KA 2003-03-26

Viktoria WesterbergFoU Västernorrland

070-392 00 58

BBIC - barns behov i centrumBBIC - barns behov i centrumSammanbrott – ett oplanerat avslut av Sammanbrott – ett oplanerat avslut av

samhällsvårdsamhällsvård

KA 2003-03-26

Barns Barns Behov i Centrum Behov i Centrum BBICBBIC

ett system för utredning,planering och uppföljning av barn

i den sociala barnavården

Förhandsbedömning

Ansökan Anmälan Annat sätt Förfrågan om service eller rådgivning

Förhandsbedömning

Beslut att inleda utredning. Underrätta berörda att utredning inleds.

Ställningstagande att inte inleda utredning.

Hänvisning till öppna insatser utan utredning.

Särskild pärm eller befintlig personakt.

Utredning och insatserUpprätta utredningsplan. Utföra utredning som skall vara slutförd inom fyra månader. Analys, bedömning, förslag till beslut och kommunicering.

Beslut

Inga insatser. Avslag Öppna insatser. Placering utanför det egna hemmet.

Vårdplan Vårdplan

Samtycke Inte samtycke

Beslut enl. SoL Beslut ansöka om vård enl. LVU

Bifall AvslagGenomförandeplan

Genomförande

UppföljningUtvärderingOmprövning

KA 2003-03-26

Bakgrund England• BBIC har sin grund i England. Utifrån

den starka kritik som riktades gentemot engelsk barnavård startade ett utvecklingsarbete.

• Utvecklingen skedde stegvis och gick från att omfatta uppföljning av placerade barn till ett heltäckande system för utredning och uppföljning inom social barnavård.

KA 2003-03-26

Den bärande principen i det engelska systemet är att socialtjänsten måste kunna påvisa att den vård som samhället erbjuder är bättre än den vård som barnet fått i ursprungsfamiljen.

KA 2003-03-26

KA 2003-03-26

”...många socialarbetare ser annorlunda på det placerade barnet jämfört med de förväntningar de har på sina egna barn.

De har inte alltid reflekterat över att barn är barn världen över och att placerade barns behov liknar de behov deras egna barn har och att dessa behov måste uppmärksammas av någon.”

Harriet Ward, senior researcher

KA 2003-03-26

• Mikael

• Bobby

Brister i familjehemsvården — enligt länsstyrelsens granskningar 1995

• Vård- och behandlingsplaner saknades ofta

• Tidsgränsen för uppföljning av vård

överskreds ofta

• Barnperspektivet saknades, barnets behov och utveckling beskrevs sällan

• Utbildning till familjehem prioriterades inte

KA 2003-03-26

Bakgrund Sverige

1993 - 1995 Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen att utveckla och

stärka familjehemsvården

1996 - 1997 Dartingtonprojektet

KA 2003-03-26

Brister i utredningsarbetet — enligt Länsstyrelsen granskningar, Sundell &

Egelund 2000• Barnen kom sällan till tals och hur barnets syn har

påverkat beslutet redovisades inte• Tonvikten på föräldrarnas problematik och sällan

redovisades barnens behov• Dokumentationen hade stora brister Hur barns och

föräldrars problem utreddes

varierade mellan socialsekreterare resp. mellan olika kommuner

• Socialsekreterarnas personliga värderingar styrde både utredningen och resultatet

KA 2003-03-26

Bakgrund Sverige

1993 - 1995 Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen att utveckla och

stärka familjehemsvården

1996 - 1997 Dartingtonprojektet

1999 - 2005 BBIC-projektet

2006 BBIC - ett ”färdigt” verksamhetssystem för utredning, planering och uppföljning — nationell spridning påbörjas

KA 2003-03-26

Nationell spridning sedan 2006

November 2008: av 290 kommuner är:• 276 kommuner utbildade• 266 kommuner med prövolicens• 10 kommuner med ordinarie licens

• c:a 550 externa uppdragstagare är utbildade i BBIC

Spridningen av BBIC

KA 2003-03-26

BBIC:s visionära mål

att ge de barn och unga

som är föremål för

socialtjänstens interventioner

samma chanser i livet

som andra barn i samhället

KA 2003-03-26

BBIC:s mål och syfteMålMål:: ett nationellt enhetligt och heltäckande

system för utredning, planering och uppföljning inom social barn- och ungdomsvård

SyfteSyfte::

• Stärka barns ställning• Öka samarbetet med barnet och dess nätverk• Skapa systematik i socialtjänstens arbete och

underlätta dokumentation, så att handläggning och insatser lättare kan följas upp

• Bidra till ökad rättssäkerhet

KA 2003-03-26

Vad är BBIC?

Forskning

KA 2003-03-26

Forskningsgrund England

• Studien: Assessing Outcomes in Child CareDe sju behovsområdena bygger på utvecklings-psykologiska teorier, empiriska studier om barn som separerats från sina föräldrar samt en uppfattning om vad ”vanliga föräldrar” vill ge sina barn. Parker m.fl. 1991

• Studien: Children´s Needs — Parenting CapacityHur barns utveckling påverkas av att leva med föräldrar som har psykiska problem, missbruks- problem eller där det förekommer familjevåld. Cleaver m. fl. 2000

KA 2003-03-26

Andra teorier om barns och ungas utveckling

• Anknytningsteori • Utvecklingspsykologi • Teorier om familjers funktion och föräldrars

förmåga till omsorgstagande • Risk- och skyddsfaktorer • Sårbarhet och motståndskraft

Teoretiska utgångspunkter –Utvecklingsekologisk syn och andra teorier

om barns och ungas utveckling

KA 2003-03-26

Vad är BBIC?

Forskning Grundprinciper

KA 2003-03-26

Grundprinciperna1. Barn och unga i centrum

2. Teoretiska utgångspunkter- utvecklingsekologisk syn

- andra teorier om barns och ungas utveckling

3. Likvärdiga möjligheter för alla barn

4. Samarbete med barn och deras familjer

5. Samverkan mellan myndigheter vid utredning och bedömning av insatser

KA 2003-03-26

Grundprinciperna

6. Identifiera resurser och svårigheter

7. Insatser under utredningens gång

8. Utredningen som utgångspunkt för planering och uppföljning av insatser

9. Kunskap och beprövad erfarenhet

KA 2003-03-26

Barnet som subjekt och aktörTitti Mattsson (2006)

• Rättssystemet är tydligt i sitt budskap att barn ska betraktas som ett subjekt, med gradvis stigande möjlighet att kunna agera i samband med frågor som rör henne eller honom personligen.

• Barnet ska betraktas som subjekt med fullt människovärde och med egna kunskaper och erfarenheter.

• Barnet ska betraktas som en individ med handlingsförmåga och med gradvis stigande rätt att få påverka sitt liv. Denna syn på barnet ska råda i relationer mellan barn och socialnämnd, domstol, familjehem, och mellan barn och vårdnadshavare.

KA 2003-03-26

• när ska barnet medverka,• varför ska barnet medverka och• på vilket sätt ska barnet medverka

Familjehemsplacerade barn involveras i livsavgörande beslut till skillnad från andra barn.

Viktigt att fundera över:

Barns delaktighet

KA 2003-03-26

KA 2003-03-26

Vad är BBIC?

Forskning Grundprinciper

Dokumentationssystemformulär, stöddokument. IT-funktionsbeskrivning

KA 2003-03-26

Formuläröversikt

KA 2003-03-26

Vad är BBIC?

Forskning Grundprinciper

Mötes-struktur

Dokumentationssystemformulär, stöddokument. IT-funktionsbeskrivning

KA 2003-03-26

Mötesstrukturen med koppling till formulär

Utredning

Planeringsmöte

Genomförandeplan

senast samma dag insats börjar

Placeringsmöte

Placeringsinformation

senast samma dag placering börjar

Planeringsmöte

Genomförandeplan

senast 2 v. efter attplacering börjat

Uppföljningsmöte

GenomförandeplanProtokoll uppf.möte

1:a 4 v. efter P-mötedärefter var 6:e mån

Uppföljningsmöte

ÖvervägandeOmprövning

Protokoll uppf.möte

inom 3 mån. efter P-möte, därefter var 6:e mån

PLACERING I SAMHÄLLSVÅRD

INSATSER I ÖPPENVÅRD

Vårdplan

Placeringsinformation• Innehåller praktisk information som är viktig

i inledningsskedet av placeringen

– kontaktuppgifter

– vardagsrutiner

– umgänge

• Innehåller möjlighet för samtycke till medicinsk vård

• Ska upprättas senast samma dag som barnet placeras.

KA 2003-03-26

Genomförandeplan

• Svarar på frågorna: hur ska insatsen genomföras, vem ansvarar för vad och när ska det ske?

• Ska upprättas senast två veckor efter att barnet placerats och ska följas upp minst var sjätte månad.

KA 2003-03-26

Uppföljning en form av avstämning• Lagkrav att ett övervägande eller omprövning

görs var sjätte månad när barn är placerade.• Vad har barnet för uppfattning om pågående

insatser?• Vad har vårdnadshavarna för uppfattning om

pågående insatser?• Vad har omsorgsgivarna för uppfattning?• Fungerar pågående insatser?• Behövs kompletterande insatser?

KA 2003-03-26

Basen – faktorer i familj och miljö

BARNET

Familj och miljö

Bar

nets

beh

ovFöräldrarnas förm

ågaFa

milj

enät

verk

Boe

nde

Arb

ete

Eko

nom

i

Fam

iljen

s ba

kgru

nd

och

situ

atio

n

Soc

ial i

nteg

rerin

gLo

kals

amhä

llets

re

surs

er

Barnets behov

BARNET

Familj och miljö

Bar

nets

beh

ovFöräldrarnas förm

åga

Hälsa

Utbildning

Känslo- och beteende-mässig utveckling

Identitet

Familj och socialarelationer

Socialt uppträdande

Klara sig själv

Föräldrarnas förmåga

BARNET

Familj och miljö

Bar

nets

beh

ovFöräldrarnas förm

åga

Grundläggande omsorg

Säkerhet

Känslomässig tillgänglighet

Stimulans

Vägledning och gränssättning

Stabilitet

Triangeln

BARNET

Familj och miljö

Bar

nets

beh

ov

Föräldrarnas förmåga

Hälsa

Utbildning

Känslo- och beteende-mässig utveckling

Identitet

Familj och socialarelationer

Socialt uppträdande

Klara sig själv

Grundläggande omsorg

Säkerhet

Känslomässig tillgänglighet

Stimulans

Vägledning och gränssättning

Stabilitet

Fam

iljen

ätve

rk

Boe

nde

Arb

ete

Eko

nom

i

Fam

iljen

s ba

kgru

nd

och

situ

atio

n

Soc

ial i

nteg

rerin

gLo

kals

amhä

llets

re

surs

er

Det tredelade föräldraskapet

Vårdgivare

SocialtjänstFöräldrar BARNET

KA 2003-03-26

Det tredelade föräldraskapet

Vårdgivare

SocialtjänstFöräldrar BARNET

Släktingar

Vänner/socialt nätverk

Skolbarnomsorg

Förskola/skola

Hälso- och sjukvård

Teamet runt barnetTeamet runt barnet

KA 2003-03-26

Vändpunkter

KA 2003-03-26

VändpunkterVändpunkter och förändringsprocesser S A Berglund 2007

När sker vändpunkter:

• speciella situationer och händelser

• speciella människor och relationer

• ökad medvetenhet och mognad

KA 2003-03-26

En studie om samhällsvård för barn i Västernorrland

KA 2003-03-26

Hur kan samhällsvård för barn studeras?

• Studier om effekter för samhällsvård är ofta dyra och svår att genomföra.

• Sammanbrott ett mått på hur socialtjänsten klarar av att genomföra samhällsvård.

• Sammanbrott har länge varit internationellt erkänt. Det finns en nationell studie i Sverige.

• Återplaceringar är ytterligare ett mått på stabilitet i samhällsvården.

Vad är sammanbrott?

• barnet vägrar stanna kvar eller rymmer hela tiden.• socialtjänsten är missnöjd med omsorgen om

barnet.• omsorgsgivaren avbryter i strid med vad

socialtjänsten vill.

Ett tydligt sammanbrott är när samhällsvården för barnet avbryts oplanerat utifrån att:

Vad är återplaceringar?

Återplacering innebär att barnet flyttar hem men sedan återigen måste placeras i dygnsvård. I denna studie används ett år som uppföljningstid efter avslutad placering.

Sammanbrott och återplaceringar• Frekvens för sammanbrott varierar mellan 20-50 %,

Vinnerljung m.fl. studie visade på 30-37 %.• Sammanbrott är ingen tillfällighet utan mer ett icke

kontextberoende problem.• Sammanbrott har betydelse för vårdens kvalité och

barnens framtida vuxenliv.• Forskning om upplevelsen av sammanbrott är

bristfällig men barn har beskrivit sin barndom som ”hit och dit” och ”hoppig”.

• Frekvens för återplaceringar är mellan 20-30 %.

Syftet Studiens övergripande syfte är att:

analysera vilka faktorer som påverkar stabiliteten för barn i samhällsvård och hur bristande

stabilitet i samhällsvården upplevs av barn, barnens biologiska föräldrar, omsorgsgivare och

socialsekreterare?

Kunskapsbidrag• Översiktlig kunskap om samhällsvård för barn. • Kunskap om vilken insats som har störst möjligheter

att genomföras utifrån barnets problematik. • Aktuell kunskap om frekvens och samband för

sammanbrott. • Kunskap om frekvens och samband för

sammanbrott gällande yngre barn. • Kunskap om konsekvenser av sammanbrott.

Delstudie ett Syftet är att undersöka frekvens samt analysera vilka

faktorer som ökar respektive minskar risken för sammanbrott och återplacering för barn i samhällsvård.

• aktstudie• barn 0-16 år som påbörjade placering 2005 och 2006 i Västernorrlands län.• följer placeringarna i två år samt ett år efter avslut.

Delstudie tvåSyftet är att förstå och analysera hur sammanbrott

upplevs av barnen, biologiska föräldrarna, omsorgsgivarna och socialsekreterarna.

• djupintervjuer 3-6 månader efter sammanbrottet• intervjuer med barn, biologiska föräldrar, omsorgsgivare och socialsekreterare.

KA 2003-03-26

Egna erfarenheter av sammanbrott som familjehem?!

Kommer socialtjänstens arbete med BBIC att påverka ditt uppdrag som familjehem/ omsorgsgivare och i så fall hur?