Åsa Bjuhr, forskare inom svenska med didaktisk inriktning, vid Luleå tekniska universitet

2019-10-15 06:00 CEST

Regelverk försvårar nyanlända eleversskolgång

Ungdomar som flytt till Sverige har svårt att klara övergången till denationella gymnasieprogrammen, för att de inte ges tillräckligt med tid attklara behörighetskraven. Det visar ny forskning vid Luleå tekniska universitet.I Sverige gick i fjol cirka 30 000 nyanlända elever ett så kallatspråkintroduktionsprogram, som en förberedelse inför de nationellagymnasieutbildningarna .

– Eftersom ungdomar inte får söka in på nationella gymnasieprogram i

Sverige, efter 19 års ålder, kan tidsaspekten för den här gruppen eleverinnebära att de inte hinner inhämta adekvat kunskap för åtta till tolvgodkända betyg, vilket är behörighetskraven för att få gå i den svenskagymnasieskolan, säger Åsa Bjuhr, forskare inom svenska med didaktiskinriktning, vid Luleå tekniska universitet.

I sin avhandlingen har Åsa Bjuhr studerat elevers övergång frånspråkintroduktion till nationellt program vid gymnasiet i sex kommuner inorra Sverige. Språkintroduktionsprogrammet är i dag Sveriges fjärde störstagymnasieprogram med drygt 35 000 elever. Bara en dryg tredjedel aveleverna på språkintroduktionsprogrammet tar sig i dag vidare till nationellaprogram.

Förutom problematiken med den snäva tidsramen visar Åsa Bjuhrs forskningäven att elever i mindre kommuner gynnas jämfört med elever i störrekommuner. Det på grund av närmare band mellanspråkintroduktionsprogrammet och gymnasieskolans nationella program, påmindre skolenheter.

– I mindre skolor har eleverna ofta samma lärare på bådespråkintroduktionen och i de ordinarie gymnasieprogrammen. Det har visatsig vara en trygghet som underlättar övergången. På mindre skolenheter ärman också mer benägna att låta elever påbörja gymnasiestudier inom deämnen de är behöriga i, innan de är klara med grundskolenivån i de övriga.Det är en möjlighet som verkar vara svårare att organisatoriskt genomföra ide större gymnasieskolenheterna, säger Åsa Bjuhr.

Även om många nyanlända klarar behörighetskraven pekar Åsa Bjuhrs studiepå att den korta tidsfristen inte bara ställer höga krav på eleverna utan ocksåriskerar att skapa förutfattade meningar bland lärarna. En del lärare bedömerredan tidigt i processen elevernas möjlighet att nå eller inte nåkunskapskraven som krävs, utifrån tidigare erfarenheter av regelverket. Detkan leda till predestinering, det vill säga att eleverna bedöms redan innan dehunnit visa vad de kan. Hade regelverket varit utformat på ett annat sätt hadede kanske gjort andra bedömningar, menar Åsa Bjuhr.

När eleverna väl tagit sig in på de nationella programmen, infinner sig oftaen känsla av exkludering och problem med att tillgodogöra sig svenskaspråket. Något som hade kunnat underlättas om stödfunktionerna hade varitmer utbyggda inom gymnasieskolan.

– På gymnasiet finns inte studiehandledning på modersmålet ellermodersmålsundervisning, något som till viss grad finns inomspråkintroduktionen. Det saknas personal med den kompetensen inomgymnasieskolan, säger Åsa Bjuhr.

Länk till Åsa Bjuhrs avhandling

Kontakt: Åsa Bjuhr, forskare inom svenska med didaktisk inriktning, vid Luleåtekniska universitet asa.bjuhr@ltu.se, 0920-491552

Luleå tekniska universitet är Skandinaviens nordligaste tekniska universitetmed forskning och utbildning i världsklass. Vår forskning bedrivs i närasamarbete med företag som Bosch, Ericsson, Scania, LKAB, SKF och ledandeinternationella universitet. Luleå tekniska universitet omsätter totalt 1,7miljarder kronor per år. Vi är idag 1650 anställda och 15 500 studenter. Läsmer på www.ltu.se eller följ oss på Twitter: @LTUniv

Kontaktpersoner

Katarina Karlsson PresskontaktPresskontaktLuleå tekniska universitetkatarina.karlsson@ltu.se0920 49 21 28072 727 4560

Sofia StridsmanPresskontaktPresskontaktLuleå tekniska universitetsofia.stridsman@ltu.se0920 49 36 29070 273 84 30