JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före 2020.

NEJ: Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv.

NEUTRAL: Det går inte att se en tydligriktning för utvecklingen i miljön.

NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ.

OKLAR: Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas.

Teckenförklaring

1. Begränsadklimatpåverkan

Halterna av växthusgaser ökar i atmosfären. Orsaken är i huvudsak utsläpp från el- och värmeproduktion, industriprocesser och transporter.

För att undvika en temperaturökning över två grader och minska risken för farlig klimat-påverkan krävs en internationell klimat-överenskommelse. I den behöver de globala utsläppen mer än halveras till 2050 och sänkas till omkring noll vid seklets slut.

2. Frisk luft

Luftföroreningar orsakar alltjämt betydande skador på människors hälsa, på växtlighet samt på kulturföremål.

Fler åtgärder behövs innan miljökvalitets-målet kan nås. Internationella insatser behövs för att minska halterna av partiklar och marknära ozon.

Nationellt är ytterligare åtgärder angelägna för att minska utsläppen av kväveoxider liksom av partiklar från användning av dubbdäck.

Tillståndet har förbättrats något i sjöar och vattendrag, däremot inte i skogsmark och grundvatten.

Ytterligare internationella åtgärder krävs, främst för att minska utsläppen från inter-nationell sjöfart. Nationellt krävs åtgärder främst för att minska skogsbrukets påverkan.

EU-kommissionen har tagit fram en ny strategi i syfte att minska utsläppen av luftföroreningar.

3. Bara naturlig försurning

Vissa miljögifter minskar men långlivade ämnen är ett svårt problem. För många ämnen saknas underlag för att bedöma hur halterna förändras.

Ökad global konsumtion leder till allt större kemikalie- och varuproduktion och ökad diffus spridning av farliga ämnen. EU har påbörjat en begränsning av användningen av särskilt farliga ämnen.

Styrmedel utvecklas positivt men fler åtgärder behövs.

4. Giftfri miljö

Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och mycket tyder på att det åter börjat växa. I bedömningen finns dock osäkerheter, dels i det vetenskapliga underlaget dels på grund av ozonskiktets naturliga variationer.

Det finns även ett fortsatt hot mot ozon-skiktet på grund av klimatets framtida inverkan, fortsatt användning av ozon-nedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter.

5. Skyddandeozonskikt

Stora delar av miljökvalitetsmålet utvecklas positivt. Antalet fall av hudcancer har dock ökat under lång tid.

Att minska exponeringen för UV-strålning kräver en förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning.

Även om exponeringen för UV-strålning skulle minska kommer antalet cancerfall att öka en period, eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas.

6. Säker strålmiljö

Belastningen minskar och i vissa områden minskar övergödningssymptomen, men ännu påverkas stora delar av Sverige. Sämst förhållanden råder i Östersjön.

Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat men återhämtningstiden är lång.

För att närma oss målet behöver utsläppen minska ytterligare, dels i länderna runt våra havsområden, dels från internationell sjöfart.

7. Ingen övergödning

Många sjöar och vattendrag uppfyller inte god ekologisk status. Försurningen har minskat, men påverkar fortfarande sjöar och vattendrag negativt.

Fysisk påverkan och fragmentering utgör problem i hela landet. Många arter har ännu inte gynnsam bevarandestatus på grund av brister i livsmiljö och vattenkvalitet.

Restaurering av vattendrag pågår, men i långsam takt. Ökad miljöhänsyn behövs.

8. Levande sjöaroch vattendrag

Problem med förorenat grundvatten finns i hela landet, framförallt i jordbruksområden och i urbana miljöer.

Bättre övervakning krävs för att kunna beskriva, prioritera och åtgärda rätt problem på rätt plats. Arbetet med skydd av grundvattenresurser går framåt men takten måste öka.

Åtgärder inom miljötillsyn, samhälls-planering, vattenförvaltning och jordbruks-sektorn behöver förstärkas.

9. Grundvatten av god kvalitet

De stora problemen i havsmiljön är fortfarande övergödning, miljögifter och svaga fiskbestånd. Andra problem är marint skräp, syrebrist på havsbottnar, främmande arter samt att känsliga livsmiljöer och kulturmiljöer påverkas eller förstörs.

För att nå miljökvalitetsmålet återstår mycket arbete med att utveckla och genomföra viktiga styrmedel, såväl i Sverige som på EU-nivå.

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård

Fortfarande skadas värdefulla våtmarker och vegetation förändras. Natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster påverkas negativt.

Problem med effekter av markavvattning, klimatförändringar, främmande arter och kvävenedfall kvarstår. Stöd för anläggning av våtmarker har tagits bort.

Bevarandeåtgärder som skydd, skötsel och restaurering behöver öka liksom hänsynen i olika verksamheter.

11. Myllrande våtmarker

Inom skogsbruket finns ökad ambition att leva upp till sektorsansvaret och många framåtsyftande åtgärder har vidtagits.

För flera skogstyper är bevarandestatusen dålig eller otillräcklig och många skogslevande arter är hotade.

För att nå målet behöver bland annat miljöhänsynen förbättras samtidigt som skydd och naturvårdande skötsel behöver öka. Vissa åtgärder ger effekt först på längre sikt.

12. Levande skogar

Odlingslandskapet fortsätter att minska och många naturtyper och arter har inte gynnsam bevarandestatus.

Jordbruksmarkens produktionsförmåga bedöms vara godtagbar men måste fortsätta att följas.

Det behövs ett hållbart och livskraftigt jordbruk i hela landet som kan leverera livsmedel och natur- och kulturmiljövärden, samtidigt som den negativa påverkan på miljön fortsätter att minska.

13. Ett rikt odlingslandskap

Många intressen nyttjar naturresurser i den känsliga fjällmiljön.

Vindkraft, gruvindustri och annan verksamhet kan även störa renbetet som gynnar biologisk mångfald. Ett ökat antal terrängfordon ger fler skador på mark och växtlighet.

Mer kunskap behövs om fjällens kultur-miljövärden, liksom hur mycket störningar fjällens ekosystem tål. Fjällmiljön påverkas även av pågående klimatförändringar.

14. Storslagen fjällmiljö

Allt fler bostäder blir mer energieffektiva. Många åtgärdas mot radon men stora insatser krävs mot buller och dålig inomhus-miljö, liksom för att stärka samhälls-planeringen och skydda kulturvärden.

Vägtransporterna ökar, vilket ger mer buller och sämre luftkvalitet. Grönområdena i tätorterna minskar och avfallsmängderna fortsätter att öka.

Generellt behövs fler åtgärder och nya styrmedel.

15. God bebyggd miljö

Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem utarmas. Främmande arter fortsätter att öka.

Större hänsyn behövs när resurser nyttjas, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Sverige måste även påverka internationellt.

Styrmedel saknas eller tillämpas inte och det finns inte tillräckliga resurser för att biologisk mångfald och ekosystemtjänster ska bevaras på sikt.

16. Ett rikt växt- och djurliv