Hälsa och samhälle

Romer i förändring En kvalitativ studie om romers arbete för en ökad delaktighet och lika rättigheter i det svenska samhällslivet.

JASMINA MUSLICJEANNE THOMSEN

HANDLEDARE: JOSÉ PACHECO

Fördjupningsarbete i mångkulturellt socialt arbete Malmö högskola10 hp Hälsa och samhälleSocionomprogrammet 205 06 Malmö Termin IV, Delkurs 3, Vt2012

Romer i förändring En kvalitativ studie om romers arbete för en ökad delaktighet och lika rättigheter i det svenska samhällslivet.

JASMINA MUSLICJEANNE THOMSEN

Muslic, Jasmina & Thomsen, Jeanne. Romer i förändring. En kvalitativ studie om romers arbete för en ökad delaktighet och lika rättigheter i det svenska samhällslivet. Fördjupningsarbete i mångkulturellt socialt arbete. 10 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete, 2012.

Romer i förändring är en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer, som är utförda med två olika informanter, en man och en kvinna som bägge arbetar för att främja romers delaktighet i det svenska samhället. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur romskt information - och kunskapscenter (RIKC) arbetar för att påverka barn- och unga med romsk härkomst att förändra sin livssituation samt att öka kunskapen om att på vilket sätt det går att uppnå att barnen på bästa sätt kan integreras och vara mer delaktiga i det svenska samhällslivet. Vi har också undersökt vilka metoder som används i verksamhetens välfärdsfrämjande arbetet för den romska befolkningen. Frågeställningarna är: Hur arbetar RIKC för att engagera de romska föräldrarna att börja stödja deras barn- och unga att integreras och vilken problembild som finns för romerna i samtidens Sverige? Vi har vidare undersökt vilka metoder som används i RIKC:s arbete och vilka möjligheter och begränsningar som kan finnas för romers delaktighet i det svenska samhällslivet? I intervjuerna har det framkommit att RIKC:s främsta mål är deras arbete med hela den romska familjen och detta för att motivera de romska föräldrarna samt släktingar att börja stödja sina barn- och unga till att integreras i samhället. Bägge informanterna är enhetliga med att anse att fler romer måste arbeta på det sociala fältet för att kunna öka romers erkännande och delaktighet. Det är viktigt att det finns de med den rätta förståelsen på alla samhällets områden, för att romer ska kunna bli bemötta med den respekt som de är värda. Vi har valt att undersöka vårt ämne utifrån ett intersektionelt perspektiv för att synliggöra de maktstrukturer och kategoriseringar som vårt samhälle är styrt av samt för att lättare kunna förstå och förhålla oss till dem. Med hjälp av den intersektionella analysen kan vi tillsammans uppmärksamma det som bidrar till att återskapa ojämlikhet och förtryck.

Nyckelord: Barn- och unga, delaktighet, erkännande, familjen, integreras, kategorisering, maktstruktur, RIKC romer, välfärdsfrämjande

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

KAPITEL 1, INLEDNING 11.1 Inledning 11.2 Problemformulering 21.3 Syfte 21.4 Frågeställning 2KAPITEL 2, BAKGRUND 22.1 Den historiska kontexten 22.2 Rasbiologi 32.3 Romer i förändring 3KAPITEL 3, TIDIGARE FORSKNING 33.1 Romska barn – och ungas livssituation 33.2 Integration 43.2.1 Möjligheter och begränsningar 5KAPITEL 4, TEORI 64.1 Intersektionalitet – ett bredare perspektiv på makt 64.2 Konstruktion – något vi själv skapar 64.3 Att förstå sig på maktstruktur 64.4 varför kategorisering i socialt arbete 74.5 Sammanfattning 7KAPITEL 5, METOD 75.1 Metodologisk ansats 85.2 Kvalitativ metod 85.3 Urval och tillvägagångssätt 95.4 Analysmetod 95.5 Forskarollen 105.6 Etiska övervägande 105.7 Metodreflektion 11KAPITEL 6, RESULTAT OCH ANALYS 126.1 Romska barn – ungas skolgång 126.2 Romernas problembild 136.3 Det faktiska välfärdsfrämjande 146.4 Möjligheter till ökad delaktighet 156.4.1 Begränsningar 166.5 Observationssammanfattning 166.6 Reflektion 17KAPITEL 7, DISKUSSION 177.1 Diskussion 177.2 Slutdiskussion 18

REFERENSER 20BILAGA 24

KAPITEL 1, INLEDNING1.1 Inledning

”Den romska sedvanerätten är den kraft som skyddar våra intressen, rättigheter, traditioner och vår etniska särart. Den är lika fattig som rik. Förlorar vi detta arv kommer det romska folket försvinna””krisnatory”- domare vid intern rättegång”

( Freud, 2006 s. 149).

Regeringen beslutade den 14 september 2006 att införskaffa Delegationen för romska frågor med utgångspunkt att skydda och främja de mänskliga rättigheter och med detta som bakgrund förbättra romers situation i Sverige. Romers exkludering är inget nytt fenomen och inte heller forskning med syfte att förbättra romers situation. Vårt intresse väcktes med romers förebyggande arbete för romers välfärd. Detta fördjupningsarbete har fokus på verksamheten Romskt informations– och kunskapscenter (RIKC) och dess sociala arbete, gällande Malmö stads romers integration och reell tillgång till sociala och ekonomiska rättigheter samt deras brobyggande verksamhet med majoritetssamhället.

Enligt Statens offentliga utredningar (2010) räknas den romska folkgruppen att leva under sämre förhållande än genomsnittet – därför att de är romer. Diskrimineringen av romer omfattas inte av speciellt mycket skuld och skamkänslor i Sverige utan har istället väldigt hög social acceptans. Romer är utan jämförelse den folkgrupp i Europa som historiskt sett har varit och fortfarande är mest utsatt för förföljelse och rasism i alla dess former. Situationen är allvarlig även i Malmö. Trots lagar och förordningar är romer utsatta för diskriminering på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden (SOU 2010:55). Vad gör samhället åt det? Hur stödjer romska föräldrar sina barn och unga att integreras och ta plats i det svenska samhället när hatbrotten mot folkgruppen kontinuerligt fortsätter? Vår studie kommer vidare att undersökas utifrån maktstrukturerna och kategorierna kön, ålder, etnicitet och klass, då det påverkar det sociala arbetets praktik och bidrar till ojämlikhet och förtryck (Mattsson, 2010).

1.2 Problemformulering

I Sverige strävar vi efter en hög välfärd, där alla människor, oberoende kön, klass, etnicitet och ålder inräknas. I socialtjänstlagens 1 § finner man en så kallad portalparagraf som lyder:

”Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet”.

Enligt denna paragraf ska alla människor bland annat ha rätt till trygghet och jämlikhet i levnadsvillkor och aktivt deltagande i samhällslivet. Men trots denna paragraf finns det människor i vårt samhälle som inte har en hög välfärd och som samtidigt diskrimineras. Det finns stora problem som behöver lösas, som t.ex. utanförskap, diskriminering, missbruk av droger och alkohol, mobbning och våld samt underkända skolresultat. Detta gör att det behövs stora insatser ifrån samhället och det som är otroligt viktigt i detta sammanhang är det förebyggande arbetet. Finns det inte förebyggande insatser skapas en risk för att problemen kommer att öka och förvärras.

1

Därför vill vi med detta fördjupningsarbete undersöka vilka förebyggande insatser som det finns i vårt samhälle gällande romerska barn- och ungas situation. Finns det förebyggande insatser som gör att människor kan få stöd till en högre välfärd? Romernas situation lyfts ofta fram som problemområden i media (SOU 2010:55) eller när samhället tycks försöka att gottgöra denna folkgrupp för tidigare skada men inget verkar fungera (Riksdag & departement. se). Detta gör det extra intressant att undersöka om man arbetar förebyggande och i sådana fall hur den romska gruppen själva arbetar för att förhindra eller minska att problem uppstår och på så sätt bygga broar för att den romska gruppen lättare ska kunna integreras i det svenska samhället.

1.3 SyfteSyftet med denna uppsats är att utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöka hur Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) arbetar för att påverka barn och unga med romsk härkomst att kunna förändra sin livssituation samt att öka kunskapen om på vilket sätt det går att uppnå att barnen på bästa sätt lättare kan integreras och vara mer delaktiga i det svenska samhällslivet. Vi kommer vidare att undersöka olika metoder som kan användas i det förebyggande arbetet för en högre välfärd för folkgruppen.

1.4 Frågeställningar1. Vad anses problembilden utifrån RIKC:s vara?2. Vad gör verksamheten för att engagera föräldrarna att stödja barn - och unga?3. Vilka metoder använder verksamheten för att främja välfärd?4. Vilka möjligheter och begränsningar kan finnas det i verksamhetens arbete?

KAP 2, BAKGRUND

Vi har valt att presentera lite om romernas bakgrund för att på ett lättare sätt skapa en förståelse för den romska befolkningens situation i det samtida Sverige.

2.1 Den historiska kontexten

De första romerna som anlände till Sverige i början av 1500-talet kallades varierande för ”zigenare” och ”tattare”. Den första tiden välkomnades de och deras hantverksskicklighet, men snart skulle det visa sig att de kom att drivas ut av majoritetssamhället och detta med mycket aggressiva medel. De förvisades till den finska delen av dåvarande Sverige (SOU 2010:55). Först antogs det att romerna var kristna egyptier men vid senare forskning länkades det romerska språket, romani shib till det indoeuropeiska språket som är besläktad med hindi och punjabi (Roth, 2009). Det förmodas att många romska grupper ursprungligen utvandrade från Indien och delar av dagens Pakistan mellan 700-talet och 1100-talet, framför allt på grund av sociala, religiösa och ekonomiska svårigheter. Idag finns det romer i många olika delar av världen (Poopola, 2011).

De blev speciellt fruktade och undertryckta samt gick de ibland under benämningen ”tiggare” och ”luffarsläkte”. Detta nomadliv kännetecknar ett liv som inte passade in i majoritetssamhällets normer och som heller aldrig tilläts att integreras. Mellan 1600-talet och 1800-talet exkluderades ”zigenarna” helt från kyrkans och kungamaktens gemenskaper. Under dessa epoker avrättades många romska vuxna män enligt den dåvarande hängningslagen, som inte krävde någon rättegång och kvinnorna blev oftast deporterade (Montesino Parra, 2002).

2

2.2 Rasbiologi

I mitten på 1800-talet kom idén att romer skulle tillhöra en ”underlägsen folkras”, vilket kom att spegla sig i Tysklands nazistiska folkmord, som inte bara drabbade judar men också romer. Folkmordet hörde ihop med de rasbiologiska och rashygieniska föreställningar som hade kommit att slå igenom under denna tid. Första och andra världskriget innebar en systematisk förföljelse för romer där den mest extrema uttrycksformen var nazisternas koncentration - och förintelsepolitik. Mellan 500 000 och 2 miljoner romer blev avrättade. Ett rashygienisk tänkande var mycket utbrett under denna tid, vilket bland annat innebar avhumanisering, utstötning och uteslutande för många romska grupper (SOU 2010:55).

Den svenska (tvångs) steriliseringslagen som stiftades 1934-1975 tillämpades bland annat på romska män och kvinnor samt tvångsomhändertogs eller tvångsaborterades de romska barnen. De tvingades under denna tid att bo i olika läger för romer (Urplay.se). Lagstiftningens syfte var att minska antalet lösdrivare och omvandla dessa till lydiga arbetare samt att det skulle leda till bättre kvalitet på den svenska befolkningen och detta genom att utrota folkgruppen (Montesino Parra 2002). Ett samlingsbegrepp för detta är antiziganism, som innebär att romer utesluts helt från majoritetsbefolkningens rättigheter. Slutsatsen är kopplad endast till deras etnicitet (SOU 2010:55).

2.3 Romer i förändring

Situationen i Sverige är fortfarande inte acceptabel men har bättre förutsättningar än vad den någonsin förr har varit, för att romer ska kunna bryta sitt utanförskap. Det finns en tydlig klyfta mellan majoritetssamhället och romerna och det krävs kunskap om romsk historia för att lättare kunna bemöta folkgruppen med ett jämlikt perspektiv (Urplay.se). Regeringen satsar idag mer än någonsin på den romska frågan men antiziganismen har inte rubbats mycket trots minoritetslagstiftningen och de mänskliga rättigheterna, som förespråkar lika värde. Den negativa bilden av romer lever fortfarande kvar. Därför fortsätter vardagsrasismen och diskrimineringen, framförallt i det offentliga rummet (SOU 2010:55).Integrationsministern Erik Ullenberg är övertygad om att minoritetslagstiftningen kommer att leda till en attitydförändring på sikt och anser att en möjlighet att förändra samhällsperspektivet är att synliggöra och individualisera den romska gruppen och fortsätta kampen mot fientligheten. Vidare påpekar Ullenberg att toleransen med romer har ökat i Sverige den senaste tiden och att Sverige går åt rätt riktning (Urplay.se).

KAPITEL 3, TIDIGARE FORSKNING

På senare år har det forskats en hel del kring romer och deras situation i Svenska samhällslivet. Generellt sett är forskningen kring dessa frågor en metod att lägga fram idéer kring hur majoritetssamhället med ökad kunskap om romernas historiska kontext och kultur kan ändra det stereotypa och fördomsfulla perspektivet som fortfarande genomsyrar samtiden. Vi kommer här att presentera en del av den tidigare forskningen på området.

3.1 Romska barn- och ungas livssituation

Enligt en etnologisk studie av Arnstberg (1998) som är baserad på det samspel över en kulturell gräns mellan svenskar som majoritetsbefolkning och romer som minoritet. Det framkommer att det inte bara är frågan om romerna och deras bekymmer utan att det handlar

3

om hur svenskarna bemött och hanterat den romska gruppen under deras tid i Sverige. I studien presenteras den romska barnuppfostran som kan förknippas med de postfigurativa huvudprinciper som innebär att barnen ska vara med gruppens vuxna medlemmar och lära sig att följa deras regler. På så sätt kan den romska framtiden säkerställas (a.a.).

På 1960-talet genomfördes en hel del studier angående romsk assimilation i det svenska samhällssystem, där bosättning och integration på arbetsmarknaden var två stora nyckelfrågor som skulle lösas för att få den bästa effekten. Tanken var att assimilation skulle ske automatisk genom vanlig skolgång där den centrala poängen var att öka barnens närvaro i skolan. Montesino Parra (2002) förklarar med hänvisning till forskarna Arne och Ingrid Trankell (1971, 1969) som jobbade tillsammans med projektet. Deras gemensamma mål var studera hemmet, föräldrarna och skolan. Detta för att finna orsakerna till barnens misslyckande i skolan, samtidigt som lämpliga åtgärder skulle sättas in. Dessa skulle följas upp, för att se om åtgärderna ledde till bättre resultat. Eftersom att skolan inte var tillräckligt togs frågan om förskoleverksamhet upp. Ett förslag var att integrera dem mindre barnen i förskolan genom att införa hjälpmedel för barnens utveckling och fostran i hemmen. Paret Trankell menade, att för att få möjlighet att hjälpa barnen måste man påverka föräldrarna. För att uppnå det, måste samhället öka sin kunskap om föräldrarnas uppfattningar kring barnens uppfostran och framtid (Montesino Parra, 2002).

Arnstberg (1998) beskriver med hänvisning till Gustafssons forskningsrapport (1969) där hon hänvisar till det romska anpassningsmönstret i Sverige. Det hon lägger vikt på i sin studie är gränsbevarande mekanismer, det vill säga en strukturering av samspel med representanter för andra etniska grupper som möjliggör för de kulturella skillnaderna att förbli. Det hon påvisade genom sin studie, strider emot vad dem psykologiskt orienterade forskarna antog, nämligen att de dåliga skolresultaten berodde på barnens och föräldrarnas bristande självförtroende. Gustafsson menade att det snarare handlade om att romer försvarar sig mot den kulturella påverkan de blir utsatta för i skolan. De uppfattar det som om majoritetssamhället vill beröva dem deras romska identitet. Gustafsson menar vidare att romerna inte är handikappade i sina relationer med omvärlden som många antar, utan att de istället är socialt skickliga och genom att använda naturliga metoder lyckas de ofta i sammanhang, där andra misslyckas (a.a.).

3.2 Integration

Arnstberg (1997) anser i sin etnologiska studie om svenskar och zigenare, att när vi talar om romers plats i det moderna samhället, så framstår dem som svaga och utsatta och att den romska kulturen är hotad. Det är svårt att vara rom i det svenska samhället menar Arnstberg, vilket är anledningen till att samhället på olika sätt försöker att hjälpa dem (a.a.). I socialpolitiska sammanhang utgår man från att romer är ett socialt problem som kräver en lösning eller som betraktas som omöjligt att lösas (Montesino Parra, 2002). De romska grupperna uppskattas i dagens värld att vara mellan elva och tolv miljoner medlemmar medan i Sverige uppskattas det att bo cirka fyrtio- till femtio tusen romer. Det är svårt att exakt kunna uppge hur många romer som bor i Sverige idag på grund av att många saknar officiella etniska klassifikationer (a.a.).

Enligt Roths (2009) undersökning om mångkulturella skillnader, undviker många romer idag att uppge sin härkomst i rädsla för diskriminering från majoritetssamhällets sida (a.a.). Romer nekas full tillgång till de sociala och ekonomiska rättigheterna. Romer har inte heller haft full tillgång till sina politiska och medborgerliga rättigheter, då romer i Sverige bara sedan någon generation tillbaka kunnat rösta och delta i val (SOU 2010:55). Först 1952 blev romer

4

benämnda som medborgare i Sverige enligt ett uttalande av den dåvarande statsministern (Urplay.se).

Regeringskansliet (1997) beskriver i sin rapport att samhället idag måste prioritera de romska barn- och ungdomarna i arbetet med att förstärka och förbättra romernas situation. Genom att sätta barnen i främsta rummet kan barnens behov bli bemötta och ett framtida utanförskap kan motverkas. På detta sätt skapas bättre förutsättningar för romers delaktighet i det svenska samhället (a.a.).

3. 2.1 Möjligheter och begränsningar

Enligt Höjer (2010) handlar den forskning som finns om romers situation i dag ofta om marginalisering. Orsaken till den höga arbetslösheten bland romerna är en blandning av diskriminering från majoritetssamhället och romernas misstro mot samhället. En intervjustudie visar att romernas utanförskap kombineras med stor stolthet över det egna ursprunget, vilket ökar distansen till majoritetssamhället. Dessa två mekanismer verkar förstärka varandra. Ett sätt att gynna framtida forskning är att inkludera romskt perspektiv och initiera projekt, där romer själva är delaktiga (a.a.).

Enligt Barnombudsmannens rapport (2005) framgår det att trots att barn- och unga romer utsätts för diskriminering, har många en stark framtidstro. De flesta romska barn som var valda att delta i studien anser att skillnaden mellan icke - romska barn och vuxna skiljer sig åt i bemärkelse av hur de uppfattas av den romska folkgruppen. De menar att vuxna i skolan inte behandlar romska barn annorlunda på grund av deras ursprung men är mer fördomsfulla mot dem än mot dem andra barnen.

År 2002 deltog sjutton romska ungdomar mellan 13–21 år, i en framtidsverkstad som organiserades av Länsstyrelsen i Skåne i samarbete med Skolverket. Det var det första dokument som samlade tankar om romska barn och ungdomar och deras framtid. Det blev en viktig del i Barnombudsmannens arbete för romska barns- och ungdomars rättigheter. I rapporten (2005) framgår bland annat att de fördomarna som finns bland vuxna i skolans värld kan motverkas genom att satsa på kunskap om den romska kulturen och att mer utbildning om den romska minoritetsbefolkningen är nödvändig för att motverka diskriminering och skapa trygghet (Barnkonventionen.se).

Enligt Barnombudsmannens studie, är den diskriminering som förekommer oftast förknippad med misstänksamhet från omvärlden. För att förändra samhällets bild är utbildning och kunskapsspridning om den romska kulturen den avgörande faktorn för att förändra de attityder som finns mot romer. Enligt barnkonventionen, artikel tolv ska en annan förutsättning ske för att förbättra barns - och ungas situation i samhället och det är samverkan med föräldrarna, där svenska myndigheter bör utveckla former för samråd för att göra både romska barn- och föräldrar mer delaktiga när det fattas beslut som rör dem (a.a.).

Enligt ungdomarna som har ingått i studien, förekommer bland annat att det finns skillnader mellan hur flickor och pojkar behandlas av föräldrarna i hemmet, framförallt har pojkar mer ”frihet” än flickor. Detta speglas genom att flickor måste följa vissa tumregler som inte pojkarna behöver tillämpa. I barnkonventionen, artikel två påpekas att det är viktigt att motverka särbehandling av pojkar och flickor i de romska familjerna, där en sådan förekommer (a.a.).

5

KAPITEL 4, TEORI

Vi har utformat vår problemformulering, vårt syfte och våra frågeställningar utifrån ett intersektionelt perspektiv och hur det kan kopplas till olika metoder i det sociala arbetet. Vi kommer här att presentera den teori utifrån vilket vi kommer analysera vårt empiriska material.

4.1 Intersektionalitet – ett bredare perspektiv på makt

Intersektionalitet är en sociologisk teori som blev grundat för att studera hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar i samhället. Begreppet intersektionalitet påverkades på 1980-talet av Kimberlé, M Crenshaw, som var aktiv i den antirastiska rörelsen Black feminism. Crenshaw ville illustrera hur könsdiskriminering och rasdiskriminering samspelar och ibland kanske förstärker varandra (de los Reyes & Mulinari, 2005). Den svarta feminismen handlar till största del om att förstå och handskas med olikheter i kulturer och etniska tillhörigheter (Gemöze, 2010).

Intersektionalitet ska inte enbart ses som en teori utan också som ett analytiskt verktyg som inte grupperar identitetskonstruktioner utan istället synliggör och ifrågasätter hur olika maktstrukturer är förenade med bland annat klass, ålder, kön och etnicitet och hur det kan bidra till ojämlikhet och rasism (Intersektionalitet. se).

Utvecklingen och den pågående diskussionen inom socialt arbete, följer det intersektionella perspektivet och en energisk förståelse av maktstrukturer. Det bidrar till att förståelsen ökar av det sociala arbetet samt hur vi kan använda det intersektionella perspektivet på ett kritiskt reflekterande och dekonstruerande sätt (Mattsson, 2010).

4.2 Konstruktion – något vi själv skapar

Enligt det konstruktivistiska perspektivet är konstruktion den verklighet vi själv skapar dels utifrån hur vi själva ser och upplever den och dels utifrån våra förväntningar. Fortsättningsvis förklarar vi den verkligheten vi skapar utifrån våra egna erfarenheter och tolkningar. Vidare förklarar olika konstruktivister att vi alla har olika tolkningar som vi oftast delar med oss av till andra människor och att vi tillsammans skapar gemensamma mallar för hur olika saker skall vara och hur dem ska förhålla sig. Vi skapar gemensamt en objektiv sanning som för många av oss blir helt naturlig. Detta kommer att styra vår förståelse av verkligheten som helt enkelt blir vad vi har skapat den att vara (Mattsson, 2010).

Vi utvecklar exempelvis olika föreställningar om kön, ålder, klass och etnicitet och hur de skall förhålla sig till varandra. Dessa föreställningar kommer att påverka vår förståelse av dessa fenomen och vi kommer antagligen att tolka dem utifrån våra gemensamma mallar och de mönster som vi har utformat. Konstruktioner förändras dock över tid tillsammans med den historiska kontexten, forskning och det diskurs som råder. Det finns ingen konstruktion som inte är tolkad genom människans språk för att bli förståeligt och som inte kommer utifrån maktrelationer, för att bli en del av vår egen uppfattning (Mattsson, 2010).

6

4.3 Att förstå sig på maktstrukturer

Mattsson (2010) anser i sin studie att det är någon form av energi som producerar kategorier och grupperingar i samhället, som i sin tur rangordnas hierarkiskt i förhållande till varandra. Vissa grupper anses ha större värde än andra grupper. Maktstrukturen verkar på en överordnad och politisk nivå och ligger utanför oss själva. Detta bärs upp av våra centrala myndigheter och av oss själva. Detta leder till att vi upprätthåller de samhälleliga maktstrukturerna som finns, genom vårt agerande och våra egna val (a.a.).

Urban (2010) beskriver att det är viktigt att benämna att ”svensk” inte betecknas som en etnicitet i den offentliga debatten utan som ett normaltillstånd och därmed är dem med annan härkomst konstruerade avvikande. Urban menar att uttrycket etnicitet är majoritetssamhällets dominans över språket (a.a.). Urban skriver med hänvisning till Foucault (1980, 2007, 2002a) som intresserade sig i hur normalitet och avvikelse skapas, att grunden till dessa konstruktioner ligger i vetskapen. Foucault betonade att det är de som har makt i samhället som också producerar kunskap och vetenskap och att dessa är nära förenade med varandra. Vanligtvis leder detta till att den kunskap som konstrueras, enbart tjänar maktens intresse (a.a.).

Begreppet etnicitet kopplas ofta ihop med exkludering från det sociala, ekonomiska och det politiska fältet. De maktstrukturer som finns i samhället är inlärda och invanda. De är därför oftast självklara för oss och oftast reagerar vi vanligtvis inte på dem. När vi möter dem i det offentliga rummet är det inte alltid vi vill göra någonting för att förändra dem, antagligen därför att vi är ganska nöjda med den position vi själva har (Mattsson, 2010).

4.4 Varför kategorier i socialt arbete?

Mattsson (2010) beskriver kategoriseringar, som något vi själv skapar för att bättre förstå det som finns runt omkring oss. Vi skapar ständigt grupperingar för att kunna förstå oss på och organisera olika saker och ting. Kön, klass, ålder och etnicitet är exempel på grupper som vi oftast automatiskt kategoriserar. Det sociala fältet är påverkat av samhällets maktstrukturer dels genom de föreställningar vi kan ha, dels genom organisationens arbetsmodeller och de lagar som styr arbetet. Det finns ett behov av att kategorisera olika målgrupper och deras problematik för att bättre kunna bemöta deras behov (a.a.).

4.5 Sammanfattning

Enligt Mattsson (2010) är den intersektionella analysen sammanfattningsvis en metod som används för att lättare kunna se hur kategoriseringar och maktstrukturer samspelar och bättre förstå hur dessa förhåller sig till varandra. Det är relevant att tillägga att metoden tillämpas som ett hjälpmedel bland annat i det sociala arbetet och i olika forskningsprojekt för att lättare kunna undersöka hur samverkan mellan olika kategoriseringar ser ut och hur det påverkar och bidrar till konstruktionen av kategorier. Vidare är det lättare att studera den maktskillnad som kan finnas för olika grupper och dess sociala processer (a.a.). Vi är dock medvetna om att vi inte nämner alla dimensioner som ingår i begreppet intersektionalitet i vår studie. Vi analyserar exempelvis inte sexualitet och funktionalitet.

7

KAPITEL 5, METOD

I det här kapitlet kommer vi att redogöra för vår metodologiska ansats, vårt urval och tillvägagångssätt. Vidare kommer vi att beskriva vår forskarroll och våra etiska övervägande.

5.1 Metodologiskt ansats

För att kunna redogöra hur Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) arbetar för att möjliggöra för att romska barn- och ungas livssituation kan förändras genom integration samt för vilka metoder som används för att uppnå en högre välfärd för den romska befolkningen, har vi valt att genomföra två kvalitativa intervjuer med anställda i verksamheten. För att komplettera vår undersökning har vi gjort observationer vid bägge intervjutillfällena.

5.2 Kvalitativ metod

För att kunna bearbeta den insamlade data i vår studie, har vi använt oss av den kvalitativa metoden. I den kvalitativa forskningsmetoden är forskaren subjektiv och strävar efter ett holistiskt perspektiv på dem speciella förhållandena samt för att få möjlighet till en mer fullständig bild av situationen. Forskningen är flexibel och ger forskaren en möjlighet att både fördjupas och förändras i forskningsfrågan. I den kvalitativa forskningen är det vanligt att tala om närhet till undersökningsproblemet, ett inifrånperspektiv, där närhet och interaktion mellan forskare och informanten uppnås genom ett jag - och du förhållande. I dessa studier är förutsättningen att kunna ta del av varandras inre världar genom språket och att forskaren sedan kan tolka och beskriva den information som är mottagen. Det unika i det kvalitativa arbetssättet är att man undersöker hur ett fenomen är beskaffat (Olsson & Sörensen, 2007).

Den kvalitativa forskningsmetoden baseras på intervjuarens berättelse, det vill säga genom att man söker efter förståelse, innebörd och begreppsutveckling till skillnad från den kvantitativa metoden som lägger fokus på kausala orsaksband och förklaringar (Levin, 2008). Den kvalitativa forskningsmetoden är bäst lämpad för vår forskning, eftersom vi var ute efter ett mer komplext resultat, som endast kan uppnås genom att gå på djupet av fenomenet. I vårt fall handlar det om att få kunskap om hur Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) arbetar för att uppnå sina mål och hur dem möjliggör för de romska barnen - och unga att på ett lättare sätt kunna integreras i det svenska samhällslivet. Att använda sig av den kvantitativa metoden i vår forskning skulle inte ge oss tillräckligt kunskap och förståelse kring våra forskningsfrågor, eftersom vi strävar efter kunskap och förståelse. Vi vill inte enbart dra generella slutsatser med hjälp av siffror.

För att samla in den information som krävs för att vår forskning ska kunna utföras, har vi använt oss av intervjuer och observation. Intervjuerna har varit halvstrukturerade, som innebär att vi utformade en intervju- och observationsguide. En halvstrukturerad intervju kännetecknas av formulerade öppna frågor samtidigt som det finns möjlighet för förändring gällande frågornas följd och ordning. På ett sådant sätt ges informanterna tillfälle till att uttala sig fritt och utveckla sina idéer kring ämnet. Desto spontanare intervjuproceduren är, desto större är sannolikheten att man erhåller spontana och oväntade svar från informantens sida och vice versa (Kvale, 1997). Genom att använda sig av ett subjekt - subjekt relation undviker man att hamna i en situation där det skapas en över - och underordning mellan informanten och forskaren och på så sätt behåller man intervjun på ett jämlikt plan (Pacheco, 2012).

8

En annan del av vår metod har varit deltagande observation. Deltagande observation är en forskningsmetod där observatörens roll och den händelse eller situation som han eller hon observerar har stor betydelse för resultatens giltighet. Varje observatör har sin egen referensram som bestämmer vad han eller hon observerar i en given situation (Olsson & Sörensen, 2007). Våra observationer har varit öppna med fokus på miljö och informanternas bemötande. Våra informanter blev informerade om att vi kommer observera omgivningen under intervjuns gång.

5.3 Urval och tillvägagångssätt

För att kunna genomföra vår kvalitativa studie, valde vi att göra ett urval, som innebär att vi intervjuade en manlig och en kvinnlig anställd ifrån romskt kultur- och informationscenter. Det valde vi för att få en könsbalans i vår empiri. Genom att även välja två informanter med olika tjänstepositioner, har vi kunnat samla information på en djupare nivå. Eftersom vi valde verksamheten och våra informanter, på ett medvetet sätt, använde vi oss av ett så kallat strategiskt urval (Jacobsson & Meeuwisse, 2008 ). Ett strategiskt urval innebär att ämnesval ska väljas därför att det innehåller särskilt teoretisk intressanta omständigheter eller när teman är betydelsefullt i sig. Däremot urvalet kan ske mer eller mindre reflekterat och planerat (a.a.).

Eftersom att vi är två studenter som utför studien tillsammans, delade vi upp ansvaret för forskningen på ett rättvist sätt. På grund av att vi valde att arbeta med halvstrukturerade intervjuer och deltagande observation, gav detta oss tillfälle att delta både i intervjun och observationen om vartannat. För att lättare kunna kartlägga våra intervjuer utformade vi en intervjuguide med 31 frågor som underlag och en observationsguide med 8 punkter, gällande miljö och samspel samt informanternas kroppsspråk och reaktioner (se bilaga, 1).

För att kunna samla material för kapitlen om tidigare forskning och teori har vi använt oss av litteratursökningar på HS:s bibliotek och Google samt har vi lånat litteratur på olika stadsbibliotek i kommunerna Trelleborg och Malmö och på biblioteken på HS. Vi har även använt oss av en redan inköpt kurslitteratur. Den litteratur som vi fick tag i och som är kopplad till vårt forskningsområde består av kurslitteratur, tidskriftsartiklar, rapporter och internetlänkar. Litteraturen som är kopplat till vår studie är skriven mellan 1992-2011.

5.4 Analysmetod

Varje personberättelse måste transkriberas det vill säga att texterna som är produkten av en forskningsintervju, måste skrivas ned ordagrant för att bearbetning av det samlade materialet kan påbörja. Därefter sker en bearbetning och selektion av material som stegvis leder till meningskoncentrering beroende på vilket kvalitativ bearbetningsmetod som väljs att jobba med (Olsson & Sörensen, 2008).

För att bearbeta våra intervjutexter har vi använt oss av hermeneutiken. I den hermeneutiska forskningen betonar man vikten av att se helheten. Metoden handlar om delarnas och helhetens relation till varandra och en rimlig tolkning av dessa. För att förstå en del måste man ha tillgång till helheten. Därefter blir delarnas betydelse beroende av helheten. På så sätt uppstår en ömsesidig relation mellan del och helhet men själva tolkningen får ligga i betraktarens öga. Vid en sådan analys är det vanligt att forskaren läser hela intervjun för att skaffa sig en helhetsbild och efteråt bryter ner helheten till vissa teman, vilket kallas tematisering eller med ett annat uttryck försöker man att utveckla dess mening. Tematisering

9

syftar på den teoretiska analysen av det tema som ska undersökas och formulering av forskningsfrågorna (Kvale, 1997).

Hermeneutikens kärna är väldigt sammanpressad eftersom att delarna utgör mer än helheten, men för att förstå hela människans situation och erfarenheter måste man förstå alla delarna tillsammans, eftersom varje del presenterar ett livsmöte som har påverkat hela personers liv (Olsson & Sörensen, 2008).

I vår bearbetning av den insamlade data, utgick vi från helheten, det vill säga att undersöka hur Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) arbetar för att förändra romska barns- och ungas livssituation och få kunskap om hur de på bästa sätt kan integreras i det svenska samhällslivet. Vi har därför utgått från alla delar av deras livscirkel för att forska kring alla aspekter, för att till slut kunna komma fram till ett helhetsomdöme.

5.5 Forskarrollen

Som forskare är det av stor betydelse att fundera över hur ett forskningsprojekt ska genomföras och vad är som är viktigt att begrunda i själva processen. Forskaren själv är avgörande för den vetenskapliga kunskapen och den etiska kvalitén i varje forskningsprojekt samt den roll som forskaren har förstärkt under intervjuns gång (Kvale, 1997).

Eftersom att vi delade samma intresse gällande vårt val av ämne, bildade vi en studiegrupp i samband med vår undersökning. Vi ville ta reda på allt om romers situation i Sverige och romers förebyggande arbete för romer men eftersom ämnet är väldigt stort har vi begränsat oss till specifika teman gällande romska barn- och ungas situation i det svenska samhällslivet och hur Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) arbetar för en ökad delaktighet för den romska befolkningen.

5.6 Etiska överväganden

Utgångspunkten för forskningsetiska överväganden är det så kallade individskyddskravet som innebär att varje individ har ett berättigat krav på skydd mot otillbörlig insyn och att denne inte får riskeras att utsättas för psykisk eller fysisk skada, påtryckning eller kränkning. Det grundläggande individskyddskravet kan preciseras i fyra allmänna krav på forskningen, närmare bestämt informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).

Informationskravet innebär att den som genomför forskningen har som uppgift att informera uppgiftslämnarna om forskningsstudiens syfte, deras roll i forskningsstudie samt upplysa för vilka villkor som gäller för just denna studie. Det som är viktigt att påpeka för uppgiftslämnarna är att deltagandet är frivilligt. Denna information kan ges på förhand eller efterhand beroende på omständigheterna. Studier, där förstahandsinformation skulle ha en avgörande negativ inverkan på resultatet är en efterhandsinformation är mycket mer lämplig. Oftast handlar det om studier där forskaren använder sig av dold deltagande observation eller dold - icke deltagande observation (Daneback & Månsson, 2008).

Samtyckeskrav utgår ifrån att uppgiftslämnarna själv ska bestämma över sin medverkan i forskningsstudien och då är det forskaren som skall inhämta deras samtycke. De som deltar i studien skall ha rätt att bestämma hur länge och på vilka villkor de skall delta. I de fall där forskaren använder sig av den dolda observationen innebär inhämtning, att samtyckeskrav kan

10

bli svårt att uppnå. Samtycket behöver inte inhämtas på förhand ifall det handlar om stora grupper i en enkätundersökning, då en returnerad ifylld enkät, räknas som en sådan (a.a.).Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om studies deltagare ska ges konfidentialitet och att personuppgifterna skall arkiveras på ett sådant sätt, att oberättigade inte kan ta del av dem (a.a.).

Nyttjandekrav syftar till att den insamlade data från studiens deltagare endast får användas för forskningsändamål (a.a.).

Innan vi fick de två intervjutillfällena, tog vi kontakt med romskt informations- och kunskapscenter genom att besöka verksamheten och fick där veta att vi skulle skicka en förfrågan med vårt syfte och frågeställningar till verksamhetschefen. Vi fick, utan väntetid besked om att vi var välkomna att undersöka verksamhetens arbete. Vi fick reda på vem vi kunde intervjua samma dag som vi hade fått tid för intervjuerna. Vid bägge intervjutillfällena inledde vi intervjun med ett informerat samtycke. Vi gjorde framförallt klart för våra informanter att deras trygghet sattes främst och att de deltog på frivillig grund. Våra informanter valde själv att intervjuerna kunde genomföras utan anonymitet samt krävde de inte att först att läsa igenom och godkänna de transkriberade intervjuerna men ville istället väldigt gärna få varsin färdigskriven uppsats.

5.7 Metodreflektion

Genom undersökning av aktuell verksamhet och genom att vi använde den kvalitativa metoden, lyckades vi att få svar på vårt syfte och frågeställningar samt har vi kommit lite närmare kärnan av själva ämnet som vi har valde att undersöka. Hela processen har varit givande för oss eftersom fick vi svar på viktiga frågor som avser den romska folkgruppen, främst barn- och unga. I vår studie och tolkning av den insamlade data har vi som utgångspunkt den hermeneutiska helhetssyn som innebär att man utgår från delarnas och helhetens relation med varandra för att få en rimlig tolkning av dessa. För att en forskningsstudie ska få ett rimligt resultat och genomföras enligt en forskares riktlinjer måste man fundera över hur denna ska genomföras och vad det är, som är viktig i själva processen.

I en studie som genomförs med hjälp av den kvalitativa metod, väger validitet och reliabilitet tungt. Att tänka på reliabilitet, det vill säga pålitlighet i arbetet, innebär att man vid en kvalitativ granskning av information, ska mäta den information man har fått på ett tillförlitligt sätt. Med validiteten avser den överenskommelse mellan verkligheten och tolkning av denna. Att tolkning är förankrad i ett empiriskt underlag är ett centralt kvalitetskriterium oavsett vilken syn på verkligheten man har (Olsson & Sörensen, 2007).

För att säkerställa validitet och reliabilitet i vår forskningsstudie har vi använt oss av diktafon samt gjort en transkribering av det insamlade materialet innan det var dags att tolka det. Detta hjälpte oss att komma ihåg de svar som vi fick av informanterna. Vi uppfattade våra informanter som öppna och ärliga personer, som i varje given situation hade svar på våra ställda frågor. Eftersom vi valde att undersöka romsk information - och kunskapscenters arbete för att främja romers delaktighet i det svenska samhället samt hur dem arbetar för att romska barn- och unga ska kunna integreras på ett bra sätt fick våra intervjupersoner en stor betydelse. Genom att ställa relevanta frågor till relevanta personer ökas validitet och reliabilitet. Samtidigt som vi vet att detta är något som man i princip ska sträva efter, är vi också medvetna att på grund av vår studies begränsade omfattning och med tanke på att vi

11

endast har gjort två intervjuer i en och samma verksamhet, kan brister i validitet och reliabilitet förekomma (a.a.).

KAPITEL 6, RESULTAT OCH ANALYS

I resultat – och analys delen presenterar och analyserar vi informanternas egna upplevelser och känslor kring deras holistiska förebyggande arbete som bland annat innebär att engagera romska föräldrar att börja stödja sina barn- och unga att integreras samt för vilka metoder dem använder sig av på det sociala fältet för att öka romers delaktighet och erkännande i samhället. Presentationen gör vi utifrån våra intervjuer och observationer. Vi har dels valt att applicera från vår teori och dels knyter vi an till den tidigare forskning som vi redan har presenterat i vår studie. Vi kommer vidare att genom vår analys besvara vårt syfte och frågeställningar som hela vår studie grundar sig på. De nyckelbegrepp vi har valt att använda är maktstruktur, kategoriseringar och konstruktion.

6.1 Romska barn- och ungas skolgång

Enligt Roth (2009) framkommer att många romska grupper numera är deltagande i olika organisationer för att uppnå ett större politiskt inflytande (a.a.). Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) startades upp med delegationen för romska frågan i Malmö stad i juni 2009. Syftet är att stärka den romska delaktigheten samt att förebygga den diskriminering som kan finnas. Insatserna riktas mot minoritetsgrupperna i kommunen. Malmö stad har nu tagit över verksamheten och RIKC har numera ett kommunalt uppdrag (SOU 2010:55). Romerna använder sig idag av samma metoder som andra minoritetspolitiska sammanhang för att uppnå sina fullständiga medborgerliga rättigheter (Roth, 2009).

På Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) ansåg bägge informanter sig att ha de rätta nycklarna till att göra en förändring för den romska delaktigheten och att det holistiska arbetet, det vill säga arbetet med hela den romska familjen gör en stor skillnad för romska barn- och ungas livssituation. Ett av deras mål är att uppnå en ökad ömsesidig förståelse och integration mellan romer och icke-romer. Marian, som är sekreterare på RIKC berättar att romska föräldrar i samtiden till större del vill att deras barn ska utbilda sig men att problemet ligger i att de romska barnen inte får det stöd som de behöver i skolan. Det finns mycket få hjälplärare ute på skolorna i Malmö stad. Många romer känner rädslor för att lämna sina barn på förskola och skola på grund av att barnen får ett utanförskap. Marian tillägger: ”Detta bidrar till att barnen inte integreras”

Diana, som är samhällsvägledare i verksamheten framför i intervjun att RIKC:s personal arbetar ute på de skolorna i Malmö stad som har ett behov av stöd med och åt de romska barnen- och unga. En lösning hade varit att anställa romsk personal på Malmö stads olika dagis- och förskolor för att uppnå en större möjlighet till delaktighet för dem romska barnen. Marian menar att RIKC:s arbetsmetoder inte skiljer sig åt beroende på kön, ålder, klass och etnicitet utan att det holistiska arbetet omfattar alla familjemedlemmar när något problem har uppstått. Diana fortsätter: ”Vi ser till hela familjen och dess bakgrund”.

Arbetssättet skapar både förtroende och resultat hos romerna. Marian förklarar vidare att romer har ett kollektivt perspektiv och löser sina problem på gruppnivå. Det är därför det ofta

12

krockar på socialtjänst, sjukvård och föräldramöten. Romerna är många och vill stödja varandra i deras sociala processer.

Diana berättar ”Vi blir ofta inringda för att delta i möten med familjen och skolan” men lika ofta är det familjen själv som vill ha med oss på möten med olika myndigheter. Statens offentliga utredningar (2010) med hänvisning till Malmös stadskontor (2008) påpekar att det bor många romer från olika grupper i Malmö stad. Utifrån dessa grupper finns det cirka 1000 barn mellan 7-15 år som har skolplikt men det är endast 450 barn som sköter sin skolgång och dessa barn har låga skolresultat. Resten av barnen har mycket hög frånvaro (a.a.). Statens offentliga utredningar (2010) beskriver med hänvisning till DO (2004) att många romer inte anser att skolan bidrar med att stärka de romska barnens identitet och att skyddet mot diskriminering inom skolan är svagt (a.a.).

Enligt regeringskansliet (1997) är det romska samhället är hierarkiskt uppbyggt. Män och kvinnor har olika roller och de äldre värderas högre. Den kanske högsta prioritet är familjens välgång och då gäller det hela släkten. Barnens välgång och uppfostran är en angelägenhet som alla deltar i. Samtidigt har vi för första gången i svensk historia romska skolbarn som har föräldrar som själva har varit elever i svensk skola. Tyvärr förknippar många av dessa föräldrar skoltiden till utanförskap och ensamhet på grund av att deras behov inte har blivit bemötta (a.a.).

Mattsson (2010) menar med hänvisning till Hall (1992, 1996a, 1999) att vi skapar gränser mellan oss själva och andra. Det gör vi genom att definiera likheter och skillnader med andra. Hall påpekar att vi genom olikheter och skillnader konstruerar en jag- och en vi känsla. Tankesättet har bidragit till en större förståelse av hur uppdelningen mellan ett vi och de Andra skapas och upprätthålls (a.a.).

6.2 Romernas problembild

Romer i Sverige är fattiga både på social och ekonomisk välfärd och fattiga på makt och inflytande. Den marginalisering och diskriminering som historiskt har förekommit ligger till grund för den samtida statliga politiken. Det har skapats en tydlig maktstruktur för minoritetsgrupperna i Sverige (SOU 2010:55).

Marian anser att en av den största problembilden som finns för romsk delaktighet i samhällslivet är att romer inte har beslutsfattande poster utan att det oftast är människor som aldrig själv har varit i kontakt med romer som sitter och tar beslut för romer. Den kunskap som finns om romer bygger på majoritetssamhällets forskning. Den romska historien om romer har inte kommit fram än. Marian påpekar att: ”Den historiska kontexten orsakar att romer inte vill skapa kontakt med svenska institutioner”.

Diana berättar att den största problembilden som finns för romerna i dag är att romer har läs, tal och skrivsvårigheter och det är därför vi blir inbjudna till olika möten på skolor och myndigheter. Men det är lika ofta romska familjer som själv väljer att ha med någon personal från RIKC för att tolka på möten med olika myndigheter: ”och få har problem med diskriminering”. Vi finns där som en trygghetsfaktor för dem romska familjerna.

I Arnstbergs (1997) etnologiska studie om svenskar och zigenare framkommer att den bild som media under år 1963 och fortfarande gör är att ”zigenare” är av samma slag som alla vi andra. Trots deras historiska bakgrund vill de vara med i det moderna folkhemmet. Det enda

13

de behöver är bra bostäder och chansen till skola, då kommer allt att rätta till sig (a.a.). Enligt regeringskansliet (1997) saknar många romer utbildning och idag krävs det för att få ett arbete. Denna situation leder tyvärr till utanförskap för många unga romer genom att dem istället t.ex. hamnar i missbruk och grov kriminalitet (a.a.).

Enligt Mattsson (2010) med hänvisning till Hedblom (2004) som är forskare i socialt arbete menar att den svenska arbetsmarknads- och aktiveringspolitiken har misslyckats att integrera framförallt kvinnor men också män med invandrarbakgrund. Mattsson menar vidare på att matstrukturen tydligast syns på arbetsmarknaden och att ojämlikheten mellan vissa grupper oftast accepteras (a.a.).

Diana sammanfattar med: ”att många romer väljer att vara anonyma på arbetsmarknaden idag. Jag känner personligen flera stycken som arbetar på höga positioner som väljer att inte berätta att de romer”.

6.3 Det faktiska välfärdsfrämjande

I Malmö räknas det att bo cirka 8 000 – 10 000 romer. Romerna är en av fem officiella minoriteter i Sverige och har därmed fullständiga rättigheter till anpassad information. De nationella minoriteternas språk och kultur är en del av vårt gemensamma svenska kulturarv (SOU 2010:55).

Diana förklarar att RIKC är ute och utbildar bland annat poliser och socialsekreterare på olika konferenser och temakvällar samt är verksamheten kopplad till Malmö högskolan och Lund universitet. Undervisningen består oftast av romsk minoritetslagstiftning, romsk kultur och romsk tradition. Diana berättar: ”Vi anpassar oss efter de önskemål som finns på fältet” .Marian menar: ”att det är ett måste att kompetensutveckla olika offentligt anställda” för att bidra till ett erkännande för romerna i Sverige och på det sättet öka deras delaktighet.

Enligt statens offentliga utredningar (2010) bygger de mänskliga rättigheterna på idén om att alla människor ska ha lika värde och att allas inneboende värdighet ska beaktas. Detta kan kränkas genom olika former av diskriminering, exempelvis att behöva ge upp sin identitet för att bli accepterad (a.a.). Poopola (2011) beskriver i sin studie om romska migranters möten i sjukvård i Sverige, att begreppet erkännande har utvecklats av olika filosofer och ska användas som ett hjälpmedel för att förstå problematiken runt jämlikhet och rätten till egen särart till hänvisning till vad som idag kallas för mångkultur (a.a.).

Enligt Roth (2009) med hänvisning till Roth (2001) har romers situation i Sverige kunnat skönjas under senare tid. Sedan slutet på 1999 fick Sverige en ny minoritetslagstiftning som redan har fått en del betydelse för de romska politiska omständigheterna. Den svenska regeringen har under de senaste åren försökt att lyfta fram de romska frågorna bland annat med ett inrättande av Rådet för romska frågor, som är ett rådgivande organ till regeringen (a.a.).

Det främsta kravet som romer har i samtiden är en gottgörelse från den tyska koncentration - och förintelsepolitiken och dess totala diskriminering (Roth, 2009). Enligt regeringskansliets (1997) undersökning, är en ändrad kunskapssyn ett måste för att öka förståelsen och intresset för en bättre interaktion och det anses att romsk kultur borde vara en del av undervisningen i skolan (a.a.).

14

Mattsson (2010) anser i sin studie om intersektionalitet i socialt arbete att för att förstå sig på hur maktstrukturer upprätthålls och hur konstruktionen av vad som är normalt och vad som är avvikande måste vi uppmärksamma att det är överordnade grupper som på grund av sin makt har företräde när det gäller att tolka världen. Resultatet av detta är att det påverkar majoritetsbefolkningens tolkningar och är därmed en grund för samhällets olika orättvisor (a.a.).

6.4 Möjligheter till ökad delaktighet

Roth (2010) anser att ”bron” är särskilt lämplig för att nå fram till en positiv närhet mellan majoritetssamhället och romerna för att kunna utveckla en värdegemenskap mellan de olika grupperna. Roth menar vidare på att en värdegemenskap ligger till grund för en gemensam samhällsidentitet oavsett kulturella - och värderingsmässiga skillnader (a.a.).

Marian bedömer att den bästa möjligheten, är att RIKC är spindeln i nätet. Marian förklarar vidare att: ”RIKC bara växer och växer”. Romerna i Stockholm har en efterfrågan om att skapa en verksamhet utifrån samma koncept. Marian fortsätter att förklara: ”det skapar bättre förutsättningar för att skapa jämlikhet, etablering och integration”. Vidare berättar Marian att den romska ramkonventionen och minoritetslagstiftningen skyddar romers mänskliga rättigheter och att romerna idag har en strävan efter egenmakt genom att bland annat sitta på beslutsfattande poster. Marian fortsätter: ”Vi vill göra det tillsammans med majoritetsbefolkningen – inte ensamma”.

Diana berättar att verksamhetens arbete sprider sig på ett positivt sätt. Antingen är det vi som ringer runt och informerar och erbjuder en: ”bro” med verksamhetens arbete eller så är det någon som har hört talas om oss och behöver vårt stöd. Diana förklarar att det blir en form av snöbollsmetod.

Marian berättar att RIKC har ett kontinuerligt samarbete med de romska föreningarna som finns på fältet och att samarbetet förstärker möjligheten av välfärdsarbetet för en ökning av romers interaktion. Marian berättar vidare att det gemensamma för samtliga föreningar är bland annat deras förändringsarbete kring frågorna att öka romers delaktighet framförallt i skolan och på arbetsmarknaden.

Enligt Statens offentliga utredningar (2010) innebär minoritetsrättigheterna detsamma som de mänskliga rättigheterna. Dem har ett och samma mål och det är att skapa de faktiska mänskliga rättigheterna för alla. Det grundläggande skyddet för minoriteter i samtiden är rätten till delaktighet på alla områden i det offentliga rummet, politiskt deltagande och inflytande, egenmakt och självstyre samt rätten till försoning. Minoritetsrättigheterna innehåller också ett förbud mot diskriminering och assimilering (a.a.). Roth (2010) förklarar att många minoritetspolitiska diskussioner handlar om minoriteternas krav på att få sina kulturella identiteter erkända i den offentliga rummet men att det största problemet idag är att väldigt få minoritetsmedlemmar själv får hävda sig inom dessa samhällsområden (a.a.).

Poopola (2011) framför i sin forskning att många romska föreningar är ute och berättar om sin kultur i olika instanser för att skapa en positiv närhet med majoritetsbefolkningen och på detta sätt bygger de ”broar” för romers välfärd. Detta skapar ett bättre bemötande av romer i samtiden och en bredare förståelse för deras traditioner (a.a.). Popoola förklarar vidare att generaliseringar bygger på kategoriseringar som skapar bilder i huvudet på människan. Ibland delas bilden av många samtidigt. Generaliseringar kan många gånger bita sig fast i stereotyper

15

och försvåra mötet mellan människor som är olika och som har ett kulturellt avstånd från varandra (a.a.)..Regeringskansliet (1997) påpekar att det romska föreningslivet har en avgörande innebörd. Romsk föreningsliv är ett centralt hjälpmedel när det gäller allt arbete som syftar till att förbättra romernas situation. I Sverige har man lyckats att samla medlemmar från alla dem romska folkgrupperna (a.a.).

Mattsson (2010) beskriver att det är viktigt att koppla förståelsen av kategorisering till ett maktperspektiv. Kategorier skiljer sig från konstruktion, som handlar om skillnader. Istället handlar kategoriseringar om föreställningar som vi ser och själv tolkar dem. Kön, klass och etnicitet har blivit centrala kategoriseringar för den intersektionella analysen med bakgrund att de är särskilt grundläggande för samhällsstrukturen. Kategoriseringarna är inte förändringsbara utan är en bärande form av hur samhället är uppbyggt och dess olika gruppindelningar. Kön, klass och etnicitet är ofta länkade till förtryck och (o) jämlikhet (a.a.).

6.4.1 Begränsningar

Roth (2009) beskriver att den romska befolkningens problem och möjligheter har åskådliggjorts i några av de mest utmanande minoritets- och integrationspolitiska sammanhang i svensk historia. Roth förklarar vidare att ett lands toleransnivå yttrar sig tydligt i dess behandling av de romska grupperna (a.a.).

Diana anser: ”att det inte finns något som hindrar verksamhetens arbete”.

Marian menar på att det enda som begränsar arbetet är .. Marian fortsätter: ”föraktet som lever kvar i samhället”.

Enligt regeringskansliet (1997) har romer vant sig vid att vara diskriminerade på grund av sin etnicitet i Sverige och tar det mer eller mindre för givet taget. De största problemen för den romska befolkningen ligger på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden men diskriminering förekommer också i typ av inträdesvägran på exempelvis restauranger och campingplatser. Regeringskansliet anser med detta som bakgrund, att det är tveklöst att romer diskrimineras i Sverige och att situationen är mycket allvarlig (a.a.).

Poopola (2011) anser att för att åstadkomma tillit i samhället och arbeta fram ett samhälle som bygger på ”allas bästa” måste misstron till den som är annorlunda förändras. Poopola menar vidare på att tillit symboliserar solidaritet som står för sammanhållning och att misstron i det svenska samhället gentemot den romska befolkningen är anledningen till den försvårade interaktionen (a.a.).

Mattsson (2010) menar på att det är viktigt att vi människor uppmärksammar maktstrukturer och det förtryck som kan finnas i vårt samhälle och att vi accepterar det. Det är först då vi kan ta ansvar för att reflektera och förändra vårt tänkande och agerande. Mattsson anser att ett kritiskt reflexivt socialt arbete både är möjligt och väldigt viktigt för att utveckla en sådan verksamhet (a.a.).

16

6.5 Observationssammanfattning

Vi uppfattade först miljön i verksamheten lite som en myndighet. RIKC är uppbyggt med ett öppet landskap på bottenvåningen och flera enskilda kontor på övervåningen. Det är stilrent och en synbar seriös verksamhet. Vi blev varmt välkomnade av den arbetsgrupp som stod på utegården och rökte, när vi kom dit. Efter en stund, blev inbjudna till verksamhetens fikarum för kaffe och en liten pratstund med den personal som var på plats där utav verksamhetschefen. Efter ett tag kändes det riktigt tryggt att sitta där med dem och prata. Alla som satt runt bordet visade oss stort intresse för vår undersökning och samtliga presenterade sig. Stämningen på arbetsplatsen verkade mycket bra eftersom att alla anställda som vi träffade verkade ha en nära relation med varandra och till sitt arbete. Vi fick på plats veta vem vi skulle få intervjua. Informanten Diana, som arbetar som samhällsutvecklare var mycket lugn i sig själv och levererade den känslan under hela intervjun. Vi observerade att hon var mycket känslomässigt engagerad i sitt arbete. När vi var färdiga med att intervjua informanten Diana blev vi presenterade för informanten Marian som arbetar 80 % ute på Malmö stads olika skolor och 20 % som sekreterare i verksamheten. Informanten Marian har sitt kontor på andra våningen och visade sig mycket hemmastadd i verksamheten. Miljön på hans kontor kändes välkomnande och trevligt. Informanten Marian uppfattades som mycket kompetent på sitt område och väldigt politiskt engagerad. Samspelet under bägge intervjuerna blev väldigt lyckat. Vi upplevde det som om att informanterna kände ett äkta möte med oss. Vi antar att de som uppsöker verksamheten för att få hjälp och stöd, antingen kommer att känna sig hemma eller så kan kanske en stelare, mer sluten känsla förekomma vid första intrycket på grund av nervositet och den myndighetskänsla som kan uppfattas. Sammanfattningsvis tror vi dock att alla besökare, kommer att ha en gemensam nämnare och det är, att de kommer att känna sig väl bemötta av de anställda på RIKC.

6.6 Reflexion

För att knyta an till studiens syfte och frågeställningar arbetar romskt information - och kunskapscenter (RIKC) med medborgareverksamhet och förebyggande arbete, detta för att nå ut till romer och samhället. I medborgareverksamheten ligger i dagsläget den individuella stödverksamheten för romer som bland annat har problem med att läsa och skriva. RIKC arbetar efter grundprincipen, att få romer att känna sig erkända och delaktiga i samhället och därigenom ta ansvar för samhällets normer. En viktig utgångspunkt för verksamhetens arbete är att besökarna sätts främst oavsett klass, kön, etnicitet och ålder. På RIKC möts alla med samma ödmjukhet, nyfikenhet och respekt. RIKC erbjuder inte bara vägledning åt romer med olika kontakter i samhället utan också kompetensutveckling åt icke-romer i majoritetssamhället. I det förebyggande arbetet är RIKC kopplade direkt till Malmö stads olika verksamheter på det sociala fältet, för att informera om de olika minoriteters rättigheter och skyldigheter. RICK är också arbetsamma ute på de skolor i Malmö stad som behöver stöd antingen i personalgruppen eller med de romska barnens behov av exempelvis en hjälplärare. RIKC:s personal blir även inbjudna på olika möten med skolan och den romska familjen. RIKC:s arbete har givit många goda resultat genom deras holistiska arbete. Det finns romska ungdomar som är ute på olika gymnasieutbildningar utifrån RIKC:s insatser. Målet med denna verksamhet är att medvetandegöra den struktur som råder och bryta ner den och förändra det mönster som har genomsyrat samhället i många år. RIKC försöker att synas i samhället genom att delta på konferenser, temakvällar, i media samt genom deras samarbete med Malmö högskola och Lunds universitet.

17

KAPITEL 7, DISKUSSION

7.1 Diskussion

Syftet med denna studie har varit att undersöka romska barn- och ungas livssituation samt redogöra för vilka möjligheter och begränsningar det finns för romskt information- och kunskapscenter i Malmö stad (RIKC) och deras arbete med att uppnå att barnen påverkas och på bästa sätt lättare integreras i det svenska samhällssystemet. Det centrala i vår studie har varit RIKC och deras förebyggande arbete. Vi har också undersökt vilka metoder verksamheten använder för att stärka sina insatser och främja välfärd.

Problembilden som finns hos den romska befolkningen har sina rötter i den historiska kontexten, där romerna har varit utsatta och diskriminerade under många år. Denna stämpel kvarstår än idag. Föraktet som lever kvar i samhället idag är anledning till att den romska befolkningen har svårt för att etableras och integreras i det svenska samhället. Trots det, finns det många romska föräldrar som vill att deras barn integreras och att de ska gå i vanliga skolor tillsammans med majoritetsbefolkningen, men problemet ligger i att de romska barnen - och unga inte får det nödvändiga stöd som de behöver. Det finns mycket få romska hjälplärare i samtidens skolor. Brist på adekvata anställda leder i stort sett till att barnen stannar hemma istället. För att motverka utanförskapet måste samhället satsa på resurser och samtidigt öka kunskapen om den romska kulturen. Genom utbildning om den romska minoritetsbefolkningen, kan diskriminering och utanförskap motverkas, först då kan trygghet skapas.

RIKC arbetar utifrån ett holistiskt synsätt, som innebär att familjen har en stor roll i frågor som rör barn- och ungas uppfostran och målsättning i livet. Det är det holistiska synsättet som skapar både förtroende och resultat hos romerna. För att uppnå ett visst mål, måste det arbetas med hela familjen, och därigenom skapas en klarare bild på det som måste åtgärdas. Alla barn behöver stöd och en chans till att utbilda sig. Det behövs en satsning på resurser i både skolan och på andra nivåer, för att goda resultat ska kunna uppstå, främst från den romska befolkningen. Genom att anställa romsk personal exempelvis på dagis och förskolor, kan man lyckas att få fler familjer att lämna sina barn på dessa institutioner. Genom denna strategi skapar man både en trygghetskänsla och tillit hos barnen och dess familjer.

Genom att kompetensutveckla och sprida kunskap, finns det en möjlighet för alla barn- och unga med romsk härkomst, att känna sig trygga och som en del av det svenska samhället. Idag finns det många romer som är tvungna att dölja sin identitet på grund av att de vill undvika att bli diskriminerade. RIKC:s arbetar för att motverka detta. Det stora målet är att öka möjligheten för romer, att kunna uttrycka sig med stolthet att de är romer, utan att skämmas eller frukta att dem ska bli avvisade eller bli utstötta. Den dag ska komma, och det är den största drivkraft hos båda våra informanter och resten av arbetsgruppen på RIKC.

7.2 Slutdiskussion

18

Avslutningsvis anser att vi har lyckats belysa våra frågeställningar som vi ursprungligen bestämde oss för. Vi tycker även att vi har fått en förståelse för hur Romskt informations- och kunskapscenter arbetar, för att hjälpa romer till ökad delaktighet samt för att förändra strukturen som råder i samhället. På grund av våra konkreta och grundläggande frågeställningar samt informanternas utförliga svar på intervjufrågorna har vi haft möjlighet att få en tydlig bild av verksamhetens arbete. Vi tror att detta beror på verksamhetens omfattning och deras tydliga fokus på romers erkännande och ökad delaktighet. En annan bidragande faktor till resultatet, är att vi fick möjlighet att intervjua två anställda, en man och en kvinna med olika tjänstepositioner. Detta gav oss då två olika perspektiv samt en större bredd av verksamhetens arbete. Vårt synsätt på romer har förändrats under denna process genom att vi har fått inblick i romernas historiska kontext och romernas kamp för lika rättigheter i det offentliga rummet. Detta har medfört till en större öppenhet och respekt för den romska befolkningen.

19

Referenslista

Arnstberg, Karl-Olov (1998). Svenskar och zigenare: en etnologisk studie av samspelet över

en kulturell gräns. Stockholm: Carlsson

Daneback, Kristian & Månsson, Sven – Axel (2008).” Internetforskning”. I: Meeuwisse,

Anna, Swärd, Hans, Eliasson-Lappalainen, Rosmari & Jacobsson, Katarina (red.).

Forskningsmetodik för socialvetare . Stockholm: Natur & kultur

De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana (2005). Intersektionalitet: kritiska reflektioner över

(o)jämlikhetens landskap. Malmö: Liber

Diskriminering av romer i Sverige: rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om

åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer . (2004). Stockholm:

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning . (2002).

Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:

http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf

Foucault, Michel (1980). Power, knowledge: selected interviews and other writings 1972-

1977. New York: Pantheon

Foucault, Michel (2008). Diskursernas kamp. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion

Foucault, Michel (2002). Sexualitetens historia. Bd 1, Viljan att veta. Göteborg: Daidalos

Freud, Jonathan (2006). Romer. Stockholm: Leopard

Gemzöe, Lena (2010). Feminism. Stockholm: Bilda

Hall, Stuart (1992). ” The west and rest: Discourse and power”. I: Hall, Stuart & Gieben,

Bram (red.). Formations of modernity. Cambridge: Polity Press in association with The Open

University

Hall, Stuart (1996a).”New ethnicities”. I: Morley, David, Chen, Kuan-Hsing & Hall, Stuart

20

(red.). Critical dialogues in cultural studies. London: Routledge

Hall, Stuart (1999). ”Kulturell identitet och diaspora”. I: Thörn, Håkan, Eriksson, Catharina

& Eriksson Baaz, Maria (red.) (1999). Globaliseringens kulturer: den postkoloniala

paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället . Nora: Nya Doxa

Hedblom, Agneta (2004). Aktiveringspolitikens Janusansikte: en studie av differentiering,

inklusion och marginalisering . Diss. Lund : Univ., 2004. Tillgänglig på Internet:

http://www.lub.lu.se/luft/diss/soc_477/soc_477_transit.html

Höjer, Henrik (2011). ”De undflyende romerna”. Tidskrift: Forskning & framsteg 3: 28-35

Tillgänglig på Internet: http://www.fof.se

Jacobsson, Katarina & Meeuwisse, Anna (2008). ”Fallstudieforskning”. I: Meeuwisse, Anna,

Swärd, Hans, Eliasson-Lappalainen, Rosmari & Jacobsson, Katarina (red.).

Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur & kultur

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun . Lund: Studentlitteratur

Malmö stad (2008). Romers situation i Malmö: Rapport om Malmös minoritetspolitik utifrån

romers perspektiv

Mattsson, Tina (2010). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. Malmö:

Gleerup

Montesino Parra, Norma (2002). Zigenarfrågan: intervention och romantik . Diss. Lund:

Univ., 2002

Nyberg, Lena (red.) (2005). "De vill att jag ska vara osynlig": romska barn och ungdomar

berättar om sin vardag . Stockholm: Barnombudsmannen. Tillgänglig på Internet:

http://www.bo.se/files/publikationer,%20pdf/romska%20barn%202005.pdf

Olsson, Henny & Sörensen, Stefan (2007). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. Stockholm: Liber

21

Pacheco, Jose (2012). Föreläsning om den kvalitativa metoden. Malmö högskolan.

2012-04-19

Popoola, Margareta (2011). Lyssna, förklara och förstå: romska migranters möten med

sjukvård i Sverige . Malmö: Hälsa och samhälle, Malmö högskola. Tillgänglig på Internet:

http://hdl.handle.net/2043/12260

Regeringskansliet, inrikesdepartementet (Ds 1997:49). ”Romer i Sverige – tillsammans i

förändring” Stockholm: Regeringskansliets offsetcentral

Romer i Sverige - tillsammans i förändring. (1997). Stockholm: Fritze.

Roth, Hans Ingvar (2001). Det mångkulturella Sverige? I: Agrell, Wilhelm, Almqvist, Kurt &

Glans, Kay (red) ”Den svenska framgångssagan” . Stockholm: Fischer & Co.

Roth, Hans Ingvar (2009). Mångkulturalismens utmaningar. Lund: Studentlitteratur

Staaf, Annika & Zanderin, Lars (red.) (2011). Mänskliga rättigheter i svensk belysning.

Malmö: Liber

Statens offentliga utredningar, SOU 2010: 55: Romers rätt – en strategi för romer i Sverige.

Stockholm: Erlanders Sverige AB

Thörn, Håkan, Eriksson, Catharina & Eriksson Baaz, Maria (red.) (1999). Globaliseringens

kulturer: den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället . Nora:

Nya Doxa

Trankell, Arne, red. (1971). Fem infostudier i invandrar- och minoritetsforskning. En

samlingsvolym. Info-gruppen. Stockholm: Samhällsvetarförlaget

Trankell. Ingrid & Gustafsson, Inga (1969). Undersökning rörande möjligheterna att

underlätta de skolpliktiga zigenarbarnens skolgång i Stockholm. Stockholm: Pedagogiska

institutionen, Univ.

22

Urban, Susanne (2010). Migration och etnicitet - perspektiv på ett mångkulturellt samhälle

Lund: Studentlitteratur

Elektroniska källor:Barnkonvention art.2, 12: http://unicef.se/barnkonventionen. Hämtad: 2012-05-02

http://urplay.se/166580 – Hämtad: 30/4-2012

http://www.malmo.se/Kommun--politik /Sa-arbetar-vi-med.../Minoritetspolitik/Romskt-

informations-och-kunskapscenter/Bakgrund.html . Hämtad: 2012-04-30

http://www.kfuk-kfum.se/kunskapsbank/intersektionalitet Hämtad: 10/5-2012

http://www.rod.se/demokrati/regeringen-ers%C3%A4tter-inte-%C3%B6vergrepp-mot-romer

Hämtad: 2012-05-18

23

Bilaga 1Intervjuguide

Vilken funktion/tjänst har du i verksamheten?

Hur länge har du arbetet i verksamheten?

Hur kommer det sig att du började arbeta i verksamheten/syfte?

Vill du berätta lite om hur verksamheten blev grundad?

Verksamhetens syfte?

Vilken är er målgrupp?

Hur stor är personalstyrkan?

Vilken problembild anser du/ni finns för målgruppen?

Vilka metoder använder ni? Varför?

Arbetar ni på olika sätt beroende på kön, klass, ålder och härkomst?

Kan ni bidra med att engagera föräldrar att stödja sina barn och unga att utbilda sig?

Hur arbetar ni för att skapa förtroende med målgruppen?

Har ert arbete gett resultat?

Vilka möjligheter finnas i ert arbete med att bygga broar för romer i Malmö?

Vilka hinder kan finnas?

Hur många har ni kapacitet att hjälpa och hur många kommer ni i kontakt med dagligen?

Hur finansieras verksamheten?

Har ni några systerorganisationer?

Hur arbetar ni med skola, polis och socialtjänst?

Arbetar ni för att informera om er verksamhet i samhället?

Hur anser ni att ett bra förebyggande arbete ska se ut?

På vilket sätt bedriver ni som verksamhet ett bra förebyggande arbete?

Hur arbetar ni för att förändra den samhällssyn som råder angående den romska folkgruppen?

Vilka regler måste personalen hålla sig till?

Finns det tidigare forskning och resultat av ert arbete? Har det iså fall fört verksamheten framåt?

Har du sett några förändringar i arbetsmetoderna i din tid på verksamheten?

24

Skulle du vilja förändra något med arbetsmetoderna som finns nu? Vad iså fall?

Vad är din drivkraft i ditt arbete?

Hur ser verksamhetens arbete (visioner?) ut om 10 år?

Observationsstudie

Miljön

Hur ser miljön ut?

Vilken känsla ger miljön?

Vad är första intrycket, förändras intrycket efter hand?

Vilka känslor tror vi att en rom som uppsöker verksamheten upplever?

Hur blir vi bemötta?

Hur är stämningen på arbetsplatsen?

Intervjun

Hur var samspelet under intervjun?

Hur var informantens kroppsspråk och reaktioner?

25