LGR 11 - KvUtiS · 2014-08-09 · kunskapskrav att orientera sig bland. Då kan det var mycket svårt att hitta rätt bland syften, krav och centralt innehåll i skolverkets Lgr 11

1

LGR

11

Åk

4 – 6

The compact version — Planeringstöd för lärare

Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden – www.lektion.se

2

Hej Kollega !

Du som jobbar i årskurs 4-6 har ofta många ämnen att hålla reda på. Det är inte ovanligt att en

klasslärare har åtta eller flera olika ämnen. Det kan betyda att man har mer än hundra (100 !)

kunskapskrav att orientera sig bland. Då kan det var mycket svårt att hitta rätt bland syften, krav

och centralt innehåll i skolverkets Lgr 11. Detta är ett tappert försök att fördela det centrala in-

nehållet inom åk 4-6 och på ett överskådligt sätt presentera det vitala innehållet i Lgr 11. Idéen

har varit att det ska få plats på en sida och det har inneburit att kunskapskraven har fått en nå-

got förenklad och förkortad text. Numrerade kunskapskrav underlättar koppling mellan moment

och krav. Det har pedagogiska fördelar i dialog med elever och föräldrar men framförallt är

detta ett underlag för lärarens planering. Vid byte av lärare, stöd för vikarier och i arbetslagens

implementering av Lgr 11 kan detta förhoppningsvis också vara ett gott stöd. Kopiera upp de

sidor du/ni behöver. Ibland är det skönt att ha ett papper i handen ...

Skicka gärna synpunkter till [email protected]

Allan Eriksson

Mars 2012

P.S Tack för att jag fått låna den fördelning av det centrala innehållet som lärarlag i Vindelns

kommun gjorde våren 2011. De utgick då från Skellefteå Kommuns fördelning för åk 6. Ytterli-

gare justeringar har gjorts på Byskeskolan.

S. 2 Inledning s. 3 Överblick s. 4 Geografi Åk 4 s. 5 Geografi Åk 5 S. 6 Geografi Åk 6 s. 7 Historia Åk 4 s. 8 Historia Åk 5 s. 9 Historia Åk 6 s. 10 Religion Åk 4 S. 11 Religion Åk 5 S. 12 Religion Åk 6 S. 13 Samhällskunskap Åk 4 S. 14 Samhällskunskap Åk 5 S. 15 Samhällskunskap Åk 6 S. 16 Fysik Åk 4 S. 17 Fysik Åk 5 S. 18 Fysik Åk 6 S. 19 Kemi Åk 4 S. 20 Kemi Åk 5 S. 21 Kemi Åk 6 S. 22 Biologi Åk 4 S. 23 Biologi Åk 5 S. 24 Biologi Åk 6 S. 25 Teknik Åk 4 S. 26 Teknik Åk 5 S. 27 Teknik Åk 6 S. 28 Svenska Åk 4 S. 29 Svenska Åk 4 S. 30 Svenska Åk 4 S. 31 Engelska Åk 4-6 S. 32 forts Engelska Åk 4-6 S. 33 Slöjd Åk 4-5 (6) S. 34 Slöjd Åk 6 S. 35 Musik Åk 4-5 (6) S. 36 Musik Åk 6 S. 37 Bild Åk 4-5 S. 38 Bild Åk 6 S. 39 Matematik Åk 4 S. 40 Matematik Åk 5 S. 41 Matematik Åk 6 S. 37 Anteckningar/Planering


3

Fysik

Åk 5

Centralt innehåll och kunskapskrav

Sammanfattning Syfte

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,

• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och

• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska sam-

band i naturen och samhället.

Centralt innehåll

Fysiken i naturen och samhället

Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder

kan observeras med hjälp av mätningar över tid.

Fysiken och vardagslivet

Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energi-

flödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering

Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i

vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.

Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället.

Metoder och arbetssätt Åk 4-6

Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.

Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de

används i undersökningar.

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga

rapporter.

Tolkning och granskning av information med koppling till fysik,

till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Sammanfatt-

ning. Kopierat

direkt från Lgr

11 utan redi-

gering.

Något förenklade

och förkortade

krav. Överens-

stämmer med

Infomentor.

Momenten

visar på vad

som i huvud-

sak ska ligga

inom resp åk.

Rutan kan

t ex använ-

das för av-

bockning.

Underrubriker

följer Lgr 11

Planeringstöd för läraren. Plats att

markera de krav som du tar med in i

din planering av momentet.

Vid Metoder och arbetssätt ser du

vilka kunskapskrav som är direkt

kopplade till dessa.

Kunskapskrav E–nivå Åk 6

Eleven ...

1. samtalar och diskuterar enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle

genom frågor och åsikter.

2. söker naturvetenskaplig information i olika källor och för resonerar om källornas

användbarhet.

3. använder naturvetenskaplig information i diskussioner och för att skapa texter och

andra framställningar.

4. genomför enkla undersökningar utifrån givna planeringar och formulerar enkla

frågor.

5. använder utrustning på ett säkert och i

fungerande sätt.

6. jämför resultat och resonerar om likheter och skillnader samt bidrar till att ge förslag

som kan förbättra undersökningen.

7. gör enkla dokumentationer av sina

undersökningar i text och bild.

8. visar grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen genom att ge exempel på och beskriva dessa med fysikens be-

grepp.

9. använder till fysikaliska samband när den resonerar om elektriska kretsar, magne-

ter, rörelser, ljud och ljus.

10. beskriver energikällor, energianvänd-ning och isolering med viss koppling till

energins oförstörbarhet och flöde.

11. beskriver och ger exempel på himla-kroppars rörelse och resonerar om hur dag

och natt, månader och årstider uppkommer.

12. berättar om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för männi-

skors levnadsvillkor.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Inom NO

återkommer

Metoder och

arbetssätt i

samtliga 3

ämnen.

4 5 6

5

7

1 2 3 12

Överblick


4

Sammanfattning syfte

Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar

att utveckla sin förmåga att:

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar

livsmiljöer i olika delar av världen,

• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av värl-

den,

• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och

andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och

• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och

hållbar utveckling.

Huvudsakligt centralt innehåll

Livsmiljöer

De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskap-

en. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.

Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används

till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.

Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning

samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.

Metoder, begrepp och arbetssätt

Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i

Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.

Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala.

Topografiska och tematiska kartor.

Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och

samtala om geografi

Miljö, människa och hållbarhetsfrågor

Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en


Geografi

Åk 4 Centralt innehåll och kunskapskrav


Eleven ...

1. visar kunskaper om natur- och kulturlandskap, om vad som formar jordytan och konsekvenser

det får för människa och natur.

2. använder geografiska be-

grepp på ett fungerande sätt.

3. undersöker omvärlden ge-nom kartor och andra geografiska

källor, metoder och tekniker

4. resonerar om olika källors

användbarhet.

5. använder kartor och enkla

geografiska verktyg sätt.

6. visar kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeo-

grafi, lägen och storlekar.

7. resonerar kring hållbar ut-veckling och ger förslag på miljö-

vänliga val i vardagen.

8. resonerar kring orsaker till och konsekvenser av ojämlika

levnadsvillkor i världen.

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8


5

Geografi







• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av värl-

den,

• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och

andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och




Livsmiljöer

De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskap-

en. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.

Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Odlingsmark och skogars betydelse, dess fördelning och krets-

lopp.

Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning

samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.

Metoder, begrepp och arbetssätt

Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i

Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.

Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten,

berg, regioner och orter.

Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala.

Topografiska och tematiska kartor.

Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och

samtala om geografi.

Miljö, människa och hållbarhetsfrågor

Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en



Eleven ...

1. visar kunskaper om natur- och kulturlandskap, om vad som formar jordytan och konsekven-ser det får för människa och na-

tur.



3. undersöker omvärlden ge-nom kartor och andra geogra-

fiska källor, metoder och tekniker


användbarhet.



6. visar kunskaper om Sveri-ges, Nordens och Europas namngeografi, lägen och storle-

kar.





1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8


6

Geografi

Åk 6


Eleven ...

1. visar kunskaper om natur- och kulturlandskap, om vad som formar jordytan och konsekven-ser det får för människa och na-

tur.



3. undersöker omvärlden ge-nom kartor och andra geogra-

fiska källor, metoder och tekniker


användbarhet.



6. visar kunskaper om Sveri-ges, Nordens och Europas namngeografi, lägen och storle-

kar.










• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,

• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra

geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och




Livsmiljöer

De svenska, nordiska och övriga europeiska natur och kulturland-

skapen. Processen bakom samt deras utmärkande dra och utbredning.

Fördelningar Sveriges, Nordens och övriga Europas

befolkning.

Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans mar-kutnyttjande och naturens processer t.ex. plattekto-nik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för

människor och natur.

Jordens naturresurser, t.ex. vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning

och kretslopp.

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Ojämlika levnadsvillkor i världen, t.ex. olika tillgång till utbildning, hälso-vård och naturresurser samt bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationer

arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.


1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8


7

Sammanfattat syfte

Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges

förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser,

gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och

utifrån olika perspektiv,

• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och an-

vänds.


Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500

Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern. (Repetition åk 3) Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen ge nom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem. De nordiska staternas bildande. Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper. Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.

Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från

andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och

skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Hur historia används och historiska begrepp

Hur historiska personer och händelser (till exempel drottning Kristina,

Karl XII och häxprocesserna) har framställts på olika sätt genom

olika tolkningar och under skilda tider.

Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, bygg

nader, städer och gränser.

Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktsti-

den och frihetstiden samt olika syn på deras betydelse.

Historia



Eleven ...

1. visar kunskaper om histo-

riska förhållanden, skeenden och

gestalter under olika tidsperioder.

2. resonerar om olika orsaker

och konsekvenser av samhälls-

förändringar och människors lev-

nadsvillkor.

3. undersöker enkla sam-

band mellan olika tidsperioder för

kultur, migration och levnadsför-

hållanden och visar hur de på-

verkar oss idag

4. använder historiska källor

för att dra enkla slutsatser om

människors levnadsvillkor.

5. visar på spår av historien i

vår tid.

6. förklarar enkelt om varför

det finns likheter och skillnader i

olika framställningar av historiska

händelser, personer och tidspe-

rioder.

7. använder historiska be-


1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7


8

Historia


1 2 3 4 5 6 7

Sammanfattat syfte



• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, hände

ser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,




• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och

används.


Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700

Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.

Den svenska statens framväxt och organisation. Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konse-

kvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.

Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.

Vad historiska källor, till exempel brev och andra

dokument, kan be rätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för

barn, kvinnor och män jämfört med i dag.


Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500, 1600- talet och 1700-

talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga ut-

tryck, byggnader, städer och gränser.

Hur historiska personer och händelser (till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna ) har framställts på

olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.

Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetsti-

den samt olika syn på deras betydelse.


Eleven ...







nadsvillkor.





verkar oss idag





vår tid.





rioder.



1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7


9

Historia

Åk 6


Eleven ...







nadsvillkor.





verkar oss idag





vår tid.





rioder.



Sammanfattat syfte



• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, hände

ser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,




• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och

vänds.


Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700–1850

Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till

exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.

Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.

Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika

människor och grupper.

Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.

Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan be-rätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor

för barn, kvinnor och män.


Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetsti-

den samt olika syn på deras betydelse.

Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska

sammanhang.


1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7


10


Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förut-

sättningar att utveckla sin förmåga att:

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk

inom dessa,

• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,

• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,

• resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska

begrepp och modeller, och

• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och

trovärdighet.


Religioner och andra livsåskådningar

Begreppen religion och livsåskådning. Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.

Religion och samhälle

Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska sam-hället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.

Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle

Identitet och livsfrågor

Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.

Etik

Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidari-tet.

Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och

roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.

Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra

gott.

Religion


1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8


Eleven ...

1. visar kunskaper om några he-

liga platser eller rum, ritualer och lev-

nadsregler som hör till världsreligion-

erna

2.visar även på enkla samband mel-

lan olika religiösa uttryck och tanke-

gångar inom världsreligionerna

3. beskriver några grundläggande

drag i fornskandinavisk och samisk

religion.

4. redogör för några kristna högti-

der och traditioner och göra jämförel-

ser mellan kristendomens betydelse

för och nu.

5. resonerar om hur livsfrågor och

vad religioner och andra livsåskåd-

ningar kan betyda för olika männi-

skor.

6. resonerar om vardagliga mora-

liska frågor och vad det kan innebära

att göra gott.

7. reflekterar och använder några

etiska begrepp på rätt sätt..

8. söker information om religioner

och andra livsåskådningar i olika ty-

per av källor och resonerar källornas

användbarhet.

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8


11

Religion



Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges


• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och

bruk inom dessa,





• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans

och trovärdighet.



Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser

i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de

uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.

Religion och samhälle


Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen

.

Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek

och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livså-

skådningar.

Etik

Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidari-tet.

Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och

pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexuali-tet, sexuell läggning samt utanförskap och kränk-ning.


Eleven ...




erna






religion.




för och nu.




skor.



att göra gott.






användbarhet.

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8


12

Religion

Åk 6


Eleven ...




erna






religion.




för och nu.




skor.



att göra gott.






användbarhet.


Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges


• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och

bruk inom dessa,





• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans

och trovärdighet.



Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom,

hinduism och buddhism.

Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och andra världsreligioner t.ex. som de uttrycks i reli-

giösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.

Begreppen religion och livsåskådning.


Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors

identitet, livsstil och grupptillhörighet.


1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8


13


Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsätt-

ningar att utveckla sin förmåga att:

• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,

• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,

• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera

utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,

• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras rele-

vans och trovärdighet,

• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och be-

slutsprocesser.


Individer och gemenskaper

Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet,

könsroller och jämställdhet.

Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige.

De nationella minoriteternas rättigheter.

Information och kommunikation

Rättigheter och rättsskipning

De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inkl. barnets

rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Samhällsresurser och fördelning

Beslutsfattande och politiska idéer

Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfat-tandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan

påverka beslut.

Samhälls-

kunskap

Åk 4


1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7


Eleven ...

1. 2. visar kunskaper om olika

samhällsstrukturer (sociala, medi-

ala, rättsliga, politiska) genom att

undersöka hur de är uppbyggda

och fungerar.

3. använder begrepp på ett bra

sätt.

4. resonerar om hur grupper

och personer kan påverka, och

om sådant som begränsar männi-

skors möjligheter att påverka.

5. undersöker elevnära sam-

hällsfrågor och förklarar samband

på ett enkelt sätt.

6. uttrycker åsikter i elevnära

samhällsfrågor med enkla reso-

nemang och goda argument.

7. redogör för innebörden av de

mänskliga rättigheterna och bar-

nets rättigheter med exempel.

8. har kunskaper om vad de-

mokrati är och hur demokratiska

beslutsprocesser fungerar .

9. söker och använder olika källor på ett fungerande sätt och resonerar om informationens och

källornas användbarhet.


14

Samhälls-

kunskap



Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förut-



• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspek-

tiv,


• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumen-

tera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,



• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och

beslutsprocesser.



Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jäm-

ställdhet

Information och kommunikation


De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive

barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.


Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

Beslutsfattande och politiska idéer

Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala besluts-fattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper

kan påverka beslut.

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7


Eleven ...

1. visar kunskaper om olika

samhällsstrukturer genom att


och fungerar.

2. använder begrepp på ett

bra sätt .



om sådant som begränsar män-

niskors möjligheter att påverka.


hällsfrågor och förklarar sam-

band på ett enkelt sätt.




6. redogör för innebörden av

de mänskliga rättigheterna och

barnets rättigheter med exem-

pel.



beslutsprocesser fungerar


15

Samhälls-

kunskap

Åk 6


Eleven ...

1. visar kunskaper om olika

samhällsstrukturer genom att


och fungerar.

2. använder begrepp på ett

bra sätt .



om sådant som begränsar män-

niskors möjligheter att påverka.


hällsfrågor och förklarar sam-

band på ett enkelt sätt.




6. redogör för innebörden av

de mänskliga rättigheterna och

barnets rättigheter med exem-

pel.



beslutsprocesser fungerar


Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förut-



• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,


• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera

utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,



• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och be-

slutsprocesser.



Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.


Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen,

familjen och samhället.

Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några

orsaker till och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.


Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och

stat använder skattepengarna till.

Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några

orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.


1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7


16

Fysik



Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna utveckla sin förmåga att



• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysika-liska samband i naturen och samhället.



Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår.

Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.


Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan på-verka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisole-

ring

Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i fick-

lampor.

Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället.


Enkla systematiska undersök-

ningar. Planering, utförande och utvärdering.

Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och

vågar och hur de används i undersökningar.

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla

skriftliga rapporter.

Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exem-

pel i faktatexter och tidningsartiklar.


Eleven ...

1. samtalar och diskutera enkla frå-gor som rör energi, teknik, miljö och

samhälle genom frågor och åsikter.

2. söker naturvetenskaplig informat-ion i olika källor och för resonerar om


3. använder naturvetenskaplig in-formation i diskussioner och för att

skapa texter och andra framställningar.

4. genomför enkla undersökningar utifrån givna planeringar och formule-

rar enkla frågor.

5. använder utrustning på ett säkert

och i fungerande sätt.

6. jämför resultat och resonerar om likheter och skillnader samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra under-

sökningen.



8. visar grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen genom att ge exempel på och beskriva dessa med

fysikens begrepp.

9. använder till fysikaliska samband när den resonerar om elektriska kret-

sar, magneter, rörelser, ljud och ljus.

10. beskriver energikällor, energian-vändning och isolering med viss kopp-ling till energins oförstörbarhet och

flöde.

11. beskriver och ger exempel på himlakroppars rörelse och resonerar om hur dag och natt, månader och

årstider uppkommer.

12. berättar om några naturveten-skapliga upptäckter och deras bety-

delse för människors levnadsvillkor.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

4 5 6

5

7

1 2 3 12


17

Fysik








Fysiken och världsbilden

Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur,

myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.

Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. `

Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.

Människan i rymden och användningen av satelliter.


Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och

utvärdering.

Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar

och hur de används i undersökningar.



Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i

faktatexter och tidningsartiklar.


Eleven ...








rar enkla frågor.




sökningen.




fysikens begrepp.




flöde.

11.beskriver och ger exempel på him-lakroppars rörelse och resonerar om hur dag och natt, månader och årstider

uppkommer.

12.berättar om några naturvetenskap-liga upptäckter och deras betydelse för


1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

4 5 6

5

7

1 2 3 12


18

Fysik

Åk 6


Eleven ...








rar enkla frågor.




sökningen.




fysikens begrepp.




flöde.

11.beskriver och ger exempel på him-lakroppars rörelse och resonerar om hur dag och natt, månader och årstider

uppkommer.

12.berättar om några naturvetenskap-liga upptäckter och deras betydelse för







Huvudsakligt centralt innehålll


Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påver-

kan på miljön samt energianvändningen i samhället.


Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas,

t.ex. vid cykling.

Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat.

Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområ-

dens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.

Tidmätning på olika sätt, från solur till atommur.

Fysiken och världsbilden

Några historiska och nutida upptäckte inom fysikområdet och deras betydelse

för människans levnadsvillkor och syn på världen.

Fysikens metoder och arbetssätt

Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.

Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och

vågar och hur de används i undersökningar.

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder

och enkla skriftliga rapporter.

Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i

faktatexter och tidningsartiklar.


1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

4 5 6

5

7

1 2 3 12

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12


19

Kemi



Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att

utveckla sin förmåga att:

• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,

• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och

• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband

i samhället, naturen och inuti människan.


Kemin i naturen

Vattnets egenskaper och kretslopp.

Luftens egenskaper och sammansättning.

Kemin i vardagen och samhället

Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter,

hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen

Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska

och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet.

Kemins metoder och arbetssätt

Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande

och utvärdering.

Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika

beståndsdelar.



Tolkning och granskning av information med koppling till kemi,

t. ex i faktatexter och tidningsartiklar.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11


Eleven ...

1. samtalar och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle



användbarhet.

3. använder naturvetenskaplig informat-ion i diskussioner och för att skapa texter

och andra framställningar.

4. genomför enkla undersökningar uti-från givna planeringar och formulerar

enkla frågor.

5. använder utrustning på ett säkert och

i fungerande sätt.

6. jämför resultat och resonerar om lik-heter och skillnader samt bidrar till att ge

förslag som kan förbättra undersökningen.



8. Visar grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang genom att ge exempel på och beskriva dessa

med kemins begrepp.

9. resonerar om uppbyggnad och egen-skaper hos luft och vatten och kopplar detta till naturliga förlopp som fotosyntes

och förbränning.

10. beskriver några kemiska samband kring hållbar utveckling, mat, bränslen,

kemikalier och andra produkter

11. berättar om några naturvetenskap-liga upptäckter och deras betydelse för


4 5 6 7

5 8

7

1 2 3 11


20

Kemi



Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att


• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,


• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i

samhället, naturen och inuti människan.

Huvudsakligt centralt Innehåll

Kemin i naturen

Kemin i vardagen och samhället

Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör

hanteras.

Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvänd-ning och påverkan på

klimatet.

Kemin och världsbilden

Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras

betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.

Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins för-

ändring från magi och mystik till modern vetenskap.

Kemins metoder och arbetssätt Åk 4-6


utvärdering.

Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras

olika beståndsdelar.

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och

enkla skriftliga rapporter.

Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till

exempel i faktatexter och tidningsartiklar.


Eleven ...




användbarhet.




enkla frågor.


i fungerande sätt.





8. visar grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang genom att ge exempel på och beskriva dessa

med kemins begrepp.


och förbränning.





1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

2 8

4 5 6 7

8

7


21

Kemi

Åk 6


Eleven ...




användbarhet.




enkla frågor.


i fungerande sätt.





8. visar grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang genom att ge exempel på och beskriva dessa

med kemins begrepp.


och förbränning.






Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsätt-


• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i

frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,


• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska

samband i samhället, naturen och inuti människan.


Kemin i naturen

Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbygg-nad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till

övergångar mellan fast form, flytande form och gasform (is/vatten).

Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende,

ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.

Fotosyntes, förbränning och

några andra grundläggande kemiska reaktioner.

Kemin och världsbilden

Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlittera-

turen, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap

Kemins metoder och arbetssätt


utvärdering.

Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika

beståndsdelar.

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och

enkla skriftliga rapporter.

Tolkning och granskning av information med koppling till kemi,

till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.


1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

2 8

4 5 6 7

8

7


22

Biologi



Eleven ...

1. Samtalar om hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom frå-

gor och åsikter.

2. söker naturvetenskaplig inform-ation och använder då olika källor

och resonerar om dessa källor.

3. använder informationen i dis-kussioner och för att skapa texter


4. genomför enkla fältstudier uti-från planeringar och ställer utveck-

lande frågor.

5. använder eleven utrustning på

ett säkert och fungerande sätt.

6. jämför sina och andras resultat och diskuterar likheter och skillnader

och ger utvecklande förslag.

7. dokumenterar sina undersök-

ningar i text och bild

8. Visar kunskaper om biologiska sammanhang genom att ge exempel

med biologins begrepp.

9. beskriver samband i människo-kroppen med resonemang om hälsa,

sjukdom och pubertet.

10. beskriver och ger exempel på människors beroende av och påver-kan på naturen och ekologiska sam-

11. berättar om livets utveckling

och ger exempel på organismers

anpassningar till olika livsmiljöer

12. berättar om några naturveten-

skapliga upptäckter och deras bety-

delse för människors levnadsvillkor


Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att


• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och

• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska sam-

bandmänniskokroppen, naturen och samhället.


Natur och samhälle

Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på van-ligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke le-

vande miljön

Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har

när vi nyttjar den.

Biologins metoder och arbetssätt Åk 4-6

Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.

Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och

grupperas.



Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exem-

pel i faktatexter och tidningsartiklar. 2 8

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

4 5 6 7

8

7


23

Biologi



Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsätt-ningar att utveckla sin förmåga att:

• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,


• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biolo-

giska samband i människokroppen, naturen och samhället.


Kropp och hälsa

Människans organsystem. Or-ganens namn, utseende, place-

ring, funktion och samverkan.

Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relat-

ioner, kärlek och ansvar.

Biologin och världsbilden

Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

Biologins metoder och arbetssätt Åk 4-6


Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och gruppe-

ras.



Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel

i faktatexter och tidningsartiklar.


Eleven ...


gor och åsikter.






lande frågor.


















1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

4 5 6 7

8

7

2 8


24

Biologi

Åk 6


Eleven ...


gor och åsikter.






lande frågor.



















Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att


• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,


• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska sam-

bandmänniskokroppen, naturen och samhället.


Natur och samhälle

Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, t.ex. nedbrytning, pollinering

och rening av vatten och luft.

Djurs, växter och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekolo-giska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har t.ex. för jord-

bruk och fiske.

Kropp och hälsa

Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, soci-ala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar

och hur de kan förebyggas.

Biologi och världsbilden

Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras be-

tydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteraturen, myter och konst och äldre tiders

naturvetenskap.

Biologins metoder och arbetssätt Åk 4– 6


Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras

och grupperas.

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder

och enkla skriftliga rapporter.

Tolkning och granskning av information med koppling till biologi,

till exempel i faktatexter och tidningsartiklar


1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

4 5 6 7

8

7

2 8

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12


25

Teknik



Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att


• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,

• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,

• använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,

• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och

• analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.


Tekniska lösningar

Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och

förstärka krafter.

Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i

ficklampor.

Teknik, människa, samhälle och miljö

Olika sätt att hushålla med energi i hemmet.


Eleven ...

1. beskriver och ger exempel på enkla tekniska lösningar i

vardagen och hur de fungerar.

2. beskriver och ger exempel på några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen,

uppbyggnad och materia.

3. genomför enkla konstrukt-ionsarbeten genom att pröva möjliga idéer med enkla fy-

siska eller digitala modeller.

4. bidrar till att formulera och välja alternativ som leder arbe-

tet framåt.

5. dokumenterar arbetet med skisser, modeller eller

texter.

6. resonerar kring hur några

föremål eller tekniska system i

samhället har förändrats och

dess fördelar och nackdelar

för samhället, individ och miljö.

1 2 3 4 5 6

1 2 3 4 5 6

1 2 3 4 5 6

26

Teknik











Tekniska lösningar

Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp,

symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.


Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några

orsaker till detta.

Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska

lösningar.

1 2 3 4 5 6

1 2 3 4 5 6

1 2 3 4 5 6

1 2 3 4 5 6


Eleven ...








tet framåt.


texter.







27

Teknik

Åk 6


Eleven ...








tet framåt.


texter.















Tekniska lösningar

Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda,

till exempel hus och broar.

Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud,

ljus eller rörelse t.ex. larm och belysningar.

Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper

samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov,

undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.

Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta

och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.


Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksy-stem, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några

delar i systemen och hur de samverkar.


1 2 3 4 5 6

1 2 3 4 5 6

1 2 3 4 5 6

1 2 3 4 5 6

1 2 3 4 5 6

1 2 3 4 5 6


28

Svenska



Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar


formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

söka information från olika källor och värdera dessa.


Läsa och skriva

Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och

med hjälp av dator.

Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stav-ningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser.

Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning

och ordförståelse.

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord,

bild, ljud samspelar.

Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons

på texter.

Informationssökning och källkritik

Språkbruk

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor

och stödord.

Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och

åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Berättande texter och sakprosatexter

Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare

och deras verk.

Tala, lyssna och samtala

Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Kunskapskrav E-nivå Åk 6

Eleven...

1. läser skönlitteratur och faktatexter för barn och ungdomar med gott flyt och

använder sig av lässtrategier.

2. visar läsförståelse genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters

innehåll och kommenterar viktiga delar.

3. tolkar och resonerar, utifrån egna erfarenheter, om budskap i olika texter

samt beskriver läsupplevelsen.

4. skriver olika slags texter med begrip-ligt innehåll och i huvudsak fungerande

struktur samt viss språklig variation.

5. använder regler för stavning, skilje-tecken och språkriktighet med viss säker-

het.

6. skriver berättande texter med enkla gestaltande beskrivningar och enkel hand-

ling.

7. söker, väljer ut och sammanställer information från olika källor och resonerar

om hur användbar informationen är.

8. förstärker och levandegör sina tex-

ters budskap med olika estetiska uttryck.

9. sammanställer information med enkla beskrivningar, egna formuleringar och äm-

nesspecifika ord.

10. ger enkla omdömen om texters innehåll och bearbetar egna texter mot ökad tydlighet

och kvalitet.

11. samtalar om bekanta ämnen ge-nom att ställa frågor och framföra egna

åsikter.

12. förbereder och redovisar muntligt med inledning, innehåll och avslutning

och anpassar till syfte och mottagare.

13. ger exempel på nationella minori-tetsspråk, resonerar om språkliga varian-ter inom svenskan och likheter och skill-nader mellan svenskan och närliggande språk.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13


29

Svenska

Åk 5 Centralt innehåll och kunskapskrav Sammanfattning Syfte

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättning-

ar att utveckla sin förmåga att:







Läsa och skriva

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att ur-

skilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med

hjälp av dator.

Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsreg-ler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med

hjälp av sambandsord.

Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar

emot respons på texter.

Informationssökning och källkritik

Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslags-

böcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

Språkbruk

Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsik-

ter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva

en faktatext.


Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare

och deras verk.


Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om äm-nen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester

och kroppsspråk kan påverka en presentation.


Eleven...









5. använder regler för stavning, skilje-tecken och språkriktighet med viss sä-

kerhet.


ling.

7. söker, väljer ut och sammanställer information från olika källor och resone-

rar om hur användbar informationen är.



9. sammanställer information med enkla beskrivningar, egna formuleringar

och ämnesspecifika ord.

10. ger enkla omdömen om texters innehåll och bearbetar egna texter mot

ökad tydlighet och kvalitet.


åsikter.



13. ger exempel på nationella minoritets-språk, resonerar om språkliga varianter inom svenskan och likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13


30

Svenska

Åk 6


Eleven...









5. använder regler för stavning, skilje-tecken och språkriktighet med viss sä-

kerhet.


ling.

7. söker, väljer ut och sammanställer information från olika källor och resone-

rar om hur användbar informationen är.



9. sammanställer information med enkla beskrivningar, egna formuleringar

och ämnesspecifika ord.

10. ger enkla omdömen om texters innehåll och bearbetar egna texter mot

ökad tydlighet och kvalitet.


åsikter.



13. ger exempel på nationella minoritets-språk, resonerar om språkliga varianter inom svenskan och likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.


Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsätt-









Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser männi-

skors villkor och identitets- och livsfrågor.

Språkbruk

Språkbruk i Sverige och i Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader mellan dem. Vilka de nationella

minoritetsspråken är.


Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare om ämnen hämtade från vardag och skola, Stödord, bilder och digi-tala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en munt-lig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en pre-

sentation


1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13


31

Engelska

Åk 4-6 Centralt innehåll och kunskapskrav


Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar


• förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

• använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,

• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och

• reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och

delar av världen där engelska används.


Kommunikationens innehåll

Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.

Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, händelser

och aktiviteter.

Åsikter, känslor och erfarenheter.

Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och

områden där engelska används.

Lyssna och läsa – reception

Tydligt talad engelska och texter från olika medier.

Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.

Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.

Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga.

Sånger, sagor och dikter.

Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form och innehåll.


Eleven...

1. förstår det viktigaste av inne-hållet i tydligt talad engelska och i enkla texter om välbekanta äm-

2. visar förståelse genom att återberätta och kommentera in-nehållet i tal och text samt age-rar utifrån budskap och instrukt-

ioner.

3. väljer någon strategi för att

bättre förståelse av tal och text.

4. väljer och använder texter talat språk från olika medier i egen produktion och kommuni-

kation.

5. 7. uttrycker sig enkelt och be-gripligt med fraser och meningar i

tal och skrift.

6. förbättrar och bearbetar för

att förtydliga och variera språket.

8. väljer någon strategi som för-bättrar den muntliga och skriftliga

interaktionen.

9. kommenterar några företeel-

ser och områden där engelska

används och gör enkla jämförel-

ser.

1 2 3 4 5 6 7 8 9

1 2 3 4 5 6 7 8 9

1 2 3 4 5 6 7 8 9

1 2 3 4 5 6 7 8 9

1 2 3 4 5 6 7 8 9

1 2 3 4 5 6 7 8 9

1 2 3 4 5 6 7 8 9

1 2 3 4 5 6 7 8 9

1 2 3 4 5 6 7 8 9

1 2 3 4 5 6 7 8 9


32

Centralt innehåll och kunskapskrav Engelska

Åk 4-6


Lyssna och läsa – reception (forts.)

Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från inter-

net och andra medier.

Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer och

stavning samt fasta språkliga uttryck i det språk som eleverna möter.

Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltals-

ord, används i texter och talat språk i olika situationer.

Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av

framställningar och samtal.

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion

• Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivning-

ar i sammanhängande tal och skrift.

• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte

räcker till, till exempel omformuleringar.

• Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor

och bekräftande fraser och uttryck.

• Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer.


Eleven...

1. förstår det viktigaste av in-nehållet i tydligt talad engelska och i enkla texter om välbe-

2. visar förståelse genom att återberätta och kommentera innehållet i tal och text samt agerar utifrån budskap och in-

struktioner.

3. väljer någon strategi för att

bättre förståelse av tal och text.

4. väljer och använder texter talat språk från olika medier i egen produktion och kommuni-

kation.

5. 7. uttrycker sig enkelt och begripligt med fraser och me-

ningar i tal och skrift.

6. förbättrar och bearbetar för att förtydliga och variera språ-

ket.

8. väljer någon strategi som förbättrar den muntliga och

skriftliga interaktionen.

9. kommenterar några förete-

elser i olika sammanhang och

områden där engelska används

och gör enkla jämförelser.

1 2 3 4 5 6 7 8 9

1 2 3 4 5 6 7 8 9

1 2 3 4 5 6 7 8 9

1 2 3 4 5 6 7 8 9

1 2 3 4 5 6 7 8 9

1 2 3 4 5 6 7 8 9

1 2 3 4 5 6 7 8 9

1 2 3 4 5 6 7 8 9


33

1 2 3 4 5 6 7

Centralt innehåll och kunskapskrav Slöjd

Åk 4-5


Genom undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att ut-

veckla sin förmåga att

• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverks-

tekniker,

• välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och

miljöaspekter,

• analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och

• tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.


Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och

kombinationsmöjligheter.

Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på

ett säkert och ändamålsenligt sätt.

Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Be-

grepp som används i samband med de olika teknikerna.

Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar

och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.

Slöjdens arbetsprocesser

Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en

helhet.

Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter.

Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, till exempel i en loggbok.

Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och före-

bilder för egna idéer och skapande.

Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls

estetiska uttryck.

Slöjden i samhället

Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nu-

tid.

Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av

material.


Eleven...

1. formger och framställer enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner

på ett genomarbetat sätt.

2. använder handverktyg, redskap och maskiner på ett

säkert och fungerande sätt.

3. väljer eleven tillväga-gångssätt utifrån syftet och någon miljöaspekt och moti-

verar sin val.

4. utvecklar idéer med hjälp av erbjudet inspirations-

material.

5. formulerar och väljer al-ternativ som leder arbete

framåt.

6. ger enkla omdömen om sin arbetsinsats och hur den

har påverkat resultat.

7. tolkar slöjdföremåls ut-

tryck och resonerar om sym-

boler, färg, form och material.

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7


34


Genom undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att ut-

veckla sin förmåga att

• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hant-

verkstekniker,

• välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets-

och miljöaspekter,

• analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och

• tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.


Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och

förebilder för egna idéer och skapande.

Hur symboler och färger används inom barn- och ung-

domskulturer och vad de signalerar.

Slöjden i samhället

Resurshushållning t.ex. genom reparationer och återanvändning

av material.

Slöjd

Åk 6


Eleven...

1. formger och framställer enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner

på ett genomarbetat sätt.

2. använder handverktyg, redskap och maskiner på ett

säkert och fungerande sätt.

3. väljer eleven tillväga-gångssätt utifrån syftet och någon miljöaspekt och moti-

verar sin val.

4. utvecklar idéer med hjälp av erbjudet inspirations-

material.

5. formulerar och väljer al-ternativ som leder arbete

framåt.

6. ger enkla omdömen om sin arbetsinsats och hur den

har påverkat resultat.

7. tolkar slöjdföremåls ut-

tryck och resonerar om sym-

boler, färg, form och material.


1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7


35

1 2 3 4 5 6 7 8

Centralt innehåll och kunskapskrav Musik

Åk 4-5


Genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att

utveckla sin förmåga att

• spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,

• skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och

• analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.


Musicerande och musikskapande

Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform i olika genrer.

Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster, till exempel ackordföljder,

perioder och kompmodeller.

Imitation och improvisation med röst och instrument, rytmer och toner.

Musikframföranden.

Musikens verktyg

Röst- och hörselvård vid musikaliska aktiviteter,

till exempel uppvärmningsövningar.

Rösten som instrument för olika vokala uttryck,

till exempel sång, jojk och rap.

Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk för melodi- och rytmspel

eller för ackompanjemang.

Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers och refräng som byggstenar för att komponera musik i olika

genrer.

Musiksymboler, grafisk notation, noter och ackordbeteckningar.

Musikens sammanhang och funktioner

Ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om

musicerande och om intryck samt upplevelser av musik.

Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska uttryck kan

samspela.

Indelningen i stråk-, blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument.

Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer och deras

musikaliska karaktärsdrag.


Eleven...

1. deltar i gemensam sång

och följer rytm och tonhöjd.

2. spelar delar av enkel an-passad melodi-, bas- och slag-verksstämma. Samt ackompan-jerar på ett ackordinstrument

med några ackord.

3. sjunger eller spelar på nå-got instrument i viss mån med

tajming.

4. skapar musik genom röst, instrument eller digitala verktyg, använder musikaliska mönster

till en enkel komposition.

5. resonerar om eget och

andras musicerande.

6. uttrycker sig om egna mu-sikupplevelser, beskriver och ger exempel på hur musik kan

påverka människor.

7. urskiljer och ger exempel

på olika genrer och kulturer.

8. ger exempel på instrument

från olika instrumentgrupper

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8


36

Musik

Åk 6


Eleven...

1. deltar i gemensam sång

och följer rytm och tonhöjd.

2. spelar delar av enkel an-passad melodi-, bas- och slag-verksstämma. Samt ackompan-jerar på ett ackordinstrument

med några ackord.

3. sjunger eller spelar på nå-got instrument i viss mån med

tajming.

4. skapar musik genom röst, instrument eller digitala verktyg, använder musikaliska mönster

till en enkel komposition.

5. resonerar om eget och

andras musicerande.

6. uttrycker sig om egna mu-sikupplevelser, beskriver och ger exempel på hur musik kan

påverka människor.

7. urskiljer och ger exempel

på olika genrer och kulturer.

8. ger exempel på instrument

från olika instrumentgrupper


Genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att


• spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,

• skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och

• analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska samman-

hang.


Musicerande och musikskapande

Musikskapande med utgångspunkt i musikaliska mönster och former

t.ex. ackordföljder och basgångar.

Musikens verktyg

Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk för melodi- och rytmspel

eller för ackompanjemang.

Digitala verktyg för ljud- och musikskapande.

Musikens sammanhang och funktioner

Ljudets och musikens fysiska tanke- och känslomässiga påverkan på människan i olika sammanhang. Hur musik används för påverkan och rekreatio9n och i olika rituella sammanhang. Konstmusik, folkmusik och

populärmusik från olika kulturer och deras musikaliska karaktärsdrag.


1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8


37

Bild

Åk 4-5 Centralt innehåll och kunskapskrav


Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar

att utveckla sin förmåga att

• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,

• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika

material,

• undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och

• analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.


Bildframställning

Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier

och illustrationer till text.

Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.

Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage

och bildmontage.

Redskap för bildframställning

Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till ex-empel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande ar-

bete.

Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika

bildarbeten.

Bildanalys

Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar bud-

skap.


Eleven...

1. Framställer olika typer av be-rättande och informativa bilder uti-från erfarenheter, åsikter och upp-

levelser så att budskapet framgår.

2. använder några olika tekniker, verktyg och material för att skapa

olika uttryck.

3. kombinerar några olika bild-

element.

4. utvecklar idéer inom några olika ämnesområden genom att använda samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag

och inspirationsmaterial.

5. formulerar och väljer handlings-

alternativ som leder framåt.

6. presenterar sina bilder med viss anpassning till syfte och sam-

manhang.

7. ger enkla omdömen om arbets-processen och kvaliteten i bildarbe-

tet.

8. resonerar om uttryck, innehåll och funktion i bilder från olika tider och kulturer och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och

företeelser i omvärlden.

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8


38

Bild



Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att


• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,

• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika materi-

al,

• undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och

• analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.


Bildframställning

Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.

Redskap för bildframställning

Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, foto-

grafering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.

Bildanalys

Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och

kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.

Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders ut-

formning och budskap.


Eleven...

1. Framställer olika typer av be-rättande och informativa bilder uti-från erfarenheter, åsikter och upp-

levelser så att budskapet framgår.

2. använder några olika tekniker, verktyg och material för att skapa

olika uttryck.

3. kombinerar några olika bild-

element.

4. utvecklar idéer inom några olika ämnesområden genom att använda samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag

och inspirationsmaterial.

5. formulerar och väljer handlings-

alternativ som leder framåt.

6. presenterar sina bilder med viss anpassning till syfte och sam-

manhang.

7. ger enkla omdömen om arbets-processen och kvaliteten i bildarbe-

tet.

8. resonerar om uttryck, innehåll och funktion i bilder från olika tider och kulturer och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och

företeelser i omvärlden.

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8


39

Centralt innehåll och kunskapskrav Sammanfattat Syfte

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,

• föra och följa matematiska resonemang, och

• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar,

beräkningar och slutsatser.


Taluppfattning och tals användning

Rimlighetsbedömning, uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.

Algebra

Obekanta tal och deras egenskaper och situationer där det finns behov av att

beteckna ett obekant tal med en symbol.

Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som

är relevanta för eleven.

Geometri

Konstruktion av geometriska objekt.

Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.

Metoder för hur omkrets hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan be-

stämmas och uppskattas.

Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, massa, tid med vanliga måtten-

heter.

Sannolikhet och statistik

Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar.

Tolkning av data i tabeller och diagram.

Samband och förändring

Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla

undersökningar.

Problemlösning

Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.

Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

Matematik

Åk 4

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8


Eleven...

1. löser enkla problem i elevnära situationer på ett fungerande sätt genom olika anpassade strategier och

metoder.

2. beskriver hur eleven löser problem och för enkla resonemang om resulta-ten är rimliga och ger förslag på nå-gon andra sätt att lösa liknande pro-

blem.

3. har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i kända sam-

manhang.

4. beskriver olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i

huvudsak fungerande sätt.

5. växlar mellan olika uttrycksformer och resonerar kring hur olika matema-tematiska begrepp är kopplade till

varandra.

6. väljer och använder fungerande matematiska metoder för att göra enkla beräkningar inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, sta-

tistik samt samband och förändring.

7. använder bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska ut-trycksformer för att redogöra och sam-

tala om olika sätt att lösa problem.

8. ställer frågor, framför och bemöter matematiska tankar på ett sätt som för

resonemanget framåt.

En fördelning av ämnet matematik

har sina brister då de olika momen-

ten har starka kopplingar. Den pro-

gression som trots allt finns i ämnet

har styrt fördelningen av det cen-

trala innehållet. Repetition är ju ett

självklart moment !


40


Sammanfattat Syfte










Rationella tal och deras egenskaper. (Bråktal)

Positionssystemet för tal i decimalform.

Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.

Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.

Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och

miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.

Algebra

Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras och uttryckas.

Geometri

Skala och dess användning i vardagliga situationer.

Metoder för hur area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan

bestämmas.

Jämförelse, uppskattning och mätning av area, massa

med vanliga måttenheter.


Enkel kombinatorik i konkreta situationer.


Proportionalitet och procent samt deras samband.

Problemlösning



Matematik

Åk 5


Eleven...

1. löser enkla problem i elevnära situ-ationer på ett fungerande sätt genom olika anpassade strategier och meto-

der.

2. beskriver hur eleven löser problem och för enkla resonemang om resulta-ten är rimliga och ger förslag på någon

andra sätt att lösa liknande problem.


manhang.




varandra.

6. väljer och använder fungerande matematiska metoder för att göra enkla beräkningar inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt

samband och förändring.

7. använder bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycks-former för att redogöra och samtala om

olika sätt att lösa problem.

8. för och följer matematiska resone-mang genom att ställa frågor, framföra och bemöta matematiska tankar på ett

sätt som för resonemanget framåt.

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8


har sina brister då de olika mo-

menten har starka kopplingar. Den

progression som trots allt finns i

ämnet har styrt fördelningen av det

centrala innehållet. Repetition är ju

ett självklart moment !


41

Matematik


Sammanfattat Syfte










Rationella tal och deras egenskaper.

Det binära talsystemet och talsystem som använts i några kulturer genom historien,

till exempel den babyloniska.

Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.

Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i

vardagliga situationer.

Algebra

Metoder för enkel ekvationslösning.

Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och

uttryckas.

Geometri

Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylind-rar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geomet-

riska egenskaper hos dessa objekt.

Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen och hur symmetri kan konstrueras.

Jämförelse, uppskattning och mätning av volym och vinkel

med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.


Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment eller statistiskt material från vardagliga situationer. Jämförelser av sannolikheten vid

olika slumpmässiga försök.

Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de

kan användas i statistiska undersökningar.


Proportionalitet och procent samt deras samband.

Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar.

Problemlösning




Eleven...

1. löser enkla problem i elevnära situ-ationer på ett fungerande sätt genom olika anpassade strategier och meto-

der.

2. beskriver hur eleven löser problem och för enkla resonemang om resulta-ten är rimliga och ger förslag på någon

andra sätt att lösa liknande problem.


manhang.




varandra.

6. väljer och använder fungerande matematiska metoder för att göra enkla beräkningar inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt

samband och förändring.

7. använder bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycks-former för att redogöra och samtala om

olika sätt att lösa problem.

8. för och följer matematiska resone-mang genom att ställa frågor, framföra och bemöta matematiska tankar på ett

sätt som för resonemanget framåt.

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8

1 2 3 4 5 6 7 8


har sina brister då de olika mo-

menten har starka kopplingar. Den

progression som trots allt finns i

ämnet har styrt fördeldningen av

det centrala innehållet. Repetition

är ju ett självklart moment !


42

ANTECKNINGAR FÖR PEDAOGISK PLANERING

Ämne:

Arbetsområde (Ur det centrala innehållet)

Varför ska vi arbeta med det här ?

Det här kommer du att få undervisning om:

Det här ska du lära dig:

Så här kommer vi att arbeta:

Så här kommer dina kunskaper att bedömas:

______________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________


Documents

LGR 11 - KvUtiS · 2014-08-09 · kunskapskrav att orientera sig bland. Då kan det var mycket svårt att hitta rätt bland syften, krav och centralt innehåll i skolverkets Lgr 11