram -

avtalsleverantörerna utan närmast kom-

petensen rent yrkesmässigt. I dessa fall

handlar det vid den förnyade konkur -

rens utsättningen om att avtalsvillkor ska

preciseras eller tillkomma.

Man ska komma ihåg att villkoren i det

redan upphandlande ramavtalet inte får

ändras, det handlar om utfyllnad. Med

precisering av villkor avses till exempel

prisreduktion vid inköp av en större vo-

lym, uppgift om vilka konsulter som är

tillgängliga vid ett visst tillfälle eller leve-

ranstid vid en särskilt brådskande beställ-

ning. Exempel på villkor som inte fram-

går av ramavtalet kan vara tidsåtgången

för ett enskilt konsultuppdrag, ett sådant

villkor är ju meningsfullt endast i sam-

band med ett konkret uppdrag.

Får inte avvika

Efter den förnyade konkurrensutsättning

– som ska ske genom skriftlig inbju-

dan/samråd, oklart vilken tidsrymd det

handlar om – blir det fråga om en ny an-

budsutvärdering. Hur denna ska gå till

och vilka tilldelningskriterier som ska

tillämpas ska finnas angivna redan i ram -

avtalet. Meddelande ska sedan skickas de

ramavtalsleverantörer som inbjudits

men inte erhållit avropet, således som ett

vanligt tilldelningsbeslut. Det behövs inte

vid avrop genom rangordning.

Vid avropen – oavsett om det är ny

konkurrensutsättning eller avrop enligt

rang ordningen – får väsentliga avvikelser

inte göras från ramavtalets bestämmel-

ser. Vad som avses med väsentligt kom-

menteras inte. Sannolikt ska samma be-

dömning ske som när det vid andra upp-

handlingsformer handlar om att man inte

under kontraktstiden får göra väsentliga

ändringar.

Inom försörjningssektorn har de rätts-

liga ramarna för ramavtalsupphandling i

princip helt lämnats åt rättspraxis. Efter-

som någon egentlig sådan hittills inte fö-

rekommit råder en fortsatt osäkerhet

kring vilka – om några – lättnader som

gäller för försörjningssektorn i denna

del. D



Om man automatiserar för

mycket, kraschar allt när den

som ska ha hand om systemet

går på toaletten. Ungefär så sa

professor Johan Stahre från Chalmers

under en konferens om IT-system i pro-

cessindustrin arrangerat av tidningen

Process Nordic. IT-systemen som ska

sköta tillverkningen i industrin, blir till

slut så sofistikerade att de knappt är an-

vändbara i en verklighet där människor

och maskiner inte alltid uppför sig som

planerat.

Med det satte Johan Stahre ord på min

oro kring uppkopplade hem. Det verkar

så bra, med rörelsestyrda lampor och da-

torstyrda värmeelement och ventilation.

Det sparar pengar och energi, och gör hu-

sen mer bekväma att vistas i.

Vad kostar supporten

Men vad händer när IT-systemen slutar

fungera just som den som ska sköta dem

är på lunch? Och hur ska man kunna ha

någon som ser över systemen i en bo -

stadsrättsförening? Värmesystemet i

vårt hus fungerar inte alltid. Upptäcker

vi det mitt i veckan är allt gott och väl, för

då kan vi ringa till företaget som sköter

förvaltningen av huset. Men om vi fryser

en lördag, då får vi frysa på söndagen ock-

så.

Och då handlar det inte om trilskande

datorer, med makt att stänga av allt, utan

bara om att pumparna någonstans nere i

källaren inte skickar upp tillräckligt myc -

ket varmt vatten så att det ska räcka ända

upp till oss. Det är illa nog.

Lever man i ett så kallat smart hus, då

styr datorer belysning, kylskåp, värme

med mera. Ifall en sådan dator trilskas,

vill man nog ha support på en gång, även

klockan tre en lördagsnatt.

Frågan är då också vad supporten kan

tänkas kosta. Ett smart hus kan knappast

vara billigt. Min erfarenhet av digitala

tjänster är att de brukar vara dyra.

Om de boende blir arbetslösa eller får

mycket lägre lön så får de antingen finna

sig i ett stendumt hus som förmodligen

krånglar väldigt mycket när datortjänster-

na stängs av, eller så får de flytta till ett nor-

malbegåvat hus med lägre driftkostnad.

Tar stopp

Och hur gör man med det där smarta hu-

set om man vill göra det ännu smartare,

koppla in solpaneler, en pelletspanna,

bygga ut eller tilläggsisolera? Att auto -

matiserade system inte klarar kaizen,

ständiga förbättringar, var en annan in-

sikt från Japan som professor Stahre vi-

darebefordrade.

Sedan vandrar oron vidare till tankar

om vad som händer ifall systemet löper

amok, om datorn höjer temperaturen i

golven så att det bränns när man går på

dem. Eller tänk om datorn slår av frysen

mitt i sommaren så att bakterierna växer

till i köttfärsen och sedan illistigt slår på

frysen igen så att jag ingenting märker?

En annan variant är att jag börjar lita på

att spisen stängs av automatiskt. Och så

en vacker dag trilskas systemet, och spi-

sen som står inställd på högsta tempera-

tur slår inte av sig själv efter att jag slagit

igen dörren för att fara iväg på en längre

resa.

Om datorstyrda hus som löper amok

kan man säkert göra en skräckfilm: En

dörr slår plötsligt igen och öppnas aldrig

mer medan temperaturen i huset bara

sjunker och sjunker, eller så slår den

tunga säkerhetsdörren av stål till med

våldsam kraft just när herrn i huset kliver

över tröskeln, efter att en illvillig kraft ta-

git över husets IT-system…

Helt klart är att det behövs någon sorts

debatt innan vi börjar boa in oss i de där

smarta hemmen.

Tidningsmakarens kloka hem

Fast det var ett tag sedan de smarta husen

var så där riktigt heta, om jag tänker efter.

Smarthet är numera att vara ekologisk

och satsa på klimatanpassad livsstil har

jag läst, inte att vara uppkopplad.

Johan Ehrenberg, radikal tidningsma-

kare med känsla för tajming, har startat

en tidskrift som heter Kloka hem. Där kan

man läsa om väldigt smarta prylar, som en

liten vindsnurra som laddar batterier och

som man kan fästa på cykeln. Jättesmart

tycker jag.

Smarthet som status

En annan pryl som jag väldigt gärna vill

ha, är en fläkt som man kan ställa på ka-

minen för att sprida ut varmluften i hela

rummet. Varken el eller annan extern

kraft behövs, för fläkten driver sig själv

med hjälp av temperaturskillnaden som

IT Robotar kan inte se problem, och inte datorer heller. Därför verkar

det inte lockande att bo i ett smart, helautomatiserat hus. Då lämnar

man över säkerheten till något som saknar omdöme. Ska vi bygga klokt,

är det annat som gäller.

Tänk om smarta prylaroch visdom blir status

Avkerstin lundell, frilansjournalist

Verkligen smart är fläkten som driver sig

själv. Foto: ETC

uppstår just kring den heta kaminen.

Verkligen smart. Snygg är den också.

Ska jag hoppas inför framtiden, så är

det sådana prylar som gäller. Kanske blir

smartheten en statusfråga. Det är inte den

som är rikast och kan köpa de dyraste pry-

larna som vinner, utan den som har flest

smarta grejor och som kan omge sig med

en aura av att vara extra intelligent.

Frågan är också vad som räknas som

smarthet just nu när bankkrisen rullar in

över landet. Att satsa på boende med höga

driftkostnader är knappast smart i dags-

läget.

Fast jag hoppas att framöver ska vanlig

vänlighet och omtanke vara det som an-

ses vara allra smartast. Det bästa vore om

det gav många poäng att till exempel köra

bil så att ingen blir skadad, inte säga ela-

ka saker ens till idioter, hjälpa vänner i

kris och att bojkotta varor tillverkade un-

der odrägliga förhållanden. Då skulle vi

äntligen kunna bygga ett riktigt klokt

samhälle.

Vad är ok

Det där sista hade jag tänkt stryka egent-

ligen, eftersom det kändes överdrivet

snällistiskt. Men så hamnade jag på ytter-

ligare ett seminarium, arrangerat av Täll-

berg Foundation, en organisation av folk

från näringsliv, universitet och politik,

som gett sig uppdraget att tänka i vidare

banor, och se helheter. Där framträdde en

klok kvinna i en debatt om teknik för en

bättre framtid. Ulla-Britt Fräjdin-Hell -

qvist heter hon och är ordförande för Stif-

telsen för strategisk forskning. Hon ut-

tryckte det hela mycket kortfattat och ef-

fektivt:

– Vi måste komma överens om vad som

är ok och vad som inte är ok, sa Ulla-Britt

Fräjdin-Hellqvist.

Det där visste redan de gamla greker-

na, och de dramatiserade debatten i

odödliga dramer. Alla gammal livsvisdom

handlar till stor del om det. Men det ver-

kar som om mänskligheten glömmer det

hela tiden och måste formulera det gång

på gång, med ord som passar den tidens

kultur. Typ. D


Kunskap, erfarenhet och trygghetPå www.konsultgruppen.nu hittar du ca 250 konsultföretag

med tusentalet kunniga och erfarna byggingenjörer

som kan bidra till trygghet i ditt byggprojekt.

FORM & TEKNIK Utställningsarkitektur är en term, som

antyder något tillfälligt; en skärmustställning, Potemkinkulisser, och

kanske spännandet av bågen just aningen längre än vad som är

realistiskt. Såhär, kan det komma att se ut i världen!

Av andreas falk, Arkitekt SAR, [email protected]


En utställning kan ha doku-

menterande eller framåtblickan-

de anslag. När det är fysiskt verk-

liga objekt som förevisas krävs

förvisso ett visst mått av realism…

Bo01 i Malmö innebar ett stort och

kraftfullt pådrag och en stor kraftsamling

för Byggsverige under sommarmånader-

na 2001. Materialindustrier fanns repre-

senterade och alla kontor med muskler

nog att visa självaktning deltog i tävling-

en om planeringen och utformningen av

det gamla industriområdet i Västra ham-

nen. Granne med Kockums. Granne med

den stora blåsiga vattenvidden. Med Sun-

det i blickfånget och Barsebäck i ögon -

vrån.

Som boutställningskoncept var också

Bo01 starkt inriktat på stadsmiljön, att bo

i stad. ”Aldrig har Malmö byggt vid ha-

vet”, skanderades det stolt vid invigning-

en. ”Och varför har vi inte det?”, undrade

Malmö fullt förvissad om orsaken i den

ihärdiga blåsten från havet figur 1. Nu har

emellertid Bo01 kommit att etablera sig

som bostadsområde och näst intill som

stadsdel, utbredd under den vridna, så

omtalade torson figur 2.

Utställd trendDet var nytt. Det var ett tufft stadsgrepp.

Det var boende de luxe. Det var en utkas-

tad enklav på avstånd från staden som den

varit.

Bo01 innefattade många tidstypiska

trendgrepp och kören av arkitektoniska

uttryck som i olika skalor påpekar sin när-

varo, var, och är, allt annat än samstämd.

Detta är ju också en fullt rimlig följd av ut-

Att bo granne med havet – återbesök på ny plats

Figur 1. Strandpromenadens badplats i advent. Foto: Andreas Falk Figur 2. Västra hamnen om natten, fångad med mobilkameran i hand.

Foto: Andreas Falk

ställningsgreppet, varmed alla utställareär intresserade av att visa upp sig från sinbästa sida på det mest utmärkande sättet.Jag var rätt skeptisk, då, och undrade imitt stilla sinne hur området skulle fun-gera som bostadsområde, som del av ettlevande samhälle.

Livet på ett byggeNu sju år senare pågår byggandet alltjämtför fullt. Kakafoni och cocktail är alltjämtpräglande associationer när jag går ige-nom kvarteren figur 3.

Jag har varit på besök en del gånger un-der åren, hastiga visiter, för att kolla läget,men ut till yttergränsen har jag inte gåttsedan utställningsåret varade. På väg för

att hälsa på några nyinflyttade vänner i ti-dig december hejdas jag av en taxichauf-för, som också letar efter Barometergatan74. Där han nyss kom körande, och därden adressen enligt min lilla fjuttiga kar-ta borde återfinnas, står byggbarackernatätt i leran mot havet, med innergavlarnavända mot oavslutade kvarter figur 4. Närvi rundar kvarteret en andra gång kom-mer vi emellertid fram till numret ochhittar således rätt, till en nypolerad upp-lyst port med nydragna ledningar.

Kraftverk och naturkrafterHär, med ryggen mot den symboliskaskuggan som Turning torso kastar, har lä-genheterna en utsikt som sveper från

Öresundsbron till Barsebäck figur 5. Detär en mäktig vidd. Somliga dagar bör mantveka inför att öppna balkongdörren, förvindtryckets skull. När jag är på besök harvinterstormarna inte ens börjat funderapå ankomst, men likafullt börjat sändasmå varsel.

Redan år 2001 konstaterades att somli-ga glaspartier fick hållas stängda, för attde inte skulle utgöra rörliga vindfång ochdärmed en fara för de boende figur 6.

Praktikaliteten och rummetLägenheten (ett rum och kök eller tvårum + pentry?) som jag bor över i har öp-pen planlösning, det vill säga, det topp-


Figur 3. Allt som händer inne i kvarteren kring torson. Foto: Andreas Falk

Figur 6. Strandpromenaden in mot Bo01-områdets tidigare etapper. Foto: Andreas Falk

Figur 4. Byggarbetare i sin skylift utanför

sovrumsfönstret på Baromentergatan i

vardande. Foto: Andreas Falk

Figur 5. Balkongperspektivet som sträcker ut

sig mot Barse -bäck. Foto: Andreas Falk


moderna enradiga köket är integreratmed vardagsrummet. Sovrummet är av-skiljbart med dörr. Rent. Nytt. Propert.Men vännerna tycker att det är för ont omskåp och garderober. Att köket/var -dagsrummet har så oklar identitet stördem och de finner den opraktisk.

Fast badrummet är rymligt och välpla-nerat.

Utanför häver sig havet. Det är något visst med så mycket öppet

vatten. Strandpromenaden, figurer 6 och

7, med sin omtyckta stävformade balkongi ena änden, som påminner många omscener ur filmen Titanic, har blivit omått-ligt populär.

Sommartid är den full av flanörer ochbadare och det är en hel del påpälsade ras-ka promenerande som är ute också dennakulna adventssöndag. Ändå hör jag attcaféinnehavaren, på hörnet närmast,snart lägger ner. Måhända är det förmycket obalans i lönsamhet mellan sä-songerna. Och hyrornas höjd gör förstås

sitt till. En flaska vatten i affären på andrahörnet tingar ett pris på 25 kronor. Vembygger? Vem bor? Vem handlar?

Vad håller det samman?

Nu hör jag att man planerar en fortsätt-ning av området inåt stan till…

Helheten har ändå börjat ge ett hållbartintryck av ett sammanhållet uttryck, dedisparata formelementen och stilflirtar-na till trots figur 8. Egentligen handlar detinte om så många varianter av stilar, menom många material och många spel medenkla geometriska grundformer. Det ären stor samling objekt som vill andasendräkt, men inte kan (eller är det tvärtom? – att de kan andas endräkt men intevill?) men som med sina integrerade olik-heter bildar ett mönster.

Livet faller ut

I detta mönster passar inte riktigt livet in,än. Det tar uppenbarligen längre tid ochför att inte tala om lite klädsam nednöt-ning av folk. Folk bor här, förvisso, sedanlänge, men det har inte slagit igenom i at-mosfären än. Det är fortfarande en ut-ställning och de mänskliga tilläggen tersig mest som rekvisita som någon glömtkvar, eller ställt undan.

I detta mönster kan jag då inte undgåatt knipa några byggnadsdetaljer, och defår som avrundning bli tre porträtt av tek-niska detaljer som i sin nödvändighet ut-gör en befriande konkretion åt den ut-ställda ytan figurer 9, 10 och 11. D


Figur 7. Bänkarna längs strandpromenaden

knyter till del an till eklekticismen inne

bland husen, i kon trast till promenadmini -

malismen i trä. Foto: Andreas Falk

Figur 8. Nedanför torson samsas mer eller

mindre konventionella bostads husformer

med nygamla balkonglinjer och ett privat

växthus i holländsk high-tech. Foto: Andreas

Falk

Figur 9. Torsons ryggrad möter mark och

skruvar

ner det abstrakta en aning, hos torsons

moduler.

Foto: Andreas Falk

Figur 10. Glasinfästningar i stål i växthuset

där man kan titta in men ingen tittar ut

denna dag. Foto: Andreas Falk

Figur 11. Vattenutkastare från balkongerna

strödda över fasaden mot havet.

Foto: Andreas Falk

P


Noterat

Nordens hittills största rörbrofinns nu i Domsand under väg195 och skapar en planfri kors-ning med en lokalväg. Den nyarörbron har en vidd på överelva meter och en höjd på översju meter. Längden är drygt 40meter.

Installationen av bron gickfort och smärtfritt. Drygt tredygn efter att korsningen medväg 195 grävdes upp var bronpå plats. Vägen grävdes avtorsdagkväll och på måndags-morgonen var väg 195 åter klaratt trafikera, färdig med asfaltoch vägräcken. Lars Hansingsom är ansvarig säljare hos

broleverantören ViaCon be-rättar hur detta kunde ske.

– Vi byggde upp bron på enarbetsplats direkt vid sidan avvägen. När man sedan grävt avvägen så lanserades, det villsäga förflyttades bron på glid-skenor till dess rätta plats un-der vägen. Arbetet gick otro-ligt smärtfritt trots att brokon-struktionen väger över 100ton.

Lars Hansing berättar vida-re att en betongbro inte var ettalternativ för kunden då dehade som krav en mycket kortoch effektiv byggtid. D

Snabb installation av rörbro

Rörbro i Domsand. Foto: ViaCon, Carl Pettersson

För att bättre nå ut med infor-mation skickar Fuktcentrumut ett e-nyhetsbrev till alla somär registrerade på Fukt-centrums webbplats.

Första numret kommer in-nan årsskiftet och berättarbland annat om en ny doktor-savhandling om mögelgifter avErica Bloom. Hon visar att mö-gelgifter är betydligt vanligareän man tidigare trott.

Vidare så pekar professorLars-Olof Nilsson möjligheter

och risker med det nya beräk-ningsprogrammet WUFI. Atträkna på fukt är inte helt en-kelt.

Se mer påwww.fuktcentrum.se D

Läs det senaste om fukt

Villaägarnas Riksförbund var-nar för att småhusägare kan lu-ras på byggfelsförsäkringen.

Krisande byggbolag kan sä gaupp byggfelsförsäkringen samtfärdigställandeskyddet och fåpremierna återbetalda utan attsmåhusägaren får reda på det.De som bygger nytt eller byggertill riskerar därmed miljonbe-lopp ifall byggbolaget går i kon-kurs, påpekar förbundet.

En byggfelsförsäkring ochett färdigställandeskydd skaenligt lag normalt finnas närett småhus uppförs eller byggstill. Det är konsumentens an-svar att se till att sådan försäk-ring finns.

Byggfelsförsäkringen om-fattar fel och skador som upp-täcks och anmäls efter slutbe-siktningen, inom tio år. Fär-digställandeskyddet ska täckaextra kostnader för att slutförahusbygget, om byggbolaget gåri konkurs under byggtiden el-ler av annat skäl inte klarar attbygga klart huset.

En lucka i lagen gör att bygg-bolag kan annullera dessa för-säkringar utan husägarensvetskap.

– Varslen duggar tätt i bygg-branschen så det är angelägetatt denna möjlighet omedel-bart täpps till. Vi anser att riks -dagen måste snabbehandla en

stopplag som hindrar byggen -treprenörer och husleverantö-rer från att säga upp byggfels-försäkringen och färdigstäl-landeskyddet i förtid och fåpremierna återbetalda, sägerPär Wikingsson, förbundsju-rist på Villaägarnas Riksför-bund.

Med nuvarande regler kanett byggbolag som riskerar attgå i konkurs eller hamnar itvist med konsumenten, sägaupp försäkringarna för hussom det har byggt och få pre-mierna återbetalda. Krisandebyggbolag kan därmed få20 000 till 30 000 kronor åter-betalt i försäkringspremier per

villabygge. Detta kan ske utanatt konsumenterna får reda pådet, eftersom de inte behöverunderrättas. Om byggbolagetdärefter går i konkurs och för-säkringarna är uppsagda, fårkonsumenten inte någon eko-nomisk hjälp att bygga klarthuset eller rätta till byggfel.

Återbetalning kan hindrasom det som i vissa försäkrings-bolags villkor finns förbud motuppsägning av försäkringarnaeller när konsumenten avtalatmed byggbolaget om att för-säkringarna inte får sägasupp. D

Luras på byggfelsförsäkring

Frågan om ökad industrialise -

ring i byggandet har under de se-

naste åren varit högaktuell. När vi

nu har en finanskris och allmän

turbulens verkar det som om det indust-

rialiserade tänket har hamnat i stå. Man

kan undra varför?

Den extremt låga produktivitetsut-

vecklingen med dålig lönsamhet och

höga produktionskostnader som resultat

föreligger fortfarande. Om man till detta

lägger kvalitetsproblem i form av bygg -

skador, byggfel och arbetsmiljöfrågor blir

argumenten ännu starkare för en utveck-

ling som syftar till att minimera insatser-

na på byggplatsen. Förutsättningarna är

desamma, kanske har kravet på billigare

bostäder ännu tydligare accentuerats.

Det är nog snarare så att vi inte orkar

med det paradigmskifte vi tidigare ta -

lade om utan att vi istället tvingats inse

att vi måste tillgripa inkrementella för-

bättringar i vår strävan att nå slutmålet.

Det finns en stor potential och vi ser

idag byggföretag som aktivt jobbar på

detta.

Tänk helhetOm vi tittar på byggarbetsplatsen så ka-

rakteriseras de platsgjutna betongkon-

struktionerna fortfarande av att meto-

derna baserar sig på traditionellt hant-

verksarbete. De har inte genomgått nå-

gon större utveckling de senaste åren. En

ökad industrialiseringsgrad skulle mins-

ka tidsåtgången på byggarbetsplatsen,

öka kvaliteten på det utförda arbetet och

förbättra arbetsmiljön för byggarbetarna.

När vi talar om industrialisering menar vi

här:

• Upprepning av arbetsmoment, -proces-

ser och teknik. Utnyttjande av inlär-

ningseffekter gör att enhetstider och

därmed kostnader minskar.

• Standardisering av arbetsmoment,

-processer och teknik. Minska tid för

problemlösning, fokusera på att skapa

effektiva processer.

• Systemtänkande. Tekniska lösningar

och moment som ingår i system.

• Samordning. De olika delarna i proces-

sen att utföra till exempel en betong-

vägg måste samordnas så att tiden blir

så effektiv som möjligt och att störning-

ar blir så få som möjligt.

• Ständiga förbättringar. I en industriell

produktion strävar man efter att hela ti-

den göra saker ännu bättre, att öka kva-

liteten, sänka kostnader, minska tider

etcetera.1

Kartläggning visar möjligheterInnan en åtgärd kan introduceras måste

en kartläggning av de ingående traditio-

nella momenten göras. Ur kartläggning-

en ska man kunna utläsa var det finns po-

tential för förbättringar. Spill och onödi-

ga steg ska åskådliggöras.

Meningen är inte att påvisa vem som

gör fel utan vad som görs fel och sedan

rätta till detta.

Valet av teknik är långt ifrån entydigt. I

en tidigare utförd studie där sex erfarna

platschefer intervjuats visade det sig att

den tekniskt sett enklaste tekniken nästan

alltid förordades. Dessa menade att detta

alltid genererar god ekonomi i projekten

samtidigt som kvaliteten säkras. Detta

grundas på att få arbetstimmar krävs för

en teknik som är enkel i sitt utförande

samtidigt som garantikostnaderna är låga

för en konstruktion med hög kvalitet.

Genom att använda sig av väl utarbeta-

de lösningar och standardiserade arbets-

moment, -processer och teknik behöver

man inte uppfinna hjulet varje gång. Det-

ta angreppssätt ger också möjlighet att

bygga in och säkerställa energieffektiva

och uthålliga lösningar.

Systemtänkande

Att minimera mängden armering som be-

hövs för ett projekt är inte alltid det bäs-

ta sättet att minska produktionskostna-

der. Enkelhet och repetition är saker som

kan göra arbetet mer effektivt och i

slutändan ge lägre kostnader. För att un-

derlätta arbetet på byggarbetsplatsen är

det viktigt att projekteringen utförs på ett

sätt som gör detta möjligt.

För att öka produktiviteten bör enkelhet

eftersträvas i lösningar och repetitiva ar-

betsmoment användas. Några exempel på

vad enkelhet och repetition kan innebära:

• Använda standardlösningar.

• Ingen eller standardiserad avkortning

av armering.

• Använda samma armeringsdimension

över ett helt bjälklag.

• Använda samma armeringsmängd i alla

bjälklag i en byggnad.


DEBATT Trots kristider bör ansträngningarna med att industrialisera

byggprocessen fortsätta. Till exempel så kan totalkostnaden för utform-

ningen av armering minska genom att arbetet görs på ett mer standar-

diserat, samt enklare och säkrare sätt.

Av christina claeson-jonsson, sektionschef, NCC Teknik och jonas magnusson,

teknisk specialist, NCC Teknik

Låt inte krisen stoppa industrialiseringen

Köpa eller sälja hus?Söker du besiktningsman för överlåtelse av fast egendom?

På www.bygging.se finner du ca 200 certifierade

eller godkända besiktningsmän.

Klicka på ”Sök SBR-specialister”.

Genom att göra armeringsutformning-en enklare kan eventuella komplikatio-ner undvikas. Detta kan medföra att arbe-tet för armeringsarbetarna blir enklarevilket bör ge minskad risk för misstag påbyggplatsen. Även om materialanvänd-ningen inte är minimerad kan totalkost-naden för armeringen minska tack vareden höga produktiviteten i produktionen.

Samordning

För att kunna erhålla den möjliga förbätt-ringspotentialen så måste slöseriet i pro-cessen i möjligaste mån elimineras. Medslöseri menas i detta fall till exempel onö-dig väntan, materialslöseri, för många ar-betsmoment och sena ändringar. Det ärockså viktigt att komma ihåg att vad somupplevs som en optimerad lösning för endetalj kan generera mycket problem ochextra arbete längre bort i kedjan.

Ständiga förbättringar

Erfarenhetsåterknytning är en mycketviktig del i ett projekt. Framförallt vid in-förande av nya tekniker då erfarenheterfrån ett enskilt projekt kan ligga somgrund för flertalet andra projekt. Eventu-ella barnsjukdomar som uppstod i tidiga-re projekt kan på så sätt även undvikas.Det är viktigt att erfarenhetsåterknyt-ningen tas på allvar och utförs grundligt,det är även av yttersta vikt att även de ne-gativa erfarenheterna dokumenteras.

För att lyckas med att öka graden av in-dustrialisering i ett byggföretag kan detvara nödvändigt att ha personal som ak-tivt arbetar med erfarenhetsåterföring. Ibyggföretag saknas idag detta ofta vilketantingen beror på att företagen av någon

anledning klarar sig hyfsat ändå. Skulleett byggföretag börja med att aktivt arbe-ta med erfarenhetsåterknytning och ut-veckling av byggprocessen kan det ge sto-ra fördelar gentemot konkurrenterna.

Utnyttja möjligheterna

Vad finns det då för möjligheter att ratio-nalisera de platsgjutna betongkonstruk-tionerna? Det kanske inte finns några en-tydiga mirakellösningar, men genom attjobba med de möjligheter som finns kanvi troligen göra betydande framsteg. Någ-ra arbetsområden kan tänkas vara: • Bättre utnyttjande av och förståelse av

”ny teknik” som till exempel: självkom-pakterande betong och väderskydd.

• Jobba med att reducera icke värdeska-pande aktiviteter. Ett exempel på dettaär att öka användandet av kvarsittandeform.

• Öka mängden prefabricerade produk-ter på arbetsplatsen, till exempelvis närdet gäller armering. Ett annat intressantområde med låg grad av prefabriceringär installationer.

• Självklart är god planering en absolutförutsättning för att lyckas. För att åsta-d komma detta behövs stöd av modern

informations- och kommunikations -tek nik.

En förändring är nödvändig

Hur ska vi kunna industrialisera byggar-betsplatsen? Artikeln har utifrån arme -ringsutformningen illustrerat en möjligväg framåt. Naturligtvis kan denna meto-dik även appliceras på andra moment ibyggprocessen.

Att industrialisera må vara en uttaladambition men är inte alltid enkel att ge-nomföra. Det kräver ett engagemang i allaled, från företagsledningen till den en-skilde byggarbetaren.

I många fall kan det annorlunda sättetupplevas som hotfullt och besvärligt dådet kräver ett tydligt förändringsarbete.Men till syvende och sist måste alla aktö-rer vara överens om att sättet som vi all-mänt bygger på idag inte är hållbart ochatt en förändring är nödvändig för attöverleva. Denna insikt ger i sin tur kon-kurrensfördelar även, eller kanske fram-förallt, i en lågkonjunktur. D

1 Hyll och Lessinger: Industrialisering av

bostadsbyggandet under 1900-talet.

Se www.byfy.lth.se, välj publikationer.


H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil

Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | www.hfonstret.se

H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och över-lägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion.

Fönster för generationer

www.byfy.lht.se


Noterat

Vid årsskiftet utkom nya AMAHus 08 med tillhörande rådoch anvisningar. Svensk Bygg-tjänst har utfört ett omfattan-de uppdateringsarbete.

Under 2007 påbörjades ar-betet med att förnya HusAMA 98 och RA (Råd och An-visningar) 98 Hus. Utred-ningsarbetet har genomförtsav 23 sakkunniga inom respek-tive teknikområde som AMAHus behandlar. Under våren2008 skickades remissförsla-get ut till aktörerna i byggsve-rige och under hösten har enavslutande textbearbetning,inklusive beaktande av remiss-svaren, genomförts.

– Det är över lag mycket ny-heter i AMA Hus 08 och RAHus 08. Alla delar har mer el-ler mindre omarbetats. Månganyheter beror på den starkamaterialutvecklingen inomhusbyggnad under det senastedecenniet, berättar Bo Samu-elsson, projektansvarig förAMA Hus 08 och RA Hus 08.

Flera av nyheterna i AMAHus 08 består av texter som va-rit införda i den kompletteran-de produkten AMA-nytt sedanförra ordinarie utgåvan 1998fram till år 2008. Därutöverhar nya inslag tillkommit,bland annat efter önskemål

från branschen eller på grundav den allra senaste tidens änd-ringar inom regelverk ochstandarder.

När det gäller förutsättning-ar för byggnation har mycketkretsat kring fuktfrågor medmånga synpunkter från remiss -instanserna.

– Det handlar bland annatom kompletteringar som germöjlighet till tydligare före-skrivning till exempel kringväderskydd för att undvikaproblem med fukt och mögel,förklarar Bo Samuelsson.

I RA Hus 08 har också nyarådstexter angående så kalladfuktsäkerhetsprojektering till -kommit, det vill säga hur man iförhand värderar fuktförebyg-gande åtgärder både före, un-der och efter byggtiden.

Kopplat till fuktfrågan finnsäven nyheter i delen om mät-ning, till exempel kring hurman mäter fuktkvoten i trä.Denna nyhet är kopplad till attman fått nya klasser för mål-fuktkvot inom träindustrinoch nya regler i BBR. I slutän-dan handlar det om hur fuktigtträ får vara vid byggnation föratt inte leda till mögelproblem.

I kapitlet om mätning finnsäven vissa nyheter kring fukt-mätning i betong.

I kapitlen om tätskikt ochskivor har nya texter och figu-rer tillkommit främst på grundav att många nya material ochmetoder har utvecklats.

– När det gäller plåt finns numaterialet titanzink med ochdelen om korrosionsskydd harreviderats eftersom kravenändrats som en följd av att denyttre miljön blivit mindre kor-rosiv. Det är en positiv följd avde senare årens miljöarbete,säger Bo Samuelsson.

Putsfasader och fuktprob -lem har varit ett omdebatteratämne under de senaste åren.Här finns också en del nyheteri AMA Hus 08 och RA Hus 08.

– Tunnputssystem på iso-lering finns inte med i AMAHus 08, däremot återfinns nuviss rådstext i RA Hus 08 dåsystemen inte ännu kan ansesvar välbeprövade. Delen omtjockputs har utökats och upp-daterats. Ett nytt inslag gällerde nya typerna av så kallad or-ganisk puts, berättar Bo Sa -muelsson.

När det gäller kapitlet omskivor i AMA Hus 08 så harhela strukturen ändrats pågrund av det stora antalet nyamaterial.

Inom målning har man tyd-liggjort att det vid föreskriv-

ning gäller att välja mellanAMAs målningskoder ellerMålarmästarnas egna systemmed beskrivning av referens -ytor.

För sakvaror som fönsteroch dörrar etcetera har mananpassat AMA-texterna till denya europeiska standardersom ersatt de tidigare svenskastandarderna.

Bland övriga nyheter i AMAHus 08 och RA Hus 08 märksbland annat:• En helt ny del om utsättning

och inmätning på grund avteknikutvecklingen.

• Nya rådstexter om hur mantolkar toleranskrav.

• Nya texter inom element omprodukter av massivträ.

• Många nyheter har tillkom-mit gällande beläggningaroch beklädnader inomhus.Inte minst gällande nya ma-terial och ny teknik när detgäller kakel, klinker och golvav massivträ, samt nya kravpå tätskikt i våtrum medmera.

• Avsnittet om fästdon harutökats och utvecklats. Härfinns nu mer om bland annatval av fästdon och mer omkorrosivitet. D

Nya AMA Hus 08 har kommit

– 73 procent av de värmepum-par som anmäldes skadade tillförsäkringsbolagen under år2007 var yngre än fem år. År2001 var denna siffra 50 pro-cent, vilket redan då betrakta-des som en hög siffra och an-tydde att kvalitetsarbetet hostillverkarna inte stod i paritetmed viljan att sälja.

Det sade Folksams miljö -chef Jan Snaar när han presen-terade 2007 års statistik övervärmepumpskador*.

Folksam har fört statistiköver skadeutvecklingen sedan

1999. Kostnaden för anmäldaskador under hela denna peri-od närmar sig nu halvmiljard-strecket.

– Vi kan inte se någon annanorsak till att procentandelenskador på nyare pumpar stigitän att kvaliteten försämrats ef-terhand. Vi påpekade redan år2001 att branschen hade ettkvalitetsproblem att ta tag i.Men utvecklingen har alltsågått i en helt annan riktning änden vi hoppades.

– Man kan heller inte hävdaatt den höga siffran 73 procent

beror på att till exempelluft/luft-värmepumpar varitsärskilt skadeutsatta. Dessapumpar säljs ju på postorderoch över disk i affär. Konkur-serna har varit flera, fortsätterJan Snaar.

– Faktum är att procentsiff-ran är lika hög för bergvärme-pumpar, som kostar cirka150 000 kronor att installera.Borde inte detta vara alarme-rande för en seriös tillverka-re? D

*Folksams listor över mest ska-

dade värmepumpar baseras på

bolagets egen skadestatistik.

Den ligger till grund för en upp -

skattning av hur skadebilden ser

ut för hela försäkringsbran-

schen. Listorna över antal ska-

dor kan inte ta hänsyn till hur

många värmepumpar av varje

redovisat slag som sålts, efter-

som säljstatistiken hemlighålls

av tillverkarna.

Värmepumpar brister


Noterat

I december invigdes basketla-get Dolphins hemmaarena iNorrköping. Arenan är denförsta i Sverige som designatsspeciellt för basket.

Arbetet har gått rekord -snabbt; från skiss till färdigarena på ett år.

– I princip byggde vi och ri-tade samtidigt. Det var möjligttack vare ett mycket gott sam -arbete mellan alla inblandade iprojektet, säger arkitekt PerWångstedt, ÅWL Arkitekter,som ritat byggnaden.

Stadium arena i Himmelsta-lund i södra Norrköping är to-talt 13 000 kvadratmeter storoch uppdelad i tre delar; bas -ket- och eventhall, hall medträningsbanor för innebandyoch basket, samt en fullt ut-rustad friidrottsanläggning.Publikkapaciteten är cirka3 000 personer.

Byggherre är Norrköpingsbasketförening Dolphins ge-nom sin samarbetspartner TPGroup. D

Specialdesignad basketarena

Basketarenan i Norrköping. Foto: ÅWL/Tenjin Visual

Den typiska unga småföreta-garen är 30 år och har etttjänsteföretag som verkar lo-kalt. Arbetet är fysiskt krävan-de och arbetsdagarna långa.Gränsen mellan fritid och ar-bete är nästan obefintlig. Haneller hon vill växa, men det är iförsta hand företagets verk-samhet som engagerar – intesjälva företagandet. Att varachef lockar inte.

Det framkommer i en riks -täckande undersökning somFöretagarförbundet genom-fört bland landets unga småfö-retagare. Undersökningen syf-tar till att ta reda på hur dennya generationens småföreta-gare ser ut.

– Den nya generationens fö-retagare är en hårt arbetandegrupp som verkligen byggervårt samhälle, inte minst den

lokala infrastrukturen, runtom i Sverige. De är riktiga sam-hällsbyggare som ofta verkar idet tysta. Därför är det viktigtatt tydliggöra denna grupp ochderas behov, säger Camilla Lit-torin, förbundssekreterare påFöretagarförbundet.

I undersökningen fram-kommer att det finns tre områ-den där Sveriges unga småfö-retagare helst vill se förbätt-ringar. Det handlar först ochfrämst om sänkta skatter ochdå speciellt sänkta arbetsgi -varavgifter. De vill också semindre byråkrati och pappers -arbete. Det tredje viktigasteönskemålet är enklare reglerför att anställa – särskilt denförsta medarbetaren i företa-get. D

Småföretagaren vill inte chefa

Med en satsning som sträckersig över tre år ska branschor-ganisationen Svenskt Limträöka kännedomen om limträ.Organisationen har tagit ettsamlat grepp för att nå ut tillintressegrupper inom bygg-sektorn. Under satsningensförsta år är det främst arkitek-ter som ska få lära sig att limträär ett miljövänligt och form-bart byggmaterial.

Satsningen drog igång un-der hösten 2008 och sträckersig över tre år. Kampanjen byg-ger bland annat på annonse -ring, information via hemsida

och utskick av vykort. Kam-panjen syftar till att sprida in-formation om limträ och dessegenskaper samt verka förökad utbildning.

– Kunskapen om limträ harökat under de senaste åren,men det är viktigt att vi fortsät-ter sprida information. Arki-tekter blir mer och mer miljö-medvetna och vill göra miljö-mässigt försvarbara val avbyggmaterial. Då är det viktigtatt de känner till fördelarnamed att bygga i limträ, sägerJohan Fröbel, verksamhetsle-dare på Svenskt Limträ. D

Ska öka kunskap om limträ

En 230 meter lång gång- och cykelbro byggdes i Umeå år 2006.

WSP fick under hösten upp-draget att ansvara för bygg-nadsstrukturen i det som för-väntas bli världens högstabyggnad, det mer än en kilo-meter höga Nakheel tower.Tornet som kommer att stå icentrum för ”Nakheel Har-bour and Tower” i Dubai Cityberäknas ta drygt 10 år att fär-digställa.

Uppdraget kom från ett avde förenade arabemiratens le-dande utvecklingsföretag”Nakheel”. WSP får det fullaansvaret för den fullständigabyggnadsstrukturen i ”Nakhe-el tower” och är ledare för ettkonsortium där även NewYork-företaget LERA och denaustraliensiska VDM-koncer-

nen ingår. Arkitekter är det in-ternationella företaget WoodsBagot.

En av de stora utmaningar-na handlar om att skapa en ex-tremt robust och stabil kon-struktion samtidigt som bygg-naden ges en aerodynamiskform för att minimera effektenfrån de lokala stormarna. Detcylindriska tornet är till detyttre 95 meter i diameter menbestår i sin struktur av fyra se-parata torn som ringar in ettinre hålrum. Tornen är sam-manlänkade med regelbundetinplanerade ”broar”. Dennakonstruktion mildrar effekter-na från stormarna genom attlåta vindarna passera genombyggnaden. D

WSP designar högt torn


Marknadsnytt

Arbesko har utökat

sitt sortiment av

skyddsskor med

åtta nya modeller

som är utrustade

med allt som krävs

vid renovering, ny-

byggnation och ar-

bete i trädgården.

Sulan är exempelvis gjord i

Asymetrix Nitril som gör den

slitstark, samt ger ett bra fäs-

te. D

Arbesko

019-30 66 08

[email protected]

Slitstark skyddsskoTakcentrum AB lanserar två

nya typgodkända underlags -

täckningar: YAP Underfelt och

Undertex Antiskid®. Under-

lagstäckningarna kan använ-

das under tegel- och betong-

pannor, shingelplattor och oli-

ka plåttak. Enligt leverantören

har underlagstäckningarna

fle ra fördelar, som lägre vikt

och att de är temperatur -

okänsliga, samt inte har någon

sand som repar plåten. Under-

tex Antiskid har även en gore-

tex-funktion med en vattenav-

visande ovansida. D

Takcentrum AB

08-89 01 09

Repar inte plåten

Malux har kommit ut med en

ny 100-sidig katalog över sitt

nödbelysningssortiment. Ka-

talogen innehåller bland an-

nat regler för nödbelysning,

armaturer och över vak -

nings sy stem. Katalogen

finns som pdf-fil eller för

beställning i pappers-

form. D

Malux Sweden AB

0660-29 29 00

Katalog över nödbelysning

Tarkett utökar sin iQ-Granit

serie med nya kulörer. Golven

har en hög tålighet som inne-

bär att man inte behöver vax,

polish eller vatten vid under-

håll, vilket sparar miljön, ger

lägre underhållskostnader och

gör den dagliga rengöringen

lättare.

iQ-Granit består av en hel

golvfamilj med olika egenska-

per, bland annat Ergoflor med

skumbaksida för till exempel

vård- och skolmiljöer med

krav på ljuddämpning och gå-

komfort. Golven finns även

med antistat och elavledande

funktioner. D

Nordic Marketing Manager Commercial

08-625 19 27

[email protected]

Slittåligt stengolv


Marknadsnytt

Turning Torso har

fått sig en ordentlig

skrubbning av Ult-

raputs AB. I arbetet

med att rengöra fa-

saden användes en

bensindriven hög-

tryckstvätt från

Kärcher.

Byggnadens fa-

sad har cirka 2 800

paneler av alumini-

um och cirka 2 250

fönster. I det första skedet

tvättades de tre nedersta sek-

tionerna, av totalt nio, från en

70 meter hög skylift. De övre

sex modulerna rengörs från en

travers och arbetet beräknas ta

närmare ett år. D

Kärcher AB

031-57 73 00

[email protected]

Tvättad med högt tryck

Miljontals fönster i Sverige är

från 1970-talet eller äldre. Ge-

nom att byta dessa till energi-

effektiva fönster skulle många

hus- och fastighetsägare kun-

na minska driftskostnaderna

avsevärt. SP Fönster har ut-

vecklat en ny generation föns-

ter som är energieffektiva och

som tar hänsyn till miljön.

Fönsterserien Balans har ett

U-värde på 1,2 som standard.

En skonsam framställnings -

process och miljömedvetna

materialval gör att Balans ock-

så är Svanenmärkt.

Balans har en aluminium -

klädd utsida som kräver mini-

malt med framtida underhåll

och som med sitt låga glanstal

uppfattas som målat trä. D

SP Fönster AB

0271-29 000

Tätt fönster sänker kostnad

Ett nyutvecklat fall-

skyddssystem från

Miller by Sperian har

erhållit brittiska säker-

hetsbranschens pris

för bästa produkt. Söll

Vi-Go är ett nytt, verti-

kalt fallskyddssystem

av vajertyp för arbete

på fasta stegar och i

master.

Systemet består av

en vajer med fästdon

samt ett nyutvecklat

glidlås som löper längs

vajern. Systemet kan

användas vid såväl ny-

installation som vid

komplettering av re-

dan befintliga klättringsvägar,

till exempel i anläggningar för

vindkraft, energiförsörjning

och telekommunikation. Alla

delar är av galvaniserat eller

rostfritt stål som klarar utsatta

och krävande miljöer. D

Sperian Protection Nordic AB

+45 21 19 69 59

[email protected]

Prisbelönt fallskydd

Hydro Building Systems pre-

senterar genom varumärket

Wicona en ny generation av

branddörrar i aluminium. Dör-

rarna innehåller en ny tekno-

logi som gör det möjligt att i de

flesta fall reducera brandfyll-

ningar. Det gör dörren lättare

och mer hållbar.

Dörrsystemet omfattar

brandskyddsklasserna E15,

E30, EI15, EI30 och EI60, och

är klassat även för rökskydd.

Det gör det möjligt att före-

skriva brandskydd och rök-

skydd i samma konstruktion.

Produkten kan placeras invän-

digt eller utvändigt, vilket gör

det möjligt att placera en isole-

rad brandskyddsklassad E30

dörr i yttervägg. D

Hydro Building Systems AB

0474-480 80

Branddörr i aluminium


BYGGLEVERANTÖRER

Betongett naturligt val

www.kc-betong.se0150-34 99 00golvvärme

totalt säker


BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 [email protected] www.tata-tak.com


BYGGLEVERANTÖRER


BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer

Sid

Cembrit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag

Frico . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

Grace . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

Konsultgruppen SBR Byggingenjörerna . . . . . . . . . 41

Masonite Beams . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Motala Hissar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Plast- & Kemiföretagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Prinfo Ystads Centraltryckeri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Protan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Ruukki Construction . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Stark Fasadrenovering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31, 33

Sid

Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Svenska Byggingenjörers Riksförbund . . . . . . . 37, 46

Syd Expo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Teknologiskt Institut Betongcentrum . . . . . . . . . . . 47

Thermisol Panels Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

TM Progress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag

Via Con . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

WSP Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Xella Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund

Box 4229, 102 65 Stockholm

Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60

[email protected]

LUNDESKILSTUNA

GÖTEBORG

KARLSKRONAHELSINGBORG

HUDIKSVALL

PITEÅ

KONSULTERANDE INGENJÖRER

Hantverk..!Hantverk från hjärtat av Dalarna.Byggt av rejäla hantverkare.

Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42E-post: [email protected]: www.fiskarhedenvillan.se

ÄC-KONSULT ABNYGATAN 33 A632 20 ESKILSTUNATELEFON 016-51 74 00, 51 74 01TELEFAX 016-51 74 [email protected]

CERTIFIERADE BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE

• ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR• VA-UTREDNINGAR• GRUNDKONSTRUKTIONER• GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

• SKADEUTREDNINGAR• VIBRATIONSMÄTNINGAR• BESIKTNINGAR VID SPRÄNGNING

PÅLNING

BORLÄNGE

Tel 016-51 80 10Fax 016-51 80 44

Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna

• BYGGPROJEKTERING• KONTROLLER• BESIKTNINGAR• KVALITETSANSVARIG-K

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson ABB Y G G R Å D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: [email protected]

Besiktningar: entreprenad- renoverings-

och överlåtelsebesiktningar

Byggledning

Byggskadeutredningar

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

N-O.Gudmundson Byggråd

Domaregatan 1C • 256 59 HelsingborgTel 042-18 19 10

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

Arkitekter o Ingenjörer

Arkitekt- och byggprojektering

Byggadministration

Ljusdal: 0651-105 00 • Hudiksvall:0650-160 50

www.cao.se • [email protected]

STOCKHOLM

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17183 30 TäbyVäxel 08-638 23 30Fax 08-768 23 70 [email protected]

ETT MEDLEMSFÖRETAG I


STOCKHOLMSTOCKHOLM


STOCKHOLM

• Projektering • Projektledning• Utredningar • Entreprenadbesiktning

• Funktionskontroll, OVK • CE-märkning• Installationssamordning • Objektsdokumentation

Livdjursgatan 4, 121 62 Johanneshov.Telefon 08-448 74 70 (vxl), Telefax 08-448 74 89

www.seveko.s

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurvaTel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

ProjektledningByggledningProjekteringsledningKvalitetsansvarBesiktningar

Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 HuddingeTel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36E-post [email protected]

Kvalificerade konsulter inom samhällsbyggnadssektorn

www.tyrens.se

Av SBSC certifierat besiktningsföretag

Av SITAC certifierad besiktningsman

för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning

• Sprinkler

• Brandlarm

• Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.comTrångsundsvägen 49, 142 64 TRÅNGSUND [email protected] - 510 104 70

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivningPlanering och projektering av berg och markanläggningar

Programhandlingar, Vibrationskontroll, RiskanalysSyneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan

Instrument (hyra och försäljning)Utbildning och Träning

Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,Karlstad, Karlskrona, Göteborg


VÄSTERÅS

ÖSTERSUND

ÖREBRO

- Arkitektur - Inredning

- Byggteknik - Byggledning

- Värderingar - Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

- Entreprenadbesiktning,av SITAC certifierad besiktningsman SBR

Arkitekt SAR/MSAByggnadsingenjörer SBR

www.mansson-hansson.se

Tullgatan 35, 831 35 ÖstersundTel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

STOCKHOLM UPPSALA

UMEÅ

VISBY


Rådhusespl. 10-12,903 28 Umeå

Byggprojektering Statiska konstruktioner

3-D Projektering Byggledning

Projektledning Projekteringsledning

Byggkontroll Besiktningar

Tel 090 - 70 23 70, Fax 090 - 12 79 99www.lps.se

VVS

CanholmsCanholms Ingenjörsfirma AB

Vi utför VVS- Konstruktion* Kontroll * Besiktning * Utredning

Riksbehörighet för OVK

Tel 0498-21 18 88Fax 0498-21 76 55

070-652 53 [email protected]

• Projektering• Byggadministration

Byggnadsingenjörer SBR

Arkitekter SAR / MSA

Certifierade besiktningsmän – SBR

Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL

Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 VisbyTel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20

Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 StockholmTel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36

Repslagaregatan 12, 602 32 NorrköpingTel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

ETT MEDLEMSFÖRETAG

I

BJ-Konsult AB

bj

bj

bj

bj

www.bj-konsult.se

Kontroll, Besiktning,Måleribeskrivning,Inventering m.m.

Kontakta

Tel 08-580 321 [email protected]

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening


Stora glasytor

kan ge långa ef-

terklangstider i

lokaler, som

dock kan däm-

pas av akustiska

lamellgardiner

enligt företaget

Akustikmiljö.

Lamellgardinen

absorberar ljud

även när den är vinklad för

ljus in släpp. D

Akustikmiljö

0346-71 48 50

[email protected]

Gardin dämpar oljud


Marknadsnytt

Telestep lanserar en telesko-

pisk glasfiberstege med isole-

rande stegsidor. Stegen är

spänningstestad enligt den eu-

ropeiska standarden EN 61478

och klarar spänning på upp till

30 kilowatt. Den passar till ex-

empel elektriker eller för arbe-

ten som sker kring el- och hög-

spänningsledningar. De isole-

rande egenskaperna gör den

även till ett bra hjälpmedel i

kalla respektive varma miljö-

er. D

Telesteps

+46 708 160 180

[email protected]

Stege i glasfiber tål el

Swedoors nya dörrserie Uni-

que kommer i amerikansk val-

nöt, med möjlighet att välja

glasinfattningar i klart eller

blästrat glas. D

Jeld-Wen Sverige AB

042-66 200

[email protected]

Amerikansk valnöt

Vilpe Multi-

funktions-ytter-

väggsgaller är

en lösning för

maskinell eller

självdragsventi-

lation. Genom

en luftteknisk

formgivning har

man skapat en

fri tväryta i båda

luftströmnings-

riktningarna, samt egenskaper

för att avlägsna vatten och snö.

Produkten fungerar som

till- och frånluftsgaller vid ma-

skinell ventilation. Den kan

även användas som ventila-

tionsgaller till olika utrym-

men, som vindsbjälklag, källa-

re eller bilgarage. Multifunk-

tionsgallret fås i tre storlekar:

med yttermåtten 150 x 150

mm, 240 x 240 mm eller 375 x

375 mm. D

SK Tuote Oy

+ 358 20 123 32 00

www.vilpe.com

Galler växlar luft

Fischer lanserar universal -

pluggen SXR, som är ETA-

godkänd för fasadmontering

och för infästningar av icke-

bärande konstruktioner.

Universalpluggen är hittills

säkerhetsgodkänd för att an-

vändas i 42 byggmaterial in-

klusive betong, sprucken såväl

som inte sprucken, lättbetong,

massivt tegel eller håltegel,

isoleringsblock, kalksandsten,

lättklinker och natursten.

Förankringsdjupet är 50

millimeter. De förmonterade

säkerhetsskruvarna finns med

olika skruvhuvuden; försänkta

för montering i trä eller med 6-

kanthuvud för montering i

metall. Skruvlängden varierar

från 60 mm till 260 mm och

skruvarna finns elförzinkade,

varmförzinkade eller i rost-

fritt, syrafast stål. D

Fischer Sverige AB

+ 46 (0) 11 31 44 50

[email protected]

Godkänd nylonplugg

Peab Sverige har under det se-

naste halvåret på fem byggen i

Stockholmsområdet använt

sig av fuktindikatorn Screedry.

Det är en fuktmätare som gjuts

in i avjämningsmassan och

som vid färgomslag i ett titthål

indikerar att det är torrt för

golvläggning. Genom att på ett

proaktivt sätt fuktsäkra ut-

torkningsprocessen säkerstäl-

ler man att man inte riskerar

att bygga in fukten.

Fuktindikatorn är i första

hand avsedd för avjämnings -

skikt i tjocklekar om 15–50

mm. D

Golv maxit AB

08-625 61 47

Indikerar fukt

Nytt från SBR

Byggingenjörerna SBR��som bilda des 1951 är en ideellyrkesorganisation med kompetens -krav på si na medlemmar. Förbun-det ger tillgång till en tvärfackligmötesplats för diskussion och fort-bildning som tar sikte på att stödjamedlem marnas yrkesroll. Bygg -ingenjörer na SBR har 2 600 med-lem mar och anslutna fördelade på27 lokalavdelningar.Kraven för medlemskap är:• Ingenjörs- eller fastighetsföreta -

gar examen.• Ett aktat namn.• Att efter examen under minst

två år ha utövat självständiga ochkvalificerade arbetsuppgifter in -om byggverksamhet.

• Rekommendationer från med -lem mar och lokalavdelningar.

Blanketter för medlemsansökankan beställas från kansliet ellerhämtas via förbundets hemsida,www.bygging.se

FörbundsverksamhetenRymmer en mängd olikartade akti-viteter, t ex information och råd-givning till medlemmar och allmän-heten, remissyttranden, myndig-hets uppvaktning, kontakter medlokal avdelningarna och systerorga-nisationer utomlands.

BokhandelnSäljer alla i branschen förekom -mande böcker samt de böcker ochblanketter som ges ut av Bygg -ingen jörerna SBR.

Försäkringar��Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,olycksfall-, barn och sjukförsäkringmen också arbetslöshets kassa ochkonsultansvarsförsäkringar.

KursverksamhetenOmfattar kurser i allmänna äm nen ibranschen, projektledarutbildning,entreprenad- och överlåtelsebesikt-ning, miljöinvente ring samt utbild-ning till kvali tets ansvarig enligtPBL. De fyra sistnämnda kursernaleder till certifiering.

Husbyggarenär en etablerad facktidning somprenumereras och läses av medlem-marna i Byggingenjörerna SBR,Svenska Byggmästare- och ingen -jörsförbundet i Finland r f, ÅlandsByggmästareförbund m fl.

Konsultgruppenmed 300 företag och sammanlagt1 000 anställda har till uppgift atttillvarata de mindre konsultföre -tagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar�EntreprenadbesiktningÖverlåtelsebesiktningKvalitetsansvariga enligt PBLMiljöinventeringDessa grupper anordnar symposierför fortbildning och utger en med-lemsförteckning som också kan nåsvia Internet.

Aktivt språkrör fickByggstenen 2008

Kansli�

Byggingenjörerna SBRFolkungagatan 122, Box 4415, 102 69 StockholmTel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: [email protected]örbundsdirektör: Lars Hedåker, 08-462 17 90Kanslichef: Gunnar Edebrand, 08-462 17 90Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94Grupperingar och bokhandel: Carina Eriksson, 08-462 17 93Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98

Förbundsstyrelsen

Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförandeKent Svensson, Värmlandsavdelningen, vice ordförandeNils Wittgren, GöteborgsavdelningenPer-Olav Eriksson, StockholmsavdelningenAnders Nordström, UmeåavdelningenUlf Sönegård, SkaraborgsavdelningenUrban Tjernström, Norrköpingsavdelningen


På förslag av SBRs lokalavdel-

ning i Uppsala beslöt SBR att

Byggstenen år 2008 ska utde-

las till Stellan Lundström, pro-

fessor vid KTH i Stockholm.

I sin dagliga gärning arbetar

Stellan Lundström med fastig-

hetsfrågor. Han tilldelades

Bygg stenen för att han genom

sitt ”…engagemang inom bygg-

och fastighetssektorn bidragit

till att stärka sektorns status

och kompetens.”

Motiveringen lyder vidare

att Stellan Lundström genom

sin forskning och sina upp-

dragsutbildningar och kurser

förmedlat kunskap och påtalat

förhållanden inom sektorn,

som lett till positiva framsteg.

Han är idag ett viktigt språkrör

inom sektorn för utveckling av

framför allt de ekonomiska

sambanden och deras inver-

kan på beslutsprocesser, för-

valtningsresultat och påver-

kan på samhället.

Det var SBRs kanslichef

Gunnar Edebrand som över-

räckte Byggstenen 2008 till

Stellan Lundström i samband

med Stockholmsavdelningens

besök på Norra Länken.

SBRs äretecken utdelas till

förtjänt individ eller grupp

som verkat för en föredömlig

insats för byggandet eller för-

valtandet i Norden. Själva

bygg stenen har formen av en

hydda. Den är gjord som en re-

konstruktion från en utgräv-

ning på Khirokitia på Cypern

där man fann 48 hyddor. Bygg -

stenen är gjord av råtegel som

täckts med en rappning av

lera. D

Beställ facklitteratur och andra handböcker via SBRs hemsida

www.bygging.se/litteratur eller via kansliet,

tfn 08-462�17�93.

Medlemmar och anslutna har femprocents rabatt.

Gunnar Edebrand överräcker Byggstenen 2008 till Stellan Lundström,

professor på KTH. Foto: Per Södersten

Den 35:e General Assembly

meeting har återigen ägt rum i

AEEBC – den europeiska sam -

arbetsorganisationen Associa-

tion d´Experts Européens du

Bátiment et de la Construc-

tion. Denna gång i Athen 13–15

november 2008. SBR repre-

senterades av Lars Hedåker.

Den professionella utveck-

lingskommittén inledde med

ett internt möte varefter – ef-

ter lunch som alla dagarna in-

togs på åttonde våningen på

hotellet och med en hänföran-

de utsikt mot Akropolisklip-

pan 300 meter bort – bygg-

nadsskadegruppen avgav en

rapport. Det handlade mycket

om de grundläggande, horrib-

la fel som begåtts i Belgien,

mest beroende på att ordfö-

randen i gruppen kommer

därifrån. Lars Hedåker rap-

porterade vad som senast hänt

med de fuktskadade hus (puts

på icke ventilerat underlag och

trästomme) och att man upp-

täckt mikroskopiska sprickor i

putsen som bidrog till proble-

men. Beslut har tagits om riv-

ning av skadade väggar och

uppbyggnad av nya med rätt

konstruktion. Som ny uppgift

för deltagarna bestämdes att

det från respektive land ska re-

dovisas:

1. Vilken är den mest förkom-

mande ytterväggkonstruk-

tionen i privathus.

2. Visa en sektion av väggen.

3. Klargöra vad det finns för fel

med denna konstruktion.

Dagen avslutades med ett

besök vid Hadrians Gate och

den gamla olympiastadion

som låg tvärs över gatan från

hotellet.

Den andra dagen upptogs av

General Assembly och inled-

des med en genomgång av tidi-

gare protokoll, samt alla del -

projekt och representationer i

andra organisationer, till ex-

empel EOTA, CEBC, ECCRE-

DI, med flera som AEEBC del-

tar i. Bland annat konstatera-

des att projektet ”Leonardo da

Vinci”, LdV Books Project, är

avslutat för AEEBC´s del och

att slutredovisning av ekono-

min i projektet ska göras. Frå-

gan om marknadsföring tog

stort utrymme och så visades

den förbättrade hemsidan.

Fortfarande har det inte

lyckats att få med den norska

organisationen Nito, men de

lär komma. Kevin Sheridan,

föreslagen som AEEBC´s kom-

mande ordförande när Trevor

Mole drar sig tillbaka våren

2009, gjorde en grundlig redo-

visning av problemet med

proffessionella kort och yr-

keskort som det arbetas med

inom EUR BE-FEANI. Ett

snabbt besök på Arkopolis och

Parthenon gjordes varefter en

sen middag med alla deltagare,

cirka 25 personer, följde.

Sista dagen avslutades Ge-

neral Assembly med en sluten

session då mer interna frågor

behandlades. En smärre för-

ändring av stadgarna diskute-

rades. Vidare konstaterades

att en förändring i ledningen

är förestående på nästa möte

som äger rum i april 2009 i Lis-

sabon.

Ett besök gjordes på det nya

Akropolismuseet som låg

strax intill. Museet var ännu

inte klart men öppet ändå.

Hela byggnaden stod på grova

betongpelare för att man ville

bevara det antika Athen som

naturligtvis grävdes fram vid

grundläggningen. Golvet in-

omhus bestod delvis och på

många ställen av gångbara

glasskivor så att man kunde se

utgrävningarna uppifrån. Fak-

tiskt ganska imponerande.

För den som är mer intresse-

rad av vad AEEBC arbetar med

rekommenderas hemsidan:

www.aeebc.org.

Av Lars Hedåker,

förbundsordförande

Nytt från SBR


Utgrävning visar Antika Athen

Vy mot Akropolis från hotellet. Foto: Lars Hedåker

Kevin Sheridan, kanske blivande president i AEEBC, samt skattmäs-taren Robert Pattersson (närmast kameran). Foto: Lars Hedåker

Framför Olympiastadion, från vänster Jacob Ravn Thomsen, FrancisWargnies, Trevor Mole, David Gibson, Simon Lawes och MalcolmLelliott. Foto: Lars Hedåker

Skadeutredningar

Kvällstid två gånger alternativt

en heldag

22 och 29 april, kl 18-21,Stockholm19 maj, Stockholm

AMA Hus 08, grundkurs*25 februari, Göteborg3 mars, Malmö5 mars, Stockholm10 mars, Luleå11 mars, Kalmar12 mars, Linköping17 mars, Sundsvall18 mars, Karlstad24 mars, Växjö25 mars, Borås31 mars, Uppsala1 april, Halmstad1 april, Östersund2 april, Kristianstad7 april, Umeå8 april, Gävle15 april, Helsingborg16 april, Visby23 april, Borlänge

AMA Hus 08, nyheter och förändringar*Halvdagskurs

24 februari, Göteborg2 mars, Malmö4 mars, Stockholm9 mars, Luleå

MER Anläggning 07*10 februari, Borlänge17 februari, Boden18 februari, Luleå3 mars, Göteborg12 mars, Östersund24 mars, Stockholm23 april, Malmö

AMA Anläggning 07*5 februari, Göteborg10 mars, Stockholm18 mars, Malmö

LOU – upphandling av bygg -entreprenader och tjänster*4 februari, Göteborg5 februari, Malmö

Kvalitetsansvarig enligt PBL*

Nivå N

25, 26 februari, Malmö4 mars, Malmö18, 19, 25 mars, Stockholm 6, 7, 13 maj, GöteborgNivå K

5 mars, Malmö26 mars, Stockholm14 maj, Göteborg

Kvalitetsansvarig enligt PBL,Uppdatering*12 mars, Malmö2 april, Stockholm23 april, Umeå20 maj, Göteborg

Entreprenadjuridik, fortsättningskurs*10 februari, Stockholm24 februari, Malmö26 februari, Göteborg

Projektledning*10 –11 februari, Malmö3–4 mars, Göteborg31 mars–1 april, Stockholm

*Kurser markerade med* genomför SBR i samarbetemed EGA

Företagsanpassade kurserSBR anordnar företagsanpas-sade kurser. Vi skräddarsyr enkurs för just ditt företag.Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94

För ytterligare information

och kursanmälan,

se www.bygging.se/kursereller ring 08-462 17 94.

Överlåtelsebesiktning av fastegendom, steg 1

23–24 mars, Stockholm

Överlåtelsebesiktning av fastegendom, steg 225–26 mars, Stockholm

Överlåtelsebesiktning – Prov-tillfälle för besiktningsmän27 mars, Stockholm

Entreprenadbesiktning Grundutbildning, steg 117–18 mars, Helsingborg23–24 mars, Stockholm

Entreprenadbesiktning steg 2– praktik21 april, Helsingborg23 april, Stockholm

Entreprenadbesiktning –Provtillfälle för besiktnings-män21 april, kl 16.30-18.00, Helsingborg23 april, kl 16.30-18.00, Stockholm

Energideklaration av fastig-heter, steg 1 och miljöinven-tering, CMF15–16 april, Stockholm

Miljöinventering – Provtillfäl-le för miljöinventerare, CMF17 april, Stockholm

Energideklaration av fastig-heter, steg 227–29 april, Stockholm

Energideklaration – Provtill-fälle för energiexpert30 april, Stockholm

Energideklaration av småhus– Kurs inklusive självstudier,Delmoment 112 mars, Stockholm 17 mars, Malmö18 mars, Göteborg

Energideklaration av småhus – Kurs inklusivesjälvstudier, Delmoment 2

Självstudier

Energideklaration av småhus – Kurs inklusivesjälvstudier, Delmoment 331 mars och 1 april, Stockholm20–21 april, Malmö22–23 april, Göteborg

ABK 08Halvdagskurs, em

12 mars, Uppsala19 mars, Malmö27 mars, Linköping2 april, Göteborg23 april, Kalmar7 maj, Östersund13 maj, Stockholm15 maj, Helsingborg

Putsade fasader31 mars, Stockholm

Fuktmätning – fukt och mögelskador Nyhet

10–11 mars, Stockholm16–17 mars, Malmö23–24 mars, Göteborg

Plåt i teori och i verklighet28 april, Uppsala27 maj, Stockholm

BBR 2008 – nya och kommande ändringarHalvdagskurs, em

9 februari, Linköping10 februari, Kalmar25 mars, Stockholm21 april, Uppsala29 april, Helsingborg4 maj, Malmö25 maj, Göteborg

BBR 2008 samt PBL – nya och kommande ändringar26 mars, Stockholm5 maj, Malmö26 maj, Göteborg

Aktuella kurser

Nytt från SBR


Nytt från SBR

Frågan är om Norra Länken

kan öppnas år 2015? Stock-

holmsavdelningen ordnade

visningar av projektet den 19

och 24 november 2008. När

inbjudan gick ut strömmade

anmälningarna in och redan

efter några dagar blev det fullt.

En andra visning ordnades

därför. Deltagarantalet var

maximerat till 40 personer per

gång av praktiska säkerhets -

skäl.

Samlingen skedde på Kräft -

riket i en visningslokal som

Vägverket förfogar över i gam-

la veterinärhögskolans lokaler

vid Roslagsvägen, Albano.

Michel Lundborg, projektad-

ministratör från Vägverket,

inledde och hälsade välkom-

men till Vägverkets Norra

Länken kontor. Han beskrev

förberedelser, planering och

tillståndshantering av en av de

största satsningar på trafikled-

ning i Stockholmsområdet.

Besiktningsmannen för ent-

reprenaderna, SBR ingenjö-

ren Arne Edén, redogjorde för

sin roll i produktionen och be-

skrev hur ett så omfattande

objekt kan drivas.

Från produktionssidan gick

Lars Bjervin igenom hur byg-

get utvecklats och beskrev

problem som under hand dykt

upp. Inte mindre än sju olika

entreprenörer från olika län-

der är engagerade. Idag pågår

arbetet mellan Roslagsvägen

och Uppsalavägen. Första

sträckningen går genom berg

och är snart klar. Fortsättning-

en ungefär halva sträckan går i

jord under Nationalstadspar-

ken som inte får störas på ytan.

En första sträckning från Upp-

salavägen (bakom Wenner -

gren Center) är ett djupt dike

drygt 15 meter djupt som ska

”kopplas” till den österifrån

kommande tunneln.

Efter genomgångarna fick

SBRarna göra en vandring i

tunneln. På Vägverkets kontor

delades hjälmar, skyddsjackor

och stövlar ut och därefter

samlades alla i bussen som via

Roslagsvägen körde in i tun-

neln. Men bara efter någon

”halvmil” stoppades färden

och deltagarna fick lämna den

bekväma bussen och fortsätta

vandringen i den bara delvis

upplysta tunneln. Här kunde

vi konstatera vilket enormt

projekt som växer fram under

jorden.

Efter en stund äntrades bus-

sen och färden ställdes till den

västra delen av projektet där

”den stora gropen” kunde be-

skådas. På botten kröp sådär

en 20 armerare omkring och

kopplade ihop botten och

spontade väggar. Järnvägen

ringlade sig fram uppe på kan-

ten och visade tydligt proble-

met med att samtidigt hålla

trafiken igång.

Under hela produktionsti-

den måste trafiken löpa både

på Uppsalavägen och Roslags -

vägen, samt på Valhallavägen.

Störningar kommer att ske och

har skett. Men det är bara att

följa anvisningarna. Och inte

göra som när Uppsalavägens

trafik skulle föras över till ett

körfält mot staden. Trafiken

vändes 180 grader för att föras

in på rätt väg – men flera trafi-

kanter missuppfattade anvis-

ningen och började backa till-

baka.

Vad betyder Norra Länken?

För den som kommer norr -

ifrån till Stockholm har trafik-

knutarna runt Sveaplan och

Valhallavägen varit stora pro-

blem. Lika stora har trafikpro-

blemen varit i motsatt riktning

ut från stan. I dagligt tal har

Norra Länken beskrivits som

den universallösning vi väntat

på. Medan projektet drabbats

av oupphörliga motgångar av

de mest varierande slag har vi

trafikanter långsamt snirklat

oss runt i långa trafikormar.

Lösningen Norra Länken

består av ett flertal tunnelsy -

stem som förbinder olika tra-

fikleder med varandra. Det

mesta sker under jord. Olika

delar är redan nu under pro-

duktion. Några fungerar redan

delvis; som Uppsalavägen–

Eugeniatunneln och Essinge-

leden. Det var förbindelsen

Roslagsvägen–Uppsalavägen

som vi SBRare fick se och bil-

da oss en uppfattning om.

I framtiden kommer vi att

kunna köra under jord till oli-

ka destinationer och utan att

störa stadens trafiknät. En yt-

terligare avlastning sker när

Valhallavägen ersätts av ett

tunnelsystem som dras fram

intill Ryttarstadion och anslu-

ter till Värtan och Lidingövä-

gen.

Det blir spännande att se

hur den här lösningen kom-

mer att fungera när trafiken

börjar rulla!

Av Uno RydholmProjektet Norra Länken beskrevs för SBRarna. Foto: Gunnar Edebrand

Det var stundtals mörkt i tunneln som kommer att ingå i det nya

trafiknätet som ska avlasta Stockholms innerstad från trafik. Foto:

Gunnar Edebrand

Norra Länken – jätteprojekt som blir verkligt


Nytt från SBR


SBRs ordförandeträff år 2008ägde rum på Yxtaholms slottstrax norr om Flen den 20–21november. I träffen deltog 21avdelningsordföranden, för-bundsstyrelsen, SBR´s kanslimed flera. Totalt var det 34personer som intog slottet förden viktiga sammankomsten.

Programmet var digert medmassor av punkter. Materialethade samlats i en pärm somdelades ut till deltagarna, vil-ket gjorde det lättare att följamed. Det hade även kommit infrågeställningar och synpunk-ter från några avdelningar.

Och det kunde snabbt kon-stateras – vi skulle inte hinnamed. Hur göra? Ja, vi kör, ochundan gick det och med hjälpav det material som fanns ipärmen klarades första dagenspunkter av ganska hyfsat. Na-turligtvis fungerade inte upp-kopplingen mot Internet, så avden snabbgenomgång av SBR´snya hemsida som var planeradblev intet. Tur var väl det, fördet vet ju alla, har man välkommit in i en dator så rinnertiden iväg något alldeles gruv-ligt snabbt. Den intresseradekan ju dessutom själv navigerarunt på hemsidan och finns detsynpunkter så hör av er tillmig.

Många av de frågeställning-ar och synpunkter som inkom-mit från avdelningarna besva-rades genom det program somvar upplagt. Det beslöts dockatt skriftligt svar skulle avgespå dessa frågor och att de skul-le bifogas minnesanteckning-arna som upprättades och somär distribuerade till deltagar-na. Det går alltså att ta del avdessa genom en kontakt medrespektive avdelningsordfö-rande.

Den sociala inne- och uteak-tiviteten blev en prövning. Detvar kallt ute, det var svårt, ra-dioutrustningen kommunice-rade inte helt korrekt och det

var mörkt. Vi letade oss frammed hjälp av ficklampa. Alltså,halva laget inne gav anvisning-ar till den andra halvan av lagetsom var ute. De skulle leta sigfram till bilder som man delgavde där inne och dessa skullesammanställa bilderna till ordoch mening. Efter halva tidenbyttes inne mot ute och viseversa. Det var trots svårighe-terna ett lag som klarade upp-giften och vann. Bravo!

Samkväm och en tre rättersmiddag på slottet avslutadedagen.

Nästa dag medverkade Ve-ronica Eade från Boverket sominformerade om Boverkets ar-bete med energideklarationer.Frågorna och de svar som gavsutmynnade i en allmän diskus-sion om problemet – för ettproblem verkar det vara.

Ett annat uppskattat inslagvar något helt annat än bygg-frågor, nämligen en inspira-tionsföreläsning av kropps-språkskonsulenten Gaby Gum -messon från Österlen. Hon re-dogjorde på ett underhållandesätt för hur vi beter oss ochagerar när vi kommuniceraroch vilken kommunikations -profil vi tillhör.

Min sammanfattning avordförandeträffen är att detfungerade bra. Det är viktigtatt vi träffas under avslappadeformer och för fram tankar ochidéer som leder till åtgärder,som för SBR ytterligareframåt.

Av Lars Hedåker,

förbundsordförande

SBRs framtid planerades

Konsultgruppen13 mars24 april

Entreprenadbe-siktningsgruppen3–4 april

Överlåtelsebesikt-ningsgruppen4 februari1 april4–6 juni

Förbundsstämma8–9 maj 2009 i Kal-mar

Kalender

Benny Andersson, egen före-tagare, Byggkoncept, Små-landsstenarTommy Carlsson, konstruk-tör, Holst Elkonsult AB, ÖrebroRikard Daun, kalkylator,Skanska Sverige AB, Göteborg(tidigare ansluten)Jörgen Gredin, egen företaga-re, Gredin, HuddingeKurt Hansen, projektledare,Scanlight System AB, RååLars Hovius, projektledare,Riksbyggen Ekonomiska före-ning, Halmstad (tidigare an-sluten)Catharina Håkansdotter Berg-lund, projektledare, NCCConstruction Sverige AB, SolnaKjell Inggårde, egen företaga-re, Relleco AB, StockholmOla Isberg, projektledare, Bra-vida Sverige AB, Umeå (tidiga-re ansluten)

Nicklas Johansson, byggkon-struktör, Integra EngineeringAB, Göteborg (tidigare an -sluten)Johan Nilsson, besiktnings-man, Byggnadsundersökning-ar AB, MalmöMattias Nilsson, elkonsult,ETG El & Telegruppen, KarlshamnJeanette Norrman, ÅF Infra-struktur AB, Helsingborg (tidigare ansluten)Samuel Sandahl, egen företa-gare, Climeco, SkillingarydJan Stenmark, utvecklings -chef, Abetong AB, Växjö

Ny anslutnaChrister Nannis, MotalaStefan Hyll, Linköping

Nya medlemmar

I slutet på november sände viin vår ansökan om bidrag frånEU för tre delprojekt. Ansökanvar ställd till svenska ESF-rå-det (Europeiska socialfon-den). Innan lucia fick vi per te-lefon från ESF-rådet beskedom att vi på grund av formelltfel inte kommer att få något bi-drag. Felet är att i ett av delpro-jekten vände vi oss till perso-ner utanför vår organisation.Man kan bara söka för projekti sin egna organisation, visadedet sig. Det hela är mycketsvårt att tolka.

Vi märkte att handläggarenansåg att de projekt vi söktpengar för är av stort intresseoch bra projekt. Våra konsul-ter uppmanade oss därför atttill generaldirektören försvenska EFS-rådet sända ettbrev där vi endast söker för tvåav delprojekten.

Även om vi inte kommer attfå något bidrag denna gångkommer vi att söka andra ut-lysningar från EU. Vi ger inteupp!

Av Gunnar Edebrand,

kanslichef

Förnyad ansökan

Gaby Gummesson med en kom -munikationsprofil. Foto: Lars Hedåker

masonitelättelementwww.m-l.se

thermisol.se

EUROTAK ABwww.tata-tak.comw.tata-tak.comw

TÄTA TAKDERBIGUM

Posttidning BHusbyggarenBox 4415102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Documents

Husbyggaren 2009 Nr 1