UPPSALA UNIVERSITET RAPPORT NR: 2011-021-009 Institutionen fr pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Sjlvstndigt arbete p C-niv inom Bild/IKT och media, 15hp VT 2011

Videokonst En inblick i videokonstens vrld

Frfattare: Handledare: Gabriela Dueas Beltrn Staffan Lvgren Examinator: Monica Langerth Zetterman

2

Abstract [sv]:

Uppsatsen behandlar konstnrligt uttryck utefter en relativt ny konstform nmligen videokonst.

Med relativ ny menas att det inte var frrn 60-talet som det dk upp. Underskningen utgr

ifrn mtet mellan uppsatsfrfattaren och videokonstnrerna Anders Rnnlund och Katarina

Lfstrm. Genom att intervjua en kvinnlig och en manlig konstnr, samt genom att titta nrmare

p deras verk, vill uppsatsfrfattaren frska se vad som pverkar deras skapandeprocess, deras

inspiration och tankegngar. Att intervjua tv konstnrer r inte tillrckligt fr att dra ngra

generella slutsatser men det ger oss en inblick hur annorlunda skapandeprocessen kan se ut

beroende p konstnren och dess bakgrund. Forskningsansatsen fokuserar p att underska vad

videokonst innebr, processen frn id till slutprodukt samt hur slutprodukten kan se ut nr den

stlls ut. Dessutom har det, genom en intervju med Louise Bown, filmkonsulent p Film i

Uppland, underskts vilket arbete Uppsala ln lgger p att upplysa allmnheten om videokonst.

Studien visar att videokonst r en konstform som r svr att kategorisera men tillrckligt distinkt

fr att definieras. Underskningen visade de intervjuade konstnrernas skapandeprocess

varierade beroende p deras bakgrund dock gr det inte att generalisera eftersom tv r fr f

informanter fr att gra detta. Sedan gr det att konstatera att Uppsala gr en hel del insatser fr

att frska infra videokonst i lnet men att ytterligare informationsspridning skulle behvas.

Nyckelord: Videokonst, kvalitativa intervjuer, Uppsala ln, skapandeprocess, inspiration.

3

Innehllsfrteckning

Abstract

1 Inledning ................................................................................................................. 4

1.1 Bakgrund ....................................................................................................................................... 4

1.1.1 Samtidskonst ................................................................................................................................. 5

2 Syfte och frgestllningar ........................................................................................ 6

2.1 Syfte ................................................................................................................................................ 6

2.2 Frgestllningar ............................................................................................................................. 6

3 Teoretisk bakgrund ................................................................................................. 7

3.1 Videokonstens historia ................................................................................................................ 7

3.2 Videomediets betydelse fr kvinnliga konstnrer.................................................................... 9

3.3 Kvinnliga konstnrers inkomst. ............................................................................................... 10

3.4 Tidigare forskning ...................................................................................................................... 10

4 Metod .................................................................................................................... 13

4.1 Kvalitativa intervjuer .................................................................................................................. 13

4.2 Samtalsintervjuer ........................................................................................................................ 13

4.3 Urval ............................................................................................................................................. 14

4.4 Avgrnsning ................................................................................................................................ 14

4.5 Validitet och reliabilitet.............................................................................................................. 15

4 5 Visuell gestaltning ................................................................................................. 16

5.1 Videokonst Delirium ................................................................................................................... 16

6 Resultat .................................................................................................................. 17

6.1 Definition av videokonst ........................................................................................................... 17

6.2 Pverkande faktorer i skapandeprocessen .............................................................................. 18

6.3 Rrlig bild och videokonst i Uppsala ln ................................................................................ 21

7 Diskussion ............................................................................................................. 22

7.1 Diskussionen kring studiens resultat ...................................................................................... 22

7.2 Sammanfattning .......................................................................................................................... 26

Litteraturfrteckning .......................................................................................................... 27

Bilagor

4

1. Inledning

Termen konst r enligt Nationalencyklopedin verksamheter som syftar till att framkalla srskilda

sinnesintryck och knslomssig eller tankemssig inlevelse. 1 Medlen vi framkallar dessa sinnesintryck och

upplevelser med kan vara mnga, allt ifrn en tavla till mer tekniska medel som exempelvis video.

Denna uppsats kommer att behandla videokonst men det r lngt ifrn en sammanfattning av

vad videokonst r utan fungerar mer som ett frsta mte med konstformen. De funderingar jag

kommer att berra r bland annat: Vad r det som intresserar en konstnr i skapandet av ett

videokonstverk? Var hittar konstnren inspirationen? r studiebakgrunden viktig fr

konstnrerna och i s fall p vilken stt?

1.1 Bakgrund

Intresset fr videokonsten och min vilja att underska konstformen nrmare vcktes av den

enkla anledningen att jag ville lra mig att arbeta med en konstform som jag tror kan komma att

intressera flera ungdomar i min framtida bildundervisning p gymnasieskolan. Gvleborg,

Uppsala och Dalarnas ln startade hsten 2006 ett videokonstntverk kallat VideoGUD (GUD

str fr initialerna i varje ln, Gvleborg, Uppsala och Dalarna). Syftet med ntverket r att

tillgngliggra aktuell videokonst fr allmnheten. De stdjer dessutom konstnrer och filmare

som verkar i omrdet genom att arrangera en festival fr videokonst och experimentell film.

Dessutom finns det ett antal videostationer som r utplacerade i offentliga miljer som bibliotek,

skolor, museer, vrdinrttningar och kulturhus runt om i de tre lnen. Varje r finns det tv

program, ett p vren och ett p hsten, dr det visas fem filmer per termin. Varje film visas

under tre veckor, och det r samma film p alla stationer i de tre lnen. Ntverket vill med dessa

stationer ka exponeringsplatsen i det offentliga rummet. Mindre orter med begrnsade

utstllningsarrangrer fr mjligheten att visa aktuell konst av vrldsklass tack vare VideoGUD:s

verksamhet. Videostationerna i Uppsala ln finns vid Akademiska sjukhuset i Uppsala,

Bildningscentrum Jan Fridegrd i Blsta, Lasarettet i Enkping och vid Tierps vrdcentral.2

Varje r i maj arrangerar dessutom alla tre ln en videokonstfestival som de turas om att vara

vrdar till frn r till r. Festivalen har gratis entr och r ppen fr allmnheten. Syftet med det

r att vcka vidare diskussioner kring videokonst eftersom det r en konstform som stndigt

frndras i takt med tekniken. I festivalen ingr frelsningar kring videokonst ledda av

konstnrer och branschfolk och ven visning av nationell och internationell aktuell videokonst.

1 http://www.ne.se/kort/konst (11-04-19) 2 http://www.videogud.se/innehall/videostationerna/videokonststationer/uppsala/ (11-05-21)

5

Det anordnas dessutom fr festivalen tv tvlingsmoment, en klass fr professionella/

hgskolestuderande konstnrer och en klass som r ppen fr alla. Ett av kraven r att man har

anknytning till ngot av lnen.3

Anledning till att jag tar upp VideoGUD i min bakgrund r att jag har anvnt mig av deras

hemsida som std till att bde stlla frgor till filmkonsulenten jag intervjuat samt till att f

ytterligare information till videokonstfestivalen 2011 som Dalarna stod vrd fr i r och som jag

nrvarade vid. Jag valde att nrvara vid festivalen fr att jag ansg det viktigt att sjlv kunna se

hur festivalen gr till. Detta fr att skapa mig strre frstelse samt fr att kunna bedma om det

r ngot jag kan anvnda som resurs i min undervisning i framtiden.

1.1.1 Samtidskonst

Videokonsten r en del av samtidskonsten och fr att ta reda p vad videokonst r mste vi brja

med att redogra begreppet samtidskonst.

Malmborg, Elisabeth4 tar upp i sin uppsats problemet med att koda av begreppet samtidskonst.

Problemet uppstr nr olika tolkningar grs eftersom samtidskonst inte har ett lika starkt fste i

konsthistorian som modernismen och postmodernismen. Samtidskonsten definieras i Malmborgs

text som idbaserad konst dr det r idn som styr innehllet och formen. Den engelska

versttningen Contemporary art anses inte vara en lika brett term som samtidskonst och klarlggs

vara konst som genom form, teknik och material bryts mot konsttraditionen p ett

genomgripande stt samt att den diskuterar olika samhllsfenomen. Samtidskonst innefattar

detta men ven mycket mer som till exempel utmrkt medel fr att diskutera frgor kring

identitet, maktfrhllande, etnicitet och kn. Malmborg tar upp samtidskonst som ett anvndbart

verktyg i skolan dr det kan skapa diskussioner och debatter kring samhlle och kulturer och som

kan anvndas fr att utveckla elevernas kompetens rrande demokratiska frgor.

Malmberg tar upp hur man ibland kan blanda samtidskonst med modernismen och

postmodernismen men frklarar skillnader genom att en tidsram dr modernismen strckte sig

frn 1900-talet till 1960-talet d postmodernismen tog fart. Samtidskonst anses strcker sig istllet

frn 90-talet och framt enligt Malmborg.

Johansson, Jon och Garpmo, Henrik5 tar upp i sitt examensarbete tre klara kriterier som srskiljer

samtidskonst frn annan typ av konst. Dessa tre kriterier r fljande:

3 http://www.videogud.se/innehall/om-videogud/ (11-05-20) 4 Malmborg, Elisabeth (2010)

5 Johansson, Jon & Garpmo, Henrik (2008)

6

1. Konst som behandlar och problematiserar det som r betydelsefullt i vr tid

2. Konst som utifrn moraliska och etiska infallsvinklar undersker sociala relationer,

hndelser och situationer samt diskuterar olika samhllsfenomen och frhllande mellan

samhlle och individ.

3. Konst som idbaserad dr idn bestmmer form och material.

Sammanfattningsvis kan vi tillsammans komma kram till att samtidskonst anses vara konst frn

90-tal och framt och som r behandlar olika samhllsfenomen dr det r sjlva idn som

bestmmer vilken teknik man skall anvnda sig av och som dessutom vcker diskussioner

beroende p olika moraliska och etiska infallsvinklar.

2. Syfte och frgestllningar

Hr nedan presenteras syftet och de frgestllningar som uppsatsen r grundad p.

2.1 Syfte

Syftet med den hr uppsatsen r att studera vad videokonst innebr och att f kunskap om hur

processen mellan id och slutresultat kan se ut. Jag kommer dessutom att frska f en inblick

genom mtet med Anders Rnnlund och Katarina Lfstrm om hur processen mellan id till

slutprodukt kan se ut. Syftet med denna uppsats r ocks att frska f tillrckligt med kunskap

inom konstformen fr att sjlv frska skapa ett videokonstverk tillsammans med tv kamrater.

Genom att sjlv bekanta mig med konstformen s kommer jag komma videokonsten nrmare fr

att sedan kunna ha en liten grund om hur man kan anpassa det till min framtida undervisning. En

ytterligare insats fr att f tillrcklig kunskaper om videokonst r att ta reda p vad Uppsala ln

gr fr att belysa invnarna om konstformen. Detta anser jag r viktig fr mig eftersom jag i

framtiden vill jobba i Uppsala och d vill jag veta vilka resurser finns i Uppsala fr att integrera

videokonst i min bildundervisning.

2.2 Frgestllningar

De frgestllningar jag utgr ifrn r:

1. Vad r videokonst?

2. Vilka faktorer pverkar de intervjuade konstnrers skapandeprocess med videokonst?

3. Vad grs i Uppsala ln fr att upplysa allmnheten om videokonst?

7

3. Teoretisk bakgrund

Under detta avsnitt presenteras videokonstens historia, samt tidigare forskning som gjorts kring videokonst och skapandeprocesser. Jag redovisar ocks om Uppsalas insatser fr att kultivera befolkningen betrffande konst i allmnhet.

4.1 Videokonstens historia

Videokonsten r en relativt ny konstform som inte strcker sig lngre tillbaka n till kring 1960 d

de frsta konstverken inom TV- och videoteknik dk upp. 6 Konstformen baseras p elektroniska

upptagningar av ljud och bild som visas p bildskrm. Den koreanska konstnren Nam June Paik

brukar ses som videokonstens fader, d han var den frsta som stllde ut en videoinstallation,

kallad "Exposition of Music Electronic Television", vid ett

galleri i Wuppertal, Tyskland.

Nam June Paik Exposition of Music Electronic Television, 19637

Videokonst kan vara sjlvstndiga verk som visas p bildskrmar som skapar ett samarbete

sinsemellan eller med andra konstnrliga freml som kan frstrka upplevelsen av konstverket.

Sjlva videon r ofta en del av en installation eller en iscensttning av en konstnrlig hndelse. 8

Videokonsten idag r s sjlvklar att ingen ifrgastter dess befinnande i ett galleri eller i ett

museum lngre. Det r ett sjlvklart medel fr dagens konstnrer. 9 Det har dock inte alltid varit

s. I mitten av 1960-talet brjade konstnrer frn bl.a. Fluxusrrelsen (en konstnrlig rrelse som

ifrgasatte konstnrliga normer och vrderingar, t.ex. genom att med hjlp av bl.a. improvisation

frska verbrygga klyftan mellan konst och liv samt mellan konstnren och publiken10) att

arbeta med TV-apparaten som ett kulturellt symboliskt objekt. Det skedde samtidigt som de

frsta portabla videobandspelarna dk upp och konstnrerna brjade experimentera med den nya

6 Liljefors, Max (2005) s. 11 7 http://www.medienkunstnetz.de/assets/img/data/258/bild.jpg (11-04-23) 8 http://www.ne.se/school/lang/videokonst (11-04-21) 9 Liljefors, Max (2005) s. 40 10 http://www.ne.se/school/lang/fluxus (11-04-21)

8

tekniken11. Ett av dessa experiment gjordes av Nam June Paik som tillsammans med Shuya Abe

utvecklade den s kallade Paik/Abe Synthesizer Scan Modulator som pverkade TV-skrmens

linjeraster p olika stt beroende p TV-system. 12

Konstnrsparet som bestod av den islndska konstnren Steina Vasulka och den tjeckoslovakiska

konstnren Woody Vasulka utvecklade den mest systematiska utforskande skanningsfunktion av

TV:n nr de immigrerade till USA och brjade arbeta med elektroniska media 1969. De skapade

tillsammans verk dr de modifierade videosignalen. De fortsatte att skapa sdana underskningar

p var sitt hll s smningom.

Hr r ett exempel p ett verk av Woody Vasulka:

Woody Vasulka Didactic Video, 197513

Det krvdes bde tekniska kunskaper samt ekonomiska frutsttningar fr att konstnrer skulle

brja upptcka videons potential. Ngot som ven spelade en stor roll i videokonstens historia

var den vnsterpolitiska radikalitet som genomsyrade 1960-talets samhlle. Hippievgen brjade

ta fart, kvinnorrelsen och de etiska minoriteternas rrelser mot jmlika rttigheter. Studenterna

vid universiteten i Europa och Amerika gjorde uppror mot Vietnamkriget, den ldre

generationens inskrnkta syn p allt, samt den banala konsumtionen samhllet nyttjade. Allt detta

pverkade videokonsten genom att flera konstnrer brjade med att genom video protestera mot

dessa samhllsproblem.14

Vi stter p tv svrigheter nr vi frsker kategorisera videokonst. Dels att konstnrer inte fljer

ngra begrnsande riktlinjer, dels att en sdan kategorisering knns nst intill omjlig p grund av

dagens oenhetliga videokonst. 15

11 Widding, Astrid Sderbergh (2006) s.132 12 Liljefors, Max (2005) s. 26 13 http://www.uclan.ac.uk/schools/adp/electronic_digital_art/files/EDAU_Woody_Vasulka_1975.jpg (11-04-23) 14 Liljefors, Max (2005) s. 37-38 15 Liljefors, Max (2005), s. 40

9

Konstnrerna underskte medlets tekniska villkor dr realtiden, d.v.s. det faktiska tidsfrloppet16,

kom att definiera sjlva videon. Man fokuserade p videon i sig och frskte att inkludera bde

betraktaren och konstnren i samspelet med videon. Under 70-talet strvade flera konstnrer

efter att anvnda sig av videon som ett alternativ till de erknda konstformerna samt att komma

ifrn den kommersiella televisionen. Konstnrernas strsta strvan var att genom billig utrustning

frmedla till folket de kulturella samt sociala fenomen som oftast blev sidosatta av de etablerade

medierna. Videon anges vara postmodernismens medium i den bemrkelsen att den terspeglar

postmodernismens bildsamhlle dr verkligheten har kommit att ersttas av representationer av

verkligheten. Videokonsten kan presenteras p olika stt under en utstllning. Ibland kan

konstnren vlja att visa sitt verk genom en projektor eller genom en skrm. Vissa konstnrer

brukar dessutom kombinera videon med objekt utanfr bildrutan. Dessa kallas enligt Liljefors

videoinstallationer, videoskulpturer eller videoobjekt.17

4.2 Videomediets betydelse fr kvinnliga konstnrer.

Under 1960-talet kom videomediet att ha en stor betydelse fr de kvinnliga konstnrerna.

Eftersom video inte hade ngon historia om att exkludera kvinnor s kom medlet att ses som en

anvndbar kanal till att fra fram en feministisk diskussion. Videon kom att vara lmplig fr att

kunna dokumentera och frmedla andra konstformer som intresserade kvinnor, nmligen

performancekonsten. Denna kom att locka kvinnorna som ett alternativ till mleriet och

skulpturen, som ansgs vara mansdominerade konstformer. Genom videon och

performancekonsten bestmde sig kvinnorna att byta rollen som modell till en mer aktiv roll som

konstnr. De som fortfarande valde att vara framfr kameran frskte plocka isr de hrskande

kvinnliga stereotyperna.

Martha Rosler r en kvinnlig konstnr som genom fotografi, performance och video kom att

frhlla sig kritiskt mot de sociala och politiska strukturerna som frutstter kvinnans villkor i

samhllet. I sin sex minuter lnga Semiotics of the Kitchen18 frn 1975, undermineras stereotypen av

en hemmafru. Rosler gr igenom olika kksredskap i alfabetisk ordning som en instruktionsfilm,

och samtidigt tvingas hon in i rollen som hemmafru. Hon r lngt ifrn njd med den rollen och

det uttrycker hon med de vldsamma rrelser med vilka hon hanterar redskapen.

16 http://www.ne.se/lang/realtid (11-05-19) 17

Liljefors, Max (2005), s. 131 18 http://youtu.be/3zSA9Rm2PZA (11-05-23)

10

En annan kvinnlig konstnr som har kommit att stta spr inom videokonsten r Dara Birnbaum.

Birnbaum fokuserar p att ta isr televisionens struktur och koder och manipulera det redan hgt

manipulerat mediet. I bandet Technology Transformation: Wonder Woman19 frn 1978-1979 har

Birnbaum klippt korta utsnitt ur TV-serien Wonder Woman. Hon har sedan klippt ihop bl. a. olika

explosioner, huvudkaraktrens frvandling till Wonder Woman med en snurrning och upprepar

dessa scener flera gnger om. Genom att upprepa scenerna vill Birnbaum f tittaren att frhlla

sig kritisk till de banala uttryck som televisionen anvnder sig av och som televisionen drnker

oss i, som att till exempel frvandla en vanlig sekreterare till en mirakelkvinna med hjlp av en

snurrning av kroppen samt ett blndande ljus. I bakgrunden hr man discolten Wonder Woman in

Discoland av the Wonder Woman in Discoland Band. Texten framhver den sexuella laddning

som frvandlingen av superhjltinnan vernaturliga krafter representerar.

Man kan sga lite sammanfattande att det var tv teman som frmst genomsyrade den

feministiska orienterade videokonsten under 1970-talet. Ena var kritik mot kvinnans givna roll i

hemmet som ngot naturligt och den andra rollen som sexobjekt vars syfte r att tillfredstlla fr

att bli tillfredstlld.

4.3 Kvinnliga konstnrers inkomst.

Enligt Konstnrsnmnden rapporten Konstnrernas inkomster ur ett jmstlldhetsperspektiv20 som

publicerades 2010, tjnar kvinnliga konstnrer 90 procent av mnnens inkomst trots att gruppen

av konstnrer r mer jmstlld. Konstnrsnmnden berknar att gruppen bestr av 46 procent

kvinnor och 53 procent mn. Rapporten baserades p statisktik om 21 500 konstnrer r 2007.

4.4 Tidigare forskning

Videokonst r en relativ ny konstform som fortfarande inte r helt bekant hos allmnheten trots

att det r en sjlvklarhet fr konstnrer. I Max Liljefors bok21 beskrivs videokonstens historia och

dess brjan p 60-talet nr videoteknologin ndde konstvrlden och konstnrer brjade utnyttja

videon som ett konstnrligt medium. Max Liljefors gr i sin bok en sammanfattning av

videokonstens historia och teori. Fr att kunna frst vad videokonst r mste vi titta tillbaka p

dess historia.

19 http://youtu.be/HhMG-QCJVsE (11-05-23) 20

Marita Flisbck (2010) 21

Liljefors, Max (2005)

11

Astrid Sderbergh Widding22 har i sin bok om rrlig bild tillgnat ett kapitel t videokonst i

Sverige, dr hon berttar historiken bakom videokonstens uppkomst i vrlden samt nr den dk

upp i Sverige. Hon diskuterar bl. a. att konstnrerna sjlva har sttt fr historieskrivingar och

analys ver videokonstens utveckling. Hon frklarar detta fenomen genom att videokonst har

varit ett negligerat omrde hos konstvetare, och drfr har konstnren sjlv sttt fr bde

historieskrivingar samt det teoretiska och kritiska arbetet. Detta r egentligen inte srskilt konstigt

med tanke p hur det sedan videokonstens uppkomst r konstnren sjlv som har sttt fr

produktionen, spridningen, introduktion till utbildning samt kritiken och finansieringen.

Widding frklarar dessutom svrigheter med att definiera videokonsten eftersom den delas i en

mngd olika produktions- och presentationsstt. I sin tur grnsar videokonsten till andra

konstnrliga former som spelfilm (videoverk det gr att visa p duk vid festivaler), skulptur (det

gr att skapa en installation kring det), och dans och teater (fr att video gr att anvnda i

performancekonsten)

Ngot jag finner intressant och viktig fr definitionen av videokonst r vad Widding tar upp om

svrigheten med att just definiera videokonst p grund av att tekniken utvecklas och med den

utvecklas ven sjlva konstformen. Medan vissa konstnrer vill komma ifrn TV-bildsformat och

projektioner vill andra anvnda sig av just dessa.23

Fredrik Stolt24 undersker i sin kandidatuppsats konstinsatsen p Akademiska sjukhuset i

Uppsala. Konst p Akademiska sjukhuset r ett frsk frn Uppsala ln att frska n flera

personer n de som sker sig sjlva till museer och dylikt. Stolt ger en verblick av kulturpolitiska

ml genom att ta upp kulturpolitiska strategier som Uppsala ln har som r uppdelad i tre

omrden: Det frsta mlet r det konstpolitiska mlet, som fokuserar p att ha vlfrsett konstliv av

hg kvalit. Detta grs genom att landstinget underlttar fr professionella konstnrer att vara

verksamma i lnet och stimulera kning av mngfald i lnets konstliv. Landstinget frsker

dessutom visa ppenhet fr nya konstformer och teknik. Det andra mlet r det kulturpolitiska

mlet, och innebr att lnets invnare skall vara kulturellt inblandade. Fr att kunna n mlet ger

lnet invnarna mjligheter till att vara skapande, kreativa och aktiva inom konsten. Man vill

dessutom ka invnarnas kunskapsskande och integrera mtesplatser dr man kan ka

tillgngligheten till konstupplevelser. Det sista mlet r mlet fr kulturplaneringen som baseras p att

22 Widding, Astrid Sderbergh(2006) 23

Widding, Astrid Sderbergh(2006) s.133-134 24 Stolt, Fredrik (2006)

12

lnet skall erbjuda en lockande livsmilj. Insatserna frn lnet fr att gra detta mjligt r att

bidra till att kulturen blir mer tkomlig i hela lnet. Integration av konst och kultur i det offentliga

rummet samt en kning av intresse och insikt fr kultur som utvecklingsfaktorn r ocks en del

av metoden till att n mlet. Dessa tre ml r viktiga fr denna uppsats eftersom de bidrar till att

svara p den tredje frgestllningen, om vad Uppsala ln gr fr att upplysa allmnheten om

videokonst.

Stolt tar ocks upp vilka faktorer man mste ha i tanke nr man utsmyckar ett sjukhus eftersom

det skiljer sig frn utsmyckande av ett museum. Man tar i frsta hand hnsyn till att sjukhuset r

en arbetsplats och en vrdinrttning och drfr mste utsmyckas drefter med hnsyn till

patienter och anstllda.

Maria Andrn och Elisabeth Peterson25 beskriver och undersker skapandeprocessen i ett

pedagogiskt frestllningsarbete ur ett ledarperspektiv. De beskriver hur skapandeprocessen kan

se annorlunda ut frn person till person, eller t.o.m. frn gng till gng. Trots det har Pirjo

Birgerstam, kunnat se ett mnster i skapandet menar Andrn och Peterson. Birgerstams teori

baseras p att det finns tv niver som man vxlar mellan under skapandeprocessen. Dessa tv

niver r vad Birgerstam kallar fr estetisk-intuitiv niv och rationell-analytisk niv. Dessa tv niver

innebr tv helt olika stt att arbeta p men som man vxlar mellan under skapandet. Estetisk-

intuitiv niv r kopplad till kunskap bortom sprket och innefattar konstnrens nrvaro,

engagemang, vision, flde i dennes skapande men ven oordning. Det r under denna niv man

hittar ett sammanhang av iderna. Processen brjar med att man utgr mer frn intuition n

kunskap. Det r hr inlevelsefrmga, frestllningsfrmga och fantasin stts p prov. Sedan

vergr man till nsta niv, den rationell-analytiska nivn som istllet r kopplad till ett tillstnd

styrt av vilja, objektivering, polarisering, kategorisering, bedmning och kontroll. Det r hr

frgorna brjar finna sina svar och man hittar lsningar p sina problem. Detta krver att man

skapar en distans till sitt arbete s att man kan betrakta det med kritiska gon och p detta stt

kunna frbttra skapandet.

Under skapandet mste man interagera mellan dessa tv niver fr att uppn bsta resultat.

Andrn och Peterson frgar sig om det r mjligt att starta en process under den rationell-

analytiska nivn istllet fr att brja under den estetisk-intuitiva nivn. Birgerstam menar dock att

man inte kan tvinga fram en intuitiv tanke eftersom en sdan tanke styrs mer av en knslomssig

25

Andrn, Maria & Peterson Elisabeth (2010)

13

nrvaro och engagemang. Hon understryker att bda r beroende av varandra fr

skapandeprocessen.

1. Metod

I detta avsnitt kommer jag att behandla underskningens metodansats. Jag kommer dessutom att

beskriva hur tillvgagngssttet fr studien har sett ut, allt ifrn datainsamlingsmetoder, urval och

bortfall. Frdelarna och nackdelarna med valet av metoden kommer att diskuteras senare under

rubriken Validitet och reliabilitet.

3.1 Kvalitativ intervjuer

Jag har i denna studie valt att anvnda mig av kvalitativa intervjuer fr att samla in data. Syftet

med kvalitativa intervjuer r att f den intervjuade att ge s utfrliga svar som mjligt. De frgor

som stlls anpassas efter intervjupersonen som drmed ges mjlighet att bertta s mycket som

mjligt. Frgorna r drfr inte frutbestmda infr intervjun, men bygger p vissa planerade

frgeomrden. 26

3.2 Samtalsintervjuer

Infr intervjuerna med Anders Rnnlund, Katarina Lfstrm och Louise Bown frberedde jag

frgorna utifrn Esaiassons kapitel om samtalsintervjuer. 27 Dessa frgor har varit mycket ppna

fr att gra det mjligt fr mig att stlla uppfljningsfrgor fr en mer interaktiv och innehllsrik

intervju. 28 Anledningen till att inte alla frgor varit frutbestmda var fr att det inte skulle bli en

muntlig enkttunderskning.29 Den frsta intervjun, med Anders Rnnlund, tog ca 1 timme; den

andra intervjun, med Louise Bown, tog ca 30 min, och den sista intervjun, med Katarina

Lfstrm, tog ocks ca 30 min. De vergripande frgorna kommer att redovisas mot slutet som

en bilaga. Intervjun med Anders Rnnlund gde rum p ett caf av bekvmlighet fr bde

informanten och intervjuaren. Anledningen till att denna intervju tog lngre tid n den andra var

min brist p erfarenhet fr att hlla intervjun kortfattad i en sdan milj, ven om samtalet nd

gick smidigt till. Detta diskuteras vidare under avsnittet om validitet och reliabilitet. Den andra

intervjun gde rum i ett stngt rum i lokalerna p Film i Uppland. Samtalet gick smidigt och det

fanns inga strningsmoment i bakgrunden. Den sista intervjun gde rum i ett galleri i Falun dr

26 Johansson, Bo, Svedner, Per Olov (2001) s. 25 27 Esaiasson, Peter, (2007) 28 Esaiasson, Peter, (2007) s.298f 29 Johansson, Bo, Svedner, Per Olov (2001) s. 25

14

Lfstrm hade en utstllning. Samtalet gick smidigt, trots att informanten hade mycket att gra

och ett strikt schema att frhlla sig till.

3.3 Urval

Urvalet av intervjupersoner fr att kunna samla in data var i frsta hand svenska videokonstnrer.

Jag brjade med att kontakta Film i Uppland dr jag fick prata med Louise Bown, filmkonsult.

Hon rekommenderade mig deras hemsida videogud.se. VideoGUD r ett samarbete mellan

Gvleborg, Uppsala och Dalarnas ln. De organiserar varje r en videokonstfestival som ger rum

i ngot av lnen och i r var det Dalarnas tur. En av de utstllande konstnrerna var den svenska

videokonstnren Katarina Lfstrm som jag valde att kontakta fr att kunna intervjua.

Anledningen till att jag valde att kontakta henne var fr att hon r svensk jag hade tidigare

begrnsat mig till den nationaliteten eftersom jag fann det lttare att komma i kontakt med

svenska konstnrer fr att bestmma en intervju. Den andra anledningen r att hon r kvinna och

jag ville intervjua bde en kvinnlig och en manlig videokonstnr. Detta val grundas i min

nyfikenhet med att ta reda p om det finns ngra tydliga skillnader i deras stil samt att jag ville ta

reda p om konstnrerna mottogs olika i konstvrlden p grund av kn. Anders Rnnlund tog jag

kontakt efter ett tips av Louise Bown. Bda konstnrerna r viktiga informationskllor i skandet

efter svar om vad videokonst r samt fr att ta reda vilka faktorer pverkar deras

skapandeprocess.

Fr att underska vad som grs i Uppsala ln fr att upplysa allmnheten om videokonst ansg

jag att det vore lmpligt att intervjua Louise Bown. Detta eftersom hon jobbar som filmkonsulent

fr Film i Uppland och r engagerad inom mnet, men ven fr att jag redan hade etablerat

kontakt med henne, och det skulle spara mig tid att inte behva kontakta ngon annan nr hon

trots allt var en lmplig kandidat fr intervjun.

3.4 Avgrnsning

Jag har valt att avgrnsa mig till att intervjua tv svenska videokonstnrer samt en filmkonsulent i

min underskning. Jag bedmer att tv konstnrer r tillrckligt mnga att intervjua, dels fr att

det uppfyller realistiska krav fr att f en verblick om hur konstnrer kan arbeta med

videokonst, dels fr det begrnsande omfng som uppsatsen ger utrymme till. Att jag sedan valt

att underska hur Uppsala ln frhller sig till upplysningen av videokonst beror p att det r mitt

nromrde och att jag r intresserad av att veta vilka resurser Uppsala lgger ut fr senare

utnyttjande av dessa. Som framtida lrare anser jag att det r viktigt att ta upp samtidskonst i

15

undervisningen. D r det intressant fr mig att ta reda p hur Uppsala uppmuntrar unga att

arbeta med videomediet. Till en brjan vare det mening att flera konstnrer skulle intervjuas,

grna fyra fr att med hjlp av ett strre utbud kunna gra en djupare underskning. Detta visade

sig vara svrare n tnkt, dels p grund av svrigheten med att ta kontakter med videokonstnrer

som tar sig tid att stlla upp fr en intervju, dels p grund av tidsbrist. Det skulle vara intressant

fr framtida studier att intervjua videokonstnrer av olika nationaliteter fr att underska

nrmare vilka faktorer som pverkar deras konst, dr man kan dementera eller bekrfta teorin om

att faktorerna kan vara olika beroende p konstnrernas kulturella bakgrunder.

3.6 Validitet och reliabilitet

Nr man gr kvalitativa intervjuer kan bara frgeomrdena bestmmas i frvg, medan frgorna

kan variera frn intervju till intervju. Detta ger utrymme till en mer avslappande intervju dr man

kan stlla fljdfrgor. Syftet med kvalitativa intervjuer r att f s uttmmande svar som mjligt

och d r det viktig att kunna anpassa frgorna efter intervjupersonen. Jag r ute efter att f just

utfrlig information av intervjupersonerna. Fr att frska att ha en mer intressant intervju dr

den intervjuande kan fokusera p vad den intervjupersonen sger kan det vara bra att spela in

samtalet fr att sedan lyssna igenom materialet mer noggrann. Nackdelen med kvalitativa

intervjuer r att det finns en risk att intervjuaren kan vara fr koncentrerad p sina frgor s att

denne glmmer att lyssna p intervjupersonen. En annan risk som finns med kvalitativa

intervjuer r att hitta balansen mellan att inte gra en muntlig enkt eller ha ett alltfr allmnt

samtal, ngot som kan pverka underskningens validitet.

Utformningen av intervjufrgorna kan alltid ifrgasttas och diskuteras eftersom den kan ju

komma pverka svaren beroende p vilken information man r ute efter. Detta kan komma att ha

inverka p underskningens validitet, d.v.s. dess giltighet. Informanten fr inte pverkas av

frgorna och drfr r det viktig att stlla s objektiva frgor som mjligt och som r fria frn

vrderingar. Under mina intervjuer med konstnrerna har jag frsk att sakligt frga om deras

skapandeprocess och deras bakgrund inom videokonst.

Intervjun med Anders Rnnlund tog dubbelt s lng tid som de andra intervjuerna. Detta kan ha

pverkat resultatet bde positivt och negativt vilket jag inte kan svara p med skerhet. En

anledning till att intervjun tog s lng tid kan ha varit min avsaknad av erfarenhet fr att hlla

intervjun kortfattad. Intervjun gick smidigt och informanten verkade knna sig bekvm i

situationen, vilket var en positiv effekt. En negativ effekt kan vara att jag har dubbelt s mycket

16

material jmfrt med den andra konstnrens intervju, vilket kan pverka underskningens

reliabilitet.

Jag har dock valt att bara ta med den information som r relevant i min underskning och att

utelmna det som faller utanfr mnet.

5. Visuell Gestaltning

Uppsatsen i Bild C innehller tv delar. Den ena r den skriftliga delen och den andra r en

gestaltande del som skall vara kopplad till den skriftliga delen. Min visuella gestaltning har utgtt

frn videon som medium och r ett stt att utveckla mina kunskaper i videokonst.

5.1 Videokonst Delirium30

Gestaltningen r ett samarbete med tv andra studenter, Emelie Hggstrm och Johanna Heln.

Anledningen till att jag valde att gra min gestaltning med dem r dels fr att jag anser att det r

mycket svrare att arbeta med film ensam, dels fr att jag i ett tidigare samarbete med dessa

studenter har upptckt flera frdelar med att arbeta tillsammans. Vi har liknande ambitioner och

ider samtidigt som vi kompletterar varandra och bidrar med olika delar i skapandeprocessen.

Emelie Hggstrm skriver sin uppsats om performancekonst och Johanna Heln skriver om

gatukonst. Performancekonst kan ses som gatukonst s lnge man utfr det i det offentliga

rummet. Vi har integrerat de tre omrdena i videokonsten Delirium.

Idn till Delirium fddes ur ett tidigare filmprojekt dr Hggstrm, Heln och jag samarbetade. Vi

gjorde en dokumentrfilm om Uppsala Stadsteater och filmade bl. a. repetitioner av en pjs. En

av replikerna i pjsen lydde Det dryper om dig. Hggstrm fick idn att sa frg ver en mnniska.

Namnet Delirium blev valt, baserat p sinnestillstndet delirium tremens som orsakas av

alkoholabstinens och beroendeframkallande lkemedel, och gestaltningen vxte fram i vra

tankar. Anledning till att vi valde det mnet var en vilja att delta i debatten om stor och lngvarig

alkoholkonsumtion. Symptomen av tillstndet i r frsta stadiet, hjrtklappning, skakningar,

ngest. I nsta stadium ingr visuella, och ibland ven auditiva, hallucinationer, stark ngest,

blodtrycksstegring samt stegring av temperaturen. S smningom knner sig personen

desorienterad och frvirrad bde i tid och i rum.31 Videon fokuserar p dessa symptom och

personifierar delirium.

30

http://sneakybs.weebly.com/ (11-06-09) 31 http://www.praktiskmedicin.com/sjukdom.asp?sjukdid=743&code=33620 (11-05-23)

17

Videokonst r en konstform som konstnrer anvnder sig av fr att frmedla och uttrycka ider,

knslor och sikter p ett konstnrligt stt som oftast brukar vara mycket abstrakt och oftast

saknar en storyboard. I videokonst r sjlva redigering en mycket central del av

skapandeprocessen eftersom det r genom klippningen som filmens effekt och pverkan

frstrks. Materialet vi har filmat har tagits frn olika vinklar. Det innehller ven olika utsnitt

sdana som helbilder, halvbilder, nrbilder och extrema nrbilder.

I vrt filmmaterial ingr performancekonst bl.a. i form av ett agerande vi alla tre gjorde utomhus.

Vi str alla tre p rad under en gngtunnel, svartkldda och hrdsminkade. Vi krks grn frg ett

antal gnger, dels som ett symptom av delirium tremens, dels som symbolik fr kreativitet som

mste ut ur skaparen. Sminkningen och kldseln frstrker enhetligheten samt representerar

mrkret man befinner sig i nr man lider av delirium tremens.

I filmen ingr tre faser av delirium. Frst gestaltas orsaken till tillstndet i form av piller och

alkohol samt mrkret det medfr. Klimax i filmen r nr vi tre befinner oss i frvirringstillstndet

och syn- och hrselhallucinationerna stts igng. ngest och oro driver oss till vansinne och fr

oss att gra saker som r ovanliga fr oss. I sista fasen fr vi en terblick av allt som skett och vi

frflyttar oss tillsammans med betraktaren i en frvirrande resa i tid och rum. Musiken r skapad

av Emelie Hggstrm och r ett frstrkande av psykosknsla, ngest och oro.

6. Resultat

Hr nedan presenteras de resultat jag ftt av de kvalitativa intervjuerna, som jag har gjort med tv

svenska videokonstnrer samt med en filmkonsulent, sammanfattade i tre olika rubriker som

genomsyrar frgestllningarna. Frgestllningarna r fljande:

1. Vad r videokonst?

2. Vilka faktorer pverkar de intervjuade konstnrers skapandeprocess med videokonst?

3. Vad grs i Uppsala ln fr att upplysa allmnheten om videokonst?

6.1 Definitionen av videokonst

Tidigare i texten har jag berttat om svrigheten med att gra en definition av videokonst och d

r det intressant som en komponent i underskningen att hra definitioner av konstformen frn

18

dem som p ngot stt har kontakt med videokonst. Andes Rnnlund och Katarina Lfstrm tar

upp att det r frmst tillgngen till rrelse som gr att man vljer konstformen.

Rnnlund jobbar sjlv mer med animationer dr han lgger flera videoslingor till en och dr

videoslingorna fungerar som en mlarduk dr objekten samspelar med varandra utifrn

Rnnlunds nskan. Hans animationer r oftast enkla animationer med enkla rrelser sker

eftersom Rnnlund vill frvara knslan av overklighet. Han avstr frn att f animationen att bli

s realistisk att man kan blanda ihop med en vanlig kommersiell animerad film. Videokonst

saknar storyboard32, enligt Rnnlund, i den bemrkelsen att videofilmen tar sig fram av sin egen

rytm och saknar narrativa inslag. Det sker oftast inte ngon riktig dialog mellan personerna i

videon.

Lfstrm menar att det r konstnren sjlv som bestmmer vad videokonst r. Hon anser att det

r just avsaknad av tydliga begrnsningar som gr konstformen s fascinerande. Det skulle vara

som att frga ngon vad bronskonst r eftersom det kan vara allt frn frestllande skulpturer till

mer abstrakta ting i alla storlekar. Video r egentligen bara ett medium som man kan vlja att

tnja grnserna lite efter ens behag, menar hon.

Filmkonsulenten Louise Bown menar att videokonst har en lsare dramaturgi n spelfilm. Den

fljer en mer associativ, visuell bana som kan vara tid och rum uppbruten. Det kan vara mer av

ett fldande av bilder n att den fljer en dramaturgisk linje som beskriver en handling. Denna

linje r oftast, men inte alltid, kronologisk och fljer ett enda spr. Videokonst, till skillnad frn

spelfilm, kan innehlla flera spr som medvetet satts av konstnren fr att skaka om det

traditionella berttarsttet samt fr att vcka egna tankar och funderingar hos betraktaren.

Videokonst har visats sig i bde forskningen av Max Liljefors och Astrid Sderberg Widding vara

en svr konstform att frklara eftersom det saknar tydliga grnser. Liljefors 33 menar att det r

nst intill omjligt att kategorisera videokonst eftersom konstnrerna arbetar med videon

annorlunda, dels beroende p den tekniska utvecklingen, dels beroende p konstnrens egna stt

att arbeta. Detta r ngot som ocks frstrks i Widdings avsnitt av videokonst dr hon skriver

att videokonst r svrt definierat p grund av produktions- och presentationssttet. 34

32 http://www.ne.se/lang/storyboard (11-05-19) 33 Liljefors, Max (2005) s. 40 34 Widding, Astrid Sderbergh(2006) s. 132

19

6.2 Pverkande faktorer i skapandeprocessen

Fr att kunna frst ett verk kan det ibland vara bra att veta lite om konstnrens bakgrund men

ven om hur konstnrens skapandeprocess kan se ut samt var inspirationen till verken kommer

ifrn. Rnnlunds intresse fr konst vcktes av vrede nr han var 16 r och han betraktade en

skulptur som, enligt honom, frstrde hemstadens harmoni. Hans frsta tanke var att vilja

frstra statyn tills han insg att konstnren hade gjort skulpturen av ngon djupare anledning

och konst inte alltid r ltt att frst sig p.

Rnnlund kommer frn en familj som inte var konstintresserad; han gick ett r p en

frberedande konstskola men hoppade av nr han insg att det inte rtt, vilket resulterade med att

han r en sjlvlrd konstnr. Han tycker dock inte att man skall bli konstnr utan utbildning

eftersom man d saknar ntverket man skapar nr man utbildar sig och att detta frsvrar

mjligheter till jobb.

Hans frsta inspirationsklla var 90-talets experimentella MTV. De satsade pengar p att skapa

videokonstverk fr jinglarna fr programmet och han gillade att se p programmet.

Tankeprocessen infr skapande brjar enligt Rnnlund med en knsla och en tanke eller en

situation. I hans utstllning Oppression som gde rum p Uppsalas konstmuseum r 2009 ingick

bland annat ett videokonstverk dr man betraktar mnniskor, i skala 1:1, g p gatan tills de s

smningom samlas i en grupp. Hela utstllningen inspirerades av Tjernobylkatastrofen, en olycka

dr en reaktor sprngdes och radioaktiva mnen spreds35. Mnga arbetare, genom att sjlva

utstta sig fr radioaktiviteten, frskte kyla ner en reaktor fr att frhindra nnu en strre

katastrof. Rnnlund frsker, genom att f mnniskorna att gra ngot de kanske inte sjlva vet

ngot om, stta sig sjlv p prov som den som tar besluten och inte den som utnyttjas. Oppression

handlar d om ta svra beslut, som man egentligen inte vill ta, fr att frhindra att vrre

situationer uppstr.

Anders Rnnlund Oppression, 2009

35 http://www.ne.se/lang/tjernobylolyckan (2011-05-16)

20

Den praktiska processen sker genom eftertnksamhet, enligt Rnnlund. Han filmar ofta korta

sekvenser som sedan redigeras till en lngre videoslinga. Tre minuters filmmaterial kan ibland

frvandlas till fem minuters film. Rnnlund frsker att inte pverka det han filmar, nr han vl

har bestmt sig fr vad han skall filma lter han ovntade hndelser bli filmade om dessa dyker

upp. Detta fr att frvara spnningen med att materialet ger ngot verraskande tillbaka och gr

det lttare att arbeta i flera mnader med samma videosekvenser.

Lfstrms intresse fr konst brjade med att hon gillade att teckna och hon var rtt skicklig p

det. Frsta utbildningen hade hon i Falun, sedan gick hon p en grundlggande konstkola i

rebro fr att sedan studera fem r p Konstfack i Stockholm. Hon belyser vikten av att ha en

utbildning delvis fr att kunna bevisa vad man kan samt att ntverket man skaffar sig genom

utbildning kan vara en drrppnare fr framtida jobbuppdrag.

Lfstrm inspireras av allt frn Disneyfilmer till fyrverkerifrestllningar, och hennes egna stt att

arbeta med konst bestr av att leka med ljuset och dess mjligheter. Hon tycker om att jobba

med vackra saker som anses vara kitschiga och frsker genom frvandling att ta bort det

kitschiga ur av dem fr att terge dem deras sknhet. Ett exempel p detta r hennes konstverk

Hang Ten Sunset som bestr av rnder. Hon tog en solnedgng som hon anser kan vara s banal

och bryta ner det till bara rnder. Detta som ett frsk att f solnedgngen att slippa ses som

ngot kitschig, frklarade hon.

Katarina Lfstrm Hang Ten Sunset, 2000 Lfstrm gillar att slippa begrnsningar nr hon jobbar med videokonst. Hon kan stta sig vid

datorn nr hon vill och g drifrn och ta pauser nr hon s nskar. Nr hon jobbade inom

reklamfilm, dr man skulle frska f betraktare att kpa en produkt, var det viktig att frska

manipulera tittaren, ngot hon undgr nr hon jobbar med videokonst . Hon gillar idn om att

betraktaren skall komma in i rummet, kolla p en randig film och inte tvingas att stanna kvar om

denne inte vill. Videon skulle d bli en slags vila frn allt som sker i samhllet.

21

6.3 Rrlig bild och videokonst i Uppsala ln

I Uppsala finns organisationen Film i Uppland, som r en del av Kultur i Lnet. De fr sina

pengar av Landstinget i Uppsala ln, Kulturnmnden och Svenska Filminstitutet som ocks r

huvudman till organisationen.

Louise Bown jobbar som filmkonsulent och berttar i intervjun alla projekt som Film i Uppland

arbetar med. De jobbar bl. a. med filmpedagogik dr man riktar filmpedagogiska projekt mot

skolan. De har projekt som involverar skolan men erbjuder ven projekt som barn kan delta i p

fritiden, verkstder till film men ven animering organiseras och fortbildningar fr lrare inom

film och media ger rum. Frutom projekten som r riktad till skolorna jobbar dem med

talangutveckling mot unga filmare samt visning och spridning av film genom att stdja

filmfestivaler. Bl. a. stter de samman ett paket av filmer som visats p kortfilmfestivalen i

Uppsala, fr att sedan visa det i skolorna ver hela lnet. Festivalerna som stds av Film i

Uppland r bl. a. Ryska filmfestivalen, Iranska filmfestivalen, Franska filmfestivalen och

Kulturernas karneval.

Film i Uppland stdjer talangutveckling, bl.a. genom att dela ut sammanlagt 100 000 kr som

tekniskt std till olika filmare, och genom projekt som Ung Film Framt och Spektra. Ung Film

Framt riktar sig mot unga frn 18 till 26 r och r en progressiv utbildning som avslutas med att

varje elev fr gra en egen film. Spektra r fr ldre som r kring 30-rsldern.

Mnga biografer behver digitaliseras, och det bidrar Film i Uppland ocks till.

Deras egna festivaler r Fokus i maj, Noo festival dr man gr film p tid. Man har 24 timmar p

sig att gra en film. Kring dessa festivaler finns det ett samarbete med tre andra ln nmligen

Sdermanland, Vstmanland och rebro ln. Under Ung Film Framt vljer man tv till tre

ungdomar per ln och med Noo-festivalen s finns ett samarbete med flera ln ver hela landet

frutom dessa tre ln.

Videokonst introducerades i Uppsala ln 2006 och ett samarbete med Gvleborg och Dalarna

startades. De tv lnen hade redan, sedan ett par r tillbaka, haft ett samarbete och arrangemang

kring en videokonstfestival. Anledningen till att de valde att satsa p videokonst var att frka

hlla sig i takt med utvecklingen och eftersom konstnrer arbetar mer och mer med rrlig bild sg

de det som ett sjlvklart beslut att frska sprida videokonst i form av festivaler, videostationer

och std till videokonstnrer. Videokonstfestivalen som arrangeras av ngot av lnen pgr oftast

22

i tv fulla dagar dr videokonst frn professionella visas, frelsningar samordnas samt dr det

pgr tv tvlingar som tidigare nmn under bakgrundsavsnittet.

En procent av nya eller nyrenoverade byggnader i det offentliga rummet skall fyllas med

utsmyckningar, enligt informanten, och dr har de velat introducera rrlig bild genom

videostationer. Ett av kraven till vad som skall visas i videostationerna som finns utspridda

mellan de tre lnen r att det skall vara nyproducerat samt att de frsker att f ett slags mngfall

genom att visa svenska, internationella och lokala videokonstverk. I r under vren visas tv

filmer av tyskar, en frn USA och tv svenska filmer. Det som r extra intressant r att en av de

svenskar som stller ut i r, Niclaz Erlingmark, r frn Uppsala. Erlingmark har ingtt i olika

projekt som Film i Uppland arrangerat och brjat bli erknd inom rrligt bild, ngot som Film i

Uppland har bidragit till.

Ett samarbete mellan Riksutstllningar och Uppsala ln startades r 2010 fr delvis vlja vilka

filmer som skall visas nu till hsten 2011. Delvis fr att starta en utbildning fr att hja

kompetensen i videokonst bland folk som jobbar p kommunerna, och att fortstta med vidare

spridning. Hjning av kompetens hos estetlrare som i sin tur kan frmedla eleverna information

kring videokonst eller t.o.m. lyfta fram konstformen i undervisning r ngot Film i Uppland vill

satsa p.

7. Diskussion

Under detta avsnitt kommer underskningens resultat att diskuteras, bde efter tidigare forskning

och efter egna tankar.

7.1 Diskussion kring studiens resultat

Genom intervjun och tidigare forskning kan vi komma fram till videokonst r tillgng till rrligt

film som gr att manipulerar utifrn konstnrens egna stt att arbeta, budskap och

skapandeprocess. Det saknar en tydlig dramaturgi och frflyttar sig med mycket mer frihet mellan

tid och rum n andra filmformer. Vidare kan vi ocks enas om att det r konstnren sjlv som

bestmmer om sitt verk ingr i konstformen videokonst.

Nam June Paiks videokonstverk i installationen Exposition of Music Electronic Television (1963) ser

lngt ifrn lik ut Dara Birnbaums Technology Transformation: Wonder Woman (1978-1979) bara ca 15

r senare. Sttet bda konstnrer manipulerat videon skiljer frn varandra. Paik har pverkat

23

ljusrasterna i en television medan Birnbaum bestmt sig att manipulera inslag av tv-serien Wonder

Woman p sttet hon har valt att klippt sekvenserna. De r dessutom ute efter att uttrycka lite

olika budskap. Medan Paiks verk skulle kunna tolkas som en protest mot medievrldens

konsumtion och dess pverkan hos folket s skulle Birnbaums verk kunna fortfarande tolkas som

en protest mot medievrlden men mer specifik i sttet de exponerar kvinnan som antingen skall

vara en hemmafru eller ett sexobjekt. Trots att bda konstnrerna gr en protest mot

medievrlden s ser deras verk helt annorlunda frn varandra. Nr jag argumenterar att deras verk

ser annorlunda ut syftar jag p att sttet de valt att anvnda sig av videomedlet r annorlunda

beroende p utvecklingen av tekniken. Nr videon blev intressant fr konstnrerna skapades en

efterfrga inte bara p utvecklingen av tekniken utan ven p sjlva tillgnglighet av den. 15 r

efter Paiks videokonstverk var redigeringsprogram, dr man kunde klippa i videoslingor, mer

tillgnglig fr konstnrer vilket frmodligen underlttade och pverkade Birnbaums val att klippa

film p det sttet hon gjorde i skandet efter att skapa ngot nytt.

Jag ser Lfstrms framgng i videokonsten som ngot pfljd av att videokonstens historia

saknade exkludering av kvinnliga konstnrer. Detta i sin tur bidrar till att allt flera kvinnor

anvnder sig av videokonst som uttrycksformen. Att hon dessutom har utbilda sig r en till

bidragande faktor till hennes framgng som konstnr. Trots detta s lste vi i rapporten av

konstnrsnmnden att kvinnliga konstnrer tjnar mindre n mn ven om konstvrlden r

numera bara svag mansdominerad. Kvinnornas lgre inkomst gller inte bara konstnrsyrket utan

ven andra yrke. Att inkomsten bara r tio procent mindre kan kopplas att till flera kvinnor blir

konstnrer. Frhoppningsvis skapar detta i sin tur en nnu mer jmstlldhet inom konstvrlden,

bde i knsbalansen men ven i inkomsten.

Sammanfattningsvis skulle vi kunna sga att skillnaden mellan videokonst och andra film former

r bde hrfint men tillrckligt distinkt fr att kunna skilja dem t. Svrare r dock att kategorisera

videokonsten och skilja olika verk frn varandra, just fr att de kan se s annorlunda ut. Vi kan

ven enas om att kningen av kvinnliga konstnrer kan ge bttre frutsttningar fr ett mer

jmstlld konstvrld.

Vad det gller vilka faktorer som pverka skapandeprocess hos konstnrerna kan vi frska utg

frn vad Andrn och Peterson36 skriver om Pirjo Birgerstams tv niver som sker under

skapandeprocessen. Om vi frsker stta in bde Rnnlunds och Lfstrms verk Oppression och

36

Andrn, Maria & Peterson Elisabeth (2010)

24

Hang Ten Sunset i den estetisk-intuitiva nivn och den rationell-analytiska nivn, s gr det att lttare

att frst dem. Den estetisk-intuitiva nivn innebr att konstnren befinner sig i idstadiet och

fantasin brjar flda. Detta stadium krver mycket nrvaro och engagemang hos konstnren fr

att kunna frska f ordning p iderna och g vidare till nsta stadium, den rationell-analytiska

nivn, fr att frverkliga sin vision.

Inspirationen till Oppression fann Rnnlund i Tjernobylolyckan ngot som r svrt att frst nr

man bara ser hans verk. Nr han sedan frklarar hur han har tnkt, blir det genast mer frsteligt

och betydelsefull eftersom vi fr veta mer om hans tankeprocess. Nr han befann sig idstadiet

och leker med tanken om att vara den som tar beslut, kan detta tolkas som ett avstndstagande

mot att vara offret som han sjlv medger. Jag anser att han istllet stller sig sjlv i en svr

situation eftersom han vljer vara den som kan pverka andras liv radikalt. Ngot som jag sjlv

tolkar som den ultimata offer eftersom han d blir tvungen att agerar utifrn vad hans samvete

tillter honom. Att han i hans verk samlar alla i en grupp kan tolkas utifrn hans nskningar om

att vara den frt de dit. I det fallet har han lyckas frverkliga sin vision. Man skulle dock kunna

tolka mnniskornas gruppering som att de sjlva vljer att ta sig dit tillsammans och d har inte

Rnnlunds tanke ntt fram.

Det r intressant att Rnnlund har valt en knd olycka som inspiration, och nnu intressantare r

att han vljer att ta rollen som besluttagaren, en roll som inte mnga skulle knna sig bekvma i

nr det gller att ta beslut som kan pverka andras liv. Man kan spekulera om att valet kan ha att

gra med skandet efter makten eller maktlsheten med att bli tvungen att ta beslut t andra.

Man skulle kunna koppla valet av makten som inspiration till hans bakgrund d han sjlv som 16-

rig ville frstra ngon annans verk eftersom han inte tyckte om det. Att vilja bestmma sjlv

vad som r rtt och fel r ngot som vi alla oftast efterstrvar.

Lfstrms lngtan under idstadiet om att skapa en paus i vardagen i konstverk Hang Ten Sunset

kan frsts efter att ha ftt en frklaring. Hennes vision om att skapa ro genom en solnedgng

som inte har negativa eller frljligande utstrlningar ns beroende p vilka associationer

betraktaren har. Medan ngra kan tolka den stilrena solnedgng som ngot rogivande kan andra

tolka det som ngot strande. Ngon jag dock anser hon nr oavsett man frstr sig p hennes

verk eller inte, r hennes vilja att betraktaren inte skall behva stanna till och fundera allt fr

lnge. Att hon vljer inspiration frn vad hon kallar kitschiga fenomen och frvandlar till mer

stilrena former, kan tolkas till att hon r en skolad konstnr. Jag tycker att man kan se skillnader

25

p en skolad och en icke skolad konstnr eftersom man har lr sig mer regler om vad som anses

rtt och fel. Sedan kan en skolad konstnr vlja att gra fel men p ett mer medveten stt.

Att bda konstnrer valde att anvnda sig av ider som vxte utifrn situationer som berrde de

sjlva verkar en intressant faktor eftersom man knner sig sjlv bst och jag tror att det r utifrn

sig sjlv som man kan skapa ngot verhuvudtaget.

Nr det gller om hur mycket Uppsala satsar p videokonst efter att bde haft intervjun med

Louise Bown, kollat p deras hemsida och nrvarit vid videokonstfestivalen 2011 i Dalarna kan

jag komma fram till att det r en hel del som grs fr att hnga med i konstens utveckling.

Videokonstfestivalen innehller ett program fyllt med olika frelsningar kring audiovisuella

medel, workshops om Audio-loopar, stationer med videokonstverk, installationer, performance,

tvlingar m.m. 37

Fredrik Stolt38 tog upp de tre ml som bekrftar Uppsalas lns ambitioner om att vilja ha ett rikt

konstliv av hg kvalit, vilja f lnets invnare kulturellt inblandade samt att frvandla Uppsala

ln till en lockande livsmilj.

Videokonstfestivalen var ett mycket lrorikt tillflle fr att lra mig om videokonst samt betrakta

intressanta verk. Jag skulle rekommendera det till gymnasielrare och mjligtvis till

hgstadielrare. Detta i syfte att f en inblick i konstformen. Jag tror dremot inte att festivalen r

anpassade fr ungdomar i alla inte om man skall tillbringa fulla dagarna med dem. Jag tog med

mig min 15-rige lillebror till festivalen. Han blev intresserad av vissa videokonstverk och en

workshop om Audio-loopar dr en kille skapade musik p stunden med hjlp av olika instrument.

Det blev dock mycket fr honom med tv fulla dagar med frelsningar och frestllningar. Man

skall vara lite mer insatt i videokonst fr att frst vissa termer i frelsningarna. Som lrare kan

man dock grna delta i festivalerna som en del av studiedagarna eller s skulle man kunna gra ett

studiebesk med klassen p festivalen och vara dr bara ett par timmar.

Nu nr Film i Uppland har startat samarbetet med Riksutstllningen kommer det

frhoppningsvis att startas ett strre samarbete mellan Film i Uppland och skolan nr det gller

att hja kompetens hos estetlrarna inom videokonst. Ngot extra som Film i Uppland mste

37 http://www.videogud.se/innehall/festivalen/videokonstfestivalen-2011-dalarna/ (11-05-21) 38 Stolt, Fredrik, (2006)

26

jobba p, anser jag, r att marknadsfra evenemang kring videokonst i en strre utstrckning.

Detta fr att jag anser att bara de som r intresserad och har lite kunskaper inom mnet sker

information kring videokonst. Alla andra invnare har nnu inte ntts och d frloras lite av

syftet med att frska f invnarna att bli mer engagerad i kulturlivet.

7.2 Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan konstateras att videokonst r en konstform som r svr att kategorisera

men tillrckligt distinkt fr att definieras. Jag kan konstatera att skapandeprocessen hos de

intervjuade konstnrerna har att gra med deras bakgrund dock kan vi inte generalisera eftersom

tv informanter r fr lite fr att kunna gra det . Sedan kan jag konstatera att Uppsala gr en hel

del insatser fr att frska introducera videokonst hos invnarna ven om projekten skulle

behvas marknadsfras mer.

27

Litteraturfrteckning

Andrn, Maria & Peterson, Elisabeth, 2010: Frn ingen id till frdig frestllning- Ett fokussamtal om den skapandeprocessen, C-uppsats, Akademi fr utbildning och ekonomi, Hgskola i Gvle.

Esaiasson, Peter, 2007: Metodpraktikan: Konsten att studera samhlle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts juridik.

Flisbck Marita, 2010: Konstnrernas inkomster ur ett jmstlldhetsperspektiv. Stockholm: Konstnrsnmnden.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov, 2001: Examensarbetet i lrarutbildningen : underskningsmetoder och sprklig utformning. Uppsala : Kunskapsfretaget.

Johansson, Jon & Garpmo, Henrik, 2008: Samtidskonst i bildundervisning: En studie om hur bildpedagoger p gymnasiet anvnder sig av samtidskonst, Examensabete, Humanvetenskapliga institutionen, Hgskolan i Kalmar. Liljefors, Max,2005:Videokonsten: en introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Malmborg, Elisabeth, 2010: Samtidskonst i skolan en studie med fokus p lrares syn p samtidskonstens roll i gymnasieskolans bildundervisning. Examensarbete, Hgskolan i Halmstad.

Stolt, Fredrik, 2006,Sjukhuskonst, museer och tillgngliggrandet av kulturen- Museala perspektiv p Uppsala akademiska sjukhus konstsamling. Kandidatuppsats, Institutionen fr ABM, Uppsala Universitet. Widding, Astrid Sderbergh, 2006,Konst som rrlig bild: frn Diagonalsymfonin till Whiteout. Liding : Langenskild.

Internetkllor

Nationalencyklopedin

http://www.ne.se. (Frklaring av orden konst, videokonst, fluxus, realtid, storyboard, tjernobylolyckan) [Artiklarna har lsts vid olika datum, i enlighet med vad som anges i fotnoterna till texten]

VideoGUDs hemsida

http://www.videogud.se [Information har hmtats frn flera undersidor och vid olika tidpunkter, i enlighet med vad som anges i fotnoterna till texten]

Medien Kunst Netz

http://www.medienkunstnetz.de/assets/img/data/258/bild.jpg, hmtad frn http://www.medienkunstnetz.de/works/exposition-of-music/images/4/

University of Central Lancashire

http://www.uclan.ac.uk/schools/adp/electronic_digital_art/files/EDAU_Woody_Vasulka_1975.jpg, hmtad frn http://www.uclan.ac.uk/schools/adp/electronic_digital_art/study_collection.php

28

Martha Rosler's Semiotics of the Kitchen 1975

http://youtu.be/3zSA9Rm2PZA

Dara Birnbaums Wonderful Woman 197879

http://youtu.be/HhMG-QCJVsE

Praktisk medicin: Delirium tremens

http://www.praktiskmedicin.com/sjukdom.asp?sjukdid=743&code=33620

29

Bilaga Intervjufrgor

1. Intervju med konstnrerna

Hr redogrs de frbereda frgor som stlldes till konstnrerna. Dessa anpassades efter konstnrer men var omfattande lika. Jag kommer att avst frn att redovisa fljdfrgorna eftersom de dk upp spontant och r inte vsentliga utanfr sitt sammanhang att redovisa.

.

Brja med att introducera dig sjlv och din bakgrund inom konst

Varfr just konstnr?

Vad r videokonst fr dig?

Har du ngon speciell konstnr du blivit inspirerad av i din konst?

Vad r det som pverkar skapandet av din konst? Vad inspirerar dig?

Hur upplever du att mn och kvinnor bemts inom konstvrlden?

Vad har format dig som konstnr?

Vad r din studiebakgrund?

Var har du stllt ut din konst?

2. Intervju med filmkonsulenten.

Hr redogrs de frbereda frgor som stlldes till filmkonsulenten i Uppsala ln. Jag kommer att avst frn att redovisa fljdfrgorna eftersom de dk upp spontant och r inte vsentliga utanfr sitt sammanhang att redovisa

Introducera dig och ditt arbete

Hur skiljer sig videokonst frn annan film?

Hur kommer det sig att ni frde in videokonst i lnet?

Hur fungerar videostationerna?

Bertta om videokonstfestivalen

Hur gr en ung filmare fr att f stlla ut sin film ngonstans?

Finns det ngra planer i att ha ett samarbete med skolorna inom videokonst?

Finns det utrymme till att gra en installation eller r det mer skrm som gller?