Embed Size (px)
Citation preview
Levande
organismer och
Ekologi
Namn:………………………………………………………………
Klass: 7A och 7B
Levande organismer och Ekologi
Syfte:
Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att Du utvecklar kunskaper om biologiska
sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om dig själv och naturen.
I arbetsområdet ”Levande organismer och Ekologi” lär Du dig både om hur och varför liv
delas in i olika grupper, och samspelet mellan levande organismer i naturen fungerar och är
beroende av sin omgivning. Att känna till mångfalden av levande organismer och hur ekologi
fungerar är viktigt för att Du ska kunna ta ställning i viktiga frågor som rör djur och natur
såsom en ekologisk hållbar utveckling.
Dessa förmågor ska Du träna:
att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och
ta ställning i frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet
genomföra systematiska undersökningar i biologi
att använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva
och förklara biologiska samband i naturen och samhället.
Tidsplanering:
7AB Tisdag 60 Onsdag 50 Fredag 80
15 10/4
Scratch redovisningar 11/4
Scratch redovisningar 13/4 Liv och indelning
16 17/4 7B Engelska - 7A Svenska
18/4 Indelning
20/4 Läxförhör Celler, Bakterier, Virus
17 24/4 Indelning, Växter, Fotosyntes
25/4 Vikarie Växter, Producent, Cellandning
27/4 Läxförhör Indelning, Djur, Svampar
18 1/5 1:Maj
2/5 Djur, Konsument
4/5 Läxförhör Näringskedja, Kretslopp
19 8/5
Näringsväv 9/5
Anrikning 11/5 Lovdag
20 15/5 Idrottsdag
16/5 Frågor och svar
18/5
PROV
21 22/5
Ekosystemtjänster 23/5
Ekologiskt avtryck 25/5
Dissektion
22 29/5
Dissektion 30/5
Dissektion 1/6
Utvärdering
Idag finns troligen mer än 10.000.000 olika sorters levande varelser på vår jord!
Varje år upptäcks nya arter samtidigt som många försvinner för evigt, ofta på grund av miljöförstöring.
Liv har funnits på jorden i flera tusen miljoner år. De första levande varelserna fanns troligen i haven
eller i underjorden. Men idag finns de nästan överallt.
Ordet biologi betyder läran om livet och handlar om allt som är levande. Botanik är läran om växterna
och zoologi handlar om alla djur och hur de lever.
Vi ska under kommande veckor ta reda på hur levande organismer delas in i grupper efter likheter och
skillnader i utseende, och hur de lever och är beroende av varandra för att överleva!
Levande organismer och Ekologi
Litteratur:
Biologi Spektrum
Arbetssätt:
Uppgifter i arbetshäfte
Genomgångar
Filmer
Diskussioner
Centralt innehåll som kan beröras:
Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling.
Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument
och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra
ekosystemstjänster.
Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner
om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar.
Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem.
De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.
Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
Vad bedöms?
Genomförande av uppgifter.
Användning av begrepp, modeller och teorier.
Deltagande, motiveringar och resonemang i diskussioner och värderingsövningar.
Skriftligt prov
Du ska
i stora drag kunna förklara hur organismer identifieras, sorteras och grupperas
utifrån släktskap och utveckling
kunna förklara viktiga begrepp inom ekologin (se begreppslista)
kunna förklara fotosyntesens roll i ett ekosystem
beskriva ett ekosystem, hur det fungerar och vilken roll en individ har i detta
kunna dra slutsatser och se hur saker påverkar varandra.
……………………………………………………….
……………………………………………………….
……………………………………………………….
……………………………………………………….
……………………………………………………….
……………………………………………………….
……………………………………………………….
LIV
Levande organismer
Frågor - Liv och Celler Bi Spektrum s.8-14
1. Organismer är varelser. För att klassas som en levande organism ska den kunna göra
saker som en icke levande kan. Ge 4 exempel på vad levande organismer kan göra som
inte döda kan.
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
2. Jorden har funnits i ca 4600 miljoner år. När bildades det första livet?
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
3. Cellen är den minsta levande delen hos allt liv. Ett sätt att dela in levande varelser
är genom att titta på hur lika och olika celler är.
Beskriv de största skillnaderna mellan celler av bakterier, växter, svampar och djur.
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Djurcell Bakteriecell
DNA
CELLMEMBRAN
CELLKÄRNA
CELLVÄGG
KLOROFYLL
Svampcell Växtcell
Levande organismer
Uppgift - Sortering
För att få en förståelse för hur lika och olika levande organismer är och varför de
sorteras in i olika grupper, ska du försöka ta reda på svar på följande frågor om
1. Antal celler – Hur många celler består organismen av?
- Encellig Ex. amöbor
- Flercellig Ex. människa
2. Boende - Var lever organismen?
- På land. Ex. kaniner
- I vatten. Ex. abborrar
- Både på land och i vatten. Ex. myggor
- Överallt i extrema miljöer Ex. arkéer
3. Andning – Hur andas organismen?
- Genom klyvöppningar Ex. gröna växter
- Genom porer i cellen eller i huden. Ex. svampdjur
- Med mantelhåla. Ex. sniglar
- Genom rör i huden (trakéer). Ex. spindlar
- Med gälar. Ex. bläckfiskar
- Med lungor. Ex. fullvuxna ormar
4. Födointag/avfall – Hur intar organismen föda och avger avfall?
- Näring via rötter samt via fotosyntes Ex. gröna växter
- Omsluter sin mat Ex. bakterier
- Äter och för ut avfall i samma håla. Ex. maneter
- Har en mag-tarmkanal (oral och anal öppning). Ex. daggmaskar
5. Förökning – Hur förökar sig organismen?
- Genom delning Ex. batkterier
- Med eller utan en partner. Ex. koraller
- Yttre befruktning (ägg och spermier möts i vatten). Ex. svampdjur
- Inre befruktning (befruktning sker i kroppen). Ex. fåglar
6. Stadga/Skelett – Hur får organismen stadga?
- Cellulosa och stärkelse Ex. stammarna i gröna växter
- Hydrostatiskt skelett (vattentryck i celler ger kroppen stabilitet). Ex. maskar
- Exo (yttre skelett). Ex. räkor
- Endo (inre skelett). Ex. sköldpaddor
7. Värme – Hur håller organismen temperaturen?
- Växelvarma (kroppstemperaturen förändras med omgivningen). Ex. tagghudingar
- Jämnvarma (kroppstemperatur är jämn oavsett omgivningen). Ex. fåglar
8. Övrig information som är väsentlig för gruppindelningen
Levande organismer
Bakterier
1. Sök fakta i biologiboken och fyll i med enkla ord eller meningar.
BAKTERIER
CELLER
BOENDE
ANDNING
FÖRÖKNING
MATINTAG
STADGA
VÄRME
ÖVRIGT
2. Hur ser man skillnad på kocker, baciller och spiriller? Rita deras olika utseende.
Bacill Kock Spirill
Levande organismer
Bakterier Bi Spektrum s.320-324
3. Genom historien har mänskligheten drabbats av flera epidemier som krävts många
miljoner människors liv. Ge exempel på minst två svåra epidemier som orsakats av
bakterier.
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
4. Nämn några bakteriesjukdomar som är vanliga i Sverige idag.
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
5. a) När upptäcktes penicillinet? ……………………………………………………………………………………………………
b) Av vem upptäcktes penicillinet? ……………………………………………………………………………………………
c) Hur upptäcktes penicillinet? …………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
6. Antibiotika är idag ett av de mest använda läkemedlen. Vi använder antibiotika
så pass mycket att resistens utvecklats. Berätta lite mer vad det kan innebära.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………
7. En ekosystemtjänst är de varor och tjänster som vi människor får från naturens
ekosystem. Ge exempel på en ekosystemtjänst vi får från bakterier, och förklara
på vilket sätt ekosystemtjänsten är till nytta för oss människor.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Levande organismer
Frågor - Virus Bi Spektrum s.325-328
1. Hur många virus finns det som kan angripa oss? ……………………………………………………………………
2. Hur förökar sig virus? Beskriv!
………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………
3. Ge exempel på tre sjukdomar som orsakas av virus.
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
4. I Sverige är hälften av all sjukfrånvaro orsakad av virusinfektioner.
Ge tre förslag på hur du kan undvika att bli smittad av bakterier och virus?
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Levande organismer
Frågor – Växter Bi Spektrum s.44-47
1. Sök fakta i biologiboken och fyll i med enkla ord eller meningar.
VÄXTER
CELLER
BOENDE
ANDNING
FÖRÖKNING
MATINTAG
STADGA
ÖVRIGT
2. Daisy fyller en plastpåse med vanlig luft. Sedan trär hon påsen över en krukväxt och
knyter till om den så påsen blir tät. Växten får sedan stå i solen en dag. Vilka påståenden
angående gasblandningen i påsen är riktiga? Motivera ditt svar.
A: Mängden syre ökar D: Mängden koldioxid ökar
B: Mängden syre minskar E: Mängden koldioxid minskar
C: Mängden syre ändras inte F: Mängden koldioxid ändas inte
Levande organismer
Frågor – Växter Bi Spektrum s.44-48
3. Fotosyntes betyder att något sätts samman med hjälp av solljus.
a) Vilka två ämnen bildas vid fotosyntesen? ………………………………………………………………………
b) Vilka två ämnen behövs tillsammans med solenergi i fotosyntesen?
……………………………………………………………………………………………………………………………
c) Skriv en formel för fotosyntesen:
4. Växter innehåller ett grönt färgämne som finns i cellerna
och fångar upp solljuset. Vad kallas färgämnet?
…………………………………………………………………………………………
5. Växterna andas genom en speciell sorts cell som finns
i bladen. Vad kallas dessa små öppningar?
…………………………………………………………………………………………
6. För att leva behöver växten äta sitt socker som den tillverkar, dvs den förbränner
socker. Men det som blir kvar omvandlas till andra ämnen. Stärkelse är ett sätt att lagra
bränslet.
a) Ge exempel vad cellulosa används till och varför;
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
b) Skriv en formel för cellandning eller förbränning i celler.
c) Vilken kolhaltig gas bildas ALLTID vid förbränning? ………………………………………………………………
Levande organismer
Frågor – Växter Bi Spektrum s.49
7. Beskriv kolets kretslopp med egna ord.
Levande organismer
Frågor – Växter Bi Spektrum s.67-68
8. Ge 10 exempel på vilken nytta vi har av växter!
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Levande organismer
Frågor - Urdjur Bi Spektrum s.94-95
1. Sök fakta i biologiboken och fyll i med enkla ord eller meningar.
URDJUR
CELLER
BOENDE
ANDNING
FÖRÖKNING
MATINTAG
STADGA
ÖVRIGT
2. Para ihop bild med rätt urdjur!
A. Toffeldjur
B. Amöba
C. Musseldjur
D. Hödjur
E. Trumpetdjur
Levande organismer
Frågor – Svampar Bi Spektrum s.72-78
1. Sök fakta i biologiboken och fyll i med enkla ord eller meningar.
SVAMPAR
CELLER
Hyfer – svamptrådar
Mycel – hela nätverket med svamptrådar
BOENDE
ANDNING
FÖRÖKNING
MATINTAG
STADGA
ÖVRIGT
- Matsvamp (ex. kantarell, flugsvamp)
- Jästsvamp (ex. fotsvamp, mjäll)
- Mögelsvamp (ex. penicillin, ost)
2. Koppla samman begreppen till vänster med rätt beskrivning till höger.
1. SYMBIOS A. Lever av döda växter och djur på marken.
2. MYKORRHIZA B. Svampar som växer upp från mycelet.
3. PARASITER C. Tar sin mat från andra levande organismer.
4. SAPROFYTER D. Samarbete mellan organismer
5. SPORKROPPAR E. Kallas också svamprot.
Levande organismer
Instruktion till djurschema
Ryggradslösa djur: Svampdjur
Nässeldjur
Maskar
Tagghudingar
Blötdjur
Leddjur
Ryggradsdjur: Fiskar
Groddjur
Kräldjur
Fåglar
Däggdjur
Så här gör du:
1. Läs om ryggradslösa djurgrupper i
Biologi PULS s.28-43
Biologi Spektrum s.87-117
2. Fyll i schemat ”Djur utan ryggrad” mycket kortfattat med nyckelord.
Istället för en lång beskrivning av hur de andas kan du ex skriva; GÄLAR
3. När du är färdig kan du fortsätta fylla i schemat ”Djur med ryggrad”.
Läs om ryggradsdjur i
Biologi PULS s.44-57
Biologi spektrum s.118-139
Det du inte hittar
tar vi tillsammans!
Levande organismer
Djur utan ryggrad Bi Spektrum s.87-117
Djurgrupp
Var lever
djuren?
Hur andas
djuren?
Hur
äter djuren?
Hur förökar
sig djuren?
Vilket sorts
skelett har
djuren?
Är djuren
växel- eller
jämnvarma?
Svampdjur
Nässeldjur
Maskar
Tagghudingar
Blötdjur
Leddjur:
Insekter
Levande organismer
Djur med ryggrad Bi Spektrum s.118-139
Djurgrupp
Var lever
djuren?
Hur andas
djuren?
Hur
äter djuren?
Hur förökar
sig djuren?
Vilket sorts
skelett har
djuren?
Är djuren
växel- eller
jämnvarma?
Fiskar
Groddjur
Kräldjur
Fåglar
Däggdjur
Levande organismer
Laboration – Undersök en höinfusion:
Du behöver:
Mikroskop
Objektglas
Täckglas
Pipett
Höinfusion
Så här gör du:
1. Sug med en pipett upp någon droppe
vatten från höinfusionen.
2. Lägg en droppe på objektglaset.
Lägg på täckglaset.
3. Studera preparatet i mikroskopet.
Börja med minsta förstoringen och ställ in en tydlig bild.
Öka förstoringen genom att vrida revolvern.
4. Rita av djuren.
Resultat:
Vilken form har djuren? Rita av vad du såg med tydliga bilder.
Levande organismer
Undersökning av växtceller
Uppgift: Du ska studera växtcellernas form och utseende.
Du behöver:
Mikroskop
Objektglas
Täckglas
Skalpell
Pipett
Pincett
Röd/Gul lök
Koksaltlösning
Så här gör du:
1. Riv en liten tunn bit av den blanka tunna lökhuden som finns mellan löklagren.
2. Lägg biten på objektglaset med pincetten.
3. Tillsätt en vattendroppe med pipetten.
4. Ställ täckglaset på högkant mellan lökbiten.
Låt glaset falla ner och täcka lökbiten.
De svarta runda ringarna är luftbubblor.
5. Börja med att ställa in den minsta förstoringen (kortaste objektivet).
Öka förstoringen genom att vrida revolvern till mellanförstoringen.
Ställ in skärpan och kontrollera vilken förstoring du har.
6. Lyft försiktigt på täckglaset och spruta med en pipett in lite saltlösning under det.
Resultat:
Vilken form har växtcellerna? Rita av vad du såg med en tydlig bild.
Levande organismer
Undersökning av jästceller
Uppgift: Du ska studera jästcellernas form och utseende.
Du behöver:
Mikroskop
Objektglas
Täckglas
Sked
Bägare
Mätglas
Vatten 5 ml
Pipett
Jäst i lösning
Så här gör du:
1. Gör en lösning på en klick jäst och 5 ml vatten.
2. Ta en droppe av jästlösningen och lägg på objektglaset
med en pipett.
3. Ställ täckglaset på högkant på kanten av droppen.
Låt glaset falla ner och täcka droppen.
De svarta runda ringarna är luftbubblor.
4. Börja med att ställa in den minsta förstoringen (kortaste objektivet).
Öka förstoringen genom att vrida revolvern till mellanförstoringen.
Ställ in skärpan och kontrollera vilken förstoring du har.
Resultat:
Vilken form har jästcellerna? Rita av vad du såg med en tydlig bild.
Levande organismer
Laboration – Färga tulpan:
Du behöver:
Vit tulpan eller vitsippa
Skalpell eller sax
2 höga smala bägare (ca 250 ml)
Röd och grön karamellfärg
Så här gör du:
1. Skär av några centimeter av blommans stjälk och klyv nedre delen på mitten.
Se bilden.
2. Häll vatten och röd karamellfärg i den ena bägaren.
3. Häll vatten och grön karamellfärg i den andra bägaren.
4. Ställ tulpanen med ena halvan av stjälken i den röda bägare och den andra delen i den
gröna.
5. Studera vad som hänt efter några dagar. Försök förklara vad som hänt.
Jämför med vad resten av klassen kommer fram till.
6. Skär av stjälken under blomman och se hur den ser ut inuti.
Ekologi
Viktiga begrepp som du förväntas kunna förklara:
Fotosyntes
Klorofyll
Cellandning
Ekologi
Ekosystem
Kretslopp
Producent
Konsument
Nedbrytare
Näringskedja
Näringsväv
Näringspyramid
Anrikning
Ekologi
Näringskedja, Producent, Konsument Bi spektrum s.162-165
1. Förklara hur växter och djur är beroende av varandra för att vara i balans.
………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………
2. En näringskedja visar hur ämnen och energi flyttas från en organism till en annan.
Markera i bilden vem som är
a) producent
b) konsument
c) toppkonsument
3. Varför måste en näringskedja alltid börja med en producent?
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
4. a) Förklara vad en toppkonsument är. ………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
b) Människan är en toppkonsument. Ge fler exempel på toppkonsumenter.
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
5. Markera i bilden vem som är
a) producent
b) 1:a hands konsument
c) 2:a hands konsument
d) 3:e hands konsument
e) toppkonsument
Ekologi
Kretslopp Bi spektrum s.162-165
6. a) Ge exempel på några nedbrytare. …………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………
b) Vad lever nedbrytare av? ………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………
c) Varför är nedbrytare viktiga för växterna? …………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………
7. När en konsument äter en organism längre ner i näringskedjan får den i sig ungefär
10-15% av den näring och energi som djuret en gång konsumerat, eller växten producerat.
Vad händer med övrig energi (85-90%)?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
8. Anta att du bara äter växter och att det krävs 100 m2 odlad yta för att försörja dig.
Anta sedan att du går över till att äta enbart kött från växtätande djur.
Ungefär hur stor odlad yta behövs då för att försörja dig?
……………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Ekologi
Mat till världen? FAKTA
I de båda näringskedjorna nedan framgår de olika näringsnivåernas biomassor.
(Exemplet visar 10% energiöverföring istället för 15%).
Ett ekosystem måste innehålla 700 000 kg växtplankton för att livnära 70 000 kg djurplankton
som ger mat till 7000 kg fiskar osv…
VÄXTPLANKTON DJURPLANKTON FISK KYCKLING 1 MÄNNISKA
700 000 kg 70 000 kg 7000 kg 700 kg 70 kg
I den här näringskedjan antar vi att fisken mals till fiskmjöl och används som djurfoder
åt gödkycklingar. Gödkycklingarna äts sedan av människor som mättar 1 person.
VÄXTPLANKTON DJURPLANKTON FISK 10 MÄNNISKOR
700 000 kg 70 000 kg 7000 kg 700 kg
I den här näringskedjan äter människorna fisken direkt. Fisken räcker till att mätta 10
människor om den åts direkt istället för att göras om till kycklingmat.
100 personer
30 personer
12 personer
3 personer
Bilden visar att ärtor från en viss areal som räcker till 100 personer bara räcker till
30 personer om ärtorna först får passera kon osv. Det går alltså att föda flera på samma
areal om vi äter växterna direkt. Det är något att tänka på för en växande befolkning.
I Sverige äter vi ca 55kg kött per person och år. I USA är siffran 112kg och i Indien 2kg.
Ekologi
Näringsväv Bi spektrum s.163
Fjärilsbuske Blomfluga Flugsnappare
Sparvhök
Korsspindel
Geting Nyckelpiga
Plommon
Plommonlus
9. a) Skriv ner 2 olika näringskedjor från näringsväven i trädgården.
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
b) Vad är det för skillnad på näringskedjor och näringsvävar?
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
c) Beskriv vad som skulle hända om nyckelpigorna utrotades.
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Ekologi
Anrikning Bi spektrum s.165 + 211-212
I Sverige använder vi 50.000 olika kemiska produkter i en stor mängd varor och material.
Vissa ämnen känner vi till och vet att de är farliga. Fel använda kan de orsaka allergier, cancer,
fosterskador, ge sämre motståndskraft mot sjukdomar samt skador på nervsystemet.
10. Varför fastnar miljögifter i levande organismer? …………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
11. Var i näringskedjan är mängden miljögifter störst? ……………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
12. Vad innebär att miljögifter anrikas?
……………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
13. Ge exempel på två klorerade kolväten och skador de orsakar. ……………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Ekologi
Anrikning Bi spektrum s.211-212
14. Vilka tre tungmetaller är speciellt giftiga,
och hur påverkar de levande organismer?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
15. Hur skulle Du kunna påverka en minskning för att anrikning sker? Ge förslag.
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………
