POSTTIDNING B-POST Nr 1 JUNI 2001Årgång 7

REHABILITERINGMED CANCER- OCH ALLERGIFONDENS HJÄLP.

ONKOLOGISKT REHABILITERINGSCENTRUM vid Radiumhemmet,Karolinska sjukhuset i Solna, har som ”pricken över i:et” fått en 40kvadratmeters varmvattenbassäng, bekostad med 7,8 miljoner avCancer- och Allergifonden. Poolen, 1,2 meter djup, står upphöjd i hal-len, med insyn i vattnet genom glasväggar. Sid 6.

VÄLGÖRANDE VATTEN

V Ä G V I S A R E I M I L J ÖSpaning på kadmium gavMarie och Gunnar premium

Professor Marie Vahter och musiklektorGunnar Lindgren, jazzbandsledare ochäkta miljökämpe på Björn Gillberg-nivå,varnar en värld som syndar på nåden attdet kommer att gå illa förr eller senareom vi fortsätter att missbruka jordens till-gångar. Om vi inte bestämmer oss för attgöra allt som är möjligt för att stoppa mil-jöföroreningarna. Om vi som hittills mar-scherar på som under travestering avden berömda Vasaloppsdevisen om”framtids segrar”. Förlusten kan bliextremt kännbar om man inte får buktmed t ex grundämnet kadmium (Cd), lös-gjort ur berget smygande farligt för våranjurar. 9 maj 2001 ren förtjänst för Cd-

spjutspetsarna Vahter och Lindgren, som då, i Riksdagshuset, viaSocialutskottets ordförande Ingrid Burman, mottog Cancer- och Aller-gifondens Miljömedicinska pris.

”I fäders spår för framtids förluster”

Så såg det ut när Pristagarna Gunnar Lindgren och Marie Vahter möt-tes för första gången vid utdelningen av Cancer- och AllergifondensMiljömedicinska pris. Sid 12–14.

GUNNAR LINDGREN seddframifrån, t om med saxo-fon.

Solbestrålning som leder till brännskador i huden, med sveda, fjäll-ning och eventuell blåsbildning, är den dominerande yttre riskfaktornför utvecklande av hudmelanom, hudcancer. Mellan 1960 och 1998ökade antalet nya fall per år från 230 till 1607.

På Socialstyrelsens begäran har en nationell expertgrupp tagit framett s k State of the art-dokument om njurcancer i syfte att öka kun-skapsnivån och höja intresset för denna tumörsjukdom. Årligen upp-täcks ca 1000 nya fall i Sverige. Miljömedicinska prisets två mottaga-re – se ovan – inriktar sig mycket på studier av njurskador pga tung-metallföroreningar i naturen.

Sid 20–21

Sid 16–17

Under 1900-talets första hälft fanns bara kirurgi och strålterapi förbehandling av cancer. Sedan tillkom cellgifter (cytostatika) och hor-monbehandling. Med dessa åtgärder kan hälften av alla patienterbotas. Nu pågår en rasande utveckling av nya mediciner som effekti-vare dödar tumörceller och förhindrar skador på friska celler. S k ben-märkstransplantation som utvecklats till standard under 1990-talet,med stamceller tagna ur benmärgen, en komplicerad procedur,ersätts nu av en enklare form av stamcellstransplantation. Man häm-tar stamceller i blodet. Sid 4–5

Bröstmjölk, naturens bästa ”uppfinning” för barnets tillväxt och utveck-ling, förorenas av miljögifter. USA-studier på 1980-talet visade attbarn som ammades av mödrar med högt intag av fisk, förorenad avbl a PCB, hade försenad motorisk och intellektuell utveckling. I Sveri-ge var belastningen av PCB, dioxiner och DDT som högst under 60-och 70-talen. Halterna har sjunkit. Man kan inte avråda från amningunder babytiden. Men spridning av miljögifter måste hindras. Sid 8

Sid 12–14

Ödesdiger solbestrålning

Skärpta njurcancerstudier

En ny era har inletts

Bröstmjölk med dilemma

PRISTAGARE /GIVAREHÅKANMELLSTEDThar fått J WWaldenströmAwardSid 14

BÖRJEDORCH

är ”Årets givare”Sid 7

TidningenCancer- & Allergifondeninformerar

Nr 1/ juni 2001 (årgång 7, utgåva 8)Adress: Tomtebogatan 39

113 38 StockholmTelefon: 08-34 59 90Telefax: 08-33 08 96Postgiro: 91040-6Annonsbokning: 08-34 59 90Ansvarig utgivare: Sören GyvallRedaktör: Bengt Cramner

kontrollerad distribution:105.000 ex

Satt hos: Vega Fotosätteri ABTryckt hos: Norrtelje Tidnings Tryckeri AB

Postgiro91040-6

Ledarsida 3Fondens ordförande Sören Gyvall och Lennart Sparell, vetenskapligt sakkunnig

Onkologi 4-5Expertöversikt av Håkan Mellstedt

Bassänginvigning påRadiumhemmet 6Bengt Cramner

Börje Dorch en givmild tecknare 7Bengt Cramner

Bröstmjölk perfekt föda omrisker kunde elimineras 8Lennart Hardell och Gunilla Lindström

Vem förstår sig på allergiker? 9Kåseri Marita Gleisner

Allergi 10-11Expertöversikt Bo Lundbäck och Eva Rönmark

Miljömedicinska priset 12-14Bengt Cramner och Lennart Hardell

Santa Monica – ett välkäntalternativ för cancersjuka 15Jerry Sjöberg

Njurforskningen intensifieras 16-17Peter Wersäll

Krigets Agent Orange – fördärv för Vietnam 18Bengt Cramner

Mobiler – diskussionens vågorgår höga 19Per Dalén, Lennart Hardell, Jan Åberg

Hudcancer ökar dramatiskt 20-21Johan Hansson

Babels hus – på fastgrund i tiden 24P C Jersild

P C JERSILD

BO LUNDBÄCKEVA RÖNMARK

HÅKANMELLSTEDT

LENNARTHARDELL

JAN ÅBERG

PETERWERSÄLL

JOHANHANSSON

GUNILLALINDSTRÖM

MARITAGLEISNER

JERRYSJÖBERG

LENNARTHARDELL

PERDALÉN

Tecknaren Börje Dorch står för”Givarens ansikte” i det här numretav fondtidningen. Representerarden stora gruppen av givare i dentraditionella intervjun.Börje är själv canceropererad, hörtill den växande skara som blir heltkvitt sjukdomen.Börje har blivit nästan blind menunder starka lampor fortsätter hansin halvdecennielånga tecknarkar-riär i nästan intensifierad omfatt-ning.

Givaren Dorch

Cancer- och Allergifondens givare har lyft fondentill en plats bland de viktigaste organisationernabakom svenska folkets privata stöd till medicinskforskning, sjukvård och rehabilitering.

Det skänker stark stimulans i hjälp-arbetet, som i vår fonds fall inriktaspå forskningens miljöfrågor i sam-band med cancer och allergi. Vi ritaren symbol för det – triangeln ovan.

Miljöaspekten belystes som i strål-kastarsken av Miljömedicinska pri-sets mottagare MARIE VAHTERoch GUNNAR LINDGREN nu i maj iden praktfulla riksdagshuslokalenSkandiasalen. Hon, banbrytande isin forskning om tungmetallers,särskilt kadmium och arsenik, inver-kan på vår hälsa, och han,musiklektorn och miljökämpen som effektivt för ut information om dessagrundämnens, främst kadmium, föroreningsfarlighet i naturen, fick defeststämda ceremonideltagarna att huka under insikt att hela härlighe-ten kan ta slut en dag om stramare åtgärder inte snarast vidtas.

Prisutdelaren, Socialutskottets ordförande Ingrid Burman, visade storförtrogenhet med problemet och påpekade att hon själv och alla politi-ker har ett stort ansvar för utvecklingen.

På Radiumhemmet rådde idel värmande glädje en kylig dag i decem-ber vid invigningen av simbassängen i Onkologiskt Rehabiliterings-Centrum vid Karolinska sjukhuset. ORC:s chef överläkare ChristinaBolund kallar bassänganläggningen pricken över i:et som fullbordar lan-dets mest kompletta rehabiliteringsanläggning. Radiumhemmets chefprofessor Ulrik Ringborg uttalade att bassängen – som man inte hadeegna resurser till – får mycket stor betydelse.

Bassängen är en gåva från Cancer- och Allergifonden på 7,8 miljoner.I vårt dagliga arbete på fondkansliet upplever vi patienters hjälpbehov

som vi oftast kan stilla. En speciell och särskilt upprörande detalj är attsvårt sjuka, medellösa, människor jagas ända in på dödsbädden av kro-nofogden för skulder till apotek och landsting.

Fonden betalade en patients kronofogdeskuld 1.100 kr för grundskul-den 330, för medicin. Ett slags tecken på riktigheten i statsministerGöran Perssons uttalande i TV-Aktuellt i maj att ideella organisationerhar stor betydelse för sjukvården.

Fonden stödjer bara forskning fri från djurförsök

Lagom till tioårsminnet av Kuwaitkriget blossardebatten om utarmat uran i pansarbrytande ammu-nition upp på allvar. Man ser och hör i alla medierom samma ammunitionsproblem i Kosovo.

Det har under den senaste tidengivits ut åtskilliga rapporter om utar-mat uran. Bland annat har detsvenska Strålskyddsinstitutet (SSI)deltagit i rapporteringen. Samtligaofficiella rapporter tonar ner ellerbagatelliserar eventuella problem.Samtidigt ska man vara medvetenom, att organ som FN, SSI osv sersom en central uppgift att lugna all-mänheten.

Man kan läsa: ”Leukemi ökarbland barn i Irak” (TT 16/1-01). Ira-kiska myndigheter hävdar, att ura-

net trängt ner i grundvattnet respektive spritts med vindar. Missbildning-ar hos nyfödda av samma slag som i områden för kärnvapenprov i Stil-la havet på 1950-talet ska ha iakttagits samtidigt som leukemi blandbarn sägs öka. I Irak är myndigheterna samtidigt indignerade över attdebatten kommer igång först när problemen når Europa. Hos dem harproblemen varit kända i flera år. Mycket talar för att detta är sant.

Ett problem i sammanhanget är att Irak är så isolerat från omvärlden.Uppgift kommer att stå mot uppgift och ingenting kan verifieras. I enannan TT-notis samma dag kan man läsa att: ”Nato avfärdar risker meduran”, men det kommer man väl att göra ända in under galgen.

Det utarmade uranets helt dominerande isotop avger alfastrålning.Därför är det framför allt farligt om man får det i sig. Halveringstiden ärlång. Får eländet ligga kvar och damma, kommer det att ta många livunder många tusen år. Enstaka projektiler i Kosovo har bevisligen inne-hållit utbränt kärnbränsle. Det är betydligt allvarligare. Rör det sig omöverbliven FN-ammunition från Irak, månne?

Man undrar samtidigt hur innovatörer av ammunitionen är funtade.Tanken att sprida radioaktivt skrot av detta slag över huvud taget är såsanslöst ansvarslöst, omoraliskt och korkat, vad man än avser att göradet. Minst i klass med att sprida mjältbrandsbakterier, som man var sårädd att Irak skulle göra.

Militära medel och motmedel. Aktivt pansar, ammunition som ändå för-mår slå ut stridsvagnen – en evig spiral av kreativ förstörelselusta, räds-la, strategiskt tänkande eller vad vi kallar det. Måtte vi slippa se någotytterligare behov av pilspetsammunition oavsett vilken hård tungmetallvi talar om!

3

LENNART SPARELL

LENNART SPARELLVetenskapligt sakkunnig

Fonden stödjer bara forskning fri från djurförsök

SÖREN GYVALL

VI HAR ALLA ETT MILJÖANSVARD u u t a r m a d e

v ä r l d

SÖREN GYVALLOrdförande, ansv. utg.

CANCER

ALLERGI

MILJÖ

Givarna harlyft fonden

4

Nya mediciner forskas frami en rasande utvecklingPlus för anti-oxidantia i maten

Anti-oxidantia är ämnen som kan hämma skadlig inverkan av produktersom bla fria syreradikaler, som bildas i kroppen och kan ha betydelse föruppkomst av cancer och även förorsaka andra sjukdomstillstånd somhjärt- och kärlsjukdomar och inflammatoriska sjukdomar.

Intag av födoämne, som innehåller anti-oxidantia, bör därför vara hälso-befrämjande. Viktigaste anti-oxidantia är beta-karoten, vitamin C, vitaminE och selen.

Beta-karoten finns i grönsaker och frukter med mörkgrön färg eller oran-ge/rött fruktkött, te x morötter, squash, tomater, mango, persika, aprikoser.

Vitamin C finns i citrusfrukter, broccoli, spenat, brysselkål, blomkål, kål,ärtor, potatis, tomater, svarta vinbär, kiwifrukter, jordgubbar.

Vitamin E finns i nötter, avokados, björnbär, tomater, spannmålsproduk-ter, grönsaker, solrosolja.

Selen finns i fisk, skaldjur, seralier, bröd, ägg, lever och njure.

Tjock- och ändtarmscancer skaförebyggas i massundersökning?Vi vet idag att tidig upptäckt av cancer eller förstadier härtill vid livmoder-halscancer och bröstcancer minskar dödlighet i respektive tumörform.Tjock- och ändtarmscancer är en tumörform, där man också diskuterat,om tidig upptäckt kan förbättra överlevnaden.Idag botas inte mer än drygt 50% av alla patienter med tjock- och änd-tarmscancer. Skulle man kunna upptäcka tumören mycket tidigt, börchansen till bot öka. I USA har nyligen en studie genomförts,där patienter följts under 18 år, medregelbundna analyser på avföringsprov.

Blod i avföring är ett tidigt tecken på tar-mcancer, innan andra symptom finnes.

I denna studie, som omfattade 46.000patienter följda under 18 år minskadedödligheten med 20%, då tarmcancerupptäcktes i tidigt stadium.

Tjock- och tarmcancer bör därför bliföremål för massundersökning precissom bröst- och livmodershalscancer.

Diskussionen har nu startat i Sverigeoch man skall utreda hur detta går attgenomföra och vilka åldersgrupper sombör bli föremål för denna massundersök-ning.

Idag gör man olika typer av rönt-genundersökningar för att avgöraom cancersjukdomen har för-svunnit efter given behandling. Vivet emellertid att dessa metoderinte är tillräckligt känsliga för attupptäcka små tumörer (>0,5–1,0cm). Vi vet också, att patienterdär tumören helt har försvunnit pågiven behandling bedömt på rönt-genundersökning, ändå statistiskthar en risk att cancern skall kom-ma tillbaka. Detta beror på kvar-varande spridda enstaka tumör-celler. Sådana celler har vi intehaft någon möjlighet att tidigarekunna upptäcka.

Man håller nu på att utvecklametoder där man genom ettblodprov eller ett prov från ben-märg kan avgöra om det finnsspridda cancerceller kvar i krop-pen.

Resultaten från sådana studierredovisades nyligen vid en veten-skaplig kongress i Hamburg,16–18 februari 2001.

Undersökningar presenterades

som visar att patienter, som harkvarvarande spridda tumörcellermen inga upptäckbara tumörermed röntgenundersökningar efterbehandling, har en sämre pro-gnos än de utan sådana spriddatumörceller.

En rimlig tolkning av dessa fyndär att dessa enstaka cancercellerger upphov till nya tumörer.

Dessa studier skall utvidgasoch intensifieras. Målsättningenär att utveckla dessa avancerademolekylärbiologiska metoder tillrutinmässigt användbara dia-gnosmetoder.

I framtiden kommer det att bli såatt patienter som har kvarvarandetumörceller bör få en mera inten-siv behandling så att de resteran-de tumörcellerna kan dödas,medan patienter som inte harspridda tumörceller kan besparasen komplicerad och krävande be-handling.

Längst i detta avseende harman kommit vid barnleukemier.

Under första hälften av 1900-talet hade vi enbart kirurgi och strålterapi förbehandling av cancer. Andra hälften av 1900-talet tillkom cellgifter och hor-monbehandling. Med dessa åtgärder kan vi bota cirka hälften av alla pati-enter. Mot slutet av 1900-talet började det tillkomma helt nya behandling-ar. Vi kommer att få se en rasande utveckling av nya mediciner med andraangreppspunkter än cellgifter, som effektivare dödar tumörceller och för-hindrar skador på friska celler.

En behandlingsprincip, som utvecklats till standard under 1990-talet, ärdet som kallas benmärgstransplantation. Principen bakom denna behand-ling är att ge mycket höga doser av cellgifter, som dödar tumörcellerna,men samtidigt dödas tyvärr också den normala benmärgen. Man måste dåersätta den normala benmärgen med frisk benmärg. Detta kan ske genomatt ta benmärg från patienten före behandlingen, som sparas, för att sedanges tillbaka direkt efter cellgiftsbehandlingen, för att då få patientens ben-märg att återhämta sig.

Man kan också ta benmärg från en besläktad givare.I början av denna utveckling använde man sig av benmärg. Detta är

emellertid en komplicerad procedur. De s k stamcellerna, som man vill åt,finns också i blodet. Man isolerar därför nu istället dessa stamceller frånblod, vilket är mycket enklare.

Begreppet benmärgstransplantation hänger dock kvar, men börjar allt-mer ersättas av ordet stamcellstransplantation. Mest framgångsrik hardenna behandling var bra också för bröstcancer, men det är tveksamt.

En intressant utveckling av stamcellstransplantation är att ge stamcellerfrån nära besläktad givare. Ger man sådana stamceller till patienten, sättsen reaktion igång, som vill avstöta tumören. Mycket uppmuntrande resul-tat har setts vid olika leukemier. Patienter förefaller kunna botats. Dennametod provas nu också vid olika cancerformer.

Vid en viss form av kronisk leukemi har ett helt nytt preparat lanserats,som stänger av de felaktiga signalerna/impulserna inne i tumörcellen, somgav den odödligt liv. Med denna nya medicin har mycket uppmuntranderesultat noterats vid den form som kallas kronisk myeloisk leukemi.

Preparat som stryper blodkärlstillförsel och därmed svälter ut tumörenhar kommit långt. Det första preparatet av denna typ förväntas kunna regi-streras 2003.

Antikroppar för behandling av cancer ökar. Vi har idag 3 registreradepreparat, ett stort antal förväntas komma till marknaden inom den närmsta10-årsperioden.

Allt detta ser mycket förhoppningsfullt ut och ett större antal patientermed cancer kommer att botas.

Idag använder vi i stort sett ett medel till alla patienter, trots att detkanske inte verkar. Idag kan vi tyvärr inte avgöra detta förrän i efterhand.

Mycket forskningsarbete försiggår att försöka finna metoder, där vi kanbestämma, om en patient kommer att svara på en viss behandling. Dettakommer att bli ett framsteg, då vi i så fall bättre kommer att kunna välja uträtt behandling för rätt patient.

Framtiden ser ljus ut, men det fordrar mycket forskning och mycketpengar.

Om vi kommer att bota alla patienter med cancer är svårt att säga, menen betydligt större andel än idag.

Nya sätt att spåra enstaka celler

Håkan Mellstedt: ÖVERSIKT

ONKOLOGIHÅKAN MELLSTEDTär professor i onkologiskbioterapi vid KarolinskaInstitutet och föreståndareför CancerCentrumKarolinska

Varje cancertumör producerarämnen (röd prick), som kan sti-mulera cancertumörens omgi-vande blodkärl att bilda nyablodkärl, som växer in i tumörenoch försörjer den med när-ingsämnen och syre. Nyabehandlingar riktar sig mot attförstöra dessa nybildade blod-kärl, som växer in i cancertumö-ren, och därmed svälta ut tumö-ren.

5

År2000 blev människanshela arvsmassa kartlagd. Vadkommer detta att ha för betydelseför den medicinska utvecklingenoch i synnerhet för ökad förståel-se av uppkomsten av cancersjuk-domar och utveckling av nyabehandlingar?

Vår kropp är uppbyggd av70 000 miljarder celler.

● Varje cell består av en cell-kärna, omgiven av cellcytoplas-ma och ytterst ett cellhölje (mem-bran).

● I cellkärnan finns vår arvs-massa (DNA).

● DNA består av byggstenar(nukleotidbaser) sammanfogade iolika ordningsföljder.

● Ett stort antal sammanfogadebyggstenar bildar en gen.

● Flera gener bygger upp dens k DNA-dubbelspiralen.

● Generna bildar våra kromo-somer, sammanlagt 46 kromo-sompar.

● Antalet gener i en cell är upp-skattningsvis 30–50 000.

Arvsmassan i varje cell är lika.Generna är nyckeln till vårt liv

och till vår kropps alla funktioner.Kartläggning och studier av våragener kallas med den engelskatermen för ”genomics”. Det ärdetta projekt som benämnsHUGO-projektet (Human Geno-me Project) och som nu är avslu-tat. Det startade 1985. Storapengar har anslagits av ameri-kanska och engelska staten menäven mycket privata pengar harbidragit.

Den största privata satsningenhar gjorts av Celera Genomics,ett privat forskningsinstitut somletts av vetenskapsmannen CraigVenter. Denna forskning har nugivit oss nyckeln till cellens liv.

Tack vare denna enorma sats-ning har kartläggningen gåttmycke fortare än vad man trodde.Den första uppskattningen hadeberäknat kartläggningen klar till2003–2005.

Vi har emellertid bara startatforskningen för att få ökad kun-skap om cellens funktion och där-med möjlighet att bättre förståcanceruppkomst och ta fram nyaläkemedel. Nu återstår den svå-raste och längsta delen.

Generna bestämmer vilka ägg-viteämnen (proteiner) som cellenskall bilda. Det är proteinernasom avgör cellens alla funktioner.Denna vetenskap som precisstartat benämnes ”FunctionalGenomics” eller ”Proteomics”.

Det beräknas ta 25–50 år innanalla proteiner i en cell är kartlagdaoch deras funktioner bestämda.Detta blir oerhört mycket svårareän att bestämma arvsmassan.

Kartläggning av arvsmassankommer emellertid att kommamedicinen tillgodo redan nu, ävenom de stora genombrotten förstkommer att ske när vi vet huräggviteämena fungerar och sam-spelet mellan dem.

Då cancer är sjukdom i vårarvsmassa, kommer vi nu att idetalj kunna kartlägga vilka genersom är inblandade i cancerut-veckling.

Några exempel kan ges. Viktig

information är varför en och sam-ma cancertyp är aggressiv hos enpatient, medan hos en annanpatient har vi en mycket snällareform.

Denna fråga kan genanalyssannolikt besvara. Genmönstretkommer förmodligen att tala omför oss varför en cancerform bil-dar dottertumörer, medan enannan inte gör det.

Vi kan på detta sätt bygga uppen ”genprofil” för en specifik can-cer hos en individ och därmed fåmycket bättre underlag för attkunna tala om för patienten hurprognosen kommer att bli och iförlängningen ha mycket störremöjlighet att ”skräddarsy” be-handling för den individuella pati-enten.

Det finns en ny mycket kraftfullmetod där man på ett litet glas(5x2 cm) kan undersöka uppsätt-ningen av flera tusen cancerbe-släktade gener från en och sam-ma tumör (”mikro-array” tekniken).

Detta verktyg kommer på ettdetaljerat sätt att ge oss informa-tion om den mångfald av genför-ändringar som finns i en cancer-cell och hur detta varierar mellan

olika patienter.Den stora utmaningen blir

emellertid att identifiera de felakti-ga proteinerna i cancercellensom förorsakas av genskadorna.

När man funnit dessa felaktigaproteiner och analyserat derasfunktion i cellen, kan man börjatillverka helt nya läkemedel somspecifikt angriper det felaktigaäggviteämnet och framkallartumörsellsdöd.

Dessa framtidens läkemedelkommer att vara effektivare ändagens och ge mindre biverk-ningar.

Med dagens avancerade mendyrbara metoder samt den allt-mer ökande kunskapen, kommermorgondagens cancerbehandlingbli alltmer förfinad och effektivareoch flera patienter kommer attbotas.

Detta kommer dock att ställakrav på ökande och stora ekono-miska resurser till sjukvård ochforskning.

Samhället måste vara berett attta detta ansvar och göra nödvän-diga omprioriteringar, då till syven-de och sist alla människor vill haden bästa möjliga sjukvården.

Arvsmassanär kartlagd

EN NY ERA INOM MEDICINEN HAR INLETTS

Olivolja nyttig matVid en nyligen avhållen konfe-rens i Washington diskuteradesfettets betydelse för uppkomstav vissa cancrar. Det är sanno-likt så, att fisk och olivolja kanreducera risken för prosta-tacancer och bröstcancer, lika-så det fett som finns i linfrö.Sannolikt har också fleromätta-de fettsyror en gynnsam inver-kan på att reducera risken förtjock- och ändtarmscancer,framför allt fettsyror som finns ifiskolja och i olja från svartavin-bärsfrön.

I en nyligen publicerad artikel iden ansedda brittiska tidskriftenLancet har man visat i en storundersökning som omfattade20.000 personer mellan 45 och80 år att om man äter en fruktper dag, minskar dödligheten ihjärt- och kärlsjukdomar ochäven cancer. För att minskainsjuknandet i cancer bör dockintaget vara något högre.

En frukt per dagAntalet män som insjuknar iprostatacancer ökar. Finlandoch Sverige har störst antal fall.Insjuknande i prostatacancerkan delvis hindras med före-byggande åtgärder. Dieten före-faller vara viktig. Följandefödoämnen anses förebyggauppkomst av prostatacancer:tomater, morötter, kål och spe-nat, medan följande produkterökar risken: animaliskt fett, röttkött, mjölk och andra mejeripro-dukter.

Tomater mot cancerinnehåller ett ämne som kanskydda mot canceruppkomst.Det är nu klart visat, att barn,som ammas under tillräckligtlång tid, har en klart minskadrisk att utveckla blod- och lymf-körtelcancer. Vilket detta ämneär är ännu oklart. En svenskforskare, Prof. C Svanborg iLund, anser att denna faktorkan finnas i mjölkkasein. Effek-ten är oklar. Det har föreslagits,att denna positiva effekt skullekunna bero på en gynnsampåverkan på immunsystemet.

Bröstmjölk

j

Proteinerna avgör cellens alla funktioner

CELLEN

6

Ett provdopp av Lennart Sparell,Cancer- och Allergifonden. Etttimslångt högtidligt invigningspro-gram, inlett av Ulrik Ringborg,Radiumhemmets chef, och avslu-tat när det traditionella bandetklipptes av Annika Sandström,vice ordförande i Produktions-nämnden inom Stockholms länslandsting. Så stod den klar för all-mänt bruk – simbassängen vidOnkologiskt RehabiliteringsCen-trum vid Karolinska Sjukhuset. Endubbelt skön skapelse, ett åttamil-jonersprojekt, bekostat av Cancer-och Allergifonden.

Fönsterväggen mot gården skasenare täckas av ett konstfullt dra-peri med motiv av lotusblommor.Redan vid invigningen gav anlägg-ningen ett vackert intryck. Icentrum reser sig bassängennågon meter med glasväggar somger full insyn i vattnet, bra blandannat av säkerhetsskäl.

– Arkitekterna har ritat en fin,oregelbundet formad pool, cirka1,20 meter djup och med en yta på40 kvadratmeter, framhåller över-läkare Christina Bolund, onkologoch psykiater, chef för Radium-hemmets psykosociala enhet,inom vilket det onkologiska rehabi-literingscentret ORC tillkom 1998.

Professor Ulrik Ringborg påpe-kar:

– Den nya varmvattenbassäng-en är ett oerhört viktigt tillskott tillOnkologiskt RehabiliteringsCen-trum. Utan bidraget från Cancer-och Allergifonden hade vi inte kun-nat utöka verksamheten med den-na viktiga bassäng. Rehabilitering-en hjälper de botade patienternaatt snabbare komma tillbaka tillarbetslivet. För de kroniskt sjukager rehabiliteringen symptomlind-ring samtidigt som den kan be-gränsa sjukdomens framfart.

Cancer- och Allergifondens ord-förande Sören Gyvall säger:

– Det här projektet faller mycket

väl inom ramen för vår målsättningatt stödja bland annat rehabiliter-ing av cancerpatienter. Det kännsbra att veta att väldigt många kom-mer att få nytta och glädje av bas-sänganläggningen. I den här vack-ra miljön finns förutsättningar förmycket goda rehabiliteringsresul-tat.

”Vår forskning har visatatt bad är av stor betydelseför patienter som behövervinna kraft och rörlighet”

Christina Bolund:– Varmvattenbassängen är

pricken över i:et inom OnkologisktRehabiliteringsCentrum. Förut harvi hyrt in oss i badanläggningar istan. Vår forskning har visat attbad är av stor betydelse för pati-enter som behöver vinna kraft ochrörlighet. Varmt vatten bär upp ochsluter om. Det ger stärkt livskänslaåt den som är trött och nedgångentill både kropp och själ efter tuffabehandlingar.

Mycket ljus, möjlighet att i sam-band med simningen sitta i vilsto-lar och njuta av medelhavsklimatmitt i vintern – visst ger den nyasimanläggningen stimulerandemöjligheter.

I nära anslutning till bassängenfinns ORC:s gym och träningslo-kal. Vid bassängen ser sjukgym-nasterna och en rehabassistent tillatt vattenträningen blir både verk-sam, trevlig och säker.

Cancer- och Allergifonden ställerockså upp med lön och socialakostnader för en behandlingsas-sistent första året. Så långt går alltpå 7,8 miljoner det första året.

Nära hundra personer fanns påplats vid invigningen den 15december 2000. Många har visataktivt intresse för en komplett

rehab-anläggning alltsedan denpsykosociala enheten vid Radium-hemmet 1985 startade sitt ”Kom-igång-projekt” med Ulla-LenaGustafsson som drivande kraft.Hon invigningstalade om livskvali-tet och rehabilitering. Under sam-ma programpunkt behandladesjukgymnasten Gunilla Ridder-ström det varma vattnets betydel-se.

Karolinska sjukhusets direktörMaj-Len Sundin gjorde en betrak-telse under rubriken ”Patienten icentrum”. Lennart Sparell, veten-skapligt sakkunnig inom Cancer-och Allergifonden, beskrev fon-den, dess arbete och ambitioner-na att inom triangeln cancer-aller-gi-miljö vidarebefordra hundratu-sentals givarbidrag som stöd därsamhällsresurserna i övrigt ärbeklagligt knappa – fondensupprop sedan 1994 har fått ett väl-digt gensvar.

Flera invigningstalare uttrycktesin glädje över fondens existens.

Handikappkonsulten Birger Nord

underströk att ”det gäller kroppenoch själen”. Den sanningen konfir-merades så av Ingvar Arneklevoch Nita Gyllander i en magiskvattendans på torra land. AnneOlofsson, ORC:s musikterapeut,kompade med musik, rytm ochord. Den vattenmjuka dansgrup-pen fick med lätthet upp åskådar-na i stående dans med uppsträck-ta händer. ProgramläggarenChristina Bolunds överraskande,mycket kreativa inslag.

Nu kunde vad som helst hända!Skulle grekiska Poseidon, vatt-nens gud, romarnas Neptunus,inträda i den täta åskådarringen?Nej, då återförde Annika Sand-ström församlingen till den redanförträffliga verkligheten genom attkomma med tal och sax och klippaav det blågula invigningsbandet.

BENGT CRAMNER

Bland glada bassänginvigningsdeltagare fanns åttamiljonersdonerandeCancer- och Allergifondens Lennart Sparell (t v) och ordföranden SörenGyvall, styrelsemedlemmar representerande hundratusentals givare.

Varmvattenbassängen är pricken över i:et

Skinande glada ansikten ochglatt skinande vatten vidbassänginvigning.

Ovan Radiumhemmets chef UlrikRingborg. Infälld i varmvattnetChristina Bolund, chef för Onkolo-giskt RehabiliteringsCentrum. De trebassängbeundrarna närmast kame-ran är Gun-Maj Johansson, BarbroPersson och Inger Hallgren (skymd).

7

var tolv år när hanknackade på hos sport-

journalistberömda Torsten Tegnér,”TT”, på Idrottsbladet vid Tunnel-gatan och bad att få se hur mangjorde tidningen. Han tyckte omatt teckna, berättade han. Och varväldigt intresserad av idrott. Tvåskolkamrater följde med honom tillIB, Lennart (”Nacka”) Skoglundoch Bertil Rehnström. Lika nyfik-na.

TT tyckte att han var lite lik mam-ma Alice Tegnérs ”Mors lilla Olle”och lät inviga hela trion i sportskri-varhusets mysterier.

Nu fyller han 72 och har snitsatihop ungefär 25.000 teckningar, avvilka 11.000 har blivit publicerade,åttio procent av dom handlandeom sport.

Mycket har hänt på vägen, somallra mest dramatiskt två svåracanceroperationer på 1990-talet.Dramatiskt men inte traumatiskt ärockså att en ögonsjukdom gjorthonom nästan blind. Ledsyn bara.Med särskild belysningsarmaturkan han mycket väl teckna. Mer ännånsin förr.

BÖRJE DORCH bedömer:– Det var inte så illa med de därcanceroperationerna i alla fall. Jaglåg ganska illa till, och blev frisk.Doktorn sa för två år sen att jagkan komma tillbaka för en rutin-kontroll efter fem år.

B Ö R J E Ä R G L A D och tacksamöver tillfrisknandet, ödmjuk – ochkonstruktiv.

– Svensk sjukvård är bra menkan bli bättre. Sjukhusens resur-ser kan stärkas. Forskningen mås-te stödjas ännu mer. Mycket kangöras för rehabilitering av patien-ter. En bra grej i dagens läge är atthjälpa till privat med insamlingsbi-

drag. Jag har hört att Cancer- ochAllergifonden får ett par hundratusen gåvor om året.

Börje Dorch hör till Cancer- ochAllergifondens givare. Han fårvara ”Årets Givare” i raden avgivare som presenteras utförligt,en givare per nummer, av fondtid-ningen. Idel färgstarka hjälpsam-ma personligheter att porträttera.

I arbetet agerar Börje både medoch utan färg – sina svartvita teck-ningar utför han med mycket tusch.

F Ä R G S TA R K PA S S I O N E R A D per-sonlighet bakom. Försynt stor-snackare. Mesta ekenskisen frånskånska Limhamn... År 1994utsedd av lokaltidningen Söder-svepet till ”Årets Söderkis”, pris-summa 10.000. Snarast ett resultatav Börjes möte med fotbollens Len-nart ”Nacka” Skoglund. Klasskam-rater i Katarina södra folkskola.

Nacka hörde inte till dom somskrattade mest när Börje somnyinflyttad påg från Skåne upphovsin stämma i klass 3. Börje:

– N A C K A VA R H Y G G L I G , ensmart grabb, inte så engagerad iplugget som i liret med bollen.Hans enorma dribbler-talang lysteigenom tidigt. Det kunde jag inte taefter men det gick fort att lära inhans Södersnack; det passade siginte att tala skånska i KatarinaSödra på den tiden. Medan jag lär-de Söderspråket vann jag vissrespekt genom min egen lilla boll-talang. Jag kom genast med iklasslaget och skollaget i fotbolloch då var det inte så fel att varaskåning... Jag talade så att sägamed fötterna. Nacka blev bäst ivärlden på det! Jag undvek mobb-ning med det!

V I D H E M K O M S T E N från Italien1963 föreslog Nacka ett samarbe-

te med Börje på lira- och rita-nivå.Börje uttalade försiktigt:

– Men du är väl sönderskriven?Nej, Nacka stod förstås fortfa-

rande högt i kurs trots hans tillta-gande alkoholberoende. Generö-sa slarvern Nacka hade satt sprätt

på alla proffspengar, pungen tom.Under de tolv åren till Nackas död1975 producerade de gamlaklasskompisarna mängder avartiklar och teckningar och reklam.Börje fanns inte med i folkparksjip-pona med klackspark med en kro-na, Nacka som sångare, etc.

Fotbollsälskare kan egentligenaldrig glömma sagan om Nackaoch började vårda minnet på julaf-ton 1975, den dag då han skulleha fyllt 46 år; han dog den 8 juli detåret.

Samling utanför huset KatarinaBangata 42, där Nacka vuxit opp,boende i en etta för fem personer.Den informella föreningen NackasVänner bildades.

S TA D E N R E S T E 1984 Olle Adrinsmycket festliga skulptur ”Vi ses vidmålet” med Nacka i dubbel bollbe-handlingsupplaga och citat frånBörje Dorchs bok ”Nacka – Lira-ren” ingraverade.

Två speciellt minnesvärda per-soner hyllas här invid korsningenKatarina Bangata/Södermannaga-tan. Greta Garbos torg finns femtiometer åt ena hållet från Nackasport, Nackaskulpturen femtio me-ter åt andra hållet.

E G E N T L I G E N Ä R B O X N I N G Bör-jes sport. Han gick hundra mat-cher, varav en i inofficiell lands-kamp mot Spanien. Startade tid-ningen Boxning, boxningsförbun-dets officiella organ. Bildade vete-ranföreningen Punchpralinerna,var ordförande de första femton

åren. Observera att boxarvetera-ner fortfarande har punch; dedricker kanske inte punsch.

I TV:s barndom fick Börje jobbhos TV-sporten som vinjetteckna-re. Efter åtta år där gjorde hansmåningom TV-comeback i TV1000, med boxningsmotiv undersju år.

N U G Ä L L E R T V 4 för Börje, ochinte bara boxning. Aktuella just nuär en rad program under arbetsru-briken ”Mitt Stockholm 1939–1950” (Börje 10 år 1939). Programom boxningens största mästare ärockså aktuella. Börje har intervjuatmånga av dom.

Börje har gjort fyra resor till USAmed familjen och 40 USA-resor påuppdrag av olika arbetsgivare ochinte bara som tecknare, det har bli-vit radioreferat och artiklar tilldiverse tidningar, bland annatveckotidningar – Se, Allers, Hem-mets Journal.

Sammanlagt en väldig produk-tion, innefattande också indian-böcker, en bok om boxning och så”Nacka – Liraren”. Mängder avbokillustrationer inklusive sådanapå bokomslag.

S P O K A N E R E V I E W i staten Wash-ington erbjöd Börje anställningmen han tackade nej lite på linjemed de motiv som drev CassiusClay Jr sedermera Muhammad Alibort från tungviktstronen tre år förvägran att döda vietnameser. Bör-je förklarar:

– Om vi flyttat till USA hade minatvå grabbar tvingats ut i Vietnam-kriget.

L I V E T Ä R P R Ö VA N D E nog ändå.Nu kämpar Börje, hans två söneroch två döttrar för att göra det bäs-ta för mamma Sara, sju år äldre änBörje och träffad av stroke. Börjevet vad sjukdom är och ger gärnaCancer- och Allergifonden åtskilli-ga kronor från tecknarlivet – somfortfarande går på högvarv, mitt iallt som hänt.

BENGT CRAMNER

Han

”TUSCHPENNAN” BÖRJE DORCHenligt Vega Fotosätteris PerttiLjungström (f d pugilist också han)som säger ”I handen håller Börjesig själv, femton år senare”. Frånnu räknat, det får Börje hoppas.

Ill. PL Vega

FRISK EFTER CANCEROPERATIONERBLIND – DÅ RITAR BÖRJE ÄNNU MER”Forskningen måste stödjas ännu mer. Mycket kan göras för rehabili-tering av patienter. En bra grej i dagens läge är att hjälpa till privatmed insamlingsbidrag.”

8

DDT i bröstmjölkrapporterad 1951Larmet gick 1988År 1951 kom den första publika-tionen av förekomsten av DDT ibröstmjölk hos kvinnor. Dessaresultat väckte ingen uppmärk-samhet och det skulle dröjanågra decennier innan miljögif-ter i bröstmjölk på allvar börjadediskuteras. Gunilla Lindström,som erhöll Cancer- och Allergi-fondens miljöpris år 2000, visa-de i sin avhandling 1988 att detammade barnet erhöll 20–30gånger mer dioxiner än accep-tabelt. Om modersmjölkensinnehåll av PCB lades till, över-skreds acceptabelt dagligt intag40–60 gånger.

I själva verket är det så attmodersmjölken speglar de mil-jögifter som finns i omlopp, isynnerhet de som är långlivadeoch ansamlas i miljön, som tillexempel DDT, dioxiner, PCBoch bromerade flamskyddsme-del, alltså fettlösliga ämnenmed lång halveringstid. Äventungmetaller återfinns i moders-mjölk.

WHO har uppmärksammatproblemet och genomför just nusin tredje europeiska exponer-ingsstudie av dioxinlika ämnen imodersmjölk. Trots den kun-skap om risker som finns harreaktionen från svenska myn-digheter varit bristfällig ellerobefintlig.

Eventuella hälsoeffekter förbarnet är dåligt utredda. Ingensamlad och regelbunden upp-följning sker som ett led i mil-jöövervakning. Ej heller finnsprogram för analys av halterhos modern med det nyföddabarnet, som skulle möjliggöraråd om amning. De undersök-ningar som är gjorda har merkaraktär av stickprovsunder-sökning och endast ett fåtalkemikalier är analyserade.

Människan får i sig miljögifternästan uteslutande via maten.Det har länge varit känt att fetÖstersjöfisk är en stor källa,men även mejerivaror och köttbidrar till exponeringen.

Det finns bristfälliga data omvad som händer med halternaav olika miljögifter underamning. En del resultat, blandannat av Gunilla Lindström,visar att moderns halt av per-sistenta miljögifter, så som PCBoch dioxiner, halveras efter 6månaders amning.

Kemikalierna har överförts tillbarnet som då uppvisar total-mängder i samma storleksord-ning som modern.

Eftersom ett flertal miljögifter ärcancerframkallande har det varitangeläget att undersöka om ökadrisk för cancer finns hos barnet. Vihar därför gjort en undersökningav hur länge barn med cancer harammats och jämfört resultatenmed barn utan cancer. Amningsti-den har därvid tagits som mått påbarnets exponering för miljögifter.Nedan presenterar vi resultaten ivår studie som nyligen publice-rats.

För 835 barn med cancer och860 kontrollbarn kunde uppgift omamning inhämtas ur journaler viabarnavårdscentraler.

Endast 28 barn med cancer och32 kontrollbarn hade aldrigammats varför vi delade in barneni grupper som ammats 0 till mindreän 1 månad, 1 månad till mindreän 6 månader, samt 6 månadereller mer.

Gruppen 0 till 1 månad utgjordeden ”oexponerade” gruppen, ävenom majoriteten av dessa ammats.en kort tid. Helt oexponerad gruppav barn finns givetvis inte efter-som alla svenskar bär på miljögif-ter i kroppen och exponeringenstartar redan under fosterstadiet.

Resultaten visade ingen ökadrisk för all cancer sammantagen.Det enda statistiskt säkerställdaresultatet var 5 gånger ökad riskför lymfkörtelcancer av typen non-Hodgkin-lymfom för barn somammats 1 till mindre än 6 måna-der (29 barn med lymfom). Riskenökade ytterligare för dem somammats 6 månader eller mer (20

barn med lymfom) till 7 gånger.Det fanns även ett statistiskt

säkerställt dos-effektsamband,dvs ökande risk med längreamningstid. För mjukdelssarkomfanns 2 till 3 gångers ökad riskmen resultatet var inte signifikant.

I studier av vuxna har vi visat attPCB, hexaklorbensen (svampme-del), klordaner (insektsgift), bro-merade flamskyddsmedel ochdioxiner ökar risken för non-Hodg-kin-lymfom. Gemensamt för dessakemikalier är att de nedsätterimmunförsvaret, vilket kan vara engemensam nämnare för utveck-lingen av non-Hodgkin-lymfom.Undersökningarna har bekostatsfrämst av Cancer- och Allergifon-den och de allra senaste fynden ärunder publicering. Resultatenvisar att non-Hodkin-lymfom hosbarn och vuxna är en sjukdomsom i stor utsträckning skulle kun-na förhindras genom en kraftfullmiljöpolitik.

Hur skall man tolka resultaten?För det första är det viktigt attpoängtera att fynden bygger påamning under tidsperioden1974–1991. Vi vet att belastning-en av vissa miljögifter som PCB,dioxiner och DDT var högst under1960- och 1970-talen. Halternahar därefter sjunkit betydligt.

Amning medför trots allt mångafördelar för både barnet ochmodern. Det finns därför inte skältill att begränsa amningen. I ställetvisar våra resultat att spridning avmiljögifter måste förhindras.

Cancer hos barn ökar i före-komst, trots förbättrad levnads-standard. Under tidsperioden1960–1998 drabbades 9.298 barnav cancer. Förekomsten ökadesignifikant med 1,0% årligen. Detgällde leukemier, hjärntumörer,lymfkörtelcancer (lymfom) ochäven några mer ovanliga cancer-former som levercancer.

Denna ökning kan inte förklarasenbart av förbättrad diagnostik. Ejheller genetiska faktorer harnågon nämnvärd inverkan på siff-rorna utan majoriteten får tillskri-vas miljön, där samspelet ärmångfasetterat och komplext.

Miljögifter i modersmjölk ärendast en del av alla cancerriskersom fostret och det växande bar-net utsätts för.

Alarmerande är dock att haltenav bromerade flamskyddsmedelstiger i modersmjölk. I ett histo-riskt prov, som vi analyserat från1944, kan inget påvisas. I börjanav 1970-talet var halten låg menhärefter har en fördubbling av hal-ten skett vart 5:e år. Bromeradeflamskyddsmedel påminner omPCB (klor utbytt mot brom), harlikartade kemiska egenskaper ochger ökad risk för tex non-Hodgkin-lymfom. Fortsatt användning ochspridning av bromerade flam-skyddsmedel måste upphöra sna-rast.

Utan tvekan visar dock siffrornaatt svensk cancerpolitik och forsk-ning har havererat då det gälleratt skydda barnet från cancer. Siff-rorna pekar i motsatt riktning. För-visso har stora framsteg gjorts dådet gäller behandling och bot avcancer, men bättre vore att aldrigdrabbas av sjukdomen.

Cancerfonden bekostar stor delcancerforskningen i Sverige ochdelar ut anslag främst till forskningom hur cancer uppkommer ochbotas. Visst är detta bra men vimåste även kunna förhindra upp-komsten av cancer. Cancer- ochAllergifonden förstår betydelsenav att vi får kunskap om orsaker-na till cancer, och hur vi skall kun-na förhindra uppkomsten genomatt eliminera orsakerna. UtanCancer- och Allergifondens medelhade vår forskning om miljöorsa-kerna inte kunnat bedrivas i nuva-rande utsträckning.

Det är viktigt att orsaker till can-cer kartläggs. Även om sjukdo-men kan botas medför diagnosoch behandling ett lidande för densom drabbats. Dessutom finns all-tid en risk att behandlingen gerbiverkningar både på kort ochlång sikt.

LENNART HARDELLProfessorOnkologiska klinikenRegionsjukhuset

GUNILLA LINDSTRÖMProfessor

Institutionen för naturvetenskapÖrebro Universitet

Amning ökade risken för lymfkörtelcancer

Cancer- och Allergifondenspostgironummer:

91040-6

Cancer hos barn

ökar i förekomst

med 1 % om året

Miljögift i bröstmjölkborde inte accepterasUtan tvekan är bröstmjölk naturens bästa ”uppfinning” för barnetstillväxt och utveckling. Vi kan därför inte acceptera att dennafullvärdiga kost tillåts förorenas av miljögifter. I USA visade studierpå 1980-talet att barn som ammades av mödrar med högt intag avfisk, förorenad av bland annat PCB, hade försenad motorisk ochintellektuell utveckling. Säkerhetsmarginalen för intaget var obe-fintlig.

9

MARITA GLEISNER är finlands-svensk författare och skriver påsvenska. Bosatt i Korsholm norrom Vasa. Debuterade 1992 på förla-get Scriptum och har därefter skri-vit tre romaner till varav Salaman-derboulevarden, 1997, och Alabas-teroxen (kriminalroman), 1999,finns på bibliotek i Sverige. 1998tilldelades hon Statens litteratur-kommissions arbetsstipendium.

E N S O M L I D E R AV A S T M Aoch allergier vet att det finnsen massa fördomar att käm-

pa mot. Man kan lugnt säga attvanföreställningarna och derasbiverkningar är större och värreän själva sjukdomen.

Uttalanden kommer som hugg imagen och sällan är man förbe-redd och kan försvara sig.

Kanske är astmatiker, också isinnet, känsligare än andra, för ivanliga fall ler man snett ochpackar ihop skräpet i sitt innerstadär det sedan omvandlas till ärroch fula bölder.

S N A R T B E H Ö V S D E T inte meraän att någon petar vid sårskorpanoch det gör ont igen. Tills en dagnär man upptäcker att alla utrym-men redan är fyllda och att maninte kan låta andras fördomar för-gifta sitt inre.

Om inte förr så då, när mankänner att: Ett enda ord till ochjag skriker. Då är det dags attsticka hål på bölden och dumpaavfallet. Då är det tid att ge rum åtbättre vanor och tankar.

D U V E T V Ä L att står du inte pådig, så står någon annan snart pådig.

De grövsta fördomarna möterman hos ”Experten” som ingenerfarenhet alls har av sjukdomar.Experter vet mera än de kan. De äregentligen helt vanliga hurtbullarsom ser världen genom ett sugrör.

Att de förödmjukar någon för-står de knappast.

N A L L E P U H skulle kalla dem tist-lar och ge rådet att inte sätta sigpå dem, eftersom all musten dågår ur dem.

”Förresten så kan någon hatänkt äta upp dem till lunch”, skul-le Nalle Puh tillägga.

Möter du en expert. Gör då såhär: Andas djupt och tänk på or-det ”tistel”. Försök därefter rikta insamtalet på ett annat ämne änastma.

Fast experter varken sett levan-de hästar eller barn talar de ock-så flytande om både hästavel ochbarnuppfostran, eller ”medelti-dens konst”.

Lyckas du inte avleda expertenså kom ihåg att han eller hon sak-nar den erfarenhet du har.

Den dagen experter blir intagnapå sjukhus dör de i blotta för-skräckelsen.

De nästvärsta fördomarnamöter du hos ”De avundsjuka”.

Inte sällan är de dina arbetskam-rater och ser astman som ennaturaförmån.

N Ä R D U Å K E R I A M B U L A N S tillsjukhuset för att få syre tror de attdet är detsamma som rekreation.I semestertider tycker de därföratt du, som varit ute och åkt mesthela tiden, nu kan jobba.

N Ä R D U L I G G E R H E M M A i lung-inflammation berättar de ocksåför chefen att de sett dig på staneller ute på fester. I sådana fallkan du föreslå att ni tillsammansber Gud ge också arbetskamra-ten lite astma.

Förutom dessa två grupperfinns det andra, mera svårdefinie-rade exemplar av förtryckare.

D E T F I N N S P E R S O N E R som i allälskvärdhet kommer med blom-mor fast de vet att du inte kan hadem. Gång på gång står de viddin dörr med krokus eller präst-krage, om inte till dig så till någonannan i familjen.

D U L Å T E R D I G P I N A S av doftoch frömjöl, för att genast bära ut”eländet” och sätta igång damm-sugaren när gästen gått. I värstafall tillbringar du följande natt i sit-tande ställning, utan att du ändåkan sova.

Receptet är mycket enkelt:Nästa gång du får en blomsterbu-kett placerar du den genast utepå trappan i kölden. Du har jusagt att du inte kan ha blommor,åtskilliga gånger redan.

Det finns faktiskt folk som för-står först när du handlar.

Vi har också vanliga mobbaresom talar om ”psykosomatisk”,som om ordet var likvärdigt medinbillningssjuka.

De menar att lungsjukdomarenbart är hjärnspöken, vilka skaköras ut med stränghet och tillrät-tavisanden. Ofta talar de ocksåöver huvudet på dig och använ-

der verbets tredje form (han,hon), som om du inte var närva-rande.

DÅ VILL MAN GÄRNA ge igen, och ien sådan situation måste manvara smart, och aningen förbe-redd. Snabbare än blixten tarman reda på om mobbaren självlider av sjuk rygg eller migrän.

Gör han, påpekar man bestämtatt sjuk rygg, det är en riktig psy-kosomatisk sjukdom det.

Man tar till en liten nödlögn ochhänvisar till den färska undersök-ning man nyligen läste om i ennamngiven dagstidning. Gör mandet riktigt övertygande finns detalltid någon i sällskapet som drarsig till minnes att de också harläst om undersökningen.

H O T E L L P E R S O N A L är ett kapitelför sig. Ja upplevelserna från oli-ka receptioner i Norden kunde fyl-la en liten, riktigt trevlig bok. Möj-ligen beror missförstånden på renokunskap, men också på att detinte finns tillräckligt antal rum förallergiker.

Du har alltså bokat ett allergi-rum och kollat dagen innan. Lik-väl placeras du vid ankomsten iett med heltäckningsmatta somnästan kryper emot dig.

”Vi har endast rum för invali-der”, säger man när du påpekarmisstaget. Man har ju redanmärkt att du tagit dig fram utanhjul eller kryckor och då ska duvara nöjd med kvalstermattan.

”D E T F I N N S FA K T I S K T F O L Ksom är sjukare än du”, är en sli-ten fras i de här sammanhangen.

I sådana fall kan du hävda attandning också är ytterst viktigt,när man ska hålla sig levande.

Personalen kommer inte att hit-ta den person som lovade dig ettallergirum. Medan du söker kandu höra dig för om hur lång tid det

tar innan de har en ambulans påplats, och vem som tar ansvaretför att någon alltid finns i recep-tionen.

I A N N AT FA L L hade du bett demboka rum på ett annat hotell. Fördu ska inte behöva bli kvar på ettsjukhus när ditt sällskap reservidare. Rökfria rum utan heltäck-ningsmatta kostar inget extra förhotellen.

JA G L I D E R S J Ä LV av astma ochallergier och vet vilka tuffa utma-ningar vardagen bjuder på. Förmig är helt vanligt rumsdamm ocharkivdammkvalster den plågasom får slemhinnorna att svällaoch blöda, bihålorna att värka ochlungorna att protestera.

Dessutom kommer årstidernamed extra tillägg och överrask-ningar.

P Å V Å R E N är det alen och sälgensom blommar. Sedan följer löv-sprickningen och alla grässorter-na. Regniga dagar kan vara enlättnad men regnar det för längeaktiveras svamp och mögel ochdet blir nästan som på hösten närjag inte kan gå i skogen.

S E D A N K O M M E R J U L E N medgran och hyacint och fast maninte har dem hemma så måsteman i förväg minnas att tacka nejtill middagar och julfester. Manvet ju aldrig var en liten gran lig-ger gömd.

O C H N Ä R J U L E N är bortstädadär våren redan kommen. Videkis-sor på påskbordet är vackra meninte särskilt roliga för den somhellre andas vanlig ren luft.

Som astmatiker är man känsligbåde för kall och torr luft, liksomför daggen, som om kvällen, läg-ger sig i gräset. Temparaturväx-lingar får luftvägarna att pipa.

Jag försöker ändå att inte låtasjukdomen försämra min livskva-litet. Då och då tänker jag migsjälv som en kaka där endast enbit av mig är sjuk. Resten avkakan är frisk.

Jag försöker också föreställamig att jag fick välja sjukdomsjälv. Hittills har jag faktiskt tagitastman framom alla andra sjuk-domar. På det sättet kan jag näs-tan betrakta den som min lilla triv-selsjukdom.

”Experterna”,De Avundsjuka,Mobbarna och

De Som Kommer Med BlommorFÖRSTÅR SEJ INTE PÅ ALLERGI

MARITA HAR MÖTT DEM ALLA

D

Ill. Vega

10

Vi sitter högt uppe under himlen på bron till Låktatjåkkastu-gan, Sveriges högst belägna restaurang, på nästan 1300meters höjd över havet, och njuter av solen och den under-bara utsikten. Tyvärr hinner vi inte njuta av husets förnämli-ga husmanskost eller delikatesser.

Tåget har för ett par timmar sedan rullat in på perrongen i Kiruna, etttåg utan trängsel. Några turister på väg till skidsemester i Riksgränsen,en liten pojke som besökt det nya länssjukhuset i Sunderbyn, någradamer som varit till metropolen Luleå och shoppat, tre allvarliga kom-munala tjänstemän på väg hem från viktigt möte, och så vi två.

Vi ska föreläsa för ett gäng läkare och sjuksköterskor i Kiruna. Äm-net är astma, allergi och KOL, de största folksjukdomarna bland barnoch yngre respektive medelålders och äldre inte bara i Sverige idag.

Astma och allergi har ökat världen över, inte minst i Norrbotten och iKiruna.

Varför sker denna ökning också här i nordligaste Sverige? Vi sitteroch ser ut över vida vidder med snöklädda berg, klarblå himmel, renluft, och vattnet som vi dricker har vi hämtat från jokken som i dagarnabörjat tina fram och brusa ner för berget. Och här finns inga kvalster,och inte i Kiruna heller.

Visserligen har forskningen kunnat peka ut en mängd enskilda risk-faktorer som bidrar till att allergi och astma uppstår. Men ingen av demkan förklara ökningen i världen.

Senare idag kommer vi att berätta att ett alldeles för stort antal barni Kiruna har utvecklat allergi under de senaste fyra åren. Även i de småbyarna i den mest utpräglade glesbygd vi har i Sverige. Vad är det somhänder? Är det priset som vi får betala för vårt sätt att leva?

Lever vi fel? Äter vi fel?Vi har bråttom, men ville ta en snabb sväng hit upp. Så vi tolkade på

skidor efter en skoter. Fort gick det. Avgaserna var vår parfym underden knappa halvtimmen den millånga sträckan från c:a 400 m överhavet i Björkliden till nästan 1300 meters höjd.

Lunchen vi äter är varma koppen och några mackor. Brödet är bakatav, eller rentav i, Skogaholm! Hur kom det hit? Hur håller det sig? Törs-ten släcker vi med jokkvatten men också Coca-Cola. Händerna ärkladdiga efter skalande av välbesprutade apelsiner.

Och nu bär det av snabbt utför på skidor. Nu utan skoter framför oss. Vinden stoppas effektivt av våra moderna sportjackor av syntet-

material. Solkräm, vad det nu innehåller, skyddar oss från solens can-cerframkallande strålning.

Efter milen utför på skidor slänger vi oss i bilen vi hyrt. Om två tim-mar börjar mötet om astma och allergi i Kiruna drygt 11 mil härifrån.

Är det så att vi har det för rentomkring oss? Bidrar det, är detrent av den främsta orsaken, tillatt allergierna synes öka i väst-världen och i urbana miljöer iutvecklingsländerna?

Frågan diskuterades på ett s.k.”för eller emot”-symposium vidden vart tredje år återkommandeinternationella världskongressenom allergi, som senast ägde rum iSydney i oktober i fjol. Teorin omatt ökad renhet skulle vara denviktiga faktorn bakom ökningen avallergier kallas ”dirty hypothesis”.

Diskussionens vågor gick höga.Ledande förespråkare för, att viverkligen har för ”rent” omkringoss, var den svenska professornBengt Björksten och den interna-tionellt kända barnläkaren Erikavon Mutius från Tyskland.

En ”ren” och i barndomen infek-tionsfri tillvaro skulle leda till attimmunförsvaret inte får den trä-ning den behöver i bekämpning-en av infektioner.

Istället vänds viktiga delar avimmunförsvaret till att bekämpaandra ämnen i barnens omgiv-ning, t ex ämnen från hundar ochkatter.

Som stöd för uppfattningenframfördes lägre allergiförekomsti Östeuropa jämfört med Västeu-ropa, samt att barn som börjattidigt på dagis har mindre astma itonåren än barn som börjat senteller inte har vistats på dagis alls.Detta enligt en studie från Tuc-son, USA.

I våra levnadsvanor av idag in-går också en annan kosthållningän tidigare. Kostens sammansätt-ning är sådan att barnen inte fårtillräcklig mängd laktobaciller itarmen.

Mot uppfattningen att ökad ren-het och färre infektioner skulleförklara ökningen av allergier isamhället stod främst professor

Thomas Platts-Mills, USA. Somargument framfördes att andelenbarn som nu är på dagis, så ock iSverige, är betydligt större än förnågra decennier sedan. Alltsåborde allergierna enligt den s k”dirty hypothesis” ha minskat.

Vidare att de stora förbättringar-na i USA och Europa vad gällerinfektionssjukdomar i samhället,också bland barn, ägt rum fleradecennier tidigare än allergiök-ningens inträde.

Vidare ser man, särskilt i USA,att ökningen i astma och allergierär mest uttalad i städers fattigaområden, och inte bland demsom lever i rika områden.

Nu är försommaren här och medden allergisk snuva och astmasedan i våras.

Sedan i april har alla pollenal-lergiker i Sverige en ny möjlighetatt varje vecka följa allergiorsa-kande växters blomning ochblomningens intensitet.

Polleninformationen är rikstäc-kande och är ett bra komplementtill de redan förekommande pol-lenprognoserna. Den aktuellapollensituationen visas på enkla,tydliga och färglagda kartor därfärgerna avspeglar olika halt avpollen.

Dessutom ges information omden förväntade pollenutveckling-en för en vecka framåt. Sådanaprognoser är av stor glädje omman t ex planerar att resa inomlandet.

Den nya informationen om aktu-ell pollenförekomst och prognoseråterfinns på AstraZenecas webb-plats www.pollenrapport.com.

FÖDD: 1953 i Luleå

CIVILSTÅND: Gift, make Peder, två söner.

UTBILDNING: Sjuksköterskeexamen 1974, specialist i anestesi-sjukvård 1977, vårdlärarexamen1992, medicine doktor 1999.

FORSKNING: Började som forskningssköterska vid OLIN-studierna 1992. Leder sedan 1996 stu-dier om astma och allergi bland skolbarn i Norrbotten. I doktorsavhandlingen beskrivs omfatt-ningen av nyinsjuknande i och tillfrisknande från astma, samt faktorer som bidrar till insjuknandeoch tillfrisknande. Är numera operativ chef för OLIN-studierna i Norrbotten, som hon leder till-sammans med Bo Lundbäck, som är huvudansvarig för forskningsverksamheten.

Eva Rönmark, ny översiktsskribent

Med dr EVA RÖNMARK är operativ chef för OLIN-studierna(Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten), som hon leder tillsam-mans med docent BO LUNDBÄCK, Arbetslivsinstitutet i Solna.

A L L E R G IÖVERSIKT

Högt uppe under himlenovan astma och allergi

Är vi alldeles för rena?”Dirty hypothesis” i Sydney:

Varför ökar allergierna?

Pollenrapporten– en nyhet förpollenallergiker

Bo Lundbäckoch Eva Rönmark:

kan särskilt bland yngre personer vara en följdav allergi i näsan. Upprepade bihåleinflamma-tioner bör föranleda allergiutredning.

Bihåleinflammationer

11

En viktig fråga för småbarns-för-äldrar, skolsköterskor, personalvid barnavårdscentraler ochmånga andra är om det är farligtatt ha pälsdjur som katter ochhundar hemma med tanke påallergi. Så, är det farligt?

Frågan har varit svår att besva-ra, och därför har budskapen tillsmåbarnsföräldrar under mångaår inte varit klara och tydliga.

Man har vetat att barn kanutveckla allergi mot katter, hun-dar, marsvin och andra pälsbä-rande djur och risken är störst förbarn som redan haft annan aller-gi och för barn med mycket aller-gi i släkten.

Mycket klart har sedan längevarit att har ett barn allergi mot tillexempel hund, så förvärras aller-gin om man har hund.

Men hur är det för flertaletbarn? På den frågan har forsk-ningen ända fram till de allrasenaste åren inte kunnat ge etttydligt svar.

Fortfarande råder viss oklarhet,men vissa mönster framträdernu allt mer tydligt. Det förmånga glädjande svaret påfrågan är att det för flertaletbarn inte är farligt attha katter eller hun-dar hemma.

Det kan till och medvara så att katt eller hundhemma kan motverka upp-komst av allergi mot djuretifråga.

Innehav av pälsdjur kan ipraktiken ge upphov till enslags vaccination mot allergimot det djur man har hemma.

Just den saken är en av de vik-tiga frågor som är i den absolutafronten av allergiforskningen idag.

Forskning i USA och Sverigehar under de allra senaste årenframbringat mycket intressanta

resultat som vänder upp och nerpå en hel del av vad vi tidigaretrott oss veta. Vi ska titta närmarepå en del av dessa studier.

Särskilt två stora svenska studi-er bland barn, som publiceratsunder de senaste åren, har visatatt pälsdjur i hemmen inte ökarrisken för allergi för flertalet av

barnen.Den ena studien är

genomförd av Hessel-mar och medarbetare

(Clin & Exp Allergy1999) och den andra

har gjorts inom OLIN-studierna i norra Sve-

rige (Rönmark et al,Allergy 1999).

Den senare omfat-tade de 7 och 8 år

gamla barnen i trekommuner, Piteå,Luleå och Kiruna.

Nästan alla barnmedverkade. De barn, i vars hemman hade eller hade haft päls-djur, hade mindre ofta astma ände andra barnen.

Fynden både vad gäller astmaoch allergi kvarstod även efterkorrigering av resultaten med tan-

ke på andra faktorer som kanvara av betydelse för allergiupp-komst, inte minst allergi i släkten.Hur kan nu detta komma sig?

De barn hos vilka allergi kundepåvisas med så kallad pricktesthade antikroppar av IgE-typ motdet man var allergisk mot, t exhund eller katt.

En mycket stor del av de barnsom hade haft hund och katthemma, och som inte hadeutvecklat allergi, hade däremotbildat andra antikroppar mot päls-djuren, antikroppar av typ IgGoch IgG4, som kan vara skyddan-de mot allergi. De hade inga ellerlåga nivåer av IgE.

Resultaten tyder på att barnsom inte har en stor ärftlighet förallergi kan utveckla tolerans motdjuren ifråga, ett slags skydd motallergi.

Har man däremot allergi i släk-ten, särskilt inom familjen, förhål-ler det sig annorlunda. Då medförpälsdjur i hemmet en stor risk föratt barnet utvecklar allergi motdjuret ifråga.

Samma mönster framträder förvuxna. Om man i barndomen harblivit exponerad för pälsdjur med-för det en minskad risk för allergi-

utveckling även senare i livet. Svenska data från den omfat-

tande Europastudien Luftvägar &Hälsa visade tydligt att allergifö-rekomsten bland unga vuxna varlägre bland dem som haft päls-djur i barnaåren.

Hund hemmakan skyddamot allergi

12

Bryta berg är att framkal

Grundämnet kadmiums förflyttningfrån berglagren till människansnjurar är ett allvarligt medicinsktproblem. Civilingenjören och häl-soinformatören lektor GunnarLindgren och forskaren professorMarie Vahter upplevde en gynn-sam bieffekt i Riksdagens praktful-la lokal Skandiasalen onsdagenden 9 maj 2001. Där, vid Mynttor-get 1, delade de 500.000 kronoroch den hedersbevisning som Mil-jömedicinska priset, Cancer- ochAllergifondens årliga utmärkelse,innebär.

De hör till förgrundsfigurerna in-

om ämnesområdet. Och Sverigeligger steget före övriga världennär det gäller forskning kring kad-mium (Cd) och arbetet mot denhotfulla utvecklingen.

Marie och Gunnar utfärdar enmycket allvarlig och vetenskapligtväl underbyggd varning. Förr ellersenare får mänskligheten hemskaexistensproblem, om världen intesnarast uppfattar miljöförorenings-faran i hela dess vidd.

– Vi lever som doktor Faust iFaustsagan, påpekar GUNNARLINDGREN. Faust ingick en paktmed djävulen i Mefistos skepnad.Mefisto gav Faust förmågan atttrolla och ett evigt liv så längeFaust kunde undvika att möta Me-fisto igen. Så en stormig natt medblixt och dunder stod Faust ögamot öga med Mefisto på nytt ochhela härligheten var slut. Vi män-niskor chansar nu på liknandesätt. Om vi inte rättar oss efter jor-dens realiteter kan faktiskt detmänskliga livet sina ut. Ett pro-blem mindre på jorden...

MARIE VAHTER, som dispute-rade för doktorsgraden 1983 meden avhandling om arsenikens me-tabolism, vill lika beslutsamt somGunnar Lindgren arbeta för attdetta inte ska ske. Vi måste bliklokare. Marie nämner de mest ut-satta grupperna, som hon ochhennes grupp med femton perso-ner studerat särskilt ingående:

Foster/barn, kvinnor och äldre.Kvinnor har som regel högre

kadmiumbelastning än vad mänhar, speciellt vid dålig järnstatus.Ny forsning tyder på att kadmium

har en roll i uppkomst av benskör-het.

Gunnar Lindgren ingår inte iMarie Vahters forskargrupp. Demöttes för första gången vid prisut-delningen. De är ändå i mycket”parhästar på distans”.

Han informatören/författaren (bl a300-sidors ”Arvet” 1993”) och de-battören, en miljökämpe vars tydli-ga budskap väckt stort uppseendeoch tvingat till – ofta motvillig – ef-tertanke.

Han är en motsvarighet till mil-jökämpen Björn Gillberg (Miljöme-dicinska priset 1999).

Hon den djupt lärda veten-skapskvinnan runt vilken vida ring-ar av kunskap sprider sig övervärlden.

Hon har presterat cirka 150 pub-licerade originalarbeten gällandeeffekter vid exponering för metal-ler, huvudsakligen arsenik, kadmi-um, bly och kvicksilver.

Hon är professor vid Institutet förmiljömedicin, Karolinska Institutet.

Han är – yrkesmusiker! Tenor-saxofonist, från slutet av 1960-ta-let ledare för jazzgruppen Opposi-te Corner, ännu ganska ofta i yr-kesmässig aktivitet.

Rikt belönad har han blivit medmiljöpriser. Pekuniärt slår Miljöme-dicinska priset – om än tudelat –allt det tidigare .

Han arbetar som lektor i improvi-sation vid Musikhögskolan i Göte-borg, del i tjänsten är Sida-bi-ståndsarbete inom musikutbild-ning i Sydafrika och Palestina.

Marie Vahter och Gunnar Lind-

MILJÖMEDICINSKA PRISTAGARNA

Lindgren och Vahter slår larmom svårklarad kris i framtiden

Finns det ett hopp om evigt liv på jorden trots skövling avplanetens resurser och alla föroreningar som misshushåll-ning och förargligheter för med sig?

Det kan kanske tänkas – ifall många forskare och infor-matörer följer i 2001 års Miljömedicinska Pristagares spåroch tillräckligt många lyssnar.

Text: BENGT CRAMNER

Foto: CONNY DOMNAUER

Cancer- och Allergifondens pristagare GUNNAR LINDGREN och MARIE VAHTER flankerar Socialutskottets ordförande INGRID BURMAN, prisutdelare i Mårgång. LENNART SPARELL, vetenskapligt sakkunnig i fondstyrelsen, med MARIE VAHTER. Praktfull riksdagslokal, Skandiasalen, Marie Vahter föreläser ochmed på flera sätt vacker bakgrund: Lindgren, Burman, Vahter och fondstyrelsens ordförande Sören Gyvall. Fysisk bakgrund: Stadshuset.

GUNNAR LINDGREN, sedan 1967ledare för jazzbandet OppositeCorner, spelade tenorsaxofon påfondens begäran. Valde psalmen”Oss kristna skola tro och besin-na” – här ett musikaliskt inlägg imiljödebatten.

Vi gratuGÖRAN PETERSSONAvelningen förKemisk Miljövetenskap,Chalmers:

Gunnar Lindgren har, genom ettlångvarigt och målmedvetet enga-gemang, på ett avgörande sättbidragit till att spridningen av slamfrån reningsverken till åkermarkstoppats. Detta har undanröjt denkanske allvarligaste och kemisktmest komplexa risken för kretsloppsförgiftningi vårt samhälle. Gunnar Lindgrens insatser hardärigenom bidragit både till en hälsomässigtsäkrare livsmedelsförsörjning och till att räddadet miljömässigt viktiga kretsloppstänkandetstrovärdighet.

KÅRE OLSSONNaturskyddsföreningen, styrelse-medlem:

Gunnar Lindgren kämpar med fre-nesi och uthållighet för miljön ochmänniskors hälsa. Han utmanar,med gott humör och mycket enve-tet, tanken på att allt redan funge-rar väl och att vi i huvudsak löst destora problemen. Så engageradeutmaningar, och fyllda med sådanmänsklig kraft, skulle vi behöva också inom fle-ra andra områden.

STEFAN EDMANBiolog, miljödebattör:

Gunnar Lindgren har under mångaår bedrivit en oförtröttlig kamp motkemikaliesamhälllets avigsidor.Särskilt värdefulla – men ocksåofta kontroversiella – har hansinlägg i debatten om farliga ämneni livsmedelskedjan varit. Det hart ex gällt förekomsten av kadmiumoch andra tungmetaller i avloppss-lam. Lindgren utgår konsekvent från ett brettekologiskt kretsloppsperspektiv och har genomsitt arbete bidragit till ökade kunskaper ochinsikter om hur giftiga och hälsovidriga ämnenkan och måste saneras bort och ersättas medde goda alternativen.

GÖRAN PETERSSON

KÅRE OLSSON

STEFAN EDMAN

forts nästa sida

Alla förzinkade ting: takplåt, stuprör, broräcken,lyktstolpar, elstolpar, beslag, spik, skruv. Zinkoch därmed kadmium finns i bildäck, sprids runtvägnätet. I varmvattenberedare finns offerano-der av zink med litet kadmium. Förzinkade järn-rör kan släppa kadmium till kranvattnet. Tryck-färger i t-shirts kan innehålla kadmium ochsprids från tvättmaskiner. Uppladdningsbarabatterier NICc innehåller kadmium. Kadmiumfinns i många mineraler, tex kol som avger kad-

Det finns ca 5 miljoner kilo kadmium inmontekroppen och sprids från:

Gunnar Lindgren: S

13

lla miljöfaror

PRISVÄRT PANORAMAMiljömedicinska prisets sjunde visar overheadbilder. Kvartett

Kommentar till priset

Årets pris går till två personer som båda bidragit till att häl-sorisker av tungmetaller uppmärksammats i Sverige underde senaste ett par decennierna. Valet av pristagare visaratt Cancer- och Allergifonden är uppmärksam på proble-men.

Professor Marie Vahter ingår i en forskargrupp vid Karolinska Institu-tet som grundlades på 1950-talet av professor Lars Friberg. Hon harägnat större delen av sin forskning till att utreda förekomst och riskerav ämnen som arsenik, bly och kadmium.

Maries forskning visar att kadmium ansamlas i njurarna och att hal-ten stiger med åldern. Det går inte att göra sig av med kadmium somväl ansamlats i njurarna. Särskilt rökare är starkt utsatta med högrehalter än icke rökare.

Under de senaste årtiondena har halterna ökat i den svenskabefolkningen. Marginalen till skadliga effekter på njurarna är liten.

Kvinnor har högsta kadmiumhalternaDiabetiker utgör en särskild riskgrupp eftersom de redan kan ha ennjurpåverkan av sin sjukdom. Halterna är generellt sett högre hoskvinnor än hos män vilket anses bero på att kvinnor har lägre järn-depåer än män.

Beräkningar av Marie och medarbetare visar att omkring 1% avden svenska befolkningen riskerar njurskador av kadmium men att ivissa grupper som rökande kvinnor med låga järndepåer kan riskenvara så hög som 5%.

Universitetslektor Gunnar Lindgren har ett genuint miljöintresseoch har ägnat mycket tid åt att sammanställa de risker som är för-knippade med miljögifter. Sedan mitten av 1980-talet har Gunnaraktivt bidragit med debatt och påverkan av beslutsfattare i viktiga mil-jöfrågor.

Våra barn, barnbarn och deras barn...1993 publicerade han boken Arvet – om avfall, kretslopp och fram-tid. Det är en bok om den jord vi fått att förvalta åt våra barn, barn-barn och deras barn...

Han beskrev klarsynt hur vi förstör vår och de oföddas jord. Detdrabbar också oss själva genom de skadliga ämnen som finns iomlopp, som vi får i oss genom den mat vi äter och den luft vi andas.

Med framsynthet beskriver han i boken exempelvis bromeradeflamskyddsmedel som ett stort miljöproblem, något som först underde allra senaste åren börjat diskuteras på allvar i den vetenskapligavärlden och i massmedia. Boken rekommenderas för läsning mentjänar även som en viktig uppslagskälla.

Gunnar och Marie pekar på en snäv marginalUnder de senaste åren har både Gunnar Lindgren och Marie Vahterpekat på den snäva marginal för påverkan av hälsan som finns förintaget av kadmium genom livsmedel.

Gunnar har visat att slamspridning på åkermark kan vara en storkälla till spridning av kadmium och att alternativ måste finnas så attkadmiumhalten i åkermark inte stiger ytterligare.

Det kadmium som en gång hamnat i åkerjorden finns kvar! Kadmi-um tas därefter upp av den växande grödan och hamnar i vår mat.

Bägge pristagarnas insatser på detta område har varit starkt bidra-gande till att LRF numera inte tillråder jordbrukare att sprida slam påsina åkrar. Läget är redan nu bekymmersamt för odling i vissa jordarmed höga kadmiumhalter.

Marie Vahter och Gunnar Lindgren är välförtjänta mottagare avCancer- och Allergifondens miljöpris. Valet markerar att det förutomall forskning även krävs ett intresse och engagemang för miljöfrågormed information till allmänheten och påverkan av olika beslutsfatta-re för att varaktiga resultat skall nås.

LENNART HARDELLProfessor, överläkare,onkologiska kliniken,

Regionsjukhuset Örebro

MARIE VAHTER studerar sittdiplom tillsammans med sin men-tor professor LARS FRIBERG. Hanväckte miljödebatten på allvar på1950-talet och såg senare till atthans lovande adept fick uppdragför Världshälsoorganisationen.

ulerar...GUNILLA LINDSTRÖMProfessor i miljökemioch pristagare 2000:

Det är mycket glädjande att vi iSverige har en så bred kompetensoch många forskare inom det mil-jömedicinska området. Detta visaratt man här verkligen har förståttproblematiken med miljöns hotmot hälsan. Nu har Marie Vahtersarbete med tungmetalller och

exponeringen för dessa bland annat genommodersmjölk, belönats med Cancer- och Aller-gifondens miljömedicinska pris. Tungmetalleroch persistenta organiska miljögifter är tvåämnesgrupper som har negativa effekter påvår hälsa om de förekommer i förhöjda halter.Därför är det viktigt att forskare här och även iandra länder, eftersom dess ämnen sprids glo-balt, ständigt hat dessa ämnen under uppsikt.Mycket bra att Cancer- och Allergifonden harförstått det.

LARS FRIBERGProfessor emeritus, f d prefektvid Insitutet för miljömedicin,Karolinska Institutet,Maries mentor:

Belöningen av Marie Vahter medårets miljömedicinska pris är ettutomordentligt val. Hennes forsk-ning om medicinska risker av arse-nik och kadmium är banbrytande,särskilt den om metabolism och

toxicitet av olika föreningar av samma metalloch av förekomsten av känsliga och utsattagrupper. Hon har i samband med nationellaoch internationella riskbedömningar med stortyngd kunnat driva välmotiverade, men förkommersiella intressen ofta obekväma krav pålägre halter i miljön.

LENNART SPARELLLaborator,f d tungmetallforskare:

Marie Vahter är en av de absolutaspjutspetsarna inom internationelltungmetallforskning och en oftaanlitad expert vid viktigare bedöm-ningar och avväganden. Utöver attvara en skicklig forskare för honockså ut budskapet om sina resul-tat på ett för allmänheten begripligtsätt.

LARS FRIBERG

LENNART SPARELL

GUNILLA LINDSTRÖM

mium till lufthavet vid förbränning, tex konstgöd-sel och kalk innehåller kadmium, men ävengruvavfall och krossat berg (makadam). Trafik-flygets maskiner använder kadmium somrostskyddsmedel. Kadmium kan finnas i gamlamålade ytor och gamla keramiska fat, men ock-så i röda konstnärsfärger. Vissa livsmedel inne-håller kadmium, tex inälvsmat som njure ochlever – speciellt från vilt.

rat i vårt samhälle. Kadmium finns i samhälls-

Så sprids kadmium

Hur påverkar kadmiumvår hälsa?Kadmium som tas upp i kroppen stannar kvarunder mycket lång tid, framför allt i njurarna.Det innebär att halterna i njurarna ökar medtiden upp till 50–60-års ålder. Genomsnittligthar en vuxen person idag ca 5000 gånger hög-re kadmiumhalt än vid födseln. Vid hög expo-nering ansamlas så mycket kadmium i njurarnaatt njurcellerna tar skada. Så småningom kandet leda till att njurarna fungerar sämre. Myckettalar även för att kadmium bidrar till uppkomstav benskörhet.

Vilket är det viktigaste vikan göra när det gällerkadmiumhotet?Att upplysa vår omvärld om detta hot mot vårnjurfunktion. Dels inom Sverige och dels inomEU. Kadmium som tillförs åkermarken kan intetas bort i efterhand. Alla kommande generatio-ner kommer att vara drabbade. Detta gör attkadmiumhotet blir så allvarligt.

Är vissa personer merkänsliga än andra?Merparten av det kadmium som vi får i osskommer från kosten. Personer med låga nivåerav järn i kroppen, oftast kvinnor i barnafödandeålder (järnförluster via menstruationsblödning-ar); tar upp mer kadmium från födan än andra,vilket medför att de får högre kadmiumbelast-ning. Generellt har kvinnor betydligt högre kad-miumbelastning än män, rökare exponeras förytterligare kadmium via cigarettröken.

Personer som av andra orsaker har nedsattnjurfunktion, t ex personer med diabetes, ärsannolikt mer känsliga för att utveckla njurska-dor av kadmium.

Marie Vahter och Gunnar Lindgren

14

HÅKAN MELLSTEDT, professor i onkologisk bioterapi vid Karolinska Institutet, föreståndare för CancerCentrumKarolinska, översiktsskribent i Cancer- och Allergifondens tidning, var i Kanada vid tiden för Miljömedicinskaprisets utdelning. Hämtade pris också han, J W WALDENSTRÖM AWARD, uppkallat efter den svenska världs-ledande myelom (blodcancer)-forskaren som avled 1996. Priset utdelas via International Myeloma Workshop.Här juryn och pristagaren, fr v Daniel Bergsegel, Toronto, Robert Kyle, Rochester, Minnesota, Andrew Belch,Edmonton, Mellstedt och Linda Pilarski, Edmonton. Priset har tidigare utdelats 7 gånger och Håkan Mellstedtvar den förste europé som erhållit utmärkelsen. Håkan Mellstedt har forskat i mer än 30 år kring sjukdomenmyelom. Han är pionjär när det gäller utveckling av interferonterapi vid denna sjukdom och utveckling avvaccin.

gren inledde med utbildningarutanför den sedvanliga forsk-ningsramen. Hon tog apotekar-examen 1972, han blev civiling-enjör i elektronik vid Chalmers1967, men musiken tog genastöverhanden, ett slags arv frånpappa kantorn.

Både Marie och Gunnar togstarka intryck av män med insiktom framtidens föroreningsfaror.

Marie Vahter:– Lars Friberg har betytt myck-

et för mig. På 50-talet var hanförst med att påvisa riskernamed metaller i kretsloppet. Sve-rige är världsledande i kadmium-forskning. Karl-Gustav Elinderoch Lars Järup är namn påandra som banat väg. Fribergblev min mentor. Jag fick natio-nella och internationella upp-drag, bland annat av Världshäl-soorganisationen. Jag är mycketkoncentrerad på mitt arbete –det händer att jag vaknar mitt inatten med en god idé.

Professor Friberg fanns medvid prisutdelningen – där Mariehöll en liten föreläsning i sam-band med sitt tacktal – och hankunde som vanligt notera att hangett sitt stöd till rätt person.

Gunnar Lindgren:– Bengt Hubendick, chef för

Naturhistoriska muséet i Göte-borg, sådde ett frö i mitt miljö-medvetande vid en föreläsningnär han beskrev miljöförore-ningsfarorna på ett djupt allvar-ligt, nästan andligt sätt. När se-dan på 80-talet ”stora sopstri-den” i Göteborgsregionen komatt bli ett hot mot vackra Kilandai min kommun Ale engageradejag mig. Vår vackra fågelsjö Gro-sjön skulle bli förgiftad! Frågangällde ny plats för avfallsupplag iregionen. Varje kommun skullege förslag och Kilanda hörde tillde föreslagna. Det blev ett stortoch uppmärksammat pådrag.

Efter prisutdelningen ledde do-cent Lennart Hardell ett samtalmed pristagarna.

GUNNAR LINDGREN är född iUmeå den 21 december 1941.Utbildade sig först till civilingen-jör vid Chalmers i Göteborg,men ändrade sin inriktning motmusik och musikutbildning. Äridag lektor vid Musikhögskolan.Intresset för miljö och hälsa harsamtidigt vuxit sig allt starkareoch 1993 gavs hans bok”Arvet” ut, som handlar omindustrisamhällets avfall,kretslopp och framtid.Senare åren har Gunnar arbe-tat med bl a avloppsslam ochdess innehåll av kadmium, enförorening som riskerar att istor skala skada våra njurar omvi inte upphör med spridning avkadmiumhaltiga gödselmedelpå jordbruksmark.

MARIE VAHTER, född den 26mars 1950, i Järfälla, bor nu iSolna, tog apotekarexamen1972, doktorerade vid Karolin-ska Intitutet 1983 med enavhandling om arsenikensmetabolism, utsågs till profes-sor 1987 vid Statens miljömedi-cinska laboratorium. Har redo-visat sin forskning i ett 150-talvetenskapliga publikationeroch är engagerad i en radsvenska och internationellaorgan. Hon är en världsauktori-tet inom ämnet metallers inver-kan på hälsan, framförallt kad-mium, arsenik och kvicksilver.Prioriterar i sin forskning grup-perna foster/ barn, kvinnor ochäldre. Marie Vahter är ävenengagerad i riskbedömning avtoxiska metaller, både natio-nellt och internationellt.

Fondtidningens cancerskribent också en pristagareforts från föregående sida

Att hålla huvudet kallt är sombekant generellt tillrådligt. Begrep-pet har fått en ännu mer fysiskinnebörd inom cancervården påsenare år. En kylmössa, s k is-mössa, kan användas för att för-hindra håravfall i samband medcellgiftsbehandling.

Kylmössan kostar 275.000 kr.Sedan förra våren har Cancer-och Allergifonden skänkt sådanamössor till universitetssjukhusen iMalmö, Lund, Umeå, Regionsjuk-huset i Örebro och Falu lasarett.

För många patienter ger möjlig-heten att få behålla håret höjd livs-kvalitet.

Kylmössan innehåller två kyl-kretsar som automatiskt reglerasvar för sig. Kylningen modererasefter olika temperatur på huvudetsframsida och baksida.

Mössans temperatur hålls vanli-gen vid cirka 10 plusgrader.

”Ismössan” väger 250 gram ochär tillverkad i silikon.

Alt

erna

tive

t!

Alternativmedicinsk behandling

vid Santa Monica-sjukhuset i Europa

Santa Monica Europa öppna-de 1989 i Kamien Pomorski,Polen,som ett dottersjukhus tillDr. Kurt W. Donsbachs sjuk-hus, Hospital Santa Monica iMexico. Dr Donsbachs 43 årinom holistisk medicin gör attvi idag kan erbjuda behandlingför många av de sjukdomar somi dagligt tal kallas kroniska ellerobotliga.Behandlingsmetoderna är indi-viduellt anpassade och kravenär att de skall vara verksammaoch utan biverkningar.

Stor vikt läggs vid immun-försvarsrekonstruktion,oxygen-behandling, avgiftning samtandra metoder som behandlargrundorsakerna till sjukdomen.Santa Monica verkar utifråntesen ”Freedom of choice inmatters of health” dvs rättenatt välja behandling när detkommer till den egna hälsan.Därför läggs stor vikt vid kom-munikationen mellan läkareoch patient och att Du sompatient aktivt är delaktig i allbehandling som erbjuds Dig.

Vi behandlarTumörsjukdomar (cancer)

hjärt- och kärl-sjukdomar

reumatism

• fibromyalgi

Candida Albicans

amalgamförgiftning

samt en rad andrakroniska sjukdomar

••

••••

Santa Monica Informationscenter, Box 718, 521 22 Falköping.Telefon 0515-868 90. Fax 0515-868 99. www.santamonica.se

”Ismössa” räddar håret vid cellgiftsbehandling

I en finsk studie framgår att barn som får till-skott av laktobaciller i kosten utvecklar allergimindre ofta än barn som inte fick detta tillskott.

Mjölksyrebaciller

15

Att en svår sjukdom som cancerdrabbar en människa beror oftastpå att kroppens naturliga försvars-mekanismer är satta ur spel. Dettahävdar den amerikanske forska-ren Kurt W. Donsbach. Från den-na utgångspunkt har han utarbetaten rad koncept för att stödja krop-pens egna funktioner.

Ett karakteristiskt inslag vid kro-niska sjukdomar är en markantobalans för vitaminer och minera-ler. Detta kom dr Donsbach framtill i nära samarbete med tvåfaldi-ge nobelpristagaren Linus Pau-ling. Donsbach driver ett forsk-ningscenter i Kalifornien, där hanoch hans stab har byggt upp olikabehandlingsformer vid sina sjuk-hus i Mexico och Polen. JätteriketKina står nu på tur för etablering.En holistisk tankegång präglarInstitut Santa Monica, dvs en hel-hetssyn på människan. Varje pati-ent har olika problem och behovoch behandlas som något unikt.

Det polska Santa Monica-sjuk-huset, som startade 1989, ligger iKamien Pomorski, en småstad ilantlig miljö ca 5 mil från färjeham-nen Swinoujscie, dit man kommerfrån Ystad med hypermoderna”Polonia”. Santa Monica möterupp med egen buss i Malmö engång i veckan. Alternativt kan manta egen bil eller resa till en flyg-plats i närheten via Köpenhamn.

Merparten av patienterna sökersig till Santa Monica för vård mottumörsjukdomar, men behandlingges också bl a mot hjärt- och kärl-sjukdomar, reumatism, fibromyal-gi, candidabesvär, utbrändhet ochamalgamförgiftning.

En cancerpatient som har valtSanta Monica kan se fram mot treveckor av intensiv behandlingunder former som alla är skon-samma men samtidigt mycket

verksamma på olika plan. Den nyanlände får redan första

dagen träffa någon av läkarna.Dessa har förutom sin grundexa-men inom konventionell läkarve-tenskap en eller flera specialiser-ingar som påbyggnad. Patientenblir aktiv och engagerad i ett reso-nemang kring ett individuellt vård-program och läkaren tar sig godtid till att lyssna på den vårdsökan-de. Medvetandet och delaktighe-ten måste finnas med för att resul-tatet skall bli bra.

Majoriteten av patienterna kom-mer från de nordiska länderna.Förutom oron över sin sjukdomhar de ofta synpunkter på denkonventionella vården i hemlan-det, som koncentrerar sig på atthålla symptomen borta i stället föratt bygga upp den sjukes hälsa.Skepsisen är stor mot skolmedici-nens alternativ: kirurgiska ingrepp,strålning och cellgifter! En männi-ska är så mycket mer än ett styckeanatomi med organ, vävnaderm m.

Ett Santa Monica-sjukhus har ettvarierat utbud av behandlingsfor-mer för en cancerpatient och destår under ständig utveckling. Icentrum står intravenöst dropp,som ges dagligen. Det är syresattoch syresättande och har till upp-gift att rensa kroppen från gifter,samtidigt som bakterier och virushämmas i sin tillväxt. Dessutominnehåller droppet rikligt medspårämnen, fria aminosyror ochvitaminer.

Syre som tas upp av huden kanman också få i ett bubbelbad elleri en tryckkammare. En ozonbastufinns också på sjukhuset. Ozon ärspeciellt effektivt vid svamp-, bak-terie- och virusinfektioner.

Hypertermi är en form av värme-behandling där tumörområdet

med riktade pulsmodulerade mik-rovågor värms upp, så att det ska-pas lokala feberområden medtemperaturer nära 45°C. Metodensom inte har några biverkningarfår allt större betydelse i vårdkon-ceptet.

Men en vistelse på Santa Moni-ca innebär inte bara medicinskbehandling. Dieten är viktig för encancerpatient och sjukhusets mat-hållning är rikhaltig och varieran-de. Självfallet måste man avståfrån mycket, t ex vitt socker, men iövrigt är uppdukningen långt ifrånspartansk. Huvudvikten läggs viddet vegetariska, som nötter, grod-dar och bär, men ”vitt” kött, dvsfisk och fågel, vankas så gott somdagligen.

Linfröolja är ett viktigt inslag.Nytt i dieten är Molkosan, en ost-vassledryck som är rik på immun-försvarsstärkande ämnen. Denframställs ur råmjölken från kor.

Generositeten i matsalen ingår iSanta Monica-sjukhusens allmän-na filosofi. Det psykiska välbefin-nandet är ett viktigt inslag i läk-ningsprocessen. För patienternastrygghet finns läkare på sjukhusethela dygnet. Personaltätheten ärhög. Sjuksköterskor och andramedarbetare talar god svenskaoch universitetsutbildade tolkarfinns alltid med vid läkarnas sida.

Patienterna inbjuds till samlingarpå kvällstid. Föredrag hålls omvårdkonceptet, om betydelsen avatt välja rätt kost och om Polenshistoria. Man får pröva på qigong.Ibland kan musikunderhållning ståpå programmet. Konserter i sta-dens medeltida domkyrka missarman inte.

Sommartid kan man, om kondi-tionen tillåter, bada på de milsvidaöstersjöstränderna någon mil frånsjukhuset eller låna en cykel för attbekanta sig med de vackra omgiv-ningarna. Utfärder med buss lock-ar också.

Anhöriga och andra vårdare ärmycket välkomna att följa med påresan till Polen till reducerat pris.De får, om de vill, pröva på valdadelar av behandlingen, t ex mas-sage och bubbelbad.

Efter tre veckors intensivbehandling är det dags för hemre-san. Men behandlingen är inte slutmed detta, utan patienterna fort-sätter att ta olika preparat i det s khemprogrammet. Via telefon eller”nätet” står de i kontinuerlig kon-takt med de medicinska rådgivar-na vid Santa Monicas informa-tionscenter i Falköping. Där kande tala ut, få råd om sin tillfrisk-ningsprocess och komplettera för-rådet av preparat.

Dit kan du också vända dig somläser detta och vill veta mer om drKurt W. Donsbachs koncept föralternativ behandling av främsttumörsjukdomar. Inte minst hanssmåskrifter om olika sjukdomaroch behandlingsformer mot dessaär mycket informativa.

Matbordet ser aptitligt ut och menyn är väl sammansatt.

Santa Monica:

ETT ALTERNATIV FÖR CANCERSJUKAAv Jerry Sjöberg

I hypertermirummet behandlas patienten i avstressande miljö underläkares överinseende.

Jerry Sjöberg är fd lärare ochintresserad av alternativ sjukvård.

16

Njurforskningen intensifieras

Skivepitelcancer är cancer ut-gången från skivepitel exempelvishudens yttersta skikt.

Övergångsepitelcancer är can-cer utgången från slemhinnansom utkläder urinvägarna.

Sarcom är cancer utgången frånkroppens stödjevävnader (bind-väv, muskler, skelett).

Onkocytom är en godartadsvulst i njuren.

Artikeln behandlar njuradeno-carcinom som i sin tur kan indelasi undergrupperna klarcellscancer,papillär, kromofob, samlingsrör-scancer samt odifferentierad njur-cancer. Ursprungscellen för njur-cancer anses vara njurtubulicel-len.

En cancerdiagnos som inte är så ovanlig men som har rönt rätt lite uppmärksamhetär njurcancer. Nyligen har ett s.k. ”State of the art” (SOTA)-dokument om njurcancerframtagits av en nationell expertgrupp, i syfte att öka kunskapsnivån och höjaintresset för denna diagnos.Arbetet har genomförts på begäran av Socialstyrelsen och ingår i det s.k. MARS-projektet (Medicinsk faktadatabas).Detta faktaspäckade dokument kommer inom kort att finnas tillgängligt via internet(www.sos.se/mars/index.htm).Planerna är även långt framskridna att försöka enas mellan landets regioner om attmed SOTA-dokumentet som underlag ta fram ett gemensamt nationellt vårdprogramför njurcancer med insamling och central datalagring av viktiga uppgifter om sjuk-domens förekomst, förlopp och omhändertagandestandard över landet. Detta kan bliav stort värde för framtida forskning och utvecklingsarbete på njurcancerområdet.

NjurcancerHuvudtyperFörekomst

Det finns olika typer av cancersom uppstår i njurarna. Den vanli-gaste typen är adenocarcinom,som omfattar cirka 85% av allnjurcancer.

Adenocarcinom är cancer ut-gången från körtelvävnad (härfrån njurens utsöndringskanaler,tubuli).

Andra mindre vanliga former ärskivepitelcancer och övergångse-pitelcancer från urinvägarna samtsarcom och onkocytom.

Njurtubulicellen utkläder njurensutsöndringskanaler.

Njurcancer står för 2–3% av allcancer hos vuxna i Sverige vilketgör den till den tionde respektivefjortonde vanligaste tumörenbland män och kvinnor.

I Sverige var incidensen (ålders-justerat med avseende på att inci-densen är olika för olika ålders-grupper) 11,3/100.000 bland mänoch 6,7/100.000 bland kvinnor.

Detta innebär att det upptäcksca 1000 nya fall av njurcancer perår i Sverige.

Sjukdomen är vanligare i Väst-europa och Nordamerika än i Afri-ka och Asien. Den är specielltvanlig i Skandinavien där denåldersjusterade incidensen är femgånger högre än i Japan.

Varför cancer i njuren?

Orsaken till njurcancer är inte heltklarlagd. Det finns dock studiersom pekar på ett samband mellannjuradenocarcinom och rökning.Yttre faktorer som exposition förkemiska substanser (tungmetal-ler, kemtvättmedel, asbest) ochvissa mediciner (fenacetin) harföreslagits. Mera osäkert är sam-band mellan njurcancer och fet-ma, hormonrelaterade sambandoch kostfaktorer.

En del sjukdomar i njurar ochurinvägar förlöper med ökad riskatt utveckla njurcancer som t.ex.von Hippel-Lindaus syndrom ochnjurcystsjukdom vid kronisk njur-svikt.

De flesta fallen av njurcancer ärs.k. sporadiska, men det förekom-mer även ärftliga former av njur-cancer. Den vanligaste ärftliga for-men förekommer hos individermed von Hippel-Lindau’s sjuk-dom. Även andra typer av ärftliganjurcancer har rapporterats mendessa är ovanliga och utgör

endast några procent av alla fall.Flera studier har visat att föränd-ringar på kromosom 3 tycks habetydelse för uppkomsten av njur-cancer.

Debut och diagnos

Sjukdomen uppträder sällan före40 års ålder. De flesta fallen före-kommer mellan 60 och 70 årsålder dubbelt så vanligt hos män.

Njurtumören ger sällan symtomförrän tumören blivit relativt stor. Icirka en tredjedel av fallen förelig-ger redan vid diagnosen tumör-spridning regionalt eller som fjärr-metastasering. Ytterligare 50% avpatienterna utvecklar med tidenmetastaserande sjukdom. Dettainnebär att njurcancer kan pre-sentera sig på många olika sättmed en varierande symtombild.Diagnosen är ofta ”fördröjd” p.g.a.den ibland vilseledande symtom-bilden samt att små till njurenlokaliserade tumörer sällan gersymtom

Det vanligaste första symtometär hämaturi (blod i urinen) somförekommer hos upp till 50–60%av patienterna. Buk- eller flank-smärtor förekommer i 40% ochpalpabel tumör (som kan kännasmed handen vid undersökning)hos 30–40%. Dessa tre symtom,ibland kallade ”klassisk triad”,förekommer tillsammans endast imindre än 10% av fallen (2–11%).De vanligaste debutsymtomenoch kliniska fynden samt frekven-sen av dessa framgår av tabell 1(se första spalten nästa sida).

Orsaken till njurcancer är inte helt klarlagd. Det finns dock studiersom pekar på ett samband mellan njuradenocarcinom och rökning.

Av Peter Wersäll

Här ses de båda njurarna med sina kärlträd. De mindre binjurarna ärbelägna i njurarnas övre poler. En njurcancertumör börjar ofta växa injurmärgens s k epitelceller. Och hinner vanligen bli ganska stor innanden upptäcks (i genomsnitt 7 cm).

Stora kropps-pulsådern

Nedre hål-venen

Binjure

Lymfkörtlar

Tumör

PETER WERSÄLL är docent vidKarolinska Institutet och överläka-re i allmän onkologi vid Radium-hemmet, Karolinska Sjukhuset.Har arbetat på Radiumhemmetsedan 1986 och med urologiskonkologi sedan 1991. Hans forsk-ningsintresse är njurcancer medinriktning på immunterapi ochanti-angiogenes. Driver ett flertalkliniska studier på njurcancerom-rådet och arbetar f n med ett natio-nellt vårdprogram för njurcancer.

17

Röntgenundersökningar, somdatortomografi, ultraljud och mag-netkamera och lungröntgen är vik-tiga hjälpmedel för att ställa diag-nos och kartlägga spridning avsjukdomen.

Allt fler fall med njurcancer upp-täcks i samband med att ultra-ljudsundersökning av buken utfö-res för att besvara andra fråge-ställningar än om njurcancer före-ligger. Detta medför ett ökat antalfall som upptäcks tidigt och somdärigenom har en bättre prognos.

Njurcancer kan ha ett mycketvarierat förlopp med stor variationi tillväxthastighet. Inslag av långaperioder av stabil sjukdom före-kommer i cirka 20–30% av fallen.

Ett ovanligt fenomen är spontantillbakagång av sjukdomen somförekommer i knappt 1% av fallen.

Majoriteten av fallen är lungme-tastaser som gått i regress (tillba-kabildats, krympt ihop, försvun-nit). Fenomenet har förklaratsmed att immunologiska mekanis-mer sannolikt kan påverka sjukdo-men.

Behandling/Lokaliseradsjukvård

För patienter som bedöms varaoperabla är s.k. nefrektomi elleravlägsnande av hela njuren medtumör den naturliga initiala be-handlingen.

Omkring en tredjedel av de ope-rerade patienterna anses varabotade genom detta ingrepp.

Värdet av att avlägsna lymfkört-larna kring njuren är diskutabelt.

Två tredjedelar utvecklar meta-staser, vanligtvis inom de två förs-ta åren.

Återfall av sjukdomen är vanli-gast i lungor och lymfkörtlar ibuken.

Andra vanliga spridningslokalerär skelett, lever, binjurar, hjärna,hud och sköldkörtel.

I cirka 2% av fallen kan kvarva-rande njure angripas.

Som vid de flesta andra tumör-sjukdomar kan således en meta-stasering ske till vilken del avkroppen som helst.

Prognosen och risken för återfallefter operation har att göra medtumörstorlek, växtsätt och aggres-sivitetsgrad hos tumören.

Förebyggande behandling föratt förhindra återfall har ej visatsig effektiv.

Avancerad sjukdom

När sjukdomen väl spridit sig ärprognosen dålig, men hos vissaindivider har sjukdomen en myck-et långsam tillväxttakt och patien-ten kan ha god livskvalitet undermånga år.

Insatser för att lindra sjukdomenoch ibland bromsa förloppet kanvara av stort värde.

Medelöverlevnadstiden vid spriddsjukdom varierar mellan 8–11 må-nader.

Faktorer som talar för relativtlängre överlevnad:

Lång tid från diagnos/operationtill återfall i sjukdomen, gott all-mäntillstånd med ringa viktförlust,få metastaslokaler eller företrä-desvis lung- eller lymfkörtelsprid-ning samt tidigare nefrektomi(avlägsnad primärtumör).

Lindrande kirurgiskaingrepp

Primärtumören avlägsnas iblandför att minska tumörbördan ochbesvär som smärta, blödningar,matleda, hyperkalcemi (ökad kal-ciumhalt i blodet) och högt blod-tryck.

En liten andel av patienterna harenbart en enda metastas.

Operativt avlägsnande av solitä-ra metastaser bör alltid övervägasdå dessa patienter kan uppnålånga överlevnadstider. Någongång kan s.k. embolisering (för-slutning av tillförande blodkärl) avprimär tumör eller metastas varaav värde för att minska smärtaeller blödning.

Strålbehandling

Strålbehandling är effektivt för attlindra smärta och för att förhindrafraktur vid spridning av sjukdomentill skelettet.

I samarbete mellan onkolog ochtumörortoped kan ibland tumörentas bort och det försvagade områ-det kan rekonstrueras och förstär-

kas. Ofta kan god funktion ochsmärtfrihet uppnås på detta sätt.

Strålbehandling kan användasäven vid mjukdelsmetastaser föratt minska tryck mot omgivandeorgan och nerver och för att mot-verka blödning och smärta.

Kemoterapi

Kemoterapi eller cytostatika (cell-gifter) har idag ingen plats i be-handlingen av avancerad njurcan-cer. Den begränsade effekten avcytostatika anses bero på njurväv-nadens inbyggda motståndskraftmot toxiner av olika slag i egen-skap av utsöndringsorgan.

Hormonbehandling

Medicinering med hormon, exem-pelvis progesteron eller anti-östro-gen, har visat svaga effekter – vadgäller tillbakagång av tumören5–10% av fallen. Hormonella me-diciner kan dock vara av stort vär-de för att förbättra aptit, sömn ochlivskvalitet samt för att minska illa-mående.

Immunologisk behandling

Aktivering av kroppens immunför-svar har studerats intensivt desenaste 20 åren. Med hjälp avmolekylärbiologiska tekniker ochnyvunnen kunskap på DNA-områ-det har man kunnat framställaolika immunförsvarsaktiverandesubstanser, s.k. cytokiner, t.ex.interferon-alfa och interleukin-2.Dessa har studerats vid avance-rad njurcancer och de största er-

Tabell 1. Vanliga symtom ochkliniska fynd vid njurcancer.Karakteristika Förekomst (%)

Hög sänka 54–80Hämaturi(blod i urinen) 50–60Varikocele (män)* 47Feber 45Palpabel resistens 40Flanksmärta 30–40Högt blodtryck 40Viktminskning 28Anemi 21Ökad mängdröda blodkroppar 3

*Åderbråck i pungen

Njurcancer står för 2–3% av all cancer hos vuxna i Sverige vil-ket gör den till den tionde respektive fjortonde vanligastetumören bland män och kvinnor.

Här ses njuren i genomskär-ning. Njurarna är 10 cm långaoch sex cm breda, ungefär somen knytnäve – och sitter vidryggslutet strax ovanför mid-jan. Varje njure är omgiven aven fettkapsel. Njurens ytterstaskikt utgöres av njurbarken(cortex) som omger njurmärgen(medulla). Njurmärgen är inde-lad i tolv sk njurpyramider, varsspetsar märgpapillerna stickerin i njurbäckenet (pelvis). Njur-bäckenet övergår i urinledarensom leder till urinblåsan.

Medicinsk kunskapförs samman i MarsDen medicinska faktadatabasen Marssyftar till god medicinsk praxis inomhälso- och sjukvård. Mars är Social-styrelsens medel att föra ut medicinskkunskap och kvalitet, jämförelsetaloch resultatredovisning.

Målet är att kunskaperna skall gestöd till kliniker och basenheter samtutgöra underlag för patientinforma-tion. Mars innehåller bl a nationellariktlinjer, State of art, kliniska riktlinjer,patientinformation samt statistik. Tan-ken är att expertgrupper inom olikaområden skall uppdatera informatio-nen med ca 2 års mellanrum. Vår arti-kel utgör en starkt förkortad och popu-lariserad version av utvalda fakta omnjurcancer från state of the artdoku-mentet.

Renar blodet från avfallsprodukteroch filtrerar bor t de gif tiga ämnenaNjurarna har en livsviktig uppgift genom att de renar blodet från avfallsprodukter och filtrerar bort ämnensom i alltför hög koncentration är giftiga. Reningen sker i njurkapslarna, var och en med ett blodkärlsnys-tan dit blodet kommer för att renas.

Urinen passerar genom kanaler i njurmärgen där nyttiga ämnen sugs tillbaka till blodet och urinen kon-centreras. Slutligen passerar urinen ut i njurbäckenet och leds via de 30 cm långa urinledarna till urinblå-san och vidare ut. Njurarna sköter även vätskebalansen och gör så att koncentrationen av viktiga salterhålls på rätt nivå. Dricker man lite utsöndrar njurarna mindre vatten, urinen blir mer koncentrerad och krop-pen spar vatten och omvänt när man dricker mycket.

forts sid. 22

18

Uppemot en miljon vietnameserräknas av många bedömare somoffer för tidernas största misstaginom kemisk krigsföring, USA:snedsläpp av 44 miljoner liter av enkemisk blandning kallad AgentOrange som var förorenad meddioxiner. Nguyen Thi Thoa frånThai Bin är en charmig femton-åring med glittrande ögon ochlångt svart hår. En stor yta på hen-nes hals är också svart. Svartafläckar över kroppen. Hon trosvara ett av krigsoffren i andra ge-nerationen.

– Vi försöker rehabilitera barn iåldrarna 3–13 år här, säger Nguy-ens namne doktor Nguyen Thi MyHien, i stora delar av världen väl-känd föreläsare, chef för AO-klini-ken (Agent Orange) i Thanh XuanChildren´s Peace Village.

– Med lilla Thoa är det någotextra, säger Nguyen Thi My Hien.och med ett par barn till här. Jagoch min stab av läkare och tera-peuter och lärare gör mycket storaansträngningar för några äldrebland de hundra barnen här. Godprognos men långsam rehabiliter-ing.

Lilla Thoa (för att vara vietname-sisk femtonåring inte så liten) ärdrabbad av melanin. De svartafläckarna uppkom, först mycketsmå, strax efter födelsen. Försto-rades allteftersom Ngyen växte.Hennes far är en krigsveteran somtjänstgjorde i infanteriet i det tungtgiftsprayade distriktet Tay Ninh.

Dr Hien har arbetat med Thoa isex år. Thoa är inte intelligent nogatt följa vanlig grundutbildningmen hon kan sjunga och tecknamycket bra.

”Ingen vet. Detta är någotoerhört som drar världensintresse till sig”

Barnen på kliniken lider av fysis-ka missbildningar och mentalastörningar, ofta i kombination. Hurkommer genmutationerna att ver-ka i framtiden, hur länge?

Ingen vet. Detta är något oerhörtsom drar världens intresse till sig.Dr Nguyen skjuter en hög travevisitkort till oss. Cancer- och Aller-gifonden svarar för det massmedi-ala besöket nr 100 på senaste tiomånaderna. Många av de störstaTV-bolagen, nyhetsbyråerna ochtidningsdrakarna var här – i en avde två Peace Village-byarna i norri Hanoi och Hatay.

Det finns sex motsvarande klini-ker söderöver, i Hue, Da Nang,Binh Duong,Tay Ninh, Da Lat och

Ho Chi Minh City (Saigon).Dr Hien och andra viger sina liv

åt arbetet med de som man anservara offer för giftbombningen somUSA inledde 1961 efter att hainvaderat Vietnam.

1971 – fyra år före krigsslutet –avslutade USA giftbombningenefter att till slut ha insett definitivtatt Agent Orange inte bara komlöven att falla av så att man kundese och döda vietnameser.

Människor på marken, ocksåmängder av amerikaner, drabba-des synbarligen för livet och förgenerationer i ovisst antal.

Nguyen Thi My Hien förloradesin man Tran Dai Buu, då 34, lära-re som sett som sin medborgerligaplikt att undervisa barn i nödställ-da byar långt söder om Hanoi. Entraditionell sprängbomb toghonom, 1973. Hans fru var 27 ochsonen Tran Ha Nguyen ett årgammal, när pappa accepteradeatt undervisa i området med dehårdaste striderna.

– Min man hade sagt att vietna-mesiska fruar inte förväntas gråtanär deras män går till arbetet. Jagföll förstås till marken och grät hej-dlöst och länge när jag fick budetefter att ha hört i radion att hansdistrikt blivit utbombat. Nu ser jagalltid glad ut. Ingen ska se sorgeni mitt hjärta. Sorgen och min manfinns där för alltid.

”Fotografen går ut i korri-doren och gråter”Också de flesta av de tjugo bar-nen i klassrummet ser glada ut därde skriver och målar. Några medsvåra synliga handikapp.

Fotografen går ut i korridorenoch gråter efter att ha bildfångatNguyen Thi Thoas svarta halsunder det vackra svarta håret.Och de många svarta fläckarna.

Man kommer att tänka på värl-dens mest publicerade bild med ettkrigsoffer – den brinnande flickanpå vägen i Hiroshima. Hon som kla-rade livet och förståndet och blevvärldsberömd fredspropagandist.

Många amerikanska och andraorganisationer, mycket på frivillig-sidan, också Peace Village-spons-rande Röda Korset, ger ett stöd tillVietnam med landets kvarvarandevrede över giftbombningen ochdess påstådda katastrofala följdermed kopplingen till AO svår attbevisa med vetenskaplig säker-het.

Det fattiga Vietnam måste ändåorganisera det mesta på egenhand.

– Vår klinik bekostas av reger-ingen till 60 procent, resten täcksav välgörenhet, säger dr NguyenThi My Hien, outtröttlig informatörbåde utanför Vietnams gränseroch innanför barnbyns murar ochklinikens väggar.

En något förmildrande omstän-dighet är att USA länge inte ”trod-de det var så farligt” – man villefälla löv, förstöra grödor och ”barakomma åt att döda i all enkelhet”!Inte ovanligt bland krigförare.

THOAS SVARTA FLÄCKAR FLÄCKAR OCKSÅ USAGiftsprayade soldatens dotter offer i andra generationen?Agent Orange drabbadevietnameser i miljontal

NGUYEN THI THOAS svarta hals och svarta hudfläckar över hela krop-pen utgör tecknen på en ovanlig pigmentsjukdom som vetenskapligt intekan fastställas som andra generationens lidande för krigsgenerationensexponering för den farliga kemiska blandningen Agent Orange – Hormo-slyr – som (vid tillverkningen oavsiktligt förorenad med dioxiner) föllfrån ”himlen” under Vietnamkriget. FOTO: Bengt Cramner.

WHO ger TCDDen cancerstämpel44 miljoner literföll över VietnamAv LENNART HARDELLAgent Orange spreds av USAöver Syd-Vietnam från 1962 framtill 1971 då besprutningarna upp-hörde. Syftet var att avlövadjungelvegetationen för att lättarekunna upptäcka motståndarnaoch även att minska möjligheternatill gömställen i djungeln. Ett annatsyfte var att minska tillgången på

forts sid. 22

Stockholm platsför konferens omkonsekvensernaav VietnamkrigetAv AL BURKEDe samspelande effekterna avVietnamkriget på landets eko-system, folkhälsa och ekonomikommer att utförligt sammanställasoch granskas vid en internationellkonferens i Stockholm våren 2002.

Konferensen är ett initiativ avFöreningen Levande Framtid ochhar fått uppbackning av en rad

forts sid. 22

Offras flickansom bildmotivi skyltfönsterut mot världen?Av BENGT CRAMNERBarnläkaren Dan Andersson, chefför Barn- och ungdomsklinikenHalland vid Halmstads länssjuk-hus, hör till den stora mängd avforsknings-, sjukvårds- och mass-medierepresentanter som besöktThanh Xuan Children’s Peace Vil-lage i Hanoi och dess s k AgentOrange-klinik. Han har en delvis

forts sid. 22

Av Bengt Cramner

19

Mobiltelefoni är en svår nötatt knäcka försäkringsmässigt

I april 1999 spreds nyheten attLloyd’s i London vägrat teckna för-säkring för mobiltelefontillverkaremot hälsorisker hos användarna.

Lloyd’s hade lärt sig läxan frånasbestprocesserna, som nästanknäckte deras ekonomiska ryggrad.

Det har sedan varit ganska tystom just försäkringsfrågorna, ochdet är tänkbart att tillverkarna nuär oförsäkrade.

En kraftig kortvågssändare iSchweiz fick stängas 1998 efteren tioårig kamp där företrädare förlokalbefolkningen gjorde ett jät-tearbete med att dokumenterahälsoeffekter på människor ochboskap i omgivningarna.

I april 2001 stängdes Radio Free

Europes mellanvågssändare utan-för München av liknande skäl.

Vid samma tid startade en diplo-matisk strid mellan Italien ochVatikanstaten om en stor sändar-anläggning utanför Rom.

På otaliga platser i många län-der världen runt kämpar lokalbe-folkningen med växlande fram-gång mot mobiltelefonimaster.Som bekant sker det även i Sveri-ge. Det är i regel en process på

lokal politisk nivå, mera sällan blirdomstolar inblandade.

Telefonbolagen håller emot föratt begränsa de affärsmässigaskadeverkningarna.

I flera fall där en hjärntumörskyllts på flitigt telefonerande harskadeståndstalan väckts. Det harskett i olika länder, men jag vetinte om någon av de klagande hit-tills haft framgång, bevissvårighe-terna är ju än så länge stora.

Juridiskt blir det annorlunda omstora grupper av drabbade väckergemensam talan, som man kangöra i USA och Kanada.

Särskilt i USA finns advokatfir-mor som specialiserat sig på målav den typen, som kan drivas medstor lönsamhet på grund av dehöga skadeståndsnivåerna.

När ett område visar sig varaintressant för dessa advokater kanman utgå från att det ligger ytterstnoggranna bedömningar bakom.

Därför väckte det stor uppmärk-samhet när en verklig stjärnadvo-kat, Peter Angelos i Baltimore,började gå in på bred front motindustrin och telefonbolagen kringårsskiftet. Han har tidigare vunnitmiljarder i asbest- och tobaksmål.

Det betyder att de närmasteåren kan bli mycket bekymmer-samma för mobiltelefonbran-schen. Även frågan om avigsidor-na med sändare kommer attpåverkas av det som sker på denamerikanska juridiska scenen.

PER DALÉN

Advokat i USAgår till angreppFörsäkringsbranschen beva-kar noga eventuella nya ris-ker för personskador orsaka-de av produkter. Redan 1996gav Swiss Reinsurance Com-pany i Zürich ut en skrift somheter ”Electrosmog - a phan-tom risk”. Där diskuterasgrundligt de försäkringsmäs-siga risker som blotta oronför skador av elektromagne-tisk ”nedsmutsning” innebär.Det vetenskapliga lägetbetecknades som oklart.

PER DALÉN, med dr, docent i psy-kiatri, fd chefsöverläkare, Viken.Sedan 10 år intresserad av amal-gamfrågan, som har många berör-ingspunkter med effektena avelektromagnetisk strålning.

En mobiltelefon finns numera näs-tan i varje persons ficka. I ålders-gruppen 20–40-åriga män ägercirka 70% en sådan telefon.

I Sverige introducerades NMT-systemet (Nordic Mobile Tele-phone, analogt system), somanvänder 450 MHz mikrovågor,1981. NMT-telefoner med 900MHz mikrovågor började använ-das 1986 men togs ur drift år2000.

Det digitala GSM-systemet(Group Special Mobile) startade1991 och användningen har ökatdramatiskt i Sverige under andrahalvan av 1990-talet. Det syste-met använder mikrovågor i frek-vensområdet 900 eller 1800 MHzoch är nu den vanligaste mobilte-lefonen.

Bärbara bordstelefoner (t exDECT) började användas 1988 iSverige och även här har denstörsta ökningen av användningenskett under 1990-talet. Det gällerbåde i hemmiljön och i arbetslivet.Bordstelefoner kommunicerarmed mikrovågor i frekvensområ-det 1900 MHz.

De flesta mobiltelefoner strålar isamtliga riktningar, vilket innebäratt en del av strålarna träffar huvu-det. Av den stråldosen absorberasca 30% av huden och 28% avhjärnan. Genom åren har eventu-ella hälsorisker diskuterats inteminst i massmedia. Helt klart finnsstudier i laboratorier som visar attmikrovågor har biologiska effekter,dv s påverkar olika celler.

Frågan är om detta även medförhälsoeffekter? En studie underledning av Professor Kjell Hans-son Mild vid Arbetslivsinstitutet iUmeå och Örebro universitet harvisat klara effekter med blandannat huvudvärk, ansiktsrodnadoch trötthet hos användare avmobiltelefon. En forskargrupp iLund har visat att redan låga strål-doser kan påverka väggen i blod-kärl i hjärnan så att genomsläpp-ligheten för äggviteämnen ökar.Studien visar att denna blod-hjärn-barriär kan skadas och ökad riskför Alzheimer, demens och cancer,har diskuterats.

Vår forskargrupp redovisade förett par år sedan fördubblad risk för

hjärntumörer inom tinningregio-nen, dv s det område av hjärnansom utsätts för den största påver-kan av mikrovågor. Vi har nu gjorten betydligt större undersökningoch dessa fynd presenteras underjuni månad i år.

LENNAR HARDELL

Hälsorisk – myt eller verklighet?

NTT:sannonsin i den

här spalten

20

Hudcancer ökar dramatisktÅr 1960 230 fall, år 1998 1607. Förändrad livsstil orsaken. Vi utsät-ter oss mera för den ultravioletta strålningen i solljuset. Dödlighetenökade med 3% om året.

Av Johan Hansson

Solbestrålning som leder tillbrännskador i huden, med sveda,fjällning och eventuell blåsbild-ning, är den dominerande yttreriskfaktorn för utvecklande av hud-melanom, och ett flertal studiertalar för att sådana brännskadorunder barn- och ungdomsåren ärav speciell betydelse.

Undersökningar har även visatatt användande av artificiella källortill ultraviolett strålning, såsomsolarier, leder till en ökad risk föruppkomst av hudmelanom.

Förebyggande åtgärder

Denna alarmerande utveckling,som ej är unik för Sverige utanäven setts i andra länder med vitbefolkning, har lett till förebyggan-de åtgärder.

Dessa omfattar såväl så kalladprimär prevention, vilken syftar tillatt åstadkomma beteendeändring-ar som minskar risken för utveck-lande av hudmelanom, som såkallad sekundär prevention somsyftar till tidig diagnos och korrektbehandling av sjukdomen medanden ännu är i ett botbart skede.

Exempel på sådana insatser är

upplysningskampanjer samt ”öp-pet hus” och liknande aktiviteterdär allmänheten inbjuds till kost-nadsfria undersökningar av hud-förändringar. Det är sannolikt attdessa aktiviteter har börjat få enpositiv effekt eftersom den snabbaökningen av melanomfall på sena-re år visat en tendens att avtaga,samt att andelen tidigt diagnostic-erade tunna melanom med godprognos, liksom andelen icke-invasiva s.k. in situ-melanom ökat.

Denna förbättring avseende tidigdiagnostik och behandling har letttill att det numera går betydligtbättre för melanompatienter: 1960var 5-års-överlevnaden vid hud-melanom ca 50%, medan denidag beräknas till ca 80%. Ytterli-gare ett uppmuntrande tecken äratt dödligheten i melanom hoskvinnor i Stockholmsregionenminskat från 1980-talet till 1990-talet.

Riskfaktorer

En förutsättning för effektiv pre-vention är förmågan att identifieragrupper med hög risk att utvecklamelanom.

Kunskapen beträffande individu-ella riskfaktorer har förbättrats påsenare tid. Hudens förmåga attskydda sig genom bildning avbrunt pigment (melanin) påverkarrisken för hudmelanom.

En ökad risk för malignt mela-nom föreligger hos individer medröd eller blond hårfärg, blå ögon-färg och ljus hy med dålig pigmen-teringsförmåga och tendens attutveckla brännskador. Den mestbetydelsefulla riskfaktorn för hud-melanom är riklig förekomst av såkallade nevi (det medicinska nam-net för de fläckar i huden som oftakallas för födelsemärken ellerleverfläckar).

Av särskild betydelse är före-komst av dysplastiska nevi, d.v.s.pigmenterade förändringar somavviker från vanliga nevi såvälutseendemässigt (de är asymmet-riska, oregelbundna med oregel-bunden pigmentering och storle-ken överstiger 5 mm) som vid mik-roskopisk undersökning.

Ärftliga hudmelanom –dysplastisktnevussyndrom

I slutet av 1970-talet beskrevs attvissa släkter har ärftlig benägen-het att utveckla melanom.

Hereditärt melanom är ett till-stånd som i de flesta fall är kopp-lat till s k dysplastiskt nevus-syndrom, vilket innebär att deanlagsbärande individerna uppvi-sar varierande antal dysplastiskanevi.

Sedan 1987 bedriver den svens-ka melanomstudiegruppen ett pro-jekt som syftar till att identifierafamiljer med hereditärt melanomoch erbjuda familjemedlemmarpreventiva åtgärder. Detta har letttill att omkring 350 släkter medhereditärt melanom hittills identifi-erats i Sverige, att medlemmarnaerbjuds kontrollundersökningar vid

specialiserade mottagningar isamtliga sjukvårdsregioner.

1994 påvisades att hereditärtmelanom kan kopplas till nedärv-da förändringar i ett arvsanlag,den så kallade CDKN2A-genen.

CDKN2A är en så kallad tumör-suppressorgen som ger upphov tillett äggviteämne som fått namnetp16 (p.g.a. sin molekylvikt på 16kilodaton).

Detta äggviteämne fungerarsom en broms som hindrar cellenfrån att dela sig ohämmat.

Vid förändring (mutationer) iCDKN2A-genen bortfaller oftafunktionen hos p16, därmed harcellen förlorat ett viktigt kontroll-system som hindrar okontrolleradcelldelning.

Undersökningar har visat attnedärvda CDKN2A-mutationerförekommer även i svenska mela-nomfamiljer men är relativt ovanli-ga; mindre än 10 % av svenskamelanomfamiljer bär på föränd-ringar i denna gen.

Av intresse är att exakt sammanedärvda CDKN2A-mutation åter-finns bland de flesta svenskamelanomfamiljer där mutationerpåvisats.

Undersökningar har visat att allade familjer där denna typisktsvenska mutation förekommer tro-ligen härstammar från sammaindivid och att denna förändringuppkom för cirka 2000 år sedan.

Inom ramen för ett internationelltsamarbete rörande hereditäramelanom görs stora ansträngning-ar för att hitta ytterligare genersom är av betydelse för risken attutveckla melanom.

Kirurgisk behandling

Den kirurgiska behandlingen avhudmelanom har genomgått enbetydelsefull utveckling undersenare decennier.

Traditionellt har maligna mela-nom opererats med borttagande

Den mest betydande förändringen inom hudcancerområdet under de senaste decen-nierna har varit den dramatiska ökningen av antalet fall av hudmelanom, den allvar-ligaste typen av hudcancer.Mellan 1960 och 1998 ökade antalet nya fall av hudmelanom som årligen registrera-des i det svenska cancerregistret från 230 till 1607.Perioden 1960-1984 var den genomsnittliga årliga ökningen av antalet fall 5–6%, vilketvar högre än för någon annan tumör under motsvarande tidsperiod.Dessvärre åtföljdes ökningen av antalet nya melanomfall även av en ökning av dödlig-heten i melanom om ca 3% årligen.Ökningen av antalet melanomfall kan huvudsakligen knytas till en förändrad livsstil somlett till att vi utsätter oss mera för den ultravioletta strålningen i solljuset.

DOCENT JOHAN HANSSON äröverläkare och chef för Enhetenför melanom och hudtumörer vidRadiumhemmet, Karolinska sjuk-huset, samt ledare för en forskar-grupp vid CancerCentrum Karo-linska som studerar hudmelanom.

Malignt hudmelanom av ovanligare typ, vilket ter sig som en upphöjd,vårtliknande förändring. Dessa tumörer kan som i det illustrerade falletsakna pigmentering och vara ljusröda i färgen.

21

av hud och underhudsvävnad med5 cm marginal runt tumören.

En så stor operation innebärvanligen att såret ej kan sys ihoputan måste täckas med hudtrans-plantation.

Dessutom utfördes tidigare enförebyggande operation med bort-tagande av lymfkörtlar hos de fles-ta patienterna.

Utländska och svenska under-sökningar har nu visat att dessastora hudoperationer ej är av vär-de vid de allra flesta melanom ochatt det räcker med att operera bort1 – 2 cm hud och underhud runttumören.

Därigenom kan man som regelundvika hudtransplantationer.Endast för de tumörer som växerdjupast i huden (med en tjockleköverstigande 2,0 mm) pågår ennordisk-baltisk undersökning föratt jämföra resultaten av operatio-ner med 2 respektive 4 cm margi-nal runt tumören.

”Sentinel node”-operation

Sedan utländska undersökningarhar visat att förebyggande lymf-körteloperation i samband medoperation av hudmelanom ej för-bättrar chanserna till bot har mani Sverige slutat utföra dessa ope-rationer.

Under det senaste decenniet haren teknik utvecklats för att hittaoch i detalj undersöka den lym-fkörtel som är den första som mot-tar lymfvätskan från melanomtu-mören.

Därmed kan man med stor sä-kerhet visa om tumörceller sprittsig genom lymfbanorna till lymf-körtlarna.

Denna s k ”sentinel node” (”port-vaktskörtel”) identifieras genom atten vätska, innehållande ett blåttfärgämne och radioaktiv substans,injiceras på platsen för melanom-tumören.

Med hjälp av s. k. gammakame-ra kan upptaget av radioaktivitet iden mottagande lymfkörteln iden-tifieras och den kan därefter bort-opereras med ett mindre ingrepp.

Under operationen hittar kirur-gen ”sentinel node” genom att denär blåfärgad och innehåller radio-aktivitet.

Körteln undersöks därefter förminimala tumörcellshärdar genomanalys såväl med vanlig mikrosko-pisk undersökning som medanvändande av antikroppar rikta-de mot melanomceller, eventuelltäven med känsliga molekylärbio-logiska tekniker.

I utländska studier har denna typav metod visat en hög känslighetoch tillförlitlighet när det gäller attupptäcka minimala tumörhärdar ilymfkörtlar.

Metoden är för närvarande påväg att etableras vid svenska klini-ker. Den kommer i framtiden troli-gen att få stor betydelse när detgäller att identifiera högriskpatien-ter som bör erbjudas ytterligareförebyggande behandling.

Många andra områden än de somberörts ovan kan bli betydelsefullai framtiden till följd av de ökadekunskaper som har nåtts om mela-nomtumörers biologi.

Dessa innefattar bl. a. identifier-ing av arvsanlag som är inblanda-de i uppkomst och utveckling avmelanomtumörer, biologiska fakto-rer av betydelse för spridning ikroppen, samt ökade kunskaperom faktorer som påverkar immun-försvarets förmåga att döda mela-

nomceller. Redan idag har dessakunskaper börjat omsättas i klinis-ka försök. Ett exempel är utveck-ling av s. k. tumörmarkörer för attmed hjälp av blod eller urinproverfölja melanomsjukdomens förloppoch effekterna av behandling. Ettannat viktigt område är utvecklingav mera sofistikerade, specifikaimmunologiska behandlingsmeto-der, t ex melanomvacciner.

Ytterligare ett exempel är ut-veckling av s.k. prediktiva test som

kan förutsäga vilka patienter somhar melanomtumörer som är käns-liga för en viss typ av behandlingför att därigenom kunna välja rättbehandling till rätt patient.

Inom de närmaste decenniernabör dessa nya biologiska kunska-per leda till betydligt förbättrademöjligheter till såväl förebyggandeinsatser som behandling av pati-enter som drabbats av hudmela-nom.

Identifiering av arvsanlagpositiv detalj i melanomvård

Med adjuvant behandling avsesbehandling som ges i förebyggan-de syfte till patienter som efteroperation inte längre har någonpåvisbar tumör, men som har storrisk för återfall.

Målet med den adjuvantabehandlingen är att förebyggasenare återfall och död i tumör-sjukdomen.

Exempel på patienter med storåterfallsrisk, vilka lämpar sig fördenna behandling, är personersom har opererats för tjocka hud-melanom och/eller dottertumörer ilymfkörtlar.

Under de senaste decenniernahar åtskilliga fruktlösa försökgjorts att förbättra överlevnadenhos dylika patienter med hjälp avadjuvant behandling med cytosta-tika (cellgifter) och olika immuno-logiska metoder.

1996 publicerades för förstagången en stor amerikanskundersökning som visade attadjuvant behandling med myckethöga doser alfa-interferon förbätt-rade överlevnaden hos dennagrupp av melanompatienter.

Vid uppföljande undersökningarhar man kunnat bekräfta att alfa-interferon i mycket höga doser för-dröjer återfall hos patienternamen däremot är det fortfarandeoklart om detta leder till att debehandlade patienterna leverlängre.

Detta gör att det är angeläget attstudera effekterna av interferon-behandling vidare. Sedan 1996pågår i Norden en undersökningsom avser att studera effekten avadjuvant behandling med medel-höga doser alfa-interferon vilketger betydligt mindre biverkningarän den högdosbehandling somstuderats i USA.

Dessutom avser den nordiskaundersökningen att studera om enförlängning av behandlingstidenfrån 1 år till 2 år ger förbättraderesultat.

Alfa-interferonförlänger livetför riskgrupp

Patient med dysplastiskt nevus-syndrom och ärftlig benägenhetatt utveckla hudmelanom. Läggmärke till det stora antalet oregel-bundna pigmentförändringar ihuden, s.k. dysplastiska nevi.

Malignt hudmelanom av den vanligaste typen. Detta karakteriseras avasymmetrisk form, oskarp och oregelbunden kant samt ojämn pigmen-tering med mörkare och ljusare partier.

Godartad pigmentförändring i huden, s.k. nevus. Detta karakteriseras avsymmetrisk form, skarp och regelbunden kant och jämn pigmentering.

22

Progesteron ger skydd mot äggstockscancerGulkroppshormonet progesteron minskar risken för äggstockscancer. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Karin Ivarsson vid avdelningen för obstretik och gynekologi redovisar resultatet av studien i sin doktorsavhandling Human Over-ian Surface Epithelium and Ovarian Cancer. Aspects of Growth Regulation.

Äggstockscancer står för 6 procent av dödsfallen hos cancersjuka kvinnor i västvärlden.Det är den form av gynekologisk cancer som har sämst prognos eftersom den är svår att upptäcka på ett tidigt stadium och där-

för lätt sprider sig innan diagnos kan ställas.Ungefär 90 procent av äggstockscancertumörer tros börja i de ytceller som täcker äggstocken.Tidigare forskning har visat att p-pilleranvändning och graviditeter skyddar mot äggstockscancer. I båda dessa fall har kroppen

höga halter av progesteron. LENNART SPARELL

LUNGCANCER MINSKAR I DANMARKDanskar röker i mycket högre utsträckning än svenskar och norrmän. Nu upptäcks förförsta gången färre insjuknanden i lungcancer än tidigare år. 1994 insjuknade 3.467danskar. 1996 (den senaste siffran) var antalet 3.143.

Samtidigt noteras att fler patienter än någonsin opererades för lungcancer under år2000. Det förmodas bero på allt tidigare diagnos av lungcancer hos majoriteten sjuka.

Det är bara de tidigare stadierna av sjukdomen som är möjliga att operera fram-gångsrikt.

I Danmark har hittills endast 5% av patienterna varit i livet fem år efter diagnos, ensiffra man hoppas kunna höja avsevärt med en kombination av operation och cellgift.

LENNART SPARELL

föda genom besprutning avodlingsområden. Miljömedvetan-det var inte särskilt stort.

Agent Orange bestod av fenoxi-syrorna 2,4-D och 2,4,5-T, somäven fanns i Hormoslyr i Sverige.Hormoslyr användes i skogsbru-ket för att avlöva träd och av SJför att bespruta banvallar.

Fenoxisyran 2,4,5-T var förore-nad med TCDD, en typ av dioxi-ner som är världens mest kändagiftiga kemikalie. TCDD har avWHO 1997 klassats som cancer-framkallande för både människaoch djur.

Vår forskargrupp har under långtid forskat kring de långsiktiga häl-soeffekterna av dessa bekämp-ningsmedel. Redan i slutet av1970-talet kunde vi visa att Hor-moslyr ökade risken för vissa can-cerformer.

Genom sin fettlöslighet ochlångsamma nedbrytningstakt lag-ras TCDD i miljön och i kroppenhos människan. Besprutningarna iVietnam ledde alltså till ett lång-siktigt miljöproblem i Syd-Vietnammed ansamling av dioxiner i detekologiska systemet.

Med stöd av Cancer- och Aller-gifonden har vi kunnat fortsättavår studie av hur miljöbelastning-en av dioxiner i Sverige kan på-verka risken för cancer. I densenaste undersökningen, som ärunder publicering, har vi visat attnuvarande halter av dioxiner hosmänniskan kan öka risken för lym-fom i samspel med ett virus (Ep-stein-Barr-virus).

Beträffande missbildningar hosbarn i Vietnam måste ett sambandmed Agent Orange misstänkaseftersom dioxiner ger missbild-ningar. LENNART HARDELL

forts från sid. 14 WHO TCDD...

ledande forskare i besläktadeämnen runt om på jorden. Blanddessa är doktor Lennart Hardellvid Regionsjukhuset, Örebro, somvar först med att belägga ett direktsamband mellan dioxinen TCDDoch cancer i människor.

TCDD fanns med i de 44 miljo-ner liter avlövningsmedel medbeteckning Agent Orange somUSA via luften spred över en sjun-dedel av södra Vietnam i ett, somdet visade sig, fåfängt försök attkomma åt ”fienden” d.v.s. störredelen av den vietnamesiska be-folkningen.

Bland de andra som ställt sigbakom projektet är Dr. Arthur H.Westing i USA, en skogsekologsom var bland de första att under1970-talet forska i denna kemiskakrigsförings effekter och densmått legendariska professor VoQuy i Vietnam som varit ledande iarbetet med att återställa skogen.

Fortlöpande information omkonferensen inklusive program-förklaringen, styrelsens samman-sättning, stöduttalanden m.m.finns att hämta vid internetadress www.nnn.se/vietnam/environ.htm.

AL BURKE

negativ syn beträffande verksam-hetens motiv och kvalitet.

– Det går nog inte att bevisa attbarnens medfödda skador berorpå Agent Orange-giftet fast detrimligen satt svåra spår i den viet-namesiska naturen och därmed imänniskor. Många barn i helavärlden föds med missbildningar.Flickan Ngyen Thi Thoas svartahudfläckar är en inte helt unik pig-mentsjukdom, som kan vara ärft-lig utan samband med det ameri-kanska giftet. Hon utnyttjas somett bildmotiv, en detalj i ett skylt-fönster ut mot världen, ett inslag iVietnams vrede över det somhände under Vietnamkriget. Honborde få en helt annan och långtbättre omvårdnad.

Dan Andersson noterade underbesök i Vietnam och Kina kolos-sala brister i de båda ländernasskol- och sjukvård. Om sjukvår-den säger han:

– Utan pengar ingen vård.Dan Andersson har intresserat

sig åtskilligt för Östasien, och an-vändningen av Sida-bidrag, myck-et av sitt breda intresse för sjuk-vårdens uppbyggnad.

BENGT CRAMNER

forts från sid. 14 Stockholm plats för... forts från sid. 14 Offras flickan...

Vega Fotosätteri AB – PrePressDigital repro · Bildskanning

Retusch · IllustrationerLayout · Originalarbete

Trycksaker · FärgutskrifterKopiering

Surbrunnsgatan 58 · 113 27 Stockholm

Tel. 08-34 34 60 · Fax 08-545 406 14

E-post: vegapress@telia.com

VEGA

erfarenheterna gäller interferoner-na där just interferon-alfa nyligenvisat sig kunna förlänga överlev-naden något.

Höga doser av dessa substan-ser i kombinationer har testats imindre studier och har på ett fåtalpatienter (<5%) visat sig kunnamedföra långtidsöverlevnad ochsannolikt bot men till priset avmycket svåra biverkningar ochhöga kostnader för samhället.

I princip har bara de yngsta ochstarkaste patienterna kunnaterbjudas denna behandling undersärskilda kontrollerade former ivetenskapliga studier.

För det stora flertalet patienterär dock inte dessa högdos- ellerkombinationsbehandlingar medcytokiner av värde för närvarande.Interferonbehandling användsdock i viss utsträckning trotsbiverkningar i form av influensalik-nande syndrom med feber, trött-het, ledvärk och matleda.

Omkring 15% av patienternauppnår en tumörhämmande effektav denna behandling.

Kommande behandlings-metoder och utvecklings-linjer

Fortsatt utveckling av kunskapeninom det immunoterapeutiskaområdet har lett fram till de studi-er som nu pågår med försök tillvaccination mot återfall av njur-cancer.

Med hjälp av genteknologi kanvaccination eller genterapi even-tuellt även bli intressant vid avan-cerad sjukdom.

Kunskaperna om tumörens nä-rings- och blodtillförsel har lettfram till nya potentiella medicinerför att stoppa tillväxten av blodkärltill tumören. Detta är speciellt in-tressant vid njurcancer som är enmycket kärlrik tumör där progno-sen även är beroende av haltenav s.k. kärltillväxtfaktorer i blodet.

Antikroppar mot sådana faktorerundersöks för närvarande i klinis-ka studier.

Ett flertal andra substanser medkärltillväxthämmande egenskaperär också under utprovning.

Det är känt sedan länge atttransplantation av stamceller vids.k. benmärgstransplantation vidt.ex. leukemi kan medföra avstöt-ningsreaktoner som kan vara kraf-tiga och livshotande då kropps-främmande mördarlymfocyter, vi-ta blodkroppar som kommer frånen organdonator, dödar mottaga-rens friska celler.

Nya framsteg inom hematologinhar lett fram till metodik där av-stötningsreaktionen i viss månkan styras och i högre grad utnytt-

Långtidsöverlevnad men med biverkningar

jas i tumöravstötande syfte vid fle-ra tumörformer.

Preliminära resultat gällande det-ta har varit lovande vid njurcanceroch studier för att utveckla dennametodik pågår för närvarande.

Speciella former av strålkirurgikan användas för att avlägsnaenstaka mindre tumörer i hjärnan.På senare tid har liknande teknikutvecklats för behandling avenstaka metastaser utanför hjär-nan framförallt i lunga.

Metodiken kan sannolikt ävenvara av värde vid t.ex. inoperablaprimärtumörer.

PETER WERSÄLL

Bara de starkastefår behandlingenforts från sid. 18 Njurcancerforsningen...

23

Det har hänt att mobiltelefoner fåttandras bilar att starta, bildörrar attöppnas, fordon att bli manövero-dugliga. Robotar som har skenatpå industrier. På sjukhus har kuvö-ser slagits ut till följd av mobiler,har man sagt.

SAS har hävdat att mobiltelefo-nerna inte ”bevisligen” kan påver-ka flygsäkerheten. Nu vill man be-visa riktigheten i sin ståndpunkt.

Telia och SAS ska testa trådlöstinternet ombord på flygplan. Teliahar tecknat avtal med Seattle-ba-serade Tenzing CommunicationsInc. om att testa internet ombordpå flygplan. Med en bärbar dator

kommer resenären att kunnakoppla upp sig trådlöst och blandannat skicka och ta emot e-postunder flygresan.

SAS blir det första europeiskaflygbolaget att använda den trådlö-sa tekniken ombord på flygplanen.

Telia och SAS har slutit avtal omatt installera Telia HomeRun på al-la internationella SAS-lounger.

Den nya tjänsten gör det möjligtför passageraren att koppla uppden egna bärbara datorn mot ene-postserver och internetserver iflygplanet.

Resenären kan därefter skickaoch ta emot e-post samt få tillgång

till olika internetportaler under re-san.

E-post-servern ombord står i för-bindelse med marken när planetär i luften.

Innehållet på planets internet-server överförs och uppdaterasnär planet står på marken.

– Samarbetet med Tenzing gördet möjligt för oss att möta kunder-nas önskemål om att kunna arbetaeffektivt under resan, även ombordpå flygplanet, säger Peter Kjellin,affärsansvarig på Telia HomeRun.Det här är det första steget mot attkunna erbjuda bredbandig interne-tuppkoppling i luften.

Telia HomeRun är en trådlösbredbandsaccess som byggs utpå hotell, flygplatser, järnvägssta-tioner och andra platser där män-niskor har behov av att koppla uppsig. Med ett PC/Mac-kort från Ho-meRun i datorn kan man enkeltkoppla upp sig när man är i en mil-jö där HomeRun är installerat.

Telia HomeRun hanterar kom-munikationshastigheter på 11Mbps och baseras på IEEE802.11b Wireless-LAN-standar-den som är den första standardensom tagits fram för trådlösa nät-verk.

JAN ÅBERG

Telia och SAS gör internet-test ombord på flygplan

Östrogenhärmandekemiska ämnen gertestikel-cancerVissa kemikalier kan ha en struktursom gör, att de stör biologiska förlopp.De kan till exempel delvis likna enzy-mer eller hormoner.

Kemiska ämnen med östrogen effektmisstänks ligga bakom en ökning avantalet fall av testikelcancer.

Åtskilliga kemiska ämnen ger östro-gen effekt, följande fyra grupper av äm-nen är aktuella som möjligen bidragan-de till utveckling av testikelcancer:✖ Dioxiner, (den värsta och mest tox-

iska är 2, 3, 7, 8-tetraklordibenzo-p-dioxin);

✖ Polyklorerade bifenyler (PCB);✖ Ftalater (mjukgörare i plast);✖ Detergenter (ytaktiva ämnen, exem-

pelvis i diskmedel).Testikelcancer har blivit tre gånger

vanligare i västvärlden under de senas-te 30–40 åren.

Hos alltfler nyfödda pojkar har denena eller båda testiklarna inte vandratner i pungen, utan ligger kvar i bukhå-lan, något som visat sig ge ökad risk förtestikelcancer och sämre spermiekvali-tet.

Dessa forskningsresultat presentera-des av andrologen Aleksander Giwerc-man vid Forskningens Dag 2000 iLund.

LENNART SPARELL

Fonden valde de blivande professorerna...

PRISTAGARKVARTETT som utnämndes till professorer: LENNART HARDELL, BO FORSLIND, LARS GUSTAFS-SON och GUNILLA LINDSTRÖM.

Byt inte bort ditt vackra hår!

Wella. Beautiful hair needs an expert.

Nu behöver du aldrig byta schampo för att ge ditt hår mer liv.Wella Shampoo och Balsam vårdar och skyddar ditt hår medunika fruktvaxer som ger extra glans som syns. Och resultatet blir bättre ju längre du använder det.

Wellas produkter är derm

atologiskt testade.www.BytAldrigWella.comLäs om hur fruktvaxerna fungerar och få erbjudanden på

Under åren 1995 till 2000 har Can-cer- och Allergifondens miljöprisdelats ut till 10 forskare. Av dessavar 2 professorer sedan tidigaremen inte mindre än 4 har blivitprofessorer ganska snart efter attde fått priset. Det gäller LennartHardell som fick priset 1997 (Öre-bro universitet), Bo Forslind prista-gare 1998 (Karolinska Institutet),Lars Gustafsson pristagare 1999(Karolinska Institutet) och GunillaLindström pristagare förra året(Örebro universitet). Innebär detta

att om man får priset så meriterardet till en professur? Nej, naturligt-vis inte. I stället är det ju en myck-et lyckad trend för fonden i sitt valav pristagare, d v s priset har gåtttill forskare som av olika universi-tet ansetts vara tillräckligt kompe-tenta och framgångsrika för attutnämnas till professorer. Prisetinnebär även att de olika forskar-nas verksamhet uppmärksammasi vidare kretsar och att den enskil-de forskaren stimuleras till än stör-re forskningsinsatser. Så onekli-

gen kan miljöpriset vara en extrastimulans och skjuts på vägen moten välförtjänt professur. Och intenog med detta, med professurenföljer större självständighet somforskare, handledning av yngreforskare, möjlighet att delta i olikabeslutsprocesser och så vidare.Effekten av priset kan alltså spri-das som ringarna på vattnet medfler som engageras för miljö ochhälsa, vilket leder till att fler ochfler engageras osv.

ter. De var oberörbara.– Gå! sade Bernt åt dem. Stick.

Gå rond eller vad fan ni vill!De stirrade dumt tillbaka,

sedan reste sig Mattson och denmanlige kandidaten:

– Ja vi beklagar verkligen...sade Mattson och gick mot dör-ren. Sitt gärna här ett slag tillsdu har lugnat ner dej. Systerfinns på expeditionen om detskulle vara nåt.

Flickan som haft glitter i håretsatt kvar.

– Stick du också så att man fårgråta ifred! sade Bernt.

Men flickan reste sig inte.Mattson lade handen på hennesaxel men hon reste sig inte. Dålämnade de bägge männen rum-met och stängde dörren försyntefter sig.

– Stick! upprepade Bernt; han

– Ja vi kanske skulle prata om farmin, fortsatte Bernt. Honom ärdet väl inte mycket med?

– Han kom alltså in efter någotsom vi tolkade som ett stopp igallväggarna. Proverna talade fören sten, alltså inget malignt.Men det visade sig dessvärrevara fel.

– Så han har en ”neo”? sadeBernt; det gällde att hänga med isjukhusslangen: ”malignt” och”neo” betydde cancer.

– Din far har en pancreascan-cer. Den sitter illa till. Han hadeockså en liten metastas i levern.Vi tog bort den. Men primärtu-mören är alltså kvar. Tyvärr.

– Och vad händer nu?– Ja han får naturligtvis ligga

här tills vidare. Men om hanläker som han ska blir det välfrågan om ifall vi inte måste flyt-ta på honom så småningom. Tillnågon form av eftervård.

– Till ett långvårdssjukhus?– Närmast ja. Vi har väl inte så

mycket mer att erbjuda honomfrån kirurgisidan är jag rädd.

– Strålbehandling eller cytosta-tika då?

– Den här typen av tumör är juinte särskilt känslig för det. Menvi hade väl funderat på att höramed radioterapeuterna om domtror att det är någon idé. Fråganär förstås ytterst hur aktiv man

Babels hus är en stark roman.Som det mesta av P C Jersildspenna väcker den känslorsåväl som tankar. Den var gil-tig då den skrevs 1978 och ärän mer aktuell i dag. Och TVhar just sänt dramaserien från

1981 i repris. Nedan återger vitvå avsnitt ur avdelningen”Andra vårdtillfället”, kapitel6 (”Jag vill inte...”) och 4 (”Detär synd...”). Läkemedelsförsäl-jaren Bernt har haft dålig kon-takt med sin far.

”BABELS HUS” GILTIG 1978, ÄNNU MER AKTUELL IDAG!Opponent har inte råd opponera mycket”Men om Nyström spikade en dålig avhandling – skulle inte oppo-nenten då se till att han underkändes? Sannolikt inte. Opponentenskulle också ha sin karriär att tänka på. Att alltför hårt attackera enavhandling, som en av landets ledande professorer i internmedicinställt sig bakom, krävde ett civilkurage som få opponenter haderåd till.”

”Jag vill inte han ska dö ifrån mej”

kände sig helt panikslagen nu,det började gå upp för honomatt han satt här och skämde utsig. Han gav väl fan i pappa! Hurmånga gånger hade han inte öns-kat livet ur pappa. Pappa somhan jämt trodde skulle dyka uppvid de mest olämpliga tillfällen.När han ryckte upp en garde-robsdörr, var han fullt beredd påatt pappa skulle stå där inne igarderoben och säja ”Jag såg noggenom nyckelhålet vad du hadeför dej!”

Bernt fick upp näsduken, snötsig och sade:

– Ursäkta mig hördu. Jag tap-pade visst koncepterna.

– Du har inget att be omursäkt för, sade hon. Om du harlust vill jag gärna höra mer omdin pappa. Det var jag som skrevjournal på honom.

Nyllet var en fantastisk läkare.Han använde sällan patienter närhan demonstrerade de kirurgiskasymtomen. I stället spelade hanalla roller själv: linkade omkringi föreläsningssalen och hadeblindtarmen, vred sig i gallkräk-ningar eller vrålade med fastkiladnjursten. Men det var klart atthan var litet tokig. I yngre dagarhade han varit studentsångareoch supbroder. En tid stod hansom redaktör för medicinarnasanalhumoristiska studentblad”Tarmen”. Han hade varit junior-mästare på värja men med tillta-gande ålder och förbättrad eko-nomi blivit en passionerad segla-

re. Han ägde två havskryssare. Enlåg vid Dalarö. Den andra fanns iCap Formentor på Mallorca ochanvändes för vinterseglingar. Detingick i underläkarnas skyldighe-ter att turas om som gast. Mendet gjorde de flesta gärna. Nylletvar en storartad sällskapsmänni-ska och den som varit gastombord hos honom hade alltidde mest otroliga saker att förtäl-ja. Nyllet seglade som han ope-rerade: på intuition. Sjökort ellerröntgen gav han inte mycket för.

– Nu ska vi se sa den halte, sadeNyllet och stack ner handen igallsnittet och kände runt ibuken: Levern är blank och

”snygg som ett barn...” Det ärsynd och skam att ha en sån levervid sjuttiosex år. Han har avståttfrån många goda groggar han.Och här ligger stenarna i sin lillapåse. Den ska vi strax befriahonom ifrån. Vad var det hanhette?

– Primus Svensson, svaradeParret efter att ha kastat en blicki journalen.

– Är han äldsta barnet?– Vet ej, svarade Parret; sådana

detaljer brukade inte stå i enkirurgjournal.

– Nej han har en yngre bror,sade en av kandidaterna.

ska vara. Herr Svensson är sjut-tiosex, eller hur?

– Du tycker det är lika bra atthan dör då? Så fort som möjligt?

Mattson skruvade sig; kandida-terna såg skräckslagna ut.

– Det vore väl barmhärtigastom det inte drog ut alltför långtpå tiden, sade Mattson sedan.

– Jag vill inte att han ska döifrån mej, sade Bernt och kändehur en våg av hetta sköljde inöver ögonen.

– Nej jag förstår det, sadeMattson. Vi har väl alla svårt attacceptera när någon nära...

Bernt hörde ine längre. Hanmärkte hur tårarna vällde framoch ner över kinderna. De trevitklädda såg illa berörda ut; ing-en av dem såg på honom. Jo,flickan tittade visst litet försik-tigt under lugg. De ville natur-ligtvis att han skulle ta upp näs-duken, snyta ur näsan och gå.Men det tänkte han inte.

– Jag beklagar verkligen, sadeMattson. Men ingen av oss rår juöver...

De var totalt likgiltiga! Natur-ligtvis, inte kunde de leva sig in ihur han kände det. För läkarnavar både patienter och anhörigaen annan ras, ett lägre ståendefolkslag som kunde bli sjuka, dö,plågas eller sörja. Själva stod devitrockade över livets jävlighe-

PC Jersild

”DET ÄR SYND OCH SKAM ATT HAEN SÅN LEVER VID SJUTTIOSEX”

”Om du har lust vill jaghöra mer om din pappa”