Livsviktigt nr 2 2011

Livsviktigt

forskning Bo kvar hemma med bttre rehabilitering siD 3

3 frgor Boende om att forma sin egen tillvaro siD 3

meDarbetare Trnar bort stora svrigheter siD 7

stockholms sjukhems tidning om vrd, omsorg och forskning | nummer 2 2011

Demenssjuka mter team av specialister

siD 2

samarbetesom stttar

nummer 2 2011 Livsviktigt2

aLLt vi gr inom vrd och omsorg bygger p kunskap och beprvad

erfarenhet. God kvalitet frutstter svl professionell fackkunskap som kunskap om att mta andra mnniskor.

P Stockholms Sjukhem har vi frm-nen att ha en egen enhet fr forskning, utbildning och utveckling. Forskningen spnner ver ett brett omrde, frn vr-dighet i ldreomsorgen till neurorehabili-tering, smrtlindring och existentiella fr-gor i livets slut. Vra utbildningssatsningar omfattar allt frn demens, srvrd och hjrt-lungrddning till ett gott bemtande.

Men vi lr oss inte enbart genom forskning och utbildning, vi lr oss ocks genom att lyssna p dig som r eller har varit patient, boende eller nrstende. Din kunskap om vad som fungerar bra och vad som kan frbttras r viktig och ge-nom att bertta hjlper du oss att stndigt bli bttre.

Livsviktigt handlar om vra kunskaps-omrden. Denna gng kan du lsa om demens frn minnesutredning till boende. Vi berttar om medicinsk yoga inom den avancerade hemsjukvrden och om aktuell forskning inom rehabilitering i

hemmilj. Ingvar Krakau kserar om livsviktigt lrande.

ledare

Kunskap ger god kvalitet

eLisabet wennLunDsjukhusdirektr

adress Box 12230, 102 26 stockholm telefon 08 - 617 12 00 e-post [email protected] webbplats www.stockholmsjukhem.se ansvarig utgivare elisabet Wennlund redaktion, stockholms sjukhem marianne spiik, malou hedebro Produktion kung & Partners omslagsfoto hkan Lindgren tryck trydells tryckeri issn 2000-9119

ing

er

ma

r Lin

de

Wa

LL

Strkt vlbefinnande med medicinsk yogaHjlper svrt sjuka att lindra symtomEtt kat vlbefinnande och bttre kroppsuppfattning. Det r resultatet fr patienterna av att medicinsk yoga nu erbjuds av Stockholms Sjukhem.

Medicinsk yoga r ett uppskattat inslag i rehabiliteringen, men ven inom den avancerade hemsjukvrden (ASIH) anvnds medicinsk yoga som ett kom-plement till annan behandling.Initiativet p Stockholms Sjukhem

kom efter inspiration frn Danderyds sjukhus, dr man framgngsrikt bedrivit medicinsk yoga i flera r. I vras utbildades tio anstllda till yogainstruktrer.

Det hr r ett stt att ge svrt sjuka patienter en behandling som kan underltta en svr livssituation. Mnga patienter inom ASIH genomgr tuffa medicinska behandlingar som kan vara hrt reglerade och ha besvrliga biverkningar. Tanken med yogan r att det ska vara en stund av hr och nu, helt utan krav. Det resulterar ofta i ett

lugn som varar resten av dagen, sger arbetsterapeuten AnnBritt Milton.Medicinsk yoga fokuserar p and-

ningen, som i kombination med ltta kroppsrrelser kan ka bde harmoni och mental styrka.

mnga av vra patienter har redan ftt all tillgnglig behandling och vill prova ngot nytt. Det hr gr inte ut p att frska bota, utan p att lindra symto-men genom att strka vlbefinnandet. vningarna r stillsamma och kan gras p en stol eller p en matta p golvet. Koncentrationen ligger helt p andning-en och ett mantra som kar nrvaron. Varje behandling tar 35 40 minuter.Responsen bland patienterna har

varit mycket positiv. Ja, vi r glada ver att det tagits

emot s bra. Patienter inom den pal-liativa vrden brukar bertta om en bttre kroppsuppfattning och en mer positiv knsla i vardagen, sger Ann-Britt Milton.

teXt Peter juman

foto maLou hedeBro

Medicinsk yoga hjlper patienten att hitta ett inre lugn.

Livsviktigt nummer 2 2011 3

Kvarboende ml fr nytt forskningsprojekt

effektivare rehabilitering av skra ldre i hemmet

Ett nytt forskningsprojekt ska bidra till att skra ldre kan bo kvar hemma lngre. Det som ska under skas r hur ett individbaserat program kan pverka mjligheterna till rehabilitering.

Kvarboende r ett nyckelbegrepp fr Staf-fan Josephsson p Karo-linska Institutet, KI.

Det r viktigt att ldre fr vara hem-ma s lnge som mjligt fr att f det de behver, bde rent fysiskt i hemmet och genom nrmiljn, sger han. Att vara delaktig i samhllet r en

mnsklig rttighet. Man ska kunna klara sig med vrdighet ven om man dras med sjukdom och funktionsned sttningar, till exempel fljdverkningar av stroke och fallskador eller minnesproblem.Forskningsgruppen som Staffan

Josephsson leder p KI-institutionen fr neurobiologi, vrdvetenskap och sam-hlle r en del av ett strre program, Ageing in place. Nu arbetar man med ett projekt om hemrehabilitering i samverkan med Brommageriatriken.

Ansvarig dr r enhetschefen fr para-medicin (sjukgymnastik och arbets-terapi), Agneta Wetterberg. Det blir ett samarbete mellan oss

forskare samt arbetsterapeuter och sjuk gymnaster. Vi ska underska hur ett individbaserat rehabiliteringsprogram kan pverka skra ldres mjligheter att bo kvar hemma, sger Staffan Josephs-son, som r lektor och arbetsterapeut.

Dessa personer har ofta svrt att ut-fra dagliga aktiviteter som att duscha och handla mat. Redan nu sker en stor del av reha-

biliteringen i hemmet, men vi saknar studier som visar att den ger effekt. Resurserna rcker inte alltid till fr att skrddarsy insatserna utifrn vad de ldre sjlva upplever att de behver.Hemrehabprojektet finansieras med

s kallade ALF-medel frn landstinget. Frhoppningen r att det ska leda

till effektivare arbetsmetoder inom rehabiliteringen av den stora gruppen skra ldre i hemmilj.

teXt anneLi kamLin

foto christin PhiLiPson

kjeLL HanssonBoende, avdeLning 2, stockhoLms sjukhem kungshoLmen

Hur har det varit att flytta frn det egna hemmet till ett srskilt boende?

Det r mycket bttre n att bo hemma eftersom jag behver hjlp och assistans. Det r sknt att inte behva oroa sig fr att klara sitt dagliga liv. Dess-utom r det positivt att inte vara ensam, utan att det finns andra mnniskor i samma situation.

Samtidigt frlorar man en del frihet. Det krvs planering och anpassning till tider och rutiner.

vad r viktigt fr att du ska trivas? Fr mig r det viktigt att hlla igng

och jag aktiverar mig s mycket jag kan och orkar. Det r ltt att man blir bekvm och vnjer sig vid att bli omhndertagen p ett boende. Jag tror p att alla kan delta efter sin frmga. Vi har exempelvis ballonggymnastik, allsng och hgls-ning som de flesta kan vara med p.

Det r ocks viktigt att jag kan vara med och forma min tillvaro. Som boende vill jag knna att min tid r vrdefull och att jag behandlas respektfullt. Hur r det att bo p stockholms sjukhem?

Bra! Jag gillar aktiviteter, och det finns en hel del att vlja p.

Jag upplever ocks att perso-nalen i arbets-gruppen stttar varandra och har kul ihop. Humorn smittar av sig p oss som bor hr.

Sedan gillar jag ocks den fina res-taurangen, dit jag kan g och f umgs i en frisk milj.

teXt ocH foto

maLou hedeBro

SnaBBafrgor3Staffan Josephsson vid Karolinska

Institutet leder forsknings-projektet.

Kjell Hansson vill vara med och forma sin tillvaro p boendet.

FoUU


Frsmrat nrminne, problem med orien-teringsfrmgan och talsvrigheter hr till

de vanligaste symtomen vid demens. Vissa patienter kan f svrt att sitta still, de misstolkar omgivningen eller lider av oro och ngest. Det r en oundviklig resa frn

ltta till svrare symtom. Det kan

vara ngestskapande att tappa kon-trollen, sger Maria Norstrm, ver-lkare och medicinskt ansvarig p Minnesmottagningen.

D r det viktigt att vrdkedjan fung-erar, s att hjlp finns nr nya problem uppstr. Vrden av demenssjuka sker genom ett samarbete mellan primr-vrd, specialister i geriatrik och kom-

munen. Frst fr patienten kontakt med primrvrden. Hr grs en basutredning, bland annat tar man blodprov, gr min-nestest och skiktrntgen. En del patienter remitteras vidare. P

Brommageriatrikens minnesmottag-ning har man mer resurser fr en nog-grann utredning. Ett team med arbets-

fortsttning P siDan 6

besk

demens kommer ofta smygande. ibland inser den som sjlv drabbas att ngot r fel, men ofta r det omgivningen som frst upptcker frndringen. nu startar ett frlopp som inte gr att stoppa, sger maria norstrm,

verlkare p Brommageriatrikens minnesmottagning.

den oundvikliga resan

Erkki och Virpi Siirala hr till dem som ftt livet omskakat av demenssjukdom.


demens en prvning fr paret Siirala

teXt tove gyLLenstierna foto hkan Lindgren

Demens r en prvning bde fr de drabbade och fr de nrstende. Stdet inom vrden gller drfr inte enbart de sjuka. Paret Siirala hr till dem som ftt livet omskakat av demenssjukdom.

Nr vi mter Erkki Siirala i hans hus i vstra Stockholm, mrker vi frst inte att det r ngot speciellt med honom. Han r en vlartikulerad ldre herre, ven om han gr lite illa. Men 71-rige Erkki Siirala har Alzheimers sedan drygt sex r och bor nu vxelvis hemma och vxelvis p ett demensboende.Sedan det konstaterades att han har

Alzheimers gr han regelbundet p un-derskningar p Brommageriatrikens Minnesmottagning.Erkki Siirala arbetade fortfarande

som ingenjr, nr han brjade f svrt att lsa sina arbetsuppgifter. Hemma mrkte hans hustru Virpi att han inte var riktigt sig sjlv: Han var argsint och han missfrstod

ofta vad jag sa. Han som tidigare varit s punktlig, ordningsam och noggrann, blev nu allt mer glmsk och tappade ofta bort saker.Till slut tog hon med sin make till hus-

lkaren, som remitterade till Karolinska sjukhuset och Minnesmottagningen fr utredning. Dr gjordes en rntgen av hjrnan med magnetkamera och ett ryggmrgsprov. Det konstaterades att Erkki Siirala har Alzheimers. Jag kan aldrig bli bttre. Men plstret

med bromsmedicin gr att frsmringen gr lngsammare, sger Erkki Siirala.

Han tycker att livet har varit orttvist. Nr jag gr ut har jag rollator, min

balans r dlig. Men det vrsta r att jag inte kan spela tennis lngre. Jag trffar inte bollen.Erkki Siirala har varit gymnast och har

alltid hllit p med olika bollsporter. Nu

fr han nja sig med promenader. Man mste ju komma ut och rra p

sig. Jag vill inte bli som en tunna.Hustrun skakar p huvudet: Problemet r bara att Erkki vill

komma ut och rra p sig lite fr ofta. En ledsagare frn kommunen kommer fr att ta ut honom p promenad en gng i veckan. Men Erkki vill inte alltid g med. I stllet smiter han i vg p egen hand och gr han fr lngt bort finns risk att han inte hittar hem.

under vrt samtal framgr att det r den frlorade kontrollen som r svrast fr Erkki Siirala att acceptera. Han kn-ner sig krnkt och irriterad p sig sjlv.Fr Virpi Siirala har det

varit en lng och svr resa. Hon gr regelbundet i en anhriggrupp. Dr samlar hon styrka. Det knns sknt att prata med andra

i samma situation, som frstr hur jag har det.Fr att hon i perioder ska f lite lugn

och ro fr hennes make sedan en tid vxelvrd. Det innebr att han kommer till Rcksta sjukhem tv veckor, sedan r han hemma i tv veckor.Men Erkki Siirala tycker inte om att

vara dr, han knner sig inte fri. Tv gnger har han rymt drifrn. En gng var hustrun bortrest. Nr sonen fick hra att hans pappa saknades kte han till radhuset och fann sin pappa dr framfr TV:n. D hittade jag i alla fall, sger Erkki

Siirala.

Det viktigaste fr patienten r att f stimulans och att f komma ut och trffa andra, sger verlkaren Maria Norstrm.

den oundvikliga resan det knns sknt

att prata med andra i samma situation.


titta in P nya webbPLatsenstockholms sjukhems webbplats har ftt ett nytt utseende och frbttrade funktioner. den nya webbplatsen syftar till att frenkla fr beskaren att hitta infor-mation om verksamheter och underltta kontakterna. Webbplatsen vnder sig till boende, patienter och nrstende samt till dem som r intresserade av att arbeta eller studera p stockholms sjukhem. www.stockholmssjukhem.se.

eXtra satsning P DemensboenDestockholms stad har beslutat att ge extra medel till vrden och omsorgen om ldre med demenssjukdomar. syftet r att hja kvaliteten och pengarna ska g till kad bemanning.

vi har ftt tilldelning av extra medel som vi kommer att anvnda fr att ka bemanningen p vr demensenhet, sger Lise-Lotte henretta, verksamhetschef fr ldreomsorgen p stockholms sjukhem.

kLara meD kvaLitetscertifieringstockholm sjukhem r nu kvalitets-certifierade enligt iso 9001. kvalitets-certifieringen kommer att underltta fr den som ska vlja i de olika kund- och vrdval som utvecklas inom sjukvrden och ldreomsorgen.

hg kvalitet har alltid prglat verksamheten och cer-tifieringen bekrftar att vi r vl rustade att mta dagens och framtidens patienter, boende och nrstende, sger sjukhus-direktren elisabet Wennlund.

fakta demens

Demens r en bestende nedsttning av hjrnans funktion som kan bero p en rad till-stnd och sjukdomar. Vanligast r Alzheimers sjukdom, som cirka 65 procent av alla med demenssjukdom lider av. Nst vanligast r krlorsakad (vaskulr) demens, med cirka 25 procent av de drabbade. Orsaken r d ett minskat blodflde i hjrnans krl p grund av frkalkning av krlen eller stroke. Mnga har en blandning av ovanstende tillstnd. I vissa fall r det infektioner, skldkrtelrubbning, bristtillstnd eller annat som ligger bakom och d finns det bot.

Demens r en folksjukdom och drabbar frmst personer ver 80 r. 40 procent av alla 90-ringar fr demens, men demenssjukdomar kan i sllsynta fall drabba yngre.

fortsttning frn siDan 4

terapeut, psykolog och specialistlkare testar exakt vilka svagheterna r fr att komma fram till en specifik diagnos. Kan det vara Alzheimers? Krlorsakad demens? Eller ngon annan mer ovan-lig orsak? Man anvnder bland annat EEG och magnetkameraunderskning. Ibland tar vi prov frn ryggmrgs-

vtska. Frst nr vi vet den exakta diagnosen kan vi stta in rtt behand-ling. Mot Alzheimers, som r den vanli-gaste demenssjukdomen, finns broms-medicin. 70 procent svarar positivt p medicinen. Vi fljer upp under cirka ett r fr att utvrdera effekten, sger Maria Norstrm.

Drefter tar huslkaren och distrikts-skterskan ver uppfljningen. Nr patienterna blir smre kopplas kom-

munen in. Bistndshandlggaren gr en bedmning av vrdbehovet, oftast tillsammans med de anhriga. Det r tufft att ta hand om en demens-

sjuk person. Ibland fr den anhriga heller inte sova ordentligt. D behvs avlastning. Varje stadsdel har en anh-rigkonsulent som kan vgleda, ordna anhriggrupper och ge bra std, sger Maria Norstrm.

frutom hemtjnst kan kommunen ordna med exempelvis vxelvrd, vilket innebr att patienten bor vxelvis hemma, vxelvis p ett vrdboende. Dagverksamhet r ocks bra. Det

kan vara dans, gymnastik, handarbete. Det viktigaste fr patienten r att f stimulans och att f komma ut och trffa andra. Det r bevisat att social aktivitet r bra fr hjrnan, sger Maria Norstrm.

Erkki Siirala tycker om att komma ut och rra p sig.


Merparten av sin arbetstid arbetar Merja Lahtinen med att rehabilitera patienter med neurologiska skador, det vill sga skador i hjrnan, ryggmrgen eller det perifera nervsystemet. Vanli-gast r strokepatienter.Resten av tiden r hon verksam som

bitrdande chef fr enheten Paramedi-cin, dr det utver sjukgymnaster arbetar arbetsterapeuter, en logoped, en neuropsykolog, en kurator och rehabassistenter.

i mitt mte med patienterna fr sker jag alltid att tnka p hur jag sjlv skulle vilja bli bemtt. Jag trffar mn-niskor som har insjuknat nyligen och r i kris men fr bara ngra dagar sedan kanske var lika friska som jag. Patien-ten har sjlv en del av ansvaret fr sin rehabilitering och det r viktigt att inte ta ver fr mycket.Merja Lahtinen r fdd i Finland och

fick sin utbildning till sjukgymnast dr. Frsta gngen jag arbetade med

strokepatienter blev jag vldigt in-spirerad av att se hur det var mjligt att hjlpa ven personer med stora svrigheter.Senare flyttade hon till Sverige och

jobbade som underskterska. Ett r arbe-tade Merja Lahtinen ocks i USA. Sedan var det dags fr Stockholms Sjukhem.

nr jag lste platsannonsen passade allting s bra att jag tnkte: Hur vet de att jag finns hr?, sger hon. Att arbeta p sjukhus r vldigt lro-

rikt. Jag uppskattar teamarbetet med lkare, sjukskterskor, underskterskor och andra paramedicinare. Allra bst r dock de dagliga mtena med patienter-na, utmaningen i att frst hur hjrnan reagerar p skador och sjukdomar, och hur man kan terhmta sig med hjlp av rehabiliteringen.

teXt anneLi kamLin

foto maLou hedeBro

et r fantastiskt att kunna se en person komma gende ngra mnader efter det att man har sett henne sitta i rull-

stol och frska ta sig fram i den, sger Merja Lahtinen.Som sjukgymnast hjlper hon varje

dag patienter till en bttre tillvaro. Samtidigt r det viktigt att ha rea-

listiska frvntningar. Det tar tid att terhmta sig, och det gller att skapa

en bra balans mellan trning och vila. Vi frsker alltid att hlla hoppet uppe hos patienter och anhriga, men ocks kommunicera rligt om vad vi tror r mjligt att uppn.

jobb: Legitimerad sjukgymnast och bitrdande paramedicinsk chef.utbildning: sjukgymnast, magisterexa-men i klinisk neurologi, specialistutbildning inom neurorehabilitering.familj: vuxen son som pluggar i holland.fritid: vandrar i skogen, ker skidor och skridskor. har brjat gympa igen efter att ha trnat tiodans i tre r.

medarBeTare merja Lahtinen

det r viktigt att inte ta ver fr mycket.

fr en bttre tillvaroDet tar tid att terhmta sig efter till exempel en stroke och en av de viktiga yrkesgrupperna inom rehabi-literingen r sjukgymnasterna.

Jag frsker alltid att tnka p hur jag sjlv skulle vilja bli bemtt, sger sjukgymnasten Merja Lahtinen.

Sjukgymnasten Merja Lahtinen tillsammans meden patient.

LranDe inom vrd och omsorg r bokstavligen livsviktigt. Det gller frsts inte bara nr syftet r att bota sjukdom och frlnga liv, utan i lika hg grad nr

syftet r att lindra lidande, frbttra psykisk och fysisk hlsa och att frbttra livskvalitet krnomrden fr Stockholms Sjuk-hem. Och med det nya hus fr modernt vrd- och omsorgs- boende som nu byggs fr sjukhemmets ursprungliga mlst-ning att fr lngvarigt eller obotligt sjuka erstta saknaden af ett godt hem en mycket konkret innebrd ocks i vr tid.

Sjukhemmets enhet fr forskning, utveckling och utbildning (FoUU) r, med sin koppling till Karo-linska Institutet, en viktig resurs fr den kunskaps-baserade vrdens bgge brande pelare: kunskaps-utveckling genom forskning och kompetensutveckling genom utbildning.

Som en tvrbalk, vilande p dessa pelare, kan man betrakta det aktiva kvalitets- och frbttringsarbete som sjukhemmet bedriver i enlighet med sin ISO-certifierade kvalitetspolicy.

Drmed bidrar alla medarbetare i Bromma och p Kungsholm-en till att det livsviktiga lrandets kunskapshjul, med FoUU som motor, hela tiden rullar vidare frn planering till handling, till utvrdering och erfarenhetsbaserat lrande.

Patienterna r vra lromstare fr episodiskt erfarenhets-baserat lrande, men patientjournalen r det systematiska lrandets viktigaste verktyg. Stockholms Sjukhem har sedan ngra r gtt ver till journalsystemet Take Care. Det finns mnga frdelar med det, men n r vi en bra bit frn visionen av patient-journalen som ett effektivt verktyg fr patientnra kvalitetsutveck-ling och forskning.

Om vrdens alla yrkesgrupper p ett strukturerat stt kan bidra till gemensam dokumentation av

patientarbetet och dess effekter kommer vi att f vgledande svar p en av vrdens viktigaste frgor: Hur gr det nr vi gr som vi gr? I det svaret ligger fret till ny viktig kunskap om hur vrd br bedrivas.

ingvar krakau r en av stockholms sjukhems principaler, det vill sga huvudmn. han r lkare, docent och universitetslektor

vid karolinska institutet.

avsnDarestockholms sjukhemBox 12230102 26 stockholm

KrniKa

livsviktigt lrande

ny vrdavdelning i Bromma

rehabiliteras med Wii

n r vi en bra bit frn visionen avpatientjournalen som ett effektivt verktyg.

brommageriatriken har ftt i uppdrag av stockholms lns landsting att ppna en ny geriatrisk vrdavdelning p Bromma sjukhus. den nya vrdavdelningen ppnar i mitten av oktober och kommer att ha plats fr 19 patienter.

P rehabcentrum har spelkonsolen Wii blivit ett uppskattat stt att trna koordination, reflexer och andra moto-riska frmgor.

Patienterna fr trna balans, motorik och kognitiva frmgor med hjlp av Wii sports. spelet anvnds exempelvis vid rehabtrning fr stro-kepatienter och har hittills gett mycket goda resultat, berttar therese Bill-berg, sjukgymnast p rehabcentrum.

matavfaLL bLir biogas stockholms sjukhem var tidigt ute med att anvnda sina mat-rester till biogas. sedan 2007 pgr ett samarbete med stock-holms stad om detta, som en del av arbetet med att mijanpassa verksamheten. att sjukhusets matrester blir till biogas spar brnsle och minskar koldioxidutslppen. till rsskiftet brjar fler sjukhus i lnet att arbeta p samma stt.

Dags fr infLuensavaccin Det r ter dags att vaccinera sig mot den rliga influensan. huslkarmottagningen p stockholms sjukhem erbjuder drop-in vaccinationsmottagning tisdagar klockan 13.00 14.30 under perioden 11 oktober 13 december. Fr mer information och kontaktuppgifter se vr webbplats www.stockholmssjukhem.se/huslakare/.

ch

ris

tin P

hiLiP

so

n

ma

Lou

he

de

Br

o

Documents

Livsviktigt nr 2 2011