Regeringens arbete för hbtq-personers lika rättigheter

2 Regeringskansliet

Regeringen stärker arbetet för hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter

Under senare år har många reformer genomförts som stärkt hbtq-personers rättigheter. Den i grunden positiva samhällsutvecklingen som skett när det gäller dessa frågor har troligtvis bidragit till att situationen för hbtq-personer i Sverige är förhållandevis bra i jämförelse med många andra länder i världen. Det finns dock alltjämt brister när det gäller hbtq-personers situation i Sverige, inte minst när det gäller transpersoners situation. Reformarbetet måste därför fortsätta för att hbtq-personer ska kunna leva ett liv där deras rättigheter och identitet fullt ut respekteras. Regeringen tillsatte i december 2016 en utredning i syfte att göra en bred kartläggning av transpersoners villkor och situation i samhället och föreslå konkreta insatser som bidrar till förbättrade levnadsvillkor för transpersoner. Utredningen överlämnade betänkandet Transpersoner i Sverige – Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92) den 27 november 2017. Betänkandet har remitterats. I betänkandet föreslås ett antal åtgärder för att säkerställa transpersoners rättigheter och möjligheter. Förslagen kommer övervägas i den fortsatta

beredningen. Sedan strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck presenterades 2014 har en rad ytterligare insatser vidtagits och flera utredningar som berör hbtq-personers rättigheter har tillsatts. Regeringen fortsätter arbetet och vidtar nya åtgärder för att främja hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter.

Under förra mandatperioden tog regeringen flera initiativ för att få en modern lagstiftning för ändrad könstillhörighet på plats. Den 30 augusti 2018 fattade regeringen beslut om en lagrådsremiss innehållande förslag till ny lagstiftning. Lagrådet avstyrkte dock regeringens förslag och ärendet bereds nu fortsatt i Regeringskansliet.

Här följer några aktuella exempel på lagstiftnings-arbete:En modern lagstiftning för att ändra det kön som framgår av folkbokföringen

Personer som drabbats av det tidigare steriliseringskravet i könstillhörighetslagen kan nu söka statlig ersättning enligt en ny lag. Sterilisering som villkor för att få ändra sin könstillhörighet var uttryck för ett synsätt som samhället och regeringen i dag tar avstånd ifrån. Det var ett mycket långtgående och allvarligt ingrepp. Ersättningen utgör en symbolisk gottgörelse. Enligt lagen ska staten betala ersättning till personer som har ansökt om fastställelse av ändrad könstillhörighet under perioden den 1 juli 1972–30 juni 2013, om denna ansökan har godkänts. Till de som beviljas ersättning utgår 225 000 kronor. En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Kammarkollegiet senast den 1 maj 2020.

Den 1 juli 2018 respektive den 1 januari 2019 trädde lagändringar i kraft som innebär att grunden könsöverskridande identitet eller uttryck lades till i bestämmelserna om hets mot folkgrupp och olaga diskriminering samt i åtalsregeln om förolämpning. Det framgår nu också uttryckligen att det är en försvårande omständighet om ett motiv för ett brott har varit att kränka en person eller en grupp av personer på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Bestämmelserna om olaga diskriminering och åtalsregeln som avser förolämpning har utvidgats så att reglerna omfattar fall där gärningsmannen har misstagit sig om de faktiska förhållandena, till exempel när någon diskrimineras utifrån ett felaktigt antagande om en persons sexuella läggning eller könsidentitet. Reglerna gäller också fall där någon förolämpas eller diskrimineras på grund av omständigheter hos en annan person, till exempel när ett barn förolämpas på grund av föräldrarnas sexuella läggning.

Regeringskansliet 3

Statlig ersättning till personer som drabbats av det tidigare steriliseringskravet i köns-tillhörighetslagen

Ett utvidgat och förtydligat straffrättsligt skydd för trans-personer

Den föräldraskapsrättsliga regleringen har moderniserats och gjorts mer rättssäker. Från årsskiftet är reglerna om föräldraskap efter assisterad befruktning i utlandet desamma för olikkönade och samkönade par. Föräldraskap kan fastställas under förutsättning att behandlingen har utförts vid en behörig inrättning och att barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn. Det har också införts regler om föräldraskap för situationer där personer får barn efter att någon av eller båda föräldrarna har ändrat könstillhörighet. Enligt reglerna ska bl.a. en man som föder barn anses som far till barnet och en kvinna som bidrar med sina spermier till ett barns tillkomst anses som mor till barnet.Vidare har en statlig utredning lämnat flera förslag i syfte att åstadkomma en mer ändamålsenlig, jämlik och modern föräldraskapsrättslig reglering. Utredningen har bl.a. förslagit att det ska införas en föräldraskapspresumtion motsvarande den faderskapspresumtion som finns i dag. Detta innebär att om modern vid ett barns födelse är gift med en kvinna eller registrerad partner, ska

Föräldraförsäkringen gör det möjligt för de allra flesta familjer att kombinera familjeliv, föräldraskap och arbetsliv. Familjer ser dock olika ut och har olika behov. Nuvarande regelverk kan innebära begränsningar för vissa familjekonstellationer, t.ex. vissa regnbågsfamiljer. Utredningen om en modern föräldraförsäkring lämnade förslag på hur fler familjekonstellationer ska kunna använda föräldrapenningen. Den 1 juli 2019 trädde en utvidgning av möjligheterna att överlåta föräldrapenning ikraft. En förälders sambo ska därmed kunna få föräldrapenning och vara föräldraledig, utan krav på tidigare äktenskap eller gemensamma barn med föräldern. Utöver detta har utredningen även förslagit att 60 dagar med föräldrapenning, inom ramen för en helt ny modell för föräldrapenningen, ska kunna överlåtas på någon annan försäkrad utan krav på t.ex. sammanboende. Förslaget bereds inom Regeringskansliet.

4 Regeringskansliet

Utökade möjligheter till ledighet med föräldrapenning för regn-bågsfamiljer

Föräldraskapspresumtion och föräldraskap efter ändrad könstillhörighet

hennes make eller registrerade partner automatiskt anses som barnets förälder. Utredningens förslag bereds nu i Regeringskansliet.

Regeringskansliet 5

Diskrimineringsombudsmannen, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Statens kulturråd är sedan 2014 hbtq-strategiska myndigheter. Det innebär att de getts en uttalat definierad roll för att främja hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter, vilket har bidragit till ökad kunskap om hbtq-personers situation och hur rättigheter kan främjas. Även de nya strategiska myndigheter som utsågs 2018, nämligen Migrationsverket, Statens skolverk och Jämställdhetsmyndigheten, bidrar nu till att stärka detta arbete.Strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck utgör alltjämt ramverket för ett långsiktigt

Regeringen har gett Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att ta fram ett stödmaterial för hur offentliga aktörer kan inkludera binära och ickebinära transpersoner i enkäter och undersökningar. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2020.

Hbtq-strategiska myndigheter

Ickebinära i enkäter och undersökningar

Andra exempel på aktuella insatser för att stärka hbtq-personers lika rättig-heter och möjligheter

Arbetet för att stärka hbtq-personers lika rättigheter sker även genom en rad regeringsuppdrag till myndigheter.

och resultatinriktat arbete med syfte att stärka hbtq-personers situation i Sverige även om nya behov och därmed insatser tillkommit sedan strategin beslutades. Strategin utvärderades av Statskontoret under 2016. Utvärderingen visar att strategin har bidragit till en systematik och ett förstärkt arbete för lika rättigheter och möjligheter för hbtq-personer. Samtidigt lämnades ett antal rekommendationer. Ytterligare förslag avseende strategin lämnades i betänkandet Transpersoner i Sverige – Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92).

6 Regeringskansliet

Regeringskansliet 7

Fotograf: Johan Mård/Folio Images

8 Regeringskansliet

Polismyndigheten har i enlighet med ett uppdrag från 2018 redovisat vilka åtgärder som myndigheten vidtagit för att bekämpa hatbrott. Av redovisningen framgår bl.a. att riktade utbildningsinsatser och informationsutbyte inom Polismyndigheten är av stor betydelse för att sprida kunskap i hela polisorganisationen. Enligt Polismyndigheten är fortsatt samverkan, nära dialog och förtroendeskapande åtgärder centrala faktorer i det fortsatta arbetet för att bekämpa hatbrotten.

Transpersoners utsatthet för hatbrott och förtroende för polisen

Regeringen har gett Barnombudsmannen i uppdrag att inhämta erfarenheter från barn och unga om frågor som rör könsidentitet och intersexvariationer. Erfarenheterna ska samlas och spridas så att de kan utgöra ett stöd för anhöriga och barn och unga med transerfarenheter. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2020.

Socialstyrelsen har i uppdrag att ta fram ett kunskapsstöd riktat till hälso- och sjukvården om vård och behandling samt eftervård och uppföljning vid intersexuella tillstånd. Socialstyrelsen ska även överväga vilka åtgärder som vore lämpliga för att säkerställa patienternas rätt till information om den medicinska historiken. Det befintliga kunskapsstödet för personer med könsdysfori ska spridas för ökad kompetens inom hälso- och sjukvården.

Uppdrag om barn och unga med transerfarenhet

Kunskapsstöd för vård och behandling vid intersexuella tillstånd

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har fortsatt i uppdrag att genomföra insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbtq-personer.

En öppen och inkluderande skola för hbtq-personer

Regeringskansliet 9

Länsstyrelsen Östergötland har sedan 2005 haft nationella regeringsuppdrag som syftat till att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck som bl.a. drabbar hbtq-personer och har sedan 2013 utvecklat ett nationellt kompetensteam, inklusive en nationell stödtelefon. Regeringen gav 2018 ett förstärkt uppdrag till Länsstyrelsen

Personer som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck har rätt till skydd i Sverige. Migrationsverket har haft flera uppdrag för att bl.a. säkerställa rättslig kvalitet i ärenden där hbtq-skäl framkommit och kompetens för att kunna göra bedömningar av sådana ärenden. Som en följd av att Migrationsverket utsågs till hbtq-strategisk myndighet 2018 identifierades utvecklingsbehov av kvalitet i utredning och beslutsfattande i asylärenden, trygghet och tillgång till nätverk i boendet samt bemötande i alla ärendekategorier. I oktober 2018

Uppsala universitet (Nationellt Centrum för Kvinnofrid) har tagit fram ett uppdaterat kunskapsunderlag om våld i samkönade relationer och annat våld mot hbtq-personer. Underlaget fokuserar på unga bisexuella kvinnor, transpersoner som utsätts för partnervåld och unga hbtq-personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.

Socialstyrelsen har i uppdrag att fördela medel till organisationer som arbetar för att utveckla brottsofferverksamhet riktad till hbtq-personer som utsatts för våld i en nära relation.

Utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck

Asylsökande hbtq-personer

Ökad kunskap om våld som drabbar hbtq-personer

Stöd till brottsofferjour för hbtq-personer

Östergötland att bl.a. stödja enskilda yrkesverksamma och nationella myndigheter i deras arbete med frågor som rör barn och vuxna som är utsatta, eller riskerar att utsättas, för hedersvåld m.m. Uppdraget utgår från den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor där även hbtq-personers utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer m.m. ingår.

10 Regeringskansliet

Regeringen har gett Uppsala universitet i uppdrag att fortsatt driva, stärka och utveckla den verksamhet med en nationell stödtelefon för våldsutsatta som bedrivs av Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK). Uppdraget förtydligar att kvinnor och flickor utsatta för våld i samkönade relationer redan omfattas av målgruppen för stödtelefonen.

Regeringen kommer att ha en fortsatt dialog med Riksidrottsförbundet om transpersoners situation inom idrotten i syfte att diskutera dels hur idrotten kan motverka diskriminering, dels förutsättningarna för ett mer medvetet normkritiskt förhållningssätt som identifierar, problematiserar och utmanar föreställningar om manligt och kvinnligt. Riksidrottsförbundet har även påbörjat ett arbete med att röja undan systemfel och hinder för binära och ickebinära transpersoner att idrotta.Den 1 januari 2017 ändrades

diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder. Ändringarna innebär att arbetsgivares och utbildningsanordnares skyldighet att vidta aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter nu omfattar samtliga diskrimineringsgrunder, bland annat könsöverskridande identitet eller uttryck och sexuell läggning. Diskrimineringsombudsmannen är tillsynsmyndighet och har även i uppdrag att främja hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter.

Uppdrag att lämna förslag på utvidgning av målgruppen för den nationella stöd telefonen för våldsutsatta

Dialog med Riksidrottsförbundet

Förebygga diskriminering

beslutade Migrationsverket om en handlingsplan för likvärdig behandling 2019–2020. Handlingsplanen har bl.a. som övergripande mål att alla asylsökande ska behandlas likvärdigt oavsett kön, könsuttryck och sexuell läggning. Syftet är att skapa förutsättningar för ett samordnat och strukturerat arbete med övergripande frågor om jämställdhet, hbtq, barn, människohandel och könsrelaterat våld.

Regeringskansliet 11

Socialstyrelsen har i uppdrag att fördela medel tillkommuner och landsting som avser att öka kunskapen om homosexuellas, bisexuellas och transpersoners situation. Syftet är att främja hbtq-personers rättigheter och möjligheter i kontakten med kommuner och landsting.

Bättre bemötande och kunskap vid kommuner och landsting

Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att genomföra en fördjupningsstudie samt fördela medel rörande psykisk hälsa och suicidprevention riktad till transpersoner. I uppdraget ingår att lämna förslag till insatser som kan minska den psykiska ohälsan samt förebygga suicid hos transpersoner.

Suicidprevention med fokus på transpersoner

I uppdraget ingår att lämna förslag på hur verksamheten med den nationella stödtelefonen kan utvecklas till att också omfatta våldsutsatta män och pojkar samt personer som identifierar sig på annat sätt än som kvinna eller man, flicka eller pojke. Uppsala universitet ska vidare verka för ökad kännedom om den nationella stödtelefonen.

RegeringskanslietVäxel: 08-405 10 00Besöksadress Malmtorgsgatan 3 Stockholm

Fotograf omslag: Oscar Bjarnason/Folio Images Fotograf uppslag: Johan Mård/Folio Images