EXAMENSARBETE

Äldre personers upplevelse av att levamed hjärtsvikt

En litteraturstudie

Åsa PetterssonLinn Wigenstam

2015

SjuksköterskeexamenSjuksköterska

Luleå tekniska universitetInstitutionen för hälsovetenskap

Luleå tekniska universitet

Institutionen för hälsovetenskap

Avdelningen för omvårdnad

Äldre personers upplevelse av att leva med hjärtsvikt – en

litteraturstudie

Elderly people’s experience of living with heart failure – a

literature review

Åsa Pettersson

Linn Wigenstam

O0009H Examensarbete 15 hp

Höstterminen 2015

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Handledare: Anna Nygren Zotterman och Åsa Engström

2

Abstrakt

Hjärtsvikt är en sjukdom som drabbar främst äldre personer. Den blir allt vanligare världen

över i och med att vi lever längre och den har stor påverkan på det vardagliga livet. Syftet

med den här litteraturstudien var att beskriva äldre personers upplevelse av att leva med

hjärtsvikt. 8 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med

induktiv ansats. Det resulterade i fyra kategorier: Att trötthet och orkeslöshet påverkar hela

människan; Att få en god och säker vård; Att känna hanterbarhet, trygghet och

självständighet och; Att känna osäkerhet och beroende. Resultatet visade att trötthet

påverkade personerna både psykiskt och fysiskt, och den påverkade förmågan att utföra

aktiviteter. Det fanns förväntningar på att vårdpersonal skulle vara kompetenta och kunna ge

information för att kunna få en god vård. Resultatet visade också att personerna kände att de

kunde hantera sjukdomen och dess konsekvenser, att de kände sig trygga i tillvaron på grund

av olika aspekter och att de kände sig självständiga trots nedsatt fysisk kapacitet. Slutligen

visade resultatet att personerna upplevde osäkerhet kring framtiden och symptom, och att det

var en påfrestning att bli beroende av andra människor. Kunskap om äldre personers

upplevelser av att leva med hjärtsvikt kan leda till att hälso- och sjukvårdspersonal kan möta

dessa personers behov, vilket i sin tur leder till en bättre omvårdnad.

Nyckelord: Hjärtsvikt, upplevelse, äldre personer, litteraturstudie, kvalitativ.

3

I denna litteraturstudie ligger fokus på äldre personer med hjärtsvikt. Eftersom antalet äldre

personer i världen ökar och människan lever längre kan detta orsaka många olika

hälsoproblem och kroniska sjukdomar med ett ökat vårdbehov som följd. De hälsoproblemen

som är vanligast hos äldre är mild kognitiv svikt, demens, depression, kranskärlssjukdom,

aterosklerotisk sjukdom och sensoriska problem. Tillfredsställelsen hos äldre människor ökar

när de får regelbundna hälsokontroller och kontinuitet i sin vård (Dogan & Deger, 2004). I

Nicholson (2014) står att äldre personer ofta har dåligt samförstånd och överensstämmelse i

sina behandlingar vilket kan orsaka försämring och inläggning på sjukhus. Orsaker till att

behandlingen inte följs hos äldre kan vara att de glömmer att ta mediciner om försämrat

korttidsminne föreligger men även missförstånd eller oenighet kan vara orsak till att en äldre

person inte följer planerad behandling. Därför krävs en öppen och en ärlig kommunikation

med äldre personer.

Det sjukdomstillstånd som idag orsakar flest inläggningar på sjukhus hos äldre personer är

hjärtsvikt och man beräknar att 180 000-350 000 personer i Sverige är drabbade (Ericson &

Ericson, 2013, s. 119). Hjärtsvikt kan orsakas av ett antal olika patologiska tillstånd där en del

av orsakerna till att bli drabbad är reversibla men andra inte, vilket kan ge personen allvarliga

prognoser och konsekvenser med en försämrad livskvalitet för patienter samt kostnader för

sjukvården (Nicholson, 2014). Eftersom befolkningen idag lever längre och överlever fler

primära hjärthändelser förväntas incidens och prevalens att öka i framtiden (Daamen Schols,

Jaarsma & Hamers, 2010). Yu, Lee, Kwong, Thompson och Wo, (2008) beskriver hjärtsvikt

som en global epidemi vilket främst påverkar den åldrande befolkningen. Förståelse krävs för

äldre människor som lever med hjärtsvikt för att förstå vikten av egenvård så att anpassning

till denna smärtsamma sjukdom ska bli optimal.

Hjärtsvikt kan orsakas av bland annat ischemisk hjärtsjukdom, hypertension, arytmier,

kardiomyopatier, vilket kännetecknas av minskad hjärtkapacitet och oförmåga att orka med

kroppens normala krav. Symtomen kan visa sig i form av hjärtklappning, dyspne , ortopne,

trötthet, ödem, oro, depression, aptitlöshet, nattlig hosta, sömnproblem och konfusion

(Nicholson, 2014). Behandling för dessa patienter är en optimerad medicinsk behandling med

läkemedel för att behandla sjukdom och lindra symtom samt undervisning om

livsstilsförändringar och egenvård. Detta minskar sjukhusinläggningar för äldre personer med

hjärtsvikt, ger kortare vårdtid och en bättre prognos (Nicholson, 2014). Hur begränsad en

4

person blir i sitt dagliga liv beror på vilken dysfunktion personens hjärta har och vilka

symtom dysfunktionen ger (Ericson & Ericson, 2013, s. 119-121). Personer som sköter

egenvården kan ha en god livskvalitet och få en förbättrad prognos, men hjärtsvikt är

oförutsägbart och svår att prognostisera för enskilda patienter. När diagnosen har bekräftats

kan symtomen klassificera tillståndets svårighetsgrad vilket delas in i fyra nivåer där nivå 1

inte orsakar symtom, nedsatt prestationsförmåga eller begränsningar för personen vid vanlig

fysisk aktivitet och där nivå 4 orsakar stora begränsningar för personen vid fysisk aktivitet.

Vid denna nivå sker begränsningar i prestationsförmågan även vid vila (Nicholson, 2014).

Viktiga omvårdnadsåtgärder vid hjärtsvikt är att undervisa personen så att kunskap om

sjukdomen och om anpassning efter hjärtkapaciteten finns (Scherb, Head,

Maas, Swanson, Moorhead, Reed, D., & ... Kozel, M., 2011). För att kunna undervisa och

informera krävs att vårdpersonal har kompetens och kunskap om orsak, symptom, behandling

och egenvård (Nicholson, 2014). En tydlig information kan vara avgörande för personen för

att kunna förstå den, hantera den på bästa sätt och få möjlighet till god livskvalitet trots

sjukdom. I ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2007) beskrivs även att sjuksköterskan är

ansvarig för att ge varje enskild individ information så att förutsättningar för samtycke till

vård och behandling ges. Sjuksköterskan ska även använda sitt omdöme när informationen

och undervisning utförs så att omvårdnaden tillämpas med ett etiskt förhållningssätt.

Att leva med sjukdom kan innebära fysiska, sociala, känslomässiga och ekonomiska

påfrestningar för de personer som drabbas vilket kan innebära en försämrad livskvalitet som

följd. Varje person reagerar individuellt vid sjukdom och människor med samma diagnos

samt jämförbar sjukdomsprogression kan uppleva deras livskvalitet på olika sätt (Delgado,

2007). Att leva med en sjukdom är en upplevelse som ständigt förändras. Livet med en

sjukdom har ofta beskrivits som en orsak till kronisk sorg, lidande, osäkerhet, förlust, en

dikotomi mellan acceptans och förnekande (Kralik, & van Loon, 2009). Antonovsky, (2011,

s. 19, 31) säger att tillvaron med sjukdom pendlar mellan upplevelser av hälsa och ohälsa, att

konsekvenser av sjukdom inte går att förutsäga utan leder till ett tillstånd som personen måste

lära sig hantera. Antonovsky, (2011, s. 16, 50) beskriver att gränsen till att känna hanterbarhet

varierar från person till person och faktorer som kan ge kraft åt att bekämpa ohälsa är

generella motståndsresurser så som jagstyrka, pengar eller socialt stöd.

5

Delgado (2007) skriver att varje persons reaktion vid sjukdom är unik och upplevelser är

subjektiva. Därför krävs förståelse för vilken innebörd en sjukdom kan få ur ett

patientperspektiv för att kunna utföra god omvårdnad. Det är alltid patientens erfarenhet och

individuella upplevelse som är i fokus för att rätt omvårdnad kan utföras och vid beskrivning

av upplevelser fås förståelse så att omvårdnaden kan utformas efter den unika patientens

behov för upplevelse av hälsa. Enligt Daamen Schols, Jaarsma och Hamers (2010) ses

hjärtsvikt som en vanlig orsak till vårdkontakt och förväntas öka i framtiden, därför är en

fördjupad kunskap inom detta område relevant. Denna kunskap ger sjuksköterskan

möjligheten att i den kliniska verksamheten kunna utforma individanpassad omvårdnad till

äldre personer som drabbats av hjärtsvikt, vilket minskar lidande och ger ett ökat

välbefinnande för de drabbade, förebygger försämring och minskar antal vårdbesök med

minskade kostnader för individ och samhälle. För att få förståelse och kunna bemöta olika

behov var litteraturstudiens syfte att beskriva äldre personers upplevelse av att leva med

hjärtsvikt.

Metod

Avsikten med studien var att studera mänskliga upplevelser för att få förståelse. Därför valdes

en kvalitativ forskningsmetod då en fördjupad förståelse ville uppnås via publicerade

empiriska studier (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011, s. 96).

Litteratursökning

Litteratursökningen gjordes i Cinahl och PubMed vilka är relevanta databaser inom området

omvårdnad och som kan svara på den aktuella frågeställningen. Genom att göra

litteratursökningen i olika elektroniska databaser ökar chansen att hitta tillfredsställande

litteratur (Willman et al. 2011, s. 69, 80). En pilotsökning utfördes för att få en överblick över

det material som fanns att tillgå inom området och sedan tillämpades ett systematisk söksätt

där relevanta artiklar som svarade mot problemformuleringen valdes ut. Sökorden som

användes var heart failure, aged, experience* och qualitative study. Dessa kombinerades

enligt den booleska sökoperatorn AND eftersom Willman et al. (2011, s. 73) skriver att

sökningen då fokuseras inom ett avgränsat område. Utförd litteratursökning redovisas i Tabell

1.

6

Sökningen begränsades genom att artiklarna var skrivna på engelska, peer reviewed och att

artiklarna inte var äldre än 10 år. Åldersgränsen på artiklarnas deltagare sattes till 65+

eftersom Daamen Schols et al. (2010) och Ericson och Ericson, (2013, s. 119) tar upp denna

åldersgräns vid hjärtsvikt som en vanlig orsak till vårdbehov. 38 artiklar valdes sedan ut

utifrån dess titel och abstrakt som passade litteraturstudiens syfte.

Tabell 1 Översikt av systematisk litteratursökning

Syftet med sökning: Äldre personers upplevelse av att leva med hjärtsvikt

CINAHL 2015-09-16

Söknr *) Söktermer Antal träffar Använda

1 CH Heart failure 17721

2 CH Aged 257336

3 1 AND 2 6561

4 FT Experience* 103841

5 Qualitative

study

12140

6 FT 4 AND 5 15627

7 3 AND 6 26 3

PubMed 2015-09-16

1 MSH Heart failure 81678

2 MSH Aged 1476077

3 1 AND 2 34437

4 FT Experience* 352295

5 FT Qualitative

study

80276

6 4 AND 5 23877

7 3 AND 6 115 5

7

*CH - CINAHL headings i databasen CINAHL, MSH – Mesh termer i databasen Pubmed, FT

– Fritext

Kvalitetsgranskning

Av de 38 studier som svarade mot syftet i litteratursökningen valdes 9 studier ut till

kvalitetsgranskning. De andra studierna valdes bort på grund av att deltagarna i dessa studier

var under 65 års ålder. För att kunna avgöra studiernas kvalitet granskades dessa enligt Bilaga

H som är ett protokoll för bedömning av studier med kvalitativ metod (Willman et al., 2011,

s.175), vilket passade denna granskning. Frågor som användes i kvalitetsgranskningen var att

se om syftet var tydligt beskrivet och relevant, hur urvalet hade gått till, dess lämplighet och

om etiska överväganden fanns, om metoden för datainsamlingen och analys var tydligt

beskriven samt om ett tydligt resultat redovisades. Bedömningen gjordes efter poängsystem

från Willman et al., (2011, s.108) där de frågor från Bilaga H som fick positiva svar gavs 1

poäng och där den slutgiltiga summan räknades ut i procent. De studier som fick positiva svar

inom 80-100% beräknades vara av hög kvalitet och vid medel kvalitet låg

kvalitetsbedömningen på 70-79%. Procentindelningen gav möjlighet att bedöma studiernas

kvalitet där resultatet av granskningen avgjorde vilka studier som var av hög eller medel

kvalitet, var trovärdiga och kunde vara till nytta i den kliniska verksamheten. Efter

kvalitetsgranskningen valdes 1 artikel bort på grund av låg kvalitet och då återstod 8 studier.

En av de använda studierna redovisade även upplevelser av att leva med lungcancer och

stroke men bara upplevelser från personer med hjärtsvikt valdes ut till analys.

Tabell 2. Kvalitetsgranskning av utvalda artiklar

Författare

(År)

Land

Typ av studie Deltagare Metod Huvudfynd Kvalitet

Burström,

Brännström,

Boman &

Strandberg

(2012)

Sverige

Kvalitativ 8 Semistrukturerade

fokusgrupp-

intervjuer. Data

analyserades med

kvalitativ

innehållsanalys.

Beskriver

upplevelser av

trygghet och

otrygghet.

Medel

8

Författare

(År)

Land

Typ av studie Deltagare Metod Huvudfynd Kvalitet

Cortis &

Williams

(2007)

England

Kvalitativ 10

Semistrukturerade

intervjuer med

kvalitativ

innehållsanalys.

Hantering av

hjärtsvikt beror

på individens

inställning och

hur resurserna

utnyttjas.

Hög

Hanratty,

Holmes,

Lowson,

Grande,

Addington-

Hall, Payne &

Seymour

(2011)

Storbrittanien

Kvalitativ 30 Semi-

strukturerade

intervjuer med

kvalitativ

innehållsanalys

Genom god

kompetens och

kommunikation

fås en

fungerande,

trygg och god

vård.

Hög

Hägglund,

Boman &

Lundman

(2008)

Sverige

Kvalitativ 9 Narrativa

intervjuer

analyserade med

kvalitativ

innehållsanalys.

Upplevelser av

förlust av fysisk

energi, att

kroppen känns

obekant, att den

fysiska

förmågan

varierar, att bli

bereoende och

att vilja vara

självständig.

Medel

Norberg,

Boman,

Löfgren &

Brännstrom

(2014)

Sverige

Kvalitativ 10 Intervjuer som

analyserats med

kvalitativ

inneållsanalys

Planera,

organisera och

begränsa

aktiviteter för

att orka med.

Och använda

hjälpmedel för

att underlätta

Medel

9

Författare

(År)

Land

Typ av studie Deltagare Metod Huvudfynd Kvalitet

vardagen.

Pihl, Fridlund

& Mårtensson

(2011)

Sverige

Kvalitativ 15 Intervjuer som

analyserats med

innehållsanalys.

Behov av att

hitta praktiska

lösningar i det

dagliga livet, att

ha realistiska

förväntningar

på framtiden.

Att inte tro på

sin egen

förmåga.

Medel

Waterworth &

Jorgensen

(2010)

Nya Zeeland

Kvalitativ 25 Semistrukturerade

intervjuer med

kvalitativ

innehålls- analys.

Osäkerhet,

rädsla för att bli

försämrad, bli

en börda för

anhöriga och

förväntningar

på en god och

trygg vård .

Hög

Weierbach,

Glick, & Lyder,

(2011)

USA

Kvalitativ 20 Semi-

strukturerade

intervjuer som

analyserades med

kvalitativ

innehållsanalys

Sjukdomens

begränsningar

accepterades

och förväntades

få trygg vård av

hälso-och

sjukvårds

personalen

Medel

Analys

Studierna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys, vilket är en metod som kan

användas vid analysering av kvalitativa studier (Polit & Beck, 2012, s. 505). Studiernas

manifesta innehåll, alltså det som faktiskt uttrycks och sägs i texterna, analyserades med en

induktiv ansats, vilket enligt Elo och Kyngäs (2008) ger forskaren möjlighet att få förståelse

och ny kunskap inom ett område. Detta kunde uppnås genom att de utvalda studierna

10

förutfattningslöst lästes igenom flera gånger för att först få en helhetsbild över upplevelser av

hjärtsvikt utan att själva bli påverkade över texternas innehåll och betydelse. Sedan valdes

textenheter med betydelse för litteraturstudiens syfte ut och översattes till svenska.

Textenheterna med liknande innehåll kondenserades till meningsbärande delar för att ge en

strukturerad överblick av texternas innehåll. De kondenserade textenheterna vars innehåll

ansågs betyda samma sak fördes ihop och kategoriserades i två steg. Sedan sammanfördes

subkategorierna ytterligare efter likheter och skillnader till fyra beskrivande slutliga

kategorier. En sannolik slutsats kunde då dras, ny vägledning vid omvårdnaden av äldre

personer med hjärtsvikt uppnåddes, vilket kan vara till nytta vid omvårdnad i klinisk

verksamhet.

Resultat

Litteraturstudiens analys resulterade i 4 kategorier som beskrev äldre personers upplevelser av

att leva med hjärtsvikt. Citat från studierna användes för att stärka resultatets trovärdighet. Se

tabell 3 för en översikt av kategorier.

Tabell 3. Översikt av kategorier (n=4)

Kategorier

Att trötthet och orkeslöshet påverkar hela människan

Att ha förväntninar på en god och säker vård

Att känna hanterbarhet, trygghet och självständighet

Att känna osäkerhet och beroende

Att trötthet och orkeslöshet påverkar hela människan

Flera av studierna beskrev att tröttheten och orkeslösheten som uppstod vid hjärtsvikt ofta

påverkade deltagarna både fysiskt och psykiskt. Personerna beskrev att de ville utföra mycket

i vardagen, men avstod på grund av vetskapen att de inte skulle orka slutföra uppgiften (Cortis

& Williams, 2007; Hägglund, Boman & Lundman, 2008; Norberg, Boman, Löfgren, &

Brännström, 2014; Phil, Fridlund & Mårtensson, 2011; Waterworth & Jorgensen, 2009).

Trötthet beskrevs av personerna som att vara sliten eller ur fas. Det var en svaghet som

involverade hela kroppen på ett märkligt vis. Det gav en känsla av att domna bort, vara

11

mentalt bedövad och att kroppen inte fungerade som den skulle. Det var en trötthet som inte

kunde jämföras med den trötthet som de upplevt tidigare i livet och den gav en känsla av att

kroppen gav upp (Hägglund et al. 2008) Trots tillräcklig sömn upplevde personerna alltid

trötthet och att de inte orkade vara vaken. Det medförde att vila och sömn blivit en större del

av deras liv än de ville (Hägglund et al. 2008; Phil et al. 2011).

“Now I feel like I’m living as half a person… beacuse I don’t have the energy for anything.”

(Hägglund et al. 2008, s. 292)

Personerna i studierna beskrev att trötthetens intensitet kunde variera från dag till dag men

även under dagen, vilket gjorde tröttheten oförutsägbar (Hägglund et al. 2008; Norberg et al.

2014). Även om tröttheten alltid var närvarande, så kunde den minska på grund av förändrat

hälsotillstånd eller ändrade mediciner, men i det långa loppet så ökade alltid tröttheten

(Hägglund et al. 2008).

Tröttheten och orkeslösheten medförde att personerna i studierna upplevde svårigheter att

klara av aktiviteter som de tidigare klarat av. Det var framför allt aktiviteter i hemmet så som

städning och matlagning (Cortis & Williams, 2007; Hägglund et al. 2008; Norberg et al. 2014;

Phil et al. 2011; Weierbach, Glick, & Lyder, 2011). Att inte kunna utföra aktiviteter som förut

ledde till att personerna blev ledsna och kände sig dåliga. Det var svårt att acceptera att man

inte längre kan utföra aktiviteter som förut, eller att inte kunna göra dem lika snabbt som

förut. Speciellt när man varit frisk och snabb i allt man gör hela livet (Hägglund et al. 2008).

“You feel a little… well, bad at everything; you may want to do this or that, but you just don’t

have the energy… you see that you should clean, but…” (Hägglund et al. 2008, s. 292)

Trötthet påverkade också personernas sociala liv och de kände sig ensamma och isolerade.

Det blev ofta så att de bara satt hemma framför tv:n, helt ensamma. Ensamheten och

isolationen uppstod främst på grund av att personerna inte orkade resa eller åka någonstans,

därför blev det problem om vänner och släktingar bodde långt bort. Personerna orkade inte

heller ha gäster hemma eftersom det var för tungt att göra i ordning innan gästerna skulle

komma (Hägglund et al. 2008; Phil et al. 2011; Waterworth & Jorgensen, 2009).

12

“It was difficult to have a social life, as it proved complicated to go anywhere and too much

of a burden to prepare for guests, which was described as a form of isolation.” (Phil et al.

2011, s. 7)

Att få en god och säker vård

Att få en god och säker vård vid hjärtsvikt var en återkommande önskan i flera studier.

Hanratty, Holmes, Lowson, Grande, Addington-Hall Payne & Seymour, (2012) beskrev

upplevelser av att specialiserad vårdpersonal var mer kompetenta och hade en bättre

kommunikation samt förståelse över situationen än kollegorna i primärvården. I Burström,

Brännström, Boman & Strandberg, (2012) och Waterworth & Jorgensen, (2009) beskrevs

vikten av att känna förtroende för vårdpersonalen; att kunnig och kompetent personal fanns

där för att kunna behandla och förebygga försämringar, att känna att noggranna tester och

undersökningar utfördes. Personalen skulle kunna svara på de frågor som kunde uppkomma

upp under sjukdom, att de förmedlade en känsla av att de faktiskt brydde sig och tog en på

allvar.

“I would go back to my family doctor and because I trust him and his daughter … she is a

doctor too at the same place … and I would ask them what to do. They are good to me … if I

have any trouble they tell me what to do, like get the ambulance to get to the hospital or

anything else. I talk to my doctor like he is my uncle and he talks to me like I am his nephew.

He has all my records so they know all about me so he can give me good advice about what to

do” (Waterworth & Jorgensen, 2009, s. 203)

Att få god vård kunde också innebära att information och undervisning från vårdpersonalen

skulle vara tydlig för att förebygga ett försämrat tillstånd. Brist på kunskap kunde leda till

osäkerhet över om medicinens effekt eller att viktiga tecken på symtom inte upptäcktes

(Burström et al. 2012; Cortis & Williams, 2007; Waterworth & Jorgensen, 2009, Weierbach

et al. 2011). I Weierbach et al. beskrevs även att oklara instruktioner kan ha bidragit till

återinläggning på sjukhuset inom 5 dagar. Hanratty et al. 2012 beskrev att kommunikationen

mellan vårdpersonal och vårdinstanser måste vara fungerade för att förhindra försämrat

tillstånd.

“ They told me in the hospital before I left that the district nurses would be in touch, and the

occupational therapist. Now I was home fore a week, now I had to phone up the district

13

nurses and ask them when they were coming out to treat my legs. They said we didnt know

you were out of the hospitale. We havent had a referral… Now ever since then I have been

fighting for my own benefit. No one has been. I have had to get it all for my self, try and get it

for my self....” (Hanratty et al. 2012, s. 79)

Att känna hanterbarhet, trygghet och självständighet

I studierna innebar hanterbarhet att kunna hantera och acceptera sjukdomen och dess

konsekvenser. Studierna visade att personerna använde olika metoder för att känna

hanterbarhet (Burström et al. 2012; Hägglund et al. 2008; Norberg et al. 2014; Phil et al.

2011; Waterworth & Jorgensen, 2009; Weierbach et al. 2011).

De metoder som personerna använde sig av för att hantera symptom så som andfåddhet och

oregelbundna hjärtslag var genom att ta en paus eller genom att byta aktivitet (Hägglund et al.

2008; Norberg et al. 2014) Att planera de dagliga aktiviteterna så som shopping och

matlagning, begränsa ambitionsnivån och minska aktivitetens omfattning var också några

metoder som användes av deltagarna i studierna för att känna hanterbarhet (Norberg et al.

2014; Phil et al. 2011). Att kunna utföra dagliga aktiviteter som man tidigare kunnat utföra

ledde till att personerna kände glädje och belåtenhet (Burström et al. 2012; Phil et al. 2014).

“If I do not put too much strain on my heart I never notice these (symptoms from the heart

failure)” (Burström et al. 2012, s. 819)

Resultatet visade att symptom även kunde hanteras genom att undvika situationer som ger

påfrestningar på hjärtat vilket ledde till minskade symptom. De hade också metoder för att

distrahera sig själv från att tänka på sjukdomen och symptomen, till exempel genom att lyssna

på musik (Burström et al. 2012).

Att känna hanterbarhet innebar att man kunde acceptera sin situation. I studierna framkom

detta på så vis att personerna mådde bra trots sjukdomen och kunde acceptera olika aspekter

av sjukdomen (Burström et al. 2012; Hägglund et al. 2008; Waterworth & Jorgensen, 2009;

Weierbach et al. 2011). Personerna kände hanterbarhet i och med att de accepterat personliga

förluster, både fysiska men även förluster av relationer, socialt sällskap, vänner eller att de

14

varit tvungen att lämna sitt hem. Medvetenhet fanns om att de var döende och de ansåg att det

får hända när det händer (Burström et al. 2012; Waterworth & Jorgensen, 2009).

“I would just like my life to finish I´m ready to die. I´ve had a wounderful life but it´s just

alittle too long really….I´ve had enough of life” (Waterworth & Jorgensen, 2009, s. 202)

En annan aspekt av sjukdomen som personerna i studierna accepterat var att de inte klarar sig

själva och är beroende av andra (Hägglund et al. 2008; Weierbach et al. 2011). De

uppskattade den hjälp de kunde få, så om familjen bodde långt bort eller inte fanns tillgänglig

tog de emot hjälp från vänner och grannar. (Waterworth & Joergensen, 2009; Weierbach et al.

2011).

Resultatet visar att det var viktigt att känna trygghet. Personerna beskrev olika aspekter som

ledde till att de kände sig trygga i vardagen (Burström et al. 2012; Norberg et al. 2014). Att ha

ett hjälpmedel i hemmet, som en rullator, beskrevs ge trygghet. Den gav personerna en

möjlighet att sitta ner och vila om de skulle behöva det. Den underlättade även transporten av

föremål. Personerna beskrev också att eftersom framtiden är oviss och att man inte vet hur

morgondagen ser ut så var det tryggt att ha en rullstol (Norberg et al. 2014).

“You never know what things will be like tomorrow… that’s why I want it (the wheelchair),

because I can’t walk very far” (Norberg et al. 2014, s. 396)

Personerna beskrev också att de upplevde trygghet eftersom de levde med en partner och hade

barn och barnbarn som stöd. Det var även tryggt att de kunde hjälpa dem med praktiska

sysslor i hemmet. De beskrev också att de kände trygghet när de kunde leva som vanligt och

inte besvärades av allvarliga symptom så som bröstsmärtor (Burström et al. 2012).

Resultatet visar att personerna kände sig självständiga, vilket var viktigt för dem. Att vara

självständig trots nedsatt fysisk kapacitet var något att sträva mot och personerna använde

olika metoder för att underlätta sin vardag och för att kunna klara sig själv så långt det var

möjligt (Cortis & Williams, 2007; Hägglund et al. 2008; Norberg et al. 2014; Weierbach et al.

2011).

15

Personerna beskrev att de strävade efter att vara självständiga. Att vara självständig var målet

och de åstadkom detta genom att ta tillvara på sina kvarvarande förmågor och kämpade för att

klara sig själva. Det kunde till exempel vara att klara av ett toalettbesök själv eller att kunna

laga mat själv (Hägglund et al. 2008; Norberg et al. 2014).

“Yes, I do boil the potatoes myself… I am glad that I can take care of that.” (Hägglund et al.

2008, s. 293)

Resultatet visar att personerna inte ville acceptera hjälp från familj och vänner just för att de

ville klara sig själva och strävade mot att fortsätta vara självständiga (Cortis & Williams,

2007; Weierbach et al. 2011). Resultatet visar också att det fanns en ovilja att ta emot ett

hjälpmedel så som rullstol eller rullator för att man då blir mindre självständig. Det var också

viktigt att ta sig upp ur sängen på morgonen för att inte bli för beroende av andra (Hägglund

et al. 2008).

Att kunna stanna kvar i sitt hem och inte behöva flytta beskrevs av personera som en faktor

för att kunna uppleva självständighet. De var motiverade att lösa de problem som kunde

uppstå i hemmet så att de kunde fortsätta bo hemma. De accepterade också sina begränsningar

och tog emot hjälp för att kunna stanna kvar i hemmet (Weierbach et al. 2011).

Resultatet visar också att deltagare beskrev hjälpmedel som ett sätt för dem att fortsätta vara

självständiga. Telefoner och internetbaserad kommunikation underlättade kontakten med

familj och vänner när de inte längre kunde åka och hälsa på. Även tekniken i vardagen

beskrevs som värdefull och de använde mekanisk utrustning som motordrivna gräsklippare

och elektriska köksenheter för att kunna fortsätta vara självständiga (Norberg et al. 2014).

“In the beginning I thought it was shameful, but later, I am so glad about the walker, so I can

go shopping.” (Norberg et al. 2014, s. 396)

Att känna osäkerhet och beroende

Vid hjärtsvikt visade studier upplevelser av osäkerhet vid många olika sammanhang. I

Burström et al. (2012); Cortis & Williams (2007); Phil et al. (2011) och Waterworth &

Jorgensen (2009) beskrevs oro inför framtiden, symptom och att nå begränsningar, rädsla

16

inför att tillståndet kunde försämras samt vetskapen om att döden när som helst kunde

inträffa. I Burström et al. (2012); Cortis & Williams (2007) och Norberg et al. (2014) tas

upplevelser av oro vid anfåddhet upp och att de ibland undvek vissa aktiviteter på grund av att

det orsakade andfåddhet.

“I can’t do much of anything” and “can’t… breath”. “The breathlessness gives you some

kind of signal”. “Yes, you think this moment is the last.” (Burström et al. 2012, s. 820)

Andra resultat som visade känslor av osäkerhet var tankar inför vad andra människor ska

tycka när man inte längre orkar lika mycket som tidigare och att inte vilja visa försämring.

Enligt Burström et al. (2012) beskrevs osäkerhet över att själv kunna vara ansvarig för

sjukdomens förekomst på grund av dåliga livsvanor, som till exempel rökning. Upplevelser av

osäkerhet för den ekonomiska påfrestningen på grund av att vara i behov av assistans

beskrevs (Weierbach et al. 2011).

“It´s got a great big yard…..I can´t go outside gardening anymore….because of my stamina.

So that´s $300 or $400 a month.” (Weierbach et al. 2011, s. 266)

Flera artiklar beskrev att sjukdomen orsakade upplevelser av att vara till besvär, att vara i

behov av omhändertagande i vardagen av familj, vänner och grannar. Detta upplevdes som en

extra påfrestning med skuldkänslor för att känna sig som en börda för andra människor

(Burström et al. 2012; Cortis & Williams, 2007; Hanratty et al. 2012; Phil et al. 2011). Att

behöva hjälp kunde upplevas frustrerande, pinsamt och rädsla fanns att bli som en grönsak

och behöva hjälp av grannar vid trädgårdsarbete. Hjälp med den personliga hygienen

upplevdes jobbigt, speciellt om de skulle få hjälp av någon de inte kände eller som var av

motsatt kön (Burström et al. 2012; Cortis och Williams, 2007).

Hanratty et al. (2012) beskrev svårigheter vid transport och att deltagarna i studien var

beroende av familjemedlemmar till exempel när sjukhusbesök var inbokade. Detta kunde

orakade känslor av irritation och skuld eftersom de som hjälpte den äldre personen med

hjärtsvikt egentligen redan var upptagna med krav från den egna vardagen.

17

“It was a long, long long wait, you know we were there an hour and a half, of course my

daughter was taking time off work to take me there you see, and when I got in there , the

doctor asked me what was wrong with me an I said there is nothing wrong with me you know,

I´m in good shape. And he said well what are you doing here. I said you sent for me. I showed

the letter you know to improve it. I was annoyed. Apart from myself, my daughter had took

time off work you know, which I mean she has got an important job herself” (Hanretty et al.

2012, s. 78)

Diskussion

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre personers upplevelser av att leva med

hjärtsvikt. I resultatet framkom fyra kategorier: Att trötthet och orkeslöshet påverkar hela

människan, att få en god och säker vård, att känna hanterbarhet, trygghet och

självständighet, att känna osäkerhet och beroende.

Resultatet beskrev att trötthet och orkeslöshet påverkade hela människan både fysiskt och

psykiskt, eftersom det kunde vara jobbigt och upplevas frustrerande att inte orka med

vardagliga aktiviteter samt att detta kunde leda till ensamhet och isolering. Chen, Li, Shieh,

Yin och Chiou (2010) beskriver att trötthet drabbar 84% av personerna med hjärtsvikt. Det

ledde till att personerna hade svårigheter med sysslor i hemmet, att utföra personlig hygien,

arbeta och socialisera sig. Dessa personer löper större risk att drabbas av depression än de

som inte upplever trötthet. De beskriver också att personer med hjärtsvikt som upplever

trötthet upplevde sig hjälpta av att ha ett socialt stöd från familj och vänner. De uppskattade

även att få socialt stöd och information från hälso- och sjukvårdspersonal. Därför är det

viktigt för vårdpersonal att vara observant på om personerna upplever trötthet och att ge dessa

personer den information de behöver, att stötta dem och motivera dem till positivt tänkande

för att förebygga depression.

Dekker, Peden, Lennie, Schooler och Moser (2009) har gjort en studie om hur det är att leva

med depression vid hjärtsvikt eftersom 48 % av personerna med hjärtsvikt har depressiva

symptom. Personerna upplever symtom som sorg, irritabilitet, gråtmildhet, ångest, oro och

brist på energi. I denna studie framkommer det inte att personerna har uttalat sig lida av

depressiva symtom, men en del av upplevelserna som beskrivits kan kopplas till depression.

Till exempel att personerna i den här studien upplevde att de hade saknade energi, var

isolerade, att de inte kunde göra någonting längre samt att de kände rädsla och oro för olika

18

saker. I och med detta bör man ha i åtanke att personerna i den här studien kan ha lidit av

depression men att det inte är uttalat.

Denna studie visar att en god och säker vård innebar att vårdpersonal skulle vara kompetenta

och vara insatta i personens hälsotillstånd för att kunna få rätt behandling. En god vård kunde

också innebära att en fungerande kommunikation, information och undervisning tillämpades

för att förhindra oklarheter eller missförstånd med ett försämrat tillstånd som följd. Enligt

Rodrigues, Appelt, Switzer, Sonel och Arnold, (2008) är undervisning en central del för att

klara av att leva med hjärtsvikt och reducerar personers nivåer av oro och stress.

Kommunikationen och informationen ska vara effektiv och individanpassad samt att det är

viktigt att kontrollera hur mycket av undervisningen som personen har förstått, vilka

erfarenheter som personerna besitter samt den egna synen av att leva med hjärtsvikt. Detta

känns relevant eftersom det framkommit att äldre har sämre följsamhet i sin behandling samt

att äldre kan tro att symtom som trötthet är normalt och att det tillhör åldrandets normala

konsekvenser med onödigt lidande som följd.

Resultatet visade också upplevelser av hanterbarhet, trygghet och självständighet. När

personerna kunde acceptera sjukdomen kunde de hantera fysiska begränsningar genom att

planera dagliga aktiviteter, ta pauser eller att undvika situationer som upplevdes hanterliga.

Falk, Lidell och Wahn (2007) beskrev att personer med hjärtsvikt har bättre och sämre dagar

vilket kräver att de måste planera aktiviteter utifrån dagsformen, undvika aktiviteter som de

inte orkar med och hantera sjukdomen genom att distrahera sig själv. Ryan och Farelly

(2009) beskrev att personer med hjärtsvikt som accepterat sin situation och sin sjukdom var

medveten om att de inte skulle bli bättre och att de var döende, men detta var tankar som de

kunde hantera. Detta stämmer överens med det resultat som framkommer i denna studie

angående hanterbarhet. Antonovsky (2011, s. 43-44) skriver om KASAM, känsla av

sammanhang, som består av tre delar: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Begriplighet innefattar förmågan att förstå och kunna förklara nya situationer, hanterbarhet

innefattar förmågan att använda sig av olika resurser för att kunna hantera situationen och

meningsfullhet innefattar att personen upplever sig vara delaktig, känner motivation inför

viktiga delar i livet och ser händelser som utmaningar i stället för bördor. I och med att

resultatet i denna studie visade att en stor del personerna upplevde att de accepterat sin

situation, kunde hantera den genom att använda olika resurser och upplevde meningsfullhet så

har de enligt Antonovskys teori en hög KASAM.

19

Resultatet visar att det var viktigt för personerna i studien att känna trygghet. Att exempelvis

ha ett hjälpmedel till hands ledde till trygghet. Men även att ha ett socialt nätverk och

handhöriga som stöttar och hjälper till ledde till en känsla av trygghet. Falk et al. (2007)

beskriver också vikten av att ha familjemedlemmar som kan hjälpa till med exempelvis

transport till sjukhus. Det var också viktigt att ha familjen, till exempel barn eller barnbarn,

som stöd. Att ha vänner, grannar och ett socialt nätverk i övrigt var också betydande för

personer med hjärtsvikt i och med att det upplevdes stärka personens känsla av trygghet. Detta

framkom även i resultatet i denna studien.

Resultatet beskrev osäkerhet genom oro och rädsla för framtiden; inför försämringar i

tillståndet och tankar på döden men även en osäkerhet för ekonomiska påfrestningar beskrevs.

Oro och osäkerhet fanns att sjukdomen och fysiska begränsningar skulle orsaka behov av

assistans, att bli beroende, skuldkänslor över att inte klara sig själv och tvingas bli

omhändertagen av andra människor, släktingar, vänner eller grannar. Leibowitz, Jacobs,

Stessman-Lande, Cohen, Gilon, Ein-Mor, & Stessman, (2011) visar att känslan av att vara

beroende definieras som ett behov av assistans vid en eller flera aktiviteter i personens vardag.

Dagliga behov som krävde hjälp av andra beskrevs vid dusch, påklädning, måltid,

toalettbesök eller vid inkontinensbesvär.

Omvårdnadsintervention

Litteraturstudiens resultat visar behov av god information och undervisning vid hjärtsvikt.

Drabbade personer beskriver i resultatet att de vill ha kompetent vårdpersonal som kan ge

kunskap om vad sjukdomen innebär, tydliga förklaringar för att undvika missförstånd eller

osäkerhet vid denna diagnos eftersom prognosen snabbt kan orsaka försämring med

vårdbehov och lidande.

Enligt Willette, Surrells, Davis och Bush (2007) är sjuksköterskan är ansvarig för att ge den

drabbade personen utbildning om hjärtsvikt så att kunskap finns om lämplig diet, aktivitet och

läkemedelsbehandling. God följsamhet i behandling och egenvård leder till ett ökat

välbefinnande och möjlighet att förebygga ett försämrat tillstånd med behov av vård, vilket

gynnar både patient och samhälle. Andersson, Eriksson och Nordgren (2011 ) visar att målet

med undervisning är att stödja personer med hjärtsvikt så att de lär sig hantera hälsotillståndet

på bästa sätt. En god information kan leda till att personen blir mer motiverad att lära sig mer

20

om sjukdomen och upplever känsla av delaktighet i de beslut som rör den egna behandlingen.

Andersson et al. (2011 ) visar på vikten av att de informella vårdgivarna, alltså makar, barn

och vänner, också har kunskap om hur personer med hjärtsvikt på bästa sätt kan hantera

sjukdomen på daglig basis för välbefinnande. Falk, Ekman, Anderson och Granger (2013)

beskriver att äldre personer som drabbas av hjärtsvikt kan tro att tillståndet beror på ålderdom

och att den regelbundna symptomövervakningen då missas, vilket omöjliggör tidig upptäckt

och behandling av hjärtsvikt. Därför är information och undervisning en viktig

omvårdnadsintervention för att kunna förstå den samt hantera den. Enligt Antonovsky, (2011,

s. 46) ökar personers begriplighet och hanterbarhet den individuella motståndskraften vid

sjukdom, ger livet en känslomässig innebörd och meningsfull tillvaro trots sjukdom, vilket

kan vara till nytta för äldre personer som lever med hjärtsvikt.

Metoddiskussion

I denna litteraturstudie har en kvalitativ innehållsanalys av det manifesta innehållet använts

och med stöd av Elo och Kyngäs (2008) har förståelse av texternas beskrivningar fåtts genom

att använda en induktiv ansats. För att utvärdera tillförlitligheten av litteraturstudiers resultat

används begreppen trovärdighet, pålitlighet, bekräftbarhet samt överförbarhet (Polit & Beck,

2012, s. 584).

Att nå trovärdighet är det viktigaste målet i kvalitativ forskning och kan nås genom att skapa

ett förtroendeingivande resultat (Polit & Beck, 2012, s. 584-585). Denna litteraturstudie

styrkte resultatets trovärdighet genom att studier med medel och hög kvalitet valts ut samt att

bara manifesta textenheter som svarade mot syftet valdes ut till analys. Dessa styrktes med

citat, referenser och sidnummer till aktuella källor. Trovärdigheten vid kvalitetsgranskningen

kan vara osäker eftersom författarna har liten erfarenhet av tillvägagångssättet vid att bedöma

studiers kvalitet samt att det vid sammanställningen av forskningsresultatet finns risk att

författarna valt studier som stödjer egna antaganden eller ståndpunkter.

Pålitlighet kan uppnås genom att metoddelen beskrivs med en tydlighet och att samma resultat

skulle kunna upprepas (Polit & Beck, 2012, s. 585). I denna litteraturstudie styrktes

pålitligheten genom att två författare diskuterat oklarheter med varandra för att ta rätt beslut.

Metoden är tydligt beskriven genom att utförd litteratursökning, kvalitetsgranskning och

analys redovisar tillvägagångssättet i texter och tabeller. Under arbetets gång har handledning

21

utförts och granskning har skett genom seminarier med ansvarig handledare och kursdeltagare

med opponentskap.

För att kunna uppnå bekräftbarhet ska metodens objektivitet tydligt framgå; att författarna inte

tagit egna antaganden eller varit partiska, vilket kan påverka resultatet. Det är de intervjuades

perspektiv som ska beskrivas och förstås och inte författarnas (Polit & Beck, 2012, s. 585).

Litteraturstudiens bekräftbarhet styrks genom att innehållsanalysen valde ut manifesta

textenheter som svarade mot studiens syfte och valdes inte efter våra egna antaganden.

Överförbarhet nås genom att resultatet är tillämpligt i andra miljöer eller grupper och

sammanhang (Polit & Beck, 2012, s. 585). Eftersom många av litteraturstudiens utvalda

artiklar beskrev liknande upplevelser av att leva med hjärtsvikt ansågs resultatet överförbart.

Speciellt eftersom studierna beskrev liknande upplevelser av att leva med hjärtsvikt i

sjukhusmiljö men även i det egna hemmet både i tätort och på landsbygd.

Slutsats

Eftersom sjuksköterskans professionella yrkesutövning ska vara grundad på vetenskaplig och

beprövad erfarenhet krävs förmåga att söka ny kunskap. Resultatet från denna kvalitativa

litteraturstudie har gett oss insikt och en fördjupad förståelse för upplevelser ur ett

patientperspektiv med en god handlingsberedskap för att möta olika behov. Eftersom

hjärtsvikt är en vanlig orsak till vårdkontakt bland personer över 65 år, är det av stor vikt för

att kunna besitta den senaste och aktuella forskningen om personers upplevelser av

sjukdomen. Resultatet har gett oss kunskap om att hjärtsvikt orsakar många olika symtom och

konsekvenser för äldre personer som är en patientgrupp med särskilda behov och olika

förutsättningar. Förståelse har fåtts för att tröttheten inte upplevs som vanlig trötthet utan kan

vara förlamande och att otillräcklig information kan orsaka ett snabbt försämrat tillstånd,

speciellt för äldre personer där missförstånd oftare inträffar vilket kräver tydlig

kommunikation med en upprepande samt återkopplande undervisning. Förståelsen för

individuell hanterbarhet vid hjärtsvikt har ökat; att acceptans och känsla av självständighet

varierar från person till person samt att osäkerhet upplevs vid oro och rädsla vid

andningssvårigheter och vid vetskap om att döden kan inträffa när som helst. Upplevelser av

att bli beroende av andra för att klara vardagen varierade; det kunde upplevdes både

förnedrande men även som en del av sjukdomen och möjlighet till acceptans i sitt tillstånd.

22

Vetskap om att resultat från kvalitativ forskning inte bevisar att ett resultat är tillämpbart i alla

situationer ses resultatet som en vägledning i den kliniska verkligheten. Depressiva tecken hos

äldre med hjärtsvikt är vanligt förekommande symptom och bör ses som en differentaldiagnos

vilket bör utredas. Studier där deltagare varit under 65 år visade på rikare beskrivningar av

upplevelser, vilka valdes bort eftersom studierna innefattade yngre deltagare. Fortsatt

forskning av äldre personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt kan utvecklas för att forska

fram om symtomen vid hjärtsvikt kan upplevas eller missförstås som en del av ett naturligt

åldrande och att viktig behandling då inte utförs, vilket leder till försämring. Denna nya

kunskap har gett vägledning och handlingsberedskap att möta äldre personer med hjärtsvikt

samt möjlighet att påverka och utveckla omvårdnadsarbetet med dessa patienter så att de kan

bli erbjuden bästa möjliga vård. Omvårdnaden ska förutom bästa tillgängliga vetenskapliga

bevis även utföras med ett etiskt förhållningssätt så att vården blir individuellt anpassad efter

den aktuella patient och aktuella situation vi har framför oss i precis det vårdögonblicket.

23

Referenser

Artiklar som ingått i analysen är markerade med *

Andersson, L., Eriksson, I., & Nordgren, L. (2012). Living with heart failure without

realising: a qualitative patient study. British Journal of Community Nursing, 17 (12), 630-637

8p.

Antonovsky, A. (2011). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.

*Burström, M., Brännström, M., Boman, K., & Strandberg, G. (2012). Life experiences of

security and insecurity among women with chronic heart failure. Journal of Advanced

Nursing, 68 (4), 816-825.

Chen, L., Li, C., Shieh, S., Yin, W., & Chiou, A. (2010). Predictors of fatigue in patients with

heart failure. Journal of Clinical Nursing, 19 (11/12), 1588-1596 9p. doi:10.1111/j.1365-

2702.2010.03218.x

*Cortis, J., & Williams, A. (2007). Palliative and supportive needs of older adults with heart

failure. International Nursing Review, 54 (3), 263-270.

Daamen, M., Schols, J., Jaarsma, T., & Hamers, J. (2010). Prevalence of heart failure in

nursing homes: a systematic literature review. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24

(1), 202-208. doi:10.1111/j.1471-6712.2009.00708.x.

Dekker, R., Peden, A., Lennie, T., Schooler, M., & Moser, D. (2009). Living With Depressive

Symptoms: Patients With Heart Failure. American Journal of Critical Care, 18 (4), 310-318.

Delgado, C. (2007). Sense of coherence, spirituality, stress and quality of life in chronic

illness. Journal of Nursing Scholarship, 39 (3), 229-234. doi:10.1111/j.1547-

5069.2007.00173.x.

Dogan, H., & Deger, M. (2004). Nursing care of elderly people at home and ethical

implications: an experience from Istanbul. Nursing Ethics, 11 (6), 553-567.

doi:10.1191/0969733004ne738oa.

24

Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced

Nursing, 62 (1), 107-115. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x.

Ericson, E., & Ericson, T. (2013). Medicinska sjukdomar. Studentlitteratur: Lund.

Falk, H., Ekman, I., Anderson, R., Fu, M., & Granger, B. (2013). Older Patients' Experiences

of Heart Failure-An Integrative Literature Review. Journal of Nursing Scholarship, 45(3),

247-255 9p. doi:10.1111/jnu.12025

Falk, Solvig, Wahn, Anna-Karin, & Lidell, Evy. (2007). Keeping the maintenance of daily

life in spite of Chronic Heart Failure. A qualitative study. European Journal of

Cardiovascular Nursing, 6 (3), 192-199.

*Hanratty, B., Holmes, L., Lowson, E., Grande, G., Addington-Hall, J., Payne, S., &

Seymour, J. (2012). Older adults' experiences of transitions between care settings at the end of

life in England: a qualitative interview study. Journal of Pain & Symptom Management, 44

(1), 74-83. doi:10.1016/j.jpainsymman.2011.08.006.

*Hägglund, Lena, Boman, Kurt, & Lundman, Berit. (2008). The experience of fatigue among

elderly women with chronic heart failure. European Journal of Cardiovascular Nursing, 7

(4), 290-295.

International Council of Nurses. (2007). ICN:s etiska koder för sjuksköterskor. Stockholm:

Svensk sjuksköterskeförening.

Kralik, D., & van Loon, A. (2009). Editorial: transition and chronic illness experience.

Journal Of Nursing & Healthcare of Chronic Illnesses,1 (2), 113-115. doi:10.1111/j.1752-

9824.2009.01021.x.

Leibowitz, D., Jacobs, J. M., Stessman-Lande, I., Cohen, A., Gilon, D., Ein-Mor, E., &

Stessman, J. (2011). Cardiac Structure and Function and Dependency in the Oldest Old.

Journal Of The American Geriatrics Society, 59 (8), 1429-1434 6p. doi:10.1111/j.1532-

5415.2011.03534.x

25

Nicholson, C. (2014). Chronic heart failure: pathophysiology, diagnosis and treatment.

Nursing Older People, 26 (7), 29-38. doi:10.7748/nop.26.7.29.e584.

*Norberg, Eva-Britt, Boman, Kurt, Löfgren, Britta, & Brännstrom, Margareta. (2014).

Occupational performance and strategies for managing daily life among the elderly with heart

failure. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 21 (5), 392-399.

*Pihl, E., Fridlund, B., & Mårtensson, J. (2011). Patients' experiences of physical limitations

in daily life activities when suffering from chronic heart failure; a phenomenographic

analysis. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25 (1), 3-11.

Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing research. Generating and assessing evidence for

nursing practice. (8th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins, Wolters Kluwer

business.

Rodriguez, K.L, Appelt, C.J, Switzer, G.E, Sonel, A.F & Arnold, R.M, (2008), “They

diagnosed bad heart”: A qualitative exploration of patients' knowledge about and experiences

with heart failure. Heart & Lung - The Journal of Acute and Critical Care, Vol. 37 (4), pp.

257-265.

Ryan, Marie, & Farrelly, Mary. (2009). Living with an unfixable heart: A qualitative study

exploring the experience of living with advanced heart failure. European Journal of

Cardiovascular Nursing, 8 (3), 223-231.

Scherb, C., Head, B., Maas, M., Swanson, E., Moorhead, S., Reed, D., & ... Kozel, M. (2011).

Most frequent nursing diagnoses, nursing interventions, and nursing-sensitive patient

outcomes of hospitalized older adults with heart failure: part 1. International Journal of

Nursing Terminologies & Classifications, 22 (1), 13-22 10p. doi:10.1111/j.1744-

618X.2010.01164.x.

*Waterworth, S., & Jorgensen, D. (2010). It's not just about heart failure -- voices of older

people in transition to dependence and death. Health & Social Care In The Community, 18

(2), 199-207. doi:10.1111/j.1365-2524.2009.00892.x.

26

*Weierbach, F. M., Glick, D. F., & Lyder, C. H. (2011). Family and Friends to the Rescue:

Experiences of Rural Older Adults with Heart Failure. Research In Gerontological Nursing, 4

(4), 261-270. doi:10.3928/19404921-20110106-01.

Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan

forskning & klinisk verksamhet. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Willette, E., Surrells, D., Davis, L., & Bush, C. (2007). Nurses' knowledge of heart failure

self-management. Progress In Cardiovascular Nursing, 22 (4), 190-195 6p.

Yu, D.S.F., Lee, D.T.F, Kwong, A.N.T., Thompson, D.R., & Wo, J., (2008) Living with

chronic heart failure: a review of qualitative studies of older people. Journal of Advanced

Nursing 61 (5), 474–483 doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04553.x