Embed Size (px)
DESCRIPTION
Ekonomi- och miljöredovisning för AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad.
Citation preview
Inblick 2010Ekonomi- och miljöredovisning för
AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad
2
2010 har varit ett händelserikt och turbulent år för oss på Fortum Värme. Strax efter årsskiftet kunde vi väl-komna närmare 350 nya medarbetare till företaget då underhållspersonal från före detta Fortum Service kom över till oss. Insourcningen ger oss bättre förutsätt-ningar för att ta ett helhetsgrepp om vår produktion och distribution samt att fullfölja vårt långsiktiga ef-fektiviseringsprogram. Syftet med programmet är att renodla verksamheten och fokusera på värdedrivande områden såsom ökad tillgänglighet och kompetensut-veckling samt vår stora satsning på ny produktion och klimatomställning.
För att fokusera på våra stora utvecklingsplaner i Stockholm, bildade vi under året ett separat bolag där vi samlade verksamheten utanför Stockholm. Redan från början var tanken att det nybildade bolaget skulle avyttras till en extern part. Före sommaren bestämde sig Arvika kommun för att köpa tillbaka Arvika Fjärr-värme AB. Den kvarvarande verksamheten i Avesta, Hällefors, Grums, Gullspång, Hofors, Hudiksvall, Nordic Paper, Nynäshamn, Kristinehamn, Ljusnarsberg, Säffle och Torsby samlades i Fortum Värme Alpha AB, numera namnändrat till Värmevärden AB och bildar ett av landets tio största fjärrvärmebolag.
I december undertecknades ett avtal med Macquarie, ett australienskt infrastrukturbolag med verksamhet i stora delar av världen. Avtalet innebär att Fortum säl-jer sin fjärrvärmeverksamhet med tillhörande anlägg-ningar utanför Stockholmsregionen till Macquarietill ett pris av 2 miljarder SEK.
Under året fortsatte arbetet med att förbereda introduktionen av naturgas och biogas i Stockholms stadgasnät. Sedan det arbetet påbörjades 2007, har vi gjort mer än 130 000 personliga besök hos kunder för att säkerställa att deras gasspisar och gaspannor klarar av den nya gasen. Den stadsgas som introdu-ceras i början av 2011 kommer inte längre baseras på lättbensin utan istället bestå av hälften naturgas, hälften luft. Naturgasen kommer att ersättas av biogas i takt med att tillgången på biogas ökar. Användningen av naturgas ser vi bara som en övergångslösning fram till dess att tillräckligt med biogas finns att tillgå. Vi driver en rad projekt för att kontinuerligt öka produk-tionen av biogas i Stockholm. Under året tog vi också i drift Sveriges största tankstation för biogas/naturgas på Arlanda. Där kan nu framför allt trafik som frekvent trafikerar Arlanda tanka sina fordon på ett enkelt sätt.
Arbetet med att utveckla ny basproduktion i Stock-holm tog ett stort steg framåt i oktober när första spadtaget i Bristaprojektet kunde tas. Anläggningen kommer att ta tillvara energin från bland annat vanligt hushållsavfall. Årligen kommer ca 240 000 ton avfall att användas som bränsle för att framställa el och värme. När anläggningen står klar 2013, kommer den ha en värmeeffekt på 60 MW värme och en eleffekt på 20 MW, vilket motsvarar effektbehovet för 40 000 normalstora lägenheter. Projektet är en del av vår fort-satta klimatomställning från fossilt till förnybart och från ren värmeproduktion till kraftvärmeproduktion. På vår största anläggning, Värtaverket, har vi under 2010 fortsatt våra tester med inblandning av oliv-
Någr
a or
d fr
ån V
D
2
3
kärnekross i den kolpasta som utgör huvudbränslet. Vi lyckades under hösten nå upp till 32 volymprocents inblandning. Det lovar gott inför framtiden. Våra stora satsningar i Stockholm kommer att minska utsläppen av växthusgaser i Europa med cirka 600 000 ton per år när vi har kommit till år 2020. Målet är en i alla avseen-den uthållig energiproduktion.
I december kom så äntligen ett beslut från Konkur-rensverket. Utredningen hade pågått sedan 2007. Anledningen till att Konkurrensverket valde att granska Fortum Värme var mot bakgrund av att företaget är den största fjärrvärmeaktören i Sverige och verksamt på den största svenska fjärrvärmemarknaden, Stock-holm. Fjärrvärmen i Stockholm har varit det billigaste uppvärmningsalternativet under de senaste tio åren. Vi har hela tiden prissatt i förhållande till kundens bäs-ta uppvärmningsalternativ. Konkurrensverket kunde bl a konstatera att fjärrvärmepriset realt sett har mins-kat med 1,5% i Stockholm mellan åren 2005 och 2010.
Den långa utredningen som Konkurrensverket bedrivit gentemot Fortum Värme har också på ett poistivt sätt bidragit till att vi nu anstänger oss ytterligare för att ge omvärlden och våra kunder ännu mer insyn i vår verk-samhet. Det är tydligt, att fakta om hur väl fjärrvärmen fungerar, att vi möter konkurrens i form av andra upp-värmningsalternativ, hur hållbar produktionen är och hur säkra leveranserna är, inte når igenom det brus av tyckande kring en bransch, som enskilt bidragit till en av de största klimatomställningarna i modern tid.
Under utredningens gång har det blivit än mer tydligt hur viktigt det är att fjärrvärmebolagen har kundernas förtroende. Genom att ytterligare öppna upp redovis-ningen av våra intäkter och dessutom redovisa vilken ram som intäkterna ska hållas inom för 2011, vill vi göra det än tydligare, att våra fjärrvärmekunder inte betalar för mycket för sin fjärrvärme.
Under våren 2011 kommer Peter Nygårds TPA-utred-ning att släppas. Han har regeringens uppdrag, attlägga fram förslag på hur man med tredjepartstillträde till fjärrvärmenätet ska skapa konkurrens mellan flera aktörer i samma nät. Låt oss konstatera att frågan om fjärrvärmekonkurrens är genuint svår. I vår verksam-het möter vi varje dag konkurrens från framför allt värmepumpar. Det är den konkurrensen som tvingar
oss att ständigt bli effektivare, både för att behålla våra befintliga kunder - och få nya.
TPA-frågan handlar i grunden om kundernas förtroen-de för fjärrvärmebranschen. Vi har genomfört en rad åtgärder för att öka våra kunders förtroende för oss och det har gett resultat. Vi har numera ett nöjdkund-index som ligger över genomsnittet för branschen. Tyvärr har tidigare utredningar, bl a en utredning som Fastighetsägarna i Stockholm gjorde tillsammans med Eon och Vattenfall, inte kommit fram till att TPA leder till lägre priser. Samtidigt är det just det som kunderna förväntar sig. Om TPA införs och leder till ökade priser för kunderna, så är jag rädd att det skadar kundernas förtroende för hela branschen.
Vi kan nu blicka framåt och fokusera på vår investe-ringsplan fram till 2020 med investeringar på cirka 15 miljarder SEK, där Brista 2 och testerna med att öka inblandningen av olivkärnor i bränslet i Värtan, redan är i full gång. Framtiden innehåller många utmaningar och verksamheten är redo att möta dessa. Vi fort-sätter nu vårt arbete för att öka andelen förnybara bränslen och minska utsläppen av växthusgaser från produktionen av värme, kyla och el. Vi ska bli ännu bättre på att proaktivt möta våra kunders krav genom att utveckla våra erbjudanden.
3
Anders Egelrud VD
4
ÄgarförhållandenAB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad ägs till 90,1% av Fortum Power and Heat AB och 9,9% av Stockholms stad. Fortum Power and Heat AB ingår i den finska börsnoterade energikoncernen Fortum Oyj.
Stockholms stad har preferensaktier i AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad som ger ett lika ekonomiskt intresse som Fortum Power and Heat AB och teckningsoptioner vilka vid utövandet resulterar i ett lika ägande som Fortum Power and Heat AB. Ägarna har ett konsortialavtal som reglerar ägande och förvaltning av koncernen.
Förändringar i koncernenUnder året såldes Arvika Fjärrvärme AB till Arvika kommun. Utöver detta samlades verksamheterna utanför Stockholmsregionen i bolaget Värmevärden AB (tidigare Fortum Värme Alpha AB), varefter ett avtal om försäljning av bolaget tecknades med Maquarie Power & Infrastructure fund. Avyttringen av verksamheter utanför Stockholm motiveras främst av behovet att fokusera på stora planerade investeringar för att utveckla verksamhe-ten i Stockholm.
VerksamhetenKoncernen AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad producerar och levererar miljöanpas-sad fjärrvärme, fjärrkyla, el och gas till företag och privatpersoner i Sverige. Moderföretagets verksamhet består i att äga aktier i det operativa bolaget AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad samt svara för koncerngemensam-ma finansieringslösningar. Koncernens nyförsäljning minskade under 2010 jäm-fört med 2009. Den tidigare lågkonjunkturen påverkar byggandet av nya bostäder och lokaler, framförallt genom att större projekt senarelagts. Rörelseresultatet för koncernen uppgick till 1 429 MSEK, vilket understiger 2009 med 48 MSEK. Försäljningen ökade med 1 393 GWh till 13 278 GWh jämfört med föregående år. Nyförsäljningen under 2010 var 91 (128) GWh fjärrvärme samt 10 (26) GWh fjärrkyla.
Räntenettot i koncernen förbättrades med 93 MSEK.Nettolåneskulden minskade med 272 MSEK och uppgår till 10 229 MSEK.
Antalet anställda i koncernen vid utgången av 2010 uppgick till 828 (568) personer. Huvudorsaken till ökningen är övertagandet av personal som tidigare arbetat inom verksamheten men varit anställda av bolaget Fortum Service Öst AB.
InvesteringarFortum Värme Holdingkoncernen investerar årligen i utveckling för effektivare produktion, drift och distri-bution för att klara ständigt ökade miljökrav. Investe-ringarna i koncernen uppgick till 1 225 (1 226) MSEK och 0 (0) i moderföretaget.
De största investeringarna under året var byggstarten av ett nytt kraftvärmeverk Brista 2 i Sigtuna kom-mun och investeringar för ny stadsgasproduktion och fordonsgas.
Information om risker och osäkerhetsfaktorerAtt vara en aktör i fjärrvärme-, fjärrkyla- och gasverk-samhet utsätter verksamheten för olika typer av risker - finansiella, operativa och strategiska. De finansiella riskerna är relaterade till prisförändringar på el och bränslen i relation till det pris som koncernens produk-ter betingar i marknaden. Att äga och driva anlägg-ningar för kraft- och värmeproduktion samt tillhörande distributionsnät utsätter koncernen för operativa risker, vilka främst avser olika typer av produktions-störningar. Förändringar i skatte- och styrmedels-system har en stor inverkan på verksamheten - både avseende produktens värde såväl som lönsamheten i genomförda investeringar. Regeringen har tillsatt en utredning gällande tredje-partstillträde på värmemarknaden som bedöms vara klar våren 2011. Sedan 2008 finns en ny fjärrvärmelag och också en myndighet för övervakning av fjärr-värmeverksamhet. Lagen och myndigheten (Energi-marknadsinspektionen) reglerar ej prissättning, men det har tydliggjorts att en löpande utvärdering av hur prissättning på marknaden fungerar skall ske.
Även Konkurrensverket bedriver förundersökningar gällande prisssättning på värmemarknaden, bl a har
Förv
altn
ings
berä
ttel
se
44
5
fjärrvärmepriset i Stockholm varit föremål för Konkur-rensverkets granskning. Granskningen har under året lagts ned.
Finansiell ställning KoncernenEget kapital uppgick till 6 497 (6 071) MSEK vid årets utgång och soliditeten till 27,0 (25,4)%. Skuldsättnings-graden uppgick till 1,6 (1,7) ggr.
Moderföretaget Eget kapital uppgick till 2 961 (2 716) MSEK vid årets utgång och soliditeten till 18,4 (17,2)%. Skuldsättnings-graden uppgick till 3,6 (4,0) ggr.
Miljöinformation Fortum Värme Holdingkoncernen bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalkens 9 respektive 11 kapitel. Verksam-hetens miljöpåverkan består främst av utsläpp till luft och vatten, samt genom utvinning och transport av bränslen för energiproduktionen.
Att ta till vara energi som annars går förlorad och energieffektivitet i alla led är vägledande för For-tums utvecklingsplaner. Utmaningen är att utveckla energiproduktionen med både lokalt och globalt ansvarstagande. Året 2010 präglades av kall väderlek med ovanligt stort antal dygn med mycket låg medeltemperatur. Behovet av biooljor översteg den planerade anskaffningen samtidigt som bristen på lämpliga biooljor medförde prisrelationerna på bränslemarknaden ändrades dramatiskt. Detta ledde till en ökad användning av fossil eldningsolja. Andelen förnybar och återvunnen energi uppgick år 2010 till 80%, vilket trots den kalla vintern är en ökning jämfört med tidigare år. Denna ökning blev möjlig tack vare att Fortum Värme beslutat att allokera egenproducerad förnybar kraft för drift av värmepumpar. Fortum Värme planerar att minska känsligheten för kalla vintrar genom att ersätta driften i oljepannor med biobränslebaserad produktion i kraft-värmeverk. Den kalla vintern 2010 understryker vikten av denna satsning.
Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgångInga väsentliga händelser efter årets utgång.
Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Bolagets utveckling för att skapa en ny uthållig energiförsörjning leder till fortsatta investeringar i förnyelsebar energiproduktion och distribution. Detta är nödvändigt för att fortsättningsvis kunna erbjuda miljöinriktade och ekonomiskt hållbara energilösningar till kunder.
Nästa stora planerade investeringar är kraftvärmeverk vid Bristaverket i Sigtuna och ökad användning av biobränslen i befintliga anläggningar samt uppföran-det av ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk vid Värtaverket.
Förslag till disposition beträffande moderföretagets vinstStyrelsen föreslår att till förfogande stående vinst-medel jämte årets resultat i moderföretaget, kronor 1 960 098 212, disponeras enligt följande:
Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen Utdelning till aktieägarna - under förutsättning av årsstämmans godkännande - har lämnats med 400 000 000 SEK. Utdelningen kommer att utbetalas under 2011. Den föreslagna värdeöverföringen i form av utdelning reducerar bolagets soliditet till 16,3%. Soliditeten är, mot bakgrund av att bolagets verksamhet fortsatt bedrivs, betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå. Styrelsens uppfattning är att den föreslagna värde-överföringen i form av utdelning ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 § 2-3 st (försiktighetsregeln). Vad beträffar koncernens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser med tillhörande boksluts-kommentarer.
Utdelning: 400 000 000
Balanseras i ny räkning 1 560 098 212
Summa 1 960 098 212
5
2010 2009 Förändring
Värmeintäkter 6410 5 713 697
Kylaintäkter 207 189 18
Gasintäkter 214 204 10
Elintäkter 1 325 1 113 212
Övriga intäkter 462 374 88
Summa intäkter 8 618 7 593 1 025
Kraft- och bränslekostnader -4 438 -3 427 -1 011
Övriga kostnader -1 118 -1 281 163
Personalkostnader -626 -453 -173
Avskrivningar -980 -954 -26
Övriga rörelsekostnader -27 -27
Rörelseresultat 1 429 1 478 -49
Finansnetto -323 -431 108
Resultat efter finansnetto 1 106 1 047 59
Skatt på årets resultat -276 -292 16
Minoritetens andel -4 -9 5
Årets resultat 826 746 80
Tillgångar 2010-12-31 2009-12-31 Förändring
Immateriella anläggningstillgångar 22 32 -10
Utsläppsrätter 143 131 12
Byggnader, mark och tunnlar 4 391 4 329 62
Maskiner och andra tekniska anläggningar 14 720 14 710 10
Inventarier, verktyg och installationer 171 118 53
Övriga materiella anläggningstillgångar 1 163 1 268 -105
Finansiella anläggningstillgångar 19 98 -79
Råvaror och förnödenheter 963 1 168 -205
Kundfordringar 843 716 127
Övriga omsättningstillgångar 1 641 1 323 318
Summa tillgångar 24 076 23 893 183
Eget kapital och skulder
Eget kapital 6 497 6 071 426
Minoritetsintresse 38 57 -19
Avsättningar 3 552 3 530 22
Långfristiga skulder 10 356 10 104 252
Kortfristiga skulder 3 633 4 131 -498
Summa eget kapital och skulder 24 076 23 893 183
6
Konc
erne
ns r
esul
tatr
äkni
ng i
sam
man
drag
Konc
erne
ns b
alan
sräk
ning
i sa
mm
andr
ag(MSEK)
6
7
2010-01-01 - 2010-12-31 2009-01-01 - 2009-12-31
Den löpande verksamheten
Resultatet efter finansiella poster 1 106 1 047
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m. 924 861
2 030 1 908
Betald skatt -228 -55
Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital
1 802 1 854
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökningar(-) Minskningar(+) av varulager 203 -129
Ökningar (-) Minskningar (+) av rörelsefordringar -349 -208
Ökning(+) Minskning(-) av rörelseskulder 59 -22
Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 715 1 495
Investeringsverksamheten
Förvärv av dotterbolag - -
Avyttring av dotterbolag 77 -
Förvärv av immatriella och materiella anläggningstillgångar -1 225 -1 226
Avyttringar av materiella anläggningstillgångar 5 66
Ökning/minskning av finansiella anläggningstillgångar 1 3
Kassaflöde från investeringsverksamhet -1 142 -1 157
Finansieringsverksamhet
Upptagna lån - 570
Amortering av lån -34 -735
Utbetald utdelning -405 -403
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -439 -568
Årets kassaflöde 134 -230
Likvida medel vid årets början 29 6
Förändring koncernkonto -154 253
Likvida medel vid årets slut 9 29
(MSEK)Ka
ssafl
ödes
anal
ys -
konc
erne
n
7
Bränslemix totalt
Bränslemix Fjärrvärme
Bränslemix Fjärrkyla
Bränslemix El
13,7%
24,8%
9,5%7,7%
9,8%
9,1%
13,0%
12,1%
0,3%
14,5%
56,4%
3,0%0,8% 3,6%
9,3%
0,9%11,7%
23,0%
16,0%61%
33,2%
4,2%8,3%
1,9%
11,1%
27,3%
14,1%
Allokering alternativproduktion (GHG)
Allokering alternativproduktion (GHG)
87,4 % förnybart/återvunnet
100 % förnybart/återvunnet
58,6 % förnybart/återvunnet
74,6 % förnybart/återvunnet
Milj
öåre
t 201
0 Under året fattades beslut om första steget i utvecklingsplanen för bas-produktionen i Stockholmsregionen fram till 2020. Uppförandet av ett nytt kraftvärmeverk i Brista, Sigtuna, inleddes. Utvecklingsplanen, som innebär fortsatta satsningar för att fasa ut fossila bränslen och kraftvärme för ökad elproduktion, omfattar även ersättning av kol i Värtaverket. För första gången genomfördes mer omfattande försök med biobränslen i Värtaverkets koleldade kraftvärmeverk. Försöken kommer att fortsätta under 2011 och utvärderas efter driftsäsongen 2010/11. Under förutsättning att försöken faller väl ut och investeringsstöd beviljas, kommer anläggningen att modifieras för en ca 30% -ig permanent biobränsleförbränning. Miljötillståndet för ökad bio-bränsleanvändning i Värtaverket medger även att ett helt nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk uppförs i Värtan.
Även produkten fjärrkyla leder till effektivare användning av resurser. Våren 2010 togs ett underjordiskt fjärrkylalager i Hornsberg i kommersiell drift. Lagret innebär att ytterligare kunder kan avveckla sina kylmaskiner och istället ansluta sig till det elsnåla fjärrkylsystemet. Genom att ansluta sig till fjärrky-lanätet kan kunder mer än halvera sin elförbrukning för kylsystemet. Dessutom minskas köldmedieanvändningen lokalt.
Inom helägda dotterbolaget Stockholm Gas AB bedrivs projekt för ökad tillgång till biogas och tillförsel av flytande naturgas. Huvudfokus under 2010 har varit att slutföra projektet för att lägga ner spaltgasverket i Hjorthagen. En förgas-ningsanläggning för flytande naturgas (LNG) och två blandningsstationer för gas/luft har etablerats. Stockholm Gas AB ansvarar för de nya anläggningarna som uppförs i Hammarbyhamnen och Högdalen. Biogas kommer att ersätta naturgasen i takt med att tillgången på biogas ökar. Under året invigdes Sveriges största biogasmack vid Arlanda genom ett samarbete med Sweda-via. Förberedande arbete har pågått för att kunna etablera en anläggning för rötning av biologiskt material invid Bristaverket i Sigtuna.
Produktion, GWh 2007 2008 2009 2010
Elektricitet 1 653 1 597 1 806 1 917
Värme och ånga 9 193 9 269 9 673 10 690
Stadsgas 326 264 223 255
Fjärrkyla 381 393 452 465
Totalt 11 659 11 523 12 154 13 326
Utsläpp, ton
Koldioxid 936 277 889 300 1 037 137 1 285 659
Kväveodixer 1 303 1 479 1 490 1 864
Svaveloxider 232 245 377 560
Partiklar 52 58 67 88
Andel förnybart 58% 59% 60% 62%
- inkl. återvunnet 72% 73% 72% 74%
Våra
brä
nsle
n i p
roce
nt
8
Biobränsle
BiooljaReturbränsle/spillkyla fjärrvärmeproduktion Avfallsbränsle
Värme/kyla ur avlopps- och sjövatten och industriell spillvärme El
Stadsgas Fossilolja Kol
Våra förnybara/återvunna bränslen:
Våra icke förnybara bränslen:
* Inkluderar kommunerna Lidingö, Nacka, Sigtuna, Stockholm, Täby, Upplands-Väsby** Fortum Värme Nynäshamn AB ingår inte i AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad men är den del av Heat Scandinavia.
Kristinehamn ingår inte i denna sammanställning då vi inte har egna kunder på orten.
KommunBränslemix*)
Koldioxid gram/MWh
Kväveoxid gram/ MWh
Svaveloxid gram/MWh
Partiklargram/MWh
Andel förnybart/återvunnet
Totalt Fortum Värme 96 368 141 43 7
Fjärrkyla 0 0 0 0 100%
El totalt 295 586 291 63 7 57%
Stockholm* 64 019 112 39 4 80%
Arvika 43 236 289 99 3 82%
Avesta 109 145 189 87 3 83%
Grums 41 656 42 28 0 84%
Hofors 37 095 136 73 0 85%
Hudiksvall 6 637 202 0 6 96%
Hällefors 99 661 246 149 22 85%
Ljusnarsberg 150 801 322 291 151 82%
Nynäshamn** 66 915 149 99 24 84%
Säffle 55 966 207 41 56 85%
Torsby 7 165 290 33 66 97%
Räkna ut vilken klimatpåverkan fjärrvärmen har med hjälp av miljökalkylatorn på www.fortum.se/klimatfordelar*) Värme + Kyla + El
9
Kommun/produktVärme + Kyla + El
Andelar i %
Andel värme/kyla ur
avlopps- och sjö-vatten samt
industriell spillvärme
Andel biobränsle
Andelel
Andel returbränsle/
spillkylafjärrvärme-produktion
Andel biologiska
oljor
Andel avfalls-bränsle
Andel kol
Andel fossil
olja
Andel stadgas
Totalt Fortum Värme 13,7 24,8 9,5 7,7 9,8 9,1 13 12,1 0,3
Fjärrkyla 23 0 16 61 0 0 0 0 0
El totalt 0 33,2 4,2 8,3 1,9 11,1 27,3 14,1 0
Stockholm* 21,6 21 12,8 8,3 9,9 7,6 9,8 ,8 0,2
Arvika 3,7 78 2,7 0 0 0 0 15,6 0
Avesta 7,9 15 2,7 0 0 59,2 0 15,3 0
Grums 82 0 0,2 0 0 0 0 17,8 0
Hofors 16,5 67,4 3,9 0 0 0 0 12,2 0
Hudiksvall 8 79,8 3,8 0 6,1 0 0 2,3 0
Hällefors 4,7 79,3 1,4 0 0 0 0 14,6 0
Ljusnarsberg 0 81,5 1,8 0 0 0 0 16,7 0
Nynäshamn** 14,8 33,5 7,7 0 0 35 0 9 0
Säffle 0 66,9 2,7 0 16,9 0 0 13,5 0
Torsby 0 97,5 0,1 0 0 0 0 2,5 0
I december 2009 kunde en strategi för fortsatt hållbar och lönsam utveckling av produktionssystemet läggas fast. Det är en kraftsamling av sällan skådat slag som nu inleds, och som ska föra verksamheten mot visio-nen om en klimatneutral produktion senast vid 2030. Redan vid 2015 kan den redan låga användningen av fossila bränslen ha halverats jämfört med idag, något som signifikant kommer att bidra till att Stockholms stads ambitiösa klimatpolitiska målsättningar uppnås. 2020 kommer Stockholm vara en kolsänka för Europa med 600 000 ton koldioxid per år. Det vill säga vår. verksamhet kommer inte bidra till ökade koldioxid-utsläpp utan istället bidra till en total minskning av utsläppen.
Redan under 2009 påbörjades projekt för att ge-nomföra denna strategi. Snart sagt varje produk-tionsanläggning i Stockholmsområdet omfattas nu av konkreta projekt eller förstudier som syftar till att öka produktionen av kraftvärme med återvunna eller förnybara bränslen. Byggandet av en ny avfallsdriven anläggning i Brista inleddes under 2010. En ansökan om miljötillstånd för en ny eller modifierad anläggning för kraftvärme med biobränslen och returbränslen i Hässelby lämnades in i början av 2010. I Värtaverket pågår intensivt arbete för att öka andelen biobränslen i produktionsmixen, på kort sikt genom inblandning i befintligt kolkraftvärmeverk, och på lite längre sikt genom konverterade enheter och ny kraftvärme.
ResurshushållningMinskad förbrukning av primärenergi-råvara genom att:• Öka andelen effektiv kraftvärme- produktion för värmebehovet
• Öka andelen energi från avfall och spillvärme - energi som annars skulle gå förlorad
• Fortsatt engagemang för effektiv an-vändning av energi hos kunder
KlimateffektivitetMinska utsläppen av växthusgaser genom att:• Minska andelen fossila bränslen - halvera mängden kol till 2015
• Öka andelen förnybar el producerad iklimateffektiv kraftvärme
FörnybarhetÖka andelen förnybar energi genom att:• Öka andelen förnybara bränslen i vår
produktion
• Säkerställa att förnybara bränslen fram-ställs på ett hållbart sätt.
Road
map
202
0
Vår
stra
tegi
för
att n
å hå
llbar
het
Mål Att vara den klimatbevarande energi-
leverantören.
Alla samhällen där Fortum Värme finns ska ha en uthållig energiförsörjning.
Vår planerade bränslemix i Stockholm 2020. Alla bränslen är förnybara med undantag av kolet. Elen är delvis förnybar. Totalt sett kommer bränslemixen vara förnybar till över 90%.
KolBioolja
Pellets
FlisReturbränsle
Avfall
ElSpillvärme
10
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
VärtaverketNy rökgaskondensering på plats.
Bristaverket Ny kraftvärmepanna. Bränsle: avfall.
Värtaverket 50 % inblandning av biobränsle i panna 6.
Värtaverket Ny kraftvärmepanna. Bränsle: flis.
Högdalenverket Ny kraftvärmepanna. Bränsle: avfall.
Stockholm Nytt kraftvärmeverk.
Värtaverket Ombyggnad av panna till biobränsle.
Hässelbyverket Ny kraftvärmepanna. Bränsle: pellets.
Våra
pla
ner
för
Stoc
khol
m 2
010-
2020
De närmaste tio åren kommer vi investera ca 15 miljarder i ny kraftvärme i Stockholm. År 2020 kommer Stockholm vara en kolsänka för Europa med 600 000 ton koldioxid per år.
11
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
HornsbergslagretDygnslager för ökad frikylaandel och ökad
kapacitet.
Karlsbergskanalen Transiteringsledning för ökad kapacitet.
Frikyla ur Saltsjön Ny kapacitet i �ärrkylaproduktionen.
Hammarbyverket Förbättrad produktion och ökad kapacitet.
HuvudkontorAB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad115 77 StockholmTel: 08-671 70 00Fax: 08-671 82 82Besöksadress: Lidingövägen 115
KundserviceTel: 020-46 00 00 Fax: 08-671 77 51 E-post: [email protected]
Adress: Kundservice VärmeAB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 115 77 Stockholm
Öppettider: Mån-tors: 8-16 ; Fre: 8-15 Felanmälan: 020-44 11 00
www.fortum.se/fjarrvarme
Kont
aktu
ppgi
fter
Produkter Företag Privat Totalt
Gas 3 818 65 536 69 354
Fjärrvärme 7 741 4 882 12 623
varav Stockholm 6 959 2 360 9 319
varav övriga Sverige 782 2 522 3 304
Kyla 362 0 362
Samtliga produkter 11 921 70 418 82 339
Verksamhetskommuner:Avesta, Grums, Hofors, Hudiksvall, Hällefors, Kristinehamn, Lidingö, Ljusnarsberg, Nacka, Nynäshamn, Sigtuna, Stockholm, Säffle, Torsby, Täby och Upplands-Väsby
Ägande AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad ägs till 90,1% av Fortum Power and Heat AB och 9,9% av Stockholms stad. Stockholms stad har preferensaktier i AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad som ger ett lika ekono-miskt intresse som Fortum Power and Heat AB och tecknings-optioner vilka vid utövandet resulterar i ett lika ägande som Fortum Power and Heat AB.
StyrelsePer Langer (styrelseordförande), FortumMagnus Tegborg (vice styrelseordförande), Stockholms stad (M) Tomas Berglund (arbetstagarrepresentant) Gunnel Färm, Stockholms stad (S)Håkan Grefberg, Fortum Susanne Jonsson, Fortum Madeleine Raukas, Stockholms stad (M)Jan Valeskog, Stockholms stad (S)Leif Viklund (arbetstagarrepresentant)Tomas Wall, Fortum
Management TeamAnders Egelrud, VDJens Bjöörn, Communication & SustainabilityLeif Evaldsson, Asset ManagementJohanna Eriksson, HRPer Lind (tf), Production & DistributionShamsher Khan, Production Optimisation & Fuel Management Kerstin Levin, Business ControlPeter Mörke, MarketsStefan Patrikson, Investment Analysis & Regulatory Framework
Vi är en Reko fjärrvärmeleverantör. Det betyder att vi lever upp till högt ställda krav på öppenhet, jämförbarhet och förtroende.
AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stadFortum Värme producerar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla, gas och el. Bolaget bidrog starkt till att Stockholm utsågs till European Green Capital 2010 av EU. Företaget har 828 anställda, omsätter 8,4 miljarder kronor och hade under 2010 12 985 miljömedvetna fjärrvärme- och fjärrkylakunder och cirka 70 000 gaskunder i 17 svenska kommuner. Företaget är den svenska delen av Heat Scandinavia som omfattar Fortums fjärrvärmeverksamhet i Sverige och Norge.
ProduktionsmixVår totala bränslemix är förnybar eller återvunnen till 80%.
Produktion totalt (GWh):Värme och ånga 10 690Fjärrkyla 465Stadsgas 255El 1 917
Antal kunder
