36
Att omdefiniera en skola utifrån Lgr 11 Vad och hur?

Att omdefiniera en skola utifrån lgr 11

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Presentation från skolledarutbildning i Lerum.

Citation preview

Att omdefiniera en skola utifrån Lgr 11

Vad och hur?

Vad menas med omdefiniering?

Ur ett ledarskapsperspektiv är omdefiniering om så mycket mer än själva undervisningsmomenten och verktygen. ......

Att omdefiniera en skolan handlar om att skapa organisatoriska och pedagogiska förutsättningar för en självgående lärprocess som är så stimulerande att den lärande individen själv driver processen framåt.

Det handlar om att designa ett system där teknik och pedagogik förenas i en fantastisk symfoni och där det formativa förhållningssättet används som naturligt bränsle och styrdokumenten och EU:s åtta nyckelkompetenser får rollen som guidande kompass.

Det livslånga lärandet är i fokus både hos personal och elever.

Ibland kan det innebära att du som ledare måste få pedagoger att sluta göra bra saker .......

För att istället göra saker som är ännu bättre för lärandet!

Strategisk design för lärande

Innebär medvetna, reflekterade val kring allt som rör lärandeprocessen och verksamheten.

Organisation, rum för lärande, val av verktyg och metod bör matcha verksamhetens förhållningssätt till lärande.

Er vision om det goda lärandet och ert förändringsarbete ska synas i verksamheten!

Organisera för informellt och

formellt lärande

Skapa nya rum för lärande

Nya metoder och verktyg för lärande

Förnya vårt förhållningssätt till kunskap och

lärande

Förnya vårt förhållningsätt till

kunskap och lärande

Från industrisamhälle till informations och kommunikationssamhälle.

Öka statusen på informellt lärande. Lgr 11 förespråkar ett entreprenöriellt förhållningssätt.

Lgr11:s ämnesspecifika förmågor och EU: s åtta nyckelkompetenser som kompass.

Formativt förhållningssätt till lärande.

EU:s definition av kompetensbegreppet

”En kombination av kunskaper, färdigheter och attityder i relation till det aktuella området”.

EU:s åtta nyckelkompetenser

Kommunikation på modersmålet.Kommunikation på främmande språk.Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens.Digital kompetensLära att läraSocial och medborgerlig kompetensInitiativförmåga och företagarandaKulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer

”Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikations- ändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. ”

Källa: EU:s definition från 2006

11

Kunskaper om :hur teknik fungerar, både rent praktiskt och vilken roll den har i samhälle och arbetsliv. Det handlar om att kunna hantera viktiga program, källkritik och informationssökningar.

Färdigheter kring att söka och samla in information samt bearnbeta, värdera,kritiskt granska informationen och använda informationen. Kritiskt tänkande, kreativitet och innovation lyfts fram som viktiga färdigheter.

Attityd: En kritisk och reflekterande attityd i relation till det moderna informationssamhället och i användandet av digitala verktyg och resurser.

Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Sålla, sortera och analysera!

Första läroplanen sen

Internet!

Att utveckla och stimulera

kompetenser som att ta initiativ, ansvar och att

omsätta idéer till handling…

Utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet,

och samarbetsförmåga

Samarbete med omvärlden,

verklighetsanknutet, samverkan

med arbetslivet

Källa: Skolverket

Entreprenöriellt lärande

Läroplan

Kursplan

Kunskapskrav Bedömning

”Eleven ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt” (Skolans uppdrag s. 6).

”Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ” (Skolans uppdrag s. 6).

”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” (Långsiktiga målen s.11).

Kursplanerna innehåller också mycket....

Lgr 11 uppmanar oss att ta tillvara på de möjligheter och resurser erbjuder som tekniken medför!

Vi lever i en föränderlig värld där förmågan att ”lära om och lära nytt” är en av de viktigaste kompetenser vi behöver. Att lära att lära är en av EU:s åtta nyckelkompetenser och grunden i allt formativt arbete.  Vi vet i dag att bedömning för lärande främjar elevernas kommunikationsförmåga, ansvar, inflytande och kreativitet långt bättre än den klassiska konventionella, summativa bedömningen. Genom att låta eleverna möta ett formativt förhållningssätt stimulerar vi deras förmåga att vara delaktiga, samtidigt som vi tillsammans med dem synliggör kunskapskvalitéer i lärprocessen.

Hur, var och när vi lär påverkas också av Internets kraftfullhet. I dag kan vi skönja en allt  otydligare gräns mellan formellt lärande och informellt lärande. Lärande sker överallt och bortom tid och rum. Eleverna möter i dag en komplex mängd information i olika medier vilket ger dem många olika  perspektiv på tillvaron.” Sanningen” har mer än ett svar och problem en mängd olika lösningar. Elevernas sociala kontext har vidgats och förändrats tack vare tekniken. Socialt nätverkande via olika medier är idag en naturlig del av unga människors vardag och begreppet social har fått en ny, vidare och mer global innebörd.  Med hjälp av tekniken kan vi ta in hela världen i våra liv och möta människor som vi tidigare inte hade möjlighet att möta. Detta påverkar givetvis vår metakognitiva utveckling och vårt sätt att lära. Genom möten med andra människor utvecklas, formas, utmanas och förändras vi.

Ett gemensamt långsiktigt mål för alla skolformer är att skapa förutsättningar för individens möjligheter till ett livslångt lärande. För att nå dit behöver våra elever kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder för att tillägna sig, använda sig av, och omforma ny kunskap är viktiga strategier.

Våra elever behöver därför ges möjlighet att träna och utveckla förmågan att "Lära att lära" i den dagliga verksamheten. Det kräver att vi organiserar lärandet och läraktviteter på ett sätt som verkligen stimulerar och utmanar. Lära sig att lära behöver integreras som en naturlig del i all undervisning så att eleverna successivt får en möjlighet att utveckla sin förmåga att organsiera sitt eget, personliga lärande.

LGR 11

Fotografering och överföring av bilder med

hjälp av datorprogram (Bild 1-3, s. 21)

Fotografering och filmande samt redigering i

datorprogram(Bild 4-6, s. 21)

Tydligt talat språk och texter som är instruerande

ifrån olika medierModern Språk, 4-9 s. 78

Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande

Dokumentation av naturvetenskapliga

undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer

(NO 1-3, s113)

Skapande av texter där ord, bild och ljud

samspelar (sv, 4-6, s 224)

Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för

hand och med hjälp av dator (sv, 4-6, s 224)

Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet

(sv, 1-3, s 224

Texter som kombinerar ord och bild, tex film, interaktiva

spel och webbtexter (sv, 4-6, s 225)

Handstil och att skriva på dator

(sv, 1-3, s 223), svas 1-3,s 240

Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn

(sv, 1-3, s 224, svas s. 241)

Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer. (sv, 4-6, s 224)

Tydligt talad engelska och texter från olika medier (eng 4-6, s 31)

Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv­program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. (sv, 1-3, s 224)

Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. (sv, 4-6, s 225)

Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. (sv, 4-6, s 225)

Alla elever ska lära sig kommunicera, kunskapssöka, skapa och lära med hjälp av

modern teknik

Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier (eng 4-6, s 32)

Digitala verktyg för ljud och musikskapande

Musik, 4-6, så 102

Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och

samhällsdiskussioner med koppling till biologi (NO 4-6 , s. 115)

Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer. Hur mna kan värdera och bearbeta källor och information (SO, 1-3, s161)

Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier.Hur sexualitet och könsroller framställs i olika medier och populärkultur. (SH 4-6, s. 201)

Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller (tk, 4-6, s. 271)

Designa organisationen så att den är rustad för att att stimulera skolans vision av det goda lärandet och det förhållningssätt till kunskap och lärande vi vill förmedla.

Förnya vårt förhållningsätt till

kunskap och lärande

Designa er organisation så att den kan kan dra nytta av det informella lärandets effekter.

Organisera för informellt och

formellt lärande

Det informella lärande utmanar det formella lärandet

Tekniken förändrar möjligheterna för

Var vi lär ....?

När vi lär....?

Hur vi lär...?

Med vem vi lär...

Organisera för informellt och

formellt lärande

Lär och basgrupper istället för fasta klasser?

Ramschema som möjliggör samarbete och ämnesövergripande arbete?

Längre sammanhängande block gynnar elever med lång startsträcka OCH kort uthållighet?

Utmana 35 + 10 arbetsveckan? 40-timmars?

Nätnärvaro? Kvällsöppet?

Formativt förhållningssätt som organisationsform.

Skapa nya rum för lärande

Gör nya fysiska rum för lärande tillgängliga med hjälp av tekniken.

Utnyttja digitala rum för lärande.

Vidga klassrummen med Skype!

Vilka rum för lärande missar dagens skola?

Bra teckenNär föräldrarna inte känner igen sin egen skolgång........

En kreativ lärmiljö är ständigt under förändring.

Nya metoder och verktyg för lärande

Omdefiniera arbetsuppgifterna med hjälp av t.ex. SAMR-modellen.

Medvetna val av läraktivitet och lärverktyg: mål, läraktivitet, verktyg.

Tag hjälp av Hatties studie Synligt lärande. Vad kan vi se ger effekt?

SAMR-modellen

ÄNDRING

ERSÄTTNING

OMDEFINIERING

FÖRBÄTTRING

TEKNIKEN FUNGERAR SOM ERSÄTTNING FÖR PAPPER OCH PENNA UTAN FUNKTIONELL FÖRBÄTTRING. ELEVERNA ANVÄNDER SAMMA INFORMATIONSKÄLLOR OCH SOCIALA KONTEXT SOM TIDIGARE.

TEKNIKEN FUNGERAR FORTFARANDE SOM ERSÄTTNING MEN NU MED FUNKTIONELL FÖRBÄTTRING. ELEVERNA ANVÄNDER SAMMA INFORMATIONSKÄLLOR OCH SOCIALA KONTEXT SOM TIDIGARE.

TEKNIKEN GER MÖJLIGHET TILL STORA FÖRÄNDRINGAR I ARBETSSÄTTET. ELEVER OCH LÄRARE BÖRJAR ANVÄNDA NYA TYPER AV INFORMATIONSKÄLLOR I UNDERVISNINGEN. ARBETET MED ATT VIDGA DEN SOCIALA KONTEXTEN HAR PÅBÖRJATS.

ELEVERNA FÖRSES MED UPPGIFTER SOM TIDIGARE VAR OMÖJLIGA ATT SKAPA. NYA TYPER AV INFORMATIONSKÄLLOR ANVÄNDS KONTINUERLIGT OCH ELEVERNA MÖTER REGELBUNDET EN SOCIAL KONTEXT SOM EJ VAR TILLGÄNGLIG INNAN TEKNIKEN.

Tema Sagor

ÄNDRING

ERSÄTTNING

OMDEFINIERING

FÖRBÄTTRING

Eleverna läser olika sagor och skriver sagor på datorn. De skriver ut och målar till.

Eleverna gör digitala tankekartor om olika sagor. De läser sagor och skriver egna alster. De målar egna bilder som de scannar in och använder i sina berättelser.

Eleverna gör sagor i olika format. De spelar in ljudsagor med effekter. De gör bildberättelser i verktyg som Storybird och Photostory. Klassen har en blogg där de publicerar sina verk och får kommentarer från läsare.

Eleverna skapar en webbsida tillsammans med en andra klasser. Webbsidan fungerar som ett gemensamt ”bibliotek” där de publicerar sina böcker i olika format: photostory, ljudböcker, tecknade böcker. Eleverna skriver även recensioner om varandras böcker.

Bibblis

http://www.bibblis.se/

Använd tekniken för att jobba djupare inte snabbare!

Vad kan vi lära av andras 1-1satsningar?

Maines fyra råd ...

En tydlig, implementerad vision kring lärande samt en strategisk plan över förverkligandet är viktigt. Varför? Vad? Hur?

Fortbildningsplan måste göras tidigt i projektet.

Professionellt understödd utveckling och stöd är absolut nödvändigt.

Ledarskapet är avgörande. Lev som ni lär!

Källa: David Silvernail, University of Soutern Maine

Ha tålamod!Utvecklingstiden i Maine har varit ca 3-5 år (75-80 % ).

Effektmål med små synliga tecken på utvecklingen hjälper er.

Fira framgången!

Det räcker inte att dela ut datorerna/surfplattorna. Design av processen nödvändig!

Hur väl ni som skolledare och nyckelpersoner driver och formar processen är helt avgörande.

Frå[email protected]: @bedomningforlar

När allt är möjligt gäller det att skapa medvetande om vad som är önskvärt :).