Industriella processer för bygg och förvaltning/file/FoI agenda-final.pdf · Industriella processer för bygg och förvaltning En forsknings- och innovationsagenda Lars Stehn, Ronny

Industriella processer för bygg och förvaltning En forsknings- och innovationsagenda

Lars Stehn, Ronny Andersson, Dan Engström, Helena Johnsson, Malin Löfsjögård och Johan Söderqvist 17 april 2013

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

P o s i t i o n

E t t h å l l b a r t p e r s p e k t i v Industriella processer bidrar till hållbart samhällsbyggande

I n d u s t r i e l l a p r o c e s s e r f ö r b y g g o c h f ö r v a l t n i n g Vad innebär industriella processer Visionen Förutsättningar för att nå visionen Insatser, resultat och effekter Demonstrationsprojekt Samverkansparter Processerna att ta fram visionen och insatserna

A f f ä r s d r i v e n i n n o v a t i o n o c h k o m p e t e n s u t v e c k l i n g Beställarnas drivkrafter och kompetenslyft Byggande, projekterande och tillverkande parters kompetenslyft

F o r u m f ö r i n d u s t r i e l l a p r o c e s s e r Utveckling av struktur- och detaljfaktorer som påverkar samhällsbyggandet Öppen utbildning, kunskapsöverföring, kommunikation och implementering Export av svenskt kunnande och produkter

D i s t r i b u e r a t e x c e l l e n s c e n t e r Branschgemensamma FoI-program

FoI-program 1: Marknadsstrategier för industriella processer FoI-program 2: Värdeflödesoptimering för industriella processer Mätning, uppföljning och validering

Ökat internationell forskningssamarbete Branschöverskridande kunskaps- och teknikutveckling

O r g a n i s a t i o n o c h f ö r n y e l s e Organisation, styrning och utveckling Ett ökat samarbete industri-akademi-samhälle

B i l a g a 1 : F ö r t e c k n i n g ö v e r k o n t a k t e r o c h a n a l y s e r Workshops anordnade av agendan och i samarbete med andra agendor Analyser av workshops anordnade inom samhällsbyggandet generellt Analyser av fem innovationsstrategier Skrivar- och analysgruppen

B i l a g a 2 : R e m i s s v a r

1

1

Position Industriella processer för bygg och förvaltning är en nationellt förankrad forsknings- och innovationsagenda inom samhällsbyggnadssektorn.

Med industriella processer för bygg och förvaltning avses att processerna standardiseras och att plattformar, produkter, tjänster och informationsstöd frikopplas från byggprojekt, och fristående utvecklas i ett livscykel-, hållbarhets och kundperspektiv för att sedan tillämpas i bygg, förvaltning och underhåll.

I ett internationellt perspektiv har Sverige en helt unik kompetens som möjliggör tillväxt kopplad till industriella processer. Vi har gemensamma strukturer för dagens byggande, förstår samverkan mellan digital informationshantering (BIM) och industriella processer. Företagens satsningar och akademins unika kompetens att forskningsmässigt integrera kunskapsområden har gjort att vi har erfarenheter att bygga vidare på. Detta är en grund för stark svensk byggsektor, förutsättningar för svenskt samhälle liksom export av affärsmodeller baserade på brukardrivna processer.

Tidigare har utvecklingen bedrivits mycket fragmenterat med huvudsakligen produktionsfokus. I denna agenda har vi lyckats samla alla aktörer - byggherrar, fastighetsägare, konsulter, byggare och materialleverantörer, liksom behandla allt byggande - nybyggnad, underhåll, drift och ombyggnad, i både stora och små projekt inom hus- och anläggningsbyggandet. Vi har även knutit aktörer från andra branscher, företrädesvis verkstads- och IT-industrin, samt starka internationella forskningspartners till agendan.

Agendan har tagits fram av författare från både akademi och företag i en löpande dialog med representanter för sektorns olika aktörer. Detta har skett via sex dokumenterade workshops samt ett succesivt remissförfarande som totalt involverat drygt 100 personer och aktörer.

Denna agenda är varken ett slutligt program eller ett direkt underlag för ansökningar. Däremot är den en samlad och unikt förankrad lägesrapport som avses att vidare utvecklas och konkretiseras under 2013. Detta arbete planeras ske samordnat bl.a. med andra agenda-arbeten kring ICT/BIM, GIS, Bygginnovationen samt Internet of Things. Samhällsbyggnadssektorns stora omfattning och påverkan på våra liv gör att en samverkan krävs för att nå de önskade resultaten och effekterna. Ramarna för en sådan samverkan beskrivs i figuren nedan. Dessutom kommer samverkan med andra branscher och ett internationellt perspektiv samtidigt att utvecklas och konkretiseras.

2

Agendan innehåller tre insatser: Företagsdrivna innovationsprojekt, Nätverksaktiviteter samt Öppen tillämpad forskning för att nå önskade resultat och effekter. För varje insats anges nödvändiga aktiviteter och genomförandet sker i åtta olika arbetspaket, bl.a. ges exempel på 11 demonstrationsprojekt och 18 forsknings- och innovationsprojekt.

Effekterna av det föreslagna arbetssättet presenterat i agendan är:

• Samhällsbyggnadsbranschen är kapabel att hantera livscykelperspektiv och systemproblem med hållbara lösningar för uppfyllande av EUs miljö- och klimatmål,

• Innovationer värdesätts och branschens aktörer har en ökad innovationsförmåga och större marknadsfokus genom s.k. mass customization och är därmed mer lönsamma,

• Samhällsbyggnadsbranschen har samma produktivitet som annan industri med en ökad valfrihet i hur en byggprocess kan genomföras vilket ger ökade investeringar, ökat underhåll samt ett byggande i balans med efterfrågan och behov och

• Ökade marknadsandelar i Europa genom svensk export av produkter och kunnande.

3

Ett hållbart perspektiv INDUSTRIELLA PROCESSER BIDRAR TILL HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE Vi står idag inför en rad olika samhällsutmaningar som hållbar tillväxt, anpassning till klimatförändringar, ökad urbanisering och en åldrande befolkning. I kombination med ett lågt bostadsbyggande och krav på ökad produktivitet behövs effektiva industriella processer inom planering, byggande och förvaltning. Dessa utmaningar medför att en balans mellan flexibilitet och standardisering som måste kunna hanteras med bibehållen affärsnytta.

Under senare år har byggsektorn bl.a. fokuserat på låga byggkostnader som lett till en utveckling av ett rationellt produktionsanpassat byggande, både platsbyggt och prefabricerat. Detta innebär att insatsvaror, delsystem och färdiga moduler, liksom processerna och ICT-stöden frikopplas från det enskilda byggprojektet och utvecklas som separata plattformar som sedan tillämpas i byggprojekten. Andelen rationellt byggande är dock fortsatt låg även om kunskapen hos de byggande parterna är hög.

Ett mer hållbart samhällsbyggande ställer krav på effektivare samverkan mellan aktörer och ett ökat inslag av industriella processer med systemlösningar och plattformar. Industriella processer ger utökade möjligheter att skapa förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar. Industriella processer för byggande och förvaltning via plattformar är en systemlösning. Den leder till effektivare samverkan mellan aktörer och skapar kompetenser för integrerade systemlösningar. Det finns utökade möjligheter att samhällsbyggandet genom industriella processer skapar förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhälls-utmaningar, en hållbar samhällsutveckling som tryggar försörjning, välfärd, miljö- och energipolitiska mål samt stärkt konkurrenskraft och ökad export för svenskt näringsliv. Synsättet ger därför stora möjligheter till ökat ansvar för hållbar utveckling och ökad tillväxt kopplat till både kostnadskontroll och kundanpassning.

Utmaningarna nu är att säkerställa en ökad användning av systemlösningar samt att rationellt byggande även är socialt hållbart i ett bredare arbetsmiljö- och stadsbyggnadsperspektiv samt ekonomiskt och miljömässigt hållbart genom att beakta brukarnas värden under byggnadens eller anläggningens användning.

I konventionellt bostads- och anläggningsbyggande ses ofta varje byggnadsverk för sig, som en unik enhet där varje kostnad skall bäras av

4

det enskilda projektet eller till och med av enskilda budgetposter. Men med industriella processer ses en byggnad eller anläggning som en del i en följd av byggprojekt där t.ex. insatser för resurseffektivitet avseende material och minskat avfall kan slås ut på flera projekt. Synsättet gör att vi kan göra ständiga förbättringar och successivt eliminera slöseri i alla led med bibehållen affärsnytta. Med livscykeltänkande kan man dessutom kvantifiera och simulera miljöpåverkan, så att man kan prioritera, ange mätetal och identifiera de mest hållbara lösningarna. Plattformarna är större än ett enskilt projekt och därför kan man motivera att man inkluderar sociala och ekologiska aspekter och/eller ställer radikala krav. Med sociala aspekter i industriella processer inkluderas också sådana effekter som positiva effekter på arbetsmiljöområdet. Industriella processer för bygg och förvaltning har därför möjlighet att bidra till att i grunden förändra samhällsbyggnadssektorn.

5

Industriella processer för bygg och förvaltning

VAD INNEBÄR INDUSTRIELLA PROCESSER Industriellt byggande innebär att aktiviteter, metoder och produkter frikopplas från byggprojekten och utvecklas fristående för att sedan tillämpas i projekten. Det innebär att standardisera byggandets återkommande aktiviteter och de produktionstekniskt bästa lösningarna och att utvecklingsarbete bedrivs mellan byggprojekten. Detta ger erfarenhetsåterföring för vidare optimering.

Det finns historiskt avskräckande storskaliga exempel från t.ex. miljonprogrammet och efterföljande s.k. normfritt experimentbyggande. Erfarenheterna därifrån har lett till att fokus för utvecklingen av industriella processer inom bygg och förvaltning alltid måste ligga på att bevara balansen mellan kundkrav och produktionseffektivitet.

I ett hållbart samhällsbyggande måste marknadsdrivna förändringar vara en kombination av:

• Kundbaserade affärsmodeller,

• Effektivisering av byggande och förvaltning i en helhet,

• Värdering av kvaliteterna under användning och

• Systemlösningar där miljö- och social hållbarhet integreras med ekonomi i ett livscykelperspektiv.

Vi definierar detta som industriella processer.

Affären i industriella processer är att:

• Leverantören (byggare, konsulter och materialleverantörer) tjänar pengar på upprepningen genom att erfarenhetsåterföringen (lärandet) ger utvecklade plattformar och produkter och

• Privata och offentliga kunder (ägare av byggnader, bostäder och anläggningar) tjänar pengar på lägre bygg-, drift- och underhållskostnader då långsiktighet byggs in i plattformar och produkter.

Dessa möjligheter är drivkrafter i dagens omvandling av sektorn som omfattar:

• Alla aktörer - byggherrar, fastighetsägare, konsulter, byggare och materialleverantörer och

Med industriella processer för bygg och förvaltning avses att

processerna standardiseras och att plattformar, produkter och informationsstödet

och frikopplas från byggprojekt, drift och

underhåll och fristående utvecklas i ett livscykel-,

hållbarhets och kundperspektiv för att sedan tillämpas i bygg

och förvaltning.

6

• Allt byggande - nybyggnad, underhåll, drift och ombyggnad, i både stora och små projekt inom hus- och anläggningsbyggande.

Det finns många goda exempel som visar bredden i utvecklingen, t.ex. NCC (14 olika plattformar och produkter som använder både prefabricerade och platsbyggda komponenter), Lindbäcks Bygg (prefab), Göteborg Bygglogistik, typhusleverantörerna BoKlok (prefab), Huscompagniet (platsbyggda typhus), Celsa (armeringsprocessen), Rukki (CAD/CAM produktion), Strängbetong (prefab stomme), Betongindustri (funktionsbetonger) olika badrumsleverantörer som t.ex. Part AB, offentliga fastighetsägare som Malmö Kommunala Bostäder inom sitt stambytesprogram liksom Trafikverkets pågående arbeten. Dessa innefattar såväl helt platsbyggda som helt fabrikstillverkade koncept. Den dominerande utvecklingen sker till professionella kunder (B2B). Gemensamt för dem alla är att de är uppbyggda kring en lönsam marknad och de har en affärsmodell som beaktar både marknadsförutsättningar, erbjudande till kund samt tekniska lösningar.

ICT-stöd är en förutsättning för framgångsrika affärsmodeller inom byggande och förvaltning. Det senaste decenniet har byggentreprenörerna alltmer gått från traditionell projekthantering till s.k. plattformar med standardiserade produkter och processer med hjälp av BIM, men med fortsatt stor flexibilitet (mass customisation).

Utvecklingen av plattformar och industriella processer har ofta drivits utan i förväg känd kund, dvs som investeringar, av både stora och små leverantörer av olika slag. Till stor del har detta skett genom att många aktörer med olika kompetenser varit inblandade för att förändra processerna och tekniken samtidigt. Vi måste dock skilja på leverantörer (byggare, konsulter och materialleverantörer) av och mottagare/beställare av dessa innovationer. För både producerande och beställande företag är uthållighet att kunna hålla sig till en vald utvecklingslinje viktigt. Många av de leverantörer som driver industriella processer har redan via sin uthålliga utvecklingslinje vågat ta ett totalansvar för slutprodukten vilket möjliggör en långsiktig förvaltning. Men att möjliggöra är inte det samma som att beställaren verkligen vill och förmår ta till sig industriella processer. Helt avgörande förutsättningar för industriella processer är:

• Beställarsidans förmåga att specificera funktioner framför lösningar och leverantörssidans förmåga att utveckla och erbjuda dessa,

• Vilken strategi och förmåga beställarsidan har att initiera, upphandla och implementera dessa innovationer och

• Att systematisera och utnyttja lärandet som repetitiva processer erbjuder.

Oklart är hur lärande sker mellan beställarens projektorganisation, affärsorganisation och stabsfunktion, eller hur lärande sker från ett industriellt projekt till ett annat eftersom beställaren inte alltid äger plattformen. Kunskapsöverföringen och lärandet inom företagen och

7

mellan leverantörer och beställare har stor betydelse för att industriella processer ska utvecklas vidare till att bli kommersiella affärsinnovationer.

Ur ett innovationsperspektiv är plattformar en kombinerad affärs- och processinnovation baserad på en produktifiering av byggandet. Processinnovationen består av standardiserade, repetitiva aktiviteter utvecklade genom erfarenhetsåterföring/lärande vilket leder till en flödesorienterad process. Produktifiering innebär att konkurrensutsätta den färdiga produkten/byggnaden i motsats till dagens situation där processen konkurrensutsätts i flera led. Produktifieringen är ett annat uttryck för den systemlösning som industriella processer erbjuder.

VISIONEN Uppfyllandet av visionen skulle leda fram till följande effekter för den svenska samhällsbyggnadssektorn:

• Förändrad infrastruktur så att samhällsbyggnadsbranschen är kapabel att hantera systemproblem med hållbara lösningar,

• Etablerat livscykelperspektiv för upphandling och förvaltning av byggprodukter och uppfyllande av EUs miljö- och klimatmål,

• Innovationer värdesätts och branschens aktörer har en ökad innovationsförmåga och är mer lönsamma,

• Samhällsbyggnadssektorn har samma produktivitet som annan industri,

• Ökade investeringar i byggandet, minskat eftersatt underhåll samt ett bostads- och infrastrukturbyggande i balans med efterfrågan och behov,

• Ökade marknadsandelar i Europa där harmonisering möjliggjort för svensk export av produkter och kunnande,

• Det finns en ökad valfrihet i hur en byggprocess kan genomföras från helt fördefinierad till öppen för kundsamverkan och

• Branschövergripande marknadskunskap där aktörer inom samhällsbyggandet arbetar gemensamt enligt mass customization.

Företagens satsningar har gjort att vi har praktiska erfarenheter att bygga vidare på och unik teoretisk kompetens. Inte ens i Norden i övrigt finns samma samsyn och förutsättningar för detta.

HINDER FÖR ATT NÅ VISIONEN Visionen för agenda industriella processer för bygg och förvaltning handlar om att skapa integration, lärande och repetitivitet i en resursorienterad och fragmenterad byggsektor. En fragmenterad byggprocess gör det svårt att utveckla robusta produkter och samla aktörer mot gemensamma långsiktiga mål. En byggprocess där låga byggkostnader är i fokus och inte värden för kund, brukare och samhälle under användning.

Visionen är att etablera resurseffektiva, hållbara

industriella processer som sänker bygg-,

förvaltnings- och underhållskostnader så

att lönsamheten och lärandet för alla aktörer ökar i hela kedjan. Detta sker genom integration

mellan innovationer, nätverk och forskning.

I ett internationellt perspektiv har Sverige en helt unik kompetens via gemensamma strukturer

för dagens byggande, samverkan mellan digital

informationshantering (BIM) och industriella

processer samt företag och beställare inriktade

på utveckling.

8

Industriella processer leder till flödesorientering men inte automatiskt till en integrerad byggprocess. De olika leverantörerna (byggare, konsulter och materialleverantörer) måste öka sin lönsamhet och privata och offentliga kunder (ägare av byggnader, bostäder och anläggningar) måste tjäna på lägre drifts- och byggkostnader som en del av att industriella processer anammas. Industriella processer har visat sig sänka produktionskostnaden för nya bostäder oberoende av materialval och även för byggnader och anläggningar. Utmaningarna är att säkerställa att den nuvarande och den industriella måste samexistera, att industriella processer även blir socialt hållbara i ett bredare arbetsmiljö- och stadsbyggnadsperspektiv samt miljömässigt och ekonomiskt hållbara genom att beakta brukarnas värden under användning.

Övergripande möter detta ett antal hinder:

• Förvaltningsskedet måste integreras vid nybyggnad. Fokus ligger idag på produktionskostnad utan tillräcklig hänsyn till driftsfas, underhåll och renovering,

• Avsaknad av branschgemensamma process- och styrande strukturer som möjliggör industriella processer som alla aktörer kan relatera – och utveckla – sina affärsmodeller till,

• Branschens avsaknad av kostnadstransparens i hela värdekedjan vilket hindrar kostnadsstyrning och -reduktion, t.ex. oförmåga och ovilja att separera materialkostnad från arbetskostnad,

• Beställarnas låga kompetens kring hur man specificerar och verfiera funktioner och drar nytta av, initiera samt implementerar industriella processer i sin verksamhet,

• Fler och konkurrenssatta rationella byggmetoder både gällande platsbyggt och prefab för att med standardiserade metoder även kunna göra unika projekt,

• Bristen på förmåga hos speciellt SME att utveckla och/eller ta upp ny kunskap, särskilt branschöverskridande samarbeten och

• Myndigheters och kommuners bristande förmåga att ställa krav utan att samtidigt föreskriva lösningar.

Visionen lyfter integration för att göra upprepning, lärande och plattformar lönsamma genom standardiserade industriella processer. En systemanalys av de utpekade hindren visar samtidigt på bristande förmågor, bristande kompetenser och en låg samsyn mellan alla aktörer. Sammantaget pekar detta på brist av integration mellan affärsmodeller, politisk styrning och verktyg för långsiktig hållbart byggande, förvaltning och underhåll samt oförmågan att operationalisera en sådan integration där den finns. För att övervinna detta föreslås tre insatser. Det krävs strukturella förändringar för att nå hela visionen om lönsamhet, varaktigt sänkta kostnader för bygg och förvaltning och export av svenskt kunnande. Arbetet med strukturförändringar kräver ett brett industriellt/akademisk gemensamt nätverksbyggande och engagemang. Dessa förändringar bör baseras på innovationsutveckling på företag, nytt ledarskap, nya kompetenser och förändring i arbetssätt och organisation i hela systemet från politiken till

9

byggandet och förvaltning. Omstrukturering måste till sist understödjas av branschgemensam och -övergripande forskning.

INSATSER, RESULTAT OCH EFFEKTER

Agendans tre insatser är: • Affärsdriven innovation och kompetensutveckling, • Forum för industriella processer och • Distribuerat excellenscenter.

För att genomföra insatserna delas dessa upp i åtta arbetspaket (WPs).

Motiven för och inriktningen i dessa åtta arbetspaket är:

WP1 Engagera beställare i att kvantifiera, driva, upphandla och utveckla industriella bygg- och förvaltningsprocesser.

WP2 Ge underlag för företag att utveckla affärer och koncept kring flexibla BIM-strukturer och industriella processer.

WP3 I diskussioner kring samhällsfrågor som produktiviteten i anläggninsbyggandet, bostadsbrist, byggkostnader, underhållskostnader liksom detaljplaner och bygglovshantering selektivt bevaka frågor som berör industriella processer.

WP4 Professionell spridning av värderad kunskap och erfarenheter liksom fler och snabbare implementerade innovationer. Säkerställa transparens, kvalitet och etik i det kommersiella nätverket.

WP5 En stark hemmamarknad är en katalysator för export av kompetens om industriella processer och dess affärsmodeller.

WP6

En stark och distribuerad forskarmiljö är en grund för att kunna utveckla värdeskapande innovationer. Forskningen är öppen utifrån en nära företagskoppling och säkerställer dessutom en hög kvalitet och aktualitet i civilingenjörsutbildningarna. Konkurrensutsättning av den färdiga produkten inklusive användningsfasen kräver utveckling av process, affärsmodeller, kundfokus samt att man balanserar marknadens krav på flexibilitet till ett kommersiellt erbjudande.

WP7 Sveriges unika erfarenhet och kompetens stärks av att etablera forskningssamarbete med ledande internationella forskningsmiljöer liksom prioriterade potentiella exportköpare.

WP8 Ökad strategisk och nyfikenstyrd FoI-samverkan utom samhällsbyggnadssektorn krävs för att kommersiell framgång.

3

10

En beskrivning av agendans insatser, förväntade resultat och effekter och en koppling mot effektmål för ett SIO-program redovisas i tabellen nedan.

Arenans insatser Resultat Effekter Vinnovas effektmål

Affärsdriven innovation och kompetens-utveckling WP1 Beställarnas drivkrafter och kompetenslyft WP2 Byggande, projekterande och tillverkande parters kompetenslyft Forum för industriella processer WP3 Utveckling av struktur- och detaljfaktorer som påverkar samhällsbyggandet WP4 Öppen utbildning, kunskapsöverföring, kommunikation och implementering WP5 Export av svenskt kunnande och produkter Distribuerat excellenscenter WP6 Bransch-gemensamma FoI-program WP7 Ökat internationell forsknings-samarbete WP8 Bransch-överskridande kunskaps- och teknikutveckling

Kompetenslyft mål 2020 Strukturer finns etablerade och genomförda för kontinuerlig kompetensutveckling från kundfokus till planering via byggande och förvaltning

Förändrad infrastruktur Samhällsbyggnadsbranschen är kapabel att hantera system-problem med systemlösningar

Skapa förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhälls-utmaningar

Innovation mål 2020 Jämfört mot 2012 är företagens andel av omsättning från och antalet introducerade nya affärsinnovationer kraftfullt ökade

Innovationer värdesätts Innovationer kopplat till kundfokus och hållbarhet är etablerade, internationellt exporterbara samt lönsamma

Affärsmodeller mål 2020 Det finns ett antal svenska affärsmodeller etablerade som premierar hållbarhet, långsiktighet och investering i innovationer

Innovativt samhälle Beställare, byggare och för-valtare är aktiva och ledande av utvecklingen av industriella processer samt innovations-upphandlingar

Sverige är ett attraktivt land att investera och bedriva verksamhet i Anpassat utbildningsutbud mål 2030

Utbildningsutbudet inom samhällsbyggandet är matchat mot företagens behov av innova-tioner, internationalisering och utveckling

Etablerat livscykelperspektiv Livscykelperspektivet är fullt etablerat för upphandling och förvaltning av byggprodukter

Kostnadsreduktion mål 2020 Nybyggnadskostnadsindex samt kostnader för förvaltning ökar i samma eller lägre takt som konsumentprisindex

Ökade investeringar i byggandet Minskat eftersatt underhåll samt ett bostads- och infrastrukturbyggande i balans med efterfrågan och behov

Stärkt konkurrenskraft och ökad export för svenskt näringsliv

Export och samarbete mål 2020 Svenska företag exporterar kunnande och produkter baserat på industriella processer till minst fyra europeiska länder

Marknadsandelar Europa Kvantifierbara marknadsandelar för svenska företag på de viktiga europeiska marknaderna

Kostnadsreduktion mål 2030 Byggkostnadsindex samt kostnader vid förvaltning vid industriella processer ökar i lägre takt än konsumentprisindex

Produktivitet Samhällsbyggnadssektorn har samma produktivitet som t.ex. verkstadsindustrin

Systemlösningar mål 2030 Arbetssättet med industriella processer medför integration av hela värdekedjan som då kan hantera systemproblem som klimat- och miljöfrågan

Miljö- och Klimatmål EUs miljömål 2020 nås med industriella processer EUs klimatmål nås 2050 med industriella processer

Hållbar samhälls-utveckling som tryggar försörjning, välfärd, miljö- och energipolitiska mål

Välkända industriella processer mål 2020 Det finns etablerade industriella processtrukturer med tydliga beskrivningar av ekonomiska, ekologiska och sociala egenskaper för olika kund- och marknadssegment

Valfrihet Det finns en ökad valfrihet i hur en byggprocess kan genomföras från helt fördefinierad till öppen för kundsamverkan

FoI-center mål 2020 Svenska företag i ledande roller i minst ett större EU-projekt inom Europa för industriella processer

Innovationsförmåga En förmåga hos beställare, entreprenörer, förvaltare och studenter att beställa och nyttiggöra industriella processer, forskning och innovationer

Stärkt hållbar tillväxt

Utvecklad grundutbildning mål 2020 Resultaten finns etablerade som innovationsrelevanta civilingenjörskurser som tränar entreprenöriella färdigheter

Standardisering & harmonisering mål 2030 Industriella processer möjliggörs i harmoniserade byggnormer och upphandling av byggnadsverk på den europeiska marknaden

Konkurrensneutral export Harmoniseringen möjliggör för svensk industri att exportera produkter och kunnande

Branschöverskridande utbyte mål 2030 Samhällsbyggnadsindustrin och annan industri, t.ex. verkstadsindustrin har lika stort FoI-utbyte av varandra

Marknadskunskap Aktörer inom samhällsbyggande arbetar enligt mass customization.

11

DEMONSTRATIONSPROJEKT I var och en av de åtta arbetspaketen bedrivs nätverksaktiviteter (forum för industriella processer), specifika affärsdrivna innovationsprojekt (affärsdriven innovation och kompetensutveckling) och tillämpad forskning (distribuerat excellenscenter).

De affärsdrivna innovationsprojekten kommer att vara företagsbaserade och måste därför kunna bedrivas både öppet och under sekretess. Här har innovationsplattformen Bygginnovationen etablerat ett väl fungerande system för tidiga skeden och vid Vinnovas utvärdering betonades betydelsen av att sektorn också skulle ha möjlighet att delta i demonstrationsprojekt. Detta möjliggörs i agenda industriella processer för bygg och förvaltning genom ett antal centrala kommersiella demonstrationsprojekt.

Demonstrationsprojekt initieras av deltagare i agendan och leds av projektledare antingen från byggande/tillverkande företag, beställare eller från akademin. Demonstrationsprojekten kopplas till forskningsinsatser anordnade inom det distribuerade excellenscentrat. Projekten ska också kunna vara sekretessbelagda där enbart projektets titel samt en generisk resultatredovisning sker efter en enhetlig mall. För urvalet av demonstrationsprojekt används samma tillvägagångssätt som inom Bygginnovationen (eller kanske tom av Bygginnovationen) med personligt sekretessansvar där slutliga beslut tas av Vinnova. Storleken på projekten varierar emellan 2 månader och 2 år och industriell delfinansiering ingår.

Demonstrationsprojekten berör olika aktörers roller och samverkan, praktiskt genomförande, uppföljning och värdering för olika konkreta applikationer för nybyggnad, förvaltning, underhåll och ombyggnad av byggnader, bostäder och anläggningar. Förslagen på demonstrations-projekt beskrivs i handlingsplaner inom arbetspaketen.

12

SAMVERKANSPARTER Insatser och arbetspaket Samverkanspartner i agenda arbetet

Affärsdriven innovation och kompetens-utveckling WP1 Beställarnas drivkrafter och

kompetenslyft WP2 Byggande, projekterande och

tillverkande parters kompetenslyft

• Byggherrar både offentliga och privata • Swerea IVF och Lean Forum Bygg • Aktörer i agendan • Bygginnovationen

Forum för industriella processer WP3 Utveckling av struktur- och

detaljfaktorer som påverkar samhällsbyggandet

WP4 Öppen utbildning, kunskapsöverföring, kommunikation och implementering

WP5 Export av svenskt kunnande och produkter

• IVA-Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin • IQ Samhällsbyggnad • Aktörer i agendan

Distribuerat excellenscenter WP6 Branschgemensamma FoI-

program WP7 Ökat internationell forsknings-

samarbete WP8 Branschöverskridande

kunskaps- och teknikutveckling

• SBU-Sveriges Bygguniversitet genom Chalmers, KTH, Lunds tekniska högskola och Luleå tekniska universitet

• Linköpings tekniska högskola • Bygginnovationen • Internationella samarbetspartners: Reading

University (UK), Stanford (USA) • Chalmers - Winquist laboratory • Aktörer i agendan

PROCESSERNA ATT TA FRAM VISIONEN OCH INSATSERNA I kopplade processer har agendans vision, mål, insatser samt sakinnehåll utvecklats, breddats och förankrats.

• Fem workshops anordnade av agendan i samarbete med tre agendor,

• En analys av en workshop om samverkan industri-akademi inom samhällsbyggandet anordnad av Sveriges Bygguniversitet,

• Ett succesivt remissförfarande genom nämnda workshops och ett remissutskick till ett 60 tal industri- och akademirepresentanter och

• Analyser av fem innovationsstrategier.

Förteckningen över dessa kontakter och analyser från respektive process beskrivs i Bilaga 1. Där beskrivs också bakgrunden hos författarna.

13

Affärsdriven innovation och kompetens-utveckling

WP1: BESTÄLLARNAS DRIVKRAFTER OCH KOMPETENSLYFT Engagera beställare – byggherrar, fastighetsägare och förvaltare - i att kvantifiera, driva, upphandla och utveckla industriella bygg- och förvaltningsprocesser.

Förnyelsekraven riktade mot samhällsbyggnadssektorn är stora och växande. Inte minst energi- och hållbarhetsfrågorna aktualiserar behovet av att många olika kompetenser kan samlas kring de systemproblem som idag finns. Detta gäller alla beställare, men specifikt måste offentliga beställare (stat, landsting och kommuner) gå före och mycket tydligare använda sin köparmakt och utveckla sina förmågor att skapa goda förutsättningar för innovationer. Grunden i detta är att transparent värdera byggandets livscykel, d.v.s. både det byggda och förvaltningsprocessen utifrån ett brukarperspektiv, kostnadseffektivitet samt hållbarhet. Utifrån detta kan man skapa en systematik för att jämföra olika förvaltningsprocesser och byggda konstruktioner t.ex. i olika kommuner och med olika roller och syn på lång- och kortsiktiga aspekter av byggande. Byggbranschens aktörer har, genom Sveriges Byggindustrier, konstaterat att utan en bredare uppslutning och en transparens är det en överhängande risk att de innovativa lösningar som utvecklas kan vara svåra att implementera.

Inom byggnader har industriella produkter för bostäder fått en allt bredare användning som började med studentbostäder men nu tillämpas i både hyres- och bostadsrätter i många kommuners centrumnära och randområden. Speciellt för utveckling av tekniska bostadsplattformar och industriella processer för bygg och förvaltning måste en stor del av

14

utvecklingsarbetet ske vid sidan av pågående byggproduktion i enskilda projekt. Den vidare utmaningen är att säkerställa att industriella processer även är socialt hållbara i ett bredare stadsbyggnadsperspektiv samt ekonomiskt och miljömässig hållbara genom att beakta brukarnas värden under byggnadens användning. Först då kan man förvänta att beställarna fullt ut kommer att aktivt själva driva utvecklingen. Ett tydligt och bra exempel på kraften i sådana initiativ är den snabba ökade användningen av olika miljöcertifieringssystem som ett konkret verktyg för beställarna att ställa krav som är hållbara i ett längre perspektiv.

Inom anläggning har t.ex. Trafikverket genom sina regelverk och normer ur ett helhets- och livscykelperspektiv definierat sina krav och ofta tydliga samband på nyttan för samhälle och trafikanter. Då det fortsatt organisatoriskt skiljs mellan nybyggnad och drift och underhåll så har i praktiken upphandlingar oftast ändå enbart beaktat lägsta byggkostnad och inte kostnader som trafikantstörning. Samtidigt anser många byggaktörer att befintliga regler och normer har blivit fastlåsande och möjliggör varken alternativanbud eller beaktar värdering av nyttan för samhälle och trafikanten. Trafikverket har olika databaser som om de öppnades för externa läsare skulle kunna vara en start för utveckling av nya innovationer.

Både Trafikverket och övriga beställare arbetar aktivt med detta och en avgörande faktor för företagen är beställarnas förmåga att värdera, upphandla och implementera innovationer. Det handlar därför om beställarnas förmåga att: värdera förvaltningsnyttor och risker, stödja upprepning i processer genom att exempelvis i sina upphandlingar utgå ifrån över tid uthålliga kravbilder och öppna upp för nytänkande kring upphandlings- och samverkansformer. Allt detta bör ske i samverkan med att informationshanteringen digitaliseras. Som komplement till själva innovationsförmågan behöver beställare inom industriella processer:

• Aktivt sammanställa och öppet redovisa sina erfarenheter som bas för samverkansformer

• Verka för att den rutinmässiga upphandlingen görs mer innovativ genom ökad kompetens för bedömning av alternativ teknik, kopplingen till förvaltningsnyttor och förmåga att formulera funktionskrav och

• Förmågan för offentlig upphandling genom utveckling av kompetenser och kunnande om tillämpning av LoU och användning av innovationsupphandlingar för att via funktion tillvarata leverantörers idéer baserat på ett livscykeltänkande.

Inom alla dessa områden föreligger generella kompetens- och utvecklingsbehov.

Byggprocessens fragmentisering, upphandlingsformer, den kommunala planprocessen, detaljplanernas tillblivelse och utformning, tillämpningen av LOU och de kommunala särkraven utgör exempel som av beställarsidan och utförarsidan utpekats som hinder för förnyelseinsatser. Forskning har visat

15

att hur beställare långsiktigt samverkar med utförare och hur information om innovativa lösningar tolkas kan ha stor betydelse för innovationsklimatet. Inte bara i den egna organisationen utan även i byggsektorn i stort. Samtidigt kan, visat för tillverkande industri, förnyelse genom införande av lösningar i avgränsade delar leda till suboptimeringar av den övergripande byggprocessen och inte minst i förvaltningsprocessen.

Handlingsplan

Att knyta beställare till pågående förändring kring informationshantering och industriella processer och samtidigt kompetensutveckla dem är centralt.

Ett kompetensområde är beställarsidans förmåga att upphandla funktionalitet för att möta olika innovativa lösningar med möjlighet till flexibilitet över tid, och upphandling av drift- och förvaltningsfunktioner.

Ett viktigt område är att kunna kvantifiera värden och nyttor under användning för olika konstruktioner. Nya finansieringsupplägg för att hantera risker och fördela nytta på ett rättvist sätt kan övervägas. Ett annat område är beställarkompetens kopplat både till innovationsupphandling och till införande av innovationer i ett sammanhang som präglas av fragmentisering. Ett sätt är att aktivt sammanställa och delge sina erfarenheter i en öppen samverkan. För att uppnå bättre förutsättningar till balans mellan innovationer och effektivt förvaltning och byggande krävs sannolikt att också beställarorganisationerna undersöker sina interna organisationer. Detsamma gäller vilka förutsättningar till lärande och förändring som medges inom ramen för exempelvis den rådande plan- och byggprocessen.

Vi har goda erfarenheter av att utnyttja sk ”lotsar”, dvs erfarna fristående personer som har i uppdrag att delta och vägleda beställarna i sina olika förändringsprojekt. Rent praktiskt måste detta ske etappvis och därför kan processverktyg som PEPG, kopplat till informationsnivåer, vara viktiga för att stödja en fortsatt utveckling.

Demonstrationsprojekt 1

Långsiktiga beställare har en stor kompetens om byggnadsverkets funktion och erforderliga krav, både för brukaren och för ägaren. Denna kompetens är en unik bas för utveckling av hållbara lösningar, men är ofta inte dokumenterad, eller enbart intern för beställaren. Exempelvis har Trafikverket väl dokumenterat sin erfarenhet av broar. När denna i en samverkan (demonstrationsprojekt) öppet redovisas och diskuteras ökar parternas gemensamma förståelse och ger unika möjligheter att påverka vidare utvecklingen av befintliga och nya lösningar. På samma sätt finns erfarenheter från våra byggnader sammanställt av Boverket i inom det s.k. Betsi-projektet

Ovan är exempel på befintliga sammanställningar, i andra fall krävs en omfattande informationsinsamling innan resultaten kan användas

Öppna databaser med applikation på Trafik-verket och bostäder

nybyggnad

16


Innovationsupphandling kan användas för att antingen upphandla forskning och utveckling eller för att dra nytta av leverantörers kompetens att erbjuda en lösning på en beskriven funktion. Byggare som använder sig av industriella processer har en fördefinierad produktionsprocess som genererar optimala resultat om förutsättningarna är rätt. Via en innovationsvänlig upphandling kan beställaren dra full fördel av leverantörens produktionssystem.

Inom projektet kommer de juridiska ramarna för innovationsvänlig upphandling inom bostadsbyggande att klarläggas kopplat till samhällsbyggnadssektorns standardkontrakt AB04 och ABT06 och byggnadsverkets påverkan på förvaltning och underhåll. Upphandlingsformen testas sedan skarpt i en testbädd med t.ex. myndighet, kommunal beställare och ett antal leverantörer. Utvärdering och mätning av funktionsuppfyllande genomförs.

Senare i projektet kommer innovationsupphandling att klarläggas och testas. Innovationsupphandling är ett stort steg inom samhällsbyggnadssektorn eftersom den idag är organiserad som ett stafettlopp mellan flera parter. Den part som projekterar och därmed sitter på kompetensen att ta fram nya lösningar är oftast inte samma part som genomför arbetet senare. Det betyder att innovationsupphandlingens juridiska konsekvenser måste klarläggas tydligt eftersom innovation alltid medför en risk.


I ett hållbart byggande och samhälle måste miljöaspekterna beaktas. Det kan t.ex. avse vilka miljöpåverkan som beaktas (t.ex. biodiversitet, klimat, LCA), vilket värderingssystem som används samt det enbart är fokus på byggskedet eller i ett livscykelperspektiv. I praktiken är kvantifieringen av olika miljöaspekter som förvirrande för brukare, beställare samt för producerande parter.

Sweden Green Building Council (SGBC) driver kraftfullt olika certifieringssystem som gör det möjligt för att aggregerat bedöma olika miljöpåverkan, för ett byggnadsverk eller i en stadsdel. Organisationen har fått acceptans inte minst viktigt att betona att detta också gäller de beställande aktörerna som fastighetsägare och byggherrar.

I ett demoprojekt kopplas produktutveckling av industriella processer kring ombyggnad av miljonprogrammet till SGBCs system.

Demonstrationsprojekt 4-5

Vid beslut om åtgärder i den byggda miljön måste byggnadsverket ses i ett livscykelperspektiv. Det finns idag få metoder för att transparant göra en sådan kvantifiering annat än indirekt via miljöcertifiering via SGBC. Däremot kan nybyggnadens betydelse för drift och underhåll i praktiken

Offentlig innovationsvänlig och

innovationsupphandling med applikation på

nybyggnad

Miljöcertifieringssystem baserade på industriell

logik med applikation på ombyggnad av miljon-

programmet

Transparent värdering av förvaltningsprocessen från brukarperspektiv,

kostnadseffektivitet och hållbarhet med appli-

kation på bostäder och anläggningar

17

inte undervärderas då påverkan är mycket stor, t.ex. är detta centralt för Trafikverkets och offentliga fastighetsägare.

Bristerna består bl.a. av att de komplexa samband som finns också redovisas antingen ”för” komplext eller ”för” grovt förenklat. Underlag för sådana modeller finns inom byggkonstruktion, d.v.s. tillförlitlighet baserade beräkningar för bärighet, som skulle användas även för funktionskrav som inomhusklimat, ljudmiljö etc. Målet är att säkerställa att beställaren vid sitt beslut har underlag för att också värdera de risker som finns för olika alternativa ösningar, och inte bara skillnader i nybyggnadskostnader.

WP2: BYGGANDE, PROJEKTERANDE OCH TILLVERKANDE PARTERS KOMPETENSLYFT Ge underlag för företag att utveckla affärer och koncept kring flexibla BIM-strukturer och Industriella processer för bygg och förvaltning.

Entreprenörsbranschen innehåller ett fåtal stora entreprenörer som redan har ett kunnande och erfarenheter inom industriella processer. Men också många SME som normalt inte har organisatorisk eller kompetensmässig förmåga att ta till sig forskning och teknikutveckling. För SME krävs bl. a. att man definierar sin affärsmodell samt praktiska verktyg för att kunna dra nytta av industriella processer för att i praktiken lyfta företag till systematiskt bättre produktion kanske också baserad på unika kundvärden. Swerea IVF är ett forskningsinstitut med fokus att utveckla och införa teknik och arbetssätt med tyngdpunkt på produkt-, process- och produktionsutveckling inom verkstadsindustrin. Förändringsarbetet kan ske i samverkan med Swerea IVF som är huvudman för Produktionslyftet genom att utveckla det till ett bygganpassat verktyg. Swerea IVF står bakom de relevanta delarna av handlingsplanen nedan.

Projekteringsledet inom samhällsbyggandet är starkt fragmenterad med specialiserade arbetsuppgifter. Specialiseringen har lett till hög kvalitet på en specifik leverans, men underlättar varken en systemsyn eller lösningar som är optimerade för byggskedet. För att bedriva byggkonsultverksamhet med vinst i de vanligaste affärsmodellerna måste antalet timmar som kan debiteras maximeras. Det leder ofta till att projektörer skapar verktyg för att bedriva sitt eget arbete så likformigt som möjligt för att minimera risktagandet och maximera vinsten. Inga långsiktiga relationer byggs upp, då leveransen från den ena eller andra firman i princip är likartade och den med för dagen lägst pris vinner upphandlingen. Hela systemet är kostsamt då kunden betalar för projektering av lösningar som ofta till största delen är kända på förhand och endast justeras till aktuellt projekt. Om konsulter står utanför industrialiseringen av byggandet kan deras roll tas över av andra aktörer. Högst troligt skulle detta leda till en fortsatt stor likriktning av lösningar och ett stort kompetenstapp avseende byggandets funktioner.

Materialindustrin har lång erfarenhet av industriell produktion och affärsmodeller som fungerat väl både i hög- och i lågkonjunktur samt en vana att utveckla och tillverka produkter med en fragmenterad kravprofil. I

18

länder som t.ex. Japan har materialleverantörer därför varit de drivande i att utveckla nya affärsmodeller kring industriella processer. I Sverige finns också framgångsrika materialföretag som levererar delsystem eller system som t.ex. Färdig Betong, Strängbetong och Part AB. Detta innebär att allt från automatiserade, prefabricerade och platsbyggda erbjudanden finns. Basen i industriella processer är i vilket fall som helst utökad samverkan mellan alla aktörer.

Redan idag används digital information inom industriellt byggande t.ex. genom koppling mellan CAD/CAM som möjliggör långt gången automatisering och robotisering. Dessa möjligheter används idag huvudsakligen inom stålindustrin för massproduktion respektive för unik arkitektur som t.ex. Fågelboet i Kina. Andra närliggande exempel är inom betongindustrin där delprodukter som skalväggar och plattbärlag tillverkas som unika produkter. Produktionsutrustningen nollställs mellan varje produkt så att mass customization erhålls. RFID teknik används för att följa hantering och logistik samt att sensorer byggs/gjuts in för att följa byggskedet. Denna informationshantering är naturlig att också utveckla också för användarfasen, detta benämns ofta Internet of Things. Arbetet bör ske i samverkan med övergången till digital informationshantering.

Handlingsplan

Ledande företag inom entreprenadverksamhet och konsulter har egen erfarenhet kring industriella processer. För en bättre grund för sina egna erbjudanden behöver de en stark och öppen tillämpad forskning (distribuerat excellenscenter). Deras konkreta erbjudanden måste bedrivas i sekretessbelagda miljöer vilket möjliggörs i demonstrationsprojekt.

Industriella processer samverkar med digital informationshantering. Därför är det aktuellt att utbilda och stödja införandet av informationsnivåer i processerna, undersöka olika affärsmodeller och använda verktyget PEPG som ett instrument för ökad digitalisering.

För att få genomslag för industriella metoder inom projekteringen krävs kompetensutveckling kring industriella processer. Projektörer behöver kompetens lyftas i projektering kopplat till framtida flexibla ny processer dess hållbarhet, dels tekniskt, dels affärsmässigt. Vidare behövs kunskap i produktbestämning och -utveckling och i att hitta återupprepning även i projekteringen ökas. De nya rollerna för projektörer kan inte bara skapas genom att utbildningssystemet reformeras, då går ändringen alltför långsamt. Agenda industriella processer för bygg och förvaltning kan här spela en roll, inte bara som utbildningsanordnare, utan också som arena för att medge tester av nya affärsmodeller i demonstrationsprojekten.

Materialleverantören behöver ta ansvar för att utifrån informationsnivåer definiera egenskaper m.m. Därmed kan leverantörerna välj nivå på sitt erbjudande, nämligen varor, komponenter, delsystem, system eller hela produkter. Och övriga parter kan också välja nivå på leveranserna, inte minst är fördelen mellan att kunna växla mellan generiska produkter och specifika företagsprodukter.

19


Utvecklingen kring industrialisering inom byggandet tolkas inte alltid positivt av byggprojektörer. Automatisering och förprojekterade lösningar kan leda till färre timmar som kan faktureras kunden. En ökad samverkan i projekteringen kan ske genom att använda concurrent engineering d.v.s. samtidig projektering där projektörerna ingår i ett designteam som tillsammans löser uppgiften. Arbetssättet har tidigare provats med goda kvalitetsresultat, men inte fått genomslag. Detta beror på affärsmodellen som beställare använder för att handla upp konsulttjänster samt konsulternas modell att ta betalt per timme nedlagt arbete.

De idéer som ska testas är att tiden för en konsult omdisponeras från projektanknutet arbete till produktutveckling. Genom att konsulterna kan ta betalt för utvecklingstiden istället för den direkta projekteringskostnaden utan ökade kostnader för kunden. Konsultens arbete med att konfigurera förprogrammerade system bygger på parametriserade byggobjekt som samlas i en teknisk plattform för konsultfirman. För detta behövs kunskap i avancerade projekteringsverktyg baserade på BIM-teknologi med kvalitetssäkrad informationshantering. Incitamentsavtal som kopplas till kvaliteten i produktlösningen borde här vara en framkomlig väg. Detta skall verifieras i 2-3 verkliga byggprojekt för bostäder och anläggning där effekterna på kvalitet och affärsmodell ska mätas och utvärderas.


Med start för återkoppling och metodikutveckling i 5-10 pilotföretag under 2014, så kan genomförandet på bred front startas 2015 och pågå till 2018. Det praktiska förbättringsarbetet genomförs i samverkan med Produktionslyftet.

Produktionslyftet har sedan 2007 erbjudit små och medelstora tillverkande företag stöd i sitt praktiska förändringsarbete med Lean som utgångspunkt. Mer än 140 företag har genomgått eller startat ett 18 månaders förändringsprojekt fram till och med 2012. Metodiken kallas ”den sneda vågen”, och bygger på att stegvis coacha företag till egen förmåga att driva en långsiktig utvecklings- och förbättringsprocess.

Ökad samverkan i industriell projektering

med applikation på bostäder och anläggning

Byggande och till-verkande parters

kompetenslyft

20

Upplägget bygger på att skapa samsyn och drivkraft i företaget, systematiskt införa nya arbetssätt i pilotgrupper, för att därefter sprida och förankra arbetssätten i hela företaget. Likheterna mellan små och medelstora industriföretag och byggrelaterade företag är större än skillnaderna. Det finns därför all anledning att tro att ett liknande upplägg, som tar sin utgångspunkt i en prefabricerad och automatiserad ansats på byggande, skulle ge motsvarande positiva effekter i byggproduktionen. Flera företag som deltagit i produktionslyftet är leverantörer till byggsektorn, som Part AB, Strängbetong och West Coast Windows.

Som första steg genomförs en analys av:

• Hur leverantörer och byggentreprenörer styr sin produktion beroende på hur mycket man förberett innan kunden lägger sin order och på flexibiliteten i produktionssystemet och

• Produktionslyftets metodik utifrån det nu pågående utvecklingsarbetet av Sneda Vågen, för en breddning av bransch och storlek, samt att inkludera större delar av företagens verksamhet (som produktutveckling, marknad och försäljning).

Med utgångspunkt i analysen startar under 2013 framtagning av en gemensam målbild. Här utvecklas och anpassas Sneda Vågens arbetssätt från den fasta industrin. Exempelvis relevansen i Toyotas 14 principer som måttstock på systematiskt utvecklingsarbete för industriella processer för bygg. Iterativt används och vidareutvecklas metodiken i de 5-10 pilotföretagen.


Mass customization som tanke passar samhällsbyggandet väl då leveranser av unika produkter är norm. Skillnaden i samhällsbyggandet är att här finns liten eller ingen automatisering av arbetsuppgifter eftersom produktionssystem som skall leverera unika produkter byggs upp mest effektivt av mindre team med flyttbar och multifunktionell utrustning. För samhällsbyggaren handlar det om att närma sig mass customization från ”fel” håll d.v.s. inte från serietillverkning, utan från enstyckstillverkning. Fabrikstillverkning av byggnadsdelar och komponenter genomförs delvis automatiserat, men här finns ett stort behov av större integration av dataflöde mellan beställare, projektering och produktion.

Inom projektet kommer värdekedjor för olika materialslag att studeras och utvärderas för att förstå vilka som är värda att automatisera. Utvärderingsmått tas fram i samverkan med bilindustrin. Automatiseringsgrad är en viktig fråga att ställa mot investeringsvilja och lönsamhet. Dataflödet studeras i samverkan med agenda ICT/BIM. Exemplifiering och demonstratorer tas fram t.ex. för armering av broar. Inte förrän dataflödet hänger ihop från kund till tillverkning kan mass customization få fullt genomslag.

Automatisering kopplat till mass customization

med applikation på nybyggnad av byggnader

eller anläggningar

21

Forum för industriella processer

Forum för industriella processer är ett industridrivet nätverk för:

• Arbetet med de struktur- och detaljförändringar som påverkar samhällsbyggandet,

• Utbildning, kunskapsöverföring och kommunikation och praktisk implementering genom bland annat Lotsar,

• Att säkerställa transparens, kvalitet och etik i det kommersiella nätverket och

• Samordning och aktiviteter för export av svenskt kunnande och produkter.

Forumet ska även fungera som integrerande länk inom arenan kopplat till affärsdrivna innovationer inklusive demoprojekten och den tillämpade forskningen i det distribuerade excellenscentrat. Det ska också vara en plattform för samverkan med t.ex. Lean Forum Bygg och andra omgivande initiativ för förändringsarbete och kompetensutveckling.

WP3: UTVECKLING AV STRUKTUR- OCH DETALJFAKTORER SOM PÅVERKAR SAMHÄLLSBYGGANDET Medverka och påverka diskussioner kring samhällsfaktorer som produktiviteten i anläggningsbyggandet, bostadsbrist, byggkostnader, underhållskostnader liksom detaljplaner och bygglovshantering medverkabevaka som berör industriella processer

Det pågår en aktiv samhällsdiskussion kring komplicerade, långa och inte transparenta processer för hantering av detaljplaner och bygglovshantering. Detta är en prioriterad politisk fråga där förslag redan tagits fram för att rörande kommunala särkrav, snabba på länsstyrelsernas hantering av detaljplaner samt göra arbetet digitalt och transparent. Detta arbete stöds av digitalisering, BIM och GIS i enlighet med agendaarbete

22

bedrivet av IQ Samhällsbyggnad. För industriella processer så anförs ofta att kommunala detaljkrav som kommunala särkrav försvårar användningen av industriella processer. Samtidigt har uppföljningar visat att framtagna industriella byggkoncept i stor omfattning inte beaktar befintliga offentliga krav på t.ex. bebyggelsegrad och placering som återfinns i dokumenterade detaljplaner. Med respekt både för samhället demokratiska regler och industrins krav på enhetliga regler så finns här viktiga frågor kring industriella processer. Kommuner och Landsting har betydande investeringsbehov och ökade underhållskostnader för sina byggnader och anläggningar utnyttjandet av industriella processer för att möta dessa behov bör vara en väg framåt. Vår syn är att verka för, och delta i diskussioner kring förenklingar och ökad transparens men att samtidigt arbete fram bättre affärsmodeller i dagens situation.

Produktivitetsutvecklingen inom anläggningssektorn är en viktig fråga som belysts bl.a. i Produktivitet kommitteena.

Bostadsbristen idag är ett tecken på brister i hur bostadsmarknaden fungerar men också ett hot mot ekonomin. Nuvarande politikers förslag för att få bostadsmarknaden att fungera bättre innefattar bl.a. snabbare plan- och byggprocesser, sänkta krav på hur bostäder ska utformas och sänkta skatter för att bygga och bo. Kommunernas ansvar, inte minst i planfrågor och som ägare av tomtmark har lyfts upp. Betydelsen av låga byggkostnader gör att Industriell byggande ofta framförs som en av de viktigaste frågorna för ett ökat bostadsbyggande. Samtidigt vet vi från miljonprogrammet och efterföljande normfria experimentbyggande att dessa bostäder ofta oönskat blivit genomgångsbostäder och segregerade stadsmiljöer. Vi måste därför säkerställa att fokus på låga byggkostnader inte skapar ett segregerat samhälle utan samtidigt arbeta för låga boendekostnader i socialt trivsamma och integrerade miljöer, d.v.s. ett hållbart byggande. Många hävdar att det finns en risk för att höga bostadspriser för villor och bostadsrätter i större, växande städer motverkar framväxten av produktion av boendealternativ till lägre kostnader. En övergripande fråga är vilka affärsmässiga drivkrafter som finns för lägre bygg-och förvaltningskostnader - kan och vill samhället minska bygg- och förvaltningskostnaderna genom industriella processer? IVA centralt med tre avdelningar står bakom delar av handlingsplanen nedan.

Handlingsplan

Forum för industriella processer ska verka för kundanpassade och tydligt definierade nivåkrav för både användarfasen och byggskedet, som stöds av standarder/de facto standarder, enkelt kan ställas i upphandlingar t.ex. ljudklass A, B, primärenergiförbrukning eller farliga ämnen. Genom att löpande följa upp och demonstrera avvändandet av goda exempel t.ex. miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad, BASTA och Byggvaru-deklarationer får befintliga bra initiativ större spridning. Avsikten är även att löpande följa upp situationen i olika kommuner för att på så sätt uppmärksamma de berörda offentliga instanserna på deras ansvar.

23

Angående samhällsbyggandets systemfaktorer är det prioriterat att delta och ge input kring de aspekter som diskuteras och som har betydelse för industriella processer i ett hållbart byggande, och på byggnation som klarar hårt ställda krav på kundanpassning och hållbarhet under användning t.ex. energieffektivitet.


Det första steget som föreslås för att adressera samhällsbyggandets systemfaktorer är att skapa ett större projekt som lyfter upp de systemproblem som hindrar oss från att nå framtidens krav på förnyelse mot ett hållbart byggande, och på hus som klarar hårt ställda krav på kundanpassning samtidigt med hög energieffektivitet. Huvudman för detta projekt kan vara IVA som har vana av att driva denna typ av projekt: på hög nivå, i en komplex kontext, där man samlar många olika aktörer med mål som ibland står i konflikt med andra aktörers mål. IVA är ett forum där samhällsbyggandets aktörer kan samlas utan konkurrenssituation, och kan därmed bidra till ökad förståelse om hur samhället kan bryta de negativa trenderna inom byggsektorn.


Funktionsupphandling är en innovationsvänlig upphandling som baseras på att beställaren definierar vilka funktioner byggnaden eller anläggningen skall innehålla och sedan erbjuder leverantörer lösningar. Projektet har stort överlapp med demonstrationsprojekt 2, men fokuserar istället på beställarens förmåga att ställa funktionskrav och bedöma inkomna anbud. Idag finns större vana hos t.ex. Trafikverket att hantera upphandlingar som innehåller rena funktionskrav, medan beställare av bostäder fortfarande beskriver tekniska lösningar.

Delprojektet kommer att arbeta med erfarenhetsåterföring kring funktionsupphandling och sprida denna kunskap till fler aktörer. Samverkan med VINNOVA:s uppdrag kring innovationsupphandling kommer att etableras. Beställare är målgrupp för projektet och beställarnas kompetens och vilja att agera i innovationsfrågan är i fokus. Testbäddar med funktionsupphandling för anläggningar och bostäder skapas med intresserade beställare. Utvärdering av upphandlingsprocessen och jämförelser av målbild och slutresultat genomförs.

WP4: ÖPPEN UTBILDNING, KUNSKAPS-ÖVERFÖRING, KOMMUNIKATION OCH IMPLEMENTERING Professionell spridning av värderad kunskap och erfarenheter liksom fler och snabbare implementerade innovationer. Säkerställa transparens, kvalitet och etik i det kommersiella nätverket

Intern kommunikation är viktig för att åstadkomma en samlad agenda. Bra kommunikation hjälper att nå en stark och varaktig koppling mellan

Samhällsbyggandets systemfaktorer med

applikation på nybyggnad av byggnader

Funktionell upphandling baserad på standard-

iserade och definierade nivåkrav med applikation

på nybyggnad av bostäder och anläggningar

24

akademiska, industriella och samhällets aktörer för att kvalitetssäkra resultat och åstadkomma ett lärande mellan olika projekt och olika aktörer.

Kunskapsöverföring - knowledge transfer – är likaledes viktigt. Speciellt ett öppet kunskapsutbyte och ett gemensamt kunskapsutnyttjande forskare och företagare emellan är angeläget för att nå ökade effekter som: värdesättande av innovationer, innovationsförmåga, investeringar i byggandet och marknadsandelar i Europa. I och med agendans metod att upprepat följa verkliga demonstrationsprojekt som applikationer och case och analysera dem åstadkoms ett lärande både för praktiker och för forskare och fungerar dessutom som goda exempel om kunskapen sprids. Samtidigt måste affärsmöjligheter tillåtas vara konfidentiella genom t.ex. projektavtal som hanterar publicering och öppenhet. Innovationer och forskning måste kunna kommersialiseras.

Handlingsplan

Kunskapsspridningen ska ske på två sätt med tydligt särskilda medier, dels av forumet för industriella processer värderad information (t.ex. beprövade industriella processer för stambyten) dels traditionell kommunikation av att olika lösningar använts etc. Det är viktig med en speciellt dedikerad aktör som ansvarar för kunskapsöverföring och kommunikation och att denna part integreras i nätverksaktiviteterna (forum för industriella processer) de specifika affärsdrivna innovationsprojekten (affärsdriven innovation och kompetensutveckling) och den tillämpade forskningen (distribuerat excellenscenter).

Samverkansparten är IQ Samhällsbyggnad som är en medlemsfinansierad ideell förening som agerar genom att sammanföra forskarsamhälle, näringsliv och myndigheter. IQ samhällsbyggnad arbetar bl a med ökat EU-deltagande och spridning av projektresultat.

Akademin behöver ta särskilt ansvar för öppen utbildning, kunskapsöverföring och kommunikation. Specifikt finns det finns i en traditionell forskningsmiljö väldigt få mekanismer som stödjer kunskapsspridning varför det krävs en medveten ambition för:

• Träning för gemensamt kunskapsutnyttjande mellan forskare och företagare,

• Styrning mot och belöning för populärvetenskaplig publikation och

• Resurser efter projektavslut inom innovationsgränssnitten och forskningsgränssnitten (distribuerat excellenscenter) för att effektivisera kommunikation och kommersialisera resultat, d.v.s. från forskning till innovation.

25

WP5: EXPORT AV SVENSKT KUNNANDE OCH PRODUKTER En stark hemmamarknad är en katalysator för svensk industris export av kompetens/know-how om industriella processer och dess affärsmodeller

I en nationell marknad ger tillväxt inom samhällsbyggnadssektorn bättre förutsättningar för all annan verksamhet i landet. I våra prioriteringar har vi utgått från områden som ger tillväxt både i Sverige och för svenskt näringsliv internationellt. Texten är samskriven med ICT/BIM-agendan.

Synsättet med industriella processer ger stora möjligheter till ökad lönsamhet, högre kundanpassning, nya affärsmodeller och internationell tillväxt. I ett globalt perspektiv utgör de senaste decenniernas starka svenska kompetensutveckling inom samhällsbyggnadssektorn ihop med lärdomar från annan svensk industri, t.ex. Scania, en unik kompetens. Sveriges möjligheter att nå strategiska fördelar inom området är stora. Detta kommer att öka vår sektors konkurrensförmåga internationellt på tre olika sätt. En stark och effektiv bygg- och infrastruktursektor skapar också internationella konkurrensfördelar för andra industrier och sektorer i egenskap av brukare och användare av sektorns resultat.

• Export av kompetens. En utvecklad digital informationshantering kopplat till informationsnivåer medger flexibla affärsmodeller väl lämpade för export. Det är ett svenskt styrkeområde med en stor exportpotential.

• Katalysator för svensk industri. I det hållbara samhället är fastigheter och infrastruktur optimerade med hänsyn till brukarnytta och tillförlitlighet. Robusthet präglar infrastruktur och produktionsanläggningar även under extrema förhållanden. Denna är gynnsamt för svensk industris konkurrenskraft då export kan erbjudas och planläggas med hög kvalitet och tillförlitlighet.

• Stark hemmamarknad. Den inhemska marknaden utgör huvudsaklig bas för utveckling bygg- och fastighetssektorn. Konkurrensen hårdnar vid ökad globalisering och svenska företag möter idag en ny konkurrens från utländska aktörer på hemmamarknaden. Även med den bakgrunden är det nödvändigt att utveckla bygg- och fastighetsprocesser så att en Europaledande position uppnås. Då kan starka företag utvecklas för ökad tillväxt såväl inom landets gränser som utomlands.

Handlingsplan

EU-kommissionens nya ramprogram Horizon 2020 har en viktig ny aspekt jämfört med det pågående sjunde ramprogrammet: dess fokus på omvandling av god forskning till innovativa produkter och tjänster. Detta matchar exakt fokus i föreliggande industridrivna agenda. I arbetet bör ingå att agendan är representerad med en ledande roll i minst ett stort EU-projekt inom Horizon 2020. Det övergripande syftet med det projektet skall vara att bidra till en gemensam Europeisk byggsektor. Projektets svenska

26

partners från Forum för industriella processer skall arbeta med omvandlingen av den svenska byggsektorn från ett resursbaserat hantverk till att en konkurrenskraftig, innovativ kunskapsbaserad sektor.

Akademin ska ta ett speciellt ansvar för kunskapsexport baserat på målsättningen om en utvecklad grundutbildning (mål 2020) Resultaten av forskningen och utvecklingen inom agendan etableras som innovationsrelevanta civilingenjörskurser som tränar entreprenöriella färdigheter. Via samverkan med Bygginnovationen och FoI-programmen sker doktorandutbildningen anpassat mot och för industriella processer - både utbildningen och de utbildade från program på civilingenjörs (master) nivå och doktorandutbildningar ska utnyttjas för kunskapsexport.


Basen i demonstrationsprojekt 11 är den europeiska samverkan som utnyttjas i det eller de EU-projekt som beskrivs ovan. De konkreta testbäddarna är verkliga pilotbyggnader/demonstratorer, d.v.s. byggnader vars tillblivelse uppvisar innovativa, goda inslag av industriella processer. Dessa utvärderas med hjälp av Europeiska partners i projektet utifrån sin möjlighet till export. Förbättringar föreslås, som kan implementeras av svenska aktörer även efter projektet. Spridning från projektdeltagare till större delar av den nationella sektorn görs genom forumet och dess nätverk, samt genom att kunskapen integreras i utbildningar enligt ovan.

Affärsmodeller för export av Svenskt know-how för industriella processer och

produkter med applikation på bostäder

27

Distribuerat excellenscenter

En stark distribuerad mångvetenskaplig forskarmiljö är en grund för att kunna utveckla värdeskapande innovationer. Forskningen är öppen utifrån en nära företagskoppling och säkerställer dessutom en hög kvalitet och aktualitet i civilingenjörsutbildningarna.

De olika aktörerna inom samhällsbyggnadssektorn har goda erfarenheter av branschspecifika utvecklingsarbetet. Det finns en förståelse och vana från företag och forskare att jobba i samverkan. Exempel på slutförda program är Byggnaden och Innemiljö, Väg Bro Tunnel, Centrum för Drift och Underhåll, Svensk Djupstabilisering, Högpresterande Betong, Lean Wood Engineering m.fl. Dessa har resulterat i ökad svensk kompetens och tillväxt. Samtidigt har dessa succesivt också tydliggjort betydelsen av att

• Ytterligare öka samverkan mellan alla aktörerna inom industri, akademi och samhälle,

• Ett brett samarbete i sina sakfrågor behöver hög kompetens och kunskap,

• Gemensam framtagning av mål, verksamhetsplan m.m. och

• Fokusera på kommersialisering.

Därför måste alla FoI-arbeten ske med representation av berörda aktörer och djup sakkompetens, innehålla en flora av behovsprövade aktiviteter t.ex. att föra ut resultaten till kommersiella produkter eller tjänster i samverkan och med största förtroende och respekt för en gemensam helhet/slutmål.

Excellenscenter ansvarar inte för hela agendas aktioner utan utgör den akademiska samtalsparten med företag och samhälle för FoI arbete och kompletterande finansiering. Syftet med det distribuerade excellenscentret är att via samproduktion mellan olika forskargrupper och intressenter genomföra öppen och generisk FoI att utveckla innovationsrelevanta civilingenjörskurser för entreprenöriella färdigheter.

28

Sedan många år har Luleå tekniska universitet, Lunds tekniska högskola, Chalmers och KTH finansierat av Formas, Vinnova och industrin etablerat Sveriges Bygguniversitet (SBU) för att öka samverkan mellan kompetenserna och därmed också möjliggöra en internationell konkurrenskraftig forskning.

Genomförandet av excellenscentret bör vara långsiktigt och distribuerat mellan befintliga kompetenscentra SBU förstärkt av t.ex. Linköpings tekniska högskola. Nära samverkan med andra discipliner som arkitektur, byggandets kvaliteter i användning, BIM, affärsmodeller, strategiutveckling och industriell logistik mm sker genom ett nära samarbete.

För att säkerställa agendans resultat och effekter (mål)utgör det distribuerade excellenscentrat en viktig grund, men samtidigt måste alla forskningsinsatser omsättas i innovationer genom att sättas in i kommersiell marknad. Därför är excellenscentrat och agendans två andra insatser med nätverksaktiviteter, kunskapsöverföring och kommunikation (forum för industriella processer) och specifika affärsdrivna innovationsprojekt (affärsdriven innovation och kompetensutveckling) organisatoriskt villkorade med en nära samverkan.

Ambitionen och genomförandet av excellenscentret

är att vara en arena där forskare och industri tillsammans kan utveckla och förstå industriella processer för bygg och förvaltning genom att:

• Integrera affärs-, process- och produkt/materialutveckling för industriella processer kombinerat med BIM,

• Bedriva öppen forskning med starkt tillämpad prägel, som ska omsättas i praktiska resultat och innovationer där projekt definieras från användarbehov, livscykeltänkande och med teoretisk relevans,

• Vara en grund för kommersialisering av forskning och forskare i samverkan med industrin via Bygginnovationen eller/och företagsdrivna affärsutvecklingskoncept som båda kan ske sekretessbelagt,

• Vara en aktör i forum för industriella processer där konkurrenter, leverantörer och kunder inom och utifrån (t.ex. verkstadsindustrin) samhällsbyggandet samlas kring öppna frågor som de inte kan lösa på egen hand,

• Säkerställa att resultaten används direkt i relevant civilingenjörs utbildningar och

• Sträva mot en ledande europeiskt akademisk position via utförd FoI men även via att en ledande roll i ett EU-projekt.

Genomförandet av forskningen inom excellenscentrat sker enligt tidigare beskrivningar på tre nivåer gemensamt med agendans två andra insatser: Forskningsbaserad FoI (Tillämpade forskningsresultat), Affärsinriktad kommersiell FoI (Företagsdrivna affärsutvecklingskoncept) samt Öppen kommunikation och praktisk implementering.

29

Projekt som tillhör innovationsgränssnittet syftar till affärsmässiga koncept och testas inom demonstrationsprojekten men även till att utveckla innovationsförmågan hos företag och forskare. Affärsmöjligheter tillåts vara konfidentiella genom projektavtal som hanterar IPR och upphovsmannarätter. Kommersialisering, verifiering och t.ex. marknads-introduktion samordnas via Bygginnovationen som har verktyg för bedömning och kompletterande finansiering och för mobilitetstjänster under viss tid för kommersialisering av forskning.

Projekt inom forskningsgränssnittet fungerar som katalysatorer mellan forskning och teknik/processutveckling och syftar därför också till att utveckla FoU förmågan mellan företag och forskare. I dessa projekt sker också den tillämpade forskningen med fokus på forskarutbildning, publicering/citering, modeller och prototyper.

Oavsett typen av projekt, d.v.s. både för innovations- och forskningsgränssnitten ska en anpassad och validerad kommunikation, kunskapsöverföring och praktisk implementering ske i enlighet med handlingsplanen beskriven i WP4.

WP6: BRANSCHGEMENSAMMA FOI-PROGRAM Investeringar i industriella processer kräver en öppen forskning. Konkurrensutsättning av den färdiga produkten inklusive användnings-fasen kräver utveckling av process, affärsmodeller, kundfokus samt att man balanserar marknadens krav på flexibilitet med produktions flexibilitet till ett kommersiellt erbjudande.

Framtidens krav på ett hållbart byggande bygger på att systemproblem kan adresseras. FoI-programmets första grundläggande princip är därför att ett hållbart samhällsbyggande kräver systemlösningar där miljömässigt, ekonomisk och social hållbarhet kan åstadkommas med industriella processer. I industriella processer är t.ex. en byggnad eller en bro och dess användaregenskaper en del i en följd av projekt, och investeringen kan slås ut på flera projekt.

30

En integration av denna systemsyn på hållbarhet formuleras som FoI-programmens andra grundläggande princip. Integration i värdekedjan mellan beställare (kunder och brukare), industriella byggare (producenter) och materialleverantör; mellan affärsmodeller, plattformar, verktyg (BIM), värdering av användarskedet och långsiktig förvaltning av produkter; mellan olika forskningsfält genom forskarmobilitet och projektsamarbeten mellan högskolor och företag.

En enkel modell för olika nivåer av industriella processer (norm, metoder, delsystem och produkter) framgår nedan. Den horisontella skalan kan t.ex. representera kostnader och då kan man indikativt se att valet av industriell processnivå framförallt beror på marknadens storlek. Man kan också se den horisontella skalan som ett mått på delarnas (förprojektering till förvaltning) värde. I dessa perspektiv framgår både storleken på möjliga effektiviseringar som på möjligheten för nya affärsmodeller kring värdena.

Grundprincipen är att det finns olika nivåer kring produktbestämningen. Rätt använd så ger detta fördelar vid användning i specifika byggprojekt. Hittills har fördelarna kring byggkostnad betonats mest medan fördelarna är störst i användning, förvaltning och underhåll.

Många FoI frågor kan ses från många olika håll. Informationsnivåer är t.ex. en viktig del i utvecklingen av flexibla BIM strukturer (ICT/BIM agendan) men den är också ett verktyg som möjliggör en process som stödjer industriella lösningar. Som stödjande verktyg för implementering av industriella processer är den en av de viktigare möjliggörarna för innovationer och behandlas som ett grundläggande och öppet FoI-projekt både inom ICT/BIM agendan och agenda för industriella processer för bygg och förvaltning. Detta är ett tydligt exempel på betydelsen av samverkan mellan olika strategiska innovations agendor.

Forskningens prioriterade FoI-program

Principerna om systemsyn och integration utgjorde basen när ett 30-tal forsknings och innovationsfrågor prioriterades av 15 seniora forskare från Luleå tekniska universitet, Linköpings tekniska högskola, Lunds tekniska högskola, Chalmers och SP Trä (WS2, Bilaga 1) samt resultatet från en open

31

innovation workshop (WS1, Bilaga 1) mellan Vinnova excellenscentren Wingquist (verkstadsindustrin) och LWE (trähusindustrin).

Forskarnas prioritering baseras på en Quality Function Deployment analys (WS2, Bilaga 1) som i detalj rangordnade hur väl dessa forsknings och innovationsfrågor bidrar till agendans resultat och effekter. Dessa prioriteringar har ytterligare komprimerats och kompletterats med inriktning mot anläggningar så att två program enligt nedan föreslås:

Marknadsstrategier för industriella processer innehållande: • Affärsmodeller och – kompetenser och • Produktutveckling och kundanpassning.

Värdeflödesoptimering för industriella processer innehållande:

• Brukarvärden och förvaltning, • Produktionssystem och leverantörskedjor och • Planfrågor och upphandling.

Inom FoI-program 1 sker en branschöverskridande samverkan med företag och forskare från t.ex. verkstadsindustrin.

För analysera effekter av de olika affärsinriktade initiativen sker mätning, uppföljning och validering som support till demonstrationsprojekten men också inom vissa FoI projekt i sig.

WP 6.1: FOI-PROGRAM 1 MARKNADS-STRATEGIER FÖR INDUSTRIELLA PROCESSER Affärsmodeller och affärskompetenser

Avgörande är att inte konkurrensutsätta processen i flera led utan istället den färdiga produkten och dess hållbarhet. Med affärsmodeller och

1 2

32

upphandlingsformer baserade på återkommande processer ges beställare möjlighet att köpa serieproduktion istället för styckeproduktion. Beroende på marknad så innebär detta en standardisering av processer, produktion eller både processer och produkter. Utvecklingskraften kommer att öka eftersom investeringar möjliggörs i robusta produkter, process- och serviceinnovationer som lönar sig med återbetalning i framtida projekt.

Forskningens prioriterade öppna FoI frågor:

• Förändringsprocesser och utveckling av byggandets samarbete mellan alla företag och privata/ offentliga beställare (Informationsnivåer),

• Organisationsutveckling och företagsstruktur för nya eller befintliga, stora och SME företag att bedriva industriella processer,

• Utveckla affärsmodeller för byggare, konsulter och beställare, specifikt hållbara affärsmodeller som baserar sig på kvantifierbara brukarvärden och risker i en helhet och

• Anpassning av svenskt kunnande och förutsättningar mot Europa.

Detta kan omfatta öppna värderingar och gemensamt läsbara databaser.

Produktutveckling och kundanpassning

Med utgångspunkt i ett plattformstänk skapas förutsättningar för ständiga förbättringar avseende produkt, process och organisation. Simulering är viktigt för att bedöma och fördela risker och tekniska konsekvenser för t.ex. kombination av energieffektivisering, platsanpassning och standardisering.

Kundval och kundupplevelsen, Införandet av mass customization för att öka generaliteteten och anpassningsbarheten av komponenter, byggnader, behålla serieproduktionens fördelar, fokus på kundupplevelse och förvaltningsskedet måste till. Branschen behöver kompetensutveckling för att arbeta med produktutveckling på detta sätt.


• Anpassning till, och implementering av, brukardrivna produkter (mass customization),

• Utveckla analys av produkter och processer som transparant kvantifiera risker inom LCA, LCC samt social aspekter,

• Utveckling av produkter för effektivare montage, utbytbarhet och demointering (design for de-assembly) samt flexiblare användning,

• Utveckling av konfigureringssystem för produkt- och projektutveckling och

• Balansen mellan flexibilitet mot standardisering i kunderbjudanden.

33

WP 6.2: FOI-PROGRAM 2 VÄRDEFLÖDES-OPTIMERING FÖR INDUSTRIELLA PROCESSER Brukarvärden och förvaltning

I dagsläget är allt fokus på projektutveckling och byggkostnad. Om förvaltningsaspekter arbetas in i förfrågningsunderlagen kan leverantörer (entreprenörer eller konsulter med nya affärsmodeller) av industriella system ge garantitider och långa ansvar vilket gynnar produktutveckling mot robusta system. Detta skulle kunna vara i formen av en fastighets driftssättning av entreprenör i samverkan med t.ex. konsult där vinsten fördelas över en längre tid, säg 15-25 år.

Om man skall göra stora förändringar i byggandets uthållighet måste man arbeta även med det befintliga byggnadsbeståndet, exempelvis miljonprogrammet. Exempel på detta är det kommunala bolaget MKB Fastighets AB i Malmö som utvecklar industriella processer kring sina stambyten vid renovering av befintliga byggnader. Erfarenheterna visar betydelsen för MKB att prioritera lösningar som utgår från bolagets förvaltningsprocesser och först därefter fokusera på den fysiska stambyteslösningen och om det är fastighetsägaren som ska vara konceptägare.


• Utveckling av nya affärsmodeller baserade på antingen kvantifierade värden under användning eller med ansvar för drift och underhåll,

• Risk- och konsekvensanalyser för ”värden” vid användning/förvaltning (se även tidigare) och

• Simulering och optimering av industriellt baserad renovering mot byggnaders livscykelprestanda.

Produktionssystem och leverantörskedjor

En stabil leverantörskedja kommer att medverka till att SME och beställare vågar koppla ihop sig och med de större internationellt dörröppnande byggföretagen för att gemensamt utveckla produkter för nationell och Europeisk marknadsarbetning. En ökad integration mellan företag kommer också att verka för att mindre och lokala underleverantörer blir konkurrenskraftigare vilket är nödvändigt för minskning av transporter och för att behålla arbetstillfällen genom regional utveckling.

En sammanhållen leverantörskedja bryter mot den nuvarande fragmenterade kedjans uppbyggda affärsrelationer men byter inte ut leverantörer hela tiden baserat på att ifrågasätta pris. Ett serietänkande gynnar långsiktighet och att man behåller information. Företagsriskerna, och betydelsen av förtroende (trust) mellan parterna måste respekteras, med en sammanhållen värdekedja måste dock utvärderas ordentligt.


34

• Integrering, simulering och optimering av försörjningskedjor och produktionssystem ur olika perspektiv (miljömässigt, ekonomiskt och socialt),

• Skalbara produktionssystem som balanserar kundanpassning och samhällskrav (t.ex. pris, tillgänglighet, hållbarhet och säkerhet) mot skalfördelar och produkt mot tjänst och

• Scenarier för leverantörskedjor och rollfördelningen i och mellan företag: resurser och kompetenser.

Planfrågor och upphandling

Stadsplaneringsmässigt så planeras varje tomt idag efter ett unikt bygge, och med unika arbetsmetoder vilket bidrar till en komplicerad planprocess. Om man anpassar planprocess och stadsplaneringsverktyg till ett industriellt tänka skulle denna kunna bli mer generell. Simuleringar och BIM kan göra det mer lättbegripligt.

LoU för offentlig upphandling är inget hinder men sättet hur den tillämpas. Oavsett upphandlingsform, också med privata beställare, finns det stora skillnader mellan företag, kommuner, län och länder. Genom samverkan också med de lagstiftande parterna kan man ena sig om vissa spelregler och förutsättningen för industriella processer kan förändras.


• Konsekvensanalyser och riskkalkyler baserade på var byggkostnader uppstår i upphandlingsskede och produktionsprocess för långsiktig förvaltning,

• Utveckla funktionsbaserad offentlig upphandling, vidareutveckla det praktiska myndighetsutövandet i nuvarande LoU samt innovationsupphandlingar och

• Identifiering av samhällets drivkrafter för att stötta industriella processer.

WP 6.3: MÄTNING, UPPFÖLJNING OCH VALIDERING Det är avgörande att med vetenskaplig noggrannhet definiera mått och mäta effekterna, konsekvenserna, prestandan och validera olika affärsdrivna aktiviteter i agendan som demonstrationsprojekten. Detta gäller även för vissa tillämpade FoI projekt som av utomstående akademiska aktör kan behöva verifieras och mätas. Exempel på uppföljnings insatser är:

• Branschstandarder för att ur ett kundperspektiv korsbefrukta olika företags byggsystem och plattformar för konkurrensneutral verifiering,

• Mätning av kvalitet och prestanda på processverktyg och produkters livscykel och t.ex. energiprestanda och

35

• Definition och mätning av produktivitet, effektivitet, marknadsandelar uppföljning av kostnadsindexfaktorer och andra mätetal föratt nå agendans effekter och branschutveckling.

WP7: ÖKAT INTERNATIONELLT FORSKNINGSSAMARBETE Sveriges unika erfarenhet och kompetens stärks av att etablera forskningssamarbete med ledande internationella forskningsmiljöer liksom prioriterade potentiella exportköpare.

Forskning bedrivs utifrån en kommersiell nytta. Det finns därför anledningar att öka det internationella forskningssamarbetet kring industriella processer. En anledning är att etablera samverkan med potentiella köpare av know-how, nationer eller företag. En annan att etablera samverkan med ledande forskarmiljöer. I båda fallen sker detta i samarbete med WP5 (export av svenskt kunnande och produkter).

I Sverige har vi en unik erfarenhet och kompetens kring Industriella processer i samhällsbyggnadssektorn och en unik möjlighet att kombinera den med flexibel ICT/BIM-strukturer. Däremot finns vetenskaplig kompetens och kommersiella lösningar på befolkningstäta marknader i Europa, USA och Japan.

Följande stycke är på engelska då det är författat av forskare från University of Reading, UK som också står bakom handlingsplanen (action plan)

Many policy reports in UK and elsewhere have emphasized the need for product innovation and for early and integrated supply chain involvement, improved competition and improved procurement processes. Indeed, past research has shown that there are powerful institutional and structural reasons that can help us to understand why procurement in the construction sector is so problematic. But as the need grows for sustainability of the built environment, and sustainability of the activities that take place within the built environment, it is growing increasingly urgent to develop new ways of working that go to the root of the structural characteristics of the construction sector. This requires a profound understanding of how construction companies do business, how they win work and how they make profits. It also requires an understanding of how demand is put to the industry, and the constraints under which the construction market operates.

One area of enquiry that holds out much promise is introducing more of a service element in the provision of construction work. Recent experiences in many parts of the world have shown that experiments in procuring parts of buildings through service-based contracts motivate suppliers to be more innovative, because rewards for innovation can be connected to risks of innovation in a direct way. Indeed, this is a move that has been common in many industry sectors in the past. Aircraft engines, for example, are often

36

paid for based on the hours that an aircraft flies, rather than bought by the airline. There is a great opportunity for learning across business sectors and for sharing experiences with other countries, which will lead to strong possibilities for taking a lead in international markets. It has to be pointed out that in every industry where there has been a move from selling capital goods to service provision, we have seen significant increases in revenue and in profitability.

Action plan

The main ideas in this collaboration are servitization and internationalization in the procurement of service-based elements of buildings. They challenge current business models and professional roles, and call for an approach that is profoundly different to the long-standing customs of construction business. There is a great opportunity to investigate performance-based contracting in the agenda because of the unusual concentration of research effort in construction management around technological innovation in a “remote market”. A remote market provides unique opportunities for learning about collaborative working. The promise that this holds for industry is competitive advantage, increased revenues and profit, and opportunities to secure access to international markets.

The promise it holds for academic researchers is the development of conceptual models that help in the understanding of the economics and management of technological innovation in the construction sector. What international research collaboration bring to this is a robust theory-driven conceptual model of procurement that provides a framework for research, policy and practice in the development and installation of innovative and sustainable technology in the construction sector. Through e.g. collaboration with University of Reading, UK, many elements can be brought into this agenda:

• Involvement and connection to the British Standard in construction procurement and the development of a new UK construction strategy and

• The MSc programme on Construction in Emerging Economies as well as for an established MSc programme on Construction Management. One of the initiatives will be the development of an on-line resource that provides country reports for the construction sector in different countries posted in the international construction sector factbook, enabling new entrants into foreign markets to understand the key institutions and market structures.

37

WP8: BRANSCHÖVERSKRIDANDE KUNSKAPS- OCH TEKNIKUTVECKLING Ökad strategisk och nyfikenstyrd FoI-samverkan utom samhällsbyggnadssektorn krävs för att kommersiell framgång.

Samverkan behövs främst med aktörer från andra branscher från två nya sektorer för att stötta och utveckla industriella processer inom byggande, förvaltning och underhåll:

• Externa aktörer med tydlig produktionsfokus t.ex. inom verkstadsindustrin. Den gemensamma nyttan är att samhällsbyggnadsbranschen tar in kunskap för att utveckla produktionsinnovationer och produktutveckling och verkstadsindustrin lär av byggandets unika hantering av projekt. Inget affärsmässigt konkurrensförhållande råder varför båda branscherna gemensamt kan stärka Sveriges utmaning om konkurrenskraftig produktion och

• Externa aktörer med sin industriella verksamhet inom Internet of Things för att inkludera brukar- och förvaltningsaspekter i konceptens erbjudanden.

Handlingsplan

I det Vinnova-finansierade projektet ”Konkurrenskraftig produktion över gränserna” genomfördes under 2012 arbete för att utveckla den industriella byggproduktionen med forskning använd inom verkstadsindustrin. Vi ser detta som en katalysator för ett på sikt ökat branschövergripande företagssamarbete. Det pågående samarbetet med Wingquist ska enligt planen (WS1, Bilaga 1) fortsätta i FoI-program 1: Marknadsstrategier för plattformar. Om c:a två år kan företagssamverkan från de två industrisektorerna ses som en reell möjlighet. Wingquist-laboratoriet står bakom en fortsatt handlingsplan för en branschövergripande kunskaps- och teknikutveckling Som utgångspunkt vidareutvecklas följande områden som bör leda till öppna FoI projekt inom FoI-program 1 men även inom delområdet produktionssystem inom FoI-program 2.

Sensorer som byggs in eller appliceras i byggnadsverk gör att funktionsförhållanden kontinuerligt kan mätas för kontroll, styrning och analys av driftssituationer. Informationen överförs trådlöst i intervall som ställs in med hänsyn till ändamålet och kan knytas till aktuella produkter. Tekniken kallas Internet of Things och utgör ett eget FoI-område med stor potential för stöd för industriella processer och erforderlig erfarenhetsåterföring kring byggnadsverkets effektiva och hållbara nyttjande.

38

39

Organisation och förnyelse

ORGANISATION, STYRNING OCH UTVECKLING Förslagen på organisation och förnyelse baseras på erfarenheter från flera excellensmiljöer. Intryck från IQS, SBUs externa råd och innovationsstrategier från Bygginnovationen, IVA och teknikföretagen (Bilaga 1) har vävts in. Gränsdragning och samordning mellan andra satsningar som t.ex. kommande SIO-program, Formas starka forskningsmiljöer, övriga universitet, institut och SBU/Arkitekturakademin har beaktats (Bilaga 1, WS7)

Organisation och styrning

för att åstadkomma en sammanhållen agenda sker genom:

• En programstyrelse fristående från ett företag eller organisation,

• Agendans tre insatser leds vardera av en insatsledare som har som stöd en arbetsgrupp och håller ihop och driver projekten och aktiviteterna i respektive insats. Ledaren är ordförande i arbetsgruppen och ledamot i agendastyrelsen,

• Ett industri- och/eller internationellt forskningsråd stöttar styrelsen för att skapa innehåll eller bedöma progress,

• En finansieringsmodell där samtliga aktörer som medverkar deltar i finansieringen, t.ex. med relationerna 1/3 för industri, akademi och samhälle. Varje aktör ska satsa egna medel för aktiv medverkan,

• En gemensamt framtagen verksamhetsplan för 3 år som bryts ned i mätbara mål för samtliga aktörer (industri, samhälle och akademi) för att få konkret och gemensam styrning mot resultat och effekter för FoI agendan och de kopplade insatserna och

• Excellenscentret inrättas som en ”centrumbildning” som organiseras av en värdhögskola. Via delegation från universitetet till agendans styrgrupp ansvarar en centrumledare, tillika insats ledare för agendan, från värdhögskolan med stöd av den seniora ledningsgrupp (industri och akademi) för den operativa verksamheten.

Baserat på erfarenhet vet vi att en speciell svårighet med ett distribuerat nätverk främst gäller den akademiska förmågan och akademikernas intresse till att samverka som en samlad kritisk massa. Aktiviteter för att minska effekten av geografisk (o)närhet är viktiga i en distribuerad miljö:

40

• Styrelsen måste ha en central budget för att stötta en akademisk kritisk massa som används t.ex. till forskardagar, öppna seminarier, internationella studieresor för att bygga ihop de distribuerade forskargrupperna och

• Ur vetenskaplig synpunkt bör styrning ske mot sampublikation gemensamt mellan olika lärosäten eller olika forskargrupper samt i samverkan med industrin.

Förnyelse och utveckling

Sker genom att näringslivets aktörer har ett stort inflytande på hur projekt initieras och väljs genom att:

• En gemensam styrelse prioriterar öppna projekt mot verksamhetsplanen och programmets ramverk (integration av affärsmodeller, plattformar, BIM och förvaltning),

• Styrelsen prioriterar också sammansättning av agendans företags- och samhällsaktörer som kan utföra, beställa, delfinansiera och ta emot forskning,

• Utvecklingen av projektportföljen sker i direkta möten med företag och t.ex. kunskapsseminarier och

• Delprojekten organiseras alltid med en styr- eller referensgrupp sammansatt med företagsrepresentation.

ETT ÖKAT SAMARBETE INDUSTRI-AKADEMI-SAMHÄLLE Vår erfarenhet visar att det krävs att man tar speciella aktioner för ett utökat samarbete industri-akademi-samhälle:

• En gemensamt formulerad verksamhetsplan och gemensam styrning,

• En bred öppen projektportfölj: Långa projekt för kunskapsuppbyggnad och korta innovationsfokuserade och företagsledda projekt samtliga ska involvera olika företagsnivåer för folk i linjen och i staben. Projekten beslutas och prioriteras gemensamt,

• Möjlighet att bedriva konfidentiella projekt: Detta bedrivs inom agendans insats affärsdriven innovation och kompetensutveckling. Bygginnovationen stödjer tidiga skeden innefattande utvärdering av idén, marknadsplan samt delar av nödvändig utveckling. Agendan kompletterar detta med att stödja utveckling, nödvändiga kommersialiseringsdelar som demonstrationsprojekt för produkter, tjänster och service utgående från industriella processer i en brukar- och helhetssyn. Projekten beslutas av en sekretessomfattad organisation t.ex. Bygginnovationen nära kopplad både till marknad och till excellenscentrat,

• Forum för industriella processer samlar aktiviteterna för kommunikation, implementering, utbildning mm. Där metoder med

41

Lotsar, publicering av värderad information och affärsmässig forskarkommunikation används.

• Bygger vidare på traditionen med industridoktorander, och kompletterar med mobilitetstjänster för näringsliv (specialist) och för akademi (disputerad) och

• FoI projekt på samtliga nivåer ska ha en stark företagskoppling för att överbrygga de olika målbilderna hos företag (tillämpning) och akademi (meritering). Fokus ska vara på att utveckla doktoranders och forskares förmågor att skapa direkt värde i företagen.

42

43

B I L A G A 1 : F ö r t e c k n i n g ö v e r k o n t a k t e r o c h a n a l y s e r

Förteckning över kontakter och analyser

WORKSHOPS ANORDNADE AV AGENDAN OCH I SAMARBETE MED ANDRA AGENDOR WS1: LWE-Winquist – branschövergripande samarbete

Agendan i samverkan med LWE genomförde en open innovation workshop (i detta fall en forskningsbaserad metod för gränsöverskridande innovationsutveckling i grupp) den 5 juni 2012 på NCC teknik i Göteborg i syfte att utveckla den industriella byggproduktionen genom gemensam metod- och verktygsutveckling mellan Vinsnova excellens centren Wingquist (verkstadsindustrin) och LWE (byggindustrin).

Deltagare var: Anders Björnfot (tekn. Dr, LTU), Dan Engström (Adjungerad professor LTU, NCC teknik), Lars Stehn (Professor LTU), Jarkko Erikshammar (Tekn. Lic, industridoktorand BAC & LTU), Karin Gustafsson (Civ. Ing. industridoktorand NCC Teknik & LTU), Matilda Höök (tekn.Dr, Masonite Beam & SSF Mobilitets forskare LTU), Hans Johannesson (Professor, Chalmers), Rikard Söderberg (Professor, Chalmers) och Kristina Wärmefjord (tekn. Dr, Chalmers).

Angreppsätt som med anpassningsarbete går att överföra från den fasta industrin (bil) till det industriella byggandet är:

Affärsmodeller och informationsstrukturer för byggplattformar

som stöttar produktionsinnovationer mot resurseffektiv tillverkning, mätbara kvalitets- och produktivitetsmått uppbackade av produktionssimulering, ökad produktionskontroll, automatisering och minskade kvalitetsbristkostnader

• Produkter verktyg som innehåller (upplevd kvalitet, rationellt montage, simulering med strukturmodeller) och

• Plattformar (konfigurerbara plattformar, produktionssystem som tillgodoser specifika funktionskrav).

Den katalyserande effekten av WS1 var viljan till branschöverskridande samarbete. Denna vilja

och resultaten om affärsmodeller och

informationsstrukturer utgör inspel till FoI-

program 1 och arbetspaket WP8.

44

WS2: Akademisk samverkan – FoI frågor och – program

Agendan arrangerade en workshop den 17-18 november 2012 i Luleå för att arbeta fram, beskriva och rangordna företags-, bransch- och forskningsgemensamma forsknings- och innovationsbehov, dvs underlaget till ett FoI-program.

Utgångspunkten för workshoppen var en bruttolista på nästan 160 olika forsknings- och innovationsfrågor som representerar den Svenska forskningsfronten på industriella processer inom bygg och förvaltning. Deltagare som arbetat fram listan och sedan prioriterade denna är ledande forskare från områdena strategi och marknad, byggproduktion, bygg management, konstruktionsteknik, trä- och industriellt byggande från fyra olika högskolor och ett institut- Luleå tekniska universitet, Linköpings tekniska högskola, Lunds tekniska högskola, Chalmers och SP Trä. Arbetet skedde i samverkan med forskare från de två agendorna ”ICT/BIM” och ”Agenda trä”. Samtliga personer som deltog har under mer är 15 år i samverkan eller i olika forskningsprogram arbetat med byggandets effektivisering inom t.ex. Lean Wood Engineering, Lean forum bygg, centrum för management i byggandet och Brains and bricks.

Deltagare var: Dan Engström (Adjungerad professor LTU, NCC teknik), Lars Stehn (Professor LTU), Helena Jonsson (Docent LTU, konstruktionschef Lindbäcks bygg), Thomas Olofsson (Professor, LTU), Per-Erik Josephsson (Professor, Chalmers), Miklos Molnar (Docent, LTH), Tomas Nord (tekn dr, LiTH), Martin Rundberg (professor, LiTH), Hans Holmberg (SP Trä). Inspel och kommentarer till bruttolistan gavs av: Staffan Brege (Professor, LiTH), Hans Lind (Professor, KTH), Carin Andersson (Docent, LTH).

Utvecklingsområden och prioriterad FoI inriktning

Prioriteringen som ledde fram till två forskningsprogram baseras på en sk Quality Function Deployment analys som i detalj rangordnade hur väl dessa forsknings och innovationsfrågor bidrar till agendans resultat och effekter - måluppfyllelsen för 2020 och 2030. De fem utvecklingsområdena och 30-talet FoI projekt presenteras i QFD tabellen nedan och de mest prioriterade frågorna (med högsta QFD totalpoäng) på lång och kort sikt utgör grunden till de i WP6 presenterade prioriterade öppna FoI frågorna.

WS2 med den successiva QFD prioriteringen

arbetade fram underlaget till de två bransch-gemensamma FoI-

programmen.

45

2020 2030 Förklaring Ett högre QFD-värde i kolumnen Totalt innebär att forsknings- och

innovationsprojektet är mer betydelsefullt för att nå agendans mål. Varje projekt har värderats från 1 (lågt) till 3 (högt) enligt: 3 = FoI-projektet syftar till att uppfylla målet 2 = FoI-projektet syftar till att bidra till målets uppfyllnad 1 = FoI-projektet syftar till att med andra områden leverera inspel som leder till målets uppfyllnad

EU

202

0-m

iljöm

ål

Kos

tnad

sred

uktio

n 10

%

Exp

ort &

-sam

arbe

te

Affä

rsm

odel

l & -i

nnov

atio

n

EU

205

0-kl

imat

mål

Kos

tnad

sred

uktio

n 50

%

Mar

knad

sand

elar

Eur

opa

Eta

bler

at li

vscy

kelp

ersp

ektiv

Tota

lt

Områden Forsknings och innovationsprojekt

Affärs-modeller & affärskomp-etenser

Utveckla nya affärsmodeller för byggare, konsulter och beställare, specifikt hållbara affärsmodeller, som minskar riskerna för alla aktörer 2 2 - 3 2 2 2 2 15

Utveckling av byggandets spelregler i samverkan mellan företag och offentliga beställare 1 3 2 1 2 2 - 2 13

Organisationsutveckling och företagsstruktur för nya, befintliga, stora och SME företag för att bedriva industriella processer för bygg och förvaltning 1 1 1 3 1 2 1 1 11

Förändringsprocesser och BIM verktyg för aktörernas (bygg, konsulter, beställare) affärs och teknikomvandling av projektering till produktutveckling - 2 1 2 - 1 - - 6

Strategi för att bygga långsiktiga relationer och kärnkompetenser för stabil verksamhet och en integrerad värdekedja 1 2 1 2 1 1 1 1 10

Anpassning av Svenskt kunnande och förutsättningar (regler, krav, standarder, branschrecept) mot Europa 2 1 2 1 1 1 3 1 12

Produkt-utveckling & kund-anpassning

Identifiering av orderkvalificerande och -vinnande produkterbjudanden för olika segment inom nybyggnad och renovering - 1 1 2 - 1 1 - 6

Anpassning och implementering av masskundanpassning (”mass customization”) 1 3 1 3 - 2 1 - 11

Balansen standardisering mot flexibilitet i plattformserbjudandet: logistik och resursanvändning mot lokal anpassning av arkitektur och energiprestanda 2 1 1 1 1 1 2 1 10

Balansen standardisering mot flexibilitet i plattformserbjudandet: högt kundvärde mot variantbredd och kostnader på komponentnivå - 2 1 1 - 1 1 - 6

Systemmodeller för livscykelpåverkan av industriella processer t.ex. CO2-emissioner, energianvändning, kostnader och sociala effekter 3 1 - - 3 - - 2 9

Utveckling av riskanalys baserad på processer och produkter som erbjuder förutsägbar och kontrollerbar prestanda 1 2 1 2 1 1 1 1 10

Avancerad material- och produktutveckling baserat på processer och produkter som erbjuder förutsägbar och kontrollerbar prestanda 1 1 1 1 2 1 1 1 9

Utveckling av konfigureringssystem (parametrisering och KBS) för produkt- och projektutveckling av industriella byggplattformar 1 2 2 2 1 1 2 1 12

Produktionsystem & leverantörs-kedjor

Integrering och nyttiggörande av traditionella projektbaserade värdekedjor och industriella produktionssystem - 2 1 1 - 1 1 - 6

Skalbara produktionssystem som balanserar kundanpassning och samhällskrav (t.ex. pris, tillgänglighet, hållbarhet och säkerhet) mot skalfördelar och produkt mot tjänst 1 2 2 1 1 2 1 1 11

Risker och möjligheter med sammanhållna integrerade leverantörskedjor - 2 - 2 - 2 2 1 9

Scenarier för leverantörskedjor och rollfördelningen i och mellan företag: resurser och kompetenser - 2 1 2 1 2 1 - 10

Integrering, simulering och optimering av försörjningskedjor och produktionssystem ur olika perspektiv (ekologiskt, ekonomiskt och socialt) 2 3 1 2 2 2 - 1 13

Planfrågor & upp-handling

Identifiering av samhällets drivkrafter för att stötta industriella processer 1 3 - - 1 1 - 2 8

Vilka parametrar (t.ex. myndighetskrav, detaljplaner, förfrågningsunderlag) i de tidiga skedena i exploateringsprocessen hindrar etablering av industriella processer 2 2 - - 1 1 - 1 7

Identifiering av hur offentliga och privata aktörer kan bidra till en effektivare och mer ändamålsenlig exploateringsprocess - 1 1 1 - 1 - - 4

Utveckla funktionsbaserad offentlig upphandling, vidareutveckla det praktiska myndighetsutövandet i nuvarande LoU samt innovationsupphandlingar 1 2 - 3 1 1 - 1 9

Kalkylmodeller för kostnadstrasparens i hela värdekedjan för reducerad byggkostnad och ökad kostnadsstyrning - 3 1 - - 2 1 - 7

Konsekvensanalyser och riskkalkyler baserade på var byggkostnader uppstår i upphandlingsskede och produktionsprocess för långsiktig förvaltning 2 2 - - 2 2 1 3 12

Långsiktig förvaltning

Utveckling av nya affärsmodeller och produkterbjudanden för eftermarknad med serviceerbjudanden (kort-lång sikt) 2 2 1 2 2 - 1 3 13

Aktivitetsbaserade RoT plattformar 1 2 - 3 1 1 - 1 9

Simulering och optimering av industriellt baserad renovering mot byggnaders livscykelprestanda 3 1 - 1 2 1 - 3 11

46

WS3: Samverkan med agendorna BIM och hållbar renovering - industriförankring och inspel

IQ Samhällsbyggnad arrangerade gemensamt med agendan en workshop den 22 november 2012 i Stockholm som ett led i arbetet med att förankra dessa agendor samhällsbyggnadssektorn. Till workshopen hade IQS bjudit in ytterligare en forsknings- och Innovationsagendorna (hållbar renovering) för att aktualisera och diskutera en samverkan.

Deltagare från myndigheter, universitet och företag verksamma inom samhällsbyggnadssektorn var: Dan Engström (NCC teknik), Karin Gustafsson (NCC teknik), Per Erik Eriksson (SP), Anki Gunners (Prolog), Donald Sjölund (Locum), Leif Malm (Trafikverket), Peter Lindberg (Oneday Wall), Johan Danielsson (Arcona), Ronny Andersson (Cementa), Helena Johnsson (Lindbäcks bygg), Erik Alestig (Prolog), Fredrik Holst (Svensk Betong), Henrik Franzén (Trafikverket), Jan-Anders Jönsson (ÅKEJ AB), Katarina Schylberg (IQ Samhällsbyggnad), Helena Gibson Ek (IQ Samhällsbyggnad), Alexander Nyberg (Skogsindustrierna), Olle Samuelsson (IQ Samhällsbyggnad), Petra Bosch (Chalmers), Johan Söderqvist (Celsa Nordic), Henrik Olofsson (Hilti Svenska), Karin Göransson (Zuez arkitekter), Kurt Löwnertz (Sweco IT), Nina Ryd (Chalmers), Rolf Kling (VVS företagen), Lars Stehn (LTU), Susanne Engström (LTU), Maria Grunditz (Zuez arkitekter), Mats Broman (5D systemkonsult), Jan Thoren (ÅF infrastructure), Sanna Edling (HSB Riksförbund), Sverker Andreasson (Skanska), Yngve Alvarsson (Formconsult), Håkan Blom (konsult), Anders Ekholm (LTH), Anna Sander (IQ Samhällsbyggnad), Malin Löfsjögård (Svensk Betong), Rutger Gyllenram (Kobolde & Partners), Marie Hult (White), Anders Lisspers (Vianova Systems)

Workshopen behandlade produkter och processer för att åstadkomma ett hållbart samhällsbyggande. Produkterna är såväl hus som anläggningar. De processer som diskuterades var ”ICT-BIM” och ”Industriellt byggande”, två viktiga möjliggörare för det hållbara samhällsbygget.

För agenda industriella processer för bygg och förvaltning var slutsatserna från workshopen:

• Ett behov av att bredda agendan till att omfatta hela samhällssektorn i likhet med ICT/BIM agendan,

• Ett behov av att utöka agendan från produktion till att även beakta det byggdas kvalitet under användning, förvaltning mm för att säkerställa det byggdas hållbarhet,

• En samverkan mellan de tre agendorna är logisk och naturlig, först och främst under framtagningen men preliminärt även vid en framtagning av en SIO-ansökan och

• Både industri och akademi deklarerade sig stödja och verka för en gemensam agenda.

De två stora öppna WS3 och WS4 anordnade

gemensamt mellan fyra agendor hade syftet till

branschgemensam förankring. Resultaten

från de direkta samtalen utgör även underlag för

FoI-programmen och inriktningen på forum för

industriella processer samt behovet av

kompetensutveckling för och ökad innovation inom

samhällsbyggnads-branschen.

47

WS4: Samverkan med agendorna BIM och hållbar renovering - industriförankring och inspel

IQ Samhällsbyggnad arrangerade gemensamt med agendan en workshop den 7 fenbruari 2013 i Stockholm med syftet att ge intressenter möjligheter att lämna bidrag i form av synpunkter och kommentarer. På workshopen deltog fyra agendor: ICT/BIM, Hållbar renovering, Position Sverige och industriella processer. Vinnova, genom Marie Wall, presenterade varför agendor genomförs och planerna för de kommande Strategiska Innovations Områdes (SIO) programmen. Maria Wetterstrand (fristående samhällsdebattör) beskrev hennes analyser om hur man når till ett hållbart samhällsbyggande. De fyra agendorna presenterades. Sammantaget gavs åhörarna möjlighet att kommentera alla presentationer genom att ge konkreta förslag och ifrågasättandet genom en ”post-it” metod.

Anmälningslistan från myndigheter, universitet och företag verksamma inom samhällsbyggnadssektorn var: Alexander Nyberg (Skogsindustrierna), Anna Kadefors (Chalmers), Anna Sander (IQ Samhällsbyggnad), Anna Sehlin (IQ Samhällsbyggnad), Anna-Jeanette Larnelius (WSP Management), Anneli Kouthoofd, (Isoleringsfirmornas Förening), Annika Mårtensson (Lunds Tekniska Högskola), Berit Goldstein (Miljökonsult B Goldstein), Birgitta Berglund (NCC Construction Sverige), Björn Malbert (Mistra Urban Futures/Chalmers Architecture), Bo Samuelsson (AB Svensk Byggtjänst), Carl Berner (WSP Management), Carl-Erik Brohn (CE Brohn Konsult), Catherina Fored (Sveriges Arkitekter), Charlotte Cederbom (Statens Geotekniska Institut), Claes Tjäder (Hjälpmedelsinstitutet), Daniel Holm (IVL Svenska Miljöinstitutet), Davide Maneschi (Aalborg Universitet), Fredrik Wincent (Veidekke), Fredrik Ekelund (Sweco), Gloria Soto Gálvez (Theconsenso), Hanna Augin (Examensjobb), Hanna Ridefelt (Lantmäteriet), Hans Hellberg (Svensk Byggtjänst), Helena Gibson Ek (IQ Samhällsbyggnad), Henrik Linderoth (Högskolan i Skövde), Håkan Blom (konsult), Ingvar Börtemark (inbocon), Jacob Sahlqvist (Sveriges Arkitekter), Jan Bröchner (Chalmers), Jan Thorén (ÅF), Jan-Olof Edgar (Projektengagemang Byggprocesstyrning AB), Jonas Wahlberg (Bentley Systems), Jonny Hellman (BVB Service AB), Kajsa Byfors (Svensk Betong), Katarina Schylberg (IQ Samhällsbyggnad), Kristina Laurell (Formas), Larissa Strömberg (NCC), Lars Stehn (Luleå tekniska universitet), Leif Malm (Trafikverket), Lena Wallin (Skanska Teknik AB), Ludvig Lundgren (Socialdepartementet), Malin Juell-Skielse (Svensk Byggtjänst), Maria Wetterstrand (fristående samhällsdebattör), Marie Wall (VINNOVA), Marie Hult (White arkitekter AB), Marita Wallhagen (Högskolan i Gävle), Mattias Bäckström (Minfo), Mikael Rångeby (Tyréns AB), Niclas Köhler (Tidningen Byggindustrin), Nicole Kringos (KTH), Nikolaj Tolstoy (Boverket), Ola Eriksson (Högskolan i Gävle), Olle Samuelson (IQ Samhällsbyggnad), Patrick Söderström (ATCON AB), Per Murén (NCC Roads AB), Per Kempe Skanska (Installation AB), Per-Anders Karlgren (Lantmäteriet), Peter Santesson (Synk Arkitektur AB), Petra Bosch (Chalmers), Petter Jurdell (SABO AB), Rickard Wallgren (BFAB), Rikard Silverfur (Fastighetsägarna Sverige), Rolf Kling (VVS företagen), Ronald

48

Wennersten (Shandong University, China), Saga Hellberg (Svenska Teknik&Designföretagen), Sofie Nilsson (Sonico AB), Staffan Åkerlund (Tidningen Byggindustrin), Staffan Hintze (NCC), Stefan Nordh (White arkitekter), Stefan Lindsköld (AKTEA Energy), Stellan Lundberg (ÅF Samhällsbyggnad), Thomas Åbrink (Sweco Infrastructure), Thomas Bergendorff (Exploateringskontoret, Stockholms stad), Tobias Olsson (Sveriges Arkitekter), Ulla Save-Öfverholm (Formas), Åke Skarendahl (ÅSAB), Åsa Hedlund (Hedbybe/ Hedlunds Byggteknik & Besiktningar).

För agenda industriella processer för bygg och förvaltning var slutsatserna från workshopen:

• En breddning av agenda industriella processer för bygg och förvaltning, utifrån WS3 ovan, redovisades och fick ett bra gensvar. Tre nya författare representerande materialindustrin involverades för att stödja breddningen och förankringen ytterligare,

• De diskussioner om samverkan mellan agendorna som skett sedan WS3 fick fullt stöd varför samarbetet fortsätter under framtagningen men preliminärt även vid en framtagning av en SIO-ansökan och

• Både industri och akademi deklarerade sig stödja och verka för en gemensam agenda.

WS5: Samverkan med agenda ICT/BIM, GEO data och bygginnovationen – gemensam bild för kommande SIO-program

Den 3-4 april, i Stockholm, anordnades en gemensam workshop mellan agendorna ICT/BIM, GEO data och Bygginnovationen samt SBUs temaledare för processer och förvaltning med syftet att diskutera nuläget i agendorna för att bli överens om en gemensam SIO-program ansökan till VINNOVA under hösten 2013. Arbetet resulterade också i nedan visad bild som åskådliggör hur de olika agendorna hänger samman med varandra, Bygginnovationens SIO-program ansökan (separat från agendans) och starka forskarmiljöer.

Den gemensamt framtagna bilden visar på en samsyn hur agendor och bygginnovationen kompletterar varandra för industriintressenter och finansiärer.

Deltagare var: Ronny Andersson (Cementa), Helena Johnsson (Lindbäcks bygg), Olle Samuelsson (IQ Samhällsbyggnad), Lars Stehn (LTU), Susanne Håkan Blom (konsult), Anna Sander (IQ Samhällsbyggnad), Ove Lagerqvist (Bygginnovationen/konsult), Tina Karreborn-Gustavsson (KTH/SBU), Roger Ekman (Lantmäteriet), Hanna Riderfelt (Lantmäteriet).

Resultatet av WS5 var att agendorna industriella

processer, BIM och GEO blev ense om att göra en gemensam SIO-ansökan under 2013 samt bilden

som beskriver hur agendor, Formas starka

forskningsmiljöer, akademi, industri och

bygginnovationen hänger ihop.

49

WS6: Det breda remissförfarandet

Agendan skickades ut på remiss den 1 april 2013 till totalt 56 representanter, tillika intressenter, inom samhällsbyggandet. Där beskrevs att avsikten var att få en bred förankring av agendan i sig men också inspel till agenda industriella processer för bygg och förvaltning för att gemensamt med ICT/BIM agendan gå in med en ansökan om ett SIO-program på Vinnova. För båda dessa syften är företagens, organisationers och universitetens acceptans, förankring och medverkan helt avgörande.

Remissmottagare från företag och organisationer samt akademin var: Sven Ljung, (Byggnads), Conny Rolén (FORMAS), Ruben Aronsson (SBUF), Jan Byfors (NCC), Kristina Gabrielii (PEAB), Kyösti Tuutti (Skanska), Tomas Alsmarker (Tyréns), Monica von Schmalensee (White), Niclas Walldán (Vasakronan), Stefan Lindbäck, (Lindbäcks bygg), Lars Atterfors (Moelven), Maria Brogren (Bygg industrin), Fredrik Anheim (Ikano Bostad), Anders Björnek (NCC), Fredrik Kjellgren (Kjellgren & Kaminsky Architecture), Lise Langseth (Faveo Projektledning), Leena Sarvaranta (VTT), Sverker Andreasson (Ikano Bostad), Johan Magnusson (Ruukki), Johan Löw (Ruukki), Fredrik Holst (Abetong), Charlotte Bergman (Strängbetong), Björn Uppfeldt (Projektengagemang), Christer Johansson (WSP), Ove Lagerkvsit (Pro Development), Lars Cederfeldt (Sweco Structure), Sören Hed (Sweco Structure), Nils Olof Nilsson (Peab PGS), Lars Gutwasser (Peab), Claes Dalman (Peab), Mats Emborg (Betongindustri), Jerker Lessing (Tyréns), Patrik Jensen (Tyréns), Joakim Jeppsson (Skanska), Gunnar Nordfeldt (ByggVesta), Lars Gärde (ByggVesta), Lennart Henriz (JM), Greger Sandström (JM), Jimmy Bengtsson (Arcona), Per Linder (Arcona), Kristian Grimsbo (Flexator), Mattias Brännström (Stora Enso Timber), Staffan Brege

Det tydliga resultatet från det breda remiss-förfarandet var en

acceptans av innehåll och viljan till industriell och akademisk medverkan i

agendans insatser. Förslagen till

kompletteringar har arbetats in agendan.

50

(Linköpings tekniska högskola), Tomas Nord (Linköpings tekniska högskola), Martin Rudberg (Linköpings tekniska högskola), Hans Lind (KTH), Per-Erik Josephsson (Chalmers), Jan Bröchner (Chalmers), Thomas Olofsson (Luleå tekniska universitet), Miklos Molnar (Lunds tekniska högskola), Carin Andersson (Lunds tekniska högskola), Hans Holmberg (SP) och Per-Erik Eriksson (SP).

Vi efterfrågade svar på följande frågor: 1) Är agendatexten representativ för samhällsbyggnadssektorn, 2) Är definitionen av industriella processer representativ för er situation och erforderlig utveckling, 3) Är agendans tre insatser är rimliga med tanke på innehållet, 4) Är det rätt att de kommersiella projekten måste kunna bedrivas konfidentiella 5) Är upplägget med demonstrationsprojekt bra och är något av speciellt intresse, 6) Är forskningen beskriven i de två FoI-programmen representativt och intressant samt 7) Om de som aktörer har inget, visst eller stort intresse av att medverka.

18 remissvar (32%) inkom (varav ett svar var samordnat från fyra materialföretag) vilka representerar samtliga intressenter i agendan utom beställare och förvaltningsorganisationer.

• Svaren var generellt mycket positiva och agendan sågs väl representera samhällsbyggnadssektorn och att behoven till stora delar kunde mötas med industriella processer, upplägget upplevdes som relevant och alla respondenter hade visst eller stort intresse av att medverka och

Ca 40 detaljkommentarer, förslag och inspel på vilka punkter som agenda texten kunde förstärkas lämnades samtidigt. Detta grundmaterial redovisas i Bilaga 2.

• Förslagen om komplettering och förstärkning av agendatexten rörde tre huvudområden: Ökat miljö och anläggningsfokus, förstärkta aktiviteter mot uppföljning, mätning och validering samt förstärkning av syfte, vision och kopplingen mellan detta och agendans tre insatser. Detta har beaktats.

ANALYSER AV WORKSHOPS ANORDNADE INOM SAMHÄLLSBYGGANDET GENERELLT WS7: SBUs externa råd – strukturer för akademi-industri samverkan

Sveriges Bygguniversitet (SBU) är en samarbetsorganisation som omfattar de forsknings- och utbildningsenheter på Chalmers, KTH, LTH och LTU som är knutna till utbildning av civilingenjörer V eller motsvarande. Organisationens syfte är att verka för att den bygginriktade forskningen och utbildningen får bättre möjligheter att fylla det behov av ny och tvärdisciplinär kunskap och kompetens som utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle skapar.

Analysen av WS7 har utgjort input till hur det distribuerade excellens-centret utformades för

bättre samverkan akademi - industri.

51

Deltagarna i SBUs externa råd representerar olika discipliner och intressenter i samhällsbyggandet: företagsledare, specialister, myndighetsföreträdare, branschorganisationer och forskningsfinansiärer var: Tomas Alsmarker (vvd Tyréns), Sverker Andreasson (teknisk chef Skanska Xchange), Ruben Aronsson (vd SBUF), Sebastian Axelsson (handläggare Vinnova), Sture Blomgren (fd ordf SBU), Christina Claeson-Jonsson (funktionsansvarig FoU NCC Teknik), Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist (ordf. Stiftelsen för strategisk forskning, Regeringens forskningsberedning), Daniel Hellström (utvecklingsledare Svenskt Vatten), Mats Karlsson (chef teknik och miljö Investering Trafikverket), Johnny Kellner (teknik- och miljöchef Veidekke), Anna Ledin (huvudsekreterare Formas), Helena Lennartsson (utvecklingsansvarig Byggherrarna), Magnus Meyer (vd Tengbom), Kristina Mjörnell (affärsområdesansvarig Samhällsbyggnad SP), Ola Månsson (vd Sveriges Byggindustrier), Fredrik Nilsson (FoU-chef White arkitekter), Anna Sander (vd IQ Samhällsbyggnad), Per Tengborg (forskningsdirektör Stiftelsen Bergteknisk Forskning), Janna Valik (gd Boverket), Göran Werner (sektionsansvarig WSP Environmental).

SBU arrangerade en workshop den 6 december 2012 i Stockholm. Delar av (dvs inte alla inom) SBUs externa råd deltog i workshoppen där fokus var på hur samverkan fungerar och kan fungera bättre inom samhällsbyggandet mellan universitet och högskolor, samhälle och näringsliv.

Styrkor och svagheter i samverkan högskola – näringsliv/samhälle

• Samhällsbyggnadssektorn fångar tidens stora utmaningar,

• Det finns en utvecklad tradition med industridoktorander att bygga vidare på men företag och akademi har olika målbild (tillämpat resultat/akademisk meritering) och många företag i sektorn är ovana vid att ta till sig kunskap via forskare och forskning särskilt mindre företag har svårt att hitta rätt kompetens på högskolan,

• Näringslivet är intresserat av att delta/bidra men innovationssystem saknas hos företag vilket hämmar kunskapsutveckling och förnyelse och de har svårt att avsätta tid till att delta i forskningsprojekt,

• Implementering av forskningsresultat tar lång tid och det är ett litet personalutbyte mellan akademi, kommuner och näringsliv och

• Samverkan kan göra att man går mot konsultuppdrag vilket eroderar forskarnas trovärdighet. Forskningen fokuserar på att lösa dagens problem vilket kan leda till brist på helhetssyn och konsekvensanalyser på systemnivå.

Vad kan göras för att förbättra samverkan mellan högskola och näringsliv?

• Samlas till en långsiktig forskningsstrategi med branschsamarbeten med bredd istället för enskilda projekt och på kort sikt skapa former för att akademin och näringslivet regelbundet möts,

• Utveckla parallella karriärvägar näringsliv (specialist)/universitet (docent). Avsätta tid för folk i linjen på företag, inte bara i staben,

52

att delta i FoI projekt samt anställ forskarutbildade som kan hjälpa till att överföra resultat och

• Skapa bättre uthållighet i utvecklingsverksamhet och finansiering och satsa resurser efter själva forskningen för att kommunicera och kommersialisera resultat.

ANALYSER AV FEM INNOVATIONSSTRATEGIER En sammanfattande analys har gjorts av fem inspel till innovationsutvecklingen i Sverige som alla har en inverkan på vägval, målsättning och genomförande för att nå visionen om industriella processer. Dessa är: IVAs inspel till och den nationella innovationsstrategin som båda pekar på nödvändiga nationellt viktiga insatsområden med fokus på AB Sverige. Bygginnovationen är central och branschinriktad och teknikföretagen representerar de viktigaste branschövergripande innovationsbehoven kopplat just mot industriella processer. Sist har NRA-2020 (skogsbranschens) inspel analyserats från en materialleverantörs perspektiv in i byggandet.

Regeringskansliet-Näringsdepartementet

Den nationella innovationsstrategin.

• Förändrade samhällsstrukturer och innovativa offentliga verksamheter (integrera olika politikerområden, offentlighet och företag, Upphandlingsprocesser eller processer för samhällsplanering),

• Innovativa företag och organisationer (mäta innovationsförmåga, företag växer på globala marknader) och

• Forskning och högre utbildning (samverkan mellan lärosäten - distribuerat kompetenscenter, internationalisering av forskning ut och in från Sverige).

Bygginnovationen

Innovationsstrategi för det svenska samhällsbyggandet - Underlag för fortsatta satsningar på innovation inom samhällsbyggandet.

• Stärk beställarkompetensen (rutinmässiga upphandlingar, förmåga till funktionskrav och innovationsupphandlingar),

• Utveckla kunddrivna affärsmodeller (affärsmodeller och byggandets spelregler),

• Nya modeller för kompetensväxling (innovationsrelevanta utbildningar vid UoH och personalutbyte) och

• Flerårigt forsknings- och innovationsprogram (förutsättningar för affärsmodeller och innovationsupphandlingar).

Analysen av fem olika innovationsstrategier

som bedömts vara viktiga för arenan har använts

för att formulera mål, och effekter av värde för Sverige och samhälls-

byggnadsbranschen samt angränsade branscher. Inputen har påverkat

flera av agendans arbetapaket.

53

Teknikföretagen

Innovations politik, teknik och tillväxt.

• Industrirelevant utbildning för säkrad kompetensförsörjning (högre utbildning som svarar mot industrins behov, internationellt studentutbyte),

• Satsningar på strategiska innovationsområden (FoI-program för UoH och SME företag, offentliga sektorns innovationsupphandlingar) och

• Struktur för kunskapsöverföring (stimulans för FoU i SME, personalutbyte).

IVA

Innovationsplan Sverige – underlag till en svensk innovationsstrategi, IVA.

• Universitet och högskola (utmaningsdrivna strategiska samverkansprogram),

• Kompetensförsörjning (profilerat utbildningsutbud på UoH) och

• Kapital, kompetens och kontakter för företag (förkommersiell upphandling - innovationsupphandling och stimulans för FoU i SME).

NRA-2020, Skogssektorn

En nationell strategisk forskningsagenda för den skogsbaserade näringen i Sverige.

• Utveckla affärsmodeller och servicekoncept från materialleverantörer (affärsmodeller för störningsfri funktion, logistik och informationshantering).

SKRIVAR- OCH ANALYSGRUPPEN Lars Stehn, Luleå tekniska universitet

Lars Stehn är professor och ämnesansvarig för träbyggnad vid avdelningen för byggkonstruktion och –produktion på LTU, och har under lång tid varit tongivande för forskningen om industriellt byggande och Lean i byggandet. Lars har initierat flera stora tvärvetenskapliga och distribuerade FoU satsningar inom området (t.ex. Vinnova LWE programmet) och har erfarenheter som programdirektör för flera av dessa. Lars är ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien IVA och en flitigt anlitad föredragshållare.

Ronny Andersson, Cementa

Ronny Andersson är chef för FoI på Cementa AB och har tidigare inom Cementa haft ansvar kopplat till kunder, produkter, dotterbolag och marknad. Ronny är sedan 10 år Adjungerad professor på LTH med aktiv forskning inom Bygg Informations Modellering (BIM), Industriella processer

54

samt Hållbart byggande. Ronny har deltagit i eller lett samarbeten med samhällsbyggandets olika aktörer och varit aktiv inom de avslutade konsortierna Väg-Bro-Tunnel, Svensk Djupstabilisering, ITBoF 2002 samt ICT2008. Ronny är också styrelseledamot, och initiator, av organisationerna openBIM, IQ Samhällsbyggnad och Bygginnovationen.

Dan Engström, NCC teknik

Dan Engström är teknisk specialist vid NCC Teknik i Göteborg och tidigare teknikansvarig för Ramböll Sverige. Han är docent i arkitektur och adjungerad professor inom industriellt byggande vid LTU. Dan har arbetat med flera stora utvecklingsprojekt inom industriellt byggande, bland annat NCC Komplett och EU-projekten ManuBuild och E2ReBuild. Dan är en flitig debattör om den svenska byggbranschens utveckling.

Helena Johnsson, Lindbäcks bygg

Helena Johnsson är docent i träbyggnad och högskolelektor vid avdelningen för byggkonstruktion och –produktion på LTU samt konstruktionschef på Lindbäcks Bygg. Helena har under många år arbetat med forsknings- och utvecklingsprojekt om industriella produktionsprocesser inom byggandet särskilt inriktat sig på avancerade konstruktionslösningar samt processutveckling och Lean-frågor. Helena sitter i styrelsen för Lean Forum Bygg.

Malin Löfsjögård, Svensk Betong

Malin Löfsjögård är teknologie doktor och VD för branschorganisationen Svensk Betong. Malin har en bakgrund som forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan och Cement och Betonginstitutet. Malin har under många år arbetat med trafik och infrastrukturfrågor, både som enhetschef inom Stockholm stads Trafikkontor och som riksdagsledamot inom Trafikutskottet. Under åren 2010 till 2012 var Malin också ordförande för regeringens Produktivitetskommitté som granskade Trafikverkets arbete för ökade produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen.

Johan Söderqvist, Stålbyggnadsinstitutet

Johan Söderqvist är VD för organisationen Stålbyggnadsinstitutet. Johan har en bakgrund som forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan och Cement- och Betonginstitutet (CBI). Johan har arbetat med utvecklingsfrågor både på CBI SWECO samt senast som ansvarig för Affärsutveckling på Celsa Nordic.

55

B I L A G A 2 : R e m i s s v a r

Remissvar Nedan redovisas de detaljkommentarer som inkom från det breda remissförfarandet (WS6, Bilaga 1). Texten är i visa fall redigerad för att bibehålla anonymitet.

Remissvar - grundmaterialet

Det behöver tydliggöras i inledning att agendan avser både bostads- och anläggningsbyggande. Finns inte minst inom anläggningsbyggandet krav på ökad produktivitet och mer nytta för pengarna. Detta finns inte med i inledningen.

Det enda som skulle kunna läggas till är att klargöra ytterligare vad som uppfyllandet av visionen skulle leda fram till för svenska byggsektorn, jämfört med det vi har haft och lever med i dagsläget. Jag saknar några kortfattade bullet-points om kraften i visionen. Det jag främst ser att följa konsumentprisindex.

Sid 5, Visionen 2:a stycket upplever jag som otydlig. Resonemanget hemmamarknad och Tyskland, marknadssegment... Förtydligande behövs.

Visionen är ej komplett! Lärandet är själva kärnan i det industriella byggandet och det står inte i vision eller inledande text.

I inledningen ”vad innebär industriella processer” står det: En helt avgörande förutsättning för industriella processer är vilken förmåga beställarsidan har att initiera, upphandla och implementera denna innovation. Här saknas lärande aspekten och att stora byggföretag driver detta utan känd kund, dvs investerar själva.

I inledningen ”vad innebär industriella processer” är stycket ”I ett hållbart samhälle måste marknadsdrivna förändringar av byggandet vara en kombination av: Kundbaserade affärsmodeller, Effektivisering av byggande och förvaltning i en helhet och Ett hållbart byggande” inte bra formulerat

I inledningen ”vad innebär industriella processer” bör ni fila på definitionen av industriella processer (den blå rutan).

Kapitlet ”förutsättningar för att nå visionen” ska det istället vara hinder för att nå visionen? De hinder som beskrivs kommer INTE att mötas av industriella processer. Det som står som visionen och hindren pekar på tre insatser är ologiskt.

Men hur man kommer från dessa till de insatser, resultat och effekter känns inte riktigt lika klockren. Att utveckla beskrivningen av avsnittet om

56

Insatser, resultat och effekter och kopplingen till Visionen tror jag är en bra prioritering. T.ex. vad avses med ”Arena” (första ordet i avsnittet Insatser, resultat och effekter). Kanske man kunde döpa om arbetspaket till exempelvis fokusområden för att ”agendifiera” innehållet.

På vissa ställen används termen "industriellt tänkande". Det är lite svävande och otydligt. Bättre att konsekvent hålla sig till industriella processer som ju är ett av de bärande begreppen i texten? Alternativt ind strukturer/organisation/strategi eller annat.

Industriella processer – jag ser inte den exakta definitionen av detta centralal begrepp. Är det alltså standardiserade aktiviteter? Eller är det också produktionstekniska lösningar, (eller det var kanske industriellt byggande). Det kommer sedan ett stycke där hållbarhet förs in och samhällsaspekter, men då är det väl mer hur begreppet kommer att användas i själva agendan än en definition? Vad är en process? Är det aktiviteter under användande av resurser? Om det är så kan en definition av industriella processer vara just standardisering av aktiviteter för optimerad användning av resurser. Jag håller annars med om att industriella processer bör ses i anslutning till affärsmodeller, effektivisering och hållbarhet.

Sid 30, Ökat internationellt samarbete. Kontakter finns med Stanford University... Ledande inom BIM/ICT, samt arbetar intensivt med hållbarhetsfrågor och intresserade av industriellt byggande.

Av taktiska själ föreslår jag att man på ett antal ställen, bl.a. sid. 1-2, lägger in mer text om agendans relevans gentemot:

• Det hållbara stadsbyggandet, detta med tanke på den pågående inflyttningen och den allmänt rådande uppfattningen att det är i städerna ”det händer”

• Omställningen till nära nollenergibyggande samt uppgradering av det befintliga beståndet

• Utmaningarna som en åldrande befolkning medför i form av krav på byggnaders flexibilitet och anpassbarhet

• Utvecklingen av nya material, som med säkerhet kommer att förändra en del även inom samhällsbyggnadssektorn

• Generellt skulle man kunna fundera på att skriva ett kort avsnitt om att man sneglar även på området life science. Där överförs många forskningsresultat till nystartade utvecklingsföretag, vilka idag fungerar som innovationsmotor. De stora bjässarna, såsom Astra Zeneca, har mycket svårare att vara innovativa.

Det synes dock vara en slagsida mot husbyggnation och speciellt bostäder. Anläggning nämns, men många andra typer av hus/fastighetsbyggnation lämnas därhän. Är detta för att de inte anses passa för industriellt byggande? Jag tänker t.ex. på skolor, dagis, sjukhem/äldrevårdshem, mm, men kanske även sjukhus….Det finns flera liknande fall då just bostäder lyfts fram ”på bekostnad” av andra typer av byggnader.

57

Anläggningsbyggande behandlas styvmoderligt eller inte alls i agendan. Sektorn nämns i vissa avsnitt men i andra avsnitt pratar man bara stadsbyggnad, bostäder osv. Industriella processer/byggande måste omfatta både tillverkning i fabrik och platsbyggande (omfattas inte det sistnämnda diskvalificeras i princip ”allt” anläggningsbyggande).

Jag tror att man måste arbeta fram en branschstandard så att man kan korsbefrukta olika företags byggsystem. Som det ser ut idag skapar Skanska, NCC och Peab egna system som ej kan samnyttjas. Jag ser inte kundnyttan i detta. Saknar även en WP om ”uppföljning och validering”

Som byggentreprenör har vi STORA utbildningsbehov, både rent teknisk utbildning samt ledarskapsutbildning.

Det är ibland lite svårt att hänga med avseende just hållbarhetsområdet. Det skulle t.ex. kunna vara bra att förtydliga vad t.ex. sociala aspekter inom industriellt ”hållbart” byggande kan vara. Förslag är att lyfta fram att man också kan få positiva effekter på arbetsmiljöområdet (vilket bör vara en tydlig social aspekt).

Finns någon eller ett par meningar som antyder att åtgärder för att förbättra ut miljösynpunkt alltid kostar. Denna automatiska koppling är olycklig, eftersom t es resurseffektivitet avseende material, leder till minskat uttag av råvaror såväl som minskat avfall och minskade kostnader.

Undvik ordet ”gröna” oavsett om det betyder miljömässigt eller avser hela hållbarhetsområdet

Vad gäller excellencentret, så saknar jag helt kompetensområden som är absolut nödvändiga för att vi ska kunna bli framgångsrika avseende hållbart byggande. Det är de lite mer mjuka områdena – kunskap om miljömässiga och sociala effekter, humanister, beteendevetare, ekologer, samhällsplanerare etc. Jag tror att det är en viktig del att också knyta detta till agendan.

Det skulle behöva vara mer konkret beskrivet och tydligare beskrivning av syftet med agendan. Vilka utmaningar/forskningsfrågor som adresseras.

T.ex. sidan 6 (avsnittet Insatser, resultat ....): här är presentation dåligt disponerad. Man nämner de olika WPn "innehåll och inriktning" och därefter kommer en tabell. Denna säger inget om vare sig innehåll eller inriktning

Fokus måste vara livcykelperspektiv och brukarnas/beställarnas krav. Med livscykelperspektiv får vi med brukarskedet och drift och underhåll. Även återvinning/återanvändning vid en byggnads/anläggnings slut är viktigt.

Inom forum för industriella processer bör WP 3 även omfatta anläggningsbyggande. Kommuner/Landsting har även betydande investerings/underhållskostnader för anläggningsbyggande varje år.

Möjligen tvivlar jag på en del formuleringar i WP3, som t.ex. frågan ”kan och vill samhället minska bygg- och förvaltningskostnaderna” (s 18). Är det

58

förresten klokt att ha med ”förvaltning” i agendatiteln, givet tyngdpunkten i texten?

Ja. Men som också SIS skriver i sin "propaganda". Något i stil med att innovationer bygger alltid på standarder. Standardarbete måste också ha en del i detta. Som jag nämnde, SIS och standardisering är mycket viktigt. Koppling till alla olika kommittéer bör synliggöras i allt arbete. Jag känner till några, men tror att det kan vara bra med öppenhet och tydlighet även här. Det kan vara intressant att veta vilka som faktiskt jobbar med olika frågor avseende standarder.

Klimatfrågan kanske ska lyftas fram ännu mer. Jag är osäker på om den beskrivs så tydligt. FoI-program 2. Lite text kring klimatpåverkan kanske ska in här?

Som forskarrepresentant skulle jag vilja tillägga att överföring av kunskap från akademin till sektoraktörerna måste bli effektivare.

WP1:

• På sidan 11, andra stycket, nämns Trafikverkets olika databaser – något liknande borde upprättas även för byggsektorn. Detta skulle underlätta utveckling av smarta BIM-tjänster och därmed ge en möjlighet att starta nya innovativa företag.

• Sidan 12, första stycket: nya finansieringsupplägg för att hantera risker och fördela nytta på ett rättvist sätt kan övervägas.

WP2:

• Sidan 14, informationsnivåer och kopplingen till affärsmodeller. Här skulle man kunna nämna mer i klarspråk intressekonflikten mellan de traditionella konsultföretagen och möjligheten att etablera nya kunskapsföretag där affärsmodellen inte bygger på timdebitering utan t.ex. på framtida fördelning av risken.

WP5:

• Sidan 21: Utbildning på Master-, doktorand-, MBA-nivå skulle kunna fungera som kunskapsexport. Svenskt byggkunnande är bra på beständighet, energi, m.m. Detta borde kunna utnyttjas bättre än idag.

FOI-projekt: Här skulle jag vilja föreslå att man på sidan 27, under ”Produktutvecklingtar och kundanpassning” tar upp en /fler?) punkt(er) – ”Utveckling av produkter för snabbare montage, utbytbarhet, osv”. Generellt saknar jag ett avsnitt om utveckling av metoder för verifiering av produkters prestanda och kravuppfyllelse. Många nya affärsmodeller förväntas bygga på transparens och fördelning av risker – då måste man kunna följa produkternas långsiktiga funktion. Kanske ett avsnitt 6.3 Mätning av kvalitet och prestanda? Utveckling av dessa metoder kan lägga grunden för många nya företag – se life science som benchmark.

59

Approachen är ganska ”domestic” – utvidga gärna redan från början till nordisk dimension, om ni tror att är möjligt och nyttigt. Förankringen till EU-agenda är mycket bra.

Men kolla vad som diskuteras just nu inom KET agenda i EU om demonstrationsprojekt och utvidgad syn på innovationsaktiviteter, t.ex. demand side innovation (kan googlas)

Helt avgörande för att få tillstånd innovationer och mera industriellt tänkande är att våra kunder kan specificera funktioner framför lösningar. Detta gäller inte enbart offentliga beställare. Tror detta är ett område som måste ges prioritet. Det handlar då inte om att utforma fkn-kontrakt utan sätt att speca och verifiera funktioner.

Mäter vi inte så vet vi inte. Att mäta produktivitet och effektivitet är något som måste utvecklas betydligt. En av byggbranschens akilleshälar.

Lean tänkandet och produktionssystem saknas i hela texten. Byggandet generellt är resurs orienterat men industriella processer leder till flödesorientering. Skriv mer om lean forum bygg.

VINNOVA pratar mycket om samhällsutmaningar och effektmål, kanske går det att ännu tydligare lyfta fram vilka framtida samhällsutmaningar som industriella byggprocesser bidrar till att möta i början av dokumentet, dvs nämna/adressera ordet fler gånger i rubriker.

Documents

Industriella processer för bygg och förvaltning/file/FoI agenda-final.pdf · Industriella processer för bygg och förvaltning En forsknings- och innovationsagenda Lars Stehn, Ronny