LOGGBOK

IKT och MEDIA CJOHANNA ÖBERG

INLEDNING

Det första som slog mig var den kompakta ron i klassrummet. När jag försökte hitta delarna ti l lden uppkomna känslan så kunde jag urskil ja trygghet, respekt och lugn före stormen. Jaghade kommit ti l l en grupp som vara van att arbeta ti l lsammans och kommit ganska långt in ien positiv grupprocess. Allt skedde i en lugnt takt, fast med en stark känsla av lugnet förestormen. Redan första lektionsti l lfäl let märkte jag att den lektionskultur jag kom ifrån, medsnabba kast, mycket information och nya tekniska inslag inte var här och att man inte somstudent snabbt skul le svara utan alla kom ti l l tals och man väntade med att gå vidare ti l l dessatt al la kommit ti l l tals. Jag hade kommit ti l l en ny kultur och för mina vänner beskrev jag detsom om jag hamnat utomlands och att det nu l ite av en sport att förstå de oskrivna reglerna.Ännu mer spännande blev det när det blev ganska klart att IKT-delarn lyste med sin frånvaro,lärare hade power point presentationer som hette "Projektarbete för Bild och media C" och deinslag som fanns hade redan gjort på IKT A-kursen. Så lite gungigt, men jag bestämmde migatt detta var en utmaning och hade som mål att få ner mig från en orkan ti l l en frisk fläkt idenna nya situation och lära mig så mycket som möjl igt.

Så i denna loggbok presenterar jag den egna processen kring att skapa en dokumentärfi lmenligt anvisningar. Jag har valt att dela upp textmassan efter de olika aktivitet för att få tag påmina egna tankar kring de olika delmomenten. Texten har jag ti l l viss del skrivit i imperfekt föratt få ti l l en löpande text. Jag misstänker starkt att det l igger en "arbetsskada" i botten pådetta beslut. Som verksam lärare har jag, och många med mig, inte funnit tiden att sitta neroch reflektera skriftl igt. Men reflektera gör man, konstant, men ganska snart bl ir man riktigtduktig på att reflektera medan man är på språng. samt att reflektera i grupp. Jag märkte attjag tog med detta sätt att reflektera även in i denna delkurs. Reflektionerna skrev ner i form avstödord, och många av funderingarna hanterades i samspråk med kurskamrater.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 . INLEDNING

2. PROVFILM

2.1 Planering

2.2 Inspelning

2.3 Redigering

2.4 Återkoppling

3. DOKUMENTÄRFILM

3.1 Planering

3.2 Målgrupp

3.3 Budskap

3.4 Ansvarsområden

3.5 Intervju

3.6 Filminspelning

3.7 Redigering

3.8 Dramaturgi

3.9 Musik

3.1 0 Övergångar

3.1 1 Bildkvalite

4. ÖVRIGT - andra puzzelbitar ti l l skapandet av helhetsbilden

4.1 Filmanalys med aktantmodell

5. REFLEKTERANDE AVSLUTNING

KÄLLFÖRTECKNING

Planering

Gruppindelningen bestod av de som satt nära bildade en grupp och i min blev samarbetspartnerna

Helena och Benjamin. Benjamin tog initiativet snabbt och föreslog att vi ti l l nästa ti l lfäl le skul le ta med

oss utarbetade idéer och om nödvändigt även rekvisita ti l l 30 sekunders fi lmen. Vi återsågs och valde

delar från våra olika förslag och vävde ihop ti l l en helhet så att projektet blev innehållsrikt men ti l lräkl igt

tydl igt för att kuna relativit enkelt kunna genomföras inom de givna 30 sek (Fagerholm s.52).

Reflektionen efteråt handlade om vad rol igt det är när ett samarbete fungerar, när al lamedlemmar kan ge och ta. Eftersom jag var förberedd och väl insatt i mitt egetfi lmförslag så "ägde" jag dessa tankar så pass att det inte var ett problem att ta ti l l migandras idéer och hitta kompromisser.

Inspelning

Vid inspelningsti l lfäl let märktes det att några av gruppmedlemmarna hade arbetat med fi lmning innan

då både fi lmvinklar, tidsåtgång och paral lel lhistorier avhandlades. Viktigt var att al la var delaktig i vad

som nu skulle spelas in och att ti l lfäl le gavs att samtl iga fick testa på att fi lma.Den relativt enkla

historien där A går mot B och när de rundar ett hörn krockar de ansåg för enkel och en paral lel l

handling skapades samt en liten knorr på slutet.

Jag tar ofta rol len som problemlösare och ha ordning på "det runt omkring", och ser ti l latt saker flyter på och att målet nås. Ganska naturl igt blev rol lfördelningen att gruppenbestod av en skådespelare, en regissör och en scripta. Ti l l en annan gång hade jagnog gärna tagit tid efter inspelningen och frågat vad de olika personerna tänkte på närde utförde sin "rol l" så naturl igt och bra så att jag själv ti l lslut kan utöka min egenrol lgal leri med flera rol ler som känns naturl iga.

Redigering

Redigeringen började med en snabb genomgång om vad man kunde inom redigeringsprogramvaran

iMovie och hur man såg på sin egen inlärning inom digitala verktyg. En hade mycket erfarenhet, en

hade erfarenhet av l iknande programvara och en upplevde sig själv som novis. Eftersom den kloka

fi lmaren hade skaffat mycket material , trots att scriptan helst hade velat ha ett bi ldmanus att föl ja för att

ha översikt, handlade redigeringsprocessen mycket om att få ner mängden råmaterial på ca 20 min ti l l

de angivna 30 sekunderna. Produkten blev inte riktigt som vi tänkt oss,dåvarande musikval och de

många klipp som behövdes för att få ti l l historien gav fi lmen ett högt tempo hela tiden (Fagerholm

s.9,21 ). Diskussionerna handlade om vad som var viktigt för tittaren och oss som konstnärer och hur

berättandet kunde gå framåt utan att behöva "kil l al l our darl ings".

För mig som har en bakgrund i naturvetenskapen så har mina tidigare uppfattningarom filmberättande hamnat i att de l iknas l ite vid en uppsats. Det handlar l ite om att tamottagaren i handen (Gripserud kommunikationsmodell) , leda dem tydligt och bestämtför att få fram ett budskap. Det var intressant att sitta i diskussioner där detkonstnärl iga var l ika viktigt som att vår vision av den visade fi lmen kommer fram. Detsom jag tyckte var väsentl igt , informativa scener, fick jämkas mot effektful la el lerestetiskt ti l l talande scener. Min vy vidgades.

PROVFILM

Återkoppling

Lektionssalen gjordes om til l en l iten biosalong med rader av stolar, stor projektorduk ochStaffan som satte stämningen genom att berätta om de stora biosalongerna med tusensittplatser. Intressant att få se kursarnas alster, och hur de löst uppgiften. Uppgiftenhandlade om att visa att vi kunde föl j den dramaturfiska upplägget och i denna kortaprovfi lmning specifikt få fram en höjdpunkt.

Av de andra studenterna fick vi kritiken att de tyckte att våran höjdpunkt inte riktigt var tydl ig.Vi hade kanske låtit våran lust styra produktionen, vi jobbade mer med planteringar för atttittarna skulle tro att det skul le hända något hemskt för att sedan sluta i ett antikl imax. Precissom Fagerholm påpekar i "Fi lma bättre" (s. 1 4) så måste man för att skapa en dramatiskeffekt låta planteringarna återkomma ofta. Detta tog mycket av den tid som vi skul le hål laoss innan, så vi byggde mer upp en fi lm som var uppbyggd av inledning, planteringar av enkommande möte, komplikationer och sedan det förväntade mötet. Helt enkelt ett annatslagsupplägg som vi valt. Tyckte kanske inte medstudenterna såg riktigt det vi hade åstakommitutan mer påpekade att vi inte visade upp det de förväntade sig.

Denna bild skul le jag nog använda som intresseväckare inför provfi lmen "30

sek".

Dels är det inte helt lätt att se vart den slutar, dels ingår en trappa i många av

senerna så jag tycker att det passar in på vår produktion. Sen tycker jag det

RAMANUSo

DOKUMENTARFI LM

Planering

Til l min stora glädje så valde vår grupp att stanna kvar som arbetsgrupp även ti l l kommande projekt.

Projektet innebar att skapa en dokumentärfi lm på 5 min. Efter provfi lmningen på 30 sekunder kändes

5 minuter som svindlande långa. Eftersom vi var samma medlemmar i gruppen så tyckte jag att det

kändes ganska lätt att ge sig i kast med den nya uppgiften. Generel lt upplevde jag det mer som en

fortsättning i fördjupningen av att skapa berättelse imed fi lmen som verktyg än starten på något helt

nytt.

I skolvärlden är det ganska vanligt att i grupparbeten frekvent bytaelevsammansättningar. Det var ganska nyttigt för mig att som student reflektera hurskönt jag tyckte att det kändes att få fortsätta en skapelseprocess med en redanetablerad grupp. Som pedagog byter man ofta gruppsammansättningar för att al la skalära sig att samarbeta med alla och för att man av erfarenhet har lärt sig att ungdomarkan ha lite stormiga relationer ti l l varandra ibland, vänner idag kan vara fienderimorgon. Men jag ska nog ta mig i min yrkesutövning fundera över längden på olikagruppsammansättningar.

Innehall

Ganska snart utkristal iserades att vi i gruppen hade två olika, genomförbara förslag att jobba med.

Efter att ha tänkt ti l lsammans om möjl iga upplägg på den färdiga produkten så kom vi fram ti l l en plan

A och en plan B. Då första planen innebar att vi behövde intervjua en person som utövade en inte helt

al lmänt accepterad aktivitet så jobbade vi paral lel lt med båda förslagen. Tanken var att om plan A

skulle fal la igenom så hade vi inte förlorat så mycket tid utan då kunnat gå över ti l l plan B. Efter en hel

del mail och några telefonsamtal hade vi säkrat ett intervjuobjekt så pass att vi bestämde oss för att

helt focusera på plan A, dvs. en dokumentärfi lm om Dumpster Diving. Dumpster diving är ett fenomen

där människor hämtar varor ur affärers kontainrar. Första tiden användes ti l l research för att få

kunskap om fenomenet (Fagerholm s.9). Vi var ti l l stora delar överrens om scenerna som

dokumentärfi lmen skulle byggas upp av, och målgruppen men med budskapet var det svårare. Skulle

fi lmen vara en informativ fi lm, en fi lm som uppmanade ti l l handl ing el ler "undercover"-story?

Ett synopsis skapades för att få ner tankarna på papper kring projektet och presentera för handledaren

(Fagerholm s.53). Se bilaga

Ganska snart skrevs även ett råmanus där ol ika deadlines och beskrivning av vad som skulle göras

när fanns med 8fagerholm s.52-53)

Vad roligt och lära sigom något nyt!t Tänk vilken lyx här skul le man få chansen att lärasig nytt och ta en massa veckor och få möjl ighet att få gör en fi lm om det. Är väldigtglad att al la vi al la tre är nyfikna människor, det gör arbetet mycket lättare. Även om viär l ika så så sätt, har vi med oss olika erfarenheter, och det var häftigt att en av osshade kontaktater med människor inom denna livssti l som möjl iggjorde för oss attkomma nära i vårt portätterande av fenomenet.

. .

Filminspelning

BIOGASANLÄGGNING

Filminspelningen gjordes i flera omgångar. Det första vi fi lmade var på biogasanläggningen i Uppsala.

Jag hade ett flertal gånger varit i kontakt med personalen här samt diverse ansvarig för att förklara

fi lmens syfte för att få ti l lstånd att fi lma. Til l slut vara alla inblandade informerade om vilka vi var och vad

vi vi l le fi lma. Ändå var det ren tur visade det sig att vi fick möjl ighet att fi lma när eftermiddagens enda

sopbilar kom för att lasta av. Men en liten springtur fick oss bara att komma i stämning inför

aktionsfi lmandet. Al la passade på att testa att fi lma och med oss hem fick vi bra bildmaterial .

INTERVJU

Det andra vi spelade in var intervjun i bibl ioteket med dumpster divaren. Informanten "Lisa" hade ändrat

sig sedan vi haft telefonkontakt och "hon" vi l le längre inte bidra med sitt ansikte el ler naturl iga röst. Efter

l ite funderande och kreativt tänkande så genomförde vi intervjun med löftet om att i efterproduktionen

göra "hennes" röst och ansikte oingenkännligt. Problem som uppstod var l judupptagningen då den

externa microfonen inte fungerade vilket gjorde att stora krav stäl ldes på den omgivande mil jön som

intervjun gjordes i. Ett närbeläget bibl iotek fick stå ti l l tjänst. Informantet gick även med på en andraintervju om vi skul le få problem med ljudet.

Efter det kom en hel del mil jöbi lder, föl jt av när vi fi lmade en dumpster divare "in action ". Efter dessa

kunde vi börja redigera en del och bildmaterialet behövdes kompliteras med scener från en restaurang

och nån ti l l mil jöbi lder. Al la var inte med vid al la fi lminspelningar pga. sjukdom eller lång pendling men

alla medlemmar höll sig insatta och fick möjl ighet att komma med åsikter och idéer.

Dumpser diving

Kändes spännande och lite av fi lmen, och fi lmningens höjdpunkt. Vi möttes upp och gick ti l l i förväg vald

plats.En hel del övning behövdes för att undertecknad skulle hål la sig ti l l 1 80 graders regel som går ut

på att man som filmare måste hålla sig inom 1 80 grader för att tittaren ska ha möjl ighet att orientera sig

och kunna föl ja med i handlingen. Viktigt att förtydl iga att vi inte bröt mot några lagar under

inspelningen.

Med ett leende och visat intresse kommer man långt. Så även på en biogasanlägning.De öppnade upp luckor som brukar vara stängda, och några av fi lmens bästa sekvenserkunde fi lmas.

Personligen hade jag svårt att tänka ut mil jöbi lder ti l l fi lmen. De finns ju med i al lareportage och dokumentärer så de finns i mitt vardagliga l iv men ovanan av att dela upp

Redigering

Redigeringen var svårast att få någon tidsuppfattning om innan eftersom flera av oss inte varit med

om något l iknade projekt. Den av oss som hade mest erfarenhet menar att det är en process som inte

kan tidbestämmas i förväg. När vi redigerade tog en av oss ett större ansvar att hål la i den röda tråden

när det kom ti l l uppbyggnaden av fi lmens olika delar. Dock fick al ls medlemmar i gruppen tycka ti l l och

lämna förslag.

Det svåra med redigering var att jobba utan att riktigt veta hur slutresultatet skul le bl i det somvar skönt var att vi kunde återupprepa den procedur vi gjorde i provfi lmingen. D.v.s. kl ippa nerden 30 min långa fi lmmaterialet ti l l ett grovmaterial på ca 6-7 min. Ju mer vi behövde klippabort märkte vi att vi inte hade riktigt samma tankar om budskapet med fi lmen. Att det skul lehandal om resursslöseri var vi överens om, men detal jer kring hur vi skul le skildra olikafenomen skil jde sig l ite. Denna process kom att vara mycket tidskrävande (Fagerholm s.1 3).

Dramaturgi

När tiden för projektets avslut började närma sig märktes det att en av oss hade mererfarenhet av att arbeta med fi lm. En paral lel l historia kunde skapas av det fi lm material viredan hade och historien fick då ett ti l l d jup. För att tittarna skulle kunna föl ja med genom helahistorien så hade vi tänkt att använda en speakerröst. Men efter en del tester så enades viom att de åsikter som kom fram under intervjuerna var ti l lräckl igt tydl iga för att få frambudskapet. Istäl let vi l le vi låta vissa bilder i samspel med musik förstärka och förtydl igaberättelsen. På så sätt kunde vi få en dramaturgisk struktur i berättelsen. Här belönade sigsl itet med att ha samlat på oss mycket mil jöbi lder.

Övergångar

När vi jobbade med dokumentären så fanns tanken om att få skarp svarta igenom allabi ldsekvenser för att få just känslan av en dokumentärfi ln och realitet. Detta betydde att vi fickjustera de olika sekvensen så att en enhetl ig upplevelse uppnåddes. Musik valde vi för attförstärka och förtydl iga budskap i scener och som sammanhängande klister genomdokumentärfi lmen. Få musikinslag användes, och de fick l igga på längre sunder för att inte fåti l l en känsla av musikvideo (Andersson s.26-27).

Bildkvalite

Finns alltid saker att förbättra med alla produktioner, så även här. nån enstaka inzoominghade lite skakning i sig och "l jussättningen" var inte helt optimal i scenerna med aktivistensom dumpsterdivade. Vi kunde bidra med mycket tid för att nå så bra resultat som möjl igtmen förutom tid behövs även pengar för att få ti l l det sista för att ge inslaget autentisk känslarakt igenom (Fagerholm s.55-57).

REFLEKTERANDE AVSLUTNING

Inte med så mycket från lektionerna i denna loggbok, l ite över min nivå och det blev meralearning by doping. Skriver loggbok i dåtid för att det sätt som passade mig var att skrivaloggboken i nedstolpade begrepp och kärnord och när dessa skulle skivas ihop ti l l löpandetext blev det naturl igt att använda greppet av att beskriva vad som har hänt.

Nog förstår jag i efterhand att vårt grupp arbete inte uppfattades så harmonisk av alla igruppen. Att en av oss kände sig mer kvalitesansvarig än de andra hänge jag med på, meninte kanske att det även innebar att vara prodoktionsansvarig. Det är som så ofta, svårt medkommunikation.

Det denna kurs har gjort är att öppna upp ögonen för fi lmens olika slags tekniker, intentioneroch möjl igheter. Det jag även tar med mig är hur viktig det är att deltagarna kan programmenordentl ig så att tid kan läggas mer på skapandeprocessen och slutresultatet än på att försökaklura ut hur verktygen fungerar.

Som lärare kan jag se vilka oerhörda möjl igheter fi lmskapande och fi lmprodukter kan ha närdet kommer ti l l att öva samarbete och ge goda förebilder. Men även när det kommer ti l lmöjl ighet för elever att visa upp egna kunskaper så som möjl igheten att skapa en fi lm för attlösa en uppgift istäl let för att göra en mer traditionel l redovisning. Finns många elever därblyghet el ler rent av skräck hindrar dem från att visa upp sin ful la potential .

Så, vad behöver jag för att kunna genomföra en förändring och få ti l l mer fi lm i undervisningenför ol ika ändamål?

Jag har redan lust och ti l l viss del även redsakpen iform av kamera och redigeringsprogram,om än i bi l l igare varianter för vidare fi lmskapande. Nu handlar det om att öva och öva, ochgöra det så pass ofta att jag "äger" hantverket och kan känna mig trygg som lärare och börjase nya användningsområden för fi lmproducerande.

Mer fi lm och fi lmskapande i pedagogiska situationer för ökad inlärning och måluppfyl lelse!

KÄLLFÖRTECKNING

Anderson, Lars Gustav; Hedling, Erik. Filmanalys: en introduktion.

Lund: Studentl itteratur, 1 999

Fagerholm, Erik. Filma bättre: handbok för journalister,

informatörer, lärare, reklamare och konstnärer.1 . uppl. Malmö:Liber,2006

REFLEKTERANDE AVSLUTNING

Inte med så mycket från lektionerna i denna loggbok, l ite över min nivå och det blev meralearning by doping. Skriver loggbok i dåtid för att det sätt som passade mig var att skrivaloggboken i nedstolpade begrepp och kärnord och när dessa skulle skivas ihop ti l l löpandetext blev det naturl igt att använda greppet av att beskriva vad som har hänt.

Nog förstår jag i efterhand att vårt grupp arbete inte uppfattades så harmonisk av alla igruppen. Att en av oss kände sig mer kvalitesansvarig än de andra hänge jag med på, meninte kanske att det även innebar att vara prodoktionsansvarig. Det är som så ofta, svårt medkommunikation.

Det denna kurs har gjort är att öppna upp ögonen för fi lmens olika slags tekniker, intentioneroch möjl igheter. Det jag även tar med mig är hur viktig det är att deltagarna kan programmenordentl ig så att tid kan läggas mer på skapandeprocessen och slutresultatet än på att försökaklura ut hur verktygen fungerar.

Som lärare kan jag se vilka oerhörda möjl igheter fi lmskapande och fi lmprodukter kan ha närdet kommer ti l l att öva samarbete och ge goda förebilder. Men även när det kommer ti l lmöjl ighet för elever att visa upp egna kunskaper så som möjl igheten att skapa en fi lm för attlösa en uppgift istäl let för att göra en mer traditionel l redovisning. Finns många elever därblyghet el ler rent av skräck hindrar dem från att visa upp sin ful la potential .

Så, vad behöver jag för att kunna genomföra en förändring och få ti l l mer fi lm i undervisningenför ol ika ändamål?

Jag har redan lust och ti l l viss del även redsakpen iform av kamera och redigeringsprogram,om än i bi l l igare varianter för vidare fi lmskapande. Nu handlar det om att öva och öva, ochgöra det så pass ofta att jag "äger" hantverket och kan känna mig trygg som lärare och börjase nya användningsområden för fi lmproducerande.

Mer fi lm och fi lmskapande i pedagogiska situationer för ökad inlärning och måluppfyl lelse!

Aktantmodellen applicerat på fi lmen "Super size me"

Jag har valt att applicera aktantmodellen på fi lmen Super size me. Dels tycker jagfi lmen använder ett spännande grepp, dels är det en fi lm jag själv använt iundervisningen inom NO när vi gått igenom kroppens ämnesomsättning.

Som jag ser det bl ir både avsändaren och subjektet fi lmens huvudperson Morganeftersom han även har finansierat fi lmen. Målet är, om än lite dold bakom "Undrarvad som händer om..", att upplysa allmänheten om att stora intag av snabbmatpåverkar kroppen negativt. Den negativa påverkan syns i det yttre men kan ävenmätas upp när det kommer ti l l förändringar in uti kroppen så som blodtryck mm.

Han pekar även på att det finns stora ekonomiska vinster för företag, och att det ideras intresse ligger just ekonomisk vinning, inte al lmänhetens välmående. Dettai l lustrerar Morgan genom att förutom att äta al la mål mat i en månad påMcDonalds, utan även alltid säga ja på frågan om han vil l ha extra stor portion närkassapersonalen frågar.

I början såg jag både den övervakande läkaren och fl ickvännen som hjälpare,men tänker mig nu att både fl ickvännen och det granskade företaget ärmotarbetare. Företaget vi l l inte stå ti l l svars och fl ickvännen är mer mån omMorgans hälsa än om hans projekt.

Min textanalys omgjord ti l l en schematisk bild över aktantmodellen.

Morgan Hur påverkar snabbmatvår hälsa

Allmänheten

Avsändare Objekt Mottagare

Kommunikationsaxeln

Konfliktaxeln

Läkare Morgan McDonalds

FlickvänFlickvän

Projektaxeln

Hjälpare Subjekt Motståndare

BILD: sitter i sal, redigering 1 st

BILD:fi lmaffisch

BILD: klasskamrater? fika m 3 st

BILD:fotot under fi lmaffisch

BILD: sti l lbi ld från fi lm

FILMAFFISCHEN

Titel: DUMPSTER DIVING

Programvara: PHOTOSHOP

Programform: DOKUMENTAR

Längd: 5 min 24 sek

Målgrupp: UNGDOMAR

Bakgrundsbild att utgå ifrån:

Lanseringsdatum: 1 4 MARS

råmanus

synopsis