Kunskap & KompetensMed rätt kompetens och rätt lösning skyddar vi människor, miljö, egendom och processer. 2012FSS-021A Siemens lösningar inom brand och säker-het skräddarsys

Föreningen Sveriges Brandbefäl nr 4 | 2012

”Användarna av statistiken och deras behov står i fokus”

”Är det dags att reformera deltidskårerna i grunden?”

”Läs och förstå både lag ochräddningstjänst-begrepp”

Artikel: Hur avslutar man en räddningsinsats?

Debatt: Kjell Larssons tankar om RiB-modellen.

Minienkät: Steget från brandman till befäl.

Artikel: Översvämningar i Hultsfred sommaren 2012.

Artikel: Ett steg närmare framtidens insatsrapport.

Sid 22 Sid 17Sid 12 Sid 20 Sid 35

Kunskap & Kompetens

Räddningsledaren nr 4 2012 | 3

RäddningsledaRen

Föreningen sveriges Brandbefäl,

115 87 stockholm

Tfn 010-480 40 05

www.brandbefal.se

Årgång 28

Räddningsledaren är medlemstidning

för Föreningen Sveriges Brandbefäl och

utkommer med fyra nummer per år.

Tryckupplaga: 4 000 ex. Ansökan om

medlemskap och adressändringar gör du

via hemsidan www.brandbefal.se.

ansvaRig uTgivaRe

Ulf Lago

e-post [email protected]

telefon 010-480 4005

CheFRedakTöR

Nenne Hagman


mobil 070-795 65 44

RedakTion

Evelina Edström


mobil 070-771 62 63

Emelie Skröder


mobil 073-840 33 07

annonseR & MaTeRial

Dennis Sandström, Adviser

tfn 040-97 04 43


gRaFisk pRodukTion

Mattias Sjöstedt


För riktigheten i signerade inlägg/

artiklar svarar respektive författare.

Texter och bilder är skyddade enligt

upphovsrätten.

oMslagsBild

Foto: Nenne Hagman

Motiv: Bild från släckmedelsförevis-

ningen på Skadeplatskonferensen 2012.

näsTa nuMMeR

av Räddningsledaren 4 mars 2013.

Manusstopp 14 januari.

Tryckt av Accidenstryckeriet,

Sundsvall på Svanen-godkänt papper.

5 Ledare: MSB öppnar dörren

6 Aktiviteter i länsföreningarna: Skånsk Brandskyddsdag

8 Skadeplats 2012 – en summering: Mer erfarenhet och ökad öppenhet

12 Skadeplats 2012: Hur avslutar man en räddningsinsats? PM – Avslutad räddningsinsats

15 Skadeplats 2012: Säkerhetsbefäl – för säkerhets skull

17 Debatt: Dags att reformera deltidskårerna i grunden?

19 RiB-konferensserie inledd

20 Minienkät: Om att ta steget från brandman till befäl som kvinna

22 Aktuella händelser: Översvämningarna i Hultsfred

25 Om MSBs kurs: Översvämning – Akuta lägen

27 Föreningsstyrelsen i Uppsala

29 Ola Mårtensson om ledarskapsbehov i våra räddningstjänster

30 Utkiken – om att dela kunskap

32 Olycksutredning: Tillbud i samband med insats på banvall

35 Ett steg närmare ny insatsrapport

37 Nu lanseras FIREFIGHT II i MSBs regi

38 Studienytt: Unik samverkanskurs för blåljusstudenter

40 Internationellt: Om framtidens räddningstjänst

41 Notiser

12

25

30

35

38

Answers for infrastructure.

www.siemens.se/brand_sakerhet

Vi sätter kundens verksamhet främstMed rätt kompetens och rätt lösning skyddar vi människor, miljö, egendomoch processer.

20

12

FSS-

02

1A

Siemens lösningar inom brand och säker-het skräddarsys efter kundens behov och verksamhet. Vi strävar efter att vara en innovativ och professionell partner som tillhandahåller allt från risk management

till driftsättning, service, utbildning och tjänster. Med rätt kompetens och rätt lösning skyddar vi människor, miljö, egendom och processer.

Scanna QR-koden för mer information

Tre kriterier och en gummisnodd

Räddningsinsats – endast om detta är motiverat med hänsyn till

1. Behovet av ett snabbt ingripande2. Det hotade intressets vikt3. Kostnaderna för insatsen…

och

övrigt

omständigheterna i


Ledarennr 4 2012

Vi har under en längre tid eftersökt en bättre och tydligare dialog med såväl dåvarande Räddningsverket som nuvarande Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB). I förra numret av Räddningsledaren skrev jag detta i slutet av ledaren. Jag hade förhoppningen att MSB skulle fortsätta den dialog med oss som vi hade i början av året. Nu har dessa förhoppningar infriats med råge och framtidens ser riktigt ljus ut på samverkansfronten. I oktober bjöds vi tillsammans med Brandskyddsföreningen och räddningstjänstrepresentanter in till ett möte.

Organisatoriskt lärande från olyckor Mötet var ett dialogseminarium kring hur vi kan skapa ett bättre organisatoriskt lärande från olyckor. Under två dagar diskuterades det brett och högt kring problem och möjligheter med att lära från olyckor, men även hur räddningsinsatserna kan bli effektivare på andra sätt genom stärkt utbildning och utveckling av metod och teknik. Alla var överens om att det finns en stor utvecklingspotential inom de flesta områden som rör den kommunala räddningstjänsten.

Räddningsledarens sektion Olycksutredning – som initierades i slutet av 2011 är ett exempel på ett samarbete med MSB som vi hoppas kan bidra till ökat lärande och till ökad öppenhet ute hos räddningstjänsterna.

Tydliga signaler avseende samverkan Även om ämnet i sig var aktuellt och angeläget var det viktigaste de signaler som MSB väldigt tydligt nu sänder ut. MSB har insett behovet av samverkan och har en genuin vilja att samverka med aktörerna inom räddningstjänstområdet. Det finns en samsyn hos alla att ingen aktör ensam kan bära de resurser som krävs för att driva utvecklingen framåt. Tillsammans har vi dock oändligt med resurser och kan komplettera varandra på ett väldigt kraftfullt sätt.

Ökad legitimitet med fler aktörer En annan viktig insikt som jag uppfattar finns såväl hos MSB som hos andra, är att legitimiteten ökar när flera aktörer är med i utvecklingsarbeten. Även kvaliteten i arbetet blir bättre när kompetensen hos många aktörer bidrar. Det finns flera exempel på hur projekt som drivits i samverkan får bättre genomslag än projekt som drivits av egenutredare.

Arbeta enligt SBBs värderingar För vår del är det mycket glädjande att dörren för samverkan nu äntligen står öppen. Nu handlar det om att leva upp till det vi ropat efter. Vi måste bemanna projekt och utvecklingsgrupper som kommer till stånd.

Vi måste agera i dessa initiativ med föreningen Sveriges Brandbefäls värderingar. Vi ska vara ofackliga, opolitiska, för jämställdhet och mångfald, för hel och deltid, för tätort och landsbygd och så vidare!

Kultur och utbildning är nyckelfaktorer På mötet diskuterades en rad intressanta framgångsfaktorer för hur lärandet från olyckor kan bli bättre. Naturligtvis är bättre modeller och metoder viktigt, men även kulturella frågor diskuterades. Är det så att en bättre kvalitetskultur i räddningstjänsten är nyckeln till framgång? Utbildningssystemet kom också mycket i fokus på mötet, där flera än vi upplever att dagens utbildning för framförallt befäl måste utvecklas. En titt på andra länder (exempelvis Norge) ger vid handen att vi inte ligger i topp längre.

Oro för marginaliseringJag har under den senaste tiden hört flera personer ut trycka sin oro för att räddningstjänstfrågorna hotas att bli ännu mer marginaliserade än vad många upplever att de är idag. Det upplevs som att Försvarsmakten visar större intresse att bli en större aktör vid hantering av kriser i samhället. Man kan se det som positivt att mer resurser tillförs samhällets förmåga att hantera kriser. Man kan också fundera på vilket sätt det påverkar räddningstjänsten och brandbefälets roll samhällets krishantering. Vid sidan av detta tycker sig många se att polisen tar mer och mer plats i frågor där räddningstjänsten tidigare var en framträdande aktör.

Jag tror det är viktigt att upprätthålla räddningstjänstens plats i samhällets säkerhetsarbete. Även om verksamheten procentuellt är liten räknat till budget, så är den fort farande (lika) viktig för människors trygghet och säkerhet! I detta nummer kan du läsa om de framtidsstudier som sker i andra nordiska länder. Jag vill lyfta fram det intressanta arbetet som man gör i Finland kring kontinuerliga framtidsstudier för räddningstjänsten och i dessa har räddningstjänsten en fortsatt stark roll.

Med hopp om fortsatt trevlig läsning och en god jul och Gott Nytt år!

Ulf Lago

Ordförande Föreningen Sveriges Brandbefäl

MSB öppnar dörren!För dig som arbetar inom räddningstjänsten

Operativ juridik för räddningstjänsten Denna bok kan användas både som en lärobok vid olika former av utbildningar, men även som en handbok för personal i kommunens räddningstjänst. Boken innehåller en mängd rättsfall som ger vägledande exempel från verkligheten.

Elsäkerhet vid räddningsinsatsElektricitet kan orsaka allvarliga och omfattande skador på person och egendom. Det största problemet vid elolyckor är risken för personskador både för den som drabbas och den eller de som försöker gripa in. Som innehavare av en starkströmsanläggning är du skyldig att sköta och kontrollera anläggningen så att den kan användas på ett betryggande sätt.

Det tog inte bara slut – dvdI filmen får du en bra förståelse för vad restvärderäddning innebär, hur en restvärdeledare arbetar och vilken roll de spelar i samarbetet med räddningstjänsten. I filmen behandlas de första åtgärderna som görs under och efter en räddningsinsats, för att minska följdskadorna.

Brandfysik 2 – dvdHär samlas 35 filmavsnitt på en dvd. Avsnitten visar förbränning under olika eld- och brand situationer. Avsnitten är utan tal och med filmen följer ett omfattande handledningsmaterial som på ett pedagogiskt sätt ger förslag på vad man kan förmedla i de olika scenarierna.

Brandskydd i kyrkorBränder i kyrkor förstör stora ekonomiska och kulturella värden. Genom förebyggande åtgärder kan vi undvika tragiska kyrkbränder. Vår förhoppning är att den här rekommendationen ska användas som grund för att tillhandahålla ökad kunskap om brandrisker och ökad medvetenhet om aktivt brandskydd i kyrkobyggnader och andra byggnader med kulturhistoriskt värde.

Förlagsprodukter

UtbildningarRestvärderäddning för räddningstjänsten Utbildningen ger dig grunderna i restvärderäddning och kunskap i hur RVR-konceptet fungerar med de administrativa rutiner som gäller för rapportering efter RVR-insats.

Brandfarliga varor – föreståndare CFPAAtt få uppdraget som föreståndare är förknippat med ett ansvar som kräver både kunskap och befogenheter. Den här utbildningen ger dig den kunskapen så att du ska kunna verka som föreståndare för brandfarliga varor.

Brandfarliga varor – arbete i explosionsfarlig miljö/ATEX Målet med utbildningen är att du ska kunna utfärda tillstånd och upprätta rutiner för arbete i explosionsfarlig miljö på anläggningar med brandfarliga varor. Utbildningen är förlagd till verklig processmiljö .

Institutet för Räddningstjänstens Ledarskapsutveckling IRL:s uppdrag är att tillgodose kommunal räddningstjänst med unik ledarskapsutveckling. Vi kan bland annat hjälpa till med ledarskapsprogram , ledningsgruppsutveckling, teambuilding och dialog. Kontakta Ola Mårtensson för mer information , 08-588 474 09 eller [email protected]. Läs mer på www.raddningstjanstensledarskap.se.

Boka in redan nu, BRAND2013 den 21-23 maj i Piteå. Mer information hittar du på www.brandkonferensen.se.

–

Operativ juridik för räddningstjänstenthomas Bengtsson

Oper

ativ

jur

idik

för

rä

dd

nin

gst

jän

sten

© Brandskyddsföreningens service aB115 87 stockholmtel 08-588 474 00fax 08-662 35 07www.brandskyddsforeningen.seBest nr 20 0600 isBn: 978-91-7144-398-4

Brandfysik 2Filmklipp till undervisning

Brandfysik 2

Brandfysik 2Filmklipp till undervisning

Brandfysik 2 innehåller trettiofem filmer. Avsnitten visar förbränning

under olika eld- och brandsituationer.

Avsnitten är utan tal. Idén är att handledaren vid visningstillfället själv

förklarar vad som sker vid de olika scenariona.

Längden på de olika avsnitten varierar mellan en och tre minuter.

Idé och manus: Klipp och produktion:

Dansk Brand- og sikringsteknisk Institut MEDUZA VideoProduktion

Copyright © Fotograf:

Dansk Brand- og sikringsteknisk Institut Claus Bie

Denna DVD får ej kopieras och får endast visas i icke kommersiellt syfte.

Alla rättigheter tillhör Brandskyddsföreningen.

Artikelnummer: 285720

Brandfysik - DVD konvulut.indd 1

2009-02-25 16:52:31

Räddningstjänsten är en viktig samarbetspartner i vår strävan att skapa ett brandsäkrare Sverige. Det är vår ambition att genom information och utbildning underlätta organisationens arbete både före, under och efter en olycka. Här är några av de förlagsprodukter och utbildningar som är relevanta för dig som arbetar inom den kommunala räddningstjänsten.

Läs mer och beställ på www.brandskyddsforeningen.se, telefon 08-588 475 00 eller fax 08-662 35 07.

SBF Annons Du som arbetar inom Räddningstjänsten 215x280 Räddningsledaren.indd 1 11/5/2012 3:42:24 PM

6 | Räddningsledaren nr 4 2012

aktiviteter i Länsföreningarnaskånsk brandskyddsdag

Årets Skånsk Brandskydd på Revinge den 13 september var som vanligt välbesökt med drygt 300 deltagare och ett 40-tal utställare. Skånes regionala strategi mot dödsbränder och bostadsbränder som helhet lyftes fram under dagen.

Skåne växlar upp den regionala strategin

– Vi har beslutat om regionala mål utöver den nationella nollvisionen. Bostadsbränderna i Skåne ska halveras och förekomsten av brandvarnare och släckutrustning ska öka, meddelade Marcus Nilsson, projektledare och brandingenjör vid räddningstjänsten i Höganäs.

Och Eva Löwbom, räddningschef i Landskrona, fyllde på:

– Vi behöver en projektledare som ägnar större delen av sin tid på detta projekt och vi behöver också en professionell informatör i detta arbete.

Föreslår regionala samordnareClaes Jansson, räddningschef i Kristianstad och ordförande för SBB SkåneBlek inge kom med ett konkret tips till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap:

– Jag tror hela landet skulle behöva samordnare i varje region, liknande

”modell samordare för olycksutredning”. Det borde MSB ta fasta på och jobba för. Men jobba aktivt och snabbt. Anders Lundberg, MSBs representant på plats, nickade instämmande och lovade att ta med sin ”Skåneidén” hem till Karlstad.

Andades stor tillförsiktMSBs brandingenjör, Anders Lundbergs redovisning av den nationella strategin andades stor tillförsikt:

– Det händer mycket nu. Det har kommit en rapport om spisvakter, en rapport om brandsäkerhet för alla och en attitydundersökning om brandsäkerhet.Vi ska gemensamt med Brandskyddsföreningen och kommunerna besluta om gemensamma budskap. Det är viktigt att alla går ut med ett och samma budskap – att det är viktigt med kunskap. Brandvarnare, släckare och brandfilt är nyckelord.

Anders berättade att den nationella

strategin blir en långsiktig kampanj som MSB kommer att samordna på olika sätt. Även en ny symbol har tagits fram med texten/budskapet Aktiv mot brand.

Efterlyste större engagemangAnders Bergqvist, VD för Brandskyddsföreningen, var tydlig i sitt föredrag och efterlyste ett större engagemang bland annat från våra politiker.

– Vi måste på alla möjliga sätt sprida kunskap om den största brandorsaken i våra bostäder och skapa ett hårdare tryck mot/på glömd spis. Vi måste också finna nya vägar för våra budskap och lättillgänglig information till exempel genom webbutbildning och annat.

Skånsk Brandskyddsdag arrangerar av Brandskyddsföreningen Skåne, SBB SkåneBlekinge och MSB Revinge. ■

Text: Karsten Erichs, Informationsbolaget

Foto: Utbildningsenheten MSB

Anders Bergqvist, VD Brand-skyddsföreningen, önskar ett större engagemang från våra politiker bland annat.

Vimmel i utställningshalleni Revinge under Skånsk Brandskyddsdag.

INBYTESErBjudaNdEQS II-R kombinerar ett helt nytt bärställ med Interspiros beprövade reservluftsvarning.

Just nu kan du spara upp till 4725kr* om du byter in ditt gamla bärställ mot ett nytt.

SPIROLITE det lätta flaskpaketet med inbyggd manometer och obegränsad livstid.

Spara 2500kr vid inbyte av dina gamla flaskpaket i stål. Erbjudandena gäller till 18 januari.

*För mer info se: www.interspiro.com/erbjudande.htm

SKYDD_BrandSakert_INTERSPIRO_1801 1 2012-10-31 13:02:44

INBYTESErBjudaNdEQS II-R kombinerar ett helt nytt bärställ med Interspiros beprövade reservluftsvarning.

Just nu kan du spara upp till 4725kr* om du byter in ditt gamla bärställ mot ett nytt.

SPIROLITE det lätta flaskpaketet med inbyggd manometer och obegränsad livstid.

Spara 2500kr vid inbyte av dina gamla flaskpaket i stål. Erbjudandena gäller till 18 januari.

*För mer info se: www.interspiro.com/erbjudande.htm

SKYDD_BrandSakert_INTERSPIRO_1801 1 2012-10-31 13:02:44

Kurser under våren 2013:

MSB utvecklar, tillsammans med andra, individens och samhällets förmåga att förebygga, hantera och lära av olyckor och kriser

Läs om fler aktuella kurser på www.msb.se/utbildning

Skogsbrand och samhällspåverkanTid och plats: 23-25 april 2013 på SandöSista anmälningsdag: 9 februari 2013

Samverkan vid stora olyckorTid och plats: 20-24 maj 2013 i RevingeSista anmälningsdag: 22 mars 2013

8 | Räddningsledaren nr 4 2012 Räddningsledaren nr 4 2012 | 9

skadepLats konferensen 2012

Mer erfarenheter och ökad öppenhet

Årets skadeplatskonferens lockade drygt 400 deltagare vilket vittnar om ett stort intresse kring det skadeavhjälpande/ operativa arbetet. Det känns som att vi börjar hitta formerna för arrangemanget och det är många deltagare som hör av sig för att delge sina synpunkter och framföra idéer till kommande konferens.

Något som var väldigt uppskattat var möjligheten att kunna delta i olika miniseminarier, vilket vi nu ska utvärdera för att eventuellt arbeta vidare med.

Jag är väldigt nöjd med på det sätt som föreläsarna och förevisarna genomförde sina framföranden och skulle vilja sammanfatta mina intryck med orden intressant, lärorikt och roligt (frågan är om inte Joel Plécard från räddningstjänsten Dala Mitt valt fel yrke med tanke på hur han vävde in humor i föreläsningen).

Jag hoppas och tror att vi i årets konferens såg ett trendbrott vad gäller erfarenhetsåterföring. Dåvarande Norrköpings brandförsvar representanter Jonas Holmgren och Håkan Dahm berättade mycket öppet om hur deras organisation hanterat händelsen i samband med den tragiska dödsolyckan vid restaurang Camel i Norrköping år 2003. Berättelsen berörde och väckte känslor hos deltagarna.

I samband med programpunkten räddningstjänstens del i utrymningsstrategin

berättade styrkeledare Daniel Holmstrand räddningstjänsten Dala Mitt på ett mycket utlämnade sätt om sina känslor och erfarenheter vid en brand i ett flerbostadshus.

Det är en styrka att kunna diskutera kring sitt eget agerande på ett så öppet sätt. Min förhoppning är att fler personer/räddningstjänster tar efter och vågar diskutera kring händelser som gick mindre bra och delger oss övriga erfarenheterna i syfte att lära. Nu startar

utvärderingen av årets konferens och sen är det dags för uppstarten inför 2013 års konferens i Karlstad som arrangeras tillsammans med Karlstadsregionens räddningstjänstförbund. Jag vill samtidigt passa på att tacka Västra Södermanlands räddningstjänstförbund för det fina samarbetet och ett väl genomfört arbete under de tre åren som konferensen drivits i Katrineholm. ■

Text: Roger Ågren, projektledare Skadeplats Foto: Nenne Hagman, SBB

Roger Ågren, projektledare och Tobias Plantin från programgruppen.

Det finns ett engelskt ordspråk som säger ”den förståndige lär av andras erfarenheter och den oförståndige lär varken av andras eller egna erfarenheter”. Konferensen Skadeplats handlar just om att inspirera och lära av både egna och andras erfarenheter för att utveckla arbetet på skadeplats. Och så blev det även detta år. Jonas Holmgren på Räddningstjänsten Östra Götaland ger oss här en summering och överblick av årets Skadeplatskonferens.

Lär av igår för att bli bättre i morgon

Räddningstjänstens arbete på en skadeplats är svårt och komplext. Många gånger måste ett komplicerat arbete påbörjas utan att man har all nödvändig information om vad man står inför. En olycka kan utvecklas i en riktning som kan vara svår att förutse och som kan komma att ställa mycket höga krav på den personal som ska hantera olyckan och situationen.

Inom svensk räddningstjänst finns oerhört mycket erfarenhet. Det genomförs,

och har genomförts väldigt mycket in satser där nyttiga erfarenheter dragits som skulle vara till stor hjälp för andra som eventuellt ställs inför en liknande situation.

Vi måste bli ännu bättre på att våga berätta om våra erfarenheter (och misstag!) för att på så sätt ge andra möjlighet att vara ännu mer framgångsrika i sitt arbete under en räddningsinsats. Konferensen Skadeplats är ett utmärkt sett att sprida nyttig erfarenhet!

Norrköping 2003 med livräddning på egen personalÅrets konferens inleddes med en föreläsning av mig, Jonas Holmgren, och HåkanDahm vid Räddningstjänsten Östra Götaland. Vi berättade om en insats på restaurang Camel i Norrköping 2003 där en av rökdykarna omkom under släckningsarbetet. Det var en insats som förvandlades från en normal rökdykarinsats till en insats där man blev tvungen att genomföra livräddning av egen personal.

Marcus Lundahl, brandbefäl, Räddningstjänsten Höganäs– Alla föreläsningar överlag. Det var en stark öppning av konferensen med räddnings-

tjänsten Östra Götaland-Norrköping som berättade om brandmannen som omkom i samband med rökdykning. Men också att man hedrade minnet av de två brandmännen som omkom i Smedjebacken i somras.

Maria Cornelius, deltidsbrand- man, Räddningstjänsten Båstad– Det är ett väldigt välorganiserat koncept med bra föreläsare. Det är

första gången jag besöker Skadeplats. Alla före-läsare som beskriver personliga erfarenheter gav ett starkt intryck. Framför allt erfarenheterna från Norrköping och från Dala Mitt. Olycksstatistiken för räddningspersonal var också intressant.

Hans Schmidt, Styrkeledare, Räddningstjänsten Stor Göteborg– Föreläsningarna under dag ett – alla var bra! Solcellerna som alstrar

elecktricitet och riskerna med detta kändes viktigt och var en nyhet. Tar med mig delarna om konstruktionsbranden och även den sista delen om ”Cancerfonden” för brandmän var en tankeställare. Sedan är det alltid kul att titta på ny utrustning/produkter och träffa kollegor.

Göran Pålsson, Styrkeledare Räddningstjänsten Norrtälje – Dag ett var jättebra. Alla ämnen och föreläsare. Arbetsmiljölagen och AFS:are är ju inte alltid så

roligt, men PO Malmqvist lyfte dem på ett bra sätt. Man har med sig mycket eftertänksamhet överlag tycker jag, allt från inledningen och avslutningen från dag ett.

Kristina Larsson, deltids-befäl, Räddningstjänsten Karlstadsregionen– Allt under dag ett har ett en tankeställare och väcker frågor

som man lätt glömmer bort i vardagen. Konstruktionsbranden känns ju alltid aktuell. Man har ju varit med om en del sådana. Riskerna med solceller i byggnader var också intressant.

skadepLatsen summering

Enkät:

Vad tar du med dig från årets Skadeplatskonferens i Katrineholm?


Det var en djupt tragisk och dramatisk händelse för alla inblandade. Det fanns en familj som hade mist en son och det fanns en arbetsplats som hade mist en vän och kollega. Olyckan innebar en mycket påfrestande tid för personalen vid brandförsvaret i Norrköping.

Det har alltid funnits en ambition att både ta tillvara på lärdomarna efter olyckan och att sprida erfarenheterna.

Olyckan, hur hemsk den än var, får inte vara förgäves. Andra måste få ta del av det arbete och de erfarenheter man fick i Norrköping efter händelsen. Att på Skadeplats öppet berätta om vad som hände, ge sin syn på efterarbetet och hur man hanterade alla de komplexa frågeställningar som uppkom efter olyckan, är ett sätt att dela med sig av erfarenheterna.

Det finns bara AFS 2007:7 eller?I årets upplaga av Skadeplats 2012 tog man fasta på risker och riskbedömning. PO Malmkvist från Utkiken gav alla som var på plats en mycket intressant genomgång av vilka olika arbetarskyddsregler som man faktiskt, enligt lag, har att rätta

sig efter på en skadeplats. Under olika skeenden under en insats utför vi en mängd olika arbetsmoment där det i de flesta fall finns specifika regler att leva upp till.

Vi befinner oss på hög höjd, vi använder fordon och utrustning med särskilda föreskrifter, vi arbetar i särskilt utsatta miljöer med material (som till exempel asbest) som det finns detaljerade regler omkring för att nämna några exempel.

Risker och riskbedömning avseende brand i byggnadskonstruktionerSamuel Nyström från räddningstjänsten i Jönköping och senare också Lasse Nelson från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gav bra exempel på begreppet riskbedömning, vår

förmåga att kunna ”läsa byggnader” och möjligheterna att hantera bränder i konstruktioner.

Förmågan att värdera risker och göra kontinuerliga riskbedömningar är av yttersta vikt för att kunna genomföra både en effektiv och en säker insats. Riskbedömningen vid en brand i en robust byggd villa från 1950talet skiljer sig avsevärt från riskbedömningen som måste göras vid en brand i en modern, prefabricerad byggnad där material och byggteknik optimerats.

I dagens Sverige brinner allt för många gånger byggnader ner till grunden eller blir så illa skakade att de senare ej går att återställa, trots att räddningstjänsten finns på platsen. Många räddningstjänster har idag tillgång till mycket avancerade hjälpmedel i form av IR kameror, speciella strålrör, skärsläckare, fläktar; ja listan kan göras lång.

Men kan vi det mest grundläggande? Är vi dåliga på att ta tillvara de yrkeskunskaper som många äldre kollegor har? Litar vi för mycket på vår nya, fina teknik?

Nya konstruktioner i byggnader ställer

Foto: Räddningstjänsten Östra Götaland

PO Malmqvist gav, genom fingerade händelse-utvecklingar, konkreta exempel på olika AFS-föreskifter som man ska förhålla sig till under insatser och momenten dessa består av. Exempel här – vid åtgärden håltagning.

AFS 1981:15 SKyDD MOT SKADA GENOM RAS

2 § Arbete skall planeras, ordnas och bedrivas så att olycka genom ras förebyggs. 6 § Plats där det finns särskild risk för ras skall spär-ras av. Innan sådan plats beträds eller trafikeras skall lämpliga skyddsåtgärder vidtas.

Bild: Utkiken Sverige

Fem släcksystem förevisades genom släckning mot fem likadana brandrum. Till varje brandrum fick högst 50 liter släckmedel användas, därefter avbröts släckningen. Under tiden mättes temperaturutvecklingen i rummen. Vid släckningen användes högtryck (vattendimma) från släckbil, Fireexpress (vattendimma), X-Fog (släckmedelstillsats) med skärsläckare (vattendimma), One Seven (CAFS) samt Bio For (A-skum). Alla de olika systemen har olika fördelar och begränsningar vilket gör att valet av system bör baseras på vad man avser att använda systemet till. Börja därför med att bestämma vad det är för typer av uppgifter som ska kunna hanteras med hjälp av systemet.

Cecilia Uneram, Brandskyddsföreningen och Daniel Holmstrand, Räddningstjänsten Dala Mitt pratade om räddningstjänstens del i utrymningsstrategin.

Jonas Holmgren och Håkan Dahm från Räddningstjänsten Östra Götaland berättade om den tragiska olyckan under branden på restaturang Camel.

ökade krav på räddningstjänsterna. I Sverige är vi världsledande i att kunna hantera rumsbränder. Det har vi övat på länge men också utvecklat teknik och utrustning för. Men en brand i en byggnad är idag så mycket mer än bara rums branden.

I Sverige utvecklade vi utrustning, taktik och övningsanläggningar för att hantera rumsbränder. Men om vi ska kunna genomföra effektiva räddningsinsatser måste vi nu verkligen börja utveckla vår förmåga att bekämpa bränder i byggnadskonstruktioner. ■Dokumentation från de flesta föreläsningarna och filmer från Skadeplatskonferensen finns på brandskydds föreningen.se samt firegear.se

Text: Jonas Holmgren, Räddnings- tjänsten Östra Götaland

Foto: Nenne Hagman, SBB, samt övriga.

Det är inte bara AFS 2007:7 gällande före-

skrifter för rök och kemdykning som styr oss i vårt arbete! Den är inte heller viktigare än någon annan …

Vi behöver, och måste ha ambitionen, att även

bli världsledande när det gäller att kunna bekämpa bränder i konstruktioner.

skadepLatsen summering


skadepLats avslutad räddningsinsats

Frågan fick mig att fundera. För två gånger hade min räddningstjänst inom en ganska kort tidsperiod hamnat i trubbel i samband med avslutandet av räddningsinsats. I båda fallen vill jag dessutom påstå att våra besvär var av mindre betydelse än den enskildes förtvivlan. Räddningstjänsten måste ha modet att värdera en drabbad människas upplevelse högre än den egna organisationens prestigebehov.

Hur avslutar man en räddningsinsats?

Jag fann en branschpraxis som inte överensstämde med lagstiftningen. Avslutande av räddningsinsats har i det närmaste blivit synonymt med begreppet överlämna ansvaret. Detta begrepp har sedan fått styra vad man gör när lågorna slocknat. Vilket oftast har varit att räddningsledaren fyller i en blankett som fastighetsägaren sedan undertecknar.

Läs och förstå både lag och räddningstjänstbegreppLiksom vid alla situationer där en organisation gör någon form av byråkratisk ritual för att lagen kräver det, är det här förnuftigt att faktiskt läsa lagen. Jag gjorde det. Eftersom jag inte är någon jurist pratade jag även med Torkel Schlegel och Thomas Bengtsson, som båda har en utpräglad förmåga att förklara juridiska frågor på ett tydligt sätt.

En töjbar gummisnoddAlla brandbefäl känner förhoppningsvis till dessa fyra kriterier: behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Det sista är

inte något kriterium egentligen – snarare fungerar det som en gummisnodd som går att töja åt det håll man vill. Men det finns en del förtyd liganden kring vad denna gummisnodd kan betyda.

”Gammaltungt vävd juristprosa”I propositionen till räddningstjänstlagen står att räddningsinsatsen kan avslutas om riskerna för ytterligare skada inte kan motverkas genom ytterligare åtgärder eller när risken för ytterligare skador är så obetydlig att det inte är motiverat att fortsätta räddningsarbetet. I propositionen till LSO står även att räddningsinsatsen kan avslutas när den enskilde har möjlighet att vidta de åtgärder som behövs för att motverka skada.

Sammantaget är räddningstjänstbegreppet alltså en ganska stor bit gammaltungt vävd juristprosa. Jag vill gärna sammanfatta det i mer vardagliga ord: Räddningsinsats – när det är bråttom, viktigt, rimligt och den enskilde inte klarar det själv. I LSO 3 kap 9§ finns

bestämmelser om vad som gäller när en insats ska avslutas. Där finns egentligen tre punkter:

1. Skriftligt beslutRäddningsinsatsen är avslutad när räddningsledaren beslutar om detta. Beslutet ska redovisas skriftligt. Att göra anteckningar och sedan föra in dem i insatsrapporten är att redovisa beslutet skriftligt. Beslutet ska tas efter att räddningstjänstbegreppet har beaktats.

Ofta hör jag resonemang i stil med:

Det duger inte. När man ska fatta det beslutet ska man fundera igenom kriteri

erna. Är det bråttom, är det viktigt.. och så vidare. Ett sådant funderande gör det lättare att motivera beslutet. En stor brist i många insatsrapporter är bristen på motiv till beslutet att avsluta.

2. UnderrättelseRäddningsledare ska sedan underrätta ägaren eller nyttjaren om behoven av bevakning, restvärdesskydd, sanering och återställning. Det finns inget formkrav på den här underrättelsen, den behöver alltså inte ske skriftligt. Ansvaret är till och med begränsat – om räddningsledaren inte får tag på ägaren är det inte meningen att denne ska behöva göra några omfattande efterforskningar.

3. Bevakning på ägarens bekostnadRäddningsledaren har rätt att utföra bevakning på ägarens eller nyttjarens bekostnad. Detta är en befogenhet som räddningsledaren har. Det innehåller inget tvång på att bevakning måste utföras.

Dessa tre punkter förefaller, om man studerar praxis i räddningstjänstsverige,

ha kastats in i ett tombolahjul. Ut har kommit allehanda uppfattningar, bland annat att det måste ske ett skriftligt överlämnande till fastighetsägaren för att ansvaret ska falla på denne och att räddningsledaren kan beordra ägaren att bevaka sin egendom.

Överlämning existerar inteOrdet överlämning förekommer över huvud taget inte i lagstiftningen. Det beror på att inget ansvar överlämnas. Fastighetsägaren eller nyttjaren har alltid ett ansvar för sin egendom eller sitt hyresobjekt. När behovet av en räddningsinsats uppstår är kommunen skyldig att genomföra en räddningsinsats. Det är ett helt annat ansvar än fastighetsägarens. När räddningsinsatsen upphör avslutas kommunens ansvar och fastighetsägarens fortsätter som innan.

Korrekt avslutad räddningsinsats = ogynnsam för den drabbade?!Slutsatsen av detta är att lagstiftningen är tämligen hård ur en fastighetsägares

perspektiv. När kriterierna för räddningstjänst upphör och räddningsledaren beslutar att avsluta på ett korrekt sätt kan en villaägare hamna i en ganska orimlig situation. Denne kan vara traumatiserad av händelsen och har troligtvis mycket begränsade kunskaper om hur bevakningssituationen ska hanteras.

Utveckla bra och realistiska rutinerDet rätta vore att räddningstjänsten utformar sina rutiner för avslut så ”schysst” som möjligt för den enskilde. Jönköping och RäddsamF har gjort detta på ett bra sätt genom att komma överens med försäkringsbolagen. Även Räddningstjänsten Storgöteborg bör nämnas i sammanhanget – de har skrivit en mycket förnuftig rutin för hur insatser ska avslutas. ■

Text: Joel Plécard, brandingenjör, enhetschef Olycks- och riskanalysenheten,

Räddningstjänsten Dala Mitt

Joel Plécard, brand-ingenjör, enhetschef Olycks- och riskanalys - enheten, Räddnings-tjänsten Dala Mitt

Tre kriterier och en gummisnodd

Räddningsinsats – endast om detta är motiverat med hänsyn till

1. Behovet av ett snabbt ingripande2. Det hotade intressets vikt3. Kostnaderna för insatsen…

och övrigt

omständigheterna i

Äh, det här känns inte som något för oss…

skadepLatsavslutad räddningsinsats

Karang_Ytbärgare_90x112.indd 1 2011-08-24 15.16

Passa på att anmäl dig till One-Seven, CAFS konferens i mars 2013!

5-6:e mars 2013 kommer vi att genomföra ännu en användarkonferens med CAFS, One-Seven. Vi kommer även denna gången vara på Viktoria, Uppsala.Detta året kommer 1:a dagen delas upp utifrån deltagarna använder One-Seven sedan tidigare eller ej.!!

! Vi kommer bl.a. att ta upp följande:! - CAFS, med inriktning på One-Seven! - Miljöaspekter runt CAFS! - Vatten som släckmedel vs CAFS! - Konstruktionsbrand

- Erfarenheter av användare

Om ni tycker detta låter intressant ska ni gå in och anmäla er till detta på www.nfrs.se senast 1 februari.

Nordic Fire & Rescue Service AS, FilialMejerigatan 1, 532 37 Skara


Förslag på ett tydligare avslut av räddningsinsats

Jag föreslår följande förslag och rutiner för att förtydliga, förenkla och förbättra avslutet av räddningsinsatser. Gör vi enligt dessa förslag kommer det leda till att vi bättre sköter våra formella åtaganden samtidigt som den byråkratiska bördan minskar för räddningsledaren. Räddningsledaren kan då fokusera på det pedagogiska och hjälpande istället för att jaga en underskrift från ägaren.

/Joel Plécard, räddningstjänsten Dala Mitt

skadepLats avslutad räddningsinsats

• Avskaffa blanketten Avslutande av räddningstjänst.• Omarbeta de goda råd som ofta finns på baksidan av

blanketterna och sammanställ dem i ett goda råd-blad. De bör inte innehålla någon juridik utan fokusera på de prak-tiska saker som ska göras. Språket bör omarbetas för att bli tydligare med tanke på en bred målgrupp som behöver enkla handfasta råd. Räddningsledaren bör kunna anteckna infor-mation som rör den specifika situationen i broschyren. Det är viktigt att det finns kontaktuppgifter till räddningstjänsten i fall den drabbade har frågor.

• Upprätta en intern kombinerad mall/checklista för avslut ande av räddningsinsats. Målet med den bör vara att de uppgifter som ska redovisas skriftligt i insatsrapporten dokumenteras.

Mallen bör innehålla följande punkter:• Vem tog beslutet?• Klockslag• Motivering kopplat till kriterierna för räddningstjänst

(kriterierna bör finnas med på mallen)• Checklista för underrättelse:

• Är ägaren själv kapabel att bevaka fastigheten? – om inte, se till att bevakning kommer till stånd på ägarens bekost-nad, notera mantimmar om det är vår personal som utför bevakningen. Samverka gärna med försäkringsbolaget.

• Om ägaren är mottaglig – gå igenom goda råd-bladet och komplettera med specifik information.

• Meddela SOS när underrättelse skett.

PM

Avslutande av Räddnings-

insats

ChecklistaAVSLUTAD

RäDDNINGSINSATS

• • •

Goda Råd

ChecklistaUnderrättelse

• • •

Säkerhetsbefäl– för säkerhets skullHur mycket får man riskera att skada en brandman i intresseavvägningen som ska göras mellan Lagen om skydd mot olyckor (LSO) och Arbetsmiljölagen? Man ska ”hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön”, enligt LSO och ”Arbete skall planläggas och anordnas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö”, enligt Arbetsmiljölagen. PO Malmquists föredrag på Skadeplats om en säker arbetsmiljö och förmåga och kompetens att säkerställa det blev en mycket uppskattad programpunkt. Här följer en summering av hans tankar och idéer.

är det realistiskt att man som skadeplatschef/räddningsledare kan samtliga arbetsmiljöföreskrifter – AFS:ar som är aktuella för insatspersonal och dessutom hinner med att göra kontinuerliga riskbedömningar och åtgärder under en insats? PO Malmquist lyfte frågan på Skadeplatskonferensen och uppdaterade deltagarna om viktiga och aktuella föreskrifter i Arbetsmiljölagen som man som arbetsledare inom räddningstjänsten ska känna till och förhålla sig till när man leder insatspersonal. Det är inte bara AFS 2007:7 Rök och kemdykning man ska känna till.

Räddningstjänsten är ”lite speciell”I Arbetsmiljölagen står det att ”Arbetsmiljön ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur…”. Men det står även en kommentarstext: ”… Det f inns för samhället viktiga verksamhetsfält där förutsättningarna för arbetsmiljön skiljer sig radikalt från andra områden. … till exempel brandbekämpning, försvar och polisverksamhet.”

PO Malmquist lyfte bland annat upp ett antal AFS:ar, vilka alla var aktuella under varje enskild del av en fingerad händelse – en villabrand som han vandrade igenom tillsammans med deltagarna.

Oftast inte sund och säker arbetsmiljöArbetsmiljölagen säger att ”Arbete skall planläggas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö.” Faktum är att skadeplatsen inte alltid är alltid en sund och säker miljö. Och det finns en mängd AFSar som faktiskt gäller. Enligt Arbetsmiljölagen gäller följande:– Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som

behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall– Arbetsgivaren ska bedriva ett systematiskt

arbetsmiljöarbete – Göra riskbedömningar – Utreda tillbud och olycksfall – Genomföra åtgärder – Kontrollera åtgärder.

Här följer ett antal exempel på avsteg från kraven på arbetsmiljön:• Avspärrning vid asbestarbete• Dammfrånstötande kläder vid asbestarbete• Elektriska installationer vid skärsläckararbete• Ensam hoppa i vattnet och dra upp en drunknad• Gå in ensam med andningsskydd och dra ut

någon som ligger precis innanför dörren.

Enligt AFS 2001:1 gäller följande:– 6 § Arbetsgivaren skall fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. – Arbetsgivaren skall se till att de som får dessa uppgifter är tillräckligt många och har de befogenheter och resurser som behövs. Arbetsgivaren skall också se till att de har tillräckliga kunskaper om: – regler som har betydelse för arbetsmiljön, – fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall, – åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall samt – arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö.

Hur hantera intresseavvägningen?Hur ska vi då förhålla oss till intresseavvägningen och genomföra effektiva

skadepLatsarbetsmiljö

PO:S EXEMPEL PÅ KON- KRETA ARBETSUPPGIFTER FÖR SäKERHETSBEFäLET:• Hålla avspärrningar aktuella

och relevanta• Snabbskylta särskilda risker• Kontinuerliga riskbedömningar• Metodutvärderingar ur riskperspektiv• Följa upp att det finns fungerande– Personalregistrering– Rökdykarorganisation – Avlösningsplanering – Behålla helhetsbilden• Tänka strategiskt i riskhantering

– Belysning – Personalstatus, vilobehov• Bollplank för befäl

Säkerhetsbefälet bör, enligt PO, vara tydligt uppmärkt och gärna sticka ut och inte vara någon ordningspolis.


debatträddningspersonal i beredskap

Dags att reformeradeltidskårerna i grunden!?Kjell Larsson är i dag rådgivare hos Myndigheten för samhällskydd och beredskap för internationella frågor och har arbetat en stor del av sin yrkeskarriär med insatsverksamhet och humanitärt bistånd i olika delar av världen. Kjell bloggar även på MSBs nätversion av Tjugofyra7 och artikeln här bygger vidare på ett av hans blogginlägg som publicerades där tidigare under hösten. Här följer Kjells tankar om dagens deltidsmodell.

Sveriges kommunala räddningstjänst vilar tungt på deltidskårerna. Kanske upp mot 80% av Sveriges brandmän alla kategorier är deltidsverksamma. Systemet med deltidsbrandmän har tjänat landet väl. Deltidskårer finns såväl i glesbygd som i tätorter. I det senare fallet står de ofta i beredskap för att täcka upp för heltidskårer då det behövs förstärkning.

I glesbygder är deltidskåren den enda realistiska resursen att räkna med för invånarna inom en timme eller två. På den tiden hinner mycket att hända om det är en trafikolycka eller en bostadsbrand.

Men problem finns att upprätthålla och driva deltidskårer, framför allt i glesbygder. Utflyttningen från landsbygden ökar och flyttlassen går oftare nu än någonsin. Detta medför att utpräglade glesbygdskommuner ser sitt skatteunderlag svikta och därmed är också deltidskårerna ifrågasatta.

Svårt att lägga nedJag tror alla förstår att finns det inte pengar så finns det inte. Är kassan tom så måste kostnader minska – även inom så viktiga områden som skydd och säkerhet.

Grundläggande för sociala sammanhang och ett demokratiskt samhälle fungerande samhälle är ett förtroende

skapande skydd mot bränder och andra vardags olyckor.

Om man så vill först försvagning av sjukpenningen, sedan arbetslöshetsunderstödet och nu snart också den kommunala räddningstjänsten.

Det är inget nytt fenomen att kommunernas kassa är tom. Så har det varit

länge, om än värre nuförtiden. Men när kommunpolitiker söker lägga ned deltidskårer möts de oftast av en indignationsstorm. Ett massivt motstånd från allmänhet, politisk opposition, de anställdas fackföreningar, media och många andra. Samtidigt som alla vet att något måste göras. Ofta slutar en sådan karusell med att förslag om nedläggning av deltidskår skjuts på framtiden och i stället läggs en dagisavdelning ner eller upprustningen av en idrottsplats uteblir.

Myndigheter som tidigare Räddningsverket, nu Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, gör inte mycket för att stödja kommunen i detta svåra arbete. Några alternativ till deltidskår ges inte, inga fräscha förslag vad som man kan göra istället tas fram. Myndigheterna som borde ha kunskap för att ge alternativ till kommunernas politiker gömmer sig, såväl dagens som gårdagens myndighet. Och på det här sättet permanentas en verksamhet som behöver ses över.

Jakten på att rekrytera folk till deltidskåren får fortsätta, med den svåra utmaningen, då urvalet har minskat kraftigt på grund av – ja, just det – utflyttningen.

Nu är det ett plus två som är treEn deltidskår i Sverige är uppbyggd så att en jourlagd utryckningsstyrka består av ett befäl och fyra brandmän (1+4). Så är så gott som alla deltidskårer organiserade. Utbildningen som tillhandahålls av MSB via de så kallade verksamhetsställ

Kjell Larsson, rådgivare, MSB.

Jag tror vi är på väg mot ett samhälle där

även denna sista bastion är på väg att falla.

skadepLats arbetsmiljö

Idéer och grund till en standard – PO Malmquist rekommenderar boken Fire Department Incident Safety Officer (2nd edition) om man är intresserad av detta – rollen, kompetensen och arbetssätt. Här finns bra informa-

tion och tankar – en grund för att lägga en bra standard för rollen, menar han. NFPA-standard är motsvarande Sveriges Brandskyddsföreningens standarder.

insatser och samtidigt inte utsätta räddningspersonalen för alltför stora risker? Runt om i världen har man lite olika metoder enligt PO.

– USA har en riskmall som innefattar intresseavvägningen till varje enskild del av en insatsen, berättar han.

Riskmall USA, NFPA 1500

Incident Safety OfficerI USA använder man sig av ISO – Incident Safety Officer. Funktionen finns bara på några ställen, men det finns en standard för vad ISOn ska arbeta med. PO har hört om tillfällen när ett säkerhetsbefäl använts i Sverige, bland annat i Nordvästra Skåne, Räddningstjänsten Syd, Storgöteborg har i några enskilda fall tillsatt denna typ av tjänst. Men detta görs inte på ett systematiskt sätt idag, där man tydligt specificerat vad säkerhetsbefälet ska arbeta med. Denne skulle till exempel kunna vara en stabsfunktion i en räddningstjänstorganisationen, menar PO.

Organisatorisk lösning på bemanningAtt alarmera ett befäl extra, som redan finns i beredskap, vid visa händelser och i förväg uttala/utbilda vilka arbetsmiljö och säkerhetsuppgifter denne ska hantera på en skadeplats, kan var en lösning på bemanningsproblematiken, menar PO.

I vissa fall innebär det en utökad samverkan över kommungränser och i andra fall finns det befälet i den egna organisationen.

– Sen tror jag också att man kan specialisera vissa stationer på till exempel avspärrningsuppgifter. Sedan se till att de har bra utrustning för att kunna göra säkerhetsavspärrningar på en skadeplats Här kan man med fördel använda styrkor i sitt område som inte har förmågan att rökdyka på grund av numerär eller utbildning. Sedan utbilda dem i att vara en styrka till säkerhetsbefälets förfogande och ge dem förutsättningarna, menar han.

Stora kunskapsglappPå frågan om hur dagens befäl får sin grundkunskap i arbetsmiljölagen och riskbedömning med riskhanteringsmoment, svarar PO att både den interna utbildningen och ute på skolorna får man en bra allmän bas. Detta på grund av att risken är en naturlig del i de arbetsuppgifter som ska utföras.

Många räddningstjänster ger sina befäl en standardiserad arbetsmiljöutbildning som köps in via utbildningsföretag eller via kommunen centralt.

– Det jag lärt mig under arbetet med dessa frågor är hur mycket kunskap jag saknade inom arbetsmiljöområdet på grund av de speciella förutsättningar som gäller på en skadeplats, där det samarbetar människor från olika organisationer och där LSO och Arbetsmiljölagen faktiskt ställer krav som inte går att kombinera. Jag tror motsvarande kunskapsglapp finns på många räddningstjänster, menar PO.

Kunskaps- och kompetensbehovKunskap och kompetens som vi behöver mer av i idag ute på skadeplats och som ett säkerhetsbefäl ska kunna enligt boken Fire Department Incident Safety Officer: Byggnadskonstruktion, Fysiologi, Brand

förlopp, Farliga energier – el, gas, mekaniskt, tryck, väder, Ras, Tidens påverkan, Läsa rök, Läsa risk, Säkerhetsregler,

Rutiner och Utvärderingsmetoder.Det ska vara fokus på helhetsbilden. De mindre detaljerna kan man ta efter insatsen, menar PO. Boken lyfter även fram när under en insats det är som mest risker och kopplingen till att man kallar in ett säkerhetsbefäl. I inledningen av en insats så är det mycket antaganden, då man saknar fakta och då är det mer risker. Växande insatser tittar man också på för dessa medför också mer risker. Mer verksamhet = mer risker. Ju förr man kan aktivera ett säkerhetsbefäl, ju bättre är det.

Förslag på säkerhetsbefälets uppgifter• Riskbedöma brandpåverkan på byggnadskon-

struktion (ej ur ett brandspridningsperspektiv)• Ha en helhetsbild av nuvarande och kom-

mande risker • Spärra av farliga områden• Följa upp Personalvård / Avlösning /

Återhämtning • Vara rådgivande till Räddningsledare /

Insatschef • Ha mandat att avbryta direkt farliga

arbetsuppgifter • Återkoppla tillbud och olycksfall till skydds-

kommitté / Arbetsgivare i lärande syfte.

Säkerhetsbefäl på rull med automatik– När man ser vad ett säkerhetsbefäl kan tillföra, tror jag att man i sin organisation också ser att dessa kan vara till glädje vid förhållandevis enkla insatser, berättar PO.

Bara genom att skapa denna funktion och låta folk arbeta med frågorna kommer det att utkristalliseras ett mönster där det är till nytta. Sen är jag personligen av den åsikten att man ska vara offensiv i sin alarmering och se till att ha ett säkerhetsbefäl på rull med automatik på vissa typer av händelser, avslutar han. ■

Text: Nenne Hagman, SBB

Det ska inte vara en hakbandspolis eller

ordningsman som fastnar i detaljerna.

Oftast har det, vad jag förstått, handlat om

säkerhet vid rökdykning eller kemdykning. Det vill säga bara en liten del av skadeplatsarbetet.

Rädda ett konstaterat liv

Rädda dyrbar egendom

Rädda något som redan är förlorat

Vid snabba förlopp

Riskera ett liv

Använd ett förutbestämt väl inövat mönster

Ta inga risker

Övergå defensivt

Det blir allt svårare att upprätthålla och driva deltidskårer idag.


debatträddningspersonal i beredskap

rekryteringräddningspersonal i beredskap

I dag haltar räddningstjänsternas förmåga att upprätthålla och driva räddningsvärn med Räddnings-personal i Beredskap – RiB. På initiativ av Storstockholms Brandförsvar och Vaxholms Stad har ett antal räddningstjänster och berörda myndigheter nu deltagit på den första av flera konferenser med fokus på RiB. Syftet med initiativet är att gemensamt diskutera och hitta lösningar på hur räddningstjänsten i framtiden ska kunna bereda ett tillfredsställande skydd mot olyckor för människor i hela Sverige.

RiB-konferensserie inledd

– Bilden och planen av hur konferensserien är tänkt har jag själv suttit och ritat hemma på min egen kammare och och har sedan bett mina två brandchefer ge mig feedback. Så började det hela, berättar projektledare Jimmy Haglund.

Konferensserien inleddes i Vaxholm den 31 maj i år och kommer att följas upp och avslutas med konferenser arrangerade av Räddningstjänsten Storgöteborg och Räddningstjänsten Syd under 2013. Nyrekrytering av räddningstjänstpersonal i beredskap och även att behålla personalen på längre sikt, har på senare år blivit allt mer utmanande för de flesta av våra räddningstjänster.

Lokala förutsättningar viktigaDagens RiButbildning är standardiserad utgår inte från olika förutsättningar och de olika behov som finns ute i landets alla räddningsvärn. Vissa menar att den är för standardiserad.

– En del av lösningen skulle kunna vara att de lokala förutsättningarna skulle få styra mer än idag. Det och att grunden avseende kompetens och förmåga skulle kunna vara enklare och tydligare för att få ”vanliga” människor att vilja vara en del av samhällets trygghet, menar Jimmy Haglund på Storstocksholms brandförsvar som är initiativtagare till RiBkonferensserien.

Jimmy är i grunden brandmästare och är ansvarig för den operativa delen av farliga ämnen/CBRNE vid Storstockholms brandförsvar. Han är nu även projektledare för RiBkonferensserien.

– Jag har nyligen varit nere i Göteborg och träffat gruppen som ansvarar

för konferensen där. Den kommer bli kanon nu i vår den 24–25 april och innehålla mycket matnyttigt, berättar Jimmy.

Bred målgruppMålgruppen för initiati vet är ledande tjänstemän inom operativ och administrativ verksamhet samt förtroendevalda med koppling till RiB inom kommuner, räddningstjänster, förbund, myndigheter, organisationer, företag med flera. I Vaxholm fanns representanter från Försvarsdepartement et, räddningstjänster från hela Sverige, Länsstyrelsen, kommunen, Brandförsvarsföreningen, Glesbygdsklubben, MSB

och Föreningen Sveriges Brandbefäl (SBB) på plats. Utkast till handlingsplanSlutmålet och syftet är att slutligen presentera ett utkast till handlingsplan för RiB i framtiden, som med god för ank

ena och på entreprenad av andra, baserar hela kompetensutbildningen på konceptet 1+4.

En studie som gjorts inom ramen för MSB visar tydligt på att vid upp mot 75–80% av alla insatser från kommunal räddningstjänst alla kategorier kan mycket väl utföras av deltidsstyrkor med bemanningen 1+2 alternativt 1+3. Detta låter sig givetvis inte göra med mindre än att utbildning, taktik och organisation ändras. Denna kunskap är spridd och inte särskilt ifrågasatt. Jag ringde runt till fem för mig kända räddningschefer. Alla bekräftade bilden av att deltidsstyrkorna borde minskas mot kanske 1+2.

Det är för mig helt obegripligt varför inget händer när bilden är ganska samstämmig. En reform borde startas upp omgående.

Det går att förändraAlltså, vi har problem i glesbygder med att rekrytera och få ekonomi på deltidskårerna. Vi behöver inte så många deltidsbrandmän som vi har idag. En

minskning under en femårsperiod samtidigt som en förändring av utbildningen sker borde vara möjligt. Frågan är om det finns kraft och vilja att förändra. Eller är det bestående, det bekväma den attityd som härskar. Jag hoppas i varje fall på en förändring. Den behövs.

Jag vill se en kraftfull utveckling för förändring. Deltidskårer i tätbebyggda områden kan sannolikt behållas. Men i glesbygder bör en utveckling ske.

Genom den kan en minskning av insatsstyrkorna från 1+4 till 1+3 eller 1+2 ske. Vidare bör det även prövas en satsning på att invånarna själva tar ett större ansvar.

En högra grad av eget ansvarI andra länder är det naturligt att ta eget ansvar i högre grad än vad vi gör i Sverige. Med god stimulans, ökad utbildning för enskilda personer, innovativa

lösningar i form av gratis brandsläckare, brandvarnare och utrymningsutrustning kan ett fullgott skydd för alla skapas. Tillsammans med mindre i antal men effektivare deltidsstyrkor kan ett uthålligt och säkrat skydd för alla innehållas. Idag lever vi en osäker tillvaro. Utflyttning, dålig ekonomi och felanvända resurser gör framtiden osäker för den som lever sitt liv i glesbygder. Därför måste en förändring ske – nu.

Detta förändringsarbete ger också möjlighet till andra nödvändiga för ändringar. Ännu mer satsning på distansutbildning med ”examinering” av deltidsbrandmän på hemmaplan där MSBs utmärkta kompetenta lärare kan vara mer ute i kommunerna än på skolorna/verksamhetsställena. Turnera runt med vidareutbildning och fortbildning så att kunskapen kommer till eleven och inte låsa in elever i internat i onödan. Och låt för allt i världen MSB genomföra den grundläggande kompetensutbildningen själv. ■

Text: Kjell Larsson, MSB Foto: Nenne Hagman, SBB

REGION STORSTADRekrytering• Anställningsförhållande

• Kompetens/utbildning

• Organisation/beredskap

Ansvarig: Johan Fors

REGION MITTAnställningsförhållande• Kompetens/utbildning

• Organisation/beredskap

• Rekrytering

Ansvarig: Anders Sigfridsson

REGION NORRKompetens/utbildning• Organisation/beredskap

• Rekrytering

• Anställningsförhållande

Ansvarig: Lars Tapani

MalmöHösten 2013Handlingsplan

Stafettpinnen

Stafettp

innen

Arbetsgrupper

Arbetsgrupper

GöteborgMars/april 2013RiB konferens

Vaxholm StadMaj/juni 2012StartskottetRiB konferens

REGION SyDOrganisation/förmåga• Rekrytering

• Anställningsförhållande

• Kompetens/utbildning

Ansvarig: Tom Setterwall

En förändring av MSBs utbildning är ett första

steg som måste prövas.

Försäljning, Service, Reservdelar och Utbildning

Bronto Skylift Ab - Okvistavägen 38 - 18640 Vallentuna Tel +46 8 5816 6040 - Fax +46 8 5816 6035 - www.bronto.se

Det markerade området är respektive regions huvudfokus i arbetet.


rekryteringräddningspersonal i beredskap

jämstäLLdhet befäl i utryckningstjänst

ring i landets räddningstjänster kan överlämnas till Försvarsdepartementet. Mellan konferenserna ska arbetet i form av arbetsgrupper fortlöpa, vilka initierades i Vaxholm. Frågor som kommer att lyftas och diskuteras i arbetet är bland annat, rekrytering, arbetstider, jämställdhet, kombinationstjänster, ökad samverkan mellan blåljusmyndigheter och andra aktuella ämnen.

Geografiska arbetsgrupper tillsattaFyra arbetsgrupper skapades som är indelade i regioner geografiskt och har en ansvarig och sammankallande i varje grupp. Grupperna ska identifiera de problem och idéer som finns och ta fram förslag på lösningar. De ska dokumentera arbetet och även presentera en tidsplan.

Redovisning från gruppernas arbete sker på konferensen i Göteborg och varje grupp redovisar sin huvudfråga de har tilldelats. Samtliga grupper har har fått fyra frågor som ingår i arbetet ska prioritera och ansvara för var sin huvudfråga.

Arbetsgrupperna bestämmer själva arbetssätt och hur de vill kommunicera och träffas. De ansvariga i grupperna har till sin hjälp i arbetet ett utsett råd. ■

Text: Nenne Hagman, SBB Illustration: Jimmy Haglund, projektledare

för RiB-konferensserien.

RÅDETS PRIMäRA UPPGIFTER• Att stödja, coacha gruppansvariga i olika frågor/ problem i deras arbete med sin grupp/annan grupp mellan konferensserien.• Att se till att grupperna lämnar in sina arbetsutkast inom den tidsplan som är bestämd.• Att se till att kommunikation/kontakt med MSB, Försvarsdepartementet och andra myndigheter sker när behov finns.• Att dokumentera gruppernas arbets-utkast och sammanställa det i en enklare utgåva för att kunna skickas ut tillbaka till arbetsgrupperna samt myndigheterna MSB, Försvarsdepartementet. • Att komma ut med ett informations - brev i slutet av augusti, november till samt-liga grupper om vad som händer i RiB frågorna.

Att ta steget från brandman till att bli befälEnligt MSB:s statistik finns det ungefär 4 800 brandbefäl i Sverige. 145 stycken av dessa är kvinnor. Ungefär hälften av dessa har operativ tjänst som heltidspersonal eller som räddningstjänst-personal i beredskap. Hur ser utvecklingsmöjligheterna ut för kvinnor i räddningstjänsten som vill ta steget från brandman till befäl? Här svarar tre befäl som arbetar i utryckningstjänst i korthet på några grundläggande frågor som är kopplat till ämnet.

som pratar. Ibland har jag känslan att när män gör fel är det just den mannen som gjort det, medan om en kvinna gör fel blir hon representant för alla kvinnor.

u Vad tror du skulle förenkla rekry-tering av befäl som är kvinnor, som går från brandman till styrkeledare/insatsledare?

u Vad fick dig att söka dig till rädd-ningstjänsten och sedan till att bli befäl?– Jag sökte till Skydd Mot Olyckor (SMO) efter att jag kommit tillbaka från en långresa. Såg i tidningen att det startat en ny utbildning för att kunna söka jobb som brandman. Innan dess hade jag tänkt söka till polis men vacklat lite i det beslutet. Så när jag såg att jag kunde söka SMO tänkte jag, varför inte? Och på den vägen är det.

u Vilka utmaningar och hinder kan man ställas inför som kvinna, enligt dig, om man vill bli befäl inom rädd-ningstjänsten?– Som kvinna i ett mansdominerat yrke är man mer ”synlig” än männen. Pratar du i radion, vet alla precis vem det är

Namn: Julia HelgesonÅlder: 32 årArbetsgivare: Alingsås och Vårgårda RäddningstjänstförbundUtbildning: Skydd Mot Olyckor – SMOIntressen: Landsvägscykling, resa och att läsa böcker

Kommer du ut på larm och du är i ledar-

position, vänder sig personer till en man med frågor. Jag tror att många tänker auktoritet = en man, vilket kan vara otroligt frustrerande.

Jag tror inte att det kommer att vara

något problem ju fler tjejer som börjar jobba. Är man lämplig att bli befäl så kommer det att falla sig naturligt när det är dags.

– Jag tror att det är extra viktigt med

stöttande chef i och med att tjejer tenderar att vara otroligt självkritiska.

u Vad fick dig att söka dig till rädd-ningstjänsten och sedan till att bli befäl? – Jag sökte på grund av att annonsen där de sökte brandmän och min bild av vad jag ville jobba med gick hand

u Vad fick dig att söka dig till rädd-ningstjänsten och sedan till att bli befäl?– Jag såg ett jobb som ger mig möjlighet att få hjälpa andra och är fysiskt ansträngande, samt variation i arbetet. Insåg väldigt fort att min personlighet passade bättre att få samordna och utveckla räddningstjänsten i projekt, i grupp och operativt arbete.

i hand. Jag sökte till befäl för att jag tycker att det är väldigt roligt att vara med och påverka och föra utvecklingen inom arbetet framåt.

u Vilka utmaningar och hinder kan man ställas inför som kvinna, enligt dig, om man vill bli befäl inom rädd-ningstjänsten? – Jag tror att det handlar lika mycket

u Vilka utmaningar och hinder kan man ställas inför som kvinna, enligt dig, om man vill bli befäl inom rädd-ningstjänsten?– Hinder kan vi alla ställas inför som går in i en chefs roll vare sig man är kvinna eller man. Utmaningen ligger nog mest hos mig själv som chef. Att hur jag nu ska få mina medarbetare att lita på mig och att vi är ett lag som till

Namn: Malin HolmÅlder: 38 årArbetsgivare: Sörmlandskustens räddningstjänstUtbildning: Räddningsdykare 2002Brandman heltid 15 veckors Rosersberg 2003Räddningsledning A, Revinge 2012Intressen: Familj, släkt och vänner. Dykning.Att driva jobbet framåt på olika sätt.

Namn: Anneli HadelövÅlder: 41 årArbetsgivare: Södertörns BrandförsvarsförbundUtbildning: Inom friskvård, Intern brand-manna utbildning, Räddningsledare A, Tillsyn A samt 3 års utbildning inom förbundet (chefsprogrammet)Intressen: Familjen, Instruktör på en frisk-vårdsanläggning samt ansvarig för grupp-träningen på friskvårdsanläggningen World Class i Södertälje.

om vad du är för person. Det kan vara du som människa som har brister och att de uppmärksammas lite mer då tjejer tenderar att bli lite mer granskade i sitt agerande.

u Vad tror du skulle förenkla rekryte-ring av befäl som är kvinnor, som går från brandman till styrkeledare/ insatsledare?

sammans ska lösa en/flera uppgifter på bästa sätt. Fördomar och attityder kan i viss mån påverka hur lätt eller svår denna uppgift blir för mig.

u Vad tror du skulle förenkla rekry-tering av befäl som är kvinnor, som går från brandman till styrkeledare/insatsledare?– Flera kvinnliga förebilder samt att räddningstjänsten är öppen för mångfald och jämställdhets frågor. Att man inom sin egna räddningstjänst jobbar med dessa frågor (mångfald/jämställdhet) och har en öppenhet till att både kvinnor och män kan vara befäl inom deras räddningstjänst. Hos oss på Södertörns brandförsvarsförbund har vi även sen flera år tillbaka startat ett chefsprogram för framtida chefer. Detta pågår i cirka 3 år och man söker sig till detta program. Jag har deltagit i det, vilket utvecklade/utbildade mig som framtida chef inom förbundet. ■ ■

■


aktueLLa händeLseröversvämning & Höga flöden

På lördagskvällen den 7 juli i somras kom ett regnområde in över östra Götaland som i Hinshult, nordväst om Nybro i Småland. Den aktuella väderstationens sammanlagda nederbörd under lördag och söndag blev där hela 185 mm. Här följer en sammanfattning av större delen av den rapport som räddningstjänsten i Hultsfred tagit fram som beskriver händelsen och insatser som genomförs under den närmaste perioden i de drabbade områdena. Den innefattar även reflektioner över överstarka åtgärder, resurser avseende förebyggande åtgär-der, vädervarning, insatsresurser och ger även förslag på åtgärder till samtliga ansvariga organisationer.

Översvämningarna i Hultsfred sommaren 2012

På lördagskvällen den 7 juli kom ett regn område in över östra Götaland som i Hins hult, nordväst om Nybro i Småland, gav 163 mm under det första dygnet. Den aktuella väderstationens totala nederbörds mängd under lördag och söndag blev 185 mm. Här följer en sammanfattning från delar av den rapport från räddningstjänsten i Hultsfred som beskriver händelsen och de insatser (96 larm) som genomförs under den närmaste perioden i de drabbade områdena.

Rapportens syfte och målSyfte och mål med den framtagna rapporten var att dokumentera översvämningarna som drabbade Hultsfreds kommun i början av juli 2012 och att den ska vara ett underlag och stöd för det arbete som nu är initierat och som fortfarande pågår:• Bedömning av resurstillgången avseen

de räddningstjänstens utrustning.• Bedömning av hur rekvirering (begä

ran) av statliga resurser gick till och fungerade.

• Räddningstjänstens utredning i enlighet med Lagen om skydd mot olyckor.

• Eventuella beslut räddningstjänsten och övriga parter (statligt, regionalt och

lokalt i Kalmar län) kan ta med anledning av erfarenheter från händelsen.

Händelseförlopp och direkta orsakerPå lördagskvällen den 7 juli kom ett regnområde in över östra Götaland som låg kvar fram till söndag eftermiddag. Enligt uppgifter från Statens Meteorologiska och Hydrologiska Institut – SMHI, så är det den största regnmängden som fallit hittills under nederbördsdygnet den 7 juli 163 mm i Hinshult nordväst om Nybro i Småland. Endast fyra gånger i SMHIs historia har det inträffat att en officiell väderstation fått mer regn på ett dygn. Ytterligare 22 mm föll den 8 juli, så stationens sammanlagda nederbörd under lördag och söndag var 185 mm. Det var stora lokala variationer i nederbördsmängderna. Andra tillfällen med mycket stora regnmängder i Småland de senaste tio åren är den 26 juni 2007, 9 juli 2004 och 2–3 juli 2003.

Direkta orsaker till händelsen var det omfattande regnet som föll över regionen med lokalt mycket stora mängder i kombination med avsaknad av överstarka åtgärder/resurser kopplat till förebyggande åtgärder och insatsresurser tillsammans med en mer specifik vädervarning.

Från räddningstjänstensegna händelserapport:• Ett mycket kraftigt regnväder härjar under lördagskvällen

och natten till söndag. Totalt görs 102 insatser mellan 8–15 juli. Av dessa är det tre trafikolyckor, en bostadsbrand, ett automatlarm och en undersökning av röklukt från en villa. 46 av larmen kom inte via SOS Alarm utan direkt till räddningstjänsten. Räddningstjänsten har veckorna innan öppnat och stängt dammluckorna i Silverdalen. Boende

runt ån har ringt för att det är för högt eller lågt vatten och räddningstjänsten har öppnat eller stängt efter samråd med fallrättsinnehavaren som har gett sitt godkännande.

• Målilla fick enligt SMHI 113 mm regn. Lokalt fick man i Lönneberga och Silverdalen mellan 160–200 mm regn från lördag till söndag.

• Hemvärnet kallades in på måndagen och kom med 15 personer. På tisdagen var de 18 personer och gjorde totalt 1 313 timmar i kommunen. Totalt deltog 51 personer.

• Vi använde oss av egenbyggda barriärer av lastpallar på cirka 150 meter och använde även Waterwall som är totalt 120 meter. Vi använde alla våra pumpar och lånade även in från tekniska kontoret.

• Totalt använde vi oss av åtta motorsprutor klass 2. Fem gick sönder och fick repareras. Vi använde fem klass 1 sprutor. Antalet eldrivna pumpar var 30 och bensindrivna 2.

• Räddningstjänsten i Vimmerby kontaktades men de saknade barriär. Försökte kontakta en tillverkare av barriär men fick ej kontakt.

• Vi beställde pumpar, barriärer och elverk på tisdagen ifrån skadeservice.

• Högsby stöttade med fem man under tisdagsnatten.• Vi kallade in Frivilliga resursgruppen som besökte några

äldre människor som vi fått samtal om att de behövde stöd. De var även runt och kontrollerade vattennivån.

• MSBs material var svårt att beställa. De vill helst inte skicka något alls. Vi beställde både barriärer och pumpar via TIB på Länsstyrelsen men fick bara barriärer på natten på grund av en miss någonstans. Vi ville gärna ha kvar materialet ett par dagar till i och med att marken är så pass mättad och risken för mer regn. Till slut får vi det och de kommer ner och gör en inventering av vad som behöver återställas. Vi är jättenöjda med att kunna ha kvar materialet i Hultsfred ytterligare några dagar.

8/7 Söndag• Första larmet om vatten i byggnad kommer ifrån Järnforsen

kl 01.11. Vatten ifrån gatan rinner in på garageuppfarten och in i källaren och garaget.

• Silverdalen får första larmet 04.15 om vatten i byggnad. Larmar ut Silverdalen och tankbilslarm Hultsfred och vi håller kvar en styrka i Hultsfred. På väg till Silverdalen inkommer samtal från Lönneberga och Silverdalen om vatten

i byggnad. Hultsfred larmas då ut. Detta ger en förvarning om att flerinkommande samtal när folk vaknar senare på morgonen. Via kontakt med SOS Alarm får jag uppgift om att Målilla fått 54 mm på 90 minuter. Får även ett samtal ifrån inre befäl på räddningstjänsten i Jönköping om väldigt mycket vatten i Mariannelundsområdet.

• Kl 04.55 på söndagen öppnas dammluckorna i Silverdalen. Räddningstjänsten ringer Ronald Eriksson för att hjälpa till med detta. Vi öppnar tre av fem dammluckor. Vem som öppnar de övriga två vet vi ej. Räddningsledare ringer även ägaren till bruket för att komma in på området. Securitas öppnar grindarna. Ingrepp i annans rätt, orsak är att det kommit mycket vatten och det är mycket vatten redan i dammen i Silverdalen, detta för att förhindra skador på människor och fastigheter.

• Kontakt tas med VA jouren kl 05.10 för att se till att inte vatten går upp bakvägen och in i husen. Kl 08 börjar vi pumpa vatten ur pumpstationerna vid Vinkelgatan och Dalvägen.

• Samtal till Ledning i beredskap cirka 05.30. • Kontakt tas även med tjänsteman i beredskap på Läns

styrelsen, cirka 05.30 som får information om vad som hänt. TiB hålls löpande uppdaterad under dagen. På förmiddagen beställer vi barriärer och pumpar till vår kommun. TiB ska beställa men får till svar att vi ska använda de lokala och regionala resurserna först. På eftermiddagen när TiB ringer säger vi att våra barriärer är slut och då beställer TiB. Barriärerna dyker upp sent på kvällen eller natten.

• Virserum får larm cirka 06.30 och vid framkomst till semesterbyn beordrar styrkeledaren förstärkningslarm vrum vilket larmas ut. Virserum sköter sig själva under dagen. De får larm om vilka adresser de ska till via mig som får alla samtal från SOS Alarm och även de som ringer direkt till oss. Kontakt med Virserum sköts via Rakel.

• Målilla får larm 07.40 till Årena. På vägen ut rapporterar de att vägen börjar bli dålig vilket rapporteras till SOS Alarm och de vidarebefodrar ärendet. Målillastyrkan sköter sig själva och kontakt med dem sköts via Rakel.

• Jag ringer in Leif runt kl 08 på morgonen som fixar fika och även kör ut material och svarar i telefon på stationen.

• Järnforsen får larm cirka 10.30 om första vatten i byggnad. Fler samtal under dagen som dirigeras ut från RCB.

• Byggnad av fördämningsvall (eget material) i Lönneberga kl 11.00. När den är färdig påbörjas bygge nere i Sågstugan. Grus beställs.

• Min placering blir i Lönneberga där jag får in mängder av samtal vilket gör att jag stannar i bilen för att svara på så många samtal som möjligt och även dirigera mina styrkor i kommunen. Upprättar en turordningslista till hur vi ska åka och pumpa i de olika bostäderna.

• Kl 11.45 får jag larm till Målilla om fler källare. I och med att Målillastyrkan är upptagen så larmar jag in Mörlunda till Målilla.

• Omkring kl 18 så brister en fördämning i Lönneberga vilket gör att två bostadshus får vatten på tomten och även i grunden. En ny vall av makadam byggs rätt genom en av tomterna för att begränsa skadorna så att vi kan pumpa bort vattnet som är på fel sida. Vattnet stiger även över denna vall under natten till måndagen vilket gör att vi får lägga på ännu mer material för att få en högre vall.

• Beställer 1 200 m fördämningsmaterial från MSB som kommer under natten till måndagen. Även pumpar beställs men

något blir fel och de anländer under måndagsförmiddagen. En container ställs i Lönneberga och en i Silverdalen. Övriga två ställs på brandstationen i Hultsfred. Dessa containrar innehåller 300 m styck.

• Omkring kl 21 byter vi räddningsledare.• Arbetet med att bygga fördämning påbörjas så snart vi fått

materiel på plats. Fördämning byggs runt pumpstationen i Lönneberga samt vid Sågstugan i Silverdalen. Tidigt på måndag morgon bryter vattnet igenom grusfördämningen vid Fagerängs snickeri Silverdalen med stora skador på maskiner och annan utrustning som följd.

• Totalt antal insatser 54 st.

9/7 Måndag• Byte av räddningsledare cirka 08.30.• Ringer in personal till vakten och svarar på samtal och

även på mediefrågor. Kallar även in ledningsgruppen och första mötet är kl 09 på brandstationen. Kl 10 är det ett samverkansmöte med Länsstyrelsen i Kalmar och Jönköping, SMHI, Trafikverket, Emåförbundet, Eon, räddningstjänsterna Hultsfred, Högsby och Jönköping, Polisen, Landstinget samt MSB.

• Måndag morgon kallar vi in hemvärnet för hjälp till den 12 juli genom Lagen om skydd mot olyckor. Vi behöver 20 st man och pumpar.

• Försöker att beställa ytterligare material – fördämningsmaterial och pumpar till Hultsfred ifall det blir mer fram över eller ifall andra kommuner i området behöver det. Men vi fick ej mer.

• Högsby kommer upp med 5 man för avlösning av vår personal i Silverdalen.

• Byte av Räddningsledare cirka 20.00. Totalt antal insatser 15 st.

Följande 10 dagar sker samverkansmöten varje dag kl 10.00 och 27 insatser kopplat till händelsen/översvämmingen genomförs. Händelsetyperna och arbetet spänner bland annat över hantering/justering av vallningsskydd vid till exempel reningsverk, vattenverk, vattenpumpning, justering av dammluckor, flygning – översyn av aktuella områden, hantering av privatpersoner som agerar ”fel” i god tro, kontrollera vattennivåer, VMA på grund av problem med dricksvatten med mera.

Förslag till åtgärder • MSB: Bör i ytterligare omfång skaffa sig ett samlat grepp om översvämningsproblematiken och vara den som kommer med konkreta riktlinjer för konkreta åtgärder

regionalt och lokalt. Exempelvis bör trafikverkets skyldigheter/möjlig heter att hantera översvämningsproblematiken utredas.• Länsstyrelsen:Bör i enlighet med sitt områdes och tillsynsansvar samordna samt övervaka detta arbete i länet (inte bara kring Emån). Eventuellt bör anslag från 2kap4§ i Krisberedskapsförordningen sökas. • SMHI:Bör överväga att skicka ut vädervarningar (eller väderinformation), även när det är lägre sannolikhet än vad som krävs i dagsläget för att denna typ av väder. När sena prognoser kommer som indikerar svårt väder och man anser att man inte hinner gå ut med formell vädervarning, så bör åtminstone Länsstyrelse(r) och kommuner (områdesansvariga i enlighet med LEH och ansvariga för kommunal räddningstjänst), få denna information.

Räddningstjänsterna i Kalmar län:à Länsgemensamma stabsrutiner och organisation behöver aktualiseras, övas och utlarmas i de lägen som räddningstjänstens lokala resurser är ansträngda. Överväg om automatisering kan vara ett sätt att säkerställa att behövliga stabsresurser utlarmas vid omfattande händelser.à Sammanställning av kommunernas räddningsmateriel (typ och kompabilitet) som kan nyttjas vid översvämningar, bör göras och ajourhållas. Hur detta ska gå till bör fastställas i Räddsam H (AG operativt).à Man bör i Räddsam H, i samråd med Länsstyrelsen/MSB diskutera och fastställa när och hur rekvirering (beställning) av statliga resurser (personal och materiel) ska ske.

Kommunerna i Kalmar län:à Fysisk planering bör anpassas till de konkreta risker som erforderliga analy


Ett exempel på hur höga flödena var under de mest kritiska dygnen i delar av samhället.



kompetensöversvämning & Höga flöden

FAKTA KURSäMNEN

• Hydrologiska och meteorologiska begrepp

• Klimatförändringar och dess konsekvenser i form av bland annat över-svämningar

• Översvämningars påverkan på bland annat vatten- och dagvattensystem

• Konsekvenser av höga flöden (erosion, ras och skred, broar, dammar, infrastruk-tur, elförsörjning osv.)

• Vårflod – förutsättningar för kraftig vårflod, MSB:s vårflodsrapportering, samverkan och förstärkningsresurser

• SMHI: information och varningar• SMHI:s prognoser och jourhjälp• Kustöversvämning• Sökvägar för information och besluts

underlag• Översvämningskarteringar• Översvämning och vattenkvalitet• Risk och säkerhet• Aktuell lagstiftning• Olika myndigheters och organisationers

roller och ansvar• Förstärkningsresurser, utrustning och

kompetens• Metoder och materiel för att hantera

en översvämningssituation• Erfarenheter från inträffade händelser

Förmiddagens kyliga väder ger kursdeltagarna en föraning om att hösten är här med besked, även om solen värmer lättsamt. Detta är inget som verkar beröra kursdeltagarna, då de fokuserat följer genomgång av olika sätt att bygga upp temporära översvämningsbarriärer som Michael Brandehav, brandlärare på MSB, håller. Utbildningens fokus är mer på teoretiska kunskapar, så ett avbrott för att komma ut till det natursköna Sandö blir välkommande.

Klimatförändringar som påverkar vår omvärld i allt större utsträckning. Ändrade nederbördsmönster och höga flöden ökar risken för översvämningar för tätt bebyggelse och samhällsviktiga funktioner. Detta tillsammans med till exempel medborgare som ofta vill bo nära vatten, skapar en av många utmaningar för räddningstjänsten och säkerhetsarbetet i en kommun. Här får vi information om en översvämningskurs i MSBs regi.

Översvämning – Akuta lägen

Kursen som genomfördes den 3–5 oktober vände sig till personer inom kommunens räddningstjänst och tekniska förvaltning och ska ge kompetens i form av metoder, modeller och verktyg för att förebygga och hantera höga flöden och en översvämningssituation i ett akut läge.

Andra året som kursen genomförsDet är andra gången som kursen i Översvämning – akuta lägen genomförs. Syftet med kursen är att förbereda personer som på olika nivåer och områden arbetar med översvämningar. Under tre dagar ska deltagarna lära sig olika orsaker till översvämning, konsekvenser av dessa, hur klimatförändringarna påverkar utvecklingen av översvämningar. Andra delar som tas upp är MSBs roll och ansvar,

vilka förstärkningsresurser som finns att tillgå samt en grundläggande genomgång av aktuell lagstiftning som rör översvämningsområdet. Hela kursen genomförs på Sandö. I dagsläget ges kursen en gång per år med plats för omkring 30 deltagare. Nästa kurstillfälle kommer att genomföras under hösten 2013.

Översvämningskarteringar ett uppskattat momentUnder en kursdag pågår det febril aktivitet med att analysera MSBs naturolycksdatabas och kursansvarige Patrik Klingberg går runt och hjälper de som har frågor.

– Att praktiskt få jobba med MSBs översvämningskarteringar är ett uppskattat kursmoment. Det är viktigt att förstå klimatförändringarna och se det över ett

historiskt perspektiv. Då blir det enklare att göra en realistisk bedömning om var de stora riskerna finns och hur man ska förberedda sig, berättar Patrik.

Det är första gången som Patrik håller i kursen, berättar han och tycker att det är intressant vilken stor spridning man har på kursdeltagarna – både geografiskt och tjänstenivå.

ser/simuleringar har påtalat/kommer att påtala.à Konkreta beslut om fysiska åtgärder bör tas utifrån riktlinjer som finns/ tas fram från statligt håll. Finansieringsfrågan måste utredas/fastställas.à Kommunerna bör se över om förebyggande och operativ information för enskilda vid översvämningar, finns och är förberedd i erforderlig omfattning.

• Enskilda:Fastighetsägare bör vidta de förebyggande åtgärder och operativa förberedelser som är motiverat utifrån aktuell översvämningsrisk.

Författarens kommentarer till händelsen: Problemen som uppstod i detta fall kan anses vara som störst kring markavrinning lokalt samt vid biflöde till Emån (Silverån och Brusaån).

Översvämningsproblematiken är en mycket komplex problematik. Åtgärder inom många olika områden, både horisontellt och vertikalt, måste synkas för att samhället som helhet skall kunna ha en bra hantering av problemet. Exempel på områden som måste hanteras och hänga ihop:• Riskinventering och analys• Fysiska åtgärder (vallar, fördämningar, avloppssystem med

mera)• Enskildas planering (förberedda invallningar, förvaring av lös

inredning, tillgång till pumputrustning med mera)• Varningssystem (SMHI)• Räddningstjänstens och andras insatskapacitet, på kort och

längre sikt.

Det är knappast samhällsekonomiskt att helt bygga bort eller ha insatskapacitet som kan hantera alla översvämningshändelser som kan inträffa. Då det under/efter en händelse blir stort fokus från allmänhet och media, med frågor som: ”varför har man inte gjort mer för att hantera dessa risker!?”, så är det angeläget att myndigheter och samhällsaktörer med ansvar inom detta område därför kan redovisa och motivera valda strategier och ambitionsnivåer. Detta förutsätter att dessa strategier finns nedtecknade och är samordnade. Det är också viktigt att skilja på översvämningsproblematik som uppstår med olika grad av förvarning och som har olika varaktighet. Förberedelse med olika typer av materiel samt personal måste anpassas utifrån dessa parametrar.

Räddningstjänsten i Hultsfred upplevde det vid denna händelse som att man till en början inte fick gehör för sin begäran om stöd med statligt materiel (pumpar och barriärer). Först när all kommunens egna resurser de facto var utplacerade (x antal pumpar och 270 m barriärer), så fick man ok att beställa från de statliga förråden. Vid samtal med en tjänsteman på Länsstyrelsen (som var TIB i ett senare skede) framkom att alla TIB inte kände till att kommunen hade eget materiel. I ett skarpt räddningstjänstläge bör det vara självklart att samhällets samlade resurser skall kunna ställas på fötter utan

dröjsmål. För att detta skall vara motiverat med rekvirering av resurser från statliga, måste samtidigt räddningsledaren ha en god lägesbild och omfallsplanering och känna till om det finns resurser hos andra kommuner som kan nyttjas.

Åtgärder som ansvariga parter (myndigheter, organisationer och enskilda), kan behöva vidta kan grovt indelas i förebyggande och operativa.

Statligt/regionalt/kommunalt/personligt ansvar för förebyggande åtgärder:Samtliga parter har mer att göra avseende planering för översvämningshantering. Då slutresultatet av kraftig nederbörd eller annat skäl till översvämning beror på hur samhällets samlade åtgärder ser ut, så måste ett samlat grepp av de förebyggande insatserna tas. Detta är inga nya fakta, men det hotande framtida vädret gör att behovet av detta faktiskt görs, blir än större.

Hultsfreds kommun kommer i samband med revidering av sin risk och sårbarhetsanalys att be om hjälp av Länsstyrelsen/MSB med analys/planering för hantering av översvämningsrisker. Då detta inte endast är ett problem för Hultsfreds kommun bör eventuellt stöd/hjälp inte endast omfatta denna kommun.

Simuleringsmodeller för översvämningar bör tas fram och simuleringar genomföras, inte bara i anslutning till större vattendrag. Avrinning från hårdgjorda ytor, diken, avloppssystem mm har avgörande betydelse för den akuta översvämningsrisken vid kraftigt regn. Den lagliga ansvarsregleringen samt tillsynsverksamheten inom dessa områden kan behöva ses över.

Utifrån simuleringsresultaten bör kommunerna anpassa sin översikts och detaljplaneläggning.

Det är viktigt att inte glömma bort de enskildas ansvar, både innan och under en händelse. Utsätts man ofta för översvämningar så har man ett egenansvar för att vidta de förebyggande åtgärder som man kan göra. Detta kan vara att ej förvara fuktkänsliga saker i källare, förbereda tätning av golvbrunnar, täta sin grund, skaffa egen länspump samt i vissa fall kanske till och med bygga fördämningsvallar.

Om andra parter har ansvar för åtgärder bör utredas. Exempel på detta är om Trafikverket har ansvar för åtgärder som syftar till att förebygga (och akut) minska skador på vägar och järnväg.

Kostnadsfördelningen för dessa åtgärder samt möjlighet att söka stöd från EU med mera, bör vara klarlagt för att åtgärderna ska komma tillstånd.

Statligt/regionalt/kommunalt/personligt ansvar för operativa åtgärder:Vid denna och tidigare översvämningar uppstår alltid diskussion om vad kommunerna själv respektive staten bör/skall ha för materiella resurser för att kunna hantera översvämningen. Från MSBs/Länsstyrelsens sida hävdas att kommunerna själva eller i samverkan, skall ha beredskap för att kunna hantera en översvämning. Kommunerna i sin tur hävdar att man enskilt inte kan ha tillräckliga resurser för att hantera dessa relativt sällan förekommande extremhändelser.

Direktiv eller riktlinjer för hur mycket materiel som en enskild räddningstjänst skall ha finns ej i dagsläget. Länsstyrelsen har inte heller vid sin tillsyn ställt konkreta krav på någon kommun i länet.

Hur reglering av dammluckor skall ske är juridiskt ganska klart. I praktiken fungerar detta om anläggningsägarna tar sitt ansvar och praktiskt utför sitt arbete. Gör man inte det så blir det i praktiken räddningstjänsten som tvingas åtgärda problemet när åtgärden tillslut faller inom räddningstjänstbegreppet.

För att kunna hantera en händelse som RCB/räddningsledare där man på kort tid får mer än 100 larm, krävs en ganska omfattande normativ och strategisk förmåga. Ingen räddningstjänst i Kalmar län har själv kapacitet att själva fullt ut bemanna en räddningsstab. Av detta skäl arbetades det för cirka 10 år sedan fram en länsgemensam stabsorganisation. Denna har dock i praktiken knappat använts och är i dagsläget inte övad och rutinerna är inte kända för all berörd personal.

Vädervarningar:SMHIs system med vädervarningar baseras på att varningskriterierna med viss sannolikhet inträffar. Om sannolikheten är mindre än en viss procentsats, så går ingen varning ut. Varningarna skall gå ut 24 timmar innan det svåra vädret slår till. ■

För att ta del av den fullständiga rapporten, kontakta räddnings-chef Michael Hesselgård på räddningstjänsten i Hultsfred.

Sammanställning: Nenne Hagman, SBB Rapportförfattare: Anders Sporrong,

stf räddningschef räddningstjänsten Öland Foto: Göran Pettersson


föreningsstyreLsenuppsala

kompetensöversvämning & Höga flöden

– De är från norr till söder, och vi har de som jobbar med dessa frågor på kommunen, räddningstjänsten och länsstyrelsen/regionen, berättar Patrik.

Dessutom ger kursen en ovärderlig möjlighet att skapa nätverk och kontakter med andra yrkesgrupper.

Utmaningarna blir enklareUtmaningarna med översvämning blir enklare om man har kunskap, både om hur klimatförändringarna påverkar samhället men även hur man kan arbeta för att förhindra effekterna av en översvämning, berättar Patrik.

Detta arbete är sällan en organisations ansvar, utan flera organisationer är inblandade. Spridningen på kursdeltagarna yrke, visar att det finns en medvetenhet hos flera organisationer om vikten att

vara förberedd på översvämningar. Om kommunikationen mellan dessa organisationer, från Räddningstjänsten till kommunens Tjänsteman i beredskap och

Spridningen och det engagemang

samt intresse att ta del av vår kunskap visar behovet som finns ute landet.

Utbildningsformen fungerar bra men den kan utvecklas, menar Patrik. Nu är den baserad på föreläsningar med påföljande gruppuppgifter. Ett förslag är att jobba mer ”case”orienterat. Med den spridningen av kompetens och yrkeskunskap skulle det kunna vara ett bra alternativ för att få ut mer av kursen, spånar Patrik. Ett case till exempel med en större uppgift som gruppen måste lösa under de tre dagar de är här.

• Redogöra för grundläggande hydrologiska och meteorologiska begrepp och samman-hang.

• Redogöra för olika orsaker till över- svämning.

• Förklara hur översvämning och höga flö-den kan medföra problem i tätorters vatten- eller dagvattensystem.

• Beskriva den långsiktiga klimatföränd-ringens och de extrema väderhändelsernas betydelse ur ett riskperspektiv.

• Ge exempel på befintlig lagstiftning inom området och sammanfatta olika myndig-heters och organisationers ansvar och roller.

• Använda sökvägar för information och beslutsunderlag när en akut situation uppstår samt att tolka den information som erhålls.

• Ge exempel på olika användningsområden

för de hydrauliska modeller som används i karteringsarbetet.

• Använda översvämningskarteringar för att med hjälp av dessa prognostisera vattenstånd i olika situationer och utföra egna analyser

• Exemplifiera hur konsekvenser vid olika nivåer i vattendrag både historiskt och i framtiden kan dokumenteras liksom hur olika intressenter kan samverka för att lära känna ”sitt” vattendrag

• Beskriva hur akuta räddningsinsatser kan genomföras med hjälp av bl.a. tillfälliga översvämningsbarriärer och annan teknisk utrustning

• Sammanfatta hur staten kan bistå kommu-nerna vid en översvämningssituation med förstärkningsresurser i form av utrustning och kompetens.

FAKTA KURSMÅL:

länets ansvariga, ökar möjligheten för att skydda ekonomiska värden och viktiga samhällsfunktioner. ■

Text & foto: Fredrik Solvang, informatör MSB Sandö

Hårt arbete för ett stärkt SBBPå föreningsstyrelsemötet 22–23 november i Uppsala arbetade vi hårt för att hitta nya vägar för att göra föreningen ännu starkare. Och resultaten kommer kunna ses redan 2013.

Vart tredje år antar vi vision, mål och arbetssätt för föreningen i samband med kongressen. Vi har nu kommit halvvägs in i en kongressperiod, och då är det viktigt att pröva visionen, målen och metoderna. Det var detta som var i fokus på föreningsstyrelsemötet i Uppsala.

Vår nuvarande vision, våra mål och arbetssätt antogs 2009. Mycket har hänt sedan dess. Bland annat har myndigheten MSB bildats och funnits i snart tre år. Sociala medier har slagit igenom och styr hur kommunikation och marknadsföring sker i allt större omfattning. Dessutom har vår samverkan med Brandskyddsföreningen fördjupats. Allt detta är viktigt att vi tar hänsyn till när vi prövar vår verksamhet.

Jan Wisén om senaste nytt och utmaningar vi står inför

Vi startade med en grundlig föreläsning och reflektion från Jan Wisën kring den senaste tidens utveckling inom räddningstjänstområdet och vilka utmaningar

räddningstjänsten står inför. Jan Wisén har i sin roll som senior expert på MSB god inblick i dessa frågor. Jan berättade även hur MSB avser att arbeta med utvecklingen av räddningstjänst samt vilket behov av stöd från andra aktörer som MSB har. En del projekt har sjösatts som berör både räddningstjänsten som brandbefälet. Ett är Effektiva räddningsinsatser och det andra Leda, samverka och bygga beredskap. Dessa projekt kommer att löpa under flera år. Det finns en önskan att SBB deltar i projektgrupperna som är knutna till dessa projekt!

Analys av föreningen SBBEfter denna inledning gjorde vi analys av SBB. En rad fakta avseende ekonomi, medlemsutveckling och verksamhetsutveckling (se faktaruta) redovisades. Denna inblick visade sig vara viktig för de slutsatser och åtgärder som vi på kort och lång sikt kom att besluta om. Bland annat visade den på ett stort behov att rekrytera yngre brandbefäl och att få bättre kraft i de gemensamma projekt som vi i föreningen driver.

I Norge och Finland är avgiften till riksföreningarna 250 kronor, och i Danmark hela 900. Vår avgift är 150 kronor.

VarumärkesövningarOm du skulle beskriva SBB som en bil, en inredningsdetalj och en växt – vilken skulle det då vara? Dessa frågor ställdes till deltagarna och var och en fick ge sitt svar. Detta är en klassisk varumärkesövning, och de svar som gavs var i grund och botten gemensamma för alla. Vad gäller bil fick Volvo flest röster med motiveringen Stark, säker och med utvecklingspotential. Vad gäller växter var förslagen många, men alla lyfte fram behovet av omvårdnad och underhåll. När det gäller inredningsdetalj fick soffa/ bord mycket röster med motivering att de skapar mötesplatser. Var och en fick även beskriva motiven till varför ett nytt brandbefäl ska vara medlem i föreningen.

SWOT- analysNästa moment var att kartlägga våra styrkor och svagheter samt identifiera de möjligheter och hot som omger oss (SWOTanalys). Resultaten av detta arbete lade grunden till att skapa en lista med åtgärder för att kunna ta tillvara möjligheter och undanröja hot samt att utveckla styrkor och hantera svagheter. Till listan med åtgärder knöts ett antal länsföreningar och en tidsram då arbetet ska var klart. Nedan beskriver vi de åtgärder som direkt kom ut av SWOTanalysen:

Ny hemsidaVi har ett stort behov av ny hemsida. Vår nuvarande var modern 2007 men nu har mycket hänt. En hemsida är till viss del

Jan Wisén, MSB.

Det framgick att vår medlemsavgift är

den lägsta i jämförelse med de nordiska föreningarna.

LAND MEDLEMSAVGIFT KOMMENTAR

Sverige 150 kr + x x) Länsföreningar tar ut egen avgift.

Norge 250 kr + x Får bidrag från försäkringsbolag (250 000 kr) och staten (0–2 miljoner) för att driva särskilda projekt. x) Länsföreningar tar ut egen avgift (100–200 kr)

Finland 250 kr Får bidrag (600 000 kr) och har intäkter från egen verksamhet (860 000 kr) Har inga länsföreningar

Danmark a) 900 kronor Har inga länsföreningar b) 600 kronor

De nordiska brandbefälsföreningarnas medlemsavgifter.


Ledarskapkompetens

föreningsstyreLsenuppsala


Vilka behov har räddningstjänstens ledarskap?

VI RÄDDAR VÄRDEN

Tel: 08-588 474 00 • www.rvr.nu

Svenskt Smide förBrand- och Brotts-BekämpningTillverkade i Sverige, eftertraktade och nyttjade över hela världen.

Kontakt:Tel: 0652-20380E-post: [email protected]

I Ola Mårtenssons arbete som utbildare och processledare inom IRL möter han olika kulturer och tendenser inom kommunal räddningstjänst. Några av de tendenser och utvecklingsområden som han möter och ser i dagsläget kan ni läsa om här.

u Från arbetsledare till chefEn tydlig tendens är att ledningen försöker utforma styrkeledarerollen från arbetsledare till chef och därmed bli arbetsgivarerepresentant, då mönstret idag är att man är mer kamrat och mindre chef. Detta väcker frågan hur ledningen involverar styrkeledarna i arbetsgivarefrågor och vilket mandat samt befogenheter som finns för styrkeledaren.

Det blir allt vanligare att styrkeledaren genomför utvecklingssamtal och i vissa fall även lönesamtal. Detta är ett sätt att ge styrkeledaren tydliga arbetsgivareverktyg, vilket motiverar eller tvingar styrkeledaren att ta ett arbetsgivareansvar. Det blir också ett signalvärde till brandmännen och till sig, att man är en del av arbetsgivarekedjan.

u Från gruppanställning till individuellt anställningsavtalEn annan tendens är att ledningen ser ett behov att betona att det finns individu ella anställningsavtal och inte någon gruppanställning. Detta kommer ifrån att det kan råda uppfattningen att man är anställd i en viss grupp samt att gruppen är ”familjen”. Därför finns det behov av att utbilda all personal om anställningsavtalets inne

börd och att arbetsgivaren har rätt att leda och fördela.

Jag möter också reak tioner vid utbildningar i grunder i arbetsrätt, att det är en nyhet att man som anställd har både arbets och lojalitetsplikt.

u Förebyggande av hindrande informella reglerNär personal ska byta grupp brukar det bemötas med motstånd, till en början. Det finns räddningstjänster som utformar system som gör att utryckande personal kontinuerligt byter grupp. Detta för att förebygga informella regler som kan vara hindrande för verksamheten och ge möjlighet för all personal att lära känna varandra för ett effektivt samarbete.

En räddningstjänst låter till exempel personalen byta grupp var tredje år. Personalen får information om grupptillhörighet under våren och de nya grupperna sätts samman efter semestern. Styrkeledarna och brandmännen upplever det utvecklande och kul, att få ”halvnya” arbetskamrater och därmed ny chans till att forma sin egen informella roll. På detta sätt får denna räddningstjänst en ny start vart tredje år.

u Roterande personalsystemEn annan tendens är att brandmän och befäl byter grupp, efter ett visst schema. Det kan vara att var tredje månad, byter 2 av 4 brandmän till en annan grupp. Alla grupper gör det samtidigt så att personalen får kontinuerligt nya arbetskamrater var tredje månad. Syfte är att skapa dynamiska grupper och inte låta gruppen utforma kontraproduktiva informella regler och attityder som kan vara hindrande för verksamheten.

u Utvecklingsområde – arbete på arbetstidAtt arbeta på arbetstid, låter självklart, för de flesta. Första frågan vad är arbetstid? Med centrala kollektivavtalet Allmänna bestämmelser och bilaga E, ges möjlighet att planera arbetsuppgifter framtill klockan 24.00 på kvällarna eller senare om uppgiften inte kan lösas på ett annat sätt. Det är få eller möjligen ingen, räddningstjänst som tar vara på arbetstiden fullt ut. Här finns det värdefull resurs i form av arbetstid som inte tas till vara. Utifrån ett samhällsperspektiv och uppdraget, torde det att vara rimligt att ta vara på arbetstiden på ett bättre sätt. ■

Text: Ola Mårtensson, verksamhetsansvarig IRL

VARNINGSLJUS & SJUKVÅRD

www.fernonorden.se

Tel 0520 420200 [email protected]

‐Senaste LED tekniken (Linjär‐LED)

‐5 års garan� på elektroniken

föreningens skyltfönster och blir en viktig del i vår marknadsföring. Arbetet med ny hemsida ska starta omgående och vara klart till maj 2013.

Delta i MSBs projektgrupperVi har ett ansvar att delta i relevanta projektgrupper när MSB vill ha hjälp. Vi vill sprida deltagande på så många medlemmar som möjligt och bemanna grupperna med den bästa kompetens som vi har. Vi skissade på hur arbetsgången ska se ut när vi får förfrågningar. Ansvaret i denna arbetsgång delas mellan VU, länsföreningar och medlemmen. Vi ska vara beredda att delta från och med januari 2013

MedlemsstrategiVi har stort behov av en strategi för att rekrytera nya och behålla befintliga medlemmar. Med fler engagerade medlemmar får vi ökade möjligheter för en attraktiv verksamhet och också en stabilare ekonomisk grund. Strategin måste ta hänsyn till olika målgrupper, vilket kan vara nyligen befälsutbildade, blivande befäl, räddningschefer osv. Ska vara klart till i maj 2013.

EkonomiFör att skapa en stabil verksamhet måste den vila på stabila intäkter. I dag är vi alltför beroende av överskott från konferenser och annonsintäkter. Vi ska därför titta på hur vi kan skapa en stabilare ekonomisk bas i verksamheten. Arbetet ska vara klart i maj 2013.

Hoppfull framtidstroFöreningsstyrelsemötet slutade i hoppfull ton. Det finns en stor kraft i vår förening med alla medlemmar. Med de åtgärder som vi nu vidtar lägger vi en modell för hur uppdrag och projekt ska bemannas med den bästa kompetens vi har.

Och genom en genomtänkt medlemsstrategi kommer vi kunna vara en fören

ing med många engagerade brandbefäl.För att hålla engagemanget och arbets

takten uppe i föreningsstyrelsemötet kommer telefonmöten hållas varannan månad.

Vi hoppas att man som medlem kommer märka en offensivare och starkare förening när dessa arbeten kommit igång och avslutats. Jag vill tacka alla representanter från länsföreningarna för det stora engagemanget på mötet i Uppsala. ■

Text & foto: Ulf Lago, ordförande SBB

Vi kommer genom en ny hemsida ha en effek-

tiv kommunikationsplattform som speglar SBB och ett bra fönster ut mot omvärlden.

FAKTA UR MEDLEMSREGISTRET• 75% har angett födelseår

i medlemsregistret

• Äldste medlemmen född 1916 (96 år)

• Yngste medlemmen född 1992 (20 år)

• Genomsnittlige medlemmen född 1960 (52 år)

• 4% är kvinnor


kunskapsbankutkiken


Utkiken – för att dela kunskapRedan 1994 började PO Malmqvist bygga på en informationsplattform för Sveriges räddningstjäns-ter för erfarenhetsöverföring på nationell nivå. Det var ett par år innan IT- och webbexplosionen, när internet ännu inte var så vanligt. Dagens plattform Utkiken är helt webbaserad och tillgängliggör en stor mängd kunskap – nyheter framför allt inom teknik, operativa rutiner, instruktioner, upphand-lingsunderlag och diskussionsforum för olika ämnen och frågor.När PO Malmkvist satt och arbetade med en uppgift på Helsingborgs brandförsvar, så visste han att någon på en annan räddningstjänst i Sverige, högst troligen redan hade löst uppgiften. Och varför ska alla behöva lösa samma uppgift från grunden? Så grundidén med en kunskapsplattform bottnade i att låta organisationerna lägga mindre energi på samma typ av problem och uppgifter i kombination med den genuina viljan inom räddningstjänsten att vilja hjälpa varandra.

Eftersträvade ett lågt abonnemangspris– Jag hade ju påbörjat något liknande redan 1994 i Helsingborgs brandförsvars regi. Men det var ju innan Internet var vanligt, så det visade sig vara för tidigt, berättar han. Då var det ett så kallat Bulletin Board System, BBS – en slags elektronisk anslagstavla. När jag sedan 2006 började titta vilken teknik som fanns, så visade det sig att BBS inte längre fanns, utan istället fanns det ett antal forumprogramvaror för att driva forum på internet. Det fanns även dyrare och mer specialiserade bibliotekssystem, men det hade inte gått att finansiera till det låga abonnemangspriset som jag eftersträvade, säger PO.

Insamling av relevant kunskap/materialDe mest självklara sakerna, enligt PO, var att börja samla in operativa instruktioner, förebygganderutiner och upphandlingsunderlag. Material och kunskap som var relevanta och kunde vara till stöd för samtliga räddningstjänster i Sverige.

– Sen har det efterhand dykt upp andra typer av kunskap som är intressant, till exempel frågor till myndigheter, berättar PO.

Kloka frågor och svar– Det ställs väldigt kloka frågor till myndigheter, som sedan myndigheterna lägger mycket tid på att besvara med ett ofta ännu klokare svar, menar han.

Innan Utkiken fanns, var det bara frågeställaren och myndigheten som visste om att frågan var ställd och vad svaret var. På Utkiken finns det kategoriserat så att det blir tillgängligt för alla räddningstjänster. Just att det finns samlad i samma sys

tem tillsammans med närliggande frågor och svar, skapar ett mervärde, enligt PO då man kan se andras syn på olika frågor och ämnen.

Sökord och ”tagg”system en styrkaNyckelord och ”tagg”systemet gör dessutom att systemet föreslår andra liknande ämnen i helt andra kategorier, berättar PO. Man kan till exempel få fram eventuella filmklipp, examensarbeten eller smartphoneappar kopplat till det ämne man sökt efter.

– Eftersom jag har en bakgrund i kommunal räddningstjänst, vet jag ungefär vad som behövs. Sen väljer jag nästan aldrig bort något dokument eller någon kunskap. Jag kan ju inte veta vad användaren är på jakt efter.

Är det en bra rubriksättning? en snygg layout? eller är det ett fullödigt tekniskt? Är det juridiskt korrekt textmassa? Jag överlåter jag till användaren att bedöma och vad man har nytta av, menar PO.

även eget material på UtkikenFörutom det material som PO samlat in från räddningstjänster och samverkande organisationer, finns det även material som han själv har arbetat fram från grunden.

– Det finns till exempel en del befälsutbildningar och arbetsmiljökunskap operativt som jag arbetat fram. Jag försöker göra några arbeten varje år där jag själv känner att jag bidrar till kunskap inom räddningstjänsten och inte bara förmedlar andras kunskap, berättar han.

Tips från abonnenter– Många saker jag arbetar med initieras av att någon abonnent hör av sig och undrar om saker de inte kan hitta på Utkiken, berättar PO.

Vissa saker får han kunskap om via något av de många nyhetsbrev han bevakar och det är både svenska och utländska.

En normal dag kan PO ta emot uppåt 200 mejl, där det stora flertalet är nyhetsbrev och nyhetsflöden där det kan finnas bra information. Ibland inspireras han också av den myndighetsbevakningen han gör.

Mest svenska prenumeranterDrygt 110 svenska räddningstjänster abonnerar idag på Utkiken. Det finns även lite abonnenter på Åland, Island, Norge och Danmark. Utkikens Nyhetsbrev skickas ut cirka 11 gånger per år till lite drygt 4 900 personer. Utkiken har mellan 200 och 1 000 ”riktiga” besökare varje dag. I samband med nyhetsbrevet cirka 1 000 per dag och sen avtar det ner till 200 per dag när det börjar närma sig nästa nyhetsbrev.

Leverantörsförteckning– Det finns en leverantörsförteckning där jag kategoriserat vem som kan leverera olika typer av utrustning till räddningstjänsten. Det kostar i grunden inget att synas där, men om man vill ha med logga, länkar och annat, så får företaget betala en avgift för detta. Idag finns det omkring 30 leverantörer som betalar för denna extra exponering, berättar han. Men den avgiften är så låg att även de minsta företagen ska ha råd att synas där.

Utkikens styrkor och svagheterUtkikens styrka är, enligt PO, att det på ett ställe finns kunskap från många olika källor som man kanske inte alltid tänker på eller har tid att leta i själv om man arbetar ute på räddningstjänsterna. En annan styrka är just att räddningstjänsterna att slipper uppfinna hjulet om och om igen. Ytterligare en styrka menar PO är att man vet vad det kostar. Det dyker aldrig upp något som man måste betala extra för.

– Svagheten är att det mesta på Utkiken hänger på mig. Det blir ju ganska känsligt på det viset. Å andra sidan har jag en så pass låg prisnivå att jag tror man kan acceptera mindre störningar. Sen har jag en omfallsplan för eventuellt längre sjukdomar jag kan råka ut för, berättar PO.

Stabsfunktion som stöd vid uppstartPO arbetar heltid med Utkiken som verkligen är ett ”källarföretag”.

– Jag har ett kontor i hemmet och känner att det snart är dags att skaffa ett kontor, men ekonomin är inte där än, berättar PO.

Min del i uppstarten är att samla dokument som kan ge en snabbare start än om man börjar från noll. Utkiken tar alltså inte betalt för några dokument någon annan gjort, utan det jag tar betalt för är mitt arbete med att samla in och strukturera dokumenten.

Vision för framtiden– Jag hoppas att Utkiken får förbli och utvecklas som en platt form för kunskapsutbyte i olika nätverk inom räddningstjänsten. Just nu håller vi på och tar fram en demonstrationsplattform för vattenlivräddning som ett exempel berättar PO.

Sedan ser han gärna ett utvecklat samarbete med Brandskyddsförening, MSB och de andra etablerade aktörerna vad

Utkiken består av kunskap som är

relevant för räddningstjänsten. Där finns mycket av den där tråkiga kunskapen som alla har en skyldighet och ett behov av att ta fram. Men sedan finns det ju en hel del spännande saker också – till exempel inom området teknikutveckling.

Jag ser mig som anställd av 110 räddningstjänster där jag är en

stabsfunktion för att underlätta uppstarten av olika projekt man arbetar med.

kunskapsbankutkiken

gäller att överföra kunskap till kommunal räddningstjänst.Visionen är att räddningstjänsterna i Sverige själv skickar

in dokument och handlingar som man anser att någon annan räddningstjänst kan ha glädje av och att det går på automatik. Då skulle samverkan via Utkiken kunna bli ännu effektivare, enligt PO.

Mer information om UtkikenÄr man intresserad av att prenumerera på Utkiken, kontakta PO via [email protected] eller telefon 070211 11 03. Är man nyfiken och vill se vad som finns på Utkiken så erbjuds man en gratis testperiod. ■

Text: Nenne Hagman, SBB Foto: Utkiken Sverige

FAKTA PO MALMqVISTNamn: PerOla Malmquist. Har kallats Peo sen tonåren och fick sen signaturen PO på brandförsvaret.Titel/Utbildning: Gymnasieingenjör, Maskinteknik, Brandingenjör, LTH BI86 med RUB

Brandingenjör, University of Maryland.Ålder: 45 årBor: Radhus i HelsingborgIntressen: Vattenskidor, kiteboarding och fiskeSenast lästa bok: Carin Gerhardsen, Pepparkakshuset


oLycksutredningledningskommunikation


I samband med en insats på en banvall norr om Kålleråds station i Mölndals kommun, uppstod det stora kommunikationsbrister mellan de samverkande aktörerna som bistod under insatsen. Detta ledde till att räddningstjänstpersonal kunde ha blivit allvarligt skadade eller dödade. Ett tåg passerade förbi det aktuella spåret, som ovetandes insatspersonal precis hann lämna.

Tillbud på järnvägsspår

OLycksutredning

Tillbud på banvallen vid Kållered,

Mölndals kommun.

Tid: Omkring 22.50, 24 juli 2010.

Tillbudsorsak: Brister i ledningskommuni-

kationen mellan de samverkande blåljus-

aktörerna som deltog i en insats på banvallen.

Olycksutredare: Per Jarring, processägare

Olycksutredning & Analys och Tove Nyth,

olycksutredare vid Räddningstjänsten

Storgöteborg.

I samband med en insats på en banvall norr om Kålleråds station i Mölndals kommun, uppstod det stora kommunikationsbrister mellan de samverkande aktörerna som bistod under insatsen. Detta ledde till att räddningstjänstpersonal kunde ha blivit allvarligt skadade eller dödade. Ett tåg passerade förbi det aktuella spåret som ovetandes insatspersonal precis hann lämna.

Här följer en summering av den utredning som var syfte är att identifiera de eventuella brister som uppstod i kommunikationen mellan de samverkande aktörerna under insatsen – Räddningstjänsten, Polisen, Trafikverket och SOS Alarm.

HändelsenSent på kvällen den 24 juli 2010 inkom larm till Räddningstjänsten om att en kvinna befann sig på tågspåret norr om Kållereds station. Vid insatsen konstaterades ett antal problempunkter avseende kommunikationen mellan Räddningstjänsten, Polisen, Trafikverket och SOS Alarm. Detta ledde till en incident där Räddningstjänstens personal precis hade lämnat banvallen då ett tåg passerade förbi.

Avskrevs av ArbetsmiljörättenDå tillbudet kunde ha orsakat allvarliga skador eller dödsfall hos räddningspersonalen skrev personalen en tillbuds rapport. Tillbudet anmäldes till Arbetsmiljöverket den 2 augusti 2010 och en intern arbetsmiljöutredningen har genomförts av Personalavdelningen (PA). Arbetsmiljöutredningen skickades till Arbetsmiljöverket, som har avskrivit ärendet.

Oredigerat från utredningen:Hela händelseförloppetTillbudet, som innebar att Räddningstjänstens personal befann sig i nära anslutning till spå-ret då ett tåg passerade förbi i hög hastighet, inträffade i samband med en insats då man letade efter en kvinna på spårområdet mellan Mölndal och Lindome. Kvinnan hade ringt till anhöriga och talat om att hon befann sig på spåret. Anhöriga ringde då 112.

Innan samtalen från anhöriga kom in, hade en person, som till vardags arbetar som SOS- operatör, sett kvinnan på spåret och ringt SOS (112). Klockan var då ungefär 22.15. Samtalet kopplades av SOS Växjö till LKC i Göteborg där svaret blev att man för tillfället inte hade någon polispatrull att skicka till platsen. Den lediga SOS-operatören såg sedan kvinnan lämna spå-ret och fortsatte då hemåt.

Strax efter detta passerade en polisman, som ej var i tjänst. Då befann sig kvinnan återigen på spåret och polismannen stannade för att

försöka få bort henne från banvallen. Han kon-taktade LKC direkt, det vill säga ej via 112-samtal, för att meddela vad som hänt.

Ungefär samtidigt, klockan 22.27, inkom två samtal till SOS, varav åtminstone ett var från anhöriga till kvinnan. Det ena samtalet (från okänd man) kopplades via SOS Malmö till LKC. Där skapades ett ärende och trafikstopp begärdes hos Trafikverket cirka klockan 22.29. En polispatrull, som precis blivit disponibla, skicka-des också till platsen.

Det andra samtalet (från anhörig U.) kopp-lades via SOS Malmö till räddningstjänstens LC (medlyssning). LC-operatören som lyssnade på samtalet, påbörjade utlarmning av styrkor från Mölndal och Lindome samt IL från Mölndal.

Enligt rutin skickades även ett sms med information om pågående händelse till IC. Samtidigt kontaktade LC-ledaren Trafikverket för att begära trafikstopp, cirka klockan 22.30. När LC-ledaren pratade med Trafikverket fick han reda på att trafikstopp redan var aktiverat, på begäran från polisen.

Resultatet av de samtidigt inringda larmen, som kopplades till LKC respektive LC, blev att händelsen hanterades av både polisen och räddningstjänsten parallellt. Det inkommande larmet till LC hanterades som en räddnings-insats vilket innebar att RSG agerade rädd-ningsledare. Alla berörda inom RSG hanterade händelsen som en räddningsinsats under tiden denna pågick.

Styrkorna från Mölndal och Lindome fick larmet som Stort larm, person på spår, mel-lan Mölndal och Lindome cirka klockan 22.31 och lämnade stationen cirka klockan 22.33. StL Mölndal begärde trafikstopp (sedan tidigare begärt av LC) och StL Lindome hörde över radion att trafikstopp redan var begärt och akti-verat. StL Lindome beslutade även att ta med sig en fyrhjulsdriven MC.

IL larmades klockan 22.32. IL lämnade Mölndalsstationen cirka klockan 22.33, begärde trafikstopp (som då redan var aktiverat) och utsåg ledningsplats till Möbelgatan i Mölndal Under framkörningen fick styrkorna komplette-

FÖRKORTNINGAR

IC Insatschef

IL 403 Insatsledare Mölndal

JRCC Joint Rescue Coordination Center

LC Ledningscentral RSG

LKC Länskommunikationscentral (Polis)

RE Räddningsenhet

RL Räddningsledare

RSG Räddningstjänsten Storgöteborg

SC Stabschef

StL Styrkeledare

UVA Utvecklingsavdelningen

rande adressuppgifter efter att U. hade ringt till SOS (medlyssning LC) och förtydligat adressen till området kring Rävekärr mellan Mölndal och Kållered.

Räddningsinsatsen på olycksplatsenMölndalsstyrkan åkte först en bit ner mot Kållered där två brandmän släpptes av för att påbörja eftersök norrut längs banvallen. Övriga åkte vidare till ledningsplats Möbelgatan och mötte upp IL. Därifrån påbörjades eftersök norrut mot Mölndals station.

Lindomestyrkan delade upp sig så att två brandmän, med hjälp av MCn, påbörjade eftersök från Kållereds station och norrut. Räddningsenheten fortsatte norrut längs med banvallen och fick vid Kungsbackavägens början möte av en person som sa att kvinnan var omhändertagen. Denna person visade sig vara den polisman, som ej var i tjänst och som hade tagit av kvinnan från spåret. Klockan var då ungefär 22.43. På platsen fanns även den polispatrull som tagit hand om kvinnan. Polismannen som ej var i tjänst hade direktkon-takt med LKC och informerade dem om att det var tomt på spåret.

StL Lindome kontaktade IL via radio och meddelade att kvinnan var omhändertagen av polisen. Man beslutade att ta av all personal från spåret och IL gav Mölndalsstyrkan order, via rökdykarradion, att lämna spåret.

Cirka klockan 22.48, när IL fått bekräftelse om att all personal från räddningstjänst och polis, samt kvinnan och hennes tillhörigheter, hade lämnat spåret, meddelade han LC, via kanal 85, att trafikstoppet kunde hävas. Bara 12 minuter efter kontakten med LC passerade ett tåg i södergående riktning från Mölndals sta-tion. Personal från Räddningstjänsten befann sig då endast ett tiotal meter från banvallen.

På grund av oklar adress för olycksplatsen

kom ambulansen fram till Möbelgatan först när Räddningstjänstens enheter var på väg att lämna.

Det fortsatta agerandet på LCKlockan 22.41 informerades SC och IC munt-ligen om händelsen. IC kontrollerade med LC att trafikstopp var begärt. Inga övriga åtgärder vidtogs av SC och IC.

Klockan 22.44, då LC hade fått reda på att kvinnan var omhändertagen, ringde LC-ledaren till LKC för att informera dem, dels om rädd-ningstjänstens insats, dels om att kvinnan var borta från spåret. LC-ledaren meddelade även utsedd ledningsplats Möbelgatan och operatö-ren på LKC svarade då att man skulle skicka en polispatrull dit. Detta var första kontakten mel-lan LKC och LC sedan larmet inkom vid klockan 22.27.

LC-operatören kontaktade strax efteråt kvin-nans anhöriga via telefon för att meddela dem att kvinnan var av spåret och vid liv. Senare ringde samma operatör återigen till de anhöriga för att informera om att polisen hade omhän-dertagit kvinnan och att de skulle återkomma då de visste var hon befann sig.

LC-ledaren insåg problematiken och faran det inneburit för räddningstjänstens personal, vilket han även informerade Trafikverket om. I telefon-kontakt med IL klockan 22.51 informerade han IL om problematiken kring trafikstoppet.

SC och IC informerades om incidenten på banvallen av LC-ledaren. SC tog då kontakt med vakthavande befäl på LKC för att diskutera hur detta kunnat ske. SC (i dialog med IC) erbjöd, i telefonkontakt med IL, kamratstöd till inblandad personal, men detta avböjdes. SC informerade även RCB om den inträffade händelsen

Klockan 23.15 kontaktade LC-ledaren återi-gen Trafikverket för att diskutera händelsen och för att be dem dokumentera tillbudet inför en kommande uppföljning.

Konsekvenser av tillbudetIngen personal från Räddningstjänsten kom till fysisk eller psykisk skada.

AnalysTre grundläggande frågor har man analyserat i utredningen:

1. Vilka rutiner följdes? Arbetade Räddningstjänsten enligt ordinarie rutiner?Vid denna typ av händelse har vi inom förbundet en instruktion (Elektrisk spänning) som beskriver vilka rutiner som gäller för främst räddningsledare och LC vid räddningsinsatser på banvall. LC har, i sina kontakter med Trafikverket, i stort följt de rutiner som beskrivs i instruktionen. Instruktionen behöver dock förtydligas med avseende på bland annat den juridiska parallelliteten som ofta finns vid en händelse, samt genom tydligare uppdelning i begreppen Trafikstopp respektive Räddningsfrånkoppling.

LC har normalt en rutin att kontakta LKC vid alla typer av räddningsinsatser. Kontakt sker direkt efter att våra enheter har larmats ut och säkerställer därmed att polisen får information om händelsen samt att vi kan begära polis med till platsen. Vid denna händelse följdes inte rutinen utan första kontakt från LC till LKC togs efter 17 minuter och innehöll information om att kvinnan var borta från spåret.

2. Hur fungerade kommunikationen med externa aktörer? Identifiera eventuella brister.Nödvändigheten av en väl fungerande kommunikation, både internt och externt,

Kartbild över olycksplatsen.

Klockan 22.49, när LC fått information om att

all personal hade lämnat spår-området, kontaktade LC-ledaren Trafikverket för att häva trafik-stoppet. Han fick då veta att trafikstoppet redan hade hävts av Polisen, som hade ringt strax innan (cirka 22.48), och tågen var då redan på väg.




datainsamLingny insatsrapport

En arbetsgrupp har nu bildats med uppgiften att komma med ett förslag på hur insatsrapporten kan utvecklas. En steg i detta arbete var att på MSBs initiativ bjuda in till regionala seminarier med syftet att tillsammans med primära användare av rapporterna diskutera dagens utmaningar och hur framtidens insatsrapport skulle kunna se ut.

Ett steg närmare

Framtidens insatsrapport

Det var framförallt de som arbetar med olycksundersökningar, restvärdesräddning, skriver insatsrapporter eller följer upp insatsstatistik och handläggare på länsstyrelser som arbetar med Lagen om skydd mot olyckor (LSO), som bjöds in till totalt sju seminarier för att bidra i arbetet med att utveckla insatsrapporten. Formen för dagens insatsrapport fastställdes under mitten av 90talet och justerades sedan 2005, utifrån de nya krav som LSO krävde när den infördes.

REKORådet för erfarenhetsåterföring från kommunala olycksundersökningar – REKO, bildades 2011 med syftet att säkra att insamling och förmedling av data har tillräcklig kvalitet och motsvarar användarnas behov. Arbetsgruppen som nu ska arbeta med utveckling av insatsrapportering har bildats på initiativ av REKO och består av representanter från sju räddningstjänster, en länsstyrelse och MSB.

Användarnas behov i fokusDet är användarna av statistiken och deras behov som är i fokus. Det är användarna, inte producenten som ska bedöma

kvaliteten i insatsstatistiken. Det många inte har kännedom om ute i räddningstjänstorganisationerna är att informationen i insatsrapporten samlas upp och kommer till användning som analysunderlag i flera olika sammanhang.

Idag får MSB in 100% av räddningstjänsternas insatsrapporter, men det är mängden och kvalitéten av informationen i rapporterna som man behöver hitta rätt nivå på och en utvecklad användarvänlighet kopplat till rapporten.

Hur använder ni insatsstatistiken idag?Det var en fråga som diskuterades i bikupor under seminarierna. Flera berättade att man använde informationen till framför allt ”hårdfakta” som antal insatser till verksamhetsberättelser och uppgiftsutlämning till exempelvis media. Användandet ser väldigt olika ut runt om i landet, men exempel på användningsområden för räddningstjänsterna själva som togs upp i deltagargruppen som träffades i Stockholm den 19 oktober var;• Analysverktyg till länsstyrelser förmåge

bedömning till exempel tider, jämföra mål i handlingsprogram, till riskanalyser och underlag för frågor vid tillsyn.

• Mediefrågor – underlag (hela spektrat).• Interna utredningsuppdrag till politiker,

handlingsprogram, intern styrning.• Jämföra med andra räddningstjänster. Jämföra

med andra datainsamlingar till exempel bostadsbränder, bland annat för att få fram mörkertal.

• Ta fram utbildningsbehov internt.• Statistik till årsberättelsen. • Lokal statistik till handlingsprogram. • Styrning, följa upp nyckeltal (men det är svårt

att se trender på få händelser). • Statistik används för förändringar i larmplanen.• Analys inför införande av till exempel Första

insatsperson (FIP). • IVPAkoordinater för riskanalys.• Geografisk analys (kartstöd).• Analys för att se ledningsbehov. • Belastningsanalys av stationer, styrkor, fordon,

heltid, räddningstjänstpersonal i beredskap.• Intern analys ur arbetsmiljösynpunkt.• När statistiken (kryssrutor) inte räcker används

fritextanalys eller olycksutredningar.

Olycksundersökningar bredare idagTidigare tittade man mest på den direkta brandorsaken och brandspridningen vid till exempel en brand. Det var där fokus låg. Nu är spannet mycket bredare och man tittar även på de bakomliggande

REKO:S UPPDRAG• Säkerställa tillräcklig kvalitet

i räddningstjänstens insatsstatistik• Skapa vägledning vid prioritering av

andra organisationers data som är intressanta att koppla till insatsdata i en analysmiljö

• Rekommendera Inriktning av olycksundersökningar då vi inte kan vänta på att göra om statistiksystemet

Från seminariet i Stockholm. Här föreläser Colin McIntyre från MSB.

• Erfarenheter och rekommendationerInstruktionen ”Elektrisk spänning” innehål-ler bland annat beskrivning av våra rutiner vid kontakter med Trafikverket angående trafikstopp respektive räddningsfrån-koppling. För att minimera risken för missförstånd i samband med begäran av trafikstopp, bör dessa rutiner förtydligas i samverkan med Trafikverket, Polisen och SOS Alarm. Generellt bör varje organisation som kommer till skadeplatsen ta ansvar för att informera Trafikverket samt lämna klartecken till Trafikverket när man lämnar banvallen. Därefter har Trafikverket ansva-ret att tillse att samtliga berörda har lämnat klartecken innan tågtrafik släpps på igen.Tankar och idéer finns att hämta från bland annat Suicidprojektet i Jönköping samt SOS Alarms påbörjade dialog med Trafikverket angående nya ”nationella ruti-ner vid trafikstopp”.

• Vidareutveckla och förtydliga våra rutiner i instruktionen ”Elektrisk spänning” för

begreppet ”trafikstopp” i nära samverkan med Trafikverket, Polisen och SOS Alarm. Vid genomförande av räddningsinsats på ett stort geografiskt område, måste ansva-rigt befäl säkerställa kommunikation med samverkande organisationer på olycksplat-sen. Vid den aktuella händelsen används olika begrepp (brytpunkt/ledningsplats) som skapar otydlighet om vad detta kon-kret innebär. Parallellt med detta är det vik-tigt med fortlöpande kommunikation mel-lan respektive ledningscentral, för att skapa helhetssyn och samverkan vid händelsen.

• Ytterligare bygga på kunskap och förstå-else, hos förbundets ledningsfunktioner, avseende samverkan vid parallella insat-ser. Genomförs lämpligen på Mötesplats Ledning. Problematiken att hantera flera olika inkommande larmsamtal vid samma hän-delse är tydlig i denna utredning. Vidare är risken stor att varje organisation agerar utan att tänka på helheten och aktivt söka

samverkan på olika nivåer vid aktuell hän-delse. Önskemålet vore att det fanns ett teknikstöd som hjälpte oss identifiera att det rör sig om samma händelse.

• SOS Alarm bör vidareutveckla CoordCom för att kunna identifiera samma händelse oavsett ”hanteringsväg” respektive ”typ-ning”. (SOS/LC samt räddn/amb/polis). Vid utredningsarbetet har vi kunnat konstatera att inom alla inblandade organisationer finns brister i möjligheten att tillgå olika former att dokumentation i efterhand. Gäller både tekniska brister i respektive system samt avsaknad av dokumentation. Detta gör att uppföljningsarbetet blir svårare att utföra.

• Inspelning av radiotrafik på LC för bättre möjlighet till uppföljningsarbete.

• Utveckla någon form av dokumentation på LC vid beslut om ”ingen åtgärd” (lär-dom från LKC som saknar dokumentation om första samtalet från platsen).

ERFARENHETER OCH ÅTGäRDSFÖRSLAG

är mycket tydlig vid denna händelse. När flera organisationer är inblandade och agerar i händelsen, bygger ett lyckat resultat på fungerande samverkan och aktiv kommunikation (på alla nivåer).

Larmskedet visar på hur telefonsamtal från flera personer tar olika vägar in i de inblandade organisationernas verksamheter. Dels finns SOS Alarm som besvarar 112trafiken och med det arbetssätt som idag gäller, kan inledande intervju och bedömning göras på tre olika SOScentraler vid samtal från RSG:s område. I detta fall har samtal kopplats både till LKC (två inringare) och till LC (en inringare).

Parallellt med detta har även en polisman (ej i tjänst) valt att ringa direkt till LKC för att starta upp en polisinsats angående omhändertagande av person enligt Polislagen.

På skadeplatsen har RL ett ansvar att skapa samverkan med andra organisationer. Vid denna händelse var det inledningsvis diffust angående plats för händelsen och på den utsedda ledningsplatsen fanns därför ingen möjlighet till fysiskt möte mellan RL och poli

sens befäl. Vid dessa tillfällen är det än mer viktigt att aktivt söka kontakt med ansvarigt befäl på polisen (eller annan inblandad organisation) och säkerställa kommunikation i olika frågeställningar.

På LC hanterades ett inringt larmsamtal från en anhörig till kvinnan på banvallen. Kommunikationen med den personen hanterades på ett mycket bra och medmänskligt sätt. Efter att det inledande samtalet avslutades ringde LCoperatören upp och informerade om händelseförloppet och skapade på detta sätt en viktig återkoppling till dessa personer som befann sig i en mycket svår situation.

3. Vilken roll hade stabschef respektive insatschef vid denna händelse? Denna frågeställning ska ses som en intern uppföljning och ingår i ett större utvecklingsarbete som genomförs av ansvariga chefer på enheten Insats &Beredskap och LC.

Vid händelsen har båda funktionerna varit informerade (IC via sms i ett tidigt skede och SC muntligen i ett senare skede) och gjort bedömning att räddningsinsat

sen fortgår enligt normala rutiner. Efter information om incidenten för vår personal på banvallen har SC tagit kontakt med vakthavande befäl på LKC för att följa upp händelsen, informerat RCB samt att båda funktionerna tar initiativ för att erbjuda kamratstöd till egen personal.

På frågeställningen om vilka åtgärder som han skulle gjort om händelsen inträffat idag, säger IC att han skulle på ett aktivt sätt agerat genom att kontakta Yttre kommissarie/ Vakthavande befäl hos polisen och definiera typ av händelse, ansvarsförhållande med mera. Detta gäller även andra typer av händelser (andra organisationer, till exempel JRCC) som riskerar att hamna i ”gråzonen” med avseende på ansvar, genomförande med mera.

Motsvarande fråga till SC ger att han skulle agera (via LC) för att RL söker kontakt med polisens befäl på olycksplatsen samt att SC har startat upp funktionen med mottagning av smsinformation i samband med att Stort Larm aktiveras på LC. ■

Sammanställning: Nenne Hagman, SBB

Ta del av hela olycksutredningen via msb.se/ olycksutredningar/kommuner


kompetensdistansutbildning

datainsamLingny insatsrapport

Nu lanseras Firefight IIFör att undvika skador och att öka säkerheten för insatspersonal så vill Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap att släckning av bränder inne i byggnader ska utföras utifrån i större utsträckning. Med det som målsättning startades EUprojektet FIREFIGHT 2006 för brandmän och projektet FIREFIGHT II 2009 för brand-befäl. Frukten av det internationella samarbetet blev bland annat en webbaserad distansutbildning – Firefight II. I Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps regi lanseras nu utbildningen i Sverige i december.

Projekten har genomförts under EU programmet Leonardo da Vinci som riktar sig till redan yrkesverksam personal. Arbetsmiljöverkets föreskrift om Rök & Kemdykning från 2007 föreskriver att rökdykning är att betrakta som enbart en livräddande metod och inte släckande metod.

Elearningutbildningen är den teoretiska delen av utbildningen som tillsammans med praktiska övningar för industrins och kommunala räddningstjänster, lägger en god grund för att förändra våra policys och rutiner avseende brandbekämpning. Målet är att minska riskerna för insatspersonal och minska skador på egendom och miljö. Målgruppen för konceptet inom räddningstjänsterna för FIREFIGHT II är redan verksamma befäl och beslutsfattare – framförallt räddningsledare och insatsledare.

Testkörning av pilotutbildningDet är sju länder som samverkat i projektet – Estonia, Finland, Frankrike, Spanien, Sverige, Tjeckien och England. I införande fasen så har i Sverige tre räddningstjänster deltagit i en pilotutbildning som har genomförts under maj–juni i år. Dessa var räddningstjänsten HögakustenÅdalen, Södertörns brandförsvarsvars förbund och räddningstjänsten LommaStaffanstorp. Samtliga av de deltagande kårerna hade i någon form arbetat med liknande nomenklatur och metodik tidigare.

CEC-konceptet (Cutting Extinguishing Concept)Utbildningen är baserat på skärsläckarkonceptet bestående av huvuddelarna Beslutstöd, IRteknik (värmekamera), Skärsläckarteknik och Övertrycksventilation. I utbildningspaketet lär man sig till exempel en beslutsmodell som har ett större och ett mer internationellt perspektiv. Man övar scanning av byggnad med IRteknik, skärsläckarteknik som bildar vattendimma och genomför brandgaskylning och släckning utifrån byggnaden. PPV fläkten skapar övertryck, styr brandgaserna och man kan på detta sätt skydda angränsade utrymmen. Fläkten kan också användas som en extra säkerhetsåtgärd när man ska in i byggnaden när släckningsarbetet avslutas och vid eftersläckning.

9 av 10 poäng av kommissionenProjektet är nu avslutat och har bedömts av en kommission. Resultatet blev mycket högt – 9 av 10 poäng. I Sverige är det MSB som lanserar och ska administrera utbildningen. Huvuddelen av slutprodukten består av elearning där kursdeltagarna får

access till en server och där administratörer och kursansvariga kan följa samtliga deltagares utveckling under lärandeprocessen. Läs mer om Firefight IIutbildningen på www.msb.se nu under december månad. ■

Text: Nenne Hagman, SBB

Ingen ska behöva dö eller skada sig i samband med brandbekämpning.

orsakerna, skadebilden, själva släckinsatsen och det byggnadstekniska och organisatoriska brandskyddet. Även detta har aktualiserat frågan om dagens insatsrapport fortfarande håller måttet.Enligt 3 kap 10 § LSO:När en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts.

Dokumentation efter räddningsinsatsMan tittade också på vilken typ av dokumentation som finns totalt efter en insats och resonerade kring; Olycksundersökning, Dagböcker och liknande, Sakkunnigutlåtanden, Brottsutredningar, Restvärdesrapport, Bandupptagning av larmsamtal (raderas efter hand), Fotografier (digitala bilder), Insatsrapport och SOS Alarms larmrapport.

Problem med dagens insatsrapportExempel på problem som togs upp på seminariet i Skellefteå av deltagarna var bland annat;• Väderlek fylls i utifrån vädret på stationen och

inte förhållandet ute på olycksplats.• Dödsbrandsrapporten är ej inkluderad i insats-

rapporten.• Kryssfrågor till olycksundersökning.• Dokumentation av beslut som tagits under

insatsen saknas.• Fritextfälten besvärliga att fylla i – stöd i form

av nyckelord mm behövs.• Kunskaps/utbildningsbrister hos de som fyller

i rapporterna.• Onödigt många frågor på enkla händelser, till

exempel vid små utsläpp av farligt ämne.• Tidsredovisningen från SOS Alarm (klockslag)

– är larm till räddningstjänst vid förlarm eller huvudlarm? Tid från knapptryckning till larm på station: 5–30 sekunder.

• I väntan på ambulans (som ej är räddnings-tjänst) – svårt att få fram statistik från det lokala systemet.

Ny webbaserad utbildning 2013– Vi har konstaterat att kvaliteten i insatsstatistiken skiftar mellan olika räddningstjänster, berättar Colin McIntyre som tillsammans med Marianne Stålheim från MSBs enhet för Lärande av olyckor och kriser har lett seminarierna. Förmodad brand bland annat tolkas lite olika. Få rapportörer verkar dessutom ha sett den Powerpointfil som togs fram 2005, som var tänkt som stöd och vägledning. För att förbättra kvaliteten i statistiken behövs ett nytt stödmaterial, menar Colin.

Ett webbaserat utbildningsmaterial är under utveckling och kommer enligt nuvarande plan att finnas tillgängligt under 2013. Utbildningen kompletteras med en endagsutbildning som kan erbjudas regio nalt. Huvudsyftet med utbildningen kommer att vara att framför allt kommunicera nyttan av insatsrapporten.

Akut restvärdesräddningMarie Hansson från Försäkringsbranschens restvärderäddning, berättade om vikten av att rapportera in akut restvärderäddning i stället för att låta det arbetet bli något av en förlängd räddningsinsats. Det blir då ökade intäkter till

räddningstjänsterna samtidigt som man stödjer de skadedrabbade, vilket alltför få har tillräcklig kunskap om. Ett förslag är att restvärderäddning får en plats i framtidens insatsrapport. ■

Har du några idéer och synpunkter, hör gärna av dig till din regionala samordnare för olycksutredning eller direkt till Colin McIntyre på MSB via [email protected]

Text & foto: Nenne Hagman, SBB

Räddningstjänsterna behöver och önskar

sig få veta varför informationen i insatsrapporterna samlas in och hur det ska användas och av vilka. Själva nyttan med insatsrapporten.

HISTORIK DAGENS INSATSRAPPORT• I början av 1990-talet gick Sverige

igenom en ekonomisk kris. Räddnings-cheferna fick högre krav på sig att moti-vera sin verksamhet och insåg vikten av statistik för att övertyga våra politiker.

• 1990 – Brandbefälets riksförbund (nuva-rande föreningen Sveriges Brandbefäl, SBB) uppvaktar Räddningsverket (nuva-rande myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB). Man ville få fram nationell statistik.

• 1993 – Behovskartläggning av projekt-grupp lett av Statistiska centralbyrån (SCB).

• Förutsättningar finns för insatsstatistik - om en gemensam blankett utformas.

• En arbetsgrupp med representanter från Brandbefälets riksförbund (SBB), Kommunförbundet och Räddningsverket bildas. De tog fram blankett och testkörde sedan den i 25 kommuner.

• 1996 – Många räddningstjänster har redan skaffat sig ett datorstöd. Arbetsgruppen tar fram: en blankett med tillhörande logik, definitioner till alla begrepp, utbildningsmaterial och en fil-specifikation för leverans till riksstatistiken.

• Räddningstjänsterna har sedan dess, själva fått ansvara för stegen från blankett till datafil.

Fortsatta åtgärder

Problem

REKO efterfrågar relevans/innehåll i insatsrapport

Detaljutformning av insatsrapport

Remiss ProvdriftKravspecifikation till leverantörer

Arbetsgruppen för insats-rapporten tar fram behov via Workshops, MSB, Trafikverket, politiker, användarföreningar

Arbetsgruppen för insats-rapporten tar hand om resultat och föreslår grov struktur på ny insatsrapport

Förslag till referensgrupp eller remiss

Insamling Analys Åtgärd

Resultat

Ny insatsrapport

2015

Foto: FIREFIGHT II & MSB

Wibe LADDeRS bRAnD & RäDDningSStegAR

Hultafors ABbox 145 / telegatan 6571 22 näSSJÖ

tel: 0380-55 68 00Fax: 0380-141 40

www.hultaforsgroup.com Mail: [email protected]

stegar som räddar liv


studienyttsamverkan

Unik samverkansövning för blå ljusstudenter

Den 27–28 september genomförde uppemot 120 blåljusstudenter en kurs tillsammans på MSB Sandö. Det var lärosätena MSB Sandö, Polishögskolan Umeå och Umeå universitet som genomförde denna mycket uppskattade samverkansövning för polisstudenter, ambulansvidareutbildningsstudenter och SMO-studenter.

I stort sett alla är positiva till att ha fått öva tillsammans och anser att man bör utveckla konceptet. Konstruktiv kritik finns, och här vill man se mer komplexa övningar där alla yrkesgrupper får mer att göra. Speciellt polisen hade lite att göra och vill ha fler störande moment (folkmassor, upprörda människor, misstänkt brott) i övningen. Citatet ovan bilden är hämtat från en av deltagarnas utvärdering.

Idén till att genomföra en samverkansövning kommer från Umeå universitet som forskar kring hur blåsljusenheter samverkar och vad som händer när de olika yrkesgrupperna möts. Ett möte som sker på fler än ett plan.

Unikt möteDels är det ett möte mellan kommunal, landstings och statligt styrd verksamhet, men även ett möte mellan olika utbildningsnivåer, från Skydd mot olyckor (SMO)studerande med sin praktiskt inriktade utbildning till ambulansvidareutbildningsstudenters mer akademiska. Detta gör övningen unik, då det på studentnivå endast har genomförts en gång tidigare i Europa. Det var i Umeå i våras med samma organisationer samt liknande upplägg.

Hur funkar det?Första dagen var vikt åt att lära sig hur de olika organisationerna fungerar och vad de utbildas i. Studenterna delades in i tvärgrupper och fick besöka olika stationer för att lära sig olika

exempel med ”folkmassor” innebär att engagera minst 20 personer till. Det som ändå gör att det är möjligt att ordna denna komplexitet är att utbildningsplatsen MSB Sandö såg till att allt fungerade och övningarna kunde genomföras utan avbrott.

Framtida samövningarÖnskan och behovet av att genomföra denna typ av samövning är uppmärksammat från både utbildare till studerande. Citatet kommer från en av övningsledarna som framhäver hur viktigt det är för varje årskull studenter att få genomföra liknande övningar. Medan denna artikel skrivs så görs en ny ansökan om pengar och resurser för att redan till våren genomföra en liknande övning.

Om det finns möjlighet att genomföra övningen igen till våren så kommer den att genomföras i Umeå. Då är övningen tillbaka där den började. Kanske kommer övningen pendla mellan Umeå och Sandö i framtiden. Förhoppningsvis blir denna genomförda övning inte en unik händelse utan blir en bestående del i utbildningarna. ■

Text & foto: Fredrik Solvang, informatör MSB Sandö

Det finns ingen väg tillbaka.

Det borde vara en självklar del i våra utbildningar.

studienyttsamverkan

moment som är unika för yrkesrollerna. Det är de gemensamma målen för de medverkande lärosätenas studenter. Förutom att lära sig yrkesgruppens specifika roller, så är ett viktigt mål att hjälpa varandra och ta del av sekunderära kunskaper. Ett exempel är att SMOstuderande kan hjälpa till vid enklare sjukvård.

Scenarier med unika situationerUnder dag två genomfördes tre olika scenarier på tre olika platser samtidigt! Scenarierna var utformade för att visa olika situationer som är unika för varje yrkesgrupp. De olika scenarierna var följande: Två ungdomsgäng har fest som urartar med knivbråk, Bussolycka med krockade bilar och påkörda människor samt Brand i hyreshus med misstänkt pyroman. Varje scenario tog sammanlagt två timmar att genomföra och analysera.

Logistiken en utmaningLogistiskt är det en utmaning. Redan vid den här övningen var omkring 60 personer engagerade som markörer. Att öka till


internationeLLtnordiskt brandbefälsmöte


notiser

Nordens föreningar omframtidens räddningstjänstI oktober arrangerade den finska brandbefälsföreningen ett möte om framtidens räddningstjänst. Samtliga nordiska föreningar gav sin syn på detta ämne och likheterna var slående.

Finland har en ständigt arbetande grupp som tittar på strategiska utvecklingsbehov för räddningstjänsten. Denna grupp levererar en rapport vartannat år och håller på så vis sina framtidsutsikter ständigt aktuella. Vid det nordiska mötet presenterade även Sverige, Norge och Danmark sin syn på framtidens utmaningar och vilka nationella strategier som finns för att möta denna framtid.

Behov av mer omfattande analysFör Sveriges del har vi ingen bred sammansatt grupp som arbetar på det vis som Finland gör. Vi har en del arbete som gjorts, bland annat Räddningsverkets rapport Framtidens risker och säkerhetsarbete (2007) samt MSBs rapport Samhället år 2032. Båda dessa rapporter är bra gjorda men kräver mycket ytterligare analys för att vara räddningstjänstnära.

Urbanisering – en gemensam utmaning En slutsats från mötet är att det finns en samstämmighet kring framtidens utmaningar. Ett exempel är urbaniseringen, där landsbygden avfolkas och städer befolkas. Denna trend finns i alla länder och orsakar samma typer av utmaningar. För räddningstjänsterna kan detta konkret innebära att svårigheterna vi upplever idag med att rekrytera brandpersonal på mindre orter kommer att förstärkas.

En annan konsekvens är att en god samhällsservice och en god infrastruktur blir svårare och svårare att upprätthålla i hela landet. Detta då resurserna i allt större omfattning koncentreras till storstäderna för att möta behoven där.

Klimatförändringarnas påverkanEn annan samstämmighet finns kring klimatförändringarna och dess påverkan på samhället. Alla länder ser att klimat förändringarna kommer leda till fler olyckor som leder till stora skador

på infrastruktur och byggnader. Varken byggnader eller infrastruktur kommer vara fullt anpassade för att möta denna klimatförändring. Behovet av de internationella hjälpinsatserna i samband med kommande/framtida naturkatastrofer behöver tredubblas.

Dyrare samhälle och social oroDen demografiska utvecklingen i de nordiska länderna ser likadan ut. Alla länder står inför utmaningen med att en allt större andel av befolkningen är äldre och att allt färre förvärvsarbetar.

En svag ekonomisk utveckling inom EU gör är att andra länder kommer attrahera kvalificerad. I värsta fall kommer befolkningen i Sverige att minska till följd av arbetstillfällena och framtidstron finns i helt andra världsdelar. En fortsatt hög arbetslöshet och avsaknad av framtidstro, kan leda till misstro mot politiker och den offentliga sektorn med social oro som följd.

Privatiserad räddningstjänst?En annan aspekt som diskuterades var att mer och mer av den offentliga sekt orns verksamhet helt eller delvis privati seras. Sverige verkar vara det land i norden som idag har gått längst i denna utveckling.

Ett scenario som diskuteras är att ett tiotal multinationella företag driver samhällsviktig verksamhet såsom vård, vatten, el och avlopp. Frågan är hur samverkan mellan olika samhällsviktiga verksamheter kan åstadkommas i sådant samhälle? Och hur länge kan räddningstjänsten vara undantaget tanken att privatiseras?

Som avslutning på mötet enades vi om att formalisera och skapa ett återkommande nordiskt utbyte kring framtida strategier för räddningstjänsten. Vi har mycket att lära av varandra i dessa sammanhang.

Vi lever i samma värld med samma utmaningar, den enda skillnaden är att varje land har sina speciella förutsättningar att ta sig an utmaningarna. ■

Text & foto: Ulf Lago, ordförande SBB

VIKTIGASTE FRÅGAN ATT BEAKTAVarje land fick nämna den utmaning som känns mest viktig att beakta.NorgeDen demografiska utvecklingen med allt äldre befolkning.SverigeDen starka koncentrationen av befolkning till storstäder och avfolkningen av lands-bygden. DanmarkDen svaga ekonomiska utvecklingen i världen hotar att minska resurserna.FinlandDen demogfrafiska utvecklingen med allt äldre befolkning.

RiB (Deltid) ArbetsledningExempel på innehåll i utbildningen• Att vara chef och kamrat på fritiden• Att vara RiB brandman är ett arbete!• Situationsanpassat ledarskap• Att synliggöra informella regler på stationenLedarskap, arbetsgivarlojalitet, pedagogikSteg 1: 5–6 mars + Steg 2: 16–17 aprilPlats: Hässleholm/Tyringe

Varför gå denna kurs?Denna kurs är en grundutbildning och ger kunskap och förståelse för att vara arbetsgivarrepresentant och samtidigt behålla goda sociala relationer. För deltidsbefäl kan det vara en utmaning att vara chef på räddningstjäns-ten och på huvudsysslan vara underställd brandmannen som man leder på insatser. Och dessutom vara grannar och aktiva i samma idrottsfören-ing! Detta ställer speciella krav på det personliga ledarskapet och lojalitet.

Under våren 2013 kommer IRL att fortsätta med två öppna utbildningar som har goda resultat och effekter.

IRL-utbildningar våren 2013

Gå in på vår hemsida för att läsa inbjudan och anmälningsblankett. Om du önskar referenser så hjälper vi gärna till med det!

Heltid ArbetsledningExempel på innehåll i kursen:• Att personligen ta sin roll• Att vara chef för sina kamrater• Lojal med vem?• Hur hantera informella regler• Vilken ledarstil är mest framgångsrikSteg 1: 12–13 mars + Steg 2: 23–24 aprilPlats: Hässleholm/Tyringe

Varför gå denna kurs?Denna kurs är viktig för styrkeledare motsvarande då vi arbetar med centrala frågor ställningar. Den mest fundamentala frågan är: Vem skall jag vara lojal med när gruppen ifrågasätter högre chefs föränd-ringsarbete? Eller hur skall jag hantera sociala samspelet i gruppen när jag behöver gå emot gruppen vilja? Dessa frågor och andra ämnen tar vi upp under denna kurs.

Finlands brandbefälsförening firade även sina 80 år under brandbefälsmötet.

Ny handbok om destruktion och förvaring av pyroteknisk utrustning för fordon (PU)

Handboken om PU har omarbetats efter de ändringar i lagstiftningen om brandfarliga och explosiva varor som infördes 2010. Boken innehåller råd och anvisningar för säker hantering av PU i olika situationer samt anvisningar och blankett för att söka tillstånd för destruktion.

Handboken vänder sig framför allt till företag i bilbranschen som hanterar PU

såsom skrotningsanläggningar, återförsäljare, skadeverkstäder med flera som vill ha en samlad presentation av regelverkets tillämpning. Källa: MSB

Ökad efterfrågan på stabskurserMSBs utbildningar i stab blir alltmer efterfrågade bland länsstyrelser och myndigheter i Sverige. Under det senaste året har bland annat Rikspolisstyrelsen, Regeringskansliet, Riksdagsförvaltningen och Länsstyrelsen Skåne genomfört stabsutbildningar vid MSB Revinge. Källa: MSB

Nu erbjuder MSB fyra telematikabonnemang för Rakel som skapar nya användningsområden för deras kunder, till exempel överföring av larm. Dessutom till lägre månadsavgift än tidigare.

– En nyhet är att vi nu har ett abonnemang för mobilt bruk, som även kan kombineras med positionering. Vi har också ett abonnemang som kan användas som larmöverföring med talkvittens, det vill säga verifiering av larmet med ett kortare individsamtal, säger Urban Rönnqvist, funktionsansvarig på MSB.

Mer information kommer i samband med nästa fakturautskick meddelar MSB. Ett telematikabonnemang gör det möjligt att sända och ta emot data för olika tekniska funktioner. Exempel på användningsområden är överföring av trygghets larm, sändning av driftinformation och portöppning. Källa: MSB

Fler användningsområden för Rakel genom nya abonnemang

Bli medlem i Föreningen sveriges Brandbefäl!

www.brandbefal.se


notiser

Öva alla typer av olyckor, närsomhelst!

Säkert och kostnadseffektivt

Förberedelse för

alla tänkbara olyckor!

RescueSim är en övningsmjukvara som förbereder räddningspersonal för verkliga incidenter i en virtuell miljö. RescueSim ger insatspersonal möjligheten att uppleva olyckor precis som de skulle i verkliga livet. De får bedöma situati onen och avgöra den bästa strategin för insats, implementera det och sedan observera konsekvenserna av deras beslut.RescueSim erbjuder vikti ga fördelar:• Öva personal, närsomhelst och varsomhelst utan ti dskrävande planering och

förberedelse• Förbätt ra operati onell beredskap i insatsorganisati oner• Inlärning av nya färdigheter i en säker miljö• Öva er ledningsfunkti on i över 30 olika miljöer

Virtual Incident Response Training

www.rescuesim.com [email protected]

• Emergency• Airports• Ports• Railways• Industrial• Offshore• Tunnels• Highways• Highrise• Wildfires• Shipboard

www.werma.se

Beslutsstöd trafikolyckasom ständigt utvecklas.Ca 40.000 fordon medfoton och information.

Tel: 054-51 02 00

Slangvård och tillbehöranpassad till era behov

Torkpaneler och torkskåpi en mängd utföranden

Aktiv mot brand – för att minska bostadsbränderna

Brandvarnardagen den 1 december blev startskottet för den nya och långsiktiga kampanjen Aktiv mot brand. Bostadsbränderna kan minska genom att människor blir medvetna om brandrisker hemma och förebygger dem. Varje år är det utryckning till cirka 6 000 bostadsbränder. Bränderna åstadkommer både stort lidande och stora ekonomiska skador. Varje år dör cirka 120 människor och ett par hundra skadas av brand i hemmet. Syftet med kampanjen är att motivera vuxna att ta ansvar för det egna brandskyddet. Människor ska veta var och hur brandrisker i hemmet uppstår och sedan gå från ord till handling. Det vill säga förebygga att det börjar brinna.

– Vi är många olika organisationer som nu samarbetar och går ut med ett gemensamt budskap och samordnade aktiviteter. Målsättningen är att minska antalet bostadsbränder, vilket i sin tur kan minska antalet döda och skadade, förklarar Alexandra Johansson projektledare på MSB.

Ett mål med kampanjen är att öka antalet fungerande brandvarnare och brandskyddsutrustning i landets bostäder. Källa: MSB

För att få en förståelse för hur räddningstjänsten fungerar genomför MSB Sandö tillsammans med Mittuniversitet för fjärde gången en utbildning för studenter från första terminen av risk och krisprogrammet.

Under tre intensiva dagar, där begreppet akademisk kvart inte existerar, varvas lektioner med teoretiska och praktiska pass. För att ge en inblick i det strategiska arbetet genomförs ett scenariospel, där studenterna får axla olika aktörers roller, exempelvis Räddningstjänsten Höga Kusten, kustbevakningen, polisen med flera. Källa: MSB

Risk- och krisstudenter utbildar sig för att få insikt i blåljus- aktörernas operativa arbete

DISA är MSBs informationssäkerhetsutbildning för användare och erbjuds alla organisationer kostnadsfritt. En ny version av DISA finns nu direkt på webben.

Syftet med DISAutbildningen är att på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt höja nivån på informationssäkerheten inom en organisation genom att säkerställa att samtliga medarbetare har förståelse för grunderna med informationssäkerhet.

Utbildningen vänder sig till alla på en arbetsplats och kan användas som introduktion för nyanställda, vikarier, konsulter och annan inhyrd personal.

Första versionen av DISA togs fram under 2009 och fanns att ladda hem kostnadsfritt. Nya versionen av DISA innehåller åtta olika delar som alla tar upp olika aspekter av informationssäkerhet. Nya DISA genomförs direkt på webben och behöver inte laddas ner. Källa: MSB

DISA – kostnadsfri webbaserad kurs i informationssäkerhet för användare

glöm inte att att skriva om era aktiviteter i länsföreningarna i Räddningsledaren eller tipsa redaktionen om intressanta ämnen och frågor!

Maila gärna vår chefredaktör: [email protected]

Foto: MSB

Individuellt skydd

för alla huvuden

Dräger HPS 4300 anpassar sig till dina behov och inte tvärtom.Det är trevligt om något passar som handen i handsken. Ännu bättre om det också skyddar den.

Precis som nya brandhjälmen Dräger HPS 4300 gör. Med sin mycket lättanvända justeringsratt

ställer du enkelt in din Dräger HPS 4300 på ett ögonblick - som om den var gjord just för dig. Och

eftersom denna hjälm helt tillverkas av Dräger i en ny anläggning, erbjuder den dig en säkerhet och

kvalitet som kan bäst beskrivas med ett ord: Dräger.

FÖR YTTERLIGARE INFORMATION, BESÖK WWW.DRAEGER.SE

POSTTIDNING BPORT PAYÉFöreningen Sveriges Brandbefäl, 115 87 Stockholm

B POSTTIDNING

Documents

Kunskap & KompetensMed rätt kompetens och rätt lösning skyddar vi människor, miljö, egendom och processer. 2012FSS-021A Siemens lösningar inom brand och säker-het skräddarsys