1

- LISA 2015 -

LISA

Lycée International

Section Suédoise

2015

Specialnummer om Kärlek - Godhet - Vänskap

«

Vad är

Kärlek?

«Med kärlek från Paris »

Intervju med:

Jan Helin

Özz Nûjen

Helle Klein

Sarah Dawn-Finer

En värld ,miljarder

åsikter:

Vägen mot ett

enat Europa

Putin

Dreyfusaffären

Vår kärlek

till sport

2

- LISA 2015 -

N är premièreåret började visste vi alla i klassen vad det betydde; vara ansvarig för

Svenska Sektionens tidning LISA (Lycée International Svenska Allehanda). Vi

var alla nyfikna/skeptiska på vad våra lärare Peo Casselryd och Marita Haggren

hade valt för tema i år.

Nyckelbegreppen blev kärlek, vänskap och godhet. Det blev vi glada för. Detta eftersom samt-liga tre ämnen var väldigt tankeväckande för var och en av oss. Alla hade olika perspektiv och tankar kring temat som ledde oss till en lång brainstormingsession där alla fick dela med sig av sina idéer till artiklar och krönikor. Hela klassen visste att tidningen inte skulle kunna bli gjord i en handvändning och att vara redaktörsansvarig skulle bli en stor utmaning. Nu gällde det bara att komma igång och börja skriva. Alla fick skriva om något som man själv tyckte var intressant och tyckte var av värde att publicera i tidningen. Vi kom upp med många bra artiklar och kröni-kor bland annat om kärlekens kemi, karma eller kärlek inom fransk litteratur .

Både seconde och terminale hjälpte till med att skriva egna artiklar och få fantastiska intervjuer med Sarah Dawn-Finer och Özz Nujen tack vare svenska sektionen som hjälper till otroligt mycket för att kunna skapa en fin tidning och skaffa mer läsare. Vi försöker att skriva för alla åldrar genom att ha neutrala teman som Kärlek, Godhet och Vänskap i år och framtiden förra året. Nu får du själv vända sida och börja läsa, hoppas du hittar något inspirerande!

Niklas Brag, Première

KÄRLEK—VÄNSKAP—GODHET

Redaktion

2015:

Andreas Févrirer

Lucas Sornicle

Niklas Brag

Stephen Lindgren

Emil Serreau

Lucas Rochard

Gustav Lindberg

Carl Francille

Thomas Puech

Christine Danielsson

3

- LISA 2015 -

Innehåll Del 1: Med kärlek från Paris 5-10

Helle Klein - kärleksbudskapet

Intervju med Aftonbladets chefredaktör Jan Helin

6

Özz Nujen: ”Sluta göra saker i Guds namn, gör saker i människans namn” 8

Sarah Dawn Finer - en älskad artist

10

Del 2: En värld, miljarder åsikter 13-23

På väg mot ett nytt Europa 14

Putin: mannen som hotar världen? 16

Dreyfusaffären 17

Högerextremism i Europa

18

Del 3: Hur kan man definiera kärlek? 24-41

Ruth Vega Fernandez - Före detta Lycée 26

Vinner man på att vara snäll? 30

Kärlekens kemi 31

Hand in Hand - mot en ljusare framtid 32

Alla hjärtans dag 34

Dejtingsajter 35

Känslor och musik, finns det verkligen en länk? 36

Hippietiden: Peace, love and understanding 37

Kärlek inom religion

39

Del 4: Kärleken till min sport 43-50

Homosexuella inom sport 43

Zlatan Ibrahimovic - ”hans liv, hans storhet” 44

Simma lugnt—Om sport och studier 46

Min kärlek till simning 48

Mina känslor till golfen 49

4

- LISA 2015 -

"Det finns många olika typer av kär-

lek. Men den största jag upplevt är när

jag fick mina barn. Det är den första

gången jag älskat någon mer än mig

själv. Det är vackert. Men läskigt, man

blir rädd att någonting ska hända. Man

älskar sina barn för mycket, det är

skrämmande."

-Liselott Petersson, besökare

"Kärlek för mig är när min fru

väcker mig på morgonen och

frågar om jag vill ha kaffe."

-Jan Helin, chefredaktör på Aftonbla-

det

”Det finns många olika sorter. Man kan

inte säga det med ett ord. Det är vad som är

viktigt för den andre.”

–Ann Christine, besökare

"Något mjukt och gott,

liksom lite porlande från

champagne."

-Äldre dam i Paris

"Det är svår fråga…

jo men det är allt man

känner för en person,

gemenskap."

"Det är... om-

tanke."

"Jo men det är

att..älska alla."

-Grupp med vän-

ner på mingel i

Paris

"Kärlek är gemenskap. Man behö-

ver varandra. Man är inte stark när

man är ensam, men det är man när

man är tillsammans."

Marina Rondeau, rektor ,

Svenska Skolan i Paris

"Kärlek ska vara

villkorslös, den

ska komma di-

rekt, vara fylld

av värme och

glädje. Man ska

bli glad i själen,

och den kom-

mer utan att

man vet var."

-Özz Nujen

MED KÄRLEK FRÅN PARIS!

Efter de fruktansvärda terrordåden i Paris i januari 2015, arrange-

rade Svenska Kyrkan i Paris en kärleksmässa som direktsändes i

svensk radio och tv. LISA-magasinet skickade fem reportrar som

bevakade hela evenemanget.

Läs deras intervjuer med de medverkande: Özz Nujen, Helle

Klein, Sarah Dawn Finer och Jan Helin.

Enkät av Ellin Jarl Righi, Seconde

5

- LISA 2015 -

TEMA 2015:

KÄRLEK - GODHET - VÄNSKAP

”Du skall icke hämnas och icke hysa agg mot någon av ditt folk, utan du

skall älska din nästa såsom dig själv” - citat från tredje Mosebok (19:18).

Det här citatet är från Bibeln men det står ungefär likadant i Koranen. Religion är

kanske inget för dig, så låt oss se det hela objektivt eftersom vi skall försöka nå så

många som möjligt.

Vi har blivit brutalt påminda om hat och hämnd den sista tiden i Europa. Förödande. Destruk-

tivt.

Det är vår framtid som byggs upp. Jag tror att det är möjligt genom Lisas tema med underbara

ord som: vänskap godhet och kärlek.

Jag skulle vilja sammanfatta dessa tre ord i ett: harmoni. Att leva i harmoni med sig själv, med

varandra, med naturen. Visst känner man sig på extra gott humör när man gjort någon

glad? För mig känns det nästan bättre att göra andra glada än mig själv.

Godhet är en så enkel sak som att inte sätta sig själv först. Hur skulle jag vilja att man betedde

sig mot mig i just den här situationen (att älska sin nästa så som mig själv). Men det är viktigt att

inte glömma sig själv för den sakens skull, att stå för det man tror på och inte ställa upp på så-

dant man inte vill. Om du säger ja till någon, försök att inte säga nej till dig själv.

Vänskap - ett osynligt band mellan människor. Någon att lita på. Någon man kanske bara ser

en gång om året men med en gång man ses igen känns det som om det vore igår. Vänner, det

finns gott om dem på Facebook. Riktiga vänner har man inte lika många av! Dom skall man ta

vara på! Själva konceptet vänskap ingår i min teori om harmoni, om förlåtelse (du skall inte

hämnas). För att må bra behöver man känna sig omtyckt. För att gå vidare och utvecklas måste

man glömma och förlåta.

Kärlek - störst av allt är kärleken! Det kittlar i magen, det bubblar inom en, man går omkring

och ler. Livet leker, man blir kär! Kärlek gör en stark. Kärleken är stark. Kärleken är grunden

för mänskligheten, två människor blir tre!

Men inte är det enkelt, inte. Att hitta den rätte. Att leva tillsammans. Att älska dem som gjort en

illa...

Detta och ytterligare en hel del handlar LISA 2015 om!

Jag önskar er alla ett harmoniskt år där kärlek, vänskap och godhet får blomma ut!

Andreas Février, Première

6

- LISA 2015 -

En kall dag i februari möter jag den karismatiska Helle Klein i Svenska kyrkan i Paris för en in-tervju. Hon är här för en speciell mässa : Med kärlek från Paris. Syftet är att ena Parisboende svenskar efter terrorhandlingarna i början av året 2015. Vid detta tillfälle är Helle Kleins närvaro som predikant självklar. Att ha två olika roller är inte lätt i vardagslivet. Men för vår präst och journalist Helle Klein är

livet som en helhet. Hon menar att hennes yrken hör ihop och inte kan existera utan varandra.

—Jag tror att samhällsdebatten mår bra av existentiell reflexion, liksom kyrkan mår bra av att ha

koll på vad som händer och sker i samhället, förklarar hon.

Det är självklart att rollen som präst är att sprida Guds kärlek. Men varför vara journalist? Helle

Klein citerar den kända journalisten Bang som fick samma fråga : ”för att försöka öka kärlekens

makt på Jorden”. En annan anledning till denna kombination är att man använder ord för att

sprida ett budskap. Men vad är kärlek egentligen?

—Kärlek börjar när vi ser att vi är människor allihop och i det djupast mänskliga hör vi ihop.

Att alltid motverka fördomar mot andra är också ett sätt att motverka hat. Helle Klein tycker

nämligen att hatet i vårt samhälle är ett stort problem som ökar. För att lösa det måste man en-

ligt henne stå upp för varandra.

Fastän hon är en av Guds representanter ser hon inte sig själv som en riktigt god människa. Ty-

värr är ingen perfekt, men vill man bli en bättre människa kan man följa det sista och kanske

viktigaste tipset hon ger mig som slutord :

—Man måste också var snäll mot sig själv för att orka vara kärleksfull mot andra. Präst eller

inte, journalist eller inte måste vi alla se oss omkring och försöka göra någons dag ljusare!

Lucile Ricourt, Seconde

Helle Klein är en svensk skribent och debattör, även chefredaktör för Dagens Arbete

och präst på fritiden. Hon har varit aktiv som debattör i 20 år och var på resa i Paris i

slutet på januari då jag fick intervjua henne. I denna artikel får du reda på hur hon

sprider kärlek och binder samman sina två yrken.

Helle Klein - Om kärleksbudskapet

7

- LISA 2015 -

Den sjunde januari 2015 har blivit ett historiskt datum i Frankrike och i hela värl-

den. Vid terroristattacken mot Charlie Hebdo dödades 12 personer och det skap-

ade ett sår i nationen. Redan den 1 februari organiserade Svenska kyrkan en

minnesceremoni i Paris för att hedra terroristattackens offrer. Många kända per-

soner var på plats. Alla var tillsammans för att stödja rätten till yttrandefrihet.

Denna kalla februaridag var också Aftonbladets chefredaktör Jan Helin på plats.

Tystnad är terroristernas mål

Varför tycker du Jan Helin att det är viktigt att hålla en minnesceremoni i Paris ?

-Jag tror att det har en manifesterande betydelse. Det handlar om att man inte får bli tyst. Vi

måste fortsätta att publicera, att diskutera och hålla det fria ordet levande. Det är viktigt. Efter

händelsen har många medier i hela världen ägnat stort utrymme åt den vidriga attacken. ”Terror

skapar rädsla som skapar självcensur som till slut bara kan skapa tystnad. Därför måste rätten att

uttrycka sig, rätten att skämta, ovillkorligen försvaras av det öppna samhället. [...] Tystnad är ter-

roristernas mål.”, skriver Jan Helin. I alla franska tidningar har man publicerat bilder på profeten

Mohammed. I Sverige däremot undviker vissa tidningar att publicera bilder på profeten. Att ha

friheten att säga och trycka vad man vill betyder därför inte att man alltid bör använda den fri-

heten.

Vad anser Aftonbladet ?

-Vi vill balansera respekten för olika religiösa grupper men också naturligtvis sköta nyhetsbevak-

ningen. Sedan tycker jag att det viktiga med uttrycket ”Je suis Charlie” handlar om Charlie Heb-

dos rätt att publicera de bilder de tycker är viktiga. Det behöver inte betyda att vi vill publicera

exakt samma bilder men de ska få göra det. Det är det man måste visa. Det viktiga med yttran-

defriheten är att det finns olika röster som gör olika bedömningar och pratar på olika sätt. Po-

ängen med ”Je suis Charlie” är inte att alla ska bli som Charlie Hebdo utan rätten att Charlie

Hebdo finns till i ett medielandskap, säger chefredaktör Jan Helin.

8

- LISA 2015 -

Denna kalla dag då mässan ”Med kärlek från Paris ägde rum, var

ståuppkomikern Özz Nujen på plats, specialinbjuden för att hålla

ett tal. Özz är också känd för att använda sin position som kändis

för att få folk att öppna ögonen för politik. Sedan barnsben har jag

skrattat åt Özz shower. Även om vi diskuterade rätt viktiga äm-

nen, var han lika skön som jag trodde att han var!

Fortsättning s 9

Özz Nujen sa idag i kyrkan att ”den som dödar i Guds namn, dödar också sin Gud.”

Håller du med honom?

-Det finns ingen religion på jorden som rättfärdigar terror och tillåter dödande. De människor

som dödar i sin Guds namn gör det för att försöka få mänsklig makt och använder och missbru-

kar på det sättet sin religion, säger Jan Helin. Terroristattacken i januari 2015, handlade inte en-

bart om 12 döda. Den symboliserade också ett stort hot mot yttrandefriheten, vår rätt att ut-

trycka oss. Därför kan man säga att hela världen blev upprörd. Jan Helin avslutar:

-Vi får inte hålla tyst. Vi måste få fortsätta att uttrycka oss.

_________________________________________________________________________________________

”Sluta gör saker i Guds namn,

gör saker i människans namn”

9

- LISA 2015 -

Sarah Dawn Finer - en älskad artist Hon har släppt fyra skivor; har sjungit i Melodifestivalen och till och

med i Eurovision; har åkt på sommarturné i hela Sverige och varit

med i olika tv-program. Sarah Dawn Finer är en omtyckt sångerska

bland den svenska befolkningen. Jag har fått äran att träffa henne.

Jag går in i den välkomnande svenska kyrkan i Paris. Barn, vuxna och äldre sitter redan i bän-

karna och där längst fram står hon. Jag lägger direkt märke till henne klädd i en svart långklän-

ning. 11:01. Kyrkklockorna ringer. 11:04. Hon tar sin gitarr, musiken sätter igång och hon börjar

sjunga. Moving on, så heter sången. Jag får rysningar. Hennes röst har en unik förmåga att gå rakt

in i ens hjärta. Lite senare kommer hon tillbaka. Kärleksvisan sjunger hon denna gång. En känslo-

sam stämning sprider sig i kyrkan. När jag går fram till henne i församlingssalen för en intervju,

får jag fjärilar i magen. Det är spännande att få prata med en sådan stor artist. När jag börjar

ställa frågor förstår jag snabbt att kärlek är en viktig sak för Sarah Dawn Finer. Hon förklarar att

det är något som man inte kan ta på och att den är svår att förstå sig på.

-Kärlek är en kraft som man kan välja att skapa och förmedla. Det är det bästa som finns, på-

pekar hon med ett brett leende. Vänskap är en annan viktig sak för henne. Vänskap är synonymt

med lojalitet och Sarah Dawn Finers definition av en bra vän är någon som ställer upp för en,

någon som man kan vara sig själv med, trots att ingen är felfri. Min tredje fråga handlar om god-

het. Hon ser godheten ur ett annorlunda perspektiv. Hon tycker att det är något som vi alla

måste öva på att visa och känna.

-Det är något som vi tyvärr tar för givet, avslutar Sarah Dawn Finer. Musiken är självklart be-

tydelsefull i hennes liv. Det är mycket viktigare än att ha många fans. Hon skulle ändå ha jobbat

med musik även utan publik, säger hon.

– Grunden till musik är passion, galenskap och drivkraft. Musiken är självklart betydelsefull i

hennes liv. Det är mycket viktigare än att ha många fans. Hon skulle ändå ha jobbat med musik

även utan publik, säger hon.

– Grunden till musik är passion, galenskap och drivkraft.

Kenza Jarl Righi, Seconde

10

- LISA 2015 -

Mitt första intryck av Özz var att han såg väldigt schysst ut. Han hade ett brett vitt leende me-

dan vi hälsade. Özz har haft en tuff start i livet. Med hans mamma och fyra syskon flydde åttaå-

riga Özz över minfälten i Kurdistan. Hans pappa, som var politiskt aktiv och kämpade för kur-

dernas rättigheter, blev bland annat torterad i 70 dagar. Özz familj har haft turen att kunna fly

till vårt trygga och vackra land för ett ”normalt” liv utan skräck och militärer. När jag frågar ho-

nom hur hans barndom påverkade honom när han växte upp svarar han efter en stunds reflekt-

ion:

-Som kurdiskt barn känner du dig väldigt annorlunda. För det första har du inget eget land.

Nu är jag ju uppvuxen i Sverige. Sverige är mitt hemland. När jag var liten däremot var det svårt.

Jag tänkte ofta: varför är världen så orättvis? Världen är fortfarande orättvis.

Özz har berättat att det var när han gjorde lumpen i Boden som han kom på vad han ville

göra. Jag ber honom berätta mer om denna händelse.

- När var jag som gladast? När var jag som mest nöjd? tänkte jag. Mina föräldrar ville att jag

skulle bli läkare eller advokat… Jag hade jättehöga betyg när jag slutade 9:an. Mina föreläsningar

och dramalektioner inför klassen älskade jag. Därför tyckte jag att jag borde testa det och se hur

det blir.

Det roligaste jobbrelaterat han har gjort är ”sånt här”:

-Nu ska jag liksom hålla en predikan i Svenska kyrkan, i Paris! Det är ju coolt.

Många av Özz skämt är ”blatteskämt”. ”Standup kör man ur sin egen värld”, har han nämnt i

en annan intervju. Hans blick lyser upp med entusiasm.

-Ja, jag utgår från mig själv. Standup skämtar man ur sig egen värld och som man är. Det är

det som gör standups intressant. Hon eller han är personen man vill lyssna på eller kanske har

ett roligt sätt att berätta på. Man hämtar från sig själv. Vad man själv tycker är knasigt eller roligt

och intressant. Standup är så fruktansvärt svårt. Man måste vara bra varje gång. Det är arbete

varje dag det. Man ska inte tro att bara för att man var bra igår, blir man lika bra imorgon.

Varenda standup är annorlunda, man måste kämpa hela tiden.

Vad ska du predika om i kyrkan?

-Om skämtet och om gud. Om vem som har rätten till gud och vem som har rätten till män-

niskan. Det kommer bli allvarligt, kanske inte så jätteroligt. Vad yttrandefrihet innebär och vilket

ansvar jag och du har. Vad jag och du kan göra för vår värld. Vi kan prata om gud, vi kan prata

om det goda. Däremot, om vi inte gör gott i vår vardag spelar det ingen roll vad vi säger eller i

vems namn man gör. Sluta gör saker i guds namn, gör saker i människans namn, svarar Özz

med allvarlig röst.

Vi avslutar denna fantastiska intervju med att ta en bild som vår lärare Marita Haggren foto-

graferar. Marita tar några sekunder på sig: ”När vuxna ska ta bilder asså, det tar hundra år”

skämtar Özz.

Nadia Khouja, Seconde

11

- LISA 2015 -

MÖTE MED MAGASINET LISAs GRUNDARE!

LISA-reportrarna Ellin, Kenza, Nadja och Lea mötte LISA-magasinets grundare Raoul Grünthal i vimlet vid

Svenska Kyrkans evenemang. Raoul valde efter åren vid Svenska Sektionen att fortsätta sin tidningsmakarkar-

riär och är i dag vd för Schibsted som i Sverige äger Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Raouls före detta

chef Olof Brundin, som också närvarade, berättade att tiden som LISA-reporter är en viktig del av Raouls CV!

På bilden finns också Raouls dotter med!

Läs LISA-magasinets intervju med Raoul Grünthal i LISA 2014!

I vimlet: Carl Jan Granqvist

J ag upptäcker honom längs fram i Svenska

Kyrkan i Paris, den första februari 2015,

under gudstjänsten "Med kärlek från Paris"

emot terrorattacken som inträffade under janu-

ari. Röd halsduk runt halsen, bra sedd från

publiken. Jag går fram till honom och han upp-

skattar verkligen min intervju. Han är på besök

här i Frankrike för att delta på det internation-

ella gastronomiska årsmötet, flera mat-klubbar

träffas för ett gastronomiskt evenemang.

-Därför passar jag på att kika in här, säger Carl.

Det är underbart med kristna som använder

kärlek som medel för förlåtelse.

Enligt Carl är kärlek ett evigt ämne. Livet, där-

emot, är bara flyktigt.

-Mat är kärlek, anser Carl. Det är ett sakra-

ment, utan mat dör man, därför kan man inte

uppleva kärlek om man inte har mat. Att äta

själv är inte lika roligt som att äta med nära och

kära.

-Måltid är gemenskap, konkluderar Carl Jan

Granqvist, skakar hand och går över till sina

kändisvänner.

Ellin Jarl-Righi, Seconde

Annons Annons

12

- LISA 2015 -

REKLAMSIDA REKLAMSIDA

13

- LISA 2015 -

KINA, EN STORMAKT

I december 2014 gick Kina om

USA, och blev världens största

land – i alla fall avseende ekonomin. Men

kommer Kina snart att gå om USA också

inom andra områden, och bli världens mest

inflytelserika stormakt?

Hur kommer världen att se ut om exem-

pelvis 200 år? Kommer

Europa och USA att böja

sig för de framgångsrika

asiatiska länderna? Kommer

den kinesiska kulturen att

påverka oss på samma sätt

som den amerikanska gör

nu, med all populärkultur?

Kommer en ny kinesisk

McDonalds sprida sig över

hela världen?

Här följer några fakta som illusterar Kinas

växande inflytande och visar att Kina blir ett

mer och mer rikt och blomstrande land. Lan-

det har det största antalet invånare, och den

tredje största ytan efter Ryssland och Ka-

nada. Den kinesiska ekonomin har växt 7

gånger snabbare än den amerikanska ekono-

min under det senaste decenniet. Det finns

idag fler grisar i Kina än i de 43 fläskprodu-

cerande länderna tillsammans. Och utöver

denna ekonomiska statistik börjar Kinas in-

vånare att bli mer och mer utbildade : till ex-

empel tror idag ungefär tre fjäderdelar av ki-

neserna på Darwins teori om evolutionen,

medan bara 42% av USAs invånare gör det.

Fler och fler kineser studerar vid utländska

universitet. Kina har också en ovanlig och

intressant historia, och en kultur som har

funnits i mer än 5000 år. Kinas officiella

språk, mandarin, är idag det mest talade språ-

ket i världen och allt fler väljer idag att lära

sig kinesiska framför andra språk. Landet har

också världens största armé, som består av

två miljoner soldater. Och Kina är medlem

av FN:s säkerhetsråd.

Dock har landet flera problem att lösa in-

nan det kan ta över som den ledande storm-

akten i världen. Kinas ekonomiska utveckling

är spektakulär, men

många av dess invånare

får ingen nytta av landets

rikedomar: Idag är det

forfarande ungefär 800

miljoner kineser som

jobbar med jordbruk,

och tiotals miljoner som

lever i total fattigdom.

Det finns stor spänning

på grund av de sociala ojämlikheterna och

den omfattande korruptionen, vilket potenti-

ellt skulle kunna leda till uppror. Kina är

fortfarande en hårdför diktatur och alla me-

dier är bevakade av Kinas kommunistiska

parti, som är den enda tillåtna partiet i landet.

Andra länder, särskilt i Asien, som Indien

är också på väg att få mer och mer makt.

Kina är inte det enda landet som är på väg att

gå om USA som världens viktigaste land i

framtiden. Sammanfattningsvis, trots att

Kina är den största ekonomiska stormakten,

måste landet bli en demokrati och lösa sina

sociala problem innan det kan bli ett politiskt

inflytelserikt land. Det kan ta en viss tid och

andra regionala stormakter kan hinna ifatt.

Hur världsordningen ser ut om 200 år får

den som lever då se!

Eva Despinoy, Terminale

14

- LISA 2015 -

På väg mot ett

nytt Europa Året är 1945. Ett världskrig har

precis skapat förödelse i världen

och orsakat 50 miljoner döda.

Världen står på knä, städer ligger i ruiner och folket lider.

Europa är den världsdel som är mest drabbad av kriget.

Allting behöver byggas upp, från ländernas ekonomier till

infrastruktur. Det är nu en vänskap växer fram mellan

Frankrike och Tyskland. En vänskap i syfte att skapa ett

enat och stabilare Europa. En omöjlig tanke bara några år

tidigare. Hur kunde detta ske? Sean Scull, Svenska Sektion-

ens egen expert på andra världskriget, gudiar dig här ge-

nom några viktiga steg genom efterkrigshistorien.

1.Tysklands nederlag

Den 8 maj 1945 kapitulerar Tyskland i Berlin, de allierade har vunnit kriget! Tyskland är för-

stört efter sex års långt krig. Städerna ligger i ruiner efter att de blivit sönderbombade av ameri-

kanerna, engelsmännen och röda armén. Den manliga befolkningen är antingen död (cirka: 5,5

miljoner militärer döda) eller sitter i de allierades fångläger.

Landet blir delat i fyra ockupationszoner: en fransk, en amerikansk, en engelsk och en sovje-

tisk. Dessa kommer att kallas den Tyska demokratiska republiken (Östtyskland) och Förbunds-

republiken Tyskland(Västtyskland). Västtyskland är skapat för att landet ska bli självständigt och

för att bidra till avnazifieringen av landet. Östtyskland är skapat i syfte att ge Sovjet ett garante-

rat och säkert samarbete med den delen av Tyskland de ockuperar.

2.Frankrike återhämtar sig

Ockupationen av Frankrike varade i fem år och förändrade Frankrike från en republik till en

auktoritär regim, Vichy regimen . Under sommaren 1944 börjar en långsam befrielse av landet.

Under befrielsen är Frankrike en krigszon där ett oorganiserat samhälle råder. Det var en utma-

ning för de Gaulle att införa den nya regimen. Vichyregimens makthavare blir åtalade i domsto-

lar. Befolkningen bestraffar kvinnor och män som haft samröre med Tyskland och den franska

fascistiska regimen. Den nya regeringen har fullt upp med att organisera Frankrikes nya eko-

15

- LISA 2015 -

nomi och landets rekonstruktion. Med hjälp av amerikanernas Marshallplan finansieras landets

uppbyggnad och för att starta ekonomin igen. Frankrike var på väg att åter bli en stormakt . Un-

der denna rekonstruktion av landet gjordes allt för att Europa skulle bli enat, främst mellan

Frankrike och Tyskland.

3. Kol - och stålgemenskapen skapas

Man kan säga att denna union är en början på Europa. Samarbetet kring kol och stål under-

skrevs den 18 april 1951 och gällde för totalt sex länder (Frankrike, Italien, Västtyskland, Bel-

gien, Luxemburg och Nederländerna.

Detta skulle ha en giltighet på 50 år. Denna gemenskap skapades för att transport av kol och

stål skulle bli enklare mellan dessa länder. Det var också ett sätt att skapa vänskap mellan Frank-

rike och Tyskland som länge varit ärkefiender. Länderna kunde nu ha en kol- och stål produkt-

ion under gemensam övervakning och ekonomiskt hjälpa varandra. Man kan säga att kol- och

stålgemenskapen är början på den Europeiska unionen.. Samarbetet gav mersmak och växte.

4. De Gaulle-Adenauer: Början på en ny vänskap

Dessa två ledare kom att få en avgörande plats i den nya fransk-tyska vänskapen. Det kan

tyckas vara lustigt att en ledare som stridit mot Tyskland kan ha varit så engagerad i att skapa en

stark och långvarig vänskap mellan de två nationerna. Konrad Adenauer är 82 år gammal och är

Tysklands bundeskansler. Den gamle mannen är orolig för Tysklands framtid. På ena sidan har

han ett stort sovjetiskt hot och på den andra en ny president som är en nationalistisk militär:

Charles de Gaulle. De Gaulle är en speciell person, han drömmer om ett självständigt Frankrike,

utan Nato, oberoende av Washington och med en självständig produktion av kärnkraft . Ade-

nauer vill träffa De Gaulle i syfte att skapa en vänskap och en sorts allians mellan länderna. Den

14 september 1958 är den tyska kanslern bjuden till Colombey les Deux Églises, till den franske

presidentens privata hem: La Boisserie. Adenauer är den första och sista politikern som blev

bjuden till De Gaulles privata hus. Där inser männen att de är överens om många punkter och

de kommer väldigt bra överens.

Men det är först den 22 januari 1963 som ett konkret avtal sluts. Det kommer att kallas le

Traité de L’Elysée. Det var undertecknat i syfte att Frankrike och Tyskland skulle hjälpa

varandra i den Internationella politiken, med ett militärsamarbete och ett utbildningssamarbete.

Frankrike och Tyskland skulle nu gå hand i hand med varandra i världspolitiken. På utbildnings-

planet vill länderna att den yngre generationen ska lära sig varandras språk och underlätta kon-

takterna mellan franska och tyska skolor.

Avtalet innebar att Tyskland och Frankrike kunde stärka sin ambition att bli en gemensam

konkurrent gentemot Sovjetunionen och konkurrera mot Nato som är under USA:s inflytande.

Alla dessa händelser har varit viktiga och nödvändiga för den fransk-tyska vänskapen efter

kriget. En vänskap som står sig stark än idag, 60 år senare.

Sean Scull, Seconde

16

- LISA 2015 -

År 2012 blev Vladimir Putin president i

Ryssland, efter att ha ändrat grundlagen för

att få möjligheten att bli vald mer än två

gånger till ämbetet. Alltså är han nu presi-

dent för tredje gången, och han kommer

troligtvis bli omvald av ryssarna en fjärde

gång. Tyvärr vill jag säga att valet inte är så

demokratiskt. Att vinna ett val genom att

sprida skräck hos folket om de inte röstar

för honom är inte särskilt demokratiskt,

enligt mig. Kom ihåg att det var gigantiska

demonstrationer emot Putin innan valet,

men nu hör man ingen opposition alls mot

Putin. Vad tycker jag om honom? Jag gillar

honom inte. Verkligen inte. Han agerar för

sitt eget bästa, men inte för Rysslands och

omvärldens bästa. Att bli fiende med hela

omvärlden (eller nästan) är nog inte så bra

för Ryssland, särskilt när det är oljekris.

Rysslands ekonomi försämras på grund av

krisen, och omvärlden vägrar hjälpa Ryss-

land eftersom Putin är så sträng och aggres-

siv. Alltså är det logiskt att omvärlden väg-

rar hjälpa Ryssland att förbättra sin eko-

nomi. Dessutom saknar han ärlighet när det

gäller krisen i Ukraina, han ger inte tillräck-

ligt med information till omvärlden för att

bevisa att han inte har någonting att göra

med kriget där, vilket får den motsatta ef-

fekten: alla tror att han finansierar ryska kri-

gare i Ukraina… Hans agerande gör att före

detta sovjetiska delstater blir alltmer rädda

för Ryssland. Jag undrar alltså varför Putin

hotar andra länder. Dessutom måste han väl

inse att FN aldrig kommer att acceptera det.

Problemet är att Putin numera är oerhört

populär i Ryssland. Enligt de senaste under-

sökningarna som gjordes av Ledana Center,

ett ryskt opinionsinsitut. Sägs 85% av rys-

sarna gilla honom. Han har blivit vald till

årets man. Och det är svårt att tvinga en

”president” att avgå om han är väldigt po-

pulär i sitt land. Men jag tycker att vi verkar

ha glömt att det var stora demonstrationer i

Ryssland när Putin blev omvald en tredje

gång som president. Alltså har han lyckats

övertyga folket att han är en ansvarsfull pre-

sident (eller så har han skickat de som de-

monstrerade till Gulag... ). Brist på mänsk-

liga rättigheter är ett stort problem i den

nuvarande Ryssland: anti-homosexuella la-

gar har stiftats, yttrandefriheten har mins-

kats... Oppositionella mördas, som Boris

Nemtsov i Mars 2015. Allt detta illustrerar

den anti-demokratiska politiken som Putin

för. Rysskräcken börjar synas igen, inte bara

i Sverige som börjar tala om att rusta upp

försvaret, utan främst i de ryska grannlän-

derra. Putin verkar vilja skapa ett nytt Sov-

jetunionen, och om han lyckas med det

kommer vi hamna i samma situation som

under Kalla Kriget. Och det kan väl inte

vara så bra… att återskapa Sovjetunionen

och det kalla krigets dagar...

Hugo Nordin, Terminale

17

- LISA 2015 -

Dreyfusaffären Emma Sumberac om ett mörkt inslag

i Frankrikes historia.

Finns det ett exempel på en rättegång som

kan dela ett land i två oförsonliga läger? I Frankrike hände det

för drygt 100 år med Dreyfusaffären som senare fick namnet

”Affären” i Frankrike. Det började som en vanlig rättegång, men

blev mycket större med hjälp av media och för att det kanske inte

var en så enkel sak, som man först trodde. Alfred Dreyfus var en fransk officer i slutet av 1800-

talet. Hans familj kom från Alsace, men när det blev tyskt bestämde de sig för att flytta till Paris

för att inte behöva byta nationalitet. 1894 hittade en fransk spion hemliga franska dokument på

en tysk ambassad. Man inledde omedelbart en undersökning. Den som blev anklagad var Alfred

Dreyfus. Han var den perfekta skyldige eftersom familjen hade koppling till ett numera tyskt

område och för att han var jude. Antisemitiska stämningar rådde. Dreyfus dömdes för högförrä-

deri och avskedades inför tusentals militärer. Han deporterades till Djävulsön vid Franska

Guyanas kust. Där han fick leva alldeles ensam med flera vakter. Två år senare finner man bevis

på att det var en annan man som var den skyldige. Colonel Henry, som hade tagit hand om Af-

fären förfalskade då bevis för att visa att man inte hade dömt en oskyldig man och att han själv

inte hade gjort något fel.

I januari 1898 publicerade den stora författaren Emile Zola ett öppet brev till den franska

presidenten Félix Faure på framsidan av en socialistisk tidning. Här försvarar han Dreyfus ge-

nom att försöka påvisa vilka de skyldiga för misstaget. Zola blir fängslad för förtal. Samma år

några månader senare erkänner Colonel Henry att han förfalskade bevisen mot Dreyfus. Han

fängslas, men begår självmord. Den 9 september 1899 utspelas Affären ännu en gång framför

domstol, men tyvärr blir det samma utslag som vid första tillfället. Dreyfus får då president nåd.

Det betyder att han inte får något straff, men att han fortfarande är skyldig, enligt domstolen.

Dreyfus blir äntligen frikänd 1906. Affären har då pågått i tolv år.

Under denna tid var Frankrike delat i två delar: de som trodde att Dreyfus var oskyldig och

de andra. Likaså var också media splittrat i två grupperingar. Den ena visade karikatyrer på ju-

dar som var bara efter pengar, medan de andra försvarade Alfred Dreyfus. Det var förmodligen

med hjälp av medier som försökte försvara honom, som man återupptog hans fall och att presi-

denten bestämde sig för att vara med för att försvara och benåda honom.

Ända till andra världskriget är Dreyfusaffären en av de största antisemitiska skandalerna i

modern tid. Affären visar också hur viktigt media kan vara för att visa sanningen när politiker

eller militärer inte vill visa att de har gjort fel. Media är ju den tredje statsmakten. Utan medier

finns ingen transparens, och därmed ingen demokrati.

Emma Sumberac, Terminale

Alfred Dreyfus

18

- LISA 2015 -

Högerextremism i Europa

Julia Mourier om framväxten av

ultranationalistiska och högerextrema partier.

I Europa är hotet från högerextremismen som störst. I merparten av våra europeiska länder

finns i dag partier med ultranationalistiska och högerextrema idéer. Front National i Frankrike,

NPD i Tyskland, Lega Nord i Italien, Sverigedemokraterna i Sverige osv... Olika namn, samma

extrema idéer: utvisa illegala invandrare, stoppa invandringen, återinföra dödstraff med mera.

Högerextrema partier är oftast synonymt med nationalism, extrem konservatism, populism och

även nynazism. Hur kan dessa partier, med en ideologi som onekligen är mindre demokratisk, få

så stor framgång 2015?

Europa har drabbats av en stor ekonomisk kris : hög arbetslöshet, ökande statsskulder, och

minskad konsumtion. Den fria handeln inom EU gör länderna beroende av varandra: en liten

kris i ett land kan generera en stor kris i andra medlemsländer.

Både höger- och vänsterpartier har försökt lösa krisen med reformer som i vissa fall gör situ-

ationen ännu värre på grund av minskad konsumtion och tillväxt. I de flesta europeiska länderna

har varken höger- eller vänsterpartier lyckats med att öka tillväxten och minska arbetslösheten,

vilket har genererat stor besvikelse och desperation bland befolkningen. Alltså är vi nu i en situ-

ation som dessa partier kan dra fördel av. De har för vissa människor blivit hoppet om en annan

framtid.

Medan höger- och vänsterpartier strävar efter en ökad produktion försöker högerextrema

partier att fokusera på själva individerna. De lyckas besvara känslorna av oordning, förvirring

och destabilisering som finns bland en viss del av väljarna. Högerextremisterna riktar in sig på

alla typer av osäkerhet (familj, religion, invandring). Vissa människor känner sig svikna av de

tidigare regeringspartierna och brutna vallöften, speciellt medelklassen vars sociala status för-

sämrats de senaste åren. Eftersom varken höger- eller vänsterpartierna svarar på oron letar man

efter förändringar, som i Frankrike, där 25% av befolkningen tror att endast Front National kan

förändra landet till det bättre. Med lite skicklighet, intelligens och karisma är det möjligt att över-

tyga en desperat befolkning om att man är det nya hoppet, den enda lösningen till alla problem,

även om idéerna är helt absurda. Det är en förklaring till att högerextremism får så stor fram-

gång: de har lyckats identifiera problemen, lidanden, och har lovat effektiva lösningar. Proble-

met är att dessa lösningar inte kommer ha några som helst positiva effekter: ett högerextremt

parti har ingen stabil ekonomisk politik, vad det gäller det sociala området kommer det förstärka

ojämlikheterna, och ännu värre är det ett stort hot för demokratin!

Ska vi verkligen låta historien upprepa sig? Är det inte dags att demokraterna (de riktiga, inte

Sverigedemokraterna) i Sverige och alla andra länder vaknar till liv?

Julia Mourier, Terminale

19

- LISA 2015 -

Dagen då kriget

stod stilla

Även i den kalla vintern,

även i den röda snön, även i

vad som kallas ”La der des

ders” på franska (Den sista

bland de sista), även bland

döden och hatet kan man

hitta vänskap. Tänk dig, att du måste leva i en smutsig skytte-

grav, med råttor som husdjur, sjukdomar som

fiende och andra soldater som enda vänner.

Tänk dig, känslan att du ska bli hemkallad för

evigt -dödad-, varje dag, timma, minut, sekund

under kriget. Tänk dig, att skjuta ihjäl en an-

nan människa bara för att han lever i ett annat

land. Tänk dig, att vara tvungen att vara sol-

dat, och att de som styr kriget och får de fina

medaljerna har det lugnt bakom skyttegravar-

na.

Men, tänk dig att även i detta krig av blod och

lidande, blev det faktiskt julfred. Om än bara

för en kort stund.

Vi befinner oss i slutet av december 1914.

Första världskriget har har rasat under några

månader, generalerna sa att det skulle pågå

några veckor. Skyttegravarna söder om Ypres,

och i Flandern är mycket speciella. Fiendens

skyttegravar är ofta nära, några gånger mindre

än trettio meter. Fienden, som dina överord-

nanden beskriver som djävulen, är din granne.

Du kan höra dem och kanske även lukta deras

mat. Vänskapen som uppstod under julen

1914 blev ett underligt evenemang. På flera

ställen bestämde sig soldater - ofta britter med

tyskar, men också fransmän – för att sluta

strida under juldagen.

Improviserade fredsförslag uppstod i flera de-

lar av den brittisk-tyska fronten. I några delar

av fransk-tyska fronten hände det också.

Några bestämde sig för att utbyta tidningar,

fransmän ger vin, tyskar cigaretter. Några bju-

der även fienden på mat. På juldagen blev det

sånger, och på många ställen blev det en över-

enskommelse för att kunna begrava de döda.

De som var fiender blev vänner.

– Vi blev vänner, uppriktigt sagt, och när vårt

artilleri sköt på deras frontlinje var vi ledsna

för deras skull och om vi skulle ha varit

tvungna att gå till anfall mot deras skyttegra-

var, skulle jag inte veta vad jag skulle göra,

skriver soldaten Marcel Decobert i ett brev till

sina föräldrar.

På några ställen slutade freden dagen efter,

men på andra platser fortsatte den i flera da-

gar. Franska och tyska tidningar, påverkade av

censur, publicerade ingenting om evene-

mangen, inte ens flera år efter krigsslutet. Un-

der kriget var det bara brittiska tidningar som

skrev en artikel om vad som hände, med några

foton.

– Vem vet! Kanske, en dag i hörnet av Artois

kommer vi att bygga upp ett monument för

att fira denna stund av broderskap bland män-

niskor som var rädda för kriget och som var

tvungna att döda varandra mot sin vilja.»

skrev Louis Barthas 1915. Han visste inte hur

rätt han skulle få.

Michel Glazman, Seconde

20

- LISA 2015 -

Tillsammans kan vi

ändra deras framtid Tick tack tick tack, så låter klockan som tickar bredvid mitt skrivbord. Ti-

den flyger iväg men ändå går vissa saker inte över. Jag tror på solidaritet,

broderskap och rättigheter. Jag tror på ett budskap om en jämlikare, en

vackrare och en friare värld för alla, och speciellt för alla barn som blir in-

blandade i konflikter som de inte kan rå för. Unicef är en organisation som

sprider detta budskap och som vill leva upp till barnens rättigheter.

När man är medlem i

United Nations Childen

Fund (Unicef) vill man

uppnå flera mål kring bar-

nens rättigheter i världen,

men mer specifikt i oro-

liga zoner på planeten.

Det är en välkänd FN-

organisation som kämpar

för världens barn och deras säkerhet, deras rät-

tigheter till skola och identitet. Denna organi-

sation riktar sig till barn som föds eller växer

upp i osäkerhet, krig eller utan föräldrar. Uni-

cef jobbar med att ta hand om barnen innan de

blir för påverkade av den instabila miljö de le-

ver i. Man får inte glömma att barn är oskyldiga

men därmed också naiva

och Unicefs största kamp

har varit att utbilda barn och

undvika att blanda in dem i

konflikter de inte är orsaken

till.

Detta FN-organ agerar på

flera sätt. I första hand är

det ett direkt agerande på plats, alltså med bar-

nen: man vaccinerar dem mot epidemier och

dödliga sjukdomar. Hälsa är något som, speci-

ellt i fattiga länder, drabbar barn på grund av

deras små svaga kroppar. Man bygger skolor så

att de kan få en bra utbildning och en chans att

en dag få ett jobb för att försörja sin familj

mm... I andra hand finns det ett internationellt

21

- LISA 2015 -

agerande som görs genom insamlingar av klä-

der, pengar och andra gods (symaskiner till ex-

empel) men också på möten då man diskuterar

rättigheter, skillnader och orättvisor.

Jag har varit medlem i flera år nu, men det är

inte förrän det sista året på gymnasiet på Lycée

International som jag fått chansen att bli ansva-

rig för Unicef-gruppen. Och precis som många

andra frivilliga, satsar jag på samarbete, fram-

gångsrika insamlingar och resultat från de 56

elever på gymnasiet som jag samarbetar med.

Jag är inte bara ansvarig för mina kamraters

beteenden men också för att alla elever på sko-

lan, och inte minst på svenska sektionen får full

koll på hur vissa barn har det och vad de kan

göra för att hjälpa sina jämnåriga på andra si-

dan klotet.

Jag tror att det är viktigt att framföra ett

hoppfullt budskap och inte bara tjata om hur

fattigt de andra har det, speciellt när man dis-

kuterar ämnet med yngre barn. Min roll är att

visa att tack vare Unicef och tack vare deras

hjälp och stöd kan saker ändras. Man måste

uppmärksamma barnsoldater till exempel. Jag

hoppas att vi någon dag kan säga att det blivit

en stor skillnad tack vare att alla visat sitt stöd

jorden runt. Ett barns leende är väl det mest

inspirerande som finns när allt kommer om-

kring och det är endast tillsammans vi kan

uppnå våra mål.

Freja Arvin, Terminale

Annons Annons

__________________________________________________________________________________________

22

- LISA 2015 -

Missing People Sweden -

Föreningen som aldrig ger upp

När ni har läst rubriken, undrar ni säkert vad Missing People gör. Men det

är just det som det handlar om ”Försvunna personer”. Det är en förening

med frivilliga krafter som hjälper polisen att hitta försvunna personer. Hos

dem möter vi godhet, vänskap och kärlek. Under drygt två år har förening-

en gått från 0 till 34 000 medlemmar. LISA-reporter Madeleine Cleverstam

mötte Missing Peoples ordförande Kenneth Söderlund.

En regnig dag i slutet av januari 2015 träf-

fade jag Kenneth Söderlund. Han har varit

med från starten, år 2012. Han berättar om

föreningens mål som är att publicera efter-

lysningar samt att samordna och genomföra

skallgångar för att finna försvunna personer

i Sverige. För att kunna uppfylla målet måste

de på kortast möjliga tid sammankalla med-

lemmar och andra frivilliga till sökuppdrag

och därmed bistå anhöriga och polis. De har

ett stort antal frivilliga runt om i landet som

har anmält sig till deras skallgångsregister.

Det är 34 000 personer i registret och före-

ningen är oerhört glada över det.

- Missing People Sweden ger inte upp,

säger Kenneth Söderlund med passion.

De söker så länge anhöriga vill och det

finns förutsättningar. Det vill säga att till-

räckligt många frivilliga ansluter för att söka

organiserat. Efter snabba akuta sökinsatser

fortsätter de med planerade sök tills de fin-

ner den eftersökte.

Ytterligare en framgångsfaktor som förvå-

nade mig var att sociala medier spelar en så

23

- LISA 2015 -

pass stor roll i deras arbete. Det är Fa-

cebook, där de på mycket kort tid når ut till

hundratusentals personer med ett försvin-

nande (drygt 1,5 miljoner som flest). Missing

People Sweden får mellan ett till tre nya

ärenden per dag och de hittar drygt 90 %, av

de försvunna, varav ca 10 % är avlidna.

Men man kan då fråga sig, vem finansierar

föreningen? De har ett stort antal sponsorer,

de får gåvor och de 1 300 medlemmarna be-

talar en medlemsavgift. De har också fått en

stor finansieringsandel via svenska Postkod-

lotteriet, som de är mycket glada för. De får

2 miljoner kronor under två år för att bygga

upp ett bemannat föreningskansli.

- Om man ska uttrycka sig i klarskrift, så

drivs vi av frivilliga krafter, berättar Kenneth

Söderlund.

Vid slutet av intervjun frågar jag Kenneth

vad han tror kommer att hända med

Missing People Sweden i framtiden, om

cirka 5 år. När han svarar utstrålar han entu-

siasm:

- Personligen, tror och hoppas jag att vi

uppnår 50 000 sökare, 35 lokalavdelningar

och att föreningen finns i Norden. Med det

menar jag Sverige, Norge, Finland och Dan-

mark.

Vi får väl se om Missing People Sweden

kommer att vara lika stort som det är nu el-

ler om det kommer att växa sig större som

Kenneth Söderlund hoppas på.

Madeleine Cleverstam, Seconde

Annons Annons

_________________________________________________________________________________________

24

- LISA 2015 -

Fyra generationer av kärlek

”Sann kärlek dör aldrig ut.”

Kärleken börjar med ett möte,

ett utbyte av blickar och leende.

Det första man ser hos en männi-

ska är utseendet och personens

utstrålning.

”Vi har känt varandra i

flera år. Det var först efter två

år av vänskap som jag förstod

vad jag kände för honom”

säger min 15-åriga vän. Hon

har varit tillsammans med sin

pojkvän nu i nästan två år.

”Det var tack vare en ge-

mensam kompis som vi möt-

tes. Han hade en filmkväll och

vi skulle äta en mysig middag.

Han var trevlig, rolig och

dessutom väldigt snygg”, sä-

ger den nygifta 30-åringen och

ler.

”Första dagen på jobbet

var det informationsdag och

han kom och satte sig intill-

mig. Vi började prata och vi

insåg att vi jobbade på samma

kontor. Det var ödet.” säger

den 45-åriga kvinnan och

skrattar.

”Jag var 29 år när jag mötte

honom. Det var en lördags-

kväll och jag skulle gå ut och

dansa med min kompis inne i

byn.

Jag hade redan sett honom

innan, men det var först när

han frågade mig om han fick

lov att dansa med mig, som

jag verkligen började prata

med honom. I början tyckte

jag bara att han såg bra ut.

Efter att vi hade dansat körde

han hem mig och sen började

vi träffas mer och mer.” säger

den 80-åriga kvinnan och tit-

tar kärleksfullt på sin man.

Efter det första mötet vill man

lära känna personen mer. Man vill

veta hur de är, hur de tänker. Ge-

nom att lära känna personen växer

känslorna och förälskelsen övergår

till kärlek.

”Det tog bara några måna-

der för mig att blir kär i ho-

nom eftersom jag känt honom

så länge” säger 15-åringen.

”Det var kärlek vid första

ögonkastet.” säger 30-åringen.

”Vi jobbade på samma

kontor så vi spenderade otro-

ligt mycket tid tillsammans.

Mina känslor kom med ti-

den.” säger 45-åringen.

Kärleken är en av de stora drivkrafterna i människans historia. Redan på stenåldern

var kärleken mellan män och kvinnor av stor betydelse, vilket man kan se på flera grott-

målningar. Kärleken är en känsla som alla uttrycker på olika sätt. Vad jag ville ta reda på

är hur den stora kärleken upplevs av olika generationer.

Jag har intervjuat fem personer om deras syn på kärleken; en 15-årig tjej som har ett

fast förhållande sedan över ett år, en nygift 30-årig kvinna, en gift kvinna i 45-års åldern

och en 80-årig kvinna som har varit lyckligt gift i 50 år.

25

- LISA 2015 -

”Jag brukade träffa honom

varje söndag. Vi insåg att vi

tänkte på samma vis, hade

samma principer och delade

gemensamma idéer. Det var

då jag började blir kär i ho-

nom. ”säger 80-åringen.

När man blivit kär vill man

bygga ett liv tillsammans med sin

partner.

”Vi har träffat varandras

familjer, så han är som en

familjemedlem. Han vet allt

om mig och jag om honom.

Vi spenderar mycket tid till-

sammans. ”säger 15-åringen.

”Vi har känt varandra i tio

år. Efter en månad flyttade vi

ihop och efter 9 år gifte vi oss

och fick vårt första barn till-

sammans.” säger 30-åringen.

”Vi flyttade in tillsammans i

en lägenhet efter ett par må-

nader. Jag bodde ihop med

honom i fem år innan jag gifte

mig med honom.” säger 45-

åringen.

”På min tid brukade man

inte bo tillsammans med nå-

gon om man inte var gift. Pre-

ventivmedel fanns inte heller.

Jag gifte mig med honom

några år efter att vi mötts. Det

var först efter giftermålet vi

flyttade ihop och kunde bilda

ett gemensamt liv.” säger 80-

åringen.

Den eviga kärleken hoppas alla

få uppleva. I dagens samhälle där

många giftermål slutar i skilsmäs-

sor, finns det fortfarande hopp om

att finna den?

”Jag tror inte på kärlek som

varar för evigt. Just nu är vi så

unga, våra liv har knappt bör-

jat. Jag är glad över att ha nå-

gon som alltid är här för mig

på ett sätt ingen annan kan

vara, men jag vet att en dag

kommer det ta slut.” säger 15-

åringen.

”Jag tycker att man måsta

jobba med kärleken varje dag.

Barn och giftemål är ingen

garanti utan en produkt av

kärlek. Vår farmor sa alltid

”älska mig mest när jag förtjä-

nar det minst för det är då jag

behöver det mest” och det

tycker jag är väldigt fint sagt.

När man går igenom svåra

tider med sin partner och kla-

rar det, blir kärleken mycket

starkare.” säger 30-åringen.

”Efter 20 år i ett lyckligt

äktenskap, så måste jag ju säga

att det verkligen finns hopp.

Men det är definitivt en sak

som man måste jobba på och

alltid se till så att man pratas

vid och aldrig dölja det som

inte fungerar.” säger 45-

åringen.

”Det är bara när man har

levt hela sitt liv med samma

person, som man förstår vad

den sanna kärleken är. Man

uppskattar varandra på ett

annat sätt, man bygger upp

respekt, ömhet och ett totalt

förtroende till sin partner.”

säger 80-åringen.

Kärleken kan slå till när

som helst i ens liv oavsett ål-

der. Den kan upplevas lika

starkt av en 15-åring som en

80-åring.

De olika generationerna har

på grund av samhällets regler

tvingats följa olika vägar, men

har alla samma mål: att upp-

leva den sanna kärleken. De

har fått jobba på att hålla kär-

leken intakt och i just deras

fall har de lyckats. Detta ger

oss alla hopp om att den

sanna kärleken är möjlig.

Lena Östlund, Seconde

26

- LISA 2015 -

Vilka personliga minnen har du från Lycée International? Från svenska sektionen? Några

anekdoter?

R.V.F. Jag har så många fina minnen... Bland annat elevdiskussionerna om våra kursplaner i de olika

sektionerna, och insikten om hur annorlunda man ser på historia utifrån de olika kulturerna. Från

Svenska Sektionen har jag underbara minnen från våra litteraturlektioner med Ulla Nordin. Omvälvande

diskussioner på Lycéets gräsmatta som fick mig att drömma om Sokrates och hans elever.

När insåg du att du ville bli skådis? Varför? Kom det i samband med Lycée International? Vad

tyckte du om vår fantastiska sektion? Vilka kvaliteter bör en skådespelerska ha? Vad skulle du

ge för tips till våra unga (eller gamla) läsare som drömmer om att bli skådis?

R.V.F. -Jag visste väldigt tidigt att jag ville bli skådespelare. Dels för att jag älskade film och såg omtum-

FD. LYCÉE INTERNATIONALELEV

PÅ RÖDA MATTAN

Född 1977 i Spanien, numera bosatt i Frankrike, före

detta Sverigebo, gammal Lycée International – Svenska

Sektionen – elev, utbildad på Balettakademien, på Ope-

ran i Göteborg och på scenskolan i Lyon, skådespe-

lerska i många filmer och på teaterscener, vinnare av

ELLE’s 2013 bäst klädda kvinna, 2015 Guldbagge-

nominerad: Ruth Vega Fernandez berättar för LISA i

en exklusiv intervju!

27

- LISA 2015 -

lande visningar redan vid femårsåldern, dels för att jag började dansa när jag var fyra och älskade scenen.

För mig uppfyllde yrket två drömmar, att arbeta med det mest väsentliga; kommunicera konst och kultur

och att som yrkesutövare få ha ett kringresande och turnerande liv. Alltså både dela med sig av världens

komplexitet och ta del av den.

-Jag älskade att gå på Svenska Sektionen. Dels för att jag älskar svensk litteraturhistoria och tycker om att

arbeta hårt, dels för att jag tyckte det var underbart att vara på en skola där det fanns så mycket olika kul-

turer, språk och samhällsklasser representerade. Jag vet inte om det finns några måsten för att bli skåde-

spelare. Det finns nog lika många olika sätt att vara skådespelare på som det finns skådespelare. Men ny-

fikenhet för det mänskliga psyket och dess komplexitet, viljan att förstå , att ta in.... empati för olika val

och öden och kampen mot en förenklad och binär världsbild är några av de saker som jag tycker är vik-

tiga.

Du har spelat i "Kyss Mig"... hur var det att filma kärleksscener? Måste man gilla personen man

spelar med när man ska spela förälskad? Har du inte ibland blivit tvungen att spela med någon

du inte riktigt tycker om?

R.V.F. Jag har tack och lov haft väldigt fina motspelare. Ibland nära vänner och ibland kolleger som jag

inte alls lärt känna privat men som jag respekterar mycket yrkesmässigt. Jag tror precis som jag sa innan

inte att det finns några regler. Det är klart att det blir trevligare om man tycker om varandra. Men trevli-

gare under jobbet betyder inte att det blir ett bättre resultat framför kameran. Däremot tror jag att det

ibland infinner sig kemi mellan vissa människor men att det inte har att göra med om man känner eller

tycker om varandra. Kanske snarare att man respekterar varandra och hittar något hos den andra som

man förstår eller identifierar sig med.

Vad innebär kärlek för dig? Vad tycker du om kärlek?

R.V.F. Kärlek tror jag är en livslång lärdom och kamp. Kanske innebär det att våga ge sig hän, våga visa

vem man är och ta emot den andra i både sina starka och svaga sidor.

Vad för sorts kärlek känner du inför dina fans? Hur är din relation med dem?

R.V.F. Utan publiken, eller i filmens fall tittarna, så existerar inte skådespelaren så naturligtvis spelar fan-

sen en otroligt viktig roll. Jag vet också själv hur spännande jag tycker att det är att följa vissa skådespela-

res karriärer och utveckling.

Några kommande kärleks-projekt? Film, teater...?

R.V.F. Jag har turnerat runt i Frankrike och Belgien med en pjäs baserad på Ingmar Bergmans "Scener

ur ett Äktenskap" och det är ju i allra högsta grad ett kärleksprojekt och vi kommer fortsätta turnera den

nästa år bl a i Canada. Men jag tycker nog att de flesta projekt handlar om kärlek på ett eller annat sätt

och jag tror som Charlie Chaplin sa att en konstnärs arbete är som ett kärleksbrev till publiken. Nästa år

kommer jag på teater spela "Markesinnan de Sade" av Mishima samt "Madame Bovary" som kommer

vara en omarbetning av romanen och Flauberts rättegång. I Sverige har jag två långfilmer som precis haft

premiär, Gentlemen, baserad på Klas Östergrens roman med samma titel samt Cirkeln, en fantasy ung-

domsfilm. I Frankrike är jag med i Ares, en modern noirfilm i dystopigenre som kommer ha premiär om

några månader.

2013 vann du svenska Elle-priset för årets bäst klädda kvinna... har du någon särskild attraktion

till kläder? Kan man älska kläder? Ett särskilt fashionpiece-mästerverk som du tycker särskilt

mycket om?

R.V.F. Jag är väldigt intresserad av kläder, både som personligt uttryck och som ett historiskt och antro-

28

- LISA 2015 -

pologiskt sätt att läsa världen genom. Kläder kan både stänga in och befria, och som det senare tror jag

absolut att man kan älska kläder. Som möjligheten att skriva en egen berättelse, att befria sig från koder

och förutbestämda idéer att vara kreativ och personlig på, att växa och bli något annat, något mer, eller

helt enkelt ännu mer sig själv. Sedan tror jag absolut på kläder som konst och hantverk och det är ju ab-

solut en möjlig källa till beundran och kärlek. Schiaparelli som var en klädskapare som gjorde mycket

surrealistinspirerade kreationer är till exempel en sådan, Steve Mcqueen var en annan konstnär inom

mode men även Rei Kawakubo som ser på kläder som ett utryck och en kommentar på samtiden helt

utanför de marknadsekonomiska regler som råder för de flesta andra märken. Men jag tror nog också jag

har en förkärlek för gediget och oföränderligt hantverk som ett resultat av kunskap som ärvts ner gene-

ration efter generation. Det kan vara allt från svenska raggsockor och träskor till franska Charvetskjortor

och sidenunderkläder, spanska manton-sjalar eller borsalinohattar. Det är vackert att ha på sig delar av

olika kulturer och ting som någon lagt omsorg på att skapa.

Vad ÄLSKAR du verkligen när jag säger -mat? -land? -film? -färg? -musik? -Paris? -skola?

R.V.F. Sinnliga upptäckter, kulturkrockar som öppnar upp för nya insikter, filmer som får en att känna

empati för sådant man innan inte förstått eller känna tillhörighet och stolthet till sådant som innan kän-

des ensamt och kallt, Medelhavets färger, mitt älskade yrke, kärlekens huvudstad, ja... Lycéet, alla möten,

all kunskap och vänner jag har från den tiden. Ellin Jarl Righi, Seconde

Varför tycker alla om Paris? Paris är en av de mest välbesökta städerna i världen, och också en av de mest omtyckta. 2013 kom det 32,3 miljoner turister till Paris, det är den största turistdestination i hela världen.

Varför reser man till Paris? Paris är en väldigt kulturell stad med många fördelar och ett stort kulturarv, som lockar turister från hela världen.

I Paris finns: -Museer som ”Le Louvre” och ”Le Musée d’Orsay med en fantastisk kollektion av tav-lor och andra konstverk (Mona Lisa etc.) -Monument som till exempel Eiffel Tornet och Triumfbågen, två av de mest kända mo-numenten i Paris men också bland de mest berömda i hela värden -Kända gator och kvarter som ”Les Champs Élysées” där det finns bra shopping som tu-rister älskar. -Caféer och restauranger med god fransk mat som är omtyckt och välkänd i hela värl-den -Teatrar och cabaréer, till exempel ”le Theâtre du Chatelet”, le Moulin Rouge, le Lido

Paris, kärlekens stad Paris kallas för ”den romantiska staden” med alla sina caféer, parker, restauranger. Det finns en bro som heter ”le Pont des

Arts” där par sätter fast hänglås som manife-sterar deras kärlek. Det finns många saker i Paris som är fokuserade på kärlek till exem-pel ”Le Musée de la vie romantique”. Paris kallas också för ljusets stad tack vare de vackert upplysta byggnaderna. Många filmer utspelar sig i Paris, till exempel “Ringaren i Notre-Dame”. Paris har en viss atmosfär som är ganska unik och som uppskattas av de flesta som besöker sta-

den. De flesta som har haft chansen att få vistas i Paris vill gärna komma tillbaka.

Hugo Mourier, Seconde

_________________________________________________________________________________________

29

- LISA 2015 -

Kärlekens kemi Du har säkert blivit kär någon gång. Men har du funderat på att den kärleken kan

förklaras vetenskapligt? Det är egentligen kemiska substanser som styr våra amo-

rösa handlingar.

När man är kär i någon bildas molekyler,

som brukar kallas för signalsubstanser, som

skapas i ett organ i hjärnan som kallas hypota-

lamus. Det finns två olika sorters signalsub-

stanser: de som bara finns i hjärnan kallas

transmittorsubstanser och de som finns i hela

kroppen kallas hormoner (det finns även hor-

moner som inte har med kärlek att göra). De

två hormonerna som har med kärlek att göra

är oxytocin och vasopressin. Det finns olika

varianter av vasopressin som gör så att man är

monogam, det vill säga att man bara har ett

kärleksförhållande i taget, eller att man är po-

lygam, det vill säga att man har flera kärleks-

förhållanden samtidigt. Människor och prärie-

sorkar har varianten som gör så att man blir

monogam och de flesta andra däggdjur har

varianten som gör så att man är polygam.

Kvinnor och honor har mer oxytocin och

män och hanar har mer vasopressin, men den

informationen kommer ifrån studier gjorda på

sorkar och kanske inte stämmer för männi-

skor. Oxytocin gör så att man mår bra och är

orsaken till att man mår bra när man har sex.

När man först blir kär i någon får man fler

stresshormoner vilket i längden inte hade varit

särskilt hälsosamt, men det är bara en kort fas

efter vilken man har färre stresshormoner än

någon som inte är kär. När män blir kära skap-

as mindre testosteron än vanligt men när kvin-

nor blir kära bildas lite testosteron också i

dem, vilket gör att förälskade män är mindre

manliga och förälskade kvinnor är mer man-

liga. Det gör så att män blir mindre aggressiva

och kvinnor får mer sexlust, vilket är bra för

parbildningen.

Signalsubstanserna agerar som droger i den

meningen att de gör så att man mår bra. Men

till skillnad från droger förlänger de livet. När

man till exempel tittar personen som man äls-

kar i ögonen mår man bra, som ni förmodlig-

en redan har upplevt, men det förlänger också

livet. Man blir också kär som en drivkraft för

att ha sex, vilken behövs för att inte arten ska

dö ut.

Det kan vara intressant att veta vad kärlek är

vetenskapligt, särskilt med tanke på att man

förmodligen kan skapa kärlekspiller och göra

så att någon blir kär i en viss person. Man kan

också skapa piller som gör så att det känns lika

skönt som när man har sex utan att behöva

göra det. Vad sägs om det?

Gustav Lindberg, Première

30

- LISA 2015 -

Karma styr din framtid

Det bästa sättet att leva ett gott liv är att vara snäll, eller i alla

fall ta rätt beslut för att kunna vara en bättre människa. Det

kan bara hända positiva saker till personer som har en moralfi-

losofi som leder till gott och som tänker på andra.

Enligt mina erfarenheter, så får man alltid betala för sitt

dåliga uppförande. Det är ingen som bestämmer det, det är

Karma. Karma är ett buddistiskt och indiskt begrep som

betyder lagen om orsak och verkan.Inom hinduismen, så är

karma väldigt viktigt för människan, man får en god karma

genom att göra goda gärningar och dålig om man gör onda

gärningar. Karma är det som avgör om en människas nästa

liv, om man har följt sina religiösa plikter och vardagliga

handlingar så återföds man i någonting bra och tvärtom.

Målet för en människa är att uppnå Moksha genom att ha en

bra karma. Moksha är en motsvarighet till Nirvana, som är ett

filosofiskt koncept som är ett stadie i livet där man har upp-

nått ”befrielse”. Detta vill säga att man har fått en tillräckligt

bra karma under sin livstid och genom alla olika reinkarnationer som man har haft, så att man har lärt sig

allt. Man har varit en god människa och uppfyllt alla de fem moralreglerna: att inte skada eller döda, att

inte stjäla, att inte vara otrogen, att inte ljuga och att inte använda droger.

Moksha eller Nirvana ses som ett paradis, vilket är summan av alla våra goda gärningar. Inom buddhist-

iska tro så jämför man Nirvana med ett ljus eller en eld som slocknas. Detta ”paradis” är inte döden, men

det är mest slutet på tron och en befrielse för ens själ. Det är bara människan som kan

uppnå Nirvana eller Moksha.

Idag används uttrycket Karma av flera olika grupper och individer, utan de filosofiska och religiösa

tankarna. Ordet har blivit populärt i Nord-Amerika och Europa som ett vanligt uttryck vilket innebär att

när man gör någonting dumt så ”hämnas” livet genom att man får ta konsekvenserna av sina handlingar.

En hel tv-serie har baserats på uttrycket, My name is Earl. Serien handlar om en tjuv som märker att

varje gång han begår ett brott så händer det något dåligt i hans liv (ex: blir överkörd). Till slut får han

reda på konceptet med karma och bestämmer sig för att bli en bättre människa och stå upp för allt dumt

som han har gjort. Han skriver en lista med alla brott och dåliga handlingar som han begått i sitt liv och

vill skapa en positiv karma för att leva ett bättre liv.

Personligen så tror jag på karma. Jag tror inte på den religiösa delen, men jag tror absolut att goda gär-

ningar leder till ett gott liv. Jag använder karma som en egen filosofi för att bli en bättre människa och

leva ett roligare liv. Jag känner absolut känslan att när man har ett dåligt uppförande, så får man en

skuldkänsla vilket visar att man förstår när man har gjort något fel så att man inte gör om det. Jag ser

karma mer som en moralisk regel för att själv kunna ha ett gott samvete och för att människan ska kunna

leva i ett hållbart samhälle där alla tänker efter två gånger innan detar ett beslut.

Hur gör du? Kommer du uppnå Nirvana tror du?

Niklas Brag, Première

Karma står för alla. Vem du än är kan man aldrig komma un-

dan efter ett dåligt uppförande. Livet slår tillbaka, det är så det

är. Förr eller senare kommer universum hämnas.”

-Jessica Brody

31

- LISA 2015 -

Vinner man på att vara snäll? Ibland känner man sig som om man inte får den tacksamhet som man egentligen för-

tjänar. Borde vi fortsätta försöka att vara snälla eller borde vi låta djävulen ta över oss?

Här får vi lite hjälp.

Stefan Einhorn är en läkare som nu skriver

böcker om visdom, godhet, snällhet och med-

mänsklighet. Han levererar självklara sanningar

på ett tänkvärt sätt:

– Livet i grunden handlar om relationer. Det

är bevisat att när vi gör gott för andra männi-

skor så vinner man på det själv, säger Einhorn.

När vi samarbetar, är snälla och generösa

aktiveras ett njutningscenter i hjärnan, samma

ställe som aktiveras av narkotika. Detta gör att

vi är mycket mindre stressade.

Jag har frågat ”vinner man på att vara snäll?”

till många personer och så här har de svarat:

– Jag skulle säga att man vinner på att vara

snäll för att då blir man älskad, man får hjälp,

och blir vän med en, fast i några sammanhang

vinner man inte på det t.ex. på jobbet. Man ska

vara snäll men inte för mycket, annars går de

andras lycka framför ens egen lycka. Onda per-

soner brukar utnyttja de snälla, som inte vågar

säga NEJ. Allt måste vara i resonabla mått.

Victoria Gerster, Seconde

LISAs bästa tips för att bli en bättre människa!

Donera pengar eller tid till någon som verkligen behöver hjälp!

Ring upp en gammal vän utan att ha ett särskilt ärende för samtalet!

Le och hälsa på folk!

Se saker från den ljusa sidan!!

Sluta jämföra dig med andra personer!

Ge någon en komplimang!

Var bättre på att lyssna än att prata!

För att vara en bra person måste man först av allt älska sig själv!

32

- LISA 2015 -

Hand in Hand -

Mot en ljusare framtid

Hand in Hand grundades i Sverige i början av 90-talet av ett lärarpar som ville utrota barnarbete i Tamil Nadu i Indien. Orsaken var att föräldrarna inte hade något arbete och barnen därför behövde ta del i familjeförsörj-ningen. I slutet av 90-talet engagerade sig Percy Barnevik, tidigare ledare för industri-koncernen ABB, i Hand in Hand. Han har genom åren finansierat en stor del av organi-sationen, idag är det han som leder den.

Hand in Hands mål är ”en värld utan fattig-dom och barnarbete”. Deras idé, som har gjort dem så framgångsrika, är att skapa jobb åt kvinnor via utbildning och träning. De har valt att bara fokusera på kvinnorna eftersom man inte ser männen som tillräckligt kompe-tenta; de slösar ofta bort pengarna på annat. Deras metod är att utbilda och träna kvinnor i entreprenörskap och sedan, med hjälp av mikrolån, hjälpa dem att skapa sin egen verk-samhet.

Problemet i dessa länder är den dåliga och svaga ekonomin och att pengarna är orättvist

fördelade inom befolkningen; man finner ett par få oerhört rika människor medan majori-teten består av fattiga. Den svaga ekonomin är anledningen till att det inte finns så många banker. Detta leder till att privatpersoner lånar ut pengar, men med en väldigt hög ränta som nästan är omöjlig att betala tillbaka. På så sätt vågar ingen låna pengar, eftersom man vet att skulderna kommer bli enorma.

Hand in Hands idé om att skapa mikrolån fungerar därför väldigt bra. 99 % av alla utlå-nade pengar betalas tillbaka.

Organisationen arbetar i Indien, södra och östra Afrika och i Afghanistan. Just nu bygger de i samarbete med partners upp verksamhet-er i Rwanda, Myanmar, Laos och Kambodja.

Till skillnad från vissa andra hjälporganisat-ioner som satsar på kortsiktiga lösningar ge-nom att ge ut gratis mat, medicin och kläder vill Hand in Hand att människor ska ta ansvar för sig själva genom att ge dem möjligheten att skapa sitt eget jobb. På så sätt får de en

säker framtid som håller i längden.

Organisationen har, sedan sin start, skap-at 1,7 miljoner nya jobb och över 220 000 tusen barn har kunnat slutat ar-beta och gå tillbaka till skolan. Totalt har cirka en miljard kronor investerats i orga-nisationen. En stor del av dessa pengar har gått till att köpa loss barn från stora industrier.

Lovisa Briem, Seconde

33

- LISA 2015 -

Den « riktiga » vänskapen i

den klassiska litteraturen

Vänskap är någonting vi tar för givet utan

att egentligen ifrågasätta vad det egentligen är.

Om vi idag har vetenskapliga förklaringar för

vad man känner i vänskap och kärlek så har

det inte alltid avrit så. För länge sedan, innan

upplysningstiden då det inte fanns några ve-

tenskapliga förklaringar, började filosofer i det

franska 1500-tals samhället tänka på männi-

skan och hennes värden. Under den tiden

uppkom frågan om vad den « sanna » vän-

skapen är. Det vill säga en vänskap med riktiga

känslor och inte den falska vänskapen som

uppstod bland folk inom det kungliga hovet.

En av dessa filosofer är renässansförfatta-

ren och essäisten Montaigne. Montaigne hade

ett stort intresse för andra människor och de-

ras tankar. Han skrev en rad essäer i en sam-

ling som heter « Les Essais » (Essaierna), som

handlade om olika mänskliga frågor som till

exempel : « Jag vet vad jag flyr ifrån, men inte

vad jag söker efter.", eller "När en människa

anklagar sig själv blir hon alltid trodd, men

aldrig när hon berömmer sig själv ». En av

Montaignes kändaste essäer är « Av Vänskap-

en » som handlar om hans vänskap med en

annan renässansfilosof Etienne de La Boétie.

La Boétie dog 1563, Montaigne bestämde sig

därför att skriva en essä som visade vad en

riktig vänskap är. Han skriver : « Om man

pressar mig att säga varför jag älskade honom,

känner jag att det kan uttryckas, endast genom

att svara: "Därför att det var han, därför att

det var jag. » Han kritiserar också falska vän-

skaper som endast uppstår för att få någon

sorts vinst : « Vi hade ingen tid att förlora med

mjuka och vanliga vänskaper, som kräver så

många försiktighetsåtgärder i sina konversat-

ioner ».

Men Montaigne var inte den första som för-

klarade vad riktig vänskap är. Långt före hans

tid kom Quintus Tulius Cicero, romersk poli-

tiker och författare som levde 106-43 f.Kr.

Cicero skrev en filosofisk text « Laelius de

amicitia » (Laelius eller vänskapen) om vänskapen

med sin vän Titus Pompus Atticus. Som Mon-

taignes text handlar den om sann vänskap som

endast goda personer kan uppnå. Han skriver :

« Vid första anblicken, kan vänskap, är jag

övertygad om, endast existera hos sanna män.

På detta begrepp, är jag säker, som vissa vars

teoretiska resonemang är, förmodligen med

rätta, med lite nytta för vanliga människor ».

Det Cicero menar med denna mening är att

man måste ha något egenskap som endast

vissa personer har för att kunna ha en riktig

vänskap. Denna filosofi är till ingen nytta för

det « vanliga » folket som inte kan uppnå sann

vänskap, på grund av deras simpla tänkande.

Dessa personer är bara två av många förfat-

tare som tänkt på vänskapens värde. Med

Upplysningen kom en rad andra filosofer som

också tänkte på vänskap och kärlek med hjäl-

pen av vetenskapliga framgångar. Och som

Cicero en gång sagt hjälper vänskap oss att

klara nederlag, ta hårda smällar lättare, och att

undvika kapitulation och demoralisation.

Thomas Puech, Première

34

- LISA 2015 -

Alla hjärtans dag Choklad, röda rosor, hjärtfor-

mat gelégodis, presenter, smyck-

en, hjärtan, kärlek, skratt, och

champagne förknippar vi med

denna dag. Men varför då?

Den firas den 14:de februari varje år i hela världen. Den

representerar kärlek. Den började efter 60-talet, i Frank-

rike och England. Att fira denna dag är mycket populärt.

Men är den inte lite väl kommersiell? Och hur många firar den egentligen? Och hur? Jag har

gjort en enkät bland Lycée Internationals elever.:

Sverige: ” I Sverige känns det magiskt, blommor fyller gatorna och affärerna. Det luktar cho-

klad i alla gathörn!”

Japan: ”Här är det inte killarna som ger choklad, utan tjejerna. Vilken choklad som helst är det

inte, men det finns massor av olika former, färger och smaker.”

Spanien: ” Dìa de San Valentìn kallar vi det,. Sång, dans och skratt handlar det mycket om, i

parkerna sitter folk med picnic och ser på varann med kärlek. Det glittrat i folks blickar. ”

USA:” Oj, här är det väldigt kommersiellt. Firandet är jättestort. Everything is big in America,

brukar man säga. Och på den här dagen är det verkligen relevant att säga det! Stora röda och

rosa ballonger flyger i shoppingcentrern. Restaurangerna är dekorerade och gatorna är fyllda av

kärlek.”

Ryssland: ”Det har blivit mindre stort säger min mamma, men dom som heter Valentin eller

Valentina får rabatt i restauranger och caféer.”

Italien:” På Alla hjärtans dag välkomnar staden Verona alla förälskade att spendera en riktigt

speciell San Valentino-dag i den mest romantiska staden i världen. Under hela veckan dekoreras

centrala delen av staden med bl a röda hjärtan. Det är magiskt!”

Alla hjärtans dag sammanfattar glädje, celebration och of course kärlek! Och glöm inte killar åk

till Japan så får ni mycket choklad!

Adrienne Edström, Seconde

35

- LISA 2015 -

Det börjar med ett klick...

I dag lever vi i en värld där det inte spelar någon roll om du är ute med vänner eller

framför datorn för att hitta kärleken. Varför inte prenumerera på en dejtingsajt då? Det blir bara

lättare för de som söker en pojk- eller flickvän. Det som är spännande med alla dejtingsajter är

att man aldrig vet vad en dejt kommer att leda till. De ordnar olika roliga aktiviteter som till ex-

empel flera ”meeting” där singlar träffar andra singlar men också ”Afterworks” som innebär att

personer träffas efter jobbet. Därigenom kan prenumererande personer hitta kärleken på ett av-

slappna sätt fortare än det de kunde ha drömt om!

Tyvärr finns det också bedrägerier inom nätdejting. En dejtingsajts ägare har möjligheten att

skapa falska konton för att ge en attraktiv känsla till en användare och därefter öka sin gemen-

skap. Det kan också finnas ett alternativ där sajtens ägare kan få betalt för varje öppnat med-

delande; Genom att skapa falska konton kan användarna bli lurade och betala för ingenting.

Men om man söker efter en riktigt bra dejtingsajt finns det några spännande listor på Internet,

det är bara att söka!

Stephen Lindgren, Première

Vem har inte tänkt på att

prenumerera på en dejting-

sajt, kanske för att hitta en

trevlig dejt eller en livslång

kärlek? På den här sidan

kommer ni, kära läsare, att

få veta mer om hur en dej-

tingsajt fungerar.

Tips om vägen till kärlek

Lär känna andra medlemmar i lugn och ro på sajten där du är anonym. Lämna ut dina pri-

vata kontaktuppgifter först när du känner dig säker på den du dejtar.

Använd ditt sunda förnuft och skicka ALDRIG pengar till någon du bara haft kontakt med

på nätet.

Om du ska på dejt, se till att välja en offentlig plats med många människor runt omkring.

Tala alltid om för en vän vart du ska och när du kommer tillbaka.

Källa: match.se

36

- LISA 2015 -

Känslor och musik, finns det

verkligen en länk? Känslor uttrycks genom sånger hela tiden. Men varför skriver kompositörer så

mycket vemodiga sånger? Är det för att man själv vill uttrycka sina känslor eller för att sånger

skall få en större effekt på de som lyssnar på den? I denna krönika ska jag presentera båda syn-

vinklarna för er tack vare min erfarenhet som en person som lyssnar mycket på musik, spelar i

en grupp och tack vare en musiker som själv har hjälpt till att skriva sånger.

Jag gick och frågade en musiker, min gitarrlärare: "Vad tycker du om känslor i musik?". Enligt

honom skapades musik för att uttrycka artistens känslor eller en hel folkgrupps känslor (som

under uppror och krig). Han tycker också att man inte kan kalla en låt för musik om inga käns-

lor uttrycks genom den när den skrivs eller när man lyssnar på den. "Man skall kunna beröra

folk med musik" sa han. Det sista han sa var att folk behöver musik eftersom man måste kunna

uttrycka sina känslor.

Nu skall jag förklara vad jag tycker om musik och känslor. Jag lyssnar på musik när jag än kan.

Men stilen på musiken beror på mitt humör. När man är ledsen lyssnar man ofta på långsamma

låter med sorglig melodi för att dämpa sina egna känslor men vissa lyssnar också på metall mu-

sik för att få energi, det gör jag. När man är glad har man tendens att lyssna på lite gladare mu-

sik, lite funky, men det är ju bara min egna syn på saken. Enligt min erfarenhet kan musik ut-

tryckas på två olika sätt.

Det första är genom låtens melodi, om melodi är monoton vill man inte uppmuntra en per-

sons glada humör. Om melodin är mer varierad, snabb och med glada toner blir de som lyssnar

piggare och gladare. Det händer att man gråter av väldigt glada låtar men då är man inte ledsen

man är bara under musikens effekt.

Det andra är genom låtens text. Om texten till låten handlar om kärlek blir man ofta inspire-

rad och tänker på sin egen kärlek. Om den pratar om sorg blir man ledsen osv... Kompositörer-

na till musikerna är nog i full kontroll av vilka känslor de vill förmedla. Det är deras känslor eller

känslor från en folkgrupp man får genom deras låtar. På så sätt för sången ett större inflytande

på de som lyssnar på den. Jag tror inte att det är möjligt att lyssna på musik utan att påverkas.

Det är där mitt beroende av musik kommer ifrån. När jag spelar gitarr hjälper det mig för att få

ut mina känslor, det är ett bra sätt att slappna av på.

När vi spelar våra egna sånger med gruppen känns det lite märkligt. Det är en god känsla att

kunna uttrycka sig med sina instrument inte bara med ord. Det är ett helt annat sätt att uttrycka

sig på eftersom det finns väldigt många känslor inom musik. Det man inte vågar säga sjunger

man eller spelar man på sitt instrument.

Därför finns det en viktig länk mellan musik och känslor.

Lucas Rochard, Première

37

- LISA 2015 -

Hippiekulturen uppstod under 1960-talet

och fortsatte in i 1970-talet. Dess höjdpunkt

var vid den ökända festivalen Woodstock år

1969. Subkulturen karakteriserades av lång-

håriga ungdomar som trotsade dåtidens sam-

hällsordning. De flesta föddes under baby-

boomen efter andra världskriget och upp-

fostrades under stränga familjeförhållanden.

Detta väckte en rebellisk vilja hos de flesta.

De drömde om frihet.

Uttrycket hippie tros härstamma från or-

det hipi som betyder “öppna dina ögon” på

wolof (ett afrikanskt språk) eller vara en ord-

lek med ordet ”hype” som betyder trendigt,

avslappnat, moderiktigt på engelska. Hippie-

rörelsen är faktiskt en blandning av båda

dessa två koncept; en hippie är någon som

”öppnar sina ögon” och kritiskt granskar sin

omvärld fast på ett coolt sätt, som också

gjorde att många idealiserade de proteste-

rande ungdomarna.

Hippierna blev främst kända för sin kamp

för fred och miljöfrågor, med slagord som

”Flower power” och ”Make love, not war”.

Deras kamp förvandlades till en hel subkul-

tur och de individuella medlemmarna av

denna rörelse igenkändes genom sina origi-

nella kläder och sitt användande av droger.

Deras livsstil ledde till en sexuell frigörelse

som fortfarande har mycket inflytande på

dagens samhälle.

Många beundrade och beundrar fortfa-

rande hippiernas livsstil och optimism. Detta

kanske för att de förespråkade fred, kärlek

och tolerans. Tidlösa ämnen som vi alla har

väldigt nära hjärtat.

Emily Despinoy, Seconde

Hippietiden: peace, love and

understanding! Hippierna är kända för sitt långa hår, originella klädstil och sitt drogbruk. Men

det finns också något mer som fångar mitt intresse än alla dessa ytliga drag. De-

ras starka engagemang i viktiga frågor och deras optimism är något som gör att

de, enligt mig, förblir en av de viktigaste folkrörelserna i vår moderna historia.

38

- LISA 2015 -

Vem var Gandhi egentligen? Indiens egna

Mandela, en odödlig symbol, en man som

kämpade och som gav sitt liv för att kunna

befria ett helt land från det brittiska impe-

riet. Han är ett exempel på en människa

som spridit godhet över världen.

G andhi (1869-1948) var från början

advokat, men det som skilde honom

början från de andra, var hans beslutsamhet.

« Be the change you want to see in the

world », var en av Gandhis mest berömda me-

ningar. Denna mening förklarar tydligt hans

tankar; det vill säga att om man verkligen vill se

förändring i världen, så måste man själv enga-

gera sig. Det är en mening, som påverkat

många, både kända eller bara helt vanliga män-

niskor. Ja, för att detta citat riktar sig till alla,

det säger på ett sätt att man skall följa sina

djupaste tankar.

Som ung, var han liten till växten och mycket

blyg. Däremot var han redan hårt principfast

med sig själv och med andra. Sedan, är det

också viktigt att nämna hans år i Sydafrika,

strax efter hans studier. Där blev han vittne till

diskriminationen mot indier från de vita, rika

handelsmännen. Gandhi blev djupt skakad av

denna orättvisa. Han tänkte inte låta sitt folk,

sina bröder, bli utnyttjade på detta sätt. Han

ville ha jämlikhet. Hans kamp för godhet bör-

jade. Man kan undra hur han, som bara var en

liten människa, lyckades beröra och påverka så

många människor. Man kan undra hur han

hade styrkan att från början bestämma sig att

styra ett helt land, att visa den goda vägen mot

en bättre värld.

Politiskt, var Gandhi pacifist. Vad betyder det

egentligen? Själva ordet låter fint, som ett su-

sande av vågor som bryts bakom vinden. När

man är pacifist, föredrar man fred, man krigar

utan vapen, man får makten utan våld. Men

fungerar det riktigt alltid? Vem skulle inte före-

dra att ha fred? Gandhi lyckades. Han utnämn-

des senare till Mahatma, som betyder stor själ

eller ande. Det bevisar att han ansågs vara näst-

an som en onaturlig och gudaktig varelse.

Gandhi valde också att leva enligt ickevålds-

principen det vill säga att han ville sprida jäm-

likhet i världen på en fredlig väg. På det sättet

blev Indien fritt från en av andra världskrigets

segermakter, England, utan att indierna behöv-

de använda våld.

Han var en stor man, i sin själ och i sitt bete-

ende. Senare säger han ”Mitt liv är mitt bud-

skap”, ett av hans mest kända citat.

Marine Von Renteln, Seconde

Gandhi, mannen som förändrade en nation

39

- LISA 2015 -

Kärleksbudskapet enligt Bibeln

Andreas Février intervjuar pastor Lasse Bendes

V år grupps tanke var att granska så många kärleksaspekter som möjligt. Själv är jag troende så jag ville tala om synen på kärlek inom religion. Det intressanta är att även om man tror på olika saker och läser olika böcker, så finns det li-heter, gemensamma punkter mellan religioner och särskilt i temat kärlek. För

en bra undersökning ville jag intervjua en kristen person eftersom kristendomen är den mest utbredda religionen, och som sagt så liknar den andra religioner i grunden.

Jag fick intervju med en svensk präst som jobbar i Dalabergs församling, i Uddevalla, Lasse Berndes. Till Lasses jobb hör bland annat att hålla gudtjänst i sin kyrka. Han jobbar också i re-ligionsdialog mellan kristna, muslimer och judar. I februari hade han och de andra präster en hel vecka med religionsdiaolg för det ligger en moské 50 meter från kyrkan. De står i dialog för att förebygga konflikter och vara goda grannar som stöttar varandra och hindrar våld på grund av religion. Lasse är dessutom universitetslärare och mycket kunnig inom området.

Religion handlar om en särskild moral man skall adoptera för att leva ett heligt och gott liv och jag tycker att religion handlar mycket om kärlek. Kärlek är kanske det relig-ion handlar mest om.

Kristen tro handlar inte i första hand om moral. Vissa kristna riktningar ser det som viktigt att man har en gemensam moral, medan andra ser det som mindre viktigt. Fokus ligger istället på relationen till Gud, som inte bygger på att man har en god moral, eller på att man utför vissa religiösa plikter, eller på att man har vissa trosföreställningar, utan på Guds kärlek till varje män-niska.

Kärleken till sin nästa är ett begrepp som Kristendomen och Islam vilar på. Hur står det i Bibeln?

3 Mos 19:34 Invandraren som bor hos er skall ni behandla som en infödd. Du skall älska ho-nom som dig själv, ni var ju själva invandrare i Egypten.

5 Mos 6:5 Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, med hela din själ och med all din kraft.

Luk 6:27-28 Men till er som vill lyssna säger jag: älska era fiender, gör gott mot dem som ha-tar er. Välsigna dem som förbannar er och be för dem som skymfar er.

Joh 13:34 Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra.

Lasse ger en lång rad exempel på citat från Bibeln.

Pratas det mycket om det begreppet? Ar det detaljerat?

Kärleken är grunden för allt. Men vilka uttryck kärleken ska ta sig kan man egentligen inte bestämma i detalj, eftersom man då alltid riskerar att förråda själva kärleken genom att sätta de detaljerade föreskrifterna i främsta rummet på ett sådant sätt att medmänniskans verkliga behov kommer i skymundan.

40

- LISA 2015 -

Hur mycket ska man älska sin nästa?

Å ena sidan finns det ingen gräns för kärleken. Ett exempel är när Jesus får en fråga om hur många gånger man ska förlåta en medmänniska.

Då kom Petrus fram till honom och sade: ”Herre, hur många gånger skall min broder kunna göra orätt mot mig och ändå få förlåtelse av mig? Så mycket som sju gånger?” Jesus svarade: ”Jag säger dig: inte sju gånger utan sjuttiosju gånger.” (Matt 18:21-22)

Siffrorna brukar tolkas så här: sju handlar om det fullkomliga och fullbordade, och därmed om det tillräckliga, sjuttiosju handlar om det oändliga. Frågan gäller alltså om det finns en gräns när man har förlåtit tillräckligt. Nej, svarar Jesus, förlåtelsen ska vara gränslös.

Å andra sidan får detta inte tolkas som att kärleken ska tillåta vad som helst - då handlar det inte om kärlek utan snarare om självutplåning. Min medmänniska behöver mig, inte min självut-plåning. Men det betyder inte att hon kan kräva att jag struntar i mig själv och mina egna behov, min egen syn på vad som är rätt osv. I ett visst fall kan det vara det mest kärleksfulla att tydligt säga ifrån att medmänniskans krav är orimliga.

Vad menas med “nästa” enligt dig och din religion? Menas det endast människor som följer också din tro eller menas det alla människor dvs. icke­kristna/icke­muslimska?

Min medmänniska/nästa är den människa jag möter. Alla människor i världen är min nästa. Det finns inga gränser, varken religion eller något annat gör skillnad.

Många människor tycker att kärlek är framför allt är handling och inte bara vackra ord, hur ser du på detta? Tycker du att man måste bevisa sin godhet genom handling?

Det låter som ett citat från 1 Johannesbrevet i Nya testamentet: ”Mina barn, låt oss inte älska med tomma ord utan med handling och sanning.” (1 Joh 3:18).

Godhet finns i goda handlingar. I den kristna tradition som jag står för betonas det att vi ska göra de goda handlingarna för våra medmänniskors skull, inte för att duga i Guds ögon. Gud älskar oss utan krav på några prestationer. Men våra medmänniskor behöver oss, och det är för deras skull som vi gör goda handlingar. Därför är formuleringen "bevisa sin godhet" tveksam. Handlingarna ska inte bevisa något, de ska hjälpa. Om jag hjälper min medmänniska gör jag det för att hon behöver det, inte för att andra människor ska se att jag handlar hedervärt.

Tror du man bör strida fysiskt för Gud? Står det något om det i Boken?

Om du menar att döda andra människor så anser jag att det måste undvikas så långt det bara är möjligt. Man kan ibland behöva använda fysiskt tvång för att skydda dem som är svaga. Där-för har vi t ex polis. I Bibeln finns det texter som har använts för att försvara olika former av våld, inklusive folkutrotningar. Jag menar att det är ett missbruk när man använder Bibeln på det viset; det handlar om att man låter Bibeln bli ett verktyg för ens egna syften, istället för att man lyssnar till vad Gud vill säga genom Bibeln.

Vad säger Boken om ens fiende? Hur ska du reagera mot din ovän? Hat eller kärlek?

Rom 12:21: ”Låt dig inte besegras av det onda, utan besegra det onda med det goda.”

Tror du din syn på kärlek har påverkats av religionen? Jag menar, tror du att du älskar folk på ett speciellt sätt på grund av din religion?

Ja, allt jag gör och tänker påverkas på olika sätt av min tro, t ex detta att jag anser att alla män-niskor har lika värde. Men jag tror samtidigt att det går att komma fram till liknande sätt att se även för den som har andra utgångspunkter, avslutar Lasse Bendes.

Andreas Février, Première

41

- LISA 2015 -

_________________________________________________________________________________________

Annons Annons

Ambassadör Veronika Wand Danielsson besökte Svenska Sektion-

en på Lycée International i april 2015. Hon höll ett mycket uppskattat före-

drag om säkerhetspolitik i Europa ur ett flertal aspekter, som Ryssland,

Ukraina och Nato! Tack och varmt välkommen tillbaka Veronika!

42

- LISA 2015 -

“

”Livet är lära”

“Psykoanalys är kunskap”

… den lä r oss o käd sjä lvinsikt, fo rmä gän ätt lo sä inre konflikter och ätt undvikä omedvetnä händlingär. Inre konflikter resulterär i ä ngest och oro men kän ocksä liggä i botten fo r ällvärligäre psykiskä problem, eller relätionsproblem i ällmä nhet. Aktiv och pärticipätiv psykoänälys ä r bäseräd pä ett gemensämt sämärbete mellän vederbo rände och änä-lytikern dä r vär och en medverkär äktivt i behändling-en. Jäg ä r svensk, och utbildäd äv « Conseil Supe rieur de lä Psychänälyse Active » i Päris, dä r jäg ocksä ä r äktiv medlem. Fo rstä mo tet med mig ä r grätis, dä r jäg fo rklärär mer ingä ende behändlingsmetoden, svärär pä dinä frä gor och bedo mer huruvidä jäg kän hjä lpä dig.

Ring eller skriv ett mäil:

Kätärinä Norrmän - 75 äv Simon Bolivär - Päris 19

D essa organisationer består av pro-

fessionella och frivilliga clowner

och finns i Frankrike och över hela

världen.

Man brukar alltid säga: ”Med ett glatt sinne

och muntra tankar vågar sig sjukdomarna ald-

rig nära” men om man redan är sjuk då?

Många i sjukhuspersonalen är övertygade om

att det hjälper för barnens tillfrisknande att fà

besök av komiker Clownerna drar med sig bar-

nen in i en glad fantasivärld. I mötet med en

clown, återfår ett barn sin rätt att vara barn.

När clownerna kommer brukar de göra sin

show i sjukhuspersonalens närvaro. Detta leder

till att de inlagda lättare accepterar sin behand-

ling. Om sjukvården är nödvändig, kan mänsk-

liga relationer inte receptbeläggas, tas i piller

eller intravenöst. Ensamhet och isolering är

ofta patienternas vardagsliv. Clownernas ger

ett alternativ!

Emma Ducloz, Seconde

SKRATTA SIG FRISK! I Frankrike och över hela

världen är barn och ungdomar sjuka, och vårdas på sjukhus. För att se till

att dessa barn får sin vardagliga dos av skratt har clownorganisationer bil-

dats. De besöker patienterna och för var en av dem, hittar clownerna på en

__________________________________________________________________________________

Annons Annons

43

- LISA 2015 -

Homosexuella inom sport ”Jag talar om min homosexualitet, eftersom jag vill flytta frågan om homosexualitet in i världen av

professionell idrott”, säger fotbollsspelaren Thomas Hitzlsperger. Han är en av den första fotbollsspe-

lare som berättat att han är homosexuell. Han berättar att det har varit svårt för honom under hela hans

karriär eftersom han varit tvungen att dölja det. Han säger också att ”homosexualitet inte är tagit på all-

var, speciellt i omklädningsrummet”. Jag tycker att det var modigt att berätta det för alla och komma ut

fast det var ganska ovanligt. Flera fotbollspelare stödde honom och även Tysklands tränare Joachim

Loew sa att det beslutet "måste respekteras av alla," hoppas att "den här händelsen kommer att hjälpa

alla att närma sig ämnet mer avslappnat."

Det finns en svensk fotbollsspelare som kom ut som homosexuell, Anton Hysén siktar fortfarande på

att komma tillbaka till elitfotbollen, men befarar att hans homosexualitet kan sätta käppar i hjulet.

– Ja, det tror jag. Det finns folk som inte klarar av homosexuella. Och det finns rasister som inte klarar

av invandrare. En klubb kanske är intresserad av mig, men så får tränaren reda på att jag är bög och så

ändrar de sig. Men då är det deras problem, inte mitt, säger han till magasinet Offside.

– Jag fattar att det kommer att bli annorlunda efter den här intervjun. Nu kommer alla att veta: alla

tränare, alla motståndare, ja, till och med mina lagkamrater. Det är hur lugnt som helst, jag tycker bara att

det ska bli spännande. Folk får kalla mig vad de vill, det kommer bara göra mig ännu mer taggad.

Emil Serreau, 1ère

Porträttet: Banksy Banksy är vad man kan kalla en ”street-artist”. Det innebär att hans konst finns på väggar,

hus, skyltar och en massa andra fria ytor man kan hitta på gatorna. Vanligtvis är denna konst

högst olaglig. Man kan hitta hans verk överallt runt om världen, från New York till London

via Israel och Paris. Hans verk är mer än vandalism eller bara konst, allt han gör har en poli-

tisk inriktning. Han uttrycker det han tycker är viktigt i världen och det som måste hörras av

alla. För detta använder Banksy, subversion, humor eller poesi. Ofta är hans verk politiska

eller sociala kommenterar som han målar på toaletter, gator, väggar, gatuskyltar och broar, i

början i Bristol, men senare även andra städer runt om i världen.

Banksys verkliga namn och ålder är inte kända, Man tror att han är född 1974 men det finns

en stor allmän osäkerhet om hans identitet och biografiska detaljer, man tror han heter Robert

Banks, eller Robin Gunningham, eller kanske bara ”Banksy” . Hans gatukonst som kombi-

nerar graffiti med en stencilteknik. År 2006 målade två män över Banksys målning med två

poliser som kysser varandra. Männen dömdes senare till sex månaders fängelse. Därför kan

man säga att banksys grafitti inte längre bara är olaglig gatukonst utan riktig konst.

Man kan hitta ett annat exempel av hans verk på den 68 mil långa muren som Israel byggt

mellan Israel och Västbanken. Banksy har målat nio olika motiv. Samtliga motiv är målade

på den palestinska sidan. Det gemensamma för dem är att de på något sätt visar öppningar i

muren eller möjlighet att ta sig igenom, förbi eller över muren.

Carl Francille, Prèmiere

44

- LISA 2015 - Zlatan Ibrahimovic

- ”hans liv och hans storhet”

Är det möjligt att beskriva Sveriges idol på bara en enda sida ? Hur kan

man berätta om Zlatans (det spännande namnet som ger oss gåshud!) liv

och storhet utan att skriva en hel bok som David Lagercrantz gjorde ?

Allt började den 3e oktober 1981, då Zlatan

Ibrahimovic föddes i Malmö av Jurka, sin

bosniska mor, och Sefik, sin serbiska pappa. Un-

der hela sin barndom har han levt i Rosengård,

en förort utanför Malmö. Tillsammans med sina

fem syskon har han haft en fattig och svår upp-

växt. Första gången han satte sin fot i Malmö

centrum var han 17 år. Hur kunde den lille killen

från Rosengård som levde tufft både i det dag-

liga livet och i skolan bli Sveriges största idol ?

Jo, sanningen är att Zlatan inte var som alla

andra pojkar i Rosengård. Han kunde inte sitta

stilla under en lektion. Det enda han ville och

gjorde var att gå ut och spela fotboll. Han skol-

kade ofta för att kunna spela några timmar

längre. Fotbollen var hela hans liv.

Zlatan började spela för Malmö FF när han

var 14, och när han var 16 slutade han skolan

definitivt för att ägna sitt liv åt fotbollen. När

han började bli stor och spelade med Malmöla-

get blev hans pappa Sefik väldigt intresserad.

Det var som en kick! Han började följa allt hans

son gjorde och kom på varenda träning. Han

missade inte en enda match. När de spelade ut-

omlands, finansierade Sefik hela resan fast han

fick skulder.

Han var beredd på att ge allt för att se sin son

lyckas. Det lönade sig eftersom Zlatan köptes av

Ajax när han bara var 20 år för hela 87 miljoner

kronor, vilket var ett rekord i Skandinavien på

denna tiden. Aldrig någonsin hade man betalat så

mycket för en svensk spelare!

Killen från Rosengård hade slagit storspelaren

Henke Larsson. Zlatan stannade i Ajax i tre år

med Koeman som tränare. De vann 2 ligatitlar

och 2 cuptitlar, en perfekt karriärstart för Zlatan.

Han lärde känna Maxwell, som senare blev en

av Zlatans bästa vänner. Efter ett tag i klubben

hade hans liv förändrats helt och hållet. Han fick

äntligen tillräckligt med pengar för att leva och

betala tillbaka sin fars skulder.

Efter att ha gjort flera otroligt fina mål bör-

jade han bli mer och mer känd (idag finns dessa

mål fortfarande på Youtube "Zlatan Ajax goal").

Han fick en hedrande plats i Svenska landslaget

och spelade med den gamle legenden Henke

Larsson!

45

- LISA 2015 -

EN INTERVJU MED ZUPPORTRARNA:

”Varför är Zlatan så stor i Sverige? I Frankrike?”

”För att han har satsat fullt på fotbollen

i hela sitt liv sedan han var liten!”

Sebastian Söderström, Halmstad.

”Den enda svenska spelaren jag känner

till är Zlatan. Jag tror att hans storhet

beror på hur unik och olik de andra spelare han är.

Det är en ära att en sådan legend spelar för PSG ”

Maxime X, St Germain en Laye

”När han var i Barca, hejade jag på Barca.

När han var i Milan, hejade jag på Milan.

Nu när han är i Paris, hejar jag på PSG.

Zlatan är bäst, det är allt.”

Batti X, Halmstad

I Pappa Sefiks lägenhet förvandlas allt efter-

hands till ett Zlatanmuseum. Affischer, fotoal-

bum, tidningar och priser pryder idag alla rum-

men. På en hylla står Zlatans 9 guldbollar (årets

svenska bästa fotbollsspelare) stolt uppradade

och väntar på den tionde som han troligtvis

kommer att få nästa år... På sin nya TV som han

fick i födelsedagspresent av Zlatan spelar han in

varenda match.

2004 köptes Zlatan av Juventus, en världs-

känd klubb i Italien. Med

Capello som tränare vann

de sedan 2 gånger den itali-

enska ligan under 2 år.

Hur många gånger under

sin barndom hade inte Zla-

tan drömt att få spela i Ju-

ventus? I skolan valde han

italienska som andra språk.

Men den sista gången han

gick på sin italienskalektion

blev han arg på läraren och

sa (på italienska) med sin

kända arroganta stil: ”Nu

skiter jag i det här! Jag lär

mig ändå italienska den dag

då jag spelar för la Juve.”.

Efter 5 år i Italien har

Zlatan vunnit mängder av priser som årets bästa

svenska anfallare, guldbollen, årets bästa spelare i

Italien osv.

Mer än en gång, köptes sedan den svenska

idolen av Barcelona. Det var ännu en dröm som

uppfylldes. Början i Barca kunde inte gå bättre.

De första månaderna låg han lika i målskyttslis-

tan med Messi. 70 000 fans kom på varenda

match bara för att hylla Ibrahimovic.

Men olyckligtvis stannade han bara ett år i

Barcelona eftersom han inte drog jämt med trä-

naren Guardiola.

Han gick tillbaka till Italien under AC. Milan

färgerna och spelade ännu 2 fantastiska år.

Hyllad och respekterad får han ett erbjudande

av en ”ny” klubb som han inte alls förväntade

sig att spela med. Paris Saint Germainklubben

(PSG), som hade köpts av en rik quatari hade nu

blivit en av de rikaste klubbarna i världen. De

tre världstalangerna Zlatan, Maxwell och Thiago

Silva köptes alla tre från

AC Milan.

Idag är Zlatan 33 år och

spelar sin tredje säsong

med PSG. Han slår stän-

digt nya rekord.

Andra bästa målskytt i

EU (41mål), årest finaste

mål (cyckelsparken mot

England), Guldbollen,

top tre bästa anfallare i

EU, och målrekord under

de blågula färgerna osv.

Det var förra säsongens

2013/2014 resultat.

Kan man be honom om

mera ?

Den lille förortskillen från Malmö har visat

världen att med en vilja av stål kan man komma

hur långt som helst!

Lucas Sornicle, 1ère

46

- LISA 2015 -

Simma lugnt!

Om att kombinera elitidrott med

studier vid Svenska Sektionen!

Tvillingarna Ellin och Kenza och deras klasskamrat Johanna går första året

på gymnasiet och de tränar simning sex dagar i veckan. En imponerad LISA-

reporter, Andreas Février, mötte dem för ett samtal om studier och sats-

ningen på simning på hög nivå.

D e tränar inför tävlingar, vissa viktigare än andra. De är ambitiösa tjejer som föredrar

att "träna och bli bättre men det är roligare att tävla och vinna". De inser att simning-

en är mer seriös nu än när de var yngre. Så seriöst att de måste vara mycket välplanerade för att

hinna med alla läxor samtidigt som de simmar.

Vill ni bli kända för er simning? Johanna: Förutom att vara med i OS har jag aldrig velat bli

det. Ellin: Nej, jag vill absolut inte bli någon "frigo américain", det vill säga en kvinna med

enorma muskler på grund av simningen.

Hur mycket gillar ni att simma på en skala av 1 till 10? Kenza: Förr var det nog 9, nu vet

jag inte. Johanna: Jag skulle tänka mig 6. Ellin: Jag hatar simma när jag är ensam i bassängen

men simma på läger till exempel är bäst, skulle kunna sätta en 10 på det!

Skulle ni kalla simningen för en passion? Ellin: Det är inte helt enkelt ett intresse för vi har

ju tillbringat halva våra liv i bassängen men en passion är när man kollar på alla de professionel-

las tider på OS men det gör vi inte, vi simmar bara! Johanna: Själv har det har hjälpt mig

47

- LISA 2015 -

enormt mycket, det har byggt mig. Att simma har hjälpt mig att följa den rätta vägen.

När jag frågade om de hade skaffat vänner genom simningen svarade alla tre "Ja!" sam-

tidigt. Vi får ju inte glömma intervjuns punkt här: kärlek, vänskap och godhet!

Vad tror ni att er simsport bidrar till i ert liv?

Johanna: Först är sport bra för linjen, va? och så gör det mig glad för man känner att man gör

något bra. Kenza: Jag tycker det kräver mycket organisation vad gäller att blanda alla dessa tim-

mars träning med resten. Organisation gör gott i mitt liv för det hjälper mig att ha koll dag för

dag. Faktiskt vet jag inte vad jag skulle göra om jag inte hade en träning på kvällen, hur skulle jag

använda all den tid.

Går ni och simmar när ni känner tryck på er? Skulle ni gå och simma om ni var stres-

sade?

Kenza: Självklart är det skönt att simma när man är stressad. Samtidigt är det stressigt när man

vet att man har många läxor. Grejen är att vi är tvungna att gå på nästan varje träning sedan vi

har underskrivit ett officiellt papper som säger att vi måste gå minst fyra gånger i veckan.

Andreas Février, 1ère

_________________________________________________________________________________________

Annons Annons

48

- LISA 2015 -

Min kärlek till simning

Hur kan jag beskriva det? Simma

varje kväll; ha kramp under styrketrä-

ning; träna tidigt före skolan; vakna

klockan fem på morgonen för att

tävla fredag, lördag och söndag; spen-

dera lovet med att träna fem timmar

om dagen, lukta klor även efter flera

duschar; förlora tid i bilen bara för

att hitta bassängen; inte hinna att

göra sina läxor; när viljan är borta

måste man ändå fortsätta; få ont i

magen bara för att man har gett allt;

gråta av tränarens kommentarer. Me-

dan dina kompisar festar är du i vattnet

och hoppas på att tiden går fort; accep-

tera att misslyckas för att försöka om och

om igen; men mest av allt måste jag säga att

jag älskar det.

Visst påverkar simningen mitt liv; visst kan

motivationen bli svår att hitta och visst spenderar

jag tid med att träna när andra sysslar med något

annat; men jag kan absolut inte säga att jag slösar

tid med att simma. Många gånger har man sagt till

mig att jag aldrig kommer att få tid, energi eller

viljan att fortsätta medan jag bara vill visa dem att

visst är det möjligt och visst kan jag klara det bra.

”När får man se dig på teve”, ”Du blir den nästa

Laure Manaudou”, ”Har du vunnit?” eller ”snart

tävlar du i olympiska spelen” är meningar som jag

hör ofta men jag svarar med ett leende för att det

skulle ta för mycket tid att förklara att det egentlig-

en inte är så lätt.

Jag kan inte säga att simningen alltid är helt

fantastisk eller helt hemsk, för att det är inte sant.

Det kan vara dåligt för att man är trött, man har

läxor, man har fest, man har bara inte lust och allt

det negativa man kan tänka. Men att ha ett intresse

är helt underbart. För min del i alla fall, har sim-

ningen gjort mycket. Jag har fått uppleva en annan

värld, ”fiskvärlden”, skulle man kunna säga, med

simmare från hela världen, med en helt annan men-

talitet och med personer som förstår

mig. Med simningen fick jag möjlig-

heten att resa lite runt världen, träffa

underbara människor, givit mitt

bästa, stannat på raka vägen, fått

uppleva drömmar och få drömma

ännu mer, lite mindre lektioner och

mer tävling, förstå en massa saker

om livet och mig själv. Ingen kan

förstå vad simningen innebär för

mig. Och jag försöker så gott jag kan

att förklara det, men ja, man måste

uppleva det.

Numera saknar jag simningen

efter att inte ha tränat några dagar. Jag

spenderar mer tid med min simgrupp än

mina kompisar eller till och med min familj.

Om jag missar en träning måste jag ha en bra

ursäkt, tränaren kommer att påminna mig det och

få mig om att jobba två gånger mera. Jag känner

mig mer skyldig när jag missar träningen än när jag

inte gör mina läxor. Ibland är jag mer intresserad

av att köpa nya baddräkter än en ny jacka. Sim-

ningen är en stor del i mitt liv och jag kan inte se

mig utan det. Jag frågar mig ofta hur allt skulle vara

utan det, men jag har förstått att jag behöver det,

jag erkänner det, jag älskar att simma.

Johanna Crabié, Seconde

49

- LISA 2015 -

Hur lätt tror ni det är egentligen att vara stolt att säga ”Jag spelar golf” och få som första svar

”Golf är ingen sport, ni gör inget, ni bara går runt och slår bollar hit och dit.” Jag känner per-

sonligen att golfen är en väldigt kritiserad och underskattad idrott. Särskilt hos ungdomar som

inte anser att det är en sport. Det är svårt att alltid behöva rättfärdiga och hitta rätt argument för

att bevisa att golf verkligen är en sport.

När jag spelar en tävling har vi oftast två inspelningsrundor och sedan tre tävlingsrundor,

varje gång 18 hål. Man har mätt flera gånger hur långt en golfspelare går när man spelar en

runda på 18 hål. Längden på banan är kanske 6 kilometer men man går totalt ungefär 10 till 12

kilometer per runda. Jag kan lova att man är otroligt trött fysiskt efter ett par dagar och väldigt

utmattad efter 5 dagars spel i rad.

Men det som gör golfen så unik är inte att man bara går och slår bollar till ett litet hål. Den

verkliga utmaningen i golf är det mentala. Enligt mig är golf en av de mest mentalt prövande

idrotterna som finns. Det går inte alltid som man vill och då gäller det att bita ihop. Visst ligger

bollen stilla vilket kan ses som enkelt. Men faktum är att det skapas massor med spänningar i

hjärnan och kroppen av att stå stilla framför en stillaliggande boll. Man hinner tänka på hur

många saker som helst innan man slår. Det är helt annorlunda mot sporter där bollen rör sig.

En annan mental utmaning när man spelar golf är att man aldrig vet hur det kommer att gå.

Man kan börja dåligt men spela bra i slutet eller tvärtom, man kan ha tur eller otur med hur bol-

len studsar eller tas av vinden. Vissa dagar hittar man inte sin sving och känner sig inte alls trygg

med den. Men andra dagar svingar man och slår precis som man vill. Ibland kan man spela jät-

tedåligt en hel runda i fyra timmar utan att kunna göra något åt det och andra gånger så går all-

ting perfekt. Man måste därför vara hur stark som helst mentalt för att inte ge upp och försöka

vara i nuet varje slag och göra sitt absolut bästa hela tiden. Man måste glömma sina föregående

slag och fokusera på nästa. Golfen är för mig en kär vän som jag älskar mer än något men också

något som jag kan hata mer än allt.

Jag skulle aldrig vilja sluta med golfen för jag vill fortsätta att uppleva alla känslorna jag får

när jag spelar tävlingar. Golf är för det mesta en individuell sport kommer att påverka någon

Mina känslor

för golfen ”Golf är för mig som en kär vän som

jag älskar mer än något annat men

också något som jag kan hata mer än

allt.”

50

- LISA 2015 -

annan.

I en individuell tävling så är jag nervös men inte för samma sak som när det är lagtävling. När

det är en individuell tävling är jag nervös för jag vill prestera det bästa jag kan och en det finns

också lagtävlingar.

Man upplever inte samma känslor när man spelar en individuell tävling som i en lagtävling.

När det är individuellt så spelar man endast för sig själv, man vet att ens score inte misslyckas,

jag vill komma bland de tre bästa och känna att jag är bäst.

Jag älskar att spela lagtävling, det är det bästa som finns.

Sista gången jag var på en lagtävling så var det under de Europeiska mästerskapen med det

svenska landslaget. Vi var sju stycken spelare som kände varandra men några hade bara träffat

en eller två gånger. Därför fick våra tränare idén att organisera en helg i Stockholm med flera

olika lekar och utmaningar för att bygga upp en teamkänsla. Teamkänslan är det viktigaste när

man spelar i ett lag. Man ska kunna känna sig trygg i laget och veta att oavsett hur man spelar så

blir ingen arg och oavsett spelstandard, ålder eller kön, känner man gemenskap både på och ut-

anför golfbanan.

När tävlingen äntligen börjar så pirrar det i hela magen och jag blir väldigt nervös. Jag vet att

absolut varje slag räknas och att man måste ge allt man har för att inte förstöra för resten av la-

get. Man vill spela så bra man bara kan och få laget att vara stolt över en själv. När du står på

första hålets utslagsplats och har hela laget som står bakom dig för att peppa och tagga igång

dig… Den känslan… Den är helt underbar. Men den mest underbara känslan som alla golfare

drömmer om att få uppleva är när ens lag vinner. Du vet att hela lagets resultat beror på hur du

kommer att spela. Du står på sista hålets utslagsplats. Hela ditt lag står bakom dig, och motstån-

darlagets lag också. Du vet att du måste slå det bästa slaget du någonsin har gjort i hela ditt liv.

Men du är så nervös att det känns som att du inte kan slå längre. Du står där framför bollen,

flera tankar kommer upp och du bara slår. Bollen flyger perfekt genom luften och hela ditt lag

applåderar och skriker åt dig. Du vet att hela ditt lag är bakom dig och att inget kan stoppa dig.

När du äntligen vinner hålet så ser du hela ditt lag springa mot dig. Alla hoppar av glädje, några

gråter, andra bara skriker. Det är en oslagbar känsla.

Christine Danielsson, 1ère

51

- LISA 2015 -

LISA är ett magasin som skapas av eleverna vid Svenska Sektionens gymnasium. Tanken är att man

med journalistiken som pedagogisk metod skapar intresse för olika ämnen, möjliggör möten med in-

tressanta personer, samt bidrar till ökad förståelse och kunskap om mediernas funktion och roll i

samhället. Av tradition är det andra årskursen på gymnasiet som utgör själva redaktionen och övriga

gymnasieelever bidrar med artiklar.

LISA skapades ursprungligen under slutet av 1980-talet av en elevgrupp vid Svenska Sektionen där

bland andra Raoul Grünthal och Martin Ådahl ingick. Raoul grundade senare Finanstidningen och är

idag vd för Schibstedts Sverige och Martin har varit med och grundat magasinet Fokus. Efter många

år i träda återuppstod LISA 2011 och utkommer sedan dess med ett temanummer varje år.

Ansvariga för LISA vid Svenska Sektionen gymnasielärarna Peo Casselryd (svenska) och Marita Hag-

gren (historia, samhällskunskap, geografi), samt sektionschef Kattis Elfvin. Ett varmt tack till alla våra

läsare i Frankrike och Sverige för allt beröm och alla uppmuntrande kommentarer och till våra an-

nonsörer som möjliggör vår tidning!

Annons Annons

52

- LISA 2015 -

DET HÄR ERBJUDER VI:

- En internationell skola med låga skolavgifter

- Undervisning för svensktalande barn i alla åldrar

- En kombination av en fransk och en svensk skolutbildning

- Intensivundervisning i franska för nyinflyttade barn

- Skolkamrater från hela världen

- En fransk—internationell studentexamen (OIB)

- Direkt behörighet till svenska och utländska universitet

Förskola – Grundskola – Gymnasium

Lycée International

En öppen internationell skolmiljö med både

svenska och franska förtecken!

Kontakta oss så får du veta mera!

admin@sectionsuedoise.com

www.sectionsuedoise.com