34
Läkemedelsbehandling av långvarig smärta hos vuxna – behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från Läkemedelsverkets expertmöte 26–27 oktober 2016

Läkemedelsbehandling av långvarig smärta hos vuxna – … · 2020. 1. 7. · Långvarig smärta hos vuxna Huvudbudskap • Långvarig smärta – smärta som kvarstår efter tre

  • Upload
    others

  • View
    4

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

  • Läkemedelsbehandling av långvarig smärta hos vuxna – behandlingsrekommendation

    Ett konsensusdokument från Läkemedelsverkets expertmöte 26–27 oktober 2016

  • Långvarig smärta hos vuxna Huvudbudskap

    • Långvarig smärta – smärta som kvarstår efter tre månader eller efter ett normalt läkningsförlopp.

    • Multimodalt omhändertagande och ett biopsykosocialt synsätt är viktigast.

    • Läkemedel är inte en självklar del vid behandling av långvarig smärta. När läkemedel används ska de ses som en del i det multimodala omhändertagandet.

    Vuxna

  • Långvarig smärta hos vuxnaHuvudbudskap (fortsättning)

    • Läkemedelsbehandling ska i möjligaste mån väljas utifrån smärtmekanism – nociceptiv, neuropatisk eller nociplastisk –och smärtgenererande strukturer.

    • Utvärdera insatt läkemedelsbehandling. Vid utebliven eller otillräcklig effekt ska behandlingen omprövas.

    • Innan behandling med opioider inleds ska risken för beroendeutveckling och problematiskt bruk värderas och en vårdplan upprättas. Den förskrivare som påbörjar opioidbehandling är skyldig att följa upp medicineringen tills den formellt överlämnas och accepteras av annan förskrivare.

    Vuxna

  • Bakgrund

    • Ca 40 % av befolkningen har långvarig eller återkommande smärta.

    • Smärtdiagnoser är en av de vanligaste orsakerna till besök i primärvården och utgör, efter psykisk ohälsa, den näst vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning.

    • Grunden för all smärtbehandling är en smärtanalys, för att fastställa vilka smärtmekanismer och andra faktorer som påverkar smärtan samt hur patienten påverkas av den.

    Vuxna

  • Vuxna

  • Varningssignaler för allvarlig sjukdom

    Vuxna

  • Smärtmekanismer

    • Nociceptiv smärta Vävnadsskada, stimulering av smärtreceptorer i somatisk eller visceral vävnad.

    • Neuropatisk smärtaSkada eller sjukdom som innefattar det perifera och/eller centrala somatosensoriska nervsystemet.

    • Nociplastisk smärtaFörändrad nociception orsakad av störd smärtmodulering, kombinerat med avsaknad av tecken på pågående eller hotande vävnadsskada, eller skada eller sjukdom i det somatosensoriska nervsystemet.

    • Smärta av okänd orsak

    Vuxna

  • Läkemedelsval vid olika smärtmekanismer

    • Val av läkemedel vid behandling av långvarig smärta baseras på vilken smärtmekanism som föreligger: nociceptiv, neuropatisk eller nociplastisk.

    • Ett multimodalt omhändertagande och ett biopsykosocialt synsätt är viktigast – läkemedel är en del i denna process.

    Vuxna

  • Läkemedelsbehandling Nociceptiv smärta

    Läkemedelsvalet baseras på ett stegvist förfarande:

    • Steg 1: Vid lindrig nociceptiv smärta påbörjas behandlingmed paracetamol och/eller COX-hämmare (NSAID).

    • Steg 2: Vid måttlig smärta övervägs kodein, tramadol eller buprenorfinplåster.

    • Steg 3: Vid svår smärta kan morfin och andra opioiderövervägas.

    Vuxna

  • Läkemedelsbehandling Neuropatisk smärta

    Linje 1 – stark rekommendation för gabapentinoider, TCA och SNRI: • Gabapentinoider

    Viss risk för beroendeutveckling/missbruk vid långvarig behandling.- Pregabalin- Gabapentin är godkänd för lindring av perifer neuropatisk smärta (evidens finns även för användning vid central neuropatisk smärta).

    Vuxna

  • LäkemedelsbehandlingNeuropatisk smärta

    Linje 1 (fortsättning)• Tricykliska antidepressiva (TCA)

    - Amitriptylin är förstahandsval. Obs. doseringen: startdosen 10 mg ökas successivt till maxdos 80 mg. - Nortriptylin och klomipramin (sker utanför godkänd indikation).

    • SNRI- Duloxetin är godkänt för behandling av smärtsam diabetes-neuropati (god dokumentation och flerårig erfarenhet stödjer användning även vid andra typer av neuropatisk smärta).- Venlafaxin (saknar godkänd indikation, har en välkänd biverkningsprofil).

    Vuxna

  • LäkemedelsbehandlingNeuropatisk smärta

    Linje 2 – svag rekommendation för:• Tramadol. Använd depotberedning. Börja med låg dos.

    Observera risken för beroendeutveckling.

    • Lokalbehandling kan prövas vid lokaliserad perifer neuropatisk smärta med allodyni eller hyperalgesi och kvarvarande sensibilitet i området.- Kapsaicinplåster – se produktinformation för applikation.- Lidokainplåster – godkänd vid postherpetisk neuralgi, få systemiska biverkningar.

    Vuxna

  • LäkemedelsbehandlingNeuropatisk smärta

    Linje 3 – svag rekommendation för:• Morfin eller oxikodon har en liten andel responders. Kan, i samråd med smärtspecialist, provas till utvalda patienter med t.ex. diabetesneuropati, postoperativ neuropatisk smärta eller postherpetisk neuralgi.

    Vuxna

  • LäkemedelsbehandlingNociplastisk smärta

    • Begreppet nociplastisk smärta är relativt nytt och omfattar tillstånd som fibromyalgi och irritabel tarm (IBS). Läkemedelsbehandlingen liknar den vid neuropatisk smärta, d.v.s. SNRI och gabapentinoider. Opioider bör undvikas.

    Vuxna

  • LäkemedelsbehandlingOpioider

    • De flesta med långvarig smärta får endast marginell smärtlindring av opioider.

    • 5 % av befolkningen i Europa och ca 10 % av invånarna i USA har ett opioidbrukssyndrom.

    • Mortalitet orsakad av överdosering av opioider är hög.

    • Behandling med opioider vid långvarig smärta vilar på ofullständig evidens.

    • Hos vissa patienter kan opioider ge god smärtlindring utan toleransutveckling över tid.

    Vuxna

  • LäkemedelsbehandlingOpioider

    Smärttillstånd känsliga för opioider• Nociceptiva tillstånd som artros, reumatiska och

    inflammatoriska sjukdomar, tillstånd efter trauma och komplicerade operationer.

    • Neuropatisk smärta i vissa fall av t.ex. diabetes-neuropati, postoperativ neuropatisk smärta och postherpetisk neuralgi.

    Vuxna

  • LäkemedelsbehandlingOpioider

    Smärttillstånd där opioidbehandling inte är lämplig• Smärta av okänd orsak

    • Primär huvudvärk

    • Dysfunktionella tillstånd i mag-tarmkanalen

    • Primära psykiatriska tillstånd som depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom

    • Unga vuxna löper i högre grad risk för beroendeutveckling, kognitiva och hormonella störningar.

    Vuxna

  • LäkemedelsbehandlingOpioider

    Risk för beroendeutveckling!Biverkningar:• Obstipation och muntorrhet. Ingen toleransutveckling sker, måste förebyggas.• Illamående, yrsel, trötthet och klåda är vanliga biverkningar i inledningsskedet.• Hormonrubbning, kognitiv påverkan, svettning och opioid-hyperalgesi; oftast efter längre tids behandling, fr.a. med långverkande preparat. Kroniska buksmärtor som förvärras under ökande opioidbehandling – Narcotic Bowel Syndrome.

    Vuxna

  • LäkemedelsbehandlingOpioider

    Efter beslut om att opioidbehandling ska inledasPlanering• Förberedelser

    - Bedöm risken för substansbrukssyndrom. - Upprätta en vårdplan.

    • Val av läkemedel- Välj opioid efter bedömning att opioidkänslig smärta föreligger. - Vid intermittent återkommande smärta: kortverkande beredningar vid behov.- Äldre patienter har ofta ont vid aktivitet: låg dos kortverkande beredningsform i förbyggande syfte vid behov.- Vid kontinuerlig smärta: långverkande beredning.

    • PatientinformationEffekt, biverkningar, hämtningsintervall, nationell patientöversikt.

    Vuxna

  • LäkemedelsbehandlingOpioider

    Behandlingsstart

    • Titrera dosen, uppföljning med täta intervall. Minsta förpackning, korta expeditionsintervall.

    • Daglig dos bör inte överstiga 100 mg orala morfin-ekvivalenter. Vid högre doser ökad risk för biverkningar, riskbruk och ökad smärta (opioidhyperalgesi).

    • Förebygg förstoppning och illamående. Observera behovet av laxantia. Illamående främst inledningsvis.

    Vuxna

  • LäkemedelsbehandlingOpioider

    Behandlingsuppföljning• Följ upp effekt och biverkningar, initialt efter 2–4 veckor.

    - Om behandlingen inte har avsedd effekt bör den trappas ut, helst inom 3 månader.- Om behandlingen bedöms ha god effekt: förnya vårdplanen och följ upp med givna intervall.

    • Vid otillräcklig effekt eller besvärliga biverkningar – överväg byte av opioid.

    • Den som påbörjar opioidförskrivning är skyldig att följa upp medicineringen tills ansvaret för patientens smärtbehandling accepterats av annan förskrivare.

    Vuxna

  • Vuxna

    Fibromyalgi

    • Fibromyalgi kännetecknas av generaliserad smärta, framför allt lokaliserad till muskler och leder, med ömhet, trötthet och sömnstörning.

    • En störd funktion i kroppsegna smärtreglerande system leder till förstärkt signalering i smärtbanorna, vilket innebär att sådant som normalt inte gör ont blir smärtsamt.

    • Prevalensen är ca 2–4 % i befolkningen, varav ca 80 % är kvinnor.

    • Fibromyalgi diagnosticeras enligt American College of Rheumatology´s (ACR) 1990-kriterier.

  • Fibromyalgi

    • I Sverige finns inga läkemedel som är godkända för behandling av fibromyalgi.

    • Läkemedelsbehandling liknar den vid neuropatisk smärta. • En minoritet av patienterna får mycket god effekt av

    läkemedel, medan effekten hos flertalet är relativt blygsam och kortvarig.

    • Insatta läkemedel ska alltid följas upp och ska vid bristande effekt sättas ut.

    Vuxna

  • Fibromyalgi

    Farmakologisk behandling bör erbjudas patienter med svår smärta eller uttalad sömnstörning.Följande läkemedel används i klinisk praxis:• Antidepressiva läkemedel

    - TCA: amitriptylin- SNRI: duloxetin

    • Antikonvulsiva läkemedel- pregabalin, gabapentin

    • Analgetika- tramadol (ev. i kombination med paracetamol) sporadiskt eller under kortare perioder.

    Vuxna

  • Fibromyalgi

    Läkemedel som bör undvikas vid fibromyalgi:• COX-hämmare: ingen visad effekt (kan dock ges vid samtidigt

    smärttillstånd känsligt för COX-hämmare)

    • Opioider (förutom tramadol): effektstudier saknas

    • Andra läkemedel som saknar effekt: kortikosteroider, kapsaicin, tillväxthormon, MAO-hämmare.

    Vuxna

  • Långvarig ryggsmärta

    Behandlingsrekommendationen omfattar: - Smärta i hals-, bröst- och ländrygg på degenerativ basis- Smärta i halsrygg efter trauma- Överbelastningstillstånd

    Smärtgeneratorer:- Muskler- Leder och ligament- Nerver

    All behandling bör vila på en grundlig anamnes och klinisk undersökning. Patienten bör göras delaktig i behandlingen.

    Vuxna

  • Långvarig ryggsmärta

    Syftet med läkemedelsbehandling vid ryggsmärta är att ”öppna dörren” för andra åtgärder, t.ex. fysioterapi.

    De långsiktiga effekterna av enbart läkemedelsbehandling är mycket begränsade.

    Principer för val av läkemedel• Tydlig och avgränsad målsättning med läkemedelsbehandlingen.

    • Utformas utifrån aktuella smärtgeneratorer och smärtmekanismer.

    • Behandla relaterade symtom eller samsjuklighet vid behov.

    • Hos äldre och personer med komplexa sjukdomstillstånd bör särskild hänsyn tas till polyfarmaci, interaktioner och farmakokinetik.

    Vuxna

  • Långvarig ryggsmärta

    Principer för val av läkemedel (fortsättning):• COX-hämmare och/eller paracetamol väljs enligt regionala/lokala

    rekommendationer. Ska inte ges slentrianmässigt. Utvärdera alltid effekten!

    • Opioider är aldrig förstahandsalternativ.

    • Muskelavslappnande läkemedel (t.ex. orfenadrin, klorzoxazon) kan provas vid muskulära spänningstillstånd.Obs. – inte bensodiazepiner!

    Vuxna

  • Långvarig postoperativ smärta (LPOS)

    Vuxna

    • Nervskada anses allmänt spela en stor roll för utvecklingen av LPOS.

    • Om nervskada ej bedöms föreligga, förefaller det rimligt att betrakta smärtan som kronisk nociceptiv/inflammatorisk tillsammans med förmodad central sensitisering.

    • Det är viktigt att tidigt fånga upp LPOS, helst redan i det subakuta skedet.

  • Långvarig postoperativ smärta (LPOS)

    Läkemedelsbehandling av LPOS• Behandlingen bör väljas utifrån möjliga smärtgeneratorer och

    smärtmekanismer. Om smärtan bedöms vara neuropatisk –se Neuropatisk smärta.

    • Paracetamol och/eller COX-hämmare kan provas.

    • Vid beröringsallodyni – beakta möjligheten att provbehandlamed lidokainplåster.

    • Sekundära muskulära komponenter kan bidra till smärtan. Orfenadrin eller klorzoxazon kan ev. provas, men inte bensodiazepiner.

    Vuxna

  • Långvarig postoperativ smärta (LPOS)

    Läkemedelsbehandling av LPOS (fortsättning):• Vid långvarig neuropatisk och viss nociceptiv smärta i en

    extremitet efter ryggkirurgi eller annat trauma kan Spinal Cord Stimulation, SCS, vara aktuellt.

    • Multimodal smärtrehabilitering kan övervägas.

    • Opioidernas plats i smärtbehandlingen – se avsnitt om opioider. Vid långvariga smärtor efter bukkirurgi beakta den negativa effekten på tarmfunktionen.

    Vuxna

  • Definition och diagnostikFyra kriterier ska vara uppfyllda:

    1. Kontinuerlig smärta som är oproportionerligt intensiv i relation till debutorsaken (t.ex. mindre trauma eller immobilisering).2. Minst ett tecken i två eller fler av följande fyra kategorier:

    - sensorisk (allodyni eller hyperalgesi)- vasomotorisk (temperatur eller hudfärg)- sudomotorisk (förändrad svettning eller ödem) - motorisk/trofisk (minskat rörelseomfång, motordysfunktion, eller trofiska förändringar i hud/hår/naglar).

    3. Minst ett symtom i åtminstone tre av de fyra kategorierna enligt punkt 2 ovan.

    4. Ingen annan diagnos förklarar symtom och tecken bättre.

    Vuxna

    Komplext regionalt smärtsyndrom CRPS

  • Komplext regionalt smärtsyndrom CRPS

    Behandling• Analys, uteslutande av andra differentialdiagnoser och

    förklaring av tillståndet är viktigt.• Försiktig, graderad mobilisering i samråd med specialistklinik

    (inkl. arbetsterapeut/fysioterapeut). • Specifik evidens saknas för läkemedelsbehandling.

    Sympatikusblockader, antiepileptika, TCA och SNRI har prövats.

    • Opioider bör undvikas.• SCS kan provas i svåra fall.

    Vuxna

  • DeltagarlistaEmmanuel Bäckryd, universitetsöverläkare, specialist i anestesi och smärtlindring, med. dr, Smärtenheten i Linköping, Smärt- och Rehabiliteringscentrum, Universitetssjukhuset i Linköping

    Ulla Caverius, överläkare, VO Smärtrehabilitering, Barn och ungdomssmärtenheten för långvarig smärta, Skånes universitetssjukhus, Lund

    Erik Eklund, överläkare, docent, Sektionen för barnneurologi, VO Barnmedicin, Skånes universitetssjukhus, Lund

    Leif Ekmark, bitr. överläkare, Barnsmärtenheten Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

    Susan Erichsen, specialistläkare anestesi/intensivvård, med. dr, utredare, Läkemedelsverket, Uppsala

    Anders Fasth, professor i pediatrisk immunologi, med. dr, Göteborgs universitet, Drottning Silvias barnsjukhus, Avdelningen för pediatrik, Göteborg

    Torsten Gordh, professor, överläkare, Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala Universitet, Uppsala

    Ebba Gregory*, medicinsk utredare, leg. apotekare, med. dr, TLV, Stockholm

    Ninna Gullberg, med. dr, specialist i anestesi och intensivvård med inriktning på barnintensivvård, Läkemedelsverket, Uppsala

    Sara Holm**, forskare, med. dr, leg. fysioterapeut, specialist i pediatrik, Centrum för forsknings- & bioetik (CRB), Uppsala universitet, Uppsala

    Eva Kosek, professor, överläkare, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm och Stockholm Spine Center, Löwenströmska sjukhuset, Upplands Väsby

    Helén Liljeqvist, assistent, Läkemedelsverket, Uppsala

    Karin Lundbäck, specialistsjuksköterska/sektionsledare, Smärtmottagning/smärtrehab, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

    Stefan Lundeberg, överläkare, med. dr, Smärtbehandlingsenheten, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

    Eva-Maj Malmström, leg. sjukgymnast, specialist ortopedi, smärta och smärtrehabilitering, dr med. vet, OMTII, Smärtrehabilitering, Skånes universitetssjukhus, Lund

    Kia Melin, specialistläkare psykiatri och smärtlindring, överläkare, Beroendecentrum Stockholm, Smärtteamet Syd, Stockholm Huddinge

    Monica Millisdotter Krantz, leg. sjukgymnast, specialist ortopedi och smärtrehabilitering, MSc, OMTII, Smärtrehabilitering, Skånes universitetssjukhus, Lund

    Ola Olén**, barnläkare, bitr. överläkare, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS), Stockholm

    Gunnar L. Olsson, överläkare, docent, Beteendemedicin, medicinsk psykologi, Smärtcentrum, ANOPIVA, Karolinska universitetssjukhuset, Solna, Stockholm

    Annica Persson Rhodin, överläkare, specialistläkare smärtmedicin och anestesi, med. dr, Smärtcentrum och beroendepsykiatri, Akademiska sjukhuset, Uppsala och Smärtavdelningen, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

    Magnus Peterson, leg. läkare, specialist i allmänmedicin och smärtlindring, med. dr, Uppsala universitet/BMC, Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap, Enheten för allmänmedicin, Uppsala

    Marcelo Rivano Fischer, leg. psykolog, fil. dr, verksamhetschef, Smärtrehabilitering, Skånes universitetssjukhus, Lund, och HSC, Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet

    Peter Rosenberg, gruppchef, leg. läkare, med. dr, Läkemedelsverket, Uppsala

    Hans Sjögren, specialistläkare i anestesi med inriktning på smärta, utredare, Läkemedelsverket, Uppsala

    Anna Skogh Andrén, leg. apotekare, Läkemedelsverket, Uppsala

    Lars Ståhle, överläkare, specialistläkare klinisk farmakologi och smärtmedicin, docent Karolinska universitetssjukhuset, Smärtmottagningen, Huddinge och CLINTEC, Karolinska institutet, Stockholm

    Agneta Uusijärvi, specialistläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Huddinge, Barnmedicin 1, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

    Hans Westergren, med. dr, överläkare, medicinskt ledningsansvarig, Smärtrehabilitering, Skånes universitetssjukhus, Lund

    Rikard Wicksell, docent i psykologi, leg. Psykolog, Sektionen för Beteendemedicinsk Smärtbehandling, Smärtcentrum, Karolinska Universitetssjukhuset, och funktionsområdeschef Medicinsk Psykologi, Funktion Hälsoprofessioner, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

    Ellen Vinge, specialistläkare klinisk farmakologi, docent, Läkemedelskommittén, Landstinget i Kalmar län, Kalmar

    Kerstin Åberg, allmänläkare, Primärvårdsrehab, Multimodala smärtrehabteamet, Smärtrehabiliteringen Säter och Falu lasarett, Falun

    Muzaffer Özalp, specialist i allmänmedicin och leg. apotekare, Läkemedelsverket, Uppsala

    *Närvarade vid mötet men har inte medverkat i framtagandet av behandlingsrekommendationen

    **Närvarade ej vid mötet men har bidragit med bakgrundsdokument och i framtagandet av behandlingsrekommendationen

    Läkemedelsbehandling av långvarig smärta hos vuxna – behandlingsrekommendationLångvarig smärta hos vuxna �HuvudbudskapLångvarig smärta hos vuxna�Huvudbudskap (fortsättning)BakgrundBildnummer 5Varningssignaler för allvarlig sjukdomSmärtmekanismerLäkemedelsval vid olika smärtmekanismerLäkemedelsbehandling �Nociceptiv smärtaLäkemedelsbehandling �Neuropatisk smärtaLäkemedelsbehandling �Neuropatisk smärtaLäkemedelsbehandling �Neuropatisk smärtaLäkemedelsbehandling �Neuropatisk smärtaLäkemedelsbehandling �Nociplastisk smärtaLäkemedelsbehandling�OpioiderLäkemedelsbehandling�OpioiderLäkemedelsbehandling�OpioiderLäkemedelsbehandling�OpioiderLäkemedelsbehandling�OpioiderLäkemedelsbehandling�OpioiderLäkemedelsbehandling�OpioiderBildnummer 22FibromyalgiFibromyalgiFibromyalgiLångvarig ryggsmärtaLångvarig ryggsmärtaLångvarig ryggsmärtaLångvarig postoperativ smärta (LPOS)Långvarig postoperativ smärta (LPOS)Långvarig postoperativ smärta (LPOS)Komplext regionalt smärtsyndrom CRPSKomplext regionalt smärtsyndrom CRPSDeltagarlista