Kandidatuppsats 15hp

Kvinnors livskvalitet efter

mastektomi En systematisk litteraturstudie

Författare: Emelie Öström Fyhr,

Tobias Petersson

Handledare: Cecilia Olin

Examinator: Gunilla Lindqvist

Termin: HT 17

Ämne: Vårdvetenskap

Nivå: Kandidatnivå

Kurskod: 2VÅ60E

Abstrakt Bakgrund: Världen över är bröstcancer den mest förekommande cancerformen bland

kvinnor. En kirurgisk behandlingsform är mastektomi, vilket innebär att hela bröstet

opereras bort. Efter mastektomin kan kvinnans livskvalitet påverkas. Syfte: Att beskriva

hur kvinnor med bröstcancer erfar sin livskvalitet efter genomgången mastektomi.

Metod: Systematiskt litteraturstudie. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, PubMed

och Psycinfo. Totalt inkluderades 14 artiklar varav åtta var kvantitativa och sex var

kvalitativa. Dessa artiklar diskuteras gentemot Katie Erikssons omvårdnadsteori om

lidande. Resultat: Tre kategorier identifierades Fysiska förändringars påverkan på

livskvaliteten, Emotionella förändringars påverkan på livskvaliteten och Sociala

relationers påverkan på livskvaliteten. Slutsats: Mastektomin påverkade kvinnornas

livskvalitet. Förlusten av bröstet medförde förändringar som var både fysiska,

emotionella och sociala. Efter mastektomi kan kvinnor uppleva smärtproblematik och

sensoriska nedsättningar. Symtom på depression och ångest förekommer i vissa fall.

Den kvinnliga identiteten kan ta skada och för vissa påverkades även sexualiteten

negativt. Det sociala stödet var viktigt och kan påverka kvinnornas livskvalitet.

Nyckelord Bröstcancer, Livskvalitet, Mastektomi

Abstract

Background: The most common form of cancer among women worldwide is breast

cancer. Mastectomy is a surgical treatment where the entire breast is removed. Post-

mastectomy a woman’s quality of life may be affected. Purpose: Describe how women

with breast cancer experience their quality of life after being treated with mastectomy.

Method: Systematic literature review. Articles were gathered from the databases

Cinahl, PubMed and Psycinfo. A total of 14 articles were included, of which eight were

quantitative and six qualitative. These articles were discussed in light ofc Katie

Erikssons theory of suffering. Results: Three categories where identified The impact of

physical changes on quality of life, Emotional changes impact on quality of life and The

effect of social relationships on quality of life. Conclusion: Mastectomy had an impact

on women's quality of life. The loss of the breast brought about changes that were both

physical, emotional and social. Pain and sensory loss could occur after a mastectomy, as

could symptoms of depression and anxiety. The female identity may be damaged after

the procedure and the woman’s sexuality may be negatively affected. Social support

could be an important factor that affected the woman’s quality of life.

Keywords Breast cancer, Quality of Life, Mastectomy

Tack Till Cecilia Olin för hängiven handledning. Även ett stort tack till Harry för allt stöd

och uppmuntran.

Innehåll

1 Inledning ____________________________________________________________ 1

2 Bakgrund ___________________________________________________________ 1

2.1 Bröstcancer ______________________________________________________ 1 2.2 Diagnos _________________________________________________________ 1 2.3 Behandling ______________________________________________________ 2 2.4 Postoperativa komplikationer ________________________________________ 3 2.5 Omvårdnad vid bröstcancer _________________________________________ 3

2.6 Livskvalitet ______________________________________________________ 4

2.7 Teoretisk referensram ______________________________________________ 5

3 Problemformulering __________________________________________________ 6

4 Syfte _______________________________________________________________ 6

5 Metod ______________________________________________________________ 6 5.1 Litteratursökning _________________________________________________ 7

5.2 Datainsamling ____________________________________________________ 7 5.3 Sökstrategi ______________________________________________________ 7

5.4 Urval ___________________________________________________________ 8 5.5 Kvalitetsgranskning _______________________________________________ 8

5.6 Analys __________________________________________________________ 9 5.7 Analystabell ____________________________________________________ 10

Tabell 1. __________________________________________________________ 10 5.8 Forskningsetiska överväganden _____________________________________ 10

6 Resultat ____________________________________________________________ 10

6.1 Fysiska förändringars påverkan på livskvalitet _________________________ 11 6.2 Emotionell påverkan på livskvalitet __________________________________ 11

6.3 Sociala relationers påverkan på livskvalitet ____________________________ 13

7 Metoddiskussion ____________________________________________________ 14

8 Resultatdiskussion ___________________________________________________ 16

9 Konklusion _________________________________________________________ 21

10 Förslag till framtida forskning ________________________________________ 22

11 Kliniska implikationer ______________________________________________ 22

Referenser ___________________________________________________________ 24

Bilagor

Bilaga 1 – Artikelsökning

Bilaga 2 - Granskningsmallar

Bilaga 3 - Artikelmatris

1

1 Inledning Bröstcancer är den cancerform som är vanligast bland kvinnor i såväl industriländer

som i utvecklingsländer, i industriländerna ses en trend att incidensen ökar (WHO,

2017). Globalt diagnostiserades 1,7 miljoner nya fall av bröstcancer år 2012 (World

Cancer Research Fund International, 2015) Varje dag drabbas cirka 20 kvinnor och över

9400 nya fall av bröstcancer diagnostiseras varje år i Sverige (Cancerfonden, 2016). Vi

har båda kvinnor i vår närhet som drabbats av bröstcancer och vi har även mött patienter

med bröstcancer under vår verksamhetsförlagda utbildning. Därför känns detta ämne

angeläget både ur ett personligt och yrkesmässigt perspektiv.

2 Bakgrund

2.1 Bröstcancer

Bröstcancer är inte en enskild sjukdom, utan det finns flera typer av bröstcancer med

olika prognostiska utsikter. Den vanligast förekommande typen av bröstcancer är så

kallad duktal cancer. Vid duktal cancer utgår tumören från epitelceller i bröstets

körtelgångar, den näst vanligaste förekommande typen är lobulär cancer där tumören

utgår från mjölkkörtlarna. Invaderar tumören intilliggande stödjevävnad benämns den

invasiv cancer, det är även i detta stadium som tumören kan metastasera, vidare kan

tumören växa avgränsat vilket då kallas för cancer in situ. (Harmer, 2011; Ericson &

Ericson, 2012). Det är inte helt klarlagt varför vissa kvinnor utvecklar bröstcancer

medans andra inte gör det, men tidigare studier påvisar att det finns ett antal riskfaktorer

för att utveckla bröstcancer. Hormonbehandling i form av preventivpiller påverkar till

exempel kvinnans könshormoner vilka i sin tur kan påverka körtelvävnaden i brösten.

Övervikt, stress samt brist på motion, men även att ha släktingar som drabbats av

bröstcancer utgör riskfaktorer (Cancerfonden, 2016; Sköld Nilsson, 2010). Dock kan

inte någon enskild riskfaktor pekas ut som avgörande för om en kvinna utvecklar

bröstcancer, utan snarare sker ett samspel mellan flera faktorer.

2.2 Diagnos

Många kvinnor upptäcker själva knölar eller förändringar i brösten genom palpation, för

att utreda potentiella brösttumörer och ställa diagnosen bröstcancer används så kallad

trippel-diagnostik i vilken klinisk undersökning, cytologisk provtagning samt

mammografi ingår (Harmer, 2011). Mammografi är en typ av röntgenundersökning som

2

kan användas vid utredning av misstänkta tumörer samt vid så kallad screening,

hälsokontroller med preventivt syfte. I Sverige bjuds alla kvinnor i åldrarna 40 till 74 år

in för att genomgå mammografiscreening med 18 till 24 månaders mellanrum

(Cancerfonden, 2016). För att kvinnor ska kunna ta informerade beslut rörande huruvida

de ska genomgå mammografiscreening eller inte så bör sjuksköterskor förse kvinnorna

med information som belyser för och nackdelar med undersökningen. Vidare bör

sjuksköterskor försöka lindra eventuell ångest som kvinnor kan ha rörande bröstcancer

och resultatet av mammografiundersökning (Edgar, Glackin, Hughes, Mary & Rogers,

2013). Röntgenbilden presenterar en skillnad i röntgenstrålningens förmåga att

penetrera bröstvävnaden varvid läkaren kan skilja mellan normal körtel-fettvävnad och

tumörer (Bergh, Brandberg, Ernberg, Frisell, Fürst & Hall, 2007). Diagnostiken och

behandlingen har förbättrats med tiden vilket leder till att möjligheten för att bota

bröstcancer ökar (Cancerfonden, 2016).

2.3 Behandling

Kirurgi används som förstahandsbehandling vid bröstcancer och som komplement till

kirurgi används ofta strål- och cytostatikabehandling (Cancerfonden, 2016; Järhult &

Offenbartl, 2013). I och med att diagnostiken har förbättrats kan brösttumörer upptäckas

i ett tidigt skede och därmed kan också de kirurgiska ingreppen vara mer konservativa

genom att bara den del av bröstet där tumören är lokaliserad opereras bort, så kallad

partiell mastektomi, eller lumpektomi. Partiell mastektomi är en form av bröstbevarande

kirurgi och lämpar sig vid behandling av mindre tumörer som ej är placerade centralt i

bröstet. En positiv aspekt av partiell mastektomi är att den bevarar mer av bröstet och

är förknippad med en lägre frekvens av komplikationer och ett mer kosmetiskt önskvärt

resultat (Järhult & Offenbartl, 2013). Faktorer som tumörstorlek, bröststorlek,

tumörlokalisation och kvinnans egna åsikt påverkar huruvida en komplett eller partiell

mastektomi bör utföras. Vid en komplett mastektomi avlägsnas hela bröstet och all

lymfkörtelvävnad i axillen. Dock används i dag en metodik som kallas sentinel-node,

där den första lymfkörteln som mottar lymfvätska från tumören undersöks. Skulle denna

så kallade portvaktskörtel innehålla tumörceller avlägsnas lymfkörtlarna i axillen, är

portvaktskörteln i stället fri från tumörceller kan axillens lymfkörtlar besparas från

kirurgi (Järhult & Offenbartl, 2013). Spittler, Pallikathavil och Bott (2012) belyser hur

kvinnor som genomgår behandling för bröstcancer inte enbart behöver medicinsk

behandling utan de vill få det förtydligat av sjuksköterskor att diagnosen inte

3

nödvändigtvis är en dödsdom. Kvinnorna vill även få tillräcklig tid för att ta beslut

rörande sin egen behandling, samt att de själva ska ges rätten att senarelägga

behandling. Vidare ansåg kvinnor att sjuksköterskor bör förse dem med information

rörande potentiella efterbehandlingar och postoperativa komplikationer.

2.4 Postoperativa komplikationer

Efter en mastektomi kan fysiska besvär uppstå till följd av kirurgin. Tidigare forskning

indikerar att den fysiska symtombilden efter en mastektomi kan vara varierad.

Björkman, Arnér och Hydén (2008) belyser flertalet neuropatiska besvär som smärta

och parestesier. Andra komplikationer som kan påverka kvinnans kropp efter en

mastektomi är utveckling av lymfödem. Även lymfödem kan vara förknippade med

smärtproblematik men också med en rent funktionell nedsättning i den aktuella armen

(Järhult & Offenbartl, 2013). Det finns en psykologisk aspekt bland de postoperativa

komplikationerna vilket framgår ur tidigare forskning. Piot-Ziegler, Sassi, Raffoul och

Delaloye (2010) belyser hur kvinnor kan uppleva att mastektomi kan ge upphov till en

visuell disharmoni, en asymmetri vilken är besvärande. De postoperativa

komplikationer som kan uppstå efter en mastektomi kan ha en inverkan på den grad av

livskvalitet som kvinnan upplever. Livskvalitet i samband med bröstcancer och

behandling har behandlats i tidigare studier. Ofta undersöks generella upplevelser som

exempelvis rädslan och sorgens inverkan på livskvaliteten (Bayram, Durna & Akin,

2014). Ashing-Giwa et al. (2004) har ingående beskrivit flertalet erfarenheter av

bröstcancer hos kvinnor med olika etniska bakgrunder och hur diagnosen inverkar på

livskvaliteten, till exempel genom strukturella barriärer i samhället som utbildning och

tillgång till adekvat sjukvård.

2.5 Omvårdnad vid bröstcancer

För kvinnor som drabbas av bröstcancer är omvårdnad och stöd viktigt. Bröstcancer kan

vara en omvälvande upplevelse vilken innebär både kroppsliga och emotionella

förändringar. Att som kvinna med bröstcancer få stöd av en sjuksköterska under

sjukdomen kan ha en stor inverkan på den livskvalitet som kvinnan upplever (Harmer,

2011). Enligt Rustoen (2003) bör vårdens fokus inte enbart rikta in sig på den fysiska

upplevelsen av cancer utan även inkludera en strävan efter att förbättra livet för den

enskilda individen och därmed höja livskvaliteten. Omvårdnaden vid bröstcancer måste

enligt Bird (2003) vara anpassad för den enskilda kvinnans unika behov. Kvinnor som

4

ska genomgå behandling för bröstcancer eftersöker en vårdande och värdefull relation

till sjuksköterskan, dessa kvinnor har en önskan om att bli behandlade med respekt där

deras känslor och behov blir bemötta på ett personligt plan (Remmers, Holtgräwe &

Pinkert, 2010). Detta innebär att i de fall då sjuksköterskan vårdar en kvinna som har en

låg efterföljsamhet i omvårdnadsarbetet måste sjuksköterskan respektera kvinnans

autonomi och bemöta henne individuellt. Att kvinnor inte uppvisar efterföljsamhet

under omvårdnad av bröstcancer kan ha flera orsaker, till exempel kan det bero på att

kvinnan upplever att hon får ut en otillräcklig effekt i relation till den energi hon lägger

ned på att deltaga i sin egen omvårdnad (Karlsson, Biguet, Johansson & Nilsson-

Wikmar, 2015). Kunskap rörande de känslor som kvinnor upplever under

bröstcancerbehandling är ett värdefullt verktyg för att planera omvårdnadsarbetet

(Sousa et al., 2016). Får inte kvinnorna sina omvårdnadsbehov bemötta kan det leda till

att kvinnorna upplever att den omvårdnad de får är undermålig. Såväl före som efter och

under behandlingen har kvinnor ofta frågor rörande sin egen vård och vill ha

information om sin sjukdom och sin behandling (Sköld-Nilsson, 2010).

Kvinnor som behandlas för bröstcancer kan uppleva osäkerhet och frustration när de får

otydlig information rörande de olika behandlingsalternativ och vem de bör kontakta om

de har några frågor (Pedersen, Hack, McClement & Taylor-Brown, 2014). Det åligger

sjuksköterskan att förmedla information till de kvinnor som drabbats av bröstcancer,

denna information ska ge kvinnan utökade möjligheter till att förstå sin situation och sin

diagnos (Reitan, 2003). Sjuksköterskornas etiska kod understryker hur det är

sjuksköterskans ansvar att se till att patienter får information som är såväl korrekt och

lämplig som tillräcklig (International Council of Nurses, 2014). Vidare belyser den

etiska koden även de fyra grundläggande ansvarsområden som sjuksköterskan har vid

omvårdnad; att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande.

2.6 Livskvalitet

Den definition av livskvalitet som används i detta arbete kommer från World Health

Organization och beskrivs i deras mätinstrument för livskvalitet WHO-QOL (1997).

Här definieras livskvalitet som individens uppfattning av sin position i livet inom den

kontext och värdesystem som de lever i. Detta i relation till individuella förväntningar,

mål och normer. Begreppet livskvalitet kan referera till en persons grad av känslomässig

tillfredsställelse med upplevelser och händelser i sitt liv (Draper, 1997). Livskvalitet kan

5

beskrivas som synonymt med begreppet gott liv, vilket avser de aspekter som bidrar till

att göra individens liv blir bättre eller sämre, faktorer som har ett positivt eller negativt

värde i livet (Sandman & Kjellström, 2013). Lampic (2007) förklarar livskvalitet som

individens livstillfredsställelse och välbefinnande, det värde individen sätter på sin

tillvaro samt hur inre och yttre faktorer kan påverka individens upplevelse av

livskvalitet. Vidare beskriver författaren hur det endast är individen själv som kan mäta

och skatta sin egna livskvalitet.

2.7 Teoretisk referensram

Den teoretiska referensramen som används i denna uppsats är Erikssons (1994)

omvårdnadsteori om lidande. Lidandet är tätt sammankopplat med både fysiska och

psykiska aspekter hos den individuella människan. Begreppet har ett antal

huvuddimensioner som avslöjar dess innebörd. Att lida är någonting negativt och ont,

det är något som påfrestar människan och dennes upplevelser. Samtidigt finns lidandet

konstant runt omkring oss, det är en naturlig del i livet, någonting som människan måste

möta under sitt liv. Det finns en koppling mellan lidande och hälsa, genom att uppleva

ett sjukdomslidande kan människan uppskatta den hälsa hon har eller har haft genom att

kontrasterna mellan de två blir tydlig. Hur kraftig inverkan lidandet har på den

mänskliga upplevelsen och hälsan är beroende av huruvida lidandet är uthärdligt eller

ej, och om människan upplever att det finns en mening med lidandet. Lindring av

lidande är en betydande del av syftet med vården, samtidigt kan vården bidra till att

skapa ett lidande hos människan. Eriksson (1994) beskriver tre olika arketyper av

lidande som förekommer inom en vårdkontext: sjukdomslidande, vårdlidande och

livslidande.

Ursprunget till sjukdomslidande finns i sjukdomen och i behandlingen av denna. En

vanlig orsak till att lidande uppstår i samband med sjukdom är att kroppslig smärta

förekommer i sjukdomsbilden. Vidare finns det ett mer själsligt och andligt lidande som

kan orsakas av sjukdom och behandling. Vårdlidande uppstår när människans värdighet

kränks inom en vårdkontext. En kränkning av värdigheten innebär att människan nekas

möjligheten att helt och fullt vara människa. Vårdlidande kan även uppstå från konkreta

handlingar som att vårdpersonal utövar nonchalans eller makt mot människan.

Livslidande är ett lidande som innefattar hela livssituationen, det är ett lidande som är

sammankopplat med vad det innebär att faktiskt vara människa, att leva. Att veta att

6

man som människa kommer att upphöra att existera, att dö, men inte när detta kommer

ske innebär ett enormt lidande. Människans livssituation är en föränderlig företeelse och

en oönskad förändring kan strida mot det som människan anser är naturligt, varvid ett

lidande uppstår. Människan är i sig också föränderlig men behöver tid för att finna och

acceptera ett nytt meningssammanhang (Eriksson, 1994).

3 Problemformulering Bröstcancer är den vanligaste cancerform som drabbar kvinnor och förekomsten ökar.

Det är vanligt att kvinnan själv upptäcker bröstförändringar och den slutgiltiga

diagnosen bröstcancer ställs via trippel-diagnostik. Behandling av bröstcancer sker ofta

genom mastektomi. Kvinnor som drabbas av bröstcancer och behandlas med

mastektomi söker efter en vårdande relation till sjuksköterskan. Kunskap om vilka

känslor som uppstår hos kvinnan vid och efter behandling är ett värdefullt verktyg för

sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskans skyldigheter utifrån den etiska

koden är att främja hälsan, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande.

Livskvalitet är en individuell företeelse och därav måste också varje kvinna bemötas

individuellt, därför är det viktigt att sjuksköterskor har en förståelse för hur kvinnor

erfar sin livskvalitet. En utökad kunskap och förståelse om hur livskvalitet påverkas

efter en mastektomi kan förhoppningsvis bidra till en bättre vård.

4 Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor med bröstcancer erfar sin

livskvalitet efter genomgången mastektomi.

5 Metod Det arbetssätt som valts för denna uppsats är en systematisk litteraturstudie med en

induktiv ansats. Enligt Forsberg och Wengström (2016) innefattar systematik det sätt

med vilket data inhämtas, bearbetas och organiseras, det vill säga datainsamlingen ska

ske utifrån ett systematiskt arbetssätt där relevant forskning inom det valda

problemområdet identifieras utifrån kompetenta sökstrategier. Vidare är litteraturstudie

en lämplig arbetsmetod då både kvalitativa och kvantitativa artiklar behandlas under

arbetets gång.

7

5.1 Litteratursökning

De presenterade sökningarna har utförts i databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo

varifrån alla inkluderade studier i resultatet har hämtats. För att avgränsa sökresultatet

valde vi att inkludera artiklar publicerade från år 2010 till 2017, dessa skulle vara

vetenskapligt granskade via peer-review, vara skrivna på engelska och behandla

personer av kvinnligt kön. En inledande litteratursökning utfördes för att få en

uppfattning om hur den vetenskapliga litteraturen inom ämnet såg ut. Till en början

nyttjades fritextsökning i databaser Cinahl. Allt eftersom sökningen utfördes

presenterades vi för olika ämnesord relevanta för ämnet genom att undersöka artiklarnas

listade ämnesord. Även ’Cinahl Headings’ funktionen utnyttjades för att upptäcka

relevanta ämnesord. Vid sökningen i PubMed användes Svensk MesH för att försäkra

att korresponderande söktermer användes mellan Cinahl och PubMed. Vid sökning i

databasen PsycInfo användes databasens thesaurus för att säkerställa att korrekta

söktermer som överensstämde med Cinahl headings och PubMeds MesH termer

användes

5.2 Datainsamling

Sökning och efterföljande urval av studier utfördes under tidsperioden 2017.11.01 –

2017.11.05. Med den inledande litteratursökningen som bakgrund utnyttjades relevanta

söktermer vilka anpassades till databaserna för att garantera högsta möjliga korrelation

mellan söktermer. I praktiken innebar detta att söktermen ’Life Experiences’ som

används i Cinahl ersattes av MeSH termen ’Life Change Events’ i PubMed. Då PubMed

saknar alternativet att avgränsa artiklar utefter Peer-review utnyttjades Ulrichsweb för

att undersöka tidskrifternas peer-review status.

5.3 Sökstrategi

I databasen Cinahl användes följande söktermer: Breast cancer, Breast tumor, Breast

Neoplasms, Mastectomy Mastectomy-Psychosocial Factors, Quality of Life, och Life

Experiences. Till Cinahl headingstermen ’Mastectomy’ adderades subheading

’Psychosocial Factors. Detta då det framkom under den inledande litteratursökningen att

enbart söka på Mastectomy gav en större mängd icke relevanta artiklar inriktade på de

medicinska och praktiska aspekterna av ingreppet. Cinahl Headings termen ’Life

Experiences’ söktes med funktionen ”explode” vilket innebär att alla referenser

indexerade under en specifik term hämtas. Detta gjordes för att försöka fånga upp så

många artiklar som behandlade upplevelser inom ämnet som möjligt. Söktermen

8

’Breast surgery’ användes då den är ett paraplybegrepp under vilket mastektomi kan

inkluderas i artiklarna. De olika termerna kombinerades med de booleska operatörerna

OR och AND för att utöka, förfina och avgränsa sökningen. Sökningarna i PubMed och

PsycInfo utfördes efter samma princip med de för databaserna relevanta söktermer.

Slutligen applicerades inklusionskriterierna på sökningarna. Sökförfarandet med sökord

och kombinationer dokumenterades. För en komplett tabell vilken illustrerar hur

sökningen har konstruerats, se Bilaga 1a-c.

5.4 Urval

Urvalet av artiklar hade ett stegvis förfarande där det första steget involverade att

individuellt läsa artiklarnas titlar. I de fall då artikelns titel inte gav intryck av att vara

relevant för syftet exkluderades dessa artiklar. I steg två lästes abstrakten tillhörande de

artiklarna vars titel verkade lämpliga för syftet. Steg tre involverade att läsa igenom

dessa artiklar i fulltext. I det fjärde steget utfördes en kvalitetsgranskning av de

artiklarna som passerat steg tre och ansågs ha ett relevant innehåll. Det totala

sökresultatet från de tre databaserna uppgick till 595 artiklar, av dessa lästes samtliga

titlar. Vidare läste 320 abstrakt individuellt och slutligen lästes 16 artiklar i fulltext. En

artikel (Fouladi, Pourfarzi, Mohammad, Masumi, Agamohammadi & Mazaiheri, 2013)

uteslöts då det fanns en osäkerhet kring artikelns peer-review status efter kontroll av

tidskriften genom Ulrichsweb. Dock gjordes ett framgångsrikt försök att kontakta den

aktuella tidskriften, Asian Pacific Journal of Cancer Prevention för att undersöka

huruvida artikeln genomgått peer-review. Ett svar erhölls från chefredaktören Alireza

Mosavi Jarrahi, MSPH, Ph.D, som försäkrade att den aktuella artikeln hade genomgått

peer-review, varvid artikeln inkluderades i resultatet.

5.5 Kvalitetsgranskning

Kvalitetsgranskning gjordes utifrån granskningsmallen skapad av Carlsson och Eiman

(2003) se bilaga 2. Denna mall är ursprungligen framtagen med en inriktning på

lungcancer varvid vi har valt att modifiera mallen genom att ändra frågeställningen

rörande lungcancerdiagnos till kvinnor som genomgått mastektomi. Artiklarna

tilldelades i och med granskningen en grad vilken representerar artikelns kvalitet.

Graderna löper från Grad I till Grad III där Grad I innebär högre kvalitet och Grad III

innebär undermålig kvalitet. Grad II definieras som godkänd kvalitet. Vilken grad en

artikel tilldelas avgörs av den totala poängsumman artikeln får utifrån

9

granskningsmallen. Artiklar som graderades med Grad I eller Grad II bedömdes ha en

tillräckligt hög kvalitet för att inkluderas i resultatet, artiklar med Grad III exkluderades.

Vi har individuellt granskats artiklarna och resultatet har sedan jämförts för att

säkerhetsställa artikelns kvalitet. Artiklarnas gradering har noterats och finns

tillgängliga i bilaga 3. Totalt 14 artiklar inkluderades i studiens resultat. Av dessa

artiklar var åtta stycken kvantitativa och sex stycken var kvalitativa. Av de 16 granskade

artiklarna tilldelades sex stycken Grad I, åtta bedömdes uppnå Grad II medan resterande

två tilldelades Grad III och således exkluderades.

5.6 Analys

Analysen har skett induktivt där kvalitativa och kvantitativa data har integrerats och

analyserats tillsammans (Kristensson, 2014). För att kombinera kvalitativa och

kvantitativa studier har kvantitativa data i form av tabeller och numeriska värden

omvandlats till text. Detta innebär i praktiken att signifikanta p-värden har plockats ut

ur tabeller och har fått representera meningsbärande enheter i artiklarnas text. Vidare

har vissa av de inkluderade kvantitativa artiklarna gjort utförligare beskrivningar av

tabellernas innebörd och slutsatser, dessa har också fått representera meningsbärande

enheter. Analysförfarandet har skett utefter en stegvis struktur för att säkerställa att

analysen håller en god kvalitet. Det första steget under analysen innefattade att

individuellt läsa de inkluderade studierna i sin helhet för att bilda en uppfattning kring

artiklarnas innehåll. Sedan plockades meningsbärande enheter ut ur texten. Vi

granskade de utvalda meningsbärande enheterna tillsammans och diskuterade tills vi

nått konsensus rörande hur vi tolkat de meningsbärande enheterna. Dessa enheter

granskades gemensamt för att säkerhetsställa att de korrelerade gentemot arbetets syfte.

Enheterna tillsammans med artikelnamn fördes sedan över till ett dokument för att få en

bättre överblick och organisation. I det andra steget kondenserades meningsenheterna

ned och tilldelades en kod för att sammanfatta enhetens innebörd. Liknande koder

sammanfördes och organiserades sedan i kategorier (Kristensson, 2014). Kodningen

utfördes gemensamt för att undvika att ett icke hanterbart antal koder med olika

innebörder framställdes. Ett exempel som illustrerar analysförfarandet redovisas i

Tabell 1.

10

5.7 Analystabell

Tabell 1.

5.8 Forskningsetiska överväganden

I överensstämmelse med Vetenskapsrådet (2017) har en god forskningssed eftersträvats

i arbetet, vilket innebär att plagiering eller förvrängning inte förekommer. Vi har under

arbetet eftersträvat objektivitet genom att försöka sätta vår förförståelse inom

parantes. Forsberg och Wengström (2015) menar att förförståelsen bygger på tidigare

erfarenheter och kunskaper inom det avsedda området. Inkluderade studier har valts ut

för att svara till syftet och inte på grund av eget intresse eller egna värderingar. De

studier som presenterats och inkluderats i resultatet har i enlighet med Forsberg och

Wengström (2015) granskats och fått tillstånd av en etisk kommitté eller innehåller

etiska överväganden.

6 Resultat Studiens syfte var att beskriva hur kvinnor med bröstcancer erfar sin livskvalitet efter

genomgången mastektomi. Totalt identifierades tre kategorier under analysen: Fysiska

Artikel

Meningsenhet Kondenserad meningsenhet Kod Kategori

9

Vissa kvinnor var stolta över sina ärr och uppgav

att de var som krigsår, kvinnorna liknade sig

själva vid soldater som överlevt en strid med

cancer.

Vissa kvinnor var stolta

över sina ärr

Stolthet

6

Kvinnorna såg inte på bröstet som en sexuellt

neutral kroppsdel, utan tvärtom. Att förlora ett

bröst innebar även att förlora sexualiteten och

känslan av att vara attraktiv.

Att förlora ett bröst

innebär en förlust av

attraktion och sexualitet.

Förlorad

sexualitet

Emotionell

påverkan på

livskvalitet

3

Vissa kvinnor upplevde ärrens utseende som

traumatiserande och hade svårt att anpassa sig.

De beskrev känslor som chock och blev upprörda

när de såg på sitt bröst efter mastektomin.

Ärrens utseende kan vara

chockerande och

traumatiserande

Emotionellt

trauma

10

Symtomen av ångest och depression hade en

negativ effekt på hur kvinnor utvärderade sin

livskvalitet, och symtomen var mer uttalade eller

dominanta hos kvinnor efter en mastektomi

Ångest och depressions

symtom är mer uttalade

eller dominanta hos

kvinnor efter en

mastektomi

Ångest och

depression

11

förändringars påverkan på livskvalitet, Emotionella förändringars påverkan på

livskvalitet och Sociala relationernas påverkan på livskvalitet.

6.1 Fysiska förändringars påverkan på livskvalitet

Livskvaliteten försämrades för kvinnorna efter mastektomin med avseende på fysisk

funktion och fysiskt välbefinnande (Chow et al., 2015). Detta stöds även av Kamińska

et al. (2015) som beskriver en betydande nedsatt armfunktion där rörelseomfånget kan

inskränkas på grund av fibrosutveckling och kontrakturer, fibrosutvecklingen kan bidra

till att kvinnorna upplever en nedsatt känsel vid mastektomi området. Förutom en rent

fysisk funktionsmässig nedsättning var även smärta en postoperativ komplikation

(Davies et al., 2017; Manganiello et al., 2015) associerat med lägre livskvalitet hos

kvinnorna efter en mastektomi. Även Chow et al. (2015) styrker smärta som ett

förekommande symtom och beskriver vidare att en högre frekvens av trötthet och

aptitförlust förekommer hos kvinnorna som genomgått en mastektomi. Då mastektomi

innebär att en kroppsdel avlägsnas från kroppen är det naturligt att ingreppet ger upphov

till ett förändrat fysiskt utseende. Flera kvinnor fann att det slutgiltiga resultatet inte var

önskvärt, att det gav ett sämre estetiskt utseende (Freysteinson, Deutsch, Lewis, Sisk,

Wuest, & Cesario, 2012; Cortés-Flores et al., 2014; Davies et al., 2017). Denna

estetiska påverkan av mastektomin stöds av (Fallbjörk, Salander & Rasmussen, 2012)

som vidare belyser hur kvinnor kunde uppleva att de blivit stympade varvid de hade

svårt att se på sig själva. Kvinnorna kunde uppleva att den ärrbildning som följer en

mastektomi var traumatiserande och att ärren kunde tjäna som en erinran om

cancersjukdomen (Davies et al., 2017; Fallbjörk et al., 2012). Den fysiska förändringen

som kvinnans kropp genomgått kunde leda till att negativa emotioner uppstod.

Kvinnorna kunde uppleva att den förändrade kroppen var ful eller vanställd när de såg

på sig själva (Freysteinson et al., 2012; Fallbjörk et al., 2012).

6.2 Emotionell påverkan på livskvalitet

Det fanns en koppling mellan mastektomi och kvinnors känslomässiga livskvalitet.

Ingreppet hade negativa effekter på kvinnans psyke och humör vilka uppenbarades

genom rädsla, oro, trötthet och nedsatt livskraft (Kamińska et al., 2015; Tirgari et al.,

2012). Vidare var symtom på ångest och depression vanligt förekommande efter en

mastektomi vilket hade en negativ inverkan på kvinnors upplevda livskvalitet

(Kamińska et al., 2015; Fouladi et al., 2013). Symtomen av ångest och depression

12

kunde vara framträdande eller till och med dominanta hos kvinnor efter genomgången

mastektomi. Att finna styrka är något som kunde inverka positivt på livskvaliteten.

Kvinnor hade olika sätt att finna styrka efter behandlingen och förändringarna (Elmir et

al. 2010; Freysteinson et al, 2010), vissa kvinnor utnyttjade sin religiösa tro för att finna

styrka medans andra sökte styrka hos bekanta och vårdpersonalen. Trots flera negativa

emotionella effekter på livskvalitet efter en mastektomi tyckte kvinnorna ändå att

kirurgin var värd att genomföra. De ville inte riskera sitt liv bara för att få behålla ett

bröst, de ansåg att överlevnaden var av större vikt än det estetiska utseendet efter

mastektomin (Fallbjörk et al, 2012; Freysteinson et al., 2012; Fouladi et al., 2017;

Grogan & Mechan, 2017).

Kvinnornas kroppsbild förändrades efter mastektomin och de reagerade övergripande

med starka känslor som chock, ångest och frustration relaterat till hur deras bröst såg ut

efter behandlingen (Freysteinson et al., 2012; Davies et al, 2017). Ärren kunde ge

upphov till en negativ effekt på kvinnans kroppsbild, självkänsla och livskvalitet, då

ärren kunde upplevas som någonting skamligt. Vissa kvinnor undvek därför att se på

sina egna kroppar i spegeln (Freysteinson et al., 2012; Davies et al., 2017) då

mastektomi området upplevdes som outhärdligt att se på. Det fanns även en oro över att

andra skulle se ärret (Davies et al., 2017; Freysteinson, 2012; Grogan et al., 2017). För

att undvika att andra skulle se att de genomgått en mastektomi var kvinnor noga med att

välja ut klädesplagg som skulle maskera området (Davies et al., 2017; Freysteinson et

al., 2012). Ärren framstod dock inte alltid som något som negativt påverkade

livskvaliteten, utan vissa kvinnor kunde känna sig stolta över ärren, de såg på dem som

krigsår och ville inte dölja dem (Grogan et al., 2017).

Att operera bort ett bröst hade en inverkan på kvinnans livskvalitet då avsaknaden av ett

bröst upplevdes som en förlust av kvinnlighet (Freysteinson et al., 2012; Fallbjörk et al.,

2012; Fouladi, Pourfarzi, Mohammad, Masumi, Agamohammadi & Mazaiheri, 2013).

Dock framgår att det sker en stabilisering av livskvalitet relaterad till upplevd

kvinnlighet, vilken till och med uppvisar en trend mot att livskvaliteten kan förbättras

med tiden efter en mastektomi (Fallbjörk et al., 2013; Metcalfe et al., 2015). Vissa av

kvinnorna blev medvetna om hur de i och med bröstförlusten miste en del av sig själva

som person, att de inte längre var kompletta som kvinnor och att kroppen var

utseendemässigt ur balans (Fallbjörk et al., 2012; Grogan & Mechan, 2017,). Att

13

kroppens utseende dramatiskt förändrats ledde till att kvinnor kunde uppleva en ängslan

över hur det skulle inverka på hur en partner eller det motsatta könet såg på kvinnans

kropp. Kvinnor var oroliga över att den utseendemässiga förändringen skulle ha en

negativ inverkan på kvinnligheten och intima förhållanden med redan etablerade eller

potentiella partners (Grogan & Mechan, 2017; Elmir et al., 2010).

Sexualiteten är en väsentlig aspekt för upplevd livskvalitet, flera kvinnor uppgav att de

saknade sexuell lust och eller libido efter mastektomin (Elmir et al., 2010; Grogan &

Mechan, 2017). Det framkom även att kvinnor upplevde att de var mindre sexuellt

attraktiva och mindre bekväma med sexuell intimitet (Fallbjörk, Rasmussen, Karlsson

& Salander, 2013, Fallbjörk, Salander & Rasmussen, 2012; Davies et al., 2017). Den

sexuella funktionen och även den upplevda sexuella njutningen påverkades negativt

efter en mastektomi (Manganiello et al., 2015; Cortés-Flores et al., 2014). Dock kunde

sjuksköterskor utgöra en positiv influens på kvinnans sexuella funktion genom att bistå

henne med råd och stöd (Salonen et al., 2011; Manganiello et al., 2015).

6.3 Sociala relationers påverkan på livskvalitet

Kvinnans operation hade en negativ effekt på de övriga familjemedlemmarna. Deras

varierande reaktioner påverkade förmågan hos kvinnan att hantera den nya och

förändrade kroppsbilden och mastektomi upplevelsen (Fouladi et al., 2013; Davies et

al.,2017). Stöd från det sociala nätverket var en viktig aspekt för upplevd livskvalitet

efter en mastektomi, familjen och vänner var värdefulla och spelade en betydande roll

för hur kvinnan accepterade sina ärr, sjukdomen och den genomgångna mastektomin

(Elmir et al., 2010; Davies et al., 2017; Freysteinson et al., 2012). Kvinnans make

ansågs vara en framträdande källa till stöd efter en genomgången mastektomi

(Freysteinson et al., 2012; Fouladi et al., 2013) och bidrog med såväl emotionellt stöd

som med att praktiskt stötta kvinnan i vardagen. Stödet var viktigt för att kvinnan skulle

acceptera sin situation och kunna hantera den. Dock var det inte uteslutande den

närmaste familjen och vännerna som kunde stötta kvinnan utan även olika typer av

stödgrupper kunde vara hjälpsamma (Davies et al., 2017; Freysteinson et al., 2012).

Vidare var andra källor till stöd sjuksköterskor och övrig vårdpersonal som kvinnorna

förlitade på, som gav dem styrka och var medlidande (Elmir et al., 2010; Freysteinson et

al., 2012).

14

7 Metoddiskussion

Litteratursökning Inledningsvis utfördes en inledande pilotsökning för att undersöka hur beforskat det

valda ämnesområdet var. Detta kan anses vara en styrka då vi presenterades för det

tillgängliga materialet men även för relevanta ämnesord vilka sedan kan utnyttjas vid

sökning. Under pilotsökningen inkluderades svenska som artikelspråk, dock kunde inte

några svenska artiklar rörande ämnet hittas, varvid sökningen utfördes uteslutande på

engelska. Under litteratursökningen användes tre stycken databaser, Cinahl, PsycInfo

och PubMed, att använda flera databaser ökar mängden funna artiklar som sökningen

kan finna, vilket är en styrka. Dock finns det ytterligare databaser som hade kunnat

nyttjas, till exempel SweMed+. Att inte inkludera ytterligare databaser kan anses vara

en svaghet då dessa databaser kan innehålla för arbetet relevanta artiklar. Att avgränsa

sökresultat mellan 2010 och 2017 har både styrkor och svagheter. Artikelsvaren som

uppkommer via sökningen ligger relativt nära i tid vilket gör att innehållet i artiklarna är

tidsmässigt aktuella, vilket kan anses vara en styrka. Samtidigt leder också

avgränsningen till att äldre artiklar som trots sin ålder kan ha varit relevanta för studien

utesluts från potentiella sökträffar.

Att inkludera artiklar som genomgått peer-review kan anses vara en styrka då peer-

review ämnar upprätthålla den vetenskapliga integriteten i forskning genom att sortera

bort artiklar av undermålig kvalitet. Att sökningen inte avgränsats med ett

ålderskriterium kan anses vara en svaghet i arbetet då kvinnor i olika åldrar kan uppfatta

sin sjukdom och behandling på olika sätt vilket kan påverka överförbarheten av

resultatet. Valet att inte avgränsa sökningen utefter kvinnornas ålder gjordes på grund

av att vår metod är en systematisk litteraturstudie och därmed ville vi få fram så mycket

relevant forskning som möjligt. I efterhand anser vi dock att på grund av den

begränsade tiden arbetet tilldelats hade det varit mer lämpligt att inkludera en

avgränsning gällande ålder relaterat till att det hade ökat arbetets överförbarhet. För att

den enskilda läsaren ska kunna bilda sig en uppfattning om hur åldersfördelningen

bland kvinnorna i de inkluderade studierna förhåller sig har vi inkluderat information

om kvinnornas ålder i artikelmatrisen.

15

Sökstrategi En svaghet i sökstrategin är att vi inte sedan tidigare är förtrogna och vana vid att utföra

systematiska sökningar. Därav kan sökningen vara utformad på ett sådant sätt att den

inte ger ett optimalt svar. Att kombinera fritextsökning och sökningar med booleska

operatörer kan anses vara en styrka. Detta då kombinationen leder till att sökningen kan

bli mer precis (Kristensson, 2014). Dock kan vissa av fritextermerna ha bidragit till att

fler icke relevanta artiklar inkluderas i sökresultaten. "Breast surgery" till exempel är en

paraplyterm under vilket flera olika former av kirurgiska ingrepp faller. Ytterligare

svagheter finns då flera fritexttermer kunde inkluderats i sökningen, som till exempel

"mastectomy" och "experiences" vilka eventuellt kunde ha gett fler relevanta svar.

Vidare kunde databasernas trunkerings funktion utnyttjats för att få fler träffar i

sökresultatet. Att utnyttja Thesaurus, Cinahl headings och SweMesh för att översätta

ämnesorden för varje databas kan anses vara en styrka då det innebär att ämnesorden

stämmer överens mellan de olika databaserna.

Urval Att urvalet av artiklar skedde stegvis kan anses som en styrka då artikeln måste

avancera genom flera steg av granskning för att inkluderas i studien (Kristensson,

2014). Styrkan i att använda en flerstegsprocess vid urval och granskning ligger i att det

innebär fler tillfällen där svagheter i artiklarnas kvalitet och metod har kunnat

upptäckas.

Kvalitetsgranskning Att kvalitetsgranskningen först skett individuellt för att sedan jämföras kan ses som en

styrka då det utgör en form av triangulering och ökar tillförlitligheten (Kristensson,

2014). Dock finns en risk att vi låtit egna individuella värderingar av studiernas

metodiska tillvägagångsätt påverkat hur studierna bedömts. Att modifiera

granskningsmallen (Eiman & Carlsson, 2003) anser vi inte påverkat granskningens

slutgiltiga resultat då en fråga rörande ett specifikt sjukdomsområde (lungcancer)

ersattes med en fråga rörande mastektomerade kvinnor.

Forskningsetiska överväganden För att undvika att vår förförståelse inom ämnet påverkat resultatet har vi innan arbetet

påbörjades gemensamt diskuterat våra tankar och erfarenheter rörande ämnesområdet,

och därmed synliggjort vår förståelse. Att förförståelsen har tyglats under arbetet

16

innebär att vi har kunnat förhålla oss mer objektivt till innehållet i artiklarna och därmed

kunnat plocka ut det artiklarna syftar till utan att den egna förförståelsen påverkat

analysen. Att enbart inkludera studier som har godkänts av en etisk kommitté eller

innehar etiskt resonemang värnar om rättigheterna hos de individer som deltagit i

studierna. Att inkludera studier som inte för något etiskt resonemang eller har ett tydligt

etiskt godkännande innebär att man inte kan garantera att Helsingforsdeklarationen

(2013) efterföljs, vilket medför att deltagarna inte nödvändigtvis själva har fått göra

medvetna val, eller frivilligt deltagit i studien. Vi har under arbetets gång diskuterat

artiklarnas innehåll för att undvika att förvrängning uppstår. Förvrängningar är

problematiskt i ett arbete då det leder till att arbetets resultat är missvisande och således

inte användbart eller acceptabelt.

Analys I analysen kombineras både kvalitativa och kvantitativa artiklar. För att möjliggöra detta

omvandlades den kvantitativa datan till text. En potentiell svaghet i detta är att data kan

ha tolkats felaktigt eller att data har förlorats i konverteringen till text. Att artiklarna är

skrivna på engelska komplicerade analysprocessen då vi i första hand talar svenska.

Därför kan våra språkkunskaper ha lett till att en bristfällig översättning av artiklarna

skett, vilket är en svaghet. Att plocka ut meningsenheter individuellt kan anses vara en

styrka då vi sedan jämfört meningsenheter och innebörden av dessa för att se om de

överensstämmer. Kodning av kondenserade meningsenheter utfördes dock tillsammans

för att undvika att kodernas betydelse skulle få olika innebörd och därmed skapa

förvirring. Den forskning som finns i de inkluderade artiklarna har olika

ursprungsländer, även om undantag finns. Vilket innebär att överförbarheten kan sänkas

på grund av kulturella, religiösa och sociala skillnader som existerar mellan länderna.

Vissa av länderna har till exempel inte tillgång till fri sjukvård vilket presenterar

ytterligare problematik som inte existerar i länder där fri sjukvård finns att tillgå. Om

det resultat som framgår i arbetet är överförbart eller inte bör kritiskt bedömas av

läsaren.

8 Resultatdiskussion Den påverkan på livskvaliteten som sker efter en mastektomi kan skildras i förhållande

till Erikssons (1994) teori om lidande. Livslidandet är den kategori med vilken den

postoperativa livskvaliteten hos kvinnan närmast kan sammankopplas. När kvinnan

genomgår ett livslidande berörs hela hennes livssituation, det som är bekant och

17

självklart i livet förändras till något främmande och osäkert. Lidande är en omfattande

upplevelse efter en mastektomi vilken även kan innefatta sjukdomslidande och

vårdlidande.

Lidandet kan framgå tydligt hos kvinnan genom fysisk smärta, samtidigt kan lidandet

också vara mer implicit och djupgående som när synen på och känslor kring den egna

kroppen skiftar. Den smärta och nedsatta funktionsnivå i en arm som ofta kan följa

efter en mastektomi ligger eventuellt närmare det som Eriksson (1994) kallar

sjukdomslidande. Men vi menar att smärta och funktionsnedsättning även kan relateras

till livslidandet. Detta då både smärtan och den nedsatta funktionen kan vara något

kroniskt (Tsantoulas, 2015) som alltid finns där med kvinnan, som påverkar hennes

livssituation och livskvalitet. Smärtproblematiken som kan uppstå efter en mastektomi

har flertalet komponenter. Då den rent fysiska smärtan även kan föra med sig andra

effekter vilka kan inverka på livskvaliteten. Det är smärtans påverkan på kvinnans

vardagliga liv som ger en negativ effekt på den livskvalitet kvinnan upplever (Rawson

& Miller, 2012). Smärta är en omfattande upplevelse där aspekter som kvinnans sömn

kan störas vilket kan ge upphov till negativa effekter i form av mental trötthet.

Sjuksköterskan bör i vårdsammanhanget försöka hjälpa kvinnan till att få den sömn och

vila hon behöver (Ekebergh, 2015) vilan är nödvändig för att behålla livskraft och

livskvalitet. Eriksson (1994) belyser hur smärta innebär ett kraftigt kroppsligt lidande,

varvid en stor del av uppmärksamheten riktas mot lidandet. Att konstant leva med och

uppmärksamma denna smärta anser vi utgör en direkt negativ effekt på den livskvalitet

som kvinnan upplever. Sjuksköterskor bör vara uppmärksamma på om en kvinna som

genomgått mastektomi upplever smärtproblematik, de bör utvärdera den och se till att

kvinnor får information kring hur smärtan kan hanteras (Hovind, Bredal & Dihle, 2013).

Detta då smärta kan påverka hela kvinnans varande och upplevas som det mest

besvärande och begränsande symtomet (Luoma & Hakamies-Blomqvist, 2004).

Den påverkan på armens funktion som kan inträffa efter en mastektomi sker ofta på

grund av lymfödemutveckling (Pinto et al., 2013). En nedsatt funktion i armen påverkar

kvinnans vardag och livskvalitet. Den nedsatta funktionen innebär ett lidande och även

nya förutsättningar i vardagen som kvinnan måste lära sig att hantera. De förändrade

förutsättningarna kan leda till att kvinnan känner sig osäker i sina förmågor, och inte

längre vet hur mycket hon klarar av. Sjuksköterskor kan underlätta denna omställning

genom att stötta kvinnan och inge trygghet (Pålsson & Norberg, 1995). En nedsatt

18

funktion är även något som sjuksköterskor bör ha i åtanke vid omvårdnadsarbetet så att

kvinnan inte ombeds göra något som ligger utanför hennes förmåga. Sjuksköterskan

behöver således tillåta kvinnans expertkunskaper kring sig själv som patient inverka på

omvårdnaden (Dahlberg & Segesten 2010)

I resultatet framgår det att kvinnan upplever det opererade bröstet som mindre estetiskt

tilltalande. Detta kan innebära att ett livslidande uppstår då synen på den egna kroppen

förändras och blir negativ. Kroppsbilden är för kvinnan en inre och personlig upplevelse

vilken relateras till hennes fysiska utseende. Även om kvinnan har en rätt att vara med

och bestämma kring vilken typ av kirurgi som ska utföras, kan hon inte styra över hur

kroppen kommer att se ut efter operationen. Att kvinnan är nöjd med det slutgiltiga

estetiska resultatet är av stor vikt då upplevelsen av den egna kroppsbilden är en aspekt

som kan påverka hur kvinnan upplever sin livskvalitet (Satinder & Hemat, 2015).

Vidare kan den ärrbildning som är oundviklig vid en mastektomi utgöra en erinran om

den genomgångna operationen och cancersjukdomen, de fysiska kännetecknen efter

operationen finns där som en förkroppsligad påminnelse (Trusson, Pilnick, & Roy,

2016). Att kvinnan konstant kan påminnas om att hon har varit sjuk var gång hon ser

sig själv i spegeln anser vi kan utgöra ett lidande. Men det är inte bara själva sjukdomen

i sig som kvinnan kan bli påmind om utan även effekterna av sjukdomen. Att uppleva

men också bli påmind om att fysiska, emotionella och sociala förändringar existerar är

en upplevelse förknippad med ett lidande. Därför är bröstcancer en sjukdom och en

upplevelse som lever kvar hos kvinnan även efter att behandlingen är avslutad (Thomas-

Maclean, 2005). Vidare anser vi att ärren även kan frambringa en fruktan inför

framtiden där kvinnan våndas över att cancern kan återkomma. Detta leder till en stor

osäkerhet kring det liv som kvinnan har framför sig. Denna osäkra framtid och rädsla

inför att cancern ska recidivera kan påverka kvinnans livskvalitet negativt. Förlusten av

bröstet symboliserar cancern vilken kvinnan konstant blir påmind om, och kvinnan kan

uppleva att hennes liv och framtid är hotad (Piot-Ziegler et al., 2010). Detta hot mot

existensen och osäkerheten kring om och när man ska dö utgör enligt Eriksson (1994)

ett enormt lidande.

Utseendet på kvinnans kropp är något som tidigare har varit bekant och en självklarhet,

men genom en mastektomi förändras kroppen och upplevs som främmande. Att uppleva

kroppen som plötsligt främmande anser vi kan utgöra ett lidande, detta då kvinnans syn

19

på och kännedom kring sin egen kropp är något som utvecklats under hennes liv.

Kvinnan konfronteras med den förändrade kroppen efter en mastektomi, och hon kan

behöva lära känna sin kropp på nytt igen. Dahlberg och Segesten (2010) belyser hur en

förändring av kroppen innebär att tillgången till världen och livet förändras. Flera av

kvinnorna upplevde sin kropp som ful eller grotesk efter en mastektomi, denna negativa

kroppsbild utgör ett lidande och en försämrad livskvalitet. Negativa känslor rörande

kroppsbilden är förknippade med att kvinnan nedvärderar sig själv, upplever sig mindre

attraktiv, känner sorg och en otillräcklighet (Ashing-Giwa et al., 2004) Den förändrade

kroppen har inte samma förutsättningar eller utseende som den kropp hon kände innan,

utan kan vara behäftad med nedsättningar vilka är främmande och besvärande för

kvinnan. Kroppen ses inte längre som hel när ett bröst saknas och kvinnan kan känna att

hennes identitet som kvinna upplöses, detta då kvinnans bröst är så tätt sammankopplat

med kvinnlighet. Kvinnans bröst är i flera kulturer en symbol för femininitet,

moderskap och sexuell attraktion (Koçan & Gürsoy, 2016). Bröstet är dock inte enbart

en symbol utan det fyller även en praktisk funktion som vid amning. En förlust av såväl

den kvinnliga identiteten som funktion anser vi kan utgöra ett stort livslidande. En

påverkad upplevelse av kvinnlighet kan leda till att ett utanförskap kan uppstå, där

kvinnan känner sig annorlunda i jämförelse med andra kvinnor. Detta är även sant för

den fysiska förändringen, kvinnan kan uppleva sin kropp mindre kvinnlig än andra

kvinnors kroppar då ett bröst saknas. Ett upplevt utanförskap kan även leda till en oro

hos kvinnan att hon ska bli dömd av andra kvinnor för att hon ser annorlunda ut efter

mastektomin. Luoma och Hakamies-Blomqvist (2004) belyser hur fysiska och psykiska

nedsättningar efter behandling kan leda till känslor av utanförskap hos kvinnor med

bröstcancer.

Ur resultatet framgår att mastektomi för med sig en negativ effekt på kvinnans psykiska

välmående och humör. Den ångest och depression som var vanligt förekommande efter

en mastektomi utgör en omfattande påverkan på kvinnans livssituation, därmed kan

ångest och depression utgöra ett livslidande. Eftersom ångest och depression kunde

framträda som dominanta symtom talar det om den påtagliga effekt på kvinnans psyke

som en mastektomi kan innebära. Ångesten har enligt Gold et al. (2016) flera

bakomliggande faktorer som till exempel rädsla för att cancern ska återkomma.

Ångesten i sig kan även bero på fysiska effekter av mastektomin vilka leder till att

kvinnan upplever att hon är mindre nöjd med sin livssituation. Att vara deprimerad och

ångestdrabbad menar vi har en negativ effekt på livskvaliteten som inte går att förneka.

20

Ångest och depression är känslor som inte nödvändigtvis är märkbara för omgivningen,

sjuksköterskor bör därför vara uppmärksamma på kvinnans psykiska välmående efter

behandlingen och att det utvärderas och följs upp (Bird, 2003). Att fråga om och

undersöka hur kvinnan upplever sin tillvaro i hemmet är något som sjuksköterskor kan

göra. Även om sjuksköterskor inte direkt kan påverka kvinnans tillvaron i hemmet så

kan de erbjuda stöd till kvinnan och hjälpa henne utveckla strategier för att hantera den

postoperativa perioden i hemmet. Sjuksköterskan bör inta ett icke-hierarkiskt

förhållningssätt och bjuda in närstående och familj till att delta i omvårdnaden då de

tillsammans har en större kapacitet för att vårda (Wright, Watson & Bell, 2002). Vidare

bör sjuksköterskan uppmuntra familjen till att ge synpunkter på vad som är till hjälp för

just dem. Sjuksköterskan bör vara respektfull och tillmötesgående med familjen, vilket

bygger upp förtroende och tillgänglighet. Detta kan leda till att en trygg relation skapas

mellan sjuksköterska, familj och den som lever med sjukdomen (Benzein, Hagberg &

Saveman, 2012).

I resultatet framgår hur viktigt stödet var som kvinnan får från sitt sociala nätverk efter

en mastektomi. Det finns flera olika typer av stöd som kan vara kvinnan till hjälp efter

operationen. Det sociala stödet som en kvinna får efter en mastektomi innebär en

möjlighet för kvinnan att bearbeta den emotionella och fysiska påverkan som

upplevelsen innebär (Archer, Holland & Montague, 2016). Avsaknad av stöd innebär att

kvinnan kan uppleva ett lidande och en minskad livskvalitet då hon känner sig ensam

och utlämnad efter sjukdom och behandling. Att få ett socialt stöd av vänner och familj

kan bidra till att kvinnan får en mer positiv syn på livet och motivera henne under

eventuella efterföljande behandlingar. Då mastektomin har fysiska postoperativa

effekter menar vi att det även kan finnas ett behov hos kvinnan av praktiskt stöd. Familj

och vänner kan exempelvis behöva stödja kvinnan genom att hjälpa henne att handla

eller bistå med transport till sjukvårdsinrättningar. Sjuksköterskor och övrig

vårdpersonal utgjorde också ett stöd för kvinnan genom att känna medlidande. Eriksson

(1994) beskriver medlidande som en känslighet för andras lidande och som en

beredskap för att försöka lindra lidande. Sjuksköterskor bör uppmärksamma om

kvinnan lider och deras stöd är speciellt viktigt i de fall då kvinnan saknar eller har ett

begränsat socialt nätverk. Att söka efter lidande hos kvinnan och försöka lindra det är i

linje med ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2014). Av de personer som figurerar i en

kvinnas sociala nätverk var maken eller partnern den mest betydande i att stötta

21

kvinnan. Detta har med största sannolikhet sin grund i att relationen mellan kvinnan och

maken är en annan typ av relation än de som kvinnan har med övriga närstående.

Relationen har en intim aspekt och kvinnan delar sitt liv och samvaro med maken på ett

mer omfattande sätt där det finns större möjligheter att påverka varandra. Vi menar att

kärleken som finns mellan kvinnan och maken utgör en möjlighet för att lindra kvinnans

lidande, Eriksson (1994) belyser hur en lidande människa är i behov av

kärlekshandlingar.

Efter en mastektomi framträdde en negativ förändring av kvinnans livskvalitet relaterad

till sexualiteten. Den sexuella relation som en kvinna har med sin partner är ytterst

intim. Sexualitet är mer än bara själva samlaget, den inkluderar beröring och tillgivenhet

(Wilmoth, 2001). Förändringen av sexualiteten hade fysiska såväl som emotionella

aspekter. Mastektomin innebär att en erogen zon förloras och området kan få sensoriska

förändringar där nedsatt känsel figurerar (Durães Rocha, Rodrigues Cruz, Aparecida

Vieira, Marques da Costa & de Almeida Lima, 2016). Att ha en påverkad känsel kan

leda till att den sexuella stimulansen vid beröring av bröstområdet upplevs med obehag.

Avsaknaden av sexuell lust hos kvinnorna kan relateras till bröstets betydelse för

kvinnans syn på sig själv. Brösten är förknippade med sexualitet, då kvinnan och

partnern är sexuellt intima kan stimulans av brösten leda till sexuell upphetsning. När

ett bröst då saknas kan det bidra till att den sexuella lusten uteblir eller minskar (Sköld-

Nilsson, 2010). När kvinnor upplever att de är mindre attraktiva efter mastektomin kan

ett lidande uppstå, detta kan exempelvis relateras till den ärrbildning som uppstår efter

operationen. Kvinnan kan ha förutfattade meningar om att hon kommer att uppfattas

som mindre attraktiv i andras ögon (Ogden & Lindridge, 2008). Obekvämhet vid

sexuell intimitet följer naturligt när kvinnorna upplever att de saknar sexuell lust och

känner sig mindre attraktiva. Kvinnor upplevde efter mastektomi en minskad sexuell

njutning under sexuell aktivitet vilket kan bero på flertalet faktorer som smärta,

emotionella begränsningar och att synen på den egna kroppsbilden negativt påverkar

njutningen (Ussher, Perz & Gilbert, 2012).

9 Konklusion Resultatet visar att kvinnor som behandlas med mastektomi får en negativ påverkan på

livskvaliteten. Att operera bort bröstet har en betydelse för hur kvinnor upplever

livskvalitet relaterat till fysiska, emotionella och sociala aspekter i livet. Fysiskt kan

22

kvinnan uppleva smärta och få sensoriska nedsättningar, Kvinnan blir känslomässigt

påverkad och kan uppleva ångest och depressions symtom. Efter operationen förändras

kvinnors syn på den egna kroppen, där kvinnorna upplever kroppen som ful och

oattraktiv. Identiteten påverkas och kvinnorna kan känna att de inte längre är kompletta

som kvinnor. Den intima relationen med partnern påverkas och kvinnans sexualitet

genomgår flera negativa förändringar. Det sociala nätverket och sjukvårdspersonalen

utgör ett viktigt stöd som kan höja livskvaliteten efter genomgången mastektomi.

10 Förslag till framtida forskning Den forskning som existerar rörande livskvaliteten vid mastektomi är övervägande

kvantitativ. Vi anser därför att det behövs mer kvalitativa studier för att kunna belysa

kärnan i hur livskvaliteten påverkar kvinnan som individ. Vi tycker även att det finns ett

behov av mer forskning som utvärderar kvinnans livskvalitet vid mastektomi efter en

längre tid. Hur kvinnor upplever den vård de får efter en mastektomi är ett annat ämne

som vi anser kan vara såväl intressant som användbart för vården.

11 Kliniska implikationer Det är av vikt att sjuksköterskor är medvetna om den potentiella effekten av mastektomi

på livskvaliteten, speciellt då bröstcancer är en vanligt förekommande sjukdom. Då

mastektomi är en behandlingsform är det viktigt att sjuksköterskor förstår att det inte

enbart är sjukdomen som inverkar på kvinnans livskvalitet. Mastektomi ger en

permanent fysisk förändring av kvinnans kropp, och även om kvinnan genomgår en

bröstrekonstruktion är bysten förändrad, detta innebär att upplevelsen av mastektomi

kan följa kvinnan genom hela livet. Därav kan sjuksköterskor även utanför den

onkologiska vården möta kvinnor som genomgått mastektomi, det är då viktigt att de

har en förståelse för hur ingreppet kan ha påverkat kvinnan. Den förändrade

kroppsbilden och sexualiteten presenterar den somatiskt inriktade vården för en

psykologisk problematik. Kvinnans förhållande till sin egen kropp och hur hon känner

inför den är något som vården skulle kunna arbeta mer med genom att ämnet diskuteras

med kvinnan, där hennes tankar och känslor bekräftas. Sexualiteten är ett intimt och

tabubelagt område vilket kan innebära att det är svårt att prata om, därför är det viktigt

att sjuksköterskor vågar lyfta frågor rörande mastektomins effekter på samlivet. Detta

kan underlättas om sjuksköterskan fokuserar på att det är kvinnans samliv som

diskuteras och bortser från sina egna begränsningar gällande ämnet för att få en så

23

öppen och ärlig dialog med kvinnan som möjligt. Vidare bör sjuksköterskan eftersträva

att inkludera kvinnans närstående, detta kan åstadkommas genom att sjuksköterskan

erbjuder att de närstående att vara med i omvårdnaden, förutsatt att detta är vad kvinnan

önskar. Närståendes perspektiv och önskningar bör tas i beaktning då de kan utgöra en

viktig resurs för kvinnan under såväl sjukdomstiden som efter att kvinnan

friskförklarats.

24

Referenser

Archer, S., Holland, F. G., & Montague, J. (2016). ‘Do you mean I’m not whole?’:

Exploring the role of support in women’s experiences of mastectomy without

reconstruction. Journal of Health Psychology, 135910531666413.

doi:10.1177/1359105316664135

Ashing-Giwa, K. T., Padilla, G., Tejero, J., Kraemer, J., Wright, K., Coscarelli, A., . . .

Hills, D. (2004). Understanding the breast cancer experience of women: A qualitative

study of African American, Asian American, Latina and Caucasian cancer survivors.

Psycho-Oncology, 13(6), 408-428. doi:10.1002/

Bayram, Z, Durna, Z, &Akin, S. (2014). Quality of Life During Chemotherapy and

Satisfaction with Nursing Care in Turkish Breast Cancer Patients. European Journal of

Cancer Care, 2014, 23(5), 675–684. doi: 10.1111/ecc.12185

Benzein, E Hagberg, M. & Saveman, B-I. (2012). Relationen mellan familj och

sjuksköterska - ett systemiskt förhållningsätt. I E.. Benzein, M. Hagberg & B-I Saveman

(Red.), Att möta familjer inom vård och omsorg. (s. 47-58). Lund: Studentlitteratur.

Bergh, J., Brandberg, Y., Ernberg, I., Frisell, J., Fürst C. J., d& Hall, P. (2007).

Bröstcancer. Stockholm: Karolinska Institutet University Press

Birkler, J. (2007). Filosofi och omvårdnad: etik och människosyn. (1. uppl.) Stockholm:

Liber.

Bird, C. (2003). Introduction to breast care. London: Whurr.

Björkman, B., Arnér, S., & Hydén, L. (2008). Phantom breast and other syndromes

after mastectomy: eight breast cancer patients describe their experiences over time: a 2-

year follow-up study. Journal Of Pain, 9(11), 1018-1025.

Braun, C.A. & Anderson, C.M. (red.) (2012). Patofysiologi: om hur förändringar i

kroppens funktioner påverkar vår hälsa. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Cancerfonden. (2016). Bröstcancer. Hämtad 2017-10-06, från

https://www.cancerfonden.se/om-cancer/brostcancer

25

Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad. Studiematerial för

undervisning inom projektet “Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan

Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Malmö högskola, Hälsa och

samhälle. Rapport nr 2. Hämtad 2017-10-29, från

http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/660/rapport_hs_05b.pdf?sequence=1

*Chow, R., Pulenzas, N., Zhang, L., Ecclestone, C., Leahey, A., Hamer, J., & ... Verma,

S. (2016). Quality of life and symptom burden in patients with breast cancer treated

with mastectomy and lumpectomy. Supportive Care In Cancer, 24(5), 2191-2199.

doi:10.1007/s00520-015-3027-8

*Cortés-Flores, A. O., Morgan-Villela, G., Zuloaga-Fernández del Valle, C. J., Jiménez-

Tornero, J., Juárez-Uzeta, E., Urias-Valdez, D. P., ... Gonález-Ojeda, A. (2014). Quality

of Life Among Women Treated for Breast Cancer: A Survey ofThreeProcedures in

Mexico. International Society of Aesthetic Plastic Surgery, 38(5), 887-895.

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1. utg.)

Stockholm: Natur & kultur.

*Davies, C. C., Brockopp, D., Moe, K., Wheeler, P., Abner, J., & Lengerich, A. (2017).

Exploring the Lived Experience of Women Immediately Following Mastectomy.

Cancer Nursing, 40(5), 361-368. doi:10.1097/NCC.0000000000000413

Draper, P. (1997). Nursing perspectives on quality of life. London: Routledge.

Durães Rocha, J. F., Rodrigues Cruz, P. K., Aparecida Vieira, M., Marques da Costa,

F., & de Almeida Lima, C. (2016). MASTECTOMY: SCARS IN FEMALE

SEXUALITY. Journal Of Nursing UFPE / Revista De Enfermagem UFPE, 104255-

4263. doi:10.5205/reuol.9284-81146-1-SM.1005sup201612

Edgar, L., Glackin, M., Hughes, C., Mary, K., & Rogers, A. (2013). Factors influencing

participation in breast cancer screening. British Journal Of Nursing, 22(17), 1021-1026.

Ekebergh, M. (2015). Hälsa- ett livsvärldsperspektiv. I M. Arman, Dahlberg, K. &

Ekebergh, M. (Red.), Teoretiska grunder för vårdande. (s. 28-60). Stockholm: Liber

26

*Elmir, R., Jackson, D., Beale, B., & Schmied, V. (2010). Against all odds: Australian

women’s experiences of recovery from breast cancer. Journal Of Clinical Nursing,

19(17/18), 2531-2538. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03196.x

Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.

*Fallbjörk, U., Rasmussen, B. H., Karlsson, S., & Salander, P. (2013). Aspects of Body

Image after Mastectomy Due to Breast Cancer - A Two-Year-Follow-Up Study.

European Journal of Oncology Nursing, 17(3), 340-345.

doi:10.1016/j.ejon.2012.09.002

*Fallbjörk, U., Salander, P., & Rasmussen, B. H. (2012). From “No Big Deal” to

“Losing Oneself” - Different Meanings of Mastectomy. Cancer Nursing, 35(5), 1-8.

doi:10.1097/NCC.0b013e31823528fb

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:

värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm:

Natur & kultur.

*Fouladi N., Pourfarzi F., Ali-Mohammadi H., Masumi A., Agamohammadi M.,

Mazaheri E. 2013. Process of coping with mastectomy: a qualitative study in Iran. Asian

Pacific journal of cancer prevention.

*Freysteinson, W. M., Deutsch, A. S., Lewis, C., Sisk, A., Wuest, L., &Cesario, S. K.

(2012). The Experience of Viewing Oneself in the Mirror After a Mastectomy.

Oncology Nursing Forum, 39(4), 361-369.

Gold, M., Dunn, L. B., Phoenix, B., Paul, S. M., Hamolsky, D., Levine, J. D., &

Miaskowski, C. (2016). Co-occurrence of anxiety and depressive symptoms following

breast cancer surgery and its impact on quality of life. European Journal Of Oncology

Nursing, 2097-105. doi:10.1016/j.ejon.2015.06.003

27

*Grogan, S., & Mechan, J. (2017). Body image after mastectomy: A thematic analysis

of younger women’s written accounts. Journal Of Health Psychology, 22(11), 1480-

1490. doi:10.1177/1359105316630137

Harmer, V. (2011). Breast cancer nursing: care and management. Chichester, West

Sussex, U.K.: Wiley-Blackwell

Helsingforsdeklarationen. (2013). World medical association declaration of Helsinki:

ethical principles for medical research involving human subjects. Från,

http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html.pdf?print-

mediatype&footer-right=[page]/[toPage] Hämtad 12 Januari 2018.

Helms, R., O´hea, E., &Corso, M. (2008). Body Image Issues in Women with Breast

Cancer. Psychology, Health & Medicine, 13(3), 313-325.

doi:10.1080/13548500701405509

Hovind, I. L., Bredal, I. S., & Dihle, A. (2013). Women's experience of acute and

chronic pain following breast cancer surgery. Journal Of Clinical Nursing, 22(7/8),

1044-1052. doi:10.1111/jocn.12167

International Council of Nurses. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Rev.utg.).

Hämtad från https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Etik/ICNs-Etiska-

kod-for-sjukskoterskor/

Järhult, J., & Offenbartl, K. (2013). Kirurgiboken. Stockholm: Liber.

*Kamińska, M., Ciszewski, T., Kukiełka-Budny, B., Kubiatowski, T., Baczewska, B.,

Makara-Studzińska, M., ... Bojar, I. (2015). Life Quality of Women with Breast Cancer

after Mastectomy or Breast Conserving Therapy Treated with Adjuvant Chemotherapy.

Annals of Agricultural and Environmental Medicine, 22(4), 724-730.

doi:10.5604/12321966.1185784

Karlsson, K., Biguet, G., Johansson, K., & Nilsson-Wikmar, L. (2015). Perceptions of

lymphoedema treatment in patients with breast cancer - a patient

28

perspective. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 29(1), 110-117.

doi:10.1111/scs.12138

Kocan, S., & Gursoy, A. (2016). Body Image of Women with Breast Cancer After

Mastectomy: A Qualitative Research. Journal of Breast Health, 12(4), 145-150.

doi:10.5152/tjbh.2016.2913

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter

inom hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Lampic, C. (2007). Livskvalitet och Response shift. I M. Carlsson (red). Psykosocial

Cancervård. (s. 75-98). Lund: Studentlitteratur.

Luoma, M., & Hakamies-Blomqvist, L. (2004). The meaning of quality of life in

patients being treated for advanced breast cancer: a qualitative study. Psycho-

Oncology, 13(10), 729-739

*Manganiello, A., Hoga, L. A. K., Reberte, L. M., Miranda, C. M., &Rocha, C. A. M.

(2011). Sexuality and Quality of Life of Breast Cancer Patients Post Mastectomy.

European Journal of Oncology Nursing, 15(2), 167-172.

doi:10.1016/j.ejon.2010.07.008

*Metcalfe, K. A., Zhong, T., Narod, S. A., Quan, M-L., Holloway, C., Hofer, S., ...

Semple, J. (2015). A Prospective Study of Mastectomy Patients With and Without

Delayed Breast Reconstruction: Long-Term Psychosocial Functioning in the Breast

Cancer Survivorship Period. Journal of Surgical Oncology, 111(3), 258-264.

doi:10.1002/jso.23829

Mosher, C. E., Johnson, C., Dickler, M., Norton, L., Massie, M. J., & DuHamel, K.

(2013). Living with Metastatic Breast Cancer: A Qualitative Analysis of Physical,

Psychological, and Social Sequelae. Breast Journal, 19(3), 285-292.

doi:10.1111/tbj.12107

29

Ogden, J., & Lindridge, L. (2008). The impact of breast scarring on perceptions of

attractiveness: an experimental study. Journal Of Health Psychology, 13(3), 303-310

Pedersen, A. E., Hack, T. F., McClement, S. E., & Taylor-Brown, J. (2014). An

Exploration of the Patient Navigator Role: Perspectives of Younger Women With

Breast Cancer. Oncology Nursing Forum, 41(1), 77-88. doi:10.1188/14.ONF.77-88

Pinto M, Gimigliano F, Tatangelo F, Megna M, Izzo F, Gimigliano R,, & Iolascon G.

(2013). Upper limb function and quality of life in breast cancer related lymphedema: a

cross-sectional study. European Journal of Physical and Rehabilitation Medicine 49(5),

665-73.

Piot-Ziegler, C., Sassi, M., Raffoul, W., &Delaloye, J. (2010). Mastectomy, body

deconstruction, and impact on identity: A qualitative study. British Journal of Health

Psychology, 15(3), 479-510. doi:10.1348/135910709x472174

Pålsson, B; Norberg, A. Breast cancer patients' experiences of nursing care with the

focus on emotional support: the implementation of a nursing intervention. Journal of

Advanced Nursing. Malden, Massachusetts, 21, 2, 277-285, Feb. 1995. ISSN: 0309-

2402.

Reitan, A-M. (2003). Aspekter av cancervård. I A-M. Reitan., & T. Schølberg (Red.),

Onkologisk omvårdnad: Patient-problem-åtgärd (s.63-80). Stockholm: Liber.

Remmers, H., Holtgräwe, M., & Pinkert, C. (2010). Stress and Nursing Care Needs of

Woman with Breast Cancer During Primary Treatment: A Qualitative Study. European

Journal of Oncology Nursing, 14(1), 11-16. doi:10.1016/j.ejon.2009.07.002

Rustøen, T. (2003). Livskvalité. I A-M. Reitan., & T. Schølberg (Red.), Onkologisk

omvårdnad: Patient-problem-åtgärd (s. 37-43). Stockholm: Liber.

Satinder, K., & Hemant, S. K. (2015). Body Image Disturbances and Well Being among

Post Mastectomy Patients. International Journal Of Nursing Education, 7(2), 49-51.

doi:10.5958/0974-9357.2015.00072.0

30

*Salonen, P., Tarkka, M-T., Kellokumpu-Lehtinen, P-L., Koivisto, A-M., Åstedt-Kurki,

P., & Kaunonen, M. (2011). Individual Face-to-Face Support and Quality of Life in

Patients with Breast Cancer. International Journal of Nursing Practice, 17(4), 396-410.

doi:10.1111/j.1440-172X.2011.01948.x

Sæteren, B. (2003). Omvårdnad vid livets slut. I A-M. Reitan., & T. Schølberg (Red.),

Onkologisk omvårdnad: Patient-problem-åtgärd (s. 172-191). Stockholm: Liber.

Sousa de Carvalho, C. M., Miranda Amorim, F. C., Soares da Silva, R. T., Ferreira

Alves, V., da Silva Oliveira, A. D., & Sousa Monte, N. (2016). FEELINGS OF

WOMEN DIAGNOSED WITH BREAST CANCER. Journal Of Nursing UFPE /

Revista De Enfermagem UFPE, 10(11), 3942-3950. doi:10.5205/reuol.9881-87554-1-

EDSM1011201616

Spittler, C. A., Pallikathayil, L., & Bott, M. (2012). Exploration of How Women Make

Treatment Decisions After a Breast Cancer Diagnosis. Oncology Nursing Forum, 39(5),

E425-33.

*Tirgari, B., Iranmanesh, S., Fazel, A., & Kalantarri, B. (2012). Quality of Life and

Mood State in Iranian Women Post Mastectomy. Clinical Journal of Oncology Nursing,

16(3), 118-122. doi:10.1188/12.CJON.E118-E122

Thomas-MacLean, R. (2005). Beyond dichotomies of health and illness: life after breast

cancer. Nursing Inquiry, 12(3), 200-209

Trusson, D., Pilnick, A., & Roy, S. (2016). A new normal?: Women's experiences of

biographical disruption and liminality following treatment for early stage breast

cancer. Social Science & Medicine, 151121-129. doi:10.1016/j.socscimed.2016.01.011

Tsantoulas, C. (2015). Genetic insights toward improved management of chronic pain

after mastectomy. Pain, 156(3), 361-363. doi:10.1097/01.j.pain.0000460337.39223.d9

31

Ussher, J. M., Perz, J., & Gilbert, E. (2012). Changes to sexual well-being and intimacy

after breast cancer. Cancer Nursing, 35(6), 456-465.

doi:10.1097/NCC.0b013e3182395401

Wilmoth, M. (2001). The aftermath of breast cancer: an altered sexual self. Cancer

Nursing, 24(4), 278-286.

Wright, L.M., Watson, W.L. & Bell, J.M. (2002). Familjefokuserad omvårdnad:

föreställningar i samband med ohälsa och sjukdom. Lund: Studentlitteratur.

World Cancer Research Fund International. (2015). Breast Cancer statistics. Hämtad

2017-10-08 från http://www.wcrf.org/int/cancer-facts-figures/data-specific-

cancers/breast-cancer-statistics

World Health Organization. (2017). Breast cancer: prevention and control. Hämtad

2017-10-02 från http://www.who.int/cancer/detection/breastcancer/en/

WHOQOL (1997). WHOQOL –Measuring Qualityof Life. Programme on mental

health. Hämtad 2017-10-02, från http://www.who.int/mental_health/media

I

Bilagor

Bilaga 1a- Artikelsökning

Cinahl

1bSökning Sökord Limiters Träffar Lästa

Titlar

Lästa

abstrakt

Lästa i

fulltext

Granskade

Studier

Inkluderade

S1 ”Breast cancer” 36,956

S2 ”Breasttumor” 44,350

S3 MH Breastneoplasms 43,603

S4 S1 OR S2 OR S3 51,771

S5 MM Mastectomy-

Psychosocial factors

256 256 1 1 1 1

Nr 9

S6 MM Mastectomy 1,513

S7 ”Breast surgery” 5,758

S8 S5 OR S6 or S7 6,485

S9 MH Quality of Life 54,037

S10 MH Life Experiences

(Explode)

22,003

S11 S9 OR S10 74,460

S12 S4 AND S8 AND S11 379

S12 S11 2010–2017,

English

Peer Review

Female

154 154 125 14 8 7

Nr 1, 3, 4, 7, 11, 13,

14

I

PsycInfo

Bilaga 1b

Sökning nr Sökord Limiters Träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa i fulltext Granskade studier Inkluderade

S1 ”Breast cancer” 13,202

S2 ”Breast tumor” 938

S3 MM Breastneoplasms 10,305

S4 S1 OR S2 OR S3 13,501

S5 MM Mastectomy 646

S6 ”Breastsurgery” 1,856

S7 S5 or S6 2,175

S8 MH Quality of Life 48,793

S9 MH Life Experience 24,014

S10 S8 OR S9 72,220

S11 S4 AND S7 AND S10 160

S12 S11 2010-2017 Peer review

English; Female

144 144 88 2 1 1

Nr.6

I

Pubmed

Bilaga 1c

Sökning nr Sökord Limiters Träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa i fulltext Granskade studier Inkluderade

S1 ”Breast cancer” 228 137

S2 ”Breast tumor” 8425

S3 Breastneoplasms [Mesh] 255 889

S4 S1 OR S2 OR S3 319 525

S5 Mastectomy[Majr] 12 886

S6 ”Breastsurgery” 7577

S7 S5 or S6 19 371

S8 Quality of Life [Mesh] 153 639

S9 Life Change Events[Mesh] 21 214

S10 S8 OR S9 173 778

S11 S4 AND S7 AND S10 525

S12 S11 2010-2017 English; Female 263 263 107 7 6 5

Nr 2,5, 8, 10, 12,

II

Bilaga 2 - Granskningsmall

Exempel på bedömningsmall för

studier med kvalitativ metod

Poängsättning 0 1 2 3

Abstrakt (syfte, metod, resultat =3p)

Saknas

1/3 2/3 Samtliga

Introduktion

Saknas

Knapphändig

Medel

Välskriven

Syfte

Ej angivet

Otydligt

Medel

Tydligt

Metod

Metodval adekvat till frågan Ej angiven Ej relevant Relevant

Metodbeskrivning

(repeterbarhet möjlig)

Ej angiven

Knapphändig

Medel

Utförlig

Triangulering Saknas Finns

Urval (antal, beskrivning,

representativitet)

Ej acceptabel

Låg

Medel

God

Kvinnor som genomgått mastektomi Ej undersökt Liten andel Hälften Samtliga

Bortfall Ej angivet >20 % 5–20 % <5 %

Bortfall med betydelse för

resultatet

Analys saknas /

ja

Kvalitet på analysmetod Saknas Låg Medel hög

Etiska aspekter Ej angivna Angivna

Resultat

Frågeställning besvarad Nej Ja

Resultatbeskrivning

(redovisning, kodning etc)

Saknas

Otydlig

Medel

Tydlig

Tolkning av resultatet

(citat, kod, teori etc)

Ej acceptabel

Låg

Medel

God

Diskussion

Problemanknytning Saknas Otydlig Medel tydlig

Diskussion av

egenkritik och felkällor

Saknas

Låg

God

Anknytning till tidigare forskning Saknas Låg Medel God

Slutsatser

Överenstämmelse med resultat

(resultatets huvudpunkter belyses)

Slutsats saknas

Låg

Medel

God

Ogrundade slutsatser Finns Saknas

Total poäng (max 48 p)

Grad I: 80%

Grad II: 70%

Grad III: 60 %

P P P P

II

Kvantiativ metod

Poängsättning 0 1 2 3

Abstrakt (syfte, metod, resultat

=3p)

Saknas

1/3 2/3 Samtliga

Introduktion

Saknas

Knapphändig

Medel

Välskriven

Syfte

Ej angivet

Otydligt

Medel

Tydligt

Metod

Metodval adekvat till frågan Ej angiven Ej relevant Relevant

Metodbeskrivning

(repeterbarhet möjlig)

Ej angiven

Knapphändig

Medel

Utförlig

Triangulering Saknas Finns

Urval (antal, beskrivning,

representativitet)

Ej acceptabel

Låg

Medel

God

Kvinnor som genomgått

mastektomi

Ej undersökt Liten andel Hälften Samtliga

Bortfall Ej angivet >20 % 5–20 % <5 %

Bortfall med betydelse för

resultatet

Analys saknas

/ ja

Etiska aspekter Ej angivna Angivna

Resultat

Frågeställning besvarad Nej Ja

Resultatbeskrivning

(redovisning, kodning etc)

Saknas

Otydlig

Medel

Tydlig

Statistisk analys

(beräkningar, metoder,

signifikans)

Saknas Otydlig Medel Tydlig

Tolkning av resultatet

Ej acceptabel

Låg

Medel

God

Confounders Ej kontrollerat Kontrollerat

Diskussion

Problemanknytning Saknas Otydlig Medel tydlig

Diskussion av

egenkritik och felkällor

Saknas

Låg

God

Anknytning till tidigare forskning Saknas Låg Medel God

Slutsatser

Överenstämmelse med resultat

(resultatets huvudpunkter

belyses)

Slutsats

saknas

Låg

Medel

God

Ogrundade slutsatser Finns Saknas

Total poäng (max 47 p) P P P P

III

Bilaga 3 – Artikelmatris

Författare/ Land / År Titel / Tidskrift Metod / Urval Syfte Resultat Kvalitet

1. Chow, R., Pulenzas, N., Zhang,

L., Ecclestone, C., Leahey, A.,

Hamer, J., & ... Verma, S.

Canada, 2016.

Quality of life and

symptom burden in

patients with breast cancer

treated with mastectomy

and lumpectomy.

Supportive Care In

Cancer

Kvantitativ, cohort studie.

Totalt 1415 kvinnor deltog

i studien.

Mätmetod: ESAS och

FACT-B

Ålder på deltagare: Ej

angivet

Undersöka symtombördan hos

patienter som genomgått mastektomi

eller lumpektomi.

Symtombördan hos mastektomerade kvinnor är

högre än hos de som genomgått partiell mastektomi.

Mastektomerade kvinnor har en lägre livskvalitet.

Grad II

2. Cortés-Flores, A. O., Morgan-

Villela, G., Zuloaga-Fernández del

Valle, C. J., Jiménez-Tornero, J.,

Juárez-Uzeta, E., Urias-Valdez, D.

P., Garcia-González, L-A.,

Fuentes-Orozco, C., Chávez-

Tostado, M., Macías-Amezcua, M.

D., Garcia-Renteria, J., &

González-Ojeda, A.

Mexico 2014

Quality of Life Among

Women Treated for Breast

Cancer: A Survey of

Three Procedures in

Mexico. International

Society of Aesthetic

Plastic Surgery,

Kvantitativ,

tvärsnittsstudie. Totalt 139

kvinnor deltog i studien.

Mätmetod: EORTC QLQ-

C30 och EORTC QLQ-

BR23.

Ålder på deltagare Indelade

i två åldersgrupper: >50 år

och 50< år.

Bestämma livskvaliteten hos

patienter som behandlats med ett av

tre olika kirurgiska

behandlingsalternativ för

bröstcancer.

Livskvaliteten påverkades inte av kvinnans ålder

eller vilken typ av kirurgisk behandling hon

genomgått, generellt placerades livskvaliteten på en

acceptabel nivå av kvinnorna i studien. Dock

påverkades den sexuella njutningen negativt.

Grad II

III

3. Davies, C. C., Brockopp, D.,

Moe, K., Wheeler, P., Abner, J., &

Lengerich, A.

USA, 2017

Exploring the Lived

Experience of Women

Immediately Following

Mastectomy.

Cancer Nursing

Kvalitativ, fenomenologisk

Totalt 10 kvinnor deltog i

studien.

Ålder på deltagare: 18< år

Genom djupgående intervjuer

undersöka den levda erfarenheten

hos kvinnor direkt efter mastektomi.

Kvinnorna upplevde stora svårigheter med att se sin

egen kropp och ärret efter mastektomin för första

gången, vilket inte uppmärksammades på ett adekvat

sätt av sjukvårdspersonalen.

Grad I

4. Elmir, R., Jackson, D., Beale,

B., &Schmied, V.

Australien, 2010

Against all odds:

Australian women’s

experiences of recovery

from breast cancer.

Journal of Clinical

Nursing

Kvalitativ Fenomenologisk

Totalt 4 kvinnor deltog i

studien.

Ålder på deltagare: 18< år

Generera en insikt i kvinnors

upplevelse av återhämtning efter

bröstcancer relaterad kirurgi

Fyra teman framkom vilka var ”Det omfattade mig

absolut,” ”Vara överväldigad,” Leva med rädsla och

osäkerhet” samt ”Hitta inre styrka.”

Grad II

5. Fallbjörk, U., Rasmussen, B.

H., Karlsson, S., & Salander, P.

Sverige 2013

Aspects of body image

after mastectomy due to

breast cancer – A two-

year follow-up study

European Journal of

Oncology Nursing

Kvantitativ

76 kvinnor deltog i studien.

Mätmetod: LAM

Ålder på deltagare::

Medelålder 59 år

Undersöka kvinnors upplevelser post

mastektomi till följd av bröstcancer

under en 2-årsperiod.

Några betydande förändringar hade skett efter två år.

En signifikant minskning av sexuell attraktivitet och

komfort vid sexuell intimitet noterades

Grad I

III

6. Fallbjörk, U., Salander, P., &

Rasmussen B. H. Sverige 2012

From ”No Big Deal” to

”Losing Oneself” –

Different Meanings of

Mastectomy

Cancer Nursing

Kvalitativ,

Totalt deltog 15 kvinnor i

studien

Ålder på deltager:39 – 69 år

Beskriva hur kvinnor som förlorat ett

bröst pga. bröstcancer förhåller sig

till bröstrekonstruktion genom att

belysa hur förlusten av bröstet

påverkar deras liv.

Hur en kvinna förhåller sig till att förlora ett bröst är

ytterst individuellt, Att lyssna till vad varje kvinna

uttrycker för behov är något som sjukvården måste

uppmärksamma, inte generalisera kvinnors behov

utifrån hennes ålder eller antaganden.

Grad II

7. Freysteinson, W. M., Deutsch,

A. S., Lewis, C., Sisk, A., Wuest,

L., & Cesario, S. K.

USA 2012

The Experience of

Viewing Oneself in the

Mirror After a

Mastectomy Oncology

Nursing Forum

Kvalitativ, fenomenologisk

Totalt 12 kvinnor deltog i

studien.

Ålder på deltager: 18< år

Beskriva hur kvinnor upplever att se

sig själv i en spegel efter att de

genomgått en mastektomi.

Att se eller inte se sig själv i spegeln efter

mastektomi genererar individuella tankar och

känslor. De fyra temana som framkom var: “jag är”,

”jag bestämmer”, ”jag ser” och ”jag samtycker”.

Grad II

8. Fouladi N., Pourfarzi F., Ali-

Mohammadi H., Masumi A.,

Agamohammadi M., Mazaheri E.

Iran 2011

Process of coping

with mastectomy: a

qualitative study in Iran.

Asian Pacific Journal of

Cancer Prevention

Kvalitativ, Grounded

Theory

Totalt deltog 20 kvinnor i

studien.

Ålder på deltager: 33- 71 år

Att belysa processer kvinnor

använder för att hantera en

mastektomi

Efter en mastektomi försöker kvinnorna dölja

operationen med proteser eller inlägg. Effektivt stöd

från familj, partners och vårdpersonal kan bidra till

att kvinnorna lättare kan hantera förändringarna.

9. Grogan, S., & Mechan, J.

Storbritannien 2017

Body image after

mastectomy: A thematic

analysis of younger

women’s written

accounts.

Journal of Health

Psychology

Kvalitativ

Totalt 49 kvinnor deltog i

studien

Ålder på deltager:29 – 53 år

Undersöka hur yngre kvinnor

uppfattar sin kroppsbild efter en

mastektomi.

Upplevelsen av mastektomi och dess konsekvenser

varierade mellan individerna. En del kvinnor ansåg

sig som starkare och kände sig stolta över sina ärr.

Grad II

10. Kamińska, M., Ciszewski, T.,

Kukiełka-Budny, B., Kubiotowski,

T., Baczewska, B., Makara-

Studzińska, M., Starosławska, E.,

& Bojar, I.

Polen 2015

Life quality of women

with breast cancer after

mastectomy or breast

conserving therapy treated

with adjuvant

chemotherapy

Annals of Agricultural

and Environmental

Medicine

Kvantitativ

Totalt 85 kvinnor deltog i

studien

Mätmetod: EORTC,

QLQC-30, QLQBR-23 och

HADS

Ålder på deltager: 30 – 70

år

Utvärdera livskvaliteten hos kvinnor

som behandlats för bröstcancer

genom kirurgiska ingrepp

Sociala och demografiska faktorer påverkar hur

kvinnor skattar sin livskvalitet. Kvinnor som

genomgår mastektomi upplever en sämre

livskvalitet.

Grad II

III

11. Manganiello, A., Hoga, L. A.

K., Reberte, L. M., Miranda, C.

M., &Rocha, C. A. M.

Brasilien 2011

Sexuality and quality of

life of breast cancer

patients post mastectomy

European

Journal of Oncology

Nursing

Kvantitativ, tvärsnittsstudie

Totalt 100 kvinnor deltog.

Statistisk analys

Mätmetod: SQ-F och SF-36

Ålder på deltager: 30 – 60

år

Utvärdera den sexuella funktionen

hos patienter med bröstcancer efter

genomgången mastektomi. Samt att

utvärdera mastektomins association

till livskvaliteten

Kvinnor som genomgått mastektomi rapporterade en

sämre kroppsbild än kvinnor som behandlats med

bröstbevarande kirurgi. Sjuksköterskor som jobbar i

den onkologiska vården är bäst lämpade att upptäcka

problem relaterade till livskvalitet och sexualitet

Grad I

12. Metcalfe K. A., Zhong, T.,

Narod, S. A., Quan, M-L.,

Holloway, C., Hofer, S., Bagher,

S., & Semple, J. Kanada 2015

A Prospective Study of

Mastectomy Patients With

and Without Delayed

Breast Reconstruction:

Long-Term Psychosocial

Functioning in the Breast

Cancer Survivorship

Period Journal of Surgical

Oncology

Kvantitativ

Totalt 67 kvinnor deltog.

Mätmetod: QLI, BIBC, IES

och BSI.

Ålder på deltager: 18< år

Utvärdera förändringar I psykosocial

funktion under en längre tidsperiod

efter mastektomi

Livskvalitet spelar en viktigt roll i

behandlingsprocessen. Kvinnor som genomgår

bröstrekonstruktion upplevde en högre livskvalitet.

Grad I

13. Salonen, P., Tarkka, M-T.,

Kellokumpu-Lehtinen, P-L.,

Koivisto, A-M., Åstedt-Kurki, P &

Kaunonen, M. Finland 2011

Individual face-to-face

support and quality of life

in patients with breast

cancer

International Journal of

Nursing Practice

Kvantitativ. Totalt deltog

204 kvinnor i studien.

Mätmetod: QLI-CV och

EORTC QLQ-BR23

Ålder på deltager: 18 – 75

år

Utvärdera effekten av individuellt

stöd på kvinnors livskvalitet.

Livskvaliteten hos kvinnor med bröstcancer kan

positivt påverkas om de erbjuds individuellt stöd av

vårdpersonal..

Grad I

14. Tirgari, B., Iranmenesh, S.,

Fazel, A., &Kalantarri, B.

Iran 2012

Quality of life and mood

state in Iranian women

post mastectomy

Clinical Journal of

Oncology Nursing

Kvantitativ, deskriptiv

tvärsnittsstudie

Totalt deltog 50 kvinnor i

studien. Mätmetod: POMS

och FPQLI

Ålder på deltager: 20 – 69

år

Undersöka livskvaliteten och

humöret hos kvinnor i regionen

nordöstra Iran

En kraftigare humörstörning efter en mastektomi

innebar en lägre livskvalitet hos kvinnorna. Vidare

påverkades livskvaliteten av vilket stadie cancern var

i. De kvinnor som hade lägst livskvalitet hade

bröstcancer i stadie III

Grad II