Innovationskraft Stockholm – Hur gör vi Stockholm mer … · 2016-04-14 · via universitet och företag Fl kh l (b täd hFlaskhalsar (bostäder och infrastruktur) försvårar

Tillväxt, miljö och regionplanering

Innovationskraft Stockholm – Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

9.00-10.15

Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen

Stockholmsregionens innovationsförmåga – regionens styrkor och svagheter, Jonas Örtquist,

Länsstyrelsen; Eva Klasson Wehler, Stockholms univ.; Sonia Gustafsson, SLL; Lina Glans, SSCO

10.15-10.45 Fikapaus

10 45-12 00 10.45-12.00

Så ska regionens innovationskraft öka, Maria Lönn, Länsstyrelsen

Norra Djurgårdsstaden – nya lösningar och affärsmöjligheter, Tomas Gustafsson, Stockholms stad

12.00-13.00 Lunch


Charlotte Hansson TMRCharlotte Hansson, TMRHälsar välkommen

RUFS 19 k b 201119 oktober 2011

Stockholmsregionens innovationskraft

Jonas ÖrtquistLänsstyrelsen, Avdelningen för tillväxt

UppläggUpplägg

►Stockholmsregionens innovationskraftg f‐ en översiktlig funktionsanalys

Fö å b t d l fö St kh l i► Förmågor av betydelse för Stockholmsregionens innovationsförmåga

►Genomgång resultat

►Diskussion

Stockholmsregionens inno ationskraftStockholmsregionens innovationskraft

► Kunskapsinventering (54 rapporter)

► Fokus på FEM förmågor av betydelse för innovationsförmågan

► Internationell kontextInternationell kontext

S li ö k h h i► Synliggör styrkor och svagheter i innovationssystemet

De fem förmågornaDe fem förmågorna

► Kunskapsuppbyggnad och kompetensförsörjning

► Entreprenörskap

►Mobilisering av resurser

► Fysisk infrastruktur

► Regional ’governance’Regional governance

Kunskapsuppbyggnad och kompetensförsörjning

► Utbildningsnivå i arbetskraften

► FoU‐resurser i företag och universitetoU esu se i ö etag oc u i e sitet

► Graden av samverkan i FoU i företag och universitet

►Agglomerationsgrad (täthet, närhet, tillgänglighet i transportinfrastruktur)p )

►Nätverkskopplingar (ex. samverkan mellan universitet)

► FoU‐insatser i relation till BRP

Utbildningsnivå och FoU i relation till BNP

►Andel i befolkningen med minst treårig högskoleutbildning 2010g g

8:e plats EU

► FoU‐utgifter i procent av BRP 2007

11:e plats EU


STYRKORS k k k

SVAGHETERFö håll d i Stor kunskapsstock,

uppbyggd under många år

Stor mängd FoU-resurser i i it t h fö t

Förhållandevis svag samverkan mellan FoU i företag och universitet

Fl kh l (b täd hvia universitet och företag Flaskhalsar (bostäder och infrastruktur) försvårar rörlighet av kunskap (människor, kompetens)(människor, kompetens)

Relativt svaga närverkskopplingar (graden av samverkan mellanav samverkan mellan lärosäten kunde vara högre)


Entreprenörskapp p

► Tillgång till KIBS – viktiga också i innovationsprocesser i gå g i I i iga o å i i o a io p o e e

► Företagande och etableringsfrekvens i regionen

►Attityder till företagande

k f d h åd l k f► Strukturer för stöd och rådgivning i olika faser

EntreprenörskapEntreprenörskap

STYRKORLå ” ö kl ” fö

SVAGHETERVi ö l i h Låga ”trösklar” för att

starta företag

Stort antal aktörer med lik fil h i ikt i

Viss överlappning och konkurrens mellan aktörer

Under- och j ktfi i d ktöolika profil och inriktning

ger stöd till entreprenörer och innovatörer

Väl t kl t töd till

projektfinansierade aktörer

Svagt utvecklat stöd till befintliga företag som vill ä Väl utvecklat stöd till

nyföretagare

God kunskap om åd i i ktö h

växa

Bristande regional samordning

rådgivningsaktörerna och deras roll Svaga branschspecifika

stödstrukturer

EntreprenörskapEntreprenörskap

Mobilisera och attrahera resurser

► Tillgång till mötesplatser mellan akademin och i gå g i ö e p a e e a a a e i onäringsliv och industri

►Lå ikti fi i i till i ti t t►Långsiktig finansiering till innovationssystemet

► Paketering och marknadsföring av innovationer och innovativa miljöer

Mobilisera och attrahera resurser

► Tillgång till mötesplatser mellan akademin och i gå g i ö e p a e e a a a e i onäringsliv och industri

►Lå ikti fi i i till i ti t t►Långsiktig finansiering till innovationssystemet

► Paketering och marknadsföring av innovationer och innovativa miljöer

►Öppenhet och strukturer för att attrahera investeringarÖppenhet och strukturer för att attrahera investeringar och humankapital

Mobilisera och attrahera resurserMobilisera och attrahera resurser

STYRKOR Flera starka organiska

kluster inom främst IKT

SVAGHETER Avsaknad av storregionala

klusterorganisationer (ej Lifekluster inom främst IKT och Life Science som mobiliserar resurser

Flera starka FoI miljöer

klusterorganisationer (ej Life Science)

Svårt attrahera nationell finansiering av kluster från ex Flera starka FoI- miljöer

runt framför allt KI, KTH, SU samt Uppsala universitet

finansiering av kluster från ex. VINNOVA

Stöd till SME, tjänsteföretag och offentlig sektor behöver

Framgångsrik paketering av hållbar stadsutveckling

Attraktiv region (livsmiljöer

och offentlig sektor behöver stärkas

Svag integration av utrikes födda på arbetsmarknaden Attraktiv region (livsmiljöer

som attraherar inhemsk och utländsk kompetens)

födda på arbetsmarknaden

Otillräckligt riskkapital (även utländskt)

Saknas regionala strategier

Mobilisera och attrahera resurserMobilisera och attrahera resurser

Fysisk infrastruktury

► Innovationsförmågan är starkt beroende av rörlighet I o a io ö åga ä a e oe e a ö ig eoch inflyttning av människor (kunskap och kompetens)

►T t t►Transportsystem

► Bostäder

Fysisk infrastruktury

► Ex. på historiska brister i infrastrukturinvesteringar

►Mellan 1960 och 1990 gjordes inga investeringar i►Mellan 1960 och 1990 gjordes inga investeringar i Stockholmsregionens vägnät (OECD)

►Mellan 2000 och 2004 fick Stockholmsregionen 18 procent►Mellan 2000 och 2004 fick Stockholmsregionen 18 procent av statliga medel för drift och underhåll av transportinfrastrukturen (trots 29 procent av BNP)

► Transportutgifterna för en person i Stockholm är 28 000/årI Jönköping är siffran 23 000.

Fysisk infrastrukturFysisk infrastruktur

STYRKORA k i k k i i

SVAGHETERHi i k f Attraktiv kunskapsintensiv

region som lockar människor

G d fö t ätt i tt få

Historiskt eftersatt trots stora infrastrukturbehov

Lång tid att återhämta ft tt i t i Goda förutsättningar att få

samhällsekonomisk utväxling på nyinvesteringar i

eftersatta investeringar

nyinvesteringar i infrastruktur

Det ansträngda läget har uppmärksammats frånuppmärksammats från nationell nivå (100-miljarderspaketet)

Fysisk infrastrukturFysisk infrastruktur

Regional governanceg g

► Styrning och ledning av länets innovationssystemy i g o e i g a ä e i o a io y e

► Strukturer som skapar legitimitet i det i ti tödj d t tinnovationsstödjande systemet

► Strukturer för att kontinuerligt analysera omvärldförändringar och omsätta i strategier

Regional governanceRegional governance

STYRKORN i ll i / RUFS

SVAGHETERMå k ö li Nationella strategin / RUFS

SBA (50 kommuner i Mälardalen)

Många aktörer – splittrat ledarskap

- endast rådighet över d l j h lh t Framsyn Stockholm

Mälardalen –omvärldsanalys

delar, ej helheten

Saknas forum för strategisk omvärldsanalys / framsyn i i ti h Länsplan för regional

transportinfrastruktur 2010-2021

inom innovations- och kompetensområdet

Regional governanceg g


► Kunskapsuppbyggnad och kompetensförsörjning Leveransförmåga

+► Entreprenörskap

+

g

+►Mobilisering av resurser

+F i kt i f t kt► Fysiskt infrastruktur

+► Regionalt ’governance’


RUFS/RUP 19 k b 201119 oktober 2011

Så ska Stockholms innovationskraft öka

Maria LönnMaria LönnLänsstyrelsen, Avdelningen för tillväxt

UppläggUpplägg

► Innovationskraft Stockholm 2011 ‐ 12

► Den nationella innovationsstrategin

► Detta gör man i andra regioner


► Kunskapsuppbyggnad och kompetensförsörjning Leveransförmåga

+► Entreprenörskap

+

g

+►Mobilisering av resurser

+F i kt i f t kt► Fysiskt infrastruktur

+► Regionalt ’governance’

Inno ationskraft Stockholm 2011 12Innovationskraft Stockholm 2011 ‐ 12

Varför?

► Vi i Stockholm måste bli bättre på att omvandla forskningsresultat och idéer till kommersiellt gångbara produkter och tjänster. Konkurrensen från omvärlden tilltar.

.


Hur?

► En vision och en regional innovationsstrategi ska formuleras, men vi behöver framför allt handla.,

►Vi behöver också skapa en plattform för att diskutera och koordinera gemensamma initiativ.

► Stockholms som huvudstadsregion ska ha storStockholms som huvudstadsregion ska ha stor påverkan på nationella insatser och prioriteringar


Vilka?

►Stockholms stad, kommunerna via KSL, Stockholm Business Region, Stiftelsen Electrum, Sting, Landstinget (inkl. TMR), Karolinska institutet, Stockholms universitet, KTH, Stockholms handelskammare, Vinnova, Tillväxtverket, Länsstyrelsen, Stf Vetenskapsstaden, Stf Flemingsberg…y , p , g g


Några nedslag:

►Vid Stockholmsmötet i slutet av maj presenterades utgångspunkter för innovationsstrategin – återrapportering till g g p g pp gmötet 2012

► ”Nationell – regional dialog” med Näringsdepartementet inför den nationella innovationsstrategin, men även inspel till andra nationella processer.p

►Vi följer IVA:s arbete


FikapausFikapaus10.15-10.45

Den nationella inno ationsstrateginDen nationella innovationsstrategin

► På plats hösten 2012.

► Siktar på 2020.

►Resan kanske viktigare än målet..?

►Slutsatser från OECD, EU är viktiga►Regeringen arbetar parallellt med insatser för

indikatorer för innovation offentlig innovationsupphandlingindikatorer för innovation, offentlig innovationsupphandling samt översyn av det statliga riskkapitalet.

► Stockholm följer arbetet och kommer att ha en ” atio ell dialo ””nationell dialog”

Detta gör man i andra regionerDetta gör man i andra regioner

Skåne:P d 2009►Process sedan 2009

►Liknande problembild som i Stockholm – den svenska paradoxen

►Internationell innovationsstrategi sedan slutet av september

Uppsala:►Också en ny innovationsstrategi ►Prioritering av de mest innovationsfrämjandePrioritering av de mest innovationsfrämjande

insatserna

Har du idéer kring Stockholms arbete?Har du idéer kring Stockholms arbete?

TACK!

Maria LönnMaria Lönn tfn: 785 46 05, [email protected]






















Documents

Innovationskraft Stockholm – Hur gör vi Stockholm mer … · 2016-04-14 · via universitet och företag Fl kh l (b täd hFlaskhalsar (bostäder och infrastruktur) försvårar