KLIMATSMARTALFABETA

tv4.se/klimatsmart

© 2007 Mikael Persson, Bodil Sjöström och Per JohnssonAlfabeta Bokförlag ABGrafi sk form: Fellow DesignersTryck: AlfaPrint AB, Sundbyberg 2007ISBN: 978-91-501-0856-9

Nyfi ken på mer? Titta in på www.alfabeta.se eller skicka ett vykort, fax eller e-post till Alfabeta Bokförlag AB, Box 4284, 102 66 Stockholm, fax 08-643 24 31, e-post: info@alfabeta.se så får du vår katalog.

I denna bok använder vi FSC-märkt papper.Omslag: Glacier, Artic gloss/Munken LynxInlaga: Munken Lynx

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

478

2630

32465052606872768086909496

102106112116118128129138140

150155157160

Förord Dina personliga utsläppVarför ändras klimatet? Tro, hopp och kamp!Hjälp! Jag vill vara miljövän!

HemmetRengöringsmedel”I framtiden skulle butikerna kunna ha klimatrådgivare”Klimatsmarta middagarSoporFrån svart till grön vardagArbetetSkolanBilen och miljönTransporterUppvärmningSamsøFritidshuset

Sporta klimatsmartKlimatsmarta presenterKlimartsmart bröllopAtt resa eller att fl ygaKlimatsmarta resor8 frågor till Lottie KnutssonVåra klimatsmarta restipsWatabaran – ett fall och en lösningPåverka!

Klimatsmart ordlistaVeta merKällförteckningFörfattarpresentation

4

FÖRORD

Vi har sett det i Thailand, i Australien och i Himalaya. Floder där vattnet stiger och tvingar människor att lämna sina hem. Torka som ödelägger, glaciärer som vittrar sönder som blöta kex. Vi har sett det i Tantolunden i Stockholm där körsbärsträden blommar i januari.

Det känns inte bra att vara en bidragande orsak till de stora klimatföränd-ringarna. Som resejournalister går vi omkring med ett ständigt dåligt sam-vete, våra fl ygresor spyr ut växthusgaser.

Där började tanken på en bok, något som skulle kunna göra det lättare att vara snällare mot miljön.

Det fi nns de som menar att man kan kompensera sina utsläpp genom att köpa utsläppsrätter eller betala så kallade koldioxidkrediter. Inkomsterna från dessa används sedan till satsningar i tredje världen, till exempel till skogsplantering, energisnåla spisar och vindkraftverk. Lovvärda saker, men det fi nns också invändningar mot konceptet.

Det är vi i väst som bär den största skulden till klimatproblem, det är vårt samhälle och vår livsstil som måste förändras. Att återplantera skog är i sig positivt, men om det verkligen påverkar klimatet är osäkert. Dessutom kan man ifrågasätta om inte utsläppsrätterna är för billiga och att de tilldelas alldeles för många. Likaså att det startar en handel där företag kan tjäna pengar, men att själva idén kring utsläppsrätten inte ger de effekter man kan önska när det gäller minskade koldioxidutsläpp

Vi kan stirra oss blinda på koldioxidkompensation och utsläppsrätter. Det är ett steg åt rätt håll, men det är vår livsstil som måste förändras. Det handlar inte om jättestora uppoffringar, det handlar om små enkla val.

För det är med resor som med allt annat i våra liv. Det fi nns alltid alternativ. Man kan ta tåget. Om man måste fl yga kan man välja direktfl yg vilket ge-nererar betydligt mindre utsläpp än fl yg med mellanlandningar. Om man väljer att resa långt bort är det bra att göra det mer sällan och istället kanske stanna borta en längre tid.

5

Samma sak är det med maten. Måste det verkligen vara nötkött på tallriken? Byt ut det mot betydligt miljövänligare viltkött. Byt ut växthusodlade tomater mot underbart goda och billigare morötter.

Vad du än gör fi nns det alternativ. Du kan låta bli att ha dina apparater i stand by-läge därhemma och spara 20 procent av dina elkostnader (och koldioxidutsläpp). Du kan ge bort en massagebehandling istället för växt-husodlade snittblommor när någon fyller år och du kan koka tevatten i vat-tenkokare istället för i en energislukande kastrull.

Alla har sett förändringarna i klimatet. Det diskuteras vid middagsborden, på jobbet och vid bardisken. Det ligger en naturlig drivkraft i oss att vi vill kunna påverka, vi vill göra något gott. Och det är många som vill göra något åt klimathotet.

Om ni bara visste hur roligt det är.

När vi började skriva den här boken skickade vi texter mellan oss för att dis-kutera dem och hamnade alltid i ett och samma konstaterande: Har man väl väckt tanken om vad som kan bli klimatsmartare, kan man nästan inte sluta. Har man väl satt sig in i hur sopor på ett utomordentligt smart sätt tas om hand i vårt land, blir man som tokig i att sortera. Det i sig väcker tankar: Ska jag verkligen diska ur mjölkförpackningen, köra till återvinningscentralen? Och har man väl kommit underfund med de grundläggande reglerna för klimatsmart mat: Närodlat, efter säsong och långt ner i näringskedjan, blir matlagningen något helt annat. Den blir dessutom mycket nyttigare.

Att leva klimatvänligare betyder inte att man ska återgå till stampat jordgolv och bara äta rotfrukter. Vi kan möta utmaningen betydligt smartare än så. Vi har möjligheter att skapa ett bekvämt och friskt liv för oss alla och för jorden vi bor på. Möjligheter och teknik fi nns. Allt ansvar kan naturligtvis inte läg-gas på oss enskilda människor – politiker och makthavare måste vara våra vägvisare – men ingen går fri från att kunna dra sitt strå till stacken. Vare sig man heter Al Gore eller Anna Svensson. Om många människor tänker till och ändrar livsstil, svarar naturen positivt. Vi kommer dessutom att sätta trender och stå som förebilder när resten av världen måste söka sig bort från att leva i det onödiga överfl öd och slöseri som stora delar av västvärlden bidrar till just nu.

6

Vi var miljöbovar då vi började skriva, mest på grund av våra resor. Vi har samtliga börjat planera våra resor betydligt bättre för att inte tära på klima-tet. Per kan inte köra bil utan att pressa sin bränsleförbrukning. Mikael är få-gelskådare och har fram till nu rest land och rike runt med bil för att ”kryssa” sällsynta fåglar. Nu är det stopp med det. Bodil tog riksha (cykeltaxi) från sitt bröllop istället för bil med skramlande burkar.

Vi köper inte växthusodlade blommor när någon fyller år och vi åker kom-munalt så mycket det går. Att springa för att hålla sig i form är världens smartaste motionsform och vi använder alltid cykelbud i vårt arbete.

Boken i din hand är våra smartaste tips.

Nu är det din tur.

Mikael Persson Bodil Sjöström Per Johnsson

7

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – DINA PERSONLIGA UTSLÄPP– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

I Sverige bidrar varje person med nästan 6 ton koldioxid varje år. Mängden utsläpp varierar naturligtvis från person till per-son, en del står för avsevärt mycket mer, andra för betydligt mindre. Så här fördelas våra individuella utsläpp:

32 procent – transporter 24 procent – livsmedel och dryck20 procent – rekreation (sport, motion, resor, fritidshus)16 procent – bostad3 procent – hushållstjänster och förbrukningsvaror3 procent – möbler, husgeråd2 procent – kläder, skor

Om vi ska vara riktigt klimatsmarta och bromsa den klimatpå-verkan som sker, bör vi begränsa våra personliga utsläpp till 2 ton koldioxid per år. Det är stora siffror och kan kännas som en svår utmaning. Men det är fullt möjligt. Se över hur du lever och hur din vardag ser ut. Kanske fi nns det uppenbara och till och med enkla saker du kan förändra? Varför inte ställa bilen och åka mer kommunalt, om du inte redan gör det? Du kan sänka värmen någon grad i ditt hus. Eller resa mera sällan, och istället vara borta längre.

Förändringen börjar här och nu. Bläddra vidare i boken och du kommer att hitta enkla tips som är både kul och som sparar pengar. Och som hjälper oss till ett klimatsmartare liv. Det är du som gör skillnaden.

8

VARFÖR ÄNDRAS KLIMATET?

Temperaturen stiger. Extremförhållanden blir vanligare. Vintrar blir till regn och blåst. Och somrarna går mot medelhavshetta eller skyfall med över-svämningar. Varför?

Visst vore det skönt att gömma sig bakom naturliga förklaringar, att bara luta sig tillbaka och låta allt fortsätta precis som vanligt. Klimatsvängningar har ju skett förr i historien. Genom årmiljonerna har jordklotet upplevt såväl istider som värmeperioder. Vid fl era olika till fällen dessutom. Men sedan den senaste istiden, för drygt 10 000 år sedan, har klimatet varit hyfsat stabilt. Den stabiliteten är borta nu. Förändringarna sker inte bara plötsligt utan också snabbt och kraftfullt.

Världens ledande forskare är överens. FN:s klimatpanel, IPCC, uttryckte 2007 på forskares försiktiga vis att vi människor högst sannolikt bär skulden till klimatförändringarna. Några andra rimliga förklaringar existerar inte.

Ju fl er beräkningar och scenarier som görs, desto tydligare blir möns tret. Genom vår energianvändning och vårt levnadssätt, tär vi inte bara på jor-dens resurser, utan ändrar också på atmosfärens kemi.

Förbränningen av fossila bränslen, kol, olja och naturgas, leder liksom skogsskövling till att växthus gasen koldioxid ökar. Ju mer växthusgaser i atmos fären, desto kraftigare blir uppvärmningen av jordklotet.

Sedan mitten av 1800-talet har atmosfärens koldioxidhalt ökat med drygt 35 procent. Värdena idag är de högsta på åtminstone 650 000 år, förmod-ligen i hela vår planets historia.

Problemet blir gigantiskt eftersom just fossila bränslen står för 80 procent av världens energiförsörjning. Våra utsläpp av koldioxid fortsätter dessutom att öka. Och inte nog med det, den koldioxid som vi släpper ut under det när-maste århundradet kommer att ligga kvar i atmosfären i mer än tusen år och ytterligare bidra till en ökad uppvärmning av vår planet.

Förbränningen av fossila bränslen står för den tyngsta skuldbördan. Men även vårt sätt att bruka naturen och efterfrågan på kött- och mjölkprodukter, bidrar till att växthus gaserna ökar. Risodlingar släpper ut metangas. An-vändningen av gödsel medför utsläpp av dikväveoxid.

Även fl orerade kolväten som används i olika industri processer bidrar till växt-huseffekten.

9

VISSTE DU ATT …… elva av de tolv senaste åren(1995 – 2006) placerar sig på topptolv bland jordklotets var-maste år sedan 1850, då de in stru mentella mätningarna av jordens temperatur påbörjades.

VISSTE DU ATT …… under de senaste 50 åren har heta dagar, heta nätter och värme-böljor blivit vanligare, medan ky-liga dagar, kyliga nätter och frost blivit allt ovanligare.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – VÄXTHUSEFFEKTEN PÅ GOTT OCH ONT– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Växthuseffekten är naturligtvis ett hot mot vår fortsatta existens, men den ger också, hur märkligt det än kan låta, förutsättningar för liv. Utan växthusgaser skulle vi knappast överleva. Vattenånga och koldioxid fi nns naturligt i jordens atmosfär. Och just förhåll-andet mellan atmosfär och jordklot skapar förutsättningar som lite förenklat brukar jämföras med ett växthus.

Atmosfären släpper nämligen igenom solstrål-ar till jorden, men fungerar samtidigt som ett

växthustak som förhindrar att värmen studsar tillbaka ut i världsrymden. Utan atmosfärens naturliga växthuseffekt hade jordytan varit nästan 35 grader kallare. I så fall skulle vår planet vara ogästvänlig och obebodd.

Nu har vi på konstgjord väg, genom våra utsläpp av växthusgaser, skruvat upp växt-huseffekten på en skadligt hög nivå. Genom våra utsläpp påverkar vi jordens klimat på ett sätt som utmanar både liv och livsmiljöer och i förlängningen hela vår existens.

VISSTE DU ATT …… under 1900-talet ökade genom snitts-temperaturen i världen med ca 0,5 grader.

10

PROGNOSEN JUST NUKunskapen om klimatförändringar och jordklotets tillstånd har också klarnat, inte minst efter att FN:s klimatpanel, IPCC, släppt sina rapporter. Den fjärde och senaste kom i februari 2007. I denna fi nns scenarier och beräkningar som bygger på tusentals vetenskapliga referenser. Bilden som presenteras visar en planet som börjar bli svårt sjuk.

Just nu är prognosen att den globala medeltemperaturen fram till år 2100 kommer att stiga med 1,8 – 4 grader. Åtminstone om vi inte lyckas bromsa de pågående klimatförändringarna. Allt talar för att uppvärmningen blir minst 1,5 grader. I ett skräckscenario, som forskarna inte vågar utesluta, skulle tem-peraturökningen på jordklotet, under de närmsta hundra åren, kunna bli så hög som sex grader.

SÄKERT, MEN OSÄKERTJust nu plågas jordklotet av feber och värk, av stigande temperaturer och sårig natur. Men vad händer ifall sjukdomsförloppet bryter fullt ut?

Att vi människor bär del i skulden till klimatförändringarna är i princip accepterat av alla. Däremot råder stor osäkerhet om exakt vad förändring-arna medför. Risken för domino effekter är uppenbar.

Ingen kristallkula kan säkert berätta vad de sammanlagda konsekvenserna blir när isar smälter och tundran värms upp, när djur- och växtarter försvin-ner och öknar breder ut sig. Det enda vi säkert vet, är att utvecklingen skenar iväg åt galet håll, att vi inte kan fortsätta att leva på kredit och konsumera över jordens resurser.

VÄXTHUSBOVARVilka är de värsta miljöbovarna? Kanske vi själva. För det största ansvaret vilar på oss i väst. Vår livsstil tär på jordens resurser. Elproduktion och trans-porter utgör den tyngsta bördan.

Värst på skuldkontot är energisekt orn som står för 36 procent av de totala koldioxidutsläppen. Mer än hälften av all elektricitet som produceras i värl-den kommer från fossila bränslen, det vill säga olja, kol och naturgas.

Transportsektorn står för 27 procent av de totala koldioxidutsläppen.

11

… temperaturökningen är störst vid poler-

na. I Arktis är temperaturökningen dubbelt

så stor som det globala genomsnittet.

… för att hålla temperaturhöjningen under

två grader krävs globala utsläppsminsk-

ningar på 50 procent.

Visste du att …

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – OM TUNDRAN VÄRMS UPP– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Om den ryska tundran värms upp är risken uppenbar för en do-minoeffekt som skulle kunna förvärra klimatförändringarna ytterst dramatiskt. Under tundran och på havsbotten fi nns nämligen stora mängder av växthusgasen metan. Volymen är till och med större än den samlade tillgången av olja och naturgas. När nu polartrakt-ernas klimat blir varmare och varmare, riskerar alltså stora mäng-der av metan att frigöras och ytterligare spä på växthuseffekten.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – JORDKLOTET: FRÅN FYRA ÅRSTIDER TILL A1B– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Det scenario som i IPCC:s senaste klimatrap-port (2007) kallas för A1B, utgår ifrån att jor-dens befolkning fortsätter att öka rejält fram till mitten av detta århundrade. Att världs-ekonomin växer kraftigt och att det råder jämn fördelning mellan alla energikällor. I så fall kan vi, fram till år 2100, förvänta oss att:

– Havsvattnet kommer att stiga med 28 – 43 centimeter.

– Norra Europa får mer nederbörd, medan Medelhavsregionens regnmängd kommer att minska med en femtedel.

– De havsströmmar, däribland golfström-men, som pumpar värme mot polerna kom-mer att minska med 25 procent.

– Större delen av Arktis kommer inom 50 år att vara isfritt under sommaren.

12

Flyget är i dagsläget ansvarigt för ungefär 3 procent av dessa. Sam tidigt är fl ygresor det mest koldioxid intensiva sättet att förfl ytta sig på. Klimat-påverkan per person och kilometer är ungefär tre gånger så stor jämfört med att färdas i bil. Oroande är också att fl ygtrafi ken världen över förväntas växa rejält under de närmsta årtiondena.

I ett globalt perspektiv ökar också bilismen explosionsartat. År 2000 rullade 561 miljoner bilar på jordklotet. Om tre år, det vill säga 2010, spår OECD att antalet stigit till 707 miljoner.

Klimatskulden skiftar rejält från land till land. Globalt ligger snittet för ut-släpp av koldioxid på fyra ton per person och år. En siffra som vida överträf-fas av nationer som håller sig med lyxen av en västerländsk livsstil.

1999 stod G8 länderna USA, Ryssland, Japan, Storbritannien, Kanada, Italien, Tyskland och Frankrike för nästan hälften av de globala koldioxid-utsläppen.

USA:s, Kanadas och Australiens koldioxidutsläpp når i snitt ca 20 ton per person och år. I Sverige är motsvarande siffra 6 ton, vilket placerar oss på 36:e plats bland världens koldioxidbovar. I u-länderna hamnar snittet på ca 2 ton koldioxid per person och år.

SÅ PÅVERKAS MÄNNISKAN AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNADet spelar ingen roll var vi bor, hur mycket pengar vi tjänar. Ingen kommer undan klimatförändringarna. Och de kommer inte bara att påverka vår eko-nomi, utan också vår fysiska och psykiska hälsa.

Nya, dyra och plågsamma utmaningar drabbar oss i takt med att jordklo-tet utsätts för fl er orkaner, översvämningar, erosioner och värmeböljor.

DYRARE & KRÅNGLIGAREFörändringarna ändrar även förutsättningarna i Sverige. Våra hus är bygg-da för ett klimat som snart inte längre existerar. När nya hus och bostads-kvarter planeras, måste den ökade risken för översvämningar och kanske även värmeböljor tas med i beräkningen.

Vår infrastruktur måste också anpassas för nya, besvärligare förhållanden. Stormar och höga vattenfl öden riskerar att slå ut elförsörjning, telefonnät och transportleder. Dessa förändringar mot tåligare system kommer att slu-ka enorma belopp.

13

SJUKDOMAR & KLÅDAI Sverige betyder fl er värmeböljor också fl er skadeinsekter. Antalet fästingar lär öka vilket leder till att fallen av borrelia blir vanligare. Allergier förväntas också öka. Och människor som lider av hjärt-, kärl- och lungsjukdomar kom-mer att få det tuffare under perioder av lång hetta.

Mänskligheten som helhet står inför gigantiska utmaningar. I takt med att klimatet i många trakter blir varmare och fuktigare, lär tropiska sjukdomar expandera norrut. Malaria, som världen över kräver miljontals liv, sprider sig till nya områden. Diarréer, undernäring och epidemier som följer på torka och andra naturkatastrofer förväntas också öka kraftigt.

KRIG & KONFLIKTERÖversvämningar förväntas globalt göra 200 miljoner människor hemlösa. Som en följd av klimatförändringarna riskerar 1/6 av jordens befolkning att stå utan dricksvatten. Vattenbristen kommer att slå särskilt hårt mot länder som är beroende av risodlingar, till exempel Nepal, Indien och Bangladesh.

Vad händer när miljontals människor saknar den kanske viktigaste grunden till liv? Risken för storskal iga konfl ikter är uppenbar. Flera av de områden som kommer att drabbas av brist på vatten lider redan nu av långvariga konfl ikter.

Jakten på friskt vatten och frisk mark riskerar också att sätta igång fl yk-tingströmmar i en tidigare ej skådad omfattning.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – VISSTE DU ATT … – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – … klimatförändringarna som ägt rum från mitten av 1970-talet till år 2000 kanha orsakat ca 150 000 dödsfall.

… en temperaturökning på två graderlär ge 210 miljoner nya fall av malaria.

… i Kalifornien dör årligen 8 000 i sjuk-domar relaterade till miljön.

… värmeböljan i Europa 2003 krävde27 000 dödsfall.

… sedan 1998 kan så många som 25 mil-

joner människor ha fl ytt från sina hem på grund av naturkatastrofer.

… 1990-talets väderrelaterade natur-katastrofer krävde ca 600 000 dödsoffer. Cyklonen i Orissa, i oktober 1999, dödade tusentals och påverkade 10 – 15 miljoner människor.

… fram till år 2100 medför klimatföränd-ringarna att jordklotet får ytterliggare80 – 90 miljoner människor som lider av svält och undernäring.

14

– – – – – – – – – – – VISSTE DU ATT …– – – – – – – – – – – DAGS ATT DRA I

NÖDBROMSENÄven om vi slutar med alla växthus-gasutsläpp idag, kommer jordens medeltemperatur ändå att stiga

kraftigt under de närmsta hundra åren. Det vi kan göra är att bromsa förfallet. Hålla utsläppen på en så-dan nivå att klimatförändringarna

inte skenar iväg ytterligare.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –SÅ PÅVERKAS DJUREN AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –Tänk dig själv att du både förlorar ditt hus och förmågan att skaffa mat. Att överleva blir svårt. I takt med klimatförändringarna drabbas många djurarter hårt när deras livsmiljöer försvinner eller förändras. De hinner helt enkelt inte anpassa sig till de nya förhållandena.

Två av fem djurarter riskerar att utrotas som följd av klimatförändring-arna. Inte bara skönhet och mångfald går förlorad, utan också liv och existenser som renar luft och vatten, som ingår i samma komplexa och känsliga system som vi. För varje art som försvinner plockar vi bort en bit av förutsättningarna för oss själva att överleva. Och riktigt exakt vilken del eller vilken nivå som blir avgörande för att ett helt ekologiskt system – inklusive oss själva – brakar samman, vet ingen.

… det räcker med två graders höjning av jordens medeltempe-ratur för att 10 000-tals växt- och djurarter på land ska utrotas.

… inom ett århundrade kan en tredjedel av den naturliga lev-nads miljön för djur och växter ha försvunnit som följd av klimatför-ändringar.

… allra mest hotad är den bio-logiska mångfalden i de tropiska delarna av Anderna, sydvästra Australien och södra spetsen av Sydafrika.

15

– – – – – – – – – – – – – – – – – –SÅ PÅVERKAS NATUREN AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA– – – – – – – – – – – – – – – – – – Isar och glaciärer smälter. Öknar och ofruktbar mark breder ut sig. Golfström-men bromsas upp. Skog och grönska försvinner. Och jordklotet blir inte bara en tråkigare, utan också ogästvänlig are och svårare plats att överleva på.

16

HOS OSS I NORRKlimatförändringarna är som störst på det norra halvklotet. Förutsättning-arna för olika naturtyper är på väg att förändras radikalt. I takt med att temperaturen ökar, kommer den sydsvenska granskogen att befi nna sig i fel växtzon och riskerar till och med att slås ut. Även de svenska fjällen ligger i faro zonen eftersom trädgränsen successivt drar sig uppåt och kalfjällen förbuskas och växer igen.

HOS VÄRLDEN I ÖVRIGTPerioder av sträng torka kommer att slå skoningslöst mot delar av Afrika. Vissa områden blir extremt ogästvänliga, kanske till och med obrukbara. Öknarna breder ut sig och kommer till exempel även att stjäla mark i Spanien och hota Medelhavsregionen. En tredjedel av världens skogar är hotade och kan kom-ma att försvinna redan under detta århundrade. Jordklotets isar är också på upphällningen. Alperna beräknas exempelvis stå helt utan glaciärer år 2050.

VAD HÄNDER MED GRÖNLANDSISEN?Om klimatuppvärmningen landar på mellan 1,9 – 4,6 grader, smälter hela Grönlandsisen inom några tusen år. I så fall höjs havsytans nivå med sju meter och enorma ytor ställs under vatten.

17

VILKET PRIS FÅR VI BETALA?Att förstöra jordklotet är inte bara dumt, utan också dyrt. Sternrapporten, sammanställd av Världsbankens förre chefsekonom Nicholas Stern, visar att klimatförändringarna kan krympa den globala ekonomin med en femtedel.

Om inte världens länder tar krafttag nu, kan notan år 2050 vara uppe i ofatt-bara 51 biljoner kr. En summa som ungefär motsvarar utgifterna för något av de båda världskrigen eller 1930-talets svåra ekonomiska depression.

Dessutom, mycket av det som går förlorat i form av djur- och växtarter och naturfenomen saknar förstås prislapp och är borta för alltid.

VAD KOMMER ATT HÄNDA MED SVERIGE?Sverige krymper. Kebnekaise tappar höjd i takt med att isar och glaciärer smälter. I motsatt ände av landet nöter erosion på den sydskånska kusten.

Om inget görs för att hejda den pågående uppvärmningen, kommer Syd-sverige om hundra år att ha centraleuropeiskt klimat, medan Norrland vä-derleksmässigt närmar sig Skåne.

Skönt tycker kanske du och ser fram emot att kasta snöskyffeln och istället hoppas på solmogna druvklasar i trädgården. Men förvandlingen kommer inte bara med stigande temperaturer, utan också med ett knippe bittra biverkningar: Vintrarna lär bli snöfattiga, blöta och blåsiga, helt enkelt gråare och tristare.

Generellt förväntas årsnederbörden öka med upp till 25 procent, även om fördelningen är ojämn. Vissa delar av landet, främst östra Götaland och östra Svealand, riskerar perioder av torka och vattenbrist. Sydöstra Sverige får under sommarhalvåret vänja sig vid den oattraktiva kombinationen av torka och plötsliga och mycket kraftiga skyfall som förutom översvämningar lär leda till stor skada för jordbruket.

Västsverige blir blötast. Översvämningar ställer inte bara till med vattenfyllda källare och avstängda vägar och järnvägar, utan hotar också dagvattenled-ningar och avloppsreningsverk. Med andra ord hotas även vårt dricksvatten.

VISSTE DU ATT … … prislappen för om vi omedelbart skulle minska alla utsläpp är, en-ligt Sternrapporten, 1 procent av alla länders sammanlagda BNP.… naturkatastroferna år 2003 kostade 58 miljarder US-dollar.… om Mälaren och Vänern drabbas av befarade översvämningar slutar notan på minst 14 miljarder kr.

18

… MED DEN SVENSKA SKOGEN?Inom 80 år riskerar södra Sveriges granar att befi nna sig i fel växtzon och kommer att växa fortare i takt med varmare klimat. Det kan betyda kraftigt ökad avkastning, men också att träden växer för fort, får rotröta och lätt blåser omkull i samband med hårda vindar.

Fler stormar och orkaner är för övrigt ytterligare en effekt av klimat-förändringarna. För det svenska skogsbruket är det dessutom olyckligt att insektsangreppen förväntas öka.

Tillsammans bidrar de negativa förändringarna till att hela den svenska barrskogen kan komma att slås ut. Om några hundra år fi nns naturlig gran förmodligen bara längst upp i nordligaste Sverige.

Eken förväntas avancera norrut och beräknas inom 50 år ha sin nord-gräns kring Umeå, medan bok hänger med upp till Mälardalen.

… MED DET SVENSKA JORDBRUKET?Det svenska jordbruket skulle aningen förhastat kunna utnämnas till klimatför-ändringarnas vinnare. Ett varmare klimat innebär längre växtperioder och bättre avkastning. År 2100 kan skördarna faktiskt ha ökat med 20 procent.

Men oönskade bieffekter följer också med när temperaturerna stiger. Sky-fall och stormar som förstör grödorna blir vanligare. Risken för sjukdomar, bakterier och insekter ökar också.

… MED DE SVENSKA FJÄLLEN?Ett Norrland utan fjäll, ja kanske, om inte utvecklingen hejdas. Som en följd av stigande temperaturer har trädgränsen under de senaste 40 åren förskju-tits uppåt med 20 meter. Och avancemanget fortsätter.

Kalfjällen i framför allt Dalarna, Härjedalen och delar av Jämtland löper risk att växa igen. Flera djurarter, till exempel fjällräv, lär försvinna i takt med att livsmiljöerna utarmas.

… MED VÅRA HAV?Östersjön får inte bara högre vattentemperatur, utan också minskad salthalt. Södra Östersjön riskerar att få promillehalten halverad. Det betyder sämre förutsättningar för strömming, lax och torsk. Blåmussla, blåstång och skarpsill riskerar att försvinna. Och försvinner blåmusslan hotas även ejdern. Däremot gynnar Östersjöns höjda vattentemperatur abborre, mört, gädda och gös. Största förändringen i våra svenska västerhav lär bli tillskottet av nya, sydliga-re fi sk- och skaldjursarter som vandrar in i takt med att vattnen blir varmare.

19

… MED DEN SVENSKA VINTERN?Redan om 35 år kan vintrarna, jämfört med idag, bli upp till tre grader varmare. Snö blir allt ovanligare. Stora delar av Östersjön kommer att vara isfria. Perioder med regn och blåst blir vanligare. Vasaloppet och långfärds-skridskor i skärgården lär ligga i farozonen.

… MED DEN SVENSKA SOMMAREN?Långa värmeböljor låter kanske behagligt. Men dessa lär nå oss i sällskap av mycket som är oönskat. Stigande vattentemperaturer uppskattas av gif-tiga alger och bakterier. Mögel, pollen och kvalster lär öka och med dem risken för allergier. Människor som lider av hjärt-, kärl- och lungsjukdomar får det jobbigt under värmeböljorna.

Visste du att …… under perioden 1991 – 2005 har medeltemperaturen ökat i Sverige. Snittet för hela landet är 0,9 grader, medan ökningen i Mellansverige och längs Norr-landskusten är 1 grad.

Visste du att …… i Sverige avancerar klimat- och växtzonerna norrut med en hastig-het av ungefär en mil om året.

Visste du att …… år 2100 bedöms den svenska medeltemperaturen ha ökat mel-lan 2,5 – 4,5 grader.

Visste du att …… nederbörden har också ökat i stora delar av Sverige.

I vissa områden med15 – 20 procent. Minsk-ning av nederbörd märks bara i östra Svealand och på Gotska Sandön.

Visste du att …… Kebnekaises topp mäter numera 2 015 meter över havet. Det är 15 meter lägre än vid slutet av 1990-talet.

20

JÄMTLANDRisk för jordskred och ras i Indals älvens dalgång norr om Hammarstand.

MÄLARREGIONENRisk för svåra översvämningar. Vid en så kallad 100-årsnivå, maxnivån som vattnet når ungefär en gång vart hundrade år, drabbas 840 000 kvadratmeter, både bebyggda områden och jordbruksmark. I Stockholmsregionen påverkas avlopp, industrier, vattenförsörjning, elnät och tele- och datatrafi k. Högriskområden, som kan hamna under vatten, är Tegelbacken, Gamla stans tunnelbanestation och Norr Mälarstrand.

VÄNERN OCH VÄRMLANDVänerns vatten kan komma att stiga med upp till en meter. I så fall hotas bostadsområden i Karlstad, Lidköping och Vänersborg. Översväm-ningsrisken är också stor vid Byälven och Glafs-fjorden. Dessutom ökad risk för jordskred, ras och erosion i Klarälvsdalen.

HALLAND OCH VÄSTERGÖTLANDGöteborg får problem när stormar och kraftiga vindar pressar upp vattenståndet i Göta Älv. Sto-ra delar av centrum ligger nära havsytans nivå. Översvämningar kan slå ut elförsörjning och transportnät. Risk för jordskred och översväm-ningar i Viskans och Ätrans dalgångar liksom i Götaälvdalen.

SKÅNESkanör och Falsterbo ligger bara någon meter över havsytans medelnivå. Omfattande över-svämningar kan drabba Falsterbohalvön vid ex-tremt högvatten. Den skånska sydkusten ligger i farozonen för ökad erosion.

RISKOMRÅDEN I SVERIGE

21

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – SVERIGE OCH GOLFSTRÖMMEN– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Golfströmmen fungerar som en värmepump mot Skandinavien.

Den som sett fi lmen The Day after tomorrow har redan skräckscenariot klart för sig: Att Atlantströmmarna ska strypas och lämna oss i ett så uselt klimat att det blir omöjligt att leva här.

Ett sådant scenario tycks lyckligtvis avläg-set inom rimlig tid. Men rapporter visar att Golfströmmen, som följd av klimatföränd-ringar, verkligen avmattats.

Om den globala uppvärmningen pågår i nuvarande takt kan golfströmmen brom-sas med upp till 25 procent. Trots detta blir Skandinavien totalt sett ändå varmare ef-tersom den globala uppvärmningen är så kraftfull. Samtidigt fi nns brasklappar: Om våra utsläpp ökar och uppvärmningen ske-nar iväg, skulle golfströmmen kunna kollap-sa. Och i så fall är the Day after tomorrow i värsta fall inte längre någon morgondag.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – VAD HÄNDER NÄR HAVSYTAN STIGER?– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – • Havet stiger snabbare än vad det gjort på tusentals år. Just nu smälter Arktis isar och världens glaciärer. Eftersom varmt vatten dessutom tar större plats än kallt vatten, är läget klart problematiskt.

• FN:s klimatpanel, IPCC, förutspår att havs-ytan fram till år 2100 kommer att stiga med 10 – 77 centimeter.

• Stora ytor av Holland och andra låglänta områden i Västeuropa riskerar att gå förlo-rade.

• Bangladesh förlorar land som är hem åt miljontals människor.

• Hela nationer riskerar att försvinna. Ö- nationer i Indiska oceanen och Stilla havet är

redan drabbade. Maldiverna, Tuvalu och Fiji-öarna skulle på sikt kunna slukas av vattnet.

• Det tätt befolkade Nildeltat ligger i faro-zonen.

• Stormar och översvämningar kommer att slå hårt mot Sveriges kuster.

22

VISSTE DU ATT …… havsytans stigningstakt ökar.

VISSTE DU ATT …… temperaturen i Arktis har under de senaste årtiondena ökatdubbelt så mycket som i övriga världen.

VISSTE DU ATT …… mellan 1961–2003 har världshaven stigit med nästan åtta centimeter.

VISSTE DU ATT …… tjockleken på Arktis sommarisar har minskat med 40 procent.

VISSTE DU ATT …… mer än hälften av jordens befolkning lever inom sex mil från havet.

VISSTE DU ATT …… under 1900-talet har havsytan stigit med 10 – 20 centimeter.

23

VAD HÄNDER NÄR GLACIÄRERNA SMÄLTER?På jordklotet fi nns ungefär 160 000 glaciärer. Många krymper. Åtskilliga är till och med på väg att försvinna helt. Alperna kan i princip vara utan glaciä-rer redan inom 50 år. För Afrikas högsta topp, Kilimanjaro är motsvarande prognos bara något årtionde.

Sedan 1960-talet har världens högsta bergskedja Himalaya tappat 1/5 av sina glaciärer. Det betyder inte bara att ovärderlig skönhet går förlorad. I fl era av Sydasiens extremt tätbefolkade områden står glaciärernas avrin-ning för både dricksvatten och förutsättningarna att odla ris.

I ett kort perspektiv kommer de smältande glaciärernas vattenmassor att or-saka jordskred. Bördiga jordlager kommer att spolas bort, slam täppa igen fl oderna och orsaka översvämningar.

I ett längre perspektiv, då glaciärerna helt försvunnit, hotas miljontals människor av svält och torka. Stora områden riskerar att bli obrukbara och stå inför en ekologisk katastrof med utrotade djurarter och försvunnen växt-lighet. Bristen på vatten ökar också risken för väpnade konfl ikter.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – VAD HÄNDER NÄR NEDERBÖRDEN ÖKAR … … OCH MINSKAR?– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – • Som en följd av klimatförändringarna kommer det generellt att regna mer där det redan regnar mycket. Och mindre i områ-den där det redan råder torka.

• Nordeuropa kan förvänta sig större neder-bördsmängder och ökad risk för översväm-ningar. På många andra platser blir bristen på vatten en ödesfråga. Öknar och ofrukt-bara områden kommer att få ökat fotfäste inte bara i Afrika utan också i till exempel Spanien.

• Kraftigt ökad nederbörd har uppmätts i de östra delarna av Nord- och Sydamerika, Nordeuropa och norra Asien och Central-asien.

• För Medelhavsregionen betyder torkan sterilare landskap, minskade skördar och minskad attraktionskraft på turister. I tropi-kerna riskerar länder att bli ofruktbara, kan-ske till och med obeboeliga. Ett scenario, som om det blir verklighet, kan sätta igång enorma fl yktingströmmar av okänd skala.

• Torka har drabbat Medelhavsområdet, de-lar av Sydasien, södra Afrika och Sahel-re-gionen, det vill säga den övergångszon mel-lan Sahara och savann som sträcker sig tvärs över kontinenten från Senegal till Sudan.

• Sedan 1970-talet har förvärrad och allt längre perioder av torka drabbat allt större områden.

24

DET SOM LÅTER SOM HOPPLÖST ÄR LÅNGT IFRÅN SÅ.SEX PUNKTER SOM INGER HOPP:

FN har antagit klimatkonven-

tionen. Ramarna för internatio-

nella åtgärder fi nns.

Medvetenheten har ökat. Klimatfrå-

gan har hamnat högt på agendan

bland världens ledare, lokala politiker,

i media och bland vanliga människor.

Problemet är känt och viljan fi nns.

Vi måste hushålla mer med resur-

serna, dra ner på tempot och ändra

vårt sätt att leva. Men ett lugnare och

miljövänligare liv behöver inte betyda

sämre livskvalitet. Snarare tvärtom.

25

Utmaningarna är stora, men det fi nns

också möjligheter. Erkända forskare

har visat att det fi nns möjligheter

att klara av mycket hårda koldioxid-

begränsningar samtidigt som välfär-

den kan öka i såväl Sverige som i

resten av världen.

Flera storföretag börjar en-

gagera sig i klimathotet.

Vi har kunskap. Kunskapen om klimatföränd-

ringar och jorden som ett ekologiskt system är

större än någonsin. Världen över arbetar fors-

kare för lösningar. Biologer och zoologer får allt

större vetskap om den biologiska mångfalden.