Kvalitetsredovisning 2006 Rudbeckianska gymnasiet · därmed konkurrenter även om antalet erbjudna platser under 2006 var begränsat. Verksamhetens processtruktur, organisation och

1 (1)

2006-11-29 Dnr: 2006/1976-PL-50

Kvalitetsredovisning 2006

Rudbeckianska gymnasiet

proAros verksamhetsområde

Ansvarig:

Hans Hultin

C:\Documents and Settings\Christina Wallner\Local Settings\Temporary Internet Files\Content.IE5\6NSB9IRI\Ru Kvalitetsred 2006 slutversion.doc, Skolan

proAros 2 (2)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

Innehåll Översiktlig beskrivning av enheten

Allmän del

Strategisk del

Viktiga händelser under året

Rutiner/system för kvalitetsarbete

Skolan i Västerås, avvikelserapportering

Normer och värden

Integration

Trygghet och trivsel

Demokrati

Jämlikhet och jämställdhet Internationalisering

Förebyggande arbete

Utveckling lärande och kunskaper

Grundläggande behörighet till högskolan Barn i behov av särskilda stödåtgärder Språkutveckling

Utvecklingsarbete

Inflytande

Samverkan

Kompetens

………...…………………………………………... 3

…………………………………………………... 3

...…………………………………………………... 5

..…………………………………………………... 7

..…………………………………………………... 8

..…………………………………………………... 8

..…………………………………………………... 9

..…………………………………………………... 9

..…………………………………………………... 9

..…………………………………………………... 16

..…………………………………………………... 17

..…………………………………………………... 18

..…………………………………………………... 22

..…………………………………………………... 26

..…………………………………………………... 26

……..……………………………………………... 28

……..……………………………………………... 28

……..……………………………………………... 31

……..……………………………………………... 34

……...……………………………………………... 37

……..……………………………………………... 38

C:\Documents and Settings\Christina Wallner\Local Settings\Temporary Internet Files\Content.IE5\6NSB9IRI\Ru Kvalitetsred 2006 slutversion.doc

proAros 3 (3)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

Översiktlig beskrivning av enheten Allmän del

Verksamhetsidé Rudbeckianska gymnasiet har ca 1300 studerande ungdomar i åldrarna 16 - 20 år. De program och inriktningar vi erbjuder är följande: • Barn- och fritidsprogrammet; pedagogiskt och socialt arbete, fritid • Estetiska programmet; bild och formgivning • Naturvetenskapsprogrammet; naturvetenskap, miljövetenskap • Samhällsvetenskapsprogrammet; språk, samhällsvetenskap • Gemensam ingång för naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmet • Individuella programmet; introduktionskurs för invandrare

TjänsterVår viktigaste tjänst är att erbjuda utbildning inom ovan nämnda program.

Kunder/kundgrupper, deras behov, krav, önskemål och förväntningarVåra viktigaste kunder som vi vill skapa värde åt och som vi främst är till för är ungdomar i åldrarna 16 - 20 år. Elevernas behov, krav, önskemål och förväntningar kommer till uttryck i skolans alla formaliserade möten i form av klassråd, elevvårdskonferens, skolkonferens, skyddsrond, IT-råd, miljöråd, gymnasierektors träffar med elevrådets styrelse och elevskyddsombud, och lärarnas utvecklingssamtal. Därtill kommer alla informella samtal som sker mellan skolans personal och eleverna i undervisningen, i studie- och yrkesvägledningen, i skolhälsovården etc. Valblanketter och enkäter ger också information om elevernas önskemål och syn på utbildningen.

Marknader Rudbeckianska gymnasiet är beläget i centrum av Västerås och är ett av landets två riksidrottsgymnasier för fotboll för flickor. Fristående gymnasieskolor erbjuder både naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet liksom specialidrott och är därmed konkurrenter även om antalet erbjudna platser under 2006 var begränsat.

Verksamhetens processtruktur, organisation och ledningsstruktur Vår huvudprocess är lärande och utbildning. Våra stödprocesser är medarbetare, elevvård, ledning, ekonomi, personalutveckling, IT, administrativt stöd och information. Skolans lärarpersonal är organiserad i tio arbetslag kring eleverna. Nio arbetslag omfattar klasser från samtliga årskurser och ett omfattas av IVIK. Varje arbetslag leds av en arbetslagsledare. Tre rektorer har lärarpersonal- och elevansvar för samtliga arbetslag. Arbetslagen träffas varannan vecka och skolledningen träffar arbetslagsledarna var tredje vecka. Lärarna är även organiserade i elva ämnesgrupper med en ansvarig ämneslagsledare för varje grupp. För både arbetslagsledare och ämneslagsledare finns uppdragsbeskrivningar. Gymnasierektor


proAros 4 (4)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

har personalansvar för icke undervisande personal. RIG – fotboll för flickor, organiseras och administreras av Rudbeckianska gymnasiet.

Medarbetare Kategori Antal

kvinnor Antal män

Antal årsarbeten

Lärare behörig 59 35 83,58 Lärare ej behörig 3 2 4,50 Elevassistent 2 1,50 Gymnasierektor 1 1,00 Rektor 3 3,00 Assistent 5 4,55 Vaktmästare 3 3,00 Bibliotekarie 1 1,00 Kurator 1 1,00 Skolsköterska 2 1,75 Studie- och yrkesvägledare 2 1 2,50 Fritidsledare 1 0,50 Summa 107,9

Leverantörer och partnersIngen regelbunden eller nära samverkan förekommer.

Ägarförhållanden och ägarkrav proAros ägs av Västerås stad. proAros är stadens utförarorganisation inom verksamheterna utbildning, vård och omsorg, individ och familjeomsorg, kultur och fritid. Kommunfullmäktige fastställer övergripande mål och ekonomiska ramar för de politiska nämnderna.

Kommunstyrelsen leder, samordnar och utövar uppsikt/tillsyn över proAros styrelse och andra politiska nämnder och styrelser.

Nämndernas uppgift är att ge uppdrag till proAros och andra utförare av verksamheter. Det sker genom så kallade beställningar som formuleras i ett skriftligt avtal.

Lagar och förordningar av speciell betydelse Skolorna styrs av skollagen och av grundskole- gymnasie- och särskoleförordningen beroende på vilken verksamhet som bedrivs. De styrs också av 1998 års läroplan för förskolan(Lpfö 98), 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet(Lpo 94), 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna(Lpf 94). Viktiga är även kursplanemål och programmål. Lokalt styr Västerås stads utbildningsplan, proAros strategiska plan samt skolans lokala arbetsplan.


proAros 5 (5)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

Strategisk del Vision ”Rudbeckianska gymnasiet, skolan med tradition och nytänkande, ger eleverna redskap för livet - kunskap, självkänsla, empati.”

VärderingarUr den lokala arbetsplanen: ”Skolan skall vara en trygg, harmonisk och stimulerande miljö där elever och personal trivs och respekterar varandra samt visar hänsyn och förståelse för andra.”

SWOT-analys

Styrkor Skolans unika historia och centrala läge, starka traditioner, hängiven och kompetent personal, väl fungerande organisation, mycket aktivt elevråd

Svagheter Skolans unika sidor lyfts inte fram tillräckligt, alla möjligheter till utveckling utnyttjas inte

Hot Konkurrens från andra skolor när elevantalet sjunker om 3-4 år

Möjligheter Skolan har mycket goda förutsättningar att med hjälp av styrkorna utveckla nya områden och behålla sin nuvarande popularitet

Kritiska framgångsfaktorerSkolans ledning och lärarnas kompetens är generellt sett de viktigaste faktorerna för en skolas framgång. Rudbeckianska gymnasiet är för närvarande inne i ett skede då en stor del av lärarna går i pension. Därtill kommer en tendens till ökad rörlighet på arbetsmarknaden bland yngre medarbetare. Under en tioårsperiod räknat från 2003 kommer huvuddelen av lärarkåren att ersättas av ny personal. Det är av största vikt att rekryteringen av nya medarbetare sker på ett strategiskt sätt med skolans framtid i sikte. Nyanställda skall inte enbart inlemmas i en befintlig struktur, utan också aktivt bidra till skolans utveckling och förnyelse.


proAros 6 (6)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

Strategier och övergripande planer för den långsiktiga utvecklingen Rudbeckianska gymnasiet är en mycket populär gymnasieskola. Eleverna framhåller det centrala läget och skolans speciella anda där tradition och förnyelse går hand i hand. Det vore dock oklokt att vila på gamla lagrar och att inte beakta den tilltagande konkurrensen från fristående skolor. Skolan måste lyfta fram de områden som skolan är bra på och samtidigt utveckla områden som skolan kan bli bra på. Efter att arbetet med Gy 07 lades ner har ett arbete med att utveckla skolans program vidtagit avseende både innehåll och arbetsformer. Inriktningen är att utveckla utbildningar som även framdeles kan locka gymnasieungdomar i Västerås. Lokala inriktningar kommer att övervägas liksom specialutformade program. Under 2007 kommer skolans lokala arbetsplan att revideras. Följande utvecklingsområden kommer bl.a. att beröras: • Skolans värdegrund • Problembaserad skolutveckling • Hälsofrämjande skola • Skola för hållbar utveckling • Profilering av skolans program för att möta konkurrens • Utbildningar med internationellt innehåll • Samarbete med skolor i utlandet • Internationell APU • IVIK och andra integrationsfrågor • Moderna språk • Didaktiskt utvecklingsarbete • Kontakter med högre utbildning inom NV och SP • Kontakter med avlämnande grundskolor • Kontakter med arbetslivet • Modern teknik i undervisningen • Utvärdering av undervisningen

Enhetens handlingsplaner Namn Upprättad Reviderad Övrigt Arbetsplan En ny plan kommer att upprättas under 2007. Elevers rättigheter Informationsmaterial kommer att tas fram inför ht 07. Internationaliseringsplan En ny plan kommer att upprättas under 2007. Likabehandlingsplan Arbetet med planen har påbörjats i skolans arbetslag

och i klassråden. Planen beräknas vara färdig under vårterminen 2007.

Mobbningsplan Ersätts av likabehandlingsplanen. Plan för skolans kompetensutveckling En ny plan kommer att upprättas under 2007. Systematiskt brandskyddsarbete En ny plan kommer att upprättas under 2007. Systematiskt kvalitetsarbete En ny plan kommer att upprättas under 2007. Arbetsmiljöplan En översyn med mindre revideringar görs inför varje

läsår.Elever i behov av särskilt stöd Första föräldramötet i åk 1 Gemensamma policyfrågor Handledarskap


proAros 7 (7)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

Handledarträffar med elev En översyn med mindre revideringar görs inför varje läsår.Handlingsplan för arbetsplatsträffar

Handlingsplan för fysisk och psykosocial arbetsmiljö Handlingsplan för polisanmälda brott Hälsoplan Inför höstterminens start Introduktion av nyanställd personal IT-plan Jämställdhetsplan Krisplan Läromedelsrutiner Projektarbete Utvecklingssamtal med elev Regler för prövningar vid proAros gymnasieskolor och Komvux Trivsel- och ordningsregler Uppdragsbeskrivning för klassrepresentanter Utrymningsplan för Rudbeckianska gymnasiet Val till åk 2 och 3; individuellt val, inriktningsval och valbara kurser ÅtgärdsprogramÖvergång för elever i behov av särskilt stöd – grundskolan år 9 till gymnasiet åk 1

Viktiga händelser under året • Arbetet med Gy 07 påbörjades men fick sedan avbrytas i mitten på oktober som en följd

av regeringsskiftet • Skolans nya gymnasierektor tillträdde den 1 oktober • Renoveringen av skolans unika huvudbyggnad påbörjades • Satsningen Miljöskola övergick i Skola för hållbar utveckling • En ”Projektdag” genomfördes i april då elever i åk 3 presenterade sina projektarbeten för

övriga elever. • ”Tänk-om”-dagen, ett alternativ till operation dagsverke, genomfördes under vårterminen;

insamlade medel gick till ett kvinnoprojekt i Indien • Utbyten med Spanien och Norge, en studieresa till Rom för latin- och italienskstuderande

elever samt en studieresa till Berlin för tysk-studerande elever genomfördes • BF-elever genomförde sin APU, ArbetsPlatsUtbildning, i Storbritannien • Eleverna i Global klass gjorde sina fältstudier i Indien, Libanon och Nordirland • Skol IF genomförde kurser för invandrarelever i simning • Ca 35 elever deltog i juli i en 10-dagars resa till USA för att där delta in en fotbollscup • Programråd för BF startades under höstterminen


proAros 8 (8)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

Rutiner/system för kvalitetsarbetet Kvalitetsarbetets cykel

Bedömning Analys

Uppdraget

Åtgärder Granskning Uppföljning

Verksamhet

Kvalitetsredovisning

Nya mål/riktlinjer Nya rutiner Nya förhållningssätt Nya arbetssätt

”Val” av områden för granskning

OK Bristande följsamhet Bristande måluppfyllelse

Nyckeltal Observationer Möten Samtal Enkäter Dokumentanalys

Kursplaner UN mål AML Brandskydd Miljöledning

SL & GyF Lpf 94 Skolplan Arbetsplan Programmål

Skolans kvalitetsarbete kan beskrivas av ovanstående cykel. Kvalitetscykeln kan vara årsbaserad och utgöra underlag för skolans kvalitetsredovisning, men cykeln har också sin tillämplighet i alla sammanhang som kräver kvalitetstänkande. En kursutvärdering som en lärare gör med sina elever kan vara ett exempel. Av Rudbeckianska gymnasiets Handbok framgår att skolan har en mycket omfattande dokumentation, som klargör de mål, riktlinjer, rutiner och ansvarsfördelningar som gäller för skolans verksamhet. Följande kan särskilt nämnas: • Utvärderingar i form av enkäter och intervjuer • Systematiskt arbetsmiljöarbete med väldokumenterad handlingsplan • Regelbundna arbetsplatsträffar • Dokumentation från samtliga konferenser • God framförhållning i allt planerings- och organisationsarbete

Skolan i Västerås Avvikelserapportering Inget att rapportera.


proAros 9 (9)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

Normer och Värden Utbildningsplanens mål

Integration Skolorna skall arbeta för att alla barn, elever och studerande fårsamma möjligheter att nå målen. Under perioden fram till 2006 vill nämnderna särskilt lyfta fram arbetet för dem med annan etnisk bakgrund. Alla skall ges möjlighet att tillägna sig samma förankrade grundvärden och nå de uppsatta kunskapsmålen. Detta skergenom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans ochansvarstagande. Det är viktigt att samtidigt ha stor respekt för kulturella och etniska olikheter. Alla tendenser tillfrämlingsfientlighet skall motverkas.

Trygghet och trivsel Alla i skolan skall få vara i en trygg miljö och i ett positivt klimat somstärker elevernas självkänsla. Alla former av kränkande behandlingskall alltid motverkas. Alla skall medverka till att man under lugna förhållanden kan inhämta kunskap. Ingen skall tillåtas störaundervisning eller annan verksamhet.

Lokala arbetsplanens mål Skolan skall vara en trygg, harmonisk och stimulerande miljö där elever och personal trivs och respekterar varandra samt visar hänsyn och förståelse för andra.

Aktiviteter En lång rad aktiviteter har som syfte att underlätta integrationen av elever med annan etnisk bakgrund. Aktiviteterna sammanfaller i stort med de aktiviteter som syftar till att skapa trygghet och trivsel på skolan. I grunden handlar det om värdegrundsarbete i teori och praktik. Följande aktiviteter utgör ett axplock: • Introduktion åk 1

Alla elever i åk 1 har en ”informatör”, en elev i åk 2 eller 3, som underlättar introduktionen på den nya skolan.

• Kommunikationskurs 50 poäng i åk 1 Obligatorisk kurs som berör viktiga värdegrundsområden (se vidare under avsnittet Jämlikhet och jämställdhet).

• Hälsopedagogik 50 poäng i åk 2 eller 3 Obligatorisk kurs som berör viktiga värdegrundsområden (se vidare under avsnittet Förebyggande arbete).

• Övrig undervisning Berörda värdegrundsområden tas upp i många sammanhang bl.a. i religionsundervisningen, i kursen Kulturmöten och i Global klass.

• Hälsoenkät i åk 1 och 3 Enkäten tar upp trivselfrågor och frågor om kränkande behandling.


proAros 10 (10)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

• ”Vad är en kränkning” Samtal i alla klassråd med anledning av hälsoenkätens resultat att elever upplever sig respektlöst bemötta av personal i skolan.

• Elevrådets IVIK-projekt Projektet syftar till att skapa kontakt mellan invandrarundervisningens elever och övriga elever på skolan.

• IVIK-aktiviteter Se vidare nedan under egen rubrik.

• SOS-verksamheten En unik och framgångsrik verksamhet där äldre elever som klarat en kurs fungerar som lärare för yngre elever (se vidare under avsnittet om IVIK nedan).

• ”Tänk-om”-dagen En arbets- och insamlingsdag till förmån för ett indiskt kvinnoprojekt.

• Skol-IF En livaktig förening som bidrar till både integration och trivsel i skolan.

• Likabehandlingsplanen Arbetet med skolans plan har påbörjats med en halv studiedag vecka 44.

• Traditioner Skolan har en lång rad uppskattade traditioner som bidrar till integration och trivsel.

Underlag för bedömning • UN:s enkät vt –06 • Egna enkäter • Samtal i klassråd • Utvecklingssamtal med elever vt –06 • Uppföljningssamtal med klassrepresentanter åk 1-3 i maj 2006

Resultat ”Integration”

Utbildningsnämndens enkät vt -06 ”Har elev/elever sagt främlingsfientliga ord till dig under det senaste läsåret?” Elever i grundskolan år 2,5,8 gymnasiet år 2, andel % som svarat ja på frågorna. Före 2005 hade frågan en annan lydelse.

45403530

2003 2004 2005 2006

Rudbeckianska 25 gy20

proAros 151050


proAros 11 (11)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

0 1 2 3 4 5 6 7 8

Rudbeckianska gy

proAros

Utbildningsnämndens enkät vt -06 ”Har vuxen/vuxna sagt främlingsfientliga ord till dig under det senaste läsåret?” Grundskolan år 2,5,8 gymnasiet år 2, andel % som svarat ja på frågorna. Före 2005 hade frågan en annan lydelse.

2005 2006

IVIK • Att kunna simma är för de flesta en självklarhet. En del av eleverna på IVIK har inte haft

möjlighet att lära sig det. Därför sökte fritidsledaren och skolans idrottsförening anslag för att kunna ge de IVIK-elever som önskade undervisning i simning. Det skedde med hjälp av regering och riksdags satsning ”Handslaget”. Medel ur ”handslaget” kan sökas för projekt inom idrottsverksamhet som uppfyller ett eller flera av följande kriterier: Öppna dörrarna för fler, hålla tillbaka kostnaderna, satsa mer på flickornas idrottande, delta i kampen mot drogerna samt öka samarbetet med skolan. Simningen lockade många deltagare. Satsningen kommer att fortsätta även detta läsår.

• Tre IVIK-grupper har deltagit i trafikundervisning på eftermiddagstid. • IVIK-eleverna besöker undervisningen inom de övriga programmen för att få ”känna på”

undervisningen i t.ex. engelska, men också för att bidra med de kunskaper som IVIKeleverna har om sina respektive hemländer.

• Eleverna på IVIK har gjort många studiebesök för att lära känna närsamhället. • IVIK-eleverna har fått träffa chefen för polisens ungdomsrotel för att få förståelse för

svensk lagstiftning.

Måluppfyllelse - Analys ”Integration” Att integrera invandrareleverna och särskilt de elever som går på IVIK är en svår uppgift. För att lyfta fram frågan har IVIK-grupperna (för närvarande 7 stycken) ett eget arbetslag. Eleverna är nivågrupperade efter sina kunskaper i svenska. De elever som nyligen anlänt till Sverige undervisas i Sfi. Eleverna uppmuntras till att delta i skolans klassturneringar i olika sportsammanhang. Till kurserna Kulturmöten och Global klass inbjuds invandrarelever till ”ett möte” och de uppmuntras till vidare kontakt med de elever de träffat där. Många IVIKelever får hjälp med sina studier i SOS-grupper (studera och segra) då de på ett naturligt sätt får kontakt med svenska elever. SOS-verksamheten organiseras av elevrådet. IVIK:s lärare och elever deltog under gymnasiemässan med en egen utställningsskärm.


proAros 12 (12)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

Åtgärder för utveckling ”Integration” • Vi ser att resultaten förbättrats över tid och kommer att fortsätta att satsa på

värdegrundsfrågorna som initieras i den obligatoriska kursen Kommunikation. • Skol IF:s engagemang för att lära invandrarelever simma skall även fortsättningsvis

uppmuntras. • Ytterligare insatser kommer att uppmuntras för att skapa fler kontakter mellan IVIK och

skolans övriga program.

Resultat ”Trygghet och trivsel”

Utbildningsnämndens enkät vt -06

”Jag trivs i skolan” Barn i förskolan, elever i grundskolan år 2, 5, 8 och år 2 i gymnasieskolan 5-gradig skala

0

1

2

3

4

2003 2004 2005 2006

Rudbeckianska gy proAros

Egen hälsoenkät vt 2006

”Hur trivs du i skolan?”

90

91

92

93

94

95

96

2002 2003 2004 2005 2006

Mkt bra/ganska bra i %Åk 1 Mkt bra/ganska bra i %Åk 3


proAros 13 (13)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50


”Jag är trygg i skolan” Elever i grundskolan år 2, 5, 8 och år 2 i gymnasieskolan 5-gradig skala


”Har du blivit mobbad av elev/elever i skolan det senaste läsåret?” Andel (%) som svarat ja

0

1

2

3

4

5

2004 2005 2006


0

1

2

3

4

5

6

2004 2005 2006


Egen hälsoenkät

”Har du under det här läsåret blivit mobbad av elever vid din skola?”

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

100

2002 2003 2004 2005 2006

svarat Nej i % Åk 1 svarat Nej i % Åk 3


proAros 14 (14)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

Egen hälsoenkät

”Har du kallat någon för hora, bög eller något liknande?”Åk 1 Åk 3

Ofta

Aldrig

Ibland


”Har du blivit mobbad av vuxen/vuxna i skolan det senaste läsåret? Andel (%) som svarat ja

0 10 20 30 40 50 60 70 80

2003 2004 2005 2006

Ofta Ibland

Aldrig

0 10 20 30 40 50 60 70 80

2003 2004 2005 2006

0

2

4

6

8

10

12

2004 2005 2006


Egen hälsoenkät

”Har du blivit bemött med bristande respekt av vuxna på skolan?”

0 5

10 15 20 25 30 35 40 45

2003 2004 2005 2006

svarat Ja i % Åk 1 svarat Ja i % åk 3


proAros 15 (15)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50


”Det är lugn och ro i skolan när jag arbetar.” Elever i grundskolan år 2, 5, 8 och år 2 i gymnasieskolan 5-gradig skala

0

1

2

3

4

5

2004 2005 2006


Egen hälsoenkät

”Har du arbetsro i klassrummet?”

80 70 60 50

2003 2004 2005 2006

svarat Alltid/ofta i % Åk40 1

svarat Alltid ofta i % Åk 3

30 20 10 0

Måluppfyllelse - Analys ”Trygghet och trivsel” Skolan skall självklart sträva mot att alla elever känner trygghet, blir bemötta med respekt och känner arbetsro. Av enkäterna framgår att en stor majoritet av eleverna, 92-95%, trivs mycket bra eller ganska bra i skolan. En mindre andel av eleverna trivs inte i skolan och några procentenheter uppger dessutom att de blivit mobbade under det senaste läsåret. Att alla elever trivs i skolan är önskvärt men knappast realistiskt. Det kommer alltid att finnas händelser/omständigheter som ligger utanför skolan och som vi inte alltid rår över. Skolans uppgift är att hitta vantrivseln och så långt som möjligt stötta berörda elever. Om det däremot handlar om mobbning eller andra trakasserier är det ”nolltolerans” som gäller. Vi kan aldrig acceptera att elever känner sig utsatta i skolan. Anmärkningsvärt är också att en så pass stor del av eleverna (20-33%) upplever att de blir bemötta med bristande respekt av vuxna. Här är det viktigt att närmare utröna vad som döljer sig bakom dessa upplevelser. Under hösten 2006 har därför klassråd genomförts för att eleverna skall få föra fram vad de upplever som kränkande/brist på respekt i möten med skolans personal. Personalen har arbetat vidare med utgångspunkt från elevernas synpunkter som ett led i framtagandet av en Likabehandlingsplan.


proAros 16 (16)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

Åtgärder för utveckling ”Trygghet och trivsel” • Introduktionssamtalet med åk 1-elever skall fokusera på ”må bra faktorer”. • Det som sker i klassrummet är av avgörande betydelse för hur eleverna upplever trygghet

och trivsel i skolan. Att skapa studiero i klassrumsmiljön är lika viktigt som att det råder lugn och är trivsamt i skolans övriga lokaler. Detta kommer att eftersträvas.

• Handledarna skall kontinuerligt stämma av med klassen hur det står till med trygghet, trivsel och arbetsro.

• En Likabehandlingsplan upprättas under vt 2007. • I samarbete med elevrådet kommer insatser att vidtas för att stävja så kallad nollning som

förkommit vid höstterminens upptakt.

Utbildningsplanens mål Demokrati Barns, elevers och studerandes samt föräldrarsdelaktighet, inflytande och ansvar över skolan skall uppmuntras och stärkas.

Lokala arbetsplanens mål Vi vill att eleverna skall ha ett faktiskt inflytande över sitt eget lärande så att de kan ta ansvar för sina studier och för sin undervisningssituation i stort.

Aktiviteter • Planering och utvärdering

Eleverna planerar och utvärderar undervisningen tillsammans med lärarna. • Utvecklingssamtal

Samtalen som genomförs en gång per termin bidrar till elevernas delaktighet, inflytande och ansvar.

• Klassråd och elevråd I klassråd och elevråd kan eleverna ta upp för dem viktiga frågor. Råden fungerar också som remissinstanser för skolledningen. Elevrådet är genom sina kommittéer och sektioner mycket aktivt i skolans sociala liv.

• Samverkansorgan Eleverna är representerade i skolkonferensen, IT-rådet, miljörådet och i skyddsronden. Gymnasierektor träffar elevrådets styrelse och elevskyddsombuden regelbundet.

• Individuell studieplanering Genom studieval och individuella anpassningar kan eleverna påverka den individuella studieplanen.

Underlag för bedömning • UN:s enkät vt –06. • Utvecklingssamtal. • Uppföljningssamtal med klassrepresentanter


Lokala arbetsplanens mål Skriv texten här

proAros 17 (17)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

Resultat - Måluppfyllelse Se under rubriken Inflytande

Analys Se under rubriken Inflytande

Åtgärder för utveckling Se under rubriken Inflytande

Utbildningsplanens mål Jämlikhet och jämställdhet Jämlikhets- och jämställdhetsarbetet kräver förståelse ochkunskaper om barns, elevers och vuxenstuderandes olikaförutsättningar och skall genomsyra allt arbete. Skolan skall sträva efter att ge alla likvärdiga förutsättningar oavsett till exempel kön, socioekonomiska förhållanden och funktionshinder samt lägga grunden till ett jämlikt och jämställt synsätt.

Lokala arbetsplanens mål Vi vill tydliggöra jämställdhetsperspektivet i skolans arbete och utforma en plan för skolans pedagogiska jämställdhetsarbete. Vi vill att arbetet med värdegrundsfrågor skall genomsyra allt arbete i skolan.

Aktiviteter • Kursen Kommunikation för samtliga elever

Se egen rubrik nedan • Kursen Hälsopedagogik för samtliga elever

Kursen presenteras närmare under avsnittet Förebyggande sidan 23

Underlag för bedömning • Kursutvärderingar • Arbetsplatsträffar • Medarbetarsamtal • Hälsoenkät

Resultat - Måluppfyllelse

Kommunikationsskurs 50 poäng I kursen Kommunikation har eleverna fått ta del av Myers Briggs personlighetsskattning. De har fått undervisning och deltagit i övningar kring inlärningsstilar. Målet är att eleverna skall få en fördjupad självkännedom och också insikter om den egna lärstilen utifrån Myers-Briggs Type Indicator (MBTI).


proAros 18 (18)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

MBTI ger också en ökad förståelse för hur andra personer är annorlunda både som individer och i grupp. Lärandet av alternativa synsätt på personlighet och inlärningsstilar stärker självinsikten och möjligheten att samarbeta med andra samtidigt som den bland annat motverkar en slentrianmässig indelning i manligt och kvinnligt.

Arbetsmetodiken inom ämnet strävar efter att stärka medvetenheten om värdegrunden samt att öka insikten om att kommunikation påverkas av kultur och känslomässiga faktorer. Eleverna får erfarenhet av hur kommunikationsprocessen fungerar för att uttrycka och tolka egna och andras känslor. Det handlar om etiska ställningstaganden och samtalsmetodik. Detta sker både inom ramen för undervisningen samt i positivt och mycket uppskattat samarbete med skolans elevomsorgspersonal samt Folkhälsocenter.

Analys Många av de åtgärder som skolan arbetar med får vi se resultaten av på lång sikt. Målsättningen är att eleverna går in i en vuxenroll som har ett jämställt perspektiv som en naturlig del av livet. Införandet av MBTI där alla elever får möjlighet att hitta sin egen lärstil inverkar positivt i jämställdhetsarbetet genom att visa på likheter mellan könen.

Åtgärder för utveckling • Vägledning för att motverka utbildningsval till högskolan som är traditionella ur ett

könsrollsperspektiv. • Att lärstilar finns kvar som ett naturligt arbetssätt under den fortsatta gymnasietiden för

elever.

Utbildningsplanens mål Internationalisering Barn, elever och vuxenstuderande skall ges möjlighet att utvecklaförståelse för omvärlden samt få fördjupade internationella kontakter.

Lokala arbetsplanens mål Vi vill ha en skola som har god kontakt med och kunskap om omvärlden. Ansvariga är alla på olika nivåer verksamma i skolan. Ytterst ansvarig är skolledningen.

Aktiviteter • Vänortsutbyte med Ålesund i Norge

Se egen rubrik nedan • Studieresa till Berlin

Se egen rubrik nedan • Utbyte med skola i Spanien

Se egen rubrik nedan • Studieresa till Rom

Se egen rubrik nedan


proAros 19 (19)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

• Kulturmöten Lokal kurs valbar kurs som belyser internationella frågor

• Global klass Se egen rubrik nedan

• SMUL-projekt Se egen rubrik nedan

• APU i Wales för BF-elever Se egen rubrik nedan

• Undervisning i främmande språk Skolan erbjuder ett brett urval av språkkurser

Underlag för bedömning • Enkäter • Rapporter från internationella kontakter • Samtal

Resultat

Nordiskt vänortsutbyte Västerås - Ålesund Under läsåret 2005/06 deltog 28 elever tillsammans med två lärare i ett utbyte med Västerås vänort Ålesund i Norge. Detta utbyte ingick som en del i det mångåriga nordiska utbyte somskolan är engagerad i, tillsammans med Västerås stads övriga vänorter i Norden, Ålesund, Randers, Lahtis och Akureyri. Kontakterna inleddes under höstterminen 2005 då svenska och norska elever i samverkan via e-post författade ett 10-tal noveller. Under vårterminen 2006 följde utbyten i bådariktningarna; ett besök i Västerås i mars följt av ett svarsbesök i Ålesund i maj. Projektsamverkan och studiebesök ingick i programmen. I den efterföljande utvärderingen var alla svenska elever genomgående mycket positiva till detta utbyte.

Studieresa till Berlin I slutet av vårterminen 2006 genomförde en grupp elever i åk 1 och 2 tillsammans med två lärare en studieresa till Berlin. Programmet sattes samman, inte bara med baktanken att intensivduscha eleverna med det tyska språket, utan också för att ge dem en stor variation av kulturupplevelser. I programmet fanns en mix av ”lättare” och ”tyngre” kulturinslag. Här fanns allt från t.ex. den gemensamma stadsguidningen och biobesöket till Pergamonmuséet och judiska synagogan, och som individuellt val Guggenheim och teater på Berliner Ensemble. I den efterföljande skriftliga utvärderingen var alla medföljande elever genomgående mycket positiva till denna studieresa. Det intressanta med utvärderingen är att eleverna inte bara framhöll kontakten med tysk kultur och möjligheten att få tala tyska som ett självklart plus med denna resa, utan också det faktum att de lärt sig våga mer, ta eget ansvar och fått nya vänner.


proAros 20 (20)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

Utbyte med skola i Spanien Tjugofem elever och tre lärare från Rudbeckianska gymnasiet har under vt -06 och ht -06 haft utbyte med lika många elever och lärare från Instituto Ramón del Valle-Inclán i Sevilla. Eleverna delade varandras skolvardag under tre dagar. De spanska eleverna besökte Stockholm och Uppsala och i Spanien gjorde gruppen utflykt till Córdoba, Medina A´Zara,Rábida (ett fint Columbusmuseum) och Punta Umbría. Det viktigaste i utbytet är att få lära känna en ny familj och uppleva vardagen. Elevernas utvärderingar visar tydligt att de uppskattat att lära känna en del av Spanien via en spansk familj.

Studieresa till Rom Våren 2006 gjorde en grupp italiensk och latinstuderande en studieresa till Rom tillsammans med tre lärare. Resan genomfördes för tionde året i rad (ursprungligen tillkom denna resa i samband med att en lokal 50 poängskurs i italienska på klassisk mark” erbjöds eleverna inom ramen för individuellt val). Denna resa är ett mycket uppskattat inslag i undervisningen och lockar fler och fler elever. Under de intensiva fem dagar besöket varar hinner eleverna se de flesta av Roms monument och lämningar från antiken (Colosseum, Forum Romanum, Vatikanen, Peterskyrkan, Pantheon m.m.) Ett besök i Ostia Antiqua hinns också med. Till det mest minnesvärda hör ett besök hos Birgittasystrarna där den blida syster Brigida tar emot oss och guidar på svenska! Som vanligt anlitade vi vår professionella guide (svenska, bosatt i Rom sedan trettio år) och hennes fantastiska guidning inspirerar eleverna att vilja återvända. Utvärderingen visade att eleverna var mer än nöjda med resan.

APU i Storbritannien Läsåret 2006 genomfördes APU, ArbetsPlatsUtbildning, utomlands för två elever på Barn- och fritidsprogrammet. Den var förlagd till Swansea i Wales och varade fyra veckor, 18/4 – 10/5. Eleverna bodde i familjer i värdlandet. Där bodde även studerande från andra länder. Vistelsen var välplanerad i samarbete med etablerade personer på plats i Swansea. Vi hade också fått rekommendationer från en gymnasieskola i Trollhättan som sedan flera år tillbaka haft ett bra samarbete med företaget Swea Education. Programmet innehöll fyra veckors arbete på förskola där eleverna hade med sig uppgifter från Barn- och fritidsprogrammets kurser kopplade till APU:n. Eleverna fick också vara med om kulturupplevelser som uppskattades mycket. En lärare från skolan reste med eleverna och stannade de första dagarna. Detta för att eleverna skulle ha ett vuxenstöd i starten. Tiden och arbetet blev en fantastisk och minnesvärd upplevelse som visade både på fördelar och nackdelar jämfört med Sverige. Eleverna fick också lära sig ta ansvar och lösa problem utan föräldrar och närstående, vilket gjorde att de växte som människor. Eleverna har under denna tid fått vänner för livet som de nu kan hålla kontakt med via Internet.

Global klass Projektet ”Global klass” byggde 1998 - 2000 upp ett individuellt val i Västerås gymnasieskolor. Vintern 2005/2006 rekryteras den åttonde klassen; den sjunde är på väg ut på fältstudier i februari. Fältstudierna har under de första åren bedrivits i Västerås, Indien, Kenya och Nordirland. En fältstudieplats som byggdes upp under projekttiden i Jerusalem har inte kunnat tas i bruk p.g.a. konfliktnivån sedan år 2000. En fältstudieplats i Mellanöstern har


proAros 21 (21)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

ansetts mycket viktig eftersom många av våra invandrade elever har sitt ursprung i den regionen och därför har lärarlaget under hösten 2003 byggt en ny fältstudieplats i Beirut, som utnyttjades i februari 2005 och i februari 2006. Arcenciel, den NGO (Non-Governmental Organization) som Global klass samarbetar med, är dessvärre för närvarande upptagna med följderna av kriget sommaren 2006 och för fältstudierna läsåret 2006/2007 kan denna fältstudieplats inte komma i fråga.

Genom föredrag i klasserna och i offentliga föreläsningar, genom utställningar och filmvisningar på Elektra, har eleverna utifrån sina fältstudier bidragit till att det internationella perspektivet lyfts fram. Global klass arbetade också som en av fyra pilotklasser för det nationella projektet SMUL (Se nedan)

Global klass deltar allt intensivare i nätverksarbetet för globala projekt i gymnasieskolor i Sverige. Lärarlaget samverkar i olika avseenden med Den Globala Skolan och en lärare och två elever deltog i utbildningen av politiker, skolledare och lärare från fem kommuner inom ramen för Den globala resan under våren 2006.

SMUL SMUL står för samarbete med utvecklingsländer inom gymnasieskolan. Målet är att bidra till ny kunskap och ökad förståelse för andra kulturer. Elever från yrkesprogram får en möjlighet att komma i nära kontakt med unga människor från ett annat kulturområde, men med likartad inriktning i sitt yrkesval. SMUL startade hösten 2004 med 5 elever från Barn- och Fritidsprogrammet. Under våren 2005 åkte 3 av eleverna och en lärare till utbyteslandet Libanon. Under två veckor gavs eleverna möjlighet att uppleva landet och pröva på ledarskap i olika situationer. Hösten 2005 besökte lärare och elever från Libanon Västerås under två veckor. Fortsättningen av SMUL som avslutades och utvärderades 2006, måste anstå till dess läget i Libanon klarnar. Den nationella utvärderingen redovisades i april 2006.

Analys Rudbeckianska gymnasiet erbjuder eleverna vissa möjligheter till interaktion med andra kulturer. På skolan finns en god grund för att öka förståelsen människor emellan. Utvärderingar visar att eleverna uppfattar de olika internationella aktiviteterna som mycket värdefulla. Ambitionen bör vara att utöka antalet internationella kontakter för att göra det möjligt för fler elever att knyta kontakter med omvärlden. Utbildningar med internationell profil bör erbjudas där internationella kontakter ingår som ett givet innehåll. Andra internationella kontakter skall kunna erbjudas intresserade elever oavsett klass. Utbudet av moderna språk liksom språkutbildningens ställning och förhållande till grundskolan bör utredas.

Åtgärder för utveckling Följande åtgärder kommer att vidtas för att stärka skolan internationalisering: • Ett internationellt råd med elever och personal inrättas 2007 • En plan för skolans internationalisering upprättas under 2007 • Fler kontakter med skolor i andra länder knyts med början 2007


proAros 22 (22)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

• Möjligheten att erbjuda utbildningar med internationell profil från läsåret 2007/08 utreds • Delar av skolledningen deltar i en studieresa/förberedande besök till Peking 2007 för att

studera det kinesiska utbildningssystemet och för att knyta kontakter med en kinesisk gymnasieskola

• Fler elever kommer att stimuleras att delta i internationell APU • Allokeringen av skolans medel för internationalisering ses över så att fler elever får

möjlighet att delta i internationella kontakter

Utbildningsplanens mål Förebyggande arbete Ett aktivt hälsoarbete skall bedrivas, till exempel rörande kostoch motion. Skolan skall genom samarbete med olika aktöreroch genom ett aktivt förebyggande arbete motverka eleversoch vuxenstuderandes användning av alkohol, narkotika och andra droger.

Lokala arbetsplanens mål Skolan arbetar för att vara en ”Hälsofrämjande skola”.

Vi vill ge eleverna hälsomedvetenhet i dess vidaste mening och kunskaper och fakta som kan användas som argument och beslutsunderlag för eget ställningstagande och beteende. 1. Fysisk och psykisk hälsa. Skolan skall, genom undervisning och skolhälsovård, bevara

och förbättra elevernas själsliga och kroppsliga hälsa samt ge eleverna hälsomedvetenhet. 2. ANT- undervisning. Skolan skall ge eleverna korrekta basfakta om ANT. De skall

därigenom få fakta som kan användas som argument och beslutsunderlag för eget ställningstagande. Skolan skall motivera eleverna att motstå droger och aktivt deltaga i samhällets drogförebyggande arbete.

3. Samlevnadsfrågor. Skolan skall genom samlevnadsundervisning ge eleverna grundläggande kunskaper i medicinska, juridiska, ekonomiska, etiska och psykologiska frågor inom samlevnadsområdet.

4. Etikfrågor – Skolans värdegrund. Etik och värdegrundsfrågor skall genomsyra arbetet i skolan. Skolan skall sträva efter att öka elevernas kunskap om och förståelse för t.ex. demokrati, människans okränkbarhet, jämställdhet och solidaritet med svaga och utsatta.

Aktiviteter • Hälsosamtal

Alla elever erbjuds ett enskilt samtal med skolsköterskan om hälsofrågor och livsstilsfrågor. Samtalet följer en given struktur och syftar till ökad självkännedom och medvetenhet om sambanden mellan hälsa och livsstil.

• Kommunikationskurs Se egen rubrik nedan

• SANT-undervisning Tas upp i olika kurser

• Samlevnadsundervisning


proAros 23 (23)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

Tas upp i olika kurser • Hälsopedagogik

Se egen rubrik nedan • Skolidrotten

Se egen rubrik nedan • Hälsolaget

Se egen rubrik nedan

Underlag för bedömning • Hälsosamtal. • Kursutvärderingar

Resultat - Måluppfyllelse - Analys

Kommunikationsskurs 50 poäng Obligatorisk kurs i Kommunikation, 50 poäng genomförs för alla åk 1-elever. Kursen skall utveckla förmågan att använda olika kommunikationsformer utifrån ett pedagogiskt synsätt. Kursen skall dessutom ge kunskap om hur olika faktorer kan stödja eller hindra kommunikationen mellan människor.

• Värdegrundsfrågor – röd tråd. Kulturmöten, könsroller, jämställdhet • Kommunikation och påverkan • Kommunikation och kris • Personlighetstyper – inlärningsstilar • Datorn som verktyg • Etik och moral på Internet

Hälsopedagogik 50 poäng Obligatorisk kurs i Hälsopedagogik, 50 poäng, för alla elever, antingen i åk 2 eller 3, från och med ht -03. Denna kurs skall fånga upp de värdegrundsfrågor som, initierad i Kommunikation åk 1, skall genomsyra undervisningen som helhet. Hälsopedagogikkursen är en kurs om livskvalitet. Att diskutera, reflektera och dokumentera kring de olika momenten är ett återkommande inslag i kursen. Samverkan sker med skolprästen.

Kursmoment: Vem är du? Begreppet HÄLSA, Globalt och ekologiskt hälsoperspektiv, En fungerande kropp, Friskvård, Stresshantering, Samlevnad, Hälsofrämjande aktiviteter. Inom kursen ingår även samverkan med Ungdomsmottagningen.

Skolidrott Idrotten har en strak ställning på skolan: • Skolans idrottsförening erbjuder skolans elever att delta i många idrotts- och

motionsaktiviteter under läsåret.


proAros 24 (24)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

• Skollagsträningar i olika bollsporter anordnas för såväl redan föreningsanslutna som icke föreningsanslutna elever.

• På skolan anordnas också klassturneringar i olika sporter för att bl.a. stärka sammanhållningen i klassen och för att ge eleverna möjlighet att lära känna andra elever på skolan under trivsamma former.

• Klasser/grupper av elever har möjlighet att kostnadsfritt låna idrottshall och utrustning av Skol IF.

• Idrottshallarna på skolan utnyttjas för elevverksamhet fram till klockan 18.00 under skolveckorna.

• Skolan har ett mycket välutrustat gym som eleverna kan utnyttja för egen träning efter skoldagens slut.

Hälsolag Ett aktivt hälsoarbete bland personalen underlättar ett aktivt hälsoarbete med eleverna. Sedan ht -03 har skolan ett väl fungerande Hälsolag, som består av representanter från de olika lärararbetslagen, skolhälsovården och administrationen.

Under år 2006 har i Hälsolagets regi anordnats olika typer av aktiviteter i syfte att skapa och bibehålla ett gott välbefinnande.

Våren 2006 • Utflykt till Asköviken • Vårruset • Grabbhalvan • Gå- och cykelkampanj • Resa till S:t Petersburg • Kurs i Italienska • Introduktion av styrketräningsrummet

Hösten 2006 • Skoljoggen för all personal och elever gemensamt • After work • Introduktion av styrkerummet • Stegtävling • Meditationskurs • Yogakurs • Vinprovning • Silversmide

Flertalet av de genomförda aktiviteterna bygger på önskemål från de olika arbetslagen och har därmed också upplevts som positiva och meningsfulla.

Under hela året serveras frukt på onsdagar, stegmätare finns inom varje arbetslag, Simning och träningskort subventioneras.


proAros 25 (25)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

Under året har vi traditionellt fem gemensamma fester: Vårfest, Påskfest, Sommarfest, Höstfest och Julfest.

Resultat från egen Hälsoenkät åk 1 och 3

Snusar du?

0 2 4 6 8

10 12 14 16 18

2002 2003 2004 2005 2006

svarat Ja i % åk 1 svarat Ja i % åk 3

Det är framför allt pojkar i både åk 1 och åk 3 som snusar.

Röker du varje dag?

0 2 4 6 8

10 12 14 16 18

2002 2003 2004 2005 2006


Flickorna dominerar när det gäller rökning både i åk 1 och åk 3.

Dricker du alkohol minst en gång i veckan?

0

5

10

15

20

25

2002 2003 2004 2005 2006


I åk 1 är det främst pojkarna som dricker alkohol, i åk 3 är det mera jämt fördelat mellan könen.


proAros 26 (26)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

Analys • Hälsolaget fungerar mycket väl. De aktiviteter som erbjuds lockar många deltagare och

förstärker både fysisk hälsa och trivsel. • Skolidrotten har en starkt positiv effekt på den sociala tillhörigheten i skolan för många

elever. • Användning av tobak och alkohol skiljer sig något mellan könen. Pojkar snusar något mer

än flickor och flickor röker något mer än pojkar. I åk 1 anger fler pojkar än flickor att de dricker alkohol.

• Alkoholkonsumtionen i åk 3 förefaller ha ökat avsevärt jämfört med 2005. Årskullen låg också högt i konsumtion när elever gick i åk 1och dryckesvanorna verkar inte ha dämpats genom gymnasiet.

Åtgärder för utveckling • Fortsatt arbete som en Hälsofrämjande skola med ovanstående aktiviteter för eleverna för

att bidra till att ge eleverna redskap för livet: kunskap, självkänsla och empati. • Fortsatt förebyggande arbete med hälsofrämjande insatser riktat mot personalen för att

bland annat minska stressen • Samlevnadsundervisning sker idag förutom av skolhälsovården inom ämnena

Hälsopedagogik, Kommunikation och Samhällskunskap.

Utveckling, lärande och kunskaper Utbildningsplanens mål

En högre andel elever i gymnasiet skall få grundläggande behörighet till högskolan och annan eftergymnasial utbildning

Lokala arbetsplanens mål De kunskaper och färdigheter som eleverna tillägnar sig skall vara av en sådan kvalitet att de bidrar till en personlig utveckling och att de skapar goda förutsättningar för kommande studier och arbete.

Aktiviteter Många är de aktiviteter som syftar till att eleverna skall nå goda studieresultat och åtminstone den grundläggande behörigheten till högskolan: • Samplanering inom arbetslagen • Samplanering inom ämneslagen • Studie- och yrkesvägledning • PRIV • Diagnoser • Åtgärdsprogram


proAros 27 (27)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

• Individuella studieplaner • Individuell studietakt – nivågruppering • ”Räknestuga” och annat stöd • Specialundervisning • Dyslexistudio • Läxhjälp • IT-datorn som pedagogiskt verktyg • Omval – byten • Övergångar gy - gy, gr – gy • Utvecklingssamtal

Underlag för bedömning • Betygsstatistik • Diagnoser • Kursutvärderingar med elever • Egna enkäter • Uppföljningssamtal med klassrepresentanter åk 1-3

Resultat – Måluppfyllelse – Analys

Andel (%) elever i gymnasiet med grundläggande behörighet till högskolan och annan eftergymnasial utbildning.

60

65

70

75

80

85

2002 2003 2004 2005 2006


Analys - Åtgärder för utveckling Andelen elever som har behörighet till högskolan är fortfarande förhållandevis hög jämfört med andra skolor. Att var femte elev som lämnar Rudbeckianska gymnasiet ändå saknar behörighet måste ändå ses som ett misslyckande. En närmare analys av bakomliggande orsaker behöver göras. En översyn behöver också göras av rutinerna kring elevers frånvaro och sambanden mellan hög frånvaro och dåliga studieresultat.


Lokala arbetsplanens mål Skriv texten här

proAros 28 (28)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

Utbildningsplanens mål Barn/elever i behov av särskilda stödåtgärder Åtgärder för barn, elever och vuxenstuderande i behov avsärskilt stöd skall sättas in så tidigt som möjligt och skall skeutifrån den enskildes behov i ett helhetsperspektiv.Åtgärdsprogram skall upprättas så snart särskilda stödåtgärderbehövs och kontinuerligt utvärderas.

Språkutveckling Språkutveckling skall stimuleras i förskolan och skolan samt integreras i skolans alla ämnen. Särskild uppmärksamhet skall ägnas barnens och elevernas kommunikativa förmåga. Utifrån allabarns och elevers behov skall läsandet, skrivandet, samtalandet samt förmågan till informationshantering och reflektion stärkas.

Lokala arbetsplanens mål - De kunskaper och färdigheter som eleverna tillägnar sig skall vara av en sådan kvalitet att

de bidrar till en personlig utveckling och att de skapar goda förutsättningar för kommande studier och arbete.

- Eleverna skall ha ett faktiskt inflytande över sitt eget lärande så att de tar ansvar för sina studier.

- Eleverna skall träna sin kreativitet så att en god förmåga att lösa problem med stigande svårighetsgrad utvecklas.

Aktiviteter Se Aktiviteter under Utveckling, lärande och kunskaper.

Underlag för bedömning • Betygsstatistik • Diagnoser • Kursutvärderingar med elever • Egna enkäter • Uppföljningssamtal med klassrepresentanter åk 1-3

Resultat

PRIV – Individuellt program kopplat till gymnasieprogram Läsåret 05-06: Åk 1: Antalet PRIV-elever vid höstterminsstarten var 11 st. I matematik och engelska skapades särskilda undervisningsgrupper som schemalades parallellt med klasserna (120 min/vecka). I svenska var endast en elev ännu ej godkänd från grundskolan. Denne får stöd av skolans specialpedagog på klassens ordinarie lektioner.


proAros 29 (29)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

Antal elever Svenska 1 Engelska 7 Matematik 6

Åk 2: Organisation finns även för PRIV-grupper kombinerat med A-kurser i åk 2 i matematik för dem som fått godkända betyg på grundskolenivå vt -05.

Läsåret 06/07:Åk 1: Antalet PRIV-elever vid höstterminsstarten var endast 1 st – en elev som börjat om BFprogrammet. PRIV-elever kom helt enkelt inte in på grund av många sökande elever.

Åk 2: Organisation finns även för PRIV-grupper kombinerat med A-kurser i åk 2 i matematik för dem som fått godkända betyg på grundskolenivå vt -06. Vi har även en sådan grupp iengelska i åk 3 kombinerat med elever i behov av stöd i En A.

Resultaten visar att dessa elever har mycket individuella behov av särskilt stöd. Målet, att de skall få godkänt grundskolebetyg efter ett år på ett PRIV-program, uppnås endast av ca hälften av eleverna.

Barn- och fritidsprogrammet 2004-2006 Uppföljning av studieresultat för elever från år 9 med intagningspoäng 80-160 poäng har nu avslutats. Följande mätbara resultat kan utläsas:

• Av 84 antagna elever hade 30 elever mellan 80-160 poäng. • Av de 30 gjorde 15 avbrott/bytte program första läsåret. • 5 av kvarvarande 15 elever klarar minst 90 % godkända kurspoäng första året. • Efter tre år når 2 elever av de 30 minst 90 % godkända kurspoäng. • Vi har inte följt måluppfyllelsen för övriga elever – alltså de som hade lägre än 80 poäng

eller de som hade över 160 poäng. Självklart finns det elever i dessa grupper som inte heller når behörighet för högskolestudier.

En närmare analys krävs av bakomliggande orsaker till att endast 2 av 30 elever når den grundläggande behörigheten till högre utbildning.

Svenska Samtliga elever i åk 1 gör vid höstterminens start ett diagnostiskt prov i svenska. De elever som har låga värden på diagnosen erbjuds hjälp av vår specialpedagog i dyslexistudion.

I åk 2 och 3 erbjuder skolan som individuellt val en ”Individuellt utformad förstärkningskurs i svenska” där syftet är att utveckla elevens språkliga förmåga, särskilt läs- och skrivförmågan.

Efter kursen skall eleven • ha utvecklat sina starka sidor • ha fördjupat sin insikt om drivkrafter och motivation för sina studier • ha ytterligare förbättrat sin språkliga förmåga, särskilt läs- och skrivförmåga


proAros 30 (30)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

• ha fördjupat sina kunskaper i studieteknik och studieplanering • ha förbättrat tillämpningen av sina kunskaper i studieteknik och studieplanering i sina

övriga uppgifter.

Resultaten från kursen är mycket positiva. Vid senaste utvärderingen hade samtliga elever i åk 3, som valt kursen, förbättrat sina resultat. Uppfattningen bland eleverna är att denna kurs verkligen behövs på skolan.

Matematik Även i matematik genomförs diagnoser för att belysa följande:

Vilka grundkunskaper har eleverna när de kommer till gymnasiet? Ändras detta år från år? Kan resultat på fördiagnosen förutsäga hur en elev kommer att klara sig? Hur skall vi fördela resurserna så att fler elever klarar sig?

Under perioden 2004-2006 framkommer inga större förändringar i elevernas förkunskaper. Däremot varierar elevresultaten mycket både mellan programmen och inom dessa. Den stora spridningen inom samtliga program är ett stort problem. Med hjälp av fördiagnosen blir man tidigt medveten om vilka elever som behöver extra stöd.

Etappsystem Elever med påtagliga studiesvårigheter har rätt att få läsa kursen Matematik A i etapper. Efter varje etapp har eleven rätt att få etappbetyg och en beskrivning av vilka mål som uppnåtts.

Stödåtgärder Många elever har svårt att klara matematiken på gymnasiet, speciellt kurs B (50 poäng). För att öka elevernas möjligheter att klara sig har undervisningstiden för både A- och Bkursen utökats på BF. På ES och SP har undervisningstiden för B-kursen utökats.

Analys Gruppen elever i behov av särskilt stöd har inte de förkunskaper som behövs för att klara av studier på gymnasiet. Många elever har en svår social situation vilket påverkar motivationen i skolarbetet. Ett sätt att öka möjligheterna för eleverna är att A-kurserna i matematik och engelska har lagts parallellt och lärarna har haft möjlighet att nivågruppera eleverna utifrån deras förutsättningar. Detta har skett i samråd med eleven.

Åtgärder för utveckling Stödinsatser bör sättas in tidigt. Det är också viktigt att gymnasieelever i behov av stöd ges realistiska alternativ till gymnasiestudier. Vi arbetar för att varje individ skall beredas möjlighet att utvecklas som människa utifrån sina förutsättningar, så att hon kan gå vidare i livet med gott självförtroende och stärkt självkänsla.

Logistiken vid övergången från grundskola till gymnasium skall ytterligare kvalitetssäkras. Det är mycket viktigt för dessa elevers möjligheter att klara av gymnasiestudierna att de åtföljs av fyllig och relevant information från grundskolan. Introduktionssamtalet under den


proAros 31 (31)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

första skolveckan på gymnasiet mellan elev och handledare kan utvecklas till att ge handledaren mer information om elevens studiesituation.

Etappsystemet i svenska, engelska och matematik utvecklas fortlöpande. Samordning sker inom gymnasieområdet för att utveckla och koordinera sommarskolans prövningar tillsammans med ämnesansvariga i dessa ämnen.

Utbildningsplanens mål Utvecklingsarbete Alla skolformer skall ha ett kontinuerligt utvecklingsarbete både metodiskt och pedagogiskt, varvid inte minst moderninformationsteknik skall tas tillvara. Skolan skall i högreutsträckning upplevas som kreativ, lustfylld och meningsfull, där kulturens roll och funktion skall vara en resurs.

Lokala arbetsplanens mål - De kunskaper och färdigheter som eleverna tillägnar sig skall vara av en sådan kvalitet att de bidrar till en personlig utveckling och att de skapar goda förutsättningar för kommande studier och arbete. - Eleverna skall ha ett faktiskt inflytande över sitt eget lärande så att de tar ansvar för sina studier. - Eleverna skall träna sin kreativitet så att en god förmåga att lösa problem med stigande svårighetsgrad utvecklas.

Aktiviteter • Programutveckling • Skola för hållbar utveckling • IT-utveckling • Cambridge Certificate • Yrkes BF

Underlag för bedömning • Utvärderingar i arbetslagen • IT-råd • Miljöråd • Utvecklingssamtal • Medarbetarsamtal


proAros 32 (32)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50


Programutveckling När gymnasiereformen Gy 07 drogs tillbaka i mitten på oktober 2006 hade ett omfattande arbete påbörjats för att genomföra reformens alla intentioner. Allt arbete var dock inte förgäves. En hel del av den programutveckling som påbörjats kan mycket väl passa in i den nuvarande gymnasieskolan. Inriktningen är att utveckla programmen både till innehåll och till form för att skapa attraktiva utbildningar, som fortsätter att locka elever i en allt mer konkurrensutsatt omvärld.

Från Miljöskola till Skola för hållbar utveckling Rudbeckianska gymnasiet har under flera år arbetat mycket aktivt för en bättre miljö i ett vidare perspektiv. Miljökartläggningen för att bli Miljöskola, enligt Skolverkets riktlinjer, har genomförts och även analyserats och kommenterats av Skolverket. Myndigheten för skolutveckling startade 2005 arbetet med Hållbar utveckling. Miljörådet beslutade i september 2006 att Rudbeckianska gymnasiet övergår till att arbeta med Skola för hållbar utveckling. Miljörådet har arbetat med materialet enligt Miljöskolekonceptet och överför nu det till Skola för hållbar utveckling. De senaste årens arbete har vi dragit nytta av.

IT-utveckling IT-rådet, som består av en IT-pilot från varje arbetslag och IT-ansvarig skolledare, har träffats 6 gånger under året. Vårterminen ägnades till stor del åt utbildning och igångsättande av den nya PluggNet-klienten. Under hösten har en stor del av IT-rådets arbete gått till felsökning och kontakter angående dåligt fungerande datorresurser inom skolnätet.

Alla elever i åk 1 introduceras till skolans nätverk och till PluggNet inom Kommunikationskursen. Möjligheter att använda PluggNet för information och redovisning i undervisningen presenteras och prövas.

De datakurser som skolan erbjuder eleverna baseras på att utveckla speciella datorfärdigheter, t.ex. programmering och webbkonstruktion samt att utveckla användningen av mjukvara i ett pedagogiskt sammanhang.

Inom många ämnen används datorn naturligt som verktyg vid redovisningar. Kurser som aktiekunskap och foto bygger till stor del på elevernas arbete vid datorn.

IT-rådet stöttar övriga lärarna vid utveckling av IT-användning inom olika kurser och ämnesövergripande arbeten. Under nästa år planeras en utökning av antalet datorer. Varje lärararbetsplats kommer att utrustas med en dator.

Engelska C med Cambridge Certificate in Advanced English Dagens samhälle präglas av internationalisering: turismen ökar snabbt och de internationella kontakterna bland företag är omfattande. I det perspektivet får engelskan en allt större betydelse i kommunikationen mellan människor från olika länder. Våra ungdomar visar stort


proAros 33 (33)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

intresse för att studera och även arbeta utomlands och för detta fordras djupa kunskaper i engelska.

Rudbeckianska gymnasiet kan, som enda gymnasieskola i Västerås, erbjuda eleverna kursen Engelska C med Cambridge Certificate in Advanced English. Detta är ett internationellt certifikat av avancerad engelska som erkänns och godtas av både universitet och företag utomlands.

När kursen började läsåret 2002/2003 var intresset så stort att två parallella klasser kunde starta. Det stora intresset har fortsatt, vilket har medfört att vi kan bibehålla samma omfattning. Vid kursstarten nu i november 2006 finns det två klasser som studerar denna kurs. Över tre fjärdedelar av de elever som deltog i kursen förra läsåret (05/06) anmälde sig till examinationen som organiseras av Cambridge University i England. Varje år är det ca 50 000 studenter över hela världen som examineras. Det är glädjande att så många av våra elever väljer att delta i examinationen, eftersom eleverna själva måste stå för anmälningsavgiften. Våra elever står sig väl i denna konkurrens: Läsåret 05/06 klarade 94 % av våra elever på Rudbeckianska gymnasiet examinationen!

Yrkes IV - Barn- och fritidsprogrammet I december 2005 gav Utbildningsnämnden gymnasieskolorna uppdraget att utveckla Yrkes IV på stadens yrkesprogram. Vi tog fram upplägg och organisation tillsammans med berörda lärare. Under våren -06 gav studievägledare, rektor och BF-lärare information om Yrkes BF till grundskolans studievägledare. Barn- och fritid etablerade också kontakt med några handledare inom förskolan för att få ett bollplank vid utvecklandet av utbildningen.

De blivande eleverna hade i sina ansökningshandlingar rekommendationer från den avlämnade skolan samt brev med egna tankar varför Yrkes BF skulle vara ett bra alternativ för dem. Urvalet av elever gjordes utifrån ansökningshandlingarna och att två lärare från Barn- och fritidsprogrammet genomförde intervjuer med varje enskild elev i maj/juni -06. Tio elever togs ht -06 in på utbildningen. Gruppen skall max bestå av tolv elever. Under höstens gång har två elever slutat och två elever börjat. Orsaken till avhoppen berodde på felval och flyttning från regionen. I november -06 finns det 10 elever i gruppen, två pojkar och åtta flickor.

Studierna är upplagda enligt följande: Två dagar studier på skolan och tre dagar APU inom verksamhetsområdet barn och fritid. Elevernas studerar svenska, engelska och matematik det första läsåret. Ämnena läses på olika nivå beroende på elevernas förkunskaper. Karaktärsämnen studeras med fokus på tre kurser inom Barn- och fritidsprogrammet. Dessa kurser är välintegrerade med verksamheten ute på APU platsen. Dialogen med APU-platserna sker genom regelbundna besök i verksamheten och handledarträffar inne på skolan.

Analys - Åtgärder för utveckling Utvecklingsarbetet kommer att fortsätta inom viktiga områden och formuleras i en ny lokal arbetsplan under 2007.


proAros 34 (34)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

Utbildningsplanens mål Inflytande Varje barn, elev, förälder och vuxenstuderande skall få godinformation om verksamheten i förskolan och skolan och ges reell möjlighet till delaktighet och inflytande. Former och innehåll när detgäller utvecklingssamtal, beskrivning av studieutveckling ochutvecklingsplaner måste utvecklas på ett sådant sätt att alla berörda upplever att de får god information och inflytande. Varje barn, elev och vuxenstuderande skall ha en individuellutvecklingsplan.

Lokala arbetsplanens mål - Eleverna skall ha ett faktiskt inflytande över sitt eget lärande så att de tar ansvar för sina studier. - Vi vill att eleverna får god information om vidare studier och yrkesliv. - Vi vill ha en välorganiserad skola där ansvarsfördelningen är tydlig och där arbetet planeras med god framförhållning.

Aktiviteter • Introduktionssamtal • Utvecklingssamtal • SOS-verksamhet • SYV-verksamhet • Elevråd • Klassråd • Skolkonferens • Miljögrupp

Underlag för bedömning • UN:s enkät vt –06 • Egen enkät • SYV-enkät


UN:s enkät vt -06


proAros 35 (35)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

”Jag är nöjd med den information jag får i skolan.” Elever i grundskolan år 2, 5, 8 och år 2 i gymnasieskolan 5-gradig skala.

0

1

2

3

4

5

2004 2005 2006


”Jag är nöjd med inflytandet jag har i skolan.” Elever i grundskolan år 2, 5, 8 och år 2 i gymnasieskolan 5-gradig skala.

0

1

2

3

4

5

2004 2005 2006


”För mig är det viktigt att ha inflytande i skolan”. Elever i grundskolan år 2, 5, 8 och år 2 i gymnasieskolan 5-gradig skala.

0

1

2

3

4

5

2004 2005 2006



proAros 36 (36)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

”Har du en individuell studieplan.” Andel (%) som svarat ja.

0 10

20

30

40

50

60

70

2004 2005 2006


”Jag kan påverka min individuella studieplan”. Elever i grundskolan år 2, 5, 8 och år 2 i gymnasieskolan 5-gradig skala.

0

1

2

3

4

5

2004 2005 2006


Utvecklingssamtal En väl genomarbetad plan för utvecklingssamtalens genomförande finns i skolans Handbok. En gemensam omdömesblankett per elev och program är utarbetad. Denna fylls i av undervisande lärare. Många handledare låter även eleverna göra en självskattning. För åk 1 och 2 är även tidpunkten (3 veckor per årskurs) inplanerad i skolans kalendarium. Då inbjuds vårdnadshavare och elev tillsammans för samtal.

Analys Att utveckla elevernas möjlighet till delaktighet och inflytande är ett ständigt pågående arbete. ”Nöjda” elever innebär inte i sig att skolan fullgjort sitt uppdrag. Skolans uppgift är att träna eleverna i ökat ansvarstagande och inflytande även om de är nöjda med det lilla.


proAros 37 (37)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

Åtgärder för utveckling Ett fortsatt arbete med skolans formella samrådsorgan så att eleverna känner delaktighet och meningsfullhet. Större fokus skall sättas på elevernas möjlighet att påverka själva undervisningen.

Utbildningsplanens mål Samverkan mellan olika skolformer, övriga offentligaverksamheter, vuxna och arbetslivetFör att skolan skall lyckas fullfölja sitt uppdrag krävs en förbättrad samverkan mellan alla de kompetenser och resurser som kan stödja barns och ungdomars möjligheter att utvecklas. Det innebär att samverkan måste förstärkas mellan olika kommunala och andra offentliga verksamheter, frivilliga organisationer, högskolor ochuniversitet, andra skolformer samt hem och arbetsliv.Gymnasieskolan skall stärka samverkan med arbetslivet för att utveckla utbildningarna, särskilt inom yrkesutbildningarna.

Aktiviteter • Praktiksamordning för IV-elever • APU – BF-programmet • VFU

Underlag för bedömning • Arbetsplatsbesök • Diskussioner med handledare och lärarstuderande


VFU – verksamhetsförlagd utbildning Vt 06: 8 lärarstuderande togs emot från ILU och MdH. Dessa representerade följande ämnen: sv, hi, ma, fy, en, ps.

Ht 06: 8 lärarstuderande i följande ämnen: hi, re, ma, fy, fr, ps, sh, en, sp, id.

BF-programmet – barnbiblioteket Under året har en av BF 1:orna, inom ramen för BF-projektet, etablerat ett samarbete med barnboksbiblioteket och en förskola i Västerås.

Syftet var att utifrån egenhändigt skrivna sagor få berätta dessa för en barngrupp och därmed både få träna på att formulera sig för barn samt möta barngrupper. Detta tema inom BFprojektet var mycket givande och utvecklande för eleverna.


proAros 38 (38)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

APU – arbetsplatsförlagd utbildning. Den kampanj som startades under läsåret 2004-2005 med att etablera fasta APU- platser inom Västerås stad har bara delvis lyckats. Ett av sju områden har sagt ja till detta.

Samtliga APU-handledare erbjuds att delta vid en handledarträff på skolan.

Analys En praktiksamordnare arbetar för att ta fram lämpliga APU-platser. Det görs i samråd med branschen dvs. mestadels förskolor, skolor och fritidsgårdar inom offentlig sektor. Vi ser vissa svårigheter att få fram praktikplatser beroende på att allt fler aktörer söker företag för arbetsträning eller praktik inom detta område. Det finns en tendens till att man hellre tar emot andra än gymnasieungdomar. Vi behöver få fram fler högkvalitativa platser. Samarbetet med näringslivet behöver stärkas.

Åtgärder för utveckling APU: Medel är sökta hos Skolverket för att möjliggöra för elever på Barn- och fritidsprogrammet att göra APU i Swansea, Wales. Härigenom kan nya praktikplatser anskaffas samtidigt som eleverna kan göra jämförelser i ett internationellt perspektiv. Ett BF-programråd kan införas för att stärka samarbetet med näringslivet. Eleverna på Barn- och fritidsprogrammet kommer i större utsträckning lägga sin Projektarbetskurs 100 poäng i samarbete med t.ex. förskola, skola och särskola.

VFU: Önskvärd förbättring: Idag är det för stora svårigheter med framförhållningen från högskolorna gällande lärarstuderandes placering nästkommande termin/läsår. Detta medför problem vid tjänsteplaneringsarbetet. Tiden för att handleda lärarstuderande skall rymmas inom den reglerade arbetstiden.

Utbildningsplanens mål Kompetens Verksamheten skall bedrivas av väl utbildad personal och det skall finnas en nära koppling till forskning och utveckling.Ansvaret för detta åvilar de olika verksamheterna.

Lokala arbetsplanens mål Rudbeckianska gymnasiets strategi för kompetensutveckling innehåller två huvuddelar, gemensam kompetensutveckling och individuell kompetensutveckling. (se Handboken 4:3) Den gemensamma delen beslutas av skolledningen efter samråd med de fackliga organisationerna. Den individuella kompetensutvecklingen tas upp vid medarbetarsamtalet efter det ämneslaget kartlagt fortbildningsbehov på lång respektive kort sikt inom laget.

Det övergripande målet för årets kompetensutveckling var kopplat till införandet av gymnasium 2007. Efter regeringsskiftet, som bl.a. ledde till att införandet av Gy -07


proAros 39 (39)

2006-12-16 Dnr 2006/1976-PL-50

inställdes, har målet varit att ta med så mycket som möjligt av den uppnådda kompetensen in i det gällande systemet.

Aktiviteter • Gemensam kompetensutveckling • Individuell kompetensutveckling

Underlag för bedömning • Medarbetarsamtal • Arbetsplatsträffar • Ledningsgruppsmöten • Olika samverkansorgan


Gemensam kompetensutveckling under det gångna året Innehållet i den gemensamma kompetensutvecklingen har varit. • Gymnasium 2007 (Gy 07) • Utveckling av skolans program

Individuell kompetensutveckling under det gångna året Den individuella kompetensutveckling som genomförts under året har koppling till forskning och utveckling. Exempel på fortbildningsinsatser: • Individuellt utformat utvecklingsarbete inför Gy -07 • Poängkurser kopplat till universitet och högskolor • Studieresor inom landet • Studiers ottomans, bl.a. till London, Paris, Prag, Barcelona, S:t Petersburg, NewYork,

Armenien och Malaga • Studiecirklar • Deltagande i fysikdagar, natuvetenskapsdagar, språkdagar • Didaktiskt forum • Föreläsningar bland annat vid MdH

Åtgärder för utveckling Den styrmodell för kompetensutveckling för individ och grupp som vi använder upplevs som positiv och är också ekonomiskt effektiv då samarrangemang gynnas. En ökad koppling mellan gemensam och individuell kompetensutveckling kan nås med tydlig målformulering. Uppföljning av den individuellt genomförda kompetensutvecklingen kan förbättras.
