UPPSALA UNIVERSITET KANDIDATUPPSATS Företagsekonomiska institutionen VT 2008 Handledare: Bengt Öström Redovisning

IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar

En studie av fyra svenska industriföretags tillämpning

Författare: Christoffer Carlsson Alexander Kjell

Sammanfattning

Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket är en

gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För

noterade bolag med räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 är den nya standarden

obligatorisk. Detta innebär att även ickefinansiella företag måste tillämpa den.

Studien inriktar sig på att analysera hur svenska industriföretag har tillämpat de nya

kraven på redovisning som IFRS 7 ställer på upplysningarna för kredit-, likviditets- samt

marknadsrisk. Data har inhämtats från 2007 års årsredovisningar och författarna avser att

utgå från hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och

jämförbarhet påverkas av införandet.

Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till

de högre kraven på upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att

skillnader i omfattning och upplägg förekommer. De kvalitativa egenskaperna påverkas

övervägande positivt. Ett mer specificerat regelverk eller en utstakad praxis skulle leda

till ännu bättre kvalité för användarna.

2

Förkortningar

IAS International Accounting Standards

IASB International Accounting Standards Board

IFRS International Financial Reporting Standards

IFAC International Federation of Accountants

Förklaringar

Derivat Ett finansiellt instrument som ger innehavaren rättigheten, men

inte skyldigheten att köpa den underliggande säkerheten vid en

viss tidpunkt till ett förutbestämt pris.

Large Cap Stockholmsbörsens lista för de största bolagen där börsvärdet

överstiger en miljard euro.

Portfölj En komponering av finansiella tillgångar.

3

Innehållsförteckning 1 Inledning ......................................................................................................................... 6

1.1 Bakgrund................................................................................................................... 6 1.2 Problemformulering.................................................................................................. 7 1.3 Syfte .......................................................................................................................... 8

2 Teoretisk referensram ................................................................................................... 9

2.1 Redovisningens syfte ................................................................................................ 9 2.2 IASB och redovisningens harmonisering ................................................................. 9 2.3 Finansiella instrument............................................................................................. 10 2.4 IFRS 7 ..................................................................................................................... 11

2.4.1 Syfte och tillämpning....................................................................................... 11 2.4.2 Riskrapportering för finansiella instrument ..................................................... 12 2.4.2.1 Kreditrisk ...................................................................................................... 12 2.4.2.2 Likviditetsrisk ............................................................................................... 13 2.4.2.3 Marknadsrisk................................................................................................. 13

2.5 IASB:s föreställningsram........................................................................................ 14 2.5.1 Relevans........................................................................................................... 14 2.5.2 Begriplighet...................................................................................................... 15 2.5.3 Tillförlitlighet................................................................................................... 15 2.5.3.1 Validitet......................................................................................................... 16 2.5.3.2 Verifierbarhet................................................................................................ 16 2.5.4 Jämförbarhet .................................................................................................... 17

3 Metod ............................................................................................................................ 19

3.1 Metodval ................................................................................................................. 19 3.2 Val av företag och risker......................................................................................... 19 3.3 Datainsamling ......................................................................................................... 20 3.4 Källkritik ................................................................................................................. 20

4 Empiri ........................................................................................................................... 21

4.1 Kreditrisk ................................................................................................................ 21 4.1.1 Volvo................................................................................................................ 21 4.1.2 Atlas Copco...................................................................................................... 22 4.1.3 SKF .................................................................................................................. 23 4.1.4 Sandvik ............................................................................................................ 23

4.2 Likviditetsrisk ......................................................................................................... 24 4.2.1 Volvo................................................................................................................ 24 4.2.2 Atlas Copco...................................................................................................... 25 4.2.3 SKF .................................................................................................................. 25 4.2.4 Sandvik ............................................................................................................ 26

4.3 Marknadsrisk - Ränterisk........................................................................................ 27 4.3.1 Volvo................................................................................................................ 27 4.3.2 Atlas Copco...................................................................................................... 27

4

4.3.3 SKF .................................................................................................................. 28 4.3.4 Sandvik ............................................................................................................ 28

4.4 Marknadsrisk - Valutarisk....................................................................................... 28 4.4.1 Volvo................................................................................................................ 28 4.4.2 Atlas Copco...................................................................................................... 29 4.4.3 SKF .................................................................................................................. 30 4.4.4 Sandvik ............................................................................................................ 31

5 Analys............................................................................................................................ 32

5.1 Relevans.............................................................................................................. 32 5.2 Begriplighet......................................................................................................... 33 5.3 Tillförlitlighet...................................................................................................... 34 5.4 Jämförbarhet ....................................................................................................... 34

6 Slutsatser....................................................................................................................... 37

6.1 Kritik till eget arbete ............................................................................................... 39 6.2 Förslag till vidare forskning.................................................................................... 39

7 Källförteckning ............................................................................................................ 40

5

1 Inledning

I följande avsnitt kommer författarna att ge läsaren en bakgrund till ämnet. Därefter

presenteras forskningsfrågorna som kommer att undersökas följt av uppsatsens syfte.

1.1 Bakgrund

Utvecklingen i samhället leder till ett allt mer globalt företagande och konkurrenter finns

över hela världen. Detta innebär att faktorer som valutakurser och ränteutveckling blir

centrala i ett företags riskhantering.1 Även kreditriskerna är i större utsträckning

världsomfattande, vilket har visat sig på senare tid i form av bolånekrisen i USA som

spridit sig världen över.2 Företagen har därigenom ökat kreativiteten i sin handel med

finansiella instrument för att motverka ett för stort risktagande och dessa instrument har

blivit mer komplexa på senare tid. Den ökade komplexiteten ställer högre krav på

redovisning som kan spegla en rättvisande bild av hur företaget exponerar sig för risker

till följd av användandet av de finansiella instrumenten. Under år 2005 introducerades ett

nytt regelverk som samtliga noterade företag ska upprätta sina årsredovisningar efter. 3

Tidigare, när nya standarder implementerats, har brister i möjligheterna till en rättvisande

jämförelse mellan företag påvisats, vilket kan vara vilseledande för användare av

redovisningen. De olika tolkningar företag gör första gången en ny standard införs kan ge

upphov till skillnader i redovisningen fram till dess en praxis etablerats.4 Företag, som

innehar finansiella instrument, exponerar sig för olika risker som kan vara av stor

betydelse för resultatet. Därför kommer upplysningarna kring dessa risker och

motverkandet av dem att spela en central roll i redovisningen. Från och med räkenskapsår

med början 1 januari 2007 ska den nya standarden IFRS 7 följas för riskupplysningar som

gäller för samtliga företag som rättar sig efter de internationella riktlinjerna.5

1 Samtal med Financial Risk Management-avdelning vid KPMG (2008-04-07) 2 http://nyhetskanalen.se/1.227426/nyheter/2007/12/13/bolanekrisen_i_usa_13_dec (2008-04-07) 3 Balans nr. 2 (2008), Andersson, Jenny, IFRS 7 – Standard med nya upplysningskrav 4 Samtal med Financial Risk Management-avdelning vid KPMG (2008-04-07) 5 Balans nr. 2 (2008), Andersson, Jenny, IFRS 7 – Standard med nya upplysningskrav

6

1.2 Problemformulering

Årsredovisningar har länge varit en viktig informationskälla som spelat en stor roll för

analytikers, ägares och investerares prognoser och beslutsfattande.6 Även om det finns ett

brett utbud av andra källor som pressreleaser, kvartalsrapporter och

bokslutskommunikéer för upplysningar i dagens informationssamhälle, är

årsredovisningarna fortfarande viktig för bekräftande och komplettering av

informationen.7 I Sverige är det främst storbankerna som börjat använda sig av

rapportering i enlighet den nya standarden IFRS 7 för upplysningar av risker före den

blev obligatorisk. De flesta övriga branscher har skjutit på implementeringen till de

årsredovisningar som avser 2007. Specialister inom området Financial Risk Management

pekar på att det inte varit en helt enkel process för andra branscher att införa dessa mer

krävande upplysningar rörande riskerna för finansiella instrument i redovisningen, och att

en utstakad praxis ännu inte hunnit bli etablerad. Införandet av nya standarder brukar

kunna medföra bekymmer för företag då det inte finns något föregående exempel att se

till och ta efter. Den nya standarden IFRS 7 ställer högre krav på upplysningarna rörande

kreditrisk, likviditetsrisk samt marknadsrisk. Med en hårt pressad dollar och en kreditkris

som sprider sig från USA är det intressant att granska redovisningen av upplysningarna

för exponering av risk förknippade med finansiella instrument för svenska industriföretag

som är väldigt beroende av sin export.8

Hur redovisar svenska industriföretag nyheterna i upplysningskraven som IFRS 7 ställer

och vilka skillnader uppkommer i tolkningarna som företagen gör? Hur påverkar de nya

upplysningskraven och eventuella skillnader i redovisningen de kvalitativa egenskaperna

begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet som enligt IASB är viktigast ur

användarnas perspektiv?

6 Smith, Dag, Redovisningens språk, 2006, Studentlitteratur Lund s. 20 7 Smith, s. 26 8 Samtal med Financial Risk Management-avdelning vid KPMG (2008-04-07)

7

1.3 Syfte

Syftet med denna uppsats är att genom studier av årsredovisningar analysera hur svenska

industriföretags redovisning av de nya upplysningskraven enligt IFRS 7 påverkar de

kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet samt jämförbarhet.

8

2 Teoretisk referensram

I denna del av uppsatsen kommer läsaren få en genomgång av redovisningens bakgrund

och syfte. Vidare beskriver författarna mer ingående vad finansiella instrument är samt

de risker som är förknippade med dessa. Läsaren får en redogörelse för vilka de nya

kraven är som IFRS 7 ställer på upplysningarna som är förknippade med nyttjandet av

finansiella instrument. Avslutningsvis beskrivs de kvalitativa egenskaperna relevans,

begriplighet, tillförlitlighet samt jämförbarhet.

2.1 Redovisningens syfte

Den externa redovisningen syftar till att förmedla information om företagets ställning till

olika användare. Hur de utomstående användarnas informationsbehov täcks är den

centrala frågan och kan tyckas vara enkel att besvara. De olika användarna av

informationen som redovisas är analytiker, investerare, ägare, långivare, leverantörer,

kunder, konkurrenter, anställda samt stat och kommun. Detta gör att allt användarnas

olika behov måste beaktas då de använder redovisningen på olika sätt. Problem kan även

uppstå på grund av skillnader i förkunskaper hos användarna. Samtidigt eftersträvas en så

komplett redovisning som möjligt måste hela tiden nyttan vägas mot kostnaden. Fokus i

denna studie ligger på ägare och investerare. Ägarna vill ha beslutsunderlag om de ska

behålla eller sälja sina andelar av företaget, medan investerarna behöver underlaget för att

analysera företaget inför ett eventuellt köp.9

2.2 IASB och redovisningens harmonisering

Det har länge funnits stora skillnader mellan länders standarder för hur företag ska

redovisa. Investerare tittar allt mer runt i omvärlden efter företag att placera i och de vill

försäkra sig om att informationen de får är pålitlig och jämförbar, eller åtminstone bli

upplysta om vad som skiljer sig och i vilken utsträckning. Även företagen som agerar på

9 Smith, s. 17 - 20

9

världsmarknaden ser gärna en enhetlig standard, eftersom detta skulle underlätta deras

redovisning avsevärt.10 I strävan efter att möta behovet av en gemensam

redovisningsstandard grundades 1973 IASC genom en överenskommelse mellan tio

länder.11 IFAC, den internationella sammanslutningen av revisorer och IASC kom under

1981 fram till att IASC skulle vara självstyrande i sitt arbete att upprätta internationella

redovisningsstandarder och i publikationer av aktuella ämnen som behövdes tas upp till

diskussion. I mars år 2001 skedde en omorganisation av ISAC till International

Accounting Standards Board (IASB), som idag fungerar som en icke vinstdrivande

normgivare för internationell redovisning. Målet med organisationen är att förse världens

allt mer integrerade kapitalmarknader med ett gemensamt språk för finansiella rapporter

som bidrar till en förbättrad transparens och jämförbarhet.12

2.3 Finansiella instrument

IAS 32 ”Finansiella instrument: Upplysningar och klassificering” är det regelverk som

beskriver de normer för hur finansiella instrument klassificeras och vilken information

som ska presenteras. Standarden för värdering och redovisning av finansiella instrument

regleras däremot av IAS 39 ”Finansiella instrument: Redovisning och värdering”.

Definitionen av ett finansiellt instrument är enligt IAS 32: ”Ett finansiellt instrument är

varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell

skuld eller ett egetkapitalinstrument i ett annat företag.” IAS 39 tar dock inte upp alla

typer av finansiella instrument. Till exempel omfattas inte de egetkapitalinstrument som

företaget själva givit ut i form av emitterade aktier. Detta är naturligt eftersom det egna

kapitalet per definition bestäms av skillnaden mellan tillgångarna och skulderna i

företaget. Däremot omfattas egetkapitalinstrument som till exempel aktier i andra bolag

som företaget äger av standarden.13

10 Nobes, Christoffer & Parker, Robert, Comparative International Accounting, 2004, New York, Prentice Hall s. 78 - 81 11 Australien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Japan, Mexiko, Holland, Storbritannien, Irland och USA 12 http://www.iasb.org/About+Us/About+the+Foundation/History.htm (2008-04-09) 13 Smith, s. 240 - 242

10

2.4 IFRS 7

IASB gav under 2005 ut standarden IFRS 7 som behandlar finansiella instrument och

upplysningskraven kring dessa. Den ersatte de tidigare upplysningskraven i IAS 32

”Finansiella instrument: Upplysningar och klassificeringar” samt hela IAS 30

”Upplysningar i finansiella rapporter för banker och liknande finansiella institut”. För

räkenskapsår vilka börjar från och med 1 januari 2007 skall IFRS 7 tillämpas av såväl

finansiella som icke finansiella företag. Många av de upplysningskrav som återfanns i

IAS 30 och IAS 32 återfinns nu mer i IFRS 7. I vissa fall har förändringar skett av kraven

och i andra fall har helt nya mer omfattande upplysningskrav tillkommit.14

2.4.1 Syfte och tillämpning

Alla noterade företag, koncerner och moderbolag måste rätta sig efter IFRS 7 och dess

krav på upplysningar kring riskerna för finansiella instrument.15 Nivån på vilka

upplysningar som ska lämnas varierar beroende på vilken omfattning företaget använder

sig av finansiella instrument samt exponeringen för finansiell risk.16

Syftet med IFRS 7 är att förenkla för företag vilka använder sig av finansiella instrument

genom att samla alla upplysningskrav för finansiella instrument under en och samma

plats.17 Ett annat syfte med IFRS 7 är att ge användarna en ökad förståelse för hur

finansiella instrument påverkar företagets exponering för risk och hur de hanterar dessa

risker.18 Detta syfte uppfylls genom att företagen lämnar information om:

• De finansiella instrumentens påföljder för företagets resultat och finansiella

ställning

• I vilken omfattning finansiella instruments påverkar riskexponeringen som

uppkommer på grund av dessa (kvantitativ upplysning). 14 http://news.deloitte.se/deloitte_agenda/2007/nr11_07/ifrs7.htm (2008-04-15) 15 Balans nr. 2 (2008), Andersson, Jenny, IFRS 7 – Standard med nya upplysningskrav 16 http://news.deloitte.se/deloitte_agenda/2007/nr11_07/ifrs7.htm (2008-04-15) 17 Finansinspektionen, Dnr 05-191-250, Bilaga 1: Beskrivning av IFRS 7 samt följdändringar i andra standarder 18 Balans nr. 2 (2008), Andersson, Jenny, IFRS 7 – Standard med nya upplysningskrav

11

• Vilken metod företaget använder sig av för att hantera den ovan nämnda risken

(kvalitativ upplysning).19

2.4.2 Riskrapportering för finansiella instrument

Enligt standarden ska information lämnas om de risker, som företaget är exponerat för

genom sitt användande av finansiella instrument, så att användaren kan bilda sig en

uppfattning om riskernas omfattning och karaktär. De risker som innefattas av

upplysningskraven enligt IFRS 7 är kreditrisk, likviditetsrisk samt marknadsrisk. De

kvalitativa upplysningskrav som ställs på företagens riskrapportering inkluderar en

redogörelse för exponeringen av risken och dess uppkomst. Företagen ska även förklara

sina mål, principer och metoder för att hantera och mäta riskerna som uppstår. Slutligen

ska företaget peka på de eventuella skillnaderna i dessa förhållanden sedan föregående

period. Företagen är även tvungna att lämna kvantitativa upplysningar för varje typ av

risk som har sitt ursprung i användandet av finansiella instrument.20 En nyhet med IFRS

7 med avseende på de kvantitativa riskupplysningarna är, att den information som ska

redovisas, ska baseras på information som rapporteras internt inom företagen till

nyckelpersoner i ledande ställning.21 Med nyckelpersoner i ledande ställning menas de

personer som har ansvar och befogenhet över företagets ledning, styrning samt planering

av verksamheten. Här inkluderas styrelseledamöter och den verkställande direktören.22

2.4.2.1 Kreditrisk

Definitionen av kreditrisk enligt IFRS 7 är ”Risken för att en part i ett finansiellt

instrument inte kan fullgöra en skyldighet och därigenom förorsaka motparten en

finansiell förlust”.23 Enligt IFRS 7 måste företaget lämna upplysningar om vilket belopp

som bäst motsvarar den maximala kreditexponeringen på balansdagen. Enligt den

tidigare standarden IAS 32 var företaget endast tvunget att ange detta om det ej 19 http://news.deloitte.se/deloitte_agenda/2007/nr11_07/ifrs7.htm (2008-04-15) 20 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 160 - 161 21 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 161 22 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 366 23 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 163

12

överrensstämde mot det redovisade kreditriskbeloppet. Företaget ska även redogöra för

de säkerheter som finns för krediterna samt redovisa information om kreditkvaliteten på

de finansiella tillgångarna.24

2.4.2.2 Likviditetsrisk

Likviditetsrisken definieras som ”Risken för att ett företag får svårigheter att fullgöra

åtaganden som är förenade med finansiella skulder”.25 IFRS 7 kräver att företag ska

lämna en löptidsanalys för sina finansiella skulder som visar återstående kontraktstid till

förfall samt hur företaget hanterar den risk som är förknippad med denna.26 Enligt den

tidigare standarden IAS 32 fanns inga krav på att en löptidsanalys skulle lämnas.27

2.4.2.3 Marknadsrisk

Marknadsrisken definieras som ”Risken för att verkligt värde på eller framtida

kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i

marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra

prisrisker.”28 Dessutom delas redovisningen av valutarisk vanligtvis in i

transaktionsriskexponering och omräkningsexponering. Transaktionsriskexponeringen

består av de risker som uppstår när in- och utflöden sker i olika valutor.

Omräkningsexponeringen är den exponering som omräkningen av olika valutor till

svenska kronor innebär vid upprättandet av koncernbalansräkningen.29 I tidigare

regelverk har det funnits riktlinjer för redovisandet av ränterisk men inte i samma

utsträckning vilken valutarisk företaget är exponerat för. Det som är nytt i IFRS 7 är att

företag nu måste upprätta en känslighetsanalys för varje typ av marknadsrisk som de är

exponerade för på balansdagen. Andra prisrisker inkluderar till exempel aktieprisrisk,

råvaruprisrisk eller elprisrisk.30 Känslighetsanalysen ska visa på hur resultatet och det

24 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 161 - 162 25 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 163 26 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 162 27 Balans nr. 2 (2008), Andersson, Jenny, IFRS 7 – Standard med nya upplysningskrav 28 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 163 29 Atlas Copcos årsredovisning 2007, s. 70 - 71 30 Balans nr. 2 (2008), Andersson, Jenny, IFRS 7 – Standard med nya upplysningskrav

13

egna kapitalet skulle ha påverkats av rimliga förändringar i de relevanta riskvariablerna

samt beskriva den använda metoden och de antaganden som gjorts. Förändringar som

skett sedan föregående period ska redovisas. Det ska även framgå med en motivering

huruvida exponeringen på balansdagen är representativ för resten av årets exponering.31

2.5 IASBs föreställningsram

För att redovisningen ska vara användbar för användarna måste den uppfylla ett antal

kvalitativa egenskaper. De viktigaste egenskaperna som IASB tar med i sin

föreställningsram för den internationella redovisningen är relevans, begriplighet,

tillförlitlighet och jämförbarhet.32

2.5.1 Relevans

Det är viktigt att informationen är relevant om den ska vara av värde för användaren.

Relevant är informationen om den underlättar användarens beslutsfattande av inträffade,

aktuella och framtida händelser, eller genom att bekräfta eller korrigera användarens

tidigare bedömningar som erhållits via exempelvis pressreleaser.33 Prognosrelevans och

återföringsrelevans är två aspekter som båda har att göra med användarens användbarhet

för beslut. När det gäller prognosrelevans nyttjas redovisningsinformationen som

underlag av investerare för att frambringa köp- och säljbeslut. Det uppstår dock problem

över vilka paralleller som ska dras mellan historiska och framtida händelser när

utformningen av en investeringsmodell tas fram. Vid återföringsrelevans används

redovisningsdata i en kontrollfunktion där riktigheten i tidigare prognoser betraktas.

Efterföljande prognoser och därigenom efterföljande beslut kan påverkas av sådan

kontroll. För att redovisningen ska vara relevant måste den vara aktuell. Aktualitet

innebär att finansiella rapporter inte ska ges ut allt för lång tid efter periodens slut, eller

31 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 162 32 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 12 33 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 12

14

med för stora intervall mellan rapporterna om den ska ha någon effekt på mottagarens

beslut. 34

2.5.2 Begriplighet

En viktig egenskap för redovisningen av företagets finansiella ställning är att den är

lättbegriplig för dess användare. Användaren förutsätts ha viss kunskap inom ekonomi

och redovisning, samt att denne studerar informationen som givits i en rimlig

utsträckning. Det konstateras dock i IASB:s föreställningsram, att information som rör

komplicerade frågor och är av mer avancerad art, inte ska uteslutas enbart på dessa

grunder om de är av vikt för användaren, som ska kunna fatta beslut med redovisningen

som underlag. 35

2.5.3 Tillförlitlighet

Om informationen ska vara användbar måste den vara tillförlitlig. Informationen får

således inte innehålla väsentliga felaktigheter eller vara vinklad. Informationen måste på

ett korrekt sätt utvisa vad som görs gällande eller vad som kan antas rimligt att den

utvisar för att användaren ska kunna förlita sig på informationen. Informationen kan vara

relevant men detta behöver inte betyda att den också är fri från osäkerhet. Innehåller de

finansiella rapporterna osäkerhet kan det innebära att rapporterna blir vilseledande om

informationen läggs till i balans- och resultaträkningen. Exempelvis kan det vara bättre

att inte redovisa hela beloppet av ett skadeståndsanspråk som är föremål för en rättstvist.

En mer korrekt bild skulle kunna vara att upplysa om omständigheterna och beloppet

kring anspråket. Två viktiga begrepp när tillförlitligheten ska förklaras är validitet och

verifierbarhet.36

34 Smith s. 26 35 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 12 36 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 13

15

2.5.3.1 Validitet

Själva innebörden av validitet är att redovisningen avbildar de händelser den är ämnad att

avbilda. Fyra egenskaper brukar beaktas som minimikrav för validitet. Dessa fyra är

kraven på neutralitet, innebörd och form, fullständighet och väsentlighet.37 Med kravet på

neutralitet åsyftas strävan efter att avbilda verkligheten på bästa möjliga sätt som den

upplevs.38 Vad som avses med innebörd av form är att en affärshändelse skall återge den

ekonomiska innebörden om denna skiljer sig åt jämfört med den juridiska innebörden.

Olika typer av leasing kan vara exempel på detta.39 För att informationen skall vara

tillförlitlig gäller det att den är fullständig. Detta förutsätter dock att den är väsentlig i

förhållande till de kostnader som uppstår genom att informationen tas fram.40 Med

väsentlighet åsyftas att informationen skall vara av sådan nytta att den påverkar

beslutsfattandet för någon användare.41

2.5.3.2 Verifierbarhet

Med verifierbarhet åsyftas i redovisningssammanhang att det går att verifiera

sanningshalten med ett bevis, och ett sådant bevis kan exempelvis vara ett kvitto med

anskaffningsvärdet för en tillgång. I redovisningssammanhang är det vanligt

förekommande att subjektiva bedömningar påverkar exempelvis nedskrivningar av

kundfordringar. Det finns på grund av detta ingen verifierbarhet i de restvärden som

uppstår. Det enda som finns i verifieringssyfte för exempelvis en anläggningstillgång är

inköpsfakturan, här spelar dock andra faktorer som den uppskattade ekonomiska

livslängden roll. Verifierbarhetsgraden blir högre desto större samstämmighet som råder

mellan de sinsemellan oberoende bedömningarna. Flera personer får bedöma exempelvis

restvärdet för en anläggningstillgång. Ju närmare varandra de ligger i deras bedömningar

desto högre sägs graden av verifierbarheten vara.42

37 Smith s. 27 38 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 14 39 Smith s. 28 40 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s. 14 41 Smith, s. 28 42 Smith, s. 28

16

Det kan uppstå en konflikt mellan verifierbarhet och validitet. Det kan här också

förekomma konflikter mellan verifierbarhet och kravet på aktualitet och därigenom på det

övergripande kravet på relevans. Det vill säga att när en anläggningstillgång kasseras vet

företaget dess exakta ekonomiska livslängd, men här blir kunskapen ej av intresse. Detta

då alla beslut som tagits tidigare är baserade på de inte lika tillförlitliga bedömningar av

den ekonomiska livslängden.43

2.5.4 Jämförbarhet

Detta kriterium har två olika aspekter, dels aspekten om jämförbarhet mellan företag och

dels aspekten om jämförbarhet över tiden för ett och samma företag. Det finns en

koppling mellan jämförbarhet mellan företag och relevans. För att en investerare ska

kunna studera olika företag och jämföra dessa med utgångspunkt från deras

redovisningsmått, som exempelvis olika räntabilitetsmått, erfordras att dessa är

jämförbara.44

Själva innebörden av jämförbarhet är att lika händelser och tillstånd ska redovisas på

samma sätt. Det vill säga att intäkter och kostnader som utgör lika företeelser samt

tillgångar och skulder som är representerar likadana resurser och förpliktelser borde alltså

värderas till samma belopp.45

Jämförbarhet innebär även att användarna av redovisningsinformationen skall känna till

vilka spelregler som gäller. Det kan vara svårt att påvisa skillnader i prognosrelevans

mellan redovisningsmått vilka tas fram genom olika värderingsregler. Det är av intresse

för användarna att företagen de jämför använder samma redovisningsregler. Användarna

av informationen vet då att de kanske inte har det bästa prognosunderlaget men att det är

av en sådan kvalitet att den trots allt är jämförbar.46

43 Smith s. 28 - 30 44 Smith s. 30 45 Smith, s. 30 - 31 46 Smith, s. 31

17

I vilken utsträckning som företagen följer spelreglerna beror dels på vilka sanktioner som

finns och dels hur den upplevda legitimiteten inom regelsystemet är. Jämförbarhet över

tiden har betydelse för redovisningens prognosrelevans. En förutsättning för att kunna

göra prognoser är att företaget tillämpat samma redovisningsprinciper. Här tillkommer

dock problemet med penningvärdets utveckling.47

Vid anpassning till nya lagar eller standarder finns krav på att det skall gå att identifiera

effekterna på resultat och ställning som förändringen för med sig. För att förtydliga detta

räknas jämförelsebelopp om för tidigare år.48

47 Smith, s. 31 48 Smith, s. 32

18

3 Metod

I denna del beskriver författarna val av metod, val av företag och risker som studeras,

datainsamling samt kritik till de källor som använts i arbetet.

3.1 Metodval

Författarna kommer att använda sig av en kvalitativ metod för att studera

forskningsfrågorna. Detta val gjordes för att kunna gå in närmare på detaljer, struktur och

utformning av redovisningarna av upplysningarna i årsredovisningarna. Stor del av de

nya upplysningarna ska redovisas i kvalitativ form, vilket ytterligare motiverar valet av

metod.

3.2 Val av företag och risker

Författarna har valt att studera några av de största svenska industriföretagens tolkningar

av den nya standarden för upplysningar. Dessa företag valdes på grund av att de i stor

utsträckning är utsatta för de risker gällande finansiella instrument som IFRS 7

behandlar. Genom att studera företag inom samma sektor torde nivån som redovisas på

upplysningarna vara liknande i de olika studieobjekten. Fyra stycken företag har valts

med tanke på tidsaspekten samt uppsatsens omfattning. De fyra företagen är

slumpmässigt valda från industrisektorn på stockholmsbörsens Large Cap. Large Cap

valdes eftersom de större bolagen får anses vara mer utsatta för exponering av olika

risker. Uppsatsen avser att granska 2007 års årsredovisningar från Volvo, Atlas Copco,

SKF samt Sandvik. Författarna har valt att studera kreditrisk, likviditetsrisk samt

marknadsrisk. De marknadsrisker som kommer att studeras är ränterisk samt valutarisk,

då de andra prisriskerna varierar till stor del i användandet hos olika företag. Dessa risker

har valts då det främst är här förändringar har gjorts i och med införandet av IFRS 7.

Författarna kommer att använda sig av de teorier som ställts upp i den teoretiska

referensramen för att analysera empirin.

19

3.3 Datainsamling

Författarna har fört en dialog med KPMGs Financial Risk Managementavdelning för att

bygga kunskap i ämnet. Informationen kommer att samlas in från de valda företagens

årsredovisningar för 2007 och dessa hämtas direkt från respektive företags hemsida. De

böcker och artiklar som använts vid arbetet med uppsatsen har tagits fram genom

Ekonomikums biblioteks databaser DISA och Samsök samt med hjälp av bibliotekets

personal. Sökorden vid insamlandet har varit: ”finansiella instrument”, ”IFRS 7”,

”Finansiella instrument: Upplysningar”, ”risk”, ”IAS 30”, ”IAS 32”. Internet har använts

vid informationsinhämtningen, främst från Deloittes hemsida. Författarna har använt sig

av andra uppsatser skrivna om IFRS 7 innan införandet för att finna referenser.

3.4 Källkritik

Årsredovisningarna som kommer att användas har upprättats av respektive företag och

det är därför svårt att veta vilka bakomliggande motiv som kan finnas för redovisning av

vissa uppgifter. Uppsatsens analys och slutsatser kan därför till viss del påverkas av detta.

Skillnader i de olika företagens verksamheter har inte vägts in vid jämförandet i hur

upplysningarna redovisats. Detta kan tänkas påverka skillnader i omfattningen av de olika

delarnas redovisning.

20

4 Empiri

I empirin kommer författarna att redogöra för hur de nya upplysningarna för kredit-,

likviditets- samt marknadsrisk redovisats i företagens årsredovisningar.

4.1 Kreditrisk

4.1.1 Volvo

Volvo redovisar hur stor kreditportföljen är på balansdagen samt föregående år, men har

valt att dela upp den maximala exponeringens redovisning på kundfordringar och

kundfinansieringsfordringar. Riskerna uppkommer från kundfinansieringsverksamheter

och målet för kreditportföljen är en sund fördelning mellan olika kundkategorier och

branscher. Volvo pekar på hur deras kreditgivning styrs av policies och regler för

kundklassificering. Hanteringen av riskerna sköts genom kreditbevakning, rutiner för

uppföljning samt återtagande av produkter. Fortlöpande bevakning av givna krediter ska

minska riskerna. Företaget presenterar förfallostrukturen för kundfordringar samt

kundfinansieringsfordringar i tabellform med en åldersanalys (se Tabell 1).49

Tabell 1 - Volvos åldersanalys

49 Volvos årsredovisning 2007, s. 124 - 125

21

Volvo redovisar inga kommentarer över förändringar i sina metoder och principer sedan

föregående period. De finansierade produkterna utgör säkerhet för krediterna. Den

geografiska koncentrationen för kreditgivningen redovisas i tabellen nedan.50

Tabell 2 - Volvos geografiska koncentration

4.1.2 Atlas Copco

Atlas Copco anger inte någon samlad total exponering för kreditrisker. Istället delas

redovisningen upp genom att ange kategorierna kundfordringar, fordringar avseende

finansiell leasing samt övriga finansiella fordringar. Företaget presenterar analysen som

IFRS 7 ställer krav på för förfallna finansiella tillgångar i tabellform (se Tabell 3).51

Tabell 3 - Atlas Copcos åldersanalys

Uppkomsten av risken beskrivs i inledningen som risken för att kunden inte kan fullfölja

betalningen av de givna krediterna. Eftersom kunderna är tusentals och fördelade både

geografiskt och storleksmässigt presenterar Atlas Copco principer för hur de avser att

hantera detta i sin kreditgivning. För medel och långsiktiga risker har företaget som

50 Volvos årsredovisning 2007, s. 124 - 125 51 Atlas Copcos årsredovisning 2007, s. 71 - 72

22

princip att ställa krav på säkerhet för maskinerna. Kreditrisken hanteras med hjälp av

handel med derivatinstrument, där även principer för hanteringen presenteras.52

4.1.3 SKF

SKF börjar detta avsnitt med att redogöra för sin maximala exponering för risken samt

dess uppkomst och jämförande siffra från föregående år. Företaget pekar på att koncernen

är utsatt för kreditrisker både i sin operativa verksamhet samt i vissa av sina finansiella

verksamheter. SKF har som princip att endast handla med väletablerade finansiella

institutioner. Transaktioner görs inom fastställda limiter och exponeringen per motpart

görs kontinuerligt. Metoder och principer för hanterandet av kundfordringar presenteras i

den löpande texten.53

Företaget redovisar vidare att inte några signifikanta utestående garantirer innehas som

kan öka kreditrisken samt att inte några säkerheter innehas. SKF presenterar en analys för

de förfallna finansiella tillgångarna i tabellform och redogör även för föregående år i

nedanstående tabell.54

Tabell 4 - SKFs ålderanalys

4.1.4 Sandvik

Sandvik redogör för uppkomsten av sina kreditrisker. Företaget redovisar hur de skyddar

sig mot exponering i den finansiella sektorn med hjälp av kvittningsavtal med större

banker. Tabellerna på nästföljande sida visar hur Sandvik har valt att redovisa sin totala

exponering av kreditrisk samt åldersanalysen av kundfordringarna. Företaget har

underlåtit att presentera föregående års exponering i sin åldersanalys. I den löpande

52 Atlas Copcos årsredovisning 2007, s. 71 - 72 53 SKFs årsredovisning 2007, s. 77 54 SKFs årsredovisning 2007, s. 77

23

texten presenterar Sandvik hur derivatinstrument används som säkerhet för

transaktionsflöden och finansiering.55

Tabell 5 - Sandviks kreditriskexponering

Tabell 6 - Sandviks åldersanalys

4.2 Likviditetsrisk

4.2.1 Volvo

Volvo har en finansiell beredskap genom att hålla en viss andel av omsättningen i likvida

tillgångar, men anger inte hur stor andelen ska vara. Det långsiktiga finansieringsbehovet

upprätthålls genom en balans mellan kort- och långsiktig upplåning samt

upplåningsberedskap i form av kreditfaciliteter. Utöver detta beskrivs mål, principer och

metoder inte ingående. Volvo redovisar sin löptidsanalys i tabellform där de visar på

kommande negativa kapitalflöden och ränteflöden för de närmaste åren (se Tabell 6).56

55 Sandviks årsredovisning 2007, s. 26 - 27 56 Volvos årsredovisning 2007, s. 125

24

Tabell 7 - Volvos löptidsanalys

4.2.2 Atlas Copco

Atlas Copco börjar med att redovisa sina principer, metoder och konkreta kvantitativa

mål för likviditetsrisk. De sätter först upp mål för det lägsta värdet på bekräftade och ej

bekräftade krediter som behövs i beredskap. Vidare talar de om att den genomsnittliga

återstående löptiden minst bör vara minst tre år samt att högst 5000 MSEK bör förfalla

inom tolv månader. Avsnittet avslutas med en genomgång av hur situationen ser ut på

balansdagen samt hur hanteringen av riskerna gått till. Tabellen nedan visar

löptidsanalysen.57

Tabell 8 - Atlas Copcos löptidsanalys

4.2.3 SKF

SKF inleder med att beskriva sina mål och principer. De ska genom säkra kreditlöften

alltid kunna tillgodogöra sig den likviditet som erfordras. Kreditlöftena uppges vara

fördelade över tio olika banker och löper ut 2014. Vidare beskriver SKF de betyg som

57 Atlas Copcos årsredovisning 2007, s. 69

25

erhållits från oberoende bedömare av kreditvärdighet, vilket företaget anser vara en viktig

del i hanteringen av likviditetsrisk. SKFs löptidsanalys följer nedan.58

Tabell 9 - SKFs löptidsanalys

4.2.4 Sandvik

Sandvik börjar redogöra för sina principer och mål gällande likviditetsrisken. Risken ska

regleras genom att garanterade kreditfaciliteter och likvida medel måste överstiga

summan av alla låneförfall de närmaste sex månaderna. Företagets behov av

likviditetsreserv kan variera och därför omprövar de storleken på kreditfaciliteterna

successivt. Dessa kreditfaciliteter är utspridda hos ett flertal olika banker som även har

andra affärsmässiga relationer till Sandvik. Vidare beskrivs företagets

obligationslåneprogram på den svenska, amerikanska och europeiska marknaden där de

anger storlek på dessa samt återstående genomsnittlig löptid. Nedan följer Sandviks

löptidsanalys.59

58 SKFs årsredovisning 2007, s. 77 59 Sandviks årsredovisning 2007, s. 25 - 26

26

Figur 1 - Sandviks löptidsanalys

4.3 Marknadsrisk - Ränterisk

4.3.1 Volvo

Volvo redogör sin metod för att parera ränterisk med hjälp av derivat. Uppkomsten av

ränterisken härleds främst från koncernens finansnetto. De principer Volvo arbetar efter

för att minska risken är i stor utsträckning matchningen mellan räntebindningen på in-

och utlåningen. Företaget gör ett antagande i sin känslighetsanalys att räntenivån plötsligt

stiger eller sjunker med en procentenhet från nivån den 31 december 2007. Först

redovisar de räntenettot vid en sådan förändring. Sedan presenterar Volvo följande tabell

som visar resultateffekt av nettopositioner i för koncernen viktiga finansieringsvalutor om

räntenivån förändras med en procentenhet som en del av känslighetsanalysen.60

4.3.2 Atlas Copco

Atlas Copco presenterar hur de hanterar den period för vilken räntesatserna är fasta och

visar på det spann de accepterar samt ett riktmärke på tolv månader. Företaget redovisar

vilken effektiv ränta och genomsnittlig duration de har i sin bindningstid.

Känslighetsanalysen redovisas i den löpande texten där de gör antagandet att räntan

60 Volvos årsredovisning 2007, s. 123

27

parallellförskjuts uppåt med en procentenhet och pekar sedan på hur stor förändring i

skuldportföljen detta skulle innebära.61

4.3.3 SKF

SKF redovisar de totala beloppen för sina räntebärande skulder och tillgångar samt

förändringen sedan föregående år. De hanterar exponeringen genom matchning av

löptider för placeringar och lån. Företaget har som målsättning att ha relativt korta

räntelöptider för sina räntebärande tillgångar och skulder. SKF visar på att innehavet av

de räntebärande tillgångarna och skulderna inte var representativt för år 2006 som helhet

på grund av en större upplåning med syfte att användas till aktieutdelning samt återköp av

aktier. Fortsättningsvis redogörs hur de justerat känslighetsanalysen på grund av detta.

Efter detta följer känslighetsanalysen i den löpande texten där de utgår från antagandet

om en förändring i räntenivån med en procentenhet och de redovisar hur resultatet då

skulle påverkas.62

4.3.4 Sandvik

Sandvik beskriver hur ränterisken uppkommer samt hur den minimeras med hjälp av

säkringar. Företaget redovisar vidare metoder och principer för hur stort spann

säkringarna varierar mellan samt riktlinjer för mål. Känslighetsanalysen beskrivs endast i

den löpande texten och de har valt att visa på resultatförändringen vid en procentenhets

förändring av räntan. Vidare specificerar de den effektiva räntan i diagramform.63

4.4 Marknadsrisk - Valutarisk

4.4.1 Volvo

Volvo redovisar hur de hanterar sin transaktionsexponeringsrisk samt syftet med

hanteringen. Företaget talar om hur de säkrar sina flöden med hjälp av terminskontrakt. 61 Atlas Copcos årsredovisning 2007, s. 69 - 70 62 SKFs årsredovisning 2007, s. 76 63 Sandviks årsredovisning 2007, s. 25 - 26

28

Vidare redovisas nedanstående känslighetsanalys som visar vilken effekt en förändring av

den svenska kronans värde i förhållande till andra valutor skulle få på det verkliga värdet

av utestående kontrakt. Sedan förtydligar de att en förändring med de antagna tio

procentenheterna i vanliga fall inte sker vid en tidpunkt, utan över en längre tidsperiod.

Volvo presenterar sin omräkningsexponeringsrisk i den löpande texten där de även

redogör för hur den hanteras.64

Tabell 10 - Volvos Känslighetsanalys

4.4.2 Atlas Copco

Atlas Copco motverkar sin transaktionsexponeringsrisk genom säkringar, fördelning av

ansvar mellan divisioner samt hög grad av matchning för att minska nettopositioner.

Transaktionsexponeringen redovisas i diagramform (se Figur 2) och visar på hur en

förändring i USD eller Euro mot samtliga andra valutor påverkar resultatet.

Transaktionerna i de olika valutornas koncentration presenteras i ett stapeldiagram.65

Omräkningsexponeringsrisken hanterar koncernen genom matchning av tillgångar och

skulder i de olika valutorna samt genom säkringsåtgärder. Känslighetsanalysen för

omräkningsexponeringen presenteras i Figur 3. Denna figur visar hur resultatet förändras

på balansdagen vid omräkning beroende på svenska kronans utveckling mot samtliga

andra valutor.66

64 Volvos årsredovisning 2007, s. 124 65 Atlas Copcos årsredovisning 2007, s. 70 - 71 66 Atlas Copcos årsredovisning 2007, s. 70 - 71

29

Figur 2 – Atlas Copcos känslighets- Figur 3 –Atlas Copcos känslighetsanalys för analys för transaktionsexponering omräkningsexponering

4.4.3 SKF

SKF hanterar sin transaktionsexponeringsrisk främst genom derivat och genom att de

interna transaktionerna matchas mot varandra för att minska nettot. Företaget visar vidare

på hur de betalningsflöden som hanteras av koncernens internbank kunde minskas samt

hur stor skillnaden var jämfört med tidigare period. SKF har valt att begränsa sin

känslighetsanalys till att endast omfatta USD då de ser de andra valutornas effekt på

resultatet som försumbara. Känslighetsanalysen presenteras i den löpande texten och där

görs antagandet att den svenska kronan stärks respektive försvagas mot samtliga övriga

valutor med tio procent och visar därefter på den resultateffekt detta skulle medföra. SKF

redovisar även en känslighetsanalys i prognossyfte med antagandet att nettovalutaflödena

är lika som för 2007.67 Koncernen redovisar känslighetsanalysen för omräknings-

exponeringsrisk i den löpande texten med antagandena att den svenska kronan försvagas

med tio procent mot USD samt fem procents förändring mot samtliga andra valutor.68

67 SKFs årsredovisning 2007, s. 76 68 SKFs årsredovisning 2007, s. 17

30

4.4.4 Sandvik

Sandvik visar på att de har stor del av sin produktion i Sverige och därigenom

uppkommer ett överskott av utländsk valuta. Företaget redovisar nettoinflödet av dessa

valutor samt uppger en prognos för kommande år. De har som princip att hantera risken

genom att säkra dessa valutaflöden och riktlinjer för säkringshorisont presenteras.

Koncentrationen av risk redovisas i diagramform och vad gäller omräkningsexponeringen

valutasäkrar Sandvik inte och förändringen från föregående år bokförs direkt mot eget

kapital. Känslighetsanalys redovisas för omräkningsexponeringsrisken både i den

löpande texten samt i diagramform (se Figur 4). Denna figur visar hur rörelseresultatet

förändras på balansdagen vid omräkning beroende på svenska kronans utveckling mot

Euro, USD samt AUD. En brantare lutning på kurvan visar på större exponering. I

textformen gör företaget antagandet att USD-kursen förändras med plus eller minus tio

öre och hur detta skulle påverka rörelseresultatet. Sandvik visar på att

valutakursförändringar syns först efter säkringshorisonten passerats och kan få indirekta

konsekvenser som är svåra att förutse.69

Figur 4 - Sandviks känslighetsanalys för omräkningsexponering

69 Sandviks årsredovisning 2007, s. 23 - 25

31

5 Analys

I följande avsnitt kommer författarna att analysera de data som samlats i empiriavsnittet

med utgångspunkt från den teoretiska referensramen.

5.1 Relevans

Samtliga företag har redovisat sin totala kreditrisksexponering på balansdagen, men sättet

de har valt att redovisa skiljer sig. SKF och Sandvik är de företag som redovisat tydligast

genom att klart uttrycka den totala exponeringen. Sandvik har dessutom sammanställt

informationen i tabellformat där de ser uppdelningen på de olika finansiella instrumenten.

Volvo och Atlas Copco delar upp den totala exponeringen för kreditrisken i

kundfordringar, kundfinansieringsfordringar och övriga fordringar men ger ingen samlad

exponering. Denna typ av indelning kan anses vara ett relevant inslag för att bedöma

risken genom att ge en bild för hur kreditrisken är fördelad över verksamheten. I detta fall

har SKF tolkat den nya standarden på ett annat sätt och anger endast den totala

exponeringen. IFRS 7 kräver ett redogörande för den totala exponeringen för varje typ av

risk på balansdagen och SKF har tolkat detta som att endast hela kreditrisken ska

redovisas i en sammanställd upplysning. Prognosrelevansen torde vara högre vid

redovisning på det sättet som Volvo och Atlas Copco valt med mer specificerad

indelning, då användarna kan göra en bedömning för varje risk som ingår i den totala

kreditriskexponeringen. IASB anser att säkerheterna till kreditgivningen är relevant för

redovisningen och samtliga företag har mött detta nya krav på ett tillfredställande sätt.

IFRS 7 ställer krav på upplysning av koncentrationer av samtliga risker. Trots att

samtliga företagen i stor utsträckning agerar internationellt är det endast Volvo som valt

att redovisa koncentrationen av sin kreditgivning utifrån geografisk spridning, vilket

torde vara relevant information för användaren då kreditkvalitén kan variera i olika delar

av världen.

32

Företagen har frihet att i övrigt bestämma själva vad som är relevant för deras

redovisning av de olika riskerna. Atlas Copco har till exempel valt att redovisa vilka

skulder som löper med fast och vilka som löper med rörlig ränta i sin löptidsanalys för

likviditetsrisken. Detta är något som de övriga studerade företagen inte valt att göra.

Volvo och SKF har valt att redovisa sina löptidsanalyser med de förväntade kassaflödena

som lån och derivat kommer att innebära i framtiden. Atlas Copco och Sandvik har

istället valt att göra samma analys med beaktande endast när deras utestående lån

förfaller. Genom att redovisa det specificerade kassaflöde som kommer att påverka

företagets likviditet förenklas prognosrelevansen.

Den information som lämnas av företagen är till viss del bristfällig vad gäller nyheterna

som IFRS 7 kräver. Till exempel redovisar Sandvik inte förändringen sedan föregående

år i sin åldersanalys. De upplysningar som IFRS 7 ställer som krav på företagen ska

baseras på den information som internt rapporteras till personer i ledande ställning i

företaget och kan därför anses ha en högre grad av relevans då det som är relevant för

ledningen borde vara detsamma för marknaden. De känslighetsanalyser företagen

upprättat för marknadsriskerna ökar relevansen i redovisningen genom att påvisa viktiga

samband mellan resultaten bolagen gör och faktorerna på världsmarknaden, såsom

ränteförändringar och valutafluktuationer.

5.2 Begriplighet

IFRS 7 ställer krav på att företag ska ange sin totala exponering av kreditrisk, vilket

företagen gör på olika sätt. Tidigare ställdes inte några krav på detta, och de nya

upplysningarna får ändock ses som att de ökar begripligheten för risken, även om

tolkningen av hur redovisningen ska se ut skiljer sig. Det finns skillnader i hur

avancerade företagen valt att göra löptidsanalysen för beskrivningen av likviditetsrisken.

Volvo redovisar kassaflöden i form av kapitalflöde och ränteflöde där de konstaterar att

derivaten ingår i analysen. SKF redovisar i sin löptidsanalys in- och utflöden för mer

avancerade finansiella instrument. Omfattningen är varierande för de kvalitativa

upplysningarna som IFRS 7 kräver av företagen. Om företaget inte redovisar på ett sätt

33

där de med lätthet kan urskilja faktorer av vikt finns risk att de nya upplysningskraven

innebär en försämring i begriplighet för användarna. De studerade företagen har lyckats

med en klar redovisning där begripligheten inte påverkats negativt. Atlas Copco och

Sandvik har väldigt ingående redogörelse av likviditetsrisk, men informationen av vikt

kan tydas och begripligheten försämras inte av detta. SKF har i detta avseende i sin

valutariskexponering valt att vara relativt kort och koncis i sin redogörelse, vilket inte

påverkat begripligheten.

5.3 Tillförlitlighet

Tillförlitligheten i de rapporterade upplysningarna är det som ger förtroende för

företagets redovisning. Det faktum, att det är interna rapporter som upplysningarna ska

baseras på, ger ökad möjlighet att verifiera påståendena som gjorts. Användarna av

årsredovisningar förutsätts ha viss erfarenhet av redovisning. Sandvik exemplifierar ändå

i den löpande texten för valutakänslighet att det finns svårigheter att analysera och förutse

de indirekta effekter som valutafluktuationer har på företaget. Detta bidrar till en högre

tillförlitlighet i och med att företaget presenterar sina egna osäkerheter på ett tydligt sätt.

Även Volvo framhäver de osäkerheter som är underliggande vid antagandena som

känslighetsanalysen bygger på. Företaget är noga med att förtydliga att

valutafluktuationer i regel sker i små förändringar över lång tid. För att öka validiteten i

redovisningen ska den vara fullständig och innehålla allt som kan påverka beslutfattandet

för dess användare. Fullständighetskriteriet är väl uppfyllt på de allra flesta punkter i de

studerade företagens anpassning till de nya upplysningskraven. Brister finns dock i till

exempel Sandviks redovisning som saknar föregående års exponering i åldersanalysen.

Risken med att ha ett regelverk som inte är specificerat är att företag väljer ut vad de

redovisar istället för att avspegla verkligheten på ett korrekt sätt.

5.4 Jämförbarhet

Avsikten med IFRS 7 är att företagen ska ge ytterligare information i form av upplysning

om de risker de är utsatta för. Detta ska i sin tur medverka till att jämförbarheten mellan

företag och dess risker ska förbättras. Vid redovisningen av valutarisk och den tillhörande

34

känsligheten för valutarörelse har företagen ställt upp känslighetsanalyser på det sätt som

krävs av den nya standarden. Här går dock tydligt att urskilja att det saknas formkrav för

denna typ av analys. Volvo har valt att göra känslighetsanalysen i tabellform, SKF endast

i den löpande texten medan Atlas Copco och Sandvik ställt upp analysen i diagramform.

Genom att göra analysen i diagramform går det att lättare att urskilja resultatpåverkan för

andra tänkbara valutakursförändringar än vad exempelvis Volvo förmedlar i sin tabell

över känsligheten för valutakursrörelser.

Samtliga företag presenterar information gällande sina metoder och principer för

uppkomst samt hantering av likviditetsrisk. Det finns dock brister i denna del av

upplysningarna hos de undersökta företagen och inget enhetligt sätt att redovisa detta på.

Volvo beskriver knapphändigt och ospecificerat sina metoder och principer medan Atlas

Copco beskriver ingående med en redogörelse för belåningsberedskap, förfallohorisont

samt mål för genomsnittlig återstående löptid. Här uppstår problem i möjligheterna till en

rättvisande jämförelse mellan företagens metoder och principer för hanteringen. Samtliga

studerade företag har mött kravet på en åldersanalys och jämförbarheten mellan dessa är

hög då upplägget är snarlikt. Enda skillnaden är Sandviks analys, där de inte redogjort för

föregående år. Detta påverkar jämförbarheten över tid eftersom användarna får

svårigheter att bedöma huruvida förfallna kundfordringar tenderar att öka eller minska.

Detta är viktig faktor för bedömning av företagets kreditrisk.

Det finns flera tydliga exempel på att företagen redovisat på skilda sätt i andra avseenden

gällande IFRS 7. Företagen är skyldiga att lämna en löptidsanalys, vilken skall visa hur

lång återstående tid som kvarstår innan skulderna förfaller och skall betalas. Atlas Copco

har i det här avseendet gjort en uppdelning i tabellform, som visar storleken på skulderna

med en uppdelning på fast och rörlig ränta samt tiden fram till förfall. Volvo har i sin tur

via en tabell visat på detta genom att ange det negativa kassaflödet skulderna kommer att

ge upphov till när dessa förfaller. SKF har en struktur som liknar Volvos löptidsanalys

med negativt kassaflöde. SKF är dock mer specificerad och klargör tydligare vilka

kategorier skulder som förfaller. Genom att använda sig av olika metoder för att

presentera dessa för företagen tämligen liknande företeelser försvåras jämförelsen mellan

35

dem. Vanligtvis tar det ett par år innan harmonisering sker av nya

redovisningsstandarder. Omfattningen på redovisningen av de olika upplysningarna

gällande riskerna varierar mellan företagen och de är fria att upplysa om vad de anser

relevant för sin verksamhet. Underlättas jämförbarheten av dessa avsaknader till

formkrav eller leder detta till att det tar längre tid för praxis att utkristalliseras? Det bör

poängteras att företagen är unika och att jämförelser kan bli komplicerade eftersom

användandet av finansiella instrument skiljer sig åt.

36

6 Slutsatser

I detta avsnitt kommer författarna att dra slutsatser utifrån den tidigare analyserade

informationen. Författarna presenterar även egna reflektioner över hur redovisningen av

upplysningarna kan förbättras.

De studerade företagen har överlag uppfyllt de krav som IFRS 7 ställer på

riskupplysningarna för finansiella instrument. Det finns dock skillnader i redovisningen

mellan företagen. En påtaglig skillnad som återfinns i samtliga riskgrupper är hur

omfattningen varierar i de kvalitativa beskrivningarna. Hur den totala exponeringen ska

anges har också tolkats på olika sätt. Åldersanalys för förfallna men icke nedskrivna

kundfordringar är uppbyggt på liknande sätt hos samtliga studerade företag. Vad gäller

likviditetsrisken och den löptidsanalys som ska upprättas har företagen lagt upp

redovisningen på skilda sätt. Volvo och SKF presenterar tabeller med framtida negativa

kassaflöden, medan Atlas Copco och Sandvik redovisar sin förfallostruktur för utestående

lån. Känslighetsanalyserna för marknadsriskerna skiljer sig i upplägg mellan företagen.

Detta till trots förmedlar samtliga av de studerade företagen den information som krävs

av IFRS 7. Företagen har redovisat sina mål, principer och metoder för hanteringen av

riskerna de är exponerade för, men omfattningen varierar i detta avseende. Samtliga

studerade företag agerar internationellt, och skillnader uppkommer i upplysningarna när

företagen ska redogöra för koncentrationerna av risk med geografisk anknytning.

Det faktum att IFRS 7 är ny för industriföretagen syns väl i vår studie genom brister i

upplysningarna samt olika tolkningar av vad som ska inkluderas i redovisningen av

riskerna. De kvalitativa egenskaperna påverkas på flera sätt. Relevansen i de

upplysningar företagen delger får anses vara högre eftersom de interna rapporterna ligger

till grund för det användaren får se i redovisningen. Rimligtvis är det som är relevant för

ledningen även relevant för marknaden. Företagen ges stort utrymme att själva tolka

37

standarden, och detta torde leda till att vad de anser är viktigt också får större tyngd i

årsredovisningen.

Begripligheten har inte påverkats nämnvärt på grund av IFRS 7, då de allt mer

omfattande upplysningarna inte innehåller någon mer komplicerad information än övriga

delar av årsredovisningen. Tillförlitligheten har påverkats positivt genom företagens

möjlighet att uttrycka var osäkerheterna finns och en ökad fullständighet, samtidigt som

påverkan på validitet och neutralitet alltjämt är svårt att uttala sig om. Genom de högre

krav standarden ställer på upplysningar ökar överlag möjligheten till jämförbarhet mellan

företagens exponering och hantering av risk. De gånger företagen tolkat standarden på

skilda sätt kan det dock saknas information som möjliggör en rättvisande jämförelse. Det

förutsätts att företagen påbörjat förberedelserna med införandet av IFRS 7 i god tid för att

kravet på jämförbarheten över tid ska kunna mötas.

De företag som ingår i studien har i stort uppvisat en redovisning av upplysningar som

möter de högre krav som den nya standarden ställer. De skillnader som finns kan bero på

att IFRS 7 är svårttolkad eller att de studerade företagen i industribranschen inte har

någon större erfarenhet av att redovisa upplysningar för risker som härrör från finansiella

instrument. Tidigare exempel av tillämpningar av standarden för liknande företag finns

inte och därigenom finns heller ingenting att utgå ifrån. För att få en mer enhetlig

redovisning från start bör nya standarder vara mer specificerade och ha formkrav.

Svårigheterna ligger dock i att finna en anpassning som ger en rättvisande bild av

upplysningarna i samtliga sektorer. Författarna anser att IFRS 7 kan utveckla

upplysningarna för likviditetsrisk. Genom att ställa krav på att löptidsanalysen ska

utformas med de negativa framtida kassaflödena som samtliga utestående finansiella

skulder ger upphov till, blir bilden av riskens påverkan mer uppenbar. I dagsläget

redovisar företagen inte enhetligt i detta avseende. Författarnas förslag torde bidra till

mer homogen redovisning, vilket ökar jämförbarheten. Förslaget ökar även relevansen i

den bemärkelsen att användaren kan göra en enklare bedömning av likviditetsbehovet.

Upplysningskraven som ställs för koncentrationer på kreditrisker kan även de utvecklas

genom att specificera vad som menas med koncentrationen. Författarna anser att krav på

38

en redovisning av den geografiska koncentrationen för kreditriskerna på det sätt som

Volvo redogjort skulle vara fördelaktig. Denna information får anses som relevant då

företagen agerar på en internationell marknad och kreditrisken kan variera beroende på

vilken världsdel krediterna återfinns. Även jämförbarheten ökar då samtliga företag

redovisar samma typ av information.

6.1 Kritik till eget arbete

Studien har endast undersökt ett mindre urval av företag från industrisektorn och

generella slutsatser för andra sektorer bör undvikas. Vidare har vi inte varit i kontakt med

de personer som upprättat redovisningen och har därigenom ingen bakomliggande

kunskap om mål och motiv för hur den är utformad. Företagen är förvisso klassificerade

inom samma sektor men ägnar sig inte åt samma verksamheter, vilket gör att vissa risker

kan prioriteras på grund av de unika aspekterna inom företagen.

6.2 Förslag till vidare forskning

Det vore intressant att göra om denna studie av industriföretagen om några år och jämföra

huruvida någon praxis har etablerat sig. Ett annat alternativ är att i framtiden göra en

fallstudie och titta på årsredovisningarna flera år bakåt i tiden för att redogöra hur

redovisningen förändrats över tiden. IFRS 7 syftar till att underlätta jämförelsen mellan

årsredovisningar för företag från olika länder. En studie som inkluderar internationella

företag med bas i länder runt om i världen kan utforska om en sådan jämförelse faktiskt

har underlättats av den nya standarden.

39

7 Källförteckning

Litteratur Smith, Dag,. Redovisningens Språk, studentlitteratur, 3e uppl. 2006 Lund: Studentlitteratur

Nobes, Christoffer & Parker, Robert, Comparative International Accounting, 2004, New

York, Prentice Hall

Holme, Magne, Idar & Solvang, Krohn, Bernt, Forskningsmetodik, 1997,

Studentlitteratur, Lund

Artiklar Balans nr. 2 (2008), Andersson, Jenny, IFRS 7 – Standard med nya upplysningskrav

Finansinspektionen, Dnr 05-191-250, Bilaga 1: Beskrivning av IFRS 7 samt

följdändringar i andra standarder

Internet www.deloitte.se (2008-04-15)

www.iasb.org (2008-04-09)

www.nyhetskanalen.se (2008-04-07)

Regelverk FAR Förlag AB, 2007: Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS

Samtal KPMG Financial Risk Management-avdelning (2008-04-07 samt 2008-05-20)

40

Årsredovisningar Atlas Copco 2007

Volvo 2007

SKF 2007

Sandvik 2007

41