INDUSTRIENS

UTRE DN IN G S INSTITUT

STOCKHOLM

IN DUSTRIENS UTREDNINGSINST ITUT

iir en fristiende vetenskaplig forskningsinstitution grundad ry3g avArbetsgivaref6reningen och Sveriges Industrifdrbund.

SyfttAtt bedriva forskning r6rande ekonomiska och sociala f6rhillanden av betydelsef6r den industriella uwecklingen.

VerhsamhetHuvuddelen av arbetet inorn institutet iignas it lflngsiktiga forskningsuppgifter.Man siktar hirvid till ett studiurn av de grundldggande sammanhangen inomniiringslivet och sZirskilt till att belysa de frigor som h6r samman rned struktu-rella och institutionella ttiriindringar. Forskningsresultaten publiceras i institutetsskriftserier.

Vid sidan om det lingsiktiga forskningsarbetet utfdr institutet smfirre utred-ningar r6rande speciella problem samt ger viss service &t industrifdre tag, orga-nisationer, statliga rnyndigheter etc.

StyrelseTekn. dr Marcus Wallenberg,

ordftirandeDirektdr Sven DahlbergDirekt6r Ingrnar EidemDirekt6r Curt-Steffan GieseckeDirekt6r Tryggve HolmDirektOr Nils Holmstrdm

Personal (febr. 1967)Chef: Ekon. dr Lars NabsethSakkunnig: Professor Ragnar BentzelSekreterare: Civ.ekon. Lars WohlinKamrer : Fru Ruth Wiklund-Ellerstad

Oarig ordinari,e personal samt med srirskilda utredningar sysselsatta:

ffiSvenska

fru Kate von Arnoldpol. mag. Villy Bergstr6mekon. stud. Lars Borgn?isekon. lic. John Ekstrcimpol. mag. Gunnar Eliassondipl, ekon. Gustav Endrddifil. kand. G6ran Erikssonfru Marianne Frisellfr6ken Britt-Louise Grapelaborator Odd Gulbrandsenfil. kand. Per Gullstr6mfiI. kand. Bernt JohanssonfiI. lic. Lars Kril';zprofessor Assar Lindbeckfil. kand. Lars Lundberg

Adress:Industriens utredningsinstitutArtillerigatan 34, Stockholrn OTel. o$lfu So zo

Direktdr Christer H6glundDirektdr Axel IverothEkon. dr Lars NabsethFil. dr Sven SchwartzBruksdisponent Sverre SohlmanDirektdr Erland WaldenstrdmHerr Lars Wirstr6m

ing. Svante Lundbergpol. mag, Torsten L6fgrenprofessor Leif Mut6nfru Aliie Nilsonfru Wera Nyr6nfil. kand. Bertil Olssonciv.ekon. Bengt Ryddnfil. kand. Branko Salajlic. oecon. John Sklrfil. kand. Ake Sundstr6m (tjenstledig)docent Gunnar T6rnqvistfru Gunni Westerbergfru Brita Wingfil. dr Yngve Aberg

Verksamhets&ret 1966

Fdrord.

Under tjolflret var institutets verksamhet i hdg grad inriktad pfl attslutfcira de underscikningar som hade direkt anknytning till lingtids-utredningen. Den studie med titeln rFramtidsperspektiv fcir svensk in-dustri 1965-8or som publicerades under flret, var silunda en utvidgnirg

och fcirdjupning av den analys rtirande industrins framtidsutsikter somingick i lingtidsutredningen. Detta giillde ocksfl i friga om undersiik-

ningarna av jiirn- och stilindustrin samt den petrokemiska industrin.I denna serie ingir ocksf,, en pflglende underscikning om skogsindustrins

exPansionsmcijligheter. Under lret pflbcirjades vidare en utrednirg r(i-rande fusionerna i svensk industri. Denna verksamhet, som rcint alltstcirre uppmiirksamhet i den offentliga debatten, har under senare flrfhtt <ikad omfattning inom industrin och vi har diirfcir ansett det ange-Iiiget att nfirmare utreda detta problem.

Inom institutet har vi sedan lflnge ansett det vara betydelsefullt arrkartl?igga och analysera industrins finansieringsfcirhflIlanden. [Jnder irerhar sfllunda en studie riirande industrins finansiering under lren rgbb-6z publicerats. Denna utgjorde i flera avseenden en uppfoljning avmotsvarande underscikning av rgbo-talets frirsta hdlft. Under inneva-rande ir kommer en utredning om de finansiella forhflllandenas inver-kan pfl fciretagens kortsiktiga investeringsbeteende att ge$ ut.

Inom den forskningssektor som berrir den privata konsumtionsutveck-lingen i virt land slutfcirdes under iret flera underscikninger, som be-riiknas kunna publiceras under fcirsta halviret 1967. Detta giiller sfllundafor en studie rcirande televisionens introduktion i vflrt land, samt frirutredningar rcirande resekonsumtionen och den textila konsumtionen.

Som framgflr av fcireliggande verksamhetsberiittelse bedriver vi inom

institutet forsknirg inom ett brett filt. Det iir vir forhoppning, att de

resultat som framkommer skall vara till gagn blde frir statsmakternas

samhiillsekonomiska overviiganden och for de enskilda fciretagens plane-

ring.

Stockholm i februari 1967

la

InneheU

UTGIVNA PUPLIICATIONER

Framtidsperspektiv fcir svensk industri 1965-198o

Utvecklingstendenser fcir svensk stfllindustri

Petrokerniska utvecklingslinjer

Industrins finansiering lgbb-lg6s

Modell och observationer

Jordbrukspolitikens mf,.l och medel

Godstransportutvecklingen i Storbritannien

FORSKNINGSPROJEKT tINDER ARBETE

Resekonsumtionen

Bekliidn adskonsum tionen

TV-?igandets utveckling i Sverige rg56-rg6f

Bostii.der och boendefcirhillanden i Sverige rg4b-rg6o

Bostadsefterfrigans bestdmningsfaktorer

Ekonomisk tillviixt i Sverige

Skogsindustrins strukturproblem och expansionsmcijligheter

Jordbruksndringens ekonomi

Svensk dis tributionsutveckling

Godstransporternas framtida utveckling

Frf,,nvaron frfln arbetet

Finansiella bestdmningsfaktorer till fciretagens kortsiktiga investe-

ringsbeteende

Foretagsbeska ttningen

Foretagssamg8.enden inom industrin

Bos tadsbyggandets prisurveckling

6vnre vERKSAMIIET

Det ekonomiska llget

Industriell mflnadsstatistik

Ovrigt

*1 - 67+zgs

23

e6

zB

3 r

32

34

37

39

42

43

46

7I O

r 2

r 3

r 7r720

47

5o

5 r

5 I

535353

5

Dlagranr

t. Priser pfl stlngstil iren tgbg,-t965 rr

z. Antalet foretag i olika branscher och i hela undersdknings-

populationen procentuellt frirdelade efter sparandefinansie-

ringens storlek. rgb5-r96e som en lttairsperiod r+

g. Utvecklingen av arbetskraft och antal fciretag i jordbruket flren

1917-1965 r B

4. Godstransportarbetets utveckling i Storbritannien fcir olika

transportmedel flren rgbs-1965 2r

b. Personbilsbestflnd, nyregistreringar och skrotningar i Sverige

rg4g-rg6b 246. Personbilstiithet och konsumtion per capita i olika l?inder flr

1968 2s

7. Introduktionsfcirloppet fcir TV i olika siindaromrflden 298. Andelen trflngbodda hushill i hela landet rg4b och 196o med

hiinsyn till hushflllens barnantal

g. Transportarbetet inom godssektorn tgbs-I964

lo. Genomsnittlig frinvarofrekvens bland industriarbetare under

januari-maj och september-december rg48=rg6b

I r. Investeringsplaner och utfall (exkl. underheil) for maskin- och

32

4+

47

byggnadsinvesteringar rgbo-1963. Hela industrin 49

Tabeller

l. Industrins produktionsutveckling lgbo-rg7o g

z. Genomsnittlig sparandefinansiering av investeringarna lgbb-

r 96a for 7 bg industriforetag r 6

g. Utvecklingen av produktionen per sysselsatt inom olika n?i-

ringsgrenar 18?r-1965. Arlig procentuell cikning 36

4. Jordbrukarnas familjeinkomster i medeltal 196o-r g6+ 40

b. Prissilnkningars effekt p& den reala inkomstutvecklingen i olika

jordbruksforetag (efter avdrag av erslttning till lejd arbets-

kraft). Ett rd.kneexempel (procentuell foriindring per flr) +r

Utgivna publikationer

FRAMTIDSPTNSPEITTIv r6n svENsK INDIISTRI 1965-1980

Den undersdkning rdrande utvecklingstendenserna inom svensk in-dustri, som institutet f,.tog sig pt uppdrag av r gOS flrs lfingtidsutredning,har under lret slutfcirts. Resultaten av underscikningen har publice-rats i boken ,Framtidsperspehtia frir stensk industri 1965'198or, fcir-fattad av institutets fcirre chef, professor Ragnar Bentzel, under med-

verkan av fil. kand. Jun Beckeman.

Boken inleds med en presentation av bakgrundsmaterialet fcir bedrim-

ningen av den framtida utvecklingen. Till att bcirja med redogcirs sfl-

lunda fcir resultaten av en enkiitunderscikning riktad till de srorre

industrifciretagen betriiffande deras planer frarn t. o. m. rg?o. D?irefter

fciljer en diskussion av de allmdnna fcirutsiittningarna fcir en framtida

industriell exPansion i virt land. Bakgrundsmaterialet kompletteras

med en internationell jiirnfrirelse, som bl. a. innehiller en redogorelse

fcir nigra utliindska prognoser civer industrins utveckling.

Diskussionen av den svenska industrins expansionsmcijligheter har

som utgflngspunkt det hiir nilmnda materialet. Niir det giiller utveck-

lingen fram t. o. m. ryIo har diskussionen knutits till frflgan vilka mdj-

Iigheter fdretagen har att forverkliga de angivna planerna. Analysen

av utvecklingen under rgTo-talet utgir frfln frflgan om det iir troligt

att rg6otalets trender fortsdtter d.ven under det fciljande decenniet. Vid

de resonemang som fors behandlas industrin dels som helhet, dels upp-

delad i sina huvudbranscher. Varje avsnitt inleds med en kort redo-

gorelse fcir den historiska bakgrunden.

tftvecllingen frarn t. o. rn. t'9TOKommer ftiretagen att fcirverkliga de planer frir ry1o som redovisats?

Finns det fcirutsfrttningar att avsdtta den planerade produktionen och

kommer man att kunna dra flt sig de erforderliga produktionsresurserna?

Fcir industrin som helhet innebiir planerna, att man under lgOotalets

senare hiilft skall 6ka produktionen med ca 7 procent Per 1r, dvs. i

ungefiir samma takt som under decenniets forsta hilft. En analys av

avsittningsm<ijligheterna i Sverige och utomlands pekar emellertid pfl

att avsflttningen for industrins produkter knappast kommer att kunna

oka med mer iin 6t lz, hrigst 6 procent per ir. Ett fdrverkligande, 4v

produktionsplanerna fcirefaller sllunda foga sannolikt frln efterfrflge-

sidan sett.

Resultatet blir ungefiir detsamma om man bedomer planerna frin

utbudssidan, dvs. undersdker industrins miijligheter att dra f,t sig tr-

betskraft och kapital i den utstrd,ckning som erfordras fdr den plane-

rade produktionen. Situationen pe sflvll arbetsmarknaden som kapital-

marknaden talar for att den <ivre griinsen for den irliga produktions-

okningen inte kommer att kunna ligga hogre ?in ca b n 6 Procent.

tltvecklingen rrnd.er l9?O-talet

Fdr industrin som helhet kommer tillgingen pfl arbetskraft, r?iknad i

antal arbetstimmar, med all sannolikhet att minska under tgTetalet.

Det fcirefaller rimligt att anta att minskningen blir omkring b procent

rtknat pfl hela tioirsperioden. Kan industrin i en sfldan situation oka

produktionen med b I bt|, procent per flr, dvs. i den takt som berlk-

nats fcir rg6o-talets senare hiilft? Svaret iir bl. a. beroende pl vilket anta-

gande man g<ir om investeringsverksamhetens omfattning. Konkurr€r;

sen om samhillsekonomins totala investeringsutrymme kommer sanno-

likt att bli hflrd dven under rg7o-talet och det ?ir inte troligt att in-

dustrins andel av detta utrymme kommer att iika sflrskilt mycket. Gjorda

kalkyler pekar pt att en dkning av industriinvesteringarna med i ge-

nomsnitt 5 i 6 procent per flr torde vara det mesta man kan rikna med.

Under sfldana omstflndigheter och under rimliga antaganden om den

fortsatta tekniska utvecklingen iir det inte troligt att produktionen kan

stiga med mer dn ca b procent per fir. Avsiittningsutrymmet fdr industri-

produkter har likaledes beriiknats v[xa med i genomsnitt 5 procent per

flr.

I

Tabell L lndustrins produktionsutveckling t95O-1970

futig procentuell rikning

Bransch

r 965-r g7oFdretagens IUI:s

r g5o-r 96o r 96o-1 965 planer kalky I

Gnrvindustri

Jern- och metallverk

Vertstadsindtrstri (exkl. varv)

Varv

Jord- och stenindustri

Triiindrrstri

Massa-, pappers- och wallboardindustri

Pappersvaru- och grafuk industri

Livsmedelsindustri (inkl. dryckesvaru-

och tobaksindustri)

Textilindustri

Konfektionsindustri

Sko- och lnderindustri

Gummivaruindustri

Kernisk indrrstri

Hela industrin

4198r r

615

3r7

4rrr r5

5rB219

216

I r 3

or7

o r r

5r8

5ro

4rG

7rr

9rB8r6

4rG8rg

615

512

712

3'3212

419r 1 3

812

8 r r

79

5 36l61 2

6 2

7 71 2 1 2

7 5

Utredningen kommer allbe dn den slutsatsen, att svensk industri

under de nirmaste rb flren knappast kan expandera lika snabbt som

under r96o-talets forsta hilft. Detta giiller industrin som helhet betrak-

tad. For de olika branscherna varierar naturligtvis framtidsperspektiven.

I tabell I redovisas institutets kalkyl for produktionsutvecklingen rg6b-

tgTo i de r4 huvudbranscher som industrin uppdelats i. Som jiimfcirelse

redovisas ocksfl den historiska utvecklingen samt den produktionsdk-

ning som skulle lgu rum, om foretagens planer forverkligades.

De kalkyler som gjorts har nf,rmast haft karaktlren av maximialter-

nativ. Underscikningen har till stor del varit inriktad pe de faktorer,

som begriinsar expansionsrncijligheterna. Nflgon prognos i ordets egent-

Iiga mening har inte utforts. Dlrtill har m<ijligheterna att gora forut-

s[gelser om bl. a. den yttre ram, inorn vilken industrin arbetar, varit

alltfcir sme. Till denna yttre ram hcir exempelvis den ekonomiska tilt-

vtxten inom ovriga delar av svenskt niiringsliv, den ekonomiska till-

vixten i andra lflnder, den tekniska utvecklingen, den ekonomiska

politikens utformning i vflrt land, den handelspolitiska utvecklingen i

virlden och kommande forlndringar i vlrt lands internationella kon-

kurrenskraft. Dessa forhflllanden diskuteras i boken, men osdkerheten i

bedrimningarna blir med nridvflndighet betydande.

UTVECKLINGSTENDENSER FON SVENSK STALINDUSTNI

Stilindustrin ilr en av de branscher som under den senaste tiden har

fitt kiinna pfl en allt hirdare internationell konkurrens, framfor allt

i form av en sjunkande prisnivfl, vilken allvarligt pflverkat lcinsamheten.

Eftersom prisfallet intriiffat under en god avsflttningskonjunktur, kan

det vara skiil att undersoka, om svlrigheterna kan beriiknas vara av

konjunkturell art och alltsfl rivergiende, eller om de ilr av mer varaktig

karaktilr. Kommer med andra ord den svenska stilindustrin att kunna

fortsfltta att utvecklas i samma snabba takt som hittills under efter-

krigsperioden? Kommer den civer huvud taget att dverleva? For lflng-

tidsutredningen var detta vlsentliga frf,.gor att fe besvarade. Stilin-

dustrin var d?irfor en av de branscher som blev foremf,.l fcir en speciell

utrednirg inom ramen for institutets allminna engagemang i arbetet

med lflngtidsutredningen.

>Utaecklingstendenser ftir suensk, stdlindustrirr, forfattad av professor

Erik Ruist, publicerades i maj och innehflller en analys av stfllindustrins

liige idag och dess framtidsutsikter. Av prognosen for den svenska stfll-

forbrukningen framgflr, att man under de nirmaste rb flren mlste

rilkna med en lflngsammare okning in den som kunnat observeras hit-

tills under efterkrigsperioden och som har uppgitt till drygt E procent

om flret. En orsak hiirtill dr att konkurrensen frin lflttmetaller och

plaster i framtiden kommer att gcira sig mera giillande iin hittills, €o

annan och viktigare [r att hcigvirdiga stfll ersfltter lflg-vlrdiga, varigenom

konstruktionerna kan goras smflckrare och stfllfltgflngen bli mind.re. I

ton rflknat forutses stfllfcirbrukningen fram till rgSo komma att oka

med drygt g procent per ir, i vlrde med knappt 4 procent per f,.r.

I vilken mfln den svenska stllindustrins avs[ttnirg pn hemmamark-

naden kommer att dka snabbare eller lingsammare ?in den totala fcir-

t o

Diagrarn l. Priser pA stAngsdl lgsg-lg65

Kr per ton

De wenska jlrnverkenrgrundprls

Konti nentalt exportprls(enl. Metal Bulletln)

61 6t

De sveruka hemmamarknadspriserna utvecklar sig parallellt med v?irldsmarknadspriserna,h?ir avspeglade i det kontinentala exporttrlriset.

brukningen beror pe dess konkurrenskraft. F. n. svarar importen fcir

en tredjedel av fcirbrukningen och om $vensk stilindustri inte kan

prisrniissigt konkurrera, kommer andelen att cika. En genomging av

hur vflrldsmarknadspriserna och diirmed de $venska importpriserna

bestflms visar, att nflgra nimnvflrda prisstegringar inte kan fcirvlntas

under de nf,rmaste 6.ren. Den nuvarande dverkapaciteten kommer tro-

Iigen att bestl fltskilligu flr [nnu. Viirldsmarknadspriset kommer diir-

I t

:\

-\

/\

{\

for liksom nu att bestimmas av priset for de marginella kvantiteter

som avsf,tts pi export av stora jiirnverk i Europa, vilka med alla medel

frirsoker hrija sitt kapacitetsutnyttjande. Kostnadsj?imfcirelser visar att

produktionskostnaderna i svenska verk knappast nr hogre in i utl[ndska

av samma storlek, men att stordriftsfordelarna inom stilbranschen ir

avsevflrda, varfcir mflnga av de storsta verken pn kontinenten och i

Storbritannien torde ha en formflnligare kostnadsbild iin de svenska.

Om diirtill virldsmarknadspriserna sjunker ner till de rorliga kostna-

d,erna hos effektiva kontinentala verk, kan de svenska verken knappast

fe alla sina kostnader tiickta trots befintligt tull- och fraktskydd. Stor

risk fcireligger diirfcir att importandelen kommer att stiga.

F6r fltminstone vissa typer av specialstfll flr situationen nigot ljusare

iin fdr det enklare handelsstilet. Genom ett visst tekniskt fcirsprflng

kan de svenska producenterna i mflnga fall erbjuda blttre kvaliteter

in konkurrenterna. Genom specialisering pe vissa produkttyper kan de

pe dessa omriden ocksi. ge god service it kunderna. For att bibehilla

sitt forsprirg krflvs emellertid att stfllforetagen satsar pfl forsknitg och

produktutveckling.

Aven fcir handelsstfllsproducenterna torde en specialisering komma

att bli nddvlndig. Utredningen kommer till den slutsatsen, att om en

sfldan specialisering kommer till stflnd och om inte den nuvarande

stflIkrisen i viirlden for med sig en okad grad av protektionism, bor

svensk stitindustri iven i framtiden kunna uppvisa en sfldan lonsamhet,

att den kan attrahera kapital och diirmed fortsiitta att expandera. Det

dr emellertid orealistiskt att frarn till rgSo rflkna med en starkare pro-

duktionsdkning ?in b procent per f,.r.

PETROKEMISKA UTVECKLINGSLINJER

Det viktigaste avsflttningsomridet for petrokemiska produkter [r till-

verkningen av plaster, dflri inrflknat bl. a. syntetiskt gummi och synte-

tiska fibrer. Si sent som i b6rjan av rgOo-talet var Sveriges petrokemiska

industri av ringa omfattning. Sedan 196g, de en sidan industri starta-

des i stor skala i Stenungsund, har emellertid utvecklingen pfl detta

t 2

omrede gert mycket snabbt frarnit; bl. a, skall verksamheten i Stenung

sund mingdubblas.

I den flr rgbb av IUI utgivna boken ,Kemisk industri, ingick bl. a.

en analys av den petrokemiska industrin, men denna analys hcills pfl

ett allrniint plan och gick inte ndrmare in pfl branschCns produkter.

Fcir att ge <ikad kunskap pi detta omride har forre chefen fcir Kemi-

kontoret, fil. dr Peter Fitger, skrivit den under f,.ret publicerade skriften

>Petrokemisha utaechlingsli,nierr. Fdrfattaren belyser i sitt arbete vik-

tigare drag i branschens utveckling, ger en civersikt <iver de olika Pro-

duktern?, deras framstiillning och anvindningsomriden samt skisserar

det troliga framtidsperspektivet fcir virt lands petrokemiska industri.

INDI'STRINS FINANSIERING 1955-T962

Problem med anknytning till fciretagens kapitalanskaffning har liinge

varit foremil for forsknirg inom institutet. Bl. a. underscikte professor

Erik DahmCn i slutet av rg5o-talet finansieringsftirhflllandena fcir drygt

4oo industriforetag under flren lgfo-lgbb. Det framgick dflrvid, att fore-

tagen i stor utstrdckning hade sj[lvfinansierat sina investeringar under

tg5o-talets fcirsta hiilft.

De totala industriinvesteringarna stagnerade under flren 196z, 1963

och 1964. Till en del torde detta ha sammanhdngt med den forsflmritg

av det genomsnittliga vinstliiget inom industrin, sorn intr?idde i bdrjan

av rg6etalet. ATP-systemets inforande minskade ocksfl fciretagens mdi-

ligheter att finansiera investeringar med avsilttningar till egna Pen-

sionsfonder. Detta gav n?iring flt antagandena att industrins investe-

r ingsverksamheth[mmadespf lgrundavf inansier ingssvf l r igheter

bflde interna och externa.

Mot denna bakgrund pflborjades fdr ett par &r sedan inom institutet

en ny underscikning av ett urval industriforetags finansieringsforhflllan-

den. Resultat€n publicerades under flret i boken ulndustrins finansie-

ring tg55-62r, forfattad av civilekonom Bengt-Gdran Ltiwenthal. Av-

sikten med arbetet har varit bl. a. att soka klarliigga hur fciretagens

sj?ilvfinansiering av investeringar i fast realkapital (varmed i under-

sokningen avses fastigheter, maskiner, inventarier m. m. d[remot ej

*z - 6?+zgs r3

Diagram 2. Antalet ldretag i olika branscher och i hela undensiiLningspopu-lationen procentuellt tiird,elade etter sparand.eflnansteringensatorlek, 1955-1962 son en lttaArsperiod

Procent

60r

.'Fzofo L

Procent

;FirM

Malm., mehff. ochverkstadrlndustrl

'F'F20 l-

oLoSkogs"och trilndustrl

60 r-

1|dGraflsk Industrl ochprppersf6rddllng

6o r

ildTextlh' lider. ochgummlvrrulndurtrl

8 0 rl.

;F ililrif ffi lllll

Knfwerk

* [

l[dlropulationen

:li[J

Llvrmedelsindustrl

toFeof4'F20 l-dL- *

Kcmisk*eknlsk Induarl

80

60

t0

20

0

t4

rI

tl-l-

t s ffi lllllBrqk och 6,vrig kom.binend indu*,rl

Sparandefl nanslering :

llllf zc-too pro€enc

@ st-zs .l

Nl 26- s0 D

tr 0-2s D

Iager, aktier o. d:) har utvecklats under senare ir. Dessutom har stude-

rats sambanden mellan e ena sidan fciretagens finansiering, och e, den

andra ftiretagens branschtillhiirighet, expansionstakt och storlek.

Underscikningen av$er tidsperioden rgbb-rg6z. Som kiillmaterial an-

viindes dels ftiretagens officiella flrsredovisningar, dels primiirrnaterialet

till statistiska centralbyrlns s. k. vinststatistik. Frfln vinststatistiken er-

hdlts en urvalsram pt 1bg industrifdretag i aktiebolagsform. Av dessa

759 fdretag studerades ett slumpmflssigt urval pfl g rb fciretag. De upp-giftea som insamlades fcir de Blb fciretagen, riiknades direfter upp tillunderscikningspopulationens nivfl.

Av undersdkningen framgflr, att fciretagens avsflttningar till egnapensionsstiftelser minskade kraftigt under r g5o-talets sista och r 96o-talets fcirsta flr som en fdljd av ATP:s infcirande. Detta kom att spelaen stor roll fcir industrins finansieringsfrirhillanden. Industrins avsitt-ningar till egna pensions- och personalstiftelser lflg p[ sin hcigsta nivfl1958 och utgjorde de rs procent av dess totala anskaffning av kapital.Under flren 196o, 196r och rg6e utgjorde dessa avsd,ttningar endast rprocent av industrins kapitalanskaffning. I stiillet tiickte indusrrin un-der dessa flr en cikande del av sitt kapitalbehov med externa med,el,

dvs. genom olika former av upplflnirg samt nyemissioner av aktier. De

externa medlens andel av industrins totala anskaffning av kapital steghfirigenom frfln 20 Procent flr rgbS titl g4 procent 196r. Vidare blevfdretagen tvungna att ta i ansprik en betydande del av sina likvidamedel, dvs. kassa-, bank- och postgiromedel. Som ett mltt pfl industrins

ftirs?imrade likviditet under rg6o-talets fcirsta flr kan anges att relationen

rnellan fciretagens likvida medel och deras omsflttning sjcink frfln r g

Procenr lgSg rill 7 procent rg6e.

Ftir att undersoka om finansieringsfcirhtllandena varit annorlundafcir vissa foretag in fcir andra delades fdretagen upp i storleksgrupper,exPansionsgrupper och branscher. En uppdelning pt storleksgruppervisar att mindre foretag varmed hiir avses fciretag med mindre flnsoo syssels atta - var mer beroende av externa medel iln strirre fciretag,dvs. sf,.dana med liigst soo sysselsatta. Trots detta var aktie- och obliga-tionsemissioner betydligt vanligare i de stcirre f<iretagen in i de mindre.

r5

Tabell 2. Genomsnittlig sparandoflnansiering av investeringarna 1955-1962

ttir 759 industrilOretag

Bransch'

Andel av investeringarna somkunnat finansieras med egetsparande under perioden,

procent

Malm-, meta[- och verkstadsindutri

Jord- och stenihdustriSkogs- och triiindusriGrafrsk industri och pappersforiidlingLivsmedelsindustriTextil-, liider- och gummivanrindustriKemisk-teknisk industriKrafwerkBruk och ovrig kombinerad industri

Samtliga branscher

Anm.:, Med sparande avses summan av redovisad vinst minus avsittning till ut'

delning avskrivningar, avsiittningar till egna fonder, halva avsiittningen till in'

vesteringsfond och halva ftiriindringen i varulagerreserven.

Med investeringar avses bruttoinvesteringar i fastigheter, maskiner och inventarier.

I foretag som expanderat snabbt okade bide sparande och externa

medel hastigare d.n i foretag med li.ngsam exPansionstakt. De forra

fdretagen var betydligt mer beroende av externa medel fln de senare.

Detta fcirklaras delvis av att de snabbt expanderande foretagen for-

utom sin investeringsverksamhet i byggttader, maskiner fii,. m. ilven

hade en avsevert mer omfattande uppbyggnad av sina omsflttningstill-

gingar, dvs. lager, likvida medel och finansiella tillgtngsr, iin de ling-

samt expanderande fiiretagen.

Som framgflr av tabell z skilde sig de olika branscherna inte si myc.

ker frfln varandra betrf,ffande den genomsnittliga sjiilvfinansierings-

graden under perioden. Spridningen mellan foretagen inom respektive

bransch var dlremot stor. Av diagram z kan bl. a. utliisas att en fjflrdedel

av foretagen inom textil-, liider- och gummivaruindustrin inte ens kunde

sjiilvfinansiera zb procent av sina investeringar, medan samtliga foretag

inom exempelvis bruksindustrin uppnfldde denna sjfllvfinansieringsgrad.

r 6

7+7r686 t

7464

727677

73

-NIODELL OCII OBSTRVATIONER

Institutets fortsatta stud,ier av den svenska input-output-modellen ftir

rgbl har under flret publicerats under titeln ,Mod,ell och obseruat;i,oner.

En stud,ie a,a empirisk anknytning och aggregation ftir en li,niiir Pro-duhtionsmodellr. Fdrfattaren, fil. dr Bengt Hiiglurd, framlade den

7 maj 1966 studien som en akademisk avhan{li+S vid Lunds universitet.

Studien behandlar de aggregationsproblem som uppsdr de en given

teoretisk produktionsmodell konfronteras med empiriska observationer

och innehiller bl. a. ber?ikningar rcirande effekten av aggFegationer ut-

fcirda pfl den svenska input-output-modellen 1957. I sistnflmnda modell

lr det svenska niiringslivet uppdelat pn v7 producerande sektorer. For

minga av de frigor som modellen flr avsedd att besvara erfordras dock

ej en sfl detaljerad uppdelning. De mindre detaljerade modeller ?ir

lflttare att hantera och billigare att utnyttja, har en komprimering av

den ursprungliga modellen ansetts onskvflrd. En sfldan komprimering

har utforts och de tvl mindre modeller som redovisas i und.erscikningen

omfattar ffi respektive lg producerande sektorer.

JORDBRUKSPOLITIKENS MAL OCII MEDEL

I institutets underscikning om svenskt jordbruk och svensk jordbruks-

politik har under flret publicerats en skrift benlmnd "lordbruhspoli-tihens mdl och medelr. Skriften flr forfattad av laborator Odd Gul-

brandsen och professor Assar Lindbeck. Huvudsyftet med skriften har

varit att analysera innebcirden av vissa ientrala mfll for jordbrukspoliti-

ken mot bakgrunden av de ekonorniska frirhitlandena i jordbruket.

Eftersom jordbruket Ir en niring, som i betydande omfattning erhiller

statligt st<id, ir den statliga jordbrukspolitiken och utformningen av

stodet av stort allm?int intresse. Vidare har avflyttningen frfln jord-

bruket utgjort ett av de viktigaste arbetskraftstillskotten fcir andra nd-

ringsgrenar.

Enligt underscikningsresultaten ?ir jordbrukets produktivitet endast

ungefflr hiilften si hitg som den inom andra nilringsgrenar. Om man

rnlter prod.uktiviteten i viirldsmarknadspriser, blir den endast en fjiirde-

r7

Diagrarrr 3. tltvecklingen av arbetskraft och antal f6retag i jordbruket 1937-1965

1 000-tsl

700

600

\

\

--- a \ - , - - \\. \

- t - . t r r r ?

r . O . . a . a a

t . a . t r \ r \

- - -, . O r

. . . . ] :

\ . \ . \ .

_ r \

:;i. 1

o \ . a 1

r \

s00

400

300

200

100

1937 40 45 50 55 60 65

- Arsorbetqre i fordbruket- - - F6retcgare i jordbruk med binciringcr

:'''.''' : i,ililH::::il::,"er 2 ho

Ktillor: Uppgtfter ang. A och D: Jordbruksekonomiska meddelanden.

)> > B: Skattetaxeringarna, SOS.

)>

l 8

del av dvriga niiringars. Av jordbrukets ca 4 miljarder stora bidrag

till bruttonationalprodukten utgcirs niimligen ungefiir hiilften av pris-

stcid via grinsskyddet (utciver det griinsskydd som i genomsnitt g?iller

fcir tivriga niiringar). Dessutom utgflr omkring goo miljoner kronor i

subventioner till jordbruket via statsbudgeten.

Pe grund av den i ekonomisk mening ltga produktiviteten i jord-

bruket kan, s?irskilt pe Hng sikt, betydande samhiillsekonomiska vinster

gciras genom att civerfcira produktionsfaktorer frfln jordbruket till andra

nf,ringar. En sfldan <iverf<iring flr ocksfl, som framg&r av diagram !, pn

gflng, s?irskilt vad giiller arbetskraften som for niirvarande rninskar rned

ca go ooo fusarbetare per ir, vilket motsvarar 8 procent av den nuva-

rande arbetsinsatsen om ca sbo ooo irsarbetare. Denna kraftiga avglng

av arbetskraft har emellertid icke varit tillriicklig for att mera pitagligt

utjimna skillnaderna i produktivitet mellan jordbruk och andra n[-

ringar. Anledningen hiirtill anfcirs vara dels att produktionen iir sfl stor

att man dnnu tar i ansprflk mark med ganska ltg avkastningsfcirmflga,

dels att fdretagsstrukturen ?ir synnerligen ogynnsam i f<irhflllande rill

den ekonomiskt optim ala. Medelarealen i jordbruket iir sfllunda en-

dast ca 16 ha och notkreatursbesittningen i genomsnitt endast 7 kor,

medan ett nlgorlunda effektivt foretag behciver vara ungefflr tio ginger

si stort.

En central uppgift fdr jordbrukspolitiken flr sfllunda att medverka

till en sfldan krympning och omstrukturerirg av jordbruket att pro-

duktiviteten i denna niring nd.rmar sig den inorn iivriga nd,ringar.

Om man vill uppriitthllla en viss beredsk"p fcir livsmedelsfcirscirjning

i hiindelse av en framtida avspilrrning kan emellertid kry*pningen av

jordbruket icke bedrivas sl lflngt sorn skulle vara fallet vid en anpass-

ning till de rfldande v?irldsmarknadspriserna. I skriften gcirs en kalkyl

<iver omfattningen av det jordbruk som, tillsarnmans med lager, skulle

vara tillrickligt for att sflkra livsmedelsfcirscirjningen i en sidan sirua-

tion. Enligt denna kalkyl skulle produktionsvolymen kunna krympas

rned zb I go procent i f<irhillande till den nuvarande. Vid en nflgor-

lunda effektiv ftiretagsstruktur skulle den samhflllsekonomiska kostna-

den fcir jordbruket komma att uppge tiil ungefiir r miljard kronor per

r9

flr. Detta kan j?imfriras med den samhiillsekonomiska kostnaden av att

pi ling sikt bevara jordbruket i nuvarande storlek och struktur, vilken

[r ca 4 miljarder kronor per ir.

I skriften diskuteras olika medel, som liimpar sig fcir att $tyra det

svenska jordbrukets utveckling i antydd riktning. Diirvid behandlas

prispolitiken mesr utfcirligt, eftersom denna [r det i sirklass kraftful'

laste jordbrukspolitiska medlet. Vidare diskuteras mcijliga kombina-

rioner av jordbrukspolitiska medel for att ni uppstflllda mf,.I. Den all-

mflnna slutsatsen iir, att den mest effektiva medelskombinationen synes

vara en viss realpriss?inkning pi jordbruksprodukter kombinerad med

riirligherssrimulerande fltgiirder, sf,som arbetsmarknads- och kreditpoli-

tiska insatser, samt, vad giiller den ?ildre jordbruksbefolkningen, social'

politiska stddfltgflrder.

GODSTRANSPORTTITVECITLINGEN I STORBRITANNIEN

Liksom i minga andra liinder har transportsystemet i Storbritannien

under efterkrigstiden undergf,.tt en genomgripande omvandling. Frin

tgbs till 1965 okade lastbilarnas transportarbete med rr8 Procent, me-

dan jlrnvflgarnas godstransporter minskade med g r procent. Lastbilen

har under senare flr kommit art bli det viktigaste godstransportmedlet

och svarar idag for 6 r procent av det totala inrikes godstransportarbetet.

Jiirnv?igarnas andel uppgflr till ry procent och ovriga transPortmedels

till rG procenr. Derta iir uppgifter hiimtade ur den under flret utgivna

skriften,Godstransportutaecklingen i, Storbritannienr, forfattad av fil.

lic. Lars Kritz.

Arbetet ger en oversikt over utvecklingstendenserna under efterkrigs-

tiden och de transportproblem man stflr infcir idag - problem som har

mflnga gemensamma drag med dem i vflrt land. Relativt utforligt be-

handlas institutionella f<irhflllanden och aktuella utredningar, alltifrfln

nationaliseringen av j?irnvflgarna och fjflrrtrafikflkerierna under senare

hiilften av rg4o-talet fram titl lord Beechings aktuella rationaliserings-

planer fcir jzirnvflgarna. Vidare diskuteras framtidsutsikterna fcir lastbils-

och jiirnvflgsrransporterna med utgflngspunkt frfln de senast offenttig'

gjorda prognoserna.

2()

Diagrarn 4. Godstrangportarbetots utveckling i Storbritannien fiir olika tran-sportrnedel tg52-1965

Mil jarderton-mi les

45

/

/

/

Lastbil

\.lr' \ Jiirr (eg

--..--

-/Ku :sjofart{ pipel inesf kanaler

019s2 56 58 60 62 64

Kalla: Fcir iren 1952-62: Ministry of Transport, Statistical Paper No. 2: Suraey of Road

Goods Transport 1962, Final Results, Part /, H.M.S.O. 1964, Table V.

For Aren 1963-65: British Railways Board, Annual Report and Accounts, 1964, rg65,

Statistics 5-8. The National Plan, 1965, Table r2.r, Ministry of Transport, Tran-sport Policlt, II.M.S.O. 1966, s. tg.

British Railways har pt olika sett sokt viinda den nedfltgf,.ende kurvan

fcir godstransporterna och dflrigenom minska de kraftiga driftsunder-

skotten. En av de intressantaste nyheterna i d.et sammanhanget ir in-

fcirandet av en speciell typ av containerteg, s. k. liner trains. De nya

containertegen, som vd.ckt stor uppmerksamhet dven i andra lflnder,

bestir av permanent hopkopplade tfigs?itt, som transporterar containers

river forhflllandevis lflnga avstflnd i snabb och tidtabellsbunden trafik.

Fcir dessa tflg inrittas sflrskilda terminaler, diir godsbehflllarna, som

*3 - 6742gs 2 r

vanligen lastar so ton, omlastas till eller frfln lastbilar. Systemet bygger

pfl tanken att kombinera jiirnviigs- och lastbilstrafik pfl sfldant sttt att

bflda transportmedlens fordelar blst tas till vara och sfl att snabba

"dcirr-till-ddrr-transport€rr kan erbjudas. Niir systemet blir fullt utbyggt

skall det bestf,, av ca bo terminaler och ca too linjer.

Inom British Railways har man stora forvlntningar pfl den framtida

containertegsffafiken. Enligt gjorda marknadsundersokningar skulle det

nya transPortsystemet kunna dra till sig en betydande miingd av det

gods som idag gflr med lastbil. Vidare skulle en stor del av det gods

som nu gir i reguljiir jnrnviigstrafik kunna transporteras mer ekono-

miskt med de nya containertf,gen. I den nya skriften frfln institutet

ifrf,.gasfltts nflgot prosnosernas realism. Pe j?irnviigshen riknar man

niimligen med att kunna konkurrera framgf,.ngsrikt med lastbilarna

dven pi sfl relativt korta avstf,.nd som roo-2bo km, vilket forefaller vil

optimistiskt. En annan viisentlig del av moderniseringsprogrammet for

j?irnviigarna lr en kraftig minskning av antalet stationer och en ned-

skiirning av linjenltets omfattning.

I de senaste prognoserna forutses en okning av j?irnvzigstransporterna

komma till stflnd.. Enligt en av National Institute of Economic and So-

cial Research publicerad prognos berdknas godstransportarbetet pfl

jlirnv?ig oka med 2,7 procent per flr frfln ry6ol6z till rgTb.Detta skulle

innebflra en markant awikelse frfln trenden under de senaste tio i.ren,

dfl jflrnvd-qarnas godstransporter minskade med 3 procent per 8.r. Fram

till flr ryjb antas emellertid lastbilstransporterna oka dnnu snabbare

etr jflrnvflgstransporterna. Detta skulle medfcira en fortsatt nedgflng fcir

jiirnviigarnas andel av det totala godstransportarbetet.

Forskningsprojekt under arbete

NESTKONSUI\'|[TIONEN

Syftet med denna studie iir att analysera resekonsumtionens utveckling

under flren rgbo-r964, att studera utfallet av institutets tidigare prog-

noser pfl detta omride samt att gcira en prognos fcir konsumenternas

reseutgifter flr tg7b.

Resekon$umtionen steg under perioden tgbo-t g6+ starkast av kon-

sumtionens alla huvudgrupper och utgjorde tg64 ca 14 procent av den

totala privata konsumtionen. Resegruppen rivertriiffas dlrmed endast

av huvudgrupperna livsmedel och bostad. Totalt steg priserna fcir de

varor och tjflnster som inglr i resegruppen under denna period med

5,8 Procent eller nflgot lflngsammare fln den allmiinna prisnivfln. Den

mest pitaglig" tendensen i frlga om resekonsumtionen har varit privat-

bilisrnens expansion. Det totala transportarbetet i frlga om personer

steg under perioden rgbo-r g6+ frln r8 till 6z miljarder p€rsonkilome-

ter. Denna cikning hiinfrirde sig praktiskt taget helt till anvdndningen

av egna fordon. .

Personbilsbestdndet i Sverige har stigit rnycket snabbt och bildtheten

(antal personbilar per t ooo invflnare) steg frf,.n g6 ir lgbo till zgt flr

rg6b. Sedan ryb4 har bilbestflndets utveckling fciljt en i stort sett rilt

Iinje med en flrlig cikning av bestindet med r ro-lgo tusen bilar och

det totala personbilsbestindet uppgick vid lg6b flrs slut till ndra r,8

miljoner bilar. I diagram b visas personbilsbestflndets utveckling under

perioden rg4g-rg6b.

Bilbestflndets filderssammansflttnirg har under perioden markant fcir-

dndrats. Ar lgbo utgjordes tvfl tredjedelar av bestflndet av ro-iriga och

ildre bilar, men sedan dess har bestflndet fciryngrats kraftigt och i mit-

ten av rgGotalet var endast 7-g procent av bilarna iildre iin to flr. Bil-

bestlndets genomsnittliga fllderskvalitet har silunda stigit under perio-

den. Genomsnittligt sett har bilarna ocksfl blivit strirre genom att

23

Diagrarn 5. Porsonbilsbest&nd, nyregistreringar och skrotningar i Sverigetg4g-1965

1000-tal bilar2 000

1750

1 500

1 250

1 000

750

500

2s0

0

150

Nyregistreringar

Skrotningar

1949 s0 51 52 53 54 5s 56 s7

Kalla: Centrala Bilregistret.

mellanvagnarna bilar med tj?instevikt mellan I ooo och r soo kg

cikat sin andel av det totala bilbestflndet.

Prognosen for bilbestflndets utveckling fram till ry7b bygger pi sepa-

rata prognoser fcir bestflndet, nyinkcipen och skrotningarna. Eftersom

l i k h e t e n b e s t i . n d s f i i r ? i n d r i n g : n y i n k d p - s k r o t n i n g a l l t i d

g?illea kan fcir varje storhet en indirekt prognos erhflllas frfln prognosen

24

Diagram, 6. Personbils#ithet och konsumtion per capita i o1ika l6nd,er 196g

Logaritmisk skala

Antal bi lar per1 000 invAnare

400r x

%;(f

/7'//

f

10 Schweiz11 ls land1 2 . B e l g i e n13 Norge14 Osterr ikc15 l ta l ien16 Hol land17 F in land

(o* r usA

g.8 'n

2 Kanada3 Nya Zeeland4 Australien5 Sverige6 Frankrike7 Storbritannien8 Danmark9 Visttyskland

10090

80

70

60

1 6a

.77

, , ., , , , _J, i: i::: l: lsumtion600 800 1000 1s00 2000 3o0o [ii-aorr.,.

Kallor: Statistisk irsbok fcir Sverige, Yearbook of National Accounts Statistics.

<iver de tvfl andra storheterna. Diirmed fdreligger en mcijlighet att kon-

trollera Prognosernas inbordes konsistens. Overensstlmmelsen mellan

de direkta och indirekta prognoserna har visat sig vara mycket bra. Som

fcirklarande variabler fcir bilkonsumtionen anvends framfor allt inkomst-

utvecklingen och den relativa prisutvecklingen pe bilar och biltjiinster.

Belysande fcir sambandet mellan inkomst och bilinkop [r diagram O,som visar hur biltiitheten i olika linder cikar med stigande inkomstnivfl,

rniitt sflsom total per capita-konsumtion.

Efterfrflgeutvecklingen pe de kollektiua fcirdmedlens tjiinster priiglasav vissa f<irskjutningar i resornas sammansetmirg. I korthet kan dessafcirskjutningar sflgas innebflra, att resor pe korta och medellflnga strflc-

25

kor har minskat, att lflngflrdsresor har okat i antal och att lokalresor

i stort sett varit ofcirlindrade.

Prognosen angflende utvecklingen av de kollektiva transportmedlens

tjflnster bygger pfl hypotesen att efterfrflgan bestdms av inkomster och

personbilstflthet. Efterfrflgan pfl kollektiva resor kommer enligt prog-

nosen att stiga endast obetydligt. De viktigaste inslagen berlknas diirvid

bli en fortsatt iikning av llnga resor. Inrikesflyget expanderar snabbast

och kommer att i <ikad grad konkurrera med linga tigresor. Pe korta

och medellflnga avstf,,nd kommer j?irnvflgsresorna att minska och dessa

resor civertas av bussar. Fcir kollektiva resor i storstiderna forutses en

mycket lflngsam okning.

Charterflygets expansion har varit mycket stark. Denna utveckling

antas sammanhiinga med cikade inkomster, lflngre semester och inte

minst med att charterflyget kunnat hfllla lflgre priser iin linjeflyget.

Flera tecken tyder dock pfl att prisskillnaden mellan linjeflyg och char-

terflyg i fortslttningen kommer att minska.

Prognoser har ocksi utarbetats frir resekonsumtionens owiga, mindre

omfattande, undergrupper. Bestflndet av motorcyhlar och mopeder har

sjunkit under hela rg6otalet och nedgflnsn vdntas forts?itta under

prognosperioden. I stiillet fcirutses cyhelktipen komma att oka, om 1n

Iflngsamt.

B EKLAOTVN,D SK O NSUMTI ONEN

Inom institutet har prognoser fdr bekliidnadskonsumtionen senast pub-

licerats i den flr r 96o utgivna skriften "IUI:s konsumtionsprogno$ fdr

ir rg6b. En granskning och revidering.u De prognosf,.ret nu passerats

har det funnits anlednitg att stiilla frflgan: har prognos och verklighet

civerensstilmt?

Det forsta svaret h?irpfl dr, att den bild av textilmarknadens allmf,nna

utveckling som gavs redan ryb7 visat sig vara korrekt. Emot uppfatt-

ningen om stagnation f<ir textil, som hystes pfl en hel del heil, f,ven

inom branschen, stiilldes prognosen expansion och omvandling: flter-

tagen kvantitativ tillv?ixt frir ,fiirdigv?rorr, differentiering och kvalita-

tiv omvandling inom varugruppen, okad vikt vid anvindningsegenska-

zG

Per, den ldtta konfektionens genombrott, de nya textilfibrernas fort-satta frarnmarsch, de gamla textilmaterialens motoffensiv. Kort uttryckt

den okande levnadsstandarden skulle liimna utdelnirg ocksi pfl be-kliidnadssektorn. Det finns i dug, dfl vi kan ntitta i facitr, icke mycketatt tilliigga eller dra ifrfln hflrvidl"g. For textilindustrins framtidspla-nering fcir omstdllningen under lg5o-talets textilkris torde prog.nosen ha varit av stort, sflvil psykologiskt som sakligt, vdrde.

Vill man bedcirna utfallet av de siffermiissiga prognoserna iir svaretdock inte lika liitt och odiskutabelt. Forst rf,,der en hel del oklarher omeverkligheten" - om vilka tillviixttal, som riitteligen bcir jdmfciras medprognosens. Fcir ett varuomride som det textila, med ytterligt stort an-tal varuslag vilka stiindigt dr foremil fcir fciriindring, dr varje jnmfci-

relse <iver en lflngre tidsperiod problematisk. Det har ocksfl skett diverserent tekniska omleggningar i statistikserierna sedan rgbb. Slutligen sriil-ler en fortgaende penningviirdefcirsimring sina speciella krav pfl miit-tekniken.

Bortsett frfln dessa komplikationer dr det enkla svaret foljande: trikfl-sektorn okade visentligt mera och konfektionssektorn visentligt mind,reiin Prognosen angav; totalt sett skedde en viss overskattning av textil-konsumtionens volymtillvdxt.

Dessa skillnader kan allmflnt sett ledas tillbaka rill tvfl fakrorer. For.det fcirsta synes prissidan ha spelat en stcirre roll iin vf,ntat. Detta tordeha varit den frflmsta grunden till att b€ktednadsvolymen okat minclreln vd,ntat. Den andra huvudfaktorn dr, att vid prognostillfflllet ickeforutsflgs och anteciperades verkan av den tekniska innovationsprocess

som satte in pi trikiomrfldet under senare delen av rg5otalet och somdels gav denna varumarknad en of<irutsedd stark dynamik, dels substi-tutionsvflgen kom atr pflverka konfektionsgruppen.

Pe ffe punkter har nu metodforbittring skett. Fcir det forsta har enordentlig revision av sjiilva grundmaterialet utforts. Prognoserna kanju aldrig bli biittre f,n kunskapen om marknadsurvecklingen, dvs. moj-ligheterna att umfi,tau verkligheten. De tidsserier som ltg till grund forden forsta studien var e ena sidan efterhandskonstruktioner pn basisav befintlig ekonomisk statistik frfln rg?o- och rg3o-talen av tveksam

27

kvalitet. A andra sidan utgjordes de av serier fcir den fcirsta efterkrigr-

tiden, visserligen av biittre kvalitet, men pflverkade av diverse kvarbli-

vande ransoneringseffekter, av importreglering, ay Koreakrisen m. m.

Fcir att fe ett bflttre underl"g ftir den i undersokningen planerade be-

domningen av utvecklingen fram till ry75 behcivdes sfllunda kfillgransk-

ning och oversyn av statistikserierna.

Fcir det andra har de tidigare anvilnda prognosmodellerna frirbiitrats.

V?igen dflrtill har gfltt over fcirdjupad analys och kartllggnirg av mark-nadsstrukturen. Vilka forklaringsfaktorer iir de vdsentliga? Vad lir effek-ten av en fcir?indrad befolkningsstruktur? Vilket inflytande har fciriind-

ringar i varustrukturen? En tredje angreppspunkt, slutligen, har varit

att skaffa fram mera underlag fcir bedomningen av de ukoefficienrer"

inkomst- och priselasticiteter som mflste ingi i en prognosmodell.

Detta har skett genom tidsserieanalys av efterkrigsmaterial, vilket nukan erhlllas fcir tillrlckligt ling period. Ytterligare hflllpunkter ges av

budgetstudier och av internationella jiimf<irelser.

TV-AGANDETS UTVECKLING I SVERIGE 1956-1965

Under f,.ren lgbg-lg6e utarbetades inom institutet en serie oversikterdver TV-Iicensutvecklingen i landet. I dessa rapporter, som utkom halv-

flrsvis eller kvartalsvis, var man framfor allt intresserad av det kortsik-

tiga hflndelseforloppe t.

Vid utgflngen av rg6b fanns civer z miljoner TV-mo*agare i land,er,

vilket innebar att inte mindre dn omkring 70 procent av landets hus-hell innehade TV. De fcirs?iljningen av nya TV-mottagare sed.an en tidtillbaka dessutom huvudsakligen avser s. k. ersdttningskop kan sjllvaintroduktionsstadiet i den svenska TV-utvecklingen nu sdgas ha passe-rats.

Inom institutet utarbetas for niirvarande en sammanfattande dversikt

over TV-utvecklingen i landet. LJtredningen syftar inte enbart till en

deskriptiv redogorelse for utvecklingen utan avser iven att ndrmare

analysera TV-egandets tillv?ixt och spridnirg. Fcirhoppningen iir diirvidatt kunna lflmna ett bidrag till bl. a. forskningen om innovationssprid-

ning.

eB

Diagram, T. Introduktionstdrloppet t6r TV i olika sendaromr&,den

Antal licenserper 1 000 invlnare

250

6 7 8Antal lr efterdet TV-sindareupprittats

Fcir ett studium av spridningsprocesser erbjuder underscikningar av

TV-iigandets regionala utveckling vissa fcirdelar. Fe nyheter torde i

vflrt land ha uppnfltt en si, allmfln spridnirg pn si kort tid. Genom

televerkets kontinuerliga registrering av TV-licenserna finns vidare ett

f<irhillandevis tillfcirlitligt och liittbearbetat kiillmaterial.

Undersdkningen bestir av tvfl huvuddelar, en deskriptiv och en teo-

retisk. I fdrsta delen liiggs huvudvikten vid en beskrivning av televi-

sionsigandets successiva tillviixt och spridnirg.

Inledningsvis behandlas utvecklingen i landet som helhet och j?im-

fdrelser gcirs med utvecklingen i andra lf,nder. Pe det >nationella pla-

n€tr styrs utvecklingen till stor del av televisionsnfltets successiva ut-

byggnad. Det [r av intresse fcir det fortsatta arbetet att konstatera den

genomgflende tendensen till hastigare tillviixt i ett omride ju senare

introduktionen kommer, dvs. den tidpunkt dfl en TV-sindare uppriittas.

Den Tv-ffithet som det i exernpelvis Stockholmsomrldet tog ca sju lr

29

/

-

/7 II /

/r /

,J

I /

/ ./

t/

I Stock2 Gotel3 Sund:4 Skellef , K l r . r r a

rolmortralltel

//, /

,W/

att uPPne tog i Sundsvallsomrfldet ca fem och i Kirunaomrfrdet ca rre

lr. Detta illustreras i diagram 7.Genom att studera en del av landet med likartade mottagningsfor-

hflllanden har det varit mcijtigt att i detalj frilja tillvflxt- och spridnings-

fcirlopPet. Som undersdkningsomride valdes Viistergcitland. Tfltorterna

visade sig diirvid spela en visentlig roll i spridningsfrirloppet. Pe ett

mycket tidigt stadium i utvecklingen var Tv-tetheten, dvs. antalet mot-

tagare per loo hushflll, inte storre i tfltorterna iln i minga andra delar

av undersokningsomrf,,det. Diirefter okade emellertid TV-tfitheten ge-

nomgflende betydligt snabbare i tf,torterna fln i glesbygden.

Pe kartor och profiler over TV-t?itheten framtriider td,tortsmdnstrettydligt. Till en borjan [r de relativa skillnaderna mellan TV-t?itheteni tf,torter av olika storlek och glesbygd betydande. Efterhand utj?imnasde relativa skillnaderna. Fullt tydliga skillnader kvarstflr dock underhela den undersokta perioden.

Fdr att ytterligare ge exempel pfl regionala skillnader i Tv-tflthet

kan nlmnas, att inom Stor-Stockholm uppvisar de yttre omrfldena en

avsevd,rt storre TV-tiithet iin de inre.

Ett mindre landsbygdsomrflde i en annan det av landet, med tvfr

mindre tiitorter, har ocksfl underscikts. Omrfldet omfattar tvi kommuner

med ca z goo hushflll, av vilka drygt 65 procent hade TV viren rg6b.Killmaterialet till denna delundersoknirg har insamlats genom hus-hflllsintervjuer och det har diirigenom varit mrijligt atr i detalj fcilja

spridningsforloppet. Denna mikroundersokning har lilmnat intressanta

bidpg till kunskapen om sjiilva spridningsmekanismen.

I den teoretiska delen av undersokningen analyseras nflgra av de fak-

torer som kan antas ha pf,.verkat TV-utvecklingen. Huvudintresset iignas

flt frigor kring informationsspridnitg i socialt och geografiskt avseend.e.

Inledningsvis presenteras resultat frin den omfattande litteraturen ominnovationsspridning. Vidare diskuteras nflgra teorier och modeller,vilka utvecklats inom olika grenar av konsumtions- och innovations-forskningen. Vissa hypoteser rorande spridningsfcirloppet kan testas medempiriskt material. Detta giiller exempelvis betydelsen av sfldana variab-Ier som inkomst, ilder, hushflllsstorlek och barnantal.

3o

BosTAogn ocg BoINogTOnrrAILANDEN IsvERrGE 1945-1960

Med shtistiska centralbyrfln och bostadsstyrelsen som samordnande myn-

digheter pflgir inom olika institutioner i landet analyser av data frin

tg6o flrs folk- och bostadsriikningar. Resultaten komrner att presenteras

i en serie monografier, varav tvi nd.rmast analyserar bostadsrlkningen.

Institutet har &tagit sig att svara fcir en av dessa.

Undersdkningens syfte iir att fcir tidsperioden rg4b-rg6o studera dels

bostadsbestlndets utveckling och sammansd,ttnirg, dels boendef<irhfll-

landena och de for?indringar som under perioden skett hflrvidl"g.

Betrflffande bostadsbestlndet finns for siviil ry4b som 196o data om

bl. a. husens fllder och dgare samt husens storlek vad avser antal liigen-

heter. Vidare finns uppgifter om l?igenheternas storlek och utrustnings-

standard. Analysen av bostadsbestindets fcirii,ndringar under perioden

kommer bl. a. att omfatta underscikningar av nybyggandets regionala

fordelnitg samt bortfallet i bostadsbestflndet. Dessa fcirhflllanden kom-

mer att jiimfciras med olika orters befolkningsutveckling. Speciell upp-

miirksamhet kommer att iignas flt storstadsomrfldenas bostadsfcirhflllan-

den.

Understikningen av boendefcirhillandena sker med utgflngspunkt frln

allmlnna teorier om bostadsefterfrf,.gan. f studien ges fcir iren ry4b och

196o en beskrivning av l?igenheternas f<irdelning pn olika befolknings-

kategorier med hdnsyn till civilstflDd, barnantal och inkomst. Vidare

beskrivs bl. a. de etablerade bostadshushflllens utrymmes- ,'och utrust-

ningsstandard. Ffyresregleringen och den dirmed sammanhiingande bo-

stadsbristen pflverkar jiimfcirelserna mellan de bflda iren. Forscik har

dock gjorts att ta hiinsyn till dessa faktorer.

I studien diskuteras ocksi boendetiitheten och dess foriindringar. I

diagram I ges data over trflngboddheten i Sverige rg45 och 196o fcir

hushflll med olika antal barn under 16 irs fllder. Tringbodda har enligt

gdngse definitioner de hushf,ll ansetts vara, som uppvisat en boende-

t?ithet riverstigande tvf,. personer per rum, koket orflknat. Av diagram 8

framgfir, att trflngboddheten dr storre ju flera barn det finns i hushflllet

3 r

Diagram 8. Andelen trlngbodda hushAU i bela landet tges och f 960 rned, hin-syn till busbAilens barnantal

Procent90

0 1 2 3 4 S o . f l .Antal barn under16 ir lhushil l

samt att trflngboddhet€n i betydande utstrdckning minskar mellan ry4boch 196o.

Ar 1945 var $6 ooo hushfltl tringbodda. I g46000 av dessa hushflllfanns barn under 16 i.r. Ar 1960 hade antalet trflngbodda hushill mins-kat med 5l procent till zrbooo. Tringbodda hushflll med barn hadeocksi. minskat i antal till r8r ooo eller med 48 procent. Under perioden<ikade diiremot hela antalet hushflll med i det ntrmasre boo ooo.

BOSTADSEFTERI.NACENS BESTAInnTNGsFAKToREn,

Den ridande bostadsbristen och den civerhettning som tid efter annanuppstflr inom byggttadsindustrin gcir det angeleiger atr sfl lflngt sommcijligt scika utrcina hur efterfrigan pn bostf,der sryrs av ekonomiska

32

och demografiska faktorer. Mot bakgrund htrav har underxikningen

om bostadsefterfrflgans bestiimningsfaktorer kommit till st&nd. Studien

utfcirs i samarbete med Ekonomiska Forskningsinsriruret (EFI) vid

Handelshogskolan i Stockholm.

Det primiira syftet med undersdkningen iir att medelst regressions-

beriikningar pn tv[rsnittsdata visa hur hushillens bostadsefterfrflg" be-

stdms av hushfillsinkomsten, kvadratmeterhyran samt hushillsmedlem-

marnas fllder, civilstind och kcin. Avsikten dr att med ledning av be-

riikningarnas resultat scika besvara bI. a. fdljande frflgor: Hur kommer

olika offentliga i,tg[rder via hyrorna och hushflllens inkomster att pfl-

verka bostadsefterfrflgan? Hur kommer bostadsefterfrflgan att utveckla

sig i framtiden? Hur ornfattande fir bostadsbristen och hur mycket mf;ste

hyrorna hcijas for att skapa jiimvikt pfl bostadsmarknaden? Hur lflng

tid erfordras fcir att man skall kunna byggu bort bostadsbristen under

olika antaganden om realhyresutvecklingen och antalet fnrdigbyggda

bostflder per flr?

De data som ligger till grund fcir undersokningen iir intervjusvar frln

ett stickprov pfl ca 4 5oo hushill i flerfamiljshus. Intervjuundersdk-

ningen och bearbetningen av intervjusvaren har utfcirts av statistiska

centralbyrln.

F<ir regressionsber?ikningarna har konstruerats en modell. Denna be-

stflr av olika regressionsekvationer, en fcir varje beroende variabel. De

beroende variablerna ir tre olika komponenter fcir bostadsefterfrflgan,

niimligen bostadsutrymrnet, bostadskvaliteten och bostadsutgiften. De

oberoende (ftirklarande) variablerna i varje regressionsekvation [r de

tidigare nflmnda ekonomiska och demografiska faktorenra, dvs. hushills-

inkomsten, kvadratmeterhyran etc.

Ett stort problem for undersokningen iir verkningarna av hyresregle-

ringen. Genom denna kan n?imligen den onskade bostadskonsumtionen

fcir vissa husheil awika kraftigt frfln den faktiska. I intervjuformuliiren

har d[rfor frflgor stillts till varje hushflll i syfte att utrona deras 6ns-

kade bostadsefterfrflgan.

Problem har ocksf,. uppstf,.tt vid ber?ikningen av kvadratmeterhpans

inverkan pfl bostadsefterfrflgan. Det iir hiir ncidv?indigt att urskilja de

33

variationer i kvadratmeterhyrorna som beror pe hyressplittringen frin

dem som beror pfl kvalitetsskillnader mellan bostflderna. (Vid kvalitets-

bedomningarna tas hir hdnsyn till Ingenheternas utrustning, lflge, miljd

o.d.) Genom att indela l?igenheterna i olika kvalitetsklasser och utfrira

regressionsberflkningar separat fdr varje kvalitetsklass avses att fe en

uppfattning om hur bostadsefterfrigan pflverkas av variationer i kva-

dratmeterhyran vid given kvalitet.

Ett annat problem iir berlkningen av hur bostadsefterfrigan per

capita pflverka$ av ovan nf,mnda ekonomiska och demografiska faktorer.

Med hjelp av regressionsberiikningar pfl variabler som genomsnittligt

giiller varje hushill har det dock varit miijligt att grovt uppsk atta per

capita-efterfrigan pi bostilder.

EKONOI\IIISK TILLVAXT I SVERTGE

Institutets underscikning rcirande den ekonomiska tillviixten i vflrt land

ingflr sflsom en del i ett internationellt forskningsprojekt, som omfattar

likartade studier i USA, Storbritannien, Viisttyskland, Frankrike, Italien

och Japan. Detta projekt, som huvudsakligen finansieras av Ford Foun-

dation via Social Research Council i USA, syftar ytterst till en je*-

forande analys av den lingsiktiga ekonomiska utvecklingen i de nlmnda

liinderna. Sflrskild vikt lflggs diirvid pi frigan vilka de tillviixtskapande

drivkrafterna varit och hur dessa varierat frfln tid till annan. tlnder-

s6kningarnas tidsperspektiv ir lflngt och man gflr i vissa fall tillbaka

flnda till mitten av rSoo-talet. Det huvudsakliga intresset knyts dock

till tiden efter forsta vdrldskriget.

Hur snabbt ekonomin i ett land expanderar kan i frirsta hand sflgas

bero pfl omfattningen av de i produktionen insatta produktionsfakto-

rerna samt pfl dessa faktorers produktivitet. Faktorinsatsernas fcirlnd-

ringar dr i sin tur beroende av dels hur utbudet av arbetskraft och

kapital forlndras, dels hur efterfrdgan pfl varor och tj?inster foriindras.

Man kan d?irfor sflga, att den ekonomiska tillv?ixten prim?irt bestflms

av tre forhflllanden; utbudet av produktionsfaktorer, dessas produktivi-

tet samt efterfrflgan pf,. varor och tjiinster. Denna tredelnirg av orsaks-

31

faktorerna bakom tillviixtprocessen har valts slsom allmiin utgAngrs-

punkt f6r institutets understikning. I enlighet dlirmed kommer den

analytiska delen av undersiikningen att koncentreras till problem rii

rande onaksfaktorerna bakom fdriindringar i utbudet av arbetskraft

och kapital (sparande), i produktivitetsftirhillandena samt i efterfrlge-

fiirhlllandena.

Vad arbetskraftsutbudet betriffar blir det i fdnta hand frlga 'om

en undersiikning av de demografiska faktorernas betydelse f6r utveck-

lingen och diirjnmte fdrsdk till orsaksanalys av de intrlffade fdrlind-ringarna i yrkesintensiteten inom olika befolkningsgrupper. Behand-lingen av sparandet inriktas pi en kalkyl 6ver hur det totala sparandet

piverkats av inkomstomfdrdelningar mellan olika typer av ekonoiniskasubjekt och pl en analys av orsakerna till f<iriindringar i sparbenigen-heten hos dessa.

I den del av undersiikningen som avser efterfrlgeutvecklingen kon-

centreran problematiken kring den ekonomiska politikens och utrikes-

handelns efterfrigestimulerande effekter. Betrlffande den ekonomiska

politiken ?ir det dnrvid framf6r allt budgetutfallet, den offentliga sek-torns expansion samt kreditpolitiken som kommer i centrum fiir ana-

lysen. F6r utrikeshandelns del blir det fiiriindringarna i betalningpba-

Iansen och dessas effekter pl den totala efterfrlgan i landet som kom.

mer i fdrgrunden. En strategisk faktor i sammanhanget er givetvisutvecklingen av virt lands intemationella konkurrenskraft.

Den del av undersiikningen som avser produktivitetsutvecklingen

baseras pl data 6ver produktion, sysselslttning och befolkningsutveck-

ling frin mitten av r8oetalet fram till vira dagar. Dnrvid har utveck-

Iingen av produktionen per capita och produktiviteten inom olika nii-

ringsgrenar beriiknats. Nflgra resultat redovisas i tabell 3.Som framglr av tabell 3 har produktions6kningen per capita tilltagit

fram till rg4o och diirefter varit of6riindrad. Av tabellen framglr vidare

att en viss diimpning av produktivitetsiikningen inom de olika niiringvgrenarna intriiffat under mellankrig;slren. Siirskilt pitaglig var avmatt-

ningen inom jordbruket, men i gengild har inom denna sekror enkraftig uppging agt rum under efterkrigstiden. Uppglngen har dock

35

Tabell 3. Utvecklingen ay produktionen por sysselsatt inom olika nflringg-grenar 187l-1965. ArHg procertuell Okniag

Jord-bruk

Ar trl. f'.

Industri Byggnads-och verk- Sam-

hantverk samhet fardsel

Offent- Produk-liga tion per

Handel tj?inster capita

r 87 r- l8golBg r -1915r92 r-rg4oI 946- r 965

Qt2

3r3;t rB

inte kommit till stflnd jiimsides med nflgon stcirre dkning i produk-

tionen utan i samband med en avseverd minskning av sysselsilttningen.

Aven inom industrin har produktiviteten stigit betydligt under efrer-

krigsflren. Hiir observerar man dock kanske i fcirsta hand den storaokningen i tillvflxtt"tten und.er decennierna ftire forsta vlrldskriget.

Under hela den tidsperiod som studerats har produktionen per syssel-

satt varit liigre inom jordbruket iin inom industrin och ovriga niirings-

grenar. Arbetskraftens produktivitet har inom jordbruket legat mellan

en tredjedel och h?ilften av motsvarande produktivitet inom industrin.

Som fdljd hirav har vissa produktivitetsvinster uppsdtt f<ir niringslivet

totalt i samband med att arbetskraft civerflyttats frfln jordbruket rill

civriga nilringsgrenar.

De senaste roo f,.rens snabba produktivitetscikningar inom niirings-

livet iir friimst ett resultat av att kapitalstocken per sysselsatt vuxit och

att produktionstekniken forb?ittrats. En viktig frflga iir de hur mycket

av Produktivitetscikningen som flr tillskrivas tillviixten i kapitalstocken

och hur mycket som iir att hflnfrira till den tekniska utvecklingen. Frir

att kunna ge svar pe denna frflga mflste man kflnna till hur realkapital-

stocken utvecklats. Dessutom mflste man ha kflnnedom om formen hos

produktionsfunktionen samt ftirskjutningen 6ver tiden av denna funk-

tion.

I Sverige fcireligger inga statistiska uppgifter om kapitalstocken inom

de olika nflringsgrenarna. F<ir industrins del kan man dock genom upp-

gifterna om antalet installerade hflstkrafter fe en antydan om kapital-

36

or5

2t3

r c7

419

or7

3$2t9

4r7

r r l

r t4

r16

2r9

l 1 6

I r 9

oro

o'4

l t2

2r7

312

312

stockens utveckling under mellan- och efterkrigsperioderna. Fcir denna

niiringsgren har man dessutom uppgrfter om kapitaltillgflngarnas brand-

fcirsiikringsvd,rden, vilka uppgifter dock begriinsar sig rill enbart efrer-

krigstiden.

Dessa data om kapitalstockens utveckling flr emellertid ej liimpliga

att anviinda vid beriikningar av produktionsfunktioner. Till grund for

dylika beriikningar skall niimligen inte det existerande utan det i verk-

ligheten utnyttjade kapitalet ligga. Problemet har i undersokningen

Icists pn s& s?itt att kapitalinkomsten, deflaterad till konstant prisnivfl,

anvf,nts som mltt pt kapitalinsatsen i st?illet for kapitalstocken. Med

begr?insning enbart till mellan- och efterkrigsperioderna har produk-

tionsfunktioner hiirigenorn kunnat beriiknas bide fcir industrin som

helhet och fcir olika industribranscher. Beriikningarna gf,r ej liingre till-

baka i tiden och striicker sig ej utciver industrin pn grund av bristen

pfl tillfdrlitliga uppgifter om kapitalinkomsten.

Vid beriikningarna visade det sig bl. a. att teknikfaktorn hade en

vdsentligt mindre betydelse fcir produktionsutvecklingen under mellan-

krigsperioden iin vad fallet varit under efterkrigsflren. IJnder de tvi

perioderna svarade sflledes denna faktor inom industrin som helhet for

omkring go respektive bo procent av den flrliga produktionscikningen.

SKOGSINDUSTRINS STRUKTIIRPROBLEI\II OCIIEXPANSTONSM 6 JLI GIIETER

Efterfrlgan pfl svenska skogsprodukter kan ses som en efterfrf;.gan pfl

skogsrflvara, arbetskraft och kapital. Exportutvecklingen beror i hrig

grad pe hur virkesutbudet, lonenivfln samt skogsindustrins kapitaltill-

gflng utvecklas i relation till motsvarande storheter i konkurrentliin-

derna. Det dr dessa faktorer som iir bestiimmande frir hur v?il skogs-

industrin pfl lflng sikt skall kunna h:ivda sig i den internationella

konkurrensen.

I stfillet fcir att gdra en jlmfcirande studie av den sannolika framtida

kostnadsutvecklingen i konkurrenilenderna kan man i en fcirenklad

modell utgl ifrin att prisnivfln pfl skogsprodukter ?ir given av vflrlds-

37

marknaden - detta synes vara en rimlig approximering vid ett ling-siktigt betraktelsesiitt - octr analysera utbudet av skogpindustriella pro.dukter vid olika hypotetiska priser pi desa.

Den viktigaste bestiimning;sfaktorn f6r skogsindustrins llngsiktiga produktionsutveckling iir priset pi rundvirke. Vid studier av skogsindustrinsexpansionsm6jligheter ir det diirf6r viisentligt am ra reda pa vilka fak-torer som iir bestiimmande f6r utbudet av rundvirke vid fabriksporteller vid exporthamn. Fiir att besvara dessa frlgor kan man arbeta medolika modeller, i vilka man s6ker visa hur prisbildningen pi rundvirkefungerar. En av de hypoteser som anviinds [r att rotpriserna ger uttryckf<ir skillnaden i kostnader mellan an utnytrja l?ittillgiinglig och svlrtill-giinglig skog. Den press uppit pi vedpriserna som blir ftiljden av en6kad virkesefterfrlgan mlste tillta traftigt, niir efterfr&gan nlr upptill den ,awerkningsbara' kvantiteten vid ett uthilligt skogsbruk.

Enligt den senasre riksskogptaxeringen uppgick den genomsnittligafuliga skogptillviixten till 78 miljoner skogskubikmerer under periodenrg5g-r96e. Den genomsnittliga totala awerkningen under denna perioduppgrck till ca 6o procent av iterviixten f6r siviil barr- som liivtriid.Under r96o-talet har awerkningarna stigit snabbt och uppgick vid mit-ten av rgootalet till ca 8o procent av ltervflxten. prognoserna fiir rgrTotyder pi att man di skulle ligga strax under Ltervixten. Aven om inreS.terviixttalet har nigon strikt 6vre griins kan de anfrirda procenttaleniindi tas som etr mitt pl utnyttjandegraden. Enligr ovanniimnda hypo-tes skulle siledes pressen uppit pi virkespriserna bli kraftigare undersenare delen av rgdotalet ?in tidigare. En jiimfdrelse med Finland visar,att det beriiknade rornetroverdet pi sulfitved relativt sert stigit viisent-ligt snabbare diir iin i sverige. som framglr av nedanstlende tabll hari Finland den totala awerkningen stigit till 6ver roo procenr av den,awerkningsbara' kvantiteten. Statistiken lider visserligen av vissa bris-t€r, men tendensen iir klar och strider slledes inte mot den uppst?illdahypotesen.

Den stora skillnaden i liindernas utveckling sedan rg5o samman-h?inger bl. a. med att skogsbrukskostnaderna utveckrars orika. En del avskillnaden kan ses som en effekt av den utbudstrdghet som uppstitt i

38

Fiiriindringen i reala rotnettoviirdet fiir sulfitaed

(Priserna deflaterade med partiprisindex i resp. land.) Index

r95o 1955too ro2roo roo

i Finland och Saerige

r95O - IOO

r 96359

r17

BrI O I

Total aauerkning i, procent aa drlig ,auuerhningsbar, kaantitet

Sverige

Finland

Sverige

Finland7r84

779+

Finland, nfir avverkningarna gltt mot den grlns som s?itts av vad som

iir tillttet inom ramen fcir pi sikt bestlende skogsbruk. I ett sidant liige

sklrps konkurrensen om virket. Sj?ilva konkurrenssituationen har siiker-

ligen ocksfl haft betydelse. En analys av konkurrensen pfl den svenska

virkesmarknaden ingflr d?irfdr i studien.

i'ORDBRUKSNARINGTNS EKONOMI

Institutets underscikning angf,.ende svenskt jordbruk och svensk jord-

brukspolitik har, som tidigare anfcirts, under flret resulterat i en skrift

om ,Jordbrukspolitikens mll och medel'. Arbetet har i <ivrigt inriktats

pe att fiirdigst?illa en mera utforlig redovisning av de teoretiska och

empiriska analyserna i underscikningen. Analyserna avser fyra centrala

frigor pi jordbruksomrfldet, niimligen jordbrukets effektivitet och kon-

kurrenstrirmflga, jordbrukets inkomster och lcinsamhet, jordbrukets sam-

hiillsekonomiska kostnader samt jordbrukets priser och produktion.

En viktig punkt vid beddmningen av jordbrukets konkurrensformflga

[r prisbildningen pfl viirldsmarknaden och dess roll fdr styrningen av

den internationella jordbruksproduktionens fdrdelning och storlek.

Denna punkt flgnas diirfdr relativt stor uppmiirksamhet i analysen. Stu-

dierna visar att huvudexportcirerna i stort sett anpassar den inhemska

prisbildningen efter v?irldsmarknadspriserna, vilket innebflr att produ-

centpriserna i dessa llnders jordbruk i allmdnhet endast flr hiilften sfl

hciga som de svenska jordbrukspriserna. Det ?lr friimst de vflsteuropeiska

liinderna sorn har vf,sentligt hogre priser ?in vad som svarar mot vfirlds-

39

lfabell 4. Jord.brrrkarnas lanilieinkomster (i kronor) i med,eltal 1960;1964

Areal i ha Familjeinkomst Kapitalvinst Summa

5-r oI O-2O

2o-3o

30-50

13 42418 626at Bog25 483

2 o322 r734 4or5 618

15 45620 7gge6 e ro

3 r r o r

KaIIa: Beriikningarna iir baserade pi Rdkcrckapsresultat fritn soenska lantbruk(Kungl. Lantbruksstyrelsens meddelanden sei. B). Familjeinkomsten avser total in-komst av arbete och kapital vid norurala avskrivningar fiir jordbrukare i s<idra ochmellersta Sveriges sliittbygder. Kapitalvinsten avser irlig <ikning i den reala netto-form<igenheten, sparandet av ldpande inkomst oriiknat.

marknadspriserna. De svenska producentpriserna ansluter sig ntrmasttill de vdsteuropeiska prisfcirhflllandena och hor inom denna liinder-grupp till dem som har de hcigsta prissrciden.

Jordbruket utnyttjar i h<igre grad iin flertalet dvriga nflringsgrenar

Produktionsfaktorer, som endast i en begriinsad, utstrlckning liter sigreProduceras. Detta giiller framfor allt produktionsfaktorn mark. Dflrfcirupptriider i jordbruket ett kapitaliseringsfenomen, som ffrr betyd.andekonsekvenser fcir dess lcinsamhet och inkomstbildnirg. Eftersom jord-

bruket i huvudsak bestflr av familjeforetag, dflr brukaren svarar fcirhuvuddelen av sflv?il arbetsinsats som kapitalinsats, uppkommer ocksiproblem med fcirdelning av vinsterna mellan kapitat och arbete. Dessafcirhflllanden leder liitt till feltolkningar av jordbrukets lonsamhet, var-fcir dessa problem dgnas siirskild rppmdrksamhet i analysen.

Vilken betydelse kapitalvinsterna har i jordbruket illustreras av be-r?ikningar itergivna i tabell 4 rcirande familjeinkomsternas storlek imedeltal 196o-1 964 i jordbruket. Det framgflr av denna tabell a6 deflrliga kapitalvinsterna i det typiska familjejordbruket uppgflr rill roe zo procent av den totala familjeinkomsten.

Bland civriga analyser mfl nilmnas kalkyler av overflyttningsvinster,kostnader fcir det nuvarande jordbruksstcidet, kostnader fcir en framtidaIivsmedelsberedskap och utformningen av ett prissystem, som iir opri-malt med h?insyn till uppst[llda jordbrukspolitiska mil. Sambandet

4a

Tabell E. prissenkningarg efrekt pi den reala inkomstutvecklingen i olitrajordbrutrst6retag (efter avdrag av ersittning till tejd arbetskralt),Ett rd,rtneExempel (procentuell ldriindriag per Ar)

Brukarfamiljens inkomst per timmevid priss?inkning per lr om

Akerarealha

Nettoarbets'.produktivitet@ or5 o/o Ito 7o rr! o/o

2 - 5

5 - r o

ro- 20

20- 30

30- 50

50-rooiiver roo

Genomsnitt vid

, antagen struktur-

omvandling

r13

3ro218

312

3r9

5r6

7ro

6rg

or6

216

2to

I '5

2to

412

7r7

5r7

- or2

l16

or6

oro

ot4

214

5'3

4'r

- l r I

or5- r ro- r r8- r t4

at4

2tS

2t4

" Fiiriidlingsviirde per arbetsinsats, efter avdrag fdr avskrivningar av maskiner.

Kiilla och beriikningsrnetoder: Data frln statistiska centralbyrins urvalsundersdkningav jordbrukares deklarationer avseende omredet sddra och mellersta Sveriges sHtt-

bygder. Fdruts?ittningar: samma utveckling inom varje storleksgrupp som under

perioden rgb4-64 fdr produktionsvolym, arbetskraftsf6rbrukning, faktorersettning i

konstanta priser samt fiir priser fcir inkiipta fdrnddenheter och kapitalvaror (real-

prissiinkning med o,bYo per flt). Insatsen av upplflnat kapital har antagits oka lika

mycket per minskad arbetsinsats som under den glngna tiolrsperioden. Strukturom-

vandlingen (uppflyttningen i storleksklasser) har antagits fortgi i samma takt som

under senaste femirsperiod. Antagen realldnedkning fdr lantarbetare g procent, anta-

gen realrinta pA skulder 5 procent.

mellan pris och produktion mets med hjelp av utbudselasticiteter, vilka

beriknas sflvll pfl tidsserie- som pe tversnittsmaterial. En utforlig studie

har gjorts av

lcinsamheten

sambanden mellan prisnivln for jordbruksprodukter och

frir olika stora jordbruk under vissa antaganden betr?if-

fande den fortsatta produktivitets- och kostnadsutvecklingen i jordbru-

ket, Ett sidant riikneexempel anges i tabell 5. Enligt dessa beriikningar

dr det frarnfor allt de stcirre jordbruksforetagen $om pe grund 'av sin

snabbare produktivitetsokning kan uppne 6kade inkomster d,ven vid

en realprissfinkning p& jordbruksprodukter.

4r

SVENSK DISTRIBUTIONSUTVECKLING

Vilka mcijligheter har ett detaljhandelsfriretag att pf kort sikt anpassa

sig till fciriindringar i priserna pfl arbetskraft och kapital? Antag, att vi

har ett detaljhandelsfciretag, vars produktion bestflms enbart av tvi

faktorer, nf,mligen insatsen av arbete och kapital. Empiriskt har man

hflr visat att arbetsfaktorn utgcir 6o-7o procent av kostnaderna i mlnga

detaljhandelsenheter. Vid etableringen valde detaljhandelsforetager enviss sammansd,ttnirg av arbete och kapital. Denna sammansittnirg be-

stflmdes i sin tur av den valda driftsforrnen och sortimenrspolitiken.

Antag nu att lcinerna hrijs. En dylik prishojning pn faktorn arbete

skulle, om substitutionsmcijligheter fcirelig, Ieda till att friretaget mins-kade sin efterfrflgan pfl arbetskraft och sannolikt tikade sin efterfrlgan

plt kapital, som inre stigit i pris.

I verkligheten ilr dock substitutionsmrijligheterna begr?insade. Utbu-det av lokaler fcir ett detaljhandelsfriretag med given lokalisering flrexempelvis som regel helt oelastiskt pfl kort sikt. Fciretagets mrijligheter

till minskad efterfrlgan pfl arbetskraft dr beroende bl. a. av fdretagets

storlek och pn utbudet av arbetskraft.

Det ir troligen realistiskt att an ta att detaljhandelsforetaget i huvud-

sak endast har substitutionsmdjligheter vid nyetablering. Uppsrflr pris-

f,ndringar pn produktionsfaktorerna efter etableringen kan foretaget

inte anpassa faktorefterfrlgan pi grund av ovanniimnda sk[I.

Det ir av intresse att studera vilka mcijligheter man inom distribu-

tionen har att kompensera sig fdr kostnadsstegringar, frilmst de lone-

okningar. Prishtijningar pfl de varor foretagen sflljer iir naturligtvis erralternativ. En annan mtijlighet flr att overvdga om den nuvarande ar-betskraften kan bytas ut mot billigare arbetskraft, exempelvis med l?igreutbildning eller yngre personer. En tredje mdjlighet ligger i sorrimenrs-sammansittningen. Man kan byta ut vissa, sflrskilt arbetskraftskr?ivande

varor mot andra, som ger stcirre bidrag per arbetstimme. En tjiirde mdj-Iighet dr att fdretaget ocksfl fcirsciker <ika detaljhandelsmarginalen genomatt fcirmi leverantcirerna att slnka sina priser. En femte mrijlighet iiratt vissa delar av handelns funktioner flyttas <iver till konsumenterna

42

och/eller till leverantdrerna och varuproducenterna. Detta kan ske

exempelvis genom omliiggningar av driftsfonnerna. Den civerging frin

manuell betjiinitg till olika former av sjiilvbetjiining som priiglade

friimst lgbo-talets utveckling iir ett exempel.

Under efterkrigstiden har alla dessa mdjligheter och flera dlrtill nn-

vflnts och i olika hitg grad satt sin priigel pl detaljhandelns utveckling.

Faktorprisutvecklingen avspeglas till en viss grad i kostnadsutvecklingen

inom detaljhandeln. Silunda steg lonekostnaderna lrligen med Z,g pro-

cent rnellan rgbo och 1963, medan kapitalkostnadernas okning var be-

tydligt mindre. Relativt sett var kapitalet 'billig&r€r ir 196g iin rg5o.

Detta iir naturligtvis en bidragande orsak till detaljhandelns utnytr-

jande av stordriftsfrirdelat sfldana dessa kommer till synes for konsu-

menten bl. a. i form av stcire varuexponering ?in tidigare.

Det som sagts ovan anger nlgra av de problem, som tas upp i den

inom institutet pigflende distributionsutredningen. Bland andra frlgor

kan nirnnas en underscikning av produktions- och produktivitetsutveck-

lingen inom handeln. Fcir lren rgSo-lg6g visar prelimin?ira siffror fcir

butikshandeln en flrlig cikning i fririidlingsvflrdet med t,3 procent i

fasta priser mot z-g procent per flr for textil- och livsmedelsindustrierna.

GODSTRANSPORTEIrNAS FRAMTIDA IITVECKLING

I de flesta liinder har godstransportutvecklingen under efterkrigstiden

karakteriserats av en kraftig frammarsch fdr landsvflgstransporterna och

en - fltmin$tone relativ - tillbakagflng f6r jiirnvdgstransporterna. Detta

allrniinna utvecklingsmrinster har f,.ven glllt for Sverige. Ar lgfo sva-

rade lastbilarna fcir en tjiirdedel och jiirnv?igen fcir tre tjnrdedelar av

det totala landtransportarbetet. Ar 1964 beriiknas fcirdelningen ha varit

4g-b7. Mellan de angivna flren okade landtransportarbetet totalt med

ca roo procent. I diagrarr g, d?ir iven godstransporter med fartyg tagits

rned, ges en bild av transportarbetets utveckling under perioden lgbs-

1964.

Det ir en m?ingd olika faktorer, som betingat utvecklingen mot att

allt mer gods transporteras med lastbil. Fdr det fcirsta har produktions-

43

Diagrarn 9. Transportarbetet inorn godssektorn 1952-1964

Mil jardertonkrn1 4

12 /

,/ \ /

/Jirnv[g

/ \ -/

./Laitbilar

-/./

Fartyg

1 0

19s2 54 56 58 60 62 64

Kalla: S. Godlund, Trafikutveckling och trafikinvesteringar, SOU 1966:69, s, rOZ,

utvecklingen i allmilnhet gett nflgot snabbare inorn traditionellt >last-

bilskrflvandeD niringsgrenar [n inom ujflrnv?igsutnyttjande>. Som exem-

pel kan nflmnas byggnadsverksamhet och skogsindustri. Frir det andra

har prisutvecklingen framfor allt pn korta transportavstflnd - varit

nflgot gynnsammare fcir lastbilstransport in fdr jflrnvdgstransport, vilket

medfort en viss overflyttning av gods till lastbil. Detta har bl. a. be-

tingats av den tekniska utvecklingen av lastbilarna, som inneburit stcirre

och mer ekonomiska fordonsenheter. Fcir det tredje tycks det vara si,

att transportkonsumenterna stiillt allt hcigre krav pfl snabbhet, regula-

ritet och service och i det avseendet har lastbilstransporterna visat sig

konkurrenskraftiga.

Vad kan man vinta av den framtida utvecklingen? Kommer lastbils-

transporternas expansion att fortgfl i samma snabba takt som tidigare

och kommer jfirnv?igstransporterna att stagnera? Vad forst giiller det

totala godstransportarbetet har detta under det senaste decenniet <ikat

nflgot snabbare zin bruttonationalprodukten (BNP). Enligt lflngtidsut-

44

redningen kan man viinta att BNP under det ntrmaste decenniet kom-

mer att oka n&got lflngsarnmare dn tidigare. Det totala godstransport-

arbetet skulle dfl komma att vd,xa i liigre takt i framtiden iin hittills,

om tidigare samband fortsdtter att gilIa.

Konkurrensen pe ffansportmarknaden kan vilntas oka som fciljd av

omliiggningen pn ffansportpolitikens omrf,.de. I slutet av 1963 antog

riksdagen nya riktlinjer fcir den statliga transportpolitiken. Syftet angavs

vara att skapa ett mer konkurrensbefriimjande system iin tidigare. Detta

skall ske huvudsakligen pfl tvf,, vilgar, dels genom en mindre restriktiv

tillstflndsgivnitg for flkarbilar, dels genom en cikad kommersiell frihet

fcir SJ., Reformerna, som via internationella jiimfcirelser ter sig lflngt-

gfrende, genomfcirs i tvi etapper med brirjan den I juli 1964 och enligt

planerna blir bl. a. all behovsprovning i frflga om godstransporter med

bil slopad fr. o. m. l juli 1968.

Liberaliseringsprograrnmet kommer sannolikt att ff,. effekter inte blott

pfl konkurrensen lastbil-j?irnvig utan flven pfl konkurrensforhflllandena

inom lastbilstrafiken. Akeriniiringen dr en utpriiglad smflfciretags-

bransch; 68 procent av alla foretag ir s. k. enbilsf,.kerier (." r r ooo).

En samverkan sker visserligen genom ca 4oo lastbilscentraler, men mdj-

ligheterna till rationell stordrift har inte helt tillvaratagits, offi man

bortser frin frirhillandena inom tjflrrtrafiken. Det frirefaller troligt att

den nya transportpolitiken fflr till fdljd en kraftig strukturrationalise-

ring av flkeribranschen, dflr bristen pfl eget kapital [r stor och rfinta-

biliteten lig. En strukturrationaliserirg torde ocksfl vara en av fiirut-

s?ittningarna for en fortsatt stark expansion av lastbilstransporterna.

I institutets utrednirg om godstransporternas framtida utveckling

kommer den s. k. yrkesmissiga fjiirrtrafiken med lastbil att relativt ut-

forligt behandlas. Dessa transporter som enligt g?ingse definitioner

sker pf,. avstf,.nd irver loo km har under senare flr okat mycket kraf-

tigt, frf,,n 0,6 miljarder tonkm flr rgbb till 2,o ir 1965. Sistniimnda flr

svarade de for ca 35 procent av det transportarbete som f,.kerierna totalt

utforde.

fnom utredningens ram ptgflr for nilrvarande unders<ikning?r, som

syftar till att nfirmare analysera den hittiltsvarande utvecklingen av

45

tjiirrtransPorterna. Avsikten iir vidare att beskriva transporternas geo-

grafiska fcirdelning, bl. a. i form av s. k. trafikflcideskartor. Utredningen

syftar ocksl till att diskutera forutsittningarna for en fortsatt expansion

av godstrafiken och i det sammanhanget synes konkurrensfcirhillandena

Iastbil-jiirnviig fordra en ndrmare analys.

TRANVARON TRAN ARBTTET

Under lg6b publicerade institutet en stencilerad rapport 6ver rjflnste-

mfins frflnvaro frin arbetet. Rapporten baserade sig pfl en av institutet

foretagen insamling av data rdrande b 47b slumpmiissigt utvalda tjiinste-

mfln frfln 14 yrkesgrupper i SAF's tjfinstemannaregister. Undersdk-

ningens huvudsyfte var att belysa eventuella skillnader mellan mflns

och kvinnors frlnvaro frin arbetet. Data om de utvalda individerna

insamlades fcir perioden september-oktober 196g.

Jiimsides med en fortsatt analys av institutet$ eger enkiitmaterial har

undersokningens ram vidgats till att ocksfl omfatta tidigare existerande

material civer frf,.nvaro. Frfln den s. k. sysselsiittningsstatistiken, som

insamlas av statistiska centralbyrfln, har data hflmtats bl. a. om arbeta-

res bortovaro frfln arbetet. Detta material ger en mojlighet att studera

frflnvarons variationer under en liingre tidsperiod.

Av diagram ro framgflr att frflnvaron bland samtliga industriarbetare

i det nflrmaste fcirdubblats under efterkrigstiden. De frflnvarandes an-

del av arbetarstyrkan har enligt detta material okat frin i genomsnitt

drygt fem Procent tg48 till knappt tio procent lg6b. Huvudparten av

denna okning har skett under de senaste tio iren. Den f<irliingning av

semestern $amt den troligen okade semesterspridning som iigt rum

under perioden skulle helt naturligt medfrira en stigande frflnvarofre-

kvens om samtliga irets mflnader ingick i underscikningen. Fcir att i

gtirligaste mfln undvika effekten av dessa faktorer har diirfcir mflnadernajuni, juli och augusti uteslutits vid ber[kningen av frinvaron.

Den under efterkrigstiden starkt okade frinvaron innebflr ett allvar-

Iigt problem for fciretagen, som diirigenom fflr stora merkostnader pflgrund av bl' a. organisatoriska svflrigheter. Stegringen av frflnvaron har

46

Diagrarn 10. GenomsnittUg trAnvarolrekvons bland ind.ustriarbetarej anuari-nraf och september-december 1948-1965

under

Procent10

./ --/r /

,rr ,/

,- -/

$$ 50 52 54 56 58 60 62 6tl

Anm.: I uppgifterna inriiknas enligt den till fciretagen utsiinda blanketten fciljande frin-

varoanledningar: sjukdom, olycksfall, rnoderskapsledighet, militiirtjiinstgorhg, semester,

tiltfellig ledighet (permission) samt lrAnvaro utan forfall. Uppgifterna avser en dag i

varje minad.

d?irfor analyserats fcir att fe reda pfl om den kan fdrklaras av struktu-

rella fciriindringar bland arbetare och/eller foretag. Diirvid har behand-

lats bl. a. fciriindringar i arbetstagarnas fordelnitg mellan olika industri-

branscher, mellan olika storleksgrupper av fciretag och mellan olika

flldersklasser. Det forefaller av analysen som om endast en ringa del av

frinvarocikningen under efterkrigstiden har sin orsak i dylika struktur-

foriindringar. Enligt kalkylerna kan exempelvis inte mer iin ca g,b pro-

cent av den totala frflnvarookningen fcirklaras av en forlindrad filders-

sammanstttnirg inom arbetarkflren och ca z procent av att en rikande

andel av arbetarna sysselsittes inom storre fciretagsenheter. Nyssniimnda

faktorer forklarar silunda endast en ringa del av den observerade upp-

gflngen i frflnvaroll.

FINANSIELLA BESTANNNTTNGSFAKTOREN TILL

ToNUTAGENS KORTSIKTIGA INVESTERINGSBETEENDE

Denna undersokning syftar till att oka kunskapen om de faktorer som

bestflmmer industriforetagens kortsiktiga revideringar av sina investe-

47

ringsplaner. Tonvikten har lagts pfl studier av de finansiella faktorerna$

betydelse hiirvidl"g. Det slutgiltiga milet iir att empiriskt kunna be.

dtima vissa av penningpolitikens effekter pn indusrriinvesteringarna

under perioden lgbo-tg6g. Den storsta uppmiirksamheten har d,gnats

den externa finansieringen och den ekonomiska politik som via den

organiserade kreditmarknaden riktats mot industrifciretagen. Friretagens

sedan tgSo-talets btirjan reglerade tillging pn Hngfristiga krediter motobligationer och ftirlagsbevis (emissionskontrollen) har varit av specielltintresse.

Det statistiska materialet bygger pf,' uppgifter frln flera k?illor. Upp-

gifter om foretagens internfinansiering har erhillits frfln sraristiska

centralbyrflns s. k. vinststatistik. Data over foretagen$ finansiella till-

gingar och skulder (kassa, givna handelskrediter, handelsskulder m.m.)har hfimtats bI. a. frf;n tvi tidigare IUl-studier samt den av konjunk-

turinstitutet ir lgbS pibcirjade och av statistiska centralbyrfln rivertagna

statistiken over foretagens finansiella tillgflngar och skulder. Den 16-

pande kreditmarknadsstatistiken har slutligen bidragit med uppgifter

over industribranschernas utnyttjande av olika institut pe den organise-

rade kreditmarknaden. Detta senare material har ej tidigare funnits

sammanstiillt i nu tillgiingligt skick.

En modell over fciretagens finansiella beteende har konstruerats och

testats mot materialet. Diirigenom har bl. a. uppnfltts en viss statistisk

belysnitg av den s. k. gre kreditmarknaden av inbordes kreditgivning

mellan fciretagen.

Det statistiska material som ligger till grund for beddmningarna i

fcireliggande arbete utgcirs av de uppgifter river fciretagens investerings-

planer och av de verkstiillda investeringaros, som under en lflng fdljd

av flr insamlats i vflrt land, fcirst av kommerskollegium diirefter av sta-

tistiska centralbyrin. Dessa uppgifter redovisas i diagram rl. Det finns

all anlednirg vflnta, att skillnaderna mellan planer och utfall i storutstrdckning skall f,.terspegla effekterna av kortsiktiga konjunkturella

faktorer och insatta ekonomisk-politiska fitgiirder. Overgf,.ngen frin dver-

skattningar till underskattningar i planerna pfl byggnadssidan hr rgb8

torde sfllunda till stor del vara ett resultat av den avsevflrda lflttnad i

48

Diagram ll. fnvesteringsplaner och utfall (exkl. underhe[) f6r maskitt- ochbyggnadsinvesteringar 1950-1963. Hela industrin

Mkr, lopande priser.3000

Faktiskamaskininvesteringar

Planerademaskininvesteringar

Faktiska investeringari byggnader och anligg-ningar

Planerade investerintari byggnader och anligg-ningar

byggnadsregleringen, som tr?idde i kraft detta flr. Sedan lgbS har bygg-

planerna stiindigt inneburit underskattningar, vilket fdr dvrigt under

hela observationsperioden ocksf,. karakteriserat maskinsidan. Vidare har

iven kunnat observeras en tendens hos de olika industribranscherna att

upprevidera sina investeringsplaner de flr de beretts tillfiille att lflna

lflngfristigt pi obligationsmarknaden.

I enlighet med studiens upplliggnirg har en omfattande genomging

av den tilliimpade litteraturen inom investeringsforskningen gjorts. De

ekonometriska modeller som anvlnts bygger i huvudsak pn resultaten

frfln dessa frflmst amerikanska - forebilder.

En mfllsiittning i denna unders<iknirg iir att dess resultat skall kunna

bilda underlug f6r fortsatta studier pi omridet. Tvfl problem Ir av

speciellt intresse; dels ett studium av de lingsiktiga investerings- och

tillviixtincitamenten inom industrin, dels utvecklandet av en metod fcir

sfrvll ling- som kortsiktiga prognoser civer industriinvesteringarna. Pla-

neringen av denna fortsatta studie har pflbiirjats.

49

5395001

\

f \

//,i

/,

J f

-l I

/. tt, I

/ t

- / t - . .t

/,/

,

r ONETAGSBESKATTNIN GEN

Institutets utrednitg om tciretagsbeskattningen berdr en frflga, som pfl

senare ir v?ickt lagstiftarnas sflrskilda intresse i fltskilliga lf,nder, ndm-

ligen frlgan om beskattningen av aktiebolagens vinster hos bolagen och

deras aktieflgare.

Just nu flr ett stiillningstagande i dessa frigor aktuellt pn andra heil

i Norden: bflde i Norge och Finland har betydelsefulla betflnkanden

avgivits respektive forslag aviserats, som kan innebdra, att frlgan om

skatteharrnonisering inom Norden viil inte fcirts framf,.t men ttminstone

fltt nya fcirutsilttningar. Inom Nordiska Rfldet har man brirjat konfe-

rera om ett visst samarbete pfl skattelagstiftningsomri,det. Det lir ange-

lflget att ett sidant samarbete nu kommer till stind, itminstone vad

angir fciretagsbeskattningen, innan de nordiska l?inderna pn nym hun-

nit helt lisa fast sig i ofiirenliga system. En samordning i bolagsskatte-

hiinseende kan inte undgfl att ocksi innefatta en fornyad granskning

av aktievinstbeskattningen.

Det sammanhang, som man friimst har anlednirg att beakta frfln de

utglngspunkter IUl-utredningen har, iir sambandet mellan kapitalan-

skaffningskostnader och aktievinstbeskattnirg. Om niimligen aktiepla-

cerarnas fcirriintningsansprlk i betydande grad knyts till utsikterna arr

fltnjuta vflrdestegring pfl aktierna, iir det av intresse atr notera, i vilka

former sidan vfirdestegring tas till beskattning. Den tekniska konstruk-

tionen av den aktievinstskatt som infordes under 1966 iir dock sfldan,

att det flr svflrt att gcira klart fcir sig de verkningar, som den nya skattenkommer att fe.

De problem som zir forbundna med kalkyler avseende en aktievinst-

skatt kommer att berciras i utredningen, i vilken d.ven genomf<irs fltskil-

liga andra kalkylresonemang. Dessa behandlar bl. a. frlgor avseende

sambandet mellan beskattning och utdelningspolitik, eftersom antagan-

den om utdelningspolitiken iir behcivliga for att bedcima sambandet

mellan skattefcirhflllandena och kostnaderna fcir eget kapital. Innebcir-

den av en differentiering av bolagsskatten belyses ocksfl med urgings-

punkt frfln hur en sidan piverkar viirdet av den skatrekredit, som kan

erhlllas genom snabba avskrivningar, gynnsamma viirderingsregler etc.

5o

FoRETAGSSAMGAENDEN INOM INDUSTRIN

Fusioner och andra forrner av samglende mellan fciretag har under de

senaste iren forekommit i betydligt storre utstrf,ckning iin tidigare ur-

der efterkrigstiden. Denna tendens har gjort sig giillande inte endast i

Sverige utan ocksl i ett stort antal andra industriliinder. Liknande

toPPar i fusionsutvecklingen har tidigare kunnar iakttas dels kring

sekelskiftet, dels i slutet av rgso-talet.

Den ekonomiska forskningen i Sverige har, i motsats till bl. a. de

anglosaxiska liinderDa, visat ringa intresse fcir den speciella form av

fciretags- och branschutveckling som fdretagsfusionerna utgcir. Visserli-

gen finns en del litteratur och fakta om strukturfciriindringar <iver hu-

vud taget, men nflgot f<irsok att vetenskapligt besvara frlgan om vilka

krafter, som drivit fram den snabba okningen av fciretagsfusionerna,

har inte gjorts.

Finns det nflgot samband mellan konjunkturutvecklingen och fdre-

tagsfusionerna? Vilken betydelse har f<irhflllandena pe kapitalmarknaden

fcir fusionsutvecklingen? Vad betyder tillkomsten av stcirre marknader

fcir fdretagens benlgenhet att gfl samman? Varf<ir sker det betydligt fler

sammanslagningar i vissa industrigrenar [n i andra? Varfcir har in-

dustriforetagen i d"g storre bendgenhet fln tidigare att vilja fdretags-

kopet eller fusionen framfcir andra medel att expandera och oka kon-

kurrenskraften?

Det iir nlgra av de frflgor som skall belysas i en under flret ptbcirjad

studie tiver fciretagsfusionerna inom svensk industri under efterkrigs-

tiden. Bland annat kommer insamlat material rcirande fusionsutveck-

Iingen under perioden lgbS-r966 att kompletteras med motsvarande

material fcir flren ry4j-rgb7.

BOSTADSBYGGANDETS PRISUTVECKLING

Pris- och kostnadsutvecklingen inom bostadsbyggandet dr, siirskilt pfl

ling sikt, av viisentlig betydelse for fcir?indringar av hyresnivf,,n. I Sve-

rige, liksom i flera andra lZinder, har man hittills varit hfi.nvisad till att

miita prisutvecklingen pn bostii.der genom en uppfoljning av priserna

5 r

pe vissa av de produktionsfaktorer, som itgflr vid bostfldernas tillverk-

ning. Dflrvid tas bristfiillig h?insyn till produktiviteten och kvalitativa

forlndringar av produkten negligeras ofta. Institutets underscikning

syftar till att komplettera existerande byggradskostnadsindex med upp-

gifter om utvecklingen av priset pfl den fiirdiga produkten, dfl forsok

gjorts att ta hiinsyn till kvalitets- och produktivitetsforindringar. Upp-

giften kompliceras av den starka heterogeniteten i friga om bostiidernas

utformning och av svirigheterna att under den ridande hyreskontrollen

vlrdera standardforilndringar.

Undersokningen avser huvudsakligen tiden lgbS-rg6g och omfattar

ca tvi tredjedelar av bostadsproduktionen. Resultaten visar bl. a. att

byggrradspriset for statsbelflnade flerfamiljshus und.er perioden rgbg-

19,63 stigit med 40 procent r?iknat per l:igenhet. Den genomsnittliga

Iiigenhetsstorleken har emellertid samtidigt okat, varfdr byggttadspriser-

nas okning rfiknat per kvadratmeter >hyresyta> uppgflr till ry procent.

Vill man omrlkna uhyresytan> till en uekvivalent> yta, diir uhyresytan>

standardiserats med hlnsyn dels till att den tillkomna liigenhetsytan

marginellt sett dr billigare, dels till den fordyritg som foranletts av

forbiittringar i utrustning, milj<i, bilplatsutrymmen etc., blir resultatet

en prisokning for tiden 19Sg-1963 med ca rg procent. Som jfimforelse

kan nlmnas, att bostadsstyrelsens byggnadskostnadsindex fcir samma

period visar en nilstan dubbelt si stor okning eller gb procent.

For att erhfllla underlug fcir beriikningar av miljriforiindringarnas

betydelse for priset pe bostiider har under iret genomforts flera kom-

pletterande undersokningar. Dessa visar bl. a., att antalet garage- och

parkeringsplatser per r oo liigenheter for hela landet under perioden

rgbg-lg6g stigit frin ca rp till ca 8o. Samtidigt har iordningstfllld tomt-

mark i anslutning till bostflderna okat endast obetydligt (8 procent),

varfor parkeringsplatsernas okning medfort en minskning av de s. k.

grona ytorna.

52

Ovrig verksamhet

DET EKoNoMISKA r.Aegr

Pe uppdrag av Svenska Arbetsgivareforeningen har liksom tidigare flr

tre rapporter utarbetats r6rande den aktuella konjunkturutvecklingen.

Dessa har publicerats under titeln ,Det eh,onomiska ltigeb och haranvf,nts som informationsmaterial inom fciretagsnlmnderna.

I varje rapport har den svenska ekonomin analyserats mot bakgrund

av en redogcirelse for konjunkturlliget i utlandet och de i forsta hand

i Fcirenta staterna, Storbritannien, Viisttyskland och Frankrike. Utveck-

lingen i Sverige har behandlats utforligt i frflga om industriprodukrion,

sysselsf,ttning, investeringar, utrikeshandel och ekonomisk politik.

INDUSTRIELL MANADSSTATISTIK

Institutet har under f,.ret upphcirt med sammanstillningen av diagram-

bladet ulndustriell mflnadsstatistikr. Flertalet av de statistiska data riverindustriproduktion, utrikeshandel m. m. som redovisats pfl diagrambla-

det kan i fortsittningen erhflllas ur statistiska centralbyrflns publika-

tionsserier (bl. a. Allmiin mflnadsstatistik och Statistiska meddelanden).

I tidningen Arbetsgivaren har publicerats statistikrapporter och kort-fattade civersikter over uffecklingen inom viktigare industribranscher.

En avveckling av denna verksamhet planeras, de basmaterialet dllraPporterna nu uteslutande sammanstiills inom statistiska centralbyrfln.

Ovnrer

Ekon. dr Lars Nabseth tilltriidde den r juli 1966 tjiinsten som chef fcir

institutet. Hans fciretrildare, professor Ragnar Bentzel, tilluiidde ntmnda

datum professuren i nationalekonomi vid Uppsala Universitet. Som ny

sekreterare efter fil. Iic. Lars Kritz intrildde vid flrsskiftet 1966 l0Z civil-

ekonom Lars Wohlin.

53

Flera av institutets medarbetare har under flret publicerat artiklar

i tidskrifter och tidningar samt medverkat som foredragshflllare vid

konferenser och kurser. Framtr?idandena har i de flesta fall haft anknyt-

ning till inom institutet plglende utredningar.

Ekon. dr Lars Nabseth har under lret medverkat som expert i 1964

flrs transportforskningsutredning. Han har ocksf,, varit ledamot av ut-

redningsrfidet. Fil. lic. Lars Kritz har som expert bitriitt den trafikpoli-

tiska delegationen samt ingfltt i redaktionsridet fcir boken ,sveriges

Industriu, som [r under utarbetande inom Industrifiirbundet. Fil. dr

Yngve Aberg har medverkat som expert i 196g lrs arbetstidskommittd

och pol. mag. Gunnar Eliasson har varit sekreterare i den statliga ut-

redningen om llngtidsfinansiella perspektiv.

Institutet har under flret varit representerat i tvfl arbetsgrupper inom

statistiska centralbyrfln, varav den ena fcirberett hushflllsbudgetunder-

sokningen ry67 och den andra sysslat med inrikeshandelsstatistiken.

54

U tgiana pub likationer*

Utredningar

Industrins finansiering ry55-62. B.-G. L6wenthal (1966). r73 s. 30: -.

Framtidsperspektiv fiir svensk industri 1965-198o. R. Bentzel och J. Beckeman (1966).

r84 s. 20' -.

Uwecklingstendenser f6r svensk stilindustri. E. Ruist (1966). r+2 s. 30: -.

Modell och observationer. B. H6glund (1966). zz+ s. 35: -.

L6neandelen och den ekonomiska utvecklingen. K. G. Jungenfelt (r 966). 278 s.35: -,

Lokaliseringsforiindringar inom svensk industri 6ren ry52-6o. G. T6rnqvist (rg6+).

163 s. 2$3 - .

Reklamens ekonomiska roll. G. Albinsson, S. Tengelin och K.-8. W?irneryd (rg6+).

276 s. 35: - .

Arbetskraftens.rcirlighet. B. G. Rundblad Gg6+). z69 s. 35: -.

The Production System of the Swedish Economy. An Input-Output Study. B. Fliig-lund och L. Werin (rg6g). zzg s, 2Sz -.

Lastbilstransporter i Sverige r95o-6r. L, Kritz (rg6g). 2zo s. 30: -.

Den offentliga sektorns expansion. E. Hddk (tg6z). S7z s. 45: -.

Svensk populiirpress r93r-6r. G. Albinsson (196z). r97 s. z1i -.

Framtidsperspektiv f6r svensk industri. J. Wallander (196z). 186 s. 15: -.

Ldne6kningars verkningar. L. Nabseth (1961). g4+ s. 35: -.

Industrif6retagets produktionseffektivitet. E. Ruist (196o). lo8 s. zo: -.

Smdtryck

r g 6 6

38. Godstransportutvecklingen i Storbritannien. L. Kritz. 64 r. ro: -.

97. Petrokemiska utvecklingslinjer. P. Fitger. 45 s. $3 -.

96. Jordbrukspolitikens mil och medel. O. Gulbrandsen och A. Lindbeck. r 14 s. $; -,

35. Den privata konsumtionen rySv7o. G. Albinsson och G. Endr6di. 47 s. rzi -.

r 9 6 5

94. V?irldens handelstonnagebehov och svensk varvsindustri 1964-8o. G. Norstrdm.

r52 S . 15 : - .

33, An ernpirical study of labour reallocation gains in Sweden between r95o and 196o.

G, R. Osterberg. 34 s. .5: -.

* En fullstdndig fiirtechning han erhdllas pd begtiran.