Husmoderrörelsen och samhället.

Vi befinner oss i ett land, där nusmoderurganisatio-nerna länge bar varit, det som vi andra ännu far gaocli boppas pa alt kunna kli — en av de viktigastefaktorer i samnället.

vare alt de ledande finska männen förstättvad det betyder för ett lands framgång ocn trivsel, attna nusmädrar med en solid ocn grundlig utbildning,nar de givit nusmoderorganisationerna sitt Btöd ocnmed tacksamnct tagit emot den n)älp, som dessa ge-nom «itt väckelse- ocn utför tillBamnällets d.v.B. landets bästa. De nar förstått, vaddet betvder för fulknälsan ocn landets ekonomi, attna en upplvst tiuBmoderBkär, medan vi ännu suckarefter förståelse nos vara ledande män.

Detta beror kanske pä, att husmödrarna inte självahar förstått att värdesätta sig som människor i sam-hället, och alltför länge nar levat i den vanföreställ-ningen, att de blott utgör ett ansvarslöst appendix tillmannen, att hemmet icke hade något med samhälletatt göra utan var en oas i öknen, som inte angick dem.En tro, inplantad hos dem av män, som enligt gam-mal tradition blott ville se på hustrun som sin särskildakvinna och inte som människa eller en medlem i sam-hället. —

3ä BmäninFom l?ez/nner <äet emellertic! zä upp förenvar att samnället l?ilcla8 av ele tuBen nemmena ocnan BamnälletB r>eBtän6 l?eror pa nemmena. Ocn attlicmmenaB l?eBtänci först ocn främst luerar pa nuBmäcl-rarna.

(Lenoin det väclielBe- ocn upplvBningBarl?ete somvara rlusmoderarganizationer utfört under arens lopp,liar allt flera ucn flera vaknat upp ur Bin tärnrosa-sömn, vaknat upp till förståelse för att de nar enuppgift att utföra även utanför zina fyra väggar.

Det l?ör)ar ga upp för dem, att de lielt enkelt ärmedlemmar i samnället ocn allra minst de ol?et/dli-gaste. De kegvnner att se sig um. Ocn när en nusmorvagnar ocl) att se sig om, är det lilia med attnon tar itu med en uppgift. —

Da vetenskapen insäg, att folliliälsan till en växent-lig del berodde pä ett förebyggande arbete genom sundnäring, nvgien, Bann fol!<upplvBning, förstod oc!<Ba deledande männen, att det gällde att sprida upplysnin-gen till fulkel, ocli lianslce da «ärslcilt till dem, Bomnade anBvaret för födan, nuBmödrarna. samtidigt nöd-

färnällandena ute i världen att landetBegna pruduliter ucli födoämnen i «törsta möjliga ut-sträckning l<om till användning, stod värt nus-moderförbund redo med sin organisation, som om-spände nela det vidBträclita landet frän inorr till Lindesnes i söder ocn erb)öd sin n>älp. I^sorgez

Ransveig Olsen

Husmoderförbund planlade och arrangerade kurser ochdemonstrationer tillsammans med statens spannmåls-byrå, mjölkcentral, kött- och fläskcentral, sill- ochfiskcentral', samtidigt som de tog upp arbetet förstörre användning av bär och grönsaker för utnytt-jandet av landets egna vitaminkällor. De imponeran-de grönsaksutställningar, som flera av våra husmo-derföreningar under de senare åren fatt till stånd sålångt i norr som på de yttersta skären på 7o:ndcbreddgraden, där männen inte engång skulle ansettdet mödan lönt att ens försöka, är ett strålande exem-pel på vad man kan fa till stånd när husmödrarna taritu med en sak. I distrikt, där man tidigare kände tillflera grönsaker blott till namnet, har husmödrarnamed hjälp av sina husmoderförenmger fått till ståndvälskötta köksträdgårdar. Och det visar sig att grön-saker, som man aldrig kunnat tänka sig att odla pådessa breddgrader, ger ett utmärkt resultat. — Dåhuvudstadens tandläkare och skolläkare hade utexpe-rimenterat den lämpligaste skolbarnsfrukosten och in-fört denna i några skolor — Oslofrukosten — tog hus-mödrarna fatt i uppgiften för att få denna skolfru-kost införd runt om i både skola och hem. över helalandet nar vara husmoderföreningar hållit demonstra-tioner av Oslofrukosten och fatt denna införd i mångaskolor. Pa några håll betalar husmoderföreningarnamjölken för barn från fattiga hem. På detta och mångaandra sätt utför vår husmoderorganisation ett för sam-hällets och folkhälsans framgång nödvändigt arbeteutan understöd frän något håll, endast genom demånga tusen husmödrarnas energiska och ansvarsmed-vetna arbete.

ticligt framBtällclelirav pa or>ligatoriBli nuBnällB' lianc!arl?etBunc!er'visning i vara follcsliolor. Detta lirav riar vi nu utökattill att även gälla för vara unga clättrarsutl?ilclning i zaväl ocn n/gien som liarna-värc! ocn Dessa önBl<emä! liar vunnitsa liten förståelse nos männen, som förvaltar samnäl-lets kapital ocll liestämmer över mecllens förclelning,att cie pralitisllt taget lilott liar tillgodosett cien sallal-lacle allmänl?ilc!ningen samt vara gosBars fac!iutl?ilcl'ning. några av 6e mest oförstående nar till ockmccl inclragit liusmorssliolor, såsom varandeningar, dem man liunde vara förutan, när dåliga tiderl?röt in.

sä långsträckt ucli sparsamt befolkat land sombjuder självfallet pä stora svårigheter när det

gäller att tillgodose de olika landsändarnas benuv.Detta gäller anslag av alla slag, också til! skolor ocriundervisningsväsendet. Nanga av vara skolor pa lan-

det saknar dessvärre säväl liandarbetsundervisning förflickorna som slöjdundervisning för gossarna, «amti-digt som själva timantalet i allmänna fackämnen ärinskränkt.

I en vargatid, som den vi nu genomlever, varest

man nar den största svärigbet att taga sig fram ävenmed god vrkesutbildning, säger det «ig självt att möj-ligbeterna blir ännu mindre för den, som nar ringaeller ingen yrkesutbildning. Det svnes rimligt att tänkaatt det skulle vara ännu mer tvingande att skaffa mö)'-ligbeter till ungdomens utbildning, som kunde lättatillvaron ocn ge bäde direkta ocli indirekta inkomster ismä samnällen, som t.ex. i vara fiskeri-distrikt längti norr, där befolkningen praktiskt taget uteslutandeär beroende av fisket, som i sin tur är beroende avväder ocn vind ocn mänga andra faktorer, ocn «omclet rätt som det är slär fel. ?ä mänga dylika orternar vara busmoderföreningar satt i gäng med kurseri vävnad, liksom även nusnällsundervisning för flickorocn pä nägra nall skomakerikurser för gossarna. Iskogs- ocb fiskeri-distrikt, där matnusnällningen ute-slutande «kötes av gossar, nar man även anordnat mat-lagningskurser för gossar. Dessa kurser nar väckt ode-lad liänförelse, ocn de unga gossarna nar gått tilldessa kurser med minsr lilla stor iver som flickorna.

I norr, där man nar de länga vintermånaderna, ocnden korta skoltiden är det även av den största bety-delse att finna pä sysselsättning ät mindre barn, IXsor-ges nar när utfört ett enaståendearbete för arbetssiugciden. Vara föreningar nar nu /aarbetsstugor, dessa ätgärder nar naturligtvis enkolossal betydelse inte bara för de ungas utbildningocn skickligbet, utan även för nemmets ekonomi ocndärför även för samnällets ekonomi.

I «tor utsträckning nar dessa samnällsnvttiga at-gärder inte oara givit nemmen indirekta inlcomstergenom att mvcliet av det arbete man sllulle fattbetala, nu lian utföras av de unga gossarna ocn flioIcorna, men de nar oclisä nämtat till bemmen direlitainkomster genom försäljning av ocn turist-artilllar.

Den stora taclisamnet som strömmar emot vara nus-moderföreningar pa, de orter, där dessa lcurser liallas,säväl frän nemmens sida som frän bygdernas aulitori-teter, ger löfte om att var nusmoderorganisation är ifärd med att erövra sig en lilca mvcllet älsliad ocnalitad ställning i samnället som den nusmodern nar inemmet.

De senaste foretag som IXorgesnar satt igäng med är den stora näringsmässan, ratio-nell föda, rationell buznällning «om iV.?I:s ordföran-de fru Overgaard nar tagit initiativ till.sammans med var skickligaste matexpert fru3cbönberg-Nrken bar bon nu i ett par ars tid rest runtmed denna mässa, ucn besökt en mängd orter frän detsydligaste upp till Isnavets smä fisk-lägen, fru Overgaard nar mäktat imponera pääven samtliga män pä dessa orter, dit lion kommerfarande med sina 40 tunga kollin ocn sina mängamednjälpare är ingenting att undra pä, när vi r>ör avvad denna mässa bestar ocn som pressen nar kallat:husmödrarnas vandrande universitet. ?ör«t ocn främstett fullständigt, nelt modärnt kök med alla de redskapsom i dag står till livsmödrarnas förfogande för attunderlätta arbetet ocn fä det utfört pä ett nvgienisktriktigt sätt. Därnäst ett riknaltigt åskådningsmaterial,

byggt pä modärn relclamiconzt — alltifrån en upplystmännisllofigur till en mångfald av planscner ocn gra-lislca tabeller, «om berättar om rilltigt ocn oriktigtsammansatt liost. Detta illustreras även genom ut-ställningsbord med rätt Ilosi för varje älder, zllvdds-kost, dietllost, Ilost för navande mödrar m,m. Över-allt tas ortens produkter med i största möjliga ut-sträckning. Xven en utställning av allt som berörspädbarnsvarden är medtagen. ()cn för att poängteraatt det är lika viktigt för kroppen att fa den rättanäringen som att fä en stärkande ocn riktig motion,gives uppvisningar i gvrnnastik ocn kroppskultur, var-den av nar ocn nud ocn vad som för övrigt nör tillför att man skall liälla sig i form. länder tre ocri fyradagar rialles mässan pä varje ort. Vid sidan av demänga matdemonstrationerna ocn andra demonstratio-nerna nalles en räcka föredrag om föda ocn kropps-kultur, om nvgien ocn tandvård, om ekonomi ocn för-äldraansvar, om navandeskap, barnavård ocn barn-psykologi samt om de allvarliga folksjukdomarnakräfta ocn tuberkulos. Överallt liar mässan väckt denstörsta uppmärksamhet. ?olk nar kommit körande,roende ocn gående milslanga vägar för att nöra ocri

se. städernas ocn bygdernas styrande, läkarkåren ocntandläkare nar beredvilligt ställt sig till dispositionocn njälpt med lokaler ocli föredrag. Ocn lovordenbar strömmat in både frän pressen ocn läkarkåren,som betecknat detta företag som ett enastående löfteför folknälsan ocn en uppmuntran för dem som ar-betar för en bättre koztnällning. Ln upplevelse nardet varit i svnnernet för befolkningen i de nordligafvlkena, sam visst inte är bortskämd med att mankommer resande till dem med upplysningar acn kun-«kaper. liv, nya intressen, ja nytt livsmod be-rättas det, att denna mässa nar bringat dem, som sit-ter bortglömda ocb isolerade frän allt det nya, som desenaste arens forskningar nar fört fram. Var nusrno-delorganisation nar med denna mässa kommit ett längrsteg fram pä vägen till att bli en viktig faktor i sam-nället. lack ocli ära tillkommer i första nand varordförande fru Övergaard, som personligennar utarbetat ocn arrangerat nela mässan. Ocn dettastora företag till fromma för folknälsan nar väckt in-tresse nos nägra av vara stora affärsfäretagare, somliar understött detta med penningebidrag.

Det sista stora företag som satt igäng är attgöra »iVlors dag» till en mödranjälps dag, genom attorganisera försäljning av en märke över liela landet,värt eget emblem, för att fä inkomster till barnbörds-nus, födelselijälp ocb kontrollstationer, företaget sat-tes pä försök i gäng i fjol inom ett par av vara «törstafvlken. I är «äldes märkena genom samtliga busmo-derföreningars försorg runt om i liela landet ocn re-sultatet är bäde glädjande ocn uppmuntrande, depengar, som kommit in, gar en tredjedel till en mödra-njälpsfond för den krets eller det fvlke där pengarnasamlats in, medan 2/z gar till en fond för nela landet.I fvlken där nöden är störst ges anzlag efter ansökanur bäde fvlkefonden ocn land«fonden. dettasista stora företag noppas vi kunna njälpa mänga möd-rar ocn barn.

3amtidigt med dessa stora praktiska företag bedri-ves ett väckelsearbete genom foredrag ocli studiecirk-lar. Vi anxer också det som en av vara viktigaste upp-gifter i samnället att väcka nusmädrarna till förstäelscocli ansvar, inte bara för det, som nänder inom nennes

fyra väggar, men också till ansvar för det som sker isamhället, av vilket hon själv är en del.

Kvinnornas kamp i dag rör sig icke om rösträtt ochlikställighet med mannen, det som vi redan nar upp-natt, men om att fä kvinnorna att begagna sig av derättigheter, som mannen har varit med om att gedem i samhället. Med den hastiga utveckling som för-siggått under loppet av den senaste människoåldernhar samhällsproblemens antal och vikt ökats i en gradsom kan betecknas som oroväckande. Ropet pä kvin-norna nar under de senaste aren blivit starkare ochkraven pä husmödrarna, som utgör den största pro-centen kvinnor, har ständigt blivit allt fler och större.Husmödrarna måtte snart komma till klarhet om, attproblem, som nu är brännande för både hemmens ochsamhällets bestånd inte bara är männens sak utan ock-så i allra högsta grad en kvinnosak, nationens angelä-genhet, våra barns angelägenhet och att ansvaret förutvecklingen inte bara kan lassas pä mannen. Alltingbehöver förnyelse och samhället kan lika litet somnågot annat existera utan vår vilja att vara med iförnyelsen. Våra husmoderorganisationer har chansenatt kunna bli den stora viktiga faktorn till samhälletsförnyelse. Det väckelsearbete, som behövs härför, måvåra husmoderorganisationer nu se som en av sina vik-tigaste samhällsuppgifter. Husmödrarna måste lära sigförstå att det icke tjänar till något att sätta sig nedoch jämra sig över att det icke tas hänsyn till democh att deras krav pä utbildning icke blir tillmötes-gått, och för den skull skjuta skulden över pä man-nen. Det är klart att de inte finner förståelse kosmännen, då det är helt logiskt av en man att tänka,att om kvinnorna själva anser dessa krav så livsvik-tiga, sä ville de sörja för att få in kvinnor pä de pos-ter, där ärendena avgöres, — till dem har de ju fullttillträde. Och här gäller det alltså att få kvinnornaatt förstå, ock att tänka och handla praktiskt. I sam-hällets styrande organ sitter för närvarande uteslu-tande man. Blott en enda kvinna sitter för närvaran-de i vårt storting. Våra problem av i dag är så storaatt man och kvinna tillsammans måste göra en gemen-sam ansträngning. Vi vet, att där man och hustru ickekänner ett gemensamt ansvar för hemmet, där för-svagas hemmet. Alltför länge kar samhället försvagatsgenom att hela ansvaret givits åt mannen allena.

När vi ser vad som händer ute i världen i dag, kardå icke de män rätt, som frågar: Var är kvinnorna,sover de ännu? Att männen alls inte har förlorat tronpå kvinnorna och att det nu beror på kvinnorna självaom de kommer att göra det, framgår av de många ut-talanden i pressen frän ansvarsmedvetna män.

TWWUI AFmtNUAHS°^M«M°'^'

Många stora män har med visionär blick skådat ini framtiden. När den stora franska filosofen Rousseauengång skrev: »Olyckligt det århundrade då kvinnor-na mister sin makt för att de inte sätter värde pä sigsjälv som mödrar, då har man nått det sista stadiettill förintelse.» Så må vi i dag med ängslan fråga osssjälva: »Står vi nu inför det sista stadiet?»

En nation består av ett folk, människor, man ochkvinna. En legion består av marscherande soldater. —

En stor del av världen av i dag har förändrats frånatt ha varit en nation till en legion. Var är orsakenoch vems är skulden? Runtom står ansvarsmedvetnamän och ropar pä kvinnorna. Vad är det dessa mänväntar sig av oss? Helt enkelt att vi skall vara medom att rädda nationen. Och de hoppas på att möd-rårna ännu äger kvar sä mycket av sina ursprungligamodersinstinkter, att de reser sig till kamp för attvärna och bevara släktet. Den svenska humanistenDr. Ahlberg säger: I samma grad som tron på männi-skorna sjunker, stiger tron på makten och våldet. Isanning måtte tron på människorna stå på ett ynkligtplan, när vi ser vad som sker runtomkring 088. Mångamän ser nu med en sista rest av hopp på mödrarna.Vill de gå in för att bygga opp tron på människan,och inte stillatigande se på att alla, alla de stora upp-finningar som gjorts under de senaste människoåld-rarna, i dag med tillhjälp av kvinnornas passivitet an-vändas till en vansinnig ödeläggelse av liv och livs-värden.

lvuncie ciet icke frän norciens möcirar, som ännu kar«in friket ock sina «öner i kekäll, gä ut en re«ning «amäktig, att ciess verkningar skulle «päraz iängt neci iciet sargacie Europa ock kuncie clet icke fränmöcirar Ivftas ett skri sä genomirängancie att ciet ävennäcicie cie stackars kecirövacie möclrarna ciärnere, ettskri att resa sig till försvar för ungen — eller är cletkara som kar muciersinstinkten levancieock vil)'a att keskvcicia ungen?

Dä lorci i säncles ästaci som mecilarei cien t)ecko«lovakiska frägan, forciracie kan att fä sinkustru mcci som sin sekreterare. l?ressen skrev ciennagäng: »Det är tryggt att vela att en kunskapsrik ockansvarsmeciveten kvinna är mcci, ciär frägor om krigock freci skall avgöras.»

Kunäe ciet icke vara en appell till vara kuzmocierz-organizarioner att gä in för att väcka kusmöcirarna tillansvarsmecivetancie sä att cle skaffar sig cie nöciiga kun-skaperna, sä att även vara män ville anse ciet lrvggtatt ka oss mcci i längt större utsträckning än förr iBamkällets lecining ock ciär, varest lanciets ock folketBvälfärci Bkall avgöraB.

■

i V:->