Korsholmsenioren nr 1 2015

seniorenseniorenKorsholmsI det här numret:

Vi fortsätter vår serie där vi har för avsikt att presentera kyrkor och församlingar i vår kommun. Nu

står Kvevlax i tur och som ”ciceron” fungerar Sven-Erik Kjellman.

Läs mera på sidorna 8-11

Kvevlax kyrka

Nr 1 April 2015 Korsholms pensionärsförening r.f. Årgång 9

Delaktighet och inflytande………....... 2-3

Pensionärsförbundet − inte bara

träffar, fester och resor ...................... 4-5

Korsholms närsjukhus ....................... 6-7

IT-caféträffar ..........................................7

Kvevlax kyrka och församling ...........8-11

Koskö som hörnsten ...................... 12-14

Helsinghörnans pensionärshem .... 15-17

30-årsjubileum vid Weikarshemmet ....18

Plock ur Weikarshemmets historik ......19

Kommande aktiviteter i

föreningen-regionen-förbundet ............20

Korsholms pensionärsföreningPlättkalas .......................................................................... 3.6.Två hemliga resor ............................................... 1.7. och 2.7.Känn ditt Korsholm .........................................................11.8.Resa till Estlands svenskbygder .............................. 16.-20.8.Friskvårdsdag i Botniahallen ..........................................28.9.

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb ................................sid.20

SPF ÖsterbottenSommarfest på Carpella ..............................................5.8.Ruskaresa till Saxnäs ..........................................13.-17.9. Resa till Sicilien ................................................30.9.-7.10.Teaterresa till Åbo ”Stormskärs Maja”. ............. 27.-28.11.

Förbundet SPFResa till Barcelona och Mallorca ..................... 26.9.-3.10.Seniorskeppet................................................... 26.-28.10.

En stor del av pensionärsorganisationens verksamhet utgörs av intressebevakningen, där målsättningen är att arbeta för att den äldre befolkningens intressen beaktas i all samhällsplanering.

Styrelsen för SPF Österbotten besöker regelbundet olika instanser i landskapet och framför sina åsikter. Årliga diskussionsmöten hålls med de svenskspråkiga ministrarna och riksdagsledamöterna från valkret-sen. Kontakt hålls också med bl.a. Folktinget och Österbottens förbund.

Läs mer i Henrik Svarfvars artikel på sidan 4.

Kommande aktiviteter bland annat:

Foto: Patrick Ragnäs

SPF Österbottens styrelse möter

valkretsens riksdagsledamöter

5.1.2015

Pensionärsförbundet − inte bara träffar, fester och resor

2 Korsholmssenioren

Ledare

Korsholmssenioren

Fortsättningsvis lever vi i en mycket turbu-lent tid. Det ena reformförslaget efter det andra stupar på sin omöjlighet och nya försök att hitta metoder att stävja den of-

fentliga ekonomin fortsätter under nästa riksdag och regering.

I Korsholm pågår samma försök att stävja ökade kostnader inom de stora områdena, so-cial-och hälsovården, bildningssektorn och äld-reomsorgen. Tre arbetsgrupper har suttit och försökt hitta lösningsmodeller. Modellerna är i vissa fall väldigt radikala men med sunt förnuft och diskussioner kommer vi säkert till resultat som går att genomföra.

Då det gäller förändringar där gamla strukturer ska ge vika och ny mark brytas är det viktigt med delaktighet, att man diskuterar och hör de olika parter som förändringen omfattar. Inom äldre-

omsorgen bör man lyssna till personalen inom vård och omsorg, närståendevårdarna och anhö-riga, hemsjukvården för att hitta bättre lösnings-modeller för det arbete som skall utföras.

Det finns många människor med lång erfa-renhet, den tysta kunskapen bör kunna tas tillva-ra i tider som dessa. Vi vill ju att Korsholm även i fortsättningen skall kunna erbjuda de äldre en god vård och omsorg.

En av arbetsgrupperna, tillsatt av kommunsty-relsen, har arbetat fram en Äldreomsorgsplan 2015-2030. Planen är ett stort arbete med många goda förslag till förbättringar.

Korsholms pensionärsförening, Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb och representanter för Äldrerå-det lyssnade till socialdir. Alice Backström som redogjorde för planen. Korsholms pensionärs-förening beslöt att tillsätta en liten arbetsgrupp

Monica Sirén-Aura, ordförande och ansvarig utgivareEmmavägen 11, 65610 KorsholmTfn 0440 256 101, e-post [email protected]

Henrik Svarfvar, ordförande för aktivitetskommitténMottatået 59, 65460 TölbyTfn 050 69341, e-post [email protected]

Börje Paro, sammankallareTölby-Vikbyvägen 22, 65480 VikbyTfn 050 339 3016, e-post [email protected]

Marlene Ehnström, medlem i redaktionsgruppenVallavägen 7, 65630 KarperöTfn 050 543 0574, e-post [email protected]

Håkan Wikberg, medlem i redaktionsgruppenAuroravägen 20, 65610 KorsholmTfn 050 313 8158, e-post [email protected]

Alf Norrgård, medlem i redaktionsgruppenLamaslotvägen 8, 66540 PetsmoTfn 0500 161 240, e-post [email protected]

Fredrik Björk, webbmasterBrobackvägen 53, 65520 HelsingbyTfn 0500 225 907, e-post [email protected]

Redaktionsgruppen för utgivningen av Korsholmssenioren består av:

Text-och bildbidrag till nästa nummer av Korsholmssenioren kan inlämnas före den 15 sept. 2015 till redaktionsgruppen.

Ombrytning och tryck: Upc Print

www.korsholm.spfpension.fi

Delaktighet och inflytandeMonica Sirén-Aura

Korsholmssenioren 3

bestående av Mary Andrén-Pada, Rose-Marie Swanljung och undertecknad som arbetade ihop ett bemötande av planen .

Det finns många goda exempel till utveckling i vårt västra grannland som kanske kunde ”lånas” också till oss. Exempel på det kunde vara mobil sjukvård, där den äldre får hembesök av läkaren i stället för tvärtom, rehabiliteringsteam som från dag ett hjälper den äldre i hemmet i övergången från sjukhusvård till den egna bostaden. Andra exempel på åtgärder kunde vara att ge vårdarna möjlighet att själva organisera sitt arbete där den äldre finns i centrum för planeringen. Hemvården bör också växa i takt med att den äldre befolk-ningen ökar och dygnetrunt-vårdplatser minskar, det torde vara rätt logiskt.

Men det viktigaste i dessa processer är att ge utrymme att frigöra sig från gammaldags proces-

ser, ta till sig tankar och funderingar som män-niskor har, se på modeller från andra nordiska länder och översätta dem till vårt samhälle. Vi brukar tala om den nordiska välfärdsmodellen, då kan det vara skäl att kanske omvärdera vårt sätt att se på den äldre befolkningen. I alla sam-manhang är det viktigt att ge människor möjlig-het att påverka och vara delaktiga i processer som berör det vardagliga livet.

Monica Sirén-Aura

Delaktighet och inflytande

Bli medlem i KORSHOLMS PENSIONÄRSFÖRENING r.f.

Ring: Börje Paro 050-339 3016. e-post: [email protected]

Medlemsavgiften är 15 euro/år och då ingår förbundets medlemstidning ”God Tid” som utkommer med 9 nummer per år och Korsholmssenioren med 2 nr/år.

Börjes adress är: Tölby-Vikbyvägen 22, 65480 Vikby,

Bli medlem i KORSHOLMS PENSIONÄRSFÖRENING r.f.Ring: Tor-Erik Båtman 050 541 0150, Tor-Eriks adress är: Karkmovägen 396, 65520 Helsingby,e-post: [email protected] är 17 euro/år från och med 2014. I den ingår förbundets medlemstidning “God Tid” som utkommer med 9 nummer per år och Korsholmssenioren med 2 nr/år.

NAMN:________________________________________________

FÖDELSEDATUM:______________________________________

ADRESS: _____________________________________________

POSTADRESS:_________________________________________

E-POSTADRESS:_______________________________________

4 Korsholmssenioren

Den del av pensionärs-förbundets verksam-het som våra medlem-mar främst kommer i kontakt med är olika

träffar, fester och resor som ord-nas av föreningarna, regionerna och förbundet. Men en stor del av verksamheten utgörs också av intressebevakningen som sker på alla nivåer inom organi-sationen.

Vad menas då med intres-sebevakningen som vi ofta talar om. Denna har som uppgift att på alla plan ta tillvara pensionä-rernas intressen och försöka på-verka hela samhället att ta hän-syn till oss äldre på ett bra sätt i alla situationer.

Nationell intressebevakningPå förbundsnivå sker intres-

sebevakningen närmast så att våra förtroende- och tjänstemän följer med vad som sker inom riksdag och regering, i ministeri-ernas arbete vid utarbetandet av lagförslag och förordningar samt deltar som sakkunniga i riksda-gens utskott.

Förbundet uppvaktar regelbun-det riksdagsgrupper, ministrar och andra inom förvaltningen.

SPF är medlem i PIO, som är en samarbetsorganisation för de sex största pensionärsorganisa-tionerna i Finland. En stor del av intressebevakningen på natio-nell nivå sker via PIO. Utöver be-vakningen av statsförvaltningen följer också förbundet med vad näringslivet kommer med för åt-gärder som kan beröra den äldre befolkningen.

Även i EU har SPF sitt finger

med i intressebevakningen, då vi är med i Age Platform som är pensionärernas officiella kon-taktlänk i Bryssel.

Regional intressebevakningInom Österbotten är det styrel-sen för SPF Österbotten som främst har hand om intressebe-vakningen. Under de två senaste åren har styrelsen regelbundet besökt olika instanser i landska-pet och framfört sina synpunk-ter på deras verksamhet. Några av besöksmålen har varit Vasa Centralsjukhus, Österbottens förbund, SÖFUK, Österbottens Polisinrättning och Vasabladet. Sedan har vi varje år hållit dis-kussionsmöten med de svenska ministrarna och riksdagsleda-möterna från valkretsen och så har styrelsen besökts av olika

PeNsioNäRsföRbuNdet − inte bara träffar, fester och resor

SPF Österbottens styrelse möter Vasabladets ansvarige chefredaktör Niklas Nyberg 19.2.2015.Foto: Patrick Ragnäs

Henrik Svarfvar

Korsholmssenioren 5

PeNsioNäRsföRbuNdet − inte bara träffar, fester och resor

Klubben är registrerad förening och har en styrelse bestående av 7 personer. Ordförande väljs av höstmötet årligen och styrelsemedlemmar väljs för två år.

Klubbens nuvarande styrelse består av följande personer:

Peter Sahlsten ordförandeAlf Norrgård viceordförandeGertrud Ståhlberg sekreterareMärtha Nyman kassörRose Näsman medlemsansvarigHenrik Westerback reseansvarigKerstin Norrman vuxeninst.ansvarig

Ta gärna kontakt med någon i styrelsen om du har synpunkter och idéer om verksamheten framdeles! Du hittar oss ockå på Webbsidan Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb.

Bli medlem i Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb rf.Ring Rose Näsman, 3152876 eller 050-5711656, [email protected]ägen 151, 65300, Vasa

Bli medlem i Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb!

Medlemsavgiften är 16 €/år och då ingår förbundets medlemstidning ”God Tid” som utkommer med 9 nummer per år och Korsholmssenioren med 2 nr/ år.

Namn..................................................................................

Födelsetid............................................................................

Adress.................................................................................

Postadress..........................................................................

E-Postadress.......................................................................

personer, exempelvis Folkting-ets verksamhetsledare.

SPF Österbotten hörs också numera av Österbottens förbund som sakkunnigt vid uppgörande av olika planer, senast i januari i samband med den nu aktuella ”Välfärdsstrategin för Öster-botten”. Vid regionens vår- och höstmöten ges alltid ett utta-lande i någon aktuell fråga som berör pensionärerna.

Lokal intressebevakningDen lokala intressebevakningen sköts av Korsholms pensionärs-förening och Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb och sker ofta i samarbete med kommunens Äldreråd. De båda föreningarna har en god inblick i vad som sker inom kommunen när det gäller frågor som berör de äldre. Kvev-

laxnejdens Pensionärsklubbs ordförande är också Äldrerådets ordförande och Korsholms pen-sionärsförenings ordförande sit-ter i både kommunfullmäktige och kommunstyrelsen.

Detta betyder inte att för-eningarna inte har åsikter om utvecklingen och därför följer vi kontinuerligt med vad som pla-neras och besluts inom kommu-nen. Detta gäller i stort många områden men givetvis är äldre-omsorgen, hälsovården och bo-endet de viktigaste.

Medlemmarnas betydelse för intressebevakningenMedlemmarna har en stor bety-delse när det gäller att få genom-slagskraft i intressebevakningen. Ju fler medlemmar vi har, både inom förbundet, i Österbotten

och i vår egen kommun, desto större påverkningsmöjligheter har vi. Både statlig och kommu-nal förvaltning och näringslivet är mera lyhörda till åsikter som vi framför, om vi har ett större antal medlemmar som vi representerar.

Därför är SPF inte bara träf-far, resor och fester utan också en aktiv samhällspåverkare för pensionärernas bästa.

6 Korsholmssenioren

Korsholms närsjukhus är invigt. Redan 2009−2010 planerades projektet. När-sjukhusets vårdhem togs

i bruk redan i april 2014 och akut- och rehabiliteringsavdelningen i oktober 2014. Samtidigt som när-sjukhusets vårdhem togs i bruk dis-kuterades framtidens och morgon-dagens åldringsvård. I nuvarande närsjukhus finns en akutavdelning med platser för patienter med aku-ta försämringar, terminalpatienter, infektionspatienter och minnes-sjuka patienter i utredningsskedet. På rehabiliteringsavdelningen finns patienter som genomgått exempel-vis en höftledsoperation och skall rehabiliteras till hemförhållanden.

Vårdhem och effektiverat serviceboendeI vårdhemmet med idag 24 plat-ser finns patienter som i regel inte längre kan klara sig hemma, utan behöver medicinsk dygnetrunt-vård. I den sista avdelningen, näm-ligen Elviraboendet, som fungerar som effektiverat serviceboende, också med 24 platser, är innevå-

narna hyresgäster och avdelningen förvaltas och sköts av socialnämn-den i Korsholm.

Vad är då skillnaden mellan vård-hemmet och det effektiverade ser-viceboendet? Det effektiverade serviceboendet är som namnet säger ett boende, där kunden själv hyr utrymmena, ett boende där det finns personal tillgänglig för att hjälpa kunderna i allehanda syss-lor där inriktningen inte är primärt medicinsk vård.

Dagens vårdfilosofi Hur såg då hälsovårdscentralens långvård ut fram till dess att när-sjukhuset öppnades? På bäddav-delningarna som färdigställdes un-der början av 1980- och 1990-talet var vårdfilosofin en helt annan. Idag prioriteras ett stött hemma-boende, vistelse på serviceboende och ett effektiverat serviceboende framom långvård. I morgondagens Finland skall det inte längre finnas långvård i den bemärkelse vi tidi-gare haft. I och med den tekniska utvecklingen kan patienter skötas längre hemma, med stöd av olika rehabiliterings- och hemvårdsin-

Mikael Gädda

Foto: Tommy Lahti

Korsholms närsjuKhus – en satsning på åldringsvård i förändring

Korsholms närsjukhus togs i bruk 2014

Foto: Tommy Lahti

Korsholmssenioren 7

satser. I ett brytningsskede tar för-visso en förändring tid, men siktet är klart inställt på denna förändring, inte bara i Korsholm utan också na-tionellt.

Kommande typer av boende I Korsholm har också det mellan-ting av boende som inte finns idag, ett boende i s.k. hybridkvarter lan-serats och kommer inom kort till beslut. Hybridkvarter är kvarter med olika slags boende (hyreslä-genheter, ägolägenheter, anpas-sade lägenheter osv.) men också olika servicepunkter, allt från ban-ker, caféer och butiker till olika slag av kommunal service inom social- och hälsovårdstjänster samt olika slags aktivitetsutrymmen. Att pla-nera och ge service till kunder som

finns geografiskt nära varandra är kostnadseffektivt och ger ett mer-värde både för serviceproducenten och kunden. Vi pratar dagligdags om service på rullatoravstånd, vil-ket i de flesta fall uppskattas vara ca 200m.

Utveckling inom öppna vården Samtidigt som närsjukhuset togs i bruk, påbörjades också utveck-lingsåtgärder inom den öppna vården. Framtiden kommer också att medföra förändringar inom pri-märvårdens öppenvård. Fram till i dag har beslut tagits att centra-lisera mödravårdsmottagningen från hälsostationerna ute i byarna till huvudhälsostationen i Smedsby. Framöver kommer också till beslut att delar av sjukvårdsmottagningen

i byarna centraliseras till huvud-hälsostationen. Orsaken till detta är dels våra ekonomiska realiteter, dels ett sätt att omprioritera i vård-utbudet. Den oftast mobila vuxna befolkningen förväntas använda sig mer av vårdtjänster centralt medan barnrådgivning sker som närservice på hälsostationerna lika som även delar av vård för de äld-re. I skrivande stund har inte över-föringen av delar av sjukvårdsmot-tagningen ännu diskuterats i detalj, men under hösten 2015 kommer planerna sannolikt att presenteras. Det måste förstås noteras att hem-vården och den till den anknutna hemsjukvården kommer att få mer resurser i framtiden eftersom vård-filosofin utgår från ett hemmabo-ende betydligt längre än idag.

IT-caféträffarPensionärsföreningens medlemmar har under vårvintern sammankommit till IT-caféträffar som föreningen ord-nat i samarbete med Folkhälsan i Korsholm. Martin Bäck har tillsammans med föreningens egna handledare ansvarat för verksamheten. Deltagarna har fått svar på många frågor och större och mindre ”datorproblem” har funnit sin lösning.

Foto. Börje Paro

8 Korsholmssenioren

För länge sedan - kyrka och klockstapelProsten Olavus Bratt, verksam under 1600-talets andra hälft, omtalar som en säker (?) uppgift ”att vidh Qwefve-lax by ett Capell fordom varit haffver”. Trots tillförlitlig dokumentation kan upp-giften inte helt avskrivas som grundlös. Bratt hade varit kyrkoherde i Wasa-Mustasaari församling i tolv år då han nedskrev uppgiften som troligtvis be-rättats honom av församlingsbor gång efter annan. I Kvevlax historia (1962) antar professor Bror Åkerblom att ordet ”vid” innebär att kapellet inte legat inne i själva byn utan kan syfta på nuvarande begravningsplatsen Biskopsholmen ca 1½ km från byns centrum. Biskopar och präster for ju omkring och upp-bar ”tionde” och naturligt var att även gudstjänster och andra kyrkliga förrätt-ningar ägde rum samtidigt.

Kyrkan hade en dominerande roll på 1600-talet. Vuxna, friska personer skulle varje söndag besöka kyrkan. Be-folkningen i Kvevlaxbyarna var trägna kyrkobesökare, berättar K.V. Åkerblom i sin Kvevlax historia (1923). Huruvida kyrkobesöken skedde av fri vilja eller inte kan diskuteras. Då alternativet var rannsakning vid tinget med åtföljande bötesstraff valde säkert mången att ta sig till kyrkan i Vasa (nuvarande kyrko-ruinen i Gamla Vasa) för att slippa bö-terna. Hur som helst var kyrkvägen lång för människorna i de nordöstra delarna av socknen och vid oväder och dåligt väglag blev strapatserna tunga. För de som sommartid låg ute vid fiskelägen var det särskilt mödosamt att besöka kyrkan. Kom man väl dit så kunde an-dakten utbytas mot mindre slagsmål om en plats i kyrkbänken. Kyrkan hade helt enkelt blivit för liten trots att den hade byggts ut på 1650-talet. Fejderna

i kyrkbänken slutade ofta vid tinget.

Tanken på en egen kyrka i Kvevlax växte sig allt starkare. Vid biskopsvisi-tationen i församlingen den 21 februari 1691 framförde Kvevlaxborna önske-målet att få bygga ett kapell för att få det bekvämare att besöka kyrkan. Och nu gick det med rasande fart. Bisko-pen begärde utlåtande av landshövding Gustav Grass. Han understödde försla-get. Församlingen skulle omfatta ca 50 hemman. Voitby by skulle även tillhöra kapellet enligt de föreliggande planer-na. Konungen Karl XI gav sitt samtycke den 23 maj 1691till att ”Qwefwelax Boer må uppå egen bekostnad detta kapel-let uppbygga”. Men problemen var inte lösta med konungens nådiga bifall. Hemmansägarna i Voitby, Petsmo och Koskö protesterade. Landshövdingen hade inte heller namngivit de byar i vil-ka de 50 hemmanen fanns. En annan

Kvevlax kyrka och församling

Välkommen till kyrkan

Sven-Erik Kjellman

Korsholmssenioren 9

olöst fråga var kyrkans placering. Hank-moborna ville ha den till Västerhankmo där Back hemman hade blivit ansla-get till boställe åt den ena kapellanen i Wasa-Mustasaari. Men kyrkbygget med bonden Hans Larsson Qveflander som byggmästare framskred an efter problemen löstes och kyrkan kunde invigas fjärde dag jul år 1693. Den fick namnet Sankt Johannes.

Den kyrka besökarna trädde in i fjär-de dag jul år 1693 har få likheter med dagens Kvevlax kyrka. Kyrkan som uppförts var en åttkantig långkyrka. Förebilden finns troligen i brukskapell i Västmanland och Närke i Sverige dit den kommit från hugenotternas tempel i La Rochelle och Caen i Frankrike.

Petsmo- och Kosköborna kom små-ningom underfund med att det trots allt var bekvämare att ta sig till kyrkan i Kvevlax än till kyrkan i nuvarande Gamla Vasa. Åren 1794-1795 skred man så till verket att göra kyrkan större. Under ledning av kapellanen, magis-ter Wilhelm Granlund, sågades kyrkan itu, västra delen drogs längre västerut och i öppningarna mot norr och sö-der byggdes två rätvinkliga korsarmar. Petsmo- och Kosköborna svarade för tillbyggnaden av södra korset medan församlingen i övrigt bekostade norra korset. Kyrkan fick lägre yttertak än ti-digare. Sakristian finns i hörnet mellan norra och östra korset. I västra och öst-ra korsen kan man se ”resterna” av den åttkantiga formen från den ursprungliga kyrkobyggnaden. Kyrkan har renove-rats ett flertal gånger under sin tillvaro. Den senaste grundliga renoveringen gjordes inför kyrkan 300-års jubileum. Isoleringen, värmesystemet, belysning-en och bättre tillgänglighet till bänkarna kan nämnas. Vid ”kyrktorget” finns WC, klädhyllor och förråd.

Under stora ofreden plundrades Kvevlax kyrka och prästgård på egent-ligen allt lösöre av ryssarna. Tre kyrk-klockor, ljuskronorna och kyrkböckerna bortfördes. En mässhake, anskaffad år 1712, kunde senare spåras, har åter-fåtts samt restaurerats. Under 1808-1809 års krig var ryssarna åter i Kvev-lax. De förföljde de svenska soldater som efter nederlaget i Vasa var på åter-tåg till Österhankmo, där de tidigare landstigit. Då de närmade sig kyrkan gick den ålderstigne kapellanen Anders Aspegren d.y. fram till den ryske befäl-

havaren och försäkrade att bönderna i Kvevlax inte var fientliga sinnade gente-mot ryssarna. Han bjöd dessutom alla soldater på en sup som han hällde upp i en silverbägare. Då den sista soldaten fått sin sup stoppade han silverbägaren i sin ficka. Aspegren anmälde det till be-fälhavaren och han fick silverbägaren tillbaka. Låter vi fantasin skena iväg så

kanske Aspegrens supar räddade både folket i byarna och silvret i kyrkan.

Då kyrkobesökaren kommer den ur-sprungliga vägen upp till kyrkan förbi norra gaveln av prästgården och in genom grindarna vid stenmuren möter besökaren först klockstapeln. Den nu-varande klockstapeln är byggd år 1757 under ledning av Samuel Jossharju. Det berättas att den första klockstapeln vid mitten av 1700-talet måste stöttas från alla sidor för att inte blåsa omkull. Stor-klockan i klockstapeln är av sent datum, år 2000 och införskaffad från Holland. Den förra storklockan från 1736 konsta-terades sprucken år1998. Den repare-rades vid Nivala yrkesinstitut men åter-fick icke den rätta klangen. Lillklockan är tillverkad i Stockholm och har sedan 1736 ljudit över bygden i snart 280 år.

församlingens övriga byggnader Nuvarande prästgård byggdes åt den första kyrkoherden i Kvevlax försam-ling, Frans Oskar Durchman. Den före-gående prästgården revs och den nya uppfördes ett stycke västerut, in på går-den, delvis med material från den rivna men betydligt större. K.V.Åkerblom ka-rakteriserar

Frans Oskar Durchman som en man ”med överlägsen förmåga i prediksto-len, vid skrivbordet, som ordförande i

Fortsätter på sid 10.

Mässhake från 1712

Prästgården

10 Korsholmssenioren

sockenstämman och vid varje företag”. Ett exempel på Durchmans handlings-kraft är att han skiljde den världsliga och den kyrkliga förvaltningen åt tidiga-re än vad någon annan socken gjorde det i nuvarande Korsholm. Men Durch-man kvarstod som ordförande för både sockenstämman och kyrkostämman.

I församlingens fastighetsmassa ingår ännu en rätt stor uthuslänga. Den an-vänds inte längre för ursprungligt ända-mål utan har ombyggts till garage och förrådsrum. I uthuslängan finns ”Dräng-stugan”, ett samlingsutrymme med kokvrå, ”Stallet” med utrymmen för för-samlingens dagklubb och ”Krubban” som utgör ett böne- och förrättnings-rum. Mittemot kyrkan på andra sidan vägen till Lappsund finns kyrkoherdens gamla magasin bredvid ”Kveflaks sock-ens lånings- och besparingsmagasin”. Magasinet har förut funnits på bostället i Västerhankmo: Den senast uppförda byggnaden är församlingshemmet invid vägen till Koskö, som byggdes 1959-1960, delvis med virke från den gamla sockenstugan. Den nya byggnaden föll icke alla på läppen men dåvarande kyr-koherden, Åke Bergman, bemötte kri-tiken genom att säga; virket gjorde att det blev såhär. Åren 1979-1980 gjordes en omfattande tillbyggnad som nästan fördubblade bruksytan. Åren 2000-

2001 genomgick församlingshemmet en omfattande renovering och har idag en viktig funktion att fylla inte bara i för-samlingens verksamhet utan också för andra organisationer i bygden.

i kyrkrummetVäl inne i kyrkan faller blicken på al-tartavlan. Kärt barn har många namn, sägs det. Tavlan har målats av Berndt Lagerstam med Axel Enders altartavla i Molde domkyrka i Norge som före-bild. Samma motiv finns i några kyrkor i Sverige. Lagerstam kallar sin tavla Påskmorgon. Men motivet kallas också

Ehrengard Högnäs dekorativa och harmoniska vävnad i församlingshemmet. Bilden från boken ”Mellan varp och måne” av Ehrengard Högnäs

Berndt Lagerstams altartavla. Foto: Mikael Herrgård

Korsholmssenioren 11

Uppståndelsen eller Kvinnorna vid gra-ven. Tavlan köptes år 1905.

Under stilla veckan täcker en trans-parent passionsduk altartavlan. Duken är ett arbete av textilkonstnären Ehren-gard Högnäs. På duken kan man urskil-ja orden Jesus från Nasaret. Judarnas konung. På påskmorgonen rullas du-ken upp till altartavlan översta kant och tavlan har frilagts. Kvevlax kyrka torde vara ensam om ett dylikt arrangemang.

Den nuvarande kyrkoorgeln från Kangasala orgelfabrik är från år 1975. Men dess fasad härstammar fån den tidigare orgeln, en Zachariassen från år 1876. Orgeln genomgick en ominto-nering år 2006 samtidigt som pipor oh luftkanaler sotades.

Strax till vänster vid huvudingång-en står en bastant kista från år 1788. Ovanför den hänger sex fotografier av glasmålningar. Originalen torde ha varit en gåva av Vasa-Mustasaari församling då kyrkan stod färdig 1692. Motiven är Utdrivandet ur paradiset, Aron, Kains offer, Kristi födelse, Kristi dop och Kors-fästelsen. Originalen finns idag i Natio-nalmuseet.

I kyrkan finns också porträtt av bi-skop Herman Witte och reformatorn Martin Luther. Till vänster i koret finns den förra altartavlan Nattvarden. Före

den fanns en altartavla med motiv från Den yttersta domen. Det berättas att folk tog så illa vid sig av motivet att de kunde svimma. I folkmun kallades tav-lan ”ilak tavlon”. Den finns idag i Öster-bottens museum.

Och idagKvevlax församlings medlemsantal växer sakta. Prestationen är dock värd att notera i tider då man gjort det möjligt att bara genom ett klick på datorn så är man inte längre församlings- med-lem. Medlemsantalet är omkring 2.630. Samarbetet med frikyrkoförsamling-arna i Kvevlaxbygden är friktionsfritt. Tidigare fanns starka spänningar i byg-den. Inkomster från virkesförsäljning från församlingens skogsinnehav på ca 300 hektar utgör ett starkt komplement till kyrkoskatten då större investeringar eller reparationer skall genomföras. Skogsinnehavet finns i Västerhankmo, Österhankmo, Vassor och på Värlax (Västerhankmo). Efter kriget 1941-1944 reducerades kyrkoherdeboställets marker avsevärt genom bildandet av frontmannalägenheter. Då Mustasaa-ren suomalainen seurakunta bildades år 1995 tillföll några hektar odlingsjord sistnämnda församling.

Dagens Korsholm bildades den 1 ja-nuari 1973 genom sammanslagning av huvuddelarna av fem kommuner. För församlingarna i dessa innebar kom-munreformen att en kyrklig samfällighet bildades. Församlingarna då valde en form av partiell ekonomisk gemenskap, som i stort innebar att församlingarna skötte sig själva men alla församlingar

inom samfälligheten hade samma kyr-koskatt. Ett gemensamt ekonomikontor inrättades. Senare anställdes en fastig-hetschef för församlingarnas byggna-der och för övervakning av byggnads-projekt.

År 2005 genomfördes en andra kyrk-lig samfällighetsreform. Genom denna avskaffades de skilda församlingar-nas förvaltningsorgan Kyrkofullmäk-tige. Högsta beslutanderätten i den nya kyrkliga samfälligheten utövas nu av Gemensamma kyrkofullmäktige. Men egendomen i församlingarna kvarstår fortfarande i respektive församlings ägo. Reformarbetet tar aldrig slut. De som framdeles deltar i detta arbete borde vinnlägga sig om att inte så split mellan församlingarna utan i sann Kristi anda visa förståelse, vidsynthet och to-lerans.

Källor:Kvevlax historia 1923 K.V.ÅkerblomKvevlax historia 1962 Bror ÅkerblomKvevlax kyrka 1943 Selim MelinKvevlax kyrka 300 år 1992 FestskriftKvevlax församlings arkiv

Fotografierna är ur församlingens arkiv och privata källor

Altartavlan täckt av passionsduken.Bilden från Stundars broschyr inför Ehrengard Högnäs utställning 2013

Kyrkofullmäktigeinstitutionen i Kvevlax församling går till historien genom mötet 28 dec. 2004. Artikelförfattaren i mitten av första raden var fullmäktiges sista ordförande.


M itt namn är Rune Frants. Jag skall kort berätta om min levnadsvand-ring. Jag föddes just efter krigsslutet i no-

vember 1944 i Koskö, Söderjälon. Mina föräldrar, Robert och Hjördis, var småbrukare. Trots att vi nu lever i förskingringen har vi alltid försökt odla våra österbottniska rötter. Vi har också varit måna om att stimulera barnen och barnbarnen att hålla kon-takt med Kvevlaxbygden.

Barndomstiden var tydligen normal och utan större händelser. Jag hade Lea Lipkin som lärarinna i folkskolan. Hon var den som sporrade mina för-äldrar att sända mig till ett läroverk. Det blev Vasa Svenska Lyceum. Jag

trivdes bra men hade svårigheter med finska, matematik och idrott. I synnerhet bristen på matematikbe-gåvning begränsade starkt mitt val av studieriktning efter studentexamen 1963. Det blev Åbo Akademi och stu-dier i kemi och biologi. Det valet har jag aldrig ångrat. På min tjugonde födelsedag den 26 november 1964 hade jag permis-sion från armén och var på dans i Kvevlax. Där träffades jag av en ke-misk reaktion med en mörklätt söt flicka som inte hade något namn. Efter ett långt detektivarbete och brevskrivande, kunde jag med glädje konstatera att jag hemkommen från Dragsvik hade en flickvän med nam-net Margot som sedermera blev min hustru och mamma till våra två barn, Camilla och Patrick. På hösten 1965 återvände jag till Åbo och studierna. Studierna gick skapligt och jag specialiserade mig i biokemi - livets kemi. Efter magis-terexamen tog jag de första trevande stegen som licentiat-forskare i vad som senare visade sig vara genetik.

Min handledare var Aldur Eriksson, forskare vid Folkhälsan i Helsingfors. Han skulle bli professor i medicinsk genetik vid Vrije Universiteit i Am-sterdam. Han nämnde ytligt i ett te-lefonsamtal att han kunde ta med en ung akademiker för att starta upp ett forskningslaboratorium. Detta samtal kom att påverka vårt liv på ett ge-nomgripande sätt. Hösten 1967 gifte vi oss och Margot följde med till Åbo och i februari 1969 föddes vår dotter Camilla. 1972 blev ett händelserikt år. Aldur Eriksson ringde i september med den mycket konkreta informationen: “Vi åker den första februari”. På min förvånade fråga: ”Vart?”, svarade han lika förvå-nat: ”Till Amsterdam för Fan!” Nu bör-jade en hektisk period. Jag försökte få min licentiatavhandling klar, Mar-got var höggravid men måste jobba vidare och samtidigt förbereda flytt-ningen - eftersom vi skulle återvända efter ett par år beslöt vi att ta bara det nödvändigaste med, resten pla-cerade vi i en etta som vi köpt i Reso. Patrick föddes den 18 december just före flyttningen till Nederländerna. Den 3 mars 1973 flyttade också Mar-got med barnen till Holland. Den första tiden i Holland var be-drövlig. Allt som kunde gå fel, gick fel. Universitetet skulle ordna bostad. Det hade de inte gjort - de hade t.o.m. tappat bort alla mina papper. Tack vare dekanens och hans hustrus snabba ingripande kunde jag snabbt få tag på en nybyggd radhuslägenhet just utanför Amsterdam i en liten stad som heter Hoofddorp (huvudbyn). Hoofddorp grundades efter att en stor sjö (183 kvadratkilometer) mel-lan Amsterdam, Haarlem och Leiden torrlagts på 1850-talet, inte med de berömda väderkvarnarna men med stora pumpar drivna av ångmaskiner. Officiellt ligger vårt hus 6,5 m under havsytan! En tredjedel av landet ligger under

Koskö som hörnstenRune Frants


havsnivån och skyddas av vallar och slussar. Nästan alla hus är byggda på pålar – det är långt till fast grund. Holland har ca 400 invånare per kva-dratkilometer – Finland ca 20! Bo-sättningen är otroligt väl organiserad och gränsen mellan bostadsområde och jordbruksmark är knivskarp. Det är närmast omöjligt att köpa en tomt på ett agrart område. Hur ser en radhuslägenhet ut? Den vanliga modellen är 5,5 m bred, ca 12 m djup och har tre våningar. Gräs-mattan är vanligen 10m djup. Rad-huset dit vi flyttade var i våra ögon egentligen halvfärdigt. Det fanns ing-en golvbeläggning, spis, kylskåp etc. Redan att få el- och gasanslutningar var ett stort problem när man inte be-härskar språket. Jag har haft den genetiska forsk-ningen både som jobb och hobby. Jag har upplevt den medicinska ge-netikens blomstring. Ett projekt som på 70-talet räckte sex månader, kan nu med supersnabba tekniker utföras på ett par veckor. Ett av de viktigaste projekten rörde sig runt kärlsjukdomar, kolesterol, diabe-tes och övervikt. I forna tider var det normalt att det fanns för litet att äta. Under det senaste århundradet med mat i överflöd, i synnerhet olika for-mer av kolhydrater (socker), har den sparsamma nyttiga egenskapen för-ändrats till en närapå livsfarlig nack-del. Kolhydraterna omsätts snabbt i fett som lagras inte bara under huden utan också mellan organen i buken. Den ökade vikten gör oss mindre mobila och fett som borde förbrän-nas lagras - vi hamnar i en ond cirkel. I många fall leder fettlagringarna till en försämrad insulinbalans som kan vara början till (ålders-) diabetes och kärlsjukdomar. Vägen dit är mycket kort och lätt - vägen ut är besvärlig och fordrar en järnhård disciplin.

Migrän och andra former av huvud-värk har ett dåligt rykte - i synnerhet migrän hos kvinnor – ”inte i kväll älsk-ling, jag har en grym huvudvärk”. Upp till en fjärdedel av kvinnorna har haft migrän anfall - 10 procent har ett eller flera anfall per månad. Följaktligen är huvudvärk medicinskt och socialt en av de allvarligaste sjukdomarna en-ligt världshälsoorganisationen WHO.

Vi började vårt migrän-genetikprojekt med att samla familjer med en myck-et allvarlig form av migrän, men fort-satte senare med att samla ”vanliga” patienter via en internet-baserad värvning. Som den första gruppen i världen har vi kunnat bevisa att mig-rän är en verklig sjukdom med en tydlig biologisk grund. Det finns san-nolikt ett stort antal orsaker men den gemensamma nämnaren är att vissa delar av hjärnan är överkänslig för utlockande faktorer som hormoner, vissa livsmedel, snabba förändringar i t.ex. stress, väderlek etc. De kom-mande åren ger sannolikt nya impul-ser till förbättrad behandling. För- och nackdelen med forskning (eller annat utvecklingsarbete) är att man sällan precis vet vart följande steg (experiment) leder och att nya

resultat ger nya frågor - man mås-te kunna leva med osäkerhet och kunna improvisera. Basen för fram-gångsrik forskning är samarbete och öppen publicering av resultaten. En viktig del av det akademiska livet är att lära unga människor att ta de för-sta stegen på forskningens ofta kro-kiga men spännande stig. Under min tid som professor har jag varit hand-ledare för ca 50 doktorander - flera av dem har nu viktiga positioner inom universitet, industri och samhälle

Ursprungligen skulle familjen stanna högst två år i Holland. Eftersom vi triv-des bra, beslöt vi att stanna en längre tid och jag tog avsked av Åbo Aka-demi. Efter att jag doktorerade 1980,

Fortsätter på sid 14.


återkom diskussionen om att flytta tillbaka till Finland. Jag kunde få ett bra jobb inom ett bioteknologiföretag i Åbo. Dagarna före undertecknandet kom alla tvivel - språket, skolorna, bostad etc. Det slutade med att jag tackade nej. Det var att bränna broar-na efter oss. Den återkommande frå-gan var och är: Var det rätt att vi tog med barnen till ett främmande land? Deras rötter är ju i Finland. Var har de bättre framtidsperspektiv? Men vi trivs lyckligtvis alla bra i Holland. Barnen växte, blev studenter, bör-jade studera, arbeta och träffade sina livskamrater. Camilla är edsvuren revisor och Patrick dataspecialist. Båda är nu gifta och har två barn var. Med de fyra barnbarnen, Anne, Eva, Kaj och Seija har vi intensiv kontakt. Camillas familj bor nära oss, medan Patricks familj bor längre bort och vi ser dem mera sällan. Det kompense-rar vi på sommaren då de vistas flera veckor i Koskö. Camillas familj försö-ker också tillbringa ett par veckor på sommarstället varje år. Det är liv och rörelse med 10 personer. Närheten till Köklotfjärden ger unika möjlighe-ter till rekreation och långa båtturer med Replot och Nabben som ge-mensamma favoriter. För Patrick är Mickelsörarna särskilt viktiga, han kommer t.o.m. tillbaka för att vara med om pojkveckan i början av sep-tember.

På 70-talet var det usligt ordnat med dagvård i Holland men när barnen blev lite äldre kunde Margot börja arbeta utanför hemmet. Hon kunde snabbt få arbete som direktionsse-kreterare på flygledningen i Amster-dam, Schiphol, där hon trivdes myck-et bra.

För fem år sedan blev jag pensionär. Jag slutade som doktorandhandleda-re eftersom jag hade goda unga fors-karkollegor som bra kunde överta de dagliga kontakterna. Lyckligtvis kun-de jag efter pensioneringen utföra vissa managementprojekt och fung-era som rådgivare åt mina uppföljare - på detta sätt blev förändringen och saknaden lätt att leva med. Nu fem år senare har jag funnit en ny balans - jag tycker nog ännu om att följa med

vad som händer och är ännu medlem i olika (inter)nationella grupper som bedömer stipendieansökningar och forskningsprogram.

Tack vare vårt välutrustade sommar-ställe Finlandia vid Köklotfjärden, kan vi kombinera det bästa av två världar: de relativt milda vintrarna i Holland och den fantastiska ljusa sommarpe-rioden i Finland. När våren kommer är det roligt att drömma om vad allt vi kan och vill göra i Finland. Hittills har vi kunnat vara väldigt aktiva med fullt program och tid för barn, barn-barn, släkt och vänner. När barnen åker tillbaka, blir det tystare, kallare och mörkare - vi vill igen “hem” till Holland. I Finland sysslar vi med släkt- och bygdeforskning. Det är ju så enkelt att släktforska nuförtiden – det finns otroligt mycket på nätet. Man bör dock vara försiktig med att kopiera utan en noggrann kontroll. Annars finns ris-ken att fel sprider sig som sanning. Kvevlaxbygdens Dialektforskare är ett intressant och nyttigt projekt som nu kommit mycket långt med att de-taljdokumentera dialektord i de olika byarna i gamla Kvevlax kommun. Förutom dialektord samlar byagrup-perna också på uttryck - och mycket viktigt - skrönor och anekdoter. Förr i tiden fanns det tydligen flera byorigi-nal som vågade säga och formulera minnesvärda saker - många i trakten kände nog t.ex. Kåsk-Arvid. Om du har en anekdot med positiv humor, tveka inte att ta kontakt med någon i byagrupperna eller med mej direkt. Drömmen är att utge en bygdebok lämpligt till julen 2015.

Hur är det att vara pensionär i Hol-land? Alla har lika hög folkpension som inte påverkas av arbetspension. Arbetspensionen är ca 70 % av lö-nen under de senaste aktiva åren. Däremot är kurser och dylikt nästan helt utan stöd och kostar följaktligen hundratals euro per termin. Vi har det intrycket att det finns otroligt mycket mera intressanta och betalbara akti-viteter för pensionärer i Finland - ib-land begriper vi inte hur finländarna har tid att arbeta! Sjukvården är i stort sett baserad på en dyr privat sjukförsäkring med rätt hög standard. Det skrivs myck-

et om hur lätt det är att få eutanasi (dödshjälp) i Holland. Summan av kardemumman är: eutanasi är laglig i Holland, men det finns mycket strikta regler som är välkontrollerade. För det första - man måste skriftligen an-hålla om eutanasi. Det är förståndigt att, så länge man är klar i “knoppen”, deponera en s.k. viljeförklaring till-sammans med eutanasibegäran. Det är nämligen så att det slutliga beslu-tet och fastställande av en tidpunkt för eutanasi inte kan göras om man lider av t.ex. demens eller annars inte själv kan fatta beslutet. Just i viljeför-klaringen ger man till känna att t.ex. familjedoktorn tillsammans med de anhöriga kan bedöma när fortsatt liv är meningslöst. Detta beslut måste kontrolleras och godkännas av en annan läkare som inte personligen känner patienten. Givetvis kan en lä-kare vägra att utföra eutanasi av t.ex. etiska eller religiösa orsaker. I dylika fall tar en kollega över fallet.

Förutom ambassaden finns det två organisationer som arbetar för oss finländare i förskingringen. Förening-en Nederländerna-Finland sköter det världsliga med de mest traditionella festerna – Valborg, midsommar, lilla jul och självständighetsdagen. Sjömanskyrkan i Rotterdam skö-ter det andliga och ordnar dessut-om bl.a. julmarknaden, julottan och påskmässan. Förutom kyrkkaffe med hembakat dopp, kan vi köpa olika finska produkter i den lilla butiken. I kyrkbyggnaden finns olika utrymmen som bibliotek, cafeteria med ett mo-dernt kök, möteslokaler etc. Namnet har också ändrats till Finland-hus. Båda organisationerna har det svårt nuförtiden med färre och färre medlemmar. Behovet av ett mini-Finland i Holland avtar snabbt med de starkt förbättrade kommunika-tionsmöjligheterna. På 70-talet var en flygresa till Vasa verkligt dyr – nu är det mycket billigare att flyga än att köra bil. Skype ger en möjlighet att sitta och prata som om man vore på kafferep – man måste förstås själv stå för kaffet.

Foton: Privata

Fortsättning från sid 13.


HeLsiNgHöRNaNs pensionärshem i helsingby, det äldsta pensionärshemmet i Korsholm

Korsholms pensionärsförening äger och driver pensionärshemmet Helsinghörnan.Vid pensionärshemmet finns utrymmen för aktiviteter och umgänge. Föreningen vill lägga

stor vikt vid social gemenskap och livskvalitet för hyresgästerna

Pensionärshemmet där saker händer.

Helsinghörnan är en fin helhet för boende på om-rådet men också för pensionärer som ännu klarar sig att bo hemma, men deltar i de aktiviteter som ordnas för äldre. Här finns pensionärsbostäder, kök och matsal, hemservice, hemsjukvård och nattpatrull som är stationerad på samma område. De boende upplever stor trygghet med all service så nära intill för dem som har behov av hjälp. Bostäderna hyrs i främsta hand ut åt pensio-närer, men de bostäder som inte pensionärerna behöver hyrs ut åt andra intresserade. I dagens läge bor här både pensionärer och yngre personer. Pensionärerna har högsta prioritet och självklart förtur till bostäderna. För närvarande har pensio-närshemmet fem tvårumslägenheter och 14 en-rumslägenheter. En blandning av yngre och äldre personer på samma ställe ger liv och rörelse på området.

Det är viktigt att alla bostäder är uthyrda för att ekonomin skall gå runt. En lönsam investering som gjorts för några år sedan var installationen av bergvärme. Denna satsning har inneburit en be-tydande ekonomisk inbesparing i uppvärmningskostnader och också bidragit till möjligheterna att renovera. Dräneringsarbete har också gjorts kring alla hus på tomten.

Helsinghörnan genomgår som bäst ett stort renoveringsprojekt och i nuläget har två tvårummare och en enrummare redan reno-verats. Eftersom husen är byggda 1975 finns det ett stort behov av renovering. Lägenheterna blir ljusa, trevliga och mera funktionella med inredning som motsvarar dagens behov och standard. Köks-funktionen och badrummen har förstorats. All inredning är förnyad och nya fönster och dörrar har satts in. Renoveringsarbetet kom-mer att fortsätta under de kommande åren och strävan är att alla bostäder efter hand skall renoveras. Direktionen med ordförande Nils Nygård och sakkunniga Bengt Vestlund i spetsen gläder sig åt att renoveringen kommit i gång på allvar.

Här förs en av de boende till lunch i matsalen.

Rose-Marie Swanljung, Foto: Bengt Vestlund


Kb Örns Byggtjänst Ky och ordförande Nils Nygård

Jörgen Holm, Lars-Erik Ståhl, Siv Nordlund, Birgitta Södergård, Nils Nygård, Bengt Vestlund, Rose-Marie Swanljung

Helsinghörnans direktion: Nils Nygård ordförande, Siv Nordlund, Jörgen Holm, Rose-Marie Swanljung sekreterareSuppleanter: Bengt Vestlund sakkunnig, Birgitta Södergård, Lars-Erik Ståhl

Nuvarande direktion har många beslut som skall fattas i samband med renoveringen.


Övre bilden: Föreståndare Inger Södersved, Linda Dahlvik-Ljung-qvist och Marja-Leena NygårdMaten portioneras upp och för-packas i värmelådor. Hemservi-cen sköter mattransporterna ut till hemmaboende klienter.

Marja-Leena Nygård dukar borden för dagens matgäster i matsalen.

Aktiviteter på området för pensionärerAktiviteterna är inte enbart avsedda för de boende på området utan också för pensionärer från de olika byarna. En gång i månaden ordnar Folkhälsan café 70+ med Ann-Charlotte Willför som ledare. Under träffarna använder man sig av Folkhälsans hälsobefrämjande program för äldre: ”mimosel-programmet”. Träffarna är öppna för alla intresserade. Här är det meningen att de äldre skall erbjudas den stimulans och gemenskap som samvaron med andra mänskor ger. Frågesport, gymnastik, berättelser, minnesträningar är exempel på vad som ingår i programmet. Varannan vecka ordnar kommunen terapiverksamhet för de boende på Helsinghörnan och personer utifrån, under ledning av sysselsättningsledare Kerstin Dahlkar. En gång i månaden besöker prästen pensionärshemmet. Vuxeninstitutet ordnar föreläsningar med olika föredragshållare och ibland bjuds det på sång och musik. Varje onsdag samlas pensionärerna från de olika byarna i området till dagcenter och demensgrupp. Samtliga deltagare kommer till kl. 11.00 och då är borden dukade till lunch. Målsättningen med verksamheten är att upprätthålla funktionsförmågan hos de äldre. En gång i veckan ordnas gymnastik för hemserviceklienterna i samband med kaffet i matsalen Varje sommar ordnas en sommarsamling som är en verkligt omtyckt och lyckad fest. Då samlas både pensionärer, deras an-höriga och folk från bygden till en gemensam fest med musikunderhållning och allsång, kaffe och dopp, lotteri, korvgrillning och framförallt gemenskap. Festen har varit mycket välbesökt och uppskattad. Traditionen fortsätter inkommande sommar och i samband med årets sommarsamling firar pensionärshemmet 40 år. En aktningsvärd ålder för ett pensionärshem i kommunen.

Kökets funktion och verksamhet. I det moderna köket tillreds mat för boende på pensionärshemmet och för pensionärer i östra och södra Korsholm samt Solf. Det sjuder av verksamhet i köket varje vardag under ledning av köksföreståndare Inger Södersved då mat skall tillre-das för pensionärshemmets boende och för matservice åt hemmaboende pensionärer. Hemservicen kör se-dan ut maten fem dagar i veckan till dem som har matservice i hemmet. Ca 100 portioner tillreds dagligen. En liten gallup berättar att klienterna är mycket nöjda med maten som serveras. Maten är god, näringsrik och varierande.


Senaste höst var det 30 år sedan pensionärshemmet i Veikars togs i bruk. Detta firades med en till-

ställning den 10 mars. Ett 40-tal perso-ner bänkade sig i salen under stillsam dragspelsmusik, exekverad av byns egen spelman, Per-Erik Backlund.

Sedan Stig Bonn, direktionsordföran-de för Weikarshemmet, hälsat välkom-men framförde Monica Sirén-Aura pen-sionärsföreningens hälsning och gav en eloge åt det frivilliga arbete som bedri-vas för de åldrandes väl. Som kuriositet kan nämnas att Monica förutom ledar-skapet på pensionärsnivå, även jobbar bland barn i lekåldern.

Stig Bonns informativa historik av-speglade Weikarshemmets öden under de tre gångna decennierna.

Rut Norrgrann såg på initiativet till bygget av hemmet ur kommunalt per-spektiv och kunde även presentera en förteckning över de första invånarna.

Henrik Svarfvar framförde en hälsning från SPF Österbotten och betonade att aktivitetskommittén ordnar fester, mö-ten, utfärder, grötluncher m.m. för kom-munens pensionärer, enligt senast rap-port 897 personer.

Marianne Smeds gav en klar bild av initialskedet till hemmets tillblivelse. Hon kom att bli något av spindeln i nätet i kontakten med såväl statliga myndig-heter som med lokala. Bostadsstyrelsen ställde krav såväl på interiören som ex-teriören när det gäller pensionärshem;

bl.a. spisar med fyra plattor, äppelträd och bärbuskar. Ett tag tänkte man gå till högsta förvaltningsdomstolen vilket dock kunde undvikas.

Kommunen hade inlöst tomten men redan när bygget påbörjats, stötte man på en jobspost; utpålningen hade skett 3m inpå rågrannens mark, något kom-munen helt tog på sig. En enkät försökte utreda behovet av åldringshem bland 65 år fyllda, visade att de flesta helst stannade hemma så länge som möjligt, men snart nog fylldes de 12 lokalerna av vilka fyra var tvårummare. Två eldsjälar ville Marianne nämna; Rauha Edberg som var i full färd med snöskottningen kl. 4 på morgonen när gårdskarlen kom samt Ingeborg Berg, en alltiallo-kontakt-person när något fallerade.

Efter avslutningspsalmen, “Den blomstertid”, tackade Stig Bonn alla som bidragit till festarrangemanget och konstaterade att alla rum är upptagna alltifrån gammal till ung, det senare syftade på för- och eftermiddagslekiset Weikids.

Per-Erik Backlund underhåller med dragspelsmusik

Festpubliken

30-årsjubileum vid Weikarshemmet

Foto: Börje Paro

Foto: Börje Paro

Kaj Erik Pått


Efter att Korsholms pensionärs-hemsförening hade byggt ett pen-sionärshem i Helsingby, gjorde

man 1981 en tomtreservering i Veikars för ett eventuellt kommande pensionärs-hem i Östra Korsholm. Man tillsatte en arbetsgrupp bestående av Arne Karp, Ingeborg Rönnberg, Bertel Smeds och Hugo Bäck med Sigel Ek, Rauha Ed-berg och Nils Back som ersättare för att utreda behovet och sätta i gång med planeringen.

Byggmästare Sigfrid Häggblom från Oravais fick i uppdrag att göra upp bygg-nadsritningarna.

Vid årsskiftet 1983-84 var man klar att ta de första spadtagen. Huvudentrepre-nör var byggfirma Ingmar Berg medan VVS-installationerna gjordes av Paul Strandberg och elinstallationerna av Botnia elinstallationer. Nu bildades ock-så en stödgrupp för pensionärshemmet med 15 medlemmar från byarna i Östra Korsholm. Denna grupp med något min-dre sammansättning verkar fortfarande

och sammankommer regelbundet under namnet ”terapigruppen”. Den ansvarar för den årligen återkommande auktio-nen, som inbringar medel som kan an-vändas till diverse inköp till pensionärs-hemmet. Gruppen sköter bl.a. också om talkotillställningar, där man tvättar föns-ter, planterar blommor och buskar m.m.

Den 21 juni 1984 välkomnade man till taklagsfest på byggnadsplatsen och den 30 november samma år hölls slutsyn på pensionärshemmet. Redan följande dag den 1 december flyttade 15 hyresgäster in. Hemmet består av 12 lägenheter, fyra tvårummare och åtta enrummare med tillhörande förrådsutrymmen och gemensam bastu. I byggnaderna finns också ett kök och ett rymligt samlings-rum, som tidigare användes som mat-sal. För att ge hemmet ett namn ordna-des en namntävling, där namnförslaget Weikarshemmet vann.

När hemmet stod klart anställdes en föreståndare med uppgift att sköta både matlagningen och gårdskarlssysslorna. Från 1988 delades sysslorna upp så att en person skötte matlagningen och en

annan person skötte gårdskarlssysslor-na. Senare började man också köra ut mat till hemmaboende pensionärer. År 2001 upphörde matlagningen vid Wei-karshemmet och efter det började ma-ten komma från Helsinghörnans kök.

Den 17 december 2004 firade man en 20-årsfest på Weikarshemmet med di-gert program bestående av återblickar, recitation, sång och musikprogram. I programmet medverkade bl.a. Marianne Smeds, Ingeborg Berg, Arne Karp, Linda Edberg, Hilding Backholm, Bertil Sten-lund, Helen Grop och Herbert Hjortman.

Weikarshemmet har under de gångna 30 åren varit till glädje inte enbart för de boende utan också för många andra bland invånarna i byarna i Östra Kors-holm. Det har också varit ett hem för te-rapigruppen och här har både gammal och ung kunnat sammankomma till mö-ten, kurser m.m. Det är med tacksamhet man minns dem som var med och tog initiativ till och förverkligade Weikars-hemmet. Några av dem finns ännu kvar bland oss.

Funktionärer under de 30 år som gått.Direktionsordförande:Arne Karp, Jussi Lahti, John Svan, Stig Bonn (nuvarande)

Gårdskarl:Lisbeth Berg, bröderna Kullbäck, Tommy Svevar, Håkan Aspling, Tommy Svevar (nuvarande)

Värdinna för köket:Lisbeth Berg, Carita Ståhl.

KällorStig Bonn: Veikars pensionärshem 30 årKaj-Erik Pått: Historien om Weikarshemmet/Korsholmssenioren nr 2/2008

Inbjudan till taklagsfesten

Muraren Sigurd Kullbäck

Byggmästare Sigfrid Häggblom diskute-rar med arbetsledaren Bjarne Karlsson

Taklagsfesten

Plock ur Weikarshemmets historik

Bilden ur privat arkiv



Håkan Wikberg

KoMMaNde aKtiViteteR i föReNiNgeN - RegioNeN - föRbuNdet

Korsholms pensionärsföreningMånadsträff och ”Plättkalas” onsdag 3 juni kl. 13.00 på Kronvik lägergård i SundomVi får information av Erik Sjöberg om ”Havets Hus”, som skall bli inkörsport till Kvarkens naturarv. K-E Pått ordnar frågesport. Musik. Plättar med sylt och grädde.

”Hemliga resor” ordnas 1 och 2 juliVi ordnar två ”Hemliga resor” under sommaren. Resorna har olika mål och omfattar en dag. Vart vi reser och vad vi besöker vet vi först när vi är hemma igen. Uppgifter om anmälan kommer senare i Vbl. och på hemsidan.

Känn ditt Korsholm 11 augustiÅrets ”Känn ditt Korsholm” går till Karperö, Koskö, Petsmo och Västerhankmo. Utfärden är en halvdags bussutfärd, där vi får bekanta oss med kända och okända delar av vår kommun. Anmälan senare.

Resa till Estlands svenskbygder 16–20 augustiSommarresan går detta år till Estland och landets gamla svenska områden. Det betyder staden Haapsalu och öarna Dagö och Ösel. Dessutom gör vi en avstickare till Pärnu. Tidtabellen är anpassad så att vi kör med bussen till och från Helsingfors under dagtid. Resan ordnas i samarbete med Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb och VIPS. Anmälan till Henrik tel. 05069341 eller 3440219 senast 30.5.

Friskvårdsdag i Botniahallen 28 september Höstens ”Friskvårdsdag” ordnas i Botniahallen måndagen den 28 september med ny öppettid mellan 12.00 och 17.00. Föreläsningar, utställningar, försäljning och musikhörna. Inget inträde.

Välkommen med på SPF:s träffar, fester och resor

Kvevlaxnejdens PensionärsklubbFriluftsdagVi samlas vid flygolycksplatsen i Kvevlax 5.5.kl. 12.00.

Hemlig resa 24 juni

AllsångsaftonDen årliga allsångsaftonen hålls 23.7. kl.18.00. Korsholms pensionärsförenings medlemmar inbjuds.

Motionsdag 1 september

SPF Österbotten Sommarfest på Carpella 5 augustiRegionens stora sommarfest ordnas i år på Carpella i Karperö onsdagen den 5 augusti med lunch kl. 11.00 och program från 13.00. Efter programmet dans och alternativt program.

Höstresa under en dagI september ordnas på sedvanligt sätt en endagsutfärd för alla pensionärsföreningar i Österbotten. Ännu är datum och mål för höstens utfärd inte klara så vi får återkomma senare.

Ruskaresa till Saxnäs 13–17 septemberVåra österbottniska medlemmar har frågat efter en höstresa till Västerbotten och nu ordnar vi en sådan både för dem som vill vandra kortare eller längre sträckor och även för övriga, där bussen tar dem ut till olika besöksmål som Fatmomakke, Marsfjället och Trappstegsforsen. Anmälan till SPF:s kansli i Vasa tel. 0207288818.

Resa till Sicilien 30 september–7 oktoberDenna gång går SPF Österbottens långresa till Sicilien med buss till Helsingfors och flyg direkt till Catania på Sicilien. Vi besöker olika platser på ön och byter hotell bara en gång samt förflyttar oss med österbottnisk buss och chaufför. Anmälan till Vasakansliet tel. 0207288818.

Teaterresa till Åbo och musikalen ”Stormskärs Maja” 27–28 novemberMedlemmar som är teaterintresserade har möjlighet att delta i en teaterresa för att se musikalen ”Stormskärs Maja” på Åbo Svenska Teater. I resan ingår också möjlighet att under en halv dag titta på julmarknaden invid Åbo domkyrka före hemfärden. Anmälan också för denna resa till Vasakansliet tel. 0207288818.

SPF FörbundetBarcelona & Mallorca 26 september–3 oktoberFörbundet ordnar en resa till Spanien i månadsskiftet september–oktober med flyg från Helsingfors och anslutningsresa från Österbotten. Anmälan om deltagande till Ingves & Svanbäck tel. 0207434520.

Seniorskeppet 26–28 oktoberSeniorskeppet ordnas också i höst på Silja Serenade 26–28.10 mellan Helsingfors och Stockholm. Mycket mat och digert program under hela resan. Anslutning med tåg från Vasa. Anmälan under sensommaren.

Följ med annonseringen i God Tid, Vbl:s spalt för föreningar och på våra hemsidor.

Documents

Korsholmsenioren nr 1 2015