Kartering och analys av fysiska påverkansfaktorer i marin ... · skala. Med ytterligare kunskap om pågående mänskliga verksamheter och dess påverkan på enskilda habitat eller

Kartering och analys av fysiska

påverkansfaktorer i marin miljö

rapport 6376 • december 2010

Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation.Telefon 010-698 60 [email protected]/publikationer

Kartering och analys av fysiska påverkansfaktorer i marin miljö

NATURVÅRDSVERKET

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6376 • Kartering och analys av fysiska påverkansfaktorer i marin miljö

3

Text: Oscar Törnqvist, Metria Miljöanalys Anna Engdahl, Metria Miljöanalys

Beställningar

Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99

E-post: [email protected] Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma

Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Naturvårdsverket Tel 08-698 10 00, fax 08-20 29 25

E-post: [email protected] Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm

Internet: www.naturvardsverket.se

ISBN 978-91-620- 6376-4 ISSN 0282-7298

© Naturvårdsverket 2010

Tryck: CM Gruppen AB

Omslagsfoton: Oscar Törnqvist, Sandra Wennberg Metria Miljöanalys


4

Förord Syftet med projektet Kartering och analys av fysiska påverkansfaktorer i marin miljö var att utifrån befintlig nationell geografisk information om mänsklig verk-samhet knuten till kust och hav analysera potentiell risk för störning och påverkan av grunda undervattensmiljöer. Dessa miljöer är utsatta för ett högt exploaterings-tryck samtidigt som de hyser höga naturvärden. Ett övergripande mål med arbetet har varit att skapa underlag för att underlätta arbetet med uppföljningen av tillstån-det i marin miljön, vilket efterfrågas i både internationella direktiv som vattendi-rektivet och marina direktivet och i nationella miljömål som Hav i balans samt levande kust och skärgård. Dessutom har underlagen utformats för att kunna an-vändas på regional och lokal skala i arbetet med marint områdesskydd och hand-läggning av kustanknutna exploateringsärenden. De sömlösa underlagen är tänkta att underlätta en rumslig förvaltning utifrån ekosystemprincipen snarare än utifrån administrativa gränser. Fortfarande saknas heltäckande fältundersökningar i marin miljö, men information från olika geografiskt spridda studier finns. Genom att nyttja befintlig ekologisk kunskap i kombination med kartanalyser och prediktiva modeller kan översiktliga bilder av potentiell mänsklig påverkan samt konflikter mellan ekologiska värden och mänsklig påverkan förstås. Detta är relevant i det lokala perspektivet vid arbete med enskilda områden, och på regional eller nationell nivå för att skapa nätverk av skyddsvärda biotoper. De framtagna skikten underlättar också arbetet med EU’s marina direktiv genom att skapa underlag för analys av olika faktorer som påverkar miljötillståndet i marina regioner. Genom att samma underlag kan användas på olika administrativa nivåer underlättas kommunikationen och samarbetet . Rapporten presenterar förutom olika karteringar av påverkansfaktorer, några ex-empel på hur vissa påverkansfaktorer kan användas som underlag vid beräkning och modellering av utbredningen av exploateringsgraden i olika marina miljöer. Digitala data i form av GIS-skikt har levererats till Miljödataportalen (http://miljodataportalen.naturvardsverket.se) och kan laddas hem därifrån.

Denna rapport ska ses som ett första försök till sammanställning av geografisk information som beskriver den fysiska påverkan av havsmiljön på en nationell skala. Med ytterligare kunskap om pågående mänskliga verksamheter och dess påverkan på enskilda habitat eller arter kan detaljeringsgraden öka och analyserna successivt förbättras och riktas mot specifika frågeställningar eller miljömål. Vi hoppas att denna rapport skall inspirera och underlätta utvecklingen av plane-ring och förvaltning av havet och öka förutsättningarna för ett sammanhållet och integrerat arbetssätt mellan sektorer och intressenter på alla nivåer.


5

Ansvarig för analyserna och projektledning har varit Oscar Törnqvist, Lantmäteri-et. Cecilia Lindblad, Naturvårdsverket har initierat och samordnat projektet.


6

Innehåll FÖRORD 4

SAMMANFATTNING 8

SUMMARY 10

INLEDNING 12 Bakgrund 12

Marin miljö – hotbilder och förvaltning 12 Ekosystemprincipen och områdesskydd 13 Mänsklig störning i havet och längs stränderna 13 Nationell kartläggning med lokal relevans 14 GIS-underlag som arbetsmaterial 14

Syfte och mål 15 Utgångspunkter och förutsättningar 15

Avgränsning av marin miljö 16 Om påverkansfaktorer i marin miljö 16 Kartering och modellering 17 Uppföljningsbar kartläggning 18

PÅVERKANSFAKTORER 19 Karterade faktorer 19

Badplatser 19 Bryggor, hamnar och tätbebyggd strand 20 Farleder 22 Fisketryck 22 Fiskodlingar 22 Gästhamnar och naturhamnar 23 Marina etableringar 24 Fartygstrafik via transpondersystemet AIS 24

Närliggande kunskapsunderlag 25

METOD OCH RESULTAT 27 Karteringsområde 27

Strandzon – strandnära verksamhet 27 Havsområdet - fartygstrafik 28 Grundområden 28

Indata och analyser 29


7

Badplatser 29 Bryggor, hamnar och tätbebyggd strand 29 Exploateringsindikator 33 Farleder 36 Fartygstrafik 37 Fisketryck 41 Fiskodlingar 43 Gästhamnar, naturhamnar och ankringsplatser 44 Marina etableringar 46 Påverkan i grundområden – sammanvägning 48

REKOMMENDATIONER 52 Att använda underlagen i analyser 52 Exempel på GIS-analyser 52

Lokal nivå: Fiskefria områden och störningar från verksamheter 52 Kommunal nivå: Strandskydd och bryggor 54 Regional nivå: Störning och habitatkonnektivitet 54 Regional nivå: Samarbete inom planering av hamnar och farleder 56 Flera nivåer: Bryggor och vattendirektivet 56 Övergripande nivå: BSPA och BSAP 56

DISKUSSION OCH SLUTSATSER 58 Skaloberoende kvantifiering och statistik 58 Arbete med skyddade områden 58 Fältarbete och forskning som komplement 58 Behov av förbättringar och komplement 59 Behov av revidering och uppföljning 59 Pågående kompletterande karteringar 59 Resultat kontra målbilder 60

ORDLISTA 61

REFERENSER 63

BILAGA 1 65


8

Sammanfattning Denna rapport presenterar resultatet av de GIS-sammanställningar och analyser som gjorts inom ramen för ” Kartering och analys av fysiska påverkansfaktorer i marin miljö”. Arbetet har initierats av Naturvårdsverket och utvecklats i samarbete med Lantmäteriverket.

Arbetet avser att bidra med kunskapsunderlag för miljökvalitetsmålet ”Hav i balans – samt levande kust och skärgård” och utformande av nationella och regionala strategier för olika skydds- och förvaltningsåtgärder i kustnära undervattensmiljö. GIS sammanställningarna av påverkansfaktorer utgör även underlag till den inle-dande bedömning som är ett villkor i EU’s marina direktiv (2008/56/EG), där för-hållanden avseende belastning och påverkan ska analyseras. Utgångspunkten för arbetet har varit att ta fram digitala underlag som kan analyseras tillsammans och att de fysiska påverkansfaktorer som råder på platsen kan användas för att skatta påverkan på vissa nyckelhabitat. Syftet med arbetet är att:

• Sammanställa nationellt enhetliga GIS-skikt som direkt eller indirekt ger

information om potentiell påverkan i havsmiljön, och då främst i kustnära grundområden

• Ge exempel på analyser utifrån de sammanställda skikten • Redovisa de faktorer som bör tas hänsyn till regionalt • Diskutera hur detta kan användas för att beskriva ett kustavsnitts speciella

sårbarhet med avseende på mänsklig fysisk påverkan. Karteringsområdet omfattar djupområdet 0 – 10 meter för kustnära analyser. För vissa analyser karteras hela Sveriges ekonomiska zon. Resultatet av sammanställ-ningarna är nationella GIS-skikt som beskriver potentiell fysiskt påverkan. GIS-skikten beskriver: Inom Svensk Ekonomisk Zon:

• Farleder och faktisk fartygstrafik • Fiskodlingar och omfattningen av yrkesfiske • Gästhamnar, naturhamnar och kryssarklubbens bojar • Marina etableringar såsom kablar och bottenfasta förankringsanordningar

Längs kusten: • Bryggor, hamnar och badplatser • Exploateringsindikator för kusten

Inom djupintervallet 0-10m: • Störningspotential för grundområden


9

Resultatet från analyserna kompletteras med rekommendationer om hur materialet kan användas, hur det kan presenteras som statistik och praktisk tillämpning i t.ex. lokal fysisk planering, regionalt arbete med skyddade områden eller nationell upp-följning av miljömål. De sammanställda underlagen bedöms sammantaget väl representera potentiell fysisk påverkan. För vissa påverkansfaktorer såsom fiskodlingar måste underlagen dock förbättras för att de ska anses representativa. För alla framtagna underlag gäller att de baseras på underlag som ständigt förändras vilket gör att de måste uppdateras med jämna mellanrum. Fisketrycket som presenteras här är relativt och måste göras absolut för att det skall gå att följa upp. Fiskeriverket arbetar under 2010 med att sammanställa aktuellt fisketryck i havsmiljön. Ett delresultat inom projektet är synpunkter på materialets brister och möjlig fram-tida utveckling. Kartering av habitat, ekologiska värden och påverkansfaktorer i hela strandzonen (0-100 meter från havet) ses som en naturlig utveckling för att problematisera strandexploateringen ställt mot en större målbild. Yttäckande underlag representeras av raster eller vektorer där den underliggande analysenheten är en pixelstorlek om 25x25m. Materialet som har bearbetats var aktuellt hösten 2009.


10

Summary This report presents results from data compilations and GIS-analyses that have been carried out within the project ”Kartering och analys av fysiska påverkansfak-torer i marin miljö” (Mapping and analysis of disturbance factors in the marine environment). The project was initiated by the Swedish Environmental Protection Agency and carried out in cooperation with the National Land Survey.

The purpose of the project was to produce knowledge for national environmental goals, and for national, regional and local strategies for protection measures and permits for coastal construction and exploitation. A prerequisite for the project has been to create digital GIS data which can be combined and analyzed for the pur-pose of estimating the impact upon the environment and upon various key habitats. Aims:

• Compile nationally covering GIS data sets giving direct or indirect indica-tion of disturbance of the marine environment, mainly in shallow areas

• Produce examples of different ways to analyze the data • Discuss local variations, limitations with these kinds of data and point at

the need for future development, with concrete examples The area of study encompasses marine waters; for shallow area analysis the depth interval is 0-10 meter, for other analyses the Swedish EEZ is used. The results comprise nationally concerning GIS data sets that describe potential physical dis-turbance. From these data sets, regional and national statistics has been compiled based on different administrative boundaries, marine protected areas as well as water districts according to the Water Framework Directive. The data sets describes:

• Jetties, harbors and bathing sites along the Swedish coast • Navigation lanes and traffic intensity for various vessel categories • Fish farms and commercial fish catch • Guest harbors and naturally sheltered bays used by leisure traffic • Marine constructions such as cables and dolphins • An exploitation indicator for the coast • Disturbance potential for shallow areas (0-10m)

The results produced are accompanied with recommendations on how to use the material either as statistics or geographically, e g in marine spatial planning, zona-tion of protected areas or working with over-reaching environmental goals, such as the Water Framework Directive.


11

The compiled data sets are estimated to represent a valid approximation to potential physical disturbance. For certain factors, such as fish farms, the data sets need to be supplemented to be representative. All of the datasets represent a reality in constant flux, which means that they need to be updated frequently, ideally annually. Some data important to assess physical disturbance of the marine environment is missing in the compilation. The movements of smaller leisure vessels (without AIS transponder) are not known, which means that we lack data on pressure to popular islets in the archipelago or popular areas for angling. This is an area which needs to be addressed. For now on, it would be possible to use distance analysis to jetties and harbors as seen in previous examples (Snickars & Pitkänen 2007). Bathing sites are represented by points; these should be digitized to extent, forming polygons. A fuller analysis of human impact on the near-shore zone would be use-ful to assess the ecological impact of human presence in this sensitive area, linking marine and terrestrial habitats and enabling the analysis of blue and green corri-dors. This approach would be feasible using existing data sets together with remote sensing. Primary material used in the compilations and analyses originate from autumn, 2009.


12

Inledning Bakgrund Marin miljö – hotbilder och förvaltning De marina ekosystemen tillhandahåller en rad viktiga varor och tjänster som är väsentliga för samhällsutvecklingen. Marina ekosystem i framförallt Östersjön har en långsam återhämtningstid och är känsliga för en rad påverkansfaktorer, samt överutnyttjande av resurser. Östersjön har erhållit status som särskilt känsligt havs-område enligt beslut inom IMO (International Maritime Organization). Den ökande exploateringen av de marina ekosystemen har inneburit en degradering och förlust av värdefulla livsmiljöer för många arter samt av de varor och tjänster som dessa arter förser samhället med. Förvaltningen av den kustnära marina miljön styrs av både internationella och nationella regelverk. Europeiska regelverk utgörs främst av vattendirektivet samt fågel- och habitatdirektivet. EU:s ramdirektiv för vatten - vattendirektivet - trädde i kraft år 2000 och är nu införlivat i svensk lagstiftning, främst i Vattenförvaltnings-förordningen (SFS 2004:660). Vattendirektivet lade grunden för ett nytt sätt att arbeta med vatten. Förvaltningen av vatten sker nu utifrån naturens egna gränser och följer vattnets flöde i så kallade avrinningsområden. Detta innebär ett ökat samarbete över kommun-, läns- och riksgränser. Många intressen och aktörer be-rörs av det vattenvårdsarbetet. Samverkan mellan dem är en viktig del av svensk vattenförvaltning och arbetet ska bedrivas "så att det möjliggör och uppmuntrar till deltagande av alla som berörs". I så kallade vattenråd finns möjlighet för närings-liv, intresseorganisationer och enskilda att bidra till en bättre vattenmiljö. Målet är att alla våra vatten ska uppnå god ekologisk status till år 2015 (NV 2005, rapport 5489).

Områden som är skyddade enligt fågel- och habitatdirektivet ingår i Natura 2000-nätverket. Genom svensk lagstiftning kan områden även skyddas i form av naturre-servat och nationalparker. Inom HELCOM och OSPAR kan särskilt skyddsvärda havsområden uppmärksammas genom att i Östersjön avsättas som Baltic Sea Pro-tected Areas (BSPA) och för Kattegatt och Skagerrack som Marine Protected Are-as (MPA). Dessa olika former av områdesskydd är verktyg för att skydda marina livsmiljöers fysiska strukturer och funktioner, deras biologiska mångfald och eko-systemfunktioner. Områdesskyddet ger oss verktygen att reglera användningen av områden med hänsyn till all form av fysisk exploatering och påverkan. Även män-niskans nyttjande av områdena kan regleras, eller styras om det finns behov. (NV Handbok 2007:4) EU:s marina direktiv, ”Marine Strategy Framework Directive” (2008/56/EG) syftar till att upprätta god miljöstatus i alla havsområden inom Europa till år 2020. I sam-band med upprättandet av en plan för implementeringen kommer indikatorer att identifierats och uppföljningsbara parametrar börja utvecklas. Förutom många


13

indikatorer av biologisk eller kemisk art (t.ex. arters utbredning, siktdjup, giftiga substanser) ska indikatorer kopplade till mänsklig verksamhet följas upp och arbe-tas vidare med. Exempel på mänsklig verksamhet

• Verksamhet i utsjön (t.ex. oljeplattformar) • Fisketryck • Fiskodlingar och annat vattenbruk • Fartygstrafik • Turism • Vindkraftverk • Kablar • Hårdgjorda ytor (t.ex. försvarsanläggningar), artificiella rev • Mineralextraktion, muddring och dumpning, ammunitionsdumpning • Nedskräpning, buller

Ekosystemprincipen och områdesskydd Ett led i arbetet med det marina direktivet är att för Östersjön implementera Baltic Sea Action Plan som är framtagen inom HELCOM. Enligt HELCOM:s rekom-mendation 15/5 och Baltic Sea Action Plan skall samtliga Baltic Sea Protected Areas (BSPA) ha förvaltningsplaner till 2010 (HELCOM 2007, NV 2008, rapport 5830). I Naturvårdsverkets redovisning av Regeringsuppdrag 4 (”Havsförvaltning baserat på ekosystemansatsen – ett förslag till pilotprojekt”, NV 2008a) samt ”En utvecklad havsmiljöförvaltning” (SOU 2008:48) framhävs behoven av att integrera ekosystemansatsen i den rumsliga planeringen av marin miljö. Detta fångas även upp i Naturvårdsverkets projekt ”Samverkansplaner för skyddsvärda kust- och havsområden” (NV 2008b). Målet med projektet är att ta fram ett nytt arbetssätt som baseras på dialog, diskussion och gemensamt beslutsfattande mellan länssty-relserna och berörda aktörer. Ytterligare ett mål är att integrera mångskiftande aspekter av nyttjande och bevarande i skärgårdsområden samt sätta skyddet av värdekärnor för biologisk mångfald i ett större sammanhang. Ofta finns en varia-tion av olika skyddsformer i ett skyddsvärt område som till exempel ett BSPA. I sådana fall behöver insatserna fokuseras på att ta fram kompletterande förvalt-ningsformer för nyttjande och bevarande av dessa områden Mänsklig störning i havet och längs stränderna Strandområden med sin övergångszon mellan land och vatten är biologiskt viktiga miljöer för många djur och växter. Men kustens strandområden har också under lång tid tagits i anspråk av olika typer av bebyggelse, bryggor etc. Mark nära vatten är attraktiva områden för nybyggnation där det kan ske miljöförsämrande aktivite-ter som t.ex. muddringar. Det gör att Sveriges kuster blir alltmer utbyggda och antalet orörda kuststräckor minskar, speciellt kring storstadsområden. På kommu-nal-, läns- och riksnivå finns behov av en samlad bild av kustområdena utifrån deras exploateringsgrad. En sådan kunskap skulle sedan kunna ligga till grund för fortsatta detaljplaner, tillståndsgivningar eller skydd.


14

I havet ökar båttrafiken både inom skärgårdsområden, i farleder och i utsjön, något som leder både till bullerskador, ökade utsläpp och fysisk påverkan av stränder och grunda livsmiljöer. Det är viktigt att få en helhetsbild både av var fasta konstruk-tioner är etablerade, samt även var olika typer av båttrafik rör sig och i vilken om-fattning. Nationell kartläggning med lokal relevans Påverkan på den marina miljön styrs inte av några administrativa gränser varför denna bör förvaltas utifrån ett ekosystemperspektiv. Det lokala arbetet med att minska de negativa verkningarna av exploatering är således sammanlänkade med det regionala och nationella arbetet med områdesskydd, övergripande miljömål (Cogan et al 2009) och olika EU-direktiv. För att förvaltningen av vattenmiljön skall fungera, förutsätts att det finns information om både vilka kvaliteter som ekosystemet har, samt hur hotbilden ser ut, dvs. var det förekommer störande in-grepp i ekosystemet. En annan förutsättning är att denna information hanteras likar-tat från lokal till nationell nivå; från tillståndsgivning av en brygga till uppföljning av övergripande miljömål. Detta kräver att alla aktörer kan ta del av information som är nationellt heltäckande, harmoniserat och med en detaljeringsgrad som fun-gerar lokalt och som samtidigt kan generaliseras till att tjäna övergripande syften. GIS-underlag som arbetsmaterial Geografiska data och analyser kan användas för att analysera områdens olika egen-skaper utifrån både ekosystemets karaktär, specifika naturvärden, miljötillstånd och mänskliga verksamheter. Genom sådana analyser kan t.ex. viktig information er-hållas om var det finns områden som har många intressen riktade mot sig, dvs. områden där konflikter kan förväntas uppstå. Ytterligare användningsområden i Geografiskt Informations System (GIS) är att skapa underlag för rumslig planering och pedagogiskt lättförståelig kommunikation med bland annat sakägare. Detta arbete grundar sig delvis på resultatet av ett tidigare regeringsuppdrag ”Havsför-valtning baserat på ekosystemansatsen – ett förslag till pilotprojekt” (NV 2008a), där Metria utförde ett antal karterings- och analysmoment anpassade för implemen-tering av en ekosystembaserad förvaltning. Naturvårdsverket har tidigare samman-ställt och analyserat nationella data för havsmiljön (NV 2006, rapport 5591) och beskrivit hur arbetet med områdesskydd i marin miljö bör utvecklas (NV 2007, rapport 5739). I flera projekt har kunskap om olika former av rumslig analys be-skrivits (t.ex. Interreg-projektet BALANCE [Leth 2008], www.balance-eu.org) Detta projekt bygger direkt på erfarenheter från ovan nämnda arbeten och avser att vidareutveckla kunskaps- och metodbasen för rumslig planering enligt ekosystem-principen.


15

Syfte och mål Syftet med projektet är att:

• sammanställa direkt eller indirekt information om fysiska påverkansfakto-rer för undervattensmiljön i svensk ekonomisk zon och då främst för grun-da områden (djupintervallet 0 – 10m).

• ta fram geografiska underlag över hela svenska kusten som kan analyseras och sammanställas på ett enhetligt sätt över hela landet

• ge exempel på analyser av de sammanställda skikten enskilt eller tillsam-mans för att påvisa påverkan på olika livsmiljöer utmed kusten

• visa vilka kustavsnitt som har särskilt stor sannolikhet att påverkas av vissa störningar och hur detta kan användas lokalt för tillståndsgivning, regional för arbete med skyddade områden och nationellt för olika uppföljningar

• bidra med ökad kunskap om olika påverkansfaktorers geografiska fördel-ning runt Sveriges kuster och om brister i nuvarande kunskapsläge

• sikta mot att kartera påverkansfaktorer utpekade av HELCOM inom ramen för arbetet med EU:s marina direktiv

Utgångspunkter och förutsättningar Arbetet avser bidra med underlag för arbetet med miljökvalitetsmålet ”Hav i balans – samt levande kust och skärgård” och för att utforma nationella och regionala strategier för olika skyddsåtgärder i kustnära undervattensmiljö. Sammanställning-en av de geografiska skikten syftar till att skapa nationellt jämförbara underlagsma-terial som kan användas vid olika frågeställningar och utsökningar. Projektet utgår ifrån att det går att skatta påverkan utifrån de fysiska faktorer som råder på platsen. Syftet är därför på att skapa punkt- och yttäckande underlag som beskriver dessa faktorer. För att underlag ska ingå i arbetet krävs att de är av nationell karaktär i utbredning eller insamlingsmetod. Det krävs också att data redan är digitala eller koordinatsat-ta. Underlagens innehåll och geografiska utbredning utgör ramarna för vilka fakto-rer som kan studeras och vilka utsökningar som kan utföras. Beskrivning av be-gränsningar i underlagen och den brist på kunskap som råder har därmed blivit ett viktigt inslag i arbetet. Metoder och grundtankar för att arbeta med relativ bedömning och klassindelning av påverkan i marin miljö och kustzonen finns beskrivet i en rapport av Natur-vårdsverket (NV 1999, rapport 4914) samt av Snickars & Pitkänen (2007). Som grund för arbetet med själva kustremsan finns tidigare inventeringar och bedöm-ningar beskrivna av Länsstyrelsen i Stockholm (2001, 2003, 2004). Metoderna här bygger direkt på arbetssätt angivna i dessa arbeten, och i förekommande fall även riktvärden för bedömningar.


16

Utgångspunkten för arbetet har varit att ta fram underlag som kan analyseras till-sammans. Grundläggande dataunderlag har därför överförts till raster med 25 me-ters pixelstorlek. Upplösningen tillåter att hela Sverige analyseras samtidigt och är för de flesta underlagen en tillräckligt noggrann upplösning för att även fungera på regional nivå. Ytterligare en anledning till valet av 25 meters pixelstorlek är att resultatet då täcker samma yta, med samma upplösning, som övrig data i t.ex. SAKU-materialet (NV 2006, rapport 5591), vilket även legat till grund för vissa analyser inom detta arbete. Arbetet avser inte att utarbeta avancerade modeller för hotbilder mot några specifi-ka arter eller habitat. Utgångspunkten har istället varit att försöka bygga upp kun-skap som kan komplettera andra typer av expertbedömningar av påverkan på marin miljö (se t.ex. HELCOM 2010 och Halpern m.fl. 2008). Hittills har bedömning av påverkan haft för grov rumslig upplösning för att kunna nyttjas vid arbete på lokal eller regional nivå med exempelvis tillståndsärenden eller vid inrättande eller zone-ring av skyddsvärda områden. Eftersom uppföljningsinstrument för negativ påver-kan av marin miljö är eftersökta från flera håll har målsättningen även varit att producera metodmässigt stringenta underlag så att revideringar med samma eller utvecklad metodik kan ske och jämförelser kan göras mot tidigare resultat. Underlagsdata har bestått av allmänt tillgängliga underlag, licensfria underlag från olika myndigheter och aktörer eller existerande data som faller inom ramen för licensavtal tidigare tecknade av Naturvårdsverket. Avgränsning av marin miljö I detta arbete avser benämningen marin miljö vattenområdet i svensk ekonomisk zon avgränsat mot land enligt SAKU rapporten (NV 2006, rapport 5591) se avsnitt; Karteringsområde). Fartygstrafik och farleder i hela detta område har analyserats. Avseende strandanknutna störningsfaktorer avses med marin miljö den delen som primärt kan anses potentiellt störd av strandanknutna verksamheter. För analysän-damål valdes grundområden 0-10 meter ut, baserat på tillgängliga djupdata ur sjö-kort.

Termen marin miljö avser alltså endast den rumsliga avgränsningen av vattnet och dess grundområden, oavsett vilka livsmiljöer (biotoper, habitat, artsamhällen) som finns där. Med resultaten går det sedan att göra analyser utifrån underlag som be-skriver exempelvis bottensubstrat, vågexponering och djup eller habitatkar-tor/habitatmodeller för att bedöma vilka miljöer som berörs av olika påverkansfak-torer inom olika geografiska områden. Om påverkansfaktorer i marin miljö Det krävs mycket forskning för att med stor relevans kunna bedöma påverkan från olika typer av mänsklig verksamhet på olika typer av habitat samt skilja på de na-turliga variationerna i tid och rum. Inom respektive habitat finns dessutom varie-


17

rande arter och ekologiska samband som kan påverkas på olika sätt av samma typ av störning. Det är svårt att göra säkra bedömningar av pågående och potentiella störningar eftersom generella kunskaper om arters och ekosystems känslighet inte är tillräckligt. Dessutom behövs ytterligare specifika, kvantitativa kunskaper om olika verksamheters omfattning inom varje given ytenhet.

Det arbete som idag utförs för att skapa en helhetsbedömning av pågående stör-ningar i marin miljö utgår istället från en relativ rankning av störningar och risker, riktat mot olika livsmiljöer eller summerat för olika geografiska områden. För Ös-tersjöns har HELCOM utvecklat ett Baltic Sea Pressure Index (BSPI). Kortfattat går det ut på att multiplicera störningsfaktorer med livsmiljöer och dessa livsmiljö-ers känslighet, viktat och summerat för varje ytenhet (5x5 km) av Östersjöns yta (HELCOM 2010). Liknande arbeten har utförts för andra geografiska områden, exempelvis på global skala (Halpern m.fl. 2008). Expertbedömningar av denna karaktär är beroende av tillgång på kunskap om påverkansfaktorer, livsmiljöer och hur olika livsmiljöer hotas av olika påverkansfaktorer. Fysisk planering, tillståndsgivning för vattenverksamhet och arbete med områdes-skydd (föreskrifter, tillsyn, uppföljning) kräver förstås en helt annan detaljerings-grad än den i ovan beskrivna arbeten, vilket tidigare har observerats (Heath 2008). Med ökad detaljeringsgrad avseende specifika påverkansfaktorer och habitat samt specifika geografiskt avgränsade områden ökar osäkerheten i bedömningar av på-verkan. I detta arbete presenteras ett antal detaljerade underlag, vilka sammantagna kan bidra till en expertbedömning av olika hotbilder. De resultat som är kvantifierade är graderade enligt tidigare exploateringsbedömning av kusten (Smedberg 2006) och enligt övrig statusbedömning av vatten (NV Handbok 2007:4), dvs. i fem klas-ser som anger en gradient från ingen påvisbar påverkan till mycket kraftig påver-kan. Genomgående i materialet är det den potentiella påverkan som anges eftersom grundforskning och fältobservationer saknas. Kartering och modellering Materialet bygger på kartering av olika typer av fysiska påverkansfaktorer. En stor del av resultaten består alltså av faktiska, kvalitativa förekomster av indikatorer. I övriga fall har faktorerna summerats på olika sätt för att bilda en kvantitativ be-dömning av antingen den sammanlagda mängden av en faktor eller en samman-vägning av olika faktorer. Dessa summeringar faller inom ramen för vad som kan kallas expertbedömning, eller best guess, i brist på relevanta forskningsresultat eller en mer specifikt formulerad frågeställning. Med utgångspunkt från känd på-verkan inom olika lokaler, ställt mot olika ekologiska värden, skulle resultaten kunna användas för att modellera faktisk påverkan inom olika områden.


18

Uppföljningsbar kartläggning En utgångspunkt i arbetet är att resultaten kan användas inom övervakning, upp-följning och förändringsstudier, t.ex. inom uppföljningen av Natura 2000-nätverket (Dahlgren & Lindegarth 2010), som en del i kartläggningen av faktorer relevanta för EU:s marina direktiv (2008/56/EG), samt som ett led i förvaltningen av BSPA/MPA-områden. Av denna anledning redovisas metodiken på så sätt att ana-lysen kan upprepas. Det är därmed möjligt att bedöma om skillnader i resultat här-rör från en faktisk förändring eller från skillnader i kvalitet på, eller kvantitet av, tillgängligt material. Exempelvis föreligger stora skillnader i kvaliteten på tillgäng-liga flygbilder. Omdrev med flygfotografering sker dessutom med olika tidsinter-vall inom olika regioner i landet. Det är även nödvändigt att diskutera representati-viteten hos olika underlag, t.ex. av fartygstrafik eller tillgänglig kartlagd kunskap om, och definition av t.ex. gästhamnar.


19

Påverkansfaktorer Nedan presenteras översiktligt de olika påverkansfaktorer som har karterats och analyserats inom projektet. En mer teknisk beskrivning av tillvägagångssätt finns i kapitlet ”Metod och resultat”. Inom projektet har både strandanknutna indikatorer (t.ex. bryggor och hamnar) samt indikatorer i öppet vatten (t.ex. fisketryck, båttrafik) analyserats. Dessa kan användas på olika sätt för att bedöma den potentiella och relativa risken för påver-kan på olika grunda bottenmiljöer. Påverkansklassning har tagits fram utifrån en-skilda påverkansfaktorer. Dessutom har faktorer kombinerats i olika analyser för att skapa mer övergripande indikatorer som t.ex. en exploateringsindikator utifrån bryggor, hamnar och tätorter. Det finns även ett behov av att kombinera dessa un-derlag med biologisk kunskap, habitatmodeller eller mer översiktligt med tillräck-ligt goda bottensubstratkartor och vågexponeringsmodeller för att bedöma vilka naturtyper som kan vara utsatt för påverkan av olika slag. De karterade påverkansfaktorerna ger en indikation om störning, vilket kan använ-das för att skatta bland annat bullerverkan, mekaniskt slitage, försämrat siktdjup via resuspension, habitatförlust via muddring eller annan bottenstörande verksam-het samt risk för ökade utsläpp av olika ämnen i samband med verksamhet i grund-områden och fartygstrafik. Karterade faktorer Badplatser Badplatser i kustmiljön påverkar växt- och djurliv både genom mekanisk påverkan på miljön men även via buller och i många fall intensifierat båtnyttjande i anslut-ning till badplatsen. Vidare sker ofta en omstrukturering av miljön med påförsel av sand, bortförsel av sten osv. Dessutom kan vattenkvaliteten vid badplatserna för-sämras under perioder med mycket aktivitet.

Utifrån tillgängliga källor kan badvatten delas upp i tre typer, baserat på en grov uppskattning av besöksfrekvens, och därmed potentiell störning på omgivningen: EU-badvatten, kommunala badvatten och lokala badvatten. EU-BADVATTEN

Enligt direktiv 2006/7/EG artikel 3 skall alla badvatten årligen förtecknas i ett re-gister. Enligt remissförslaget till förordning är det respektive kommun som avgör vilka bad som skall förtecknas och utgöra badvatten (EU-bad). Huvudskälet till utpekande av ett badvatten är att det nyttjas av ett stort antal badande. Kommunen själv avgör vad som är ett stort antal badande med hänsyn till infrastruktur eller anläggningar som tillhandahålls, eller andra åtgärder som vidtagits för att uppmunt-ra bad, och i synnerhet tidigare erfarenheter. Enligt Naturvårdsverkets förslag till


20

allmänna råd anges att med ett stort antal badande bör avses ungefär 200 personer i genomsnitt per dag med beaktande av tidigare erfarenheter (NFS 2008:8).

I och med den nya förordningen skall kommunerna identifiera relevanta badvatten som finns inom kommunen, anteckna badvattnen i kommunala badvattenregister, fastställa kontrollplaner, ta prover samt bedöma vattnen så att badvattnen kan klas-sificeras och lämpliga åtgärder kan vidtas vid dålig vattenkvalitet. En viktig del i förvaltningen är också information till allmänheten och allmänhetens möjlighet att lämna förslag och synpunkter och framföra klagomål. Förordningen har arbetats fram gemensamt av Naturvårdsverket, Sveriges Kom-muner och Landsting, Smittskyddsinstitutet samt en av Vattenmyndigheterna. KOMMUNALA BADVATTEN

Mindre bad som kommunerna kontrollerar och som inte faller inom ramen för EU-badvatten men som finns upptagna i smittskyddsinstitutets databas över badvatten (www.badplatsen.se), betecknas i denna studie som kommunala badvatten. LOKALA BADVATTEN

I terrängkartan finns 250 badvatten upptagna som kommunerna inte rapporterar in till EU eller Smittskyddsinstitutet. Dessa betecknas i denna studie som lokala bad-vatten. En påverkansklassning gjordes utifrån de beskrivna kategorierna samt djupförhål-landen. Bryggor, hamnar och tätbebyggd strand Ett av de viktigaste underlagen för att uppskatta antropogen fysisk belastning i strandzonen är brygginventeringen (Länsstyrelsen Stockholm 2001, 2003, 2004). Utbyggnaden av bryggor och hamnar sker hastigt och underlaget behöver revideras kontinuerligt (Länsstyrelsen Stockholm 2006). Syftet med denna brygginventering har varit att på en översiktlig nivå kartlägga förekomsten av bryggor och hamnar längs Sveriges kuster samt att ta fram en rikstäckande exploateringsindikator. Inventeringen är en uppföljning/revidering av ett tidigare arbete med samma syfte (Smedberg 2006). Genom denna översyn ska-pas en aktuell bild och skillnaden i resultat kan användas för att analysera exploate-ringstrender i kustzonen. Karteringen resulterade i GIS-skikt med bryggor och hamnar som kan användas i vidare GIS-analyser. Dessutom togs en exploateringsindikator fram, vilken visar exploateringsgraden baserat på förekomst av bryggor och hamnar (se nedan). I resultaten framgår om de karterade objekten är nytillkomna eller om de är resultat


21

av förbättrad underlagsdata och metodik. Det senare inverkar inte på eventuella trendanalyser som utförs för att se förändring i exploateringsgraden. Bryggor och småbåtshamnar längs med hela Sveriges kust karterades genom att tolka tillgänglig nationell ortofotomosaik 2009. Som utgångspunkt användes tidi-gare inventering (Smedberg 2006) och avvikelser från denna noterades som kvali-tetsförbättring eller nytillkommen brygga/hamn. Den tidigare sammanställningen av Smedberg (2006) inkluderade en kartering av alla län med kuststräcka utom Norrbottens (Hansson 2002) och Stockholms län (Länsstyrelsen i Stockholm 2003), eftersom dessa län utfört egna karteringar. Resultaten från dessa läns egna inventeringar togs med i karteringen. Arbetet resulterade i:

• Rapport (Törnqvist 2009) med metod- och resultatbeskrivning samt utvär-dering av kvaliteten i föregående inventering (Smedberg 2006).

• Punktskikt (ESRI shape-fil) med inventerade bryggor/hamnar attributsatta enligt: ingen förändring, förändring pga. kvalitetshöjning/rättelse samt ny-tillkomna bryggor/hamnar eller ökad/minskad areal (för hamnar).

EXPLOATERINGSINDIKATOR

En rikstäckande exploateringsindikator togs fram på motsvarande sätt som den indikator som beskrivs i rapport 2003:18 från Länsstyrelsen i Stockholms län. Denna avser att gradera exploatering i strandzonen i fem klasser, från ingen indika-tion på exploatering till mycket kraftig exploatering.

Indikatorn som består av en sammanvägning av brygginventering, hamninventer-ing och data på tätorter och industrimiljöer, lämpar sig väl för uppföljning och förändringsstudier eftersom den bygger på en metodik med väldefinierade analys-steg.

Den framtagna indikatorn ger en god bild av exploateringsgraden längs kusten. Man kan enkelt skapa sig en bild av vilka områden som är kraftigt exploaterade och var man kan finna mindre exploaterade, orörda stränder. Vid jämförelse med tidigare inventeringar ges en tillförlitlig bild av exploateringstrenden i olika områ-den. Dessutom framgår skillnader i tolkningskvalitet.

Antalet bryggor och hamnar i de olika länen varierar. Skälen till detta är många. Länets kustlängd är viktig för det totala antalet bryggor men också befolkningstät-heten i områdena. En annan bidragande orsak är variationerna i kusttyper mellan olika regioner. Skärgårdsområden med många små vikar tenderar att ha fler och mindre bryggor medan mer exponerade kustavsnitt har färre och större bryggor och hamnar. Flacka, långgrunda kustavsnitt kräver långa bryggor vilka är lätta att iden-tifiera. Branta öar och kuststräckor där vattendjupet är stort nära land har ofta korta eller längsgående bryggor som är betydligt svårare att identifiera i bilderna. I de


22

förbättrade bildunderlagen som använts i denna revidering kan fasta bojar räknas som ett komplement. De bryggor där osäkerheten är störst i tolkningarna är små bryggor.

Den klassindelning som använts i denna studie är samma som den som föreslogs i rapport 2003:18 från Länsstyrelsen i Stockholms län. Farleder Farleder är en indirekt indikator på påverkan (t.ex. buller, erosion, föroreningar) från båttrafik, eftersom större fartyg håller sig till kända och utprickade farleder. Farlederna som Sjöfartsverket underhåller är klassade efter typen av underhåll respektive fritt farledsdjup. Farledsklasserna anger indirekt vilken trafik som fre-kventerar respektive farled, med avseende på maximal storlek/djupgående. Man kan därmed anta en större påverkan från de större farlederna som frekventeras av de största fartygen än från de minsta farlederna som bara frekventeras av fritidsbå-tar. Förutom den databas som anger klassificerade officiella farleder finns det i sjökort kartografiskt angivna farleder som framförallt fritidsbåtägare navigerar efter. Ge-nom att kombinera de två underlagen kan en mer komplett bild erhållas än om bara de officiella farlederna analyseras. En påverkansklassning har tagits fram baserat på typ av farled samt djup i farled. Fisketryck Yrkesfisket ger en indikation på fisketrycket i ett område, som dels innebär påver-kan på fiskebestånden men även effekter av marint buller. Den framtagna intensi-tetsklassningen baseras på loggboksförda landningsdata från yrkesfiskarna. Logg-böcker krävs för fiskebåtar större än ca 10-12 meter vilket innebär att det är det storskaliga fisket som representeras av detta skikt, och inte det småskaliga kustnära fisket. Tillsammans med skiktet över farleder och AIS-data ger detta en bild över förekomsten av marint buller från båttrafik. Skikten redovisar per fiskart områden där respektive art fångas, attributsatt enligt mängden fångst. Fiskodlingar Fiskodlingar kan bidra lokalt till belastningen av närsalter i form av fosfor och kväve. Fiskodlingens totala belastning på miljön är dock dåligt känd eftersom en samlad dokumentation saknas, vilket försvårar en korrekt bedömning av dess för-väntade effekter (Jonsson & Alanärä 2000). Några län har genomfört dykinventer-ingar under kassodlingar (t.ex. Gustafsson 1988, KM-Laboratorierna AB 1990). Dykinventeringarnas syfte har varit att undersöka sedimentansamlingar under kas-sarna, samt att studera effekter på bottenfaunan i närområdet. Båda dessa studier visar på en generell lokal effekt under och i kassarnas närhet. Bottenfaunan är som regel tydligt påverkad (ofta utslagen) upp till 20-30 meter från kassarnas centra. Därefter ses ofta en zon om några meter med ökad biomassa och ökad artdiversitet,


23

vilket kan vara en gödningseffekt. Utanför denna zon återgår bottenfaunasamhället till det normala för området (Gustafsson 1988, KM-Laboratorierna AB 1990). Förutom effekterna av ökad närsaltsbelastning, finns risker med spridning av sjuk-domar från odlad fisk till vilda bestånd samt problem med rymlingar från odling och den risk för genetisk inblandning som det innebär. Fiskodlingar är tillståndspliktiga som miljöfarlig verksamhet vid odling av mer än 20 ton fisk per år och anmälningspliktiga ned till 1 ton per år. Tillståndspliktiga anläggningar skall lämna in miljörapport och sedan 2001, i förekommande fall, emissionsdeklaration. Länsstyrelserna är skyldiga att hålla register över alla odlingar som fått tillstånd för verksamhet enligt Fiskeriverkets föreskrifter (Fiskeriverket 2001). Uppgifter om mängd odlad fisk är inte obligatoriska i det registret men inhämtning av den typen av uppgifter förekommer på länen. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:94) om obligatorisk hälsoövervakning av odlad fisk föreskriver bl.a. att Läns-styrelserna skall hålla ett årligen uppdaterat register över fiskodlingar, men inte heller för dessa register finns krav på att uppge volym på verksamheten. Under 2003 påbörjades ett gemensamt fiskodlingsregister för hela landet som skall vara tillgängligt via länsstyrelsernas gemensamma nätverk LST-NET. Inom ramen för detta arbete har det existerande vattenbruksregistret i form av dia-rieförda tillstånd använts för att skapa ett GIS underlag och inte faktiskt produktiva anläggningar. Gästhamnar och naturhamnar Den del av fritidsbåtstrafiken som inte är försedd med AIS-sändare är svår att spå-ra. Specifika rörelsemönster för dessa båtar kan inte karteras men båtarnas destina-tioner kan användas för att grovt uppskatta var trafiken tätnar. Det är kring destina-tionerna som övernattning, proviantering och ökat slitage från bland annat ankring sker.

Som underlag för att kartera kända destinationer finns information om gästhamnar, naturhamnar sammanställt. Dessutom finns register över kända ankringsplatser i form av bojar. Gästhamnar är i många fall associerad med serviceställen, marinor och mindre samhällen och naturhamnar mer lokaliserade till i övrigt orörda områ-den. Naturhamnarna är således viktiga att känna till, eftersom slitage på dessa mil-jöer ökar när samstämmiga turistguider pekar ut natursköna vikar där båtfolket kan finna lä och vila. Påverkan från ankring, föroreningar, buller etc. kan lokalt vara stor på dessa platser.

Inga tillgängliga data finns avseende omfattningen av besökare. För gästhamnar har istället antal platser totalt samt antal gästplatser samlats in i mån av tillgänglig-het. I några fall fick antalet platser flygbildstolkas. Siffrorna som anges kan endast


24

ses som tentativa eftersom antalet platser varierar från år till år och även beroende på besökstrycket.

Marina etableringar Utöver bryggor och hamnar sker andra etableringar som kan påverka miljön direkt eller indirekt. Exempel på sådana är undervattenskablar och rörledningar. Även om flera av dessa registerförda etableringar (tillgängliga via sjökort) är gamla är det viktigt att ha kontroll på dem eftersom effekter kan kvarstå i flera år och utgöra grund för framtida etableringar, reparationer och hänsynstaganden. I fallet dump-ningsområden kan det vara frågan om en kontinuerlig direkt påverkan. Dump-ningsområden kan ha påverkade bentiska förhållanden där det i flera fall förekom-mer stridsgas och ammunition från andra världskriget (Waleij 2001). Marina eta-bleringar som bedömdes relevanta i sammanhanget sammanställdes ur sjökort till nationella dataskikt.

Fartygstrafik via transpondersystemet AIS AIS (Automatic Identification System) är ett system som gör det möjligt att från ett fartyg identifiera och följa andra fartygs rörelser. Bakgrunden till att systemet ut-vecklats och införts är att ge tillgång till mera information om fartygen i närområ-det än vad som kan erhållas via radar. Till exempel ger AIS fartygens identitet och storlek även för fartyg som befinner sig i radarskugga, bakom öar m.m. Informationen består av fartygets identitet, position, kurs och hastighet, vilket sänds med intervall mellan 2 och 10 sekunder, beroende på fartygets hastighet och manövrar. Med längre intervall sänds information om fartygets storlek, typ av last och destination. Position, kurs och hastighet hämtas från samma system som an-vänds för fartygets navigation; normalt en GPS/DGPS-mottagare. Alla fartyg inom VHF-räckvidd kan ta emot informationen via sin egen AIS-utrustning. Informatio-nen tas också emot genom Sjöfartsverkets nät av AIS-basstationer etablerade längs kusten. Sjöfartsverket har arbetat internationellt med utvecklingen av standard för AIS och för införandet av ett krav på användning av AIS. FN-organet IMO (International Maritime Organization) beslutade under 2001 att alla fartyg som följer SOLAS-konventionen och är större än 300 bruttoton skall vara utrustade med AIS. Kravet trädde i kraft från 1/7 2002 för nya fartyg och för befintliga gäller en särskild tid-plan för införandet. Alla fartyg i internationell trafik är utrustade med AIS sedan 31/12 2004 och fartyg i nationell trafik skall vara utrustade med AIS senast 1/7 2007. Oavsett storlek gäller AIS för passagerarfartyg på internationell resa.

AIS-användningen inom fritidsbåtstrafiken ökar starkt och det finns en mängd sjökortsplottrar och AIS-mottagare till ett lågt pris på marknaden för privatperso-ner. När detta har slagit igenom på bredare front kan man även få en bra bild av hur främst större motorbåtar och segelbåtar rör sig i havsmiljön. I dagsläget är det en


25

mindre del av fritidsbåtarna som har denna utrustning, vilket gör att rörelsemönst-ren för denna typ av trafik bara delvis går att spåra med AIS. Sjöfartsverkets nät av landbaserade basstationer tar både emot AIS-information från fartyg och sänder ut säkerhetsrelaterad information. AIS-information används bland annat för att förbättra sjötrafikinformationen, sjöräddningsinsatser och is-brytningsoperationer. Informationen är genom ett datanätverk tillgänglig inom olika delar av Sjöfartsver-ket och för andra myndigheter. Ett utbyte av AIS-information med motsvarande organisationer i grannländerna har inletts genom ett initiativ inom HELCOM. Sjö-fartsverket lagrar all AIS-data från svensk ekonomisk zon. Genom att analysera denna får man en mer komplett bild av hur större fartyg rör sig, än genom att an-vända sig av farleder för att skatta fartygsintensitet och påverkan på miljön. (Sjö-fartsverket 2010) En påverkansklassning utifrån AIS-data är framtaget baserat på densitetsanalyser av fartygsrutter fördelat på olika typer av trafik. Närliggande kunskapsunderlag Det finns nationellt täckande kunskapsunderlag av faktorer på marin miljö som inte omfattas av denna kartering och som heller inte tas med i summeringen av påver-kanspotential. Dessa är underlag som inte omfattas av det aktuella syftet (t.ex. kemisk påverkan) eller så är karteringsskalan för grov (t.ex. stabila nattljus) och behäftad med geometriska brister, och/eller är omfattningen ringa (t.ex. vindkraft-verk). De är dock viktiga underlag som är användbara vid ett utvecklat arbete med påverkansanalyser och rumslig planering av havsmiljön. Följande underlag är värda att nämnas i detta sammanhang (tabell 1, se figur 1-2 för exempel):

Tabell 1. Exempel på tillgängliga nationellt täckande dataunderlag. Dataset Dataleverantör Källa

Vindkraftverk Energimyndigheten www.energimyndigheten.se Oljeutsläpp och fartygsolyckor, hamnar, punktkällor mm

HELCOM www.helcom.fi

Stora punktkällor för N/H-utsläpp mm Svenska MiljöEmmisionsData, SMED www.smed.se Stabila nattljus, årlig kartering 1992 och framåt

National Geophysical Data Center, USA www.ngdc.noaa.gov


26

Figur 1. Stabila nattljus över Östergötland-Småland-Gotland under 2008 med upplös-ning 400meter. Informationen säger en del om störning från ljuskällor och nattliga aktiviteter i kustzonen. Detaljeringsgraden räcker dock inte för en direkt jämförelse med t ex brygginventeringen. Data från National Geophysical Data Center, USA.

Figur 2. Illegala oljeutsläpp 1998-2008 som punkter och efter frekvensanalys viktat mot utsläppskategori (1-4). Data från HELCOM.


27

Metod och resultat Arbetet har utförts i programvaran ArcGIS 9.3 med tillägget Spatial analyst. Alla rasterresultat är i Erdas Imagine img-format och vektorfiler är i ESRI shapeformat. Framtagna skikt finns beskrivna på Naturvårdsverkets Miljödataportal och de som kan göras fritt tillgängliga finns att ladda hem därifrån. I bilaga 1 finns en samman-ställning av dessa skikt. Karteringsområde Strandzon – strandnära verksamhet Studieområde för karteringen är samtliga öar och fastlandskust i Sverige. Inom detta område begränsades karteringsområdet till en strandzon (figur 3). Studieom-rådet för bryggindikator omfattar samtliga kustlän (figur 3). Utgångsdata för strandzonen är en strandlinje baserad på fastighetskartan (1:10 000) som kompletterats med data från Översiktskartan (1:250 000) och GSD-Marktäckedata (SMD). Denna strandlinje har sedan expanderats 25 meter upp på land och 25 meter ut i havet (se figur 4). Denna strandzon är framtagen i SAKU-projektet och finns närmare beskriven i Naturvårdsverkets rapport 5591 (2006).

Figur 3. Länsindelning med ekonomiska kartblad i strandzonen (rastrerad yta), vilken har inventerats inom brygginventeringen. I bilden framgår även Svensk Ekonomisk Zon (mör-kare blått), inom vilken bl.a. fartygstrafik har analyserats.


28

Havsområdet - fartygstrafik Avgränsningen för karteringen av fartygstrafik är svensk ekonomisk zon (se figur 3), avgränsad av land enligt SAKU-materialet. Grundområden Analysen av påverkan på grundområden begränsades till djupintervallet 0-6 meter i enlighet med sjökort (kustanknuten verksamhet) respektive 0-10 meter (fartygstra-fik), hämtat ur SAKU - materialet. Där dessa gränser saknas (för icke sjömätta områden) har existerande batymetrisk modell från SAKU (TIN, 25m upplösning) använts för att avgränsa 6 respektive 10 meters djup.

Figur 4. Exempel på stradzon inom vilken kartering har utförts.


29

Indata och analyser Badplatser Badplatser extraherades från tre källor: EU (EEA), Smittskyddsinstitutet (SMI) och terrängkartan. Badplatser i kustzonen analyserades fram. Genom buffertzonering och eliminering av närliggande badplatser mellan dataseten togs unika objekt fram och delades in i tre kategorier (se tabell 2).

Objekten handredigerades översiktligt genom att de flyttades till en punkt ca 25 meter (motsvarar en pixel i analysen) ut i vattnet för att de skulle ge samma ut-sträckning vid ytbildning. PÅVERKANSKLASSNING

Badplatser genererar mer potentiell påverkan ju fler besökare de har. Badande och anslutande fritidsbåtar sliter på grunda bottnar i området och orsakar buller. En påverkansanalys gjordes genom att ett påverkansvärde sattes efter badplatskategori enligt indelning nedan (tabell 2).

Tabell 2. Påverkanspotential baserat på badplatskategori Kategori Typ av badplats Påverkan 1 Badplatser som rapporteras till EU

4

2 Badplatser som rapporteras till SMI men ej till EU

3

3 Badplatser i terrängkartan som inte rapporteras till SMI eller EU

2

Punkterna buffrades med 200 meter radie och rastrerades med påverkan som värde. Påverkansvärdet multiplicerades med störningspotential för grundområden (se ”Påverkan på grundområden” nedan). BRISTER, PROBLEM OCH KOMMENTARER

Större badplatser går inte att representera med en buffrad punkt. Det fanns inte möjlighet inom projektet att bedöma faktisk utsträckning av varje enskild badplats. Dock skulle varje enskild badplats behöva flygbildstolkas. Bryggor, hamnar och tätbebyggd strand För att genomföra denna inventering har tillgänglig nationell ortofotomosaik från 2009 med en meters upplösning använts. Identifierade bryggor och hamnar har markerats i GIS-skikt. Till dessa skikt finns också attributfiler med ytterligare in-formation. Framtagna skikt kan tjäna som underlag för olika typer av exploate-ringsklassningar av kuststräckorna. En sådan klassning har genomförts och levere-ras med resultaten.


30

Liknande inventeringar och frekvensklassningar har tidigare gjorts i Stockholms län (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2003). Där har dock använts stereomonterade flygbilder och tolkningsinstrument vilket ger en större noggrannhet men med en större tidsåtgång. BRYGGINVENTERINGEN

Tolkningsarbetet utfördes under hösten 2009 av två personer med grundläggande kännedom om marin miljö. Initialt fick varje tolkare göra en övningstolkning av ett område i Stockholms län där sedan en gemensam genomgång och kalibrering gjor-des. Resultat från tidigare inventeringar (Smedberg 2006) diskuterades och utvär-derades mot bakgrund av de nya ortofoto-underlagen. Detta gjordes för att tolkarna skulle få en bild av hur de ortofoton som skulle användas avbildade verklighetens bryggor och systematiska feltolkningar baserat på missuppfattningar av lokala betingelser skulle kunna undvikas.

Tolkningen utfördes per ekonomiskt kartblad, län för län. I samtliga filer kunde tolkarna notera egna kommentarer som speciella egenskaper för ett objekt eller om ett område av någon anledning var svårtolkat. Tolkningen utgick ifrån resultaten från 2006 års tolkningar (Smedberg 2006). För existerande punkter/polygoner noterades omtolkning med nya bildunderlag. Varje bryggobjekt gavs en av följande tolkningskoder (tabell 3):

Tabell 3. Koder för bryggtolkning

Kod Betydelse 0 Ny brygga 1 Oförändrad 2 Borttagen 3 Utgår feltolkad 4 Oförändrad svårbedömd 5 Gammal förbisedd

Varje hamnobjekt gavs en av följande tolkningskoder (tabell 4):

Tabell 4. Koder för hamntolkning

Kod Betydelse 0 Ny hamn 1 Oförändrad 2 Ökad 3 Minskad 4 Utgår feltolkad 5 Gammal förbisedd 6 Borttagen


31

Genom att utgå från de existerande brygg- och hamnobjekten och tolka om dessa, ges möjlighet att se förändringar mellan tolkningarna som inte bygger på skillnader i indatakvalitet och tolkningskvalitet utan reflekterar faktiska förändringar. DEFINITIONER

Definitioner som har använts vid tolkningen. Brygga: Inkluderar bryggor oavsett storlek, samt kajer, pirar, båthus, eller

annan typ av hus, om de ansluter till stranden och har en viss utbredning över vattnet.

Hamn: Samlingar av större bryggor/kajer eller enskild större brygga/kaj som inklusive båtar upptar en yta av minst 0,25 hektar. Om två hamnområ-den har ett inbördes avstånd understigande 50 meter har dessa slagits samman. Mindre samlingar av bryggor har markerats som bryggor.

Bryggor har markerats som punkter i ett punktskikt och hamnar har ritats in som ytor i ett polygonskikt. Varje punkt representerar en brygga enligt den princip som användes vid Stockholms Läns inventering (Länsstyrelsen i Stockholms län 2003, figur 5).

Hamnarnas gränser har ritats kring det som bedömts vara täckt av bryggor och båtar enligt nedanstående exempel (figur 6). Även fiskodlingar som ansluter till land har ritats in i hamnskiktet.

ATTRIBUTTABELL

Till bryggfilen och hamnfilen finns en attributtabell (tabell 5). I tabellen finns dels kolumner för existerande metadata (för objekt som tolkats inom ramen för tidigare tolkning) för tolkare, tolkningsdatum, län samt ett fält för kommentar där tolkaren fritt kunnat göra egna noteringar, som bryggtyp, samt metadata för om-/nytolkningen som skedde inom ramen för detta projekt.

Figur 5. Bryggor har markerats enligt ovanstående princip (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2003).


32

Tabell 5. Beskrivning av kolumnerna i attributtabellerna för brygg- och hamnskikten

Kolumn i attributtabellen Beskrivning

Tolkare Namn eller initialer på tolkaren

Datum Tolkningsdatum

Kommentar Fritextfält

Omtolkare Tolkande person

Forand_typ Tolkning av förändring (eller nytt objekt), se tabell 3 och 4

BRISTER, PROBLEM OCH KOMMENTARER

Det finns naturgeografiskt betingade skillnader värda att notera. Exponerade kust-avsnitt har oftast större bryggor eller bryggor samlade i hamnar medan i skyddade områden finns mindre och utspridda bryggor. Det senare har lägre tolkningssäker-het. Branta kustavsnitt har ofta korta eller längsgående bryggor som är svårtolkade. Här kan också finnas bryggor som kan ha dolts i skuggan på nordvända kustavsnitt. Skärgårdsområden är svårtolkade med sin flikighet och många vikar. De är ofta

Figur 6. Exempel på brygga större än 0,25 ha som har markerats som hamn. Karteringszonen markerad i lila.


33

attraktiva som rekreationsområden och därför utsatta för ett högre exploaterings-tryck. Flacka, långgrunda kustavsnitt har oftast väl synliga, lätt identifierbara bryg-gor som ofta är långsträckta.

Båthus finns i olika omfattning i Sverige och kan ha olika användning. I tolkningen har hänsyn inte tagits till om båthusen används för båt eller för annat ändamål. Styrande för tolkningen är om de har en utsträckning över vattnet. Båthusen är i vissa områden sammanbyggda i små grupper som kan vara svåra att särskilja. Des-sa har då markerats som en ”brygga” trots att det kan vara flera. I vissa regioner dras många båtar upp på land istället för att förtöjas vid bryggor. Ramper och liknande upptagningsanläggningar är inte karterade. Dock bör de vara att betrakta som en strandexploatering. I områden med tidiga vårfoton är inte alla bryggor utlagda. Detta gör det svårt att bedöma om en brygga är borttagen. Det är även svårt att veta antalet nytillkomna bryggor då många av dessa kan antas ej vara utlagda. Inom aktuell inventering var tillgängliga ortofoton över främst Norrbottens Län tagna så pass tidigt på året att flera tusen bryggor saknades, jämfört med tidigare inventering. Bryggorna från tidigare inventering antogs vara undanlagda, inte permanent borttagna. Moderna digitala ortofoton med en upplösning på 1 meter innebär en avsevärd förbättring för bildtolkare jämfört med tidigare underlag. I färgbilderna är problem med vågblänk, steniga stränder, vassbälten osv. i stort sett undanröjda. Kvarstår gör problem som exempelvis skuggor och trädtäckning. Inom vissa områden i Norrland finns än så länge bara svartvita digitala ortofoton. Här uppstår vissa tolkningspro-blem. Exploateringsindikator DATASAMMANSTÄLLNING FÖR EXPLOATERINGSINDIKATOR

Exploateringsindikatorn baserar sig på tolkade brygg- och hamndata. I Norrbottens kartering var bryggorna markerade som linjeobjekt. Dessa gjordes om till ett skikt med punktobjekt för att erhålla enhetliga indata.

Till dessa karterade skikt lades också 5 typer av exploateringar tagna ur Svenska Marktäckedata (SMD). De fem typerna är:

• Tät stadsstruktur • Orter > 200 invånare och mindre områden av grönt • Orter > 200 invånare och med större områden av grönt • Industri, handelsenhet • Hamnområden

Dessutom användes för Stockholms län tätortsskiktet ur översiktskartan, eftersom detta skikt användes vid föregående analys av strandexploatering.


34

BERÄKNING AV EXPLOATERINGSGRAD

En ny kolumn, varde, lades till brygginventeringens GIS-skikt och samtliga poster (bryggor) gavs värdet 1 i denna kolumn. En frekvensanalys för förekomst av bryg-gor gjordes med hjälp av Neighborhood Statistics. Omfattningen och analysens avgränsning sattes till strandzonen enligt definitionen i SAKU (se avsnitt ”Karte-ringsområde” ovan). Upplösningen på rastret sattes till 25 meter och grannskapet sattes till en cirkel med en radie på 100 meter. I det resulterande skiktet klassades No Data om till 0. Frekvenserna delades därefter in i 5 klasser. Klassgränserna sattes enligt tabell 6 nedan.

Tabell 6. Klassgränserna som användes för exploateringsindikation.

Varde Klass Exploateringsindikation 0 1 Ingen exploateringsindikation 1-2 2 Svag exploateringsindikation 3-4 3 Tydlig exploateringsindikation 5-7 4 Kraftig exploateringsindikation 8-999 5 Mycket kraftig exploateringsindikation

Från SMD togs kategorierna för tät stadsstruktur samt orter större än 200 invånare bort. Alla de objekt som till någon del föll inom gränsen för strandzonen valdes ut och samlades i filen Tatort. På samma sätt togs kategorierna Industri och Hamnom-råden fram ur SMD. Till dessa lades skikten med karterade hamnar för samtliga län och filen döptes till Hamnar. I attributtabellen för Hamnar finns tolkare, datum, kommentar, län och ursprung angivet (tabell 5).

Tätorts- och hamnobjekten expanderades med 50 meter. Detta gjordes för att ob-jekten skulle täcka strandzonen ut i vattnet, samt att området intill tätorter och hamnar också bör betraktas som exploaterat. Den del av ett objekt som sträckte sig ut ur strandzonen togs bort.

För både hamn- och tätortsfilen lades, på samma sätt som för bryggorna, en ny kolumn till för att visa exploateringsklass och objekten gavs värdet 5. Bryggklass-ningsfilen, Hamnfilen och Tätortsfilen lades därefter samman och vektoriserades till expl_indikator.shp. Attributdatatabellen för Exploateringsindikatorn innehåller länstillhörighet och exploateringsklass (Tabell 7). För ett exempel på hur skiktet för exploateringsindikatorn ser ut, se figur 7 nedan.

Tabell 7. Beskrivning av kolumnerna i attributtabellen för exploateringsindikatorn.

Kolumn i attributtabellen Beskrivning

Lansbet Länsbeteckning

Expkl Exploateringsklass


35


Enligt metodiken har exploateringsindikatorn för uppföljningsändamål satts till högsta klass där översiktskartan anger tätort. En iakttagelse är att det resulterar i ett allt för högt mått på påverkan i relation till övriga kriterier för högsta påverkan (jämfört t.ex. med hamnbassäng eller tung, tät fartygstrafik).

Figur 7. Exploateringsindikator för strandzonen. Kraftigast exploateringsindikation (5) är rödmarkerad.


36

Farleder Indata till skiktet med farleder var från två källor: Sjöfartsverkets farledsdatabas och sjökortens linjeskikt. Sjökortens linjer har en något bättre geometri och beskri-ver fler farledsavsnitt än Sjöfartsverkets farledsdatabas. Den senare är dock ID-satt och klassad enligt farledsklass. En påverkansklassning togs fram med följande analys: PÅVERKANSKLASSNING

Farlederna från Sjöfartsverkets databas buffrades med 200 meter och tilldelades påverkansvärde enligt följande (tabell 8);

Tabell 8. Påverkansklass utifrån farledsklass. Farledsklass Påverkansklass 1/Prioriterade sjövägar 5 2/Övriga allmänna farleder 4 3-4/Farleder avsedda för mindre sjöfart 3

Sjökortens linjeskikt från de olika sjökorten slogs samman till en shape-fil. Denna rensades genom att överlappande linjer från olika kort togs bort, i största möjliga mån, genom att jämföra linjernas centroidplacering med för var punkt bästa till-gängliga sjökortsunderlag (som beror av kortskalan; 1:25 000, 1:50 000 eller 1:200 000). Detta skikt buffrades med 200 meter och tilldelades påverkansvärde 3. En överlagringsanalys gjordes, där det maximala värdet från de båda analyserna ovan valdes ut för respektive ytenhet. På detta sätt kompletterades bilden med far-leder för mindre sjöfart. Detta gav ett resultat som bättre motsvarar trafiksituatio-nen än den någon generaliserade bilden i farledsdatabasen. Påverkansvärdet multi-plicerades med den djupvägda störningspotentialen för grundområden (se ”Påver-kan i grundområden” nedan). Resultaten klassades om så att påverkan i intervallet 2-5 erhölls. Följande omklassningstabell valdes (tabell 9):

Tabell 9. Påverkansklass utifrån farledsklass och djup i farled. Tabellen skall läsas enligt följande: För farled klass 1, med högst påverkan (5) får påverkan värde 4 för djup 10 me-ter. För mindre farleder (”Övriga”) blir påverkan högst, klass 5, inom djupintervallet 0-3

meter. I praktiken innebär det för aktuellt djupintervall (0-6 meter) att påverkan ligger inom intervall 4-5.

Farledsklass/påverkan Djup i farled (meter) Klass 1, påverkan 5 5 10 15 20 Klass 2, påverkan 4 4 8 12 16 Övriga, påverkan 3 3 6 9 12 Omklassning 5 4 3 2


37


Eftersom data om fartygstrafik visar att alla fartyg inte följer farlederna, användes inte farledsskikten i den slutliga sammanvägningen och uppskattningen av påver-kan. Möjligtvis skulle farledsanalysen kunna användas för ett medelvärde som har större generell giltighet än urvalet av fartygstrafik som baseras på ett fåtal dagar. En utveckling vore att jämföra påverkansanalysen från farleder med fartygsanaly-sen baserat på ett större antal dagar inom några valda områden. Detta skikt görs inte direkt tillgängligt på miljödataportalen, eftersom behörighet att bruka sjökorts-data krävs. Behörig person kan beställa skiktet genom kontakt med Metria (se bila-ga 1). Fartygstrafik Analyserna är baserade på AIS-transponderdata från Sjöfartsverket. Med utgångs-punkt från fartygstrafiken under 2009 i svensk ekonomisk zon valdes representati-va dagar ut för häckningssäsongen för fågel (juni) och semesterperioden (juli) – vilka tillsammans representerar sommartrafiken, samt dagar representativa för lågsäsongstrafik från oktober och november. Se figur 8 för exempel på fartygsklas-ser och deras rörelsemönster från AIS-data.

Sjöfartsverket samlar in mycket data från AIS-transpondersystemet (ungefär 2Gb per dag för Östersjön, Kattegatt och Skagerrak). Mängden analyserade data avgrän-sades inom detta projekt till maximalt 7 eller 8 dagar per månad för de fyra måna-

Figur 8. Exempel på fartygsrörelser under en dag (4 juli) vid Koster i norra Bohuslän, uppdelat per fartygskategori enligt AIS-transponderdata. Fritidsbåtarna (blått) går i mellanskärgården och till naturhamnar; fiskebåtarna trålar i ytterskärgården, passagerartrafiken gör reguljära turer till turistmål och populära destinationer.


38

der som valdes ut. Hela Östersjön och svenskt vatten västerut inklusive västerhavet laddades ner från sjöfartsverket och projicerades i RT90. Totalt sammanställdes data från 29 kalenderdagar, fördelat på både arbetsdagar och helger. En modell för att analysera densitet skapades och kördes i ArcGIS som utförde följande moment:

1. Delmängd av fartygsrörelser valdes ut, baserat på trafiktyp och datum. 2. Data beskars med svensk ekonomisk zon 3. Densitetsraster (line density) gjordes inom vattenmasken och svensk eko-

nomisk zon utifrån sökradien 200m.

Underlagen summerades sedan månadsvis och totalt.

TEMATISKA URVAL FÖR TRAFIKANALYS

Följande grupperingar i materialet valdes för tematisk analys:

• Fritidsbåtstrafik • Lätt yrkestrafik (villkoret djupgående <=2,5meter sattes som gräns) • Tung yrkestrafik • Trafik med farligt gods (cargo typ A, motsvarande IMO typ X). • All trafik

Densitetsmåttet lagrades per dag, månad och total för respektive kategori. DENSITETSANALYS

Analysen baserades på funktionen Line Density i ArcGIS. 200 meter valdes som maximalt avstånd från respektive transpondersignal, dels för att det ansågs rimligt för potentiell påverkan (främst vad gäller buller och svall), samt för att detta av-stånd förmår kvantifiera relevanta korridorer av närliggande trafik. Avsikten med densitetsmåttet var att visa på farleder som är representativa för hela året och där bredden motsvarar påverkansområde. Se figur 9 för en jämförelse av rörelsebilden mellan grundgående och djupgående yrkestrafik.

KLASSINDELNING

Densitetsmåtten delades in i fem klasser, 1-5. Gränserna sattes i efterhand för att motsvara ungefär följande områden:

1. Inga eller enstaka fartyg inom 200 meter; ingen direkt miljöpåverkan av aktuell fartygstyp kan förmodas

2. Ringa/spridd/sporadisk fartygstrafik. Liten påverkan kan förmodas, främst i form av skrämsel/buller

3. Koncentration av trafik. Även i ej utpekade leder bildas stråk med viss far-tygsfrekvens. Fartyg passerar nära varje cell ett antal gånger per dygn

4. Stor koncentration av trafik. Angöring mot kust, rutter med reguljärtrafik, snäva utpekade leder. Påverkan på främst grundare områden. Fartyg passe-rar nära några gånger i timmen.


39

5. Mycket tät trafik. Stora industriella farleder och inlopp mot industriham-nar. Mer eller mindre konstant trafik. Förutom buller förekommer stör-ningar från t.ex. erosion, resuspension .

”CENTRUMPASSAGE”-ANALYS

En beräkning gjordes för att uppskatta ungefärligt antal trafikpassager per dag för varje given punkt. Metoden bygger på att värden från densitetsanalysen överförs till ”antal trafikpassager”. Resultat gav antal passager i en given punkt med bidrag av passager inom ett sök-fönster, där en passage i centrum ger värde 1 och i resten av sökfönstret (cirkulärt om 200m) ett lägre värde, ner till 0 vid sökfönstrets kant. Termen ”centrumpassa-ge” avser då denna mjuka summering som anger ungefär hälften av faktiska passa-ger inom 200 meter, faktiska passager inom 100 meter eller dubbla värdet av anta-let passager inom 50 meter. Exempelvis ger ett värde om 50 ungefär 25 passager om dagen inom 25m, 50 passager inom 100m och 100 passager inom 200m. Från densitetsanalysen ovan togs antalet ”centrumpassager” (se figur 10) fram genom denna metod:

1. Först räknades antalet löpmeter inom sökfönstret fram och därmed multi-plicerades ytan tillbaka in i måttet. Radien 200 meter gav en area av 125 600 kvadratmeter.

2. ArcGIS anger som standard densitet enheten SQUARE_KM, vilken utgör en faktor 1000 mot meter, inte kvadraten på 1000. Därmed dividerades 125 660 med 1000 och värdet 125,66 erhölls.

3. Värdet från densitetsrastret (all trafik) multiplicerades med 125,66. En pas-sage gav värdet 400 i centrum och ett lägre värde i kanten.

Figur 9. Fartygstrafik i Stockholms skärgård. En jämförelse av djupgående (>2,5m) yrkestrafik till vänster och grundgående till höger. Rött indikerar mycket tät trafik, grönt indikerar enskilda rutter och blått visar total frånva-ro av trafik. Notera den i stort sett inverterade rörelsebilden (mindre yrkestrafik i innerskärgården, större fartyg i utsjön), med undantag från de större farlederna där all typ av trafik går.


40

4. Värdet i beräkningen ovan dividerades med 400 (de celler där en passage sker) och erhöll då värdet 1 i centrum av sökfönstret. Sker 100 passager i centrum blir värdet 100, i kanten mellan ca 20-50, beroende på avstånd. Detta ger ett mått på ”antal centrumpassager”.

5. Värdet i beräkningen ovan dividerades med 29 (antalet dagar i samman-ställningen). Resultatet blev antalet centrumpassager per dag, viktat så att faktiska passager inom sökfönstret är högre utom i de fall där t.ex. färjor kör exakt samma sträcka. Där blev antalet passager nästan detsamma som det viktade värdet på centrumpassager.


Vid jämförelse mellan underlag från olika dagar konstateras att trafik i sällan be-sökta områden varierar mycket över tid. Det är därför oklart hur många dagars trafik som behövs för att skapa en giltig bild av rörelsemönster. Mest tydligt blev det i en testkartering av fiske som visade att minst 50% av årets dagar borde an-vändas för att skapa en giltig bild. Då nästan inget fiske bedrivs under sommarperi-oden med stora fartyg blev resultatet inte representativt för året som helhet och kunde därför inte användas.

Figur 10. En ”centrumpassageanalys” som visar ungefärligt antal passager av fartygstrafik med AIS-transponder per dag inom en omgivning av 25 meter, viktat så att en passage inom 25 meter får värde 1 och inom 100 meter får ett värde om ca 0,25. Syftet är att både kunna uppskatta antalet rutter men även att rutter på något avstånd inom 200 meter tas hänsyn till, men med lägre vikt


41

Fisketryck Skikt som beskriver yrkesfisket har redan sammanställts av Fiskeriverket utifrån landningsstatistik. Arbetet här bestod i att använda Fiskeriverkets analys (beskrivs nedan; Fiskeriverket 2005).

STEG 1: FRAMTAGANDE AV GRUNDDATA

Indata har bestått av all fångstdata från fiskarenas loggböcker för åren 1999-2003 i punktformat. Fångstvärdena summerades per angiven fångstposition dels per art dels för alla arter exklusive pelagiskt fiske samt för pelagiskt fiske. Punktdata räk-nades om till att visa värdet över en yta enligt följande:

Ett cirkulärt fönster med radien fem kilometer rörde sig över bilden och summerade kontinuerligt värdet av alla punkter som befann sig inom detta fönster.

Summan dividerades med ytan för fönstret och resultatet skrevs till en grid med rutor på 1x1 km.

Då fönstret angränsade kantområden, till exempel vid kusten samt vid gränsen för svensk ekonomisk zon, kom fönstret att innefatta ej fiskbara områden (land till exempel).

Kompensering för fiskbar yta gjordes genom att varje cell från värdegridden delades med motsvarande cell som angav andel vatten (kantkompenseringsgrid).

Kantkompenseringsgridden skapades genom att det cirkulära fönstret gick över punktdata med värdet 1 för vatten och bortklippt land. Resultat från detta (kantkompenseringsgridden) visade andelen vatten inom 5 kilometer-fönstret för varje gridcell.

Medelvärde per större havsbassäng (Bottniska viken, Bottenhavet, egentliga Öster-sjön, Kattegatt, Skagerrak) beräknades baserat på kantkompenserade värdegriddar för det samlade fångstområdet för arten. För varje art relaterades fångstvärden till medelvärdet inom respektive havsområde. STEG 2: FÖRÄDLING TILL LEVERERBART SKICK

Vektorfilerna rensades så att endast värdegivande polygoner kvarstod. Polygonerna rastrerades i 25 meters raster. För att rensa bort otaliga artefakter orsakade av bl a en grov kustlinje och en grov interpolationsmetod gjordes en grannskapsanalys om 2000m där varje pixel erhöll medelvärdet av sitt grannskap. Som analysområde sattes vattenområdet enligt svensk ekonomisk zon med avgränsning mot land enligt SAKU. Mängden fångst klassades efter jämförelse med snittfångsten per område och klassindelades efter avvikelse från medelvärdet. Detta resulterade i fem klasser (se tabell 10). Det klassade skiktet vektoriserades.


42

Tabell 10. Klassindelning av yrkesfiskets intensitet Klass Betydelse 1 Lägre än medelvärdet 2 upp till 100% över medelvärdet 3 upp till 200% över medelvärdet 4 upp till 300% över medelvärdet 5 300% eller mer över medelvärdet

Resultatet blev filer som är rensade på tomma ytor (analysartefakter) och som bätt-re korrelerar till övriga dataunderlag i kustzonen (enligt SAKU-masken). Den nå-got generaliserade geometrin bedöms inte förändra användbarheten utan är snarare mer rättvisande eftersom dataunderlaget representerar en verklighet som varierar mer än vad indata visar. I figur 11 visas ett exempel på klassning av fisketryck utifrån fångst av piggvar .


Fiskeriverket utför under 2010 en revidering av analysen av fisketryck med aktuel-la fångstdata, uppdelat per olika fiskemetoder och redskap. En preliminär analys av transponderdata från AIS visar att yrkesfiske går att analysera med denna data-mängd, främst för att ta fram trålningsområden, något som Fiskeriverket arbetat med. I detta sammanhang skulle detta underlag kunna var en historisk referens (1999-2003), eftersom fisket ändras kraftigt år från år beroende på tillgång, lag-

Figur 11. Exempel på fisketryck utifrån fångsdatat av piggvar (Psetta maxima). Fisketrycket klassificeras från 1 – 5 där 1 representerar inget tryck och 5 representerar ett högt fisketryck.


43

stiftning m.m. Underlaget ska ses som en indikation om, och inte absolut. fiske-tryck eftersom fisket varierar mycket över tid på grund av naturliga variationer i bestånden, fiskekvoter, väder m.m. Dessutom baseras underlaget på större fiskefar-tyg, över 12 meter, vilket gör att det kustnära fisket är underrepresenterat. Detta skikt görs inte direkt tillgängligt på miljödataportalen, men går att beställa genom kontakt med Metria (se bilaga 1). Fiskodlingar Fiskodlingar samlades in från nationellt vattenbruksregister. Av 497 registrerade fiskodlingar ligger 156 i havsmiljö Ef-tersom inte alla länsstyrelser har uppda-terat aktivt brukande kan punkterna inte användas med någon säkerhet. För att uppskatta giltigheten i registret kontrol-lerades de kustanknutna objekten i se-naste flygfotomosaiken. Av de 156 objekten kunde 45 konstateras vara i bruk då det fanns anläggningar i vattnet synliga i tillgänglig flygfotomosaik från 2009. I figur 12 visas alla licenser för fiskodlingar enligt nationellt vatten-bruksregister där anläggningen är place-rad eller avses placeras i havsmiljön (t.ex. odlingskassar). Eftersom miljöpåverkan främst är i form av lokalt ökande näringsbelast-ning, ökad risk för smittspridning och genetisk förändring i det naturliga fisk-beståndet har punkterna inte heller sammanvägts i den generella påver-kansanalysen.

Figur 12. Fiskodlingar. Gröna punkter visar pla-ceringen av anläggningen enligt vattenbruksre-gistret. Röda punkter är verifierade som aktiva i ortofoton.


44


Det sammanställda skiktet skall inte användas direkt på grund av stora osäkerheter i registret, framförallt avseende vilka odlingar som är aktiva. Materialet bör först förankras hos respektive Länsstyrelse (fiskevårdskonsulenten) och kompletteras med kunskap om aktiva odlingar och producerad mängd fisk. På grund av osäker-heten i skiktet görs detta inte direkt tillgängligt på miljödataportalen, men går att beställa via kontakt med Metria (se bilaga 1). Gästhamnar, naturhamnar och ankringsplatser Gästhamnar har samlats in med utgångspunkt från den registerföring som sker av gästhamnsguiden (http://www.gasthamnsguiden.se/). Gästhamnsguiden delägs av Riksföreningen Gästhamnar Sverige och Svenska Kryssarklubben och listar närma-re 450 utpekade gästhamnar. Data från denna källa har jämförts med följande källor som komplement och kor-rektur:

• http://www.maringuiden.se/

• http://www.archipelago.nu/ • http://www.batsidan.com/ • http://www.ihamn.se/ • http://www.uthyrningen.com/ • http://www.soltek.se/gps/drivrut

iner.htm Koordinater och uppgifter om antal platser totalt samt antal gästplatser sam-lades in i mån av tillgänglighet. Databa-sen som upprättades jämfördes med data från tryckta gäst- och naturhamns-guider av Granath & Hässler (2007), Macfie m.fl. (2008) samt Granath m.fl. (2009). Koordinaterna för de framtagna punkterna korrigerades genom flyg-bildstolkning utifrån aktuell flygbilds-mosaik från Lantmäteriet (figur 13). Det är svårt att precist uppskatta belast-ningen i gästhamnar utan en mer full-ständig kartering av trafik, gästnätter samt sanitära faciliteter i respektive hamn. Antalet platser i respektive hamn

Figur 13. Svenska kryssarklubbens bojar, registrerade gästhamnar och i turistguider utpekade naturhamnar längs kusten.


45

Figur 14. Antalet gästnätter per år (2006 – 2008) och län i gästhamnar. Källa: Båtbranschens Riksförbund 2009.

Figur 15. Exempel på gästhamnar i Norrbotten, visualiserade enligt antal båtplatser. I kartbilden visas även marina områdesskydd. Exempelvis ligger det en gästhamn i Råneåfjärden, innanför ett Natura 2000-område, där båtarna måste passera vid in- och utfart.

Väs

tra G

ötalan

d

Sto

ckho

lm

Skå

ne

Öst

ergö

tland

Kalm

ar

Bleking

e

Väs

tern

orrla

nd

Söd

erm

anland

Halland

Got

land

Gäv

lebo

rg

Upp

sala

Nor

rbot

ten

Vär

mland

Väs

tman

land

Öre

bro

Väs

terb

otte

n

2006

2008

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

700 000

800 000


46

kan emellertid fungera som indirekt indikator för att ge en uppfattning om besöks-frekvens (se figur 15 för exempel). Båtbranschens Riksförbund (2009) har på läns-nivå gjort en översikt över antalet gästnätter i gästhamnar (figur 14). Denna över-ensstämmer i stort med antalet och storleken av gästhamnar i respektive län. Positioner för naturhamnar (figur 13) samlades in från samma källor som gästham-narna med tonvikt på de skriftliga källorna (Granath & Hässler [2007], Macfie m.fl. [2008] samt Granath m.fl. [2009]). Polygoner som omslöt lämplig ankrings- och tilläggsplatser digitaliseras in efter samma källor. Detta gjordes till raster och maskades sedan mot havsytan enligt SAKU (NV 2006, rapport 5591). Svenska kryssarklubbens bojar samlades in från deras webbplats på adress http://www.sxk.se/verksamhet/bojar.asp; figur 13. Gästhamnar och bojar har sammanställts i nationella skikt medan naturhamnar endast är sammanställt för södra och mellersta Sverige eftersom heltäckande in-formation rörande naturhamnar i norra Sverige saknas. BRISTER, PROBLEM OCH KOMMENTARER

Utpekande av gästhamnar eller naturhamnar bedöms vara en indikator på påverkan eftersom stora delar av fritidsbåtstrafiken ofta följer turistguider och rekommenda-tioner från båtbranschen. Gästhamnarnas utbud kan dock ändras från en säsong till en annan. Marina etableringar Följande verksamheter och anläggningar har tagits ut från tillgängliga sjökortsda-tabaser:

• Verksamheter o Hamn med roll-on-roll-off-terminal (RoR) o Fiskehamn o Bottenfasta förankringsanordningar (dykdalb) o Ankringsplats o Färjelinjer

• Anläggningar o Hinder (t.ex. pålar eller stockar under vattenytan, fasta fiskered-

skap och fiskodlingar)Undervattenskabel o Rör o Undervattensanläggning

• Bottenpåverkan o Muddrad yta o Tipplatser, främst muddermassor o Dumpområden med ammunition och stridsgas från andra världs-

kriget Data sammanställdes i ett nationellt skikt per parameter utifrån tillgängliga sjökort i shapefilsformat. Därefter lades alla marina etableringar samman i tre olika skikt;


47

ett per objektstyp (linje-, punkt- och polygonobjekt), med undantag av färjelinjer som levereras i ett separat skikt (se figur 16 för exempel). BRISTER, PROBLEM OCH KOMMENTARER

Underlagen bör uppdateras med aktuell information, framförallt vad gäller exem-pelvis muddrings- och dumpningsområden. På grund av osäkerhet i aktualiteten och i etableringarnas påverkan på naturmiljön har dessa underlag inte ingått i den totala sammanvägda påverkansanalysen. Detta skikt görs inte direkt tillgängligt på miljödataportalen, eftersom behörighet att bruka sjökortsdata krävs. Behörig person kan beställa skiktet genom kontakt med Metria (se bilaga 1).

Figur 16. Exempel på marina etableringar från sjökort (Karlskrona skärgård).


48

Påverkan i grundområden – sammanvägning Potentiell påverkan på kustnära grundområden togs fram baserat på djupförhållan-den, exploateringsindikator, båttrafik samt badplatser. Analysen gjordes i tre steg, vilka beskrivs nedan. PÅVERKANSPOTENTIAL BASERAT PÅ DJUP

Djupunderlag hämtades från materialet framtaget inom SAKU. Djupklassen 0-6 meter användes och kompletterades med områden som inte är sjömätta eller av andra orsaker hade fel eller olämplig klasskod. Genom denna analysmask togs det kontinuerliga djupvärdet fram ur den djup-höjdmodell (TIN) som producerades inom SAKU. Även om detta delvis har stora fel så ger det en relevant gradient för djup i intervallet 0-6 meter. Det kontinuerliga djupvärdet räknades om till ”påver-kanspotential” 0-5 enligt tabell 11.

Tabell 11. Påverkanspotential enligt vattendjup Djup enligt TIN Potential 0-2m 5, högst påverkan 3m 4 4m 3 5m 2 6m+ 1, lägst påverkan

Där stranden och sublittoralen är tillräckligt brant syns grundområdet inte (första pixeln i vattnet ligger djupare än 6 meter enligt TIN).

För nedanstående analyser görs en multiplikation med detta omklassade djup för att erhålla en störningsgradient med störst värde i de grundaste områdena. Principiellt ger då störningsindikation 5 ett värde om 25 (5x5) i området 0-2 meter men endast värde 5 (5x1) på 6 meter djup. Denna kombination klassas sedan om för respektive analys så att värdet alltid ligger inom intervallet 1-5. IHOPVÄGNING MED PÅVERKANSFAKTORER

För att få en helhetsbild av störningsrisken kombinerades de olika skikten för på-verkanspotential enligt nedan med utgångsrastret för grundområden.

1. Skiktet exploateringsindikator expanderades 250 meter (10 pixlar) så att risken för påverkan spreds utåt från kusten med maximalt denna sträcka (längre än så bedömdes alltför osäker).

2. Skiktet med badplatser buffrades med 250 meter (10 pixlar) vilket är en uppskattning av badplatsens påverkansradie. Påverkansvärdet för respekti-ve badplats sätts efter klass (2 till 4). Skiktet rastreras. Det maximala vär-det av detta och ovanstående resultat valdes (påverkansfaktorerna är kom-plementära)


49

3. Resultatet medelvärdesbildades med 5x5 pixlar som sökfönster för att ta hänsyn till osäkerhet samt återhämtningsförmåga beroende på eventuella intilliggande grundområden (klass 5 invid klass 1 ger mindre påverkan i gränszonen eftersom växter och djur kan återhämta sig i klass 1-området).

Resultatet (värde 1-5) multiplicerades med påverkanspotentialen (värde 1-5) utifrån vattendjup (tabell 11) vilket skapar påverkansgradienter från potentiellt kraftigt påverkade grundområden (värde 25) till orörda områden med ett djup på minst 6 meter (värde 5).

IHOPVÄGNING MED BÅTTRAFIK

Det djupvägda strandexploateringsskiktet från analysen ovan ger en bild över eta-bleringar i grundområden. Till detta skikt läggs påverkan från fritidsbåtstrafik, vilken bedöms enligt summan av naturhamnar (med vägt värde 20) och fritidsbåts-trafiken enligt AIS (djupvägt, värde 0-25). Till detta adderas totaltrafiken enligt AIS. Då är även fritidsbåtstrafiken inkluderad, som alltså adderas två gånger, vilket bedöms relevant eftersom det finns ett stort mörkertal. Detta totala AIS-tryck djup-vägs inte eftersom det finns mycket djupgående trafik och det är svårt att gradera djupeffekterna när djupgåendet varierar. Implicit ligger ändå djupgående trafik i

Figur 17. Exempel på sammanvägning av påverkansindikationer på grundområ-den med fartygstrafik och strandnära verksamhet. Blått=ingen eller ringa påver-kan, rött=kraftig påverkan.


50

samma farleder som den täta trafiken (största farlederna) så variationen täcks ändå in. Följande beräkning utfördes för djupintervallet 0-6 meter:

1. Det klassade underlaget för fritidsbåtstrafik (värde 1-5) multiplicerades med påverkanspotentialen (värde 1-5) enligt tabell 11, vilket ger värde 5-25.

2. Naturnamnar kodades om till värde 20 (näst högst exploatering, ej djupbe-roende, lokalt stor påverkan).

3. De båda underlagen ovan adderades. 4. Det djupvägda strandexploateringsrastret från föregående moment addera-

des. 5. Den omklassade totaltrafiken adderades och multiplicerades med påver-

kanspotentialen enligt tabell 11. 6. Medelvärdet beräknades inom 3 pixlar för denna bild. Resultatet blev ett

skikt med värde 15-75.

Se Figur 17 för exempel på bild av påverkan på grunda områden enligt analysen ovan. Områden som inte berörs av någon exploatering eller trafik kommer enligt ovan att ha värdet 15. Högsta exploateringsklass i antingen den strandnära exploa-teringsanalysen eller trafikanalysen gör att värdet överstiger 35. Dessa omkodades till klass 5. Sammanlagt gjordes följande klassindelning för ett totalt exploaterings-tryck (tabell 12).

Tabell 12. Klassindelning av det totala exploateringstrycket i djupintervallet 0-6 meter utifrån djupvägd exploateringsindikator, badplatser och fartygstrafik

Summa Klass 0-15 1 15-20 2 20-25 3 25-34 4 35-75 5

Områden inom djupintervallet 6-10 meter ansågs endast påverkas av trafik, mest av djupgående trafik och inte av exploateringsindikator,. Följande beräkning utfördes:

1. Analysen utgick från det klassindelade skiktet med djupgående trafik och grunt gående yrkestrafik

2. För djupområdet 6-10 meter beräknades påverkanspotentialen genom att beräkna (5 * klassindelning av djupgående trafik) + klassindelning av grunt gående yrkestrafik

3. Resultatet medelvärdesbildades med radien 3 pixlar. 4. Detta klassindelades enligt tabell 13 nedan.


51

Tabell 13. Klassindelning av det totala exploateringstrycket i djupintervallet 6-10 meter utifrån djupgående och grundgående fartygstrafik

Summa Klass 6 1 6-10 2 11-14 3 15-20 4 20-25 5


Resultatet ger en relativ bild av påverkanspotential i grunda havsområden, vilket kan ge en indikation om olika sorters störningar. Många fysiska påverkansfaktorer är inkluderade och den relativa bilden bedöms som rimlig. Vissa företeelser är dock underskattade eftersom underlag saknas i dagsläget. Detta gäller dels mudd-ringar och dels fritidsbåttrafikens rörelsemönster i framförallt skärgårdsområden, där många vikar utnyttjas under sommarhalvåret. Resultatet kan användas från nationell till lokal nivå, dock inte på pixelnivå. Det är dock viktigt at påpeka att resultatet sammanställer den potentiella påverkan och inte den direkta.


52

Rekommendationer Att använda underlagen i analyser Målsättningen är att det skall gå att använda underlagen för olika analyser vid pla-nering och förvaltning av verksamheter som bedrivs på olika skalnivåer i den sam-hälleliga hanteringen av strandnära ärenden och av den marina miljön. Materialet skall gå att använda geografiskt i GIS och statistiskt som ett kun-skaps/övervaknings/uppföljningsredskap. Det sistnämnda kräver att det finns data från olika tidpunkter. Detta stämmer för brygg- och hamninventeringen vilket in-nebär att även det exploateringsindex för kusten som sammanställts finns för två tidpunkter. En rekommendation är att faktorer som har tagits fram inom detta arbe-te följs upp med nya karteringar och utvecklas ytterligare för att anpassas till beho-ven för exempelvis EU’s marina direktiv. Geografiskt kan underlagen användas för att t.ex. hitta opåverkade områden som kan avsättas för områdesskydd. Statistiskt kan underlagen användas t.ex. för att följa upp hanteringen av strandskydd inom olika kommuner. Nedan följer några exempel på analyser som kan vara användbara, från lokala och enskilda ärenden, via regionalt relevanta analyser till nationell uppföljning.

Exempel på GIS-analyser Lokal nivå: Fiskefria områden och störningar från verksamheter Vid inrättande av områden fredade från fiske, t.ex. i samband med problem med nyrekrytering av kustfisk, är det förstås av vikt att både undersöka fiskens föryng-ringsområden och störningar i dessa områdens närhet, så valet av fredat område blir optimalt.

Inom ramen för detta arbete har resultaten från en intervjustudie (Gunnartz m.fl. 2006) angående föryngringsområden för olika fiskarter anpassats till övriga fram-tagna GIS-underlag (figur 18). Intervjustudien pekar ut områden där en eller fler fiskekunniga personer eller fiskekonsulenter iakttagit tecken på kustlek. Intervjuer-na innefattade frågor om lekplatser hos gös, sik, strömming, flundra, siklöja och piggvar.

För respektive art gjordes i detta projekt en överlagringsanalys som räknade över-lappande polygoner (utpekade områden). Resultatet blev ett skikt per art där, varje polygon har ett värde som anger hur många uppgiftslämnare som anger respektive område som ett föryngringsområde. Med denna metod erhålls en gradient över mer (många uppgiftslämnare) eller mindre relevanta områden (få uppgiftslämnare). Geometrin beskars i snittytorna så att de faktiska överlappande delområdena fick det summerade värdet enligt figur nedan.


53

Dessa skikt kan enkelt kombineras med påverkansskikten så att en tydlig bild av orörda områden framträder. I BSPA-området i S:t Anna skärgård visar fartygstrafik enligt AIS tillsammans med hamninventeringen en bra bild av påverkan. Genom att jämföra denna bild med utpekade föryngringsområden kan de minst påverkade områdena lätt skiljas ut (figur 19A och B).

Figur 18. Exempel på värdefulla områden för föryngring av sik i Norrbotten baserat på resultat från fiskeriverkets intervjustudie, mätt i antal sakkunniga som pekar ut olika områden.

Figur 19. Utpekade områden för föryngring av kustfisk i S:t Anna skärgård (A) och ostörda föryngringsområden enligt överlagringsanalys (B, ostörda områden inringade) med fartygstrafik och hamnar.

A B


54

Kommunal nivå: Strandskydd och bryggor På kommunal nivå finns det olika skäl att följa upp strandexploatering exemplifie-rat av bryggor. Exploateringstakten ger fingervisningar om förtätning, dispenser från strandskyddsärenden, generell ökning av verksamheter i kustzonen osv. I figur 20 visas ett exempel på hur brygginventeringen kan användas som mått på exploa-teringstakten. I exemplet görs skillnad på antalet nya bryggor och andelen nya bryggor, vilket ger olika resultat.

Regional nivå: Störning och habitatkonnektivitet Vid arbete med inrättande av marint skyddade områden, zonering av marin miljö eller olika exploateringsärenden som påverkar den marina miljön är det viktigt att kunna väga naturvärden mot ekonomiska värden och förstå naturvärdenas repre-sentativitet, fördelning och konnektivitet. En sammanläggning av kunskapsunder-lag ger möjlighet till en bättre bedömning av den faktiska påverkan av t.ex. inrät-tandet av en ny hamn. Här beskrivs en möjlig analys utifrån ett hypotetiskt scenario, där det undersöks hur mycket potentiella lekmiljöer det finns för sik i en del av norrlandskusten. I analysen undersöks hur mycket grunda, ostörda grusbottnar inom fotisk zon som finns i området, inklusive deras utsträckning och konnektivitet. Resultatet visar på avståndet mellan orörda miljöer, vilket fungerar som stöd för att bedöma om det är rimligt att exploatera någon av dessa bottnar, figurerna 21 – 23.

Figur 20. Exempel på uppföljning av ökningen av bryggor per kommun, absolut respektive relativ ökning.


55

Figur 21. Steg 1 i analysen av ostörda grusbottnar är att utgå från vågexponeringen (A) längs kusten (lila represente-rar exponerade lokaler och grönt representerar mycket skyddade lokaler) och ta fram områden skyddade från vågor. Resultatet visas i figur B som lila fält, vilka är en sammanslagning av de tre mest skyddade exponeringsklasserna.

A B

Fotisk zon

Riktvärde förljusbehov

Statusklassning(ViSS)

Typ av vatten(SMHI)

Bedömnings-grunder (NV)

Siktdjup Djup (SjFV)

Fotisk zon

Riktvärde förljusbehov

Statusklassning(ViSS)

Typ av vatten(SMHI)

Bedömnings-grunder (NV)

Siktdjup Djup (SjFV)

Figur 22. Störningar inom den fotiska zonen. Med utgångspunkt från rådande vattenkvalitet tas siktdjupet i de olika vattenförekomsterna fram. Enligt riktvärde för fotisk zon erhålls djupintervall där makrovegetation kan växa. Från sjökort tas sedan de områden fram som ligger inom den fotiska zonen (B).

A B


56

Regional nivå: Samarbete inom planering av hamnar och farleder Det är möjligt att utgå ifrån fartygstrafikens intensitet och placeringen av gästham-nar för att med kännedom om aktuell belastning av trafik i skärgårdsmiljöerna prioritera placering av nya, samt utbyggnad av existerande, hamnar. Flera nivåer: Bryggor och vattendirektivet Bryggor och hamnar kan vara indikatorer på var det förekommer muddringar, lega-la liksom illegala. En ökad förekomst av bryggor kan statistiskt ge ökad belastning från muddringar. Därav kan det innebära att de vattenförekomster där utbyggnad sker finns risk för belastning med flera olika typer av påverkan, av vilka alltså grumling och generellt försämrad vattenkvalitet är exempel. För att nå vattendirektivets mål kan vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god ekologisk status ej heller får försämrad vattenkvalitet beroende på olika typer av exploatering. Här går det att använda brygg- och hamninventering som en indi-kator för i vilka vattenförekomster som en ökad exploatering påverkar de lokala och nationella miljömålen. Övergripande nivå: BSPA och BSAP Med utgångspunkt från, dels den strandnära exploateringen, dels trafiksituationen och fisketrycket i öppet hav, går det att med god upplösning peka ut vilka pro-blemområden som finns, både inom olika BSPA men även för hela HELCOM-området som helhet. En upprepad kartering kan då användas för att summera be-

A B

Figur 23. Områden som är skyddade från vågor enligt bild 21B och som är ostörda (blå) enligt bild 22B klassificeras enligt bottensubstrat från SGU (bild A). Större ostörda grusbottnar inom fotisk zon kan då erhållas. I bild B är dessa inringade i röda cirklar och deras konnektivitet indikeras genom grå avståndslinjer. Med detta som bakgrund kan man analysera om mellanliggande spridningsvägarna uppvisar indikationer på påverkan eller inte.


57

lastningsindikationer för vattenförekomster, vattendistrikt, havsområden, skyddade områden osv. I tabell 14 och figur 24 visas exempel på analys av förändringen av strandexploateringen i BSPA Höga Kusten, Västernorrland, mellan åren 2001 och 2007. Bilden av ökad exploatering i området som helhet och inom respektive utpe-kat ”hotspot” kan ställas mot ett av målen med förvaltningen av aktuellt BSPA, som är en nollvision när det gäller ökad strandexploatering.

Tabell 14. Exempel på uppföljning av ett BSPA. Siffrorna anger strandexploatering för Höga kusten år 2001 och 2007. Siffrorna baseras på exploateringsindikatorn framtagen

2006 och inom detta projekt.

Exploatering 2001 2007 Differens Ingen 34,0% 31,6% -2,4% Svag 35,7% 36,6% +0,9% Tydlig 20,1% 20,9% +0,8% Kraftig 7,7% 8,0% +0,3% Mycket kraftig 2,6% 2,9% +0,3

Figur 24. Uppföljning av strandexploatering i ett BSPA-område. Nya bryggor tillkomna mellan åren 2001 och 2007 och den täthetsbild (”hotspots”), för utvecklingen av exploateringen som bryggorna visar. Bryggintensiteten analyserades genom funktionen point density i ArcGIS med sökradien 1km.


58

Diskussion och slutsatser Resultatet från detta arbete är, dels sammanställningen av fysiska påverkansfakto-rer i marin miljö, och dels en diskussion om hur dessa kan användas som underlag i skattningar av påverkan på lokal, regional och nationell nivå. En viktig del av re-sultatet är de GIS-skikt och tabeller som levereras i digital form till Miljödataporta-len (www.miljodataportalen.naturvardsverket.se). Hur GIS-skikten kan användas i det regionala skydds- och åtgärdsarbetet presenteras genom exempel på GIS-analyser och statistik (se kapitlet ”Rekommendationer”). Skaloberoende kvantifiering och statistik Ett sömlöst och heltäckande dataunderlag som detta kan användas för att kvantifie-ra klasserna inom valfria tematiska eller administrativa avgränsningar. Statistiken som sammanställs kan baseras på olika naturtyper eller utgå ifrån olika regionin-delningar såsom län, vattendistrikt eller typområden för svenska övergångs- och kustvatten. Sammanställningen kan ge information om olika regioners särdrag, vilket ofta tidigare funnits kvalitativt beskrivet men som nu går att kvantifiera. Samma typ av statistik kan tas fram för ett enskilt skyddat område eller en kom-mun. På den lokala skalan kan underlagen vara en hjälp för att planera fältinsatser, likväl som att beskriva variation och gradienter i miljön utifrån indikatorklasserna. Arbete med skyddade områden Inom län och på nationell nivå kan materialet delas upp i hur det ser ut inom skyd-dade områden jämfört med utanför skyddade områden. Skydd omfattar i denna bemärkelse Naturreservat, Nationalparker, Naturvårdsområden och Natura 2000-områden, vars gränser innefattar hav, även om syftet med skyddet inte alltid är marint. Statistiken kan då ge en första överblick om hur väl skyddet omfattar opå-verkade miljöer. Underlaget kan användas för att få indikationer om var skyddet bör förstärkas eller föreskrifter ändras samt hur verksamheter inom områdesskyd-det bör regleras, givet existerande verksamhetsbild (trafik, etableringar mm). Fältarbete och forskning som komplement Detta arbete ska ses som en början till att bygga upp geografiskt heltäckande in-formation om fysisk påverkan av den kustnära marina miljön. För att bedöma fak-tisk störning utifrån olika frågeställningar krävs fältinsatser, dels för att verifie-ra/revidera klassindelningarna av olika typer av påverkan, och dels estimera vad de relativa ”påverkansklasserna” innebär för olika typer av habitat, arter eller ekolo-giska funktioner. Om fältinsatser görs utmed gradienter av olika påverkansfaktorer kommer dessa uppgifter på sikt att kunna bidra till en bättre klassindelning och kvantifiering av faktiska störningar. På detta sätt kan kunskap successivt byggas upp om kopplingen mellan fysiska störningsfaktorer och den underliggande biologiska betydelsen av denna påverkan.


59

Behov av förbättringar och komplement

De fysiska påverkansfaktorerna som här karterats och sammanställts bedöms till-sammans kunna ge en god indikation på den fysiska påverkan i marin kust- och vattenmiljö. För vissa påverkansfaktorer behöver dock underlagen förbättras för att de ska kunna ge en giltig bild av potentiell påverkan. För faktorn fiskodlingar krävs exempelvis att underlagen förbättras så att det går att söka ut odlingar i bruk samt odlingens omfattning och inte enbart odlingar som innehar tillstånd. Data från yr-kesfisket kan också förbättras med avseende på t.ex. rörlighetsmönster för mindre fiskebåtar. Det behöver även utredas vidare hur många fartygsdagar (AIS) som är nödvändigt för att få en representativ bild av störning från olika trafiktyper under året eller för vissa viktiga säsonger, t.ex. för fågellivet. En påverkansfaktor som inte är karterad men som vore önskvärd är utbredningen av muddringsverksamhet. I dagsläget finns den informationen inte samlad och koordinatsatt. Statistiskt sett finns det dock sannolikt en korrelation mellan tätheten av bryggor, långgrunda områden och förekomst av muddringar. Data om det rörliga friluftslivet och småbåtstrafik utan s.k. AIS-transponder saknas i materialet. Bristerna i informationen om besökstryck för t.ex. populära ytterskär-gårdsområden eller fritidsfiskeområden visar på ett behov av vidare utveckling . Det skulle vara möjligt att arbeta med avståndsanalyser från bryggor och hamnar enligt redan beprövad metod (Snickars & Pitkänen 2007). Punkter som visar bad-platser skulle också behöva flygbildstolkas och göras till ytobjekt.

Behov av revidering och uppföljning Generellt sett gäller att de framtagna underlagen behöver uppdateras i takt med att nyare och mer detaljerad information kommer fram i nationella kartläggningar. Eftersom flera av dataskikten bygger på data som snabbt förändras, t.ex. bryggor och gästhamnar men även fisketryck i samband med olika regleringar av fisket. Därför ger resultaten bara en ögonblicksbild som kan fungera för uppföljning och i förändringsanalyser, men kan därmed också ge en felaktig bild om materialet an-vänds flera år efter det att det producerats. Pågående kompletterande karteringar Fisketrycket som presenteras i dessa analyser är relativt och måste göras absolut för att det skall gå att följa upp. Den relativa indikatorn fungerar dock bra att använda för att peka ut påverkade områden. Fiskeriverket skall under 2010 i detalj samman-ställa fisketrycket i marint vatten, med speciellt fokus kring områden med marina skyddsformer. Ett kunskapsunderlag som är under utveckling under 2010 är en sammanställning av miljöfarliga skeppsvrak. Denna, tillsammans med bättre kun-skap om dumpningsområden för kemikalier och ammunition samt minor, skulle


60

sammantaget ge en mer rättvisande bild av miljöpåverkan och miljörisker främst i djupare bottenmiljöer. Uppföljning av dylika underlag handlar förstås mer om att följa eventuell miljöpåverkan än att kartera förändringar i bestånd eller utbredning, eftersom denna är konstant. Resultat kontra målbilder Ett delsyfte med detta arbete var att möta vissa behov för att uppfylla EU:s marina direktiv. Bland annat ingår kartläggning av belastning och påverkansfaktorer i marin miljö som en del av de grundläggande förhållandena. I tabell 15 framgår vilka av de föreslagna indikatorerna som har karterats inom HELCOM (2010) kan kopplas samman med de kartlagda verksamheterna i detta projekt. Effekterna av indikatorerna är dock än så länge upp till experter att bedöma, eftersom specifika frågeställningar och i förekommande fall ny forskning måste ligga till grund för en mer precis bedömning av påverkan. Det huvudsakliga undersökningsområdet för detta arbete är kustzonen och det är där som karteringarnas fokus ligger. Kunskap om kustzonen har inte bara relevans för kustfrågor utan kan även bidra med viktig information om utvecklingen i de vattenförekomster som ligger i kustzonen, framförallt i skärgårdsområdena. Sådan information är nödvändig för att följa upp biologisk, fysisk och kemist status inte bara i dessa vattenförekomster utan i allra högsta grad i Östersjön som helhet.

Tabell 15. En jämförelse av hur indikatorer föreslagna av HELCOM hanteras i detta arbete Indikator Hanteras? Aktualitet Kommentar

Verksamhet i utsjön (t.ex. oljeplattformar)

- Ingen verksamhet i svensk EEZ.

Fisketryck X 2003 Fiskeriverket utvecklar mer kompletta indikatorer. Fiskodlingar och annat vatten-bruk

X 2009 Brister i nationell kunskap.

Fartygstrafik X 2009 Turism X Gästhamnar, naturhamnar, AIS (fritidstrafik, passagerartrafik). Vindkraftverk (X) 2009 Data från energimyndigheten har undersökts. Går att rekvirera, är ej

komplett. Ringa omfattning. Kablar X - Äldre information från sjökort. Hårdgjorda ytor (t.ex. försvars-anläggningar)

- Möjligt via fjärranalys.

Artificiella rev - Mineralextraktion, muddring och dumpning, ammunitions-dumpning

(X) Utpekade områden i sjökort. Spridd information på länsstyrelser finns tillgänglig.

Nedskräpning, buller (X) 2009 Buller fås indirekt via AIS. Lokal belastning fås även från hamn- och brygginventering. Oljeutsläpp och olyckor kan fås från HELCOM.


61

Ordlista BSAP. År 2007 godkände miljöministrarna i Östersjöländerna en aktionsplan, den

sk. Baltic Sea Action Plan, eller BSAP. Det är första gången Östersjöländerna har kommit överens om en gemensam strategi för Östersjön och målsättningen är att Östersjöns ekologiska balans skall vara återställd år 2021.

BSPA. Länderna runt Östersjön har enats om att bevara ett representativt nätverk av värdefulla marina områden i Östersjön, vilka kallas BSPA-områden (Baltic Sea Protected Areas) .

Habitat. Habitat är inom biologin en miljö där en viss växt- eller djurart kan leva. Att det finns ett lämpligt habitat behöver inte innebära att arten finns där, det är alltså inte detsamma som revir eller växtplats. Ordet habitat är delvis syno-nymt med ordet biotop, men habitat kan sägas vara områdets lämplighet som livsmiljö sedd ur artens perspektiv, medan biotopen är områdets naturtyp mer allmänt. Som exempel kan det finnas lämpliga habitat för lax både i saltvatten och i sötvatten, även om det är olika biotoper.

HELCOM. Under tre decennier har Helsingforskonventionen (HELCOM), arbetat med att skydda Östersjöns marina miljö från alla sorters föroreningar genom mellanstatligt samarbete mellan Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Lett-land, Litauen, Polen, Ryssland, Sverige och EU-kommissionen. Detta arbete har präglats av de speciella omständigheterna rörande miljö, ekonomi och so-ciala förhållanden i Östersjöområdet och dess speciellt känsliga karaktär. Fem olika arbetsgrupper genomför politik och strategier samt föreslår frågor som tas upp till diskussion på mötena: Gruppen för övervakning och utvärdering (HELCOM Monas) Gruppen för land-baserade föroreningar (HELCOM Land) Gruppen för naturvård och skydd av den biologiska mångfalden

(HELCOM Habitat) Maritima Gruppen (HELCOM Maritime) Bekämpningsgruppen (HELCOM Response)

Konnektivitet. Begreppet kan sammanfattas som att sammanhängande områden vilka hänger ihop geografiskt eller som möjliggör ett utbyte av arter mellan områdena har en hög konnektivitet. För långa avstånd eller för svåra hinder mellan områdena ger minskad konnektivitet; spridningskorridorer lämpliga för arterna ökar konnektiviteten.

OSPAR. Konventionens formella namn är ”Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten”. Inom OSPAR-konventionen samarbetar 15 stater och EU-kommissionen för att förbättra miljön i Nordostatlanten och Väster-havet: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Island, Irland, Lux-emburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Sverige, Schweiz, Storbri-tannien och EU-kommissionen. Sekretariatet ligger i London. Konventionen hanterar frågor om övergödning, farliga ämnen, radioaktiva ämnen, offshore-verksamhet i olje- och gasindustrin, marin biodiversitet, samt övervakning och bedömning av tillståndet i den marina miljön. Vid årliga möten i Ospar-


62

kommissionen definierar medlemsländerna gemensamma rekommendationer och beslut om miljöregler och åtgärder för att förbättra miljön i Nordostatlan-ten.

SMD Svenska Marktäckedata (SMD) innehåller markanvändnings- och marktäck-edata. Redovisning sker på ca 60 klasser. Produkten kan köpas i raster-, vek-tor- eller pixelform. SMD som pixeldata är ”rådata” för vektor- och rasterpro-dukterna och kan redovisa ytor som är 25x25 meter. Aktuell täckning produ-cerades år 2005. Indata är satellitdata, Lantmäteriverkets data, data från riks-skogstaxeringen och data från andra myndigheter, t.ex. SCB: s tätortsgränser. Metoden är en kombination av manuell och automatisk klassning och tolkning av satellitdata. Ambitionen för ajourhållningstakten är 5-10 år.

TIN är en interpoleringsmetod som med hjälp av punkters eller linjers värde av-speglar terrängens form med oregelbundna trianglar. Alla djupvärden används och ursprungsvärdena interpoleras inte, utan representeras exakt. Denna ter-rängmodell fungerar oftast mycket bra för topografiska data, men kräver ett bra dataunderlag. Djupinformationen från Sjöfartsverket är inte homogen över området och ger en något felaktig bild av förhållandena där djupinformation är gles. Detta kan ge problem i områden med stora variationer i bottentopografin.


63

Referenser Båtbranschens Riksförbund, 2009. Fakta om båtlivet i Sverige 2009. Broschyr. Cogan, C., Todd, B., Lawton, P. & Noji, T. 2009. The role of marine habitat mapping

in ecosystem-based management. ICES Journal of Marine Science 66, pp 2033-2042

Dahlgren, T & Lindegarth, M. 2010. Manual för uppföljning av skyddade marina miljöer. Stencil, arbetsversion, Naturvårdsverket

Fiskeriverket 2001. Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk. FIFS 2001:3.

Fiskeriverket 2005. Interpolering av loggboksdata för riksintresseanalyser. Opublicerat Granath, L, Söderbergh, C & Sannel, J. 2009. Landsort - Skanör : din guide till Ost-

och Sydkustens öar, gäst- och naturhamnar, Göta kanal, Vättern och Bornholm. Nautiska förlaget, Stockholm.

Granath, L & Hässler, L. 2007. Arholma-Landsort med Gotland : Din guide till skär-gårdens öar, gäst- och naturhamnar. Nautiska förlaget, Stockholm.

Gunnartz, U, Lif, M, Lindberg, P, Sandström, A & Ljunggren, L. 2006. Kartläggning av lekområden för kommersiella fiskarter längs den svenska ostkusten, - en inter-vjustudie. Internrapport – Fiskeriverkets kustlaboratorium.

Gustafsson, R., 1988. Miljöeffekter av kasseodlingar i Blekinge 1987 - Resultat från bottenprovtagningar. Högskolan i Kalmar.

Halpern, B., Walbridge, S., S, K., Kappel, C., Micheli, F., D'Agrosa, C., Bruno, J., Casey, K., Ebert, C., Fox, H., Fujita, R., Heinemann, D., Lenihan, H., Madin, E., Perry, M., Selig, E., Spalding, M., Steneck, R. & Watson, R. 2008. A Global Map of Human Impact on Marine Ecosystems. Science. 2008 Feb 15:319 (5865), pp 948-52.

Hansson, N. 2002. Strandprojektet 2002, Digitalisering av störningsobjekt längs Norrbottenskusten och undersökning av exploateringsgrad med GIS-metodik. Ex-amensarbete i Naturgeografi D, 20 poäng. Umeå Universitet, Vt 2002.

Heath, M. 2008. Comment on "A Global Map of Human Impact on Marine Ecosys-tems". Science 2008 Sept 12:321 (5895), p. 1446

HELCOM 2007. Helcom:s aktionsplan för Östersjön. HELCOM:s ministermöte, Kra-kow, Polen, 15 Nov 2007. Stencil.

HELCOM 2010. Ecosystem Health of the Baltic Sea – A Holistic Assessment of envi-ronmental status in the Baltic Sea 2003-2007. Baltic Sea Environmental Procee-dings No 121.

Jonsson, B & Analärä, A. 2000. Svensk fiskodlings närsaltsbelastning - faktiska nivåer och framtida utveckling. SLU, Vattenbruksinstitutionen, Rapport 18.

KM-Laboratorierna AB. 1990. Biologiska undersökningar vid fiskodlingar i Värm-lands län 1989. Karlstad 1990.

Leth, J. O. (ed). 2008. Baltic Sea marine landscapes and marine habitats: Mapping and Modelling. BALANCE Technical Summary Report 2/4.

Länsstyrelsen i Stockholm 2001. Fysisk störning av stränder. Metodstudie för över-vakning av exploateringsgraden. Rapport 2001:22.


64

Länsstyrelsen i Stockholm 2003. Exploatering av stränder. Metodstudie för övervak-ning av exploateringsgraden II. Vidareutveckling av indikatormetoden. Rapport 2003:18.

Länsstyrelsen i Stockholm 2004. Strandexploatering i Stockholms län. Mälaren och Östersjön. Rapport 2004:05.

Länsstyrelsen i Stockholm 2006. Vad händer med våra stränder? Deras framtid i våra händer. Rapport 2006:18.

Macfie, D, Granath, L, Sannel, J & Lannek, J. 2008. Skanör - Strömstad : din guide till Västkustens öar, gäst- och naturhamnar. Nautiska förlaget, Stockholm.

Naturvårdsverket1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, kust och hav. NV Rap-port 4914.

Naturvårdsverket 2005. En bok om svensk vattenförvaltning. NV Rapport 5489. Naturvårdsverket 2006. Sammanställning och analys av kustnära undervattensmiljö.

NV Rapport 5591 Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kust-

vatten och vatten i övergångszon. NV Handbok 2007:4. Naturvårdsverket 2007. Skydd av marina miljöer med höga naturvärden. NV Rapport

5739 Naturvårdsverket 2008. Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan, delrapport. NV

Rapport 5830. Naturvårdsverket 2008a. Havsförvaltning baserat på ekosystemansatsen - ett förslag

till pilotprojekt. Rapport till Regeringskansliet 010208. Havsmiljöenheten Naturvårdsverket 2008b. Samverkansplaner för skyddsvärda kust- och havsområden –

ett utvecklingsprojekt. Stencil. Sjöfartsverket 2010. AIS transpondersystem. Hämtat från webbsidan

http://www.sjofartsverket.se/Infrastruktur-amp-Sjotrafik/Sjotrafikinformation/AIS-transpondersystem/

Smedberg, E. 2006. Brygginventering i flygbilder längs Sveriges kust. Rapport för Naturvårdsverket. Stencil, Metria GeoAnalys.

Snickars, M & Pitkänen, T. 2007. GIS tools for marine spatial planning and manage-ment. BALANCE Interim Report No 28.

SOU: 2008:48. En utvecklad havsmiljöförvaltning. Miljödepartementet. Törnqvist, O. 2009. Brygginventering och exploateringsindikator för Sveriges kust.

Internrapport, Metria GeoAnalys. Waleij, A. 2001. Dumpade C-stridsmedel i skagerrak och Östersjön, en uppdatering.

FOI Underlagsrapport FOI-R-0148-SE. Totalförsvarets Forskningsinstitut. Stock-holm.


65

Bilaga 1 GIS-skikt levererade till Naturvårdsverkets miljöda-taportal Alla skikt är levererade i ESRI shape-format, projektion Sweref 99 TM. Skikten finns beskrivna samt är möjliga att ladda ner från naturvårdsverkets miljödataportal (http://miljodataportalen.naturvardsverket.se). Skikt i RT 90 eller i rasterformat (gäller vissa skikt) kan beställas från Metria enligt kontakt nedan. GIS-skikten är producerade inom ramen för arbetet med denna rapport och presenteras här för att ge en överblick över underlagen som tagits fram. GIS-skikt Karta nr. Rapport sid.

Friluftsliv Badplatser 1 19, 29

Ankringsplatser 2 23, 44

Naturhamnar (utom norrland) 3 23, 44

Gästhamnar 4 23, 44

Bryggor (brygginventeringen 2008) 5 20, 29

Småbåtshamn/Marina (brygginventer-ingen 2008)

6 20, 29

Maritim trafik, fritidsbåtar 7 24, 37

Sammanvägningar Fysisk påverkan i grundområden 8 48

Exploateringsindikator (brygginventer-ingen 2008)

9 20, 33

Maritim trafik Maritim trafik, all trafik 10 24, 37

Maritim trafik, farligt gods 11 24, 37

Maritim trafik, lätt yrkestrafik 12 24, 37

Maritim trafik, tung yrkestrafik 13 24, 37

Metria kontakt: Oscar Törnqvist ([email protected]),

Anna Engdal ([email protected]).


66

Karta 1. Badplatser. Kartan visar en sammanställning av utpekade badplatser längs Sveriges kust. Badplatserna är indelade i tre klasser – Nationella badplatser (rapporteras till EU:s badvat-tendirektiv), kommunala badplatser (kontrollerade av kommunerna och sammanställda hos smitt-skyddsinstitutet) samt lokala badplatser, vilka identifierats i terrängkartan. Badplatsen har genera-liserats till en punkt oavsett storlek.


67

Karta 2. Ankringsplatser. Kartan visar utbredningen av ankringsplatser baserat på kryssarklub-bens bojar.


68

Karta 3. Naturhamnar. Kartan visar ytor avgränsade utifrån olika sammanställningar av natur-hamnar på webb och i bokform. Ytorna representerar erkänt populära naturhamnar brukade av fritidsbåtsfolket inom svenskt territorialvatten. Utifrån positionsangivelser och bilder har potentiella ankringsytor avgränsats med stöd av ortofoton. Naturhamnar är endast sammanställt för södra och mellersta Sverige eftersom heltäckande information rörande naturhamnar i norra Sverige saknas.


69

Karta 4. Gästhamnar. Kartan visar punkter som pekar ut gästhamnar brukade av fritidsbåtsfolket inom svenskt territorialvatten. I GIS-skiktet anges totalt antal platser samt antal gästplatser vilket baseras på kända gästhamnsguider på webben samt i tryckt format. Utifrån positionsangivelser i ovan nämnda källor prickades gästhamnarna in och antal platser samt antal gästplatser anteck-nades. Dessutom angavs om gästhamnen hade mack eller ej eftersom detta kan tänkas öka trafiken till hamnen. På grund av variationer i hur de olika hamnarna anger och använder sina gästplatser och fasta platser så kan uppgifterna om antal platser och antal gästplatser variera något från faktiska förhållanden och mellan olika år.


70

Karta 5. Bryggor. Skiktet består av punkter som representerar en brygga, pir eller båthus (som går ut över vatten). Punkterna baseras på en tolkning av färgsatta ortofoton från två tidsperioder med upp till 8 års mellanrum (runt år 2000 och runt år 2008). Varje brygga är representerad av en punkt vid bryggans landfäste. För längre bryggor som löper längs stranden, med eller utan ut-stickande bryggpartier, har respektive bryggsektion eller utstickande brygga representerats av en punkt. Skiktet utgör en revidering/uppdatering av en brygginventering som gjordes 2006. I relation till den tidigare inventeringen indelades bryggpunkter i en av följande klasser; Borttagen, Gammal förbisedd, Ny, Oförändrad, Oförändrad svårbedömd eller Utgår feltolkad.


71

Karta 6. Småbåtshamn/Marina. Skiktet avgränsar samlingar av bryggor/kajer som tillsammans med båtar har en areal på > 0,25 ha. Underlaget är skapat genom digitalisering baserat på färg-satta ortofoton. Skiktet utgör en revidering/uppdatering av ett arbete som utfördes 2006. I relation till den inventeringen indelades hamnarna i en av följande klasser; Borttagen, Gammal förbisedd, Ny, Oförändrad, Utökad, minskad eller Utgår feltolkad. Klasserna finns angivna i attributfältet ”status” i GIS-skiktet men visas inte på denna karta.


72

Karta 7. Maritim trafik, fritidsbåtar. Kartan beskriver fritidsbåtarnas rörelsemönster inom svensk ekonomisk zon baserat på AIS-transponderdata, insamlat av Sjöfartsverket. Analysen är baserad på data från sammanlagt 29 dagar fördelat över juni, juli, oktober och november. Densiteten av rutter analyserades och resultatet omtolkades till 5 påverkansklasser, se teckenförklaring. Efter-som det främst är större fritidsbåtar som använder sig av AIS i dagsläget, är de mindre båtarnas rörelsemönster underrepresenterat i underlaget.


73

Karta 8. Exploateringsindikator. Kartan beskriver graden av exploatering utmed Sveriges kust baserat på frekvensen av bryggor samt förekomst av hamnar och tätorter inom strandzonen. Underlaget består av flygbildstolkade bryggpunkter och hamnytor samt tätorter och större hamnar från GSD Marktäckedata. Graden av exploatering är klassat i en femgradig skala från Ingen exploatering till Mycket kraftig exploatering, se teckenförklaring.


74

Karta 9. Indikation om fysisk påverkan i grundområden. Karteringsområdet är svensk ekono-misk zon. Påverkan har baserats på olika faktorer som kan antas indikera påverkan. De faktorer som har vägts samman är djup, exploateringsindikator, båttrafik samt badplatser. Tillvägagångs-sättet beskrivs utförligt i rapporten (sidan 48). Resultatet har klassats i en femgradig skala från Ingen påverkan till Mycket kraftig påverkan, se teckenförklaring.


75

Karta 10. Maritim trafik, all trafik. Kartan beskriver det generella rörelsemönstret för all båttrafik inom svensk ekonomisk zon baserat på AIS-transponderdata, insamlat av Sjöfartsverket. Analy-sen är baserad på data från sammanlagt 29 dagar fördelat över juni, juli, oktober och november. Densiteten av rutter analyserades och resultatet omtolkades till 5 påverkansklasser, se teckenför-klaring.


76

Karta 11. Maritim trafik, farligt gods. Kartan beskriver rörelsemönstret för trafik med farligt gods (IMO kategori X) inom svensk ekonomisk zon baserat på AIS-transponderdata, insamlat av Sjö-fartsverket. Analysen är baserad på data från sammanlagt 29 dagar fördelat över juni, juli, oktober och november. Densiteten av rutter analyserades och resultatet omtolkades till 5 påverkansklas-ser, se teckenförklaring.


77

Karta 12. Maritim trafik, lätt yrkestrafik. Kartan beskriver rörelsemönstret för den lätta yrkestra-fiken inom svensk ekonomisk zon baserat på AIS-transponderdata, insamlat av Sjöfartsverket. Analysen är baserad på data från sammanlagt 29 dagar fördelat över juni, juli, oktober och no-vember. Densiteten av rutter analyserades och resultatet omtolkades till 5 påverkansklasser, se teckenförklaring.


78

Karta 13. Maritim trafik, tung yrkestrafik. Kartan beskriver rörelsemönstret för den tunga yrkes-trafiken inom svensk ekonomisk zon baserat på AIS-transponderdata, insamlat av Sjöfartsverket. Analysen är baserad på data från sammanlagt 29 dagar fördelat över juni, juli, oktober och no-vember. Densiteten av rutter analyserades och resultatet omtolkades till 5 påverkansklasser, se teckenförklaring.

Naturvårdsverket 106 48 Stockholm. besöksadress: Stockholm - Valhallavägen 195, Östersund - Forskarens väg 5 hus Ub, Kiruna - Kaserngatan 14. Tel: +46 8-698 10 00, fax: +46 8-20 29 25, e-post: [email protected] Internet: www.naturvardsverket.se Beställningar Ordertel: +46 8-505 933 40, orderfax: +46 8-505 933 99, e-post: [email protected] Postadress: cm-Gruppen, box 110 93, 161 11 bromma. Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Kartering och analys av fysiska påverkansfaktorer i marin miljö

Ett viktigt led i arbetet med förvaltning av kustnära

undervattensmiljöer är att öka kunskapen om hur

växt och djurliv i vattnet påverkas av fysiska faktorer

orsakade av människan samt hur dessa faktorer fördelar

sig rumsligt.

I denna rapport har vi kartlaggt hur ett antal

påverkansfaktorer fördelar sig längs Sveriges kust-

områden. Underlaget som har sammanställts, bygger på

befintliga, nationellt täckande data, vilket ger enhetliga

och därmed nationellt jämförbara GIS-skikt som direkt

eller indirekt ger information om potentiell påverkan i

havsmiljön.

Exempel ges även på användbara analyser för

uppskattning och modellering av exploateringsgrad och

potentiell påverkanseffekt i olika marina miljöer samt

hur exploateringsskikten kan användas i planerings-

sammanhang.

Arbetet ska ses som ett första försök till samman-

ställning av geografisk information som beskriver

människans fysiska påverkan i havsmiljön på en na-

tionell skala. Med ytterligare kunskap om verksamheterna

och deras påverkan på naturmiljöer kan detaljerings-

graden öka och analyserna successivt förbättras för att

svara mot specifika frågeställningar eller miljömål.

Vi hoppas att denna rapport ska inspirera och

underlätta utvecklingen av planering och förvaltning av

kust och havsområden och öka förutsättningarna för ett

sammanhållet och integrerat arbetssätt mellan sektorer

och intressenter på alla nivåer.

rapport 6376

NATUrVÅrdSVerKeT

ISbN 978-91-620-6376-4

ISSN 0282-7298

Documents

Kartering och analys av fysiska påverkansfaktorer i marin ... · skala. Med ytterligare kunskap om pågående mänskliga verksamheter och dess påverkan på enskilda habitat eller