FÖR

ELÄSN

ING

AR

NA H

ÅLLS K

L 14.00 I KO

NSTA

KA

DEM

IENS H

ÖR

SAL

FRED

SGATA

N 12, STO

CKH

OLM

(FÖR

UTO

M FÖ

RELÄ

SNIN

GEN

16 FEBR

UA

RI

SOM

HÅ

LLS I GU

STAF VA

SA KYR

KA

, KA

RLB

ERG

SVÄGEN

1–5, STOCK

HO

LM).

BEG

RÄ

NSAT A

NTA

L PLATSER. FÖ

RA

NM

ÄLA

N K

RÄVS VIA

KON

STAK

AD

EMIEN

.SE

EN FÖ

RELÄ

SNIN

GSSER

IE I SAM

AR

BETE M

ELLAN

SEX AK

AD

EMIER

OM

K

YRK

AN

, KO

NSTEN

OCH

VETENSK

APEN

Sex kungliga akademier i sam

verkan presenterar åter – efter 2017 års succé med

”Vingslag över Haga” – en föreläsningsserie tillsam

mans. Tem

at i år är kyrkan, konsten och vetenskapen. Serien är fortsättningen på ett akadem

iöverskridande sam

arbete med avsikt att reflektera över företeelser utifrån akadem

iernas skilda perspektiv. Föreläsningarna spänner således över så vitt skilda äm

nen som kyrkans

roll i Försvarsmakten, kyrkor som

kosmologiska, rituella och sociala rum

, präster-skapet som

lantbrukets föregångsmän och orgelkonstens gyllene epok.

Medverkande är representanter för K

ungl. Akademien för de fria konsterna (1735),

Kungl. Vitterhets H

istorie och Antikvitets Akademien (1753), K

ungl. Musikaliska

akademien (1771), K

ungl. Örlogsm

annasällskapet (1771), Kungl. K

rigsvetenskaps- akadem

ien (1796) samt K

ungl. Skogs- och Lantbruksakademien (1811).

Föreläsningarna hålls kl. 14.00 i Konstakadem

iens Hörsal, Fredsgatan 12, Stockholm

(förutom

föreläsningen 16 februari som hålls i G

ustaf Vasa kyrka, Karlbergsvägen

1–5, Stockholm).

Bild om

slag: Carl Larsson, Sundborns gam

la kyrka, Nationalm

useum (Foto: Erik C

ornelius), public domain.

Bilden beskuren och ljussatt för denna publikation.

Bild inlaga: P

ieter Neefs II, Interiör av gotisk kyrka, N

ationalmuseum

(Foto: Greta Lindström

), public domain.

Bilden beskuren och ljussatt för denna publikation.

Lördagen den 19 januari 2019 kl 14.00 i Konstakadem

iens Hörsal

VÅR

GU

D Ä

R O

SS EN VÄ

LDIG B

ORG – K

YRK

AN

OCH

FÖRSVA

RET

Kyrkan och religionen har historiskt spelat en mycket stor roll i de krig som

Sverige utkäm

pat. Och fortsätter även i sam

tida insatser.

Dagens sam

hälle skiljer sig dramatiskt åt från ett 1600-talssam

hälle präglat av lutheransk ortodoxi. M

en moralen på judisk-kristen grund ligger djupt lagrad i vårt

medvetande och i vår lagstiftning.

Under 1600-talets krig hade kyrkan, m

ed fält- och fartygspräster vid varje regemente

och flottans fartyg, två viktiga uppgifter; truppens själavård och att biträda med att

upprätthålla krigstukt och stridsmoral. Prästerna var allestädes närvarande till stöd

och hjälp; hemm

a i socknen, i fältlägren, ombord och i strid. Fältropen var ofta ”M

ed G

uds hjälp”.

Så är det inte idag. Svenska insatser i Mali eller Adenviken sker knappast under de

fältropen. Andra, syften, som folkrätten i vid bem

ärkelse, åberopas som m

oralisk grund. M

en behovet av stöd från kyrkan lever kvar, inte minst påtagligt när ett förband

eller fartyg utsätts för förluster. Behovet av reflektion och själavård blir starkt. D

ärför har varje svensk insats, på m

arken eller till sjöss, en fältpräst, inte för stridsmoral, nu

chefens entydiga ansvar, men väl för att sörja för truppens själavård.

Kungl. K

rigsvetenskapsakademiens föredrag kom

mer att belysa dessa aspekter på

kyrkans och religionens roll för anda och moral – från Lützen till Adenviken och M

ali.

Göran Frisk, kom

mendör, ledam

ot Kungl. Ö

rlogsmannasällskapet

Jan Mörtberg, överste, ledam

ot Kungl. K

rigsvetenskapsakademien

Mona W

esterlund Lindberg, sjukhuspräst vid Karolinska universitetssjukhuset

Lördagen den 16 februari 2019 kl 14.00 i Gustaf Vasa kyrka

EN OR

GELK

ONSTEN

S GYLLENE EPOK

: OM TON

SÄTTAR

ORGA

NISTER

I STO

CKH

OLM U

ND

ER TID

IGT 1900-TA

L

Under decennierna strax efter förra sekelskiftet var en rad fram

stående tonsättare organister i Stockholm

s kyrkor. Främst är det kanske Em

il Sjögren, Otto O

lsson och O

skar Lindberg vi minns, m

en här fanns även Gustaf H

ägg och Harald Fryklöf. I den

expanderade staden uppfördes nya kyrkor. Till sitt förfogande hade organisterna därför stora nybyggda instrum

ent, på andra håll nyligen utvidgade. Sjögren var föregångsm

annen som m

ed sin improvisationskonst drog stora skaror till gudstjäns-

terna i S:t Johannes kyrka på Brunkebergsåsen.

Det var en orgelkonstens gyllene epok, då organister av senrom

antiskt märke kom

att bilda något som

kan kallas Stockholmsskolan. M

usikforskaren och organisten Sverker Jullander berättar om

ett väsentligt kapitel i den svenska musikhistorien och

organisterna Hans Fagius och M

attias Wager levandegör m

usiken i Gustaf Vasa

kyrka, en av de kyrkor som byggdes under tidigt 1900-tal och vars orgel fortfarande

är i bruk.

Sverker Jullander, professor, ledamot K

ungl. Musikaliska akadem

ienH

ans Fagius, professor, ledamot K

ungl. Musikaliska akadem

ienM

attias Wager, dom

kyrkoorganist, ledamot K

ungl. Musikaliska akadem

ien

Lördagen den 16 mars 2019 kl 14.00 i K

onstakademiens H

örsal

PRO

STEN B

AK

PLOG

EN – PR

ÄSTER

SKA

PET SOM LA

NTB

RU

KETS

FÖREGÅ

NG

SMÄ

N

Till sockenprästens uppgifter hörde runt sekelskiftet 1800 att vara, förutom H

errans tjänare, statsm

aktens förlängda arm och sockenbornas ledare. D

et gällde allt ifrån att berätta för dem

om kungörelser från huvudstaden till att leda den lokala dem

o-kratin i sockenstäm

man. H

an kontrollerade sockenbornas kristendomskunskaper

och producerade statistik över dem m

en skrev också beskrivningar om socknens

natur, ekonomi och folkkynne.

Prästgårdens avkastning och böndernas tionden utgjorde hans lön. D

et låg i hans intresse att gården sköttes väl och gav goda skördar m

en också att rikedomen ökade

bland allmogen. I sam

manhanget tog m

ånga på sig rollen som lantbruksreform

atörer och föregångsm

än för det nya jordbruk som kom

mit m

ed den agrara revolutionen. P

rästgårdar kunde brytas ut ur bykollektiven genom storskiften och införa cirkula-

tionsbruk, få nya ladugårdar och ses som m

önster för sockenborna.

Så, även om prosten kanske inte själv gick bak plogen, såg han ändå till att hålla sig

upplyst om det senaste inom

lantbruksvetenskapen och åtminstone hålla sig m

ed en m

odern järnplog, androm till föredöm

e.

Ulrich Lange, professor, ledam

ot Kungl. Skogs- och Lantbruksakadem

ien

Lördagen den 6 april 2019 kl 14.00 i Konstakadem

iens Hörsal

MED

ELTIDA K

YRK

OR SOM

KO

SMOLO

GISK

A, R

ITUELLA O

CH SO

CIALA R

UM

De m

edeltida kyrkorna är de äldsta bevarade byggnaderna i Skandinavien. Men det är

inte bara byggnaderna som är bevarade, utan även den generella funktionen – som

gudstjänstlokal – är obruten sedan ibland 900 år. Likväl kan det vara m

ycket svårt att förstå hur kyrkorna användes och uppfattades under m

edeltiden, eftersom både

byggnaderna och funktionerna successivt har förändrats sedan dess. Därför m

åste de m

edeltida kyrkornas utseende och användning rekonstrueras utifrån mer eller

mindre tydliga spår, som

kalkmålningar, inventarier och fynd från arkeologiska

utgrävningar. Dessa spår visar att kyrkornas funktion och innebörd ändrades även

under medeltiden, från rom

anska kyrkorum på 1100- och 1200-talen till gotiska

kyrkorum på 1300- och 1400-talen.

Anders Andrén, vice preses Vitterhetsakademien

Lördagen den 1 juni 2019 kl 14.00 i Konstakadem

iens Hörsal

KR

OPPEN O

CH R

UM

MET – EN

VAN

DR

ING I SIG

UR

D LEW

EREN

TZ RU

M;

LAN

DSK

APET, K

APELLEN

OCH

MELLA

NR

UM

MET

Arbetet med m

odeller är centralt i arkitekten och akademiledam

oten Petra Gipps

arbete. Det är en m

etod att, ofta skallöst, närma sig arkitekturen. H

är kan det rumsliga

skulpteras fram genom

fokus på volym, elem

ent och detaljer, där allt samm

ansmälts

till en och samm

a tanke. Att sömlöst arbeta m

ed ett material ger för G

ipp en möjlighet

att utifrån materialet skulptera fram

en arkitektonisk idé. På så sätt kan de rum

och volym

er som G

ipp skapar få en tydlighet, en personlig röst.

Föreläsningen presenterar delar av projektet Freestanding som ställdes ut på

Venedigbiennalen 2018. Petra Gipp blev inbjuden av ArkD

es (Sveriges nationella centrum

för arkitektur och design) att skapa ett konstnärligt verk med utgångspunkt

från tre byggnader ritade av arkitekt Sigurd Lewerentz (1885 –1975); U

ppståndelse- kapellet på Skogskyrkogården, Stockholm

; Markuskyrkan i B

jörkhagen, Stockholm;

och kapellen St Knut och St G

ertrud i Malm

ö.

Petra Gipps verk består av tre rum

sstora gjutna sektioner. Hon läser Lew

erentz arbete genom

att fokusera på byggnadernas förrum som

ett rum på gränsen, ett m

ellanrum.

Här interagerar den m

änskliga kroppen med det stora landskapsrum

met och det inre

samm

anpressade kyrkorumm

et; olika skalor och rum pressas sam

man till en intim

kontext.

Ett förberedelsens rum; en vandring i det inre och det yttre, för kroppen och tanken,

det sakrala och världsliga.

Petra Gipp, arkitekt, ledam

ot Konstakadem

ien