Upload
others
View
1
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Kunskapsseminarium Samverkan Stockholmsregionen
26 september 2019
Kärnteknisk händelseFöreläsning 2
Hur kommunicerar vi i osäkra lägen? Anders Jörle, Eversharp
Kunskapsseminarium 26 september
GråzonsproblematikVad innebär gråzonsproblematik? Daniel Jonsson, Forskningsledare, FOI
Exempel på tillvägagångssätt och effekter Henrik Sundbom, Skribent och Fellow, tankesmedjan Frivärld
Polisen roll och ansvar i dessa skeendenAnnika Lindroth, Polismästare, Polisregion Stockholm
Vad kan ske och vilka konsekvenser kan det leda till? Jan Johansson, Myndighetsspecialist, SSM
Hur kommunicerar vi i osäkra lägen? Anders Jörle, Konsult Eversharp
Länsstyrelsens roll och ansvar vid kärnteknisk händelseStaffan Forsell, lokal övningsledare, Länsstyrelsen
Kärntekniska händelser
Vad är samhällets utmaningar? Vilka inriktningar och prioriteringar krävs?
Gråzonsproblematik Kärntekniska händelser
InledningJohan von Sydow, Länsöverdirektör Länsstyrelsen Stockholm
Program
12:00 – 13:00 Lunch
Bordsdiskussioner & summering
Bordsdiskussioner & summering
16:00 Avslut
08:30 Registrering och kaffe
09:00 Seminariet startar
Paus
Paus
Globen Quality Hotel, Arenaslingan 7, Lokal Stjärnrummet, våning 11
www.samverkanstockholmsregionen.se - @Samverkan_Sthlm
Gråzonsproblematik Kärntekniska händelser
Anders Jörle, EversharpAnders Jörle har en bakgrund som skrivande journalist och redaktör på landsortstidningar, Svenska Dagbladet, TT och Göteborgs-Posten och därefter arbetat i roller som kommunikationschef på Statens kärnkraftinspektion, Utrikesdepartementet och statliga rymdbolaget SSC. Han verkar nu som oberoende konsult och föreläsare med inriktning på krishantering och är ledamot i insynsrådet för Institutet för Rymdfysik. Han har varit representant i Krisberedskapsmyndighetens CBRN-råd och lett en gemensam kommunikationsgrupp som OECD-staternas kärnkrafts- och strålsäkerhetsmyndigheter driver. Efter flodvågskatastrofen 2004 hade Jörle uppdrag för Räddningsverket i Thailand och har vidare skrivit böcker om krisen kring Ubåt 137 och Estonia-katastrofen.
When do we have a crise?
Att kommunicera i osäkra lägenAnders Jörle
Krishantering är som att köra bil i dimma
• Det är farligt att stanna men det är också farligt att köra .
• Oväntat
• Beslutsfattande under osäkerhet
• Utgången kan inte förutses
Alltså är det svårt att på förhand besluta om strategier och budskap
Modell för krisdiagnostik
1. Identifiera hotade kärnvärden– Vad är hotat– Vilka är de viktigaste intressenterna?
2. Identifiera osäkerheter och möjliga motåtgärder mot dessa
3. Utvärdera brådska– Varför är det bråttom
• Operationsskäl – bråttom att rädda liv• Politiska skäl• Medietryck
Vi kommunicerar för att göra intryck
Communication and accountability/ BLP Sigtuna 2017
Kommunikationsmål
Målgrupp
Budskap
Kanal
Kommunikation vid katastrofer
Vi vill skapa rationella beteenden för att rädda liv och egendom
och då blir kommunikationen central i krishanteringen.
Kommunikationen skall stärka förtroendet för de åtgärder som
myndigheterna vidtar.
Communication and accountability/ BLP Sigtuna 2017
Mindre än en sekund krävde ett års krishantering
Länsstyrelsens webbsida räknade 220 000 besök.
Före branden hade deras Facebook 200 “gilla”, efter en vecka hade den 13 000!
Ett av meddelandena på Facebook fick 550 000 läsningar.
Tydligt prioritering av P4 som också kallade in semesterlediga “kända” radioröster.
Media
Jordbruksverket
+37 organisationer
Kommer inte att fungera!
• 37 organisationer med eget informationsansvar som ska hantera en kärnkraftolycka/kris som eventuellt är del av en destabiliserande operation…
• Den bästa förberedelse ni kan göra är att inse att samordningen aldrig kommer att leverera det ni hoppas.
Japan 2011 och svensk
krishantering
Inta scenen!
Lärdomar av Fukushima
• Det fanns mycket information men lite kommunikation – lite förklaringar.
• Forskningssamhället ville inte tala om osäkerheter men allt var osäkert om konsekvenserna efter olyckan.
• De flesta kräver inte perfekt information, dom var ok med osäkerhet bara saker och ting förklarades noggrant – människor vill veta.
• Litar man inte på egna myndigheter går man idag utomlands och läser vad det sägs där.
Suget efter mer uppgifter
Att förbereda
Hur är man ett steg före
Krishanterande organisation behöver:• Tydligt uppdrag• Strategiska mål• En planerad organisation• Delegerat ansvar• Kärnvärden • Olika intressenter bör på förhand ha etablerad kunskap
om organisationen
Viktiga saker att lösa snabbt
• Vem beslutar om budskapen?• Vem eller vilka är talespersoner?• Vem kan besvara mediefrågor?• Vilka kanaler ska användas i kommunikationen
Till slut:
• Uppdaterad informationsavdelning ett överlevnadsvillkor.
• Inledningsvis tar kommunikationsteam alla frågor, (tills dimman lättar).
• Att aktivt våga ge information, också om problem för dig, vinner respekt.
• Gå i stab snabbt– funktion i stället för person .