Upload
dinhkhuong
View
218
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
1
LÄRARUTBILDNINGEN Självständigt arbete, 15 hp
Lärplattan i förskolan?
Politikers och pedagogers värderingar av ett nytt pedagogiskt
verktyg.
Ansvarig institution
Institutionen för Pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap
Handledare Författare
Kajsa Higgins Martha Wallman
Kurs
GO2963 AUO kurs 6 Examensarbete
År och termin
Vt 2013 Termin 12
2
Författare
Martha Wallman
Titel
Lärplatta i förskolan?
Politiker och pedagogers värderingar av ett nytt pedagogiskt verktyg
Engelsk titel
Digital tablets in preschool?
How politicians and preschool teachers value a new educational tool.
Antal sidor 22
Abstrakt
Arbetet behandlar lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Intervjuer har
genomförts med såväl politiker och pedagoger i några kommuner om varför eller varför
inte lärplatta införts som pedagogiskt instrument i förskolan.
Resultatet av intervjuerna visar att lärplattans möjligheter som ett pedagogiskt verktyg är
outforskat; därför väljer vissa kommuner att avvakta med att införa lärplatta i förskolan.
De kommuner som har valt att satsa, menar att de tillsammans med pedagogerna vill
utveckla ett kompletterande verktyg till den traditionella verksamheten i förskolan. Syftet
är att förstå de olika ställningstagande som politiker och pedagoger har valt att arbeta
efter.
Nyckelord: lärplattan, läsplatta, informations- och kommunikationsteknik (IKT)
3
Innehåll
Innehållsförteckning
Inledning ..................................................................................................................................... 5
Bakgrund .................................................................................................................................... 6
Syfte ........................................................................................................................................... 6
Frågeställningar .......................................................................................................................... 6
Litteratur och forskning .............................................................................................................. 7
Styrdokument ........................................................................................................................... 10
Ett sociokulturellt perspektiv ................................................................................................... 10
Metodval ............................................................................................................................... 11
Urval ......................................................................................................................................... 11
Genomförande .......................................................................................................................... 12
Etik ........................................................................................................................................... 12
Tillförlitlighet och giltighet ...................................................................................................... 13
Metodkritik ............................................................................................................................... 13
Resultat och analys ................................................................................................................... 14
Resultat 1 .................................................................................................................................. 14
Kommuner som avvaktar med satsning på lärplatta ................................................................ 14
Analys ....................................................................................................................................... 14
Resultat 2 .................................................................................................................................. 15
Pedagoger som inte använder sig av lärplatta .......................................................................... 15
Analys ....................................................................................................................................... 15
Resultat 3 .................................................................................................................................. 16
Kommuner som valt att satsa på Lärplattan ......................................................................... 16
Resultat 4 .................................................................................................................................. 17
Pedagoger som använder sig av lärplattan. .......................................................................... 17
Analys ....................................................................................................................................... 17
Diskussion ................................................................................................................................ 18
Resultatdiskussion ................................................................................................................ 18
Metoddiskussion ....................................................................................................................... 19
Vidare forskning om lärplattan ................................................................................................ 19
Referenser ................................................................................................................................. 20
Bilaga ....................................................................................................................................... 22
4
Intervjuguide till kommunerna ............................................................................................. 22
Intervjuguide pedagoger ....................................................................................................... 22
5
Inledning
EU kommissionen med ansvar för utbildning, kultur och ungdom, har listat åtta
nyckelkompetenser för livslångt lärande där digital kompetens är en av dessa åtta punkter.
Det är en realitet att de digitala verktygen har en central roll i det pedagogiska arbetet på
förskolan i dag. Hur ser kommunalpolitiker, förskollärare och barnskötare på lärplattan som
ett pedagogiskt verktyg?
Lärplattan har fler användningsområden, som svarar mot Lpfö 98 reviderad 2010. Lärplattan
är ett komplement till den traditionella verksamheten och Kjällander1beskriver resultatet som
barnens lärande i en digital lärmiljö. Hon ser i resultatet att ”olika teckensystem hjälper
eleverna att förstå och förklara information som inte kan nås enbart med talat språk”. Vidare
ser Kjällander att relationer mellan elever och lärare, vid användandet av digitala verktyg ger
en mer jämställd relation.
Alla medborgare behöver i våra dagar livslångt lärande. Vi behöver utveckla våra
färdigheter och kompetenser hela livet igenom, inte bara för att kunna utnyttja vår
personliga potential och aktivt delta i det samhälle vi lever i, utan också för att ha chans
att lyckas på en arbetsmarknad i ständig förändring. Ján Figel´2
Det gäller framförallt vid pedagogisk dokumentation och reflektion. Datorer finns på de
flesta förskolor, och används framförallt för sammanställning av barns arbete till portfolie.
Vid dokumentation på datorn måste flera moment utföras, bilderna ska föras över från
kameran till datorn. Först därefter kan bilderna behandlas i ett dokument för att
sammanställas med bild och text. Detta måste utföras av en pedagog till skillnad mot
lärplattan, där kan barnen vara delaktiga från början av dokumentationsprocessen. Barn lär
sig snabbt hur detta går till och kan tidigt göra egna dokumentationer av händelser som de
upplever under dagen på förskolan.
1 Kjällander, Sussane ”Designed for Learning in an extended digital environment” doktorsavhandling Stockholm
2011. 2 Figel ‘Ján Ledamot av europeiska kommissionen med ansvar för utbildning, kultur och ungdom. Rådets
rekommendationer av den 18 december 2006 om nyckelkompitenser för livslångt lärande.(s.3)
6
Bakgrund
Under våren 2013 har jag tillsammans med två kollegor utarbetat ett förslag på hur lärplattan
kan användas i förskolansverksamhet. Förslaget är tänkt som ett stöd för pedagogerna i
företaget som driver 24 förskolor. Tillsammans har vi sett utbildningsrelaterade möjligheter
för pedagoger och barn som använder lärplattan. Detta skapade en nyfikenhet hos mig
relaterat till hur beslutsfattare i kommunerna tänker och resonerar kring lärplattan som ett
pedagogiskt verktyg. Därför ville jag utröna motiven för och emot att introducera lärplattan
som ett pedagogiskt verktyg.
Syfte
Genom kvalitativ intervjuteknik med representanter från flera kommuner, vill jag försöka
skapa en bild av de pedagogiska tankar som finns kring lärplattans användning och betydelse i
förskolan. Det är också av intresse att intervjua pedagoger i förskolan då de har ett visst
inflytande över vilka IKT verktyg som används på förskolorna.
Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vilket pedagogiskt värde som
tillskrivs lärplattan på såväl huvudmannanivå som förskollärarnivå, ta reda på vilka faktorer
som ligger bakom inköp av lärplattor samt mer specifikt undersöka hur representanter på
dessa nivåer ser på lärplattans betydelse för barns lärande.
Frågeställningar
Vilka svar ger de intervjuade nämndemännen på respektive kommun kring lärplattans
pedagogiska värde och hur motiverar de inskaffandet/ inte inskaffandet av lärplattor.
Vilka pedagogiska vinster tycker de intervjuade pedagogerna att lärplattan ger?
7
Litteratur och forskning
I detta avsnitt har jag sökt aktuell forskning som bedrivs inom området IKT i förskola/skola.
Lärplattan har fler alternativa möjligheter än en dator, menar Skog3 i citatet ”Läsplattan, eller
hellre lärplattan, är den första apparat som är anpassad för mobilt lärande”. Han menar att
den digitala tekniken utvecklas snabbt, och den har stor betydelse för hur individer tar del av
det nya informationssamhället. Det är nödvändigt att förstå och skaffa kunskap om hur den
nya tekniken kan skapa möjligheter att förbättra den pedagogiska verksamheten i förskolan.
EU4 skriver:
Nyckelkompetenser för livslångt lärande: Digital kompetens innefattar säker och kritisk
användning av informationssamhällets teknik samt grundläggande färdigheter i
informations- och kommunikationsteknik(IKT).
Alexandersson, Linderoth och Lindö5 anser att det är av stor betydelse att i framtiden kunna
hantera informationsteknologin i utbildningssammanhang. De menar vidare att teknikens roll i
förskolan/skolan inte är utredd. Klerfelt6 beskriver hur pedagoger och barn har olika
erfarenhet av mediakultur på grund av att uppväxten. Hon menar att olika erfarenheter av
multimodala uttryck och datoranvändning, kan skapa problem då flera pedagoger utrycker att
de har bristande kunskap i ämnet, och hur modern teknik kan användas som pedagogiskt
verktyg.
Klerfelt ser också att andvändnigen av modern teknik kan leda till utveckling och förändring.
Hon har i sin avhandling beskrivit hur pedagogerna söker kundskap om hur de kan använda
teknikens möjligheter. Klerfelt7 uttrycker i pedagogiska magasinet (2012) att Sverige har
halkat efter när det gäller att utveckla IKT för små barns lärande. Hon menar att det saknas en
pedagogisk vision och det gäller både pedagoger och politiker. Klerfelt beskriver det
europeiska forskningsprogrammet steps (Study of the impact of technology in primary school)
som Sverige har deltagit i. Studien visar att IKT har ett stort värde när det gäller individuella
lärandet för barn. Vidare menar Klerfelt att Steps-studien rekommenderar utbildning inom
IKT, så att pedagogerna ska kunna utveckla olika användningsområden och förstå hur
teknologin kan utnyttjas för att pedagogiskt förbättra verksamheten. Alexandersson, Linderoth
och Lindö menar att när barn i förskolan får kunskap om IKT, så kan den erfarenheten bidra
till att de utvecklar en förståelse som de har nytta av när de kommer till skolan.
Dr. Ruben R. Puentedura8 är en amerikansk skolforskare, som studerat ” en – till en satsning
i Maine” (USA). Vilket innebär att varje elev får en egen dator. Puentedura menar att man
måste ha rätt syfte för att utrusta varje elev med en egen dator; de ska lära djupare inte
snabbare”. Puentedura anser att tekniken skapar fler möjligheter för en djupare inlärning.
3 Skog, Anders Lärarstudenten Nr 1 Duellen IT-pedagog, Mediacenter, region Västerbotten 2013
4 Europaparlamentet och rådets rekommendation 2006/962/EG
5 Alexandersson Mikael, Linderoth Jonas och Lindö Rigmor Bland barn och datorer 2001
6 Klerfelt, Anna Barns multimediala berättande, en länk mellan mediakultur och pedagogisk praktik 2007
7 Klerfelt, Anna är fil dr i pedagogik och universitetlektor vid Göteborgs universitet 2012
8Puentedura Dr Ruben R http://webapps2.malmo.se/pedagogmalmo/artklar/ 2011
8
Larsson9 beskriver lärplattan som användarvänlig, vilket innebär att barnen kan utnyttja de
olika funktioner som lärplattan erbjuder. Vidare pekar Larsson på vikten av att det finns ett
syfte som är i linje med Lpfö98 reviderad 2010.
Östling10
(UR kunskapsbanken) uttrycker att det är viktigt att inte stå still, med det menar han
att vi inte kan invänta forskningen utan att man aktivt skall söka kunskap inom IKT. Han
anser vidare att som pedagog är det av betydelse att våga ta till sig den nya tekniken för att
utvecklas. Östling anser att ökat lärandet sker genom användandet av IKT. Lärplattans
betydelse för lärandet är relativt outforskat, då det finns få forskningsrapporter i ämnet.
Skolverket11
skriver:
Forskning kring påverkan av resultat är än så länge begränsad och mycket handlar om
surfplattornas applikationer, men det finns resultat som pekar på ökat sammarbete
mellan eleverna.
Det har stor betydelse att barnen på ett lustfyllt sätt lär sig samarbeta. Vygotsky12
anser att
människan föds in i en social människovärld där hon utvecklas genom sociala kontakter med
andra människor vilket är grunden för att tillägna sig språk och bli en del i ett socialt
sammanhang. Detta får också stöd i Lpfö 98 reviderad 2010 där står det:
Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna sammarbeta är
nödvändigt i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb
förändringstakt (s 6).
Paulsson13
beskriver hur beslut i en demokrati kan baseras på tre faktorer som vetenskaplig osäkerhet,
risk och dolda värderingar. Hon ser att dessa tre problem går att lösa med
medborgardeltagande, vilket i detta sammanhang skulle vara förskollärare/ lärare. Paulsson
behandlar politikers syn på vetenskap. Hon menar att politiker har en idealiserad bild av
vetenskap, det kan skapa ”osäkra slutsatser” som ”får ligga till grund för politiska
beslut”.(s.6) Gunnarson14
skriver att, lärarna och skola påverkas ständigt av politiska beslut
och reformer. Hon menar att det har stor betydelse att lärare ges ett handlingsutrymme, där
läraren får möjlighet att utveckla den pedagogiska verksamheten ut ifrån mänsklig kontakt och
individ anpassning.
En av de viktigaste delarna när det gäller användandet av lärplatta i förskolan är den
pedagogiska dokumentationen. Åberg och Lenz Taguchi 15
beskriver vikten av att
pedagogerna tillsammans med barn reflekterar över dokumentationen, för att synliggöra deras
lärande. Lärplattan kan på ett enkelt sätt användas till att dokumentera, då den är ett verktyg
som har fler funktioner i ett. Lärplattan har bland annat både kamera och skrivfunktion. Detta
bidrar till ett enklare förfarande vid dokumentation enligt Larsson. Forsling 16
skriver om sin
9 Larsson, Anette Hur jobbar du med lärplattor i förskolan? Pedagogiska magasinet Nummer 3 september 2012
10 Östling, Mats IT strateg på utbildningsförvaltningen Stockholm stad ur.se Röster om IKT och lärande
11 www.skolverket.se/
12 Utvecklings psykologiska teorier 1999
13 Paulsson, Emma Demokrati och vetenskap ett problemfyllt förhållande Lundsuniversitet 2006
14 Gunnarson, Mari Lärarnas handlingsutrymme Lindköpingsuniversitet 2012
15 Åberg Ann, Lenz Taugochi Hillevi Lyssnandets pedagogik 2005
16 Forsling, Karin Doktorand och lärarutbildare med IKT-inriktning 2012
9
oro när det gäller avsaknad av digital kompetens i förskolan. Hon anser att förskolan har
ansvar för att alla barn ska få ”likvärdig utbildning […] även på den digitala arenan”. Hon
menar att förskolan bör ge barnen möjlighet att själva använda sig av tekniken för att
dokumentera och förmedla vad som händer i vardagen. Forsling har förståelse för att
pedagogerna har olika digitala kunskap, vilket bidrar till att pedagogerna drar sig för att
använda sig av IKT i förskolan. Hon anser att pedagogerna bör få tillfälle att se möjligheten
av att använda sig av IKT i förskoleverksamheten.
Det finns olika teorier om barn och IKT. Samhället har i dag ett stort informationsflöde, som
påverkar barnen i vardagen. Ellneby17
skriver att samhället har förändrats dramatiskt tack vare
den nya teknologin. Hon menar att detta påverkar hjärnan negativt och hänvisar till
hjärnforskningen där den visar att hjärnan inte hänger med, då hjärnan inte ”har förändrats på
flera tusen år”. Johansson18
har en skeptisk syn på användandet av digitalteknik bland de
yngsta barnen. Det som Johansson har forskat kring, är elektromagnetisk strålning och vilka
hälsoeffekter den kan ha. Att utsätta barn i åldern 1 – 2 år för elektromagnetisk strålning bör
undvikas enligt honom. I en intervju av Skaftensmo19
med Johansson om hans forskning om
mobilstrålning och eventuella hälsoeffekter, säger Johannson att det är nödvändigt att sänka
strålningen femtio – sextiotusen gånger och att barn inte bör utsättas för mobilstrålning och
wifi överhuvudtaget. Det finns en risk att barn utveckla cancer och neurologiska skador av
strålningen. Johannson utrycker en förvåning över hur sakta forskningen fortskrider trots att
det har visats att strålningen påverkar celler bland växter och djur. Vidare menar Johannson
att det är dags att använda sig av Europarådets ”försiktighetsprincipen”, vilket innebär att vid
minsta misstanke om skadeverkan bör en undersökning av konsekvenserna kring
elektromagnetisk strålning initieras.
17
Ellneby, Ylva Cyber ungar eller vad barn verkligen behöver 2005 18
Johansson, olle Docent forskare på Karolinska Institutet Neurovetenskap 19
Skaftensmo, Trond 2012-12-13 www.paradigmskifte.se
10
Styrdokument
Förskolan har ett ansvar att ge alla barn möjlighet till att få använda nya tekniken, oavsett
vilka socioekonomiska förhållanden barnen kommer i från. I Lpfö 98 reviderad 2010 står det
att ”Förskolan ska ta hänsyn till att barn lever i olika livsmiljöer”(s.6). Detta ställer krav på
de kommuner som har en stor del av låginkomst- och bidrags beroende i kommunen.
Gripsrud20
skildrar svårigheten med att förstå hur sociala förhållanden påverkar individen.
Han pekar på betydelsen av att få erfarenhet från olika sociala miljöer för att kunna utveckla
våra tankar och handlingar. I ett historiskt perspektiv skriver Ahrne & Roman & Franzén21
att
Socialdemokraterna gick i framkant för utbyggnaden av daghem, då de ansåg att det var ett
sätt att skapa en social utjämning där alla barn oberoende från vilken samhällsklass de
tillhörde skulle få samma förutsättningar. Detta bekräftas i Lpfö 98 Reviderad 2010:
Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska verksamheten utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar(s.4).
Samhället utvecklas till att alla medborgare ska använda sig av digital teknik. Utvecklingen
inom den digitala tekniken går fort fram, vilket ställer krav på att individen själv söker
kunskap inom området. Lpfö 98 reviderad 2010:
Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägnar sig de kunskaper som
utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver (s.6).
Ett sociokulturellt perspektiv
Säljö menar att inom det sociokulturella perspektivet så används ”termerna redskap och
verktyg” (s.20) detta innefattar språkliga och fysiska resurser som har betydelse för att förstå
och agera i vår omvärld. Människan har utvecklat de sociokulturella redskapen för att hantera
vardagen enligt Säljö. Han beskriver detta med exempel på hur människan löser problem
genom att använda sig av redskap, där hävstången blev en revolution för att flytta tunga
stenar. Detta har utvecklats genom att människan har skapat nya redskap för att
”arbetsförmåga, tidsanvändning och kunskapsbasen förändrats” (a.a). Säljö beskriver hur all
kunskap kommer från ”insikter och handlingsmönster som byggts upp historiskt i ett samhälle
som vi blir delaktiga igenom interaktion med andra människor”(s.21).
Säljö22
skriver om konsekvenserna när det gäller införandet av IKT. Han menar att tekniken
skapar ”diskussioner och mytbildning” (s.247). Vidare skriver Säljö att IKT anses av vissa
skapa nya pedagogiska möjligheter, medan andra menar att det är ett hot mot de
konventionella metoderna som bygger på ”tyst kunskap, intuition och känsla” (s.248). Han
menar att detta är en historisk upprepning, att vid varje nytt seg i utvecklingen kring
kommunikativa former bli kritisk till det nya och starta diskussioner kring hur vida det är till
nytta eller en ”kulturell undergång” (s.248). Säljö skriver att tekniken påverkar
20
Gripsrud, Jostein Medie kultur medie samhälle 2002, 2011 21
Ahrne, Göran & Roman, Christine & Franzén Det sociala landskapet 2008 22
Säljö, Roger Lärande i praktiken Ett sociokulturellt perspektiv2000 s.20, 21, 247och 248
11
”arbetsfördelningen mellan individ, kollektiv och artefakter” (s.248). Han anser att lärandet
sker i samspel mellan människor, och att det sker ett lärande när vi kan hantera artefakter ”i
form av symboliska system och fysiska redskap”. Ut ifrån ett sociokulturellt perspektiv
uppstår frågan om hur samhället organiseras i kommunikativt bemärkelse enligt Säljö (a.a.).
I ljuset av detta perspektiv vill jag försöka förstå mitt resultat och med dessa teoretiska
glasögon tolka hur huvudmän, förskollärare och banskötare ser på ett nytt verktyg i förskolan.
Metod
Metodval
I detta arbete har kvalitativ forskning använts då jag ser den som en trovärdig metod att få
allmängiltiga svar.
Bryman23
skriver att metoden måste anpassas till vilka frågeställningar och
problemformuleringar som arbetet utgår ifrån. Samma författare uttrycker att kvalitativ
forskning är en metod med flera variationer när det gäller insamling av data. Jag har valt en
semistruktuerad intervju och har använt mig av en intervjuguide. Bryman anser att
användandet av semistrukturerad intervjumetod ger flexibiliteten då möjligheten att utveckla
frågorna kring hur tidigare intervjupersoner svarar. Han menar att olika tanketrådar kan tas
till vara och byggas vidare på vid nästa intervju. Den intervjuade har chans att förklara fritt
utifrån sin erfarenhet och har större möjlighet att formulera svaren på sitt eget sätt, vilket även
gör det möjligt för intervjuaren att använda följdfrågor skapade ur intervjupersonens svar.
Urval
Jag sökte kommuner, vars förskolor hade pedagoger som var användare av lärplattor och ville
också få kontakt med de kommuner som avvaktar med att ta in lärplattor i
förskoleverksamheten. Detta för att få en uppfattning om hur de olika kommunerna har
formulerat sina ställningstagande kring inköp/icke inköp av lärplattor.
Den första kontakten med valda kommuner skedde genom deras hemsidor. Där står att läsa
vilka som ansvarar för barn och ungdomsnämnden. Jag kontaktade dessa personer via
telefonsamtal och fick svar från de personer som var villiga att delta. Sammanlagt fyra
personer på huvudmannanivå intervjuades. Jag valde att intervjua två personer som var
positiva till att inskaffa lärplatta till förskolans verksamhet. De andra två deltagare var
avvaktande med att införa lärplatta i förskola.
Jag kontaktade även pedagoger vid två olika förskolor, den ena där lärplattor användes och
den andre där lärplattor inte förekom. Även här ville jag få inblick i de olika förskolornas
ställningstagande. Pedagogerna var intresserade av att delta i underökningen då
23
Bryman, Allan ”samhällsvetenskapliga metoder” 2008
12
lärplatteanvändande är ett ämne som är aktuellt och ofta diskuteras. På varje förskola deltog
två förskollärare och två barnskötare i intervjuerna.
Genomförande
Intervjuerna med de fyra nämndemännen skedde både per telefon och genom ett personligt
möte på respektive kommunhus. På grund av tidsbrist hos nämndemännen valde några att
genomföra intervjun endast per telefon. Bryman24
menar att det finns fördelar med
telefonintervju då intervjuarens personliga karaktärsdrag minskar risken att påverka
respondentens svar. Samtalstiden varierade mellan 20 – 40 minuter. Vid intervjun på
kommunhuset använde jag diktafon, vilket underlättade vid intervjusituationen då jag kunde
vara koncentrerad på ämnet och inte behövde anteckna det som sades.
Två förskolor deltog och det var sammanlagt åtta pedagoger som var engagerade. Intervjuerna
med pedagogerna skedde på respektive förskola och tog ca 30 minuter. Den första förskolan
hade tre ålderbaserade avdelningar, 1-2 år, 3-4 år och 4-5 år. Den andra förskolan hade två
avdelningarna med åldrarna 1-5 år. Intervjuerna genomfördes på avdelningen då barnen var
ute på gården och övrig personal kunde hjälpa till med dess omsorg. Vid intervjun använde
jag diktafon då samtliga pedagoger godkände detta. Intresset för ämnet var stort och
engagerade samtliga som deltog. Intervjuerna utformade sig till samtal om huruvida lärplattan
var ett bra pedagogiskt verktyg eller inte.
Etik
De fyra huvudkraven är informationskravet, samtyckeskravet, Konfidentialliteskravet och
nyttjandekravet, dessa krav har ett antal regler som specificerar innehållet i huvudkravet.
Informationskravet innebär att tydligt informera om innehållet av undersökningen. Detta
gjordes vid den första kontakten med både pedagoger och nämndemän.
Samtyckeskravet betyder att medverkan i undersökningen är frivillig och kan avslutas när som
helst. Konfidentialliteskravet medför att tydligt informera om att alla i undersökningen är helt
anonyma. Nyttjandekravet går ut på att information som samlats till undersökningen inte
lämnas vidare. ”Forskningsetiska principer25
”Dessa tre huvudkrav togs upp innan
intervjuerna började. Konfidentialliteskravet i denna undersökning innebär att inga namn
nämns på nämndemännen eller kommuner. Intervjuade förskollärare och barnskötare nämns
som pedagoger och förskolornas namn nämns inte i rapporten.
24
Bryman, Allan Samhällsvetenskapliga metoder (s.128) 25
Forskningsetiska principer inom humanistiska – samhällsvetenskaplig forskning utgivare: Vetenskapsrådet
13
Tillförlitlighet och giltighet
Det finns få studier kring lärplattan som ett pedagogiskt verktyg, däremot finns det forskning
om IKT i förskolan. Extern reliabilitet som går att replikera är en omöjlighet i detta ämne,
eller som Bryman26
uttrycker det att en social miljö är ständigt föränderlig. Den snabba
utvecklingen av IKT innebär att resultatet är förändrat vid en upprepning av frågeställningen.
Att använda sig av en alternativ bedömning är nödvändigt och Bryman hänvisar till Guba &
Lincoln27
som anser att man bör använda sig av två kriterier som bör gälla vid kvalitativ
forskning, tillförlitlighet och äkthet. Bryman menar ändå att det finns en trovärdighet i
resultatet som kan vara acceptabel i den andres ögon. Intern reabilitet av intervjuaren är en
tolknings fråga. Validiteten av en kvalitativ forskning är av mindre betydelse då mätning inte
är det främsta intresset vid en kvalitativ forskning (a.a.).
Metodkritik
Bryman28
anser att det finns en risk för att kvalitativ forskning blir för subjektiv. Han menar
vidare att det kan vara ett värde i att även använda sig av kvantitativ metod som enkäter för att
undvika risken att rapporten blir för subjektiv. Rienecker, Jörgensen29
skriver att syftet med
undersökningen inte alltid är att lösa problematiken i frågeställningen utan att tolka, diskutera
och utvärdera frågan. Genom den semistruktuerade intervjun utformades ett samtal som
öppnade till nya frågor kring ämnet och därmed en möjlighet att se på lärplattan från flera
olika perspektiv. Att förhålla sig med perspektivmedvetenhet är nödvändigt i
intervjusituationen för att kunna ”tolka, diskutera och utvärdera problemet”.
26
Bryman, Allan Samhällsvetenskapliga metoder 2002 (s.257) 27
Guba & Lincoln 1994 Samhällsvetenskapliga metoder Bryman Allan 2008 28
Bryman, Allan Samhällsvetenskapliga metoder 2002 (s.269) 29
Rienecker, Lotte Jörgensen, Peter Stray Att skriva en bra uppsatts Liber AB Malmö 2008
14
Resultat och analys
Här kommer jag redovisa resultatet från intervjuer med nämndemännen och pedagoger. Efter
varje resultat kommer en analys. Vid redovisningen kommer samlingsnamnet pedagoger
användas för förskollärare och barnskötare. Resultat 1-2 behandlar kommuner och pedagoger
som avvaktar att införskaffa lärplatta i det dagliga arbetet i förskolan. Resultat 3-4 behandlar
kommuner och pedagoger som valt att införa lärplatta i verksamheten.
Resultat 1
Kommuner som avvaktar med satsning på lärplatta
De två kommuner som valt att vänta med satsning på lärplattan, utrycker huvudman 1”en
tveksamhet om den samma bidrar till lärande hos barn”. Huvudman 2 uttrycker att ”de vill
invänta forskningen kring lärplattan och en till en dator, i skolan”. Gemensamt för båda
kommunerna är att det är en generation och utbildningsfråga, men att de till vis del är positiva
till lärplattan som ett komplement till den traditionella verksamheten. Huvudman 1 ” När det
gäller förskolan så finns en viss satsning på IKT när förskolan är knuten till en skola som
använder sig av digital teknik”. Nämndemännen menar att de inte ska direkt styra den
pedagogiska verksamheten utan sätta visionerna. Vidare anser huvudman1 att ”förskolechefen
och rektor har ansvar för vilken teknik som ska finnas i verksamheten”. På lång sikt ser de
inte att besluten kan ge konsekvenser för barn i förskolan, men menar att på kortare sikt kan
det ge konsekvens för de barn som inte har haft möjlighet att arbeta med digital teknik när de
kommer till skolan. Huvudman 2 anser att” flertalet barn har tillgång till tekniken i hemmet,
men att de är medvetna om att det inte gäller alla barn. Vidare uttalar huvudman 2 att ”detta
inte kan bidra till segregering, för barnen kommer att få tillgång till IKT i skolan, framför allt
i de högre årskurserna”. Gemensamt för båda huvudmännen är att de arbetar för att barn och
ungdomar ska få ett jämställt och demokratiskt lärande i förskolan och skolan och därför
följer de med i debatten kring hur IKT kan tillföra nya möjligheter till lärandet, både i
förskolan och i skolan. Huvudman 2 anser ”att det har betydelse av att det finns forskning
kring barnens lärande när det gäller lärplattan, då det är stora investeringar att utrusta alla
förskolor och skolor med lärplattor och datorer”.
Analys
Det är tydligt att kommunerna är intresserade av lärplatta i förskolan, och att de flesta i
nämnden är positiva. Huvudmännen är tydliga med att de inte ska styra den pedagogiska
verksamheten, här vilar ansvaret på rektorer och förskolechefer. Det är också klart att
utvecklingen av att införa lärplattan påverkas av, generation och utbildning bland pedagoger
och övriga med ansvar för den pedagogiska verksamheten enligt nämndemännen. Resultatet
bekräftar det Säljö framhåller ”att vid varje nytt steg i utvecklingen kring kommunikativa
former så blir det diskussioner kring hur vida det är till nytta”. Huvudmännen framställer
också att de följer med i forskningen kring IKT i förskolan och skolan. Även denna del är
15
enligt Paulsson30
ett av de tre problemen ”dolda värderingar” när ”vetenskapliga fakta alltid är
kopplad till sociala bedömningar och antagande” (s.8).
Resultat 2
Pedagoger som inte använder sig av lärplatta
Här redovisar jag intervjuer med förskollärare och barnskötare. Intervjun skiljer sig från
intervjun med huvudmännen på det sättet att här deltar alla samtidigt och det skapar ett
reflekterande mellan förskollärare och barnskötare. Jag kommer att använda pedagoger som
samlingsnamn i resultatet.
Vid intervju med pedagogerna vid förskolan där lärplatta inte används men väl två bärbara
datorer finns tillgängliga, utrycker de att lärplattan har flera bra funktioner, då ”den är mobil
och ett bra allternativ vid dokumentation”. Framför allt är lärplattan lättillgänglig för barnen i
en helt annan utsträckning än datorn. Pedagogerna uttrycker att” det sociala samspelet är
viktigt och bör prioriteras”. Pedagogerna menar att vissa föräldrar ser datorer och lärplattan
som ett redskap för inlärning. Pedagogerna säger att ”vi måste bli bättre på att förmedla syftet
som är förenligt med vårt uppdrag, det gäller också mellan pedagoger och förskolechefer”.
Pedagogerna anser att ”det är viktigt att alla får möjlighet att lära sig hantera lärplattan
innan den används i verksamheten”. De påpekar också att det är en generations och
utbildningsfråga och flera av pedagogerna känner sig osäkra på den nya tekniken och känner
att det blir ytterligare moment som de ska hinna med i den dagliga verksamheten.
Analys
Tolkningen är att pedagogerna är överens om att lärplattan på sikt kan bli en tillgång i den
pedagogiska verksamheten. De pedagoger som inte har tillgång till lärplattan formulerar att de
inte har önskat få inköpa lärplattor, utan vill först få mer kunskap om vilka funktioner som
tillför verksamheten pedagogiska vinster. Tolkningen blir att pedagogerna uttrycker en önskan
om utbildning av att hantera lärplattans olika funktioner. Pedagogerna är tydliga med att
förmedla att tidsbristen är ett hinder för att de själva ska kunna utforska lärplattans
möjligheter i verksamheten. Här syns tydligt det Klerfelt beskriver ” att det saknas
pedagogiska visioner och det gäller både pedagoger och politiker”. Även Säljö menar att
Vissa ser pedagogiska möjligheter med IKT medan andra väljer de konventionella. Han
menar att detta är en bekräftelse på hur det ser ut i ett historiskt perspektiv.
30
Paulsson, Emma Demokrati och vetenskap ett problemfyllt förhållande 2006 Lundsuniversitet
16
Resultat 3
Kommuner som valt att satsa på Lärplattan
I detta resultat redovisar jag hur de två kommunerna ser på lärplattan som ett komplement i
förskolan/förskoleklass.
De två kommunerna som valt att satsa på lärplatta till sina förskolor, har tillsammans med
intresserade pedagoger utvecklat ett syfte som är grunden till hur lärplattan används i
verksamhet. Huvudman 3 utrycker att ”våga pröva, som ett sätt att närma sig tekniken”.
Dessutom påpekas att i ett som samhälle av idag är det viktigt att barn tidigt får möta nya
tekniken i form av en lärplatta. De har också satsat på att alla barn i förskoleklass får en egen
lärplatta. Huvudman 4 hänvisar till ”EUs åtta nyckelkompetenser som en anledning till att
förbättra IKT i förskolan”. Huvudman 3 anser att” lärplattan är ett lättillgängligt alternativ
vid dokumentation i verksamheten, barnen lär sig lätt att använda sig av ”Pic collage” (en
applikation) där de kan dokumentera vad de har gjort under dagen”. En av kommunerna
använder sig även av en blogg där föräldrar kan följa den dagliga verksamheten. Där kan de
också följa kalendariet och se bilder på barnen som pedagogerna lägger upp. Huvudman 4
beskriver att” de ser stora vinster i utvecklandet av den pedagogiska verksamheten då
lärplattan har fler funktioner i ett och samma verktyg och att den är mobil”. Utbildning i
lärplattans möjligheter skildrar huvudman 3 genom att” de pedagoger som kan, delger och
stöttar de pedagoger som har mindre erfarenhet av lärplattan”. Huvudman 4 beskriver att
”de under hösten 2013 kommer att utforma en utbildning om lärplattans möjligheter i den
pedagogiska verksamheten”.
Analys
Det är påtagligt för mig att de två kommuner som har satsat på lärplattan i förskolan har
varit tydliga med det pedagogiska syftet med lärplatteanvändande och att detta har
förmedlats till pedagogerna. Det är också väl synligt att kommunerna har förtroende för
pedagogerna då de har uppmuntrats till att utforska nya möjligheter att använda lärplattan i
den pedagogiska verksamheten och dessutom har pedagogernas erfarenhetsbyte med
varandra främjats. Vygotsky menar att det är genom sociala samspelet som vi utvecklas och
blir en del av ett socialt sammanhang.
17
Resultat 4
Pedagoger som använder sig av lärplattan.
Även i denna intervju deltar både förskollärare och barnskötare. Intervjun skiljer sig från
intervjun med huvudmännen på det sättet att här deltar alla samtidigt och det skapar ett
reflekterande mellan förskollärare och barnskötare. Jag kommer att använda pedagoger som
samlingsnamn i resultatet.
Pedagogerna använder sig av kalendern i lärplattan, som en del vid samlingen med de äldsta
barnen. I kalendern planerar pedagoger och barn vad dagen kommer att innehålla.
Pedagogerna uttalar att” barnens inflytande blir tydligt på ett nytt sätt tack vare att lärplattan
är mobil och har blivit en naturlig del i verksamheten”. Barnen kan själva använda lärplattan
för att dokumentera de olika aktiviteterna under dagen. Med stöd av pedagogen prövar sig
barnen fram i olika applikationer, som rör natur, matematik, språk, teknik och skapande. De
pedagoger som använder sig av lärplattan har tillsammans utbytt erfarenheter och de har
också jämfört skillnaden mellan olika märken av lärplattor. Pedagogerna tycker” att de kan se
att olika sorters lärplattor ger olika möjligheter till användande”. Pedagogerna formulerar en
nackdel med lärplattan, vilken är att ”den är lite otymplig att bära med sig skogen”.
Pedagogerna ger uttryck att ”förskolechefens intresse för lärplattan har haft en stor betydelse
för att det har investerats i lärplattor”. Under hösten 2013 så kommer alla pedagoger att få en
grundutbildning i hur lärplattan kan användas. Detta sker efter önskemål av pedagogerna och
har hörsammats av ledningen.
Analys
Det står klart för mig att pedagogerna tycker att de har inspirerats till att använda lärplattan
och att de tillsammans med barnen har sökt kunskap om att utforskat möjligheterna i
användandet. Pedagogerna uttrycker tydligt att barnens kunskap i att använda lärplattan har
skapat ett mer jämlikt arbete mellan barn och vuxna. Detta bekräftas också av Kjällander som
i sin avhandling skildrar detta i ett av resultaten.
Det blir också synligt att samarbetet mellan pedagogerna har skapat fler områden där
lärplattan blivit ett kompletterande instrument till barnens lärande på förskolan. Tolkningen är
att pedagogerna tycker att lärplattan har förenklat dokumentationen med barnen, och att den
bidrar till tidsvinster. Vilket de utrycker som att det blir mindre stress i ansvaret för den
dagliga dokumentationen av verksamheten. Detta får stöd av teorin enligt Säljö, att
sociokulturella redskap som människan utvecklar hjälper henne att hantera vardagen.
18
Diskussion
Resultatdiskussion
Rapportens resultat visar att pedagogerna tycker lärplattan har ett pedagogiskt värde i
förskolan och att det pågår en utveckling av lärplattan i användandet som ett kompletterande
verktyg. Framförallt ser pedagogerna att barnen blir mer delaktiga i dokumentationen vilket
ger en tydligare bild av barnens utveckling och lärande. Även barns inflytande har blivit mer
synligt genom användandet av lärplatta. Det finns även en tveksamhet hos vissa pedagoger,
där de utrycker att de vill få kunskap om hur lärplattan används pedagogiskt i
förskoleverksamheten.
De kommuner som valt att satsa på lärplattan i förskolan, hänvisar till Europaparlamentets
rekommendationer med de åtta nyckelkompetenserna för ett livslångt lärande.
Det som är intressant är de olika ställningstaganden kommunerna väljer, det visade sig att det
politiska styrandet inte har betydelse för val av IKT satsningar i kommunerna. Det största
ansvaret vilar på rektorer och förskolechefer när det gäller beslut att införskaffa lärplattor och
utveckla IKT. Det finns ett stort behov av utbildning när det gäller användandet av lärplattan,
vilket också efterfrågas av både nämndemän och pedagoger. Även ett utarbetat ändamål av
hur lärplattan blir till ett pedagogiskt verktyg, har betydelse för att kommunerna ska investera
i tekniken. Det är tydligt att syftet med lärplattan som pedagogiskt verktyg skall vara
genomtänkt enligt pedagogerna. I avsnittet ”Ett sociokulturellt perspektiv” så beskriver Säljö,
att ”vid varje nytt steg i utvecklingen kring kommunikativa former så blir det diskussioner hur
vida det är till nytta eller kulturell undergång”. Han menar att detta är återkommande när man
ser ur ett historiskt perspektiv. Detta bekräftas även i denna rapport att det finns en
tveksamhet, innan lärplattan ses som ett självklart redskap och ett komplement till redan
existerande metoder i förskolan. Lärplattan ska inte ersätta, utan tillföra nya möjligheter i att
utveckla verksamheten. Detta är också synpunkter som Dr Ruben R Puentedura påpekar i sin
studie av att använda sig av den digitala tekniken. Pedagogerna nämner att användandet av
lärplatta avlastar dem i arbetet med den dagliga dokumentationen, då tekniken är enkel och
ger möjlighet att skapa dokument med bild och text. Denna avlastning ger pedagogerna mer
tid till barnen.
Ett problem som Johansson lyfter fram är lärplattans eventuella hälsoeffekter av
elektromagnetisk strålning. Det krävs långtids studier på många år, sannolikt decennier och
med en stor population, för att påvisa sådana effekter. Detta måste ställas mot de gynnsamma
effekter användandet av lärplattan anses ha av en majoritet. Skall försiktighetsprincipen
tillämpas och man därför skall avstå från introduktionen av lärplatta? Mitt svar är nej. Min för
hoppning är att forskning initieras som kan ge ett svar på denna fråga inom rimlig tid.
Lärplattan är framför allt ett verktyg för dokumentation när det gäller de yngsta barnen, då
krävs ingen uppkoppling till wifi. Att ta till sig de kritiska synpunkterna kring lärplattan är
utvecklande och öppnar för reflekterande kring användandet.
19
Metoddiskussion
Jag valde en kvalitativ metod då jag såg möjligheter med att använda mig av intervjuer för att
kunna söka kunskap om de olika ställningstagande om lärplattan som ett pedagogiskt verktyg
i förskolan. Jag upplever att intervjuerna som utformade sig till samtal gav mig en insyn i hur
kommuner och pedagoger tänkte kring användandet av lärplattan. Att intervjua var inte helt
enkelt då det är en kunskap som fodrar övning, men tack vare att nämndemän och
pedagogerna var intresserade av ämnet så gav det ett bra material att arbeta med. Det är
möjligt att en kvantitativ undersökning kunde ha innefattat ett större antal kommuner och
pedagoger, men jag ser inte att det skulle påverka resultatet med tanke på urvalet. Min
uppfattning är att det finns ett flertal kommuner som är avvaktande och användare av
lärplatta.
Vidare forskning om lärplattan
Det finns ett stort behov av forskning kring möjligheterna att utveckla det pedagogiska arbetet
när det gäller lärplattan. Jag ser flera användningsområden med lärplattan, men det finns för
mycket som baseras på applikationer där kvalitén är mycket ojämn. Teknikutvecklingen går
fort, därför bör användare och utförare ges möjlighet till att presentera och diskutera
pedagogiska nyheter. Under arbetet har jag funnit att Malin Nilsen på institutionen för
pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet påbörjat forskning i ämnet
och Fil. Dr. Sussane Kjällander vid Stockholms universitet har påbörjat en studie i Uppsala,
om hur digital teknik kan användas i den pedagogiska verksamheten i förskolan.
Slutrapporten kommer att presenteras 2015
20
Referenser
Ahrne, Göran & Roman, Christine & Franzén (2008) Det sociala landskapet en sociologisk
beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av2000-talet Göteborg: Korpen
Alexandersson, Mikael, Linderoth, Jonas och Lindö, Rigmor (2001) Bland barn och
datorerlärande villkor i mötet med nya medier Lund: Studentlitteratur
Bryman, Allan (2008) samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Bryman, Allan (2002) samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Egeberg, Sonja Halse, John Jerlang, Espen Jonassen, Ann Joy Ringsted, Suzanne Wedel-
Brandt, Brite (1999) Utvecklings psykologiska teorier. Stockholm: Liber
Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om
nyckelkompetenser för livslångt lärande Europeiska unionens officiella tidning L394 2006-
12-30
Ellneby, Ylva (2005) Cyber ungar eller vad barn verkligen behöver. Stockholm: Natur och
kultur
Figel´, Ján (2006) Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för utbildning, kultur
och ungdom. Nyckelkompetenser för livslångt lärande. En Europeisk Referensram
Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer.
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning ISBN:91-7370-
008-4 Stockholm: Vetenskapsrådet
Forsling, Karin(2012) Doktorand och lärarutbildare med IKT-inriktning ”Alla ska ha samma
möjlighet”. Förskolan (7) ss 26-27
Gripsrud, Jostein (2002, 2011) Medie kultur medie samhälle. Göteborg: Daidalos
Gunnarsson, Maria (2012) Lärares handlingsutrymme Linköping: Lindköpings Universitet
Johansson, Olle (2012-12-13) Docent forskare på Karolinska institutet Neurovetenskap
Paradigmskifte www.paradigmskifte.se
Kjällander, Sussane (2011) doktorsavhandling, Designes for learning in an extended digital
environment. Stockholm: Stockholms universitet.
Klerfelt, Anna (2007) Barns multimediala berättande, en länk mellan mediakultur och
pedagogiskpraktik. Göteborg: Göteborgs universitet.
Klerfelt, Anna (2012) fil dr i pedagogik och universitetslektor vid Göteborg: Göteborgs
universitet Pedagogiska Magasinet (3) ss54-58
Läroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Stockholm: Skolverket.
21
Paulsson, Emma (2006) Demokrati och vetenskap ett problemfyllt förhållande. Lund: Lunds
Universitet
Puentedura, R Ruben Dr.(2011) http://webapps2.malmo.se/pedagogmalmo/artklar/
Rienecker, Lotte Jörgensen Peter Stray med bidrag av Hedelund, Lis Hegelund, Signe och
Kock Christian (2008) Att skriva en bra uppsatts. Stockholm: Liber
Skaftensmo, Trond (2012-12-13) Paradigmskifte www.paradigmskifte.se
Skog, Andreas (2013) Lärarstudenten nr 1 Duellen IT-pedagog mediacenter, region
Västerbotten
Skolverket www.skolverket.se/
Säljö, Roger (2000) Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts
(Bokförlag Prisma)
Åberg, Ann & Lenz Taugochi, Hillevi (2005) Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i
pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber
22
Bilaga
Intervjuguide till kommunerna
Kan olika beslut kring lärplattan få konsekvenser vid övergång till skolan?
Vilket ansvar vilar på kommunen?
Vad kan det bli för konsekvens av beslutet?
Kan det bidra till segregering kring barns möjligheter när det gäller lärandet i
framtidens samhälle?
Vilket inflytande har pedagogerna på beslutet?
Intervjuguide pedagoger
Vad kan lärplattan tillföra verksamheten på förskolan?
Vilka fördelar respektive nackdelar ser du/ni på lärplattan?
Hur stort inflytande har du/ni på val av ny teknik?