klockan 17:00. Majoriteten har förmöte i Nicander och ... · -Förutsättningar analys bilaga konsekvensbeskrivning.-Miljö, lokaler, utrustning. Rektor arbetar i kärnverksamheten

KALLELSE

Utbildningskontoret

2020-03-17 1/2

Barn- och utbildningsnämnden

Tid: 2020-03-24 kl. 18:00 Plats: Gyllenhjelm, Kommunhuset Strängnäs

Majoriteten har förmöte i Nicander och oppositionen i Lagmannen från klockan 17:00.

Föredragningslista

Allmänhetens frågestund (i förekommande fall)Mötets öppnandeUppropVal av justerare

Ärende Beteckning

1. Föredragningslista, anmälan av övriga frågor

2. Öppet sammanträde

3. Tillsyn gentemot fristående förskolor 2019, information

BUN/2019:529 Bilaga

4. Regler gällande skolskjuts, revidering

BUN/2020:16 Bilaga

5. Program för Strängnäs kommuns arbete enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, remissvar

BUN/2020:37 Bilaga

6. Delegationsordning för barn- och utbildningsnämnden, revidering

BUN/2020:18 Bilaga

7. Verksamhetschef för elevhälsan medicinska insats

BUN/2020:135 Bilaga

8. Work shop om barn- och utbildningsnämndens framtida planering

9. Information från kontaktpolitiker

10. Övriga frågor

2/2

Ärende Beteckning

11. Information från utbildningschef

12. Information från ordförande

13. Ärendebalanslista

14. Delegationsbeslut

15. Meddelandeärenden

Maria Ehrnfelt Jessica SundqvistOrdförande Sekreterare

Utbildningskontoret Dnr BUN/2019:529-644 2020-01-13 Administration

1/12

Strängnäs kommunNygatan 10645 80 Strängnäs

Tel 0152-291 00Fax 0152-290 00

[email protected]

Bankgiro 621-6907

HandläggareCarina Segerbäck Tel. 0152-293 51


Tillsyn gentemot fristående förskolor i Strängnäs kommun 2019

Strängnäs kommun är tillsynsmyndighet för enskilt driven pedagogisk omsorg och fristående förskolor och utövar årligen tillsynsbesök i dessa verksamheter. Kommunens tillsynsansvar regleras i skollagens 26 kap.

Naturförskolan Vikingen ABCarola Östlund [email protected]

Nyckeltal:

1. Upptagningsområde Hela Strängnäs

2. Antal avdelningar 2

3. Antal barn 1–2 år 8

4. Antal barn 3–5 år 13

5. Antal personal/årsarbetare 6

6. Varav leg. förskollärare 1

7. Budget

8. Nyckeltal: barn/årsarbetare 4,1 (inkl ledarskap, administration, vaktmästeri,

kök mm)

9. Öppettider 6.45-17

Analys av förskolans förutsättningar:

-SKA

-Barngruppernas sammansättning och storlek.

-Förutsättningar analys bilaga konsekvensbeskrivning.

-Miljö, lokaler, utrustning.

Rektor arbetar i kärnverksamheten. Det leder till

stor inblick och förståelse för behoven samt snabb

beslutsordning.

2 avdelningar växelvis ute och inne. 1–3 år, 4-5 år

Liten personlig förskola med upparbetat gott rykte.

Stabil personalgrupp med låg sjukfrånvaro. Trygga

barn och nöjda föräldrar.

Fantastisk utemiljö. Inomhusmiljön god men i

minsta laget. Saknar personalutrymmen och

kontor

Analys av barngruppernas sammansättning och

storlek:

(vid större bör barnkonsekvensanalys genomföras)

22 barn uppdelade i tre grupper som under större

delen av dagen växelvis är inomhus resp utomhus.

Igelkottar – 2 personal + resurs = 1 avd

Rävar – 1 personal, Björnar – 1 personal = 1 avd.

mailto:[email protected]

2/12

Förskolan VäxthusetHelena Dyrén [email protected]

Nyckeltal:

Upptagningsområde Centrala staden , Löt , Malmby , Vansö , Ärla, Arnö

Antal avdelningar 1

Antal barn 1–2 år 8


Antal personal/årsarbetare 7/5,7

Varav leg. förskollärare 2

Budget 3,4

Nyckeltal: barn/årsarbetare 5,2

Öppettider 7–17,30 ca varierande


-SKA




SKA- utvecklas hela tiden och förbättras.

Barngruppen-många barn med långa dagar=hårt

tryck på pedagogerna

Förutsättningar-generellt bo peng låg i jämförelse

med andra kommuner.

Miljö, lokaler, utrustning-bra


storlek:


Lokalen rymmer inte hur många barn som helst.

Annars är sammansättningen efter vilka barn vi

haft i kö. Just nu en bra blandning. Stor grupp 3

åringar.

Montessoriförskolan i SträngnäsKristina Carell, [email protected]

Nyckeltal:

Upptagningsområde Strängnäs Kommun

Antal avdelningar 8



Antal personal/årsarbetare 23 personal/20 årsarbetare

Varav leg. förskollärare 11 (8)

Budget 13 980 000

Nyckeltal: barn/årsarbetare 7,2 barn/årsarbetare

Öppettider Inom ramen 06:00-17:30


-SKA


Förskolan Pärlan har plats för 144 barn.

Förskolan har åtta avdelningar som ligger i

bottenvåningen fördelade på fyra plus fyra



3/12



avdelningar med varsin utegård.

Arbetet styrs av Läroplanen för förskolan och vår

metod är Montessoripedagogiken.

Det Systematiska Kvalitetsarbetet utgår i hela

verksamheten under året utifrån punkterna:

Montessoripedagogik

Lärmiljö

Ledning och styrning

Eget ansvar

Lära av varandra

Normer och värden


storlek:


1–3 årsgrupper: 10 barn per avdelning

(4 avdelningar)

3–5 årsgrupper: 26 barn per avdelning

(4 avdelningar)

Montessoriförskolan i Mariefred Katarina Hultman [email protected]

Nyckeltal:

Upptagningsområde Mariefred

Antal avdelningar 3



Antal personal/årsarbetare 7/6


Budget


Öppettider Varierar 6.30 - 7.00 – 17.00


-SKA




Ojämn tillgång på barn under året bidrar till sämre

ekonomi.

En grupp för yngsta barnen 1-3år

En grupp för äldre barn 3–5 år

Förskolans lokaler och utrustning fungerar

tillfredsställande. Åtgärdas vid behov.


storlek:


Vi tappar många barn både 4 och 5-åringar till

Gripsholms skolan vilket medför att barngruppen

går ner i åldrarna. Fler småbarn söker plats.

Åtgärder har man vidtagit sedan enkätresultat? Resultatet har blivit att förskolan från hösten 2019

har öppnat en grupp till för yngre barn men inte

utökat barnantalet.


4/12

Olowsgården förskolaSuzanne Olow rektor [email protected]

Allmän beskrivning av förskolan En mysig förskola i villa som ligger nära till natur och

de centrala delarna av Strängnäs.

Syskonavdelning 1–6 år.

Upptagningsområde Olowsgården.

Antal avdelningar 1

Antal barn 1-2 år HT 2018: 9 st. VT 2019: 12 st.

Antal barn 3-5 år HT 2018: 17 st. VT 2019: 17 st.

Antal personal/årsarbetare Ca 3,80. (+ 0,75% i köket).


Budget

Nyckeltal: barn/årsarbetare Medianen, ca: 7.

Öppettider 7.30-17.00. (Det är behovet).


-SKA

-Barngruppens sammansättning och storlek.

-Förutsättningar analys bilaga

konsekvensbeskrivning.


Våra planeringar, reflektioner, analyser genomsyrar

vårt arbete med barnet/barnens utveckling och

lärande i vår undervisning och vårt pedagogiska

synsätt. (Enligt Förskolans Läroplan).

Gruppens sammansättning är i det stora hela bra.

Förskolan ligger i ett bra område med närhet till skog,

idrottsplats och centrum (Biblioteket, Domkyrkan,

Väderkvarnen osv.). Lokalerna är bra avvägda för vår

ålderssammansättning (1–6 år), där vi lätt kan dela

barnen efter deras behov och önskemål.

Analys av barngruppernas sammansättning

och storlek:


En bra åldersfördelning samt könsfördelning.

Åtgärder har man vidtagit sedan

enkätresultat?

Vi har ingen enkätundersökning. Vi gör istället en

utvärdering tillsammans, gällande verksamheten och

dess behov.

Smultronstället förskolaMonica Axén [email protected]

Allmän beskrivning av förskolan En förskola som ligger på Tosterö i Sundby park 34

barn inskrivna 10 personal.

Upptagningsområde Tosterö Strängnäs innerstad

Antal avdelningar 2





5/12

Antal personal/årsarbetare 10/7,6


Budget 4,1


Öppettider 6.30-17.00 just nu

Analys av förskolans förutsättningar En populär förskola, den ligger fint i Sundbypark med

närhet till skog äng och vatten. Fina promenadställe

som utforskar dagligen. Vår arbetsmiljö både inne

och ute är väl genomtänkta efter barnets intresse. Vi

har många barn i vår kö och intresset är stort att få ha

sitt barn på Smultronstället.


och storlek


Vi har 34 barn inskrivna på två avdelningar, 20 barn

på den stora avdelningen och 14 på den som är lite

mindre. Vi behöver få till en avdelning till för att

kunna lyfta bort treåringarna från

småbarnsavdelningen.

Särskilda händelser under året Under året har vi haft många personal sjuka så vi har

gått kort om personal nästan hela tiden. Fantastisk

personal som ställer upp för varandra men ohållbart i

längden att aldrig veta sitt schema. Vi har behövts

göra om schemat nästan varje vecka och de är

ohållbart.

Stugans privata förskolaMarie Cederwall [email protected]

Allmän beskrivning av förskolan

Upptagningsområde Hela kommunen

Antal avdelningar 3

Antal barn 1-2 år 14,58

Antal barn 3-5 år 22,25

Antal personal/årsarbetare 7,73


Budget 4 891 132


Öppettider 6.00-17.45

Analys av förskolans förutsättningar Lokaler

Vi har stora fina lokaler som vi har fräschat upp

under sommaren 2019. De ger oss möjlighet till en

bra inomhusverksamhet. Vi har gott om plats på alla


6/12

avdelningar och kan skapa rum i rummen. Vi har

planer på att flytta kontoret som är beläget inne på

fjärilen så att man får ett rum till. Detta för att vid

behov kunna utöka den minsta barngruppen.

Geografiskt

Förskolan ligger bra till geografiskt. Nära till skog och

mark. Många boende i närområdet Sundby, Tosterö,

Sanda och Aspö. Vi har flera skolor alldeles intill

vilket vi tycker är bra då det för många blir ett

naturligt val att sätta sitt barn på någon av dessa

skolor när de slutar hos oss. Det är enklare för oss att

ha ett samarbete med skolan vid övergången till

förskoleklass. Det är även många som söker sig till oss

för att de vill att deras barn ska gå på någon av

skolorna i närheten.

Utemiljö

Vi har en stor och fin gård som hela tiden är under

utveckling. Barnen har stor plats att leka och sprida ut

sig på.

Närmiljö

Vi har en fantastisk närmiljö med både skog, vatten

och äng. Vi har också en grillplats med vindskydd och

koja inte långt från våra lokaler. Det är vi väldigt

tacksamma för då det ger oss stora möjligheter i vårt

pedagogiska arbete.

Personaltäthet

Vi har en hög personaltäthet med allt positivt som det

medföljer.

Barngrupper

Vi håller små barngrupper vilket ger trygga barn.

Barnens tider

Vi har anpassat våra öppettider efter föräldrarnas

behov vilket har gjort att vi kommer behöva utöka

barngruppen med 2-3 barn.


och storlek

(vid större bör barnkonsekvens analys genomföras)

Vi har tre avdelningar. Två av dessa är numera

småbarnsavdelningar. Vi delar barnen efter ålder och

mognad. På den minsta avdelningen är barnen 1-3 år

och där har vi 10-12 barn. På mellanavdelningen är de

2-4 år, där har vi 10-12 barn. På storbarnsavdelningen

7/12

har vi haft i snitt 16–17 barn. Men vi kommer att

behöva utöka barngrupperna pga. ökade öppettider.

Genom att dela dem på detta sätt tycker vi att vi har

bra möjligheter att se till det enskilda barnets behov.

Särskilda händelser under året Föräldramöte på ht avdelningsvis

Fixardag med föräldrar

Pyjamasparty

Leksaksdag varje månad

Global skräpplockardag

Förskolans dag där hela förskolan blev hembjudna av

en av familjerna på förskolan. Dagen firades där och

barnen fick rida på ponnys och leka vattenkrig. Vi

grillade hamburgare till lunch och vi alla hade en

trevlig dag tillsammans.

Sommarfest/25årsjubileum

Poolparty hos en av familjerna på förskolan

Nobellunch

Luciafirande utomhus

Jullunch

Påsklunch

Utbildning för personal om digitalisering

Förskolans rikskonferens i november

Ängshyddans förskolaAnnika Fhurong-Eriksson [email protected]

Nyckeltal:

Upptagningsområde Mariefred och dess närområde

Antal avdelningar 1



Antal personal/årsarbetare 4 heltidsanställda

Varav leg. förskollärare 2 förskollärare

Budget Visas på mötet

Nyckeltal: barn/årsarbetare 6 barn/årsarbetare

Öppettider 7.00-17.00 ( efter barens behov)


-SKA




Se Swat-bilaga

Vi har omarbetat det systematiska kvalitetsarbetet

under året och kommer att utveckla det mer under

det kommande året. ( Titta på vår tavla på besöket)

Vi upplever att vår innemiljö är relativt bra blir lite

utmaningar nu när vi gör om verksamheten till tre


8/12

avdelningar då vi skulle behöva fler toaletter och

handfat. Lokalen är sliten och skulle behöva rustas

upp av SBAB. Utemiljön är väldigt bra med olika

saker för barnen att aktivera sig med. Tyvärr blev

de tvungna att ta bort våra klätterträd.


storlek:


Vi har kunnat behålla samma storlek på

barngruppen och inte behövt utöka barnantalet.

För tillfället är fördelningen bland de olika

åldrarna inte optimal då vi har många små barn

vilket gör att de kräver väldigt mycket av

personalen. Vi har det här året gjort tre

avdelningar då vi har sett att alla barn inte får sina

behov tillgodosedda då vi hade alla barn

tillsammans i en grupp.

Gripsholms förskolaEmma Viklund tf. [email protected]

Nyckeltal:

Upptagningsområde Kösystem

Antal avdelningar 4


Antal barn 3–5 år 96 (48st 4-åringar och 48st 5-åringar)

Antal personal/årsarbetare 13

Varav leg. förskollärare 1 (3)

Budget

Nyckeltal: barn/årsarbetare 8



-SKA




Förskolan har goda förutsättningar att fortsätta på

det arbete som man har påbörjat. Förskolan har

under hösten fått nya lokaler. De nya lokalerna är

anpassade för förskoleverksamhet.


9/12


storlek:


Förskolan består av 4 grupper med 24 barn i varje,

2 st. grupper med 4-åringar och 2 st. grupper med

5-åringar. Vi jobbar 3 pedagoger per grupp.

Grupperna delas sedan i mindre grupper vid

aktivitet, övergångar och måltider.

Åtgärder har man vidtagit sedan enkätresultat?

Vårfruberga förskola och skolaMonica Aspe [email protected]

Nyckeltal:

Upptagningsområde Förskolan är belägen ca en mil utanför Strängnäs tätort.

Upptagningsområdet för Vårfruberga friskola är att den ligger

inom typisk landsbygd. Tillgång till naturen finns runt knuten,

lärorummet flyttas regelbundet ut till skolgård och skogen.

Antal avdelningar 4

Antal barn 1-2 år 13

Antal barn 3-5 år 46

Antal personal/årsarbetare 9


Budget




-SKA

-Barngruppernas sammansättning och

storlek.

-Förutsättningar analys bilaga

konsekvensbeskrivning.


SKA - På fredagar träffas rektor och en pedagog från varje

avdelning och har SKA möte, tillsammans går vi igenom

planeringsprocesser samt:

• Förankring i kursplanens syfte

• Innehåll

• Konkretisering av mål

• Arbetsformer

• Bedömning

• Dokumentation, Analys

Barngruppernas sammansättning och storlek.

1 – 2 år 3 år 4 år 5 år

14 13 15 18

3 100% bsk 1 100% bsk,

1 100% fsk

2 100% bsk 2 100% bsk


10/12

Vi har mycket bra fysiska lärmiljöer, med tillgång till digitala

verktyg som stödjer, förstärker och utvecklar undervisningen.

Lokalerna är väl anpassade för att främja en kvalitativt god

undervisning och ett inkluderande förhållningssätt. Vi har

tillgång till skogen, idrottshall och ett bibliotek under

uppbyggnad. Viktiga faktorer i vårt arbete är ett hållbart och

tydligt ledarskap och ett gott stöd till medarbetarna, samt

samarbete mellan olika yrkesgrupper och verksamheter. Rektor

möter förskolan varje dag, vi har tavelmöte och SKA möte. Vi

har inlett ett kollegialt samarbete med Näshulta friskola, där

förskolan ska få möta deras förskola i ett kollegialt lärande,

2020 prioriteras ett samarbete med våra profiler rörelse och

natur. Arbetet på våra avdelningar sker på vetenskaplig grund

och med god framförhållning, planering och uppföljning vilket

gör att alla medarbetare är väl förtrogna med verksamhetens

mål och viljeinriktning. Vi har väl anpassade lokaler, kvalitativ

god undervisning och moderna digitala hjälpmedel som utgör

ett reellt stöd för att skapa en undervisning av hög kvalitet. En

medveten satsning på samverkan mellan våra skolformer,

närsamhället, andra verksamheter, barnskötare utbildning APL,

näringsliv och samarbetspartners och ett tydligt fokus på

hållbarhetsfrågor skapar trivsel, engagemang, inkluderande

förhållningssätt och lust att lära och utvecklas. Vi har en

utmaning på förskolan att nå en högre andel behöriga

förskolelärare för att nå ännu högre kunskapsresultat. Trots låg

del av förskollärare så ser jag att pedagogerna känner att de har

möjlighet att utvecklas, samtidigt som de är trygga i en

gemensam struktur och värdegrund. Jag ser en helt annan

frisknärvaro på den här förskolan, vi har en mycket god

arbetsmiljö. Våra medarbetare trivs och är goda, stolta

ambassadörer för Vårfruberga.

Analys av barngruppernas

sammansättning och storlek:

(vid större bör barnkonsekvensanalys

genomföras)

Just nu har vi en jämn tillströmning av barn inför 2020

TillsynDet är kommunen där verksamheten bedrivs som beslutar att godkänna en enskild som huvudman för förskola. En kommun har tillsyn över förskolor vars huvudman kommunen har godkänt som huvudman. I 26 kap. skollagen (2010:800) föreskrivs att det med tillsyn avses en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om

11/12

åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen. Kommunens tillsyn för förskolor omfattar dock inte 6 kap. i skollagen. För de fall kommunen vid tillsynen av den fristående förskolan finner att förskolan inte uppfyller kraven för godkännande som huvudman kan kommunen besluta att huvudmannen ska få ett föreläggande eller anmärkning. För de fall missförhållandet är allvarligt kan kommunen även besluta att återkalla sitt godkännande eller utfärda ett tillfälligt verksamhetsförbud.

Kommunen utför tillsyn över fristående förskolor årligen. Inför besöket redogör varje fristående verksamhet för det systematiska kvalitetsarbetet i en kvalitetmall som sänds till Utbildningskontoret innan besöket. Vid tillsynsbesöket inspekteras även miljön inne och ute samt hur verksamheten följer gällande styrdokument. Besöket dokumenteras genom minnesanteckningar som bevaras hos inspekterande tjänsteman.

Vid inspektionen har följande frågor tagits upp:o Huvudmano Antal avdelningar samt åldersfördelningo Barn per avdelning o Legitimerade förskollärareo Öppethållandetider (tillgänglighet)o Systematiskt kvalitetsarbete (SKA)o Måltider

Varje fristående förskola har beslut med bedömningen och återkopplingen av tillsynen. Den årliga inspektionen slutfördes i december 2019 och samtliga fristående förskolor är godkända. Bedömningen är att det vid besöket har konstaterats att förskolorna har en hög eller god kvalitet.

Sedan 2019 har också kommunen tillsyn över att enskilda som godkänts av kommunen fortlöpande uppfyller kraven i ägar- och ledningskretsen (2 kap. 5 och 5 b §§ skollagen). Det innebär att de fristående huvudmännen under eller inför tillsynen måste redovisa att följande kunskaper finns i ägar- och ledningskretsen:

o om skollagstiftningo om arbetsrätto om arbetsmiljöo om ekonomi i den associationsform som verksamheten bedrivs i.

Kommunen ska också granska att de fristående aktörerna har ekonomiska förutsättningar för verksamheten. Årsredovisning eller årsbokslut har därför lämnats in i samband med tillsynen. I tillsynen görs också en lämplighetsbedömning av varje person i ägar- och ledningskretsen.

12/12

Det har inte framkommit annat än att huvudmännen har de insikter och kunskaper som krävs för verksamheten. Det har heller inte framkommit annat än att huvudmännen uppfyller författningarnas krav gällande ekonomiska förutsättningar. Det har vid ägar- och ledningsprövningen inte framkommit annat än att samtliga inom ägar-och ledningskretsen är lämpliga utifrån personliga förhållanden för att bedriva förskoleverksamhet.

Carina Segerbäck Verksamhetschef förskola

TJÄNSTEUTLÅTANDE


1/2


Tel 0152-291 00Fax 0152-290 00

www.strangnas.se Bankgiro 621-6907

HandläggareGunnar Karlsson 0152-293 52


Regler gällande skolskjuts, revidering

Förslag till beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att

1. fastställa de reviderade skolskjutsreglerna daterad 2020-02-28 enligt förslag.

Beskrivning av ärendetBakgrundBarn- och utbildningsnämnden beslutade 2018-06-19 § 94 att anta nuvarande skolskjutsregler som gäller från höstterminen 2018 (BUN/2017:597-003).

Utbildningskontoret har identifierat ytterligare behov av komplettering och förtydligande av skolskjutsreglerna avseende färdvägens längd, funktionsnedsättning, växelvis boende och oförutsedda händelser.

BeredningFärdvägens längdEndast språkligt förtydligande av avståndsgränserna.

FunktionsnedsättningRegeln har förtydligats med att den avser varaktiga funktionsnedsättningar dvs mer än 2 månader. Tillfälliga funktionsnedsättningar kortare än 2 månader är en försäkringsfråga.

Växelvis boendeNy formulering som förtydligar att skolskjuts kan prövas även vid växelvis boende från andra än vårdnadshavarna om boendet är stadigvarande samt att det växelvisa boendet innebär att det är lika fördelat mellan de båda boendena.

Oförutsedda händelserI nuvarande skolskjutsregler saknas regler för vad som gäller när oförutsedda händelser uppstår som till exempel vid svåra väderförhållanden, dåligt väglag och vägskador. Vid sådana och liknande händelser kan det vara mer eller mindre svårt för en transportör att utföra skolskjutsuppdragen fullt ut och i vissa fall inte alls. Strävan att utföra skolskjutsuppdragen får inte gå ut över trafiksäkerheten.

2/2

Syftet med regeln är att förtydliga att oförutsedda händelser kan inträffa och att ingen ersättning kan utgå vid sådana händelser. Andra åtgärder kan då bli aktuella för att kunna upprätthålla skolundervisningen i så stor utsträckning som möjligt.

BarnkonsekvensanalysFörslaget till revideringar innebär inte några förändringar mot nuvarande tillämpningar. Några negativa konsekvenser för eleverna kommer inte att uppstå.

Ekonomiska konsekvenser för kommunenFörslaget till revideringar innebär inte några ytterligare kostnader.

Övriga konsekvenserBeslutet medför inga övriga konsekvenser.

UppföljningIngen uppföljning krävs.

BeslutsunderlagSkolskjutsregler för Strängnäs kommun, förslag 2020-02-28

Beslutet skickas till-

Tony Lööw Gunnar Karlsson Utbildningschef Utredare

STYRDOKUMENTRegler

2020-02-281/3

Beslutad: Åååå-mm-dd § xx

Myndighet: Barn- och utbildningsnämnden

Diarienummer: BUN/2020:16-003

Ersätter: Skolskjutsregler för Strängnäs kommuns grundskolor inkl. förskoleklass samt grundsärskola och gymnasiesärskola beslutad av barn- och utbildningsnämnden 2017-02-28 § 32, BUN/2017:567:003

Gäller fr o m: 2020-08-01

Dokumentansvarig: Utbildningskontoret

Skolskjutsregler för Strängnäs kommun

Kommunen är skyldig att anordna skolskjuts om sådan behövs för utbildning som elever genom skolplikten är skyldiga att genomgå. I de fall där kommunen finner att skolskjuts kan beviljas ska den vara kostnadsfri. Detta gäller grundskolan (10 kap. 32, 33 och 40 §§ skollagen), grundsärskola (11 kap. 31, 32 och 39 §§ skollagen) samt gymnasiesärskola (18 kap. 30, 31 och 35 §§ skollagen). Utöver denna skyldighet kan även skolskjuts till förskoleklass beviljas.

Skolskjuts beviljas för elev folkbokförd i kommunen mellan hemmet där eleven stadigvarande bor som huvudregel endast till och den skola som kommunen anvisar. Skolskjuts kan även beviljas vid val av annan skola om det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter (10 kap. 32 § andra stycket).

Färdvägens längd Skolskjuts kan beviljas med hänsyn till färdvägens längd. Avståndsgränserna är endast ett riktmärke och räknas från mellan hemmet till och den skola kommunen anvisat eller mellan hemmet till och närmaste hållplats. Färdvägens längd beräknas utifrån närmaste väg med hänsyn till trafikförhållandena.

Förskoleklass – skolår 3 2 km Skolår 4-6 4 km Skolår 7-9 5 km

Trafikförhållanden Skolskjuts beviljas om färdvägen bedöms som trafikfarlig och riskfylld utöver det vanliga. Bedömningen görs individuellt utifrån elevens ålder, tillåten hastighet, trafikmängd och förekomsten av tung trafik samt tillgång till gång- och cykelvägar samt andra trafiksäkerhetshöjande åtgärder.

Funktionsnedsättning Skolskjuts beviljas vid mer varaktiga funktionsnedsättningar, om eleven har väsentliga svårigheter att ta sig till och från skolan. Med mer varaktiga avses funktionsnedsättningar mer än 2 månader.

STYRDOKUMENTRegler

2020-02-282/3

Annan särskild omständighet Skolskjuts kan även beviljas om det behövs med hänsyn till särskilda omständigheter.

Växelvis boende Skolskjuts beviljas för elev, folkbokförd i kommunen, mellan hemmet och den skola kommunen anvisat. Med hemmet avses folkbokföringsadressen och/eller annan adress där eleven stadigvarande vistas inom kommunen.

Vid växelvis boende mellan vårdnadshavare eller annat stadigvarande boende prövas rätten till skolskjuts från båda adresserna om detta är lika fördelat mellan boendena.

Fritidshem Skolskjuts beviljas inte till och/eller från fritidshem för elever i förskoleklass och grundskolan.

Skolskjuts beviljas om behov finns till och/eller från fritidshem för elever i grundsärskolan.

Byta skola av elevhälsoskäl Skolskjuts kan beviljas vid byte av skola av elevhälsoskäl om kommunen efter särskild utredning anvisar till en annan skola.

Modersmålsundervisning Skolskjuts kan beviljas vid modersmålsundervisning om undervisningen sker inom den garanterade undervisningstiden.

Res- och väntetider Ingen elev ska behöva använda omotiverat lång tid för resor till eller från den skola kommunen anvisat. Väntetiderna på eftermiddagen inkl. väntetiderna vid bussbyte bör totalt inte överstiga 60 min.

Skolan har tillsynsansvar för elever som väntar på skolskjuts. Vid längre väntetider än 30 minuter vid skolan ska eleverna ha möjlighet att vistas inomhus under organiserade former.

Oförutsedda händelser Strävan att utföra en skoltransport får inte gå ut över trafiksäkerheten. Oförutsedda händelser som till exempel svåra väderförhållanden, dåligt väglag eller vägskador kan innebära att skolskjuttransporten ställs in. Ingen ersättning utgår vid uteblivna transporter.

Säkerhetsåtgärder fordon • Bälteskudde eller bilbarnstol skall alltid användas av elever med en längd

under 1,35 m. • Finns krockkudde på passagerarsidan skall denna vara urkopplad om platsen

skall användas för 6–9 åringar och elever under 1,40 m.

STYRDOKUMENTRegler

2020-02-283/3

• Säkerhetsbälte skall alltid användas där sådana finns. Platser utan säkerhetsbälte får inte användas.

• Abonnerade skolbussar skall vara dimensionerade så att alla elever har en sittplats och utrustade med säkerhetsbälte.

• Personbilar med extra bakåtvänt baksäte får inte använda detta vid skolskjuts.

Överklagande av beslut om skolskjuts Beslut om skolskjuts kan överklagas på två olika sätt:

• Förvaltningsbesvär (28 kap. skollagen): Överklagan av skolskjuts till den skola som kommunen anvisat. Prövningen sker i sak och beslutet kan ändras. • Laglighetsprövning (10 kap. kommunallagen): Överklagan av skolskjuts vid val av annan skola. Prövningen om beslutet tillkommit i laga ordning och beslutet kan upphävas

TJÄNSTEUTLÅTANDE


1/3


Tel 0152-291 00Fax 0152-290 00


HandläggareJessica Sundqvist 0152-293 54


Remissvar - Förslag till program för Strängnäs kommuns arbete enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk



1. anta nedanstående yttrande som svar till kommunstyrelsen avseende Program för Strängnäs kommuns arbete enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Beskrivning av ärendetYttrandeBarn- och utbildningsnämnden ställer sig positiva till det framlagda förslaget Program för Strängnäs kommuns arbete enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Kommunstyrelsen har i beslut 2019-12-18 § 290 i ärende KS/2019:609-003 skickat framlagt förslag på Program för Strängnäs kommuns arbete enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk på remiss till bland annat barn- och utbildningsnämnden. Svar på remissen ska ha inkommit till kommunstyrelsen senast 2020-03-27.

I syfte att stärka rättigheterna för de nationella minoriteterna och skydda deras språk och kultur är kommuner sedan 1 januari 2019 skyldiga att ta fram mål och riktlinjer för sitt aktiva arbete enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Detta styrdokument ska på begäran kunna lämnas ut till Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget som är uppföljningsmyndigheter för minoritetspolitiken i Sverige.

Syftet med programmet är att säkerställa att Strängnäs kommun lever upp till lagstiftningen om nationella minoriteters rättigheter och att skapa tydlighet i ansvaret för frågorna inom den kommunala organisationen. Programmet ska bidra till att skapa långsiktighet och kontinuitet i arbetet med de nationella minoriteternas rättigheter. Det minoritetspolitiska arbetet bidrar till att uppfylla Strängnäs kommuns vision: ”Tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen”.

2/3

MålMålet för Strängnäs kommuns minoritetspolitiska arbete är i likhet med den nationella minoritetspolitiken att skydda de nationella minoriteternas rättigheter, främja deras möjligheter att utveckla språk och kultur, samt att motverka diskriminering. I arbetet ska barn särskilt prioriteras.

För barn- och utbildningsnämnden innebär programmet framförallt följande delmål:

Alla elever i förskoleklass, grundskolan, gymnasieskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, som har rätt till modersmålsundervisning på ett nationellt minoritetsspråk erbjuds det senast vid nästkommande läsårsstart efter att ansökan inkommit.

ÅtgärderSträngnäs kommuns minoritetspolitiska arbete består av ett antal konkreta åtgärder, indelade i fem områden utifrån minoritetslagens krav på grundskydd för samtliga fem nationella minoriteter och minoritetsspråk. Varje nämnd och verksamhet är fri att besluta om ytterligare åtgärder inom ramen för sitt ansvarsområde och inom sin egen budget.

För barn- och utbildningsnämnden innebär programmet framförallt följande åtgärder:

Alla nämnder, råd och verksamheter ansvarar för att ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt som möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor. Barns och ungas möjlighet till inflytande och samråd i frågor som rör dem ska särskilt främjas.

Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att erbjuda elever inom förskoleklass, grundskolan, gymnasieskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, som tillhör någon av de nationella minoriteterna modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk om det finns lämplig lärare. Information om rätten till modersmålsundervisning ska aktivt och regelbundet ges till vårdnadshavare. För att överkomma eventuella svårigheter att rekrytera lärare i modersmål på de nationella minoritetsspråken finns en öppenhet för att använda digitala lösningar och det sker en aktiv samverkan med andra kommuner, bland annat inom Södermanlands län och 4M.

Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att de kommunala förskolorna arbetar aktivt med att barn som tillhör en nationell minoritet får stöd i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i utvecklingen av sin kulturella identitet.

Alla nämnder och verksamheter ansvarar i samverkan med Inköpsavdelningen för att språkkrav inom nationella minoritetsspråk och/eller kulturkompetens om nationella minoriteter ställs vid upphandling av tjänster där sådan kompetens är nödvändig eller önskvärd

3/3

för att kommunen ska uppfylla lagkraven. Vid ramupphandling av tolktjänster ska de fem nationella minoritetsspråken alltid finnas med som skall-krav.

Alla delar av förvaltningen ska utifrån egna analyser av behoven i respektive verksamhet överväga möjligheten att bestämma särskilda tider och särskild plats, respektive särskilda telefontider för att ta emot besök och samtal av enskilda som talar finska, meänkieli respektive samiska.

Alla delar av förvaltningen ska utifrån egna analyser av behoven i respektive verksamhet, översätta information, blanketter och digitala tjänster till nationella minoritetsspråk när det krävs för att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter enligt lagstiftningen.

Ekonomiska konsekvenser för kommunenDet innebär ingen kostnad att anta programmet i sig men en del av de föreslagna åtgärderna medför kostnader. Exempelvis innebär tolk och översättningar kostnader. Det är i dagsläget svårt att bedöma i vilken utsträckning sådana hjälpmedel kommer att behövas på barn- och utbildningsnämnden.

Övriga konsekvenserEtt stärkt minoritetspolitiskt arbete kommer att bidra till att uppfylla kommunens vision. Med hjälp av ökade kunskaper om de nationella minoriteternas situation i Strängnäs skapas en hållbar kommun med hög livskvalitet för alla invånare. Det minoritetspolitiska arbetet ger kommunen förutsättningar att utveckla en ännu bättre kommunal service och det är en del i kommunens aktiva arbete med social hållbarhet i enlighet med Agenda 2030. Programmet beskriver att barn särskilt ska prioriteras i arbetet vilket är viktigt i och med att Barnkonventionen blivit lag och för att vi alltid, oavsett minoritetsgrupp eller inte, ska tillgodose barnets bästa.

UppföljningBarn- och utbildningsnämnden ska följa upp sitt arbete årligen och rapportera vidare till den samordnande funktionen vilket är samhällsbyggnadskontorets strategienhet.

BeslutsunderlagProtokollsutdrag, kommunstyrelsen § 290, 2019-12-18Förslag till program för Strängnäs kommuns arbete enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, 2019-11-22

Beslutet skickas tillKommunstyrelsen

Tony Lööw Jessica Sundqvist Utbildningschef Registrator/Nämndsekreterare

STYRDOKUMENTProgram

2019-11-221/9

Beslutad: åååå-mm-dd § xx

Myndighet: Kommunfullmäktige

Diarienummer: KS/2019:609-003

Ersätter: -

Gäller för: Alla nämnder och förvaltningen

Gäller fr o m: xxx-xx-xx

Gäller t o m: -

Dokumentansvarig: Kanslichefen/kommundirektören/annan?

Uppföljning: Årligen

Förslag till program för Strängnäs kommuns arbete enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

BakgrundDet finns fem nationella minoriteter i Sverige: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är dessutom Sveriges urfolk, vilket fastställdes av riksdagen 1977. Ett urfolk är en folkgrupp som bott i landet sedan tiden för erövring, kolonisation eller fastställande av nuvarande statsgränser. Grundläggande i FN:s deklaration om urfolkens rättigheter är rätten till självbestämmande.

Statusen som nationell minoritet för judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är fastslagen av riksdagen år 2000 utifrån kriterierna att respektive grupp har:

- historiska eller långvariga band till Sverige- en uttalad samhörighet som går att urskilja från den övriga befolkningen- en religiös, språklig, traditionell eller kulturell särart som de inte delar

med andra, samt - en uttalad vilja att behålla sin identitet

I Sverige tillämpas principen om självidentifikation för att avgöra vem som ingår i en nationell minoritet. Det innebär att det är individen själv som bestämmer om hen vill ingå i en nationell minoritetsgrupp eller inte. Ingen annan har rätt att hindra någon att ingå i en grupp eller att påtvinga någon en identitet. En person kan tillhöra flera minoritetsgrupper. I Sverige är det inte tillåtet att föra statistik som grundar sig på människors etniska tillhörighet, därför finns inga exakta uppgifter om hur många personer som tillhör respektive minoritet. Uppskattningar visar att cirka tio procent av befolkningen i Sverige tillhör en eller flera minoritetsgrupper.

STYRDOKUMENTProgram

2019-11-222/9

Det finns fem erkända nationella minoritetsspråk i Sverige: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Erkännandet innebär att samhället har ett särskilt ansvar för att språken fortlever, utvecklas och förs vidare till nästa generation. Samtliga varieteter av språken är erkända och ska ges möjlighet att bevaras och utvecklas.

Historien är ett viktigt skäl till att det finns ett särskilt juridiskt skydd för nationella minoriteter. Rasbiologi, rasism och diskriminering mot de nationella minoriteterna är ett arv det svenska samhället måste göra upp med. Arbetet med att skydda de nationella minoriteterna, att främja deras utveckling av språk och kultur, är en del i arbetet för att säkerställa de mänskliga rättigheterna.

Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk och den svenska minoritetspolitiken vilar på två internationella konventioner som trädde i kraft i Sverige år 2000: Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk.

Lagen är en rättighetslag som reglerar enskilda individers rättigheter gentemot det allmänna, bland annat kommunen. Den beskriver vilka rättigheter minoriteterna har i hela landet (grundskydd) och inom de speciella förvaltningsområden som finns för finska, meänkieli och samiska (utökat skydd). I förvaltningsområden har enskilda rätt att få tillgång till äldreomsorg och förskola helt eller till en väsentlig del på finska, meänkieli och samiska. Vidare har enskilda i förvaltningsområden rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska i sina skriftliga och muntliga kontakter med myndigheter. Denna rätt gäller enskilda även i kommuner som inte är förvaltningsområden, i ärenden där den enskilde är part och kommunen har personal som behärskar finska, meänkieli och samiska. Strängnäs kommun är inte ett förvaltningsområde.

I syfte att stärka rättigheterna för de nationella minoriteterna och skydda deras språk och kultur är kommuner sedan 1 januari 2019 skyldiga att ta fram mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget följer upp minoritetspolitiken och lagens tillämpning.

Syftet med programmetSyftet med programmet är att säkerställa att Strängnäs kommun lever upp till lagstiftningen om nationella minoriteters rättigheter och att skapa tydlighet i ansvaret för frågorna inom den kommunala organisationen. Programmet ska bidra till att skapa långsiktighet och kontinuitet i arbetet med de nationella minoriteternas rättigheter. Det minoritetspolitiska arbetet bidrar till att uppfylla Strängnäs kommuns vision: ”Tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen”.

Kopplingar till annan lagstiftning och andra nationella styrdokumentDet finns även andra lagar som berör de nationella minoriteternas rättigheter och som därmed påverkar kommunens minoritetspolitiska arbete. Dessa är:

STYRDOKUMENTProgram

2019-11-223/9

- Bibliotekslagen (2013:801) där det anges att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna, bland annat genom att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken.

- Diskrimineringslagen (2008:567) som slår fast att det är förbjudet att missgynna någon på grund av personens etniska tillhörighet.

- Lagen (2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter, där artikel 30 konstaterar att barn som tillhör minoriteter eller urfolk har rätt till sitt eget kulturliv, sin egen religion och att använda sitt eget språk.

- Skollagen (2010:800) där rätten till modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk beskrivs.

- Socialtjänstlagen (2001:453) som ställer krav på att kommunen ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskap i de nationella minoritetsspråken där det behövs i omvårdnaden av äldre.

- Språklagen (2009:600) anger vilka de nationella minoritetsspråken är och att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja dessa.

Andra nationella styrande dokument som påverkar kommunens minoritetspolitiska arbete är bland annat samtliga skolformers förordningar och läroplaner. Enligt läroplanerna ska alla elever få kunskap om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia. Ytterligare ett styrande dokument är regeringens strategi för romsk inkludering 2012-2032, vars övergripande mål är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som en person som inte är rom. Arbetet med att skydda de nationella minoriteternas rättigheter är också ett led i att uppfylla de globala målen om hållbar utveckling i Agenda 2030.

MålMålet för Strängnäs kommuns minoritetspolitiska arbete är i likhet med den nationella minoritetspolitiken att skydda de nationella minoriteternas rättigheter, främja deras möjligheter att utveckla språk och kultur, samt att motverka diskriminering. I arbetet ska barn särskilt prioriteras.

Delmål för det minoritetspolitiska arbetet i Strängnäs kommun:

1. Kommunen tillhandahåller uppdaterad och korrekt information om de nationella minoriteternas rättigheter på sin webbplats.

2. Kommunen har väl fungerande, strukturerade och regelbundna samråd med de nationella minoriteterna.

3. Alla elever i förskoleklass, grundskolan, gymnasieskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, som har rätt till modersmålsundervisning på ett nationellt minoritetsspråk erbjuds det senast vid nästkommande läsårsstart efter att ansökan inkommit.

STYRDOKUMENTProgram

2019-11-224/9

4. Strängnäs kommun uppmärksammar regelbundet de nationella minoriteternas språk och kultur. De nationella minoritetsgrupperna känner sig inkluderade i det aktivitets- och programutbud som kommunens olika verksamheter erbjuder.

5. Strängnäs kommun arbetar aktivt med att rekrytera personal och att organisera äldreomsorgen på ett sådant sätt att de personer som begär det kan erbjudas hela eller en väsentlig del av sin service och omvårdnad av personal som behärskar de nationella minoritetsspråken.

6. Alla medarbetare, chefer och förtroendevalda i Strängnäs kommun känner till lagen om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken, vilket ansvar kommunen har enligt lagstiftningen och hur den påverkar deras verksamhet.

7. Strängnäs kommun har medarbetare som behärskar något/några av de nationella minoritetsspråken bland sina anställda.

Strängnäs kommuns minoritetspolitiska arbete, som genomförs i samspel med den nationella minoritetsbefolkningen i kommunen, bidrar till att uppfylla kommunens vision om att göra Strängnäs till en ännu bättre plats att bo, leva och verka i. Med hjälp av ökade kunskaper om de nationella minoriteternas situation i Strängnäs skapas en hållbar kommun med hög livskvalitet för alla invånare. Det minoritetspolitiska arbetet ger kommunen förutsättningar att utveckla en ännu bättre kommunal service och det är en del i kommunens aktiva arbete med Agenda 2030.

Ansvar och organisering av arbetet i Strängnäs kommunKommunstyrelsen leder och samordnar Strängnäs kommuns minoritetspolitiska arbete. Övriga nämnder svarar utifrån sina ansvarsområden för att säkerställa att lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk efterlevs, samt att personella och ekonomiska resurser avsätts för arbetet.

Den samordnande funktionen för det minoritetspolitiska arbetet i förvaltningen är placerat på Samhällsbyggnadskontorets strategienhet.

ÅtgärderSträngnäs kommuns minoritetspolitiska arbete består av ett antal konkreta åtgärder, indelade i fem områden utifrån minoritetslagens krav på grundskydd för samtliga fem nationella minoriteter och minoritetsspråk. Varje nämnd och verksamhet är fri att besluta om ytterligare åtgärder inom ramen för sitt ansvarsområde och inom sin egen budget.

Information om rättigheter

3§ Kommuner och landsting ska informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och det allmännas ansvar enligt denna lag och de föreskrifter som denna lag hänvisar till. Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

STYRDOKUMENTProgram

2019-11-225/9

Kommunstyrelsen ansvarar genom kommunikationsavdelningen i samverkan med samordnaren för det minoritetspolitiska arbetet, för att utveckla informationen om och för de nationella minoriteterna på webbplatsen. Informationen ska utvecklas i samråd med de nationella minoriteterna och följa ”Vägledning för webbutveckling”, som är de gällande officiella riktlinjerna för webbplatser i offentlig sektor. I vägledningen finns särskilda riktlinjer om att ge information på de nationella minoritetsspråken. Översättning av information till nationella minoritetsspråk ska övervägas för att tillgängliggöra kommunens service till de nationella minoriteterna i enlighet med lagstiftningen.

Delaktighet och inflytande

5§ Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor.

Samråd enligt första stycket ska ske genom att förvaltningsmyndigheten för en strukturerad dialog med de nationella minoriteterna i syfte att kunna beakta deras synpunkter och behov i myndighetens beslutsfattande.

5a§ Förvaltningsmyndigheter ska särskilt främja barns och ungas möjligheter till inflytande och samråd i frågor som berör dem och anpassa formerna för detta till deras förutsättningar. Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Kommunstyrelsen ansvarar för att kommunen etablerar strukturerade och regelbundna samråd med de nationella minoriteterna, för dialog och verksamhetsutveckling. Frågan om ett särskilt råd för minoritetsfrågorna bör inrättas ska utredas under 2020-2021.

Kommunstyrelsen ansvarar genom den samordnande funktionen för att nationella minoritetsgrupper i Strängnäs som är lokala företrädare för riksorganisationer för senior- respektive funktionshinderfrågor ska aktivt uppmuntras att ta plats i kommunens råd för dessa frågor.

Kommunstyrelsen ansvarar genom den lokala barnombudsmannen för att ungdomar mellan 13 och 25 år som tillhör någon av de nationella minoritetsgrupperna aktivt uppmuntras att ta plats i Strängnäs kommuns ungdomsråd (SKUR).

Alla nämnder, råd och verksamheter ansvarar för att ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt som möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor. Barns och ungas möjlighet till inflytande och samråd i frågor som rör dem ska särskilt främjas.

STYRDOKUMENTProgram

2019-11-226/9

Skydda och främja språk och kultur

4§ I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att erbjuda elever inom förskoleklass, grundskolan, gymnasieskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, som tillhör någon av de nationella minoriteterna modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk om det finns lämplig lärare. Information om rätten till modersmålsundervisning ska aktivt och regelbundet ges till vårdnadshavare. För att överkomma eventuella svårigheter att rekrytera lärare i modersmål på de nationella minoritetsspråken finns en öppenhet för att använda digitala lösningar och det sker en aktiv samverkan med andra kommuner, bland annat inom Södermanlands län och 4M.

Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att de kommunala förskolorna arbetar aktivt med att barn som tillhör en nationell minoritet får stöd i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i utvecklingen av sin kulturella identitet.

Kulturnämnden ansvarar för att de nationella minoriteternas språk och kultur skyddas och främjas genom bland annat bibliotekets verksamhet, kommunens kulturutbud, samt bidrag och stöd till föreningslivet. Nämnden ansvarar i samverkan med kommunikationsavdelningen även för att ge övriga nämnder stöd i dialog och samråd med de nationella minoriteterna, genom nämndens ansvar för utveckling av medborgardialogen.

Kommunstyrelsen ansvarar genom den samordnande funktionen för att kunskapshöjande insatser om de nationella minoriteterna, minoritetsspråken och lagen erbjuds och genomförs regelbundet med start 2020, för kommunens förtroendevalda, chefer och medarbetare. Alla nämnder och verksamheter ansvarar därutöver för att deras förtroendevalda, chefer och medarbetare har tillräcklig kunskap om lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk utifrån den egna nämndens ansvarsområden.

Strängnäs kommun flaggar utanför kommunhuset med respektive nationell minoritets flagga den 6 februari Samernas nationaldag, 24 februari Sverigefinnarnas dag, 8 april Romernas internationella dag och 15 juli Tornedalingarnas dag. Kommunstyrelsen ansvarar genom den samordnande funktionen och kommunikationsavdelningen för att information om minoritetsgruppen finns tillgänglig på webbplatsen och i kontaktcenter vid respektive tillfälle.

STYRDOKUMENTProgram

2019-11-227/9

Kommunstyrelsen ansvarar genom HR-avdelningen för att ta fram en standardformulering om att kunskap i nationella minoritetsspråk ses som meriterande vid rekrytering till vissa yrkesgrupper, såsom dem som arbetar med barn och ungdomar, med personer i behov av information, stöd och service, samt inom äldreomsorgen.

Alla nämnder och verksamheter ansvarar i samverkan med Inköpsavdelningen för att språkkrav inom nationella minoritetsspråk och/eller kulturkompetens om nationella minoriteter ställs vid upphandling av tjänster där sådan kompetens är nödvändig eller önskvärd för att kommunen ska uppfylla lagkraven. Vid ramupphandling av tolktjänster ska de fem nationella minoritetsspråken alltid finnas med som skall-krav.

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för att kommunens minoritetspolitiska arbete aktivt integreras i kommunens arbete med långsiktig hållbar utveckling.

Äldreomsorg på minoritetsspråk

18a§ En kommun som inte ingår i något förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller en väsentlig del av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska, om kommunen har tillgång till personal med sådana språkkunskaper.

18b§ Kommunen ska inom ramen för sådan omsorg som erbjuds enligt 18 och 18a §§ beakta de äldres behov av att upprätthålla sin kulturella identitet.

18c§ Kommunen ska informera den som ansöker om bistånd inom ramen för äldreomsorgen om möjligheterna till sådan service och omvårdnad som anges i 18 och 18a §§.Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Socialnämnden ansvarar för att kommunen har aktuell kunskap om vilka medarbetare inom äldreomsorgen som behärskar och inom tjänsten vill använda något/några av de nationella minoritetsspråken. Språkkunskaperna ska kartläggas under 2020-2021 och dokumenteras i Winlas-systemet, samt med fördel i kommunens digitala telefonkatalog.

Socialnämnden ska överväga att erbjuda språkstödjande kompetens-utvecklingsinsatser om det bedöms kunna medföra att en medarbetare kan använda något/några av de nationella minoritetsspråken i sitt arbete.

Socialnämnden ansvarar för att erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller en väsentlig del av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen på något av de nationella minoritetsspråken, om kommunen har tillgång till personal med sådana språkkunskaper. Om kommunen har tillgång till personal med kunskap i

STYRDOKUMENTProgram

2019-11-228/9

de nationella minoritetsspråken ansvarar socialnämnden för att den som ansöker om bistånd inom ramen för äldreomsorgen får information om det.

Socialnämnden ansvarar för att kontinuerligt kartlägga och analysera behovet av service och omvårdnad inom äldreomsorgen på de nationella minoritetsspråken. Om analysen visar att behov finns ska nämnden utreda möjligheterna att erbjuda särskilda avdelningar inom särskilt boende och särskilda hemtjänstlag, så att den nationella minoriteten kan få hela eller en väsentlig del av sin service och omvårdnad på sitt nationella minoritetsspråk.

Användning av minoritetsspråk i myndighetskontakter

9§ Utanför ett förvaltningsområde har enskilda rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid muntliga och skriftliga kontakter i förvaltningsmyndigheters ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdande för part, om ärenden kan handläggas av personal som behärskar minoritetsspråket.

11§ Förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli respektive samiska där detta behövs i enskildas kontakter med myndigheten.

12§ Förvaltningsmyndigheter får bestämma särskilda tider och särskild plats för att ta emot besök av enskilda som talar finska, meänkieli respektive samiska, samt ha särskilda telefontider.Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Kommunstyrelsen ansvarar genom HR-avdelningen för att kommunen har aktuell kunskap om vilka medarbetare som handlägger enskilda ärenden som behärskar och inom tjänsten vill använda finska, meänkieli respektive samiska, för att kunna erbjuda enskilda personer att använda dessa språk vid muntliga och skriftliga kontakter som rör ett enskilt ärende. Språkkunskaperna ska kartläggas under 2020-2021 och dokumenteras i Winlas-systemet, samt med fördel i kommunens digitala telefonkatalog.

Kommunstyrelsen ansvarar genom HR-avdelningen för att ta fram en standardformulering om att kunskap i finska, meänkieli och samiska ses som meriterande vid rekrytering till yrkesgrupper som handlägger enskilda ärenden.

Alla delar av förvaltningen ska utifrån egna analyser av behoven i respektive verksamhet överväga möjligheten att bestämma särskilda tider och särskild plats, respektive särskilda telefontider för att ta emot besök och samtal av enskilda som talar finska, meänkieli respektive samiska.

STYRDOKUMENTProgram

2019-11-229/9

Alla delar av förvaltningen ska utifrån egna analyser av behoven i respektive verksamhet, översätta information, blanketter och digitala tjänster till nationella minoritetsspråk när det krävs för att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter enligt lagstiftningen.

UppföljningKommunstyrelsen ansvarar för att programmet följs upp årligen. Uppföljningen genomförs av den samordnande funktionen på Samhällsbyggnadskontorets strategienhet i samverkan med övriga delar av förvaltningen som ansvarar för åtgärder enligt programmet, samt genom samråd med de nationella minoriteterna. Den samordnande funktionen för det minoritetspolitiska arbetet ansvarar för att sammankalla till ett öppet samrådsmöte med de nationella minoriteterna för uppföljning av programmet minst en gång per år. Uppföljningen redovisas årligen till kommunstyrelsen.

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Utbildningskontoret Dnr BUN/2020-18-002 2020-01-23 Administration

1/2


Tel 0152-291 00Fax 0152-290 00


HandläggareJessica Sundqvist 0152-293 54


Delegationsordning för barn- och utbildningsnämnden, revidering



1. fastställa delegationsordningen daterad 2020-02-17.

Beskrivning av ärendetBarn- och utbildningsnämnden kan uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot, en ersättare eller en anställd att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Nämnden har därför i sin delegationsordning delegerat beslutanderätten i vissa ärenden.

Delegationsordningen följs upp löpande inom ramen för utbildningskontorets löpande arbete.

ÄndringarPunkt 2.26, 3.2, 3.3, 6.2, 6.3, 7.4, 7.5, 7.6, 7.7, 9.14, 9.15, 9.16Delegat har ändrats från chef för centrum för språk och stöd till chef för barn- och elevhälsan.

Punkt 3.4, 3.5, 4.4, 4.5, 5.10, 5.12, 5.13Delegat har ändrats från verksamhetscontroller till handläggare

Ersättande delegat har tagits bort då det tidigare beslutats att beslutanderätt som delegerats till tjänsteman kan beslut också fattas av direkt överordnad tjänsteman.

Nya punkterNedan punkter har tillkommit i delegationsordningen med anledning av GDPR.

Punkt 2.40Beslut enligt artiklarna 15-21 i dataskyddsförordningen.

Punkt 2.41Beslut angående anmälan av personuppgiftsincident.

2/2

Punkt 2.42Beslut att ingå personuppgiftsbiträdesavtal utifrån SKR:s mall.

Punkt 2.43Beslut att ingå personuppgiftsbiträdesavtal som avviker från SKR:s mall.

Ekonomiska konsekvenser för kommunenBeslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenserBeslutet medför inga övriga konsekvenser.

UppföljningDelegationsordningen följs upp löpande inom ramen för utbildningskontorets löpande arbete.

BeslutsunderlagBarn- och utbildningsnämndens delegationsordning, förslag

Beslutet skickas tillKF sekreterareBerörda delegater inom utbildningskontoret

Tony Lööw Jessica Sundqvist Utbildningschef Registrator/Nämndsekreterare

STYRDOKUMENTDelegationsordning

2020-02-17

Beslutad: BUN § xx åååå-mm-dd

Gäller fr o m: 2020-mm-dd

Myndighet: Barn- och utbildningsnämnden

Diarienummer: BUN/2020:18-002

Ersätter: Delegationsordning beslutad av barn- och utbildningsnämnden 2019-10-01 § 131, BUN/2019:8-002

Ansvarig: Utbildningskontorets administrativa enhet

Delegationsordning för barn- och utbildningsnämnden i Strängnäs kommun

1. LagstiftningenKommunallagens 6 kapitel, paragraferna 37-39 samt 7 kapitel, paragraferna 5-7, fastställer villkor för delegering (överlåtande) av beslutsrätten i ärenden.Nämnden får uppdra åt presidiet, utskott, ledamot eller ersättare inom nämnden eller åt en anställd hos kommunen att fatta beslut på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Nämnden får också uppdra åt ordföranden, eller en annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar, i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.

Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet får inte delegeras. Inte heller får ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild delegeras, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.Ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden får inte heller delegeras.

Syftet med att en nämnd eller styrelse kan delegera sin beslutanderätt är att den ska avlastas rutinbetonade ärenden. Mer tid ska istället ges till att styra verksamheten med mål, riktlinjer och uppföljning, samt strategiska frågor.

2. Beslut enligt delegationMed beslut i delegeringsbestämmelserna avses endast beslut i kommunallagens mening. Kännetecknande för ett beslut är bland annat att det föreligger alternativa lösningar och att beslutsfattaren har att göra vissa överväganden eller bedömningar. Från beslut ska skiljas löpande förberedande eller verkställande åtgärder, vilka krävs för att verksamheten ska fungera. Merparten av de ärendena, om delegeras enligt denna ordning är relaterade till nämnd/styrelses ansvar enligt lag- eller författningstext.

I den kommunala förvaltningen vidtas en mängd åtgärder, som är verkställighet och inte beslut i lagens mening. Gränserna kan ibland vara svåra att dra. Därför är en delegationsordning inte ett ”uppslagsverk” i hur beslut fattas. Nya ärenden,


2020-02-17

2

författningsändringar och liknande innebär också behov av kontinuerlig revidering.

I fråga om upphandling ses mindre ändringar i förfrågningsunderlag som verkställighet. Vidare är avrop från ramavtal verkställighet samt direktupphandlingar upp till direktupphandlingsgränsen, för närvarande cirka 586 907 kronor.

All verkställighet ska ske inom anvisad budget.

Nämndens delegation måste alltid ges direkt till viss ledamot eller viss tjänsteman. En delegat får inte själv utse ersättare. Ersättare får inte heller utses av ett arbetsutskott eller en tjänsteman.

Ärenden, som är beslut enligt lagens mening och som inte återfinns i delegationsordningen ska avgöras av nämnden. Undantag är vissa ärenden, som enligt lag eller förordning ska avgöras av tjänsteman, exempelvis rektor.

Beslut som fattas med stöd av delegation är juridiskt sett nämndens beslut och kan därför inte ändras av nämnden. Det innebär att nämnden har revisionsansvaret. Beslutet ska därför endast anmälas till nämnden för kännedom och inte ”godkännas” av nämnden. En nämnd kan dock när som helst återkalla sitt delegationsuppdrag eller själv ta över ett ärende och besluta.

Att teckna avtal och underteckna handlingar är inte ett beslut och kan således inte delegeras i delegationsordningen. Beslutet att ingå ett avtal kan vara ett beslut och kan då delegeras, men det innefattar inte rätten att skriva under själva avtalet. Nämnden fattar särskilda beslut om rätten att underteckna handlingar för förtroendevalda och tjänstemän inom sitt verksamhetsområde, nämligen beslut om firmateckningsrätt.

3. JävDelegat får inte delta i handläggning av ärenden där hon eller han är jävig. I sådant fall ska delegaten överlämna ärendet till ersättare eller nämnden.

Vad som menas med jäv följer av förvaltningslagen och kommunallagen.

4. Inskränkningar i övrigtBeslut enligt delegation får inte fattas i ärenden av principiell karaktär eller av större vikt. I en viss situation kan beslut, som delegerats enligt delegationsordningen, få sådan karaktär. Det ankommer på delegaten att själv bedöma om eller när en sådan situation uppkommer. I sådana fall är delegaten skyldig att överlämna ärendet till nämnden för avgörande.

Vidare gäller rätten att fatta beslut på delegation självklart inom ramen för de mål, riktlinjer och ekonomiska ramar nämnden fastställt.


2020-02-17

3

5. Villkorad delegationNämnden får uppställa villkor i samband med att ärenden delegeras. I de fall delegaten ska samråda med viss befattningshavare innan beslut fattas innebär det att samrådet ska dokumenteras i delegationsbeslutet med angivande av datum för samråd. Beslut i samråd kan fattas först då delegaten och angiven samrådspart är eniga om beslutet. Beslut efter samråd kan fattas då delegaten har samrått med angiven part.

6. Ersättare för delegatNämndens delegation måste alltid ges direkt till viss ledamot eller viss tjänsteman. En delegat får inte själv utse ersättare. Ersättare får inte heller utses av ett arbetsutskott eller en tjänsteman.

Vid jäv eller förfall för delegat övertas delegatens beslutanderätt av tillförordnad ersättare. Finns ingen tillförordnad ersättare övertar ersättare som är utpekad i delegationsordningen beslutanderätten. Då beslutanderätt delegerats till tjänsteman kan beslut också fattas av direkt överordnad tjänsteman.

7. Utformning av delegationsbeslutI princip gäller samma regler för delegerade beslut som för nämndbeslut. Det innebär att beslut alltid måste dokumenteras. Ett minimikrav i sammanhanget är att varje beslutsdokument ska innehålla uppgifter om:

Ärendet (ärendeidentifiering) BeslutBeslutsdatum Delegat

Beslut ska alltid vara undertecknat av delegaten.

8. Anmälan av delegationsbeslutBeslut som fattas med stöd av nämndens delegation är som ovan nämnts juridiskt sett nämndens beslut. Detta innebär att nämnden har ett revisionsansvar.Delegationsbeslut ska anmälas till nämnden för kännedom, enligt den rutin som beskrivs i avsnittet 9 nedan. Nämnden ska besluta om i vilken utsträckning beslut som fattats med stöd av delegation eller vidaredelegation ska anmälas till nämnden. Detta gäller dock inte delegerade brådskande beslut som ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

9. AnmälningsrutinNämnden har beslutat att delegationsbeslut. Delegationsbeslut som ska anmälas, anmäls antingen via kommunens ärende- och dokumenthanteringssystem LEX eller på särskilt angiven blankett.En mall för delegationsbeslut finns tillgänglig i Lex. Om beslut anmäls i Lex skrivs dessa ut av nämndsekreterare. Om beslut anmäls på särskild blankett ska denna lämnas till nämndsekreteraren. Respektive delegat ansvarar för att varje fattat delegationsbeslut lämnas.


2020-02-17

4

Anmälningsrapporterna på särskilt angiven blankett lämnas till nämndsekreteraren och anmäls nämnden vid nästföljande månadssammanträde, som en punkt på ärendelistan.

10. ÖverklagandeDelegationsbeslut kan överklagas på samma sätt och enligt samma regler som för beslut fattade av nämnd. Det sker med stöd av regler i respektive författning.

Tiden att lämna överklagande är tre veckor. För överklagande som stödjer sig på kommunallagen räknas överklagandetiden från den tidpunkt när protokoll med det anmälda delegationsbeslutet anslogs. För övriga räknas tiden från den dag den klagande delgivits beslutet.

11. PersonalärendenKommunstyrelsen är anställningsmyndighet för samtliga anställda i Strängnäs kommun. Därför regleras delegation i personalärenden i kommunstyrelsens delegationsordning


2020-02-17

5

Förekommande förkortningar

Förkortning LagFL Förvaltningslag (2017:900)KL Kommunallag (2017:725)OSL Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)TF Tryckfrihetsförordningen (1949:105)DL Diskrimineringslag (2008:567)FV Förordning (2011:1108) om vuxenutbildningGyF Gymnasieförordning (2010:2039)LOU Lag (2007:1091) om offentlig upphandlingSF Skolförordning (2011:185)SL Skollag (2010:800)skolskjutsförordning Förordning om skolskjutsning (1970:340)GDPR Dataskyddsförordningen

6


2020-02-17

Nämndens delegation

1. Nämndens interna arbeteNr Ärende Delegat

1.1 Beslut om barn- och utbildningsnämndens förtroendevaldas deltagande i kurser/konferenser som innebär en kostnad för Strängnäs kommun. (Beslut efter samråd med nämndens presidium.)

Tjänstgörande ordförande

1.2 Beslut om barn- och utbildningsnämndens ordförandes deltagande i kurser/konferenser som innebär en kostnad för Strängnäs kommun.

Vice ordförande

1.3 Utlandsresor för barn- och utbildningsnämndens förtroendevalda med en beloppsgräns på 0,3 basbelopp per beslutstillfälle.

Tjänstgörande ordförande (beslut efter samråd med nämndens presidium.)

1.4 Beslut i brådskande ärenden, KL 6 kap. 39 §.


1.5 Beslut att svara på framställningar och skrivelser vilka ställts till nämnden eller annat kommunalt organ men som kan anses hänförliga till nämnden och som inte är av principiell betydelse eller annars av större vikt.


2. AdministrationNr Ärende Delegat

2.1 Beslut att befullmäktiga ombud att föra talan, inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag inom nämndens verksamhetsområde.

Utbildningschef

7


2020-02-17

2.2 Beslut att förelägga den enskilde att avhjälpa en brist i en framställning, om bristen medför att framställningen inte kan läggas till grund för prövningen i sak, 20 § FL.

Administrativ enhetschef

2.3 Beslut att avvisa en framställning som är så ofullständig eller oklar att den inte kan tas upp till prövning, 20 § FL.


2.4 Beslut att avskriva ett ärende från vidare handläggning om en ansökan/framställning har återkallats eller frågan förfallit av en annan anledning.

Delegat i ursprungsbeslut

2.5 Beslut att avslå en framställning om att avgöra ett ärende, 12 § FL.


2.6 Beslut att begära att den som anlitar ombud ska medverka personligen vid handläggningen av ett ärende, 14 § FL.


2.7 Beslut att ett ombud eller biträde som är olämpligt för sitt uppdrag inte längre får medverka i ärendet, 14 § FL.


2.8 Beslut att begära att ett ombud styrker sin behörighet genom skriftlig eller muntlig fullmakt, 15 § FL.


2.9 Beslut att förelägga part eller ombud att styrka ombudets behörighet genom en fullmakt, 15 § FL.


2.10 Beslut att begära att en handling bekräftas av avsändaren, 21 § FL.


2.11 Beslut att rätta/ändra ett beslut, 36-39 §§ FL.


2.12 Beslut att överklagan kommit in i rätt tid samt beslut att avvisa för sent inkommen överklagan, 45 § FL.

Utbildningschef

8


2020-02-17

2.13 Beslut att helt eller delvis avslå enskilds framställan om utlämnande av handling eller beslut om att lämna ut en handling med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen, TF 2 kap. 14 § och OSL 6 kap. 4-5 §§, 10 kap. 4 och 14 §§.

Utbildningschef

2.14 Beslut att avslå enskilds begäran att själv få använda tekniskt hjälpmedel för automatiserad behandling som myndighetens förfogar över för att ta del av upptagningar för automatiserad behandling, OSL 6 kap. 6 §.

Utbildningschef

2.15 Beslut om överklagande, yrkande om inhibition samt yttrande till förvaltningsrätt och kammarrätt. (I ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ska ärendet avgöras av nämnden.)


2.16 Beslut om yttrande till andra myndigheter.

Verksamhetschef inom sitt verksamhetsområde

Utbildningschef inom samtliga områden

2.17 Beslut att överklaga beslut annan myndighets beslut.

Utbildningschef

2.18 a Beslut att utse arkivansvarig för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde

Utbildningschef

2.18 b Beslut om mindre revideringar av gällande dokumenthanteringsplan, inklusive beslut om gallring av handlingar och handlingsfrister enligt Arkivlagen § 6 samtArkivreglemente för Strängnäs kommun § 6 och § 8

Arkivansvarig

9


2020-02-17

2.19 Beslut om anmälan om vissa verksamheter enligt miljöbalken, förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 38 §.

Utbildningschef

2.20 Beslut om beviljande/avslag på begäran om skolskjuts, SL 10 kap. 32, 33 och 40 §§, SL 11 kap. 31, 32och 39 §§, SL 18 kap. 30, 31 och 35§§.

UtredareErsättare: Administrativ enhetschef

2.21 Beslut om anordnande av hållplats, skolskjutsförordning 2 §.


2.22 Beslut om skolskjutsens färdväg, skolskjutsförordning 2 §.


2.23 Beslut om avstängning på grund av utebliven avgift för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem, SL 8 kap. 16 §, SL 14 kap. 12 § ochSL 25 kap. 9 §.

Utbildningschef

2.24 Beslut om grundbelopp till fristående huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och pedagogisk omsorg, SL 8 kap. 21-22 §§, 9 kap.19-20 §§, 10 kap. 36-37 §§, 14 kap.15-16 §§, 11 kap. 36-37 §§, 16 kap.52-53 §§, 17 kap. 31-33 §§, 19 kap.45-46 §§ och 25 kap. 11-12 §§.

Utbildningschef

2.25 Beslut om tilläggsbelopp till fristående huvudman för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola för modersmålsundervisning, SL 10kap. 37 och 39 §§, 11 kap. 36 och 38§§, 16 kap. 52 och 54 §§, 17 kap. 31och 34 §§ och 19 kap. 45 och 47 §§.

Utbildningschef

10


2020-02-17

2.26 Beslut om tilläggsbelopp till fristående huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola,

Chef centrum för språk och stöd

Chef för barn- och elevhälsan

grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola och pedagogisk omsorg för barn/elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd, SL 8 kap. 21 och 23 §§, 9 kap. 19 och 21 §§, 10kap. 37 och 39 §§, 14 kap. 15 och 17§§, 11 kap. 36 och 38 §§, 16 kap. 52och 54 §§, 17 kap. 31 och 34 §§, 19kap. 45 och 47 §§ och 25 kap. 11 och13 §§.

2.27 Beslut om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, 3 kap. 1 § SOFS 2005:12.

Verksamhetschef elevhälsans medicinska insats

2.28 Beslut om att föra en civilrättslig talan om skadestånd.

Utbildningschef

2.29 Beslut om avskrivning av fordran över ett prisbasbelopp.

Utbildningschef

2.30 Beslut om att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten, lag (1990:746) ombetalningsföreläggande och handräckning.

Utbildningschef

2.31 Beslut om att utse attestanter inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde.

Utbildningschef

2.32 Beslut att ansöka om statsbidragsamt beslut att inte ansöka omstatsbidrag.

Verksamhetschef förskolan inom sitt verksamhetsområde

Verksamhetschef grundskolan inomsitt verksamhetsområde

Utbildningschef inom övrigaverksamhetsområden

2.40 Beslut enligt artiklarna 15-21 i dataskyddsförordningen


11


2020-02-17

2.41 Beslut angående anmälan av personuppgiftsincident


2.42 Beslut att ingå personuppgiftsbiträdesavtal utifrån SKR:s mall

Delegat med behörighet att besluta att ingå huvudavtalet

2.43 Beslut att ingå personuppgiftsbiträdesavtal som avviker från SKR:s mall

Delegat med behörighet att besluta att ingå huvudavtalet

12


2020-02-17

Upphandling2.33 Beslut om

a) upphandling,b) upphandlingsförfarande,c) förfrågningsunderlag, d)större ändringar,e) att avbryta upphandling,f) att göra om upphandling,g) uteslutning av leverantör

enligt 10 och 11 kap. LOU,h) att anta leverantör

(tilldelningsbeslut)i) förlängning av avtal

för upphandling inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde för ett sammanlagt kontraktsvärdet upp till 1 mkr.

Verksamhetschef förskola inom sitt verksamhetsområde

Verksamhetschef grundskolan inom sitt verksamhetsområde

Utbildningschef inom övriga verksamhetsområden

2.34 Beslut oma) upphandling,b) upphandlingsförfarande,c) förfrågningsunderlag, d)större ändringar,e) att avbryta upphandling,f) att göra om upphandling,g) uteslutning av leverantör

enligt 10 och 11 kap. LOU,h) att anta leverantör

(tilldelningsbeslut)i) förlängning av avtal

för upphandling inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde om det sammanlagda kontraktsvärdet är över 1 mkr och upp till 5 mkr.

Utbildningschef

2.35 Beslut oma) förnyad

konkurrensutsättning,b) förfrågningsunderlag för

förnyad konkurrensutsättning,

c) att anta leverantör vid förnyadkonkurrensutsättning (tilldelningsbeslut)

för upphandling inom barn- och

Verksamhetschef förskola inom sitt verksamhetsområde

Verksamhetschef grundskolan inom sitt verksamhetsområde

Utbildningschef inom övriga verksamhetsområden

13


2020-02-17

utbildningsnämndens verksamhetsområde för ett sammanlagt kontraktsvärdet upp till 1 mkr.

2.36 Beslut oma) förnyad

konkurrensutsättning,b) förfrågningsunderlag för

förnyad konkurrensutsättning,

c) att anta leverantör vid förnyad konkurrensutsättning (tilldelningsbeslut)

för upphandling inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde om det sammanlagda kontraktsvärdet är över 1 mkr och upp till 5 mkr.

Utbildningschef

3. FörskolanNr Ärende Delegat

3.1 Beslut om placering vid förskoleenhet, SL 8 kap. 15§.

Verksamhetschef förskola

3.2 Beslut om placering/utökad tid i förskola med hänsyn till barnets egna behov p.g.a. familjens situation, SL 8 kap. 5§.



3.3 Beslut om erbjudande av plats till barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, SL 8 kap. 7§.



3.4 Beslut om yttrande avseende mottagande i förskola i annan kommun där Strängnäs är hemkommun, SL 8 kap. 13 §.

Verksamhetscontroller

Ersättare: Administrativ enhetschef

Handläggare

3.5 Beslut om mottagande inom förskola av barn frånannan kommun, SL 8 kap.

13 §.



Handläggare

3.6 Beslut att inte ta emot barn från annan kommun i förskolan, SL 8 kap. 13 §.


14


2020-02-17

3.7 Beslut om överenskommelse med annan kommun att denna ska ta emot barn i förskola, SL 8 kap. 12§.


3.8 Beslut att ingå överenskommelse om interkommunal ersättning, SL 8 kap. 17 §.


4. FörskoleklassenNr Ärende Delegat

4.1 Beslut om placering av barn vid viss skolenhet, SL 9 kap. 15 §.

Verksamhetschef grundskolan

4.2 Beslut om tidigare skolstart, SL 7 kap. 11 §


4.3 Beslut om uppskjuten skolplikt, SL 7 kap. 10 §.


4.4 Beslut om yttrande avseende mottagande i förskoleklass i annan kommun där Strängnäs är hemkommun, SL 9 kap. 13 §.



Handläggare

4.5 Beslut att ta emot av elev från annan kommun i förskoleklass, SL 9 kap. 13 §.



Handläggare

4.6 Beslut att inte ta emot elev från annan kommun i förskoleklass, SL 9 kap. 13 §.


4.7 Beslut om placering av barn vid viss skolenhet, SL 9 kap. 15 §.




15


2020-02-17

5. GrundskolanNr Ärende Delegat

5.1 Beslut om läsårets tider, skoldagar, lov- och studiedagar, SF 3 kap. 2-3 §§.

Utbildningschef

5.2 Beslut om erbjudande av ämnen som elevens val, SL 10 kap. 4 §, SF 9 kap. 8 §.

Rektor

5.3 Beslut om placering av elev vid viss skolenhet, SL 10 kap. 30 §.


5.5 Beslut om skolpliktens senare upphörande, SL 7 kap. 13 §.


5.6 Beslut om skolpliktens tidigare upphörande, SL 7 kap. 14 §.


5.7 Beslut om att elev får fullfölja utbildning efter skolplikt, SL 7 kap. 15 §.


5.8 Beslut att förelägga elevens vårdnadshavare att se till att barnet fullgör sin skolplikt, SL 7 kap. 23 §.

Utbildningschef

5.9 Beslut om överenskommelse med annan kommun om att ta emot elev vars grundskoleutbildning Strängnäs kommun ansvarar för, SL 10 kap. 24 §.


5.10 Beslut att ta emot elev från annan kommun då särskilda skäl föreligger, SL 10 kap. 25 §.



Handläggare

5.11 Beslut att inte ta emot elev från annan kommun då särskilda skäl inte föreligger, SL kap. 25 §.


16


2020-02-17

5.12 Beslut om yttrande avseende mottagande i grundskola i annan kommun där Strängnäs är hemkommun, SL 10 kap. 25 §.



Handläggare

5.13 Beslut om mottagande av elev från annan kommun efter önskemål från vårdnadshavare, SL 10 kap. 27 §.


Ersättare: Administrativ enhetschefHandläggare



6. FritidshemmetNr Ärende Delegat

6.1 Beslut om placering av elev vid fritidshem,SL 14 kap. 10 §.


6.2 Beslut om rätt till placering/utökad tid i fritidshem för elev på grund av familjens behov, SL 14 kap. 5 §.



6.3 Beslut om rätt till placering/utökad tid i fritidshem för elev som behöver särskilt stöd i sin utveckling,SL 14 kap. 6-7 §§.





7. GrundsärskolanNr Ärende Delegat

7.1 Beslut om placering av elev vid viss skolenhet, SL 11 kap. 29 §.


7.2 Beslut om läsårets tider, skoldagar, lov- och studiedagar, SF 3 kap. 2-3§§.

Utbildningschef

7.3 Beslut om skolarbetets förläggning, SF 3 kap. 4 §.

Rektor

7.4 Beslut om mottagande av elev i grundsärskola,SL 7 kap. 5 §.



17


2020-02-17

7.5 Beslut att elev inte tillhör grundsärskolans målgrupp, SL 7 kap. 5b §.



7.6 Beslut om mottagande av elev på försök i högst 6 månader, SL 7 kap. 8 §.



7.7 Beslut om integrerad elev, SL 7 kap. 9 §.



7.8 Beslut om uppskjuten skolplikt för, SL 7 kap. 10 §.


7.9 Beslut om skolpliktens senare upphörande, SL 7 kap. 13 §.


7.10 Beslut om skolpliktens tidigare upphörande, SL 7 kap. 14 §.


7.11 Beslut om att elev får fullfölja utbildning efter skolplikt, SL 7 kap. 15 §.


7.12 Beslut att förelägga elevens vårdnadshavare att se till att barnet fullgör sin skolplikt, SL 7 kap. 23 §.

Utbildningschef

7.13 Beslut om urval av ämnen inom elevens val, SL 11 kap. 6 §, SF 10kap. 5 §.

Rektor

7.14 Beslut om ingående av avtal om grundsärskoleplats i annan kommun, SL 11 kap. 24 §.


7.15 Beslut om mottagande av elev från annan kommun, SL 11 kap. 25 §.


7.16 Beslut om yttrande avseende mottagande i grundsärskola i annan kommun där Strängnäs är hemkommun, SL 11 kap. 25 §.


18


2020-02-17

7.17 Beslut om mottagande av elev från annan kommun efter önskemål från vårdnadshavare, SL 11 kap. 26 §.


19


2020-02-17



8. GymnasieskolanNr Ärende Delegat

8.10 Beslut om läsårets tider, skoldagar, lov- och studiedagar, GyF 3 kap. 1-2§§.

Utbildningschef

8.11 Beslut om att ingå samverkansavtal med andra kommuner eller landsting avseende gymnasieutbildning, SL 15 kap. 30§.

Utbildningschef

8.12 Beslut om vilka program samt antal platser per program som den kommunalagymnasieskolan ska erbjuda.

Gymnasieutskott (beslut efter samråd med rektor)

8.13 Beslut om justering av programutbud och/eller antal platser per program, samt vilka program som ska starta.


8.14 Beslut om antal platser som ska avsättas för fri kvot, GyF 7 kap. 3§.

Rektor

8.15 Beslut om att program ska fördelas på längre tid än tre läsår, SL 16 kap. 15 § st 2.

Utbildningschef

8.16 Beslut om att program ska fördelas på kortare tid än tre år, efter tillstånd från Statens skolverk,

SL 16 kap. 15 § st 3.

Utbildningschef

8.17 Beslut om behörighet och mottagande, SL 16 kap. 36, 43-44,47 §§, 17 kap. 14 §.



8.18 Beslut om att elev tillhör fri kvot, SL 16 kap. 44 § p. 1.

Rektor

8.19 Beslut om yttrande från den sökandes hemkommun innan en sökande tas emot i kommunen, SL 16 kap. 48 §.

Verksamhetscontroller Ersättare: Administrativ enhetschef

20


2020-02-17

8.20 Beslut att ingå överenskommelse om interkommunal ersättning, SL 16 kap. 50-51 §§, 17 kap. 22-23, 26a§§.


8.21 Beslut att ingå överenskommelse om bidrag till fristående gymnasieskola som anordnar yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion,SL 17 kap 29 §.


8.22 Beslut om preliminär och slutlig antagning, GyF 7 kap. 7 §.


8.23 Beslut om inackorderingsstöd, SL 15 kap. 32 §.

HandläggareErsättare: Administrativ enhetschef

8.24 Beslut i ärende om resebidrag, lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor.

Handläggare


8.25 Beslut om plan för utbildning på introduktionsprogram, SL 17 kap. 7 §.

Rektor

8.26 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som programfördjupning, GyF 4 kap. 6§.

Rektor

8.27 Beslut om kurser för individuellt val, GyF 4 kap. 7 §.

Rektor

8.28 Beslut om undervisningstid och dess fördelning, GyF 4 kap. 22 §.

Rektor

8.29 Beslut om arbetsplatsförlagt lärande på högskoleförberedande program samt i vilken omfattning, GyF 4 kap. 12 §.

Rektor

8.30 Beslut om utbyte av arbetsplatsförlagt lärande mot utbildning förlagd till skolan, GyF 4 kap. 13 §.

Rektor

21


2020-02-17

8.31 Beslut om skolförlagd utbildning inom yrkesintroduktion, GyF 6 kap. 5 § st. 3.

Rektor

8.32 Beslut om att anta ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ, SL 17 kap. 11 § och GyF 6 kap. 2 §.

Rektor

8.33 Beslut om mottagande av elev från annan kommun på introduktionsprogram, SL 17 kap.21 §.

Rektor

8.34 Beslut om att anta en sökande vid senare tidpunkt än vid början av utbildningen, GyF 7 kap. 8 §.

Rektor

8.35 Beslut om utbildningskontrakt gällande gymnasial lärlingsutbildning, SL 16 kap. 11 a §.

Rektor

8.36 Beslut om att en elevs utbildning på ett nationellt program till sitt innehåll får avvika från vad som annars gäller programmet, SL 16 kap. 14 §.

Rektor

8.37 Beslut om minskad undervisningstid för elev som begär det, SL 17 kap. 6 §.

Rektor

8.38 Beslut om byte av studieväg, GyF 7 kap. 9 §.

Rektor

8.39 Beslut om förlängd undervisning i gymnasieskolan, GyF 9 kap. 7 §.

Rektor

8.40 Beslut om avstängning i de frivilliga skolformerna, SL 5 kap. 17-18 §§.

Utbildningschef

8.41 Beslut om avstängning från viss utbildning med praktiska inslag, SL 5 kap. 19-20 §§.

Utbildningschef


2020-02-17

20

9. GymnasiesärskolaNr Ärende Delegat

9.10 Beslut om läsårets tider, skoldagar, lov- och studiedagar, GyF 3 kap. 1-2§§.

Utbildningschef

9.11 Beslut att ingå samverkansavtal med andra kommuner eller landsting avseende gymnasiesärskoleutbildning, SL 18kap. 27 §.

Utbildningschef

9.12 Beslut om vilka program som den kommunala gymnasiesärskolan skaerbjuda.


9.13 Beslut om att fördela utbildningen på längre tid än 4 år, SL 19 kap. 17§.

Utbildningschef

9.14 Beslut om elev tillhör målgrupp, SL 18 kap. 5 §.



9.15 Beslut att elev inte tillhör gymnasiesärskolans målgrupp, SL 18 kap. 7 §.



9.16 Beslut om ungdom som sökt till individuellt program har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program, SL 19 kap. 29§ st. 3 samt 40, 40a §§.



9.17 Beslut om mottagande, SL 19 kap. 29, 35-36, 39 §§.

Rektor

9.18 Beslut om fri kvot, SL 19 kap. 36 §p. 1.

Rektor

9.19 Beslut om yttrande från den sökandes hemkommun innan en sökande tas emot i annan kommun, SL 19 kap. 41 §.


9.20 Beslut om överenskommelse för ersättning på individuellt program, SL 19 kap. 40 § st. 2.



2020-02-17

21

9.21 Beslut att ingå överenskommelse om interkommunal ersättning, SL 19 kap. 44, 44a §§.


9.22 Beslut om antagning, GyF 7 kap. 13 § st. 3.


9.23 Beslut om inackorderingsstöd, SL 18 kap. 32 §.

HandläggareErsättare:

Administrativ enhetschef9.24 Beslut om skolskjuts, SL 18 kap. 30

och 35 §§UtredareErsättare:Administrativ enhetschef

9.25 Beslut om kurser för individuellt val, GyF 4 kap. 7a §.

Rektor

9.26 Beslut om undervisningstid och dess fördelning, GyF 4 kap. 22 §.

Rektor

9.27 Beslut om utbildningskontrakt gällande gymnasial lärlingsutbildning i gymnasiesärskola, SL 19 kap. 10 a §.

Rektor

9.28 Beslut om att en elevs utbildning på ett nationellt program till sitt innehåll får avvika från vad som annars gäller programmet, SL 19 kap. 13 §.

Rektor


Utbildningschef


Utbildningschef


2020-02-17

22

10. Kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxnaNr Ärende Delegat

10.10 Beslut om att ingå avtal med utbildningsanordnare(entreprenad), SL 23 kap. 1 §.

Rektor

10.11 Beslut om vilka nationella kurser som ska ges, FV 2 kap. 9§.

Rektor

10.12 Beslut om mottagande avseende utbildning på grundläggande nivå, SL 20 kap. 13 §.

Rektor

10.13 Beslut om yttrande till annan huvudman avseende sökandes behörighet till utbildning på grundläggande nivå, SL 20 kap.14 §. St, 1.

Rektor

10.14 Beslut om mottagande av sökande från annan kommun till grundläggande nivå, SL 20 kap.14 § st. 2.

Rektor

10.15 Beslut om mottagande avseende utbildning på gymnasial nivå, SL20 kap. 22 §§.

Rektor

10.16 Beslut om antagning avseende utbildning på gymnasial nivå, SL20 kap. 23 §

Rektor

10.17 Beslut om vilken utbildning som ska erbjudas för att uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning eller utbildning inom yrkeshögskolan, SL 20 kap. 19 c §.

Rektor

10.18 Beslut om yttrande till annan huvudman avseende svarandet för kostnader för utbildning på gymnasial nivå,SL 20 kap. 21 §.

Rektor

10.19 Beslut att ingå överenskommelse med en annan huvudman om åtagande att svara för kostnader för utbildning på gymnasial nivå,SL 20 kap. 21 st. 2.

Rektor

10.20 Beslut om mottagande till utbildning i svenska för invandrare,SL 20 kap. 33 §§.

Rektor


2020-02-17

23

10.21 Beslut om minskad undervisningstid i svenska för invandrare om eleven begär det, SL 20 kap. 24 §.

Rektor

10.22 Beslut om att utbildning på kurs ska upphöra för elev i kommunal vuxenutbildning, SL 20 kap. 9 §st. 2.

Rektor

10.23 Beslut att utbildning på grundläggande nivå, gymnasial nivå eller svenska som invandrare ska beredas på nytt vid särskilda skäl, SL 20 kap. 9 §st. 3-4.

Rektor

10.24 Beslut om antagande av elev till särskild utbildning för vuxna, SL 21 kap. 7 § st. 3.

Rektor

10.25 Beslut om mottagande av elev till särskild utbildning för vuxna, SL 21 kap. 7 § st 3.

Rektor

10.26 Beslut om yttrande till annan huvudman avseende svarandet för kostnader för särskild utbildning för vuxna, SL 21 kap. 7§ st. 2.

Rektor

10.27 Beslut att ingå överenskommelse med en annan huvudman om åtagande att svara för kostnader för särskild utbildning för vuxna, SL 21 kap. 7 § st. 3.

Rektor

10.28 Beslut om upphörande av särskild utbildning för vuxna, SL 21 kap. 9§ st.2.

Rektor

10.29 Beslut att särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå ska beredas på nytt vid särskilda skäl, SL 21 kap. 9 § st. 3.

Rektor


Utbildningschef


2020-02-17

24


Utbildningschef

11. Annan pedagogisk verksamhetNr Ärende Delegat

11.1 Beslut om plats i pedagogisk omsorg, SL 25 kap. 2 § och ”Regler om placering i barnomsorg i Strängnäs kommun”.

Rektor

11.2 Beslut om medgivande att uppfylla skolplikten på annat sätt, SL 24 kap. 23-25 §§

Utbildningschef

11.3 Beslut om föreläggande, anmärkning eller att avstå från ingripanden vid tillsyn av fristående förskola eller pedagogisk

omsorg i Strängnäs kommun, SL 26 kap. 10-12 §§.

Utbildningschef

TJÄNSTEUTLÅTANDE


1/2


Tel 0152-291 00Fax 0152-290 00


HandläggareJessica Sundqvist0152-293 54


Verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats, skolsköterskor och skolpsykologer



1. utse Helena Söderqvist Lönnblad från och med 2020-03-02 till verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats, skolsköterskor och skolpsykologer samt till att ansvara för anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria.

Beskrivning av ärendetSkolsköterskor och skolpsykologer ska vara organiserade av en vårdgivare. Med vårdgivare avses fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt bedriver hälso- och sjukvård. Inom en kommun är det den nämnd som ansvarar för skolverksamhet som är vårdgivarens representant för skolsköterskor och skolpsykologer i kommunen.

Barn- och utbildningsnämnden är vårdgivare för skolhälsovården i Strängnäs kommuns kommunala skolor. Det är vårdgivarens ansvar att en verksamhetschef utses. Verksamhetschefen representerar vårdgivaren. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) reglerar verksamhetschefens arbetsuppgifter samt anger samhällets krav på vårdgivaren.

Vårdgivaren ansvarar även för att utse den befattningshavare som ansvarar för anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria som regleras av Socialstyrelsen (SOSFS 2005:28).

Till ansvarig för anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria utses Helena Söderqvist Lönnblad.

Skolsköterskor och skolpsykologer tillhör hälso- och sjukvårdspersonal och bär själva ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter enlig patientsäkerhetslagen (2010:659).

Ekonomiska konsekvenser för kommunenBeslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

2/2

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

UppföljningIngen uppföljning krävs.

Beslutsunderlag Inga handlingar bifogas.

Beslutet skickas tillInspektionen för vård och omsorg, IVOHelena Söderqvist LönnbladÅza Tellström

Tony LööwUtbildningschef

Documents

klockan 17:00. Majoriteten har förmöte i Nicander och ... · -Förutsättningar analys bilaga konsekvensbeskrivning.-Miljö, lokaler, utrustning. Rektor arbetar i kärnverksamheten