KRAV Krav:04:002 - Trafikverket€¦ · KRAV 5(125) Dokument ID Dokumenttitel Version A. Allmänna krav A.1 Hänvisning till andra dokument A.1.1 Allmänt Hänvisningar till andra

Skapat av (namn och organisatorisk enhet) Dokument ID Version

Fastställt av Dokumentdatum

Dokumenttitel

KRAV Krav:04:002Version 0.8

Geoteknisk dimensionering

Remiss 2019-02-22

Trafikverkets regelverk för anläggningsstyrning

KRAV

Skapat av (namn och organisatorisk enhet) Dokument ID Version

Fastställt av Dokumentdatum

Dokumenttitel

Krav Geoteknisk dimensionering

Detta dokument ingår i Trafikverkets säkerhetsstyrningssystem för järnväg.Se särskilda regler för förvaltning av säkerhetstillståndet.

KRAV 3(125)

Dokument ID Dokumenttitel Version

InnehållA. Allmänna krav 5A.1 Hänvisning till andra dokument 5A.2 Särskild kravspecifikation 6A.3 Konstruktionsredovisning 7A.4 Administrativa rutiner 11

B. Allmänna tekniska förutsättningar 18B.1 Beständighet 18B.2 Dimensionering 18

C. Grundkonstruktioner 30C.1 Plattgrundläggning 30C.2 Pålgrundläggning 33C.3 Bankpålning 38

D. Stödkonstruktioner 47D.1 Stödmur 47D.2 Tråg 47D.3 Slitsmur 47D.4 Spont 47D.5 Sekantpålevägg 47D.6 Stödkonstruktion av armerad jord 48

E. Undergrund 62E.1 Slänter/Bank och skärning 62E.2 Massutskiftning 79E.3 Djupstabilisering 84E.4 Armering på lös undergrund 96E.5 Lastreducerande grundläggning 96E.6 Vertikaldränering 111E.7 Förbelastning av väg på låg- och mellanförmultnad torv 117E.8 Lätt bankpålning med träpålar 121

Bilaga 1 Hänvisningar till andra dokumentBilaga 2 Definitioner och förkortningarBilaga 3 Släntstabilitet hos jord och bergBilaga 4 Bestämning av materialegenskaper hos jord och bergBilaga 5 Dynamisk analys av spårvibrationerBilaga 6 Inblandning av kalk och cementBilaga 7 Geoteknisk kategori

KRAV 4(125)


Regelverket för geoteknisk dimensionering

SyfteDokumentet anger de krav som ska tillämpas vid geoteknisk dimensionering och utformning avgeokonstruktioner.

Dispenser hanteras via dispensbanken.

OmfattningKrav i föreliggande dokument ska tillämpas vid nybyggnad och förbättring av geokonstruktioner förjärnvägar, spårvägar, tunnelbanor, vägar och gator samt anordningar som hör till dessa.

Föreliggande dokument och tillhörande rådsdokument Råd:04:002 ersätter följande dokument:

· TDOK 2013:0667 TK Geo 13, version 2.0· TDOK 2013:0668 TR Geo 13, version 2.0

Ansvar och förvaltningRegelverk för Geoteknisk dimensionering förvaltas av Trafikverket, Verksamhetsområde Investering.

Definitioner och förkortningarDefinitioner och förkortningar framgår av bilaga 2.

KRAV 5(125)


A. Allmänna kravA.1 Hänvisning till andra dokumentA.1.1 AllmäntHänvisningar till andra dokument avser de utgåvor som anges i bilaga 1 (bilagan är för nuvarandetom).

A.1.2 MyndighetsföreskriftFör geokonstruktioner för järnvägar, spårvägar, tunnelbanor, vägar och gator samt anordningarsom hör till dessa ska ”Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpning aveurokoder”, TSFS 2018:57, tillämpas.

Råd i Transportstyrelsens respektive Boverkets föreskrifter ska gälla som krav. Detta gäller dockinte råd som avser beständighet.

Om författning ställer strängare krav än föreliggande dokument gäller författningens krav.

För författningar hänvisas alltid till grundförfattningen. Vid tillämpningen ska alla författningarsom är ändringsförfattningar till den angivna grundförfattningen gälla.

A.1.3 Standarder och AMAA.1.3.1 AllmäntVid tillämpning av åberopade standarder och åberopade koder och rubriker i AMA accepterasannan teknisk lösning som på likvärdigt sätt uppfyller kraven.

Hänvisning till standarder sker genom att standardens beteckning anges. Om utgåva inte anges skaden utgåva som gällde vid förfrågningsunderlagets datum tillämpas.

A.1.3.2 Europeiska beräkningsstandarder, EurokodSS-EN 1990 – SS-EN 1999 ska tillämpas för konstruktion och konstruktionsmaterial som deomfattar varvid nationella val som framgår av ”Transportstyrelsens föreskrift och allmänna råd omtillämpningen av europeiska beräkningsstandarder”, TSFS 2018:57, ska tillämpas.

Fullständiga beteckningar samt gällande utgåvor av SS-EN 1990 – SS-EN 1999 anges iTSFS 2018:57.

Hänvisningar till SS-EN 1990 – SS-EN 1999 ska läsas enligt följande:

· Med ”SS-EN 1990 – SS-EN 1999” avses samtliga standarder i Eurokodserien.

· Med beteckning för huvuddel, till exempel SS-EN 1992, avses samtliga standarder somhör till denna huvuddel.

· Vid hänvisning till specifik eurokoddel anges dess fullständiga standardbeteckning, tillexempel SS-EN 1991-1-1.

KRAV 6(125)


A.1.3.3 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbetenMed hänvisning till AMA i detta dokument avses:

· Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten

Ovanstående publikationer ges ut av Svensk Byggtjänst AB och gäller med ändringar och tilläggenligt "Trafikverkets ändringar och tillägg till AMA " (Trafikverket).

Där krav i AMA åberopas genom hänvisning till kod och rubrik i AMA gäller även krav underöverordnade koder och rubriker.

A.1.4 Råd till Krav Geoteknisk dimensioneringI anslutning till föreliggande dokument finns råd i Råd:04:002. Dokumenten har samma indelning.Under vissa rubriker finns det innehåll endast i kravdokumentet och under vissa endast irådsdokumentet. För tydlighetens skull visas alla rubriker i både kravdokument och rådsdokumentvilket innebär att det förekommer rubriker utan tillhörande innehåll.

Utformningar, dimensioneringsmetoder etc. som anges i Råd:04:002 är accepterade tillämpningarav krav i Krav:04:002.

A.2 Särskild kravspecifikationFör utformning, dimensioneringsmetod eller utförandemetod som inte framgår av föreliggandedokument, Råd:04:002 eller AMA ska en särskild kravspecifikation upprättas.

Vid avsteg från krav i regelverket ska dispens sökas. En särskild kravspecifikation ska upprättassom underlag för dispensansökan.

En särskild kravspecifikation förväntas vid nya lösningar visa hur Trafikverkets krav enligtregelverket kommer uppfyllas. Nya lösningar kan avse utformning (material, uppbyggnadetc), dimensioneringsmetoder eller utförandemetoder.

Om dispens erfordras förväntas en särskild kravspecifikation visa vilka krav som gällersamt hur dessa avses verifieras.

Särskild kravspecifikation ska minst omfatta:

· krav och metoder avseende verifiering av bärförmåga, stadga och beständighet· materialkrav· miljöpåverkan och krav på åtgärder med avseende på miljöpåverkan· krav och metoder för utförande· krav och metoder för kontroll av utförande· redovisning av hur och i vilken omfattning framtida drift och underhåll ska utföras· Jämförande LCC-analys

Särskild kravspecifikation ska godkännas av Trafikverket innan konstruktionsredovisning enligt A.3upprättas.

Trafikverkets godkännande medger endast att konstruktören kan påbörja dimensioneringav föreslagen geokonstruktion.

Trafikverkets handläggningstid av ”Särskild kravspecifikation” som inte kräver dispens skaförutsättas vara 20 arbetsdagar.

KRAV 7(125)


Trafikverkets handläggningstid av ”Särskild kravspecifikation” för dispensärende beror på ärendetskomplexitet och ska förutsättas vara 20 arbetsdagar.

A.3 KonstruktionsredovisningA.3.1 OmfattningKonstruktionsredovisning ska upprättas för:

· Permanenta geokonstruktioner

· Tillfälliga geokonstruktioner som påverkar bärförmåga eller beständighet hos ett annatbyggnadsverk

· Tillfälliga geokonstruktioner som påverkar säkerheten för allmänheten, vägtrafik, tågtrafikeller sjötrafik

Konstruktionsredovisning ska omfatta:

· redogörelse för konstruktionsarbetets förutsättningar och metoder enligt A.3.3

· konstruktionsberäkningar enligt A.3.4

· bygghandlingar enligt A.3.5 - A.3.6

Konstruktionsredovisning för geokonstruktionerna oförstärkta slänter och bankar ska omfatta:

· redogörelse för konstruktionsarbetets förutsättningar och metoder enligt A.3.3

· konstruktionsberäkningar enligt A.3.4

Konstruktionsredovisningen ska vara så komplett, tydlig och detaljerad att den

· verifierar att krav är uppfyllda

· förmedlar tillräcklig information till leverantörer och arbetsplats

· förmedlar tillräcklig information till framtida förvaltning.

A.3.2 Administrativa uppgifterVarje del av konstruktionsredovisning ska förses med

· huvudrubrik med geokonstruktionens namn, nummer och vägnummer eller bansträckaenligt Trafikverkets regler samt kommun.

· det konstruerande företagets namn och logotype

· uppgift om Trafikverkets kontraktspart om det är annat företag än det konstruerandeföretaget.

· Sidnumrering

Handling ska dateras och undertecknas av konstruktionsansvarig.

KRAV 8(125)


Underskrift på handling får ersättas med undertecknat och scannat intyg i vilket berördahandlingar ska specificeras.

Intyg om utförd dimensioneringskontroll enligt A.4.1.4 ska bifogas handling.

Hänvisning får endast göras till annan handling som ingår i Konstruktionsredovisning. Hänvisningtill andra handlingar får inte göras eftersom spårbarhet i förvaltningsskedet förloras.

A.3.3 Redogörelse för konstruktionsarbetets förutsättningar ochmetoder, RKFM

A.3.3.1 AllmäntFörutsättningar, antaganden och metoder för konstruktionsarbetet ska dokumenteras i en friståendehandling: ”Redogörelse för konstruktionsarbetets förutsättningar och metoder”, RKFM.

Om konstruktionsarbetet är uppdelat i flera delar får en gemensam RKFM upprättas.

Förutsättningar, antaganden och metoder ska anges i klartext. Hänvisning till andra handlingar fårinte göras.

A.3.3.2 Innehåll”Redogörelse för konstruktionsarbetets förutsättningar och metoder” ska ha rubriker med innehållenligt följande:

1. Administrativa uppgifter

a. kontaktuppgifter för Trafikverkets kontraktspart, konstruktionsföretag ochTrafikverkets projektledning

2 Styrande dokument och kontraktskrav

a. förteckning över gällande regelverk med version

b. förteckning över kontraktskrav på geokonstruktionen i klartext inklusive referens tillvar kravet finns

c. förteckning över förändrade krav i förhållande till förfrågningsunderlaget i klartextinklusive referens till dokumentation av förändringen

d. särskild kravspecifikation i förekommande fall inklusive Trafikverkets godkännandeav särskild kravspecifikation.

3 Geometriska och geotekniska förutsättningar

a. Principiell beskrivning av geokonstruktionens verkningssätt

b. Grafisk redovisning av jord-, berg- och grundvattenförhållanden och översiktligredovisning av geokonstruktionen inklusive redovisning av relevanta sonderingar ochprovtagningar.

c. Markteknisk undersökningsrapport för den specifika geokonstruktionen.

d. Geoteknisk kategori

4 Egenskaper befintliga materiala. Förteckning över egentyngd, hållfasthetsegenskaper och deformationsegenskaper hos

befintliga material i marken/grunden som är av betydelse för dimensionering ellerutbyggnadssättet.

KRAV 9(125)


b. Redovisning av hydrogeologiska faktorer som är av betydelse för dimensioneringeller utbyggnadssättet.

c. Redovisning av motivering av valda värden, h-faktorer, dimensionerandevattenstånd, dimensionerande flöden etc.

5 Egenskaper konstruktionsmaterial

a. förteckning över konstruktionsmaterial och deras hållfasthets- ochdeformationsparametrar

6 Säkerhetsklasser, laster och lastkombinationer

a. sammanställning av säkerhetsklasser

b. sammanställning av laster, lastställningar och lastkombinationer

c. beaktandet av exceptionella händelser

7 Dynamiska aspekter

a. utvärdering av behov av analys av dynamiska effekter

8 Trafik under byggnadstid etc.

a. redovisning av hur hänsyn kommer att tas till trafik som ska kunna passeraarbetsplats om detta påverkar dimensionering eller utbyggnadssätt

9 Utformning och dimensionering för beständighet

a. förteckning över avsedda tekniska livslängder

b. förteckning över exponeringsklasser och miljöer

c. beskrivning av hur utformning och dimensionering med avseende på beständighetkommer att utföras

d. grundvattenkemi med avseende på aggressivitet mot stål och betong om aggressivtgrundvatten förekommer

10 Principer och antaganden

a. principiell beskrivning av dimensionering och de antagande som dimensioneringkommer baseras på; valda dimensioneringssituationer, vald beräkningsmodell etc.

b. principiell beskrivning av metoder för utformning och dimensionering ocheventuella antaganden som behövs för tillämpning av respektive metod

c. För beräkningssätt, formler, antaganden eller tabellvärden som inte är allmäntkända ska förklaring, härledning eller litteraturreferens lämnas.

d. förteckning över vilka datorprogram med aktuell programversion som kommer attanvändas

11 Utbyggnadssätt

a. redovisning av utbyggnadssätt (arbetsordning, tillverkning, installationsordning,montering, etc.)

b. omgivningspåverkan till exempel deformationskrav och krav på vibrationer vidsprängning

12 Underhåll

a. redovisning av krav med hänsyn till framtida drift och underhåll

KRAV 10(125)


A.3.3 KonstruktionsberäkningA.3.3.1 AllmäntKonstruktionsberäkning ska verifiera att byggnadsverk uppfyller ställda krav på bärförmåga, stadgaoch beständighet.

Beräkning ska vara tydligt upprättad och försedd med figurer, indata, förklarande text och uppgifterom lastantagande etc. i sådan omfattning att den lätt kan följas och kontrolleras.

Programbeskrivning enligt A.3.3.2.1 ska biogas beräkning om Trafikverket begär det.

Konstruktionsberäkning ska läsas tillsammans med tillhörande RKFM. Tillhörande RKFM skaanges.

A.3.3.2 DatorberäkningA.3.3.2.1 Programbeskrivning

Programbeskrivning ska minst innehålla

· programnamn med uppgift om aktuell programversion

· programmets allmänna förutsättningar och begränsningar

· beräkningsmetod och beräkningsgång inklusive approximationer och förenklingar

· teckenregler

· beskrivning av resultatredovisning

· känslighetsanalys för valda approximationer

A.3.3.2.2 Resultatredovisning

Resultatredovisning ska minst innehålla

· uppgift om objekt och programnamn

· revideringsbeteckning eller senaste revideringsdatum för program

· sidnumrering

· strukturerad redovisning av hur program tolkar givna indata

· beteckning på konstruktionsdel, tvärsektioner och lastkombination tillhörande respektivedelresultat.

Utskrift från datorprogram i vilka användare kan ändra formler eller beräkningsgång ska innehålla

· ingående formler i klartext

· delresultat

· redovisning av datorprogrammets valda beräkningsvägar

· datum på varje sida.

A.3.3.2.3 Verifieringskrav

KRAV 11(125)


Datorprogram ska vara verifierade med beräkningar på likartade byggnadsverk.Konstruktionsföretaget ska säkerställa att verifiering utförts med lämplig noggrannhet i förhållandetill programmets användning och konsekvens av fel.

Datorberäkning ska kompletteras med stickprovskontroll av beräkningsresultat utförda med andraberäkningsmetoder. Skillnad i resultat ska redovisas och kommenteras.

A.3.4 BygghandlingA.3.4.1 Geoteknisk förstärkningsritningKrav avseende geoteknisk förstärkningsritning ska gälla för motsvarande ämnesområdesmodell.

Geoteknisk förstärkningsritning ska minst innehålla:

· Plan över geokonstruktionen i sin helhet

· Elevation eller längdsektion av geokonstruktionen i sin helhet samt tolkade relevantajordlager

· Normalsektion med tolkade relevanta jordlager

· Tvärsektion/tvärsektioner med tolkade relevanta jordlager

· Orienteringsfigur med ritningsindelning som visar förstärkningens läge inom objektet

· Två orter av betydelse som ligger längs vägen/järnvägen på vardera sida om förstärkningensamt riktningsangivelse. För järnväg ska orterna vara knutpunkter.

· säkerhetsklass

· fullständig referens till gällande version av Krav Geoteknisk dimensionering och Krav Brooch Tunnel

· hänvisning till tillhörande beskrivning

· hänvisning till tillhörande kontrollplan

Ytterligare krav för respektive förstärkningsåtgärd anges under respektive kapitel.

A.3.4.2 BeskrivningA.3.4.2.1 Beskrivning av material, utförande och kontrollI beskrivning av material, utförande och kontroll ska krav som gäller för material, utförande ochkontroll redovisas.

Beskrivning av material, utförande och kontroll ska upprättas enligt BSAB-struktur.

A.3.4.2.2 UnderhållsplanUnderhållsplan ska upprättas för geokonstruktioner som kräver underhåll för bibehållen funktionunder konstruktionens livslängd.

A.4 Administrativa rutinerA.4.1 Allmänt

KRAV 12(125)


A.4.1.1 Indelning i kontrollärendenHandlingar som ska skickas till Trafikverket för kontroll ska indelas i kontrollärenden.

Till varje kontrollärende ska följebrev upprättas.

I följebrev till kontrollärende ska följande anges:

· projektets namn och projektnummer

· vilken geokonstruktion som avses med trafikverkets namn och nummer (om aktuellt)

· vilka handlingar och versioner av dessa som avses

· länk till lagringsplats för handlingar som lagts in i databas

· vilken typ av kontroll som avses

· det av handling upprättande företagets namn

· datering

· daterad underskrift

· kontaktuppgift för Trafikverkets projektledare

· kontaktuppgift för Trafikverkets kontraktspart

· kontaktuppgift för Trafikverkets teknikstöd för geoteknik

· kontaktuppgift för det av handling upprättande företagets uppdragsledare

Kontrollärende ska sändas till [email protected] om Trafikverket inte anger annat.

Handlingar i kontrollärende får levereras via e-post och/eller läggas i projektets databas.

Följebrev till kontrollärende får skrivas direkt i e-post.

Kontrollärende ska samtidigt skickas till Trafikverkets teknikstöd för geoteknik och projektledareper e-post.

Handlingar i kontrollärende ska vara kvalitetssäkrade, kompletta och färdiga.

Upplysning: Om handling vid inledning av kontroll visar sig ha så dålig kvalitet att vidare kontrollinte är meningsfull kommer kontrollen att avbrytas. Avbruten kontroll meddelas kontraktspart. Närhandling sänds in igen behandlas den som nytt ärende.

Dokumentation över dimensioneringskontroll enligt A.4.1.4 ska skickas in senast tillsammans medkontrollärende avseende bygghandling för geokonstruktion.

Dokumentation över dimensioneringskontroll får skickas in uppdelat för respektivehandling eller samlat för hela konstruktionsredovisningen. Notera att intyg attdimensioneringskontroll är utförd bifogas respektive handling.

Synpunkter från Trafikverket ska vara besvarade på fackmässigt sätt innan kontrollen kan slutföras.

Kontrollärende är slutfört när Trafikverket skriftligen meddelat detta.

Handläggningstider räknas från första arbetsdag efter ankomstdatum till expedieringsdatum ochförutsätter att:

· handling är kvalitetssäkrad, komplett och färdig.· krav på konstruktionstidplan enligt A.4.1.3 är uppfyllda.

KRAV 13(125)


A.4.1.2 Identifiering av geokonstruktionerSamtliga geokonstruktioner ska identifieras

Geokonstruktioner som erfordrar geoteknisk dimensionering kan vara t. ex. vägkonstruktion påbank eller i skärning, bankonstruktion på bank eller i skärning, schakter, grundläggning av bro,grundläggning av avvattningskonstruktion, grundläggning av annan konstruktion,stödkonstruktion, påldäck,, bankpålning, djupstabilisering, armering på lös undergrund,lastreducerande grundläggning, massutskiftning, vertikaldränering, förbelastning etc.

Preliminär säkerhetsklass, SK, ska bedömas för identifierad geokonstruktion.

Identifierade geokonstruktioner ska redovisas i en skriftlig sammanställning. Redovisningen skakompletteras varefter nya geokonstruktioner identifieras.

A.4.1.3 KonstruktionstidplanTrafikverkets kontraktspart ska upprätta en tidplan för konstruktionsarbetet. Tidplanen ska omfattakontrollärenden för samtliga geokonstruktioner som omfattas av krav på kontroll avkonstruktionsredovisning.

Konstruktionstidplanen ska visa uppdelningen i kontrollärenden, tidpunkter för insändande avärenden för kontroll och tid för Trafikverkets kontroll.

Upplysning: Trafikverket utför ingen kontroll under veckorna 28 – 31 och 52 - 1.

Det ska gå minst tio arbetsdagar mellan insändande av respektive kontrollärende.

Konstruktionstidplanen ska sändas till Trafikverket minst fyra veckor innan första ärendet sänds in förkontroll. Konstruktionstidplanen ska kompletteras med nya kontrollärenden minst fyra veckor innandet nya ärendet sänds in för kontroll.

Revidering av tider för enskilt kontrollärende ska sändas till Trafikverket minst två veckor innanärendet sänds in för kontroll.

A.4.1.4 DimensioneringskontrollDet företag som har konstruktionsansvar för geokonstruktionen ska utföra kontroll avdimensioneringsförutsättningar, beräkningar och bygghandlingar.

Dimensioneringskontroll ska minst omfatta kontroll av att

· de antaganden som dimensioneringen baseras på överensstämmer med de krav som ställs förifrågavarande konstruktion

· antaganden om egenskaper hos byggmaterial samt jord och berg är tillämpliga· antaganden om laster och materialpåverkan är tillämpliga· valda beräkningsmodeller är lämpliga· valda beräkningsmetoder är lämpliga· grafiska eller numeriska beräkningar är korrekt genomförda· valda provningsmetoder är lämpliga· beräkningsresultaten är korrekt överförda till bygghandlingar

Dimensioneringskontroll ska utföras av person som inte deltar i projektering av aktuell konstruktion.

KRAV 14(125)


Intyg över utförd dimensioneringskontroll ska upprättas av den som utfört dimensioneringskontrollen.Av intyg ska framgå omfattning av dimensioneringskontrollen samt vem som utförtdimensioneringskontrollen.

Dimensioneringskontroll ska dokumenteras.

A.4.2 Kontroll av Principiell utformning och utförande avgeokonstruktionPrincipiell Utformning och utförande av Geokonstruktion, PUG, för geokonstruktion i SK2-SK4 skaskickas till Trafikverket för kontroll.

Principiell Utformning och utförande av Geokonstruktion, PUG, ska upprättas för geokonstruktion iSK2-SK4.

Långsträckt konstruktion eller sammansatt konstruktion får redovisas i gemensam PUG t.ex.vägbank på bank och i skärning eller där flera förstärkningsåtgärder förekommer inom sammajordvolym.

PUG ska omfatta:

· samlad redovisning av geotekniska och geohydrologiska förhållanden för geokonstruktionen iplan och typsektion, inklusive relevanta sonderingar för geokonstruktionen.

· geokonstruktionens principiella utformning inklusive eventuella sidoalternativ i plan ochtypsektion

· översiktlig beskrivning av utförande av geokonstruktionen· Säkerhetsklass, SK, och Geoteknisk kategori, GK· bedömning av behov av särskild kravspecifikation enligt A.2.

Geokonstruktionen redovisas i sin helhet översiktligt tillsammans med relevanta sonderings- ochprovtagningspunkter i plan och typsektion. I typsektion bör minst jordlagerföljd,grundvattenförhållanden och blivande konstruktion/åtgärd framgå. Redovisningen utformas såatt det går att avgöra om föreslagen lösning är försvarbar och rimligen genomförbar.

Grafisk redovisning i plan och typsektion kan göras som en enkel skiss. Ett utdrag från en geotekniskredovisning med skissad konstruktion för hand kan vara tillräckligt.

Trafikverkets handläggningstid av PUG ska förutsättas vara 10 arbetsdagar.

Trafikverkets kontroll ska vara slutförd innan konstruktionsredovisning upprättas.

A.4.3 Kontroll av konstruktionsredovisning

A.4.3.1 Omfattning

Konstruktionsredovisning för geokonstruktioner i lägst SK2 och lägst GK2 skakontrolleras enligt A.3.3.

A.4.3.2 Undantag

Följande geokonstruktioner är undantagna från kravet på kontroll av konstruktionsredovisning:

KRAV 15(125)


· Listan kommer att kompletteras.·

A.4.3.3 Kontroll av redogörelse för konstruktionsarbetets förutsättningaroch metoder, RKFMA.4.3.3.1 Allmänt

Kontroll av konstruktionsredovisning ska inledas med kontroll av redogörelse förkonstruktionsarbetets förutsättningar och metoder.

Kontroll av redogörelse för konstruktionsarbetets förutsättningar och metoder ska vara slutförd innankontroll enligt A.4.3.3 inleds.

A.4.3.3.2 Konstruktionsstartmöte

Kontroll av redogörelse för konstruktionsarbetets förutsättningar och metoder ska inledas med ettkonstruktionsstartmöte.

Vid konstruktionsstartmöte ska redogörelse för konstruktionsarbetets förutsättningar och metoderredovisas.

Trafikverkets kontraktspart ska kalla till konstruktionsstartmöte minst en vecka innan föreslagenmötestid.

Konstruktionsstartmöte får vara ett distansmöte.

Vid konstruktionsmötet ska minst följande personer närvara:

· trafikverkets handläggare för kontroll av konstruktionsredovisning i projektet

· trafikverkets teknikstöd för geoteknik i projektet

· representant för Trafikverkets projektledning

· ansvarig konstruktör

· representant för Trafikverkets kontraktspart.

Trafikverkets handläggare för kontroll av konstruktionsredovisning i projektet och trafikverketsteknikstöd för geoteknik i projektet kan vara samma person.

Förhandskopia av redogörelse för konstruktionsarbetets förutsättningar och metoder ska bifogaskallelsen.

A.4.3.3.3 Handläggningstider

Trafikverkets handläggningstid för kontroll av redogörelse för konstruktionsarbetets förutsättningaroch metoder ska förutsättas vara tio arbetsdagar. Handläggningstid startar när redogörelse överlämnasför kontroll dock tidigast vid konstruktionsstartmöte.

A.4.3.4 Kontroll av beräkning och bygghandlingA.4.3.4.1 Allmänt

Handling för kontroll ska läggas in i projektets databas. Handlingsförteckning överkonstruktionsredovisningens delar och deras gällande version ska bifogas.

Kontroll av beräkning och kontroll av bygghandling får utföras separat.

KRAV 16(125)


Bygghandling som tillhandahålls av byggherren ska vara godtagen av Trafikverket innan den fårfrisläppas för byggande.

Kontroll av bygghandling som upprättas av entreprenör ska vara slutförd innan redovisadkonstruktion får utföras.

A.4.3.4.2 Handläggningstider

Trafikverkets handläggningstid vid första kontroll av beräkning och bygghandling ska förutsättas vara

· 15 arbetsdagar för kontroll av geokonstruktioner i GK3

· 10 arbetsdagar för kontroll av geokonstruktioner i GK2

Trafikverkets handläggningstid vid kontroll efter justering av beräkning och bygghandling skaförutsättas vara 10 arbetsdagar.

A.4.4 MärkningBygghandling ska efter slutförd kontroll märkas på det sätt som anges i skrivelse från Trafikverket.

Märkning på ritning ska placeras omedelbart över namnruta. Märkning på beskrivning ska placeras påförsättssida.

På ritning ska märkning ges 3,5 mm textstorlek.

A.4.5 RevideringHandling som reviderats ska sändas in för ny kontroll.

Efter slutförd kontroll ska reviderade ritningar och beskrivningar förses med ny märkning enligtA.3.3.4. Äldre märkningar ska lämnas kvar.

När en reviderad handling sänds in för kontroll ska det anges vilka andra handlingar som berörs avändringen.

Trafikverkets handläggningstid vid revidering ska förutsättas vara 10 dagar.

A.4.6 RelationshandlingRelationshandling ska minst omfatta konstruktionsredovisning enligt A.4.2-A.4.5 och dokumentenligt AMA, YCD.21 respektive YCD.6.

A.4.7 Registrering och koppling i Trafikverkets förvaltningssystem förgeokonstruktioner Gecko

(Kapitlet ska kompletteras.)A.4.7.1 AllmäntTrafikverkets kontraktspart ska ha utfört arbete enligt A.3.7.2 och A.3.7.3 senast en månad föreibruktagande.

A.4.7.2 Registrering och koppling av relationshandling

KRAV 17(125)


Relationshandling för konstruktionsredovisning ska registreras och kopplas i Trafikverketsförvaltningssystem för geokonstruktioner (Gecko).

När registrering och koppling i Trafikverkets förvaltningssystem för geokonstruktioner (Gecko) ärutförd ska Trafikverkets kontraktspart via e-post meddela Trafikverkets handläggare i ärendet ochTrafikverkets teknikstöd för geoteknik.

A.4.7.3 Registrering av förvaltningsuppgifterTekniska uppgifter ska registreras i Trafikverkets förvaltningssystem geokonstruktioner (Gecko).

KRAV 18(125)


B. Allmänna tekniska förutsättningar

B.1 BeständighetB.1.1 Avsedd livslängdUtformning med avseende på beständighet ska beakta de miljöer ett byggnadsverks delar är belägna i.

Dimensionering med avseende på beständighet ska beakta de miljöer ett byggnadsverks delar ärbelägna i.

Konstruktion som inte kan repareras eller bytas ut utan att järnvägstrafik påverkas ska utformas ochdimensioneras för avsedd teknisk livslängd av 120 år.

För annan konstruktion ska avsedd teknisk livslängd sättas till 80 år om Trafikverket inte anger annat.

B.2 DimensioneringB.2.1 Generellt för alla konstruktionerB.2.1.1 AllmäntBärande konstruktion ska där inget annat anges dimensioneras enligt SS-EN 1990 - SS-EN 1999, seA.1.3.2 med ändringar och tillägg enligt kap B-F. För bärande huvudsystem av berg ska andrametoder användas.

Laster och dimensioneringssituationer enligt SS-EN 1990 – SS-EN 1999 ska tillämpas med tilläggenligt föreliggande dokument.

SS-EN 1991-2, 6.6 ska tillämpas på bärverk som placeras intill spår.

Lastvärden som anges i föreliggande dokument är karakteristiska.

Kraven för verifiering av bärförmåga, stadga och beständighet förutsätter att krav på material,utförande och kontroll enligt AMA uppfylls för samtliga i konstruktionen ingåendeproduktionsresultat.

Beräkningsmodell för systemanalys ska avseende laster, geometri och deformationsegenskaper skabeskriva byggnadsverkets verkningssätt i sin helhet. Beräkningsmodell ska vara lämplig för detfenomen som studeras.

B.2.1.2 SäkerhetsklassDelar av byggnadsverk ska indelas i säkerhetsklasser enligt ”Transportstyrelsens föreskrifter ochallmänna råd om tillämpning av Eurokoder” (TSFS 2018:57) Avdelning I, 2 kap.

Med tillägg till vad som anges i TSFS 2018:57 ska följande säkerhetsklasser tillämpas:

· geokonstruktion där stabilitetsbrott omfattar kvicklera ska hänföras till säkerhetsklass 3.· järnvägsbank i bantyp 1 och 2 eller TSD-linjekategori P1-P5 och F1-F2 ska hänföras till

säkerhetsklass 3.

KRAV 19(125)


· påverkar ett stabilitetsbrott annan byggnadsverksdel i högre säkerhetsklass ska den högresäkerhetsklassen tillämpas.

B.2.1.3 Geoteknisk kategoriByggnadsverk med geotekniska delar ska utifrån geoteknisk komplexitet och riskklassificeras i geoteknisk kategori enligt SS-EN 1997-1. (Nationellt val anges i TSFS2018:57.)

Byggnadsverk med geotekniska delar klassificeras normalt till Geoteknisk Kategori 2. Somledning för klassificering i GK 1 eller GK3 kan Tabell 1 användas.

För att en geokonstruktion ska kunna hänföras till Geoteknisk kategori 1 måste samtligakriterier för GK1 i tabellen vara uppfyllda. Uppfylls endast ett av kriterierna för GK3 itabellen bör geokonstruktionen hänföras till Geoteknisk kategori 3.

Tabell 1 Faktorer påverkande Geoteknisk kategoriFaktor GK1, Geoteknisk kategori 1 GK3, Geoteknisk kategori 3

Jord- ochberg-

förhållanden

Markförhållandena är, genomjämförbar lokal erfarenhet,kända för att vara tillräckligtokomplicerade.

Risk för totalstabilitetsbrott ellermarkrörelser är försumbar.

(Ex fast friktionsjord, packadfyllning, berg i kombination.Gynnsam geometri.)

Exceptionellt svåramarkförhållanden föreligger.

Sannolikt instabila områden ellerområden med pågåendemarkrörelser som kräver speciellaåtgärder.

(Ex förekomst av kvicklera,mycket brant terräng)

Grundvatten-förhållanden

Grundvattnet påverkar ejgeokonstruktionen.

Risk för sänkning avgrundvattennivån eller för annanpåverkan på grundvattnetföreligger ej.

Risk för omfattandeflytjordsfenomen föreligger?

Bärverk Litet och relativt enkelt bärverkmed måttlig omfattning.

(UppfyllnaderEx. schakt < 1,5mi silt eller lera, <3 m ifriktionsjord, Bank < 2 m)

Mycket stora eller ovanligabärverk.

Exceptionella lastförhållanden.

B.2.2 Varaktig dimensioneringssituationB.2.2.1 Geometriska dataGrundvattennivå och fri vattenyta ska behandlas som geometriska data.

KRAV 20(125)


Karaktäristiska värden på grundvattennivåer och fria vattenytor ska anges som uppskattade övre ellerundre nivåer.

Nivå hos ytvatten kan bestämmas på grundval av observationer på platsen eller inärliggande observationspunkter i samma vattensystem.

Vattennivåer kan beräknas enligt TDOK 2014:0051 MB 310.

B.2.2.1 Permanent lastB.2.2.1.1 Egentyngd

Egentyngd hos konstruktionsdel klassificeras som en permanent, bunden last.

Den sammanlagda egentyngden av bärande och icke bärande konstruktionsdelar bör ilastkombinationer betraktas som en enda last.

Egentyngd av vägöverbyggnad och last av ballast och underballast i bankonstruktion fårinräknas i geokonstruktionens egentyngd.

Vid bestämning av karaktäristiskt värde för egentyngd hos jord och berg, Gk, får variationenhos lasten försummas.

B.2.2.1.2 Jordtryck

Jordtryck kan beräknas enligt bilaga C i SS-EN 1997-1 (5).Vilojordtryck får uppskattas utifrån empiriska värden för vilojordtryckskoefficienten , K0,enligt Bilaga 4.

B.2.2.1.3 VattentryckVattentryck ska beräknas som permanent last med ett högt och ett lågt värde, Gk,sup resp. Gk,inf.Vattennivån HHW50 ska antas motsvara Gk,sup och vattennivån LLW ska antas motsvara Gk,inf.

Torrskorpa ska förutsättas vara uppsprucken i sådan omfattning att vattentryck kan bildas i de fall dettaär ogynnsamt.

I de fall konsekvenserna är betydande ska längre återkomsttid användas.

Den teoretiska sannolikheten för att minst ett 50-årsvärde överskrids under en 50 års-periodär ca 60 % och under en 100-årsperiod ca 90 %.

Prognostisering av portryck kan utföras genom att jämföra egna observationsmätningar mednärbelägna mätpunkter med lång tidsserie, t.ex. referensrör i SGU:s grundvattennät inomsamma klimatzon och högst 50 km från observationspunkten, se Fel! Hittar intereferenskälla..50-årsvärdet i observationspunkten, YO,max,50 beräknas som:

B.5-1

YO,max är maximal nivå i observationspunkten under observationstiden, T0-T1

SR50 är skillnaden mellan YR,max,50 (beräknat maxvärde för 50 års återkomsttid för referens-

röret) och YR,max (uppmätt maximal nivå i referensröret) under observationstiden T0-T1.

RROO r

rSYY 050max,50max,, ×+=

KRAV 21(125)


r0 är variationsbredden (maxvärde-minvärde) i observationspunkten under observationstidenT0-T1.rR är variationsbredden (maxvärde-minvärde) i referensröret under observationstiden T0-T1.

Figur B.5-1. Benämningar för prognostisering av portryck.

B.2.2.1.4 Krafter orsakade av strömmande vattenDimensionerande vattenhastighet ska sättas till medelvattenhastigheten vid flöden med minst 50 årsåterkomsttid.

Är flödesfördelningen ojämn i vattendraget räknas med mest ogynnsammamedelvattenhastighet på aktuell del av vattendraget.

Vattenflöden kan beräknas enligt TDOK 2014:0051 MB 310 (24).

B.2.2.2 Variabel lastB.2.2.2.1 TrafiklastLastspridning ska beaktas med en elasticitetsteoretiskt baserad metod.

Geokonstruktioner som ligger närmare vägens överyta än 1,5 m ska dessutom dimensioneras för 3/4av enstaka last enligt avsnitt 2.1 eller 2.2 i TRVK Väg (3).

B.2.2.2.1.1 Trafiklast på vägarTrafiklast ska placeras på hela vägytan, dvs. på både körbanor och vägren med oändlig utbredning ilängdled.

Den karakteristiska ytlasten, qk, för vägtrafik ska sättas till 15 kN/m2.

Den karakteristiska ytlasten baseras på fordon med totalvikt upp till 74 ton.

Den karaktäristiska ytlasten för GC-trafik, qk, ska sättas till 5 kN/m2.

KRAV 22(125)


B.2.2.2.1.2 Trafiklast av järnvägstrafikVid dubbelspår ute på linjen ska ett spår belastas med full trafiklast och på det andra får full trafiklastreduceras med 25 %.

Vid tre spår eller fler ska ett spår belastas med full trafiklast och ett spår med 25 % reduktion av fulltrafiklast. För övriga spår får trafiklasten sättas till 0.

Lasterna ska placeras på de spår där de har mest ogynnsam effekt.

Tåglast 1 och tåglast 2 utgörs av lastkomponenterna i LM 71 och beskrivs som två separatalastfall.

Ett dynamiskt lasttillskott ingår i tåglast 1 och 2 för dimensionering med karakteristiskavärden.

Ett mötesspår ska belastat med full trafiklast., med eller utan dynamiskt tillskott beroende på omspåret dimensioneras för stillastående tågmöte eller tågmöte med fart.

Trafiklast på spår på stationer, bangårdar och uppställningsspår ska anpassas till verkligtrafikering.

B.2.2.2.1.2.1 Tåglast 1 – Jämnt fördelad långsträckt ytlast enligt LM71

Tåglast 1 ska fördelas på 2,5 m bredd och antas ha oändlig utsträckning i längdled. Lasten angriper inivå med underkant sliper.

Storleken på tåglast 1 framgår av Fel! Hittar inte referenskälla..Tabell B.5-1. Tåglast 1

stax/stvm (störstaaxellast/största vikt permeter)

Trafiklast kN/m2

Dimensionering medkarakteristiskavärden

Dimensionering medpartialkoefficienter

22,5/6,4 och 25/6,4 34 26

22,5/8 och 25/8 44 32

30/10 53 40

30/12 64 48

Tåglast 1 kan anses som standardlast för vanliga dimensioneringssituationer somexempelvis stabilitetsberäkningar.

B.2.2.2.1.2.2 Tåglast 2 – Boggilast enligt LM71

Tåglast 2 ska fördelas på 2,5 m bredd och 6,4 m längd enligt Fel! Hittar inte referenskälla.. Lastenangriper i nivå med underkant sliper.

KRAV 23(125)


Figur B.5-2. Lastfördelning Tåglast 2.

Boggilast används vid tredimensionell betraktelse där utbredningen av ett skred i plan ärbegränsad och kan förutses, till exempel vid kraftiga variationer i topografin såsom vidraviner eller schakter. Den används även för konstruktioner där boggilasten kan fåinverkan, t.ex. trummor med liten jordtäckning eller spårnära spont.

Storleken på tåglast 2 anges i Fel! Hittar inte referenskälla..Tabell B.5-2. Tåglast 2

Trafiklaststax

Trafiklast kN/m2

Dimensionering medkarakteristiska värden

Dimensionering medpartialkoefficienter

22,5 74 56

25 83 62

30 99 75

B.2.2.2.1.2.3 Tåglast 3 – Stoppbock

Tåglast 3 ska vara en horisontell kraft på 2000 kN som angriper 1,04 m över rälsens överkant.

Tåglast 3 används vid dimensionering av grundläggning av stoppbock.

B.2.2.2.1.2.4 Laster för spårvibrationer vid tågpassage i höga hastigheter

Vid tillståndsbedömning ska den aktuella karakteristiska axellasten eller boggilastenanvändas. Lasten ska antas angripa vid rälsens överkant.

B.2.2.2.1.2.5 Reduktion av dynamiskt lasttillskott vid låga hastigheter

Vid dimensionering på järnvägar med hastigheter < 70 km/h får inverkan av dynamiskt tillskottreduceras med en reduktionsfaktor, enligt Fel! Hittar inte referenskälla., som multipliceras med dendimensionerande lasten för tåglast 1 eller tåglast 2.Tabell B.5-3. Reduktionsfaktorer för inverkan av dynamiskt tillskott.

Hastighet v (km/h) Tåglast 1 och 2

v > 70 1,0

2,5 m

6,4 m

2,5 m

6,4 m

KRAV 24(125)


40 < v ≤ 70 0.92

0 < v ≤ 40 0,83

0 0,83

B.2.2.2.1.2.6 Dynamisk analys av spårvibrationer för järnväg

Vid nybyggnad av järnväg med sth > 160km/h eller uppgradering av befintlig järnväg sth > 160 km/hska en dynamisk analys utföras.

B.2.2.3 MaterialB.2.2.3.1 Indelning av jord- och bergmaterialJord- och bergmaterial ska klassificeras.

B.2.2.3.2 Bestämning av karaktäristiskt värdeKaraktäristiskt värde ska bestämmas för varje geoteknisk parameter för varje enskild geokonstruktion.

Vid bestämning av karakteristiskt värde beaktas föjande:

· geologisk och annan bakgrundsinformation, t.ex. data från tidigare projekt· spridningen hos de uppmätta egenskapsvärdena och annan relevant information, t.ex. empiri· omfattningen av fält- och laboratorieundersökningar· hur stor del av den aktuella jordvolymen som påverkar beteendet hos geokonstruktionen i det

betraktade gränstillståndet· geokonstruktionens förmåga att överföra laster från veka till fasta delar i marken.

Ovanstående strecksatser får antingen beaktas med ett statistiskt synsätt där man utgår frånett valt värde som multipliceras med en omräkningsfaktor h eller så beaktas strecksatsernagenom att en grafisk sammanställning och en ingenjörsmässig värdering görs och därefterväljs det karakteristiska värdet.

Ett statistiskt synsätt kan anses uppfyllt om det karakteristiska värdet för en givengeokonstruktion, Xk, sätts till:

XXk ×=h B.6-15X är valt värde på egenskapen.η är en omräkningsfaktor som beaktar värdenas relevans, se ovanstående strecksatser.Valt värdeValt värde, X, beräknas utifrån medelvärdet från härledda värden från geotekniskaundersökningar. När härledda värden utvärderas baserat på resultat från olika typer avförsök är det viktigt att en värdering av de olika försökens relevans görs. Större vikt bör gesmer kvalificerade försök, såsom CRS-försök, direkta skjuvförsök och triaxialförsök.

KRAV 25(125)


Uppenbart orealistiska mätresultat förkastas. Det är också viktigt att de härledda värdena ärbelägna inom område med samma geologiska bildningssätt och geologiska historia.OmräkningsfaktorfaktorOmräkningsfaktorn η för hållfasthet väljs med avseende på ovanstående strecksatser. Förövriga parametrar, exempelvis förkonsolideringstryck, modul och densitet sätts η=1,0.Vid dimensionering med hållfasthet kan omräkningsfaktorn h beräknas som produkten avflera delfaktorer. Vid val av värden på delfaktorer kan IEG:s tillämpningsdokument (56) (57)(58) (59) användas som råd.

B.2.2.4 Brottgränstillstånd

Statisk jämvikt enligt EQU behöver normalt endast verifieras vid grundläggning medplattor på mycket fast jord och berg.Partialkoefficienter för laster vid verifiering av bottenuppluckring, inre erosion ocherosionskanaler enligt HYD behandlas som för UPL.

B.2.2.5 BruksgränstillståndDimensionering med avseende på deformationer och spårvibrationer ska utföras medmaterialegenskaper enligt avsnitt B6.2 och B.6.4.

För bruksgränstillstånd gäller att γM och γF är 1,0, dvs. karakteristiska parametrar skaanvändas.

B.2.2.5.1 SättningarDimensionerande sättningar ska utgå från projekterad profil och beräknas för endimensioneringsperiod av 40 år.

För att klara projekterad profil med avseende på sättningar kan överhöjning av profilentillämpas. Profilen får som mest höjas lika mycket som storleken på tillåten totalsättning,förutsatt att kraven på differenssättning och sättning i tvärled uppfylls.Om underbyggnaden byggs upp av lager av jord för vilka liggtid föreskrivs medför kravenpå största godtagbara sättningsskillnad i längdled att jordlagren kan behövas spetsas ut. Ensådan utspetsning dimensioneras separat.Hänsyn till krypning behöver normalt inte tas vid:· fridränerande jord (d10 > 0,01 mm)· belastningsnivå högst 80 % av förkonsolideringsspänningen· lågförmultnad torv med mäktighet högst 3 m på dränerande jord.

Beräkning med metod som tar hänsyn till krypning kan utföras enligt SGI Information 13(9) eller ”Claesson P 2003” (10).Hänsyn ska tas till kryp- och konsolideringssättningar i undergrund och deformationer iunderbyggnad.

Dimensioneringsperioden ska vid nybyggnad och ombyggnad börja vid vägens ellerjärnvägens färdigställande. Dimensionerande totalsättning och sättningsskillnad i längd-

KRAV 26(125)


och tvärled ska dels uppfylla krav på tillåtna sättningar relaterade till själva anläggningenmed dess geometri, avvattning och uppbyggnad etc., dels uppfylla krav från omgivningen iform av t.ex. annan infrastruktur.

Vid sättningsdimensionering ska inverkan av grundvatten- och portrycksförändringarbeaktas i form av medelvärden. Lastspridning ska beaktas med en elasticitetsteoretisktbaserad metod. Trafiklast ska inte beaktas vid sättningsberäkningar. Risken föromlagringar till följd av vibrationer ska beaktas.

B.2.2.5.1.1 VägbankarKraven på totalsättning och sättningsskillnaden hos vägbanan i vägens tvärled och längdled enligtavsnitt B.4.2.1, B.4.2.2 och B.4.2.3 ska tillämpas så att funktionen på avvattning och vägutformninguppfylls.

Kraven i längdled, som är baserade på maximal vertikalacceleration, påverkartrafiksäkerhet och komfort.I tvärled avser kravet trafiksäkerhet kopplat till avvattning.

För cykelvägar ska sättningskraven för hastighet ≤ 30 km/h användas.

B.2.2.5.1.1.1 Totalsättning

Tillåten totalsättning i enskild sektion för vägar med olika referenshastighet anges i Fel! Hittar intereferenskälla.B.4-1.Tabell B.4-1. Tillåten totalsättning, s vid olika referenshastighet.

Referenshastighet(km/h) Tillåten totalsättning, s (cm)

≤ 30 4040-80 35100-120 30

B.2.2.5.1.1.2 Sättning i tvärled

Tillåten tvärfallsavvikelse till följd av sättning anges i Fel! Hittar inte referenskälla.B.4-2.Tabell B.4-2. Största tillåtna tvärfallsavvikelse hos vägbanan till följd av sättning.

Referenshastighet(km/h) ≤30 40 – 80 100 – 120Tvärfallsavvikelse(%) 1,2 1,1 1,0

Vid bro är tillåten tvärfallsavvikelse 0 % i direkt anslutning till bron och ökar sedan linjärt till värdenai Fel! Hittar inte referenskälla. inom en övergångssträcka enligt Fel! Hittar inte referenskälla..Tabell B.4-3. Minsta övergångssträcka för tvärfallsavvikelse vid bro.

Referenshastighet (km/h) Minsta övergångssträcka (m)≤30 20

KRAV 27(125)


40 – 80 30100 – 120 50

B.2.2.5.1.1.3 Sättning i längdled

Sättningsskillnad i längdled ska beräknas som differensen mellan två sektioner på sträckan L.Tillåten sättningsskillnad anges i Fel! Hittar inte referenskälla..

Figur B.4-1. Tillåten sättningsskillnad i längdled.

B.2.2.5.1.2 JärnvägsbankarTotalsättning och sättningsskillnad i järnvägens längdled ska beräknas i spårmitt.

Sättningskraven utgår från kraven på spårläge och spårgeometri.Sättningskraven innebär att normalt underhåll behöver ske, exempelvis i form avspårjusteringar.För höghastighetsbanor och ballastfria spårlösningar återfinns kraven i TrafikverketsTekniska System Standard.

B.2.2.5.1.2.1 Totalsättning

Tillåten totalsättning i enskild sektion för järnvägar med olika största tillåten hastighet (sth) anges iFel! Hittar inte referenskälla..Tabell B.4-4. Tillåten totalsättning, s vid olika sth.

sth (km/h) Tillåten totalsättning, s (cm)≤40 30

40<sth≤80 2580<sth≤120 20

KRAV 28(125)


120<sth≤160 20160<sth≤200 20200<sth≤250 20

B.2.2.5.1.2.2 Sättning i tvärled

Största tillåten snedsättning i tvärled är 1 %. Snedsättning ska bestämmas som lutningen mellanberäknad sättning i två punkter belägna på ömse sidor om spåret.

Vid bro är tillåten snedsättning 0 % i direkt anslutning till bron och ökar linjärt till 1 % inom enövergångssträcka på 50 m.

B.2.2.5.1.2.3 Sättning i längdled

Sättningsskillnad i längdled ska beräknas som differensen mellan sättning i spårmitt mellan tvåsektioner på avståndet L. Tillåten sättningsskillnad anges i Fel! Hittar inte referenskälla..

Figur B.4-2. Tillåten sättningsskillnad i längdled.

B.2.2.5.1.2.4 Kontaktledningsfundament

Tillåten sättningsskillnad mellan kontaktledningsfundament och närliggande spår är +/- 0,10 m.

B.2.2.5.2 Verifiering

KRAV 29(125)


En sättningsprognos ska upprättas för hela dimensioneringsperioden. Prognosen ska redovisasgrafiskt.

Dokumentationen ska även innehålla en redovisning av sättningar i byggskedet, såvälutan som med eventuella förstärkningsåtgärder. Redovisning ska ske av sättningar medoch utan krypning samt med hänsyn till pågående sättningar.

I spänningsdiagram ska följande redovisas:

· effektiv vertikalspänning, s’0· förkonsolideringstryck, s’C· gränsspänning, s’L· tillskottsspänning.

Uppföljning görs mot prognosticerade sättningar och därför bör kontrollprogramkompletteras med prognosticerade värden. Det bör övervägas om det är lämpligt attkomplettera kontrollprogram med toleranser på den prognosticerade sättningen.Prognosticerade sättningar och deformationer följs upp genom mätning under byggtid,garantitid och drifttid. Prognos tillsammans med i byggskedet uppmätta sättningar, i formav graf och tabell, överförs vid överlämning av anläggningen.Prognostisering av sättningsförloppet kan göras med kurvanpassning av uppmättasättningar. Något av följande samband kan vara lämpliga:

B.4-2

B.4-3

B.4-4

)( ttdcs D-+= B.4-5

t är tid.Δt är tidsintervallet mellan mättillfällena.a och b är regressionskonstanter.c och d är variabler.I ekvation 3.1-4 ska Δt hållas konstant och då plottas sättning för t mot sättning för t - Δt.Slutsättningen uppnås då c blir 0 och d blir 1.

B.2.3 Exceptionell dimensioneringssituationB.2.3.1 Overksam jordarmering

Slänt armerad med jordspikar ska dimensioneras under förutsättning att 5%, dock minst en avjordspikarna är overksam.

B.2.4 Tillfällig konstruktion

tas log=

tas =

))(( tbats

´+=

KRAV 30(125)


För konstruktion som omfattas av föreliggande dokument och är tillfällig ska krav enligt B.2.2tillämpas med de ändringar och tillägg som anges i E.2.4. I E.2.4 angivna ändringar och tillägggäller för konstruktion som ska användas endast en gång och under högst tre år.

KRAV 31(125)


GrundkonstruktionerC.1 PlattgrundläggningC.1.1 Dimensionering brottgränstillstånd

Geoteknisk dimensionering i brottgränstillstånd ska omfatta:

· stabilitet· bärförmåga· glidning

stjälpning (kombinerat brott i mark och byggnadsverk).

Möjligheten att jorden framför bottenplattan kan avlägsnas genom erosion eller avschaktningska beaktas vid dimensionering.

C.1.1.1 StabilitetBottenplattor ska ha betryggande totalstabilitet och säkerhet mot hydraulisk upplyftning.

Då sprickzoner och lösa lager förekommer vid berggrundläggning ska totalstabilitetenkontrolleras.

C.1.1.2 BärförmågaBärförmåga ska bestämmas med någon av följande metoder:

· analytisk metod· halvempirisk metod· hävdvunnen åtgärd.

C.1.1.2.1 Analytisk metod

Allmänna bärighetsformeln eller glidyteberäkning ska användas.

Allmänna bärighetsformeln får inte användas vid beräkning av bärigheten vid dränerad analysför en platta i en slänt med släntlutning större än halva värdet på jordens karakteristiskafriktionsvinkel.

Jordens dimensionerande bärförmåga under plattan ska vara större än den dimensionerande lastsom läggs på plattan enligt:

C.1-1

Aef är plattans effektiva area som lasten verkar på.Qvd är dimensionerande last då de enskilda lasterna multiplicerats med aktuellapartialkoefficienter enligt:

Qvd £ qb × Aef

Qvd = γG,k·Gv + γQ,k·Qv + γG,k·Gfund+ γG,g·Gåterf

KRAV 32(125)


Gv är egenvikt från överliggande konstruktion.Qv är variabel last från överliggande konstruktion.Gfund är egenvikt från fundamentet.Gåterf, är egenvikten för återfylld jord.γG,g är partialkoefficient för permanent geoteknisk last enligt avsnitt B.3.2.2.1.γG,k och γQ,k är partialkoefficienter för de permanenta och variabla konstruktionslasterna, Gv, Qv

och Gfund enligt tabell 7.3 i TSFS 2018:57 för väg- och järnvägsbroar.

Se även Figur C.1-1.

Figur C.1-1. Dimensionerande last.

Allmänna bärighetsformeln kan beskrivas enligt:

C.1-3

qb är dimensionerande grundtryck på grundläggningsnivån.cud är dimensionerande skjuvhållfasthet.Nc, Nq och Ng är bärighetsfaktorer.xc, xq, och xg är korrektionsfaktorer.qd är överlagringstrycket på grundläggningsnivån.g’ är jordens effektiva tunghet under grundläggningsnivån.bef är plattans effektiva bredd.Bärighetsfaktorer och korrektionsfaktorer framgår av kapitel 2.42 i”Plattgrundläggning”.

C.1.1.2.2 Halvempirisk metod

Metoder för beräkning av dimensionerande bärförmåga ska baseras direkt på resultat frånspetstryckssondering, hejarsondering och pressometer.

Beräkningsmetoder enligt kapitel 2.43-2.45 i ”Plattgrundläggning” kan användas.

C.1.1.2.3 Hävdvunnen åtgärd

C.1-2

gg xgxx ××××+××+××= NbNqNcq efqqdccudb '5,0

KRAV 33(125)


Bottenplattor grundlagda på fast lagrad bottenmorän eller berg ska dimensioneras mederfarenhetsvärden enligt 6 Allmänna råd och tabell 38.13 i TSFS 2018:57.

C.1.1.3 GlidningGlidning ska kontrolleras då horisontella laster verkar på plattan, se Figur C.1-2.

Den dimensionerande horisontallasten ska vara mindre än bärförmågan enligt:

C.1-4

Hj är horisontallast från aktivt jordtryck.Hk;G är permanent horisontallast från konstruktionen.Hk;Q är variabel horisontallast från konstruktionen.γG,g är partialkoefficient för permanent geoteknisk last enligt avsnitt B.3.2.2.1.γG,k och γQ,k är partialkoefficienter för konstruktionslasterna, Hk;G och Hk;Q enligt uppsättning B iTSFS 2018:57 för väg- och järnvägsbroar.Rd är glidmotstånd baserat på friktion eller kohesion.Rp;d är mothållande jordtryck i form av vilojordtryck.

Rd och Rp,d är gynnsamma laster och därför är partialkoefficienten för dessa alltid 1,0.

Figur C.1-2. Kontroll av glidning.

Bärförmåga i friktionsjord ska beräknas enligt:

C.1-5V’d är den permanenta vertikala lasten vid gynnsam lastsituation enligt:

C.1-6dd är dimensionerande friktion, tan dd=tan dk/gM med gM = 1,3.dk är karakteristisk friktion som motsvarar fyllningens karakteristiska friktionsvinkel, fk. Vidanvändning av förtillverkade plattor får högst 2/3 av fyllningens friktionsvinkel tillgodoräknas.

För plansprängd bergyta kan tan dd sättas till 1,2. För planslipat berg och förkohesionsjord vid dränerade förhållanden kan tan dd sättas till 0,6.

dpdQkkQGkkGjgG RRHHH ;;,;,, +£×+×+× ggg

ddd VR dtan' ×=

V’d = Gv + Gfund+ Gåterf

KRAV 34(125)


Bärförmåga i kohesionsjord vid odränerade förhållanden ska beräknas enligt:

C.1-7

Ac är den yta på plattan som den dimensionerande skjuvhållfastheten, cud, verkar på.cud är dimensionerande skjuvhållfasthet enligt cud=cuk/gM.

cuk är karakteristisk skjuvhållfasthet.gM = 1,5 för odränerad skjuvhållfasthet.

C.1.1.4 StjälpningStjälpning kan inträffa vid stora excentriska laster.

För att undvika stjälpning vid brogrundläggning ska lastresultantens minsta avstånd tillplattkanten vara:

· 0,1 m vid grundläggning på berg· 0,3 m vid grundläggning på jord.

Minsta avståndet för lastresultanten på andra plattor än broplattor framgår avSS-EN 1997-1.

C.1.2 Dimensionering bruksgränstillståndGeoteknisk dimensionering i bruksgränstillstånd ska omfatta:

· sättningar· hävning på grund av svällning, tjäle eller andra orsaker· oacceptabla vibrationer.

C.1.2.1 SättningarDimensionerande sättningar ska beräknas för konstruktionens tekniska livslängd.

Gränsvärden för dimensionerande sättningsskillnad för broar gäller enligt TDOK 2016:0204Krav Brobyggande.

Hävning ska beaktas, t.ex. då volymökning kan ske på grund av minskad vertikalspänning.

Sättningar som orsakas av vibrationer som medför omlagringar i jorden ska beaktas.

C.2 PålgrundläggningC.2.1 Dimensionering brottgränstillstånd

Dimensionering av pålars konstruktiva bärförmåga i brott- och bruksgränstillstånd utförs enligtTDOK 2016:0204 Krav Brobyggande. Material, utförande och kontroll ska utföras enligt SS-EN 12699, SS-EN 1536, SS-EN 14199 och AMA 13 CC med underliggande relevanta koder.

För dimensionering av pålars konstruktiva och geotekniska bärförmåga kan TD Pålaranvändas som stöd.

udcd cAR ×=

KRAV 35(125)


Vid dimensionering av geoteknisk bärförmåga genom beräkning eller provning ska osäkerheteni form av partialkoefficienter läggas på bärförmågan och på laster, dvs. dimensioneringssätt 2.

Vid dimensioneringssätt 2 betraktas alla laster som konstruktionslaster.

Vid dimensionering ska hänsyn tas till bärförmågans tidsberoende.

Tidsberoende förändringar kan orsakas av förhöjda portryck, konsolidering,spänningsomlagringar eller upprepad dynamisk last.

Påhängslast orsakad av negativ mantelfriktion ska vara det högsta värdet som kan genererasgenom sättningar i jorden relativt pålen. Påhängslast ska för tryckbelastade pålar betraktas somen ogynnsam, permanent geoteknisk last.

Påhängslaster kan beräknas enligt Pålkommissionens Rapport 100. Påhängslast behövernormalt inte kombineras med tillfälliga laster.

Modeller för beräkning av geoteknisk bärförmåga återfinns i Pålkommissionens Rapport100 och Rapport 103.

Dimensionerande geoteknisk bärförmåga erhålls genom beräkning eller provbelastning enligt:

Rk är karakteristisk geoteknisk bärförmåga som bestäms via beräkning eller provning enligtavsnitt C.2.1.1 och C.2.1.2.μ är reduktionsfaktor för dragbelastade pålar.γR är partialkoefficient för bärförmåga vid pålspets (γb), mantel (γs), totalt (γt) och för dragenpåle (γs;t) och fås från kapitel 38, tabell 38.8-38.10 i TSFS 2018:57 för vägar och för järnvägarför slagna pålar, grävpålar och CFA-pålar.γRd är en modellfaktor som tar hänsyn till systematiska fel och osäkerheter förknippade medmetoden.γRd,e är en extra modellfaktor som tar hänsyn till osäkerheter vid tillämpning av Kompletterandetillvägagångssätt.

C.2.1.1 Karaktäristisk bärförmåga, Rk, genom beräkningDimensionering genom beräkning ska omfatta:

· enskild påles bärförmåga vid tryckbelastning; spets- och mantelmotstånd· enskild påles bärförmåga vid dragbelastning; mantelmotstånd· enskild påles bärförmåga vid sidobelastning· pålgrupps bärförmåga med hänsyn till eventuell gruppverkan av till exempel packning eller

blockbrott.Vid dimensionering genom beräkning på basis av geotekniska undersökningsresultat ska i förstahand Modellpåleanalogin användas.

Vid användning av Kompletterande tillvägagångssätt bestäms karakteristiskt värdebaserat på erfarenhet och empiri.

C.2.1.1.1 Modellpåleanalogi

eRdRdR

kd

RR,ggg

m××

×= C.2-1

KRAV 36(125)


Modellpåleanalogi avser bestämning av geoteknisk bärförmåga för pålar som baseras påresultat från geotekniska undersökningar.

Den karakteristiska bärförmågan bestäms som det minsta värdet av den beräknademedelbärförmågan, Rmedel, för olika undersökningspunkter och den minsta beräknadebärförmågan, Rmin, enligt:

C.2-2

C.2-3ξ3 och ξ4 är korrelationskoefficienter som beror av antalet geotekniska undersökningar enligttabell A.10 i SS-EN 1997-1.

Om byggnadsverket har tillräcklig styvhet för att överföra laster från svaga till starka pålar får ξdivideras med 1,1. ξ3/1,1 och ξ4/1,1 ska vara minst 1,0.

Normalt kan bottenplattor för broar anses vara styva.

C.2.1.1.2 Kompletterande tillvägagångssätt

Kompletterande tillvägagångssätt avser bestämning av geotekniska bärförmåga för pålarmed karakteristiska värden baserade på erfarenhet utan någon statistisk analys.

Den karakteristiska bärförmågan erhålls ur sambanden:

qbk är karakteristiskt värde på spetsbärförmågan.qsk är karakteristiskt värde på mantelbärförmågan i olika lager.Ab är arean för pålspetsen.As är pålens mantelarea.

Om stoppslagningskriterier för spetsburna pålar bestäms enligt Pålkommissionens Rapport 92ska följande krav uppfyllas:

· Sjunkningen väljs till högst 20 mm/10 slag. Hejarens vikt ska vara minst fem gånger pålensvikt.

· Hänsyn ska tas till slagningsutrustningens effektivitet, slagdyna, mellanlägg, dynträ etc.Slagningssimulering kan göras med endimensionell vågmodell, exempelvis med WEAP-analys.

C.2.1.2 Karakteristisk bärförmåga, Rk, genom provningC.2.1.2.1 Dynamisk provning

Den geotekniska bärförmågan ska bestämmas genom analys av uppmätta accelerations- ochtöjningsförlopp.

Den karakteristiska geotekniska bärförmågan från dynamiska provbelastningar ska bestämmassom det minsta värdet av den uppmätta medelbärförmågan, Rmedel, och det minsta uppmättaenskilda värdet, Rmin, enligt:

Rk = Rmedel / ξ3

Rk = Rmin / ξ4

Rk = Ab . qbkC.2-4

Rk = Σ As . qsk C.2-5

Rk = Rmedel / ξ5

KRAV 37(125)


C.2-6

C.2-7

ξ5 och ξ6 är korrelationskoefficienter som beror av antal provningar enligt kapitel 38, tabell38.15 i TSFS 2018:57 för vägar och för järnvägar.


Analysen kan utföras med signalmatchning, t.ex. CAPWAP eller likvärdigt.

För spetsburen påle med liten fjädring hos pålspetsen, högst d/60, godtas att den karakteristiskabärförmågan bestäms med CASE-metoden. Pålens sjunkning ska vara högst 2 mm för varjeenskilt mätslag.

C.2.1.2.2 Statisk provning

Den karakteristiska geotekniska bärförmågan från statiska provbelastningar ska bestämmas somdet minsta värdet av den uppmätta medelbärförmågan, Rmedel, och det minsta uppmätta enskildavärdet, Rmin, enligt:

C.2-8

C.2-9

ξ1 och ξ2 är korrelationskoefficienter som beror av antal provningar och fås från tabell 38.14 iTSFS 2018:57 för vägar och för järnvägar.

Om byggnadsverket har tillräcklig styvhet för att överföra laster från svaga till starka pålar får ξdivideras med 1,1. ξ1/1,1 och ξ2/1,1 ska vara minst 1,0.


C.2.1.3 Reduktionsfaktor för dragbelastade pålar, μBärförmågan hos dragbelastade pålar bestäms enligt TSFS 2018:57 kapitel 38, 21 §.

C.2.1.3.1 Dragbelastad stål- eller stålkärnepåle ingjuten i berg

Dimensionerande geoteknisk bärförmåga för dragkraft för en påle ingjuten i berg ska betraktassom mantelburen där bärförmågan verifieras genom att:

· Med beräkning visa att bergkonens och ovanförliggande jordvolyms dimensionerandeeffektiva tyngd är större än den dimensionerande dragkraften. Om inga undersökningarfinns avseende bergets kvalitet och sprickighet antas bergkonens toppvinkel till 60 grader,där konen har sin bas i bergytan och topp vid den ingjutna pålens topp. Om bergkoner frånflera dragna pålar sammanfaller ska detta beaktas.

· Med beräkning visa att bärförmågan för vidhäftning mellan stål och bruk respektive brukoch berg är tillräcklig

· Utföra dragprovning av vidhäftningen mellan stål och bruk respektive bruk och berg.

Rk = Rmin / ξ6

Rk = Rmedel / ξ1

Rk = Rmin / ξ2

KRAV 38(125)


Annan toppvinkel kan väljas vid kunskap om bergets kvalitet: sprickor, sprickriktningar,bergtyp etc., se vidare Pålkommissionens Rapport 97.

C.2.1.4 Modellfaktor, γRd

Modellfaktorer förutsätter att välbeprövade och väldokumenterade beräkningsmetoder ochutvärderingsmetodik används vid dimensioneringen och ska bestämmas i varje enskilt fall.

För vanliga situationer ska modellfaktorer väljas enligt TSFS 2018:57, kapitel 38, 3 Allmännaråd och tabell 38.5-38.7.

C.2.1.5 Extra modellfaktor, γRd,e

Extra modellfaktor används enbart vid Kompletterande tillvägagångssätt och ska väljas enligtTSFS 2018:57, kapitel 38 19 §.

Om byggnadsverket har tillräcklig styvhet för att överföra laster från svaga till starka pålar fårγRd,e divideras med 1,1.


C.2.1.6 Dimensionerande bärförmåga genom hävdvunna metoderC.2.1.6.1 Betongpålar

Dimensionerande geoteknisk bärförmåga för tryckkraft för spetsburna betongpålar med olikatvärsnittsareor ska bestämmas vid stoppslagning med frifallshejare med hejarvikt och fallhöjdenligt kapitel 38, 5 Allmänna råd och tabell 38.12 i TSFS 2018:57.

C.2.1.6.2 Grävpålar

Dimensionerande bärförmåga för spetsburna grävpålar som är längre än 3 m och har endiameter större än 0,6 m och är grundlagda på berg ska beräknas med dimensionerandebärförmåga enligt Tabell C.2-1.

Tabell C.2-1. Dimensionerande bärförmåga för spetsburna grävpålar på berg.

Bergtyp Dimensionerandegrundtryck

Krav på geotekniskundersökning

1 10 MPa Fastställande av bergartoch kontroll av bergytangenom besiktning eller

bergsondering.

2 4 MPa

3 2 MPa

C.2.2 Dimensionering bruksgränstillståndDimensionerande sättningar ska beräknas för konstruktionens tekniska livslängd.

KRAV 39(125)


Gränsvärden för dimensionerande sättningsskillnad framgår av TDOK 2016:0204 KravBrobyggande.

Vid beräkning av sättningen för ett stöd grundlagt på pålar ska hänsyn tas till pålmaterialetskompression och sättning i jorden under pålspetsarna.

Sättningen i jorden under pålspetsen för spetsburna pålar av betong kan vanligenförsummas.

Metoder för beräkning av sättningar hos pålgrupper återfinns i PålkommissionensRapport 100 och Rapport 103.

C.3 BankpålningC.3.1 MaterialkravC.3.1.1 Armerande lager av geosyntet

Armerande lager av geosyntet ska uppfylla krav enligt AMA17 DBB.4.

C.3.1.2 Lastfördelande lagerLastfördelande lager av geosyntet ska uppfylla krav enligt AMA17 DBB.4121 eller DBB.4221.

C.3.2 Geoteknisk utformningC.3.2.1 Lastfördelande jordlager utan geosyntetisk armering

Bankpålningar ska utformas med fritt avstånd mellan pålplattor och plattäckningsgrad så attvalvverkan uppstår och inga oacceptabla deformationer uppkommer mellan pålplattorna.Undergrundens ytlager ska vara så fast att det kan bära jordlasten mellan pålplattorna som intebärs genom valvverkan.

Oacceptabla deformationer antas inte uppkomma om det fria avståndet mellanpålplattorna väljs enligt Figur C.3-1 samt att plattäckningsgraden, (a/c)2, uppgår tillminst 40 %. Dessutom ska undergrunden från pålplattans underkant och ned till minst 3gånger det fria avståndet mellan pålplattorna ha följande egenskaper:

· odränerad skjuvhållfasthet, cu ≥ 10 kPa· organisk halt ≤ 6 %· sensitivitet St≤ 30· vattenkvot, w ≤ 75 %.

KRAV 40(125)


Figur C.3-1. Bestämning av det fria avståndet mellan pålplattor.

Det lastfördelande jordlagrets tjocklek, t, enligt Figur C.3-2 ska uppgå till t ≥ 1,5·(c-a), dockminst 1,0 m.

Bankhöjden, h, ska överstiga 2,5 m.

Figur C.3-2. Beteckningar för bestämning av det lastfördelande jordlagrets tjocklek.

d är mäktigheten hos torrskorpan (cu >50 kPa) eller friktionsjord under pålplattan. Dσ’ ärminskningen av effektivspänning hos undergrundens ytlager genom avlastning ellermotsvarande överkonsolidering verifierad genom labförsök.

Det fria avståndet mellan pålplattorna kan ökas med 0,1 m där undergrundens odräneradeskjuvhållfasthet överstiger 25 kPa. Plattäckningsgraden ska då vara minst 30 %.

KRAV 41(125)


C.3.2.2 Lastfördelande lager med geosyntetisk armeringBankpålningar ska utformas med fritt avstånd mellan pålplattor och plattäckningsgrad ikombination med vald armering så att inga oacceptabla deformationer uppkommer mellanpålplattorna. Bankhöjd ovan pålplattorna ska överstiga 1,5 m.

Oacceptabla deformationer antas inte uppkomma om plattäckningsgraden är minst 20 %när bankpålningen används i stabilitetshöjande syfte och minst 10 % när bankpålningenanvänds i enbart sättningsreducerande syfte.

Jordmaterial på och kring armeringen ska bestå av krossat förstärkningslager med maxstenstorlek90 mm. Materialet ska fyllas från pålplattans överkant upp till 0,5 m över det översta nätet, seFigur C.3-3.

Armeringen ska dimensioneras enligt avsnitt C.3.4.

Figur C.3-3. Jordmaterialets utbredning kring armering.

Geosyntetens dimensionerande draghållfasthet ska beräknas enligt avsnitt D.6.2.1.2.

C.3.3 Dimensionering brottgränstillståndC.3.3.1 Geoteknisk kategori

Bankpålning ska utföras i lägst geoteknisk kategori 2.

C.3.3.2 AllmäntVid geoteknisk dimensionering av bankpålning ska följande kontrolleras:

· pålarnas geotekniska bärförmåga enligt avsnitt C.2.· lastöverföring mellan fyllning och pålar eller pålplattor· stabilitet i fyllningsslänten i tvärled och längdled.

Tyngden av bankfyllningen samt trafiklast ska behandlas som geoteknisk last vid kontroll avstabilitet.

Bankpålning ska utformas så att all last utöver jordlast under eventuell armering och mellanpålplattor bärs av pålarna.

KRAV 42(125)


C.3.3.3 Avstånd mellan pålarnaAvståndet mellan pålarna ska anpassas så att lasten av hela banken och trafiken kan tas upp avpålarna.

Avståndet mellan pålarna kan uppskattas enligt följande:

Rd är det lägsta värdet av pålens geotekniska och konstruktiva dimensionerandebärförmåga.h är bankhöjd över pålplatta.g är bankmaterialets tunghet.qt är trafiklast för partialsäkerhetsanalys.

C.3.3.4 StabilitetBankpålningen ska utsträckas i tvärled så att minsta avståndet från krönkant underballast ellervägbana till yttersta pålplattan ska överstiga bankhöjden, h1, dvs. med lutning minst 1:1 frånkrönkant.

Kontroll av horisontellt jordtryck.

Det resulterande horisontella jordtrycket som bildas i slänterna ska tas upp av lutande pålar,armering eller en kombination av detta där följande kraftjämviktsvillkor ska uppfyllas, se FigurC.3-4:

Eajd är dimensionerande aktivt jordtryck som orsakas av konstruktionens egentyngd ochtrafiklast.γF är lastfaktor för permanent och variabel geoteknisk last som delas upp i γG,g och γQ,g beroendepå last.Rpd är lutande pålars dimensionerande horisontalkomponent av axiallast av jordens egentyngdexklusive trafiklast.Td är geosyntetens dimensionerande draghållfasthet enligt avsnitt D.6.2.1.2.Rpjd är dimensionerande passivt jordtrycket av jordkilen utanför sista pålplattan.

)/( td qhRc +×= g C.3-6

C.3-2pjddpdajdF RTRE ++£×g

KRAV 43(125)


Figur C.3-4. Kontroll av jämviktsvillkor.

Kontroll av horisontellt jordtryck

Då det resulterande horisontella jordtrycket som bildas i slänterna ska tas upp av lutandepålar, armering eller en kombination av detta enligt ekvation 10.1-3 är det är tillräckligtatt aktivt jordtryck beräknas för ett snitt motsvarande släntkrön enligt:

fd är den dimensionerande friktionsvinkeln för bankfyllnadsmaterialet.γG,g och γQ,g är partialkoefficient för permanent och variabel geoteknisk last enligt avsnitt

B.3.2.2.1.h1 är höjden på bankfyllningen vid släntkrönet.qt är trafiklast för partialsäkerhetsanalys.

g är bankmaterialets tunghet.

Pålarnas horisontalkomponent för axiallast av jordens egentyngd kan beräknas som:

h2 är höjden på bankfyllningen vid yttersta pålplattan.n är släntlutningen.np är lutningen på pålarna under slänten.g är bankmaterialets tunghet.

Lägst mothållande kraft utanför den yttersta pålraden får antas motsvara 1/3 av detdimensionerande passiva jordtrycket enligt:

31)

2()

245(tan

222 ×

××+=

hR dpjd

gf

Kontroll av stabilitet för jordkil

C.3-31,1,2

2245tan hq

hE tgQ

gGdajdF ×÷÷

ø

öççè

æ×+

×××÷

øö

çèæ -=× g

ggfg

ppd nnhhhhR g××-×+

= )(2 21

21C.3-4

C.3-5

KRAV 44(125)


Stabiliteten för jordkilen utanför yttersta pålraden ska kontrolleras separat medglidyteberäkning.

Kontroll av stabilitet in mot bankpålning

Då omgivande nivåer i tvär- eller längdled ligger högre än pålavskärningsplanet ska stabilitetenin mot bankpålningen kontrolleras separat med glidyteberäkning, se Figur C.3-5.

Figur C.3-5. Kontroll av stabilitet då omgivande marknivåer är högre än pålavskärningsplanet.

C.3.4 Dimensionering av jordarmering över bankpålningDimensioneringen ska utföras så att kraften i armeringen, Fa, inte överstiger armeringensdragkapacitet, Td.

Geosyntetisk armering kan användas i kombination med bankpålning för att dels minskaplattäckningsgraden, dels ta hand om horisontallaster.

Om flera lager med armering används ska avståndet mellan varje lager vara mellan 10 och 15cm för att man ska kunna tillgodoräkna sig full dragkapacitet i bägge näten. Skarvarna skaförskjutas i förhållande till varandra. Skarv ska placeras över pålplatta.

Val av nätbredd bör ske med hänsyn till pålavstånd.

Oacceptabla deformationer antas inte uppkomma om plattäckningsgraden är minst 20 %när bankpålningen används i stabilitetshöjande syfte och minst 10 % när bankpålningenanvänds i enbart sättningsreducerande syfte.

C.3.4.1 Jordarmering för att minska plattäckningsgradC.3.4.1.1 Brottgränstillstånd

Biaxiell armering ska användas, dvs. geonät eller geotextiler som kan ta upp lika stor last ibägge riktningarna. Jordarmeringen ska dimensioneras så att den kan ta upp hela lasten avjordkilen enligt Figur C.3-6.

KRAV 45(125)


)2

()2

45(tan ,,2

TgQgGd

arm qHHF ×+×××-×= gggf

Figur C.3-6. Jordkil som bärs av armering.

Kraften i armeringen, Fa, mellan två pålplattor i enlighet med Figur C.3-6 beräknas som:

e är maximal tillåten töjning inklusive krypning och ska understiga 7 %.Wkon är tyngden av den tredimensionella jordkilen som beräknas enligt:

c är centrumavstånd mellan pålarna.a är plattbredd.γ är tungheten hos materialet i jordkilen.γG,g är partialkoefficienter för permanent geoteknisk last enligt avsnitt B.3.2.2.1.

C.3.4.1.1.1 Utdragskapacitet

Överlappningen vid skarv ska beräknas och ska minst uppgå till 0,5 m.

Skarv över pålplatta

Då geosynteten skarvas med förhållanden enligt Figur C.3-7 antas utdragskapacitetenuppfylla villkoret:

γ är fyllningsmaterialets tunghet.Ls är armeringens förankringslängd, dvs. överlappningen. Denna får dock inteantas större än plattbredden.H är bankhöjden över geosynteten vid skarven.fd är den dimensionerande friktionsvinkeln hos jorden närmast armeringen.

)15tan(4)(

2

)1( 2,

°×-××

×+

=aca

c

W gGkon

gg

e611

2+×= kon

aWF C.3-6

C.3-7

C.3-8

KRAV 46(125)


α och αskarv är reduktionsfaktorer för friktion mellan geosyntet och jordmaterialenligt avsnitt D.6.4.3.1.gRd är en modellfaktor som sätts till 1,3.

Figur C.3-7. Förankring av armering vid skarv.

Utdragsbrott i slänt vid yttre pålplattaDimensionerande utdragskapacitet hos geosynteten över yttersta pålplattan enligt FigurC.3-8 beräknas enligt:

Rd

dya

hLF

gfag tan2 ××××

£

Ly är erforderlig armeringslängd över och utanför yttersta pålplattan.γ är fyllningsmaterialets tunghet.h är medelhöjden över Ly där armeringen förankras.fd är den dimensionerande friktionsvinkeln hos jorden närmast armeringen.α är en reduktionsfaktor för friktion mellan geosyntet och jordmaterial enligt avsnittD.6.4.3.1.gRd är en modellfaktor som sätts till 1,3.

Figur C.3-8. Förankring av armering vid ytterslänt.

C.3.4.1.2 Bruksgränstillstånd

C.3-9

KRAV 47(125)


Jordarmeringen ska utformas så att:

· total töjning inklusive krypning ≤ 7 %· nedböjningen, d, mellan plattorna blir ≤ 15 cm.

C.3.4.2 Jordarmering för att ta hand om horisontallasterC.3.4.2.1 Brottgränstillstånd

Armering kan nyttjas för att ta hand om jordtryck utanför yttre pålraden eller för helaslänten då endast vertikala pålar används.

Den totala belastningen på armeringen kan beräknas enligt:

Fa är kraft i armeringen pga. nedböjning mellan pålplattor.Farm är kraft i armeringen som tar upp horisontalkraft från aktivt jordtryck då denna intekan tas av pålarna, beräknas enligt avsnitt D.6.5.1.1.Td är armeringens dimensionerande draghållfasthet.

C.3.4.2.2 Bruksgränstillstånd

Töjning hos nätet ger upphov till sidorörelser hos pålarna, vilket ska beaktas.

Vid dimensionering av jordarmering antas att ingen last nedförs under armeringen.

Nedböjningen kan beräknas enligt:

c är centrumavståndet mellan pålarna.a är plattbredden.e är töjning inklusive krypning för aktuell last och vald armering.

C.3.4.3 Dimensionering bruksgränstillståndUndergrunden ska vara konsoliderad för sin egentyngd och eventuell fyllning under pålplattor.

Sättningar under opålad slänt ska begränsas med hänsyn till påles sidoförskjutning ochkonstruktiva bärförmåga. Bankpålning ska sträckas ut så långt att sättningarna inte skadarbankpålarna eller påverkar bankkrönet.

Sättningar under opålad slänt kan antas begränsade med hänsyn till pålessidoförskjutning och konstruktiva bärförmåga om slänthöjd utanför yttersta pålplattamedför en maximal sättning på 10 cm om kilen approximeras till en jämnt utbredd last.

Sättningarna utanför yttersta pålraden kan för normalkonsoliderad jord överslagsmässigtberäknas enligt:

darma TFF £+ C.3-10

e83)( ´-= acd C.3-11

dM

hsL

××

×=

22 g C.3-12

KRAV 48(125)


ML är jordens kompressionsmodul.

d är det lösa jordlagrets tjocklek.

Om sättningen överstiger 10 cm kan pålens sidoförskjutning beräknas med ledning avPålkommissionens rapport 101.

D StödkonstruktionerD.1 StödmurD.2 TrågD.3 SlitsmurD.4 SpontD.5 SekantpåleväggD.5.1 Dimensionering

Konstruktionen ska dimensioneras för laster från ovanliggande konstruktion samtuppkommande jord- och vattentryck.

D.5.2 BrottgränstillståndVid beräkning av aktuellt jordtryck mot konstruktionen i olika skeden ska hänsyn tas tillinverkan av förskjutningarnas storlek och riktning. Inverkan av tjäle ska beaktas.

Vid dimensionering ska minst följande kontrolleras:

· stabiliteten för schakten i alla riktningar under schaktning och gjutning· totalstabiliteten för konstruktionen under såväl utförande som permanent skede· lastöverföring mellan stödkonstruktion och undergrund.

Kontroll av stabiliteten för schakt vid installation ska minst omfatta dimensioneringsfallen:

· utglidning av jordkil i schaktvägg· inträngning av stödvätska i omgivande friktionsjord· utfall av jordmaterial i friktionsjord.

Stabiliteten för schakt vid installation av slitsmur eller sekantpålevägg utan foderrör skaverifieras genom beräkning följt av provschakt.

Vid utnyttjande av vidhäftningen mellan jord och stödkonstruktion ska inverkan av stödvätskabeaktas.

Råheten hos en slitsmur eller sekantpålevägg som utförs med en stödvätska innehållandebentonit eller annat lermineral ska i lera högst uppgå till 0,5 om inte annat kan påvisas.

Konstruktionen ska utformas så att progressiva brott undviks.

KRAV 49(125)


D.5.2.1 Dimensionering med partialkoefficientmetodenVid dimensionering ska utöver partialkoefficienter på jordparametrarna även partialkoefficienterför laster ansättas på resulterande jordtryck (pådrivande – mothållande). Partialkoefficienternaväljs till:

· γG,g = 1,1·gd då resultanten av pådrivande och mothållande jordtryck är > 0. Lastenbetraktas som en permanent ogynnsam geoteknisk last.

· γG,g = 1,0 då resultanten av pådrivande och mothållande jordtryck är < 0. Lasten betraktassom permanent gynnsam geoteknisk last.

Andra laster än jordtryck som verkar direkt på konstruktionen ska betraktas somkonstruktionslaster och multipliceras med partialkoefficienter enligt uppsättning B i TSFS2018:57 för väg- och järnvägsbroar.

D.5.2.2 Dimensionering med karakteristiska värdenVid dimensionering med karakteristiska värden med en FE-analys som tar hänsyn tillsamverkan mellan jord och betong ska snittkrafterna multipliceras med en modellfaktor som ärlägst 1,3 i säkerhetsklass 2 och lägst 1,4 i säkerhetsklass 3. Vid känslighetsstudie får andravärden på modellfaktorer väljas.

Typ av brott ska beaktas vid val av modellfaktor.

D.5.3 BruksgränstillståndEn dimensionering i bruksgränstillstånd som visar att tillåtna rörelser eller andra bruksgränskravinte överskrids ska utföras.

I geoteknisk kategori 3 ska rörelserna beräknas med beaktande av jordens och konstruktionensstyvhet. Beräkningarna ska dessutom verifieras med observationer.

D.6 Stödkonstruktion av armerad jordAvsnittet behandlar jordförstärkning med armerad jord och jordspikning i anslutning tillväg- och järnvägsbankar samt konstruktioner som exempelvis stödmurar. Armering kanske med geonät, geotextil, stålstag eller stålnät.

Kompletterande information om armerad jord finns i SGF Rapport 2:2004.

D.6.1 BeständighetD.6.1.1 Livslängd

Efter skriftligt godkännande från Trafikverket kan kortare livslängd accepteras hosfasaden om den går att byta ut utan inverkan på den bärande konstruktionen.

D.6.2 UtformningD.6.2.1 Armerande lager av geosyntet

Armerande lager av geosyntet ska uppfylla krav enligt AMA17 DBB.4.

KRAV 50(125)


D.6.2.1.1 Karakteristisk draghållfasthet

Karaktäristisk draghållfasthet ska bestämmas på basis av krypförsök enligt SS-EN ISO 13431.Vid bestämning av karakteristisk draghållfasthet ska hänsyn tas till krypning. Utvärdering avkarakteristisk draghållfasthet sker ur isochronkurva för aktuell deformation, se Figur D.6-1. Vidbestämningen ska hänsyn tas till konstruktionens livslängd.

Figur D.6-1. Exempel på isochronkurva som utvärderats för 1 % deformation under geosyntetens livslängd och ca 5 %under byggtiden.

Beräkning av karakteristisk draghållfasthet med hänsyn till krypning görs med hjälp avkorrektionsfaktor enligt:

Tk = Tb /RFCR D.6-1

RFCR ska bestämmas enligt SS-EN ISO 13431 (86).Tb är draghållfasthet vid brott som erhålls genom korttidsförsök enligt SS-EN ISO 10319.

Draghållfastheten i geosynteter är hastighetsberoende och betydligt högre hållfastheterhålls vid korttidsprovning än vid krypförsök.

D.6.2.1.2 Dimensionerande draghållfasthet

Vid bestämning av dimensionerade draghållfasthet ska den karakteristiska hållfasthetenkorrigeras för installationsskador och beständighet enligt:

Td = Tk /RFW·RFCH·RFID· γM

γM är partialkoefficient för geosynteter som sätts till 1,1.RFW, RFCH och RFID är korrektionsfaktorer enligt AMA 17 DBB.4.

Då dimensionerande draghållfasthet fördelas mellan flera geosynteter ska arbetskurvorna för devalda produkterna harmoniera med varandra. I annat fall ska en numerisk beräkning visa att detfungerar.

D.6.2.2 Fyllnadsmaterial

D.6-2

KRAV 51(125)


Fyllnadsmaterial närmast över geosynteten ska bestå av ett välgraderat friktionsmaterial ochanpassas till vald produkt. Fyllnadsmaterialets lagertjocklek ska vara minst 0,3 m. Störstastenstorlek får inte överstiga 125 mm.

D.6.2.3 StålarmeringD.6.2.3.1 Karakteristisk draghållfasthet

Stål med en brottöjning ≥ 5 % och sträckgräns, Fyk ≤ 600 MPa, ska användas.

D.6.2.3.2 Dimensionerande draghållfasthet

Den dimensionerande draghållfastheten ska sättas till 50 % av sträckgränsen enligt:

Td = 0,5×Fyk/γM

γM är partialkoefficient för stål som sätts till 1,0.

D.6.2.3.3 Beständighet

För att uppfylla krav på beständighet ska stålarmering skyddas genom avrostningsmån,korrosionsskydd eller en kombination av dessa. Korrosionsskyddande beläggning ska utformasså att den inte skadas under installationen och därigenom förlorar sin funktion.

Avrostningsmån kan väljas till 2 mm för livslängd 120 år om det kan säkerställas attstålarmeringen inte utsätts för vägsalt eller andra aggressiva ämnen.

D.6.3 DimensioneringD.6.3.1 Geoteknisk kategori

Kategori 3 bör övervägas då:

· stödmur högre än 6 m utförs med armerad jord eller jordspikning· icke konventionell lösning används.

D.6.3.2 BrottgränstillståndEn jordarmerad stödmur kan betraktas som en monolit.

Påverkas konstruktionen av vattentryck ska visas att vattentrycket inte påverkar konstruktionensstadga, bärighet och beständighet.

Dimensionering i brottgränstillstånd, se Figur D.6-2, ska utöver betryggande totalstabilitetomfatta:

· inre stabilitet enligt avsnitt C.6.3.2.1· glidning, beräknas på samma sätt som för plattor enligt avsnitt C.1.1.1.3· stjälpning, beräknas enligt avsnitt D.6.3.2.2· bärighet, beräknas på samma sätt som för plattor enligt avsnitt C.1.1.1.2.1.

D.6-3

KRAV 52(125)


Figur D.6-2. Brottgränstillstånd vilka ska kontrolleras för jordarmerad stödmur.

D.6.3.2.1 Inre stabilitet

I brottgränstillstånd ska dimensionering av inre stabilitet ske med hänsyn till:

· brott i armeringen· utdragsbrott/förankringslängd· brott i fasad.

D.6.3.2.1.1 Brott i armeringen

Armeringen ska väljas så att dimensionerande draghållfasthet, Td, blir större än eller lika medlasteffekten i armeringen för varje lager i, Farm,i.

KRAV 53(125)


Figur D.6-3. Aktiv zon vid stålarmering och geosyntetisk armering.

Lasteffekten i armeringen för lager, i, se Figur D.6-3, kan beräknas enligt:

Sv är vertikalt avstånd mellan armering.σh,i är horisontalspänningen längs den kritiska glidytan i lager i enligt:

)( ,,, TgQigGRih qzK ×+×××= gggs D.6-5För geosynteter är KR = KA. KA är jordtryckskoefficient för aktivt jordtryck med hänsyntill lutande markyta och kan exempelvis bestämmas enligt bilaga C i SS-EN 1997-1.För stålarmering väljs KR enligt Figur D.6-4.γG,g och γQ,g är partialkoefficienter för permanent och variabel geoteknisk last enligtavsnitt B.3.2.2.1.γ är jordmaterialets tunghet.

zi är djupet till lager, i.qT är trafiklast för partialsäkerhetsanalys.

Figur D.6-4. Förhållandet KR/KA för beräkning av inre stabilitet för stålstag och stålnät.

D.6.3.2.1.2 Utdragsbrott

Dimensioneringen ska utföras för samtliga lager och så att utdragsbrott inte sker.

Förankringslängden i den passiva zonen ska vara minst 1,0 m

Lasteffekten i armeringen för lager i, Farm,i ,antas uppkomma mellan aktiv och passiv zon.Beroende på typ av armering antas aktiv zon enligt Figur D.6-3.α är reduktionsfaktor för begränsad friktion mellan geosyntet och jordmaterial enligtavsnitt D.6.3.3.1.

Erforderlig längd på armeringen i den passiva zonen för att förhindra utdragsbrott ilager i kan beräknas enligt:

gRd är en modellfaktor som sätts till 1,3.

D.6-4vihiarm SF ×= ,, s

div

iarmRdip

FL

fasg

tan2 ;

,; ×××

= × D.6-5

KRAV 54(125)


σv,i är vertikalspänningen på nivån z för varje lager. Trafiklast eller annan variabel lastska inte medräknas.fd är dimensionerande friktionsvinkel hos jordmaterialet i lagret.Lp;i är förankringslängden i den passiva zonen.

D.6.3.2.1.3 Fasad

Fasaden ska dimensioneras för de krafter som verkar på denna så att bärförmågan i fasaden,Tfasad, är större än den beräknade kraften, Ffasad.

Om inte annat kan påvisas kan infästningen av armeringen i fasaden utformas så attdenna kan uppta 75 % av den totala lasteffekten i varje lager, i:

Sv är vertikalt avstånd mellan armering.σh,i är horisontalspänningen längs den kritiska glidytan i lager, i.

För en gabionmur och blockstensmur kan Tfasad beräknas som:

Ww är tyngden av blocken i fasaden, för nät som angriper i punkt Z upp till höjden HZJ, seFigur D.6-5.α är reduktionsfaktor för begränsad friktion mellan geosyntet och jordmaterial enligtavsnitt D.6.3.3.1.ffyll är dimensionerande friktionsvinkel hos fyllningen i gabionerna.

Alternativt kan Tfasad verifieras genom provning eller beräkning enligt särskild utredning.

Figur D.6-5. Beräkning av lasten från fasaden då denna består av gabioner eller blocksten. Lasten påarmeringen antas komma från blocken mellan punkt Z och J. Punkten J bestäms som det sista block somberörs utanför den lodräta begränsningslinjen som utgår från bakkant på nedersta blocket.

div

iarmRdip

FL

fasg

tan2 ;

,; ×××

= × D6.-6

75,0, ××= ihvfasad SF s D.6-7

KRAV 55(125)


Till följd av töjning i armeringen bör det säkerställas att fasaden kan röra sig motundergrunden, vilket innebär att då undergrunden består av berg kan en fyllning behövasmellan stödmur och berg, om inte fasaden ges tillfällig flexibilitet.

D.6.3.2.2 Stjälpning

Den jordarmerade konstruktionen ska dimensioneras mot stjälpning.

Dimensioneringen får utföras genom att aktivt jordtryck antas verka på den armeradejordvolymen varvid momentjämvikt kring stödmurens framkant beräknas, se Figur D.6-6.För förhållanden enligt Figur D.6-3 beräknas momentet som:

2)

26()

245(tan

2,

3,2 LLH

HqH TgQgGd ×××£××

+××

×- ggggf

ϕd är dimensionerande friktionsvinkel hos jordmaterialet.γ är tungheten hos jordmaterialet i den antagna monoliten.γG,g och γQ,g är partialkoefficienter för permanent och variabel geoteknisk last enligtavsnitt B.3.2.2.1.qT är trafiklast för partialsäkerhetsanalys. Trafiklasten eller annan variabel last får intemedräknas som mothållande kraft.

Figur D.6-6. Principfigur visande dimensionering mot stjälpning betraktad som momentjämvikt kring stödmurensframkant.

D.6.3.3 Dimensionering bruksgränstillståndVid dimensionering i bruksgränstillstånd ska hänsyn tas till att armeringens hållfasthet ärtidsberoende.

Krypningen i geosynteten under konstruktionens livslängd efter färdigställande får maximaltuppgå till 1 % för väg- och järnvägsbankar och till 0,5 % intill brostöd.

Krypningen i geosynteten under konstruktionens livslängd efter färdigställande kan antasmaximalt uppgå till 1 % för väg- och järnvägsbankar och till 0,5 % intill brostöd omkorttidshållfastheten reducerats enligt Ekvation D.6-1.

Då långtidshållfastheten utvärderats enligt SS-EN ISO 13431 kan krypningen uppskattasur isochronkurva från försök, se Figur D.6-1.

D.6-8

KRAV 56(125)


D.6.3.3.1 Friktion

För att ta hänsyn till begränsad friktion mellan jord och armering ska en reduktionsfaktor, α,användas. Friktionen mot armeringen blir då α·tan f’, där f’ är jordens friktionsvinkel. Faktornα ska väljas enligt Tabell D.6-1 alternativt används värden från skjuv- eller utdragsförsök.Tabell D.6-1. Reduktionsfaktor, α, för friktion mellan armering och jord (skarv avser glidning mellan två geosynteter).

ArmeringstypJordart

Lera/Silt Sand Morän KrossmaterialGeonät 0,8 0,9 0,95 1,0Geotextil 0,7 0,7 0,7 0,8Nätskarv 0,5 0,6 0,6 0,7Textilskarv 0,3 0,4 0,4 0,5

För att ta hänsyn till begränsad friktion mellan stål och jordmaterial ska en reduktionsfaktor, α,användas vilken ska baseras på värden från utdragsförsök.

D.6.4 Dimensionering av armering i underkant av bankJordarmering kan användas i underkant av bankar för att förbättra stabiliteten genom attden kritiska glidytan styrs till fastare jordlager. Armeringen innebär inte att bärförmåganför banken som helhet ökar.

D.6.4.1 BrottgränstillståndDimensionering i brottgränstillstånd ska omfatta kontroll av:

· brott i armering enligt avsnitt D.6.4.1.1· utdragsbrott enligt avsnitt D.6.4.1.2· glidning på armeringen enligt avsnitt D.6.4.1.1· grundbrott/totalstabilitet, beräknas på samma sätt som för oförstärkt bank· stabilitet hos jordkil utanför armeringen, kontrolleras separat med glidyteberäkning, se

Figur D.6-7.

Figur D.6-7. Kontroll av olika brottgränstillstånd.

D.6.4.1.1 Brott i armeringen

KRAV 57(125)


)2

()2

45(tan ,,2

TgQgGd

arm qHHF ×+×××-×= gggf

Armeringen ska dimensioneras så att den maximala lasteffekten i armeringen, Farm, inteöverskrider armeringens dragkapacitet, Td.

Horisontalkraft från aktivt jordtryck

Horisontalkraften, Farm, från det aktiva jordtrycket får beräknas som:

H är bankens höjd.ϕd är dimensionerande friktionsvinkel i bankfyllnadsmaterialet.γ är bankfyllningens tunghet.qT är trafiklast för partialsäkerhetsanalys.γG,g och γQ,g är partialkoefficienter för permanent och variabel geoteknisk last enligtavsnitt B.3.2.2.1.

D.6.4.1.2 Utdragsbrott i armering

Utdragsbrott i armeringen kan inträffa om armeringen avslutas strax bakom släntkrön, seFigur D.6-8.

Figur D.6-8. Utdragsbrott i armeringen under banken.

Utdragsbrott kan beräknas enligt:

Farm är horisontalkraften i nätet enligt Ekvation D.6-9.Lf är armeringens förankringslängd in i banken.γ är bankfyllningens tunghet.H är bankhöjden.ϕd är den dimensionerande friktionsvinkeln hos jordmaterialet i banken.α är reduktionsfaktor för friktion mellan geosyntet och jordmaterial och väljs enligtavsnitt D.6.3.3.1.gRd är en modellfaktor som sätts till 1,3.

D.6.4.1.3 Glidning av slänt på armering

D.6-9

Rd

dfarm

HLF

gfag tan2 ×××××

£ D.6-10

KRAV 58(125)


Armeringens förankringslängd i slänten styrs av tyngden av fyllnadsmassorna i slänten.Därför måste längden anpassas efter slänthöjd och släntlutning, se Figur D.6-9.

Figur D.6-9. Glidning av slänt på armering där jordtrycket kan uttryckas med Farm.

Kontroll av glidning av slänt på armeringen kan utföras enligt:

D.6-11

Farm är horisontalkraften i nätet enligt Ekvation D.6-9.Le är armeringens förankringslängd.γ är bankfyllningens tunghet.h är medelbankhöjd över armeringen.ϕd är den dimensionerande friktionsvinkeln hos jordmaterialet närmast armeringen.α är reduktionsfaktor för friktion mellan geosyntet och jordmaterial och väljs enligtavsnitt D.6.3.3.1.gRd är en modellfaktor som sätts till 1,3.

D.6.4.2 BruksgränstillståndKrypningen i geosynteten under konstruktionens livslängd efter färdigställande får maximaltuppgå till 2 % för väg- och järnvägsbankar på oförstärkt undergrund.

Krypningen i geosynteten under konstruktionens livslängd efter färdigställande kan antasuppgå till maximalt 2 % för väg- och järnvägsbankar på oförstärkt undergrund omdimensioneringen baseras på korttidshållfasthet som reducerats enligt Ekvation D.6-1.

Då långtidshållfastheten utvärderats enligt SS-EN ISO 13431 kan krypningen uppskattasur isochronkurva från försök, se Figur D.6-1.

D.6.5 Dimensionering av brant slänt med jordspikningJordspikning används för att förstärka naturliga eller schaktade slänter, se Figur D.6-10.Med brant slänt avses här en slänt brantare än 60º.

Rd

dearm

hLFg

fag tan××××£

KRAV 59(125)


Figur D.6-10. Principiell arbetsordning för en jordspikad brant slänt.

D.6.5.1 BrottgränstillståndDimensionering i brottgränstillstånd ska utöver betryggande totalstabilitet omfatta:

· inre stabilitet, enligt avsnitt D.6.5.1.1· glidning, beräknas på samma sätt som för plattor enligt avsnitt C.1.1.1.3· stjälpning, enligt avsnitt D.6.3.2.2· fasad enligt avsnitt D.6.5.1.3· grundbrott, beräknas på samma sätt som för plattor enligt avsnitt C.1.1.1.2.1.

En jordarmerad brant slänt kan betraktas som en monolit utan friktion mot fasaden.Nedanstående beräkningar förutsätter att spänningarna i jorden inte påverkas avvattentryck, samt att allt jordmaterial utgörs av friktionsjord. Detta innebär också attgrundvattnet är avsänkt innan jordspikningen påbörjas.

D.6.5.1.1 Inre stabilitet

Jordspikning ska dimensioneras för brott i jordspik och utdragning av jordspik.

Jordspikars utdragskapacitet, ska verifieras genom provdragning enligt avsnitt D.6.5.1.2.

Dimensionering görs genom att jämvikt studeras för en antagen kritisk glidyta. Viddimensionering får en linjär glidyta antas där vinkeln varieras för att erhålladimensionerande glidyta.För en jordspikad brant slänt blir den totala bärförmågan, summan av de enskildajordspikarnas bidrag, dvs. STn,i/sh där sh är det horisontella avståndet mellan spikarna.Tn,i väljs som det minsta värdet av utdragskapaciteten, Tn,i, enligt Ekvation D.6-13 ochdimensionerande draghållfasthet i spiken, Td, enligt Ekvation D.6-3.Dimensionering av brant slänt görs exempelvis med hjälp av kraftpolygon enligt FigurD.6-11. Den totala kraften, Fe, i spikarna ska då inte vara större än den totalabärförmågan, STn,i/sh.Släntvinkeln, δ, varieras till den mest kritiska glidytan hittats, vilket inträffar dåskillnaden mellan Fe och STn,i/sh är som minst.Då denna metod inte tar hänsyn till utdragskapacitet i aktivzonen förutsätts att fasadendimensioneras enligt avsnitt D.6.5.1.3.

KRAV 60(125)


Figur D.6-11. Jordspikad brant slänt. R är lastresultanten på glidytan. W är tyngden av den aktiva zonen. Q ärlastresultanten från trafiklasten.

Utdragning av jordspikUtdragskapaciteten för en jordspik, tn (kN/m), kan preliminärt bedömas enligt:

qs är mantelbärförmåga hos jordspiken [kN/m2].θ är omkretsen på jordspiken [m]. Vid borrade spik bör större värde än borrkronansomkrets användas restriktivt.Mantelbärförmågan kan för injekterade spik uppskattas enligt Tabell D.6-2. För slagnavinkeljärn har mantelbärförmåga motsvarande 30-100 kN/m2 uppmätts vid fältförsök.

Tabell D.6-2. Uppskattning av mobiliserad mantelbärförmåga hos injekterade jordspikar.

Jord Manterbärförmåga, rs [kN/m2]

Silt 50-100

Sand 100-150

Grus 150-200

Bärförmågan för en jordspik i passivzonen kan beräknas enligt:

Lp,i är jordspikens längd i passivzonen [m], se Figur D.6-11.

D.6.5.1.2 Verifiering av utdragskapacitet

q×= sn qt D.6-12

ipnin LtT ;, ×=D.6-13

KRAV 61(125)


Beräknade värden på bärförmågan, tn, ska verifieras genom provbelastning av jordspikar, vilkadras till brott.

Karakteristisk utdragskapacitet från provning är:

rk = Rk/Lf D.6-14

Lf är förankringslängden hos provspiken.Rk är karakteristiska bärförmågan hos provspiken.

Den karakteristiska bärförmågan, Rk, från provbelastningarna ska bestämmas som det minstavärdet av den uppmätta medelbärförmågan, Rmedel, och det minsta uppmätta enskilda värdet,Rmin, enligt:

D.6-15

D.6-16

ξ1 och ξ2 är korrelationskoefficienter som beror av antal provningar enligt Tabell D.6-3.

Tabell D.6-3 Korrelationskoefficienter för bestämning av karakteristiska värden från provbelastning av jordspik.

ξ för n= 1 2 3 4 ≥5ξ1 1,40 1,30 1,20 1,10 1,00ξ2 1,40 1,20 1,05 1,00 1,00

n avser antal provade spikar inom kontrollobjektet.

Dimensionerande utdragskapacitet erhålls genom:

D.6-17

γR är partialkoefficient för utdragskapacitet och sätts till 1,0.γRd är en modellfaktor som tar hänsyn till systematiska fel och osäkerheter förknippade medmetoden och kan väljas till 1,5 för krypförsök (ML-test) och 2,0 för korttidsförsök.

Den genom provning erhållna dimensionerande utdragskapaciteten ska vara större än denantagna utdragskapaciteten enligt:

D.6.5.1.3 Fasad

Fasaden ska dimensioneras för de laster som verkar på den.

För permanenta konstruktioner kan fasaden anses vara dimensionerad för de krafter somverkar på den om kraften på fasaden antas utgöras av ett i vertikalled konstant jordtryck,p, motsvarande 85 % av aktivt jordtryck enligt:

Rk = Rmedel / ξ1

Rk = Rmin / ξ2

min

dn rt £

RdR

kd

rrgg ×

=

D.6-18

)5,0(85,0 ,, TgQgGA qHKp ×+×××××= ggg D.6-19

KRAV 62(125)


D.6-20

KA är jordtryckskoefficient för aktivt jordtryck och kan bestämmas enligt bilaga C iSS-EN 1997-1.γ är jordmaterialets tunghet.

H är slänthöjden.qT är trafiklast för partialsäkerhetsanalys. För vägar används trafiklasten för långglidyta.γG,g och γQ,g är partialkoefficienter för permanent och variabel geoteknisk last enligtavsnitt B.3.2.2.1.

Fasaden ska dimensioneras för jordtrycket, p, mot ena sidan och kraften i spiken motfasaden, Fy, mot den andra. Fy beräknas som:

Sv är vertikala avståndet mellan jordspikarna.Sh är horisontella avståndet mellan jordspikarna.

D.6.5.2 BruksgränstillståndDen jordspikade konstruktionen ska dimensioneras så att inga skadliga deformationernauppkommer.

Rörelser hos jordspikade konstruktioner blir vanligtvis måttliga och i storleksordningennågra procent av slänthöjden.

D.6.6 Dimensionering av flack slänt med jordspikningMed flack slänt avses här en slänt med lutning 60º eller flackare.

D.6.6.1 BrottgränstillståndEn jordspikad flack slänt ska dimensioneras så att de krafter som uppkommer i spikarna inteöverskrider spikarnas utdragskapacitet eller deras dragkapacitet. Jordspikars utdragskapacitet, tn,ska verifieras genom provdragning enligt avsnitt D.6.5.1.2. Fasaden ska dimensioneras för attklara den kraft, Fy, som verkar på den.

En jordspikad slänt kan dimensioneras med släntstabilitetsprogram för bådetotalstabilitet och inre stabilitet. Då glidytan skär genom spiken används det minstavärdet av utdragskraften inom den passiva och aktiva zonen och jordspikensdimensionerande draghållfasthet, Tnp, Tna respektive Td.

Jordspikens utdragskraft i den passiva zonen beräknas som:

qs är mantelbärförmågan hos jordspiken vilken preliminärt kan uppskattas urTabell D.6-2.θ är jordspikens omkrets.Lp är jordspikens längd inom den passiva delen, se Figur D.6-12.

Fy=p·Sv·Sh

psnp LqT ××= q D.6-21

KRAV 63(125)


Figur D.6-12. Jordspikad slänt.

Utdragskraften i jordspiken i den aktiva zonen beräknas som:

La är jordspikens längd inom den aktiva delen, se Figur D.6-12Ty är det minsta av infästningens och fasadens bärförmåga, vilken sätts till noll om fasadsaknas.

D.6.6.2 BruksgränstillståndEn jordspikad konstruktion ska dimensioneras så att inga skadliga deformationer uppkommer.Vid naturliga slänter utan fasad ska säkerställas att erosion och ytliga glidytor inte kanuppkomma.

E UndergrundE.1 Slänter, Skärning och bankE.1.1 Skärning i jord

För vägar ska jordmaterialet från vägytan ner till utskiftningsdjupet, d, klassificeras medavseende på materialtyp och tjälfarlighet och utgöra underlag för dimensionering av bärighetoch tjällyftning. För vägar ska utskiftningsdjupet beräknas enligt TRVK Väg kap 3.1.Terrassytan för järnväg ska vara frostfri om undergrunden består av jord i tjälfarlighetsklass 2-4.Utskiftningsdjupet för järnvägar räknat från RUK ska väljas enligt AMA 17, figur RACEB.42/1. Vid utspetsning mellan jord och berg ska utspetsningsdjupet e räknat från underkantunderballast väljas enligt AMA 17 CBB.42.

Jordschakt ska utföras enligt AMA 17 CBB.111 för vägar och AMA 17 CBB.4 för järnvägar.

Skärningsmassors förväntade bärighetsegenskaper och väderkänslighet ska bedömas om de skaanvändas som bankfyllning.

Behov av dränering av terrassytor i skärningar med jord som har hög vattenkvot och ärvattenkänslig ska beaktas.

yasna TLqT +××= qD.6-22

KRAV 64(125)


Dränering av skärningar kan utföras med hjälp av fördikning.

Lämpliga åtgärder för att förhindra bottenuppluckring anges i "Länshållning vidschaktningsarbeten".

E.1.1.1 SkärningssläntSkärningsslänter i jord ska skyddas mot erosion enligt kapitel E.4.

Släntlutning hos en skärningsslänt ska bestämmas så att slänten blir stabil.

I säkerhetsklass 1 kan kraven på släntstabilitet och krypning anses uppfyllda omskärningsslänt utan grundvattenutflöde utformas med brantaste släntlutning enligt TabellE.1-1.Tabell E.1-1. Brantaste släntlutning hos skärning i mineraljordart i säkerhetsklass 1.

Material Brantaste släntlutningGrov- och mycket grovkornig jord och blandkornigjord.

1:2

Finkornig jordart med lerhalt < 40 % 1:2,5Finkornig jordart:lerhalt > 40 %, skärningsdjup < 5 moch skjuvhållfasthet > 25 kPa.

1:2

I jordskärning med djup större än 10 m kan hylla för underhållsfordon övervägas.

E.1.2 Skärning i bergBergmaterialet ska klassificeras med avseende på bergtyp samt dess användbarhet i väg- ochbankonstruktion.

Stabilitet i bergskärning ska kontrolleras för:

· glidning av block eller bergskilar· stjälpning av block eller skivor· en kombination av stjälpning och glidning.

Glidning av enstaka block och bergskilar kan förhindras genom minskning avsläntlutningen med hjälp av banketter och genom installation av förankringar, bultar ochinre dränering.

För att förhindra stjälpningsbrott bör förankring eller bultning och inre dräneringtillämpas.

I fall där tillförlitliga åtgärder för att förhindra utfall av block inte är genomförbara börutfall tillåtas inträffa om åtgärder med nät, barriärer eller andra åtgärder vidtas för attfånga upp nedfallande block.

Vid uttag av slänter kan glidning förhindras genom att välja riktning och orientering avsläntytan så att rörelser hos enskilda block omöjliggörs.

Praktiska råd om sprängteknik återfinns i Trafikverkets publikation 2014:044Trafikverkets handbok för ovanjordsprängning.

KRAV 65(125)


E.1.2.1 SkärningssläntAvtäckning av berg ska ske enligt AMA 17 CBB.71.

Figur E.1-2. Tillåten släntlutning hos bergslänt med gynnsamt spricksystem utan särskild stabilitetsbedömning.

Vid skärningar kortare än 50 m och djup mindre än 6 m bör släntlutning utformas medlutning 1:1,5 och avjämnas med lämpligt material.

Högre skärningsslänt än 15 m bör utformas med hylla för underhållsfordon, hyllbreddminst 7 m.

Stabilitetsbedömning av bergslänt med gynnsamt spricksystem erfordras inte om släntlutningenär 1:1 eller flackare enligt Figur E.1-2.

Vid bestämning av väg- och järnvägsområde ska hänsyn tas till skillnaden mellan förutsatt ochverklig bergnivå och släntlutning. Vid projektering av bergskärning brantare än 1:1 ska denfrilagda bergytan förutsättas vara minst 1,5 m bred för skärningsdjup mindre än eller lika med6 m och minst 3,0 m för skärningsdjup större än 6 m.

E.1.2.2 UtförandeAvtäckning vid bergslänt ska utföras enligt AMA 17 CBB.71. Borrning, sprängning ochutlastning ska utföras enligt AMA 17 CBC.111 för väg och enligt AMA 17 CBC.41 för järnväg.

Vid dålig bergkvalitet eller dåliga dräneringsförhållanden kan djupsprängningövervägas.

Utlastningsförfarandet ska anpassas till vald konstruktion.

E.1.3 Schakt för grundläggning av byggnadsverkGrundläggning av byggnadsverk ska utföras i geoteknisk kategori 2 eller 3. Jordschakt förgrundläggning av bro ska utföras enligt AMA 17 CBB.51 och CBB.725. Grundvattensänkningska utföras enligt AMA 17 BCB.13. Bergschakt för grundläggning av bro ska utföras enligtAMA 17 CBC.512 och om packad fyllning förekommer på berg ska den utföras enligt AMA 17CBC.513.

KRAV 66(125)


E.1.3.1 TjällyftningEn bottenplatta ska grundläggas på ett sådant sätt att tjällyftning undviks. Kan inte dettauppfyllas krävs isolering med cellplast. Grundläggning på ett tjälskydd av cellplast är endasttillåtet för slutna rambroar, slutna rörbroar och pålgrundlagda bottenplattor. För placering avtjälskydd av cellplast under andra konstruktioner krävs ett godtagande av beställaren.

E.1.3.1.1 Vägbroar

I tjällyftande jord ska grundläggningsnivån läggas på minsta avstånd enligt Tabell E.1-2 underblivande markyta eller MLW enligt Figur E.2-4, alternativt används isolering enligt avsnittE.1.3.2.

För mindre vattendrag som riskerar att gå torra under vinterhalvåret bör avståndet tillgrundläggningsnivån räknas från LLW.

Tabell E.1-2. Minsta avstånd till tjällyftande jord från blivande markyta eller högst MLW för bestämning avgrundläggningsnivå (m).

Klimatzon enligt VVFS 2004:31 1 2 3 4 5

Tjälfarlighetklass 2-3 i undergrunden 1,0 1,4 1,6 1,8 1,9

Tjälfarlighetsklass 4 i undergrunden 1,2 1,6 1,9 2,1 2,3

E.1.3.1.2 Järnvägsbroar

I tjällyftande jord ska grundläggningsnivån läggas på minsta avstånd enligt AMA 17 Figur RACEB.42/1 under blivande markyta eller MLW, alternativt används isolering enligt avsnittE.1.3.2.

För mindre vattendrag som riskerar att gå torra under vinterhalvåret bör avståndet tillgrundläggningsnivån räknas från LLW.

E.1.3.1.2 Isolering med cellplast

Isolering med cellplast ska utformas så att den kortaste vägen från blivande markyta eller MLWtill tjällyftande jord under bottenplattan, mätt runt isoleringen, är större än avståndet enligtavsnitt E.1.3.1.1 för vägbroar och avsnitt E.1.3.1.2 för järnvägsbroar.

Isoleringen ska utformas med material och utförandekrav enligt AMA 17 DBG.11 därerforderligt värmemotstånd bedöms via referenshastighet VR ≥ 70 km/h.

E.1.4 BankarMaterialtyp och tjälfarlighetsklass ska bestämmas för bankmaterialet.

För underbyggnad som kräver liggtid och utförs enligt kapitel E.2 och AMA 17 CEB.11 ochCEB.3 med relevanta underkoder ska förutsättas att återstående sättning efter liggtiden blirhögst 1 % av fyllningshöjden.

KRAV 67(125)


För låga bankar ska undergrunden bedömas med avseende på materialtyp och tjälfarlighetsklassner till minst utskiftningsdjupet, d, under terrassytan.

Bankfyllning av jord ska skyddas mot erosion enligt kapitel E.4.

Släntlutning hos en fyllningsslänt ska bestämmas så att slänten blir stabil. Dessutom skadeformationerna begränsas så att skjuvrörelser i form av krypning inte uppstår.

E.1.4.1 Underbyggnad av jordVid val av fyllningsmaterial för höga bankar ska extrema vattenflöden på grund av bl.a.klimatförändringar beaktas.

För väg- och järnvägsbankar intill vattendrag bör erosionskänsliga bankmaterialundvikas pga. risken för bortspolning.

Fyllning ska utföras med mineraljord, med krav på material och utförande enligt AMA 17CEB.11 för väg, CEB.3 för järnväg och CEB.4 för bro, med relevanta underliggande koder.Blockrensning ska föreskrivas enligt AMA 17 CBB.13 för väg och CBB.42-CBB.43 förjärnväg. Utskiftningsdjupet beräknas enligt TRVK Väg avsnitt 3.1.3.2 för väg och enligt AMA17 CBB.42 för järnväg.

Fyllningsslänt i säkerhetsklass 2 på undergrund med tillfredsställande stabilitet kankraven på släntstabilitet och krypning anses uppfyllda om fyllningen utformas medbrantaste släntlutning enligt Tabell E.2-1.

Tabell E.2-1. Brantaste släntlutning hos fyllning av mineraljordart i säkerhetsklass 2.

Material Brantaste släntlutningSprängsten 1:1,5Grovkornig jordart och mycket grovkornig jordart 1:2 1)

Blandkornig jordart 1:2,5Finkornig jordart med lerhalt < 40% 1:3 2)

Finkornig jordart med lerhalt:> 40%, fyllningshöjd < 5 moch skjuvhållfasthet > 25 kPa.1) Alternativt 1:1,5 om slänten påförs minst 0,7 m krossat materialmed d50 > 50 mm.2) Förutsätter utförande enligt Figur E.2-1 om undergrunden lutarbrantare än 1:3 i tvärled och består av finkornig jordart, berg ellerblandkornig jord med rikligt vattenflöde i ytskiktet.

1:2 2)

KRAV 68(125)


Figur E.2-1. Dränerande lager av jord under fyllning.

Dränerande lager i underbyggnaden för att ta ut konsolideringssättningar utförs enligt AMA 17CEF.1112 för vägar eller AMA 17 CEF.142 för järnvägar.

Dränerande lager under underbyggnaden utförs enligt AMA 17 CEF.1111 för vägar och AMA17 CEF.141 för järnvägar.

E.1.4.2 Underbyggnad av bergE.1.4.2.1 Underbyggnad av berg för väg

Bergmaterial för underbyggnad enligt Figur E.2-2 ska bestå av bergtyp 1 eller 2.

Figur E.2-2. Principskiss för bergunderbyggnad för väg (M1a, M1b och M1c är benämningar för typkonstruktioner enligtTRVK Väg).

E.1.4.2.1.1 Underbyggnad i bergskärning

Berg underbyggnadi bergs kä rning m edutlastning till 0,2 munder te rassytanenligt AM A 17CB C.111

Bergunderbyggnadm ed sorteradsprängstensfyllning

B ergunderbyggnad m edkrossad sprängs tensfy llning

Terassyta

M in1000 mmgrovkrossadsprängsten

M in 800 m msorteradsprängsten

200 m mFörstärk-n ingslager

200 m mFörstä rk-ningslage r

M1a M1b M1c

B ergunderbyggnadi be rgskärning m edu tlastn ing m ed 2e tapper en ligtA M A 17 CB C.111

M1a

Lossprängtberg

KRAV 69(125)


Bergkvaliteten i skärningen ska uppfylla bergtyp 1 eller 2. Om utlastning till 0,2 m underterrassytan enligt AMA 17 CBC.111 används ska bergytan tätas och avjämnas enligt AMA 17CEE.1112.

E.1.4.2.1.2 Underbyggnad med sorterad sprängsten

Sorterad sprängsten ska utgöras av material enligt AMA 17 CEB.11112.

Lager av sorterad sprängsten ska tätas och avjämnas med ett 0,2 m tjockt lager enligt AMA 17CEE.1112.

E.1.4.2.1.3 Underbyggnad med grovkrossad sprängsten

Grovkrossad sprängsten ska utgöras av material enligt AMA 17 CEB.11113.

Material av grovkrossad sprängsten ska vid behov tätas med förstärkningslager enligt AMA 17CEE.1111.

E.1.4.2.2 Underbyggnad av berg för järnvägE.1.4.2.2.1 Underbyggnad i bergskärning

Underballast för förstärkning av järnväg ska utföras enligt AMA 17 DCH.15 och DCH.16 medtjocklekar enligt figur RA DCH.1/1.

E.1.4.2.2.2 Underbyggnad av sprängsten

Fyllning med sprängsten för järnväg ska utföras enligt AMA 17 CEB.31.

E.1.4.3 Fyllning för grundläggning av broKonstruktiv utformning av fyllning för grundläggning av bro framgår av Figur E.2-3. Packadfyllning ska ha minst 0,3 m total tjocklek.

Figur E.2-3. Packad fyllning för brostöd.

E.1.4.3.1 Fyllningsmaterial

KRAV 70(125)


Material för fyllning och stödfyllning vid grundläggning av bro ska utgöras av sprängsten enligtAMA 17 CEB.411, sorterad sprängsten enligt AMA 17 CEB.412 eller gruskrossmaterial enligtAMA 17 CEB.414. Fyllningsmaterial av sprängsten eller sorterad sprängsten ska tätas enligtAMA 17 CEE.124. Släntlutningen på stödfyllningen ska anpassas till valt material enligt FigurE.2-3.

Stödfyllningen utgörs av samma material som den packade fyllningen under brostödetoch har minsta lutning enligt Tabell E.2-1.

Fyllningsmaterial vid grundläggning av rörbro ska utgöras av krossad sprängsten enligt AMA17 CEB.413 eller förstärkningslagermaterial enligt AMA 17 CEB.415.

E.1.4.4 Fyllning mot broVid val av material till fyllning mot bro ska utförandet beaktas så att sättningar ochmaterialvandring inte uppstår.

Materialskiljande lager under fyllning ska utformas enligt Kapitel E.3.

Fyllning mot bro ska utföras med förstärkningslagermaterial enligt AMA 17 DCB.211,grovkrossad sprängsten enligt AMA 17 CEB.11113, lättklinker enligt AMA 17 CED.111 ochcellplast enligt AMA 17 DBG.31. Om packning endast kan ske med vibratorplatta skaförstärkningslagermaterial enligt AMA 17 DCB.211 väljas. Övrigt utförande ska göras enligtAMA 17 CEB.52.

I säkerhetsklass 2 kan kraven på släntstabilitet och krypning anses uppfyllda omfyllningen utformas med brantaste släntlutning se Figur E.2-4 och Tabell E.2-2.

Minsta avstånd till tjällyftande jord väljs enligt avsnittE.1.3.1.1 för vägbroar och avsnitt E.1.3.1.2 förjärnvägsbroar. För lättklinker och cellplast väljs avståndetenligt särskild utredning

Figur E.2-4. Fyllning mot bro.

Tabell E.2-2. Brantaste släntlutning enligt Figur E.2-4.

Material Brantastesläntlutning, 1:n

Brantaste släntlutning,1:m

KRAV 71(125)


Fyllningens överyta:Krossad sprängsten och förstärkningslager 1:2*

Lättklinker och cellplast enligt särskildutredning

Undergrund:Berg 1:1,0Grov- och blandkornig jord 1:1,5Finkornig jord enligt dimensioneringUnderbyggnad:- som kräver liggtid enligt AMA 17CEB.11212 och CEB.322

1:3,0

- i övriga fall

*Släntlutning en är vald för att underlättainspektion. Släntlutning 1:1,5 eller flackarekan användas vid brist på utrymme.

1:1,5

Fyllning mot ändskärm ska betraktas som fyllning mot bro enligt Figur E.2-5.

Figur E.2-5. Fyllning mot ändskärm.

Fyllning mot rörbro ska göras enligt AMA 17 CEB.5201

E.1.5 Materialskiljande lagerJordlager i väg- och bankonstruktion med olika kornstorlek ska åtskiljas med materialskiljandelager så att oönskad materialvandring inte uppkommer med hänsyn till sättningar, bärighet ochtjäle.

Materialskiljande lager ska:

· förhindra finmaterial att passera genom lagret· vara så vattengenomsläppligt att portryck inte byggs upp intill lagret· ha sådan kornstorleksfördelning och lagertjocklek att lagret inte blandas med intilliggande

jord och ha sådan styrka och töjningsegenskap att brott inte inträffar i lagret.Materialskiljande lager används vanligen på terrassytan och kan bestå av jord ellergeotextil för att skilja mellan ett grövre och ett finare material.

Materialskiljande lager bör övervägas då

4material)(finaredmaterial)(grövred

85

15 >

KRAV 72(125)


Speciellt bör beaktas situationer då vatten kan förväntas bidra till materialtransport t.ex.vid fluktuerande grundvattenyta. När jorden närmast under terrassytan består avgrovkorniga jordarter behövs normalt inget materialskiljande lager.

E.1.5.1 Lager av jordDå underliggande jordlager består av silt ska materialskiljande lager av jord vara av typ 2 enligtAMA 17 CEG.312, tabell AMA CEG.312/1. För övriga finkorniga och blandkorniga jordar skamaterialskiljande lager av jord vara av typ 1 enligt AMA 13 CEG.1, tabell AMA CEG.1/1. Vidgrövre jord krävs speciell utredning.

För vägar ska materialskiljande lager som uppfyller kravet på skyddslager antas ingå iöverbyggnaden.

Godtagbara utformningar av materialskiljande lager av jord anges i Tabell E.3-1.Tabell E.3-1. Utformning av materialskiljande lager av jord. CU är graderingstalet d60 / d10.

Övre material Undre material Läge Materialskiljande lagerav jord

Överbyggnad medd30 > 1 mm

Finkornig jordartmed lerhalt £ 40%och ensgraderad(CU < 6)

Skärning samt lågabankar med nivåskillnadhögst 1 m mellanterrassyta ochomgivande markyta althögsta högvattenyta

³ 0,3 m material-skiljande lager av typ 2enligt AMA 17 CEG.312

Överbyggnad medd30 > 1 mm

Övrig finkornigjordart eller bland-kornig jordart medCU £ 15

Skärning samt lågabankar med nivåskillnadhögst 1 m mellanterrassyta ochomgivande markyta althögsta högvattenyta


Underbyggnad avsprängsten ellermycket grovkornigjord, d100 <200 mm

Finkornig jordartmed CU £ 15

Närmare än 1,5 m frånvägyta eller underkantslipers


Underbyggnad avsprängsten ellermycket grovkornigjord, d100 >200 mm

Finkornig jordartmed CU £ 15

Närmare än 2,5 m frånvägyta eller underkantslipers


Underbyggnad medd50 ³ 100 mm

Blandkornig jordarteller finkornigjordart med lerhalt< 40%

Brantare lutning än 1:2och under högstahögvattenyta


E.1.5.2 Lager av geotextilMaterialskiljande lager av geotextil ska uppfylla de allmänna kraven i SS-EN 13249 eller SS-EN 13250.

Krav på geotextil för respektive bruksklass anges i AMA 17 DBB.31.

Lägsta tillåtna bruksklass för användning i väg- och bankonstruktion anges i Tabell E.3-2 ochför grundläggning av bro i Tabell E.3-3.Tabell E.3-2. Bruksklass för geotextil som materialskiljande lager i väg- och bankonstruktion.

Underliggande jord Mekaniskpåverkan1)

Fyllnadsmaterialets maximala kornstorlek,dmax (mm)

KRAV 73(125)


< 60 60 – 200 200 - 500 > 500Pt, Gy ochCl, cu < 20 kPa

Normala N3 N4 N5 N5

Gynnsamma N3 N3 - -Cl, cu >20 kPa, Si,Sa, Gr

Normala N3 N3 N3 N4

Gynnsamma N2 N2 - -1)Normala: När minst två av följande förhållanden uppfylls:a) tung trafik under byggtidenb) krossat fyllnadsmaterial med skarpa kanterc) packning med tung vibrationsutrustning.Gynnsamma: Om endast ett av ovan nämnda förhållanden uppfylls och då fyllnadsmaterialetsmaximala kornstorlek är 200 mm.

Tabell E.3-3. Bruksklass för geotextil som materialskiljande lager under fyllning vid grundläggning av bro.

Underliggandejord

Fyllnadsmaterial

SprängstenenligtAMA 17CEB.411

SorteradsprängstenenligtAMA 17CEB.412

KrossadsprängstenenligtAMA 17CEB.413

Förstärkningslagermaterialenligt AMA 17 CEB.415.

Cl, cu <20 kPa Ej aktuellt Ej aktuellt N3* N4

Cl, cu >20 kPa,Si, Sa, Gr N4 N4 N2* N3

*Aktuellt enbart vid grundläggning av rörbroar.

Kraven avser geotextilier för separations- och filtreringsändamål. Givna krav är såledesinte avsedda för geotextilier vars huvudsakliga uppgift är att ta upp last.

E.1.6 Ytskikt i sidoområde och erosionsskyddE.1.6.1 Ytskikt av vegetation för väg

Ytskikt av vegetation ska etableras genom grässådd eller återetablering av växtlighet.Rotsystemet ska ha sådan omfattning att det genom att binda ytjorden motverkar erosion.Återetablering av växtlighet ska utföras enligt AMA 17 DDB.5 och grässådd enligt AMA 17DDB.13.

E.1.6.2 ErosionsskyddBankfyllnings- och skärningsslänter ska utformas så att de inte skadas av erosion.

Slänter utanför väg- och järnvägsområdet ska skyddas mot erosion, om slänten kan påverka väg-eller järnvägskonstruktionen.

Erosionsskydd bör väljas i harmoni med omgivande landskap.

Det effektivaste sättet att minska erosion är att undvika exponering och att kontrolleravattenflöden. Detta görs genom att slänter täcks med vegetation eller mindreerosionsbenägna material eller att vatten leds bort.

KRAV 74(125)


Där det är svårt att komplettera erosionsskydd bör framtida klimatförändringar beaktasvid dimensionering av erosionsskydd.

E.1.6.3 Skydd mot ytvattenflöde i släntFör att förhindra erosionsskador ska erosionskänsliga bank- och skärningsslänter skyddas medkrossmaterial, vegetation eller genom att vatten leds bort från slänten genom diken.

Erosionsskydd av vegetation får inte användas i överbyggnadsslänter.

Skydd ska utformas med hänsyn till jordart, släntlutning, slänthöjd, ytvattenflödets storlek,grundvattennivå och klimatzon.

Släntytan kan skyddas med olika ingenjörsbiologiska metoder, erosionsmattor,erosionsnät och jord- och krossmaterial.

Rekommendation för skydd av slänter i olika jordar ges i Tabell E.4-1.Tabell E.4-1. Bedömd minsta omfattning på erosionsskydd för skärnings- och fyllningsslänter och naturligaslänter.

Materialtyp Lutning och typ av skyddBrantare än1:1,7*

Brantare än eller likamed 1:2, dock flackareän 1:1,7*

Brantare än 1:3, dockflackare än 1:2 förskärning och 1:1,5 förbank

Flackare än 1:3

2Grovkornigajordarter(ej med sandsomhuvudord).

Erosionsskyddbehövs inte.

Erosionsskydd behövsinte.

Erosionsskydd behövsinte.

Erosionsskyddbehövs inte.

2Grovkornigajordarter (medhuvudord sand)3BBlandkornigajordarter medlåg finjordshalt.

Vegetation medkombineradmetod** alt.3-dimensionellerosionsmattamed grässådd.

Krossmaterial alt.vegetation medstabiliserande ellerkombinerad metod**.

Grässådd alt.vegetation medstabiliserande metod.

Grässådd.

4A, 5ABlandkornigajordarter medlågfinjordshalt.

Val averosionsskyddbaseras på enseparat utredningdär hänsyn tas tillklimatzon.

Krossmaterial alt.3-dimensionellerosionsmatta.

Låg grundvattenyta:- Klimatzon 1-2:grässådd- Klimatzon 3-5:vegetation medstabiliserandemetod***Hög grundvattenyta:Klimatzon 1-2:dräneringssystem medgrässåddKlimatzon 3-5:krossmaterial.

Klimatzon 1-2:grässåddKlimatzon 3-5:vegetation medstabiliserandemetod***.

4BFinkorniga

Alla lutningar:Separat utredning av skredrisk utförs.Grässådd, ev. i kombination med erosionsmatta av naturfiber.

KRAV 75(125)


jordarter medhög lerhalt.*Gäller enbart naturliga slänter

**Kombinerad metod innebär att vegetation kombineras med exempelvis gabioner eller stödmurar.

***Stabiliserad metod innebär att man använder orotade grenar eller plantor av vedartade växter för att få en mer djupverkande effekt.

- En platsspecifik bedömning måste alltid göras.

- Släntlutning för bank- och skärningsslänter kan väljas enligt avsnitt E.1.1.1 och E.2.1.

- Vid tillrinning a vatten från bakomliggande terräng och/eller utströmningsområde i eller nära slänten krävs att föreslaget

erosionsskydd kompletteras med lämplig dränering, t.ex. överdike.

- Om slänten är mer än 15 m lång och/eller slänthöjd mer än 7 m kan avskärande diken eller dräneringssystem som avleder

ytvatten i slänten behövas, oaktat andra villkor.

E.1.6.3.1 Erosionsskydd av vegetation

Erosionsskydd med vegetation genom återetablering av växtlighet ska utföras enligt AMA 17DCK.26 och DCK.23, genom grässådd enligt AMA 17 DDB.13 eller plantering enligt AMA 17DDB.2 och AMA 17 DDB.3. Mark som ska sås eller planteras ska förberedas enligt AMA 17DCL med underliggande relevanta koder. Vid användning av avbaningsmassor ska dessahanteras enligt AMA 17 BFF.3, BFF.4 och DDB.5.

Vid val av växtmaterial ska hänsyn tas till faktorer såsom växtförhållanden, krav påtillväxthastighet, slitstyrka och estetik. Enbart vegetation som erosionsskydd får inte tillämpaspå jord tillhörande tjälfarlighetsklass 4 eller i slänter brantare än 1:1,5.

Erosionsmatta ska väljas så att den bibehåller sin skyddande funktion tills dess attvegetationsskiktet är fullt utvecklat och binder jorden med sitt rotsystem.

Befintlig vegetation bör bevaras i största möjliga mån, eftersom återetablering ärkostsam och tidskrävande.

För att befintlig vegetation ska utgöra ett gott skydd bör:

· plantor ha stor biomassa· markvegetationen vara heltäckande· trädbestånd vara glest för att gynna buskar.

För att skydda en släntyta tills frösådd eller plantering har etablerats kan erosionsmattorav naturfibrer eller syntetiska material användas.

En inspektion bör göras efter första växtsäsongen för att bedöma om utslagen växlighetbehöver ersättas.

Information för att välja lämpliga växter hänvisas till ”Slå rot- och väx upp”.

Beakta att ingenjörsbiologiska metoder ofta kräver mycket skötsel.

E.1.6.3.2 Erosionsskydd av jord- och krossmaterial för väg

Erosionsskydd ska utformas enligt Figur E.4-1 och Tabell E.4-2. Erosionsskydd av jord- ochkrossmaterial ska utföras enligt AMA 17 DCK.2511.

KRAV 76(125)


Figur E.4-1. Minsta tjocklek hos erosionsskydd av jord- och krossmaterial på skärnings- och fyllningsslänt.

Tabell E.4-2. Erosionsskyddets tjocklek vid släntfot, b (m) enligt Figur E.4-1.

Slänthöjd, H (m) Klimatzon1 – 2 3 – 4 5

< 4 0,3 0,4 0,44 – 7 0,4 0,5 0,67 – 10 0,5 0,7 0,9> 10 Särskild utredning av tjocklek

E.1.6.3.3 Erosionsskydd av jord- och krossmaterial för järnväg

Erosionsskydd på bank- och skärningsslänt ska utformas enligt Figur E.4-2 och Tabell E.4-3.Erosionsskydd av jord- och krossmaterial ska utföras enligt AMA 17 DCK.2511.

Figur E.4-2. Minsta tjocklek hos erosionsskydd av jord- och krossmaterial på skärnings- och fyllningsslänt.

Tabell E.4-3. Erosionsskyddets tjocklek på skärnings- och bankslänt.

Riktvärden på a, b och tSlänt- ochbankhöjd,H (m)

Klimatzon

1 2 3 4 5

0-3a 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2b 0,3 0,4 0,4 0,4 0,5t 0,2 0,4 0,6 0,7 0,7

3-6a 0,2 0,2 0,2 0,3 0,3b 0,4 0,5 0,8 0,8 0,9t 0,3 0,5 0,7 0,8 0,9

6-9a 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3b 0,5 0,7 0,9 1,0 1,1

KRAV 77(125)


t 0,4 0,6 0,8 0,9 1,0

>9a 0,2 0,3 0,3 0,3 0,4b 0,6 0,9 1,1 1,2 1,3t 0,5 0,7 0,9 1,0 1,1

E.1.6.4 Skydd mot grundvattenflöde i släntSkydd ska utformas efter särskild utredning där vattenflödets storlek, utloppsområde samtmaterialets filterförmåga och dräneringsförmåga bedöms.

Skydd kan utformas som ett ytskydd med filterverkan, vilket kombineras med tvärgåendedränerande slitsar. Vid långa och branta slänter kan slitsarna placeras i ettfiskbensmönster.

För att undvika erosionsproblem kopplade till tjäle kan vatteninnehållet i jorden minskasgenom dräneringsåtgärder eller genom etablering av växtlighet. Tjälproblem motverkasockså genom utläggning av ytskydd med filterverkan som kan kombineras meddräneringsåtgärder, se Figur E.4-3. Materialet hos dränerande slitsar bör uppfylla kravangivna i AMA 17 CEC.3112. Material hos ytskydd kan väljas enligt avsnitt E.4.2.1.Slitsarnas djup, dslits, bör inte understiga 1 m. Fria avståndet mellan slitsarna bör inteunderstiga 3· dslits. Slitsar bör inte läggas i brantare lutning än 1:1,5.

Figur E.4-3. Skydd mot grundvattenflöde i skärningsslänt.

E.1.6.4.1 Skydd mot strömmande vattenErosionsskydd av krossmaterial ska dimensioneras enligt detta avsnitt om:

· släntlutningar över medelvattenytan flackare än 1:1,5, släntlutning under medelvattenytanflackare än 1:2 och medelvattenhastighet vdim ≤ 2,5 m/s

· släntlutningar under medelvattenytan är mellan 1:2 och 1:1,5 och medelvattenhastigheten≤ 2,0 m/s

· medelvattenvattenhastigheten ≤ 2 m/s vid brogrundläggning

KRAV 78(125)


· vinkeln mellan brostödets längdaxel och strömningsriktningen är ≤ 15 grader vidbrogrundläggning

· våg- eller propellererosion inte är dimensionerande.I annat fall ska erosionsskydd dimensioneras efter en särskild kravspecifikation enligt avsnittA.2.3.

Erosionsskydd utförs vanligen med krossmaterial med sådan sammansättning atttransport av bottenmaterial förhindras.

Alternativt kan betong- eller gabionmadrasser användas.

E.1.6.4.1.1 Konsekvensklass

Konsekvensen av en erosionsskada ska bedömas med avseende på personskada,återställningskostnad, miljöskada och påverkan på transportförsörjningen. Konstruktionen skahänföras till någon av konsekvensklasserna KKL1, KKL2 eller KKL3.

KKL3 ska tillämpas då brott på grund av erosion medför:

· Uppenbar risk för allvarliga personskador.· Mycket stor återställningskostnad.· Allvarlig och bestående miljöskada.· Allvarliga störningar av transportförsörjningen.

KKL1 ska tillämpas på motsvarande sätt vid:

· Mycket låg risk för personskada.· Mycket liten återställningskostnad.· Tillfällig och lindrig miljöskada.· Små störningar av transportförsörjningen.

KKL 2 ska tillämpas i övriga fall.

E.1.6.4.1.2 Kornstorlek och tjocklek hos erosionsskydd av krossmaterial

I KKL1 ska största stenstorlek, D50 [m], bestämmas enligt:D50 = 0,02 . (1,35 . vdim / rϕ)2

I KKL2 ska D50 bestämmas enligt: D50 = 0,02 . (1,5 . vdim / rϕ)2

I KKL3 ska D50 bestämmas enligt: D50 = 0,02 . (1,65 . vdim / rϕ)2

vdim är dimensionerande medelvattenhastighet i vattendraget (m/s) enligt avsnitt B.5.2.1.

rϕ är en justeringsfaktor enligt Tabell E.4-4 för erosionsskydd av krossmaterial som funktion avsläntlutning och friktionsvinkel hos erosionsskyddet.Tabell E.4-4. rϕ som funktion av släntlutning.

Släntlutning ϕ´35° ϕ´ϕ40° ϕ´45°

Plan botten 1,0 1,0 1,01:3 0,8 0,85 0,91:2 0,65 0,7 0,81:1,5 - 0,5 0,6

KRAV 79(125)


Erosionsskydd av krossmaterial kan antas ha friktionsvinkel 45 grader ovan vattenytanoch 40 grader under vattenytan.

D100 ska uppgå till ca 1,5 x D50.

Erosionsskyddets tjocklek ska vara minst 2 x D100, dock minst 0,5 m.

Vid skydd mot lokal erosion vid brostöd ska D100 fördubblas om erosionsskyddets överyta liggeröver vattendragets botten.

Om naturmaterial används ska D100 ökas med 10 %.

Krossmaterialet ska ha en jämn gradering med en ”hängande” kornfördelningskurva utanpartikelsprång. Kornen ska ha en så nära kubisk form som möjligt.

Största kornlängden bör inte vara större än tre gånger minsta tvärmått.

Max skillnad i stenstorlek i ett skikt ska vara 300 mm för annars det blir svårarbetat och risk förmaterialseparation. Erfordras större sten så ska skyddet läggas i två eller flera skikt, med detgrövre materialet ytterst.

Om erosionsskyddet kommer utsättas för mycket stora iskrafter i klimatzon 5 kan dettabeaktas genom att d100 ökas med 20 – 50 %.

Material, utförande och kontroll ska ske enligt AMA 17, DCK.252.

E.1.6.4.1.3 Utbredning

Erosionsskyddet ska utsträckas till HHW, där HHW bestäms med 10, 50 respektive 100 årsåterkomsttid för KKL1, KKL2 respektive KKL3. Erosionsskyddet ska utsträckas till 3 mutanför släntfot.

Utsträckning av erosionsskydd i en kurva framgår av Figur E.4-4.

KRAV 80(125)


Figur E.4-4. Utsträckning av erosionsskydd i kurva

E.1.6.4.1.4 Filterkriterier

Där höga portryck kan byggas upp mellan materialet som ska skyddas och erosionsskyddet skaerosionsskyddet ha minst 10 gånger bättre permeabilitet. Därför ska D15/d15 > 4.

För att undvika att finmaterial transporteras igenom erosionsskyddet ska för bottenmaterial avfriktionsjord D15/d85 ≤ 5 och D15/d15 ≤ 40 och för bottenmaterial av kohesionsjord D15/d85 ≤ 9och D15≤ 0,5 mm.

Dxx avser korndiametern hos erosionsskyddet vid xx % passerande mängd vid siktning och dyy

avser korndiametern hos materialet som ska skyddas (basmaterialet) vid yy % passerandemängd vid siktning.

Om de finkornigaste fraktionerna i erosionsskyddet, upp till 63 mm, ersätts med geotextil skabruksklass N3 enligt AMA 17 DBB.31 väljas och risken för att erosionsskyddet kan komma attglida på geotextilen ska beaktas.

E.2 MassutskiftningVid förstärkning med massutskiftning ska stabiliteten säkerställas genom utnyttjande avjordtryck från omgivande jordlager eller genom att utskiftningen ges sådan utformning attåterfyllnadsmassorna är stabila i sig. Behov av överlast ska utredas.

Massutskiftning är en av de vanligaste metoderna för grundläggning av väg- ochjärnvägsbankar i områden med lös lera, torv eller gyttja med begränsad mäktighet.Metoden innebär att den icke bärkraftiga jorden ersätts med friktionsjord ellersprängsten. Detta kan ske genom grävning och återfyllning eller genom undanpressning.

KRAV 81(125)


E.2.1 Massutskiftning genom grävning och återfyllningUtskiftning genom grävning ska i första hand utföras ner till fasta jordlager.

Om utskiftningen inte når ner till fasta jordlager ska extra uppmärksamhet ägnas åtprognostiserade sättningar, ev. överlast och sättningsuppföljning och kontroll av stabiliteten.

Då ett utskiftningsområde innehåller jord med negativ miljöpåverkan, t.ex. högtsulfidinnehåll, kan utskiftning vara olämplig. I dessa fall bör alternativa åtgärderövervägas, exempelvis stabilisering eller lätt bankpålning med träpålar.Schakt under vatten möjliggör utskiftning till större djup.

E.2.1.1 DimensioneringDeformationer i sidled på grund av krypning och skjuvrörelser i såväl jorden utanförschaktväggen som i återfyllnadsmaterialet ska beaktas.

Deformationer i sidled på grund av krypning och skjuvrörelser kan antas vara beaktadeom säkerheten beräknas i säkerhetsklass 1, utan hjälp av omgivande jordtryck. Engodtagbar lösning visas i Figur E.7-1.

Fyllnadsmaterial lutning, p lutning, nSprängsten 1,0 1,3Grovkorniga jordarter 1,2 1,5Blandkorniga jordarter 1,3 1,7

Figur E.7-1. Tillåten släntlutning för olika fyllnadsmaterial.

E.2.1.2 Material och utförandeÅterfyllnadsmassor ska väljas så att erforderlig packning kan åstadkommas och att separation avmaterialet inte sker under den tekniska livslängden. Vid val av material ska grundvattennivånbeaktas.

Återfyllning och packning ska utföras enligt AMA 17 CEB.7111.

Risken för sättningsskador på grund av urspolning och materialtransport är stor närfyllning utförs med avsänkt vattenyta eller när vattennivån i bruksskedet står högre äneller fluktuerar omkring gränsytan mellan ett finkornigare och ett grövre material.

KRAV 82(125)


E.2.1.3 OmgivningspåverkanI utförandeskedet får inte rörelser till följd av schakten skada omgivningen. Inverkan avgrundvattensänkning på grund av att återfyllningen kan fungera som ett drändike ska beaktas.

E.2.1.4 Kontroll och verifiering av resultatDär packning under vatten inte kan utföras och vid partiell utskiftning ska sättningar verifierasgenom sättningsuppföljning enligt avsnitt B.4.5.

Kontroll vid schaktning ska utföras enligt AMA 17 CBB.721 och kontroll av återfyllning skautföras enligt AMA 17 CEB.7111.

E.2.2 Massutskiftning genom undanpressningMetoden innebär att en bank fylls ut med så stor överhöjning att befintliga underliggandelösa jordlager pressas undan så att jorden under banken ersätts med fyllningsmassor, seFigur E.7-2.

Figur E.7-2. Utskiftning genom undanpressning – principskiss.

E.2.2.1 DimensioneringDimensionering ska säkerställa att stabilitet och sättningar i återfyllnadsmaterialet och ikvarvarande kompressibel jord blir acceptabla. Hänsyn ska tas till deformationer i sidled pågrund av krypning och skjuvrörelser.

Kravet på att stabilitet och sättningar i återfyllnadsmaterialet och i kvarvarandekompressibel jord blir acceptabla kan anses uppfyllt genom att säkerheten beräknas isäkerhetsklass 1, utan hjälp av omgivande jordtryck. En godtagbar lösning förundanpressning visas i Figur E.7-3.

KRAV 83(125)


Fyllnadsmaterial lutning, pSprängsten 1,0Grovkorniga jordarter 1,2Blandkorniga jordarter 1,3

Figur E.7-3. Erforderlig krönbredd vid undanpressning.

Utfyllning ska utformas så att ett kontrollerat skred genereras.

Det krävs en noggrann planering och uppföljning eftersom det är svårt att beräkna näroch hur ett skred kommer att ske.

Överhöjningens storlek ska bestämmas.

Storleken på den överhöjning som behövs för att generera skred erhålls vanligen dåtotalsäkerhetsfaktorn ligger mellan 0,6 och 0,9, se Figur E.7-4. Överhöjningen bör inteunderstiga 2 meter.

Figur E.7-4. Grov uppskattning av bankhöjd för att generera skred vid undanpressning.

Överlast efter undanpressning och dess liggtid ska bestämmas.

E.2.2.2 Material och utförandeMaterial och utförande ska ske enligt AMA 17 CEB.72.

Pressningsförfarandet förutsätter att markgenombrott framkallas genom en rullande överhöjningav banken. Styrningen av detta ska beslutas i samråd med Trafikverkets geotekniker.

Undanpressningsförfarandet kan behöva underlättas genom förberedande åtgärder.

KRAV 84(125)


Dessa kan utgöras av t.ex. förberedande schaktning framför fyllningsfronten för att tabort rötter och bryta igenom de fasta ytlagren eller genom sprängning framförfyllningsfronten.I fall där högsensitiv lera förekommer och där brottet därför blir sprött, kanokontrollerbara skred uppkomma. Uppluckringssprängning kan i dessa fall vara enlämplig lösning. I torv bör sprängning undvikas, då sådan ofta har dålig effekt.Reduktionen av skjuvhållfastheten i kohesionsjord på grund av sprängning varierar, menkan överslagsmässigt antas vara ca 20 %.

E.2.2.3 OmgivningspåverkanRörelser på grund av undanpressning får inte skada omgivningen. Ändradeavrinningsförhållanden ska beaktas.

Gyttja och lera som pressas undan ska betraktas som inkompressibla under pressningsfasen.Volymen vid hävningen ska därför antas att motsvara de massor som pressats ner underursprunglig markyta. Torv ska betraktas som ett kompressibelt material.

Geometrin på det skred som uppkommer är osäker vilket gör att utbredningen avhävningar och sidorörelser blir osäker. Utskiftning genom undanpressning bör därförinte utföras intill befintliga konstruktioner eller anläggningar. Upptryckta massor medförockså förändrade marknivåer och därmed ändrade avrinningsförhållanden.Vattenansamlingar kan bildas i uppkomna lågpunkter, se Figur E.7-5.Grovt kan antas att undanpressningen påverkar omgivningen till ett avstånd motsvarande5×utskiftningsdjupet, D. Vid lutande botten kan det påverkade området bli avsevärtstörre.

Figur E.7-5. Omgivningspåverkan vid horisontell botten.

E.2.2.4 Kontroll och verifiering av resultatKontroll och verifiering ska utföras enligt AMA 17 CEB.72.

Vid undanpressning kan det inte garanteras att fyllningen blir homogen ända ned till fastbotten. Skikt med kompressibel jord kan bli kvar under fyllningen. Metoden kräver att detfinns tid för sättningar att utbildas. Utskiftningsdjup större än 15 meter bör undvikas.Liggtidens längd beror av:· tillåtna sättningar· mäktigheten hos det sättningsgivande skiktet· egenskaperna hos det sättningsgivande skiktet· dräneringsförhållanden· belastningen på det sättningsgivande skiktet.

För att bedöma hur mycket kompressibel jord som finns kvar kan en uppföljning avmassåtgången göras enligt:

D L ~ 5 x DL ~ 5 x D

Vattensamling

KRAV 85(125)


· volymen av utfyllt material bedöms, t.ex. genom vägning· den prognostiserade massåtgången jämförs med verklig massåtgång· redovisning utförs sektionsvis och helst grafiskt som ackumulerad volym.

E.2.3 Redovisning i bygghandlingMed tillägg till A.3.4.1 ska geoteknisk förstärkningsritning över massutskiftning innehålla:

· utformning och utförande av schaktslänter, återfyllnadsmaterial, överhöjning och överlastmed liggtid

· dimensionerande materialegenskaper hos återfyllnadsmaterialet· restriktioner för belastningar, framkomlighet och omgivningspåverkan

Teknisk beskrivning ska innehålla förutsättningar för planering,kostnadsberäkning, genomförande och kontroll av arbetet.

I beskrivningen anges för respektive utskiftningsavsnitt:

· förutsättningar för bedömning av schaktstabilitet· restriktioner vid arbetsutföranden med avseende på stabiliteten· krav på tillåten tjocklek av kvarvarande lös jord· behov av materialskiljande lager· alternativ användning av utskiftade massor· restriktioner med hänsyn till omgivningen· kontrollåtgärder· behov av överlast och liggtid.

E.3 DjupstabiliseringE.3.1 Allmänt

Detta kapitel omfattar dimensionering av djupstabilisering med mjuka kalkcementpelare underväg- och järnvägsbankar, under byggnadsverk samt i skärningsslänter.

Dokumenterad erfarenhet ska finnas för valda bindemedel ifrån provning i laboratorium och ifält. Kalkcementpelare ska innehålla bindemedel som ska bestå av minst 70 % bränd kalk ochcement, enligt Bilaga A-1.

Kompletterande information om bindemedelsförstärkt jord finns i SD Rapport 17. Fördimensionering av masstabilisering kan tillämpliga delar av kapitel E.5 användastillsammans med bilaga A-2.

Stabilisering kan ske antingen i form av pelare eller i form av masstabilisering.

Hårda pelare får utnyttjas efter särskild kravspecifikation enligt avsnitt A.2.3.

E.3.2 UtformningKapitlet omfattar utformning med pelare med diameter mellan 0,5 och 0,8 m.

KRAV 86(125)


E.3.2.1 Val av pelarmönsterPelare kan installeras som singulära pelare, i skivor, i gitter eller som block.

Vid stabilisering i gyttja är blockstabilisering att föredra framför masstabilisering för attsäkerställa en homogenare inblandning.

Pelarmönstret ska baseras bl.a. på säkerheten hos den oförstärkta banken, se Tabell E.5-1.Kontroll för oförstärkt bank ska alltid utföras med laster i SK 2.Tabell E.5-1. Pelarmönster vid olika dimensioneringssituationer.

DimensioneringssituationAcceptabla pelarmönster

singulära skivor gitter blockStabilisering under bankar i aktivzonen där Fc,ostab ³0,67 X X X X

Stabilisering under bankar i aktivzonen där Fc,ostab <0,671 X X X

Stabilisering i passivzon och direkt skjuvzon X X XSkärningsslänter, Fkomb, ostab > 0,60 X X XPelare vilka installeras mot kraftigt lutande fastbotten, (> 45°), där Fostab< 1,0 X X X

Stabilisering av järnvägsbankar där s.k.höghastighetsfenomen kan uppkomma X X

Fc Säkerhetsfaktor vid stabilitetsberäkning med odränerad analysFkomb Säkerhetsfaktor vid stabilitetsberäkning med kombinerad analysFostab Säkerhet mot stabilitetsbrott för ostabiliserad konstruktion inklusive tryckbankar

eller lättfyllning1 Restriktionen avser att minska risken för brott i pelarna till följd av stora

skjuvdeformationer i jorden, vilket exempelvis kan uppstå vid sluttande terräng,eller om pelarna i den övre delen inte har fullgod hållfasthet.

I torv tillåts endast masstabilisering eller blockstabilisering.

E.3.2.2 Singulära pelareSingulära pelare ska installeras med sådana avstånd att inte oönskade ojämnheter uppkommer iöverytan.

Oönskade ojämnheter i överytan för singulära pelare antas inte uppkomma omcentrumavståndet för såväl kvadratiskt som triangulärt pelarmönster väljs enligt:

ccpel = 1,3 Dpel + 0,25 E.5-7

förutsatt att:

· fyllningen utgörs av krossmaterial· bankhöjd > 1,0 m· 1 månads liggtid tillämpas.

Centrumavstånden kan därutöver korrigeras enligt nedan:

· Vid 0,5 m torrskorpa eller ytstabilisering kan centrumavståndet ökas med 0,3 m.· Vid > 1,0 m torrskorpa eller ytstabilisering kan centrumavståndet ökas med 0,6 m.

KRAV 87(125)


· Mellan 0,5 m och 1 m torrskorpa eller ytstabilisering interpoleras centrumavståndet.· Då ≥ 6 månaders liggtid tillämpas kan centrumavståndet ökas med 0,2 m.

Total ökning av centrumavståndet får maximalt vara 0,6 m.

Vid pelarmönster med växelvis långa och korta pelare ska de korta pelarnas förmåga attöverföra banklasten till undergrunden via de långa pelarna analyseras då de korta pelarna ärkortare än 10 m.

E.3.2.3 Pelare i skivor, gitter eller blockSkivor ska placeras med sådana avstånd att stabiliteten hos den mellanliggande jorden blirtillfredsställande och så att oönskade ojämnheter inte uppkommer i överytan.

Detta krav kan anses uppfyllt om det fria avståndet mellan skivor är högst 1,5 m förbankslänter och 2,0 m för skärningsslänter.

Enskilda pelare i skivor, gitter eller block ska installeras med tillräcklig överlappning.

En skiva antas kunna överföra skjuvkrafter mellan pelarna på djup ner till max 8 m omcentrumavståndet väljs till:

· 0,40 m för pelare f 500 mm· 0,45 m för pelare f 600 mm· 0,55 m för pelare f 700 mm· 0,65 m för pelare f 800 mm.

Om sådan skivverkan på större djup än 8 m utnyttjas bör pelarnas verkliga lägeverifieras. Alternativt installeras minst två skivor med överlappning enligt ovan.

För skivor där endast tryckkrafter antas överföras mellan pelarna kan ovanståendecentrumavstånd ökas med 5 cm.

Pelare installerade i slänter kan med fördel installeras lutande, eftersom belastningen dåblir mer axiell.

E.3.2.4 Säkerställande av dräneringI de fall bankfyllningen utgörs av materialtyp 4 och 5A ska ett dränerande lager, enligt AMA 17CEF.111 med tjocklek > 0.15 m, läggas under bankfyllningen.

E.3.3 DimensioneringE.3.3.1 Säkerhetsklass

Dimensionering i permanentskedet ska utföras i lägst säkerhetsklass 2. Då förstärkningenavser grundläggning av byggnadsverk ska dimensionering utföras i säkerhetsklass 3.

E.3.3.2 Geoteknisk kategoriKategori 3 bör övervägas då:

· bankhöjden överstiger 4 m (80 kPa)· den oförstärkta jordens hållfasthet <8 kPa

KRAV 88(125)


· den oförstärkta jorden utgörs av torv, gyttja eller är starkt sulfidhaltig· den förstärkta jorden utnyttjas i passivzon.

E.3.4 MaterialegenskaperDen förstärkta jorden som har en kritisk skjuvspänning lägre än 100 kPa får antas ha ett ideal-elastoplastiskt spännings-töjningssamband enligt Figur E.5-1, vilket gäller såväl brotts- sombruksgränstillstånd.

Figur E.5-1. Spännings-töjningssamband med ckrit < 100 kPa. Kritisk skjuvspänning ccrit ska antas motsvara 70 % avbrottlasten cbrott.

Modellen innebär att den förstärkta jorden antas ha ideal-elastoplastiska egenskaper, därden elastiska delen i skjuvfallet begränsas av en kritisk skjuvspänning, ckrit, och en”flytspänning” spl för enaxlig tryckbelastning1.

E.3.4.1 HållfasthetsegenskaperVid dimensionering ska en preliminär bedömning av ckrit göras, vilken sedan ska verifierasgenom provning enligt Bilaga A.

Underlag för antagande om den bindemedelsförstärkta jordens hållfasthet bör erhållasgenom:

· erfarenhet· resultat från laboratorieundersökningar· resultat från utförda provpelare.

E.3.4.1.1 Odränerad hållfasthet

I SD Rapport 17 och SGF 2:2000 hade man i princip olika synsätt för de olika gränstillstånden, dvs. brottlast ibrottgränstillstånd och kryplast i bruksgränstillstånd. I den nuvarande modellen motsvarar ckrit ungefär den tidigarekryplasten. Detta innebär att ”mjuka pelare” nu omfattar pelare med en brotthållfasthet upp till ca 140 kPa vilket innebär attckrit valts att motsvara ca 70 % av den tidigare brottlasten. Att dimensioneringen baseras på kryplasten, och inte påbrottlasten, är också skälet till att den hållfasthet som ska verifieras är 1,4 * valt ckrit.

ckrit

cbrott

Skjuvspänning

SkjuvtöjningΥpl

σpl

σbrott

Spänning

Töjningεpl

KRAV 89(125)


Den karakteristiska odränerade skjuvhållfastheten, τfuk, ska bestämmas enligt:

För mjuka pelare får kritisk skjuvspänning, ckrit, sättas till maximalt 100 kPa, vilket innebär attbrotthållfastheten i pelarna ska verifieras i fält för 1,4∙ ckrit.

E.3.4.1.2 Dränerad hållfasthet

Den karakteristiska dränerade skjuvhållfastheten, tfdk, ska bestämmas enligt:

E.5-3

Den bindemedelsförstärkta jordens kohesionsandel, c’, ska antas vara:

0,40·ckrit i aktivzonen

0,15·ckrit i direkt skjuvzon

0 i passivzonen.

Den bindemedelsförstärkta jordens friktionsvinkel, f’, ska oberoende av bindemedel sättas till:

32° då jorden utgörs av lera eller torv

29° då jorden utgörs av gyttja

35° då jorden utgörs av silt.

E.3.4.2 DeformationsegenskaperKrypning i den förstärkta jorden får försummas.

E.3.4.2.1 Elasticitetsmodul

Vid beräkning av deformationer ska antas att plana tvärsnitt förblir plana, dvs. attkompressionen av jord och pelare är lika stora, vilket medför att elasticitetsmodulen är lika storsom kompressionsmodulen.

Pelarnas elasticitetsmodul, Epel, kan för spänningar under den kritiska skjuvspänningen,ckrit, beräknas ur sambandet:Epel = 13 ckrit1,6 där ckrit anges i kPa.

Vid beräkning av elasticitetsmodul kan värden på ckrit upp till 150 kPa utnyttjas.

E.3.4.2.2 Permeabilitet

Vid beräkning av sättningarnas tidsförlopp enligt avsnitt E.5.6.4 kan pelarnaspermeabilitet, kpel, antas vara:1000·kjord då kalk används som bindemedel500·kjord då cement eller kalk/cement används som bindemedel.kjord är jordens permeabilitet.Permeabiliteten hos den pelarförstärkta jordvolymen kan antas vara:

E.5-2τfuk =ckrit

tfdk= c’ + s’ tan f’

KRAV 90(125)


a·kpel + (1-a)·kjord E.5-4a är pelarnas täckningsgrad.

E.3.4.3 BeständighetDå förstärkning sker enligt specifikationer i Bilaga A-1 för kalkcementpelare och BilagaA-2 för masstabilisering kan beständigheten anses vara uppfylld för 120 år.

Jord med hög organisk halt eller högt sulfidinnehåll kan medföra att reaktionsprodukter medsämre beständighetsegenskaper bildas, vilket ska beaktas.

E.3.5 BrottgränstillståndFörstärkningen ska utformas så att tillfredsställande stabilitet uppnås.

Då pelare förs ner till fast jord eller berg ska glidytor som löper längs pelarnas underkantbeaktas.

Pelarkvalitén på den nedersta halvmetern kan förbättras genom att inblandning i dennedersta delen utförs ytterligare 1 eller 2 ggr.Pelarnas översta 2 m får ofta en lägre karakteristisk odränerad hållfasthet. Normalt kandenna antas vara som lägst 20 kPa.Då leran ligger direkt på berg utan något mellanliggande friktionsjordlager kan det varanödvändigt att utföra en glidyteberäkning med en ca 0,5-1,0 m svagare zon närmastberget. Den svagare zonen kan modelleras med pelare som har nedsatt hållfasthet,alternativt med enbart lerans skjuvhållfasthet.

Hållfastheten hos pelarförstärkt jord i direkt skjuvzon och passivzon får endast medräknas dåpelarna installeras i skivor, gitter eller block.

E.3.5.1 Samverkan mellan pelare och omgivande jordVid dimensionering ska samverkan av oförstärkt och förstärkt jord beaktas. Om inte samverkanbeaktas ska pelare dimensioneras så att de ensamma kan bära hela lasten.

Följande dräneringssituationer ska beaktas:

· odränerad hållfasthet i pelare och ostabiliserad jord· dränerad hållfasthet i pelare och odränerad hållfasthet i ostabiliserad jord· dränerad hållfasthet i såväl pelare som ostabiliserad jord.

Den lägsta hållfastheten i varje dräneringssituation ska väljas vid dimensionering, seFigur E.5-2.

KRAV 91(125)


Figur E.5-2. Förhållandet mellan effektivspänning och hållfasthet för bindemedelsförstärkt jordvolym vid olikadräneringssituationer.

Vid förstärkning med mjuka pelare installerade med pelarmönster enligt Tabell E.5-1 ochmed beaktande av dräneringssituationer enligt ovan kan samverkan mellan pelare ochjord anses uppfylld.Beroende på bl.a. lastsituation, glidytans djup och lerans hållfasthet kan vanligen ett avsambanden med dränerade pelare enligt Figur E.5-2 uteslutas.

Den förstärkta jordvolymens hållfasthet, tf, ska representeras av ett viktat medelvärde avhållfasthet hos pelare och omgivande jord, enligt:

E.5-5

tf, pel är odränerad eller dränerad skjuvhållfasthet i pelaren.τf,jord är odränerad eller dränerad skjuvhållfasthet i jorden.

Hänsyn bör tas till att pelarna genom sin högre styvhet erhåller en högre spänning ochdärigenom har en högre dränerad hållfasthet.

E.3.6 BruksgränstillståndDen bindemedelsförstärkta jorden ska dimensioneras så att varken oacceptabla deformationereller vibrationer uppkommer. Vid beräkning av deformationer hos pelare ska såväl denförstärkta som den oförstärkta jordens spännings-töjningsegenskaper beaktas.

Baserat på jordens uppträdande delas undergrunden in i zonerna, A, B och C enligt Figur E.5-3.Om pelarna förs ner till fast botten ska zon C utgå.

Vid beräkning av deformationer i zon C ska beaktas att pelarnas underkant inte är fridränerande.

tf = a×tf, pel + (1-a)×τf,jord

KRAV 92(125)


Figur E.5-3. Förstärkt jord indelad i zonerna, A, B och C.

Sättningarna i oförstärkt jord under pelarna kan beräknas med traditionella metoder förlångtidssättningar i lera.Kalkcementpelarblockets fördröjning av konsolideringen i den underliggande leran kanmodelleras genom att ansätta en längre, fiktiv, dräneringsväg.

E.3.6.1 Bestämning av zon ADå kompressionen i zon A förväntas bli stor ska sättningsförloppet följas genom mätningar.

Storleken på deformationerna i zon A kan uppgå till flera decimeter. Deformationerna ärhelt beroende av på vilken nivå lasten från banken eller konstruktionen överförs tillpelarna. Detta avgörs i sin tur av:· hur stor last som ska överföras till pelarna· hållfastheten i pelarnas övre del.

Mäktigheten av zon A bestäms av det djup där pelarnas kritiska skjuvspänning inteöverskrids eller det djup där tyngden av den ljusa pyramiden enligt Figur E.5-4balanseras av adhesionen längs närstående pelare. Adhesionen får ansättas lika med denoförstärkta jordens odränerade skjuvhållfasthet. Om jorden utgörs av torrskorpa börhållfastheten reduceras med 50 %.

KRAV 93(125)


Figur E.5-4. Schematisk överföring av last till pelare vid beräkning av överföringsdjupet d.

Kompressionen i zon A får antas vara avslutad nio månader efter det att full banklastpåförts om följande villkor är uppfyllda:· torrskorpan är minst 0,5 m tjock· kalkcementpelare med 0,5 £ Dpel £ 0,8 m· pelare med centrumavstånd ccpel £ Dpel+1,0 m.

Används överlast och liggtid kan större delen av sättningarna i zon A vanligen tas utunder byggtiden.

E.3.6.2 Beräkning av tillskottspänningar i zon A, B och CTillskottspänningen, Δσ, ska beräknas så att hänsyn tas till lastspridning inom den förstärktajorden.

Modell redovisad i SGF 2:2000 och SD 17 samt Limeset beaktar inte lastspridning i detförstärkta blocket.Lastspridning inom den förstärkta volymen kan beaktas genom att den på toppenverkande lasten, q, delas upp i två fiktiva laster. Den ena, qÖ, antas angripa på nivån förden förstärkta jordens överyta och den andra, qU, antas angripa i nivå med den förstärktajordens underkant, se Figur E.5-5.

KRAV 94(125)


- Figur E.5-5. Lastuppdelningsmodell för beräkning av tillskottsspänningar.

Hur stor andel som verkar på respektive nivå styrs av:· djupet, d, från markytan ner till fast botten· mäktigheten hos den förstärkta jorden, Lpel

· relationen mellan styvheten hos den oförstärkta och den förstärkta jordvolymen,Mjord/Mblock där Mblock är medelstyvheten hos den förstärkta jordvolymen.

Fördelningen mellan last på förstärkningens över- och underkant kan uppskattas urFigur E.5-6 eller bestäms genom:

E.5-6

E.5-7

E.5-8

1,01,0 )/()/(1

blockjordjordblock MMMM -=b

E.5-9

qÖ = (1-hLC)·q

qU = hLC·q

b

h ÷÷ø

öççè

æ=

dLpel

LC

KRAV 95(125)


Figur E.5-6. Faktorn, hLC, beskriver fördelning av last mellan över- respektive underkant av den förstärktavolymen.

Ett begränsat djup i förhållande till förstärkningens bredd, B, ger en reduceradlastspridning, vilket kan beaktas genom att spänningsberäkningen utförs med ett fiktivtreducerat djup, zfikt. Detta beräknas som:

E.5-10

Tillskottspänningen på nivån z ersätts med tillskottspänningen på den beräknade nivånzfikt. zfikt ska vara minst 0.Beräkningsmodellen beskrivs i sin helhet i SD Rapport 15.

E.3.6.3 Kompression i pelarförstärkt jordvolymOm kompressionen av jord och pelare är lika stora kan kompressionen av det förstärktalagret, e, tecknas:

e = Δσ/Mblock ( = epel = Dsv,pel / Epel = ejord = Dsjord / Mjord )

där Mblock=a×Epel + (1-a)×Mjord

Dsv, pel är vertikalspänningsökningen i pelarna.Dsv, jord är vertikalspänningsökningen i ostabiliserad jord.Tillskottsspänningen i pelarna, Dsv,pel, uttrycks som:

E.5-12

Lastfördelningen mellan jorden och pelarna baseras på en modell där båda materialensrespons påverkas av effektivspänningsnivån och beräkningen blir då i de flesta falliterativ. Detta beror på att pelarna inte kan antas bära mer last än motsvarande deraskritiska skjuvspänning och att jordens ödometermodul varierar beroende på omeffektivspänningsnivån befinner sig över eller under förkonsolideringstrycket.Den maximala vertikalspänningsökning som kan bäras av pelarna, Dspel, max, får beräknasenligt:

0,00

0,10

0,20

0,30

0,40

0,50

0,60

0,70

0,80

0,90

1,00

0 5 10 15 20

M(block) / M(jord)

hLC

L(pel)/H = 0.1

L(pel)/H = 0.2

L(pel)/H = 0.3

L(pel)/H = 0.4

L(pel)/H = 0.5

L(pel)/H = 0.6

L(pel)/H = 0.7

L(pel)/H = 0.8

L(pel)/H = 0.9

L(pel)/H = 1.0

zfikt = (1-0,4 B/d) z

Dsv, pel = Δσ /{ [ (1-a)·Mjord / Epel ] + a }

E.5-11

KRAV 96(125)


,,,max, '')'sin1()'sin1(

')'sin1(

'cos2ovpelh

pel

pelpel

pel

pelpel c ss

ff

ff

s -×-

++×

-

×=D E.5-13

med:

c´pel är pelarnas effektiva kohesion.ϕ´pel är pelarnas effektiva friktionsvinkel.s´h,pel är horisontell effektivspänning mot pelare.s´v,0,pel är ursprunglig vertikal effektivspänning i pelaren.s´h,0,jord är ursprunglig horisontell effektivspänning i jorden.Δs´h,jord är horisontell effektivspänningsökning i jorden.Δs´v,jord är vertikal effektivspänningsökning i jorden.

Flyttöjningen, epl, blir:E.5-15

E.3.6.4 Tidsförlopp i pelarförstärkt jordvolymSättningarnas utveckling med tiden ska beräknas.

Sättningarnas tidsförlopp för område med pelarförstärkt jord kan för radiellt flödeuppskattas ur ekvation E.5-11 under förutsättning att:· 0,5 £ Dpel £ 1,0 m,· 0,8 £ ccpel £ 2,0 m

Konsolideringsgraden, U, tecknas: E.5-16

cvh är konsolideringskoefficient vid horisontell strömning i oförstärkt jord. cvh kannormalt antas vara lika med 2 cvv .t är konsolideringstid.R är pelares influensradie.För pelare installerade i kvadratiskt eller triangulärt mönster får influensradien, R,sättas till 0,55·ccpel.Faktorn, f(n), beräknas enligt:

n= R/rr är pelarnas radie.Lpel ansätts som halva längden vid dubbelsidig dränering.Beräkningen ger erfarenhetsmässigt acceptabel överensstämmelse vid 80 á 90 %konsolidering. Vid lägre konsolideringsgrad erhålls normalt en underskattning avsättningarna.

jordvjordhjordhjordhpelh ,,0,,,0,, '5,0'''' sssss D×+=D+=

epl = Dspel, max / Epel

E.5-14

úû

ùêë

é×

×--=

)(2

exp1 2 nfRtc

U vh

êêë

é×××-+ú

û

ùêë

é÷øö

çèæ -×+-×

-= 2

22

2

222

2 114

11175,0)ln(1

)( pelpel

jord Lkk

rnn

nnn

nnnf E.5-17

KRAV 97(125)


Valet av pelarmönster påverkar tidsutveckling i den underliggande jorden, vilket ska beaktas.

Inverkan av den förstärkta jordvolymen kan anses beaktad om vattenströmning antas skeendast i vertikalled.

E.3.7 Redovisning i bygghandlingMed tillägg till A.3.4.1 ska geoteknisk förstärkningsritning med bindemedelsförstärkt jordinnehålla:

· läge för pelare eller gräns för masstabilisering i plan· utformning av överlast och liggtid· inblandningsmedel (typ, mängd, inkl. toleranser)· installationsförfarande (verktyg, blandningsarbete, installationsordning etc.)· dimensionerande materialegenskaper i pelarna· restriktioner för belastningar, framkomlighet och omgivningspåverkan· arbetsbeskrivning och kontrollplan.

I den mån provpelare ingår som en del av projekteringen ska resultaten från dessa försökredovisas i en separat rapport.

E.3.8 Utförande och kontrollInblandning ska utföras enligt AMA 17 CDB.23.

Djupstabiliseringen ska delas in i kontrollobjekt som omfattar:

· en homogen geologi· en och samma typ av stabilisering, typ av och mängd bindemedel, pelardiameter med mera.

Vid installation av kalkcementpelare och utförande av masstabilisering kan kravet på enhomogen blandning anses uppfyllt om utförande sker enligt Bilaga A-1 eller Bilaga A-2.

Kontroll utförs enligt AMA 17 CDB.23 och Bilaga A (kolla hänvisningen). Kontroll ochverifiering av ckrit utförs enligt AMA17 CDB.23.

Funktionsbaserade krav enligt Bilaga B kan användas.

E.4 Armering på lös undergrund

E.5 Grundläggning med lastreducerande materialDimensionering och utformning med cellplast, lättklinker och skumglas somlättfyllnadsmaterial i väg- och bankonstruktioner ska utföras enligt detta kapitel. För övriga lättamaterial krävs särskild kravspecifikation enligt avsnitt A.2.3.

För användning av skumbetong hänvisas till SGI Vägledning 6 och för användning avmasugnsslagg hänvisas till VV publ. 2005:39.

KRAV 98(125)


E.5.1 CellplastDeformationer hos cellplasten ska begränsas genom att säkerställa att tillåtna tryckspänningarinte överskrids.

Vid val av kvalitet på cellplasten ska hänsyn tas till skevning och bombering samt normalabyggtoleranser vid beräkning av dimensionerande last på cellplasten.

I detta avsnitt behandlas enbart EPS.

E.5.1.1 MaterialegenskaperE.5.1.1.1 HållfasthetE.5.1.1.1.1 Tryckhållfasthet

Erforderlig tryckhållfasthet hos cellplast ska beräknas för permanent last och variabel last i formav trafik, inklusive enstaka last för vägar. Vid beräkning av tillskottsspänning skaelasticitetsmodulen högst antas vara 150 MPa i de överliggande lagren.

Tillåten spänningsnivå för permanent last:

E.6-1

σ5 är spänning för korttidslast vid 5 % deformation enligt SS-EN 826.

Tillåten spänningsnivå för permanent och variabel last:

E.6-2

Vid dimensionering ska tryckhållfastheten, s5, för cellplast minst uppgå till100 kPa för väg och 200 kPa för järnväg.

För dimensionering av vägöverbyggnad bör E=σ2/0,02 väljas om inget annat anges, därσ2 är spänning vid 2 % deformation.Exempel på godtagbara konstruktioner för olika typer av cellplastkvalitet visas i FigurE.6-1. Lastspridning medför att cellplastkvaliteten får minskas vid tjockare överbyggnad.

σpermanent+trafik = 0,5·σ5

σpermanent = 0,3·σ5

KRAV 99(125)


Figur E.6-1. Exempel på konstruktioner som uppfyller tillåten spänningsnivå på cellplasten.

E.5.1.1.1.2 Skjuvhållfasthet

Den dimensionerande skjuvhållfastheten ska ansättas till en tredjedel av den som uppmätts ilaboratorium eftersom skarvar förekommer mellan blocken.

Värden på cellplastens skjuvhållfasthet som funktion av materialets böjhållfasthet anges iSS-EN 14933, avsnitt E.3.

E.5.1.1.2 Elasticitetsmodul

Produkter som belastas med högst en tredjedel av tryckhållfastheten, σ10, förväntas ha enkrypning på mindre än 2 % under 50 års livslängd. σ10 definieras som spänning vid 10 %deformation.

E.5.1.1.3 Beständighet och miljö

Cellplasten ska skyddas mot negativ inverkan från kemiska ämnen, negativ inverkan av klimatoch mekanisk inverkan som kan försämra egenskaperna genom att använda armeradbetongplatta eller styvare cellplast i kombination med membran, se avsnitt E.6.1.2.6, E.6.1.3.1och E.6.1.3.7.

E.5.1.1.3.1 Dynamisk last för järnväg

Deformationen mellan den 10:e och den 2 000 000:e lastväxlingen bestämd vid dynamiskabelastningsförsök enligt SS-EN 14933 Annex D där belastningen ska variera mellan 10 och120 kPa, ska inte överstiga 2 %.

KRAV 100(125)


Kompressionsmodulen bestämd vid den 10:e lastväxlingen, vid 80 % av den störstabelastningen vid dynamiska belastningsförsök enligt SS-EN 14933, Annex D, ska vara³ 20 MPa.

E.5.1.1.4 Återanvänd cellplast för vägar

Cellplastblock som återanvänds ska ha ett sidomått ≥ 0,45 m. Egenskaper hos den återanvändacellplasten ska verifieras. Krav på kvalitet och kontroll enligt AMA 17 DBG.31 gäller itillämpliga delar. Omfattning av kontroll och provning ska baseras på volym, ursprung, ålderoch bestäms genom särskild kravspecifikation enligt avsnitt A.2.3.

E.5.1.2 DimensioneringE.5.1.2.1 Egentyngd

Ett dimensionerande värde på cellplastens densitet ska baseras på väg- och bankonstruktionenslivslängd. Värden framgår av Tabell E.6-1.Tabell E.6-1. Dimensionerande värden på cellplastens densitet.

Cellplastens placering Dimensionerande densitetDränerat läge (över grundvattennivån) ρ = 50 kg/m3

Under vatten (dim. period 80 år) ρ = 100 kg/m3 (alternativt 0) 1)

1) Mest ogynnsamma värde av 100 alt. 0 kg/m3 väljs.

E.5.1.2.2 Stabilitet och sättningar

Skjuvhållfasthet hos cellplast får endast utnyttjas vid beräkning av inre stabilitet för encellplastbank.

Vid brantare medelsläntlutning i cellplasten än 1:1 ska en separat kontroll av bankens inrestabilitet utföras. Betongplattans stabiliserande effekt får inte tillgodoräknas vid beräkning avtotalstabilitet och inre stabilitet hos cellplastbanken.

Krypdeformationer under driftskedet kan försummas för en cellplastfyllning som ärutformad enligt Figur E.6-2 för väg och Figur E.6-3 för järnväg.För normala laster kan kompressionen i cellplastfyllningen antas vara ca 1 % underbyggskedet efter det att lasten påförts.

E.5.1.2.3 Upplyftning

Upplyftning ska kontrolleras för HHW, varvid tungheter på cellplast enligt avsnitt E.6.1.2.1används.

E.5.1.2.4 Tjäle

Cellplast tillhör tjälfarlighetsklass 1 och är isolerande, vilket ska beaktas vid utformning ivägens längd- och tvärled, så att homogent tjällyftande egenskaper erhålls.

E.5.1.2.5 Horisontaltryck

KRAV 101(125)


För fyllning av cellplast mot bro ska koefficienterna för vilo- och aktivt jordtryck väljas till 0,1respektive 0,05. Om andra värden ska användas krävs särskild kravspecifikation enligt avsnittA.2.3.

Friktionskoefficienten mellan cellplastblock och avjämningslager ska sättas till m = 0,5.

På sträckor där det kan förväntas horisontella belastningar ska mothåll för dessa krafter utredas.

E.5.1.2.6 Betongplatta för väg

Betongplatta ska dimensioneras så att den kan ta upp dimensionerande lasteffekter.Betongplattan kan förutsättas klara dimensionerande lasteffekter om den:· uppfyller kraven för exponeringsklass XC3/XF3· armeras centriskt med armeringsnät Nps500 f 8s120 alternativt fiberarmering med

50 kg/m3

· ha en tjocklek på minst 100 mm.Med hänsyn till risk för spårbildning bör betongens överyta göras skrovlig. Detta kangöras genom borstning alternativt utläggning av ett tunt lager krossmaterial 16-32 mmpå den färska betongytan.Som alternativ till en betongplatta kan en styvare cellplast i kombination med membranväljas.

E.5.1.3 UtformningE.5.1.3.1 Överbyggnad för väg

Cellplasten ska inte placeras närmare överytan än 0,5 m för att undvika frosthalka, seFigur E.6-2. Minsta tjocklek för obundet överbyggnadsmaterial vid ÅDT > 2000 eller ÅDTtung

>200 ska vara 0,5 m då armerad betongplatta används och 0,7 m utan betongplatta.

För att säkerställa god vattenavrinning ska betongplattan ha en lutning större än 1,5 %.

Figur E.6-2. Användning av cellplast i vägkonstruktion.

Då konstruktionen utförs i enlighet med Figur E.6-1 eller Figur E.6-2 uppfylls kraven påbegränsning av tryckspänning från trafiklast i cellplast med tryckhållfasthetenσ5 ≥ 100 kPa.

E.5.1.3.2 Överbyggnad för järnväg

KRAV 102(125)


Över cellplast ska finnas minst 0,8 m underballast enligt AMA 17 DCH.15 och 0,5 mmakadamballast enligt AMA 17 DCH.31, se Figur E.6-3.

Figur E.6-3. Användning av cellplast i järnvägskonstruktion.

Om tunnare underballast erfordras utförs en särskild kravspecifikation enligt avsnitt A.2.3.Makadamballastens och underballastens totala tjocklek mätt från underkant sliper får aldrigunderskrida 0,8 m.

Då konstruktionen utförs enligt Figur E.6-1 eller Figur E.6-3 uppfylls kraven påbegränsning av tryckspänning av trafiklast i cellplast med tryckhållfasthetenσ5 ≥ 200 kPa.

E.5.1.3.3 Stödfyllning

Stödfyllningen ska utformas enligt AMA 17 CEB.82 och enligt Figur E.6-2 och Figur E.6-3.

E.5.1.3.4 Fundament för vägutrustning

Fundament inom sträckor med lättfyllning av cellplast ska utformas med hänsyn tilluppkommande belastningar.Fundament till linräcken och portaler ska utföras efter en särskild kravspecifikation enligtavsnitt A.2.3.

Utformning med hänsyn till uppkommande belastningar får anses uppfylld vid utförandeenligt Figur E.6-4 och Figur E.6-5.

Figur E.6-4. Räckesstolpfundament på cellplastfyllning.

Cellplast

0,1 m armerad betong

> 0,5 m obundet

överbyggnadsmaterial

Avjämningslagerav sand el. dylikt

KRAV 103(125)


Figur E.6-5. Räckesfundament med ursparning i cellplastfyllningen för betong- eller plaströr som fyllts medförstärkningslager.

E.5.1.3.5 Fundament för järnvägsutrustning

Innan kontaktledningsfundament får placeras i en cellplastfyllning ska en särskildkravspecifikation enligt avsnitt A.2.3. visa att föreslagen utformning uppfyller alla krav ibrottgräns- och bruksgränstillstånd. Föreslagen utformning ska godkännas av Trafikverket.

Stolpfundament inom sträckor med cellplastbankar bör helst undvikas.

E.5.1.3.6 Länkplatta

Länkplattans upplag på cellplastfyllningen inklusive betongplatta ska utformas så att tillåtenspänningsnivå inte överskrids. Rörelser mellan länkplatta och upplag ska möjliggöras.Länkplattan ska dimensioneras enligt TDOK 2016:0204 Krav Brobyggande.

Länkplatta kan användas för att utjämna förväntade sättningsdifferenser vid exempelvisbrolandfästen och kulvertar.

E.5.1.3.7 Membran

Membranet skyddas om krossat material används i direkt anslutning till membranet, se vidareSGF Rapport 1:99.

KRAV 104(125)


E.5.1.4 Redovisning i bygghandlingMed tillägg till A.3.4.1 ska geoteknisk förstärkningsritning med cellplast innehålla:

På arbetsritning för väg- och bankonstruktioner med cellplast ska följande visas:

· alla cellplastlager ska redovisas i plan med koordinatlistor, mått och nivåer för brytpunkter· utformning och utförande av underbyggnad, överbyggnad och släntskydd· utformning av stolpfundament och andra konstruktioner· dimensionerande materialegenskaper med beteckningar enligt SS-EN 14933· restriktioner för belastningar på cellplast och eventuell betongplatta

E.5.1.5 Utförande och kontrollUtläggning och kontroll av cellplastblock ska ske enligt AMA 17 DBG.31. Överbyggnad påbetongplatta och överbyggnad direkt på cellplastfyllning utförs enligt AMA 17 DCB.2.

E.5.2 LättklinkerE.5.2.1 Materialegenskaper

Materialegenskaper ska för väg- och bankonstruktioner uppfylla kraven i AMA.17 CED.111och som fyllning mot byggnadsverk AMA 17 CED.1122.

E.5.2.2 DimensioneringE.5.2.2.1 Överbyggnad för väg

Elasticitetsmodulen för lättklinker ska vid dimensionering av överbyggnadstjocklek med PMSobjekt sättas till 40 MPa. För cementstabiliserad lättklinker ska annan elasticitetsmodulanvändas efter särskild kravspecifikation enligt avsnitt A.2.3.

För andra tillämpningar än bestämning av överbyggnadstjocklek för väg kanelasticitetsmodul väljas baserad på rekommenderade värden från tillverkaren.

E.5.2.2.2 Egentyngd

Vid dimensionering ska lättklinkerns densitet bestämmas där hänsyn tas till om lättklinkern ärnyutlagd eller om det är ett långtidsfall samt lättklinkerns placering i konstruktionen.

För beräkning av lättklinkerns densitet över och under vatten ska VVMB 305 tillämpas.

E.5.2.2.3 Tjäle

Lättklinker tillhör tjälfarlighetsklass 1 och är isolerande, vilket ska beaktas vid utformning ilängd- och tvärled.

Vid beräkning av tjäldjup kan vattenkvoten sättas till 50 %. För torrdensitet användsdeklarerat värde. Om värde saknas väljs rd = 0,40 t/m3. Värmeledningsförmåga för fruset

KRAV 105(125)


material kan sättas till lfruset =0,22 W/mK. För värmeledningsförmåga för ofrusetmaterial används deklarerat värde från typprovningen, alternativt lofruset =0,18 W/mK.


Vid brantare medelsläntlutning i lättklinkern än 1:1,5 utförs separat kontroll av bankens inrestabilitet.

Saknas deklarerat värde från typprovning ska karakteristisk friktionsvinkel sättas till 35°.

Finns inga värden att tillgå ska tungheten vid dimensionering av stabilitet och sättningar sättastill 4,5 kN/m3 över GVY och en effektiv tunghet 1,0 kN/m3 under GVY.

Utförs banken enligt avsnitt E.6.2.3 förväntas sättning i lättklinkern bli maximalt 2 % avfyllningens tjocklek efter packning.


Upplyftning ska kontrolleras för följande lastfall:

Lastfall 1: Nyutlagd lättklinkerTunghet för torr lättklinker i kombination med medelvattennivån enligt Figur E.6-6.

Figur E.6-6. Lastfall 1 motsvarar nyutlagd lättklinker.

Saknas värden på tungheten ska effektiv tunghet sättas till -4,5 kN/m3 för torrt material underMW och tungheten 2,2 kN/m3 för torrt material över MW.

Lastfall 2: LångtidsfallTunghet för torr lättklinker ovan medelvattennivån i kombination med högsta högvattennivånenligt Figur E.6-7. Under medelvattennivån används tungheten för lättklinker som legat ikonstruktionen under lång tid.

Figur E.6-7. Lastfall 2 motsvarar lättklinker som legat i konstruktionen under lång tid.

Saknas värden på tungheten ska effektiv tunghet sättas till -2,5 kN/m3 för blött material underMW och till -5,5 kN/m3 mellan MW och HHW och tungheten för torrt material över HHW skasättas till 4,5 kN/m3.

KRAV 106(125)


E.5.2.2.6 Materialskiljande lager

Bruksklass hos materialskiljande lager av geotextil ska väljas med hänsyn till omgivandematerial.

E.5.2.3 UtformningLättklinkerfyllning för väg- och bankonstruktioner ska utformas och utföras enligt AMA 17CED.111 och Figur E.6-8 och mot byggnadsverk enligt CED.1122.

Materialskiljande lager av geotextil ska användas runt lättklinkerfyllningen enligt Figur E.6-8.

Figur E.6-8. Lättklinker i väg- och järnvägskonstruktion. Krav på släntlutning och tjocklek hos stödfyllning är samma förväg och järnväg.


Stödfyllningen ska utföras enligt AMA 17 CEB.82 och läggas med släntlutning 1:2 ellerflackare enligt Figur E.6-8.

E.5.2.3.1 Överbyggnad för väg

Lättklinker ska inte placeras närmare överytan än 0,5 m för att undvika frosthalka. Detta gälleräven cementstabiliserad lättklinker om lofruset < 0,3 W/mK.

Minsta obunden överbyggnadstjocklek med ÅDT > 2 000 ska vara 0,7 m.


Över lättklinker ska finnas minst 0,8 m underballast enligt AMA 17 DCH.15 och 0,5 mmakadamballast enligt AMA 17 DCH.31. Om tunnare underballast erfordras utförs en särskildkravspecifikation enligt avsnitt A.2.3. Makadamballastens och underballastens totala tjocklekmätt från underkant sliper får aldrig underskrida 0,8 m.

E.5.2.3.4 Fundament för vägutrustning

KRAV 107(125)


Fundament inom sträckor med lättfyllning med lättklinker ska utformas med hänsyn tilluppkommande belastningar.

Fyllningen kring stolpfundament och räckesinfästning kan utformas medcementstabiliserad lättklinker enligt Figur E.6-9 respektive Figur E.6-10, alternativtanvänds krossmaterial.

Figur E.6-9. Stolpfundament i lättklinker.

Figur E.6-10. Räckesinfästning i lättklinker.

E.5.2.3.5 Fundament för järnvägsutrustning

Innan kontaktledningsfundament får placeras i en lättklinkerfyllning ska en särskildkravspecifikation enligt avsnitt A.2.3. visa att föreslagen utformning uppfyller alla krav i brott-och bruksgränstillstånd. Utformning av fundament placerade i lättklinkerfyllning ska godkännasav Trafikverket.

Stolpfundament inom sträckor med lättklinker bör om möjligt undvikas.Brunnsringar kombinerade med spontplank eller armerad cementstabiliserad lättklinkerkan användas, se Figur E.6-11.

KRAV 108(125)


Figur E.6-11. Stolpfundament i lättklinker.

E.5.2.4 Redovisning i bygghandlingMed tillägg till A.3.4.1 ska geoteknisk förstärkningsritning med lättklinker innehålla:

· utformning och utförande av underbyggnad, överbyggnad och släntskydd· utformning av stolpfundament och andra konstruktioner· dimensionerande materialegenskaper· restriktioner för belastningar

E.5.2.5 Utförande och kontrollUtläggning och kontroll av lättklinker för väg- och bankonstruktioner ska utföras enligt AMA17 CED.111 och CEB.82 och mot byggnadsverk enligt AMA 17 CED.1122. Utförande avöverbyggnadsmaterial på lättklinker ska utföras enligt AMA 17 DCB.2.

E.5.3 SkumglasE.5.3.1 Materialegenskaper

Materialegenskaper ska uppfylla kraven i AMA.17 CED.131 och CED.1322.

E.5.3.1.1 Beständighet

Skumglas ska vara beständigt mot kemiska ämnen som härrör från trafik, exempelvispetroleumprodukter och vägsalt.

E.5.3.2 DimensioneringFör att undvika nedkrossning av materialet får lasttillskott från trafiklast inte överstiga 60 kPapå överyta av skumglas. Total last (trafik + bank) på överytan får inte överstiga 100 kPa.

KRAV 109(125)


E.5.3.2.1 Överbyggnadsdimensionering för väg

Elasticitetsmodulen för skumglas ska vid dimensionering av överbyggnadstjocklek i PMS-objekt sättas till 300 MPa.

E.5.3.2.2 Tjäle

Skumglas tillhör tjälfarlighetsklass 1 och är tjälisolerande, vilket ska beaktas vid utformning ilängd- och tvärled.

Vid beräkning av tjäldjup kan vattenkvoten sättas till 50 %. För torrdensitet användsdeklarerat värde. Om värde saknas väljs rd = 0,35 t/m3. Värmeledningsförmåga för frusetmaterial ska sättas till lfruset=0,15 W/mK. För värmeledningsförmåga för ofruset materialska deklarerat värde från typprovningen användas. Saknas deklarerat värde fråntypprovning ska värmeledningsförmågan för ofruset material sättas tilllofruset=0,13 W/mK.

E.5.3.2.3 Egentyngd

Vid dimensionering ska skumglasets tyngd bestämmas med hänsyn till konstruktionenslivslängd samt lättfyllningens placering i konstruktionen.

Densitet över och under vatten ska beräknas enligt TDOK 2016:0406 Bestämning av densitetoch friktionsvinkel för skumglas.


Vid brantare medelsläntlutning i skumglasfyllningen än 1:1 ska en separat kontroll av bankensinre stabilitet utföras.

Saknas deklarerat värde från typprovning ska karakteristisk friktionsvinkel sättas till 42°.

Saknas deklarerat värde enligt TDOK 2016:0406 Bestämning av densitet och friktionsvinkel förskumglas ska vid dimensionering av stabilitet och sättningar tyngden 4,0 kN/m3 över GVY ochen effektiv tyngd på 1,0 kN/m3, under GVY användas.

Vid beräkningar av deformationer bör styvhetsmodulen baseras på deklarerade värdenfrån tillverkaren. Saknas deklarerat värde från typprovning kan modulen sättas till150 MPa.Utförs banken enligt avsnitt E.6.3.3 förväntas sättning inklusive omlagring i skumglas blimaximalt 2,0 % efter packning.


Upplyftning ska kontrolleras för följande lastfall:

Lastfall 1: Nyutlagd skumglasTunghet för torrt skumglas i kombination med medelvattennivån enligt Figur E.6-12.

KRAV 110(125)


Figur E.6-12. Lastfall 1 motsvarar nyutlagd skumglas.

Saknas värden på tungheten ska effektiv tunghet sättas till -5,5 kN/m3 för torrt material underMW och tunghet 1,9 kN/m3 för torrt material över MW.

Lastfall 2: LångtidsfallTunghet för torrt skumglas ovan medelvattennivån i kombination med högsta högvattennivånenligt Figur E.6-13. Under medelvattennivån används tungheten för skumglas som legat ikonstruktionen under lång tid.

Figur E.6-13. Lastfall 2 motsvarar skumglas som legat i konstruktionen under lång tid.

Saknas värden på tungheten ska effektiv tunghet sättas till -3,0 kN/m3 för blött material underMW, effektiv tunghet för torrt material mellan MW och HHW ska sättas till -5,5 kN/m3 ochtungheten för torrt material över HHW ska sättas till 3,5 kN/m3.

E.5.3.2.6 Materialskiljande lager

Bruksklass hos materialskiljande lager av geotextil ska väljas med hänsyn till omgivandematerial.

I de flesta fall är det lämpligt med materialskiljande lager vid skumglas på lera ellerblöta siltiga jordar.Mot vanliga överbyggnadsmaterial för väg och järnväg som förstärkningslagermaterialoch underballast så behövs inte materialskiljande lager.

E.5.3.3 UtformningSkumglas ska utformas och utföras enligt AMA 17 CED.131 och CED.1322.

Behov av materialskiljande lager ska utredas i varje enskilt fall.

Om lutningen på skumglaset är 1:1,5 eller flackare behövs ingen stödfyllning för den inrestabilitetens skull.

KRAV 111(125)



Vid utläggning får nivåskillnaden mellan skumglas och stödfyllning inte överstiga 1,6 m omlutningen på skumglaset är 1:1.

Hänsyn ska tas till att packningseffekten vid släntkrön försämras utan stödfyllning.

Vid utläggning av höga bankar ska stabiliteten hos lättfyllningen beaktas och all onödig trafikska undvikas innan stödfyllningen är utlagd.

E.5.3.3.2 Överbyggnad för väg

Skumglas får inte placeras närmare överytan än 0,5 m för att undvika frosthalka. Minstaobunden överbyggnadstjocklek för vägar med ÅDT > 2 000 ska vara 0,6 m.


Över skumglas ska finnas minst 0,8 m underballast enligt AMA 17 DCH.15 och 0,5 mmakadamballast enligt AMA 17 DCH.31.

E.5.3.3.4 Fundament för väg- och järnvägsutrustning

Fundament inom sträckor med lättfyllning med skumglas ska dimensioneras med hänsyn tilluppkommande belastningar.

Innan t.ex. kontaktledningsfundament får placeras i en skumglasfyllning ska en särskildkravspecifikation enligt avsnitt A.2.3 visa att föreslagen utformning uppfyller alla krav i brott-och bruksgränstillstånd.

Utformning av fundament placerade i skumglasfyllning ska godkännas av Trafikverket

Fyllningen kring stolpfundament och räckesinfästningar kan utformas med skumglas somkringfyllning. Vid behov kan skumglaset cementstabiliseras alternativt ersättas medkrossmaterial.Stolpfundament för järnvägsutrusning bör om möjligt undvikas på sträckor medskumglas. Brunnsringar kombinerade med spontplank eller armerat cementstabiliseratskumglas kan användas, se Figur E.6-11.

E.5.3.4 Redovisning i bygghandlingMed tillägg till A.3.4.1 ska geoteknisk förstärkningsritning med skumglas innehålla:

· utformning och utförande av underbyggnad, överbyggnad och släntskydd· utformning av stolpfundament och andra konstruktioner· dimensionerande materialegenskaper· restriktioner för belastningar

E.5.3.5 Utförande och kontrollUtläggning och kontroll av skumglas för väg- och bankonstruktioner ska utföras enligt AMA 17CED.131 och mot byggnadsverk enligt AMA 17 CED.1322. Utförande avöverbyggnadsmaterial på skumglas ska utföras enligt AMA 17 DCB.2.

KRAV 112(125)


Kontrollprogram bör upprättas.

E.6 VertikaldräneringVertikaldränering utförs antingen med sanddräner eller med förtillverkade banddräner. Iföljande avsnitt ges råd enbart avseende banddräner. Beräkningsprinciperna är docktillämpliga även på sanddräner.

E.6.1 Utformning

Figur E.6-1. Principskiss över utformning av vertikaldränering.

E.6.1.1.1 Dräner

Dränerna ska uppfylla kraven enligt SS-EN 15237. Avbördningsförmågan ska väljas så attsättningshastigheten inte begränsas på grund av dränernas kapacitet.

E.6.1.1.2 Dräneringsbädd

Dränbädden ska bestå av material enligt AMA 17 CEF.16.

E.6.1.1.3 Temporär överhöjning

Överhöjningen ska bestå av material med känd tunghet.

Då överhöjningen utförs med annat material än resterande överbyggnad ska materialskiljandelager användas för att undvika materialblandning i överbyggnaden.

E.6.1.2 Dränernas utbredning i längdled och tvärledI bankens tvärled utsträcks vertikaldräneringen under slänterna så att inga besvärande sättningaruppkommer.

Besvärande sättningar kan undvikas om dränerna sätts utanför respektive krönkant förunderballast eller vägbana till minst 1,5 gånger bankhöjden, se Figur E.6-2, omslänterna är brantare än 1:3.

KRAV 113(125)


Figur E.6-2. Dräneringens utsträckning i bankens tvärled.

I bankens längdled utsträcks vertikaldräneringen så långt att övergången till odränerat områdeblir jämn.

I anslutning till fastmark antas övergången till odränerat område bli jämn omvertikaldräneringen utsträcks så långt att den kompressibla jordens mäktighet undertorrskorpan avtagit till ca 1,5 gånger dränavståndet och att den temporäraöverhöjningen utspetsas över det odränerade området.

E.6.1.2 Säkerställande av dräneringDränlagret ska ha tillräcklig kapacitet så att det utpressade porvattnet från vertikaldränerna kanavbördas utan att det påverkar konsolideringsförloppet.

Vid nyttjande av täta bankmassor kan normalt en 0,5 m tjock dräneringsbädd som dras utunder hela bankens basbredd användas.Vid stora sättningar kan särskilda åtgärder krävas för att undvika problem i lågpunktent.ex. pumpgropar nedförda till dränbädden, se även Figur E.8-5.

Figur E.8-5. Exempel på behov av att säkerställa dränering vid stora sättningar.

Vid beräkning av liggtid och lastetapper ska hänsyn tas till att dränlagret kan frysa och därmedförsämra dräneringsfunktionen.

E.6.2 DimensioneringE.6.2.1 Förutsättningar för dimensioneringE.6.2.1.1 Säkerhetsklass

Dimensionering i säkerhetsklass 2 i byggskedet ger utrymme för eventuella åtgärder vidavvikelse mot sättningsprognosen, se vidare avsnitt E.6.4.

E.6.2.1.2 Geoteknisk kategori

KRAV 114(125)


Kategori 3 bör övervägas då:· bankhöjden överstiger 4 m· den ostörda jordens hållfasthet < 8 kPa.

E.6.2.1 LiggtidLiggtiden för bankfyllningen ska beräknas.

Liggtid för bank med temporär överhöjning är normalt 1-1,5 år. Dimensionering avdränavstånd och temporär överhöjning med hänsyn till disponibel liggtid, aktuelltdränmönster och jordens konsolideringsegenskaper kan göras enligt ekvation E.8-2.Ekvationen återges grafiskt för dubbelsidig dränering med kvadratiskt placeradebanddräner (100x4 mm) i Figur E.8-3.

Figur E.8-3. Diagram för bestämning av liggtid och dränavstånd vid olika konsolideringsgrad för banddränersatta i kvadratiskt rutmönster i lera. För sulfidjord minskas centrumavståndet med 25 %.

E.6.2.3 StörningszonHänsyn ska tas till att installation av dräner ger en störningszon i ett inledande skede.

Den störda zonens diameter får sättas lika med dubbla drändiametern om installationsker med konventionell utrustning.

E.6.2.4 BrottgränstillståndE.6.2.4.1 Hållfasthet

Inom den störda zonen

KRAV 115(125)


Hållfastheten i den störda zonen reduceras kraftigt direkt efter installation, vilket ska beaktas.

Om uppfyllning påbörjas inom 3 månader efter installation av vertikaldränerna kanskjuvhållfastheten reduceras med 30 %. Om uppfyllningen påbörjas senare än 3 månaderefter dränernas installation behövs ingen reduktion av hållfastheten förutsatt attdränavståndet för banddräner väljs större än eller lika med 0,8 m.

Under liggtiden

I takt med att jorden konsolideras för bankens tyngd ska hänsyn tas till att markens bärförmågaökar, förutsatt att detta kan verifieras med beräkningar eller provning. Vid verifiering enbartmed beräkning ska hållfasthetsökningen maximalt motsvara 10 % av deneffektivspänningsökning som åstadkommits över det ursprungliga förkonsolideringstrycket.

E.6.2.5 BruksgränstillståndEn prognos över sättningarna ska göras för att bedöma erforderlig överhöjning.

Under liggtiden får antas att inga krypsättningar inträffar.

E.6.2.5.1 Permeabilitet

I takt med att jorden konsolideras för bankens tyngd ska hänsyn tas till att jordens permeabilitetminskar.

Minskning av jordens permeabilitet under konsolideringsfasen får beräknas med enkonsolideringskoefficient vid horisontell strömning, cvh, som representerar hela detaktuella spänningsintervallet.

E.6.2.5.2 Tidsförlopp

Konsolideringsgraden i den aktuella jordvolymen ska bedömas vid projekteringen och ska sedanverifieras genom mätning under utförandet, se avsnitt E.6.4. Konsolideringsgraden är till störstadelen beroende av den horisontella strömningen mellan dränerna, men vid djup mindre än 10 mska även den vertikala strömningen beaktas.

85-95 % konsolideringsgrad bör eftersträvas.Den färdiga bankens beräknade slutsättning uppnås inte vid exakt samma tidpunkt i allajordlager. Det beror framför allt på att jordens permeabilitet varierar i olika lager, menäven på att lastökningen blir olika stor i förhållande till jordens konsolideringsspänning.Medelkonsolideringsgraden, U, kan enligt Carrillo beskrivas som: U=Uh+Uv-Uh·UvUv är konsolideringsgraden för vertikal strömning som kan bestämmas med Terzaghisteori.Uh är konsolideringsgraden för horisontell strömning och kan beskrivas som:

( )úûù

êë

é×

×--=

nfDtcU vh

h 2

8exp1

cvh är konsolideringskoefficient vid horisontell strömning. cvh kan normalt antas vara likamed 2 cvv för normal lera och 1,3 cvv för sulfidlera (cvv är konsolideringskoefficient vidvertikal strömning).

E.8-2

E.8-1

KRAV 116(125)


t är tid efter bankens uppfyllnad.D är diametern för dränens influensområde. För dräner installerade i kvadratisktmönster kan D sättas till 1,13·ccdrän och vid triangulärt mönster kan D sättas till1,05·ccdrän., där ccdrän är centrumavståndet mellan dränerna.Faktorn, f(n), beräknas vid dubbelsidig dränering enligt:

úû

ùêë

é×+-÷

øö

çèæ×

-= )ln(75,0ln

1)( 2

2

skk

sn

nnnf

s

h

n är D/d.d är dränens diameter. För banddräner räknas med en ekvivalent diameter lika meddiametern för en cirkel med samma omkrets som banddränen och kan sättas till 0,066 mför dräner 100x4 mm.s=ds/d.ds är diameter för störd zon och kan normalt sättas till 2·d.kh är den ostörda jordens horisontella permeabilitet.ks är permeabilitet i störningszonen och kan normalt sättas till kh/3.De antagna förhållandena ovan avser homogen lera. För varviga jordar eller gyttja kanandra antaganden behöva göras.

E.6.1.5.3 Kompression i vertikaldränerad volym

Efter avlastning ska den totala lasten (bankhöjd inklusive sättningskompensation) inte överstiga90 % av den effektivspänning som jorden konsoliderats för under liggtiden antaget attlastspridning beaktats med en elasticitetsteoretiskt baserad metod.

Vid lastberäkning ska kompensation göras för jordmassor som hamnar under grundvattenytanpå grund av sättningar.

Den totala lasten (bankhöjd inklusive sättningskompensation) efter avlastning antas inteöverstiga 90 % av den effektivspänning som jorden konsoliderats för under liggtiden omspänningen i mitten av jordvolymen uppfyller:

10,1'

'0

0 =D+

D+D+

S

AS

sssss

s’0 är effektiva normalspänningen före bankuppfyllnad.ΔsS är spänningstillskottet för bankfyllning inklusive sättningskompensation.ΔsA är tillskottspänningen för den överlast som sedan lastas av.Se även Figur E.8-1.

E.8-3

E.8-4

KRAV 117(125)


Figur E.8-1. Utfylld och färdig bank med effektivspänning vid olika lastfall. A illustrerar avlastning och Sillustrerar sättningskompensation.

Figur E.8-2. Grafisk beräkning av överhöjning där hänsyn tas till att jordmassor hamnar under grundvattenytan.g1 är tungheten för banken, g2 är tungheten på leran och gw är tungheten på vattnet.

Vid beräkning av överlast enligt Figur E.8-2 får följande beräkningsgång användas:1. Beräkna och rita upp totalsättningen, sättningen för konsolideringsgrad U och

1,15×totalsättningen. 1,15 avser att uppfylla spänningskravet i mitten avjordvolymen.

2. Lägg in grundvattenytan.3. Avsätt bankens tyngd, g1×H, på last-axeln.4. Dra en linje i lutning 1:g’2 ner till grundvattenytan för att modellera lerans

nedsjunkning under grundvattenytan.5. Förläng linjen med lutning 1:g’1 ner till kurvan för 1,15×totalsättningen för att

modellera bankens nedsjunkning under grundvattenytan.6. Dra en horisontell linje till sättningskurvan för konsolideringsgrad U.

KRAV 118(125)


7. Dra en linje upp mot last-axeln i lutning 1:g1-g’1 upp till grundvattenytan för attmodellera lastkompensationen för inträffad sättning.

8. Förläng linjen med lutning 1:gw upp till last-axeln för att modelleralastkompensation för inträffad sättning

9. Avläs överlasten på last-axeln (S+A).10. Kontrollera att ekvation E.6-4 uppfylls, annars repeteras från steg 1 med ett högre

värde än 1,15.

E.6.3 Redovisning i bygghandlingMed tillägg till A.3.4.1 ska geoteknisk förstärkningsritning med vertikaldränering innehålla:

· läge för dräner i plan· utformning av temporär överhöjning, inklusive tjocklek och sättningskompensation och

tryckbankar· typ av dräner· liggtid för temporär överhöjning samt prognostiserat sättningsförlopp· restriktioner för belastningar, framkomlighet och omgivningspåverkan

E.6.4 Utförande och kontrollInstallation av dräner ska ske enligt AMA 17 CDB.11 och SS-EN 15237.

Sättningsuppföljning ska utföras enligt avsnitt B.4.4 och ska ge underlag för att avlastning skervid rätt tidpunkt och för eventuell modifiering av överhöjningen på grund av avvikelser.

Vid sättningsuppföljning är det en fördel att kontinuerligt kompensera lasten så attbelastningen på ursprunglig markyta hålls konstant om prognosen bygger på Terzhagiskonsolideringsteori enligt avsnitt B.4.4.

Kontroll av vertikaldräneringar ska omfatta dels arbetet med dränernas installation ochutfyllning av bankmassor och dels uppföljning och analys av rörelser.

E.7 Förbelastning av väg på låg- och mellanförmultnadtorv

Förbelastning är ofta den billigaste förstärkningsmetoden vid vägbyggnad på torv.Lämpligheten begränsas dock av att vägen utgör en flytande konstruktion och att vägensprojekterade profilplan helst inte får ligga alltför högt över markplanet.Torv har i naturligt tillstånd ofta en relativt hög permeabilitet, vilket medför att störstadelen av sättningarna inträffar inom en kort tidsperiod efter belastning. Meddeformationen minskar såväl torvens permeabilitet som dess kompressibilitet kraftigt,vilket är gynnsamt. Med konsolideringen erhålls också en ökning av torvens hållfasthet.Där kompressibla lager förekommer under torven, måste sättningarna även i dessa lagermedräknas. Ofta förekommer lagerföljder med torvlager överst och därunder ennormalkonsoliderad och kompressibel lera. I dessa fall får lerans egenskaper enavgörande betydelse för beräkning av sättningar och tidsförlopp.Mer information kan erhållas i VV publikation 1989:53.

KRAV 119(125)


E.7.1 UtformningE.7.1.1 Fyllnadsmaterial

För låga vägbankar ska materialet i förbelastningen väljas så att det uppfyller krav för krossatförstärkningslager respektive bärlager enligt AMA 17 DCB.2 eller DCB.3 med underligganderelevanta koder.

Grundvattenytan står högt i torvmarker, vilket medför att förstärkningslager och bärlagerofta hamnar nära eller under grundvattenytan.För höga vägbankar kan vanligt bankfyllningsmaterial delvis användas.

E.7.1.2 GeotextilNär geotextil används ska den läggas ut i våder vinkelrätt mot vägen. Den dimensionerandedraghållfastheten för geotextilen ska vara minst 35 kN/m.

E.7.1.3 Geoteknisk utredningOstörda och störda prover av torven undersöks med avseende på torvtyp,humifieringsgrad och vattenkvot. På ostörda prover bestäms även densiteten.Undersökning av befintlig vägs uppbyggnad ovan torv kan utföras med georadar.Undersökning med georadar kompletteras med sondering och provtagning. Bestämningav vägkroppens uppbyggnad bör även utföras i vägens tvärled.Vägar tillhörande det sekundära vägnätet har ofta svaga vägkanter orsakade av s.k.”självbreddning”, där överbyggnadsmaterial hyvlats ut över svag undergrund.

E.7.2 Dimensionering

E.7.2.1 BrottgränstillståndFörbelastningens storlek, pålastningsetapper och liggtid ska dimensioneras så att brott i torveninte uppkommer. Om pålastning utförs i flera steg ska konsolidering tillåtas ske mellan varjelaststeg.

Torvens hållfasthetsegenskaper avgör vilken pålastning som kan tillåtas. Torvenshållfasthet ökar med kompressionen och denna hållfasthetsökning får tillgodoräknas viddimensionering med flera laststeg. Normalt kan man lasta på 1,0-1,2 m utan att orsakabrott i torven. Den första upplastningen utförs i två steg, med maximalt 0,6 mfyllningshöjd i varje. Innan man för på det andra laststeget ska det första laststeget halegat i ca 1-2 dygn.Normalt konsoliderar torven snabbt för belastningen. Intervallet mellan de därpåföljande lastökningarna behöver inte bli längre än ca en månad. Intervallet kan beräknasmed hjälp av Figur E.9-2 med förutsättningen att 70-80 % konsolidering uppnås vid varjelastetapp innan nästa upplastning påbörjas.

KRAV 120(125)


E.7.2.2 BruksgränstillståndBeräkningar av förbelastningens storlek och liggtid ska utföras.

En realistisk prognos över sättningar ska göras för att bedöma erforderlig överhöjning.

Överslagsmässiga sättningsberäkningar kan utföras med diagrammetod enligt avsnittE.7.2.2.1Fel! Hittar inte referenskälla.. I övriga fall baseras beräkningar på parametrarbestämda på ostörda prover.

För att reducera eftersättningarna ska pålastningen dimensioneras så att en avlastning är möjligvid tidpunkten för primär konsolidering.

Långtidsdeformationer i torv kan antas uppkomma när den aktuella effektivspänningen ijorden σ´ är högre än 0,8 σć. Om en förbelastning t.ex. ökar effektivspänningen i jordentill 30 kPa betyder det att en avlastning med minst (1-0,8)·30 kPa = 6 kPa genomförs.

E.7.2.2.1 Överslagsberäkning med diagramAvsnittet visar ett exempel på hur överslagsberäkning av sättningars storlek ochtidsförlopp kan göras. Diagrammen bygger på erfarenhetsvärden på torvs egenskaper. Iavsnitt B.6.2.3.4 beskrivs hur deformationsegenskaper hos torv kan bestämmas.Sättningarnas storlek vid en given belastning kan bestämmas med hjälp av Figur E.9-1.Sättningarnas tidsförlopp kan bestämmas med hjälp av Figur E.9-2.

Figur E.9-1. Samband mellan belastning och kompression för torv med olika vattenkvoter, vilka baseras påförsök utförda på torv med vattenkvot i intervallet 700 %<wn<1500 % och gäller för lågförmultnad torv ochmellantorv. Exempelvis erhålls 40 % deformation vid 30 kPa belastning på en torv med vattenkvoten 1000 %.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

0 500 1000 1500 2000 2500

Kom

pres

sion

(%)

Vattenkvot (%)

Torv: Samband mellan deformation mot vattenkvotGäller för låg- och mellanförmultnad torv

100 kPa

Belastning 100 kPa80 kPa

60 kPa

40 kPa

30 kPa

20 kPa

10 kPa

80 kPa60 kPa

40 kPa

30 kPa

20 kPa

10 kPa

KRAV 121(125)


Figur E.9-2. Bestämning av sättningars tidsförlopp i torv. Exempel: En belastning av 23 kPa på en torv medvattenkvot 1200 % och mäktigheten 4,5 m kan förväntas ge ca 70 % konsolidering efter ca 19 dygn. Vidbelastningen 48 kPa på samma torvavlagring kan tiden för 70, 80, 85, 90, 95 och 99 % konsolidering förväntasbli 28, 44, 55, 71, 99 resp. 163 dagar.

E.7.3 Utförande och kontrollE.7.3.1 Nybyggnad

I samband med projekteringsarbetet bestäms erforderlig överlast. I undantagsfall kansättningen bli så liten att vägkroppens totaltjocklek blir mindre än vad som anges i TRVKVäg 13 och i dessa fall ska en förschakt ske för att uppnå erforderlig överbyggnads-tjocklek. Den ytliga rotfilten bör om möjligt kvarlämnas, då denna har en armerandeeffekt. Fyllningen kan efter avjämning läggas ut direkt på markytan eller på en geotextil.Förbelastningen läggs därefter ut i etapper enligt avsnitt E.9.4.

E.7.3.2 Breddning av befintlig vägI Figur E.9-3 visas ett exempel på hur en väg breddas och förstärks med hjälp avförbelastningsmetoden. Befintligt dike återfylls med torv, som packas med skopa och ettnytt dike tas upp på större avstånd från befintlig väg. En förschakt utförs i befintligvägkropp, varefter en geotextil läggs ut på schaktens botten och ut under blivandeförbelastning. Geotextilen ska dels fungera som materialskiljande lager, dels hållasamman befintlig vägkropp med den breddade delen. Den befintliga yttorven bör varakvar under den blivande breddningen. Den projekterade förbelastningen fylls därefter ut ietapper. Bankmaterial och geotextil samt belastningsetapper väljs i enlighet med vad somgäller för nybyggnad.

VATT

ENKV

OT

TID DAGAR

99%

95%90%85%80%70%

TORVMÄKTIGHET, M*

PÅLAGD LAST, kPa

10

10

30

30

50

50

* DIAGRAMMET VISAR DUBBELSIDIG DRÄNERING. OM BOTTEN INTE ÄR FRIDRÄNERANDESKALL TORVMÄKTIGHETEN MULTIPLICERAS MED TVÅ NÄR DIAGRAMMET ANVÄNDS

10

10

8

8

6

6

5

5

4

4

3

3

2

2

0 50 100 150 200 250

140012001000800600400

KRAV 122(125)


Figur E.9-3. Breddning av befintlig väg med förbelastningsmetoden.

E.7.3.2.1 Verifiering av bärighet

Bärigheten på bärlagrets överyta i den breddade delen ska verifieras. Målsättningen ska vara attbefintlig väg och breddning ska ha samma bärighet.

Den befintliga vägens bärighet kan undersökas med tung fallvikt eller statiskprovbelastning.

E.7.3.3 Kontroll och uppföljningMetoden förbelastning kräver att fyllningstjockleken och tidssättningsförloppet följs uppnoggrant under byggnadstiden. En del av de parametrar som ingår isättningsberäkningarna är svårbedömda. Sättningsuppföljningen ger besked omerforderlig komplettering av överlasten och även tidpunkten för avlastning.Sättningarna mäts lättast med markpeglar. Även fyllningstjocklekar kan kontrolleras medmarkpeglar. Vid nybyggnad kan mätning av sättningar i horisontella slangar under denutfyllda banken vara ett komplement.Kontroll av befintlig vägkropps uppbyggnad utförs i samband med föreslagen förschakt.

E.8 Lätt bankpålning med träpålarE.8.1 Utformning

Lätt bankpålning med träpålar ska utföras utan pålplattor och banklasten ska föras över tillpålarna via ett lastfördelande jordlager med geosyntetisk armering. Geonäten ska vara styva ochförankras så att horisontella rörelser minimeras.

Lätt bankpålning med träpålar används främst som en sättningsreducerandeförstärkningsmetod i kohesionsjord genom att lasten överförs via pålarnas mantel ochspets till bärkraftigare jordlager.

Pålmaterial ska vara av oskadat virke av fur eller gran med hållfasthetsklass C14 enligt SS-EN338. För att få använda pålar i hållfasthetsklass C30 ska alla pålar inspekteras och godkännas aven oberoende virkesmätare.

KRAV 123(125)


Lastfördelande jordlager ska utföras enligt AMA 17 CEB.6112. Bankfyllning ska utföras enligtAMA 17 CEB.6121 eller CEB.6122.

Stenstorleken i nedre delen av det lastfördelande lagret på och kring armeringen ska begränsastill max stenstorlek 90 mm.

Geosyntetisk armering ska utföras enligt AMA 17 DBB.4121.

Armeringen ska bestå av polypropen-nät som dimensioneras enligt avsnitt D.6.2.1.2 för endimensionerande draghållfasthet på 3 kN/m.

Syftet med geonätet är att få det lastfördelande lagret så styvt som möjligt. Geonätetfungerar alltså inte på samma sätt som vid bankpålning med pålplattor enligt avsnittC.3.2.2.

Pålar ska installeras i ett triangulärt mönster med c-c avstånd mellan 0,8 och 1,2 m. Pålarna skainstalleras så att de inte torkar eller utsätts för rötangepp. Ett utjämnande tätningslager beståendeav tät vattenmättad finkornig jord av materialtyp 4 eller 5A ska läggas ut med en tjocklek 0,1 movan pålavskärningsplanet.

Lägsta tillåtna bankhöjd ovan utjämningslagret ska vara 1,5 m, se Figur E.10-1.

Figur E.10-1. Jordmaterialets utbredning kring armering.

Det kan antas att pålarna inte torkar eller utsätts för rötangrepp ompålavskärningsplanet väljs i nivå med befintlig markyta och om ytlagren består avfuktighetsbevarande jord av materialtyp 4 eller 5.

E.8.2 DimensioneringVid dimensionering ska följande särskilt beaktas:

· artesiskt portryck· träpålar i hållfasthetsklass C14 för bankhöjder högre än 6 och av träpålar i hållfasthetsklass

C30 för bankar högre än 10 m· den ostörda jordens karakteristiska skjuvhållfasthet är < 7 kPa· Fc < 1,0 vid stabilitetsberäkning med karakteristiska värden för oförstärkt bank.

E.8.2.1 BrottgränstillståndVid dimensionering av lätt bankpålning med träpålar ska följande kontrolleras:

· Pålarnas konstruktiva och geotekniska bärförmåga.

KRAV 124(125)


· Stabiliteten i fyllningsslänten i tvär- och längdled.Tyngden av bankfyllning och trafiklast ska behandlas som en geoteknisk last.

För pålar med hållfasthetsklass C14 respektive C30 kan den konstruktiva bärförmågansättas till 90 kN respektive 200 kN då pålspetsens diameter minst är 125 mm.Om lägst hållfasthetsklass C14 används samtidigt som jorden längs pålen har enskjuvhållfasthet på lägst 7 kPa godtas att pålens konstruktiva bärförmåga uppskattasenligt:

Rd = fd . Afd är dimensionerande hållfasthetsvärdeA är pålens tvärsnittsarea vid mest ansträngda snitt

Avståndet mellan pålarna kan uppskattas enligt följande:

Rd är det lägsta värdet av pålens geotekniska och konstruktiva dimensionerandebärförmåga.h är bankhöjd över påltopp.g är bankmaterialets tunghet.qt är trafiklast för partialsäkerhetsanalys.

E.8.2.2 BruksgränstillståndPrognos över förväntade sättningar ska göras för att bestämma erforderlig liggtid och behov avöverlast.

Krypning i konstruktionen ska beaktas.

Konsolideringsgraden i den aktuella jordvolymen ska bedömas vid projekteringen och ska sedanverifieras genom mätning under utförandet, se avsnitt E.10.4.

Pålar bör installeras ner till en nivå som motsvarar ett qc-värde på >5 MPa utvärderadfrån utförd CPT-sondering.Är qc-värdet från CPT-sonderingen > 8 MPa till ett stort djup kan krypningen iundergrunden normalt försummas.Vid qc-värde större än 5 MPa och mindre än 8 MPa beaktas krypning viddimensioneringen såväl under som i den pålförstärkta jorden.Om pålar installeras med spetsen till jord med E-modul större än 30 MPa bedömskrypningen i konstruktionen bli liten.

E.8.3 Redovisning i bygghandlingMed tillägg till A.3.4.1 ska geoteknisk förstärkningsritning med lätt bankpålning med träpålarinnehålla:

· läge och numrering av alla pålar i plan.· förväntade pållängder i elevation eller längdsektion samt normalsektion.· Påltoppnivå.

)/( td qhRc +×= g E.10-2

E.10-1

KRAV 125(125)


E.8.4 Utförande och kontrollPålning med tryckta träpålar utförs enligt AMA 17 CCC.3.

Sättningsuppföljning ska utföras enligt avsnitt B.4.4 och ska bland annat ge underlag för attavlastning sker vid rätt tidpunkt och för eventuell modifiering av överhöjningen på grund avavvikelser.

Installation av träpålar vid temperaturer lägre än – 10° C bör undvikas på grund av riskför sprickor i träpålen, alternativt kan sprickring användas.

E.8.4.1 Kontroll av pålmaterialPålmaterial som används i konstruktionen ska vid kontroll uppfylla följande krav:

· Pålar ska utgöras av hela trädstammar av friskt virke. Sågat virke får inte förekomma.· Pålarna får inte innehålla utpräglad tjurved eller stora kvistanhopningar.· Lös röta i virket eller djupgående gångar efter insekter får inte förekomma.· Genomgående röta får inte förekomma.· Lös ytbark ska avlägsnas.· Pålarna får inte torka ut.· Pålarnas centrumlinje ska maximalt avvika 1 % mellan två godtyckligt valda punkter på

3 m avstånd.

1(1)

Dokument ID Dokumenttitel Version0.9

Bilaga 1 Hänvisningar till andra dokument(Normativ)

1.1. Hänvisningar

1(4)


Bilaga 2 Definitioner och förkortningar(Normativ)

2.1. Förkortningar och benämningar

Begrepp Enhet FörklaringEQU Gränstillstånd som beaktar förlorad statisk jämvikt för bärverket där hållfastheten

hos konstruktionsmaterial eller undergrund i huvudsak inte är avgörande. Vidgeoteknisk dimensionering begränsas EQU till sällan förekommande fall såsomstyv grundläggning på berg.

GEO Gränstillstånd som beaktar brott eller stor deformation i undergrunden därhållfastheten hos jord eller berg är av betydelse för bärverkets bärförmåga.

HYD Gränstillstånd som beaktar bottenuppluckring, inre erosion och erosionskanaler(piping) orsakade av hydrauliska gradienter.

STR Gränstillstånd som beaktar inre brott eller stor deformation av bärverket ellerbärverksdelarna, inklusive grundplattor, pålar etc. där hållfastheten hos bärverketsmaterial är avgörande.

Stax t Största tillåten axellast.Sth km/tim Största tillåten hastighet.Stvm t/m Största tillåten vikt per meter.UPL Gränstillstånd som beaktar förlorad jämvikt hos byggnadsverk eller mark beroende

på hydraulisk upptryckning (flytförmåga) eller andra vertikala krafter.

Benämningar av bankonstruktionens olika delar.

Benämningar av vägkonstruktionens olika delar.

2(4)


2.2. DefinitionerBegrepp Beteckning Enhet FörklaringBankpålning Pålning med syfte att förbättra stabilitet eller minska

sättning hos bank genom att överföra last från bank ochtrafik till bärkraftig jord eller berg.

Bindemedelsförstärkt jord Jordvolym förstärkt genom inblandning av bindemedel,oftast kalk och cement.

Blockstabilisering Stabilisering av hel jordvolym genom installation avbindemedelsförstärkta pelare installerade med överlappi två riktningar.

Cellplast Cellplast är den gemensamma benämningen påexpanderad (EPS) och extruderad (XPS) polystyren.EPS används som lättfyllning i väg- ochjärnvägsbankar. XPS används främst för isolering mottjäle.

Dimensionerandemedelvattenhastighet

vdim m/s HQ (m3/s) dividerad med vattendragets våta area (m2).

Dimensioneringssätt Tre olika sätt att använda partialkoefficientmetoden förgeokonstruktioner. I Sverige används enbartdimensioneringssätt 2 och 3.

Effektivspänning σ’0 kPa Rådande spänningar i jorden utvärderade genomvertikaltryck och porvattentryck.

Effektiv tunghet g’ kN/m3 Resulterande kraft av materialets totala tyngd minskatmed vattnets tyngd.

Elasticitetsmodul E MPa Beskriver den elastiska deformationen orsakad av enpåförd belastning. Elasticitetsmodulen för jord är oftarent fiktiv. Att man ändå försöker bestämma den berorpå elasticitetsteorinsanvändbarhet och att den, använd med relevantaparametrar, ger god överensstämmelse mellanberäknade och uppmätta deformationer.

Erosion Nötande och bortförande av berg- eller jordmaterialunder inverkan av vatten, vind eller is.

Förkonsolideringstryck σ'c kPa Den högsta effektivspänning jorden varit varaktigtutsatt för eller uppvisar egenskaper som om den varitvaraktigt utsatt för.

Friktionsvinkel f º Friktionen uttryckt som en vinkel, tan f, då skjuvninguppstår i materialet.

Geokonstruktion Stödjande eller bärande konstruktion som antingen heltutgörs av jord eller berg eller vars funktion är beroendeav omgivande jords eller bergs hållfasthetsegenskaper.

Geoteknisk bärförmåga R kN Jordens eller bergets förmåga att ta upp laster frånkonstruktioner utan att det uppstår brott elleroacceptabla rörelser.

Geoteknisk last Last som överförs till bärverket från mark,fyllnadsmassor eller grundvatten.

Gitter Bindemedelsförstärkta pelare som installeras medöverlapp i ett geometriskt mönster.

Grundvattenerosion Erosion till följd av transporterande inverkan hosströmmande grundvatten.

Hård pelare Bindemedelsförstärkt pelare med kritisk skjuvspänning,ckrit >100 kPa.

Härlett värde X Egenskap utvärderad från geotekniska undersökningar ifält eller laboratorium efter korrigering för systematiskafel och för t.ex. flytgräns och överkonsolideringsgrad.

3(4)


Hävdvunnen åtgärd Dimensioneringsmetod för enkla konstruktioner medkonservativ utformning som ger betryggande säkerhetmot brott, baserad på erfarenhet.

Inre stabilitet Stabilitet hos enbart fyllnings- ochkonstruktionsmaterialet.

Kalkcementpelare Förstärkning med djupstabilisering i kohesionsjord, därminst 70 % av bindemedlet utgörs av osläckt kalk ochcement.

Kohesionsintercept c’ kPa Kohesionsandelen av jordens dränerandeskjuvhållfasthet.

Kompletterandetillvägagångssätt

Bestämning av geoteknisk bärförmåga för pålar medkarakteristiska värden baserad på erfarenhet.

Kompressionsmodul M MPa Beskriver jordens deformation orsakad av belastning,där den elastiska delen betecknas M0 och den plastiskadelen betecknas M.

Konflytgräns wL Jordens vattenkvot vid övergången mellan flytande ochplastisk konsistens bestämd med fallkonförsök.

Konstruktionslast Last som överförs direkt från konstruktionsdel tillgeokonstruktion.

Kontrollobjekt Delar av en geokonstruktion med enhetligt utförandeoch funktion i en jord med samma geotekniskaförhållanden.

Korrektionsfaktor h Tar hänsyn till osäkerheter relaterade till jordensegenskaper och aktuell geokonstruktion.

Kritisk hastighet ccr m/s Den vågutbredningshastighet i bankropp/undergrund som sammanfaller med tåghastigheten.

Kritisk skjuvspänning ckrit kPa Den skjuvspänning en bindemedelsförstärkt jord kanbära utan att plastiska deformationer inträffar.

Krypparametrar a, b och r Parametrar som beskriver den tidsbundna delen avjords deformation.

Kvicklera Lera med sensitivitet >50 och omrörd odräneradskjuvhållfasthet < 0,4 kPa.

Lastfördelande jordlager Jordlager som överför lasten till pålplattor genomvalvverkan

Lättklinker Lättklinker är lergodsprodukter bestående av bränd ochexpanderad lera. Materialet består av korn med enstörsta diameter av 30 mm.

Mantelburen påle Påle där huvuddelen av lasten överförs till omgivandejord genom friktion eller adhesion längs mantelytan.

Masstabilisering Stabilisering av hel jordvolym, ofta utfört med ettinblandningsverktyg monterat på grävmaskin.Inblandningen sker genom att en definierad mängdbindemedel matas ut samtidigt som verktyget försgenom en definierad volym efter ett visst mönster.

Mjuk pelare Bindemedelsförstärkt pelare med kritisk skjuvspänning,ckrit £100 kPa.

Modellfaktor γRd Faktor som tar hänsyn till osäkerheter och systematiskafel förknippade med analysmodell ellerprovningsmetod.

Modellpåleanalogi Bestämning av geoteknisk bärförmåga för pålar sombaseras på resultat från geotekniska undersökningar.

Negativa portryck Negativa portryck uppstår på grund av kapillärkrafter isåväl den vattenmättade som den omättade zonen ovangrundvattenytan.

Normalkonsoliderad jord NC Jord som inte utsatts för högre spänningar än sinegentyngd, dvs. förkonsolideringstrycket motsvararrådande effektivspänning.

4(4)


Odräneradskjuvhållfasthet

cu kPa Odränerad skjuvhållfasthet korrigerad för konflytgränsoch överkonsolideringsgrad.

Partiell utskiftning Utskiftning av jord där en del av den lösa jordenmedvetet lämnas kvar. Utskiftning i s.k. ”stödben” äratt betrakta som partiell utskiftning.

Plattäckningsgrad Andel av pålad yta som täcks av pålplattor.Påles konstruktivabärförmåga

Pålelementets förmåga att motstå laster i alla snitt utanatt tillhörande gränstillstånd överskrids före, under ochefter installation.

Samtidig undanpressning Metod där banken fylls ut längs en längre sträcka, ochdär undanpressningen åstadkommes momentant,vanligen genom sprängning.

Skjuvmodul G0 MPa Förhållandet mellan skjuvspänning och vinkeländringvid skjuvning. Avser här skjuvmodul vidskjuvtöjningar < 5×10-6.

Skumglas Gemensam benämning på bränt, expanderat glaspulver.Materialet består av korn med diameter som varierarmellan 10 och 60 mm.

Spetsburen påle Påle där huvuddelen av lasten överförs till berg ellerbärkraftigt jordlager genom pålspetsen.

Successiv undanpressning Metod där fyllning och tippfront utformas så attundanpressning sker mer eller mindre kontinuerligt itakt med fyllningens fortskridande.

Sulfidjord Med sulfidjord avses här jord i Norrlands kustland medsulfidinnehåll och organisk halt > 1 %, förr kalladsvartmocka.

Torrdensitet rd t/m3 Skrymdensitet för torrt material.Totalstabilitet Avser bedömning av stabilitet där geokonstruktionen

ingår som en av flera stabilitetspåverkande faktorer.Tunghet γ kN/m3 Ett materials totala tyngd per volymsenhet.Vattenkvot wN Jordens naturliga vattenkvot som viktandelen vatten i

förhållande till andelen torrsubstans.Vilojordtryckskoefficient K0 Förhållandet mellan vertikal- och horisontalspänning

då ingen rörelse förekommer.Yttre stabilitet Totalstabilitet för geokonstruktionen inklusive

undergrund.Ytvattenerosion Erosion på jords ytskikt till följd av strömmande vatten

eller vågrörelse.Årsdygnstrafik ÅDT Medeltrafikflödet per dygn under ett år.Årsdygnstrafik, tung ÅDTtung Medeltrafikflödet per dygn för tung trafikÖverkonsolideringsgrad OCR Förhållandet mellan förkonsolideringstryck och

rådande effektivspänning.Överlast Överhöjning av bank över projekterad nivå.

1(3)


Bilaga 3 Definitioner och förkortningar(Informativ)

3.1. Släntstabilitet hos geokonstruktioner i jord3.1.1 AllmäntBeräkning av släntstabilitet i gränstillstånd (GEO) utförs med partialkoefficientmetoden.Dimensioneringssätt 3 tillämpas vilket innebär att partialkoefficienter läggs på materialparametrar ochpå laster.Partialkoefficientmetoden innebär att delar av osäkerheten beaktas via fasta partialkoefficienter somläggs på materialparametrar (X) eller bärförmåga (R) samt på laster (G, Q).För att få en praktisk lösning vid nyttjande av stabilitetsprogram utvecklade för totalsäkerhetsanalyserså används partialkoefficienten för SK 2 i ekvation 3-1 vid beräkning av laster, även för SK 1 och SK3. Detta innebär i praktiken att inverkan av säkerhetsklass har omformats till att säkerhetsfaktorn somerhålls med stabilitetsprogrammet beräkningsmässigt ska överstiga faktor FEN enligt Tabell 3-1.

Tabell 3-1. Faktor FEN vid beräkning med stabilitetsprogram utvecklade för totalsäkerhetsanalys.

Säkerhetsklass ENFSK 1 0,90SK 2 1,00SK 3 1,10SK 4 1,20

Vid dimensionering med hänsyn till bärighet och stabilitet ska egentyngd av jord och andrakonstruktionsmaterial i kombination med vattentryck och andra laster beaktas. De kombinationer avlaster som ger den mest ogynnsamma effekten och som kan förekomma samtidigt används.Beräkningsmetod och hållfasthetsvärden väljs med hänsyn till belastningens varaktighet och storleksamt jordens spänningstillstånd och dräneringsegenskaper.

3.1.2 MaterialparametrarNär ett lågt värde på en materialparameter är dimensionerande, uttrycks värdet på dimensionerandejordparametern, Xdim som:

Xdim=Xk/γM 3-1

Xk är jordparameterns karakteristiska värde för en given geokonstruktion.γM är partialkoefficient för jordparametern och väljs enligt tabell 38.3 i 38 kap, 6 § i TSFS 2018:57för vägar och järnvägar, vilket innebär 1,3 för dränerad skjuvhållfasthet (c’ och tan f′) och 1,5 förodränerad skjuvhållfasthet (cu).Om ett högt värde är dimensionerande multipliceras istället det karakteristiska värdet Xk medpartialkoefficienten, γM.Normalt är ett lågt värde dimensionerande. Ett högt dimensionerande värde på materialparametern äraktuellt om det verkar som en gynnsam last, exempelvis då vilojordtryck är mothållande multiplicerasfriktionsvinkeln med partialkoefficienten, eftersom K0 = 1- sin ϕ för en hög friktionsvinkel blir mindreän för en låg.

2(3)


Vid dimensionering av geokonstruktioner på högsensitiva leror i säkerhetsklass 2 ska dendimensionerande hållfastheten reduceras med faktorn ks enligt Figur 3-1. För säkerhetsklass 3 gällerks=1,0.

Figur 3-1. Reduktionsfaktorn�s för dimensionering av geokonstruktioner på leror i säkerhetsklass 2.

3.1.3 StabilitetsberäkningSvaga skikt och deras inverkan på stabiliteten beaktas.Beräkning utförs för alla kritiska glidytor, dvs. cirkulärcylindriska, plana och sammansatta, medodränerad och kombinerad analys. Glidytan får inte i någon del anta former som medför orimligavinklar för skjuvplanet. Hänsyn till ändyteeffekter får endast beaktas vid glidyteberäkning ikohesionsjord med odränerad analys och ska utföras med karakteristiska värden.Med kombinerad analys avses en beräknad glidyta där det för varje del av glidytan väljs det alternativmed lägst värde av dränerad respektive odränerad hållfasthet.Vid homogen lågpermeabel jord och laster med kort varaktighet är normalt inte kombinerad analysdimensionerande.Speciellt bör beaktas att man normalt i stabilitetsprogram endast beräknar cirkulärcylindriska glidytoroch därför lätt förbiser plana glidytor.Speciellt bör beaktas att stabilitetsprogram med automatiska optimeringsfunktioner för att få en lägresäkerhetsfaktor kan medföra att glidytan antar orimliga former.I de fall då den kritiska glidytan helt eller delvis kan löpa längs en gränsyta, t.ex. mellan jord och berg,kan särskilt risken för glidning i gränsytan behöva beaktas.Vid genomförande av stabilitetsutredningar kan råd i Skredkommissionens rapport ”Anvisningar försläntstabilitetsutredningar” användas. Det gäller exempelvis hantering av 3-dimensionella effekter.Störst risk för skred i slänt intill vattendrag inträffar ofta i samband med snabb avsänkning avvattennivån i vattendraget.Effektivspänning i jord beräknas på basis av dimensionerande vattentryck och jordens tunghet.

3.1.4 Verifiering av släntstabilitetsförhållanden vid tillståndsbedömningVid tillståndsbedömning av befintliga anläggningar får verifiering av släntstabilitetsförhållandenutföras med karakteristiska värden på laster och materialparametrar.

3(3)


Totalsäkerhetsfaktorn mot stabilitetsbrott för den mest sannolika glidytan i jord ska minst uppgå tillvärden enligt Tabell B.3-2 för bedömning av befintlig säkerhetsnivå.Vid tillståndsbedömning för befintliga järnvägar ska TDOK 2015:0154 BVS 1585.002 användas.

Tabell B.3-2 Lägsta godtagbara värde på totalsäkerhetsfaktorn.

Säkerhetsklass AnalysmetodOdränerad, Fc Kombinerad eller dränerad, Fcø

1 1,35 1,2021 1,50 1,303 1,65 1,40

1) För geokonstruktion på undergrund av högsensitiv lera skasäkerhetsfaktor väljas enligt Fel! Hittar inte referenskälla.B.3-2.

Figur B.3-2. Lägsta godtagbara värde på säkerhetsfaktor för geokonstruktioner på lera i säkerhetsklass 2.

3.2. Stabilitet hos geokonstruktioner i bergStabilitet hos bergkonstruktioner bedöms på basis av bergkonstruktionens geometri, bergets strukturoch hållfasthetsegenskaper, lastens storlek samt inverkan av vatten, frost och vald sprängmetod.För dimensionering av bergtunnlar och bergrum gäller TDOK 2016:0231 Krav Tunnelbyggande.

1(18)


Bilaga 4 Bestämning av materialegenskaper hos jord och berg(Informativ)

4.1. Material4.1.1 Indelning av jord och bergJordarter kan indelas med avseende på kornstorleksfördelning. Jordarter beskrivs och betecknas enligtSS-EN ISO 14 688-1 och SS-EN ISO 14 688-2 inklusive bilaga A och B. Morän benämns enligtT21:1982. Då jorden innehåller stora block (> 630 mm) ska halten stora block anges om dennabedöms överstiga 1 %.Jord och berg i underbyggnad och undergrund ska för dimensionering av överbyggnad delas in imaterialtyper enligt Tabell B.6 1. Samtliga jordar ska alltid klassas som materialtyp 6 tills dess attundersökning visar att de tillhör annan materialtyp.

Tabell 4-1. Indelning av berg och jord i materialtyp.

Material-typ

Berg-typ

Kul-kvarns-värde

Halten av (vikts-%) x/y Exempel påjordarter

Tjäl-farlig-hets-klass

Finjord0,063/63mm

Ler0,002/0,063 mm

Organiskjord% / 63 mm

1 1 £ 18 < 10 £ 2 12 19-30

2 £ 15 £ 2Bo, Co, Gr, Sa,saGr, grSa,GrTi, SaTi

1

3A 3 >30 £ 30 £ 2 2

3B 16-30 £ 2 siSa, siGr,Ti 2

4A 31-40 £ 2 clTi, siTi 34B > 40 > 40 £ 2 Cl, ClTi, 3

5A > 40 £ 40 £ 2 Si, clSi, siCl,SiTi 4

5B 3-6 gyCl, gySi 46A 7-20 clGy, siDy 1-46B > 20 Pt, Gy 1

7 Övriga materialRestprodukteråtervunnamaterial mm

Halterna (x/y) som anges i tabellen gäller för den mängd material som passerat sikten x mm iförhållande till den totala mängd material som passerat sikten y mm.Tabellens exempel på jordarter är inte heltäckande. IEG:s översättningsblad kan användas.Organisk halt ska bestämmas enligt SS 271 07 (28)

För klassificering av syntetiska material, restmaterial, slagger etc. ska en särskild utredning förbestämning av tunghet, hållfasthet, deformationsegenskaper, hydrauliska egenskaper, beständighet ochmiljöpåverkan utföras.

4.1.2 BergtyperBergmaterial för väg- och järnvägsändamål indelas i tre bergtyper med hänsyn till beständighet ochhållfasthet. Bergtyp ska bestämmas på basis av kulkvarnsvärde.

2(18)


Om värdet inte är representativt ska en kompletterande petrografisk undersökning utföras, för attverifiera bergtypen.Andra undersökningar kan krävas för bestämning av reaktivitet eller ingående delmaterial, exempelvislera och glimmer, som kan inverka negativt på exempelvis beständigheten hos de produkter materialetska användas till.Kulkvarnsvärde ska bestämmas enligt SS-EN 1097-9 och VVMB 612. micro-Devalvärdet skabestämmas enligt SS-EN 1097-1 och Los Angelesvärde ska bestämmas enligt SS-EN 1097-2.

4.1.2.1. Bergtyp 1Kulkvarnsvärdet ska vara maximalt 18.Det kan anses vara bergtyp 1 om micro-Devalvärdet är maximalt 13 och Los Angelesvärdetunderstiger 40.Bergtyp 1 innebär normalt hårt och hållfast berg, som exempelvis glimmer¬fattiga graniter och gnejsersamt andra hårda och hållfasta bergarter såsom kvartsiter, diabas, porfyr och leptit. Bergtyp 1 ger vidbearbetning och krossning relativt små finmaterialmängder och motstår normalt nedkrossning avbyggtrafik.

4.1.2.2. Bergtyp 2Kulkvarnsvärdet ska ligga mellan 18 och 30.Det kan anses vara bergtyp 2 om micro-Devalvärdet är mellan 13 och 25 och Los Angelesvärdetunderstiger 40.Bergtyp 2 innebär normalt berg med måttlig hållfasthet och dålig slitstyrka, som exempelvis homogenkalksten samt glimmerrika gnejser och graniter. Bergtyp 2 krossas relativt lätt ner av byggtrafik.

4.1.2.3. Bergtyp 3Kulkvarnsvärdet ska överstiga 30.Det kan anses vara bergtyp 3 om micro-Devalvärdet överstiger 25.Bergtyp 3 innebär normalt löst, vittrat eller lätt nedbrytbart berg, som exempelvis bergarter med högaglimmerhalter, lerskiffer, kritkalksten, leromvandlat berg samt icke klassificerat bergmaterial. Bergtyp3 ger vid bearbetning och krossning stora finmaterialmängder och mals ned av byggtrafik.

4.2. Jords hållfasthets- och deformationsegenskaper4.2.1 InledningJordens egenskaper kan bestämmas genom undersökningar i fält, laboratorium och med empiri ilämplig omfattning.Oavsett vilken detaljeringsgrad som krävs när det gäller undersökningarna ska empiri beaktas. Dettainnebär att man i förväg ska göra en bedömning av egenskaperna och skapa en förväntansmodell. Ensådan modell ska baseras på:• geologisk kunskap• egen erfarenhet från området• resultat från tidigare geotekniska undersökningar i området.

4.2.2 Empiriska samband för jord och berg

3(18)


Jordens egenskaper bestäms till stor del av dess bildningssätt, sammansättning, belastningshistoriasamt av rådande spänningstillstånd.Empiriska samband och empiriska värden får endast tillämpas för jord med motsvarande bildningssättoch sammansättning.Empiriska samband och empiriska värden får endast tillämpas så att beräkningar med empiriskavärden, enskilt och i kombination, med tillräcklig tillförlitlighet ger resultat på säkra sidan.4.2.2.1. Tunghet

Tabell 4-2. Empiriska värden på jords tunghet för vanliga krossmaterial och naturliga material.

Material/Jordart Tunghet, kN/m3 För friktionsjordmotsvarar värdenaempiriska medelvärdenför naturligt lagrad jordmed minst mellanfastlagringstäthet samtutfylld jord som packatsenligt AMA 17.

Om sten- och block-halten i friktionsjordöverstiger 15 % ökastungheten med:1 kN/m3 ö GVY0,5 kN/m3 u GVY.

För jord med mycket lösoch lös lagringstäthetgörs avdrag med:2 kN/m3 ö GVY1 kN/m3 u GVY

Värden för lera, gyttjaoch torv avservattenmättad jord.

*Vid dimensioneringmot upplyftninganvänds 20 kN/m3

Naturfuktig jordöver GVY

Effektivtunghetunder GVY

Förstärkningslager-material* 22 -

Makadamballast 17 -Underballast 19 -Grovkrossadsprängsten 20 13

Sorterad sprängsten 18 11Sprängsten 18 11Grovkornigmineraljord 20 13

Grus 19 12Grusig morän 20 13Sand 18 10Sandig morän 20 12Silt 17 9Siltig morän 20 11Lera 17 7Lermorän 22 12Gyttja 14 4Torv 11-13 1-3

4.2.2.2. VilojordtryckskoefficientFör normalkonsoliderad jord

Jordart Empiriskt samband, K0

Friktionsjord och siltjord 1-sinfd’Lera 0,31+0,71(wL-0,2)Varvig och skiktad ler- och siltjord 0,5Gyttja 0,6

För överkonsoliderad lera får K0 sättas till K0(NC) x OCR0,55.

4.2.2.3. HorisontalspänningarHorisontalspänningar i jord, σ´H0, får empiriskt bestämmas genom utnyttjande av empiriskt framtagenvilojordtryckskoefficienten K0, i sambandet K0=σ´H0/σ´0.

4(18)


4.2.2.4. Deformationsegenskaper i kohesionsjord4.2.2.4.1. ÖverkonsolideringsgradEn grov uppskattning av överkonsolideringsgraden kan göras ur Hansbos relationOCR = τ / σ´0·0,45·wL, där τ är odränerad, okorrigerad skjuvhållfasthet direkt från kon- ellervingförsök.

Överkonsolideringsgraden får beaktas utan provning om den är uppenbar, t.ex. för lermoräner. Sevidare SGI Information 3.

4.2.2.4.2. Elasticitetsmodul (sekantmodul)Elasticitetsmodulen under odränerade förhållanden kan uppskattas på basis av jordtyp och odräneradskjuvhållfasthet.Sekantmodulen, E50, för påkänningar upp till halva brottpåkänningen, kan antas vara:

1000·cu för siltig lera

500·cu för lågplastisk lera

250·cu för högplastisk och gyttjig lera

150·cu för gyttja.

4.2.2.4.3. Kompressionsmodul (ödometermodul)I de fall horisontaltöjningarna kan anses försumbara, t.ex. då lastens utbredning är stor i förhållandetill jorddjup, beskriver kompressions-modulen de vertikala töjningarna.Kompressionsmodulens spänningsberoende kan antas vara enligt Figur 4-1

Figur 4-1. Kompressionsmodulens variation med spänningenSekantmodulen för spänningar under förkonsolideringstrycket, M0, kan uppskattas med sammarelationer som för E50. Mellan elasticitetsmodulen E och kompressionsmodulen (ödometermodulen)M, råder under dränerade förhållanden sambandet:

5(18)


)21)(1(1

nnn-+

-= EM 4-1

ν är tvärkontraktionstalet, som har ett initialt värde av cirka 0,1 och som ökar med ökad töjning. Förett inkompressibelt material, t.ex. vattenmättad lera under odränerade förhållanden ärtvärkontraktionstalet strax under 0,5.

4.2.2.4.4. SkjuvmodulFör normalkonsoliderad eller svagt överkonsoliderad kohesionsjord (OCR < 1,5) kan den initiellaskjuvmodulen, G0, uppskattas ur:

G0 = 504 · cu / wL 4-2

4.2.2.4.5. AvlastningsmodulFör svagt överkonsoliderad lera kan avlastningsmodulen, Mul, bestämmas som:

Mul = 10·s′c·e5(s′o/s′c) 4-3

e är naturliga logaritmen. Se även ”Persson 2004”.

4.2.2.4.6. KrypparametrarKrypningen i ödometerfallet kan beräknas med hjälp av parametrarna αs max och βαs. Empiriskaerfarenhetsvärden framgår av Tabell 6-3, se även SGI Information 13.

Tabell 6-3. I Empiriska riktvärden för krypparametrarna αs max och βαs vid olika vattenkvot.

Lera Gyttjig lera, Gyttja, Sulfidlera,Mycket kalkhaltig lera

wN(%)

as max bas wN(%)

as max bas

25 0,000 0,000 25 0,000 0,00030 0,002 0,027 50 0,007 0,03040 0,006 0,031 75 0,016 0,03350 0,010 0,035 100 0,021 0,03560 0,014 0,039 125 0,026 0,03870 0,018 0,043 150 0,030 0,04080 0,021 0,046 200 0,036 0,04690 0,025 0,049 250 0,040 0,051100 0,029 0,053 300 0,044 0,055110 0,033 0,057 350 0,047 0,058120 0,037 0,061 400 0,050 0,061

Alternativt kan krypningen beräknas med hjälp av kryptalet rs, se ”Olsson, Alén 2009” .Mellan sekundära konsolideringskoefficienten αs och rs råder sambandet rs=ln 10 / αs .

4.2.2.5. Deformationsegenskaper i torv

6(18)


4.2.2.5.1. FörkonsolideringstryckFör torvmark som endast i mindre grad påverkats av utdikning eller fyllning kanförkonsolideringstrycket sättas lika med in situ spänningen.

4.2.2.5.2. ElasticitetsmodulElasticitetsmodulen kan uppskattas till:

300 kPa för lågförmultnad torv och mellantorv150·cu för högförmultnad torv.

4.2.2.5.3. KompressionsmodulKompressionsmodulens spänningsberoende och samband mellan kompressionsparametrar och torvensvattenkvot kan uppskattas enligt Figur 6-2. Sambanden avser lågförmultnad torv och mellantorv medvattenkvot i intervallet 500 % < w < 1500 %.

Figur 6-2. Samband mellan ML och vattenkvot samt (σ´L-σć) och vattenkvot.

M ́i torv kan oberoende av vattenkvoten sättas till 7.

4.2.2.5.4. SkjuvmodulBestämning av den initiella skjuvmodulen, G0, i torv kan uppskattas ur:

G0 = 13800.wN-0,67.σ’0

0,55 4-4

Skjuvmodulen reduceras beroende på deformationsstorleken enligt Figur 4-6.

4.2.2.5.5. KrypparametrarFör torv kan krypparametern antas till, as max = 0,025. bas kan sättas till 0.

4.2.2.5.6. PermeabilitetTorvjordar har i naturligt tillstånd relativt hög permeabilitet, 10-7<kvo< 10-5 m/s. Då torvenkomprimeras minskar permeabiliteten drastiskt, vilket beskrivs av Figur 4-3 och sambandet:

kv = kv0 · 10-β·ε 4-5

7(18)


Figur 4-3. Beskrivning av permeabilitetens beroende av kompressionen.

För torvjordar är det inte ovanligt att permeabiliteten är en tusendel av den ursprungliga vid 50 %komprimering (motsvarar β=6). kvo och β kan väljas enligt Figur 4-4.Sambanden avser lågförmultnad och mellantorv med vattenkvot i intervallet 500 % < w < 1500 %.

Figur 4-4. Samband mellan kv0 och vattenkvot samt β och vattenkvot.

4.2.2.6. Deformationsegenskaper i silt och friktionsjordFörkonsolideringstryck i friktionsjord ska inte beaktas utan återspeglas av modulen. Modulenstöjningsberoende ska beaktas.

4.2.2.6.1. KompressionsmodulFör friktionsjord kan kompressionsmodulen beskrivas som:

b

sss

-

÷÷ø

öççè

æ×=

1

0'

jjmM

4-6

m är kompressionsmodultalet.β är spänningsexponent.σj är ett jämförelsetryck som sätts till 100 kPa.Empirisk bestämning av kompressionsmodulen kan göras med hjälp av värden på m och β somåterfinns i Figur 4-5.

8(18)


Figur 4-5. Parametrarna m och β för olika jordar som funktion av porositet.

4.2.2.6.2. ElasticitetsmodulVid nyttjande av empiri får värden på elasticitetsmodulen för friktionsjord användas enligt Tabell 4-4.Tabell 4-4. Karakteristiska värden på elasticitetsmoduler för vanliga krossmaterial och naturliga material.

Material/Jordart Elasticitetsmodul, MPaLöst lagrad2 Fast lagrad1, 2

Förstärkningslagermaterial - 50Makadamballast - 50Underballast - 50Krossad sprängsten - 50Sorterad sprängsten - 50Sprängsten - 50Grovkornig mineraljord 10 30Grus 10 40Grusig morän 10 40Sand 5 20Sandig morän 5 20Silt 2 10Siltig morän 2 101Fyllningsmaterial som packats enligt AMA 13 kan förutsättas vara fast lagrad.2Lagringstäthet kan beskrivas med resultat från fältundersökningar enligt Figur5.2-9.

Elasticitetsmodulen kan bedömas med hjälp av kompressionsmodulen. För friktionsjord är E »0,74·M.

4.2.2.6.3. SkjuvmodulEtt förenklat uttryck för den initiella skjuvmodulen G0 (kPa) är:

G0 = K1 . (σ’m)0,5 4-7

K1 kan antas variera mellan 15 000 och 30 000 beroende på material och packningsgrad. Det lägrevärdet används för sand och det högre för krossmaterial.σ’m är medeleffektivspänningen (kPa).Skjuvmodulen, G, hos friktionsjord är starkt beroende av storleken på deformationen. För att bedömaskjuvmodulen vid aktuell skjuvtöjning reduceras den initiella skjuvmodulen, G0, enligt Figur 4-6.

9(18)


I en konstruktion med måttliga deformationer är skjuvtöjningarna i storleksordningen 0,03 – 0,1 %. Ien bankropp med stora deformationer kan skjuvtöjningarna uppgå till ca 0,5 %.Den initiella skjuvmodulen, G0, samt dämpningen kan även uppskattas enligt SGI Information 17.

Figur 4-6. Skjuvmodulens beroende av skjuvtöjning för olika jordmaterial.

4.2.2.7. Hållfasthetsegenskaper i kohesionsjord4.2.2.7.1. Odränerad skjuvhållfasthetOdränerad skjuvhållfasthet beror av typ av jord, belastningsriktning och överkonsolideringsgrad.Normalt indelas den odränerade skjuvhållfastheten med hänsyn till belastningsriktning i aktiv, direktoch passiv skjuvning, enligt Figur 4-7.Den odränerade skjuvhållfastheten kan empiriskt bestämmas på basis av jordensförkonsolideringstryck genom sambandet:

cu = a · s’c 4-8

a är en konstant som beror av jordart.

För lera och lerig silt kan a sättas till:0,33 vid aktiv skjuvning0,13 + 0,17 wL vid direkt skjuvning0,06 + 0,23 wL vid passiv skjuvning.

För gyttjig och dyig jord sker en förändring av parametern a då den organiska halten överstiger cirka2 %. Vid aktiv skjuvning kan a antas öka linjärt från 0,33 till 0,5 då den organiska halten ökar från 2till 6 %, för att därefter vara konstant. Vid direkt skjuvning och passiv skjuvning kan a antas ökalinjärt från 0,33 till 0,4 då den organiska halten ökar från 2 till 20 %, för att därefter vara konstant. Sevidare SGI Rapport 38.Den uppmätta skjuvhållfastheten från vingförsök eller CPT representerar skjuvhållfastheten vid direktskjuvning. Normalt kan den också antas utgöra ett medelvärde av jordens skjuvhållfasthet i olikariktningar.För lermorän kan för samtliga belastningsfall antas att a = 0,4, se även SGI Rapport 59.

10(18)


Figur 4-7. Indelning av skjuvhållfasthet i huvudtyper. Relation mellan skjuvhållfasthet ochförkonsolideringstryck som funktion av konflytgräns.

Hänsyn till inverkan av överkonsolideringsgrad kan göras med uttrycket:

cu = a · σ’c / OCR1-b 4-9

där materialparametern b varierar mellan 0,7 och 0,9 och kan antas till 0,8. För lermorän antas b=0,85.

4.2.2.7.2. Dränerad skjuvhållfasthetDen dränerade skjuvhållfastheten i finjord beskrivs med de effektiva hållfasthetsparametrarna c ́ochϕ .́I lera, lerig silt och gyttjig lera kan antas att:ϕ´= 30°c ́= 0,1·cu alternativt 0,03·σćFör ”baltisk lermorän” kan värden enligt ovan antas, medan friktionsvinkeln i den grövre lermoränen”nordostmorän” kan antas vara 32°.

4.2.2.8. Hållfasthetsegenskaper i torvSkjuvhållfastheten för normalkonsoliderad torv, dvs. lågförmultnad torv och mellantorv, som skjuvasför första gången kan beskrivas med c´= 2 kPa och f´=28°. Vid normalspänning under 13 kPa medförfibrernas drag- och förankringsstyrka att den skenbara kohesionen ökar till 5 kPa medanfriktionsvinkeln sjunker mot noll.För högförmultnad torv kan den dränerade hållfastheten antas till samma värden som för gyttja.

4.2.2.9. Hållfasthetsegenskaper i friktionsjordI grovkornig jord sätts c’= 0.Vid användning av empiri ska karakteristiska värden för olika jordars friktionsvinkel användas enligtTabell 4-5.Tabell 4-5. Karakteristiska värden för friktionsvinkel som funktion av lagringstäthet för vanliga krossmaterial och naturligamaterial.

Material/Jordart Friktionsvinkel °Löst lagrad2 Fast lagrad1, 2

11(18)


Förstärkningslagermaterial - 45Makadamballast - 42Underballast - 45Grovkrossad sprängsten - 45Sorterad sprängsten - 45Sprängsten - 45Grovkornig mineraljord 30 37Grus 30 37Grusig morän 38 45Sand 28 35Sandig morän 35 42Silt 26 33Siltig morän 33 401Fyllningsmaterial som packats enligt AMA 13 kan förutsättas vara fast lagrad.2Lagringstäthet kan beskrivas med resultat från fältundersökningar enligt Figur5.2-9.

Friktionsvinkeln ϕ ́varierar med lagringstäthet och spänningsnivå, se SGI information 3.

4.2.3 Utvärdering av egenskaper från provning4.2.3.1. AllmäntFält- och laboratoriearbeten ska utföras enligt svensk standard. Saknas svensk standard ska SGF:smetodbeskrivningar användas. Provgropar ska utföras enligt VV Publ. 2006:59.Provningsmetod ska anpassas till typ av jord, jordlagerföljd, samt vilken egenskap som skabestämmas.Bestämning av hållfasthets- och deformationsegenskaper i laboratorium ska ske med prover somuppfyller kraven i SS-EN 1997-2.Kvalitet hos ostörda prover av finkornig jord kan bedömas enligt SGI Information 3.

4.2.3.2. PorvattentryckPorvattentrycket mäts med slutna portrycksspetsar i finkornig jord, se VV Publ. 1990:41.

Negativa portryck kan mätas med slutna portrycksspetsar, se SGI Information 16.

4.2.3.3. HorisontaltryckHorisontaltrycket i jorden kan utvärderas ur resultaten från dilatometerförsök, se SGI Information 10.

4.2.3.4. Deformationsegenskaper i kohesionsjord4.2.3.4.1. FörkonsolideringstryckFörkonsolideringstrycket kan bestämmas med ödometerförsök utförda som CRS-försök eller stegvisaödometerförsök.Försök på lermorän kan utvärderas enligt SGI Varia 480.

I normalkonsoliderad och svagt överkonsoliderad jord kan bestämning av förkonsolideringstrycketäven göras ur resultat från dränerade och odränerade triaxialförsök.En grov uppskattning av förkonsolideringstrycket kan erhållas ur resultat från CPT-sondering ochdilatometerförsök.

12(18)


4.2.3.4.2. SkjuvmodulI normalkonsoliderad jord används i första hand seismisk CPT-sondering för bestämning avskjuvmodul.I överkonsoliderad jord är skjuvmodulen mer anisotrop och kan bestämmas med seismisk CPT-sondering eller mellanhålsseismik och med horisontell eller vertikal vågrörelse beroende på vad somär relevant för det aktuella fallet, se vidare SGI Information 17.

Initiell skjuvmodul, G0 [Pa] kan beräknas ur resultat från ytvågsseismik, genom mätning avskjuvvågshastigheten, cs [m/s].

G0 = r . cs2 4-10

r är jordmaterialets skrymdensitet [kg/m3].Bestämning av initiell skjuvmodul i laboratoriet kan utföras med Bender elements.Skjuvmodulen vid större töjningar bestäms med direkta skjuvförsök eller triaxialförsök.I fasta leror (cu> 50 kPa) och grövre jord kan skjuvmodulens variation med töjnings- ochspänningsnivå mätas genom pressometerförsök med på- och avlastningscykler.

4.2.3.4.3. Kompressionsmodul under förkonsolideringstrycketPålastningsmodul för spänningar under förkonsolideringstrycket kan bestämmas genom ettrekonsoliderat pålastningsförsök i ödometer alternativt med triaxialutrustning.För överkonsoliderad jord kan pålastningsmodulen uppskattas från dilatometerförsök.Avlastningsmodul kan bestämmas genom på- och avlastningscykler i ödometerförsök alternativt medtriaxialutrustning.På grund av störning kan jordens deformationsegenskaper vid spänningar underförkonsolideringstrycket inte korrekt simuleras med laboratorieförsök på upptagna prover. De ilaboratoriet bestämda på- och avlastningsmodulerna är normalt för låga.

4.2.3.4.4. Kompressionsmodul över förkonsolideringstrycketKompressionsmodul för spänningar över förkonsolideringstrycket kan bestämmas med hjälp avödometerförsök. Utvärdering av försök på lermorän kan ske enligt SGI Varia 480 (45).

4.2.3.4.5. KrypparametrarKrypparametrar bestäms genom stegvisa ödometerförsök.

4.2.3.4.6. PermeabilitetPermeabiliteten bestäms genom CRS-försök eller genom permeabilitetsförsök.

4.2.3.5. Deformationsegenskaper i torvKompressionsegenskaperna hos torv bestäms med hjälp av kompressometer, se SGI Information 6.Prover som testas ska vara tillräckligt stora för att representera torvens inhomogena struktur.Utrustningen som används måste tillåta stora deformationer (>50%).

13(18)


Ett kompressometerförsök på torv utförs normalt med stegvis lastökning. Eftersom torven oftast ärnormalkonsoliderad eller svagt överkonsoliderad och in-situ utsatt för endast mycket småeffektivtryck, bör det första laststeget vara lågt, vanligtvis 2,5 kPa.Från kompressometerförsöken utvärderas även konsoliderings¬koefficienten cv. Med kännedom omkompressionsmodulen M och cv beräknas permeabiliteten för varje laststeg.

4.2.3.6. Deformationsegenskaper i silt och friktionsjordBestämning av deformationsegenskaper i silt och friktionsjord görs med samma metoder som förlerjord om ostörda prover kan tas och jorden är så lågpermeabel att odränerade förhållanden råder.

4.2.3.6.1. ModulerKompressionsmodulen i sand och silt kan bestämmas genom dilatometerförsök där utvärderingenutförs enligt SGI Information 10.Skjuvmodul kan mätas på samma sätt som för kohesionsjord.Utvärdering av elasticitetsmodul ur sonderingsresultat för sättningsberäkning med vertikalaspänningsökningar kan göras enligt Figur 4-8. Den säkraste utvärderingen av resultaten fås från CPT-sondering. Viktsondering ger den mest osäkra utvärderingen.

Figur 4-8. Elasticitetsmodul ur sonderingsresultat för sand.

4.2.3.7. Hållfasthetsegenskaper i kohesionsjord

14(18)


Hållfasthetsegenskaper kan bestämmas enligt SGI Information 3.

4.2.3.7.1. Odränerad skjuvhållfasthet4.2.3.7.1.1. VingförsökSkjuvhållfastheten bestämd genom vingförsök korrigeras med ledning av flytgränsen upp till200 % och överkonsolideringsgraden enligt:

15,045,0

3,143,0

-

÷ø

öçè

æ÷÷ø

öççè

æ=

OCRw

cL

vu t4-11

τv är hållfasthetsvärde beräknat ur moment vid brott och vingens geometri.Då OCR är <1,3 sätts OCR till 1,3.Högre värden på cu än 1,2 τv får inte användas utan stöd från andra provningar.För sulfidjord utvärderas skjuvhållfastheten som cu = 0,65 τv, se vidare SGI Rapport 69.

I mycket fast lermorän kan s.k. dansk vinge användas. Försöken utförs då enligt DGF Feltkomité. Idenna jord görs normalt ingen korrigering för konflytgräns eller överkonsolideringsgrad. Däremotbeaktas hållfasthetens volymberoende, se vidare SGI Varia 480.

4.2.3.7.1.2. CPT-sonderingSkjuvhållfastheten för lera utvärderas från CPT-sondering enligt:

20,00

3,165,64,13

-

÷ø

öçè

æ+-

=OCR

wqc

L

Tu

s

4-12qT är det totala spetsmotståndet.σ0 är det vertikala totaltrycket.Då OCR är <1,3 sätts OCR till 1,3.För lermorän, gyttja och sulfidjord, se SGI Information 3.

4.2.3.7.1.3. DilatometerförsökUtvärdering av skjuvhållfasthet i kohesionsjord från dilatometerförsök kan utföras enligt SGI Rapport.

4.2.3.7.1.4. FallkonförsökSkjuvhållfastheten bestämd med fallkonförsök korrigeras med hänsyn till flytgränsen upp till200 %.

45,043,0÷÷ø

öççè

æ=

Lkonu w

c t 4-13

τkon är hållfasthetsvärdet utvärderat ur konvikt, spetsvinkel och uppmätt konintryck.Högre värden på cu än 1,2·τkon ska inte användas utan stöd från andra provningar.

15(18)


För sulfidjord ska skjuvhållfastheten utvärderas som:

konuc t×= 65,0 4-14

4.2.3.7.1.5. Direkta skjuvförsökDirekta skjuvförsök utförs och utvärderas enligt SGF Notat 2:2004.

4.2.3.7.1.6. Triaxialförsök

Utförande och utvärdering av triaxialförsök ska för normalkonsoliderad eller svagt överkonsolideradlera göras i enlighet med CTH kurs i triaxialförsök för gyttja enligt SGI Rapport 38 och för lermoränenligt SGI Rapport 59.

4.2.3.7.1.7. Dränerad skjuvhållfasthet

4.2.3.7.1.7.1. Direkta skjuvförsökDirekta skjuvförsök ska utföras och utvärderas enligt SGF Notat 2:2004 på prover vilka fåttrekonsolidera till in-situ spänningarna.

4.2.3.7.1.7.2. TriaxialförsökUtvärdering av triaxialförsök på normalkonsoliderad och svagt överkonsoliderad lera utförs enligtCTH kurs i triaxialförsök och på lermorän enligt SGI Rapport 59.

Dränerade triaxialförsök utförs oftast som aktiva försök med axiell kompression. Effektivahållfasthetsparametrar som motsvarar den dränerade hållfastheten vid konstant volym kan utvärderasur spänningsvägar i odränerade försök.

4.2.3.8. Hållfasthetsegenskaper i torvHållfasthet hos lågförmultnad torv och mellantorv ska normalt bestämmas med hjälp av direktaskjuvförsök eller genom vingförsök. Försöksutrustning som används för att bestämmahållfasthetsegenskaper i torvjord ska tillåta stora deformationer.Vid direkta skjuvförsök uppkommer brott i torven ofta först efter vinkeländringar större än 1 radian.

4.2.3.8.1. Direkta skjuvförsökDirekta skjuvförsök kan utföras på prover med diametern 100 mm och höjden ca 45 mm. Provernakonsolideras för olika normalspänningar inom aktuellt spänningsintervall och utförs som dräneradeeller odränerade.

4.2.3.8.2. VingförsökVid utvärdering av vingförsök i torvjordar beaktas att brottet inte inträffar längs vingens periferi.Eftersom brottet sker en bit utanför vingens periferi måste skjuvhållfastheten reduceras ochhållfastheter större än 40 % av uppmätta vingvärden bör inte utnyttjas.Vingförsök i torvjordar kan användas för att verifiera hållfasthetstillväxt under järnvägs- ochvägbankar.

16(18)


4.2.3.8.3. TriaxialförsökAktiva dränerade triaxialförsök kan normalt inte utvärderas på traditionellt sätt för bestämning avdränerade hållfasthetsparametrar i torvjord, eftersom fiberinnehållet i jorden medför att det inteuppstår något egentligt skjuvbrott.

4.2.3.9. Hållfasthet i silt och friktionsjordHållfasthetsegenskaper bestäms enligt SGI Information 8 (52) och 16 (53).

4.2.3.9.1. FältmetoderHållfastheten i naturlig silt och friktionsjord kan bestämmas ur sonderingsresultat i fält. CPT-sondering ska utföras i första hand.Om jorden bedöms vara delvis dränerad får de effektiva hållfasthetsparametrarna utvärderas enligtSGI Information 15.

4.2.3.9.1.1. Friktionsvinklar vid bärighetsberäkning

I fall med kraftigt ökande belastning, t.ex. bärförmåga hos plattor och fundament, ska lägre värdenanvändas, speciellt för lös och finkornig jord.Empiriska erfarenhetsvärden för detta utvärderas med ledning av jordart och uppmättsonderingsmotstånd, se Figur 4- 9.

Anmärkning:För grus görs ett tillägg med 2° och försilt görs ett avdrag med 3°.Vid utfylld eller packad jord dividerassonderingsmotstånden med 1,2 föreutvärdering av friktionsvinkeln.I siltig jord divideras viktsonderings-motståndet med 1,3 före utvärderingav friktionsvinkeln.

Lagringstäthet:Lagrings-täthet

CPT

MPa

Hejare

Hfa

(netto)

Vikt

Hv/0,2m

Mycketlös

0-2,5 0-4 0-10

Lös 2,5-5 4-8 10-25Medelfast 5-10 8-12 25-45Fast 10-

2012-25 45-80

Mycketfast

>20 >25

Figur 4-9. Utvärdering av friktionsvinkel och lagringstäthet ur sonderingsresultat.

17(18)


4.2.3.9.2. Laboratorieprovning4.2.3.9.2.1. Direkta skjuvförsökDirekta skjuvförsök kan utföras och utvärderas i enlighet med SGF Notat 2:2004.

Direkta skjuvförsök är lämpliga att utföra på ostörda prover av skiktad jord med omväxlande silt ochlera. Såväl odränerad skjuvhållfasthet som effektiva hållfasthetsparametrar kan bestämmas.

4.2.3.9.2.2. TriaxialförsökTriaxialförsök kan användas för bestämning av hållfasthetsegenskaperna i homogen jord.I silt kan såväl odränerad skjuvhållfasthet som effektiva hållfasthetsparametrar bestämmas.I grövre jord bestäms friktionsvinkeln, se vidare SGI Information 8 och Information 16.

4.2.4 Bestämning av karakteristiskt värdeEn sammanställning av härledda värden ska jämföras med empiriskt framtagna värden, se även SGIInformation 3.Vid val av karakteristiska värden för en given geokonstruktion ska följande beaktas:

• geologisk och annan bakgrundsinformation, t.ex. data från tidigare projekt• spridningen hos de uppmätta egenskapsvärdena och annan relevant information, t.ex.

empiri• omfattningen av fält- och laboratorieundersökningar• hur stor del av den aktuella jordvolymen som påverkar beteendet hos geokonstruktionen

i det betraktade gränstillståndet• geokonstruktionens förmåga att överföra laster från veka till fasta delar i marken.

Ovanstående strecksatser ska antingen beaktas med ett statistiskt synsätt där man utgår från ett valtvärde som multipliceras med en omräkningsfaktor h eller så ska strecksatserna beaktas genom att engrafisk sammanställning och en ingenjörsmässig värdering görs och därefter väljs det karakteristiskavärdet.Ett statistiskt synsätt kan anses uppfyllt om det karakteristiska värdet för en given geokonstruktion, Xk,sätts till:

XXk ×=h 4-15

X är valt värde på egenskapen.η är en omräkningsfaktor som beaktar värdenas relevans, se ovanstående strecksatser.Valt värdeValt värde, X, beräknas utifrån medelvärdet från härledda värden från geotekniska undersökningar.När härledda värden utvärderas baserat på resultat från olika typer av försök är det viktigt att envärdering av de olika försökens relevans görs. Större vikt bör ges mer kvalificerade försök, såsomCRS-försök, direkta skjuvförsök och triaxialförsök. Uppenbart orealistiska mätresultat förkastas. Detär också viktigt att de härledda värdena är belägna inom område med samma geologiska bildningssättoch geologiska historia.Omräkningsfaktorfaktor

18(18)


Omräkningsfaktorn η för hållfasthet väljs med avseende på ovanstående strecksatser. För övrigaparametrar, exempelvis förkonsolideringstryck, modul och densitet sätts η=1,0.Vid dimensionering med hållfasthet kan omräkningsfaktorn h beräknas som produkten av fleradelfaktorer. Vid val av värden på delfaktorer kan IEG:s tillämpningsdokument användas som råd.

4.2.5 Bergs hållfasthets- och deformationsegenskaperBergmassans hållfasthetsegenskaper bedöms utifrån bergkvalitet och förekomst, riktning och typ av:

• sprickor• krosszoner• leromvandlat berg.

Undersökningsmetod och omfattning väljs med beaktande av geoteknisk kategori och säkerhetsklass.

4.2.5.1. InledningKarakterisering av berg ska utföras enligt SS-EN ISO 14 689-1 (60).

4.2.5.2. Bestämning av egenskaper genom empiriExempel på metodik för uppskattning av bergmassors och sprickors egenskaper med hjälp avkarakterisering av bergmassan och empiriska brottvillkor framgår av BVH 1585.36 (61).

4.2.5.3. Bestämning av egenskaper genom provningLämpliga metoder kan vara okulärbesiktning (hällkartering), geofysiska metoder (refraktionsseismik,magnetisk mätning, resistivitetsmätning, elektromagnetisk mätning eller georadar), borrning(jordbergsondering, kärnborrning eller hammarborrning) och vattenförlustmätning(spinnerflödesloggning, vattenförlustmätning eller provpumpning).

1(4)


Bilaga 5 Dynamisk analys av spårvibrationer(Informativ)

5.1. AllmäntFör järnvägsbankar på jord med låg styvhet, exempelvis lös lera eller organisk jord, kan mycketkraftiga markvibrationer uppkomma vid tågpassage i höga hastigheter s k höghastighetsfenomen.Markvibrationerna beror på förhållandet mellan tågets hastighet och vågutbredningshastigheten iöverbyggnad, underbyggnad och undergrund. När tågets hastighet närmar sig eller sammanfaller medvågutbredningshastigheten fås en kraftig förstärkning av rörelserna.Vid risk för höghastighetsfenomen ska en dynamisk analys av spårvibrationer utföras.

5.2. Inledande bedömning av höghastighetsfenomen

5.2.1 ArbetsgångBedömning om höghastighetsproblem föreligger görs enligt arbetsgången i Figur 5-1.

Figur 5-1. Arbetsgång för att bedöma om risk för höghastighetsfenomen föreligger där cs är skjuvvågshastigheten.

5.2.2 Bestämning av skjuvvågshastighetJordens skjuvvågshastighet kan bestämmas med empiriska samband eller med mätningar underpågående trafik. Skjuvvågshastigheten bestäms genom mätningar med mellanhålsseismik (cross-holemetoden), seismisk CPT eller genom empiriska samband.

Om inget annat kan påvisas bör undersökningsdjupet sträcka sig till ca 10 m djup under markytan.

STH ≥ 160Km/tim

Styv undergrundIngen risk förhöghastighetsproblem

Undergrund av jord medlåg styvhet – Risk förhöghastighetsproblem –Jorddynamisk utredning erfordras

Bestämning avskjuvvågshastighetcs, empiri eller cs, uppmätt

sth < cs, empiri/1,5ellersth < cs, uppmätt/1,4

JAIngen risk för hög-hastighetsproblem

NEJ Risk för hög-hastighetsproblem –Fördjupad utredning

2(4)


5.2.3 Bestämning av skjuvmodulMed hjälp av skjuvvågshastigheten kan den initiella skjuvmodulen bestämmas. Skjuvmodulen fårbestämmas empiriskt.Skjuvmodulen och dess beroende av deformationsamplituden i bankropp och undergrund är denviktigaste styrande egenskapen vid utvärdering av höghastighetsfenomen.

5.3. Bestämning av tillåtna vertikala förskjutningarOm den inledande undersökningen visar att det finns risk för höghastighetsproblem ska krav på tillåtnavertikal förskjutningar vid underkant sliper tas fram innan en fördjupad utredning påbörjas.

5.4. Fördjupad utredningOm det föreligger risk för höghastighetsproblem ska en fördjupad jorddynamisk utredning genomförasenligt Figur 5-2.

Figur 5-2. Arbetsgång vid fördjupad utredning.

Vid en fördjupad analys ska följande egenskaper bestämmas:• banöverbyggnadens egenskaper i form av spårläge, styvhet och tunghet• banunderbyggnadens egenskaper i form av styvhet, geometri, tunghet och

materialdämpning

3(4)


• undergrundens egenskaper i form av styvhet, geometri, tunghet och materialdämpningsom funktion av djupet.

Styvheten bestäms genom mätning av skjuvvågshastigheten. Styvhetstillväxt som erhållits sedanjärnvägen anlades bör beaktas.Bankroppens geometri mäts i fält.Tunghet bestäms genom provning eller erfarenhetsvärden.Materialdämpningen kan vanligtvis försummas.Styvhet och tunghet hos banöverbyggnad påverkas av rälstyp, typ av sliper och sliperavstånd ochballastens tjocklek.Spårläget bedöms i förhållande till intilliggande sträckor genom utvärdering av spårlägesdiagram frånt.ex. mätvagn STRIX.

5.4.1 Ny järnvägDen kritiska hastigheten ccr och resulterande dimensionerande vertikala förskjutningar ska utredas.Vid simulering av rörlig tåglast ska ett tågset med en last enligt avsnitt B.5.3.2.4 användas. Järnvägenska dimensioneras så att villkoren i avsnitt B.4.3.5.1 uppfylls.Den kritiska hastigheten beror på utredningens detaljeringsgrad och ska bestämmas av faktorn Cd

enligt Tabell 5-1, Tabell 5-2 och Tabell 5-3.Tabell 5-1. Utredningsnivåer för bestämning av jorddynamiska parametrar.

UtredningsnivåBestämning av jorddynamiska parametrar (skjuvvågshastighet cs,initiell skjuvmodul G0, skjuvmodul G)

A1Jorddynamiska parametrar bestäms utgående från konventionellageotekniska undersökningar och empiriska samband enligt avsnittB.6.2.2.5.3.

A2 Skjuvvågshastigheten i undergrunden bestäms genom mätningar insitu. I övrigt enligt A1.

A3 Skjuvvågshastigheten i undergrunden bestäms genom mätningar insitu och skjuvmodulens deformationsberoende bestäms i laboratorium.

Tabell 5-2. Utredningsnivåer för bestämning av kritisk hastighet.

Utredningsnivå Bestämning av kritisk hastighet

B1 Kritisk hastighet bestäms utgående från etablerade parametrar genomberäkning av vågutbredningshastigheten i en 2D-modell.

B2 Kritisk hastighet bestäms utgående från etablerade parametrar genomberäkning av vågutbredningshastigheten i en 3D-modell.

B3Kritisk hastighet bestäms utgående från etablerade parametrar genomberäkning av vågutbredningshastigheten i en 3D-modell samt medrörlig last simulerande relevanta tågset.

Tabell 5.3-3. Cd enligt avsnitt B.4.3.5.1.

Utredningsnivå A1 A2 A3B1 0,50 0,55 0,60B2 0,55 0,60 0,65

4(4)


B3 0,60 0,65 0,70

Faktorn Cd får ökas om en detaljerad 3D-analys med relevanta tågset visar begränsade deformationer <2 mm. Bestämning av Cd ska utföras i samråd med Trafikverket.

5.4.2 Befintlig järnvägInventering/utredning ska visa om höghastighetsfenomen erhålls med rådande eller planerad hastighetoch om de vertikala förskjutningarna vid underkant sliper begränsas till tillåtna nivåer enligt avsnitt5.3.Detta ska verifieras genom

• Beräkning/krav enligt avsnitt 5.4.1.• Vibrationsmätningar i fält under befintlig trafik.

Höghastighetsproblem föreligger inte om man vid mätningar vid befintlig trafik eller provkörningar idimensionerande hastighet erhåller:

· Mätresultat som inte visar någon hastighetsberoende ökning av förskjutningsamplituden.· Vertikala förskjutningar under rådande förhållanden (dimensionerande sth, jordlagerföljd etc.)

som bedöms vara acceptabla.

5.4.2.1. Mätningar av vibrationerMätningar under pågående trafik utförs med geofoner eller accelerometrar. I det fall geofoner användskrävs att dessa har tillräckligt låg egenfrekvens så att frekvenser ned till ca 2 Hz kan mätas korrekt.Vibrationsmätning bör utföras nära spåret, lämpligen på ca 3 m avstånd från spårmitt.Förskjutningsamplituden under pågående trafik i dimensionerande hastighet mäts.Spårstyvhet kan studeras genom provkörningar med exempelvis RC-lok eller genom mätningar medbelastningsmätvagn (RSMV).

1(3)


Bilaga 6 Inblandning av kalk och cement(Informativ)

6.1. Verifiering av hållfasthet genom pelarsondering

Sonderingen ska utföras i enlighet med Svensk Djupstabilisering, Rapport nr 17, Appendix C, avsnitt1, och med nedan angivna avvikelser och förtydliganden. Sondering ska utföras med kalkpelarsondutformad i enlighet med figur nedan.Vingens bredd, B, samt tvärmått, d, ska väljas enligt följande:

Sondstångens diameter, fstång, ska vara:36 mm £ fstång £ 50 mm.Sonderingen ska utföras med en konstant penetrationshastighet 20 mm/s, ± 4 mm/s.Innan sondering av pelare påbörjas ska pelarens överyta friläggas för att säkerställa att sondering skermitt i pelaren (dock inte krav vid OPS/FOPS).Vid svävande pelare ska sondering utföras till ett djup minst 2 m under pelarspets.Misslyckad sondering ska ersättas med ny sondering i samma pelare, men vriden 90�, eller inärliggande pelare.Pelaren ska sonderas i hela sin längd. Vid sondering i pelare med längd större än 6 m ska förborrningske. Förborrning ska ske vertikalt, utan slag eller vattenspolning.Vid pelarlängder större än 8 m ska pelarsond vara försedd med lutningsmätare (gäller inteOPS/FOPS).Nedtrycknings-/uppdragningskraften ska registreras kontinuerligt.Sondering ska som jämförelse också utföras i oförstärkt jord.Detta ska utföras i ett antal punkter minst motsvarande 5 % av de sonderingar som utförs i förstärktjord, (dock minst 4 stycken).Då sondering utförs med OPS/FOPS:

· Ska minst 25 % av de sonderade pelarna framschaktas till ett djup minst 1 m underunderkant torrskorpa. Okulär kontroll av att bindemedlet spridits jämnt över pelarenstvärsnittsyta ska göras. Kontrollen ska dokumenteras genom foto eller anteckning.

Pelardiameter(mm)

Bredd, B(mm)

Tvärmått, d(mm)

Tvärsnittsarea(mm2)

500 400 20 8963600 500 15 8713800 600 15 10213

Massstab. 400 20 8963

2(3)


· Ska kontroll göras av om bitar av den förstärkta jorden häftat vid wiren. Detta kanindikera koncentration av bindemedel i pelarens centrala delar.

· Ska sondering även utföras med konventionell sondering (KPS) i minst 10 % och totaltminst 4 av de pelare som sonderats med OPS/FOPS.

Sondering med OPS/FOPS får inte nyttjas utan beställarens godkännande i det specifika fallet.Hållfasthetsbestämning med FOPS får endast användas om det finns en objektspecifik kalibrering medFKPS.UtvärderingPelarens skjuvhållfasthet, cu,pel, ska utvärderas som:cu,pel = 0,1 Qspets / Asond

därQspets är den kraft i sondspetsen som erfordras för att penetrera pelaren1)

Asond är sondens tvärsnittsarea, vilken kan sättas till värden enligt tabell ovan.

1) Då endast totalkraften mäts ska friktionen mot stång eller wire uppskattas/mätas.

6.2. Allmänna råd för förstärkning med kalkcementpelare

Planläge, nivå och pelarlängdEnligt ritning.

LutningVertikal eller enligt ritning.Stabiliseringsmedel (alla produkter ska vara arbetsmiljö- och miljögranskade av Trafikverkets Kemikaliegranskningsfunktion enligt TDOK 2010:310)Total mängd stabiliseringsmedel > 80 kg/m3

Minst 70 % av total mängd ska utgöras av bränd kalk och cementKalk Cement Övriga bindemedel

Kornstorlek: < 0,2 mm < 0,2 mm < 0,2 mmCaO-aktiv halt: >80 % enl. ASTM C25 --- ---Flytbarhet: >70 enl. SS 134005 >40 enl. SS 134005 >40Andel kalciumsulfat: --- --- <5 %Sammansättning: --- Cementinnehåll lägst CEM

II/A enligt SS-EN 197-1---

InblandningsarbeteInblandningsverktyget ska ha beprövad utformning, exempelvis bygelverktyg eller pinnverktyg.Vid installation av pelare ska alternativ A eller B gälla:

Installationskrav: A B AnmärkningRotationshastighet: Max 200

varv/minMax 200

varv/minRekommenderad rotationshastighet 175 varv/min

Stigning och Bladerotation number:

Max 15mm/varv

BRN1 > 320 vid inblandning av enbart cement i alla typer av jordarvid inblandning i gyttjig lera eller organisk jord

(BRN)1 Max 20mm/varv

BRN1 > 250 vid inblandning av kalkcement i övriga jordar

Max 25mm/varv

BRN1 > 200 vid inblandning av enbart kalk

3(3)


ToleranserGeometri Inblandningsmängd Bindemedelsandel Inblandningsarbete

Planläge: ± 0,1 mNivåpelartopp: +0,3 mNivåpelarbotten: -0,2 mLutning enskilda pelare: 0,02 m/mLutning pelare av skivor: 0,01 m/m

-20/+30% av nominell mängd inom varje flytande 1-meters intervall av enskildpelare-10/+15 % av nominell mängd för varjepelare-1/+3 % av total nominell mängd förvarje kontrollobjekt

± 10 procentenheter, (dvs. exempelvis60/40 vid nominell mängd 50/50 eller 30/30/40 vid nominell mängd35/35/30)

Stigningshastighet:

± 2 mm/varv

Rotationshastighet:+ 20 varv/min

1BRN=Blade rotation number = T [antal/m] enligt SS-EN 14679 (59).

T=SM�(Nu/Vu)�1000SM=totala antalet blad på verktyget som sträcker sig ut över hela pelarens radie (bygelverktyg SM=4,8 och pinnverktyg SM=6)Nu=rotationshastighet [varv/min] Vu=stigningshastighet [mm/min] Stigning=Vu/Nu [mm/varv]Bi

6.3. Allmänna råd vid förstärkning genom masstabilisering

Planläge, nivå och stabiliseringsdjupEnligt ritning.

Bindemedel (godtagna enligt Trafikverkets kemikaliehanteringssystem)

Granulär masugnsslagg CementKornstorlek: < 0,2 mm < 0,2 mmCaO –aktiv halt: -- --Flytbarhet: >40 enl. SS134005 >40 enl. SS134005Sammansättning: Specifik yta ³ 450 m2/kg

Glashalt ³ 95%

CaO+Al2O3+MgO ³ 1,5 SiO2

CEM I eller CEM II/A-LLenligt SS-EN 197-1 .

InblandningsverktygInblandningsverktyget ska ha beprövad och dokumenterad utformning, med referenser från genomförda masstabiliseringar.

InblandningsarbeteInblandning ska ske inom väl definierade och på platsen markerade delområden. Dessa ska inte göras större än att god kontroll erhållesöver inblandad mängd bindemedel inom delområdet. Delområden får aldrig överstiga 25 m2 eller 125 m3.Inblandningen ska ske på ett systematiskt sätt, så att hela delområdets volym erhåller en så homogen inblandning som möjligt. Enbeskrivning av den tillämpade metodiken ska finnas och vara tillgänglig i maskinen.

ToleranserGeometri Inblandningsmängd Bindemedelsandel Inblandningsarbete

Planläge: ± 0,2 mNivåunderkant: -0,3 m

-10/+15 % av nominell mängd förvarje delyta-1/+3 % av total nominell mängdför varje delområde

± 10 procentenheter, (dvs.exempelvis 60/40 vid nominellmängd 50/50)

--

A

1(3)


Bilaga 7 Geoteknisk kategori(Informativ)

7.1. Klassificering av geoteknisk kategoriGeoteknisk kategori beskriver geokonstruktionens komplexitet. Geoteknisk kategori ska inte väljas påbasis av konsekvensernas omfattning då detta hanteras genom val av säkerhetsklass.Geoteknisk kategori styr omfattningen av den geotekniska utredningen, hur geokonstruktionen skaverifieras samt erforderlig kontroll.En geokonstruktion kan innehålla olika delar/moment vilka i sig kan tillhöra olika geotekniskakategorier. En geokonstruktion kan klassas om under projektets gång.

7.2. DimensioneringVerifieringskrav är främst de krav som gäller vid dimensionering av en geokonstruktion. Kontrollenligt avsnitt D4 kan utgöra en del av verifieringen.Geoteknisk kategori 1I GK1 baseras dimensionering i huvudsak på hävdvunna metoder, dvs. metoder som ger betryggandesäkerhet mot brott och som baseras på dokumenterad erfarenhet.Geoteknisk kategori 2Dimensionering baseras på beräkningar och omfattar samtliga relevanta gränstillstånd enligt SS-EN1997-1 (3).Kontroll av gränstillstånd kan utföras genom en av följande metoder, eller genom en kombination avdessa:

• beräkning• modellförsök• provbelastning• observationsmetod.

Geoteknisk kategori 3Dimensionering i GK3 baseras på vad som föreskrivs för GK2. Eventuellt kan kompletteringarbehövas beträffande de förhållanden som föranlett att konstruktionen klassats i GK3.

7.3. Geoteknisk utredningGeoteknisk kategori 1För GK1 kan beskrivning av jord-, berg- och grundvattenförhållanden normalt kontrolleras genom:• besiktning på plats• att fastställa jord- och bergtyper inom konstruktionens influensområde• dokumentation av jord-, berg- och grundvattenförhållanden i samband med schakteroch/eller andra markarbeten.Information om grundvattenförhållanden baseras normalt på tidigare kända mätningar ellererfarenheter från området.Geoteknisk kategori 2För GK2 ska undersökning av de geotekniska egenskaperna göras för hela den volym somgeokonstruktionen inverkar på eller påverkas av.

2(3)


Relevanta parametrar avseende jordartbestämning (exempelvis vattenkvot och konflytgräns),hållfasthets- och deformationsegenskaper, samt geohydrologiska egenskaper ska bestämmas.Undersökningar ska utföras i enlighet med svensk standard. I de fall sådan saknas ska SGF:srekommendationer följas. Resultaten ska analyseras och sammanställas.Geoteknisk kategori 3I GK3 ska utredning i enlighet med kraven för GK2 utföras. Dessutom ska denna kompletteras medundersökningar vilka krävs med anledning av de förhållanden som föranlett att konstruktionen klassatsi GK3.

7.4. KontrollKontroll ska utföras i avsikt att verifiera de antaganden som gjorts vid projekteringen. Kontrollen skaanpassas till den geotekniska kategorin.Geoteknisk kategori 1Kontrollprogrammet kan i GK1 begränsas till Grundkontroll, vilken bör omfatta besiktning ochenklare kvalitetskontroller.Grundkontrollen ska minst omfatta kontroll av att verkliga jord-, berg- och grundvattenförhållandenöverensstämmer med de förutsättningar på vilka dimensioneringen baserats.Grundkontrollen ska utföras av geotekniskt sakkunnig person.Grundkontrollen ska dokumenteras.Geoteknisk kategori 2Kontrollprogrammet ska i GK2 omfatta Grundkontroll enligt ovan, samt Tilläggskontroll.Tilläggskontrollen omfattar kontroll mot i projekteringen antagna eller särskilt fastlagda värden, vilkakan avse att säkerställa geokonstruktionens bärförmåga, funktion, beständighet samt inverkan påomgivningen.Geoteknisk kategori 3Kontrollprogrammet ska i GK3, utöver de kontroller som föreskrivs för GK2, även omfatta kontrollavseende de faktorer som föranlett att geokonstruktionen klassats i GK3.Kontroll i GK3 kan behöva kompletteras med kontroll utförd av en oberoende granskare, se vidareavsnitt D4.1.

7.5. Oberoende granskning7.5.1 Oberoende granskares uppgiftDen oberoende granskaren ska främst:

• säkerställa att tredje mans intressen beaktas• säkerställa att omgivande miljö inte påverkas mer än vad som kan accepteras• analysera risker och identifiera kritiska moment under genomförandefasen• säkerställa att projektörens intentioner framgår av arbetshandlingarna• kontrollera att såväl proaktiva som reaktiva åtgärder utförs i erforderlig omfattning.

7.5.2 Tillsättande av oberoende granskareBeslut om huruvida en oberoende granskare ska tillsättas fattas av ansvarig projektledare efter samrådmed Trafikverkets geotekniker.

3(3)


Oberoende granskare ska engageras fr.o.m. projekteringsskedet.Trafikverkets geotekniker kan anta rollen som oberoende granskare. Hänsyn ska då tas till vikten av en”neutral” granskare.Eftersom det huvudsakliga uppdraget omfattar påverkan på tredje man/miljö, vilket byggherren haransvar för, bör uppdraget ligga hos byggherren, dvs. Trafikverket.Granskaren ska i sin utövning vara neutral, vilket bl.a. innebär att samtliga parter (Byggherre,Entreprenör, och ev. Konsult) alltid ska erhålla identisk information samtidigt.Den oberoende granskaren ska ha gedigen geoteknisk erfarenhet som även omfattar utförandefrågor.Den oberoende granskaren ska dessutom ha specifik erfarenhet av den aktuella konstruktionstypeneller av närliggande frågeställningar.Med oberoende avses här en person som inte tidigare deltagit aktivt i projektering eller planering avdet aktuella arbetet.

7.5.3 Granskningens omfattningDen huvudsakliga uppgiften ska vara att granska de geotekniskt relaterade arbeten som kan ge upphovtill inverkan på tredje man eller miljö. Detta innebär således att granskningen ska omfatta arbeten vilkager upphov till exempelvis deformationer, vibrationer, buller, damning, grundvattenpåverkan ellerföroreningsspridning i mark/grundvatten.Granskning för säkerställande av den färdiga produktens kvalitet eller för arbetarskyddsfrågor ingårinte i granskarens normala uppgifter.Den oberoende granskaren utgör ett komplement till respektive parts egenkontroll och ersätter intedenna kontroll.

7.5.4 Oberoende granskares ansvar, skyldighet och befogenheterGranskarens uppgift är att granska de uppgifter och förhållanden som presenteras för denne. Dettainnebär således att den oberoende granskaren inte har skyldighet att ”hålla sig á-jour” medarbetsplatsen.Granskaren är skyldig att på anmodan från någon av parterna besöka platsen för att skaffa sig enuppfattning om visst förhållande. För detta bör en rimlig ”inställelse-tid” avtalas.Granskaren har ingen beslutande befogenhet. Denna ligger på Byggherre respektive Entreprenör ienlighet med kontrakt. Således kan granskaren inte heller avkrävas ansvar för inträffade händelser.Den oberoende granskaren har dock anmälningsplikt till resp. myndighet då lagar och förordningaröverträds. Vårdslöshet bör betraktas på samma sätt som för konsult.

7.5.5 Kommunikation, DokumentationDen oberoende granskningen kan kommuniceras till parterna dels via särskilda möten, dels i separatskriftlig form. Möten ska dokumenteras i särskilda protokoll.Granskaren ska tillse att samtliga parter får identisk information samtidigt. Möten kan initieras avolika parter och således är också olika parter sammankallande. Vid möten med en part ska alltid övrigaparter ges möjlighet att delta.Alla viktigare synpunkter och rekommendationer från granskaren ska dokumenteras.

Documents

KRAV Krav:04:002 - Trafikverket€¦ · KRAV 5(125) Dokument ID Dokumenttitel Version A. Allmänna krav A.1 Hänvisning till andra dokument A.1.1 Allmänt Hänvisningar till andra