Jämförelse mellan seriell och spatial visualisering av text på mobiltelefon

E R I K L I N D G R E N

Examensarbete Stockholm, Sverige 2006

Jämförelse mellan seriell och spatial visualisering av text på mobiltelefon

E R I K L I N D G R E N

Examensarbete i medieteknik om 20 poäng vid Programmet för medieteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2006 Handledare på CSC var Björn Hedin Examinator var Nils Enlund TRITA-CSC-E 2006:163 ISRN-KTH/CSC/E--06/163--SE ISSN-1653-5715 Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC 100 44 Stockholm URL: www.csc.kth.se

Jämförelse mellan seriell och spatial visualisering av text på mobiltelefon Sammanfattning Föreliggande rapport undersöker användandet av rapid serial visual presentation, eller RSVP, som en metod för att presentera text på mobiltelefoner. För att detta ändamål konstruerades en prototyp, Feedo, med möjlighet att presentera nyhetsflöden i form av RSS- och Atom-kanaler med RSVP. Denna prototyp användes sedan i två studier. Den första av dessa var en observationsstudie där allmänheten gavs möjlighet att ladda hem och använda Feedo. Användandet loggades och dessa loggar analyserades när studien avslutats. Den andra studien var en experimentstudie där tio respondenter fick läsa texter med RSVP och Scroll samt besvara läsförståelsefrågor på dessa texter. Respondenterna fick också ge ett omdöme om hur behagligt de tyckte det var att läsa med de olika metoderna.

Resultatet från experimentstudien ger liksom flera tidigare studier en bild av RSVP som klart konkurrenskraftigt vad gäller läshastighet och läsförståelse, men att metoden är relativt illa omtyckt av läsarna. Observationsstudien visar att trots ett relativt stort intresse för att läsa nyhetsflöden mobilt väljer relativt få att regelbundet läsa dessa med RSVP. Resultaten kan inte tolkas som att RSVP ger avgörande fördelar som textpresentationsteknik men metoden är fortsatt intressant för mobila applikationer, speciellt som mycket goda läsförståelseresultat påvisats med RSVP.

Comparison between serial and spatial visual presentation of text on mobile phones Abstract This thesis explores the use of rapid serial visual presentation, or RSVP, as a method for presenting text on mobile phones. To this end a prototype, Feedo, with the ability to display RSS and Atom news feeds using RSVP was developed. The prototype was used in two studies. The first study was an observation study where the public was given the opportunity to download and use Feedo. The usage was then logged and these logs were analyzed at the end of the study. The other study was an experimental study where ten participants read text with RSVP and Scroll and answered reading comprehension questions afterwards. The participants also gave an assessment on how pleasant they found reading using the different presentation methods.

The results from the experimental study were consistent with several earlier studies showing that RSVP is clearly a viable option concerning reading speed and comprehension, but that the method is rather disliked by the reader. The observation study shows that despite a relatively large interest in reading news feeds on mobile phones, few chose to regularly read these with RSVP. These results can not be interpreted as to show great advantages for RSVP as a text presentation technique but the method remains interesting for mobile applications, especially because of the very good reading comprehension results acquired using RSVP.

Förord Jag vill tacka min handledare Björn Hedin på avdelningen för medieteknik och grafisk produktion, CSC, KTH och Johan Möller på Svenska Dagbladet. Tack för all feedback och för ett gott samarbete.

Vidare vill jag tacka alla som laddade hem och testade Feedo RSVP och de elva personer som ställde upp och deltog i min experimentstudie.

Sist men inte minst vill jag tacka Ola Lindgren och Lotta Gunnarsson för stöd, tips och alla genomläsningar. Tack.

Innehållsförteckning 1 Inledning ............................................................................................................................... 1

1.1 Bakgrund ....................................................................................................................... 1 1.2 Syfte .............................................................................................................................. 2 1.3 Problemformulering ...................................................................................................... 2 1.4 Avgränsningar ............................................................................................................... 2

2 Teori ...................................................................................................................................... 3 2.1 Begreppet läslighet........................................................................................................ 3 2.2 Att läsa text på papper och på bildskärm ...................................................................... 3 2.3 Mobil kommunikation med text .................................................................................... 4 2.4 Introduktion till RSVP .................................................................................................. 4 2.5 Adaptiv RSVP............................................................................................................... 5

3 Metod .................................................................................................................................... 7 3.1 Angreppssätt.................................................................................................................. 7 3.2 Enkät ............................................................................................................................. 7 3.3 Intervju .......................................................................................................................... 8 3.4 Observation ................................................................................................................... 8 3.5 Svenska Dagbladet ........................................................................................................ 8 3.6 Experiment .................................................................................................................... 8 3.7 Metodkritik.................................................................................................................... 8 3.8 Urval.............................................................................................................................. 9 3.9 Validitet......................................................................................................................... 9 3.10 Reliabilitet ................................................................................................................... 10

4 Prototypen Feedo ................................................................................................................ 11 4.1 Feedo RSVP ................................................................................................................ 12 4.2 Feedo Offline............................................................................................................... 12

5 Genomförande..................................................................................................................... 13 5.1 Observationsstudien .................................................................................................... 13 5.2 Experimentstudien....................................................................................................... 13

5.2.1 Förberedelser ....................................................................................................... 14 5.2.2 Pilotstudien.......................................................................................................... 14 5.2.3 Anpassningar av upplägget efter pilotstudien ..................................................... 15 5.2.4 Experimentstudien............................................................................................... 15

6 Resultat................................................................................................................................ 16 6.1 Observationsstudien .................................................................................................... 16

6.1.1 Enkätsvaren ......................................................................................................... 16

6.1.2 Användandet........................................................................................................ 20 6.2 Pilotstudien inför experimentstudien........................................................................... 21 6.3 Experimentstudien....................................................................................................... 22

7 Analys ................................................................................................................................. 26 7.1 Statistisk analys av resultatet från experimentstudien................................................. 26

8 Diskussion och slutsatser .................................................................................................... 27 9 Litteraturlista ....................................................................................................................... 29

Inledning

1 Inledning I detta kapitel presenteras bakgrunden till studien, samt dess syfte, frågeställningar och avgränsningar. Här presenteras också Svenska Dagbladet som samarbetspartner.

1.1 Bakgrund Mobiltelefonen är idag ett av våra viktigaste kommunikationsverktyg och något de flesta personer förutsätts äga. Mycket av vår mobila kommunikation sker via textmeddelanden, framförallt via sms1 här i Sverige. E-post på mobiltelefoner har dock potential att bli stort, något som kan observeras i länder såsom Japan.

För att vara så portabla som möjligt är mobiltelefoner ofta konstruerade för att vara små och lätta och därför har de också utrustats med mycket små bildskärmar. En begränsad skärmyta ställer stora krav på gränssnittsdesign. Ett område som kan anses vara av stor vikt för hur väl gränssnittet fungerar är det sätt på vilket text presenteras för användaren. Hittills har den traditionella spatiala modellen för textpresentation, där text presenteras såsom på en boksida, applicerats även på mobiltelefoner i mycket stor utsträckning.

Det är dock inte självklart att denna metod för textpresentation är optimal för små bildskärmar, och som alternativ till denna har en rad olika dynamiska metoder föreslagits (Castelhano och Muter 2001). De flesta av dessa skiljer sig från spatial presentation på det sätt att rymd byts mot tid. Detta innebär att texten inte visas i sin helhet på en gång, utan istället är endast en liten del av texten synlig för användaren vid en given tidpunkt. Den del av texten som visas varieras med tiden.

En metod för dynamisk textpresentation som funnits vara lämplig för mobiltelefoner är RSVP, eller rapid serial visual presentation (Laarni 2002). RSVP har varit föremål för en hel del forskning, men ännu har få otvetydiga resultat framkommit och området är ännu inte fullständigt utrett. För en översiktlig genomgång av tidigare forskning på området, se stycke 2.4.

RSVP går till så att texten delas upp i delar bestående av ett eller några ord. Dessa textdelar visas sedan efter varandra på samma förutbestämda punkt på skärmen. Olika varianter av RSVP använder olika många ord åt gången, oftast ett till tre ord i taget. Cocklin et al. (1984 refererad i Williamson, Muter och Kruk 1986) visade att RSVP-tekniken ger bättre resultat om antalet ord som visas åt gången anpassas efter textens innehåll istället för att vara konstant. Det är dock svårt att automatiskt dela upp en text på detta sätt och därför används ofta fortfarande ett konstant antal ord.

Tidigare undersökningar har visat att RSVP kan ge en cirka trettioprocentig ökning av läshastigheten för kortare texter då det jämförs med spatial presentation på handdator, utan att textförståelsen försämras (Öquist och Goldstein 2002). Öquist och Goldstein (2002) menar också att den kognitiva belastningen inte nödvändigtvis behöver vara högre för RSVP än spatial textpresentation, något som bland andra Sicheritz (2000) kommit fram till i en studie av RSVP på små skärmar.

Tidigare undersökningar har också visat att RSVP kan vara nog så effektivt som spatial presentation av text, men att tekniken är illa omtyckt i jämförelse med andra presentationstekniker (Castelhano och Muter 2001). Det finns även indikationer på att det övertag i läshastighet som påvisats för kortare texter inte gäller för längre texter (Öquist och Goldstein 2002). Det finns dock flera ansatser till att anpassa tekniken för att öka dess

1 Short Message Service

1

Inledning

popularitetsgrad och avhjälpa de mest markanta problemen (Muter et al 2001, Öquist och Goldstein 2002, Goldstein et al 2003).

1.2 Syfte Syftet med detta examensarbete är att få en indikation på huruvida RSVP är ett gångbart alternativ till spatial textpresentation på mobiltelefoner.

Detta syfte uppfylls genom att RSVP och spatial textpresentation jämförs på ett antal punkter. Framförallt ges ett antal människor som är intresserade av att läsa nyheter på sin mobiltelefon möjlighet att bekanta sig med RSVP.

Resultatet av arbetet kan användas som underlag då beslut tas om RSVP är en lämplig metod för textpresentation i ett brett spektrum av mobil mjukvara.

Arbetet kan också ge en fingervisning om hur RSVP som metod kan förbättras och resultatet kan på så sätt användas för att avgöra vilka delar av RSVP som är lämpliga föremål för ytterligare examensarbeten och forskning.

1.3 Problemformulering För att uppfylla syftet har följande huvudsakliga frågeställning formulerats:

• Under vilka förutsättningar, om några, är RSVP en lämplig teknik för att presentera text på mobiltelefoner?

För att underlätta utredandet av huvudfrågeställningen har följande delfrågeställningar formulerats:

• Hur kommer en grupp människors läsvanor att se ut då de ges möjlighet att läsa texter på mobiltelefon med RSVP?

• Vilka skillnader mellan RSVP och spatial textpresentation kan observeras vad gäller läslighet och läsupplevelse då teknikerna används för att presentera text på mobiltelefon?

1.4 Avgränsningar Urvalet av texter i denna studie är relativt begränsat, så det är därför inte självklart att resultatet kan generaliseras till att gälla för alla typer av texter. I studien förekommer dels texter på knappt 1 000 ord från det svenska högskoleprovet och dels diverse texter som finns allmänt tillgängliga i form av RSS- och Atom-nyhetskanaler. Dessa texter är i första hand nyhetsnotiser av olika slag och är i många fall extremt korta, det är inte ovanligt att en sådan notis endast är en enda mening. Det finns även längre texter som distribueras på detta sätt men texter som är längre än några hundra ord kan anses ovanliga.

Urvalet av deltagare i studien är också det klart icke-representativt för allmänheten. Urvalet vid arbetets två studier finns redovisat i stycke 5.2 samt stycke 6.1.1 och det bör observeras att undersökningens resultat med största säkerhet inte är generaliserbara till allmänheten.

Då RSVP jämfördes med spatial textpresentation användes en metod som kallas Scroll som representant för spatial presentation. Scroll är inte det enda sättet att presentera text spatialt och vidare studier skulle behövas för att kunna uttala sig om hur RSVP förhåller sig till andra metoder för spatial textpresentation.

2

Teori

2 Teori I detta kapitel presenteras en översikt över tidigare forskning på området RSVP och en genomgång av några av de ansträngningar som gjorts för att förbättra metoden. En ytlig översikt ges också över mobil kommunikation med text samt de grundläggande mekanismerna bakom läsning och de problem som är förenade med att läsa på bildskärmar. Den variant av RSVP som användes i denna studie presenteras också. Informationen som ligger till grund för styckena 2.1 och 2.2 är hämtad från en licentiatavhandling skriven av Staffan Romberger på IPLab, en forskningsgrupp vid dåvarande Nada, KTH. Avhandlingen innehåller ett antal rapporter och uppsatser skrivna av Romberger, i vissa fall med medförfattare, mellan åren 1985 och 1998.

2.1 Begreppet läslighet Begreppet läslighet, eller legibility på engelska, brukar enligt Romberger (1998) definieras som hur lätt det är att läsa en löpande text och mäts oftast med läshastighet och mängd fel.

Faktorer som påverkar en texts läslighet är vad ögat och synsinnet kan urskilja, läsarens vana vid textens typografiska utformning samt hur insatt läsaren är i textens ämne (Tinker 1963, Just och Carpenter 1980, 1987 refererade i Romberger 1998).

Romberger (1998) menar att läshastighet med kontroll av förståelsen är det mest användbara måttet på läslighet men påpekar också att andra mått har prövats, såsom antalet blickfixeringar eller antalet tillbakablickar i kombination med förfrågan om trötthet.

2.2 Att läsa text på papper och på bildskärm När vi läser rör vi blicken längs textraden genom en serie på varandra följande blickfixeringar med hopp däremellan. Varje gång vi fixerar textraden tar vi in en eller flera ordbilder, alltså ett eller flera ord och inte enskilda bokstäver. Under förflyttningarna mellan fixeringarna uppfattar vi ingenting. (Romberger 1998)

Läsaren konstruerar allt eftersom en mental struktur över textens innehåll. För varje ny fixering har läsaren redan en förväntan på ungefär vilken information som texten innehåller. Denna förväntning verifieras eller falsifieras när textinnehållet processas och så länge textens innehåll motsvarar läsarens förväntningar flyter läsningen på. Om texten plötsligt tar en oväntad vändning finns risk att läsaren tappar sammanhanget och tvingas gå tillbaka i texten och läsa om delar av den med tätare blickfixeringar för att åter hitta sammanhanget. (Romberger 1998)

I en undersökning av läslighet på papper och datorskärm fann Smedshammar et al (1990 refererad i Romberger 1998) att läsligheten, som i detta fall mättes med läshastighet samt läsförståelse, var 12 till 15 % sämre på bildskärm än på papper. Författarna tolkade resultatet som att vidare forskning på området skulle inriktas på att utjämna skillnaderna i läslighet genom att förbättra dokumentöversikten och bläddringsmetoden vid läsning på bildskärm (Romberger 1998).

Romberger (1998) identifierar överblicksproblemet som den viktigaste begränsningen vid läsning på bildskärm. Han menar att detta problem kan ha flera orsaker och tar som exempel upp bland annat att bildskärmen har en mer begränsad yta än skrivbordet för pappersarbete, att bildskärmens upplösning är lägre än det tryckta papprets, att bläddring inte kan ske på det traditionella invanda sättet samt att det är svårt att arrangera materialet som man vill på en bildskärm.

3

Teori

2.3 Mobil kommunikation med text I Sverige har sms länge varit ett populärt sätt att med text kommunicera via mobiltelefon. På senare år har även e-post, eller mejl, blivit tillgängligt som ett alternativ för fler och fler då antalet mobiltelefoner med möjlighet att ansluta till Internet har ökat. Dock har mejl ännu inte fått samma genomslag som sms, då denna teknik är inarbetad och fortfarande används flitigt.

På andra platser i världen har dock utvecklingen mot mejl i mobiltelefoner gått snabbare, i Japan till exempel kom mobiltelefoner med internetanslutningsmöjlighet redan 1998 och därför fick andra tekniker för textkommunikation inte samma fotfäste där, utan mejl blev det dominerande textkommunikationssättet (Ito och Daisuke 2003).

Ito och Daisuke (2003) beskriver hur japanska ungdomar i väldigt många fall föredrar att kommunicera via textmeddelanden istället för röstsamtal när de använder sina mobiltelefoner. Enligt Ito och Daisuke (2003) beror detta på att i många av de situationer då mobiltelefonen används finns det sociala begränsningar för vilken typ av kommunikation som anses passande. Exempelvis är det på många tåg och bussar i Japan förbjudet att tala i telefon men något förbud mot att mejla finns inte. På grund av trångboddheten i stora japanska städer såsom Tokyo är det också vanligt att ungdomar delar rum med syskon eller andra familjemedlemmar och då blir textkommunikationen en privat kanal för dem genom vilken de kan kommunicera ostört med sina vänner, även när de befinner sig i hemmet (Ito och Daisuke, 2003).

Med mejl försvinner de begränsningar på textlängd som finns i sms och därför möjliggörs längre texter och mer komplicerad kommunikation. Även om mycket av den kommunikation som sker mobilt är av kort och informell karaktär så medför en utveckling mot mejl i mobiltelefoner att även längre textkommunikation, såsom längre mejl skickade från enheter med bättre textinmatningsmöjligheter, kan komma att läsas med mobiltelefoner i allt större utsträckning.

2.4 Introduktion till RSVP Begreppet RSVP i betydelsen att visa ord ett och ett efter varandra på samma punkt i hög hastighet, användes för första gången av Forster 1970. Forster använde tekniken för att undersöka effekter av meningsbyggnadens komplexitet på hur väl människor kan återge ord i en mening. I en artikel i tidskriften Perception & Psychophysics (Forster 1970) beskriver Forster fyra experiment där människors förmåga att identifiera ord i meningar presenterade med RSVP undersöks.

Forster genomförde sina experiment genom att fotografera individuella ord på filmrutor och sedan spela upp filmen med en projektor med variabel hastighet. Efter pilottester valde Forster att använda en hastighet av 16 ord per sekund i sina experiment (Forster 1970). Detta motsvarar 960 ord per minut och överskrider långt det som kan anses vara normal läshastighet. Normal läshastighet har rapporterats vara cirka 300 ord per minut för engelska (Juola et al 1982) och 240 ord per minut för svenska (Björnsson 1968 citerad i Goldstein et al 2003).

Forster fann att respondenterna, som var studenter, kunde identifiera ungefär fyra av sex ord i meningar presenterade med RSVP vid denna hastighet (Forster 1970). Han fann också att meningsbyggnadens komplexitet hade betydande påverkan på förståelsen. Respondenterna rapporterade större procent korrekta ord i meningar med en underliggande mening och färre korrekta ord i meningar med två underliggande meningar. Sämst resultat gav slumpvis sammanställda ordföljder utan mening (Forster 1970).

Under åttitalet blev RSVP ett populärt föremål för forskning inom läsprocessen. Det har föreslagits att RSVP skulle kunna höja läshastigheten eftersom metoden eliminerar de tidskrävande ögonrörelser som sker vid vanlig läsning (Juola et al 1982). Det har också föreslagits att RSVP skulle kunna ge fördelar vid skummande av text, eftersom en person som skummar en textsida ofta missar vital information samt inte läser vissa stycken (Masson 1983).

4

Teori

Juola et al (1982) introducerade datorn som medium för RSVP och visade också att Forsters resultat från 1970 var generaliserbara även till datormediet. Vidare visade Juola et al (1982) att textförståelse för kortare textstycken var likvärdiga för RSVP och spatial text, vid diverse hastigheter, när texten läses på en datorskärm.

Masson (1983) jämförde RSVP och spatial textpresentation vid skumning av text. Teorin var att eftersom människor ofta missar viktig information när de skummar text på vanligt sätt skulle ett bättre resultat uppnås om exponering för varje enskilt ord kunde garanteras, genom användandet av RSVP. Undersökningen visade dock att försökspersonerna presterade sämre under RSVP än spatial textpresentation, men Masson fann också ett sätt att förbättra försökspersonernas prestation med RSVP. Detta åstadkoms genom införandet av korta pauser mellan meningar. Masson tolkade detta som en indikation på att en stor del av den konceptuella bearbetningen av en menings innehåll sparas till meningsslutet vid konventionell läsning. Dessutom föreslås att den tid som läggs på att fixera varje enskilt ord vid vanlig läsning är indikativ på den tid som krävs för att konceptuellt processa informationsinnehållet. Detta skulle alltså även gälla för RSVP, i och med att en paus vid skiljetecken skulle ge läsaren tid att processa meningen i sin helhet. Efterföljande undersökningar har tagit fasta på detta och också använt pauser vid meningsslut, med goda resultat (Chen 1986, Williamsson et al 1986, Castelhano och Muter 2001, Öquist och Goldstein 2002, Goldstein et al 2003).

Andra undersökningar som också genomfördes under åttiotalet visade att RSVP kan vara en lämplig presentationsmetod både för mindre effektiva läsare (Chen 1986) och människor med synskador som påverkar periferiseendet (Williamsson et al 1986). Williamsson et al (1986) noterar också att huruvida ett, två eller tre ord samtidigt visas på bildskärmen vid RSVP saknar betydelse för förståelsen, givet att presentationstakten i ord per minut är den samma, men att det idealiska vore att anpassa antalet ord som visas samtidigt efter textens innehåll. Dock påpekas att i just denna undersökning, som gällde synskadade, föreföll ett ord i taget vara det lämpligaste för att minska behovet av periferiseende.

En annan metod för dynamisk presentation av text, som har föreslagits som ett alternativ till RSVP är en metod som kallas Times Square (se Juola et al 1995, Kang och Muter 1989). Denna metod, som också går under namnet leading, fungerar så att text på en rad kontinuerligt rullar över bildskärmen från höger till vänster. Namnet Times Square har metoden fått från sin kanske mest kända implementation, på ljustavlorna vid Times Square i New York (Kang och Muter 1989). Varken RSVP eller Times Square har visats vara entydigt bättre än den andra, utan istället förefaller det bero på implementationen vilken teknik som är bäst lämpad. Kang och Muter (1989) visade att Times Square är lika effektiv som RSVP och bättre omtyckt av läsare, dock genomfördes deras experiment på en 16,5 × 10 cm stor CRT-bildskärm. Juola et al (1995) jämförde RSVP med Times Square på en VHS-videobandspelares display som maximalt kunde visa åtta tecken åt gången och fann att RSVP gav bättre resultat vad gäller textförståelse.

Senare forskning på området har handlat mycket om hur RSVP kan förbättras för att öka popularitetsgraden, minska den kognitiva belastningen och förbättra läsförståelsen (Muter et al 2001, Öquist och Goldstein 2002, Goldstein et al 2003).

I en studie av RSVP på små skärmar kom Sicheritz (2000) fram till att respondenternas läsförståelse och läshastighet var likvärdig då de läste ur en bok och med RSVP, dock upplevde respondenterna att det var svårare samt att de förstod sämre vid läsning med RSVP.

2.5 Adaptiv RSVP I den ursprungliga RSVP-tekniken visas orden i ett konstant flöde och varje ord visas under en förutbestämd tidsrymd av konstant längd. Ingen hänsyn tas till textens innehåll eller struktur. Just och Carpenter (1980 refererade i Öquist och Goldstein 2002) har dock visat att det finns stora skillnader i hur länge individuella ord fixeras vid läsning från papper. Just och Carpenter fann bland annat att långa ord fixeras under längre tid än korta.

5

Teori

Adaptiv RSVP är en ansats att härma detta beteende i RSVP. Genom att basera tiden som de individuella orden visas efter till exempel längd är förhoppningen att läsningen ska upplevas som mer naturlig samt att förståelsen ska öka. Samma princip användes då pauser vid skiljetecken infördes i många implementationer av RSVP, redan i ett tidigt skede av teknikens utveckling (se stycke 2.1).

Dessa två anpassningar av tekniken återfanns också i den variant av RSVP som användes vid samtliga försök i denna studie. För en detaljerad genomgång av hur just denna implementation fungerade samt de algoritmer som användes, se kapitel 4.

6

Metod

3 Metod I detta kapitel presenteras det angreppssätt som använts i denna studie. Metodval presenteras, motiveras och kritiseras. Dessutom presenteras hur de metoder som valdes har använts i just detta arbete samt en diskussion angående metodernas validitet och reliabilitet.

3.1 Angreppssätt För att besvara de frågor som ställs i problemformuleringen användes företrädelsevis kvantitativa metoder. I de fall då subjektiva upplevelser varit av intresse har respondenterna ombetts kvantifiera dessa enligt en Likertskala (Bell, 2000).

För att ta reda på om en grupp människor är beredda att läsa texter presenterade med RSVP på mobiltelefon genomfördes en observationsstudie, i denna samlades också data över läshastighet in. Denna metod valdes för att ge en inblick i hur RSVP på mobiltelefon skulle kunna fungera i en verklig applikation och i människors vardag. Det ansågs att detta skulle ge ett mer rättvisande resultat än om motsvarande data hade samlats in i en testmiljö. För att kontrollera urvalet i observationsstudien användes en strukturerad enkät (Bell, 2000).

För att jämföra spatial och seriell presentation av text med avseende på läslighet och läsupplevelse genomfördes experiment samt strukturerade intervjuer i samband med experimenttillfället. Experimentella metoder valdes för att i möjligaste mån utesluta yttre påverkan och hålla variabler som inte var av intresse för studien konstanta, allt för att resultatet endast skulle visa på eventuell påverkan från de olika textpresentationsteknikerna.

I en ansats att höja reliabilitet och validitet hos experimenten fick experimentdeltagarna någon vecka på sig att bekanta sig med RSVP, innan experimenten genomfördes. Deltagarna uppmuntrades att under denna period läsa med RSVP och experimentera med olika läshastigheter. Resultatet visade dock att mycket få av deltagarna i experimenten faktiskt utnyttjade denna möjlighet.

Den strukturerade intervjun i samband med experimenttillfället hade som syfte att dels ge information om urvalet och dels att ge information om hur deltagarna upplevde att läsa med de olika presentationsteknikerna.

3.2 Enkät Enkäter kan konstrueras med olika typer av frågor, ju mer strukturerad en fråga är desto lättare är det att analysera svaren (Bell, 2000).

I denna studie användes en enkät för att kontrollera urvalet i observationsstudien, denna återfinns i bilaga A. Enkäten genomfördes över Internet och var obligatorisk att fylla i för alla deltagare i studien. Den hade åtta obligatoriska frågor samt en frivillig fråga (e-postadress). Av de åtta obligatoriska frågorna är sex stycken flervalsfrågor och två stycken frågor angående kvantitativa uppgifter som respondenten själv fick fylla i (ålder samt daglig restid med kollektivtrafiken). Enkäten är därför mycket strukturerad och analyseras också kvantitativt. Målet med enkätens utformning var att ge data som kan användas för att på ett överskådligt sätt presentera studiens urval av deltagare, dessa data återfinns i avsnitt 6.1.1.

7

Metod

3.3 Intervju En intervju kan på samma sätt som en enkät konstrueras mer eller mindre strukturerat (Bell, 2000). I denna studie användes en helt strukturerad intervjuplan. För att underlätta analysen var alla frågor på förhand formulerade och svaren som gavs på dessa nedtecknades av intervjuaren och inga följdfrågor ställdes. Intervjun genomfördes i samband med experimentstudien och syftet var att undersöka hur experimentdeltagarna upplevt experimentet samt att skaffa grundläggande information om urvalet.

Intervjun bestod av åtta frågor. Fyra av dessa var rena faktafrågor och övriga fyra var frågor som ombad respondenten att kvantifiera läsupplevelsen under ett specifikt läsförhållande enligt en sjugradig likertskala. Intervjustrukturen återfinns i bilaga B.

3.4 Observation Observationen skedde i detta fall automatiskt, genom att användandet av mjukvaran med vilken läsandet skedde registrerades. De parametrar som observerades var vilken kanal som lästes, när läsningen påbörjades samt vilken läshastighet som var inställd när läsningen påbörjades.

Resultatet bör dock tolkas med försiktighet då ingen information om hastighetsändringar under läsningen eller hur länge läsningen pågick lagrades. Den observationsmetod som användes ger inte möjlighet att uttala sig om exakt vilka artiklar som lästes, hur länge personen läste eller om hastigheten ändrades under läsningen. Dock ansågs denna metod ge tillräcklig information för att kunna besvara den aktuella frågeställningen.

I samband med studien konstruerades ett program som möjliggör läsandet av RSS-kanaler. Ett sådant program kallas nyhetsaggregator och just detta program fick namnet Feedo. En utförlig beskrivning av Feedo och de olika varianter av programmet som konstruerades finns i kapitel 4.

3.5 Svenska Dagbladet Dagstidningen Svenska Dagbladet, eller SvD, kontaktades i arbetets inledningsskede då idén om en omfattande observationsstudie först började diskuteras. SvD gick in som samarbetspartner och erbjöd sig stå till tjänst med återkoppling, texter av olika slag samt möjlighet att nå ut med information om observationsstudien via tidningens webb- och wapsidor. Förutom detta betalade också SvD de biobiljetter som lottades ut i samband med studien. Mer om SvD:s bidrag till arbetet i avsnitt 5.1.

3.6 Experiment Experimentella metoder användes för att undersöka huruvida det finns skillnader i läsförståelse, läshastighet samt läsupplevelse mellan RSVP och spatial textpresentation. Experimentstudiens upplägg finns beskrivet i stycke 5.2.

För att underlätta analysarbetet togs beslutet att endast samla in kvantitativa data även från experimentstudien.

3.7 Metodkritik Alla vetenskapliga metoder har svagheter som kan leda till felaktiga slutsatser om dessa inte beaktas. En strävan har hela tiden funnits under arbetet med denna studie att vara medveten om metodernas svagheter och i möjligaste mån motverka dessa.

8

Metod

När det gäller observationsstudien har i huvudsak två metoder använts. Den minst betydelsefulla av dessa är enkäten, som endast användes för att registrera uppgifter om urvalet. Det största problemet med denna metod är att människor kan ha en tendens att besvara frågorna osanningsenligt. I ett försök att dels locka deltagare till studien och dels uppmuntra till sanningsenliga svar lottades ett antal biobiljetter ut bland deltagarna i studien.

Själva observationen skedde elektroniskt och den största kritiken mot detta förfarande är de tekniska begränsningar som bestämde kvaliteten på den data som registrerades. Genom en medvetenhet om vilka slutsatser som är möjliga att dra kan dock denna begränsnings påverkan minimeras.

Den experimentella metod som också användes i studien valdes eftersom kvantitativa resultat ansågs önskvärda. Kvantitativa resultat var önskvärda eftersom de underlättar analysen. Den konstruerade lässituationen under experimentet kan dock påverka resultatet. Den strukturerade intervju som hölls avslutningsvis har samma inneboende problem som alla intervjuer, det vill säga att intervjuarens åsikter kan lysa igenom och påverka svaret och på samma sätt kan frågornas formulering påverka (Bell, 2000).

3.8 Urval Deltagare till observationsstudien hämtades från allmänheten. Genom ett samarbete med Svenska Dagbladet publicerades ett meddelande om studien på Svenska Dagbladets webbsajt, wapsajt samt webbsidor för handdatorer. Intresserade hänvisades till en webbsajt där mer information och möjlighet till deltagande i studien gavs. För att öka intresset för studien lottades tio stycken biobiljetter ut bland dem som valde att delta och dessutom läste minst en gång med hjälp av Feedo RSVP.

I och med publiceringen på Svenska Dagbladets webbsajt publicerades också en notis om studien på tidningen Mobils webbsajt. Det är troligt att ett antal av deltagarna hittade studien genom denna kanal.

För att urvalet skulle gå att kontrollera tvingades deltagarna i studien besvara en kort enkät innan de hade möjlighet att börja använda nyhetsaggregatorn.

Publiceringen på tidningen Mobils webbsajt var inte planerad och därför fanns i enkäten ingen fråga om hur deltagaren hittade till studien, vilket annars hade varit intressant att ta reda på.

Deltagare till experimenten hämtades bland studenter på KTH. Närmare bestämt deltog tio studenter på en kurs i medieperception i experimentet. Dessa fick efter avslutad experimentomgång genomgå en mycket kort intervju under vilken vissa personuppgifter insamlades.

Alla studenter som deltog i ovannämnda kurs i medieperception gavs möjlighet att delta i studien men endast tio anmälde sitt intresse.

Fullständiga beskrivningar av urvalen i de båda studierna ges i kapitel 5.

3.9 Validitet Validitet är ett mått på huruvida en metod mäter det som den är avsedd att mäta (Bell, 2000).

Resultatet från observationsstudien måste tolkas mycket försiktigt då validiteten är osäker. Observationsstudien ger indikationer, men den data som registreras är inte tillräckligt utförlig för att det ska gå att dra några slutsatser angående exempelvis läshastighet.

I experimentet mäts tid och läsförståelse, samt läsupplevelse. De intressanta faktorerna ur ett validitetsperspektiv är, bland dessa, läsförståelse och läsupplevelse. Läsförståelsen mäts med läsförståelsefrågor som har formulerats för det svenska högskoleprovet och kan anses ha

9

Metod

tillräckligt hög validitet, även om det inte på något sätt är självklart hur läsförståelse bör mätas. Läsupplevelsen mäts genom en strukturerad enkät där respondenten ombeds kvantifiera sin upplevelse enligt en sjugradig skala. Detta anses också vara ett tillräckligt tillförlitligt sätt att mäta upplevelsen, även om svaren kan påverkas av flera faktorer såsom intervjuarens tonfall, frågans formulering och liknande. Det finns också en inneboende problematik i att be en person sätta ett siffervärde på sin upplevelse, eftersom det är subjektivt vad en bedömd läsupplevelse på till exempel fem egentligen innebär.

3.10 Reliabilitet Reliabilitet är ett mått på huruvida en metod ger samma resultat vid olika tillfällen under i övrigt lika omständigheter (Bell, 2000).

Reliabiliteten hos observationsstudien är mycket hög, eftersom observationen sker genom att användarens handlingar registreras av ett datorprogram samtidigt som de utförs.

I enkäten är reliabiliteten också hög, eftersom frågorna är mycket strukturerade och det finns liten möjlighet till fria svar. Frågorna i enkäten är företrädelsevis rena faktafrågor, vilka under normala omständigheter borde besvaras på samma sätt vid olika tillfällen under i övrigt lika omständigheter. Undantaget är om människor medvetet ljuger då de anger uppgifter, till exempel av rädsla för att bli registrerade. Denna effekt motverkas förmodligen genom chansen att vinna biobiljetter genom att delta. Eftersom deltagaren inte heller behöver ange någon personlig kontaktinformation torde också sådant beteende minska.

Experimentstudiens reliabilitet är svårare att uttala sig om. Ansträngningar för att höja reliabiliteten har dock gjorts genom att deltagarna får bekanta sig med RSVP en tid innan genomförandet.

10

Prototypen Feedo

4 Prototypen Feedo För att kunna genomföra de undersökningar som ingår i detta examensarbete konstruerades mobiltelefonprogrammet Feedo. Feedo är skrivet i J2ME2 för att fungera på ett så brett spektrum av mobiltelefoner som möjligt. Två olika versioner av programmet skapades, en version för observationsstudien och en för experimentstudien. I detta kapitel beskrivs Feedo i sitt grundutförande samt de anpassningar som gjordes för de två olika versionerna av programmet. Feedo är i grunden en nyhetsaggregator som presenterar text löpande eller med RSVP. För att uppnå maximal kompatibilitet är Feedo anpassat för mobiltelefoner med det mest grundläggande stödet för J2ME, det vill säga telefoner som har konfigurationen CLDC3 1.0 och profilen MIDP4 1.0. Mobiltelefoner med senare versioner av CLDC och MIDP är kompatibla även med program skrivna för de tidigare versionerna. Tyvärr skiljer sig stödet för J2ME åt markant mellan olika mobiltelefonmodeller, så Feedo fungerar trots denna strävan endast på ett begränsat urval av mobiltelefoner.

Feedo har två lägen, Scroll och RSVP. I Scrolläge visas texten löpande med en så kallad rullist längs skärmens högra kant. Rullisten indikerar dels hur mycket text det finns totalt och dels vilken del av texten som för tillfället visas på bildskärmen. Genom att trycka på telefonens upp- och ner-tangent kan användaren välja vilken del av texten som ska visas.

Figur 1: En Mototola A1000 som kör Feedo, dels i Scrollläge och dels i RSVP-läge.

I RSVP-läge visas texten med RSVP. Användaren kan ställa in presentationshastigheten med telefonens upp- och ner-tangent. Med vänster-tangenten kan användaren hoppa tillbaka till senast passerade meningsslut och genom att trycka flera gånger i snabb följd på vänster-tangenten kan användaren bläddra bakåt i texten, mening för mening. Längs skärmens

2 Java 2 Platform, Micro Edition (Sun Microsystems 2006) 3 Connected Limited Device Configuration (Sun Microsystems 2006) 4 Mobile Information Device Profile (Sun Microsystems 2006)

11

Prototypen Feedo

underkant visas en förloppsindikator i form av en horisontell mätare som successivt fylls allt eftersom texten presenteras. När all text har visats är indikatorn full.

I dagsläget ger J2ME utvecklaren klart begränsade möjligheter att utforma gränssnitt. På grund av dessa begränsningar var flera av Feedos funktioner, till exempel hur man ökade eller sänkte presentationshastigheten, inte helt uppenbara för användaren. Det fanns heller ingen dokumentation över funktionerna i själva Feedo. Enda sättet för användaren att veta att dessa funktioner fanns var att antingen hitta dem av en slump eller logga in på den webbsajt som konstruerats i samband med studien. Där fanns nämligen dessa dolda funktioner beskrivna. Detta kan mycket väl ha lett till att ett ganska stort antal av användarna aldrig upptäckte nyckelfunktioner i programmet, såsom hastighetsändringsfunktionen eller möjligheten att flytta bakåt i texten mening för mening.

Feedos RSVP-läge är från början inställt på en bashastighet av 240 ms/ord. För varje tryck på upp- eller nertangenten höjs eller sänks bashastigheten med 10 ms/ord. Bashastigheten gäller för alla ord som har en längd på fem tecken eller mindre. Ord som är längre än fem tecken betraktas som långa ord och visningstiden för dessa anpassas enligt följande formel: [visningstid] = [bashastigheten] + (([bashastigheten] / 10) * ([ordets längd] – 5)). Alltså ökas tiden ett långt ord visas med en tiondel av bashastigheten för varje bokstav i ordet från och med den sjätte bokstaven.

Vid meningsslut läggs 500 ms till på visningstiden för det sista ordet i meningen och vid skiljetecken som inte markerar meningsslut läggs 200 ms till på visningstiden för sista ordet innan skiljetecknet.

Feedo klarar av att läsa nyhetsflöden i RSS- och Atom-format. På grund av samarbetet med Svenska Dagbladet utvecklades också en speciallösning som gör det möjligt för Feedo att läsa och presentera innehållet på Svenska Dagbladets webbsidor för handdatorer. Anledningen till detta var att Svenska Dagbladet endast publicerar mycket korta notiser i sina RSS-kanaler, medan artiklarna som publiceras via handdatorsidorna är mer utförliga.

4.1 Feedo RSVP Feedo RSVP utvecklades för observationsstudien och anpassades för att uppfylla dess syften. I Feedo RSVP inaktiverades möjligheten att visa text i Scrolläge, därav namnet.

För att kunna använda Feedo RSVP måste användaren mata in en fyra tecken lång identitetskod i programmet när det startas för första gången. Denna kod genereras automatiskt då användaren registrerar sig på den webbsajt som utvecklades i samband med observationsstudien, mer om detta i kapitel 5.

Inbyggt i Feedo RSVP finns också möjligheten att logga hur programmet används. Detta går till på följande sätt. Varje gång en användare ansluter till en kanal med Feedo RSVP så lagras information i en databas. Den information som lagras är identitetskod, kanalens URL, datum, tidpunkt samt nuvarande inställning på presentationshastigheten. Det finns också kontextberoende kommandon för att starta, pausa, återuppta och starta om presentationen.

4.2 Feedo Offline Då experimenten genomfördes behövdes en kraftigt modifierad version av Feedo. Denna fick namnet Feedo Offline, eftersom all nätverkskommunikation inaktiverades i programmet.

Feedo Offline har ingen inloggning, ingen loggning av användandet och ingen RSS-läsarkomponent. Istället finns de sex texter som användes i experimentstudien hårdkodade i programmet. Feedo Offline har både Scroll- och RSVP-läge.

12

Genomförande

5 Genomförande För att uppfylla arbetets syfte genomfördes två studier, en observationsstudie och en experimentstudie. I detta kapitel beskrivs hur dessa genomfördes.

5.1 Observationsstudien En webbsajt konstruerades för att fungera som en portal mot studien för användarna. När en användare först besökte sajten ombads hon att fylla i en enkät, se bilaga A, för att få möjlighet att ladda hem Feedo RSVP till sin egen mobiltelefon och därigenom delta i studien.

När användaren fyllt i enkäten fick hon en länk till Feedo RSVP samt en automatgenererad identitetskod på fyra tecken. Användaren laddade därefter ner Feedo RSVP och installerade programmet på sin telefon. Första gången Feedo RSVP startades var användaren tvungen att fylla i sin identitetskod för att kunna använda programmet. Därefter stod identitetskoden förifylld och användaren behövde bara välja kommandot logga in för att kunna använda programmet.

Med sin identitetskod kunde användaren också logga in på en avdelning på webbsajten som kallades min sida. På min sida gavs användaren möjlighet att administrera sina nyhetskanaler. Till en början automatgenererades fyra kanaler från Svenska Dagbladet men användaren hade möjlighet att lägga till, redigera eller ta bort vilka kanaler som helst. Även de fyra som automatgenererades från början.

Varje gång användaren anslöt till en kanal med Feedo RSVP lagrades information om anslutningsförsöket i en databas. Det var denna loggning som utgjorde observationen.

För att locka användare till studien publicerades under cirka två veckor en notis om undersökningen på Svenska Dagbladets webbsajt, www.svd.se, och deras wapsajt, wap.svd.se. Dessutom var de som deltog i studien med i utlottningen av fem priser om två biobiljetter vardera. För att kunna delta i utlottningen var dock användaren tvungen att ange en e-postadress då hon fyllde i enkäten på webbsajten.

I samband med publiceringen på Svenska Dagbladets webbsajt publicerades också en notis om studien på tidningen Mobils webbsajt, www.mobil.se. Denna lockade säkerligen ytterligare deltagare till studien.

Observationsstudien pågick under cirka fyra veckor, varefter resultatet sammanställdes och analyserades.

5.2 Experimentstudien Experimentstudien genomfördes i två steg. Först genomfördes en pilotomgång med en deltagare då upplägget testades. Efter pilotstudien fastslogs hur många texter som skulle ingå i studien samt vilka läshastigheter som skulle användas. Därefter genomfördes huvuddelen av experimentstudien genom en serie om tio experiment.

Till alla experiment användes Feedo Offline som kördes på en Sony Ericsson Z800i. Telefonen har en TFT5-skärm med 176 × 220 pixlars upplösning och möjlighet att visa 262 144 olika färger (Sony Ericsson 2006). Skärmen mäter cirka 3,6 × 4,5 cm. Vid RSVP är teckenhöjden cirka två till tre millimeter och vid Scroll är teckenhöjden något mindre, cirka en och en halv till

5 Thin-film transistor (Wikipedia 2006a)

13

Genomförande

två millimeter. Texten visas med ett teckensnitt som saknar serifer. Som jämförelse kan noteras att en tolv punkter stor Times New Roman har en teckenhöjd på cirka två till tre millimeter.

5.2.1 Förberedelser Sex texter från det svenska högskoleprovet valdes ut inför studien. Texterna har alla ingått i högskoleprovet mellan hösten 2004 och hösten 2005 och finns tillgängliga på Internet tillsammans med läsförståelsefrågor och facit till dessa (Umeå Universitet 2005). Fyra av texterna valdes preliminärt för att användas till experimentstudien. Dessa texter valdes eftersom de ansågs vara av lämplig längd, något under 1 000 ord och inbördes ungefär lika långa. De övriga två texterna valdes för att, tillsammans med de fyra tidigare texterna, användas i pilotstudien samt att fungera som träningstexter under experimentstudien. Texterna numrerades från ett till sex. De fyra texter som var tänkta att ingå i experimentstudien fick nummer ett till fyra och de övriga två benämndes fem och sex.

För att göra en bedömning av texternas svårighetsnivå beräknades LIX6 för texterna ett till fyra. LIX är en läsbarhetsformel som är framarbetad av C. H. Björnsson och som ger en grov uppskattning av en texts svårighetsgrad (Norrby och Lundqvist 1997). LIX för texterna ett till fyra illustreras i Tabell 1.

Tabell 1: LIX för texterna ett till fyra. Antal ord Antal meningar Svåra ord LIXText 1 926 50 367 58Text 2 939 48 345 56Text 3 936 44 302 54Text 4 934 66 323 49Medelvärde 933,75 52 334,25 54

En text med ett LIX på 50 räknas som svår och en text med ett LIX på 60 räknas som mycket svår (Norrby och Lundqvist 1997). Som jämförelse kan sägas att LIX för facklitteratur har beräknats till 56 (Norrby och Lundqvist 1997).

Eftersom presentationshastigheten vid RSVP anpassar sig efter textinnehållet, mättes inför experimentet den tid presentationen av en viss text tog vid en viss hastighetsinställning på Feedo Offline. Den uppmätta tiden användes sedan som tidsgräns vid läsning med Scroll för motsvarande hastighet. Det vill säga att om en text tog tre minuter att presentera i sin helhet med RSVP och hastigheten inställd på 400, så hade deltagaren tre minuter på sig att läsa texten även vid Scroll.

5.2.2 Pilotstudien Pilotstudien genomfördes med en deltagare. Deltagaren fick läsa sex olika texter, tre av dem med RSVP och tre av dem med Scroll. Alla texterna ett till sex användes. Till varje text fanns fyra läsförståelsefrågor som deltagaren besvarade efter att hon läst den aktuella texten. Deltagaren uppmanades att inte gissa, utan lämna frågan obesvarad om hon upplevde att hon inte kunde besvara frågan.

Vid läsning med RSVP användes tre olika hastighetsinställningar: 200, 300 och 400. Vid läsning med Scroll var tiden begränsad för att motsvara dessa RSVP-hastigheter. Deltagaren läste en text i taget, omväxlande med RSVP och Scroll. Först lästes två texter med hastigheten 200, sedan två med hastigheten 300 och de två sista texterna lästes med hastigheten 400. Den

6 Läsbarhetsindex (Norrby och Lundqvist 1997)

14

Genomförande

första texten i varje par lästes alltid med RSVP. Direkt efter varje text fick användaren besvara läsförståelsefrågor till denna text, ingen tidsgräns sattes på betänketiden.

Resultaten från pilotstudien redovisas stycke 6.2.

5.2.3 Anpassningar av upplägget efter pilotstudien Efter pilotomgången gjordes följande anpassningar av experimentupplägget.

• Antalet texter fastslogs till fyra.

• Två olika hastigheter valdes: 250 och 400.

• Det beslutades att deltagaren skulle meddelas när halva tiden hade förflutit vid läsning med Scroll.

5.2.4 Experimentstudien Experimentstudien hade tio deltagare, fyra män och sex kvinnor. Samtliga var vid tiden för studien studenter på civilingenjörsprogrammet i Medieteknik på KTH och de deltog i studien för bonuspoäng till tentamen i en kurs i medieperception. Medelåldern bland deltagarna var 22,9 år, medianåldern var 23 år. Lägsta ålder var 21 år och högsta var 24 år.

Deltagarna fick inför studien ett informationsblad, se bilaga C. De som hade möjlighet ombads att, som förberedelse för experimentstudien, testa Feedo RSVP. Trots detta hade, vid experimenttillfället, endast en av deltagarna tidigare läst något med RSVP.

Deltagarna meddelades vid experimenttillfället att de skulle få läsa fyra olika texter på mobiltelefon, hälften med RSVP och hälften i löpande text, och att de skulle besvara läsförståelsefrågor på varje text.

Till att börja med fick deltagarna under cirka fem minuter läsa en övningstext med RSVP vid hastigheten 250. Text nummer fem användes som övningstext vid samtliga tillfällen. Deltagarna fick läsa fyra texter, de två första med hastigheten 250 och de två sista med hastigheten 400. Texterna ett till fyra användes vid samtliga tillfällen.

Varje experimentomgång tog cirka en timma och deltagandet skedde individuellt. Ordningen som texterna lästes i roterades så att alla texter förekom lika många gånger för RSVP som för Scroll, för komplett redovisning av textordningen se avsnitt 6.3.

Efter varje text fick deltagaren besvara fyra läsförståelsefrågor. Deltagaren uppmanades att inte gissa, utan lämna frågan obesvarad om hon upplevde att hon inte kunde besvara frågan.

Som avslutning på varje experimenttillfälle genomfördes en strukturerad intervju (se bilaga B) där deltagarna ombads kvantifiera hur de upplevde att läsa texterna. Resultaten återfinns i kapitel 6.

15

Resultat

6 Resultat I detta kapitel presenteras en sammanställning av resultaten från observations- och experimentstudien.

6.1 Observationsstudien Här presenteras först en sammanställning av svaren på enkäten (se bilaga A) som deltagarna i studien besvarade när de registrerade sig. Därefter kommer en sammanställning över användandet av Feedo RSVP under den tid då observationsstudien pågick.

Totalt deltog 533 personer i studien, i sammanställningen över enkätsvaren eliminerades dock tre stycken svar som var uppenbart osanningsenliga7. De data som ligger till grund för sammanställningen kommer från en ögonblicksbild av databasen som togs den 7 mars 2006, systemet var dock vid denna tidpunkt fortfarande aktivt. Ögonblicksbilden som ligger till grund för den sammanställning av resultatet från loggarna som följer senare i detta kapitel är tagen åtta dagar tidigare men antalet användare är i princip det samma. Materialet har sammanställts med en kombination av SQL8-frågor till databasen och statistikprogrammet SPSS version 11.0.

6.1.1 Enkätsvaren Enkätsvaren är sammanställda fråga för fråga och ordningen svarar mot ordningen på frågorna i enkäten i bilaga A.

Tabell 2: Åldersfördelningen hos deltagarna i observationsstudien. ÅlderMinimum 13Maximum 79Median 33Medelvärde 34,9Standardavvikelse 11,0

7 De svar som eliminerades hade uppgivit åldrarna 200 år, 2 år respektive 1 500 minuter daglig restid med kollektivtrafiken. 8 Structured Query Language (Wikipedia 2006b)

16

Resultat

Ålder (år)

8075706560555045403530252015

Ant

al (p

erso

ner)

120

100

80

60

40

20

0

Figur 2: Histogram som illustrerar åldersfördelningen hos deltagarna i observationsstudien.

Enkäten inleddes med frågor om deltagarens ålder respektive kön. I Figur 2 åskådliggörs åldersfördelningen och i Tabell 2 anges de väsentliga uppgifterna för fördelningen i siffror. En överväldigande majoritet av deltagarna i studien var män, hela 97 % eller 514 stycken. Endast 16 stycken, eller 3 % av deltagarna, uppgav att de är kvinnor.

10 / 2%

399 / 75%

7 / 1%

103 / 19%

11 / 2%Övriga

Arbetar

Arbetssökande

Student

Pensionär

Figur 3: Cirkeldiagram över deltagarnas huvudsakliga sysselsättning.

Efter frågorna om ålder och kön ställdes frågor angående huvudsaklig sysselsättning och högsta uppnådda examen. På frågan om huvudsaklig sysselsättning gavs fyra fasta alternativ: studerar, arbetar, arbetssökande och pensionär. Som ett femte alternativ hade deltagaren möjlighet att själv skriva in en sysselsättning, i de fall då inget av de fasta alternativen passade in. I Figur 3 presenteras deltagarnas svar på frågan. De 2 % som angav något annat än de fyra fasta alternativen har samlats i gruppen Övriga i diagrammet. Resultatet visar att en stor majoritet av deltagarna yrkesarbetar eller studerar.

17

Resultat

9 / 2%

177 / 33%

27 / 5%

317 / 60%

Övriga

Gymnasium

Grundskola

Högskola/Universitet

Figur 4: Cirkeldiagram över deltagarnas högsta uppnådda examen.

På frågan om högsta uppnådda examen gavs tre fasta alternativ: grundskola, gymnasium och högskola/universitet. Också här fanns möjligheten att själv skriva in ett femte alternativ om inget av de fasta passade in. Fördelningen mellan alternativen åskådliggörs i Figur 4. Studien tilltalade i stor utsträckning akademiker då hela 60 % av deltagarna uppgav att de har en examen från en högskola eller ett universitet. Också värt att notera är att de flesta studenter förmodligen återfinns i gruppen med gymnasium som högsta uppnådda examen. De deltagare som angett något eget alternativ istället för de tre fasta samlas återigen i gruppen Övriga i diagrammet.

Enkäten avslutades med fyra frågor som var designade att ge insikt i fyra aspekter som kunde tänkas påverka deltagandet i studien på olika sätt. Först ställdes tre relaterade frågor angående deltagarens tidigare erfarenheter av RSS, mobila nyheter och dessa två i kombination.

Först ställdes frågan ”Använder du någon RSS-läsare?”. För denna fråga gavs tre svarsalternativ: ja, nej och vet inte. Det sista alternativet fanns med eftersom det kunde antas att alla potentiella deltagare inte kände till vad en RSS-läsare är för något och detta begrepp förklarades inte heller i enkäten. Fördelningen av svaren blev jämn mellan ja och nej, med cirka 44 % av deltagarna vardera. 233 personer svarade ja och 234 personer svarade nej. 12 % eller 63 personer svarade att de inte visste, vilket bekräftar att RSS inte är ett begrepp som är helt allmänt känt.

Därefter ställdes frågan ”Har du någon RSS-läsare i din mobiltelefon?”. Även här gavs de tre svarsalternativen ja, nej och vet inte. Svarsfördelningen här är något annorlunda än för den föregående frågan. Andelen som uppger att de inte vet har vuxit till 20 % eller 106 personer. Det är rimligt att anta att de som svarade ”vet inte” på föregående fråga även svarade ”vet inte” här, men ytterligare åtta procent av deltagarna är alltså osäkra på huruvida de har en RSS-läsare i mobiltelefonen eller inte. I övrigt dominerade nejsidan med 73 % eller 388 personer mot jasidans 7 % eller 36 personer. RSS-tekniken har alltså ännu inte fått något större genomslag på mobiltelefonsfronten, i alla fall inte bland denna studies deltagare och då ska man ändå ha i åtanke att detta är personer som är intresserade av att delta i en studie där de ges möjlighet att läsa just RSS-kanaler i sin mobiltelefon.

Den avslutande frågan om användandet av RSS och mobila nyheter löd ”Läser du nyheter i din mobiltelefon?”. Som väntat svarade större delen ja, närmare bestämt 89 % eller 473 personer. Endast 11 % eller 57 personer svarade nej. Med tanke på resultatet från föregående fråga samt med vetskapen att en notis om studien fanns på Svenska Dagbladets wapsidor är det troligt att

18

Resultat

de deltagare som fann studien denna väg också läser sina mobila nyheter på traditionella WML-sidor i sin telefons wapläsare.

Tabell 3: Sammanställning av daglig restid med kollektivtrafiken.

Daglig restid med kollektivtrafiken

Minimum 0Maximum 300Median 15Medelvärde 28,7Standardavvikelse 39,5

Daglig restid med kollektivtrafik (minuter)

3002752502252001751501251007550250

Ant

al (p

erso

ner)

300

250

200

150

100

50

0

Figur 5: Histogram över den dagliga restiden med kollektivtrafiken.

Avslutningsvis ombads deltagaren uppge hur många minuter per dag som denne reser med kollektivtrafiken. Denna fråga ställdes eftersom det misstänktes att en längre restid med kollektivtrafiken ökade benägenheten att läsa nyheter på mobiltelefon. Svarsfördelningen återfinns i Figur 5 och av resultatet att tolka är ovanstående påstående inte nödvändigtvis sant. Hela 259 personer eller 49 % uppgav att de har en restid med kollektivtrafiken på mindre än 12,5 minuter och i Tabell 3 framgår att medianvärdet var på endast 15 minuter. Ett fåtal långpendlare drar upp medelvärdet till 28,7 minuter, men detta bör tolkas med viss försiktighet då det skulle kunna ifrågasättas hur sanningsenlig en pendlingstid på 300 minuter dagligen egentligen är.

19

Resultat

6.1.2 Användandet

Datum

2006-02-26

2006-02-23

2006-02-20

2006-02-17

2006-02-14

2006-02-11

2006-02-08

2006-02-05

2006-02-02

2006-01-30

2006-01-27

Ant

al a

ktiv

a an

vänd

are

600

500

400

300

200

100

0

Figur 6: Antal aktiva användare som läst något med Feedo RSVP under studiens 32 första dagar.

Feedo RSVP laddades hem och användes minst en gång av 531 användare under studiens 32 första dagar. I Figur 6 ges en översikt över antalet aktiva användare av Feedo RSVP under dessa 32 dagar. En aktiv användare definieras här som en användare som startat Feedo RSVP och lyckats läsa någonting minst en gång.

Antal gånger

1514

1312

1110

98

76

54

32

1

Ant

al a

nvän

dare

600

500

400

300

200

100

0

Figur 7: Antal användare som startat Feedo RSVP minst n gånger.

Av dessa 531 aktiva användare hade 67 läst vid tio tillfällen eller fler. I Figur 7 visas en översikt över hur många användare som startat Feedo RSVP minst ett visst antal gånger. Av de 67 som hade läst vid minst tio tillfällen hade nio aldrig ändrat hastighetsinställningen och utesluts därför ur sammanställningen över läshastigheten. Det är mycket möjligt att dessa nio aldrig upptäckte

20

Resultat

att möjligheten att ändra hastighet fanns, då detta inte var uppenbart i programmets gränssnitt utan användaren var tvungen att läsa sig till detta på webbsajten.

Lästillfälle

10987654321

Läsh

astig

het (

ms/

ord)

300

280

260

240

220

200

180

160

140

Medianvärdet

Snabb kvartil

Långsam kvartil

Figur 8: Hastighetsändringar hos de 58 flitiga användarna som någon gång ändrade hastighetsinställningen, uppdelat på två grupper: snabba och långsamma.

Den initiala hastighetsinställningen i Feedo RSVP var att varje ord skulle visas 240 ms och som synes i Figur 8 stannade medianhastigheten på denna nivå. I figuren visas också tendenser för en snabbare och en långsammare kvartil. Användarna i den snabbare kvartilen ökade hastigheten till en nivå där varje ord visades 152,5 ms vid den tionde läsningen och på motsvarande sätt sänkte den långsammare kvartilen läshastigheten för att hamna på 277,5 ms/ord vid sitt tionde lästillfälle.

Feedo RSVP var från början försedd med fyra nyhetskanaler från Svenska Dagbladet. Dessa fyra kanaler genererade 81,3 % av det totala antalet läsningar. Av de fyra SvD-kanalerna innehöll en kanal något längre nyhetsartiklar medan de övriga tre bestod av ytterst korta nyhetsnotiser på ofta endast någon enstaka mening. Kanalen med längre artiklar stod ensam för 44,7 % av det totala antalet läsningar och de tre kortare kanalerna lästes vid 36,5 % av tillfällena. De övriga 18,7 % av läsningarna genererades av 57 olika RSS- eller Atom-kanaler som användarna själva hade lagt till.

6.2 Pilotstudien inför experimentstudien Tabell 4: Procentuell andel korrekt besvarade läsförståelsefrågor under sex olika läsförhållanden. RSVP Scroll200 ord/minut 75 50300 ord/minut 75 25400 ord/minut 100 50

De resultat som pilotstudien gav redovisas i Tabell 4. Resultatet är svårtolkat då det saknas tydliga mönster. Framförallt ger detta resultat intrycket att RSVP ger bättre resultat än spatial presentation. En annan slutsats som kan dras är att det är fullt möjligt att läsa texter vid även den

21

Resultat

högsta hastigheten och därför valdes också något högre hastigheter till de tio efterföljande experimentomgångarna.

6.3 Experimentstudien Här följer en sammanställning av resultaten från experimentstudien. Alla diagram, medianvärden, medelvärden samt standardavvikelser är framtagna med hjälp av statistikprogrammet SPSS version 11.0.

För att illustrera flera av resultaten från studien används här en diagramtyp som kallas låddiagram. I ett låddiagram markerar det grövre strecket som går vågrätt genom lådan medianvärdet. Lådan representerar alla värden som är större än den första kvartilen och mindre än den tredje, det vill säga cirka 50 % av all data. De yttre vågräta strecken markerar det största eller minsta värdet som ligger högst en och en halv gånger lådans längd från lådans övre eller undre kant. Värden som ligger utanför detta område men som ligger mindre än tre gånger lådans längd från lådans övre eller undre kant kallas uteliggare och representeras i diagrammet av en ring. De värden som ligger tre gånger lådans längd eller mer från lådans undre eller övre kant betraktas som extremvärden och markeras med en stjärna. (SPSS 2001)

Tabell 5: Procentuell andel korrekt besvarade läsförståelsefrågor för alla tio respondenter under de fyra olika läsförhållandena. Scroll 250 RSVP 250 Scroll 400 RSVP 400 Respondent 1 50 100 25 50 Respondent 2 25 75 25 75 Respondent 3 25 25 100 25 Respondent 4 25 0 0 0 Respondent 5 50 50 50 50 Respondent 6 50 50 50 75 Respondent 7 50 25 75 75 Respondent 8 50 50 75 75 Respondent 9 25 100 75 100 Respondent 10 75 25 75 100 Median 50 50 62,5 75 Medelvärde 42,5 50 55 62,5 Standardavvikelse 16,9 33,3 30,7 31,7

22

Resultat

10101010N =

RSVP 400Scroll 400RSVP 250Scroll 250

And

el k

orre

kt b

esva

rade

fråg

or (%

)

110

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

-10

4

Figur 9: Låddiagram över andelen korrekt besvarade läsförståelsefrågor för de fyra olika

presentationsförhållandena.

I Tabell 5 och Figur 9 Visas resultatet från experimentstudien vad gäller andelen korrekt besvarade läsförståelsefrågor. Tendenserna i materialet är överraskande då den snabbaste varianten av RSVP gav till synes bäst resultat. Dock är spridningen bland värden stor under samtliga förhållanden vilket gör medianvärdet mindre tillförlitligt.

Tabell 6: Sammanställning av den läsupplevelse som respondenterna uppgav. Scroll 250 RSVP 250 Scroll 400 RSVP 400 Respondent 1 5 3 1 2 Respondent 2 5 5 3 4 Respondent 3 6 5 3 2 Respondent 4 4 3 2 1 Respondent 5 7 4 1 5 Respondent 6 4 5 4 2 Respondent 7 5 5 3 4 Respondent 8 6 4 5 6 Respondent 9 4 5 3 5 Respondent 10 6 4 4 2 Median 5 4,5 3 3 Medelvärde 5,2 4,3 2,9 3,3 Standardavvikelse 1,0 0,8 1,3 1,7

23

Resultat

10101010N =

RSVP 400Scroll 400RSVP 250Scroll 250

Läsu

pple

vels

e (1

-7)

8

7

6

5

4

3

2

1

0

Figur 10: Låddiagram över subjektiv läsupplevelse. Ett högre värde indikerar behagligare

upplevelse.

Efter experimentomgångens slut ombads respondenterna kvantifiera läsupplevelsen under de olika läsförhållandena. I Tabell 6 och Figur 10 sammanfattas detta subjektiva utlåtande. För att mäta detta används en ordinalskala med värden från ett till sju, där ett representerar ”mycket obehagligt” och sju representerar ”mycket behagligt”. Resultatet visar på en tydlig preferens för spatial textpresentation. Värt att notera är också att tendensen i resultatet här är direkt omvänt det som illustreras i Figur 9.

Tabell 7: Procentuell andel korrekt besvarade läsförståelsefrågor grupperat på text. Text 1 Text 2 Text 3 Text 4 Respondent 1 100 50 50 25 Respondent 2 25 75 25 75 Respondent 3 25 25 100 25 Respondent 4 25 0 0 0 Respondent 5 50 50 50 50 Respondent 6 75 50 50 50 Respondent 7 75 75 50 25 Respondent 8 75 75 50 50 Respondent 9 100 25 100 75 Respondent 10 75 100 75 25 Median 75 50 50 37,5 Medelvärde 62,5 52,5 55 40 Standardavvikelse 29,5 29,9 30,7 24,2

24

Resultat

10101010N =

Text 4Text 3Text 2Text 1

And

el k

orre

kt b

esva

rade

fråg

or (%

)

110

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

-10

4

Figur 11: Låddiagram över andelen korrekt besvarade läsförståelsefrågor grupperat på text.

För att undersöka vilken påverkan de fyra olika texterna som användes i experimentet eventuellt hade på resultatet sammanställdes också antalet korrekt besvarade läsförståelse frågor grupperat på text. I Tabell 7 och Figur 11 redovisas denna sammanställning. Det visar sig att det finns en viss spridning i resultaten men påverkan förefaller inte vara alltför stor åt något håll för någon text.

Tabell 8: Sammanställning av antalet gånger en viss text presenterades under ett visst presentationsförhållande. Scroll 250 RSVP 250 Scroll 400 RSVP 400Text 1 2 3 3 2Text 2 3 2 2 3Text 3 3 2 2 3Text 4 2 3 3 2Summa 10 10 10 10

Vid tolkning av vilken inverkan textvalet hade på läsförståelseresultatet behövs även information om hur många gånger de olika texterna användes vid de olika textpresentationsförhållandena. Denna information återfinns i Tabell 8. Texterna roterades i möjligaste mån på samtliga textpresentationsförhållanden och detta borde ha minimerat den påverkan som texterna eventuellt haft på resultatet.

Eftersom texterna som användes i experimentstudien tidigare förekommit i det svenska högskoleprovet och finns fritt tillgängliga på Internet, ställdes som avslutning på varje experimentomgång kontrollfrågan: Kände du igen någon av texterna? Samtliga deltagare svarade nej på denna fråga.

25

Analys

7 Analys I detta kapitel analyseras den data som presenteras i resultatdelen av denna rapport. Analysen begränsas till en statistisk analys av resultaten från experimentstudien. Då observationsstudien inte genomfördes på ett sådant sätt att en statistisk analys skulle ge användbara resultat, valdes att inte genomföra någon ytterligare analys av detta material. Valet motiveras med att denna typ av data lämpar sig väl för den form av beskrivande statistisk sammanställning som återfinns i kapitel 6. Istället diskuteras konsekvenserna av resultaten i kapitel 8, där också en återknytning till studiens frågeställning görs.

7.1 Statistisk analys av resultatet från experimentstudien

För att undersöka om det finns några statistiskt säkra skillnader mellan läsförståelseresultaten under de fyra textpresentationsförhållandena genomfördes en statistisk analys på de data som återfinns i Tabell 5, kapitel 6. För detta ändamål genomfördes en within-subjects repeated measurement ANOVA9 (Altman 1991, Becker 1999, Grandin 2003 och Sicheritz 2000) med nollhypotesen ”Det finns ingen skillnad i läsförståelseresultat mellan de olika textpresentationsförhållandena”. Denna variansanalys genomfördes med hjälp av statistikprogrammet SPSS version 11.0 och dess repeated measures General Linear Model (GLM). Som beroende faktor användes textpresentationsförhållande (Scroll 250 vs. RSVP 250 vs. Scroll 400 vs. RSVP 400), inga oberoende faktorer användes. Signifikansnivån sattes till 5 %. Då kravet på sphericity uppfylldes användes ingen justering av värdena på grund av detta (Becker 1999).

Variansanalysen visade att nollhypotesen inte kunde förkastas (F[3, 27] = 1,089, p = 0,371). Alltså finns inga statistiskt säkra skillnader i läsförståelseresultat mellan textpresentationsförhållandena.

9 Analysis of variance (Altman 1991)

26

Diskussion och slutsatser

8 Diskussion och slutsatser I detta kapitel diskuteras studiens resultat och slutsatser dras utifrån dessa. Här görs också en ansats att besvara frågeställningen som ställdes upp i den inledande delen av denna rapport. Resultatet från experimentstudien ger liksom flera tidigare studier en bild av RSVP som klart konkurrenskraftigt vad gäller läshastighet och läsförståelse, men att metoden är relativt illa omtyckt av läsarna. Som kan ses i Tabell 6 och Figur 10 finns dock i denna studie en tendens till att skillnaderna i hur omtyckta metoderna är minskar när hastigheten höjs. Detta beror förmodligen till viss del på upplägget då respondenterna försattes i en stressande situation då de ombads läsa texterna på tid vid Scroll-förhållandet. Denna stressfaktor var inte närvarande på samma sätt vid RSVP-läsning, eftersom respondenten inte själv kunde påverka läshastigheten.

Att valet av texter påverkade resultatet indikeras av Tabell 7, men den tendensen minimeras av att texterna är roterade på de olika presentationsmetoderna, se Tabell 8.

Analysen visade att det inte fanns några statistiskt signifikanta skillnader mellan de olika läsförhållandena med avseende på läsförståelse. Trots detta kan man se tendenser i materialet och det är mycket möjligt att det sett annorlunda ut om fler personer hade deltagit i studien, om de hade läst vid ett större anta olika hastigheter samt ifall de hade haft tidigare erfarenhet av RSVP. Detta skulle ge ett mer rättvisande resultat då alla respondenter i studien haft flera års erfarenhet av att läsa med Scroll på mobiltelefon.

De tendenser som kan observeras i resultatet är en förbättring av läsförståelsen från den långsamma till den snabba läshastigheten samt att RSVP-förhållandena ger högre läsförståelsepoäng än motsvarande Scroll-förhållande. Dessa skillnader beror förmodligen till viss del på träningseffekter och slumpen, speciellt att de snabbare förhållandena gav bättre resultat än de långsamma. Dock är det intressant att sju av tio respondenter hade sina bästa resultat under RSVP 400, mot bara två av tio under Scroll 250. Sex respondenter hade bättre resultat under RSVP 400 än under Scroll 250, och endast en hade bättre resultat under Scroll 250 än under RSVP 400. Alltså är tendensen i materialet att RSVP är mer effektivt än Scroll och att RSVP i sig ger bättre resultat om hastigheten inte är alltför långsam. En anledning till detta kan vara att en högre hastighet ”tvingar” läsaren att få flyt i sin läsning med denna ovana textpresentationsmetod. Vid en långsammare hastighet kan det vara så att läsaren fokuserar för mycket på de enskilda orden och därmed förlorar förståelsen för sammanhanget till viss del.

Vad gäller hur behaglig läsningen uppfattades av respondenterna var situationen omvänd. Här är tendensen att deltagarna föredrog i första hand de långsamma läsförhållandena men också att de föredrog Scroll framför RSVP. Som man kan se i Tabell 6 föredrog endast en av tio respondenter RSVP 400 över Scroll 250 medan åtta av tio respondenter föredrog Scroll 250 framför RSVP 400.

Observationsstudien visar att endast ett fåtal väljer att läsa nyheter i sina mobiltelefoner med RSVP. Detta styrker bilden av att RSVP uppfattas som mindre behagligt av läsaren, åtminstone i början. Det är också viktigt att komma ihåg att det finns flera andra faktorer som mycket väl kan ha påverkat användarnas vilja att läsa nyheter med RSVP. En stor sådan faktor kan anses vara att Feedo RSVP utvecklades på kort tid och endast för denna studies syften och därför inte har samma nivå av funktionalitet och användarvänlighet som förväntas av en kommersiell produkt. Andra faktorer kan tänkas vara en ovilja att ta till sig ett ovant sätt att läsa samt också att det i Feedo RSVP saknas funktioner för att enkelt navigera i texten och det finns inte heller möjlighet att få en snabb överblick över innehållet. Dessa problem följer med RSVP-tekniken och detta är ett intressant område att utforska vidare.

27

Diskussion och slutsatser

Intresset för undersökningen visade sig dock vara relativt stort och detta uppvisade intresse är i sig prov på att det definitivt finns en marknad för mobila nyheter samt att innovationer på denna marknad är intressanta för ett ganska stort antal människor.

I denna rapports inledande del ställs följande huvudsakliga frågeställning upp:

• Under vilka förutsättningar, om några, är RSVP en lämplig teknik för att presentera text på mobiltelefoner?

Ambitionen för arbetet var att besvara denna fråga genom att utforska följande delfrågeställningar:

1. Hur kommer en grupp människors läsvanor att se ut då de ges möjlighet att läsa texter på mobiltelefon med RSVP?

2. Vilka skillnader mellan RSVP och spatial textpresentation kan observeras vad gäller läslighet och läsupplevelse då teknikerna används för att presentera text på mobiltelefon?

Genom att studera resultatet från observationsstudien får vi en bild av en grupp människors läsvanor då de ges möjlighet att läsa i första hand nyhetsnotiser med RSVP. Resultatet visar att relativt få börjar läsa på detta sätt med något som liknar regelbundenhet. Det kan definitivt ifrågasättas om just den tillämpning som användes i denna undersökning är idealisk för RSVP. Trots detta finns också tendenser som kan ses som positiva för vidare tillämpningar av RSVP på mobiltelefon. Under försökets korta aktiva tid var det trots allt en grupp människor som använde Feedo RSVP under vad som kan liknas vid regelbundna former, trots programmets brister. Genom att bygga vidare på konceptet kan det absolut tänkas att det finns något område som är lämpligt för ett program som presenterar text med RSVP på mobiltelefon.

Delfrågeställning nummer två besvaras utifrån resultatet av experimentstudien och denna visade att RSVP står sig mycket bra i konkurrensen med vanlig textpresentation med tydliga tendenser till att RSVP gav bättre resultat. Dock uppmättes inga statistiskt säkra skillnader, men detta kan tänkas bero på ett alltför begränsat antal respondenter. Resultatet visar också att RSVP tenderar att upplevas som mindre behagligt än vanlig textpresentation och detta är fortfarande ett område som kräver ytterligare utforskning. Framförallt måste översiktsproblemet på något sätt behandlas då detta med största säkerhet är en stor bidragande faktor till att läsning med RSVP känns mindre behaglig. En annan viktig orsak till detta är också läsarens vana vid textens typografiska utformning, vilket också tas upp som en faktor som påverkar läsligheten i stycke 2.1. Det är rimligt att anta att en undersökning med vana RSVP-läsare skulle ge bättre resultat för RSVP, både vad gäller läslighet och hur behaglig läsningen upplevs.

Sammantaget kan resultaten tolkas som att RSVP kan vara en lämplig metod för textpresentation på mobiltelefoner men i denna studie har det inte framkommit några resultat som definitivt styrker att RSVP skulle ha fördelar framför spatial textpresentation. För att en verklig applikation av tekniken ska lyckas krävs att tekniken utvecklas mot att bli mer behaglig för läsaren. Ett mycket stort problem är fortfarande översiktsproblemet och här finns stora möjligheter för vidare forskning.

28

Litteraturlista

9 Litteraturlista ALTMAN, D. G. (1991) Practical statistics for medical research, London: Chapman & Hall.

BECKER, L. A. (1999) GLM Repeated Measures: 1 Within Factor, [Online], Tillgänglig: http://web.uccs.edu/lbecker/SPSS/glm_1withn.htm [6 mars 2006].

BELL, J. (2000) Introduktion till forskningsmetodik, Lund: Studentlitteratur.

CASTELHANO, M. S. OCH MUTER, P. (2001) 'Optimizing the reading of electronic text using rapid serial visual presentation', Behaviour & Information Technology, vol. 20, nr. 4, sid. 237-247.

CHEN, H.-C. (1986) 'Effects of reading span and textual coherence on rapid-sequential reading', Memory and Cognition, vol. 14, sid. 202-208.

DE BRUIJN, O., SPENCE, R. OCH CHONG, M. Y. (2002) 'RSVP Browser: Web Browsing on Small Screen Devices', Personal and Ubiquitous Computing, vol. 6, sid. 245-252.

FORSTER, K. L. (1970) 'Visual perception of rapidly presented word sequences of varying complexity', Perception and Psychophysics, vol. 8, sid. 215-221.

GOLDSTEIN, M., ÖQUIST, G. OCH BJÖRK, S. (2003) 'Evaluating Sonified Rapid Serial Visual Presentation: An Immersive Reading Experience on a Mobile Device', Lecture Notes in Computer Science, vol. 2615, sid. 508-523.

GRANDIN, U. (2003) Dataanalys och hypotesprövning för statistikanvändare, [Online], Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/dokument/mo/hbmo/del1/plan/statistik.pdf [6 mars 2003].

ITO, M. OCH DAISUKE, O. (2003) ‘Mobile Phones, Japanese Youth, and the Re-Placement of Social Contact’ i Ling, R. (Red.) Front Stage - Back Stage: Mobile Communication and the Renegotiation of the Public Sphere, Norge: Grimstad.

JUOLA, J. F., TIRITOGLU, A. OCH PLEUNIS, J. (1995) 'Reading text presented on a small display', Applied Ergonomics, vol. 26, nr. 3, sid. 227-229.

JUOLA, J. F., WARD, N. J. OCH MCNAMARA, T. (1982) 'Visual Search and Reading of Rapid Serial Presentations of Letter Strings, Words and Text', Journal of Experimental Psychology: General, vol. 111, nr. 2, sid. 208-227.

KANG, T. J. OCH MUTER, P. (1989) 'Reading Dynamically Displayed Text', Behaviour & Information Technology, vol. 8, nr. 1, sid. 33-42.

LAARNI, J. (2002) 'Searching for Optimal Methods of Presenting Dynamic Text on Different Types of Screens', Proceedings of the Second Nordic Conference on Human-Computer interaction (Aarhus, Danmark, Oktober 19 - 23, 2002). NordiCHI '02, vol. 31, New York: ACM Press, sid. 219-222.

MASSON, M. E. J. (1983) 'Conceptual processing of text during skimming and rapid sequential reading', Memory and Cognition, vol. 11, sid. 262-274.

MILLS, C. B. OCH WELDON, L. J. (1987) 'Reading Text from Computer Screens', ACM Computing Surveys, vol. 19, nr. 4.

NORRBY, C. OCH LUNDQVIST, A. (1997) ABC : svenska för gymnasieskolan. C, Texter & övningar, Göteborg: Akademiförlaget Corona.

29

Litteraturlista

ROMBERGER, S. (1998) ‘Presentation och överblick vid läsning och författande med papper och datorstöd’, Licentiatavhandling, Nada, KTH.

SICHERITZ, K. (2000) ‘Applying the Rapid Serial Visual Presentation Technique to Small Screens’, Master’s Thesis, Uppsala Universitet.

SONY ERICSSON (2006) Mobiltelefon – Sony Ericsson Z800i, [Online], Tillgänglig: www.sonyericsson.com/z800 [24 februari 2006].

SPSS (2001) SPSS for Windows (version 11.0), [Datorprogram], Chicago: SPSS.

SUN MICROSYSTEMS (2006) Java 2 Platform, Micro Edition, [Online], Tillgänglig: http://java.sun.com/j2me/ [22 februari 2006].

UMEÅ UNIVERSITET (2005) Högskoleprovet, [Online], Tillgänglig: http://www.umu.se/edmeas/hprov/ [24 februari 2006].

WIKIPEDIA (2006A) Thin-film transistor, [Online], Tillgänglig: http://en.wikipedia.org/wiki/Thin-film_transistor [24 februari 2006].

WIKIPEDIA (2006B) SQL, [Online], Tillgänglig: http://en.wikipedia.org/wiki/SQL [7 mars 2006].

WILLIAMSON, N. L., MUTER, P. OCH KRUK, R. S. (1986) 'Computerized presentation of text for the visually handicapped' i Hjelmquist, E. och Nilsson, L. G. (reds.) Communication and Handicap: Aspects of Psycological Compensation and Technical Aids, Amsterdam: North Holland, sid. 115-125.

ÖQUIST, G., GOLDSTEIN, M. (2002) 'Towards an Improved Readability on Mobile Devices: Evaluating Adaptive Rapid Serial Visual Presentation', Lecture Notes in Computer Science, vol. 2411, sid. 225-240.

30

Bilaga A

Bilaga A: Webbenkät

Obligatoriska uppgifter

Ålder år

Kön

Kvinna

Man

Huvudsaklig sysselsättning

Studerar

Arbetar

Arbetssökande

Pensionär

Annan, nämligen

Vilken är din högsta uppnådda examen?

Grundskola

Gymnasium

Högskola/Universitet

Annan, nämligen

Använder du någon RSS-läsare?

Ja

Nej

Vet inte

Har du någon RSS-läsare i din mobiltelefon?

Ja

Nej

Vet inte

Läser du nyheter i din mobiltelefon?

Bilaga A

Ja

Nej

Hur många minuter reser du dagligen med kollektivtrafiken?

minuter

Frivilliga uppgifter

E-postadress

Bilaga B

Bilaga B: Intervjuformulär Ålder:

Kön: Kvinna / Man

Har du testat RSVP tidigare? Ja / Nej

Hur upplevde du att läsa den första Texten ( )?

Mycket obehagligt 1 2 3 4 5 6 7 Mycket behagligt

Hur upplevde du att läsa den andra Texten ( )?

Mycket obehagligt 1 2 3 4 5 6 7 Mycket behagligt

Hur upplevde du att läsa den tredje Texten ( )?

Mycket obehagligt 1 2 3 4 5 6 7 Mycket behagligt

Hur upplevde du att läsa den fjärde Texten ( )?

Mycket obehagligt 1 2 3 4 5 6 7 Mycket behagligt

Kände du igen någon av texterna? Ja / Nej

Bilaga C

Bilaga C: Informationsblad inför experimentstudien

Jämförelse mellan seriell och spatial presentation av text på mobiltelefon

Bakgrund Mobiltelefonen är idag ett av våra viktigaste kommunikationsverktyg. För att vara så portabla som

möjligt är mobiltelefoner ofta konstruerade för att vara små och lätta och därför har de också

utrustats med mycket små bildskärmar. En begränsad skärmyta ställer stora krav på

gränssnittsdesign. Ett område som kan anses vara av stor vikt för hur väl gränssnittet fungerar är

det sätt på vilket text presenteras för användaren. Hittills har den traditionella spatiala modellen för

textpresentation, där text presenteras såsom på en boksida, applicerats även på mobiltelefoner i

mycket stor utsträckning. Denna modell, som fungerar utmärkt på papper och större skärmar, har

visat sig passa mindre bra för mobiltelefonens bildskärm.

I en strävan efter att förbättra presentationen av text på mobiltelefoner har olika dynamiska

metoder föreslagits. De flesta av dessa skiljer sig från spatial presentation på det sätt att rymd byts

mot tid. Detta innebär att texten inte visas i sin helhet på en gång, utan istället är endast en liten del

av texten synlig för användaren vid en given tidpunkt. Den del av texten som visas varieras med

tiden.

En metod för dynamisk textpresentation som förutspåtts vara lämplig för mobiltelefoner är RSVP,

eller rapid serial visual presentation. RSVP har varit föremål för en hel del forskning, men ännu har

få otvetydiga resultat framkommit och området är inte fullständigt utrett. Framförallt finns relativt

lite forskning på RSVP för mobiltelefoner då den största delen av forskningen har använt olika

typer av större bildskärmar.

RSVP går till så att texten delas upp i delar bestående av ett eller några ord. Dessa textdelar visas

sedan efter varandra på samma förutbestämda punkt på skärmen. Olika varianter av RSVP

använder olika många ord åt gången, ofta ett ord i taget och sällan fler än fem.

Syfte Syftet med undersökningen är att få en indikation på huruvida RSVP är ett gångbart alternativ till

spatial textpresentation på mobiltelefoner.

Detta syfte uppfylls genom att RSVP och spatial textpresentation jämförs med avseende på

läshastighet, läsförståelse samt läsupplevelse.

Bilaga C

Experimentstudien Deltagandet i studien kommer att ta cirka en timma. Under testtillfället kommer deltagaren att

ombes läsa texter dels på traditionellt sätt och dels med RSVP. Därefter kommer deltagaren att

besvara läsförståelsefrågor på den lästa texten. Tillfället avslutas med en kort intervju angående

deltagarens upplevelse av RSVP.

Förberedelser Som förberedelse inför studien finns möjlighet att prova på att läsa med RSVP innan testtillfället.

Genom ett samarbete med Svenska Dagbladet finns möjlighet att registrera sig på en sajt

(http://www.svd.se/ress) och ladda hem en nyhetsläsare till sin mobiltelefon. Med denna läsare kan

man läsa SvD:s nyheter i mobiltelefonen. Nyhetsläsaren heter FeedoRSVP och läser också alla

andra RSS- och Atom-flöden som finns tillgängliga på många nyhets- och bloggsajter. Genom att

registrera sig och använda programmet är man också med i en utlottning av biobiljetter.

Alla deltagare som har möjlighet ombes att, som förberedelse för deltagande i studien,

prova på RSVP genom att registrera sig på sajten http://www.svd.se/ress och ladda hem

javaprogrammet FeedoRSVP till sin egen mobiltelefon. För att göra detta måste man ha

tillgång till en telefon som stöder Java (J2ME, CLDC 1.0 och MIDP 1.0) och som har

möjlighet att ansluta till Internet (WAP, GPRS, 3G).

Erik Lindgren, soft@kth.se

TRITA-CSC-E 2006:163 ISRN-KTH/CSC/E--06/163--SE

ISSN-1653-5715

www.kth.se