Industriell utveckling i Västernorrland Att digitaliseras ... · nyindustrialisering, digitalisering och digital mognad. Nyindustrialisering ramar in kontexten dvs. industriell sektor

Samhällsvetenskap Rapport 2018

Katarina L Gidlund, Leif Sundberg, Malin Vedin, Erika Forsberg

Att digitaliseras eller att digitaliseraIndustriell utveckling i Västernorrland

Mittuniversitetet, Rapport 2018 ISBN: 978-91-88527-67-7

Att digitaliseras eller att digitalisera | Industriell utveckling i Västernorrland

Att digitaliseras eller att digitalisera Industriell utveckling i Västernorrland

Att digitaliseras eller att digitalisera,

industriell utveckling i Västernorrland

© Authors, 2018-09-17

Printed by Mid Sweden University, Sundsvall

ISBN: 978-91-88527-67-7

Faculty of Science, technology and media

Mid Sweden University

Cover picture: Leif Sundberg

Ett samarbete

Den här förstudien är ett samarbete mellan Mittuniversitetet och Region

Västernorrland. Arbetet har finansierats av Tillväxtverket inom ramen för

Smart industri i regionerna för att fördjupa förståelsen av, och skapa ett

avstamp för, arbetet med digitalisering och industriell utveckling i

regionen. Ett universitet och en region har på många sätt olika arbetsformer

och olika drivkrafter men i det här projektet har de överlappat varandra

så till vida att regionen varit öppen för en bredare och mer kritisk analys

av hur vi förstår ’digitalisering’ och hur vi förbinder det med industri-alisering genom begreppet ’nyindustrialisering’. Universitetet å sin sida har

ansträngt sig för att försöka placera en sådan analys i den mycket konkreta

och tydliga kontext som regional utveckling är.

Regeringen har i nyindustrialiseringsstrategin uttryckt en ambition att

Sverige ska vara ”världsledande inom modern och hållbar industriell

produktion” och den ambitionen måste få sin konkreta tolkning och sitt

uttryck i regional utveckling. Förhoppningar såsom att ”smart industri ska

bidra till industrin och den industrinära tjänstesektorn blir en tillväxtmotor i

svensk ekonomi och få stor betydelse för vårt välstånd och den

gemensamma välfärden” eller att ”vi får en produktion som är smart,

flexibel, resurseffektiv och samtidigt erbjuder en attraktiv arbetsplats”

behöver omsättas i praktiken. Det är också den här studiens ansats, att ett

regionalt utvecklingsperspektiv kombineras med en akademisk kritisk

analys för att förstå hur de här ambitionerna tolkas och görs i en regional

kontext.

Katarina L Gidlund, Mittuniversitetet

Leif Sundberg, Mittuniversitetet

Malin Vedin, Region Västernorrland

Erika Forsberg, Region Västernorrland

Innehållsförteckning

Kort sammanfattning ........................................................................................ ix

1 Bakgrund och syfte med förstudien .............................................................. 1

1.1 Syfte och målbild ............................................................................................ 1

1.2 Kort begreppsutredning .................................................................................. 1

1.3 Förstudiens disposition ................................................................................... 4

2 Den yttre bilden ............................................................................................... 5

2.1 Ramverk kring nyindustrialisering och digital mognad ................................... 5

2.2 Industrin i Västernorrland – en översikt .......................................................... 7

2.3 Föreställningar om digitaliseringens relation till (regional) industrialisering ur ett policyperspektiv ............................................................................................. 11

3 Den inre bilden ............................................................................................... 16

3.1 Föreställningar om digitaliseringens relation till (regional) industrialisering ur industriföretagarnas perspektiv .......................................................................... 16

3.2 Workshop och djupintervjuer ........................................................................ 38

3.3 Näringslivsfrämjande projektinitiativ inom digitalisering med projektperiod (2016-2020) ........................................................................................................ 51

4 Skärningspunkter mellan den yttre och den inre bilden – att digitaliseras eller att digitalisera ........................................................................................... 54

ix

Kort sammanfattning

Industrin och den industrinära tjänstesektorn inom process- och

tillverkning är dominerande näringar i Region Västernorrland och viktiga för

länets sysselsättning och konkurrenskraft. Syftet med denna förstudie är att

ge regionen och dess företag stöd i arbetet med att analysera länets

förutsättningar och behov i förnyelsearbetet inom området SMART industri

där digitaliseringen uttrycks som en av de starkaste drivkrafterna i relation

till tillväxt, arbetsmarknad, utbildning och kompetensutveckling. Målet är att

öka förståelsen kring vilka utvecklingshinder som företagen står inför och

vilken potential företagen har och då även analysera detta ur ett

jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv.

Förstudien är indelad i två delar med en yttre och en inre bild för att

intressanta skärningspunkter däremellan skall kunna diskuteras. Den yttre

bilden är ett sätt att både beskriva vad industrin omges av för föreställningar

om vad som kan och bör göras. Men även ge en bild av hur sektorn ser ut i

Västernorrland för att på så sätt möjliggöra för aktörerna att placera sig själva

i ett större landskap. Den inre bilden syftar till att fördjupa förståelsen för hur

regionens företag själva uppfattar relationen mellan digitalisering och

industriell utveckling och på så sätt kontrastera vad som kommer utifrån och

vad företagen själva formulerar.

Det förstudien visar är en spänning mellan den starka diskursen kring

digitalisering och transformation av sektorn, och bristen på tydliga bilder av

vad det i praktiken kan innebära för företagen. Tolkningen är att det troligen

påverkar förutsättningarna för kompetensanalys (svårt att veta vilken

kompetens som behövs), rekrytering (traditionell rekrytering av

teknikkompetens medan gränsgångare missas) och strategiskt ledarskap

(digitalisering och nyindustrialisering lyfter inte riktigt i företagsledningar

och innovationshöjden påverkas). Samtidigt är den insikten viktig för att gå

från ett utvecklingsobjekt, där förväntningarna inte görs till egna mål, till en

aktiv aktör i transformationen. Det är också en spännande resa att

tillsammans i regionen tolka och förstå vad digitalisering egentligen innebär

och översätta det till konkreta och verksamhetsanpassade aktiviteter.

x

Förstudien visar att det finns mer att utforska kring näringslivet i

Västernorrland, till exempel vilka kluster som finns och hur arbetstagare rör

sig mellan företag och olika branscher.

Västernorrland är ett exempel på norra Sveriges glesa miljöer med stor

geografi och tämligen få innevånare. Innevånarna och företagen är också

ojämnt spridda i geografin. Det gäller både inom respektive kommun och i

länet. Det är stora olikheter inom länet och mellan kommunerna i länet, både

när det gäller storleken på företagen och inriktning. Det i sin tur innebär att

en del av företagen söker nätverk och skapar funktionella kluster utanför

länet (nationellt och internationellt). Här har även samverkan med akademin

en viktig roll.

När det gäller arbetstagare och kompetensen hos de som arbetar i

företagen visar studien att företagen har potential att utvecklas till än mer

attraktiva, jämställda och hållbara verksamheter. Men det som är avgörande

är att de lyckas locka den mångfald av kompetens som krävs. Att hitta och

vidareutveckla medarbetare och företagsledare kräver mod, ledarskap och

kulturförändring och det kan därför finnas ett stort värde i starkare

branschnätverk, strategiska ledarskapsprogram, kompetensanalyser och

andra former av verktyg för att gemensamt stärka den förmågan. Här finns

redan goda exempel på insatser, som exempelvis Digilots eller Kickstart 2.0,

där det gemensamma lärandet och erfarenhetsutbytet fokuseras och

kombineras med konkreta verktyg.

1

1 Bakgrund och syfte med förstudien

1.1 Syfte och målbild Industrin och den industrinära tjänstesektorn inom process- och

tillverkning är dominerande näringar i Region Västernorrland och viktiga för

länets sysselsättning och konkurrenskraft. Syftet med denna förstudie är att

ge regionen och dess företag stöd i arbetet med att analysera länets

förutsättningar och behov i förnyelsearbetet inom området SMART industri

där digitaliseringen uttrycks som en av de starkaste drivkrafterna i relation

till tillväxt, arbetsmarknad, utbildning och kompetensutveckling.

Förstudien är ett samarbete mellan Mittuniversitetet (Forum för

digitalisering) och Region Västernorrland och består av ett antal olika

angreppssätt för att på så sätt vända och vrida på frågeställningen och inte

stanna vid den förenklade bild av tillväxt, digitalisering, innovation och

nyindustrialisering som ofta reproduceras. Det har inneburit såväl en enkät

som dokumentanalys, statistisk analys, workshops och djupintervjuer.

Vi har valt att dela upp i arbetet två delar, med en yttre och en inre bild för

att intressanta skärningspunkter däremellan skall kunna diskuteras. Den yttre

bilden är ett sätt att både beskriva vad industrin omges av för föreställningar

om vad som kan och bör göras. Men även ge en bild av hur sektorn ser ut i

Västernorrland för att på så sätt möjliggöra för aktörerna att placera sig själva

i ett större landskap. Den inre bilden syftar till att fördjupa förståelsen för hur

regionens företag själva uppfattar relationen mellan digitalisering och

industriell utveckling och på så sätt kontrastera vad som kommer utifrån och

vad företagen själva formulerar.

Målet med förstudien är att öka förståelsen kring vilka utvecklingshinder företagen

står inför och vilken potential företagen har och då även analysera detta ur ett

jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv.

1.2 Kort begreppsutredning Eftersom nyindustrialisering, SMART industri och industri 4.0 är

frekventa begrepp som ibland används synonymt och ibland ges något olika

innebörd så inleder vi med en kort begreppsutredning. Vi nämner också kort

regeringens ambition med strategin för nyindustrialisering.

2

Sedan ”Industrie 4.0” nämndes på en mässa i Hannover 2011 har termen

spridits inom industri, forskning och politik. Även om det inte finns någon

allmängiltig definition kan ”4.0” förstås som en referens till en fjärde

industriell revolution. Generellt kan man beskriva konceptet som en

tillämpning av ny teknik inom industrisektorn. Teknologier som kan

associeras med Industri 4.0, är bland annat big data, autonoma robotar,

internet of things, molntjänster, additiv tillverkning (t.ex. 3d-skrivare),

artificiell intelligens men det är inte på något sätt en uttömmande lista.

Det förväntade resultatet av industri 4.0 kan förenklat beskrivas som en

transformerad industri där nya affärsmodeller råder och är också starkt

förbundet med idéer kring ett globalt, uppkopplat nätverkssamhälle. Stora

genererade datamängder (big data) anses leda till en alltmer automatiserad

industri där de ledande företagen inte bara kan förbättra sin förståelse av

omvärlden och ta beslut baserad på data, men även förutspå och snabbt

anpassa sina verksamheter för framtida scenarion. De nya teknikerna kan

förstås som en blandning av hård- och mjukvara, och människor (därav

används ibland termen ”cyberphysical”).

Tabell 1: De industriella revolutionerna (se t.ex. Lasi et al. 2014)

#

revolution:

Den första

industriella

revolutionen

Den andra

industriella

revolutionen

Den tredje

industriella

revolutionen

Industri

4.0

Inleddes

(ungefär):

1760 1860 1970 Nutid

(2011)

Exempel på

tekniker:

Ångmaskinen

Järnvägen

Massproduktion

Elektricitet

Mikroprocessorn

Internet

Internet of

things

Artificiell

intelligens

Idén om en fjärde industriell revolution myntades dock inte i samband

med mässan i Hannover 2011 utan har nämnts till och från i litteraturen under

1900-talet. Åkerman (1960) menade att en fjärde industriell revolution skedde

i samband med vetenskapliga och teknologiska framsteg på 1920-talet (t.ex.

motortransporter, trådlösa telegrafer osv). Åkerman nämner även en femte

industriell revolution startade i samband med atombomben 1945. I en serie

artiklar under 1980-talet nämner WW Rostow (1985) en fjärde industriell

revolution i samband med utvecklingen av mikroelektroniken, genetiken,

robotar, laserteknik etc.

3

Revolution eller inte, kan vi i alla fall konstatera att teknologin har ändrat

karaktär över tid. Tillsammans med mer sofistikerad nätverksteknologi blir

tekniken mindre ”synlig”, vilket gör att man till exempel benämner

fenomenet att lagra sin data på andras datorer för molnteknologi – vår data

ligger ”i molnet”, till skillnad från på synliga servrar och lagringsmedium.

Centralt i föreställningarna om nyindustrialisering och industri 4.0 är även

begreppet ’digitalisering’ och här kan begreppsparet digitisering och

digitalisering (Brennen & Kreiss, 2014) relateras till transformationsgrad.

Digitisering har en lägre transformationsgrad där det mer kan beskrivas som

att förändringen inte är så djupgående utan processer och affärsmodeller i

mångt och mycket är desamma, skillnaden är bara att de går från analoga till

digitala. Digitalisering å sin sida innebär mer djupgående

förändringsprocesser som inte bara innebär att något görs digitalt utan att

också grundläggande processer, affärsmodeller och relationer förändras.

Digitalisering inbegriper samhällsförändring där institutionella

konstruktioner utmanas i grunden (såsom arbete, familj, samhälle, nation).

Sammantaget är det alltså ett antal olika begrepp som florerar och när nu

länder och regioner satsar på att analysera och utveckla sin mognadsgrad vad

gäller industri 4.0 så kan det finnas anledning att försöka både förstå den mer

generella bilden och hur den förstås av de som förväntas göra

förändringsarbetet. I Sverige har Regeringen formulerat en strategi och där

har man valt begreppet ’nyindustrialisering’ där ett av områdena är Smart

Industri. Där uttrycks under punkten industri 4.0 att ”svenska företag ska

vara ledande inom den digitala utvecklingen och i att utnyttja

digitaliseringens möjligheter” (Näringsdepartementet, 2015).

I det här arbetet så har vi valt att fokusera på begreppen

nyindustrialisering, digitalisering och digital mognad. Nyindustrialisering

ramar in kontexten dvs. industriell sektor och den industrinära tjänstesektor.

Digitalisering ramar in den tänkta förändringsprocessen och där väljer vi att

närma oss det från två håll, den yttre bilden och förväntningar på att sektorn

skall digitaliseras men även den inre bilden och företagens bild av hur de

digitaliserar. Digital mognad är det mätinstrument vi använder oss av där vi

får nio olika dimensioner som en gemensam referenspunkt (förklaras

ytterligare i avsnitt 2.1).

4

1.3 Förstudiens disposition Såsom nämndes i 1.1 Syfte och målbild så är förstudien ett samarbete

mellan Mittuniversitetet och Region Västernorrland. Mittuniversitetet har

genomfört en enkät och en dokumentanalys medan Region Västernorrland

har genomfört en workshop, ett antal djupintervjuer och statistisk analys.

Som nämnts tidigare så har vi valt att presentera material och analys i två

delar; (i) en yttre bild där vi dels visar på hur Västernorrlands industriföretag

kan beskrivas men också vilka bilder som företagen kan möta ur ett

policyperspektiv (i visionstexter, i media och i olika former av möten där

industrins utveckling diskuteras) på olika nivåer (internationell, nationell och

regionalt), och (ii) en inre bild där företagen själva på olika sätt (enkät,

workshop, djupintervjuer) får ge sina bilder av nyindustrialisering och

digitalisering. Det går alltså att läsa förstudien ”inifrån och ut eller utifrån och

in”.

Figur 1: Olika utgångspunkter och perspektiv

Efter att dessa delar presenterats så diskuteras intressanta

skärningspunkter däremellan. Här ligger fokus på utvecklingshinder och

utvecklingspotential för företagen i Västernorrlands region men givetvis finns

det generiska inslag som kan vara tillämpbara på andra regionala kontexter.

5

2 Den yttre bilden

2.1 Ramverk kring nyindustrialisering och digital mognad Sedan industri 4.0 blev ett etablerat begrepp har flera ramverk för mätning

av digital mognad inom industrin formulerats, både i form av

forskningsartiklar och populärvetenskapliga skrifter. Flera utmaningar kan

tillskrivas uppdraget då konceptet industri 4.0 kan definieras på olika sätt,

men även består av flera olika delar – människa, mjukvara, maskiner. Några

exempel nämns nedan:

I en studie gjord för OECD (2017) använder sig Ek, av fyra indikatorer för

att mäta digital mognad i företag:

IT-baserade affärssystem

Kundhanteringssystem

Sociala medier

Marknad och integration (system för e-inköp, e-försäljning och e-

lager)

Schumacher et al. (2016) utgår från en syntes av tidigare litteratur för att mäta

digital mognad och inkorporerat dem i två grupper med totalt nio indikatorer

(figur 2).

a) Grundläggande möjliggörare: kunder, produkter, operationalisering,

teknologi.

b) Organisationella aspekter: strategi, ledarskap, kultur, personal och

styrning.

6

Figur 2: Nio dimensioner av digital mognad

Erol, Schumacher och Sihn (2016) beskriver även en trestegsprocess för

strategiskt arbete med industri 4.0, där företag går från gemensamma

förståelser och visioner (envision), till att lägga ut en färdplan – ”roadmap”

och identifiera framgångsfaktorer (enable) till att slutligen operationalisera

strategin genom konkreta projekt (enact).

I denna studie har vi använt koncept från ovanstående forskning

tillsammans med ytterligare variabler för att kartlägga små och medelstora

företags:

Digitala mognad och kompetens

Styrkeområden, kluster/nätverk, branschstruktur och aktörer inom

stödsystem

Befintliga insatser inom digitaliseringsområdet i länet

Digital effektivisering och verksamhetsutveckling

Transformation och nya affärsmodeller

När det gäller transformation och nya affärsmodeller så fokuserar vi

framförallt på den övergripande digitala mognaden i denna del, vilket

inkluderar att ta reda på vilken potential länets industrier ser i

digitaliseringen och hur de graderar sin digitala mognad (inklusive

1

2

3

4

5Kunder

Produkter

Operationalisering

Teknologi

StrategiLedarskap

Kultur

Personal

Styrning

7

kompetens och affärsmodeller) (digital mognad utvecklas mer under avsnitt

3.1 nedan).

2.2 Industrin i Västernorrland – en översikt Enligt databasen Business Retriever finns det 1030 industriföretag i

Västernorrland. Av dessa utgör majoriteten (913) företag med mellan 0 - 9

anställda (603 företag har 0 anställda) (se tabell 2). 515 av dessa företag är

aktiebolag, 464 är enskilda firmor och 43 är handelsbolag. Under 2016 hade

aktiebolagen ungefär 11 000 anställda.

Tabell 2: Antal industriföretag i Västernorrland

Antal anställda Antal företag %

0 – 9 913 88,6%

10 – 49 81 7,9%

50 – 249 28 2,7%

250 + 8 0,8%

Totalt: 1030

Sysselsättningen inom Sveriges industri ökade under första halvan av

1900-talet medan jordbruket minskade. Trenden sedan 1960 har varit ett

minskat antal anställda inom industrin Enflo et al. (2014). Henning et al. (2014)

menar att nedgången delvis kan förklaras med en ökad automatisering inom

tillverkningsbranschen, men även att det handlar om en del av en större

strukturomvandling där industri och tjänstesektor delvis går ihop med

varandra. Ett exempel på det är den svenska industrijätten Ericsson som från

och med 2015 blev klassat som ett tjänsteföretag. Underlaget till figur 3 är

data från Enflo et al. (2014).

8

Figur 3: Antal anställda inom olika sektorer i Västernorrland

Länet följer samma tendens som landet i övrigt: andelen sysselsatta inom

industrin minskar, medan andelen inom privata tjänstesektorn ökar. Enligt

SCB var 746 000 personer anställda inom industri och gruvdrift år 2000,

medan motsvarande siffra för 2015 var 567 000. Privata tjänstesektorn hade

977 000 anställda år 2000. Den siffran ökade till 1 404 000 år 2015. Inom

tillverkningsindustrin minskade antalet anställda nationellt från strax över

620 000 till cirka 540 000 mellan 2009 och 2013 (figur 4). Det är värt att notera

att en nedgång i en sektor inte är något ovanligt utan sker parallellt med

samhällsutvecklingen.

Figur 4: Antal anställda inom tillverkningsindustrin 2008 - 2013 (nationellt)

Intressant att notera är också hur många anställda som finns inom de olika

underkategorierna såsom kemiindustri, pappers- och

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000

Offentlig sektor Tjänstesektor Industri Jordbruk

480000

500000

520000

540000

560000

580000

600000

620000

640000

2008 2009 2010 2011 2012 2013

9

pappersvarutillverkning, maskinindustri och metallvaruindustri (figur 5).

Genom att visa hur många som är anställda inom respektive kategori

nyanseras bilden av företagens storlek där det är lätt hänt att uppfattningen

om en region enbart baseras på de större företagen som syns som en stor

arbetsgivare på ett annat sätt än en samling mindre företag som gemensamt

utgör en stor arbetsgivarkategori. För mer detaljerade översikter se bilaga 1.

över antal arbetsställen och antal anställda (där källan är SCB, Centrala

företags- och arbetsställeregister (CFAR), Region Västernorrlands egen

bearbetning) och för antal förvärvsarbetande (där källan är SCB,

Registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS), Region Västernorrlands

egen bearbetning).

10

2605

1465

1443

1276

1135

1005

768

736

600

551

464

241

203

163

140

66

50

41

25

21

19

17

123

68

0 500 1000 1500 2000 2500 3000

Pappers- och papperstillverkning

Metallvaruindustri utom maskiner

Maskinindustri

Trävaruindustri, ej möbler

Tillverkning av andra transportmedel

Kemiindustri

Stål- och metallframställning

Reparationsverkstäder

Livsmedelsframställning

Gummi- och plastvaruindustri

Tillverkning av elapparatur

Glas, keramik, betong och…

Elektronikindustri, ur och optikvaror

Grafisk produktion etc

Läkemedelsindustri

Bil och lastbilstillverkning, andra…

Industri för stenkol och petroleum

Framställning av drycker

Textilvarutillverkning

Möbelindustri

Tillverkning av läder, skinnvaror,…

Tillverkning av kläder

Annan tillverkning

Övrig tillverkningsindustri

11

Figur 5: Antal anställda inom tillverkningsindustrin i Västernorrland (totalt:

13225)

2.3 Föreställningar om digitaliseringens relation till

(regional) industrialisering ur ett policyperspektiv Förutom att placera Västernorrlands industriföretag i en strukturerad

begreppsapparat och ge en statistisk bild över hur industrin är uppdelad

mellan olika underkategorier så har vi även granskat ett antal texter som på

olika sätt relaterar till frågan och sprids och används i det regionala

utvecklingsarbetet inom området. Det är fem texter som granskats och urvalet

har baserats på en dialog med Region Västernorrland och därefter har

förekomster av begreppet ’digitalisering’ identifierats och dessa förekomster

analyserats i relation till kontext (i vilket sammanhang begreppet placerats)

och mening (på vilket sätt begreppet ges mening i kontexten).

Fokus i läsningen har således varit att granska:

- Föreställningar om digitaliseringens relation till (regional)

industrialisering

2.3.1 En smartare industri – en rapport från Tillväxtverket (15

förekomster)

Digitalisering omnämns som ett av fyra fokusområden (s. 4). När

digitalisering kombineras med kompetensförsörjning så förbinds det per

automatik och utan närmare utredning med Industri 4.0 och Kunskapslyft

industri. Här hade det varit intressant att se argumentationen och logiken hur

denna sammanlänkning görs, på vilket sätt och hur underbyggs denna

förskjutning in i nya begrepp.

Till viss del används tre grundantaganden; (i) potential för digitalisering,

(ii) mest digitaliserade, och (iii) vilka hinder för digitaliseringssträvanden som

ett sätt att förstå digitaliseringens påverkan på regional industrialisering.

Vidare nämns grundläggande affärsmodeller, företagens processer,

produkter och tjänster som områden som kan komma att digitaliseras. Men

definitionen av ’digitalisering’ är fortfarande okänd.

Nästa område där digitalisering nämns är kompetensförsörjning och

återigen påtalar man att det är svårt att särskilja digitalisering och

kompetensförsörjning (s. 8). Vad som är intressant är att det framkommit i

förstudien att det finns en otydlighet kring vad digitalisering innebär

vilket ”gör det svårt för många företag att formulera vilka kompetensbehov

12

de faktiskt har för att kunna dra fördel av digitaliseringens möjligheter” (s. 8).

Man menar därför att det behöver göras kompetensanalyser (vilket blir

intressant utifrån vem och på vilket sätt de skall utföras?) samt att det finns

möjligheter för nya rekryteringsstrategier med hjälp av digitalisering.

Sammantaget framstår digitalisering som högprioriterat, företagen bedömer

att digitalisering är av stor vikt för deras framtida konkurrenskraft men att

det finns stora utmaningar kring hur det skall ske. Här framträder återigen ett

mönster att digitalisering kan sägas vara en så kallad ’empty eller floating

signifier’ (Mehlham, 1972). En empty signifier kan något förenklat beskrivas

som ett ord som det egentligen inte finns någon uttalad gemensam

uppfattning kring och som inte heller går att relatera till en tydlig reell

referenspunkt. Här finns alltså en utbredd föreställning om att det är viktig

men det är samtidigt svårt att förtydliga på vilket sätt vilket väcker frågor som;

- kan något vara viktigt utan att vi kan tala om hur?, - på vilket sätt har den

föreställningen utvecklats?, - vem/vilka tjänar på att den föreställningen är så

dominant?

2.3.2 Industrins tillväxt och konkurrenskraft – en rapport från

Tillväxtverket, Rapport 0247 (4 förekomster)

Digitalisering nämns fyra gånger i rapporten (som är på 33 sidor) och vid

samtliga tillfällen är det av typen deterministisk och outvecklad syn på

digitalisering såsom ”digitalisering skapar ett omvandlingstryck” (s. 8)

och ”digitaliseringen driver på förändringstakten” (s. 11) där det inte

tydliggörs eller exemplifieras på vilket sätt digitaliseringen skapar eller driver.

Den typen av formuleringar går att koppla till en diskursiv utveckling som

inte längre kan anses okunnig eller naiv utan snarare får ses som en aktiv

handling att bidra till att dölja digitaliseringen bakom ett dunkel som skapar

förutsättningar att som värst aktivt påverka utifrån en mängd olika agendor

men positivt tolkat skapar otydlighet och handlingsförlamning hos aktörer

som skulle vara mer förtjänta av nyansering och förtydligande.

I sammanfattningen görs dock ett förtydligande i och med

ställningstagandet att det är relativt små industriföretag som står inför de

största utmaningarna, till exempel i form av automatisering och robotisering.

De hamnar så att säga mitt emellan det riktigt lilla företagets flexibilitet och

det stora företagets resurser. Detta är en intressant tanke som skulle kunna

plockas upp och undersökas i Västernorrland. Men som enkätstudien visar så

är fördelningen av industriföretagen i regionen något annorlunda med en

större andel just riktigt små industriföretag vilket skulle kunna utföra en

utvecklingspotential.

13

2.3.3 Innovativ industri som vill växa – en rapport från

Tillväxtverket/Rapport 0240 (2 förekomster)

I föreliggande rapport framträder ännu tydligare här en bild av

digitalisering som deterministisk, digitalisering beskrivs som ”en egen

drivkraft” (s. 10). Agens och mekanismer utreds inte vilket på samma sätt som

i rapport 0247 både bidrar till en föreställning om digitalisering som en slags

naturkraft och minskar förutsättningarna för företagen att förstå vad de vill,

kan och behöver göra. Att som i rapporten uttrycka sig i termer

av ”digitalisering och automatisering medför att det behövs andra

kompetensprofiler hos personalen än tidigare” (s. 19) ger inte mycket

vägledning i vilken typ av kompetens det handlar om och varför. Här går det

att påtala det som nämns i rapporten En smartare industri, dvs. att det

behöver göras kompetensanalyser. Det är ett område som Region

Västernorrland skulle kunna agera inom.

2.3.4 Strukturomvandling och automatisering – en förstudie från

Handelshögskolan GBG & Västra Götalandsregionen (25

förekomster)

Den här rapporten skiljer sig åt från de ovanstående, det finns ett tydligare

utredande och förklarande perspektiv där författarna, visserligen begränsade

av valda perspektiv och kompetenser (såsom företagsekonomi och

tillväxtideologi), både ger sig i kast med en utredning och efterfrågar vidare

utredningar (s. 30 och 31). Med ett tydligt avstamp i effektivisering och tillväxt

utreds relationen mellan de två begreppen digitalisering och automatisering.

För Region Västernorrland är kanske det mest intressanta avsnittet det om

geografin och regionala ekonomier där rapporten diskuterar litteratur kring

regional konvergens och/eller divergens. Den slutsats som dras är att det inte

finns något som tyder på att det divergensförlopp som präglat svensk

regional utveckling skulle brytas och hypotesen om regionally biased

technological change nämns. Här kan det finnas en utvecklingspotential i

region Västernorrland att skapa en djupare förståelse för hur regionens bias

ser ut och ifall det finns möjligheter att skapa en regional konvergens genom

stödjande insatser ifall det bedöms som en positiv utveckling.

14

2.3.5 Kartläggning och intersektionell analys av IKT i

Västernorrland/Ramböll (1 förekomst)

Som framgår i titeln på rapporten så använder sig rapporten i huvudsak

av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) och inte av

digitalisering (även om det hölls en workshop med namnet Inkluderande

digitalisering i februari 2016). Rapporten tar ett avstamp i en egenutvecklad

arbetsform för att arbeta med intersektionella perspektiv. En granskning av

arbetsformen ger vid handen att maktens rum och beslutsfattande inte

granskas utan att fokus ligger på tillgänglighet i termer av anställningsbarhet

och utbildningsinsatser. Här finns det potential för Region Västernorrland att

fördjupa kunskapen utifrån ett tydligare maktperspektiv (vilka som

representeras, vilka som bjuds in, vilka som fattar beslut osv.). Vidare så finns

ett par figurer som illustrerar ”vem som upplevs som kompetent” som är

intressanta att arbeta vidare med. Kan Region Västernorrland driva eller delta

i aktiviteter som nyanserar bilden av kompetens inom IKT/digitalisering och

på så sätt skapa förutsättningar för en mer inkluderande digitalisering av

regionens industri?

2.3.6 Sammanfattning

I den sammantagna analysen av läsningen av texterna framträder fyra

områden:

För det första framstår begreppet digitalisering som ett vagt och många

gånger otydligt begrepp men som har en tendens att färdas med stor lätthet.

En tolkning av det är att det på så sätt är lätt att det skapas en upplevelse av

att ”något måste göras” vilket både kan skapa en beredvillighet men även (på

grund av otydligheten) att en oro väcks hos företagen.

För det andra, ett område som framträder tydligt i flera av rapporterna är

kompetens (kompetensutveckling, rekrytering och företagets kompetensbas i

relation till utveckling). Det som är intressant är att här blir det faktum att

digitalisering är vagt och otydligt att det också blir svårt att tydliggöra vilken

typ av kompetens som behövs/efterfrågas för de som nås av texterna och inte

själva har digital kompetens inom företaget.

För det tredje, i linje med det ovannämnda, så är det också intressant vad

som upplevs som kompetens där intersektionella perspektiv tydliggör

föreställningar kring kön, etnicitet mm. Kopplat till ovanstående vaghet och

15

eventuell oro så är en möjlig konsekvens att företag kanske inte identifierar

den kompetens som de facto finns.

Slutligen, i texterna nämns relationen mellanföretagens storlek och

digitaliseringsförmåga. Det här är ett område som blir synnerligen intressant

när det kopplas till Västernorrland som region (vilket vi kommer att

återkomma till). Enligt enkätstudien (ref) framkommer det att Västernorrland

har en relativt stor andel riktigt små industriföretag. Detta kan ses som en

styrka och utvecklingspotential i och med den flexibilitet det innebär i en

omställningsprocess.

16

3 Den inre bilden

3.1 Föreställningar om digitaliseringens relation till

(regional) industrialisering ur industriföretagarnas

perspektiv

Ett uttalat syfte i förstudien har varit att också fånga det vi kallar den ’inre

bilden’ dvs industriföretagarnas egna perspektiv på sig själva i relation till

omvärldsbilden. Det är ett högst medvetet val eftersom nyindustrialisering är

ett område som omgärdas av starka och stundtals svårgenomträngliga

föreställningar som i värsta fall kan hindra och/eller dölja en egen

medvetenhet om såväl hinder som potential. Vi har därför valt att både

genomföra en enkät till regionens industriföretagare, genomföra en workshop

samt utföra ett antal djupintervjuer.

3.1.1 En enkät till regionens industriföretagare

3.1.1.1 Urval och uppbyggnad

Enkäten har skapats i Google Docs och innehåller en del där vi efterfrågar

bakgrundsfakta och en del där frågor kring digital mognad ställs. De frågorna

baseras på de koncept som nämns i avsnitt 2.1 ovan. Enkäten har skickats till

cirka 520 företag inom tillverkningsindustrin i Västernorrland. Totalt antal

svar är 126, alltså ungefär 24% av urvalet. Det bör noteras att företagen som

enkäten skickas till åtminstone har en grundläggande ”digital närvaro” i form

av en e-postadress, hemsida eller kontaktuppgifter på t.ex. sociala medier.

De bakgrundsfakta vi frågat företagen om är:

- Antal anställda

- Var majoriteten av deras kunder finns

- Andel kvinnor i företaget + företagsledningen

- Var företaget har sitt huvudkontor

- I vilken kommun företaget befinner sig

Därefter fick respondenterna gradera vilka möjligheter de såg att

digitaliseringen för med sig, samt företagets digitala mognad, via en

Likertskala mellan 1 - 5 där 1 = inte alls och 5 = i allra högsta grad. Tabell 3 är

17

en översikt över hur ramverket i Schumacher et al. (2016) mäts med frågor i

enkäten.

Tabell 3: Nio dimensioner av digital mognad

Dimension Beskrivning Mäts i enkäten med

följande frågor:

Produkter Företagets produkter får en

alltmer högteknologisk

karaktär och kan integreras

med andra produkter.

Våra produkter är

integrerade med andra

produkter.

Våra produkter har digitala

egenskaper.

Operationalisering Företaget jobbar i större

utsträckning med

decentraliserade

beslutsprocesser, över

avdelningsgränser.

Vi jobbar med

decentraliserade

beslutsprocesser.

Vårt företag jobbar

tvärfunktionellt över

avdelnings /

funktionsgränser.

Teknologi Modern informations- och

kommunikationsteknologi

används, och maskiner kan

kommunicera med

varandra.

Vårt företag jobbar med

modern informations- och

kommunikationsteknologi.

Vi har en verksamhet där

maskiner kommunicerar

med varandra.

Strategi Företaget har en långsiktig

strategi (”roadmap”) för

digitalisering, och anpassar

sina affärsmodeller efter

denna.

Våra affärsmodeller tar

hänsyn till digitaliseringens

möjligheter och utmaningar.

Vi har en tydlig och långsiktig

strategi som anger hur vi vill

jobba med digitalisering.

Ledarskap Företagsledningen har en

digital kompetens och visar

vilja till förändring.

Företagsledningen har

tillräcklig digital kompetens.

Kultur IT ses som värdefullt i

företaget, och man jobbar

aktivt med

kunskapshantering.

IT anses som värdefullt i vårt

företag.

Vårt företag jobbar aktivt

med att ta tillvara på, och

sprida ny kunskap.

18

Personal Anställda har en positiv

attityd till IT och god digital

kompetens.

Våra anställda har tillräcklig

digital kompetens.

Våra anställda har en positiv

syn på ny teknologi.

Styrning Tekniska standarder är på

plats och företagens

regelverk möjliggör

digitalisering.

Våra IT-system är

standardiserade.

Våra interna regelverk

stödjer digitalisering.

Kunder Företaget har digitaliserat

det mesta av

kundhanteringsprocessen.

Kunderna har god digital

kompetens.

Vi har implementerat

digitala

kundhanteringssystem.

Våra kunder har tillräcklig

digital kompetens.

Utöver dessa har vi även inkluderat frågor från OECD (2017),

- Vårt företag är aktivt på sociala medier.

- System för e-inköp, e-försäljning och / eller e-lager är

implementerade.

samt inkorporerat de tre stegen till digital mognad av Erol et al. (2016):

- I vårt företag finns en gemensam förståelse för hur vi vill jobba

med digitalisering (envision).

- Vi har en tydlig och långsiktig strategi som anger hur vi vill

jobba med digitalisering (enable).

- Vi jobbar med konkreta digitaliseringsprojekt / industri 4.0 i vårt

företag (enact).

Förutom deskriptiv statistik har statistiska tester (oberoende t-tests och

ANOVA One Way-test) använts för att identifiera signifikanta skillnader i

materialet (vi utgår från att parametriska test går att tillämpa enkätdata, se

t.ex. Norman, 2010). En signifikant skillnad har ett p-värde under 0.05 i

undersökningarna.

3.1.1.2 Resultat

Resultaten presenteras i två delar: 1. Bakgrundsvariabler. 2. Digital mognad.

19

3.1.1.2.1 Bakgrundsvariabler

Tabell 4 visar fördelning av svar över Västernorrlands kommuner och tabell

5 över antal anställda. Även om 1-9 anställda även kan omfatta enmansföretag,

är de flesta företag i urvalet aktiebolag med några anställda.

Tabell 4: Svar fördelade på Västernorrlands kommuner

Kommun Antal svar % av alla svar

Sundsvall 41 32,5%

Örnsköldsvik 31 24,6%

Kramfors 15 11,9%

Timrå 13 10,3%

Ånge 11 8,7%

Härnösand 9 7,1%

Sollefteå 6 4,8%

Totalt: 126

Tabell 5: Svar fördelade på antal anställda

Antal anställda Antal svar % av alla svar

1 - 9 81 64,3%

10 - 49 26 20,6%

50 - 249 11 8,7%

250+ 8 6,3%

De flesta företagen har sitt säte i Västernorrland (118), medan fem har

huvudkontor i övriga Sverige och tre internationellt. Ungefär 50% av

företagen uppger att deras kunder främst kommer från Västernorrland, cirka

30% av företagen uppger att majoriteten av deras kunder kommer från övriga

Sverige och 20% har främst internationella kunder. Materialet visar att större

företag har högre andel kunder utanför länet och landet (Tabell 6).

20

Tabell 6: Kunder

Antal anställda Tota

l 1-9 10-49 50-249 250+

Kunder Västernorrland 50 11 1 0 62

Övriga Sverige 23 11 3 2 39

Internationellt 8 4 7 6 25

Total 81 26 11 8 126

45 av företagen har uppgett ”Annat” eller ”Annan tillverkning” på frågan

om vad de tillverkar (baserad på SCB SNI2007, område C. De vanligaste

svaren (n > 5) där tillverkningen är specificerad är:

- Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater (16)

- Reparation av maskiner och apparater (11)

- Tillverkning av trä och varor av trä, kork, rotting och dylikt utom

möbler (10)

- Livsmedelsframställning (9)

- Tillverkning av övriga maskiner (7)

- Framställning av drycker (6)

Även om det inte finns någon glasklar definition på vad som räknas som

låg- respektive högteknologi går det att göra en grov uppdelning av 103 av

företagen, av vilka 72 kan klassas som lågteknologiska och 31

högteknologiska (Tabell 7). Då handlar det främst om vilken karaktär

företagens slutprodukter har, och det är en smula vanskligt, då själva

tillverkningen av en lågteknologisk produkt kan ha en högteknologisk

karaktär.

21

Tabell 7: Låg- och högteknologi

Antal anställda

Total 1-9 10-49 50-249 250+

Lågteknologi 48 15 5 4 72

Högteknologi 20 6 3 2 31

Total 68 21 8 6 103

I enkäten fick de svarande uppge andel kvinnor i procent i a) företaget som

helhet, respektive b) inom företagsledningen. Tio svar fick tas bort eftersom

de svarat i absoluta tal istället för procent. Materialet delades sedan upp i

grupper där andelen kvinnor i företag respektive företagsledning utgjorde 0

- 49 respektive 50 - 100%. De minsta företagen har mer jämn könsfördelning i

företaget som helhet. Vad gäller företagsledning är fördelningen mest jämn

hos de minsta respektive de största företagen.

37 av företagen har inga kvinnliga anställda och 62 av företagen har inga

kvinnor i företagsledningen vilket förstärker bilden av industrin som en

mansdominerad sektor.

Tabell 8: Andel kvinnor i företaget

Antal anställda

Total 1-9 10-49 50-249 250+

Andel

kvinnor

Under 50% 57 22 11 7 97

50-100% 14 4 0 1 19

Total 71 26 11 8 116

22

Tabell 9: Andel kvinnor i företagsledningen

Antal anställda

Total 1-9 10-49 50-249 250+

Andel

kvinnor i

företagsledn.

Under 50% 51 23 11 5 90

50-100% 23 3 0 3 29

Total 74 26 11 8 119

3.1.1.2.2 Digital mognad

Marknadsföring är den potentiella nytta med digitalisering som rankats

högst i materialet medan social hållbarhet (jämlikhet) rankats lägst (se tabell

10 och figur 6).

Tabell 10: Vi ser potential att använda digitalisering för att:

Mv Median Std. Avv

Marknadsföra vårt företag 4,01 4 1,047

Nå nya marknader 3,67 4 1,165

Öka produktivitet 3,63 4 1,144

Skapa nya affärsmöjligheter och nya jobb 3,52 4 1,191

Minska kostnader 3,37 3 1,244

Ändra affärsmodeller 3,09 3 1,239

Öka ekologisk hållbarhet (miljö) 3,04 3 1,196

Öka social hållbarhet (jämlikhet) 2,66 3 1,104

23

Figur 6: Vi ser potential att använda digitalisering för att…

Tabell 11 och figur 7 visar den digitala mognaden baserad på medelvärden av

svaren från samtliga 126 företag, sorterad på högst till lägst. Staplarna i figur

7 representerar hur företagen svarat i procent.

Tabell 11: Övergripande digital mognad

Mv

Median Std.

Avv.

IT anses som värdefullt i vårt företag. 3,63 4 1,129

Våra anställda har en positiv syn på ny teknologi. 3,61 4 1,051

Företagsledningen har tillräcklig digital kompetens. 3,25 3 1,041

Vårt företag jobbar aktivt med att ta tillvara på, och sprida ny

kunskap. 3,15

3

1,200

Vårt företag jobbar med modern informations- och

kommunikationsteknologi. 3,13

3

1,252

Våra IT-system är standardiserade. 3,09 3 1,146

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Marknadsföra vårt företag

Nå nya marknader

Öka produktivitet

Skapa nya affärsmöjligheter och…

Minska kostnader

Ändra affärsmodeller

Öka ekologisk hållbarhet (miljö)

Öka social hållbarhet (jämlikhet)

Inte alls (1) 2 3 4 I allra högsta grad (5)

24

Vårt företag jobbar tvärfunktionellt över avdelnings /

funktionsgränser. 2,98

3

1,425

Våra anställda har tillräcklig digital kompetens. 2,98 3 ,992

Våra kunder har tillräcklig digital kompetens. 2,95 3 ,970

Våra interna regelverk stödjer digitalisering. 2,94 3 1,331

Våra produkter är integrerade med andra produkter. 2,88 3 1,484

Vi jobbar med decentraliserade beslutsprocesser. 2,87 3 1,408

I vårt företag finns en gemensam förståelse för hur vi

vill jobba med digitalisering. 2,87

3

,988

Vårt företag är aktivt på sociala medier. 2,83 3 1,297

Vi har implementerat digitala kundhanteringssystem. 2,83 3 1,220

Våra affärsmodeller tar hänsyn till digitaliseringens

möjligheter och utmaningar. 2,75

3

1,124

Vi har en tydlig och långsiktig strategi som anger hur vi

vill jobba med digitalisering. 2,55 3 1,163

Vi har en verksamhet där maskiner kommunicerar med

varandra. 2,50

2

1,474

System för e-inköp, e-försäljning och / eller e-lager är

implementerade. 2,45

2

1,383

Våra produkter har digitala egenskaper. 2,12 2 1,324

Vi jobbar med konkreta digitaliseringsprojekt / industri

4.0 i vårt företag. 1,90

1

1,257

25

Figur 7: Övergripande digital mognad

0% 20% 40% 60% 80% 100%

IT anses som värdefullt i vårt…

Våra anställda har en positiv syn…

Företagsledningen har tillräcklig…

Vårt företag jobbar aktivt med att…

Vårt företag jobbar med modern…

Våra IT-system är standardiserade.

Vårt företag jobbar…

Våra anställda har tillräcklig…

Våra kunder har tillräcklig digital…

Våra interna regelverk stödjer…

Våra produkter är integrerade…

Vi jobbar med decentraliserade…

I vårt företag finns en gemensam…

Vårt företag är aktivt på sociala…

Vi har implementerat digitala…

Våra affärsmodeller tar hänsyn till…

Vi har en tydlig och långsiktig…

Vi har en verksamhet där…

System för e-inköp, e-försäljning…

Våra produkter har digitala…

Vi jobbar med konkreta…

Inte alls (1) 2 3 4 I allra högsta grad (5)

26

Från medelvärdena i tabell 11 kan vi skapa en översikt av den digitala

mognaden baserat på de nio dimensionerna som nämndes tidigare (se tabell

3). Dessa visualiseras i figur 8. De tre stegen mot industri 4.0 från Erol et al.

(2016) visualiseras i figur 9 - 11. Som förväntat minskar mognaden för varje

steg vilket talar för att modellen fungerar som en mognadstrappa.

En iakttagelse är att ju mer konkret ett koncept är, desto lägre är det

graderat i materialet. Kultur, ledarskap och personal är de enda tre koncept

som har medelvärden över 3, medan produkter, teknik och strategier rankas

lägst. De organisatoriska aspekterna i Schumacher et al (2016) (se kapitel 2.1)

rankas högre än de operationella. Vidare kan man tolka mognadstrappan som

att det finns en antydan till gemensam förståelse i hur många företag vill jobba

med digitalisering, men att långsiktigt strategiskt arbete och

operationalisering släpar efter.

Figur 8: Nio dimensioner av digital mognad

2,93,3

2,9

2,8

2,73,3

3,4

3,3

3

1

2

3

4

5Kunder

Produkter

Operationalisering

Teknologi

StrategiLedarskap

Kultur

Personal

Styrning

27

Figur 9: Digital mognad, steg 1

28



29

Skillnader beroende på antalet anställda i företaget (företagsstorlek)

Tabell 12 visar att de större företagen ser större potential vad gäller ökad

produktivitet och ändrade affärsmodeller jämfört med de mindre företagen.

De allra minsta företagen har mindre utvecklade digitala kundsystem.

Intressant nog är medelvärdet för anställdas kompetens högre i företagen

med 1 - 9 respektive 10 - 49 anställda jämfört med de större företagen. En

potentiell förklaring till det kan vara att de större företagen efterfrågar mer

arbetskraft och eventuellt flera olika kompetenser. Konkreta

digitaliseringsprojekt ökar i och med företagets storlek och det är en markant

skillnad mellan de minsta och de största företagen här. De minsta företagen

ligger lägst vad gäller avdelningsöverskridande processer, vilket rimligtvis

kan förklaras med att de inte består av renodlade avdelningar på samma sätt

som större företag. De största företagen nyttjar maskiner som kommunicerar

med varandra i högst utsträckning medan de minsta företagen har det lägsta

medelvärdet här. En intressant aspekt i materialet är att företag med 10 - 49

anställda i flera fall har angett högre medelvärden än företagen med 50 - 249

anställda. Exempelvis vad gäller digitala kundhanteringssystem, anställdas

kompetens, avdelningsöverskridande processer respektive maskiner som

kommunicerar med varandra. En viss försiktighet bör dock tillskrivas

materialet då de statistiska testernas tillförlitlighet minskar ju färre antalet

företag i varje grupp är. En tendens i materialet är även att de minsta

företagen uppvisar högre standardavvikelser än övriga företag, vilket dels

kan förklaras med att de är fler till antalet, men även att de helt enkelt

uppvisar en varierande digital mognad.

Tabell 12: Skillnader i digital mognad beroende på företagsstorlek

N Mv Std. Avv

(potential att) Öka produktivitet 1-9 81 3,40 1,211

10-49 26 4,00 ,980

50-249 11 4,00 ,775

250+ 8 4,25 ,707

Total 126 3,63 1,144

(potential att) Ändra affärsmodeller 1-9 81 2,86 1,181

10-49 26 3,23 1,306

30

50-249 11 3,64 1,286

250+ 8 4,13 ,835

Total 126 3,09 1,239

Vi har implementerat digitala

kundhanteringssystem.

1-9 81 2,59 1,263

10-49 26 3,31 ,884

50-249 11 3,00 1,342

250+ 8 3,38 1,061

Total 126 2,83 1,220

Våra anställda har tillräcklig digital

kompetens.

1-9 81 3,16 1,078

10-49 26 2,92 ,628

50-249 11 2,18 ,751

250+ 8 2,38 ,518

Total 126 2,98 ,992

Vi jobbar med konkreta

digitaliseringsprojekt / industri 4.0 i vårt

företag.

1-9 81 1,59 1,070

10-49 26 2,23 1,336

50-249 11 2,27 1,272

250+ 8 3,38 1,506

Total 126 1,90 1,257

Vårt företag jobbar tvärfunktionellt över

avdelnings / funktionsgränser.

1-9 81 2,70 1,462

10-49 26 3,50 1,304

50-249 11 3,27 1,191

250+ 8 3,75 1,035

Total 126 2,98 1,425

Vi har en verksamhet där maskiner

kommunicerar med varandra.

1-9 81 2,22 1,466

10-49 26 3,00 1,386

50-249 11 2,45 1,293

31

250+ 8 3,75 1,165

Total 126 2,50 1,474

Hög- och lågteknologi

De högteknologiska företagen skiljer sig från de lågteknologiska på fyra

punkter: Strategi, produkter, konkreta digitaliseringsprojekt, respektive

användning av modern informationsteknologi, där de högteknologiska

företagen har högre medelvärden enligt tabell 13 och figur 12.

Den mest markanta skillnaden kan ses vad gäller företagens produkter, vilket

inte är helt oväntat då högteknologi här har definierats baserat på just vad det

är som tillverkats. Värt att notera är att även om de högteknologiska företagen

har angett signifikant högre värden vad gäller långsiktiga

digitaliseringsstrategier och pågående digitaliseringsprojekt ligger de under

3 på den 5-gradiga skalan.

Tabell 13: Skillnader mellan låg- och högteknologiska företag

LTHT N Mv Std. Avv

Vi har en tydlig och långsiktig strategi

som anger hur vi vill jobba med

digitalisering.

Lågteknologi 72 2,26 1,175

Högteknologi 31 2,90 1,106

Våra produkter har digitala egenskaper. Lågteknologi 72 1,65 1,050


Vi jobbar med konkreta

digitaliseringsprojekt / industri 4.0 i vårt

företag.

Lågteknologi 72 1,58 ,989


Vårt företag jobbar med modern

informations- och


Lågteknologi 72 2,86 1,202

Högteknologi

31 3,48 1,363

32

Figur 12: Skillnader mellan låg- och högteknologiska företag

Könsfördelning

Fem signifikanta skillnader mellan företagen med 0 - 49 respektive 50 - 100

% kvinnor hittades (se tabell 14 och figur 13). Företagen med fler kvinnor

nyttjar sociala medier i högre utsträckning, värderar IT högre, har

implementerat E-system i högre utsträckning, har en ökad gemensam

förståelse och nyttjar modern informationsteknologi i större utsträckning

jämfört med företagen med färre kvinnor. Materialet tillåter inte kausala

förklaringar, men det är sannolikt att det rör sig om industriföretag där

försäljningen ligger nära tillverkningen, till exempel via online-kanaler vilket

motiverar en högre användning av sociala medier i kombination med digitala

system för inköp / försäljning / lager. I dessa företag finns en högre gemensam

förståelse för hur man vill jobba med digitalisering än i andra företag.

33

Vad gäller andel kvinnor i företagsledningen hittades en signifikant

skillnad mellan de företag som har minst 50% kvinnor i ledningen och övriga:

företagen med högre andel kvinnor ser mindre potential i att öka

produktiviteten via digitalisering.

Tabell 14: Skillnader beroende på könsfördelningen i företagen

Women50 N Mv Std. Avv

Vårt företag är aktivt på sociala

medier.

Under 50% 97 2,70 1,218

50-100% 19 3,84 1,167

IT anses som värdefullt i vårt

företag.

Under 50% 97 3,54 1,137

50-100% 19 4,11 ,875

System för e-inköp, e-försäljning

och / eller e-lager är

implementerade.

Under 50% 97 2,33 1,375

50-100% 19 3,05 1,545

I vårt företag finns en gemensam

förståelse för hur vi vill jobba med

digitalisering.

Under 50% 97 2,76 ,955

50-100% 19 3,42 1,017

Vårt företag jobbar med modern

informations- och


Under 50% 97 3,01 1,237

50-100% 19 3,74 1,195

34

Figur 13: Skillnader beroende på könsfördelningen i företagen

Kunder

Den digitala mognaden hos de företag som har större antal kunder utanför

länet är även generellt högre enligt tabell 15 och figur 14, men här måste vi

även ta hänsyn till företagsstorleken. Företag med internationella kunder

nyttjar affärsmodeller som tar hänsyn till digitaliseringens möjligheter och

utmaningar i högra grad än de övriga. De ser högre potential i att använda

digitalisering för att minska kostnader. Deras strategier är mer utvecklade

liksom standardiseringen av IT system och värderingen av IT generellt. De

interna regelverken stödjer digitalisering och man jobbar med decentraliserat

beslutsfattande och avdelningsövergripande i större utsträckning. Värdena är

främst högre hos företagen med hög grad internationella kunder. Åter igen

får vi dock vara försiktiga med slutsatserna då dessa företag är färre till antalet.

Tabell 15: Skillnader beroende på var företagen har sina kunder

Mv Std. Avv

35

(potential att) Minska kostnader Västernorrland 3,26 1,305

Övriga Sverige 3,15 1,182

Internationellt 4,00 1,000

Total 3,37 1,244

Vi har en tydlig och långsiktig strategi som

anger hur vi vill jobba med digitalisering.

Västernorrland 2,39 1,219


Internationellt 3,16 ,943

Total 2,55 1,163

Våra affärsmodeller tar hänsyn till

digitaliseringens möjligheter och utmaningar.




Total 2,75 1,124

IT anses som värdefullt i vårt företag. Västernorrland 3,48 1,156



Total 3,63 1,129

Våra IT-system är standardiserade. Västernorrland 2,94 1,129



Total 3,09 1,146

Våra interna regelverk stödjer digitalisering. Västernorrland 2,58 1,350



Total 2,94 1,331

Vi jobbar med decentraliserade

beslutsprocesser.



36


Total 2,87 1,408

Figur 14: Skillnader beroende på var företaget har sina kunder

3.1.1.3 Sammanfattning av enkäten

Inledningsvis konstatera att det finns en kontrast i variablerna som

använts i enkäten. En tendens i materialet är att, ju mer konkret en variabel är,

desto lägre har de som svarat på enkäten rankat den. Organisationen ser (viss)

nytta med teknologi och värdet med IT, men dessa upplevelser återspeglas

nödvändigtvis inte i någon form av operationalisering. Det finns dock

varianser baserat på företagens storlek och karaktär.

37

Företagen med flest anställda (+250) har i regel högst digital mognad,

medan små företag (10 – 49 anställda) i många aspekter har högre mognad än

mellanstora företag (50 – 249 anställda). Även företag med större del kunder

utanför länet och landet kan tillskrivas en högre digital mognad. Den lägsta

digitala mognaden hittar vi hos de minsta företagen, med under 10 anställda.

Ett undantag var anställdas kompetens, där de minsta företagen anger högst

värden. En rimlig förklaring till det är att de större företagen efterfrågar fler

personer och kompetenser medan de minsta företagen har lättare att hitta den

personal de behöver.

Företag med högre andel kvinnliga anställda nyttjar modern IT och sociala

medier i högre grad än övriga företag. De ser större nytta med IT, har en mer

enhetlig bild av hur de vill arbeta med digitalisering, och har implementerat

affärssystem i högre utsträckning än andra företag. En potentiell förklaring är

att det rör sig om företagstyper som jobbar mer aktivt med försäljning nära

tillverkningen, vilket bör undersökas närmare i framtida studier.

Högteknologiska företag skiljer sig från lågteknologiska, främst vad gäller

produkternas egenskaper (vilket beror på att produkterna i sig definierar vad

som är högteknologi eller inte), och användning av modern IT. De drar även

upp medelvärdet vad gäller övergripande digital mognad något. Man bör

dock vara försiktig när man skiljer mellan hög- och lågteknologi eftersom

processerna bakom tillverkningen kan ha en högteknologisk karaktär även

om produkterna inte har det.

Till sist bör vi även nämna företagen som har liten eller ingen digital

närvaro överhuvudtaget. Det är naturligtvis svårt att sia om hur dessa

företags förutsättningar ser ut, men det är möjligt att de skulle gynnas av

enklare insatser som hjälp att utveckla en hemsida eller nyttja andra digitala

kanaler som till exempel sociala medier: grundläggande steg till att bygga upp

digitala affärsnätverk gentemot till exempel kunder och leverantörer.

Det är även möjligt att vissa företag inte önskar, eller skulle tjäna på

att ”digitalisera” verksamheten ytterligare. Ett exempel är ett mail som kom

strax efter att enkäten skickats ut:

Jag bara lappar / lagar kläder och byter mest dragkedjor i olika persedlar,

ibland nytillverkning av t.ex. gardiner eller omsyning av kläder el. annat man

behöver i hemmet. Du får skicka enkäten till någon annan.

En enkät bidrar ofta med ytterligare frågeställningar. Denna studie

uppmuntrar till att närmare undersöka vad ett industriföretag är idag, och

vilka olika typer av företag som finns, och hur deras behov ser ut. Sedan kan

man jobba vidare med dimensionerna från litteraturen och även låta

företagen ”vikta” dem, det vill säga uttrycka hur (o)viktiga varje dimension

38

är för dem. Beroende på företagens individuella förutsättningar och behov

kan eventuella stödinsatser prioriteras utifrån detta. För ett företag kanske

standardisering av IT-system är viktigt för att kunna utveckla verksamheten

ytterligare, medan ett annat kan behöva specifika utbildningsinsatser för

ledning och / eller personal.

3.2 Workshop och djupintervjuer Inom förstudien har Region Västernorrland genomfört en workshop med

företagare, tre djupintervjuer med representanter för näringslivet, och en

djupintervju med projektledarna för Digilots-projektet. Resultaten från detta

arbete redovisas parallellt nedan där varje fråga belyses utifrån intervjuerna

och workshopen.

3.2.1 Om workshopen

Workshopen hölls i Sundsvall, 23 maj 2018, i anslutning till evenemanget

Thinking future, som ordnats av Sundsvalls Näringslivsbolag. Runt 50

personer deltog i evenemanget, varav ungefär 30 deltog i workshopen om

smart industri. Processledare för workshopen var Malin Wedin, Samordnare

näringsliv och innovation på Region Västernorrland.

Syftet med workshopen var att få ökad insikt om vilka hinder, utmaningar

och behov små och medelstora företag i Västernorrland upplever att de har

när det gäller företagens digitalisering.

Deltagarna delades in i sex grupper, som fick diskutera och svara på åtta

frågor. Ibland svarade deltagarna individuellt, och ibland som grupp. Svaren

är summerade under varje frågeställning nedan.

3.2.2 Om djupintervjuerna

Malin Wedin och Erika Forsberg på Region Västernorrland genomförde

följande intervjuer med företrädare för näringslivet:

Mia Wester, verksamhetsansvarig på Höga Kustens industrigrupp,

20 juni 2018

Anna Edblad, VD för Örnsköldsviks industrigrupp, 26 juni 2018.

Joakim Sjöstedt, regionchef för Företagarna i Västernorrland och

Jämtland-Härjedalen, 26 juni 2018.

Oliver Dogo, VD för Handelskammaren Mittsverige, 15 augusti

2018.

39

Lisa Edin och Sara Rudälv, projektledare för Digilots-projektet i

Örnsköldsvik, intervjuades den 18 juni 2018. Digilots-projektet samlade 27

företag från industri och industrinära verksamhet i Örnsköldsviksområdet,

med syfte att underlätta för näringslivet att ta tillvara digitaliseringens

möjligheter.

Samtliga intervjuer följde samma upplägg som workshopen. Deltagarna i

intervjuerna fick diskutera och svara på frågor om Smart industri och

digitalisering, utifrån sina erfarenheter och kunskaper om företagen i

Västernorrland. Det var samma frågor som användes på workshopen, plus

två extra frågor. I sammanfattningen nedan har vi behållit numreringen av

frågorna som användes i workshopen, och infogat de extra frågorna

som ”extra fråga 1” och ”extra fråga 2”.

Diskussionen i intervjuerna är sammanfattade under varje frågeställning

nedan.

3.2.3 Fråga 1: Inom mitt företag har vi hög digitaliseringskompetens

Sammanfattning workshop

Ja: 11

Nej: 7

Nja: 5

Sammanfattning djupintervjuer

I intervjuerna framkom att det är stor spridning bland företagen i

Västernorrland. Det finns exempel bland Västernorrlands företag på

avancerade robotar som utför vissa moment i produktionen. Företagen har

även börjat utveckla digital kompetens på kommunikations-sidan, eller har

planer på att göra det. Men bara ett fåtal har hög digitaliserings-kompetens,

särskilt om man ser digitalisering som kopplad till verksamhetsutveckling.

Företagen vet om att de kommer att bli påverkade av digitaliseringen, men de

vet inte alltid vad de behöver göra. De har fullt upp med det dagliga arbetet.

40

3.2.4 Fråga 2: Positionera ert företag och övriga aktörer i branschen på

skalan


I workshopen fick deltagarna markera med ett kryss var de tycker att de

själva och övriga aktörer (kunder, konkurrenter, leverantörer, och nya aktörer)

befinner sig i digitaliserings-utvecklingen. Sammanställningen nedan visar

hur många kryss som deltagarna i workshopen placerat under varje rubrik.

Svar fråga 2,

workshop

Kunder 6 11 8

Konkurrenter 9 7 6

Leverantörer 9 8 6

Ditt företag 11 6 4

Nya aktörer 6 7 7


Svar fråga 2,

intervjuer

Kunder Där kunderna är privatpersoner ligger de ofta före företagen,

och befinner sig ”på väg” eller ”i framkant”. Men där kunderna

är andra företag är de flesta i mobiliseringsfasen. Företagen

måste också ta hänsyn till kundernas arbetssätt, och kan inte

införa t.ex. digitala signaturer om inte kunden accepterar det.

41

Konkurrenter Konkurrenterna upplevs ofta vara på samma nivå som de egna

företagen. Om man ser på internationell konkurrens från

industriföretag i ”lågprisländer” så har de inte kommit särskilt

långt i digitaliseringen.

Leverantörer Deltagarna i intervjuerna hade svårt att kommentera

leverantörerna, men känslan är att de ligger på samma nivå som

företagen. En del större leverantörer upplevs vara mer i

kategorin ”på väg”.

Ditt företag Många av företagen i Västernorrland mobiliserar, en del är på

väg, men nästan ingen är i framkant.

Nya aktörer Deltagarna i intervjuerna ser inte en stor mängd nya aktörer,

men de som finns ligger troligen före de egna företagen.

3.2.5 Fråga 3: A. Är din bransch under förändringstryck? B. Finns det

konkurrens från företag i andra branscher som erbjuder

alternativa produkter och tjänster till dina kunder som löser

deras behov?


På workshopen sattes kryss i alla delar av matrisen (nedan). Det blev flest

kryss i delen som beskriver hög konkurrens och högt förändringstryck.

42

Fråga 3B. I workshopen svarade fyra grupper ja, det finns konkurrens från

företag i andra branscher som erbjuder alternativa produkter och tjänster till

dina kunder som löser deras behov. Två av de grupper som svarade nämnde

exempel (IoT och omvård/digitalisering samt skogsindustri). Två grupper

svarade inte.


Alla personer som intervjuades ansåg att företagen upplever ett högt

förändringstryck och placerade sina kryss någonstans i övre högra delen av

matrisen. Hur utsatta företagen är för konkurrens varierar från företag till

företag.

Svar fråga 3A,

workshop

43

I intervjuerna såg deltagarna en del ny konkurrens från andra branscher, men

noterade också att konkurrensen mest kommer från samma bransch. Det finns

även stor internationell konkurrens inom tillverkningsindustrin.

3.2.6 Extra fråga 1 (endast intervjufråga): A. Behöver ditt företag ökad

tillgång till testbäddar och pilotsatsningar i länet för att

delta i den digitala utvecklingen? B. Ge exempel på

områden i din bransch.


De intervjuade var positiva till testbäddar och pilotsatsningar. Företagen

skulle ha fördel av att testa / uppleva ny teknik. Det skulle hjälpa dem att bli

mer medvetna om de förändringar som kommer, och ge dem en anledning att

tänka på att förändra sitt arbetssätt.

Det skulle även behövas mer samarbete mellan företag och offentlig sektor.

Det finns privata företag som gärna samarbetar med offentliga verksamheter

för att utveckla och testa innovationer.

Det offentliga måste vara öppet för denna typ av samarbeten. Men den

akademiska sidan, som Mittuniversitet och Umeå universitet, har också en

roll att länka forskning och utveckling till företagen i regionen.

Det råder en del osäkerhet kring testbäddar och pilotsatsningar, och det inte

är tydligt för alla företag vad som menas med testbäddar och hur de kan

gynna företagen.

3.2.7 Fråga 4: A. Behöver ditt företag kompetenshöjande insatser inom

digitaliseringsområdet för att öka er konkurrenskraft och

tillväxt? B. Hur?


Deltagarna i workshopen svarade på fråga 4A genom att markera med kryss

på en bild på en pil (se nedan). Alla deltagare i workshopen som svarade

ansåg att deras företag behöver kompetenshöjande insatser.

44

När fråga 4B (”hur?”) diskuterades på workshopen var det dominerande

temat kompetensförsörjning – behovet av utbildning, rekrytering, och

föryngring av medarbetarna, och att använda konsulter. Deltagarna tog upp

exempel på relevanta områden, som automatiserad tillverkning, 'big data',

mer interaktiva funktioner och bättre hemsida. Deltagarna tog också upp

behovet av koordination och att samverka i nätverk.


I intervjuerna konstaterades att det finns behov av kompetenshöjande insatser.

Alla vi intervjuade placerade sina kryss till höger på pilen, mot ”mycket”.

Även i intervjuerna låg fokus på frågan ”hur?” på extern kompetens och

verksamhetsutveckling. Det hjälper om man kan visa möjligheterna med

digitalisering, med konkreta exempel på vad andra har gjort. En mycket viktig

aspekt är vad företaget själv har för vision för sin verksamhet.

Det är viktigt att insatserna läggs på rätt nivå – det får inte vara för enkelt. Det

finns också en risk att företagen väntar lite för länge med att göra insatserna,

och även utmaningar med finansiering.

3.2.8 Fråga 5: A. Hur kan ökad mångfald och jämställdhet, när det gäller

ålder, kön kultur och ursprung bidra till ökad

konkurrenskraft? Ge exempel. B. Arbetar ni aktivt med

jämställdhet och mångfald i ert företag vid rekrytering? Om

ja beskriv hur. C. Hur ser könsfördelningen ut i % i ert

företag? D. Hur ser könsfördelningen ut i % i styrelsen?


Fråga 5 besvarade workshop-deltagarna i fritext. Inte alla deltagare svarade

på alla delfrågorna. I svaren på fråga 5A, om hur ökad mångfald och

jämställdhet kan bidra till konkurrenskraft, gav workshop-deltagarna

följande exempel:

Mer input och idéer i arbetet om ständiga förbättringar

Fler synsätt, fler sätt att se utvecklingspotential

45

Andra kulturer, fler språk och därmed mer kunskap om andra

länder och marknader

Att jobba med de som kommer från andra länder ger oss mer kraft

att förstå nya generationer

På fråga 5B, om man arbetar aktivt med jämställdhet, svarade två workshop-

deltagare ”ja”, och en av dem gav exemplet att vid rekrytering av kandidater

finns krav på att en av två slutkandidater måste vara kvinna. En deltagare

svarade ”nej”, och en ”nja”.

Svar fråga 5C, workshop Män Kvinnor

Könsfördelning i

företaget i %

Individuella svar

70 30

70 30

50 50

80 20

70 30

100 0

80 20

60 40

37,5 62,5

12 88

Svar fråga 5D, workshop Män Kvinnor

Könsfördelning i styrelsen

i %

Individuella svar

50 50

50 50

90 10

80 20

100 0

67 33

50 50

46


I intervjuerna framkom att företagen är medvetna om fördelen med att bredda

perspektiven och få in fler bakgrunder. Industrin vill kunna rekrytera över

hela befolkningen, inte bara halva. De är positiva till mångfald och

jämställdhet, och en del jobbar aktivt med det. Det finns bra exempel på

företag som jobbar med nyanlända, och även på hur man jobbar med

jämställdhet. Det finns stort utrymme för förbättringar, och generellt är det de

stora företagen med HR avdelningar som har resurser och vilja att jobba med

mångfald och jämställdhet. Cirka 30% av deltagarna i Digilots-projektet var

kvinnor, vilket visar på en positiv utveckling bland företagen.

På frågorna 5C och 5D, om andelen kvinnor i företaget och ledningen,

konstaterade de intervjuade att det är övervägande män. Det är också relativt

hög medelålder i många av företagen. Vid nedskärningar är det de unga,

senast anställda, som får gå. Samtidigt försöker företagen rekrytera unga

ingenjörer, och en del företagsledningar är i 40-årsåldern, vilket är relativt

ungt.

3.2.9 Fråga 6: Vilka är era största utmaningar när det gäller

digitalisering? Ex. Vid införandet av ny teknik och utveckla

nya tjänster?


I diskussionen i workshopen framkom några större teman, kring kompetens,

tidsaspekten och ekonomi/affärsmodeller. Deltagarna i workshopen tog

också upp andra utmaningar, som kanske har mer att göra med

förändringsbenägenhet än praktiska hinder. Svaren är grupperade i

punktlistor under varje tema.

1. Kompetens

Hitta rätt kompetens vid rekrytering

Kompetens

Nyckelkompetenser och sätt att hitta och boosta bra idéer

Engagerad ledning med förståelse för digitalisering

Få folk förändra arbetsbeteende

Att använda kompetenser som finns på smartare sätt

Identifiera rätt behov

2. Tidsaspekten

Timing när det gäller att ta investeringen

47

Tidsbrist

Tröghet i stor organisation

Hinna med teknikutvecklingen, det händer så fort

Tid

Att samla ihop olika aktörer. Det tar mycket tid i stora

organisationer att ta beslut

Ordningsföljd

3. Ekonomi/affärsmodeller

Nya affärsmodeller

Ekonomi

Vägval

Ekonomi, kostnader (behövs kostnadsbidrag)

Testning

4. Andra hinder

Ett digitaliseringsprojekt känns ”stort”

Rädsla, hittar hinder som kan bero på okunskap

Våga prova!

Vad händer om nätet pajar?


I intervjuerna lyfte alla fram kompetens och tid. Men också att skapa

förståelse för nyttan av digitalisering. Tid är den största faktorn, och att kunna

sätta av pengar till investeringar i personal, nya tjänster eller nya produkter.

Många företag är medvetna om att det är något de måste ta tag i, men de har

fullt upp med det dagliga arbetet. En viktig aspekt är en professionell styrelse,

som driver förtagets utveckling.

Det kan vara en utmaning, särskilt för små och medelstora företag, att veta

var man ska börja och identifiera behoven i sin egen verksamhet. Om man

inte enkelt och tydligt kan definiera sina behov, då finns en risk att det blir

dyrt om man ska köpa in hjälp att digitalisera. Och man måste ha en ledning

som tror på det. Det är viktigt att:

Förstå tekniken

Anpassa arbetssättet

Ha anpassningsbara medarbetare

Vara beredd att göra en kulturförflyttning

48

3.2.10 Fråga 7: Vilka utmaningar ser du att ditt företag och bransch står

inför i; A. Närtid? B. 5-10 år?


I workshopen fokuserade diskussionen om fråga 7A (utmaningar i närtid) på

kompetens, ekonomi / affärsmodeller, och innovation och utveckling. Svaren

är grupperade i punktlistor.

1. Kompetens

Kompetensbrist och resursbrist

Kompetensförsörjning och kompetensutveckling

Kompetens, kunskap

Att behålla juniora och nyexade inom regionen

2. Affärsmodeller

Implementera nya tillverkningsmetoder

Hantera tillväxttakten

Billigare kopior

Effektivitet

Kopior, lågkostnadskonkurrenter

Konkurrens och digitalisering

3. Innovation och utveckling

Tid och kraft att arbeta med innovation

Omvärldsbevakning

Miuns [Mittuniversitets] utveckling

Digitaliseringen

I workshopen fokuserade svaren på fråga 7B (utmaningar inom 5-10 år) på

kompetens, företagets förutsättningar, och innovation och utveckling. Svaren

är grupperade i punktlistor.

1. Kompetens

Hitta rätt kunder och personal med rätt kompetens

Kompetensförsörjning

Att hitta seniora medarbetare som vill komma tillbaka /

etablera sig i regionen

Governance

4. Företagsförutsättningar

Råvarubrist

49

Förändrat råvaruflöde

Kundernas behov kan vara helt annorlunda

Hållbart

Ägarbyte!

Samarbetspartner

Geografisk tillväxt

2. Innovation och utveckling

Digitala ekosystemet

AI

Hitta nya värden, tjänster och styrkor

Utveckling


I intervjuerna framkom att i närtid är kompetensförsörjningen den absolut

största utmaningen. Det är svårt för företagen att rekrytera och växa. Man

måste bli bättre på att attrahera medarbetare, och där kan digitalisering,

likaväl som företagets inställning till mångfald och jämställdhet, vara en

viktig faktor.

- Företagens ledningar behöver öka medvetenheten och jobba med

företagsutveckling.

- Företagen behöver bli mer nyfikna, mer lyhörda på sin bransch, och

göra mer omvärldsbevakning. Men man noterade också att en del

företag är nöjda som det är och ser inget behov av att växa.

- Det globala handelsklimatet är en viktig faktor, liksom global

konkurrens. Men lokala frågor, som väl fungerande infrastruktur, är

också viktiga.

- Klimatförändringarna kommer att påverka företagens

förutsättningar.

3.2.11 Fråga 8: Vad behöver ni göra nu för att vara konkurrenskraftiga

om 5-10 år?

50


De största teman som framkom i workshop-diskussionen var att investera i

digitalisering, och utveckla kompetensen inom företaget.

1. Kompetens

Lära och vara i konstant förändring

Kompetensöverföring

Skola in ny personal och överföra kunskap

Attrahera yngre vetgiriga (inte bara giriga) intresserade

ungdomar

Kompetensutveckling

Öppna lite mer mot juniora konsulter så att flödet av ny

kraft kommer in i systemet

2. Investera i digitalisering

Investera i ny teknologi

Följa med utvecklingen

Arbeta med digital automatisering och AI

Automatisera, investera = effektivisera

Jobba lika hårt eller hårdare än konkurrenterna för att

utvecklas och digitalisera

Investera i ny maskinpark

Digitalisera

Jobba aktivt i nya områden av digitalisering

3. Övrigt

Hitta ny ägare!

Ständiga förbättringar

Lobba, arbeta och föra dialog med myndigheterna

Attraktiva!


I intervjuerna sa man att företagen behöver öppna upp och vara nyfikna, bli

bättre på omvärldsbevakning och titta på andra branscher. För de stora

företagen måste man fortsätta hålla sig i framkant, så vi behåller vår plats på

marknaden

Man måste titta långsiktigt på vilka kunder och tjänster som kommer att vara

aktuella, och fortsätta med omvärldsanalys. Vi måste använda det vi har

bättre, till exempel bio-raffinaderier.

51

Företagen behöver engagera sig i kompetensförsörjningsfrågan, och lära sig

dra nytta av att vi har ett universitet i regionen

Ledarskap - företagen måste få in styrelser i verksamheten som tar kloka

beslut för framtiden.

3.2.12 Extra fråga 2 (endast intervjufråga): Vilka kompetenser har du

behov av inom ert företag för att vara fortsatt

konkurrenskraftiga, säkra er konkurrenskraft och

utveckling?


Det är stort behov av hög-teknisk kompetens, särskilt civilingenjörer, men det

finns också efterfrågan på forskare. Samtidigt finns idag fortfarande stort

behov av ”analoga” kompetenser – företagen behöver fortfarande elektriker,

ekonomer, och andra mer traditionella yrken. Men i framtiden behövs nya

kompetenser.

I intervjuerna lyfte man vikten av det entreprenöriella tänkandet. Vi måste få

in bättre styrelsekompetens, och bli bättre på omvärldsbevakning.

3.3 Näringslivsfrämjande projektinitiativ inom digitalisering

med projektperiod (2016-2020)

För att också ge en bild av vad som pågår och vad aktörerna i regionen

deltagit i för aktiviteter listas här ett antal olika exempel på

näringslivsfrämjande projektinitiativ inom digitalisering. Exempellistan finns

med i förstudien för att illustrera hur olika den här typen av initiativ kan vara

till sin karaktär och hur stor spridning det finns i angreppssätt när det gäller

tillämpningsområden. Det är allt ifrån avancerad teknikutveckling till

konkret utvecklingsstöd i form av, verktyg och process-stöd, och forum och

mötesplatser för dialog.

52

Nedan ges även några exempel på forskningsprojekt på Mittuniversitetet

som sker inom fältet och det aktuella Vinnväxt-initiativet drivet av Bron

Innovation i Sundsvall.

Mittuniversitet har flera forskningscentrum som har bäring på digitalisering

i olika perspektiv. Sensible Things that Communicate, STC utvecklar

sensorbaserade system och tjänster för användning inom Internet of Things.

Forskningen bedrivs inom elektronik- och datateknikområdet med fokus på

smarta industrier, nästa generations mätsystem och funktionella ytor.

Mittuniversitetets forskningscentrum STC och FSCN driver sedan några år

tillbaka forskningsmiljön Transformative Technologies. Vårt mål är att denna

forskningsmiljö ska kombinera industriella styrkor från regionen med den

dynamiska kraft som universitetets forskning och utbildning utgör. KK-

stiftelsen stöder forskningsmiljön genom sitt 10-åriga KK-miljöprogram

Inom DEMICOM ligger fokus på demokrati och kommunikation i det digitala

samhället. Forskningen är tvärvetenskaplig och rymmer forskargrupper och

projekt som integrerar och berör journalistik, kriskommunikation,

medieutveckling, organisationers kommunikation och politisk

kommunikation.

Centrum för digital informationsförvaltning, CEDIF, effektiv och säker

informationsförvaltning och verksamhetsutveckling.

Forum för Digitalisering (FODI) som samverkat i framtagandet av denna

rapport forskar tvärvetenskapligt kring digitalisering och samhällsutveckling

ur olika perspektiv.

Informationsteknisk infrastruktur till nytta för näringsliv och samhälle:

Investeringar och tillämpningar’

Digital kompetens och tillväxt i Västernorrland (Bron)

Mötesplats Campus - digital plattform för kompetensförsörjning

SMART - Smarta system och tjänster för ett effektivt och innovativt

samhälle

53

Digilots Örnsköldsvik – Digitala steg för tillväxt

Digitalakademin - Google och Almi

Kickstart Digitalisering (Teknikföretagen i samarbete med IF Metall)

KickStart GO – från ord till handling (Fiber Optic Valley, FindIT, RISE Acreo)

Konsultcheckar för digitalisering (Landstinget Västernorrland)

Digitalt industrilyft Medelpad

Enklare väg till kompetensförsörjning av IKT sektorn

Great Reach - Digital kompetens i styrelse och ledning Västernorrland

Good Tech Competence - Enklare vägar till jobb 2.0

Fiber - Främja företagsinvesteringar inom FoU, särskilt främjande av

investering i produkt- och tjänsteutveckling.

eSamverkan - Etablera och utveckla nya digitala tjänster så att

tillgängligheten till privat och offentlig service förbättras

Safety & Security Test Arena

Så det finns mycket att bygga vidare på och bland de aktiviteter som löper

vidare 2019-2020 kan en del av det som framkommer i förstudien komma till

nytta (se vidare under kapitel 4 nedan).

54

4 Skärningspunkter mellan den yttre

och den inre bilden – att digitaliseras

eller att digitalisera

Målet med förstudien har varit att öka förståelsen kring vilka

utvecklingshinder företagen står inför, men även att ur ett regionalt

perspektiv identifiera vilken potential som finns i regionen. Den analysen

görs i relation till den förändringsprocess som digitalisering och

nyindustrialisering innebär och det har också varit viktigt att belysa detta i

viss mån ur olika jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv.

Såsom nämnts tidigare så har vi valt att göra analysen genom att

kontrastera den bild som omger den tänkta förändringsprocessen och

utmaningarna med den bild som de som förväntas göra det faktiska

arbetet ,dvs. förändra och utveckla sina verksamheter, uttrycker. Det är också

därför vi har valt att ha rubriken ’att digitaliseras eller att digitalisera” för att

på så sätt kunna beskriva skillnaden mellan att vara ett förändringsobjekt som

någon utifrån har förväntningar på till ett aktivt subjekt som själv tolkar

omvärlden och hittar sin väg till förändring.

Som framkommit i läsningen av visions- och policydokument så är

digitalisering ett vagt och många gånger otydligt begrepp som har en tendens

att färdas med stor lätthet. Det gör att upplevelsen att ”något måste göras” är

stark och företagen förstår också att de behöver ”digitaliseras”. Däremot är

det svårare att beskriva en mer aktiv position, att de digitaliserar, att de har

identifierat vad de vill och behöver och själva aktivt agerar (t.ex. anställer ny

kompetens, förändrar sina affärsprocesser eller är aktiva på webben). Här

menar vi att det är viktigt hur digitalisering och nyindustrialisering

kommuniceras i regionen och att det finns en potential i att förtydliga och

skapa ramverk och bilder som hjälper företagen att själva tolka situationen

och hitta handlingsutrymme. En möjlig stödjande aktivitet är också att skapa

forum där digitalisering diskuteras och förbinds med mer konkreta insikter

och handlingar (såsom det inletts i olika delar av regionen).

55

Figur 15: Förenklade legobitar av digitaliseringsprocesser

Ytterligare ett område som framträder tydligt i flera av rapporterna är

kompetens (kompetensutveckling, rekrytering och företagets kompetensbas i

relation till utveckling). Det som är intressant är att här blir det faktum att

digitalisering är vagt och otydligt att det också blir svårt att tydliggöra vilken

typ av kompetens som behövs/efterfrågas. Det är stor skillnad på att köpa in

en mindre insats för att vara synlig och tillgänglig på webben och att kanske

anställa en konsult som under en längre period arbetar tillsammans med

företaget för att digitalisera affärsprocesser eller att se till att alla

nyrekryteringar bär med sig förståelse för digitaliseringens möjligheter

oavsett vilken position de skall ha på företaget. Här är det möjligt för regionen

att fördjupa kunskapen hos regionens företag kring vilken typ av kompetens

som kan vara aktuell och även här skapa mer konkreta insikter som företagen

kan börja arbeta utifrån och tillsammans med utbildningsaktörer i regionen

öka samverkan där emellan. En reflektion här är att oavsett vilken

baskompetens som efterfrågas så är förmågan att röra sig mellan teknisk

förståelse och verksamhetsutvecklingsförståelse (gränsgångare) central för att

kunna gå från passivt förändringsobjekt (bli digitaliserad) till aktivt

förändringssubjekt (att företaget digitaliserar):

56

Figur 16: Gränsgångare mellan teknisk- och

verksamhetsutvecklingsförståelse

I linje med det ovannämnda så är det också intressant att nämna vad som

lyfts i en av de lästa rapporterna kring vad som upplevs som kompetens där

intersektionella perspektiv tydliggör föreställningar kring kön, etnicitet mm.

I enkäten framträdde ett mönster att i de företag där det fanns fler kvinnor

angav man också att det fanns en högre digital mognad (eller omvänt,

kausalförhållandet lämnar vi därhän). Här finns det många olika möjliga

tolkningar men sammantaget är det ett intressant utvecklingsområde. Det

finns en hel del teknikstudier (bl.a. Sefyrin, 2010) som diskuterar

konsekvenser av låsta positioner kring vilka som betraktas som

teknikutvecklare och möjligheter när dessa upplöses. Även här finns det en

möjlighet för regionen att gemensamt skapa aktiviteter som löser upp

föreställningar om vem som innehar digital kompetens.

Något som också är intressant är att Västernorrland har en relativt stor

andel riktigt små industriföretag (1-9 anställda). Detta kan ses som en styrka

och utvecklingspotential i och med den flexibilitet det innebär i en

omställningsprocess. Här finns det en möjlighet att djupare förstå vari den

flexibiliteten består och om det går att göra det till en regional fördel. Kopplat

till generationsväxlingar och till en konkretisering av digitaliseringspotential

finns intressanta utvecklingsmöjligheter, samtidigt som det är viktigt att

analysera vad som sker om så inte sker.

Sammanfattningsvis, det förstudien visar är en spänning mellan den

starka diskursen kring digitalisering och transformation av sektorn som

färdas ganska lätt, och bristen på tydliga bilder av vad det i praktiken kan

innebära för företagen. Tolkningen är att det troligen påverkar

förutsättningarna för kompetensanalys (svårt att veta vilken kompetens som

57

behövs), rekrytering (traditionell rekrytering av teknikkompetens medan

gränsgångare missas) och strategiskt ledarskap (digitalisering och

nyindustrialisering lyfter inte riktigt i företagsledningar och

innovationshöjden påverkas). Samtidigt är den insikten viktig för att gå från

ett utvecklingsobjekt, där förväntningarna inte görs till egna mål, till en aktiv

aktör i transformationen. Det är också en spännande resa att tillsammans i

regionen tolka och förstå vad digitalisering egentligen innebär och översätta

det till konkreta och verksamhetsanpassade aktiviteter. Ett sådant arbete, som

ligger i linje med det som ofta omnämns som ’smart specialisering’, innebär

en grundlig analys och en kontinuerlig fördjupad dialog för att identifiera

regionens styrkor och mobilisera samverkan.

58

REFERENSER

Brennen, S & Kreiss, D (2014). Digitization or Digitalization, Culture Digitally

Enflo, K och Henning, M och Schön, L (2014). Swedish Historical Regional

Accounts 1860―2010.

Erol, S, Schumacher A, och Sihn W (2016). Strategic guidance towards

industry 4.0 – a three-stage process model. International Conference on

Competitive Manufacturing.

Henning, M, Boström J.E, Jakobsson, J och Lavén, F (2014).

Kompetenslandskapets omvandling mot industri 4.0 - Långsiktiga perspektiv

på kompetensbehovet inom industri och industrinära tjänster i Västra

Götaland. CRA Working Paper.

Lase, Heiner, Fettke Peter, Kemper Hans-Georg, Feld Thomas and Hoffmann

Michael (2014). Industry 4.0. Business & Information Systems Engineering.

6:239.

Jeffrey Mehlman, (1972). The "Floating Signifier": From Lévi-Strauss to Lacan,

Yale French Studies, No. 48, French Freud: Structural Studies in

Psychoanalysis, pp. 10–37

Norman G. (2010). Likert scales, levels of measurement and the “laws” of

statistics. Adv Health Sci Educ Theory Pract. 15(5):625–632.

Näringsdepartementet (2015). Smart industri– en nyindustrialiseringsstrategi

för Sverige; N2015.38

OECD (2017). Measuring Digital Maturity in Firms – Digital Maturity in

Sweden.

Rostow, V.W (1985). The World Economy since 1945: A Stylized Historical

Analysis. The Economic History Review v 38, issue 2.

Schumacher, A, Erol, S, och Sihn, W (2016). A maturity model for assessing

Industry 4.0 readiness and maturity of manufacturing enterprises. Procedia

CIRP 52 pp. 161-166.

SCB Företagsfakta

Åkerman, J, [1960], Theory of Industrialism. C W K Gleerups Förlag, Lund.

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/smartindustri/

https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/01/smart-industri---

en-nyindustrialiseringsstrategi-for-sverige/

https://www.rvn.se/sv/Utveckling/Vara-projekt/smart-industri/

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/smartindustri/

https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/01/smart-industri---en-nyindustrialiseringsstrategi-for-sverige/

https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/01/smart-industri---en-nyindustrialiseringsstrategi-for-sverige/

https://www.rvn.se/sv/Utveckling/Vara-projekt/smart-industri/

59

Bilaga 1Översikt över antal arbetsställen och antal anställda i Västernorrland samt uppdelat per kommun.

Källor: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregister (CFAR), Region Västernorrlands egen bearbetning) och för antal förvärvsarbetande (där källan är SCB, Registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS), Region Västernorrlands egen bearbetning).

Pap

pe

rs-

o

pap

pe

rsva

ruti

llve

rkn

ing;

26

05

Me

tall

varu

ind

ust

ri

uto

m m

aski

ne

r;

14

65

Mas

kin

ind

ust

ri; 1

44

3

Trä

varu

ind

ust

ri, e

j mö

ble

r; 1

27

6

Til

lve

rkn

ing

av a

nd

ra

tran

spo

rtm

ed

el;

11

35

Ke

mii

nd

ust

ri;

10

05

Stål

-o

me

tall

fram

stäl

lnin

g; 7

68

Re

par

atio

nsv

erk

städ

er;

73

6

Livs

me

de

lsfr

amst

älln

ing;

60

0G

um

mi-

o p

last

varu

ind

ust

ri; 5

51

Til

lve

rkn

ing

av

ela

pp

arat

ur;

46

4

Gla

s, k

era

mik

, b

eto

ng

och

ce

me

nti

nd

ust

ri;

24

1

Ele

kro

nik

ind

ust

ri, u

r-o

ch o

pti

kvar

or;

20

3

Gra

fisk

pro

du

ktio

n e

tc.;

16

3

Läke

me

de

lsin

du

stri

; 14

0

Övr

ig

till

verk

nin

gsin

du

stri

; 68

Bil

-o

ch la

stb

ilst

illve

rkn

ing,

an

dra

d

ela

r/ti

llb

eh

ör

mo

torf

ord

on

; 6

6

Ind

ust

ri f

ör

ste

nko

l o

pe

tro

leu

m; 5

0

Fram

stäl

lnin

g av

dry

cke

r; 4

1

Te

xtil

varu

tillv

erk

nin

g; 2

5

Mö

be

lin

du

stri

; 21

Sum

ma;

Til

lve

rkn

ing

av lä

de

r o

ch

skin

nva

ror,

sko

r; 1

9; 0

%

Til

lve

rkn

ing

av k

läd

er;

17

An

nan

; 1

23

An

tal a

nst

äll

da

ino

m t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

iS

um

ma

av

An

tal

an

stä

lld

a

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Vä

ste

rno

rrla

nd

s lä

n

Arb

ets

stäl

lets

sto

rle

kskl

ass

:sa

mtl

iga

Met

allv

aru

ind

ust

ri u

tom

m

aski

ner

290

Rep

arat

ion

sver

kstä

der

220

Trä

varu

ind

ust

ri,

ej m

öb

ler

186

Liv

smed

elsf

ram

stäl

lnin

g9

8

Övr

ig t

illve

rkn

ing

sin

du

stri

94

Mas

kin

ind

ust

ri6

1Gra

fisk

pro

du

ktio

n e

tc.5

2

Tex

tilv

aru

tillv

erkn

ing

50 Gla

s, k

eram

ik,

bet

on

g o

ch

cem

enti

nd

ust

ri44

Till

verk

nin

g a

v kl

äder

43

Mö

bel

ind

ust

ri37

Gu

mm

i-o

pla

stva

ruin

du

stri

34

Ele

kro

nik

ind

ust

ri, u

r-o

ch

op

tikv

aro

r32

Kem

iind

ust

ri30

Till

verk

nin

g a

v el

app

arat

ur

30

Bil-

och

la

stb

ilsti

llver

knin

g24

Till

verk

nin

g a

v an

dra

tr

ansp

ort

med

el20

Fram

stäl

lnin

g a

v d

ryck

er18

Till

verk

nin

g a

v lä

der

och

…

Stå

l-o

met

allf

ram

stäl

lnin

g11

Mas

sa-

o p

app

ersv

aru

tillv

erkn

ing

11

Läk

emed

elsi

nd

ust

ri5

Ind

ust

ri f

ör

sten

kol o

pet

role

um

2

To

bak

sin

du

stri

0

An

nan

84

Totalt antal arb

etställen inom tillverkningsindustrin i Västern

orrlands län,

2015

Käl

la: S

CB

, CFA

R

2 8

16

; P

ap

pe

rs-

och

p

ap

pe

rsva

ruti

llve

rkn

ing

2 4

00

; T

illve

rkn

ing

av

da

tore

r, e

lekt

ron

ikva

ror,

o

pti

k, e

lap

pp

ara

tur

och

a

nd

ra m

ask

ine

r o

ch

ap

pa

rate

r

1 4

22

; T

illve

rkn

ing

av

trä

o

ch v

aro

r a

v tr

ä, r

ott

ing

o.d

. u

tom

mö

ble

r

1 2

76

; T

illve

rkn

ing

av

me

tallv

aro

r u

tom

m

ask

ine

r o

ch a

pp

ara

ter

1 1

08

; T

ran

spo

rtm

ed

els

tillv

erk

nin

g87

9;

Till

verk

nin

g a

v ke

mik

alie

r o

ch

kem

iska

pro

du

kte

r

86

6;

Stå

l-o

ch m

eta

llfra

mst

älln

ing

73

9;

Re

pa

rati

on

er

och

inst

alla

tio

ne

r a

v m

ask

ine

r o

ch a

pp

ara

ter

59

5;

Fra

mst

älln

ing

av

livsm

ed

el,

dry

cke

r o

ch t

ob

ak

46

9;

Till

verk

nin

g a

v gu

mm

i-o

ch

pla

stva

ror

29

0;

Till

verk

nin

g a

v a

nd

ra

icke

-me

talli

ska

m

ine

ralis

ka p

rod

ukt

er

16

7;

Gra

fisk

pro

du

ktio

n

och

re

pro

du

ktio

n a

v in

spe

lnin

gar

13

2;

Till

verk

nin

g a

v fa

rma

ceu

tisk

a

ba

spro

du

kte

r o

ch lä

kem

ed

el

12

1;

Övr

ig t

illve

rkn

ing

69

; T

ext

il-,

be

klä

dn

ad

s-o

ch

läd

erv

aru

tillv

erk

nin

g5

1;

Till

verk

nin

g a

v st

en

kols

pro

du

kte

r o

ch

raff

ine

rad

e p

etr

ole

um

pro

du

kte

r

An

na

n

20

16

Su

mm

a a

v 2

01

6

Ko

mm

un

An

tal f

örv

ärv

sarb

eta

nd

e i

no

m lä

ne

ts t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

, (A

lla)

Källa: SCB; CFAR

Hö

gte

kn

olo

gis

ka

fö

reta

g;

75

4

Me

de

lhö

gte

kn

olo

gis

ka

före

tag

; 2

07

7

Me

de

llå

gte

kn

olo

gis

ka

före

tag

; 3

35

7

Låg

tek

no

log

isk

a f

öre

tag

;

22

23

Antal anställd i SMF inom länets tillverkningsindustri

Met

allv

aru

ind

ust

ri u

tom

m

aski

ner

14

78

Trä

varu

ind

ust

ri, e

j mö

ble

r1

237

Mas

kin

ind

ust

ri73

3

Rep

arat

ion

sver

kstä

der

732

Liv

smed

elsf

ram

stäl

lnin

g58

6

Kem

iind

ust

ri56

2

Gu

mm

i-o

pla

stva

ruin

du

stri

551

Till

verk

nin

g a

v el

app

arat

ur

46

4S

tål-

o m

etal

lfra

mst

älln

ing

307

Till

verk

nin

g a

v an

dra

tr

ansp

ort

med

el25

4

Gla

s, k

eram

ik, b

eto

ng

och

ce

men

tin

du

stri

239

Ele

kro

nik

ind

ust

ri, u

r-o

ch

op

tikv

aro

r20

3

Gra

fisk

p

rod

ukt

ion

etc

.16

9L

äkem

edel

sin

du

stri

140

Övr

ig

tillv

erkn

ing

sin

du

str

i67

Bil-

och

last

bils

tillv

erkn

ing

65

Ind

ust

ri fö

r st

enko

l o p

etro

leu

m50 P

app

ers-

o

pap

per

svar

uti

llver

knin

g48

Fram

stäl

lnin

g a

v d

ryck

er33

Tex

tilv

aru

tillv

erkn

ing

25

Mö

bel

ind

ust

ri21

Till

verk

nin

g a

v lä

der

och

sk

inn

varo

r, s

kor

19

Till

verk

nin

g a

v kl

äder

17

To

bak

sin

du

stri

0

An

nan

214

Antal anställda inom SMF (1-249 antällda) inom

tillverkningsindustrin i Västernorrlands län, 2015

Käl

la: S

CB

, CFA

R

Me

tall

varu

ind

ust

ri u

tom

m

aski

ne

r; 1

03

2

Re

par

atio

nsv

erk

städ

er;

57

3

Trä

varu

ind

ust

ri, e

j mö

ble

r; 4

57

Mas

kin

ind

ust

ri; 3

06

Livs

me

de

lsfr

amst

älln

ing;

2

98

Gu

mm

i-o

pla

stva

ruin

du

stri

; 24

4

Til

lve

rkn

ing

av e

lap

par

atu

r; 1

64

Gra

fisk

pro

du

ktio

n e

tc.;

16

3

Ke

mii

nd

ust

ri; 1

42

Gla

s, k

era

mik

, be

ton

g o

ch

cem

en

tin

du

stri

; 14

0

Stål

-o

me

tall

fram

stäl

lnin

g; 9

6

Ele

kro

nik

ind

ust

ri, u

r-o

ch o

pti

kvar

or;

77

Övr

ig

till

verk

nin

gsin

du

stri

; 68

Bil

-o

ch la

stb

ilst

illve

rkn

ing,

an

dra

d

ela

r/ti

llb

eh

ör

mo

torf

ord

on

; 6

6

Ind

ust

ri f

ör

ste

nko

l o

pe

tro

leu

m; 5

0

Pap

pe

rs-

o

pap

pe

rsva

ruti

llve

rkn

ing

; 4

9

Fram

stäl

lnin

g av

d

ryck

er;

41

Til

lve

rkn

ing

av a

nd

ra

tran

spo

rtm

ed

el;

40

Läke

me

de

lsin

du

stri

; 30

Te

xtil

varu

tillv

erk

nin

g; 2

5

Mö

be

lin

du

stri

; 21

Sum

ma;

Til

lve

rkn

ing

av lä

de

r o

ch

skin

nva

ror,

sko

r; 1

9; 0

%

Til

lve

rkn

ing

av k

läd

er;

17

An

nan

; 1

12

An

tal a

nst

äll

da

ino

m t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

iS

um

ma

av

An

tal

an

stä

lld

a

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Vä

ste

rno

rrla

nd

s lä

n

Arb

ets

stäl

lets

sto

rle

kskl

ass

:1

-49

an

stä

lld

a

Trä

va

ruin

du

stri

, e

j m

öb

ler;

81

9

Me

tall

va

ruin

du

stri

uto

m m

ask

ine

r; 4

33

Ma

skin

ind

ust

ri;

42

9

Ke

mii

nd

ust

ri;

41

9

Gu

mm

i-o

pla

stv

aru

ind

ust

ri;

30

7

Liv

sme

de

lsfr

am

stä

lln

ing

; 3

02

Til

lve

rkn

ing

av

ela

pp

ara

tur;

30

0

Til

lve

rkn

ing

av

an

dra

tra

nsp

ort

me

de

l; 2

14

Stå

l-o

me

tall

fra

mst

äll

nin

g;

21

1

Re

pa

rati

on

sve

rkst

äd

er;

16

3

Ele

kro

nik

ind

ust

ri,

ur-

och

op

tik

va

ror;

12

6

Läk

em

ed

els

ind

ust

ri;

11

0

Gla

s, k

era

mik

, b

eto

ng

och

cem

en

tin

du

stri

; 1

01

An

na

n;

71

1

An

tal

an

stä

lld

a i

no

m t

illv

erk

nin

gsi

nd

ust

ri i

Su

mm

a a

v A

nta

l a

ns

täll

da

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Vä

ste

rno

rrla

nd

s lä

n

Arb

ets

stä

lle

ts s

torl

ek

skla

ss:

50

-24

9 a

nst

äll

da

Pa

pp

ers

-o

pa

pp

ers

va

ruti

llv

erk

nin

g;

25

56

Til

lve

rkn

ing

av

an

dra

tra

nsp

ort

me

de

l; 8

81

Ma

skin

ind

ust

ri;

70

8

Stå

l-o

me

tall

fra

mst

äll

nin

g;

46

1

Ke

mii

nd

ust

ri;

44

4

An

na

n;

50

50

An

tal

an

stä

lld

a i

no

m t

illv

erk

nin

gsi

nd

ust

ri i

Su

mm

a a

v A

nta

l a

ns

täll

da

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Vä

ste

rno

rrla

nd

s lä

n

Arb

ets

stä

lle

ts s

torl

ek

skla

ss:

25

0 e

lle

r fl

er

an

stä

lld

a

Trä

varu

ind

ust

ri, e

j mö

ble

r; 1

70

Mas

kin

ind

ust

ri; 9

8

Me

tall

varu

ind

ust

ri

uto

m m

aski

ne

r; 3

0R

ep

arat

ion

sve

rkst

äde

r; 2

6

Gu

mm

i-o

pla

stva

ruin

du

stri

; 25

Livs

me

de

lsfr

amst

älln

ing;

11

Fram

stäl

lnin

g av

dry

cke

r; 1

0

Gra

fisk

pro

du

ktio

n e

tc.;

6

Övr

ig

till

verk

nin

gsin

du

stri

; 5

Gla

s, k

era

mik

, be

ton

g o

ch

cem

en

tin

du

stri

; 3

Til

lve

rkn

ing

av e

lap

par

atu

r; 2

Ele

kro

nik

ind

ust

ri, u

r-o

ch

op

tikv

aro

r; 2

Ke

mii

nd

ust

ri; 2

Til

lve

rkn

ing

av a

nd

ra

tran

spo

rtm

ed

el;

2

An

nan

; 1

1

An

tal a

nst

äll

da

ino

m t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

iS

um

ma

av

An

tal

an

stä

lld

a

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Hä

rnö

san

d

Arb

ets

stäl

lets

sto

rle

kskl

ass

:sa

mtl

iga

15

2;

Till

verk

nin

g a

v tr

ä o

ch v

aro

r a

v tr

ä,

rott

ing

o.d

. u

tom

mö

ble

r

96

; T

illve

rkn

ing

av

da

tore

r,

ele

ktro

nik

varo

r, o

pti

k,

ela

pp

pa

ratu

r o

ch a

nd

ra m

ask

ine

r o

ch a

pp

ara

ter

37

; T

illve

rkn

ing

av

me

tallv

aro

r u

tom

ma

skin

er

och

ap

pa

rate

r

27

; R

ep

ara

tio

ne

r o

ch in

sta

llati

on

er

av

ma

skin

er

och

ap

pa

rate

r

17

; Fr

am

stä

llnin

g a

v liv

sme

de

l, d

ryck

er

och

to

ba

k

11

; T

illve

rkn

ing

av

gum

mi-

och

pla

stva

ror

6;

Övr

ig t

illve

rkn

ing

5;

Te

xtil-

, b

ekl

äd

na

ds-

och

lä

de

rva

ruti

llve

rkn

ing

4;

Gra

fisk

pro

du

ktio

n o

ch r

ep

rod

ukt

ion

a

v in

spe

lnin

gar

..C

; T

ran

spo

rtm

ed

els

tillv

erk

nin

g

..C

; T

illve

rkn

ing

av

an

dra

icke

-me

talli

ska

m

ine

ralis

ka p

rod

ukt

er

..C

; T

illve

rkn

ing

av

kem

ika

lier

och

ke

mis

ka p

rod

ukt

er

; A

nn

an

20

16

Su

mm

a a

v 2

01

6

Ko

mm

un

An

tal f

örv

ärv

sarb

eta

nd

e i

no

m lä

ne

ts t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

, 2

28

0 H

ärn

ös

an

d

Trä

varu

ind

ust

ri, e

j mö

ble

r; 4

4

Me

tall

varu

ind

ust

ri u

tom

m

aski

ne

r; 3

0

Re

par

atio

nsv

erk

städ

er;

26

Gu

mm

i-o

pla

stva

ruin

du

stri

; 25

Livs

me

de

lsfr

amst

älln

ing;

11

Fram

stäl

lnin

g av

dry

cke

r; 1

0

Gra

fisk

pro

du

ktio

n e

tc.;

6

Övr

ig t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

; 5

Mas

kin

ind

ust

ri; 3

Gla

s, k

era

mik

, be

ton

g o

ch

cem

en

tin

du

stri

; 3

Til

lve

rkn

ing

av e

lap

par

atu

r; 2

Ele

kro

nik

ind

ust

ri, u

r-o

ch

op

tikv

aro

r; 2

Ke

mii

nd

ust

ri; 2

Til

lve

rkn

ing

av a

nd

ra

tran

spo

rtm

ed

el;

2

An

nan

; 1

1

An

tal a

nst

äll

da

ino

m t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

iS

um

ma

av

An

tal

an

stä

lld

a

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Hä

rnö

san

d

Arb

ets

stäl

lets

sto

rle

kskl

ass

:1

-49

an

stä

lld

a

Trä

va

ruin

du

stri

, e

j m

öb

ler;

12

6

Ma

skin

ind

ust

ri;

95

An

na

n;

22

1

An

tal

an

stä

lld

a i

no

m t

illv

erk

nin

gsi

nd

ust

ri i

Su

mm

a a

v A

nta

l a

ns

täll

da

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Hä

rnö

san

d

Arb

ets

stä

lle

ts s

torl

ek

skla

ss:

50

-24

9 a

nst

äll

da

Pa

pp

ers

-o

pa

pp

ers

va

ruti

llv

erk

nin

g;

47

5

Trä

va

ruin

du

stri

, e

j m

öb

ler;

31

5

Me

tall

va

ruin

du

stri

uto

m

ma

skin

er;

19

5

Liv

sme

de

lsfr

am

stä

lln

ing

; 1

67

Til

lve

rkn

ing

av

ela

pp

ara

tur;

15

2

Ma

skin

ind

ust

ri;

14

6

Gu

mm

i-o

pla

stv

aru

ind

ust

ri;

63

Re

pa

rati

on

sve

rkst

äd

er;

29

Til

lve

rkn

ing

av

an

dra

tra

nsp

ort

me

de

l; 2

3

Ke

mii

nd

ust

ri;

21

Su

mm

a;

Til

lve

rkn

ing

av

lä

de

r o

ch

skin

nv

aro

r, s

ko

r; 1

9;

1%

Gla

s, k

era

mik

, b

eto

ng

och

cem

en

tin

du

stri

; 1

6

Mö

be

lin

du

stri

; 9

Ele

kro

nik

ind

ust

ri,

ur-

och

op

tik

va

ror;

6B

il-

och

la

stb

ilst

illv

erk

nin

g,

an

dra

de

lar/

till

be

hö

r m

oto

rfo

rdo

n;

2

An

na

n;

52

An

tal

an

stä

lld

a i

no

m t

illv

erk

nin

gsi

nd

ust

ri i

Su

mm

a a

v A

nta

l a

ns

täll

da

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Kra

mfo

rs

Arb

ets

stä

lle

ts s

torl

ek

skla

ss:

sam

tlig

a

36

8;

Till

verk

nin

g a

v d

ato

rer,

e

lekt

ron

ikva

ror,

op

tik,

ela

pp

pa

ratu

r o

ch

an

dra

ma

skin

er

och

ap

pa

rate

r

35

8;

Till

verk

nin

g a

v tr

ä o

ch v

aro

r a

v tr

ä,

rott

ing

o.d

. u

tom

mö

ble

r

32

7;

Pa

pp

ers

-o

ch

pa

pp

ers

varu

tillv

erk

nin

g

19

1;

Till

verk

nin

g a

v m

eta

llva

ror

uto

m

ma

skin

er

och

ap

pa

rate

r

78

; Fr

am

stä

llnin

g a

v liv

sme

de

l, d

ryck

er

och

to

ba

k

53

; T

ran

spo

rtm

ed

els

tillv

erk

nin

g

51

; T

illve

rkn

ing

av

gum

mi-

och

pla

stva

ror

34

; R

ep

ara

tio

ne

r o

ch

inst

alla

tio

ne

r a

v m

ask

ine

r o

ch a

pp

ara

ter

27

; T

illve

rkn

ing

av

an

dra

ic

ke-m

eta

llisk

a

min

era

liska

pro

du

kte

r

17

; T

illve

rkn

ing

av

kem

ika

lier

och

ke

mis

ka p

rod

ukt

er

15

; Ö

vrig

till

verk

nin

g

11

; T

ext

il-,

be

klä

dn

ad

s-o

ch

läd

erv

aru

tillv

erk

nin

g..

C;

Gra

fisk

pro

du

ktio

n o

ch r

ep

rod

ukt

ion

a

v in

spe

lnin

gar

; A

nn

an

20

16

Su

mm

a a

v 2

01

6

Ko

mm

un

An

tal f

örv

ärv

sarb

eta

nd

e i

no

m lä

ne

ts t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

, 2

28

2 K

ram

fors

Me

tall

va

ruin

du

stri

uto

m

ma

skin

er;

11

6T

räv

aru

ind

ust

ri,

ej

mö

ble

r; 1

15

Liv

sme

de

lsfr

am

stä

lln

ing

; 6

8

Gu

mm

i-o

pla

stv

aru

ind

ust

ri;

63

Til

lve

rkn

ing

av

ela

pp

ara

tur;

53

Ma

skin

ind

ust

ri;

31

Re

pa

rati

on

sve

rkst

äd

er;

29

Til

lve

rkn

ing

av

an

dra

tra

nsp

ort

me

de

l; 2

3

Ke

mii

nd

ust

ri;

21

Su

mm

a;

Til

lve

rkn

ing

av

lä

de

r o

ch

skin

nv

aro

r, s

ko

r; 1

9;

3%

Gla

s, k

era

mik

, b

eto

ng

och

cem

en

tin

du

stri

; 1

6

Mö

be

lin

du

stri

; 9

Ele

kro

nik

ind

ust

ri,

ur-

och

op

tik

va

ror;

6B

il-

och

la

stb

ilst

illv

erk

nin

g,

an

dra

de

lar/

till

be

hö

r m

oto

rfo

rdo

n;

2

An

na

n;

52

An

tal

an

stä

lld

a i

no

m t

illv

erk

nin

gsi

nd

ust

ri i

Su

mm

a a

v A

nta

l a

ns

täll

da

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Kra

mfo

rs

Arb

ets

stä

lle

ts s

torl

ek

skla

ss:

1-4

9 a

nst

äll

da

Trä

va

ruin

du

stri

, e

j m

öb

ler;

20

0

Ma

skin

ind

ust

ri;

11

5

Til

lve

rkn

ing

av

ela

pp

ara

tur;

99

Liv

sme

de

lsfr

am

stä

lln

ing

; 9

9

Me

tall

va

ruin

du

stri

uto

m

ma

skin

er;

79

An

na

n;

59

2

An

tal

an

stä

lld

a i

no

m t

illv

erk

nin

gsi

nd

ust

ri i

Su

mm

a a

v A

nta

l a

ns

täll

da

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Kra

mfo

rs

Arb

ets

stä

lle

ts s

torl

ek

skla

ss:

50

-24

9 a

nst

äll

da

Pa

pp

ers

-o

pa

pp

ers

va

ruti

llv

erk

nin

g;

47

5A

nn

an

; 4

75

An

tal

an

stä

lld

a i

no

m t

illv

erk

nin

gsi

nd

ust

ri i

Su

mm

a a

v A

nta

l a

ns

täll

da

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Kra

mfo

rs

Arb

ets

stä

lle

ts s

torl

ek

skla

ss:

25

0 e

lle

r fl

er

an

stä

lld

a

Me

tall

varu

ind

ust

ri u

tom

m

aski

ne

r; 1

77

Til

lve

rkn

ing

av e

lap

par

atu

r; 6

9

Trä

varu

ind

ust

ri, e

j mö

ble

r; 5

9

Re

par

atio

nsv

erk

städ

er;

24

Ele

kro

nik

ind

ust

ri, u

r-o

ch o

pti

kvar

or;

23

Livs

me

de

lsfr

amst

älln

ing;

20

Fram

stäl

lnin

g av

dry

cke

r; 1

6

Mas

kin

ind

ust

ri; 8

Gra

fisk

pro

du

ktio

n e

tc.;

7

Stål

-o

m

eta

llfr

amst

älln

ing;

7

Mö

be

lin

du

stri

; 4

Gla

s, k

era

mik

, be

ton

g o

ch

cem

en

tin

du

stri

; 3

Gu

mm

i-o

pla

stva

ruin

du

stri

; 3

Övr

ig t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

; 2

Bil

-o

ch la

stb

ilst

illve

rkn

ing,

an

dra

d

ela

r/ti

llb

eh

ör

mo

torf

ord

on

; 2

An

nan

; 1

4

An

tal a

nst

äll

da

ino

m t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

iS

um

ma

av

An

tal

an

stä

lld

a

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Soll

eft

eå

Arb

ets

stäl

lets

sto

rle

kskl

ass

:sa

mtl

iga

12

1;

Till

verk

nin

g a

v d

ato

rer,

e

lekt

ron

ikva

ror,

op

tik,

ela

pp

pa

ratu

r o

ch

an

dra

ma

skin

er

och

ap

pa

rate

r

77

; T

illve

rkn

ing

av

me

tallv

aro

r u

tom

m

ask

ine

r o

ch a

pp

ara

ter

64

; T

illve

rkn

ing

av

trä

och

va

ror

av

trä

, ro

ttin

g o

.d.

uto

m m

öb

ler

42

; Fr

am

stä

llnin

g a

v liv

sme

de

l, d

ryck

er

och

to

ba

k

32

; R

ep

ara

tio

ne

r o

ch in

sta

llati

on

er

av

ma

skin

er

och

ap

pa

rate

r

13

; Ö

vrig

till

verk

nin

g

9;

Till

verk

nin

g a

v a

nd

ra

icke

-me

talli

ska

m

ine

ralis

ka p

rod

ukt

er

..C

; T

ext

il-,

be

klä

dn

ad

s-o

ch

läd

erv

aru

tillv

erk

nin

g

..C

; G

rafi

sk p

rod

ukt

ion

och

re

pro

du

ktio

n

av

insp

eln

inga

r

..C

; St

ål-

och

me

tallf

ram

stä

llnin

g

..C

; T

illve

rkn

ing

av

gum

mi-

och

pla

stva

ror

..C

; T

ran

spo

rtm

ed

els

tillv

erk

nin

g

; A

nn

an

20

16

Su

mm

a a

v 2

01

6

Ko

mm

un

An

tal f

örv

ärv

sarb

eta

nd

e i

no

m lä

ne

ts t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

, 2

28

3 S

oll

eft

eå

Me

tall

varu

ind

ust

ri u

tom

m

aski

ne

r; 7

3

Trä

varu

ind

ust

ri, e

j mö

ble

r; 5

9

Re

par

atio

nsv

erk

städ

er;

24

Ele

kro

nik

ind

ust

ri, u

r-o

ch o

pti

kvar

or;

23

Livs

me

de

lsfr

amst

älln

ing;

20

Fram

stäl

lnin

g av

dry

cke

r; 1

6

Mas

kin

ind

ust

ri; 8

Stål

-o

me

tall

fram

stäl

lnin

g; 7

Gra

fisk

pro

du

ktio

n e

tc.;

7

Mö

be

lin

du

stri

; 4G

um

mi-

o p

last

varu

ind

ust

ri; 3

Gla

s, k

era

mik

, be

ton

g o

ch

cem

en

tin

du

stri

; 3

Övr

ig t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

; 2

Bil

-o

ch la

stb

ilst

illve

rkn

ing,

an

dra

d

ela

r/ti

llb

eh

ör

mo

torf

ord

on

; 2

Til

lve

rkn

ing

av e

lap

par

atu

r; 2

An

nan

; 1

2

An

tal a

nst

äll

da

ino

m t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

iS

um

ma

av

An

tal

an

stä

lld

a

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Soll

eft

eå

Arb

ets

stäl

lets

sto

rle

kskl

ass

:1

-49

an

stä

lld

a

Me

tall

va

ruin

du

stri

uto

m

ma

skin

er;

10

4

Til

lve

rkn

ing

av

ela

pp

ara

tur;

67

An

na

n;

17

1

An

tal

an

stä

lld

a i

no

m t

illv

erk

nin

gsi

nd

ust

ri i

Su

mm

a a

v A

nta

l a

ns

täll

da

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

So

lle

fte

å

Arb

ets

stä

lle

ts s

torl

ek

skla

ss:

50

-24

9 a

nst

äll

da

Ke

mii

nd

ust

ri; 6

53

Pap

pe

rs-

o

pap

pe

rsva

ruti

llve

rkn

ing;

65

0

Mas

kin

ind

ust

ri; 5

69

Stål

-o

me

tall

fram

stäl

lnin

g; 4

72

Me

tall

varu

ind

ust

ri

uto

m m

aski

ne

r; 4

19

Re

par

atio

nsv

erk

städ

er;

35

7

Trä

varu

ind

ust

ri, e

j mö

ble

r; 2

48

Livs

me

de

lsfr

amst

älln

ing;

18

2

Läke

me

de

lsin

du

stri

; 14

0

Gu

mm

i-o

pla

stva

ruin

du

stri

; 14

0

Gra

fisk

pro

du

ktio

n e

tc.;

64

Ind

ust

ri f

ör

ste

nko

l o

pe

tro

leu

m; 5

0

Ele

kro

nik

ind

ust

ri, u

r-o

ch

op

tikv

aro

r; 3

5

Övr

ig

till

verk

nin

gsin

du

stri

; 2

9

Gla

s, k

era

mik

, b

eto

ng

och

ce

me

nti

nd

ust

ri;

19

Bil

-o

ch

last

bil

stil

lve

rkn

ing,

an

dra

de

lar/

till

be

hö

r m

oto

rfo

rdo

n;

17

Fram

stäl

lnin

g av

d

ryck

er;

15

Te

xtil

varu

tillv

erk

nin

g; 1

4

Til

lve

rkn

ing

av e

lap

par

atu

r; 9

Mö

be

lin

du

stri

; 8

Til

lve

rkn

ing

av a

nd

ra

tran

spo

rtm

ed

el;

5T

illv

erk

nin

g av

klä

de

r; 3

An

nan

; 3

9

An

tal a

nst

äll

da

ino

m t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

iS

um

ma

av

An

tal

an

stä

lld

a

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Sun

dsv

all

Arb

ets

stäl

lets

sto

rle

kskl

ass

:sa

mtl

iga

86

0;

Pa

pp

ers

-o

ch

pa

pp

ers

varu

tillv

erk

nin

g

66

9;

Till

verk

nin

g a

v d

ato

rer,

ele

ktro

nik

varo

r,

op

tik,

ela

pp

pa

ratu

r o

ch

an

dra

ma

skin

er

och

a

pp

ara

ter

50

7;

Stå

l-o

ch m

eta

llfra

mst

älln

ing

50

4;

Till

verk

nin

g a

v ke

mik

alie

r o

ch k

em

iska

pro

du

kte

r

36

9;

Till

verk

nin

g a

v tr

ä o

ch v

aro

r a

v tr

ä,

rott

ing

o.d

. u

tom

mö

ble

r

36

5;

Re

pa

rati

on

er

och

inst

alla

tio

ne

r a

v m

ask

ine

r o

ch a

pp

ara

ter

31

4;

Till

verk

nin

g a

v m

eta

llva

ror

uto

m m

ask

ine

r o

ch a

pp

ara

ter

20

9;

Fra

mst

älln

ing

av

livsm

ed

el,

dry

cke

r o

ch t

ob

ak

17

6;

Till

verk

nin

g a

v gu

mm

i-o

ch

pla

stva

ror

13

2;

Till

verk

nin

g a

v fa

rma

ceu

tisk

a

ba

spro

du

kte

r o

ch lä

kem

ed

el

55

; G

rafi

sk p

rod

ukt

ion

och

re

pro

du

ktio

n a

v in

spe

lnin

gar

51

; T

illve

rkn

ing

av

ste

nko

lsp

rod

ukt

er

och

ra

ffin

era

de

pe

tro

leu

mp

rod

ukt

er

50

; Ö

vrig

till

verk

nin

g

43

; T

illve

rkn

ing

av

an

dra

icke

-me

talli

ska

m

ine

ralis

ka p

rod

ukt

er

29

; T

ext

il-,

be

klä

dn

ad

s-o

ch

läd

erv

aru

tillv

erk

nin

g

16

; T

ran

spo

rtm

ed

els

tillv

erk

nin

g

An

na

n

20

16

Su

mm

a a

v 2

01

6

Ko

mm

un

An

tal f

örv

ärv

sarb

eta

nd

e i

no

m lä

ne

ts t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

, 2

28

1 S

un

ds

va

ll

Me

tall

varu

ind

ust

ri u

tom

m

aski

ne

r; 3

31

Re

par

atio

nsv

erk

städ

er;

27

1

Trä

varu

ind

ust

ri, e

j mö

ble

r; 1

18

Mas

kin

ind

ust

ri; 9

0

Livs

me

de

lsfr

amst

älln

ing;

78

Gra

fisk

pro

du

ktio

n e

tc.;

64

Ke

mii

nd

ust

ri; 5

8

Gu

mm

i-o

pla

stva

ruin

du

stri

; 55

Ind

ust

ri f

ör

ste

nko

l o

pe

tro

leu

m; 5

0

Ele

kro

nik

ind

ust

ri, u

r-o

ch o

pti

kvar

or;

35

Läke

me

de

lsin

du

stri

; 30

Övr

ig t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

; 29

Pap

pe

rs-

o

pap

pe

rsva

ruti

llve

rkn

ing;

23

Gla

s, k

era

mik

, be

ton

g o

ch c

em

en

tin

du

stri

; 19

Bil

-o

ch la

stb

ilst

illve

rkn

ing,

an

dra

de

lar/

till

be

hö

r m

oto

rfo

rdo

n;

17

Fram

stäl

lnin

g av

d

ryck

er;

15

Te

xtil

varu

tillv

erk

nin

g; 1

4

Stål

-o

me

tall

fram

stäl

lnin

g; 1

1

Til

lve

rkn

ing

av e

lap

par

atu

r; 9

Mö

be

lin

du

stri

; 8

Til

lve

rkn

ing

av a

nd

ra

tran

spo

rtm

ed

el;

5T

illv

erk

nin

g av

klä

de

r; 3

An

nan

; 3

6

An

tal a

nst

äll

da

ino

m t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

iS

um

ma

av

An

tal

an

stä

lld

a

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Sun

dsv

all

Arb

ets

stäl

lets

sto

rle

kskl

ass

:1

-49

an

stä

lld

a

Ke

mii

nd

ust

ri;

15

1

Trä

va

ruin

du

stri

, e

j m

öb

ler;

13

0

Läk

em

ed

els

ind

ust

ri;

11

0

Liv

sme

de

lsfr

am

stä

lln

ing

; 1

04

Ma

skin

ind

ust

ri;

88

Me

tall

va

ruin

du

stri

uto

m

ma

skin

er;

88

Re

pa

rati

on

sve

rkst

äd

er;

86

Gu

mm

i-o

pla

stv

aru

ind

ust

ri;

85

An

na

n;

45

1

An

tal

an

stä

lld

a i

no

m t

illv

erk

nin

gsi

nd

ust

ri i

Su

mm

a a

v A

nta

l a

ns

täll

da

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Su

nd

sva

ll

Arb

ets

stä

lle

ts s

torl

ek

skla

ss:

50

-24

9 a

nst

äll

da

Pa

pp

ers

-o

pa

pp

ers

va

ruti

llv

erk

nin

g;

62

7

Stå

l-o

me

tall

fra

mst

äll

nin

g;

46

1

Ke

mii

nd

ust

ri;

44

4

Ma

skin

ind

ust

ri;

39

1

An

na

n;

19

23

An

tal

an

stä

lld

a i

no

m t

illv

erk

nin

gsi

nd

ust

ri i

Su

mm

a a

v A

nta

l a

ns

täll

da

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Su

nd

sva

ll

Arb

ets

stä

lle

ts s

torl

ek

skla

ss:

25

0 e

lle

r fl

er

an

stä

lld

a

Pa

pp

ers

-o

pa

pp

ers

va

ruti

llv

erk

nin

g;

35

4A

nn

an

; 3

54

An

tal

an

stä

lld

a i

no

m t

illv

erk

nin

gsi

nd

ust

ri i

Su

mm

a a

v A

nta

l a

ns

täll

da

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Tim

rå

Arb

ets

stä

lle

ts s

torl

ek

skla

ss:

25

0 e

lle

r fl

er

an

stä

lld

a

Pap

pe

rs-

o

pap

pe

rsva

ruti

llve

rkn

ing;

38

0

Til

lve

rkn

ing

av a

nd

ra

tran

spo

rtm

ed

el;

22

0

Gu

mm

i-o

p

last

varu

ind

ust

ri;

11

7

Re

par

atio

nsv

erk

städ

er;

94

Me

tall

varu

ind

ust

ri u

tom

m

aski

ne

r; 9

1

Til

lve

rkn

ing

av e

lap

par

atu

r; 3

7

Stål

-o

me

tall

fram

stäl

lnin

g; 2

8

Mas

kin

ind

ust

ri; 2

7

Gla

s, k

era

mik

, be

ton

g o

ch

cem

en

tin

du

stri

; 23

Trä

varu

ind

ust

ri, e

j m

öb

ler;

16

Livs

me

de

lsfr

amst

älln

ing;

15

Gra

fisk

pro

du

ktio

n e

tc.;

4

Ke

mii

nd

ust

ri; 2

Til

lve

rkn

ing

av k

läd

er;

2

Bil

-o

ch la

stb

ilst

illve

rkn

ing,

an

dra

d

ela

r/ti

llb

eh

ör

mo

torf

ord

on

; 2

Övr

ig t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

; 1

An

nan

; 1

1

An

tal a

nst

äll

da

ino

m t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

iS

um

ma

av

An

tal

an

stä

lld

a

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Tim

rå

Arb

ets

stäl

lets

sto

rle

kskl

ass

:sa

mtl

iga

38

0;

Pa

pp

ers

-o

ch

pa

pp

ers

varu

tillv

erk

nin

g

26

9;

Tra

nsp

ort

me

de

lsti

llve

rkn

ing

10

5;

Till

verk

nin

g a

v gu

mm

i-o

ch

pla

stva

ror

10

3;

Till

verk

nin

g a

v m

eta

llva

ror

uto

m m

ask

ine

r o

ch a

pp

ara

ter

87

; R

ep

ara

tio

ne

r o

ch in

sta

llati

on

er

av

ma

skin

er

och

ap

pa

rate

r

78

; T

illve

rkn

ing

av

da

tore

r,

ele

ktro

nik

varo

r, o

pti

k, e

lap

pp

ara

tur

och

a

nd

ra m

ask

ine

r o

ch a

pp

ara

ter

29

; T

illve

rkn

ing

av

trä

och

va

ror

av

trä

, ro

ttin

g o

.d.

uto

m m

öb

ler

29

; St

ål-

och

me

tallf

ram

stä

llnin

g

22

; Fr

am

stä

llnin

g a

v liv

sme

de

l,

dry

cke

r o

ch t

ob

ak

17

; T

illve

rkn

ing

av

an

dra

ic

ke-m

eta

llisk

a

min

era

liska

pro

du

kte

r

5;

Till

verk

nin

g a

v ke

mik

alie

r o

ch k

em

iska

p

rod

ukt

er

..C

; G

rafi

sk p

rod

ukt

ion

och

re

pro

du

ktio

n

av

insp

eln

inga

r

..C

; T

ext

il-,

be

klä

dn

ad

s-o

ch

läd

erv

aru

tillv

erk

nin

g..

C;

Övr

ig t

illve

rkn

ing

; A

nn

an20

16

Su

mm

a a

v 2

01

6

Ko

mm

un

An

tal f

örv

ärv

sarb

eta

nd

e i

no

m lä

ne

ts t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

, 2

26

2 T

imrå

Re

par

atio

nsv

erk

städ

er;

94

Me

tall

varu

ind

ust

ri u

tom

m

aski

ne

r; 9

1

Til

lve

rkn

ing

av e

lap

par

atu

r; 3

7

Gu

mm

i-o

p

last

varu

ind

ust

ri; 3

2

Stål

-o

me

tall

fram

stäl

lnin

g; 2

8

Mas

kin

ind

ust

ri; 2

7P

app

ers

-o

p

app

ers

varu

till

verk

nin

g; 2

6

Gla

s, k

era

mik

, be

ton

g o

ch

cem

en

tin

du

stri

; 23

Trä

varu

ind

ust

ri, e

j mö

ble

r; 1

6

Livs

me

de

lsfr

amst

älln

ing;

15

Til

lve

rkn

ing

av a

nd

ra

tran

spo

rtm

ed

el;

6

Gra

fisk

pro

du

ktio

n e

tc.;

4

Ke

mii

nd

ust

ri; 2

Til

lve

rkn

ing

av k

läd

er;

2

Bil

-o

ch la

stb

ilst

illve

rkn

ing,

an

dra

d

ela

r/ti

llb

eh

ör

mo

torf

ord

on

; 2

Övr

ig t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

; 1

An

nan

; 1

1

An

tal a

nst

äll

da

ino

m t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

iS

um

ma

av

An

tal

an

stä

lld

a

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Tim

rå

Arb

ets

stäl

lets

sto

rle

kskl

ass

:1

-49

an

stä

lld

a

Til

lve

rkn

ing

av

an

dra

tra

nsp

ort

me

de

l; 2

14

Gu

mm

i-o

pla

stv

aru

ind

ust

ri;

85

An

na

n;

29

9

An

tal

an

stä

lld

a i

no

m t

illv

erk

nin

gsi

nd

ust

ri i

Su

mm

a a

v A

nta

l a

ns

täll

da

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Tim

rå

Arb

ets

stä

lle

ts s

torl

ek

skla

ss:

50

-24

9 a

nst

äll

da

Träv

aru

ind

ust

ri, e

j mö

ble

r; 2

16

Stål

-o

met

allf

ram

stäl

lnin

g; 1

24

Kem

iind

ust

ri; 7

2

Tillv

erkn

ing

av

elap

par

atu

r; 6

9

Met

allv

aru

ind

ust

ri

uto

m m

aski

ner

; 63

Rep

arat

ion

sver

kstä

der

; 28

Livs

med

elsf

ram

stäl

lnin

g; 7

Mas

kin

ind

ust

ri; 6

Gla

s, k

eram

ik, b

eto

ng

och

ce

men

tin

du

stri

; 6

Gra

fisk

pro

du

ktio

n e

tc.;

5

Elek

ron

ikin

du

stri

, ur-

och

o

pti

kvar

or;

2Ti

llver

knin

g av

an

dra

tr

ansp

ort

med

el; 2

An

nan

; 21

An

tal a

nst

älld

a in

om

till

verk

nin

gsin

du

stri

iS

um

ma

av

An

tal

an

stä

lld

a

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Ån

ge

Arb

etss

tälle

ts s

torl

eksk

lass

:sa

mtl

iga

17

8;

Till

verk

nin

g a

v tr

ä o

ch v

aro

r a

v tr

ä,

rott

ing

o.d

. u

tom

mö

ble

r

12

7;

Stå

l-o

ch m

eta

llfra

mst

älln

ing

11

8;

Till

verk

nin

g a

v ke

mik

alie

r o

ch

kem

iska

pro

du

kte

r

10

3;

Till

verk

nin

g a

v d

ato

rer,

ele

ktro

nik

varo

r,

op

tik,

ela

pp

pa

ratu

r o

ch

an

dra

ma

skin

er

och

a

pp

ara

ter

69

; T

illve

rkn

ing

av

me

tallv

aro

r u

tom

ma

skin

er

och

ap

pa

rate

r

41

; R

ep

ara

tio

ne

r o

ch in

sta

llati

on

er

av

ma

skin

er

och

ap

pa

rate

r

12

; T

illve

rkn

ing

av

an

dra

icke

-m

eta

llisk

a m

ine

ralis

ka p

rod

ukt

er

6;

Fra

mst

älln

ing

av

livsm

ed

el,

d

ryck

er

och

to

ba

k

4;

Gra

fisk

pro

du

ktio

n o

ch r

ep

rod

ukt

ion

a

v in

spe

lnin

gar

..C

; Ö

vrig

till

verk

nin

g

..C

; T

ext

il-,

be

klä

dn

ad

s-o

ch

läd

erv

aru

tillv

erk

nin

g

..C

; T

ran

spo

rtm

ed

els

tillv

erk

nin

g

; A

nn

an

20

16

Su

mm

a a

v 2

01

6

Ko

mm

un

An

tal f

örv

ärv

sarb

eta

nd

e i

no

m lä

ne

ts t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

, 22

60

Ån

ge

Met

allv

aru

ind

ust

ri u

tom

m

aski

ner

; 63

Träv

aru

ind

ust

ri, e

j mö

ble

r; 3

9

Rep

arat

ion

sver

kstä

der

; 28

Kem

iind

ust

ri; 1

1

Livs

med

elsf

ram

stäl

lnin

g; 7

Gla

s, k

eram

ik, b

eto

ng

och

ce

men

tin

du

stri

; 6

Mas

kin

ind

ust

ri; 6

Gra

fisk

pro

du

ktio

n e

tc.;

5

Tillv

erkn

ing

av a

nd

ra

tran

spo

rtm

edel

; 2El

ekro

nik

ind

ust

ri, u

r-o

ch

op

tikv

aro

r; 2

Tillv

erkn

ing

av e

lap

par

atu

r; 2

An

nan

; 17

An

tal a

nst

älld

a in

om

till

verk

nin

gsin

du

stri

iS

um

ma

av

An

tal

an

stä

lld

a

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Ån

ge

Arb

etss

tälle

ts s

torl

eksk

lass

:1-

49 a

nst

älld

a

Träv

aru

ind

ust

ri, e

j mö

ble

r; 1

77

Stål

-o

met

allf

ram

stäl

lnin

g; 1

24

Tillv

erkn

ing

av e

lap

par

atu

r; 6

7

Kem

iind

ust

ri; 6

1

An

nan

; 429

An

tal a

nst

älld

a in

om

till

verk

nin

gsin

du

stri

iS

um

ma

av

An

tal

an

stä

lld

a

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Ån

ge

Arb

etss

tälle

ts s

torl

eksk

lass

:50

-249

an

stäl

lda

Pap

pe

rs-

o

pap

pe

rsva

ruti

llve

rkn

ing;

11

00

Til

lve

rkn

ing

av a

nd

ra

tran

spo

rtm

ed

el;

88

3

Mas

kin

ind

ust

ri; 5

89

Me

tall

varu

ind

ust

ri u

tom

m

aski

ne

r; 4

90

Ke

mii

nd

ust

ri; 2

55

Trä

varu

ind

ust

ri, e

j mö

ble

r; 2

52

Gu

mm

i-o

pla

stva

ruin

du

stri

; 20

3

Livs

me

de

lsfr

amst

älln

ing;

19

8

Re

par

atio

nsv

erk

städ

er;

17

8

Gla

s, k

era

mik

, be

ton

g o

ch

cem

en

tin

du

stri

; 17

1

Stål

-o

me

tall

fram

stäl

lnin

g; 1

37

Ele

kro

nik

ind

ust

ri, u

r-o

ch o

pti

kvar

or;

13

5

Til

lve

rkn

ing

av

ela

pp

arat

ur;

12

6G

rafi

sk p

rod

ukt

ion

etc

.; 7

7

Bil

-o

ch la

stb

ilst

illve

rkn

ing,

an

dra

d

ela

r/ti

llb

eh

ör

mo

torf

ord

on

; 4

3

Övr

ig t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

; 31

Til

lve

rkn

ing

av k

läd

er;

12

Te

xtil

varu

tillv

erk

nin

g; 1

1

An

nan

; 1

74

An

tal a

nst

äll

da

ino

m t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

iS

um

ma

av

An

tal

an

stä

lld

a

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Örn

skö

ldsv

ik

Arb

ets

stäl

lets

sto

rle

kskl

ass

:sa

mtl

iga

1 2

49

; P

ap

pe

rs-

och

p

ap

pe

rsva

ruti

llve

rkn

ing

96

5;

Till

verk

nin

g a

v d

ato

rer,

e

lekt

ron

ikva

ror,

op

tik,

e

lap

pp

ara

tur

och

an

dra

ma

skin

er

och

ap

pa

rate

r

76

5;

Tra

nsp

ort

me

de

lsti

llve

rkn

ing

48

5;

Till

verk

nin

g a

v m

eta

llva

ror

uto

m

ma

skin

er

och

ap

pa

rate

r

27

2;

Till

verk

nin

g a

v tr

ä o

ch v

aro

r a

v tr

ä, r

ott

ing

o.d

. u

tom

mö

ble

r

23

4;

Till

verk

nin

g a

v ke

mik

alie

r o

ch

kem

iska

pro

du

kte

r

22

1;

Fra

mst

älln

ing

av

livsm

ed

el,

dry

cke

r o

ch t

ob

ak

20

0;

Stå

l-o

ch m

eta

llfra

mst

älln

ing

18

0;

Till

verk

nin

g a

v a

nd

ra ic

ke-

me

talli

ska

min

era

liska

pro

du

kte

r

15

3;

Re

pa

rati

on

er

och

in

sta

llati

on

er

av

ma

skin

er

och

ap

pa

rate

r1

25

; T

illve

rkn

ing

av

gum

mi-

och

p

last

varo

r

96

; G

rafi

sk p

rod

ukt

ion

och

re

pro

du

ktio

n

av

insp

eln

inga

r

35

; Ö

vrig

till

verk

nin

g1

9;

Te

xtil-

, b

ekl

äd

na

ds-

och

lä

de

rva

ruti

llve

rkn

ing

; A

nn

an

20

16

Su

mm

a a

v 2

01

6

Ko

mm

un

An

tal f

örv

ärv

sarb

eta

nd

e i

no

m lä

ne

ts t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

, 22

84

Örn

skö

ldsv

ik

Me

tall

varu

ind

ust

ri u

tom

m

aski

ne

r; 3

28

Mas

kin

ind

ust

ri; 1

41

Re

par

atio

nsv

erk

städ

er;

10

1

Livs

me

de

lsfr

amst

älln

ing;

99

Gra

fisk

p

rod

ukt

ion

etc

.;

77

Gla

s, k

era

mik

, be

ton

g o

ch

cem

en

tin

du

stri

; 70

Trä

varu

ind

ust

ri, e

j mö

ble

r; 6

6G

um

mi-

o p

last

varu

ind

ust

ri; 6

6

Til

lve

rkn

ing

av e

lap

par

atu

r; 5

9

Stål

-o

me

tall

fram

stäl

lnin

g; 5

0

Ke

mii

nd

ust

ri; 4

8

Bil

-o

ch la

stb

ilst

illve

rkn

ing,

an

dra

de

lar/

till

be

hö

r m

oto

rfo

rdo

n;

43

Övr

ig t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

; 31

Til

lve

rkn

ing

av k

läd

er;

12

Te

xtil

varu

tillv

erk

nin

g; 1

1

Ele

kro

nik

ind

ust

ri, u

r-o

ch

op

tikv

aro

r; 9

Til

lve

rkn

ing

av a

nd

ra

tran

spo

rtm

ed

el;

2

An

nan

; 6

5

An

tal a

nst

äll

da

ino

m t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

iS

um

ma

av

An

tal

an

stä

lld

a

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Örn

skö

ldsv

ik

Arb

ets

stäl

lets

sto

rle

kskl

ass

:1

-49

an

stä

lld

a

Ke

mii

nd

ust

ri; 2

07

Trä

varu

ind

ust

ri, e

j mö

ble

r; 1

86

Me

tall

varu

ind

ust

ri u

tom

m

aski

ne

r; 1

62

Gu

mm

i-o

p

last

varu

ind

ust

ri;

13

7

Mas

kin

ind

ust

ri; 1

31

Ele

kro

nik

ind

ust

ri, u

r-o

ch

op

tikv

aro

r; 1

26

Gla

s, k

era

mik

, be

ton

g o

ch

cem

en

tin

du

stri

; 10

1

Livs

me

de

lsfr

amst

älln

ing;

99

Stål

-o

me

tall

fram

stäl

lnin

g; 8

7

Re

par

atio

nsv

erk

städ

er;

77

Til

lve

rkn

ing

av e

lap

par

atu

r; 6

7

An

nan

; 4

31

An

tal a

nst

äll

da

ino

m t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

iS

um

ma

av

An

tal

an

stä

lld

a

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Örn

skö

ldsv

ik

Arb

ets

stäl

lets

sto

rle

kskl

ass

:5

0-2

49

an

stä

lld

a

Pap

pe

rs-

o

pap

pe

rsva

ruti

llve

rkn

ing;

11

00

Til

lve

rkn

ing

av a

nd

ra

tran

spo

rtm

ed

el;

88

1

Mas

kin

ind

ust

ri; 3

17

An

nan

; 2

29

8

An

tal a

nst

äll

da

ino

m t

illv

erk

nin

gsin

du

stri

iS

um

ma

av

An

tal

an

stä

lld

a

Ko

mm

un

Sto

rle

ksk

lass

Örn

skö

ldsv

ik

Arb

ets

stäl

lets

sto

rle

kskl

ass

:2

50

ell

er

fle

r a

nst

älld

a

Pappers- o pappersvarutillverkning; 2 605

Metallvaruindustri utom maskiner;

1 465

Maskinindustri; 1 443

Trävaruindustri, ej möbler; 1 276

Tillverkning av andra transportmedel; 1 135

Kemiindustri; 1 005

Stål- o metallframställning; 768 Reparationsverkstäder; 736

Livsmedelsframställning; 600Gummi- o plastvaruindustri; 551

Tillverkning av elapparatur; 464

Glas, keramik, betong och

cementindustri; 241

Elekronikindustri, ur-och optikvaror; 203

Grafisk produktion etc.; 163

Läkemedelsindustri; 140

Övrig tillverkningsindustri; 68

Bil- och lastbilstillverkning, andra delar/tillbehör motorfordon; 66

Industri för stenkol o petroleum; 50

Framställning av drycker; 41

Textilvarutillverkning; 25

Möbelindustri; 21

Summa; Tillverkning av läder och skinnvaror, skor; 19; 0%

Tillverkning av kläder; 17

Annan; 123

Antal anställda inom tillverkningsindustri iSumma av Antal anställda

Kommun Storleksklass Västernorrlands län

Arbetsställets storleksklass: samtliga

Metallvaruindustri utom maskiner 290

Reparationsverkstäder 220

Trävaruindustri, ej möbler 186

Livsmedelsframställning 98

Övrig tillverkningsindustri 94

Maskinindustri 61

Grafisk produktion etc. 52

Textilvarutillverkning 50


cementindustri 44Tillverkning av kläder 43

Möbelindustri 37

Gummi- o plastvaruindustri 34

Elekronikindustri, ur- och optikvaror 32

Kemiindustri 30

Tillverkning av elapparatur 30

Bil- och lastbilstillverkning

24

Tillverkning av andra transportmedel 20

Framställning av drycker 18

Tillverkning av läder och …

Stål- o metallframställning 11

Massa- o pappersvarutillverkning11

Läkemedelsindustri 5

Industri för stenkol o petroleum 2

Tobaksindustri 0

Annan 84

Totalt antal arbetställen inom tillverkningsindustrin i Västernorrlands län, 2015

Källa: SCB, CFAR

2 816; Pappers- och pappersvarutillverkning

2 400; Tillverkning av datorer, elektronikvaror, optik, elappparatur och

andra maskiner och apparater

1 422; Tillverkning av trä och varor av trä, rotting

o.d. utom möbler

1 276; Tillverkning av metallvaror utom

maskiner och apparater

1 108; Transportmedelstillverkning

879; Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter

866; Stål- och metallframställning

739; Reparationer och installationer av maskiner och apparater

595; Framställning av livsmedel, drycker och tobak

469; Tillverkning av gummi- och plastvaror

290; Tillverkning av andra icke-metalliska

mineraliska produkter

167; Grafisk produktion och reproduktion av

inspelningar

132; Tillverkning av farmaceutiska basprodukter och läkemedel

121; Övrig tillverkning

69; Textil-, beklädnads- och lädervarutillverkning

51; Tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter

Annan

2016Summa av 2016

Kommun Antal förvärvsarbetande inom länets tillverkningsindustri, (Alla)

Källa: SCB; CFAR

Högteknologiska företag;

754

Medelhögteknologiska

företag; 2 077

Medellågteknologiska

företag; 3 357

Lågteknologiska företag;

2 223

Antal anställd i SMF inom länets tillverkningsindustri

Metallvaruindustri utom maskiner 1 478

Trävaruindustri, ej möbler 1 237

Maskinindustri 733

Reparationsverkstäder 732

Livsmedelsframställning 586

Kemiindustri 562

Gummi- o plastvaruindustri 551 Tillverkning av elapparatur 464Stål- o metallframställning 307

Tillverkning av andra transportmedel 254

Glas, keramik, betong och cementindustri 239

Elekronikindustri, ur- och optikvaror 203

Grafisk produktion etc.

169Läkemedelsindustri

140Övrig tillverkningsindustr

i 67

Bil- och lastbilstillverkning 65

Industri för stenkol o petroleum50

Pappers- o pappersvarutillverkning 48

Framställning av drycker 33

Textilvarutillverkning 25

Möbelindustri 21

Tillverkning av läder och skinnvaror, skor 19

Tillverkning av kläder 17

Tobaksindustri 0

Annan 214

Antal anställda inom SMF (1-249 antällda) inom tillverkningsindustrin i Västernorrlands län, 2015

Källa: SCB, CFAR

Metallvaruindustri utom maskiner; 1 032

Reparationsverkstäder; 573

Trävaruindustri, ej möbler; 457

Maskinindustri; 306

Livsmedelsframställning; 298

Gummi- o plastvaruindustri; 244

Tillverkning av elapparatur; 164Grafisk produktion etc.; 163

Kemiindustri; 142

Glas, keramik, betong och cementindustri; 140

Stål- o metallframställning; 96





Pappers- o pappersvarutillverkning

; 49


Tillverkning av andra transportmedel; 40



Möbelindustri; 21

Summa; Tillverkning av läder och skinnvaror, skor; 19; 0%


Annan; 112



Arbetsställets storleksklass: 1-49 anställda


Metallvaruindustri

utom maskiner; 433

Maskinindustri; 429

Kemiindustri; 419




Tillverkning av andra

transportmedel; 214



Elekronikindustri, ur- och

optikvaror; 126



cementindustri; 101

Annan; 711




Pappers- o

pappersvarutillverkning; 2 556


transportmedel; 881

Maskinindustri; 708


Kemiindustri; 444

Annan; 5 050



Arbetsställets storleksklass: 250 eller fler anställda


Maskinindustri; 98

Metallvaruindustri utom maskiner; 30









Elekronikindustri, ur- och optikvaror; 2

Kemiindustri; 2


Annan; 11


Kommun Storleksklass Härnösand


152; Tillverkning av trä och varor av trä, rotting o.d. utom möbler

96; Tillverkning av datorer, elektronikvaror, optik,

elappparatur och andra maskiner och apparater

37; Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater






4; Grafisk produktion och reproduktion av inspelningar

..C; Transportmedelstillverkning

..C; Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter

..C; Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter

; Annan

2016Summa av 2016

Kommun Antal förvärvsarbetande inom länets tillverkningsindustri, 2280 Härnösand









Maskinindustri; 3 Glas, keramik, betong och cementindustri; 3



Kemiindustri; 2


Annan; 11





Maskinindustri; 95

Annan; 221




Pappers- o

pappersvarutillverkning; 475


Metallvaruindustri utom

maskiner; 195


Tillverkning av

elapparatur; 152

Maskinindustri; 146




transportmedel; 23

Kemiindustri; 21

Summa; Tillverkning av läder och

skinnvaror, skor; 19; 1%


cementindustri; 16

Möbelindustri; 9


optikvaror; 6Bil- och lastbilstillverkning, andra

delar/tillbehör motorfordon; 2

Annan; 52


Kommun Storleksklass Kramfors


368; Tillverkning av datorer, elektronikvaror, optik, elappparatur och



327; Pappers- och pappersvarutillverkning

191; Tillverkning av metallvaror utom



53; Transportmedelstillverkning


34; Reparationer och installationer av







..C; Grafisk produktion och reproduktion av inspelningar

; Annan

2016Summa av 2016

Kommun Antal förvärvsarbetande inom länets tillverkningsindustri, 2282 Kramfors


maskiner; 116Trävaruindustri, ej möbler; 115


Gummi- o

plastvaruindustri; 63

Tillverkning av

elapparatur; 53

Maskinindustri; 31



transportmedel; 23

Kemiindustri; 21

Summa; Tillverkning av läder och

skinnvaror, skor; 19; 3%


cementindustri; 16

Möbelindustri; 9


optikvaror; 6Bil- och lastbilstillverkning, andra

delar/tillbehör motorfordon; 2

Annan; 52





Maskinindustri; 115




maskiner; 79

Annan; 592




Pappers- o

pappersvarutillverkning; 475Annan; 475







Reparationsverkstäder; 24Elekronikindustri, ur-

och optikvaror; 23



Maskinindustri; 8



Möbelindustri; 4





Annan; 14


Kommun Storleksklass Sollefteå






42; Framställning av livsmedel, drycker och

tobak





..C; Textil-, beklädnads- och lädervarutillverkning


..C; Stål- och metallframställning

..C; Tillverkning av gummi- och plastvaror


; Annan

2016Summa av 2016

Kommun Antal förvärvsarbetande inom länets tillverkningsindustri, 2283 Sollefteå







Maskinindustri; 8



Möbelindustri; 4 Gummi- o plastvaruindustri; 3





Annan; 12





maskiner; 104


Annan; 171




Kemiindustri; 653

Pappers- o pappersvarutillverkning; 650

Maskinindustri; 569











Övrig tillverkningsindustri

; 29


cementindustri; 19 Bil- och

lastbilstillverkning, andra delar/tillbehör

motorfordon; 17




Möbelindustri; 8



Annan; 39


Kommun Storleksklass Sundsvall












132; Tillverkning av farmaceutiska basprodukter och läkemedel


51; Tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter


43; Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter



Annan

2016Summa av 2016

Kommun Antal förvärvsarbetande inom länets tillverkningsindustri, 2281 Sundsvall




Maskinindustri; 90


Grafisk produktion etc.; 64 Kemiindustri; 58

Gummi- o plastvaruindustri; 55 Industri för stenkol o petroleum; 50






Bil- och lastbilstillverkning, andra delar/tillbehör

motorfordon; 17





Möbelindustri; 8



Annan; 36




Kemiindustri; 151




Maskinindustri; 88


maskiner; 88



Annan; 451




Pappers- o



Kemiindustri; 444

Maskinindustri; 391

Annan; 1 923




Pappers- o

pappersvarutillverkning; 354Annan; 354


Kommun Storleksklass Timrå




Gummi- o plastvaruindustri;

117

Reparationsverkstäder; 94 Metallvaruindustri utom maskiner; 91



Maskinindustri; 27





Kemiindustri; 2




Annan; 11






105; Tillverkning av

gummi- och plastvaror

103; Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater 87; Reparationer och installationer av












..C; Övrig tillverkning

; Annan

2016Summa av 2016

Kommun Antal förvärvsarbetande inom länets tillverkningsindustri, 2262 Timrå

Reparationsverkstäder; 94Metallvaruindustri utom

maskiner; 91




Maskinindustri; 27Pappers- o







Kemiindustri; 2




Annan; 11





transportmedel; 214


Annan; 299






Kemiindustri; 72





Maskinindustri; 6



Elekronikindustri, ur- och optikvaror; 2Tillverkning av andra

transportmedel; 2

Annan; 21


Kommun Storleksklass Ånge












..C; Övrig tillverkning



; Annan

2016Summa av 2016

Kommun Antal förvärvsarbetande inom länets tillverkningsindustri, 2260 Ånge




Kemiindustri; 11



Maskinindustri; 6


Tillverkning av andra transportmedel; 2Elekronikindustri, ur- och

optikvaror; 2Tillverkning av elapparatur; 2

Annan; 17







Kemiindustri; 61

Annan; 429






Maskinindustri; 589


Kemiindustri; 255

Trävaruindustri, ej möbler; 252Gummi- o plastvaruindustri; 203






Tillverkning av elapparatur; 126 Grafisk produktion etc.; 77



Tillverkning av kläder; 12Textilvarutillverkning; 11

Annan; 174


Kommun Storleksklass Örnsköldsvik


1 249; Pappers- och pappersvarutillverkning

965; Tillverkning av datorer, elektronikvaror, optik,

elappparatur och andra maskiner och apparater








153; Reparationer och installationer av maskiner

och apparater 125; Tillverkning av gummi- och plastvaror


35; Övrig tillverkning19; Textil-, beklädnads- och

lädervarutillverkning

; Annan

2016Summa av 2016

Kommun Antal förvärvsarbetande inom länets tillverkningsindustri, 2284 Örnsköldsvik


Maskinindustri; 141



Grafisk produktion etc.;

77


Trävaruindustri, ej möbler; 66 Gummi- o plastvaruindustri; 66



Kemiindustri; 48

Bil- och lastbilstillverkning, andra delar/tillbehör

motorfordon; 43




Elekronikindustri, ur- och optikvaror; 9Tillverkning av andra

transportmedel; 2

Annan; 65




Kemiindustri; 207



Gummi- o plastvaruindustri;

137

Maskinindustri; 131







Annan; 431






Maskinindustri; 317

Annan; 2 298




Documents

Industriell utveckling i Västernorrland Att digitaliseras ... · nyindustrialisering, digitalisering och digital mognad. Nyindustrialisering ramar in kontexten dvs. industriell sektor