Kv Heimdal, Uppsala€¦ · 3 Innehållsförteckning ... emissionsfaktorer år 2020 för olika fordons- och vägtyper enligt HBEFA-modellen (ver. 3.1). ... planeras, halterna kan

LVF 2013:30

Kv Heimdal, Uppsala

SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER

AV PARTIKLAR (PM10) OCH

KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2020

Sanna Silvergren

SLB-ANALYS, NOVEMBER 2013

LVF 2013:30 Luftutredning i kv Heimdal, Uppsala

2

Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm.

SLB-analys är operatör för Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds system

för övervakning och utvärdering av luftkvalitet i regionen. Uppdragsgivare för

utredningen är NCC Boende AB [25].

Rapporten har granskats internt av:

Kristina Eneroth

Miljöförvaltningen i Stockholm

Box 8136

104 20 Stockholm

www.slb.nu

Uppdragsnummer: 2013103

Daterad: 2013-11-18

Handläggare: Sanna Silvergren, 08-508 28 754

Status: Granskad


3

Innehållsförteckning

Förord .......................................................................................................... 2

Innehållsförteckning .................................................................................... 3

Sammanfattning ........................................................................................... 4

Inledning ...................................................................................................... 6

Beräkningsförutsättningar ........................................................................... 6 Planområde och trafikmängder ................................................................................ 6 Spridningsmodeller .................................................................................................. 8 Emissioner ............................................................................................................... 8

Osäkerheter i beräkningarna ........................................................................ 9 NO2 och utsläpp från dieselbilar ............................................................................ 10 PM10 och dubbdäcksandelar ................................................................................. 10

Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål ............................................. 11 Partiklar, PM10...................................................................................................... 11 Kvävedioxid, NO2 ................................................................................................. 12

Resultat ...................................................................................................... 13 PM10-halter för utbyggnadsalternativet år 2020 ................................................... 13 NO2-halter för utbyggnadsalternativet år 2020 ...................................................... 15 Exponering för luftföroreningar ............................................................................ 16

Hälsoeffekter av luftföroreningar .............................................................. 17

Referenser .................................................................................................. 18

Bilaga


4

Sammanfattning I området vid Svartbäcksgatan och Luthagsesplanaden, intill Fyrisån planeras cirka

65 bostäder samt lokaler för verksamheter. SLB-analys har på uppdrag av NCC

Boende AB genomfört spridningsberäkningar för hur planförslaget kommer att

påverka luftkvaliteten i området. Utöver att de lagreglerade miljökvalitetsnormerna

klaras är det viktigt att se till att människor utsätts för så låga luftföroreningshalter

som möjligt med tanke på negativa hälsoeffekter.

Beräkningarna har gjorts för halter i luften av partiklar, PM10, och kvävedioxid,

NO2, vilka jämförs med miljökvalitetsnorm. Beräkningarna har gjorts för ett

utbyggnadsalternativ år 2020 med prognoser för trafikmängder och fordonsparkens

sammansättning.

Miljökvalitetsnormen för partiklar, PM10 klaras år 2020

För partiklar, PM10 finns två olika normvärden definierade i lagstiftningen om

miljökvalitetsnormer (SFS 2010:477). Det som normalt sett är svårast att klara

gäller för dygnsmedelvärden. Dygnsmedelvärdet av PM10 får inte överstiga halten

50 µg/m3 (mikrogram per kubikmeter) mer än 35 gånger under ett kalenderår.

I utbyggnadsalternativet år 2020 klaras miljökvalitetsnormen för PM10 till skydd

för människors hälsa vid det aktuella planområdet. På Svartbäcksgatan uppgår

halterna invid husfasad till 30-36 µg/m3 (mikrogram per kubikmeter), vilket kan

jämföras med motsvarande miljökvalitetsnorm på 50 µg/m3. De allra högsta

halterna av PM10 har beräknats på den västra sidan av Svartbäcksvägen, intill det

planerade bostadshuset. Den planerade byggnaden vid Luthagsesplanaden bildar ett

enkelsidigt gaturum men har en kort fasad som vetter som vägen och påverkar

därmed inte utvädringen mer än marginellt. Halten är lägre på Luthagsesplanaden

än Svartbäcksvägen vid planområdet, 19-24 µg/m3. Övriga, för tillfället kända,

planerade byggnader i området ligger inte tillräckligt nära för att påverka halterna

vid kvarteret Heimdal.

Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid klaras år 2020

För kvävedioxid, NO2 finns tre olika normvärden definierade i lagstiftningen om

miljökvalitetsnormer (SFS 2010:477). Det som normalt sett är svårast att klara

gäller för dygnsmedelvärden. Dygnsmedelvärdet av NO2 får inte överstiga halten

60 µg/m3 (mikrogram per kubikmeter) mer än 7 gånger under ett kalenderår.

På Svartbäcksgatan uppgår halterna invid husfasad till 32-40 µg/m3 (mikrogram

per kubikmeter), vilket kan jämföras med motsvarande miljökvalitetsnorm på 60

µg/m3. Den planerade byggnaden vid Luthagsesplanaden bildar ett enkelsidigt

gaturum men har en kort fasad som vetter som vägen och påverkar därmed inte

utvädringen mer än marginellt. Halten är trots det ungefär lika hög på

Luthagsesplanaden som Svartbäcksvägen vid planområdet, 28-34 µg/m3, vilket till

stor del beror på att andelen tung trafik är dubbelt så hög på Luthagsesplanaden.

Övriga, för tillfället kända, planerade byggnader i området ligger inte tillräckligt

nära för att påverka halterna vid kvarteret Heimdal.


5

Exponeringen av luftföroreningar ökar i planområdet

Eftersom det inte finns någon tröskelnivå under vilken inga negativa hälsoeffekter

uppkommer är det viktigt med så låga luftföroreningshalter som möjligt i områden

där människor bor och vistas. I och med att byggnaden medför en försämrad

utvädring av luftföroreningar från Svartbäcksgatan kommer exponeringen att öka

för människor som vistas i området.

Osäkerheter för beräkningarna

I beräkningarna finns osäkerheter vad gäller prognoser för trafikflöden och

framtida utsläpp från vägtrafiken, t.ex. utvecklingen och användningen av

olika bränslen, motorer och däck. Vad gäller sammansättning av olika

fordonstyper och utveckling av andelen dieselfordon följer beräkningarna

Trafikverkets prognoser för år 2020. För framtida däckanvändning har

antagits en dubbdäcksandel vintertid på ca 60-70 %, vilket är de andelar som

har uppmätts år 2013 av SLB-analys och Stockholms och Uppsala läns

luftvårdsförbund.


6

Inledning NCC Boende AB planerar att bygga cirka 65 bostäder samt lokaler för

verksamheter i området vid Svartbäcksgatan och Luthagsesplanaden, intill Fyrisån.

Tidigare huserade Hästens skofabrik i området vars byggnad nu planeras att byggas

ut med två kontorsbyggnader på 3-4 våningar. Utöver dessa hus vill NCC bygga

två 4-6 våningars bostadshus intill.

SLB-analys har på uppdrag av NCC Boende AB genomfört spridningsberäkningar

för hur planförslaget kommer att påverka luftkvaliteten i området. Utöver att de

lagreglerade miljökvalitetsnormerna klaras är det viktigt att se till att människor

utsätts för så låga luftföroreningshalter som möjligt med tanke på negativa

hälsoeffekter.

I denna utredning har spridningsberäkningar gjorts för luftföroreningshalter av

partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO2, för ett utbyggnadsalternativ år 2020 vilket

jämförs med gällande miljökvalitetsnormer för PM10 och NO2 enligt förordningen

SFS 2010:477.

Utifrån beräknade halter har även en bedömning gjorts för hur människor som

vistas i området kommer att exponeras för luftföroreningar, enligt Länsstyrelsens

vägledning för detaljplaneläggning med tanke på luftkvalitet 1.

Beräkningsförutsättningar

Planområde och trafikmängder

Aktuellt planområde med förslag till ny bebyggelse samt befintliga hus framgår i

Figur 1.

Prognoser för trafikflöden för omgivande gator och vägar i området för

utbyggnads- och nollalternativet år 2020 framgår av tabell 1. Trafikprognoserna

har gjorts av ÅF-infrastructure AB/Ingemansson [26].


7

Figur 1. Aktuellt planområde för nya byggnader vid Svartbäcksgatan i Uppsala.

Befintliga byggnader är ljust grå och de planerade mörkt grå.

Tabell 1. Prognoser för totala trafikflöden som årsmedeldygn, samt andel tung

trafik och skyltad hastighet för år 2020.

Väg/delsträcka Fordon/ÅMD Andel tung trafik, % Hastighet, km/h

Svartbäcksgatan 15100 4 50

Luthagsesplanaden 21500 8 50

Råbyvägen 26700 8 50


8

Spridningsmodeller

Beräkningar av PM10- och NO2-halter har utförts med hjälp av olika typer av

spridningsmodeller: SMHI-Airviro gaussmodell [2] och SMHI-Simair

gaturumsmodell [3]. Utöver dessa modeller har också SMHI-Airviro vindmodell

använts för att generera ett representativt vindfält över gaussmodellens

beräkningsområde.

SMHI-Airviro vindmodell

Halten av luftföroreningar kan variera mellan olika år beroende på variationer i

meteorologiska faktorer och intransport av långväga luftföroreningar. När

luftföroreningshalter jämförs med miljökvalitetsnormer ska halterna vara

representativa för ett normalår. Som indata till SMHI-Airviro vindmodell används

därför en klimatologi baserad på meteorologiska mätdata under en flerårsperiod

(1993-2010). De meteorologiska mätningarna har hämtats från en 50 meter hög

mast i Marsta utanför Uppsala och inkluderar horisontell och vertikal

vindhastighet, vindriktning, temperatur, temperaturdifferensen mellan tre olika

nivåer samt solinstrålning. Vindmodellen tar även hänsyn till variationerna i lokala

topografiska förhållanden.

SMHI-Airviro gaussmodell

SMHI-Airviro gaussiska spridningsmodell har använts för att beräkna den

geografiska fördelningen av luftföroreningshalter två meter ovan öppen mark. I

områden med tätbebyggelse representerar beräkningarna halter två meter ovan

taknivå. En gridstorlek, dvs. storleken på beräkningsrutorna, på 25 meter x 25

meter har använts för aktuellt planområde. För att beskriva haltbidragen från

utsläppskällor som ligger utanför det aktuella området har beräkningar gjorts för

hela Stockholms och Uppsala län. Haltbidragen från källor utanför länen har

erhållits genom mätningar.

SMHI-Simair

I tätbebyggda områden beskriver gaussmodellen halter av luftföroreningar i

taknivå. För att beräkna halten nere i gaturum kompletteras därför gauss-

beräkningarna med beräkningar med gaturumsmodeller. Förutsättningarna för

ventilation och utspädning av luftföroreningar varierar mellan olika gaturum. Breda

gator tål betydligt större avgasutsläpp, utan att halterna behöver bli oacceptabelt

höga, än trånga gator med dubbelsidig bebyggelse. Just bebyggelsefaktorn, dvs. om

gaturummet är slutet samt dess dimensioner, spelar stor roll för gatuventilationen

och därmed för haltnivåerna. SMHI-Simair gaturumsmodell används för att

beräkna halterna vid enkel- och dubbelsidig bebyggelse.

Emissioner

Emissionsdata, dvs. utsläppsdata, utgör indata för spridningsmodellerna vid

framräkning av halter av luftföroreningar. För beräkningarna med gaussmodellen

har Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds länstäckande emissionsdatabas

för år 2011 använts [5]. Där finns detaljerade beskrivningar av utsläpp från bl.a.

vägtrafiken, energisektorn, industrin och sjöfarten. I Stockholmsregionen är

vägtrafiken den största källan till luftföroreningar. Utsläppen innehåller bl.a.

kväveoxider, kolväten samt avgas- och slitagepartiklar.


9

Vägtrafikens utsläpp av kväveoxider och avgaspartiklar är beskrivna med

emissionsfaktorer år 2020 för olika fordons- och vägtyper enligt HBEFA-modellen

(ver. 3.1). Det är en europeisk emissionsmodell för vägtrafik som har anpassats till

svenska förhållanden [6]. Trafiksammansättningen avseende fordonsparkens

avgasreningsgrad (olika euroklasser) gäller för år 2020. Sammansättning av olika

fordonstyper och bränslen, t ex andel dieselpersonbilar år 2020, gäller enligt

Trafikverkets prognoser för scenario BAU (”Business as usual”). Fordonens

utsläpp av avgaspartiklar och kväveoxider kommer att minska i framtiden beroende

på kommande skärpta avgaskrav som beslutats inom EU. Den förväntade ökade

dieselandelen kommer dock att dämpa minskningen.

Slitagepartiklar i trafikmiljö orsakas främst av dubbdäckens slitage på vägbanan

men bildas också vid slitage av bromsar och däck. Längs starkt trafikerade vägar

utgör slitagepartiklarna huvuddelen av PM10-halterna. Under perioder med torra

vägbanor vintertid kan haltbidraget från dubbdäckslitaget vara 80-90 % av total-

halten PM10. Emissionsfaktorer för slitagepartiklar utifrån olika dubbdäcks-

andelar har bestämts utifrån kontinuerliga mätningar på Hornsgatan i centrala

Stockholm. Korrektion har gjorts för att slitaget och uppvirvlingen ökar med

vägtrafikens hastighet [7].

Osäkerheter i beräkningarna Modellberäkningar av luftföroreningshalter innehåller osäkerheter. Systematiska

fel uppkommer när modellen inte på ett korrekt sätt förmår ta hänsyn till alla

faktorer som kan påverka halterna. Kvaliteten på indata är en annan parameter som

påverkar hur väl resultatet speglar verkligheten. För att få en uppfattning om den

totala noggrannheten i hela beräkningsgången dvs. emissionsberäkningar, vind-

och stabilitetsberäkningar samt spridningsberäkningar jämförs

modellberäkningarna fortlöpande med mätningar av både luftföroreningar och

meteorologiska parametrar i länet [11, 12]. Jämförelserna visar att beräknade halter

av NO2 och PM10 gott och väl uppfyller kraven på överensstämmelse mellan

uppmätta och beräknade halter enligt Naturvårdsverkets föreskrift om kontroll av

miljökvalitetsnormer för utomhusluft 13. Hänsyn har också tagits till

intransporten av luftföroreningar till regionen utifrån mätningar vid

bakgrundsstationen Norr Malma, 15 km nordväst om Norrtälje.

Osäkerheterna i de beräknade halterna är större för ett framtidsscenario jämfört

med nuläget. Detta beror på att det i dessa beräkningsscenarier tillkommer

osäkerheter vad gäller prognostiserade trafikflöden och framtida utsläpp från

vägtrafiken, t.ex. utvecklingen och användningen av bränslen, motorer och däck.

Luthagsesplanaden är något upphöjd jämfört med marken där byggnaderna

planeras, halterna kan påverkas av detta till viss del men en fullständig utvärdering

av detta kräver beräkningar med en tre-dimensionell, så kallad CFD-modell, vilket

är kostsamt och tidskrävande. Bedömningen är att effekten av höjdskillnaden inte

riskerar att medföra överskridanden.


10

Vid Svartbäcksgatan innebär den nya byggnaden ett dubbelsidigt gaturum. Den

befintliga byggnaden på motsatt sida av vägen, polishuset, har mycket varierad

hushöjd (3-10 våningar) och en oregelbunden fasad mot Svartbäcksgatan. Både

hushöjd och gaturumsbredd påverkar utvädringen av luftföroreningar och

beräkningsresultaten är baserad på en hushöjd och gaturumsbredd för hela

vägsträckan, vilket är en förenklad bild av verkligheten.

NO2 och utsläpp från dieselbilar

NO2-halterna i trafikmiljö beror till stor del på den dieseldrivna trafiken. I

jämförelse med motsvarande bensinfordon har dieslar både högre utsläpp av

kväveoxider, NOx (NO+NO2) och en högre andel av kvävedioxid (NO2 av NOx),

vilket betyder att direktutsläppen av NO2 är större. Under de senaste tio åren har

de dieseldrivna fordonen ökat kraftigt i Stockholmsregionen. Huvudskälet till

ökningen är miljöbilsklassningen som har gynnat bränslesnåla dieselfordon i syfte

att minska utsläppen av växthusgaser.

Osäkerheter finns för framtida dieselandelar men enligt Trafikverkets prognoser för

år 2020 kommer den kraftiga ökningen att fortsätta och andelen bensinfordon

väntas minska i motsvarande grad. Andelen NO2 av NOx längs gatorna kommer

därmed att fortsätta öka. Förutom den ökande andelen NO2 i utsläppen beror detta

även på en ökad oxidation av kvävemonoxid till kvävedioxid genom reaktionen

med ozon. I denna utredning använder vi en förenklad beräkningsmetod som inte

fullt ut tar hänsyn till dessa processer, vilket gör att de beräknade framtida halterna

är behäftade med osäkerheter.

Mätningar i verkliga trafikmiljöer har visat att emissionsmodeller kan underskatta

de dieseldrivna fordonens utsläpp av kväveoxider och kvävedioxid. Det gäller både

för personbilar, lätta och tunga lastbilar samt för bussar. För den tunga trafiken

tycks skillnaden i utsläpp vara störst i stadstrafik där dieslarna inte kan köras

effektivt. Skillnaden är också större för nyare fordon med strängare avgaskrav.

PM10 och dubbdäcksandelar

PM10-halterna i trafikmiljö består främst av partiklar som har orsakats av

dubbdäckens slitage på vägbanan. Regeringen har beslutat om olika åtgärder för att

minska partikelutsläppen från vägtrafiken. Kommunerna har t.ex. getts möjlighet

att i lokala trafikföreskrifter förbjuda fordon med dubbdäck att köra på vissa gator

eller i vissa zoner. Regeringen har också beslutat om att minska dubbdäcksperioden

med två veckor på våren. För dubbdäck tillverkade efter den 1 juli 2013 genomförs

också en begränsning av antalet tillåtna dubbar vilket enligt Transportstyrelsen ger

en minskning av antalet dubbar med ca 15 % och en motsvarande minskning av

vägslitage och partiklar [8].

Osäkerheter finns för framtida dubbdäcksandelar. För beräkningarna år 2020 har en

dubbdäcksandel på 60-70 % antagits vilket är den andel som har uppmätts i

Uppsala år 2013 av SLB-analys samt Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund

[4]. Vidare antas i denna utredning, som följd av regeringens beslut om förkortad

dubbdäcksperiod och minskat antal tillåtna dubbar i däcken, en utsläppsminskning

av PM10 på ca 15 % år 2020 jämfört med år 2010.


11

Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer syftar till att skydda människors hälsa och naturmiljön.

Normerna är juridiskt bindande föreskrifter som har utarbetats nationellt i

anslutning till miljöbalken. De baseras på EU:s regelverk om gränsvärden och

vägledande värden.

Det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft är definierat av Sveriges riksdag.

Halterna av luftföroreningar ska senast till år 2020 inte överskrida lågrisknivåer för

cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur,

material och kulturföremål. Miljökvalitetsnormerna fungerar som rättsliga

styrmedel för att uppnå de strängare miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen med

preciseringar anger en långsiktig målbild för miljöarbetet och ska vara vägledande

för myndigheter, kommuner och andra aktörer.

Vid planering och planläggning ska kommuner och myndigheter ta hänsyn till

miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål. I plan- och bygglagen anges bl.a. att

planläggning inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds. För

närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, partiklar (PM10 och

PM2,5), bensen, kolmonoxid, svaveldioxid, ozon, bens(a)pyren, arsenik, kadmium,

nickel och bly 14. Halterna av svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, bens(a)pyren,

partiklar (PM2,5), arsenik, kadmium, nickel och bly är så låga att miljökvalitets-

normer för dessa ämnen klaras i hela regionen [15, 16, 17, 18, 19].

Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål innehåller värden för halter av

luftföroreningar både för lång och kort tid. Från hälsoskyddssynpunkt är det viktigt

att människor både har en låg genomsnittlig exponering av luftföroreningar under

längre tid (motsvarar årsmedelvärde) och att minimera antalet tillfällen då de

exponeras för höga halter under kortare tid (dygns- och timmedelvärden). För att

en miljökvalitetsnorm ska klaras får inget av normvärdena överskridas.

I Luftkvalitetsförordningen [14] framgår att miljökvalitetsnormer gäller för

utomhusluften med undantag av arbetsplatser samt väg- och tunnelbanetunnlar.

Partiklar, PM10

Tabell 2 visar gällande miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål för partiklar,

PM10 till skydd för hälsa. Värdena anges i enheten g/m3 (mikrogram per

kubikmeter) och omfattar ett årsmedelvärde och ett dygnsmedelvärde.

Årsmedelvärdet får inte överskridas medan dygnsmedelvärdet får överskridas högst

35 gånger under ett kalenderår. I alla mätningar i Stockholms- och Uppsala län har

dygnsmedelvärdet av PM10 varit svårare att klara än årsmedelvärdet. Även 2010

års kartläggning av PM10-halter i Stockholms- och Uppsala län visade detta [20].

I resultatet som följer redovisas det 36:e högsta dygnsmedelvärdet av PM10 under

beräkningsåret, vilket alltså inte får vara högre än 50 g/m3 för att

miljökvalitetsnormen ska klaras och inte högre än 30 g/m3 för att

miljökvalitetsmålet ska klaras.


12

Tabell 2. Miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål för partiklar, PM10 avseende

skydd av hälsa [14].

Tid för

medelvärde

Normvärde

(g/m3)

Målvärde

(g/m3)

Anmärkning

Kalenderår 40 15 Värdet får inte överskridas

1 dygn 50 30 Värdet får inte överskridas

mer än 35 dygn per kalenderår

Kvävedioxid, NO2

Tabell 3 visar gällande miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål för kvävedioxid,

NO2 till skydd för hälsa. Normvärden finns för årsmedelvärde, dygnsmedelvärde

och timmedelvärde. Målvärden finns för årsmedelvärde och timmedelvärde.

Årsmedelvärdet får inte överskridas medan dygnsmedelvärdet får överskridas högst

7 gånger under ett kalenderår. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 gånger

under ett kalenderår. I alla mätningar i Stockholms- och Uppsala län har

dygnsmedelvärdet av NO2 varit svårare att klara än årsmedelvärdet och

timmedelvärdet. Detta bekräftades även i kartläggningen av NO2-halter i

Stockholms och Uppsala län [20].

I resultatet som följer redovisas det 8:e högsta dygnsmedelvärdet av NO2 under

beräkningsåret, vilket alltså inte får vara högre än 60 g/m3 för att

miljökvalitetsnormen ska klaras.

Tabell 3. Miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål för kvävedioxid, NO2 avseende

skydd av hälsa [14].

Tid för

medelvärde

Normvärde

(g/m3)

Målvärde

(g/m3)

Anmärkning

Kalenderår 40 20 Värdet får inte överskridas

1 dygn 60 - Värdet får inte överskridas mer

än 7 dygn per kalenderår

1 timme 90 60 Värdet får inte överskridas mer

än 175 timmar per kalenderår


13

Resultat

PM10-halter för utbyggnadsalternativet år 2020

Figur 2 visar beräknad medelhalt av partiklar, PM10 under det 36:e värsta dygnet

för utbyggnadsalternativet år 2020. Halterna gäller 2 meter ovan mark för ett

meteorologiskt normalt år. För att miljökvalitetsnormen till skydd för människors

hälsa ska klaras får PM10-halten inte överstiga 50 µg/m3.

Miljökvalitetsnormen klaras i hela plan- och beräkningsområdet. Intill den

planerade J-formade byggnaden på Svartbäcksgatan är halterna högst och ligger i

intervallet 30-36 µg/m3. De högsta halterna beräknas för den sydvästra sidan av

Svartbäcksgatan eftersom den är läsida vid de vanligaste vindriktningarna i

Uppsala. Planförslaget innebär att gaturummet sluts av bebyggelse på båda sidor

om Svartbäcksgatan vilket försämrar utvädringen av luftföroreningar. Detta bidrar

till upp till högre halter lokalt på Svartbäcksgatan. Den befintliga byggnaden

mittemot har en oregelbunden fasad och hushöjd. Beräkningen har utförts för den

smalaste delen av gaturummet med den högsta hushöjden, vilket ger en

överskattning av halten. I figur 2 redovisas därför gaturummet på Svartbäcksgatan i

intervallet 25-35 μg/m3 (gult).

Bostadshusets fasad mot Luthagsesplanaden bildar ett enkelsidigt gaturum men är

kort och påverkar därmed inte utvädringen av luftföroreningar mer än marginellt.

Halten är lägre på Luthagsesplanaden än Svartbäcksvägen vid planområdet, 19-24

µg/m3.

Man planerar även att bygga vid Kungsgatan/Råbyvägen, vitmarkerade byggnader

i figur 2. Dessa byggnader ligger ca 150 meter bort från kvarteret Heimdal och

påverkar inte utvädringen av luftföroreningar vid de vägavsnitt som berör

byggnaderna inom planområdet.


14

Figur 2. Beräknad dygnsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³) under det 36:e

värsta dygnet för utbyggnadsalternativet år 2020. Normvärdet som ska klaras är

50 µg/m3.

16-18 µg/m3

18-20 µg/m3 20-22 µg/

22-25 µg/m3

25-35 µg/m3


15

NO2-halter för utbyggnadsalternativet år 2020

Figur 3 visar beräknad medelhalt av kvävedioxid, NO2 under det 8:e värsta dygnet

för utbyggnadsalternativet år 2020. Halterna gäller 2 m ovan mark för ett

meteorologiskt normalt år. För att miljökvalitetsnormen till skydd för människors

hälsa ska klaras får NO2-halten inte överstiga 60 µg/m3.

Miljökvalitetsnormen klaras i hela plan- och beräkningsområdet. På

Svartbäcksgatan är halterna högst och ligger i intervallet 32-40 µg/m3. I

planförslaget sluts gaturummet av bebyggelse på båda sidor om Svartbäcksgatan

vilket försämrar utvädringen av luftföroreningar. Detta bidrar till högre halter

lokalt på Svartbäcksgatan Den befintliga byggnaden mittemot har en oregelbunden

fasad och hushöjd. Beräkningen har utförts för den smalaste delen av gaturummet

med den högsta hushöjden, vilket ger en viss överskattning av halten.

Bostadshusets fasad mot Luthagsesplanaden är kort och påverkar därmed inte

utvädringen av luftföroreningar mer än marginellt. Halten är trots det ungefär lika

hög på Luthagsesplanaden som Svartbäcksvägen vid planområdet, 28-34 µg/m3,

vilket till stor del beror på att andelen tung trafik är dubbelt så hög på

Luthagsesplanaden.

Man planerar även att bygga vid Kungsgatan/Råbyvägen, se vitmarkerade

byggnader i figur 3. Dessa byggnader ligger ca 150 meter bort från kvarteret

Heimdal och påverkar inte utvädringen av luftföroreningar vid de vägavsnitt som

berör byggnaderna inom planområdet.


16

Figur 3. Beräknad dygnsmedelhalt av kvävedioxid, NO2 (µg/m³) under det 8:e

värsta dygnet för utbyggnadsalternativet år 2020. Normvärdet som ska klaras är

60 µg/m3.

Exponering för luftföroreningar

Den förändring som sker av bebyggelsen i utbyggnadsalternativet medför att

människor som vistas i planområdet får en ökad exponering av hälsofarliga

partiklar jämfört med nuläget då utvädringen påverkas negativt av byggnationen

längs med Svartbäcksgatan.

Eftersom det inte finns någon tröskelnivå under vilken inga negativa hälsoeffekter

uppkommer är det viktigt med så låga luftföroreningshalter som möjligt där folk

bor och vistas. Därför är det en fördel om tilluften för ventilation inte tas från

fasader som vetter mot Svartbäcksvägen eller Luthagsesplanaden, utan från taknivå

eller från andra sidan av byggnaden.

18-24 µg/m3 24-30 µg/m

3 30-36 µg/m

3

36-48 µg/m3


17

Hälsoeffekter av luftföroreningar Det finns tydliga samband mellan luftföroreningar och effekter på människors

hälsa 21, 22. Effekter har konstaterats även om luftföroreningshalterna

underskrider gränsvärdena enligt miljöbalken [23, 24]. Att bo vid en väg eller gata

med mycket trafik ökar risken för att drabbas av luftvägssjukdomar, t.ex.

lungcancer och hjärtinfarkt. Hur man påverkas är individuellt och beror främst på

ärftliga förutsättningar och i vilken grad man exponeras. Barn är mer känsliga än

vuxna eftersom deras lungor inte är färdigutvecklade. Studier i USA har visat att

barn som bor nära starkt trafikerade vägar riskerar bestående skador på lungorna

som kan innebära sämre lungfunktion resten av livet. Över en fjärdedel av barnen i

Stockholms län upplever obehag av luftföroreningar från trafiken [22]. Människor

som redan har sjukdomar i hjärta, kärl och lungor riskerar att bli sjukare av

luftföroreningar. Luftföroreningar kan utlösa astmaanfall hos både barn och vuxna.

Äldre människor löper större risk än yngre att få en hjärt- och kärlsjukdom och

risken att dö i förtid av sjukdomen ökar om de utsätts för luftföroreningar.


18

Referenser 1. Miljökvalitetsnormer för luft, En vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn

till luftkvalitet. Länsstyrelsen i Stockholms län 2005.

2. SMHI Airviro Dispersion:

http://www.smhi.se/airviro/modules/dispersion/dispersion-1.6846

3. SIMAIR: Modell för beräkning av luftkvalitet i vägars närområde. SMHI

rapport 2005-37,

4. Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner -

Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med

räkningar på rullande personbilar, LVF-rapport 2013:13.

5. Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens

kommun – Utsläppsdata för år 2011. Stockholms och Uppsala läns

Luftvårdsförbund, LVF rapport 2013:10.

6. HBEFA, http://www.hbefa.net/e/index.html

7. Genomsnittliga emissionsfaktorer för PM10 i Stockholmsregionen som funktion av

dubbdäcksandel och fordonshastighet. SLB-analys, Institutionen för tillämpad

miljövetenskap (ITM), Väg och transportforskning institutet (VTI). SLB rapport

2:2008.

8. Samlad lägesrapport om vinterdäck – Redovisning av ett regeringsuppdrag.

Vägverket rapport FO 30 A 2008:68231

9. Åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län, Rapport

2012:34, Länsstyrelsen i Stockholms län.

10. SLB 5:2012 Andel fordon med dubbade vinterdäck räkningar under

vintersäsongen 2011/2012 vid Hornsgatan, Södermälarstrand, Ringvägen,

Folkungagatan och Sveavägen.

11. Exposure - Comparison between measurements and calculations based on

dispersion modelling (EXPOSE), Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund,

2006. LVF rapport 2006:12.

12. Andersson, S., och Omstedt, G.,Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10,

NO2 och bensen. Utvärdering för svenska tätorter och trafikmiljöer avseende år

2004 och 2005. SMHI, Meteorologi nr 137, 2009.

13. Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för

utomhusluft, Naturvårdverket, NFS 2010:8.

14. Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Luftkvalitetsförordning

(2010:477). Miljödepartementet 2010, SFS 2010:477.

15. Luften i Stockholm. Årsrapport 2012, SLB-analys, SLB rapport 5:2013.

16. Kartläggning av bensenhalter i Stockholm- och Uppsala län. Jämförelse med

miljökvalitetsnormer. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF

rapport 2004:14.

17. Kartläggning av bens(a)pyren-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle

kommun. Jämförelse med miljökvalitetsnormer. Stockholms och Uppsala läns

Luftvårdsförbund. LVF rapport 2009:5.

18. Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län

samt Gävle och Sandvikens kommun. Jämförelse med miljökvalitetsnormer,

Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2008:25.


19

19. Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun

och Sandvikens tätort. Jämförelser med miljökvalitetsnorm. Stockholms och

Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2010:23..

20. Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala

län samt Gävle och Sandvikens kommun. Jämförelser med miljökvalitetsnormer.

Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2011:19.

21. Hälsoeffekter av partiklar. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF

rapport 2007:14.

22. Miljöhälsorapport 2013, Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, ISBN

978-91-637-3031-3, Elanders, Mölnlycke, Sverige, april 2013.

23. World Health Organization (WHO), Air quality and Health, Fact sheet no 313,

September 2011, http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs313/en/

24. World Health Organization (WHO), Air quality guidelines for particulate matter,

ozone, nitrogen dioxide and sulfur dioxide, Global update 2005 - Summary of risk

assessment, WHO Press, World Health Organization, Geneva, Switzerland, 2006.

25. NCC Boende AB, Box 486, 751 06, Uppsala, Monica Axelsson.

26. ÅF-Infrastructure AB/Ingemansson, 169 99, Stockholm, Lars Lindström.

SLB- och LVF-rapporter finns att hämta på www.slb.nu/lvf/

Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund är en ideell förening.

Medlemmar är 41 kommuner, landstingen i Stockholm och Uppsala län samt

institutioner, företag och statliga verk. Samarbete sker även med länsstyrelsen i

Stockholms län. Målet med verksamheten är att samordna arbetet vad gäller

luftmiljö i länen med hjälp av ett system för luftmiljöövervakning, bestående

av bl a mätningar, emissionsdatabaser och spridningsmodeller. SLB-analys

driver systemet på uppdrag av Luftvårdsförbundet.

POSTADRESS:

Box 38145, 100 64 Stockholm

BESÖKSADRESS:

Västgötagatan 2

TEL. 08 – 615 94 00

FAX 08 – 615 94 94

INTERNET www.slb.nu/lvf

Documents

Kv Heimdal, Uppsala€¦ · 3 Innehållsförteckning ... emissionsfaktorer år 2020 för olika fordons- och vägtyper enligt HBEFA-modellen (ver. 3.1). ... planeras, halterna kan