1(23)

KVALITETSREDOVISNING

2010 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

Sammanställd av Camilla Nilsson April 2011

2(23)

Innehållsförteckning 1.Inledning & bakgrund ......................................................................................sid 3 2. Förskolan ...........................................................................................................sid 8 3. Grundskolan .................................................................................................sid 112 4. Skolbarnsomsorgen ......................................................................................sid 188 5.Gymnasieskolan ..............................................................................................sid 20 6.Vuxenutbildningen..........................................................................................sid 22

3(23)

1.Inledning & bakgrund

Kvalitetsredovisning inom skolväsendet I enlighet med förordning om kvalitetsredovisning för skolväsendet (SFS 2005:609) ska kommunens kvalitetsredovisning omfatta såväl skolverksamhet, skolbarnomsorg och förskoleverksamhet. Kvalitetsredovisningens syfte är att ge en övergripande bild och bedömning av kvaliteten och måluppfyllelsen i kommunens verksamheter. Den ska även lyfta fram särskilda insatser som genomförts för att förbättra verksamheten och visa på åtgärder för utveckling och förbättring, detta som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av utbildningsverksamheten. Föreliggande rapport innehåller en sådan redovisning för förskola, grundskola, skolbarnomsorg samt gymnasie- och vuxenutbildningen. Strukturen på redovisningen bygger på Skolverkets allmänna råd 2006 om kvalitets-redovisning. Kommunen Staffanstorps kommun har under 2010 haft ca 22300 invånare, varav 14500 i tätorten Staffanstorp, 4100 i Hjärup och de övriga i omkringliggande landsbygd. Kommunen är organiserad i en beställar- utföraremodell, där Barn- och utbildningsnämnden är beställare för förskola och skola och har myndighetsansvaret för dessa verksamheter. De kommunala skolorna och förskolorna är självständiga resultatenheter och leds av en resultatenhetschef/rektor som är ytterst ansvarig för såväl det pedagogiska arbetet som budgetarbetet. Barnomsorgspeng och skolpeng följer barnet/eleven och summan ska täcka alla kostnader, även normala insatser för barn i behov av särskilt stöd. Verksamhetsbeskrivning Kommunal förskola, grundskola och obligatorisk särskola I Staffanstorp och Hjärup finns totalt 11 kommunala skolenheter, varav en har elever i år F-3, sju stycken år F-5 och tre skolår 6-9. Fyra enheter har förskolor inom sin organisation och dessutom finns sju kommunala förskolor och en familjedaghemsenhet. Till samtliga skolenheter med verksamhet F-5 finns fritidshem integrerade i verksamheter. Varje skola tillhör en resultatenhet som leds av en resultatenhetschef.

4(23)

Staffanstorps särskoleelever är genom avtal knutna till Lunds kommun som har ett samordningsansvar för alla elever, såväl för de elever som går i skola i Lund som för de elever som är individintegrerade i kommunens egna skolor. Gymnasie- och vuxenutbildning Kommunens elever har till största delen sin gymnasiala utbildning i Lund och Malmö, både på kommunala skolor och på friskolor. Endast det Individuella programmet finns inom kommunen under ledning av en rektor. Platser på SFI, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt särvux köps i huvudsak från Burlöv, Lund och Malmö. Fristående förskolor och skolor I kommunen finns tre skolor och fjorton förskolor fördelade på nio huvudmän i fristående regi. I slutet av 2010 beviljades Domsagans förskola tillstånd att starta upp verksamhet. Planerad start är januari 2011. Barn i behov av särskilt stöd I kommunen finns Resurscentrum, en egen resultatenhet, där logopeder, talpedagoger, specialpedagoger, psykologer och skolsköterskor ingår. Enheten har ett helhetsansvar för de särskilda insatser som behövs och verksamheten leds av en verksamhetschef. Efter inventering av barn i behov av extraordinärt stöd som görs årligen fördelas extra medel till enheterna, såväl kommunala som fristående. I skolorna bedrivs, förutom arbetet med att stödja och hjälpa elever som har behov av extra insatser, även förebyggande verksamhet i form av familjeklasser, där föräldrar och elev under ledning av pedagog får hjälp att uppfylla de nationella målen. Skolorna har egna specialpedagoger anställda och möjlighet finns att göra flexibla grupperingar för att på bästa sätt möta varje elevs behov. I förskolan bedrivs förebyggande verksamhet i samband med att föräldrar inbjuds till utbildning i frågor om barns utveckling. I Staffanstorps Kommun används KOMET, som är ett föräldraträningsprogram som bygger på att förbättra kommunikationen och relationen mellan föräldrar och barn mellan 3-11 år. Familjeteamet arbetar dessutom med Connect, som är en kanadensisk föräldrautbildning för barn upp till 17 år, vilken bygger på anknytningsteorier. I kommunen anordnas Kometutbildning för föräldrar till barn i förskolan och grundskolan.

5(23)

Modersmålsundervisning och svenska som andraspråk (SvA) Modersmålsundervisningen sker på 16 olika språk, där albanska, arabiska och kurdiska har flest elever. 77 % av de elever som deltar i modersmåls-undervisningen har sin undervisning förlagd utanför timplanebunden tid. Betyg i modersmål sätts fr.o.m. åk 8. Totalt deltog 110 elever i undervisning i svenska som andraspråk. Antal elever som var berättigade till modersmålsundervisning 2010 var ca 381 vilket motsvarar 12,1 % av alla elever. Av dessa elever deltog 216 elever, vilket motsvarar 5,3 % av alla elever, i modersmålsundervisning under 2010. (Källa skolverket) Antal barn, elever och studerande ht 2010 (15 nov) Verksamhet Antal i kommunens verksamheter. Antal i fristående verk. samt verksamheter i andra

kommuner Förskola Familjedaghem

852 35

574 Förskoleklass 230 56 Skolbarnsomsorg 1315 179 Grundskola inkl F-klass 2633 360 Gymnasium alla exkl IV 957 Kometskolan – IV IV i andra kommuner 46 28 Obligatoriska särskolan 3 20 Gymnasiesärskolan 27

Antalet barn i familjedaghemmen har sjunkit de senaste åren och barn som går i förskoleklass i fristående eller verksamhet i annan kommun har ökat jämför med föregående år.

Framtagandet av kvalitetsredovisningen Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde är mål- och resultatstyrt. Nationella styrdokument inom verksamhetsområdet, kommunens barn- och utbildningsplan samt budgetplan anger mål och riktlinjer för verksamheten. Varje enhet planerar och genomför sitt arbete för att uppfylla såväl de nationella målen som de kommunala. Under året sker en kontinuerlig utvärdering och uppföljning som sammanfattas i enheternas kvalitets-redovisningar.

6(23)

Arbetet med kvalitetsredovisningar har de nationella mål som fastslås i styrdokumenten som grund. Kvalitetsredovisningarna baseras på läsår och förutom en gemensam övergripande tidsplan upprättar och följer varje enhet en egen tidsplan för det kontinuerliga arbete som ska utgöra grunden för den årliga kvalitetsredovisningen. Inför 2010 års kvalitetsredovisning har dessutom ett antal rektorer och samordnare intervjuats om verksamheten, måluppfyllelse och förslag till åtgärder för utveckling och förbättringar. Kvalitetsdjupdykningar Barn- och utbildningsnämnden har kontinuerlig uppföljning av verksamheten genom s.k. kvalitetsdjupdykningar. Dessa genomförs som besök på enheterna enligt ett rullande schema där nämndens presidium och ansvariga tjänstemän besöker verksamheten och intervjuar ledning, personal, föräldrar och elever. Besöken följs upp med en rapport vars innehåll diskuteras vid årets sista nämndsmöte tillsammans med ansvariga enhetschefer . Ekonomiska förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Bokslut 2010 2009 Barnomsorg och skolbarnomsorg Nettokostnad/förskolebarn 86 221 kr 88 105 kr Nettokostnad/ familjedaghemsbarn 76 872 kr 74 427 kr Nettokostnad/barn i skolbarnomsorg 20 603 kr 19 850 kr Grundskola Antal elever/heltidstjänst ped. personal 11,5 10,8 Nettokostnad/elev år 1-9 71 347 kr 67 257 kr Nettokostnad/elev förskoleklass 39 827 kr 36 963 kr

7(23)

Dessutom gäller för 2010 nedanstående ekonomistyrningsmål: � Andelen elever med godkända betyg år 9 ska öka jämfört med

föregående år � Det genomsnittslittliga meritvärdet skall öka jämfört med föregående år � Samtliga elever ska ha individuella studieplaner som upprättats i dialog

med eleven � Samtliga medborgare som sökt och som uppfyllt kriterierna ska ha

erhållit vårdnadsbidrag � Medborgarnas upplevelse av kvalitet i förskola och grundskola ska öka

jämfört med mätningen 2010.

Källor: Årsredovisning Barn och utbildning 2010

Resursfördelningssystem Den nya beräkningsmodellen ”Offentliga bidrag på lika villkor” har tagits i bruk under 2010 och bygger på propositionen (Prop 2008/09:171). Enligt lagstiftningen utformas ersättningen som ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp.

8(23)

2. Förskolan

Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning � Utbyta erfarenheter mellan förskolorna. Ta del av varandras kvalitetsredovisningar och ge varandra feedback. Utveckla

kvalitetsredovisningarna så att lärande kan ske genom goda exempel � Fortsatt samarbete mellan förskolan och grundskolan vid övergång

mellan de olika stadierna. � Årliga enkätundersökningar kring upplevd kvalitet till föräldrar med

barn i förskolan. Prioriterade mål Enligt ett rullande schema väljs tre mål ut från läroplanen som prioriterade mål. För 2010 har följande mål valts ut: Förskola och hem -förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan -att föräldrarna ges möjlighet att vara delaktiga i verksamheten och utöva inflytande -förskolläraren ska ansvara för utvecklingssamtalens innehåll och utformning -vårdnadshavare ska vara delaktiga i utvärderingen av verksamheten Samverkan mellan förskoleklassen och fritidshemmen -förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personal i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter Samt ett valfritt område för förskolan Arbetet i verksamheten I Staffanstorps kommun finns ungefär 1380 barn i förskoleverksamheten, varav ca 38% är inskrivna i fristående förskolor. Förskoleverksamheten riktar sig till barn i åldern 1 - 5 år. Organisationen på kommunens förskolor varierar mellan de olika förskolorna; några förskolor har åldershomogena avdelningarna medan andra har småbarns - och syskonavdelningar. Vissa förskolor tillhör samma enhet som en grundskola. I kommunal regi finns 8 dagbarnvårdare. Dagbarnvårdarna tar emot barnen i sina hem och träffas regelbundet på

9(23)

gemensamhetslokalen Vita Villan. Dagbarnvårdarna träffas flera gånger i veckan och hjälps åt med öppningar och stängningar och vid personalfrånvaro. Leken präglar verksamheten i förskolorna och är vikigt för barnens utveckling och lärande. Flera förskolor fortsätter arbetet med Grön Flagg för att aktivt inspirera barnen att värna om miljön. Inskolningen i förskolorna skiljer sig åt till allt från 2 veckors inskolning till snabbinskolning på 3 dagar. På samtliga förskolor både kommunala och fristående arbetar man vidare med socialt och emotionellt lärande med Stegvis. Man tycker att materialet är väldigt bra och begripligt och barnen får fortsätta med SET när de kommer upp i skolan. För barn med behov av extra språkträning används TRAS (tidig registering av språket). Vid behov tar man hjälp av specialister från resurscentrum. På de flesta förskolorna finns förskoleråd där föräldrarepresentanter träffar ledningen några gånger per termin för att vara gå igenom övergripande verksamhetsfrågor och ekonomi. Representanterna är en länk mellan föräldrarna och ledningen. Flera förskolor bjuder in föräldrar på drop in café där man kan sitta ner en stund och prata med personalen vid hämtningen och se barnen i deras vardagliga miljö på förskolan. Föräldrarna bjuds in till utvecklingsamtal för sina barn en eller två gånger per år. Förskoleklasser finns på alla kommunens F-5 enheter. Inför övergången till skolan får 6-åringarna besöka skolan tillsammans med pedagogerna från förskolan för att bekanta sig med miljön. Pedagogerna lämnar uppgifter vidare till skolan i samråd med föräldrarna. Man fortsättar att förbättra överlämnaderutinerna för att det ska bli en så bra skolstart som möjligt. Enkätundersökningen Under våren 2010 genomfördes en enkätunderundersökning till alla föräldrar med barn i förskolan. Svarsfrekvensen var 42 %. Föräldraenkäterna på förskolan har innehållit frågor om lärande, inflytande och information, personal och miljö. Även frågan om man kan rekommendera förskolan till andra har ställts, vilket 90 % av föräldrarna påstår. Det har också funnits möjlighet att lämna övriga synpunkter till förskolorna i föräldraenkäten. Den övergripande bedömningen är att föräldrarna är mycket nöjda med förskoleverksamheten. Föräldrarna upplever att barnen är trygga på förskolan och anser att förskolan spelar en viktig roll i barnen utveckling.

10(23)

Resultat och måluppfyllelse I november 2010 var 1426 barn inskrivna i förskolan. Av dessa fanns 817 barn i kommunal verksamhet, 526 barn i fristående förskolor i kommunen, 35 barn i familjedaghemmen och resterande 48 barn i omsorg utanför kommunen. Samtliga barn i behov av förskoleplats har under 2010 erbjudits plats inom ramen för den lagstadgade garantitiden på 4 månader. Ca 95% av kommunens förskolebarn nyttjar i dag någon form av omsorg inom eller utanför kommunens verksamhet. Vårdnadsbidrag finns i kommunen sedan två år tillbaka och under 2010 har mellan 15-20 bidrag per månad beviljats. Förskolorna arbetar för att alla barn och föräldrar ska känna sig trygga. Barnen beskrivs av personalen som trygga, glada, öppna och nyfikna. Alla förskolor arbetar med Stegvis där barnen får träna sin socioemotionella förmåga. I arbetet med målet ”normer och värden” utvecklar barnen förståelse för människors lika värde. Uppföljning av likabehandlingsplanen Under året har arbetet med likabehandlingsplanerna fortsatt med särskilt fokus på mer konkreta åtgärder vid kränkningar och trakasserier samt med fokus på genusfrågor. Tyngdpunkten har legat på att de vuxna är goda förebilder och att barn lär sig att människors olikheter ska accepteras. Likabehandlingsplanerna revideras årligen på de olika förskolorna och föräldrarna har varit delaktiga i framtagandet av dessa. Analys och bedömning Alla förskolorna har erbjudit föräldrar till barn i förskolan utvecklingssamtal minst 2 gånger per år. Alla barn har en upprättad individuell utvecklingsplan som diskuteras med föräldrarna. Genom förskoleråden ges föräldrarna möjlighet att vara delaktiga i förskolans planering och verksamhet. Förskoleråd finns på de flesta förskolorna i kommunen. De ekonomiska förutsättningarna för alla förskolor såväl kommunala som alternativa har under året varit likvärdiga. Föräldrarna uttrycker vid kvalitetsdjupdykningarna sig överlag vara nöjda med förskolornas verksamhet. Förskolorna har frihet att profilera sig och det ger föräldrarna möjlighet att välja den verksamhet som de tror skulle passa deras barn bäst. Verksamheterna strävar efter att ha personal med högskoleutbildning och att ge fortbildning åt personal som är i behov av detta. För att underlätta valet av förskola har kommunen tagit fram en ny informationsbroschyr där alla förskolorna, både kommunala och fristående, får möjlighet att presentera sin verksamhet.

11(23)

Genom fortsatt arbete med utvecklingsgrupper inom förskolan stimuleras verksamheterna att ta del av varandras arbete samt vidareutveckla den egna verksamheten. En attitydundersökning har genomförts våren 2010 till alla föräldrar med barn i förskolan. Med kunskap om vad föräldrarna anser ökar möjligheterna för ett effektivare kvalitetsarbete och i förlängningen får kommunen nöjdare kunder. En ny undersökning kommer att genomföras även under 2011. BUN:s presidium har tillsammans med ansvariga tjänstemän genomfört åtta kvalitetsdjupdykningar där upplevd kvalitet diskuteras med såväl ledare, personal och föräldrar. I Staffanstorp råder lika villkor för alla barn i behov av särskilt stöd då Resurscentrums insatser omfattar såväl kommunala som fristående förskolor. Åtgärder för förbättring • Implementering av den nya läroplanen • Kompetensutveckling inom de områden som framkommer vid analys av

implementeringsinsatsen. • Utveckla och förnya den pedagogiska dokumentationen • Undersöka och utveckla de digitala möjligheterna både avseende barns lärande, medforskande pedagoger och förskolans krav på dokumentation • Förankra den nya Skollagen i verksamheterna

12(23)

3. Grundskolan

Åtgärder enligt tidigare års kvalitetsredovisning • Vidareutveckla arbetet med digitaliseringen av IUP genom P.O.D.B samt integration med övriga administrativa system. • Arbeta för en helhetssyn i övergången mellan olika skolor så att pedagogerna lättare kan arbeta vidare med de individuella

utvecklingsplanerna • Förbättra överlämningsrutiner och feedback till pedagogerna när

eleverna går från skolår 5 till skolår 6. • Integrera interaktiv digital teknik i undervisningen

Prioriterade mål Enligt ett rullande schema väljs tre mål ut från läroplanen som prioriterade mål. För 2010 har följande mål valts ut: Skola och hem

- alla som arbetar i skolan skall samarbeta med eleveras vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet.

- läraren skall samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation och kunskapsutveckling

- läraren skall hållas sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och därvid iaktta respekt förelevens integritet

Övergång och samverkan - samverkan mellan olika skolor när eleverna byter skolstadie för att stödja

barnens utveckling Skolan och omvärlden

- skolan skall sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden

- få en inblick i närsamhället, dess arbets-, förenings- och kulturliv - få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra

länder

13(23)

Arbetet i verksamheten Under året har en kraftig satsning gjort på digital kompetens för att möta barns och ungdomars digitala livsstil. Det fortsatta arbetet tillsammans med kommunens IT-pedagog har varit ett stort stöd för verksamheterna. IT-ansvariga på skolorna har vidareutbildats och man har skapat ett nätverk med IT-inspiratörer från skola och förskola som ska stötta och utbilda kollegor i att använda digitala verktyg i det pedagogiska arbetet. Alla lärare har fått en bärbar dator att använda i det dagliga arbetet. Flera utbildningstillfällen inom IT för förskola och skola har erbjudits personalen. Det har genomförts kurser, webshops och föreläsningar. Under hösten deltog 89 lärare i kompentensutvecklingen motsvarande 390 mantimmar. Tjänsten ”rent a IT-pedagog” har startats upp vilket innebär att skolorna fått hjälp inför och under undervisningen med hjälp av digitala verktyg. Några skolor har kommit igång med att använda blogg som en kommunikationskanal för föräldrarna. Kommunen har fortsatt arbetet med projekt inom Läsa-skriva-räkna, Skolverket. Staffanstorps kommun beviljades drygt en miljon kronor i statsbidrag för basfärdigheterna läsa, skriva och räkna under 2010. I statsbidraget prioriteras årskurs 1-3. Bidraget har bland annat bidragit till möjligheten att utveckla matematikverkstäderna på de olika skolorna och att fortbilda personalen i kursen ”Meningsfull matematik”. Författarbesök har anordnats på samtliga skolor, likaså bokprat av Karna Nyström. Varje skola har fått 15 000 kronor att utöka sitt bokbestånd, skön- som facklitteratur. Enligt önskemål från samtliga rektorer har vi förlängt kommunlicensen på RoboMemo, ett arbetsminnesträningsprogram. Bidraget har även finansierat en kommunövergripande fortbildning i fem dagar, ”Att kvalitetssäkra läs- och skrivundervisningen”. Flertalet skolor har utrustats med Daisyspelare, mp3-spelare, bärbara datorer, projektorer, Smartboard, eBeam m.m. det har resulterat i ett ökat fokus på digitala hjälpmedel för barn/elever i behov av stöd. För 2010 har kommunen sökt och beviljats medel från Kulturrådet till Skapande skola, dvs olika kulturella aktiviteter på skolorna. Skolorna arbetar med kultur på flera mycket givande sätt. Det är musik, teater, konst, dans, matlagning, studiebesök på museer mm, mm. De olika insatserna vävs in i och blir en del av den ”ordinarie” undervisningen. För att vidareutveckla detta arbete och garantera att alla elever inom kommunens skolor får en likvärdig utbildning och öka deras möjligheter till upplevelser av olika konstarter, har arbetet med att ta fram en kulturplan påbörjats hösten 2010. Detta arbete har gjorts av kulturgruppen som består av representanter från kommunens skolor, kultursekreteraren och en representant från Barn och Utbildning. Handlingsplanens funktion är att komplettera och definiera de nationella målen

14(23)

och riktlinjerna i skolans styrdokument. Den ska också främja samarbetet mellan åldersgrupper, skolenheter och de lokala kulturaktörerna. En ny organisation för studie- och yrkesvägledarna har startats upp med en samordnare för gruppen. Syftet är att stärka professionen och förbättra vägledningen för skoleleverna inför valet av gymnasieutbildning så att eleverna kan göra välgrundade val. En kommunövergripande satsning som märkts på skolorna, främst på skolenheterna 6-9, är ett projekt med ungdomscoacher som anställts för att stödja och fånga upp skolungdomar som skolkar eller inte kommer till skolan alls. De är positiva vuxna förebilder vars arbete går ut på att se, lyssna till och stödja eleverna. De finns till för att ta kontakt med elever som fallit in i negativa mönster och motivera dem till en förändring. Eleverna tycker att det är mycket lugnare på skolorna nu, både i klassrummen och i korridorerna. En korttidsskola startade upp under hösten 2010 för elever som av olika anledningar inte kan gå på sin vanliga skola. Man kartlägger elevens behov och förutsättningar för att bryta negativa mönster som eleven har och som beror på t.ex hög frånvaro, och man upprättar en pedagogisk handlingsplan. Eleverna får ett individuellt anpassat schema under högst 7 veckor. Skolan ska hjälpa eleven att starta en förändring, men målet är hela tiden att eleven ska gå tillbaka till sin ordinarie skola så snabbt som möjligt. Enkätundersökningar Under våren deltog elever i år 4 och 8 i enkätundersökning, svarsfrekvensen för år 4 var 92 %, och för år 8 var svarsfrekvensen 81 %, samtliga skolor deltog inte. I elevenkäterna har det ställts frågor inom områdena trygghet och bemötande, lärande, IT/datorer, information och inflytande samt miljö. Eleverna har dessutom fått svara på frågan om de kan rekommendera sin skola till andra, vilket merparten av eleverna kan. Områdena trygghet/bemötande och lärande, får överlag högt betyg av eleverna. De känner sig trygga och respekterade i skolan och de flesta känner att de har någon vuxen att vända sig till. Utvecklingsområden är IT/datorer, information och inflytande samt miljö. Eleverna är överlag mer kritiska i år 8 än i år 4 vilket gäller alla områden i undersökningen. Eleverna tycker att de lyckas med sitt skolarbete och vet vad som krävs av dem för att nå målen men hälften av eleverna i år 8 anser att skolarbetet inte gör dem nyfikna på att lära sig mer.

15(23)

Resultat och måluppfyllelse Nationella prov kommunala skolor Skolår Ämne Antal

elever 2010 Andel godkända 2010

Minst godkänt flickor

Minst godkänt pojkar

Antal elever 2009

Andel godkända 2009

5 Svenska 263 92% - - 230 94,3 % Matematik 263 94% - - 230 94,3 % Engelska 262 91% - - 230 94,8 % 9 Svenska/Sv2 281 91,5 93,7 90,5 315 97,1 % Matematik 281 86,9 88,1 85,8 315 86,3 % Engelska 281 95,4 95,0 96,1 315 97,1 % Skolår 9 Meritvärde År 2010 2009 Hela riket 2010 Hela riket 2009 Samtliga elever 203,3 214,2 208,8 209,6 Flickor 220,3 220,0 220,1 220,6 Pojkar 188,4 209,4 197,9 198,9 Källa: http://siris.skolverket.se Andel behöriga till gymnasiet År 2010 2009 2008 2007 Staffanstorp 87,9 % 92 % 91,8 % 88,8 % Riket 88,2% 88,8 % 88,9% 89,1 % Källa: http://siris.skolverket.se

16(23)

Skolår 9 Betyg Antal

elever Andel elever %

Andel pojkar %

Andel flickor %

Genomsnittligt meritvärde Samtl Pojk. Fl.

Betyg i minst 16 ämnen

213 (267)

75,8 (84,8)

70,7 (83,8)

81,7 (85,9)

234,8 226,4 243,1 (230,9 226,0 236,7)

Betyg i färre än 16 ämnen

68 (47)

24,2 (14,9)

29,3 (15,6)

18,3 (14,1)

104,5 96,8 118,5 (119,0 119,8 118)

Elever utan slutbetyg 0 (1) 0 (0,3) 0 (0) 0 (0,7) (Siffror inom ( ) avser år 2009) Källa: http://siris.skolverket.se Elevernas meritvärde och andelen behöriga till gymnasieskolan har sjunkit jämför med föregående år. Kommunen ligger nu strax under rikssnittet i meritpoängen och likaså i andelen behöriga till gymnasiet. Måluppfyllelsen för grundskolan ser betygsmässigt sämre ut för läsåret 2009/2010 än föregående år även om det gjorts många stora insatser för elever med stort stödbehov som inte syns i statistiken.

Skolor Lärare m Ped. Högskole- Exam. %

Lärare m Specialped. Högsk.exam %

Kommunala Skolor

91,0 13,5 Riket 88,0 6,3

Källa: http://siris.skolverket.se

Uppföljning av likabehandlingsplanen Varje år revideras skolornas likabehandlingsplaner för att säkerställa en levande process och ett levande dokument. Arbetet syftar till att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder. Man strävar också efter att stärka barns och ungdomars självkänsla. I framtagande av planen är personal, elever och föräldrar delaktiga.

17(23)

Under slutet av 2010 startade arbetet med implementeringen av de nya reformerna, skola 2011, som fortsätter med full kraft under 2011. Analys och bedömning Arbetet med lärande i IT miljö har kommit igång. Det finns många eldsjälar ute på skolorna som blivit inspirerade av IT-pedagogen. Några skolor har kommit i gång med social medier för att kommunicera med föräldrar, t.ex med blogg. Lärarna inspireras av att använda datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel i klassrummet. Nätverk av inspiratörer stöttar sina kollegor i användandet av digitala verktyg i fler undervisningssituationer i skola. Pedagogerna som arbetar med elever i behov av särskilt stöd har fått ett ökat fokus på digitala hjälpmedel Man har skapat en vision och strategi för kompetens i en digital kultur för skolan. Resultatet av enkätundersökningarna för elever i år 4 och 8 visar att de flesta är nöjda med sin skola och skulle rekommendera den till andra. Samtidigt ser man att de äldre eleverna är mer kritiska till skola och lärande; de vet vad de ska göra för att nå målen i skolarbetet med tycker inte längre att det är lustfyllt att lära. Utvecklingsområden för skolorna är IT/datorer, information och inflytande samt miljö. Satsningen på ungdomscoacher på 6-9 skolorna har tagits emot väldigt bra av eleverna och de upplever att det är lugnare både i korridorerna och på lektionerna. Många ungdomar behöver vuxna i skolan, som de inte är i beroendeställning av, att prata med. En utvärdering ska genomföras och eventuellt fortsätter projektet även under 2011. Korttidskolan startades upp under andra delen av 2010 och visar redan på goda resultat då fler elever kunnat stanna kvar i kommunen egna verksamheter. Åtgärder för förbättring • Implementering av den nya läroplanen • It-pedagog/satsning • Knyta samman och utveckla arbetet med den digitala satsningen med läsa –

skriva-räkna projektet samt .knyta ihop detta med skolbiblioteken • Utveckla det pedagogiska arbetet för elever i behov av särskilt stöd • Forsätta arbetet med analys och uppföljning av verksamheterna

18(23)

4. Skolbarnsomsorgen

Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning • Utveckla verksamheten för 10-12 åringar • Förtydliga och arbeta med fritidshemmens pedagogiska uppdrag Prioriterade mål

Fritidshemmen strävar efter samma mål som skolan. Genom fritidshemmen ska eleverna erbjudas skapande arbete, lek och olika aktiviteter som utgör ett komplement till skolans verksamhet. Alla som vistas på fritidshemmet ska känna sig trygga. Nolltolerans mot våld och all form av kränkande behandling ska råda. Fritidshemmet ska sträva efter att barnen utvecklar sin förmåga att ta ansvar, vara delaktiga och utöva inflytande i verksamheten. En väl fungerande relation och kommunikation mellan hemmen och fritidshemmet ska eftersträvas. Verksamheten I samtliga skolor som har förskoleklass och elever i skolår 1-5 finns fritidshem integrerat. Cirka 93 % av eleverna i F-3 var inskrivna i verksamheten och ca 40 % i skolår 4-5, ofta kallad fritidsklubb. På någon skola bildar varje klass i F-2 en egen fritidsavdelning, vilket beskrivs som mycket uppskattat av både elever och föräldrar. Pedagogerna på fritidshemmen arbetar även i skolan under skoldagen som en pedagogisk resurs. Ibland går grundskolans lärare in i verksamheten på fritids för att frigöra planeringstid för fritidspedagogerna. Eleverna har stora möjligheter att påverka vad de vill syssla med på fritids. Under lovveckor är verksamheten ofta inriktad på utflykter, traditionsenliga högtider med därtill hörande förberedelser och olika utelekar och uteaktiviteter. Även kontakt med andra fritidshem i samband med olika idrottstävlingar äger rum. På fritidshemmen tycker man att man har ett bra aktivitetsutbud med skapande och rörelseaktiviteter för eleverna. Man anser att fritidsverksamheten ska vara meningsfull och lyssnar på elevernas önskemål om aktiviteter. Resultat och måluppfyllelse Inskrivningsgraden i fritidshemmen har under året varierat mellan 92-95%; högst inskrivning är det bland de lägre skolåren men andelen barn mellan 10-12 år som väljer att vara kvar på fritids ökar sedan några år tillbaka. Detta påverkar samarbetet med skolan genom att personalresurser kan användas både i skolan och i skolbarnsomsorgen.

19(23)

Analys och bedömning De flesta barnen är enligt kvalitetsdjupdykningarna nöjda med fritidshemmen och fritidsklubbarnas aktiviteter och väljer att vara där eftersom kompisarna är där. Åtgärder för förbättringar • Enkätundersökning för att säkerställa upplevelsen av verksamheten • Fortsatt utveckling av verksamheten för 10-12 åringar • Fortsatt utveckling av fritidshemmens pedagogiska uppdrag utifrån reformarbetet skola 2011.

20(23)

5.Gymnasieskolan

Verksamheten Staffanstorp ingår i Fritt sök som är ett samverkansavtal mellan Skånes 33 kommuner och Sölvesborg. Det innebär att alla gymnasieelever i Skåne kan söka till vilken gymnasieutbildning de vill i Skåne samt Sölvesborgs kommun. Staffanstorps kommun bedriver ingen egen gymnasieverksamhet, förutom Individuella programmet - Kometskolan. Majoriteten av eleverna går i skolor i Malmö eller Lund. Hösten 2010 var det totala antalet gymnasieelever 1069 elever fördelade på gymnasiets nationella program (972), gymnasiesärskolan (27) och IV-Komet (37). Ett fåtal elever valde att gå IV, IVIK eller PRIV (27) i annan kommun. Höstterminen 2010 gick 50 % av gymnasieeleverna ett studieförberedande program vilket är en liten ökning från föregående år. Av gymnasieeleverna valde knappt 30 % fristående gymnasieskolor. Elever i särgymnasiet innefattas inte av fritt sök men de flesta av eleverna från kommunen väljer att gå i Lund. Individuella programmet Kometskolan tar emot elever i åldersgruppen 16-20 år. Målgruppen är främst de elever som inte har lyckats uppnå gymnasiebehörighet i ämnena svenska, matematik eller engelska. Skolan tar även emot de elever som avbryter sin gymnasieutbildning på andra skolor. Under hösten 2010 startade man upp en undervisningsgrupp för 8 ensamkommande flyktingbarn och anställde en lärare i sv2 samt en fritidspedagog för gruppen. Likabehandlingsplanen utarbetas tillsammans med eleverna och revideras årligen. Kometskolan har även en plan för jämställdhetsarbetet på skolan. I ämnet livskunskap tar pedagogerna upp genusfrågor. Kometskolan har också ansvar för kommunens uppföljningsansvar. Genom kommunens uppföljningsverksamhet har alla elever mellan 16 och 20 år som inte varit i någon utbildning erbjudits studieplanering och utbildningsplats. Resultat och måluppfyllelse för individuella programmet Under läsåret 09/10 var totalt 63 elever inskrivna på skolan. Av de elever som kom direkt från år 9 (födda 1993) gick 67% vidare till nationellt program på gymnasieskolan ht 10.

21(23)

IV-programmet År Antal betyg

År 9 G

VG

MVG

2010 99 91 8 - 2009 96 82 (85%) 8 (8%) 6 (6%) Källa: Kometskolans kvalitetsredovisning, Staffanstorp IV-programmet År Antal

Gymnasie Betyg

G

VG

MVG

2010 9 4 (44%) 3 (33%) 2 (22%) 2009 12 6 (50%) 3 (25%) 3 (25%) Källa: Kometskolans kvalitetsredovisning, Staffanstorp Analys och bedömning av individuella programmet Antalet elever har på skolan har ökat ht 10 då man startade upp undervisningsgruppen för ensamkommande flyktingbarn. Eleverna har funnit sig väl tillrätta tillsammans med personalen. Deras studiebakgrund är väldigt varierad. Skolan har även tagit emot elever från andra kommuner som haft önskemål om att gå på skolan.

22(23)

6.Vuxenutbildningen

Vuxenutbildningen i Staffanstorp erbjuder utbildning för kommuninvånarna genom att köpa platser i andra kommuner, främst på Komvux i Burlöv och Komvux i Lund. Kommuninvånarna erbjuds SFI (Svenska för invandrare), grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och kurser inom särvux. Inom gymnasial vuxenutbildning finns även yrkesinriktade utbildningar. Möjlighet att komplettera tidigare studier, läsa in kurser för högskolebehörighet, eller skaffa sig en ny yrkesutbildning finns. Sökande till vuxenutbildning erbjuds studie- och yrkesvägledning inom kommunen. Trenden visar på en ökning av elever som vill gå yrkesutbildningar jämfört med teoretiska kurser. Staffanstorp samverkar med kringliggande kommuner i vuxenutbildningsfrågor genom kontinuerliga uppföljningsmöten. Följande yrkesutbildningar finns representerade: Omvårdnad, barnskötare, restaurang och storhushåll, kock, bageri och konditori, grafisk formgivning, handel och administration, hotell och turism, byggutbildning, cnc-operatör, frisör, plattsättare och elektriker. Utbildningar som köps in av samordningsenheten i Lund, kvalitetssäkras och utvärderas av dem. Staffanstorps kommun har blivit beviljade medel från Skolverket för Yrkesvux vilket möjliggjort för fler elever än tidigare att gå en yrkesutbildning. Effektstudie bland de vuxenstuderande har gjorts i form av enkäter tillsammans med samverkanskommunerna. Antal elever som deltog: Under 2010 har 282 elever beviljats studier på gymnasial nivå, teoretiska kurser och hela yrkesutbildningar. 43 elever har studerat kurser på grundläggande nivå. 65 elever har studerat SFI under året. Analys och bedömning Alla studerande i kommunen har tillgång till studie- och yrkesvägledning. Antalet sökande till yrkesutbildningar har ökat jämför med tidigare år. Man kan se att kursstarterna är flexibla över hela året och inte som tidigare knutna till de traditionella terminsstarterna i januari eller augusti vilket gör att de studerande kan komma igång med studier snabbare. Fler elever väljer också att läsa teoretiska kurser på distans och det finns ett brett utbud av utbildningsanordnare. Antalet SFI studerande har sjunkit jmf med tidigare år. Det har varit svårt att få in svar allas svar på de enkäter vi har skickat ut. Men enkätresultatet visar att merparten av de studerande är nöjda med sin

23(23)

utbildning och att de som gått yrkesutbildning har kunnat få en en anställning efter utbildningen..