Lust och informellt lärande

Mölndal i maj 2013 Anita Jäder specialpedagog, Eklandaskolan anita.rydberg@skola.molndal.se

Ett stort, varmt och innerligt tack till alla elever vid Eklandaskolan, som så generöst har delat med sig av sina tankar och kunskaper då det gäller spelandets mytiska, mystiska och många gånger ack så farofyllda världar. Tack för alla gånger som ni har räddat mig från drakar, demoner och orcher vilket fått min nick att leva vidare i en högre level.

Mölndal i mars 2013Anitaalias Weiturban

” Vare sig vi använder onlinespel i skolan eller inte, ska det entreprenöriella lärandet in. Ett nytt sätt att se på saker. Elevers spelande på fritiden blir angeläget för oss i skolan. Inte bara på rasten utan också på lektionerna. Jag menar inte att man ska sätta spel i händerna på eleverna och tro att det löser allt. Vissa spel kan funka, andra inte. Men vi kan sätta in det i ett större sammanhang. Sagotemat behöver inte handla om Törnrosa. Enbart. Det finns en annan värld som kan knytas samman med det vi känner som värld. Eleven kan göra skärminspelningar och berätta vad de uppnår i spelan. De kan använda sina kunskaper och komma vidare. De kan använda sig av nätverk och ta lärandet utanför klassrummets väggar. Lgr 11 har plats för det. I högsta grad.”1

1 ittmamman.se/2011/03/spelvarlden-skolvarlden-sant/, 130317

Lust att lära och informellt lärandeEleverna, vid den skola där jag arbetar, utrustas sedan två läsår tillbaka med ett digitalt verktyg. Vårt val landade på att ge varje elev tillgång till en iPad. Rent praktiskt har det gått till så att eleverna, då de har börjat i årskurs 1 eller 4, har fått sitt digitala verktyg. Eftersom verktyget blir personligt så innebär det att eleven inte bara förfogar över det under sin skoltid utan även på fritiden.

Jag blev nyfiken och ville försöka taga reda på: Hur, och till vad, använder eleverna sina digitala verktyg då vi pedagoger

inte går in och styr? Vilka pedagogiska kvaliteter finns i de spel eller det som de gör av lust och

med hög motivation? Hur kan vi, eller kan vi, använda oss av den lust, motivation och kraft som

finns i det informella lärandet för det mer styrda, strukturerade och formella lärandet, för en högre måluppfyllelse?

Nyfikenheten har sin grund i:• Att jag i mitt arbete som specialpedagog ofta möter elever som på ett eller annat sätt befinner sig i en komplicerad inlärningssituation. Det som för andra är lätt som en plätt, går tungt och trögt och kräver ofta såväl tid som energi.

• För att man skall bli riktigt bra på något så krävs, enligt psykologiprofessor Anders Erikssons studier2, 10 000 h. Det Eriksson forskar kring är särbegåvningar inom ex musik och idrott och känns kanske inte helt relevant omsatt till skolans värld. Däremot är det intressant att han menar att alla, med tillräcklig och rätt träning, kan bli riktigt bra på något, att svett är överordnat medfödda förmågor. För att ta ett mer skolnära exempel så menar läsforskaren Ingvar Lundberg, i boken God Läsutveckling3, att det krävs 5 000 h för att bli en god läsare. Läser vi en timma om dagen så tager det nästan 14 år att skrapa ihop dessa timmar. Lundberg framför även liknande tankar då det gäller skrivning4, d v s att det även krävs 5 000 h för att bli en god skribent och då är vi raskt uppe i Erikssons 10 000 h. Hur många av de läsande timmarna och skrivande sådana som kan tänkas sammanfalla kan man möjligen fundera kring eftersom vi ofta sätter samman läsa och skriva. Tittar vi på Lgr 11 så är de dock skilda åt med definierade kunskapskrav. Sätter vi dessa 5 000 h eller 10 000 h i relation till den tid som en svensk grundskoleelev, från åk 1-9, är garanterad i undervisningstid5, så inser man snabbt att tiden i skolan inte räcker till utan det måste till fritid för att utveckla kompetenser och förmågor.

2 http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/trender/talang-ar-overskattat_6563987.svd, 1302133 Lundberg, Ingvar. Herrlin, Katarina. (2005). God läsutveckling. Natur & Kultur. ISBN10: 9127723097.

4 Lundberg, Ingvar. (2010). God skrivutveckling. Natur & Kultur. ISBN10: 912741258X.

5 11 690 min

• Jag har någon slags tanke om att det som man gärna gör, gör man ofta och det som man ofta och gärna gör blir man bra på oavsett om det gäller att åka slalom, knyppla eller läsa. Ingemar Stenmark lär en gång ha bemött en journalists: vilken tur du har Ingemar med: jag vet ingenting om tur, bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag. Allas tid är ändlig och naturligtvis så även elevernas. Jag brukar intervjua elever, i samband med att de har gjort ett läsförståelse test, för att lyssna lite på hur de tänker kring läsning, vad och hur mycket de läser osv. Andelen elever som svarar jakande på frågan: väljer du att läsa framför att göra andra saker, har krympt från år till år för att i dagsläget nästan helt ha försvunnit.

Som sammanfattning av mina tankar lånar jag adlibris6 beskrivning av Peter Gärdenfors7 bok Lusten att förstå:

”Vi föds med en naturlig nyfikenhet och lust att lära. Det rör sig om ett slags informellt lärande, där motivationen tycks komma inifrån. En viktig uppgift för skolan idag är att skapa och vidmakthålla motivationen i det formella lärandet. I ett fungerande utbildningssystem är eleverna motiverade och lärandet leder till förståelse och då kan man alltså ta hjälp av de processer som är aktiva i det informella lärandet.”

Begreppen informellt och formellt lärandeCarlgren8 menar att man kan skilja på två olika typer av lärande. Lärandet i skolan, som kallas för formellt lärande, och som pågår systematiskt och enbart för att vi ska lära oss saker. Lärandet utanför skolan kallas för informellt lärande och ingår ofta som en del när vi gör något annat. Vad är då lärande? Idag skiljer vi mellan inlärning, lära in och lärande. Ser man på kunskap ur ett Behavioristiskt perspektiv så förknippas ordet inlärning med tankar om att individens inlärning kan styras och kontrolleras utifrån av andra och att kunskap är en slags substans som man kan fylla eleven med. Arfwedsson9 menar att ordet lärande istället belyser ett motsatt synsätt på lärande: att människan är aktiv och själv konstruerar sin kunskap och är delaktig i och styr sitt kunskapande. Definition av inlärning: ”en bestående förändring i, eller en modifikation av, en individs förmåga att åstadkomma någonting”10

6 http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9127121658, 130211

7 Gärdenfors, Peter. (2010). Lusten att förstå. Stockholm: Natur och Kultur, ISBN10: 9127121648.

8 Carlgren, I. (1999). Miljöer för Lärande. Lund: Studentlitteratur.

9 Arfwedson, G. (2002). Mellan praktik och teori. Stockholm: HLS förlag.

10 Ibid, s 25.

Vad, när och hur har jag gjort?• Jag har prövat, nästan, varenda spelapp som eleverna har visat mig d v s en del har jag enbart testat, några har jag spelat en längre tid och två spel har jag spelat i över ett år.

• Jag har fångat ögonblicken i kapprum, på skolgården och i korridorer, för att nyfiket lyssna och ställa frågor kring elevernas spelande.11

• Jag har haft, informella samtal, med föräldrar och pedagoger kring elevernas användande av sitt digitala verktyg på fritiden.

• Jag har lämnat en enkät till samtliga årskurs 4 elever i samband med att de erhöll sitt digitala verktyg.

• Jag har genomfört ett antal fokuserade intervjuer med elever kring vad de gör med sin iPad på fritiden.

• Jag har försökt titta på ett spel med pedagogiska glasögon på d v s vilka pedagogiska kvaliteter gömmer sig i spelet DragonVale.12

Vad har jag kommit fram till? Eller mindre förmätet: Vad tycker jag mig ha kunnat se?Samtliga citat, kursiverade, är hämtade från svaren i enkäten lämnad till alla elever i årskurs 4, 121004. Respondenterna uppgick till 86 stycken. I åk 4 hade vi, vid enkättillfället, 88 elever så bortfallet var två (2) stycken.

Hur och till vad använder eleverna sina digitala verktyg då vi pedagoger inte går in och styr?3. Vad tänker du att du ska använda din iPad till på fritiden? Samtliga elever, förutom en, menar att de kommer att använda sin iPad till att spela spel. Många nämner också film, ex YouTube, och att lyssna på musik. En del elever, främst flickor, använder den som ett socialt redskap för att hålla kontakt med sina vänner via mail och chatt. Några få läser e-böcker och skriver. Dessa är samtliga flickor. Några elever är intresserade av att fota och filma. Dessa är uteslutande flickor.En elev tänker titta på kartor.En elev tänker inte använda iPaden överhuvudtaget på sin fritid.

spela spela spela

11 Ett exempel på ett spontant elevsamtal finns transkriberat som bilaga 1.

12 Mitt försök att titta på spelet med pedagogiska ögon hittar du som bilaga 2. Information om själva spelet hittar du bl a på https://www.youtube.com/watch?v=cZl0PiR-UaU, 130304,

spela kola på film ta kort filma och gå in på you tube

Typ det finns olika spel man kan spela. Och det jag gör typ mest är kik det är gratis grej som man kan chatta på och skype.

Jag läser böcker och spelar spel

Går in på spel. Ibland händer det att jag skriver sagor också.

spela. Eller titta på kartor. Eller gå in på internet.

ingenting

I vilken omfattning gör de det?4. Hur ofta använder du dator/iPad på fritiden?1,5% av respondenterna säger sig aldrig använda dator/iPad på sin fritid.1,5% använder dator/iPad sällan, kanske några gånger per år.1,5% av eleverna använder dator/iPad varje månad.26% eleverna använder dator/iPad varje vecka och 69,5% uppger att de använder sig av dator/iPad varje dag.

Vad det är som gör att de gör, det de gör:5. Har du något favoritspel eller favoritapp?78% eleverna menar att de har ett favoritspel eller en favorit app medan de resterande 22% säger sig inte ha det. Dock är det några av dem som menar att de inte kan urskilja någon direkt favorit av de spel som de spelar.

Jag gillar många spel.

Jag gillar soklart dom spelen jag har laddat ner. Men jag har inget favorit spel.

Alla är min favvo

6. Om du har svarat ja på frågan ovanför så undrar jag vilket spel eller app det är och vad det är som gör att det är din favorit?

Det finns några spel som många spelar och så en del som det bara är någon/några som nämner. Gemensamt i samtliga motiveringar till varför spelet är favoriten är att det handlar om något man är intresserad av. Tycker man om hästar så är det hästspel. Är fotboll ett stort intresse så blir naturligtvis fotbollsspel intressanta. En elev säger sig tycka om att stjäla ost och en annan att mosa frukt. Några elever nämner att svårigheten spelar roll d v s att svåra spel kan vara intressanta för att de är just svåra medan andra tycker om ett spel för att det är lätt.

De spel som många nämner är: Minecraft, Subway Surfer, Temple Run och DragonVale.Det finns en viss skillnad mellan pojkar och flickor då det gäller spel. Pojkarna nämner spel som ofta går ut på att konstruera saker, t ex bygga upp en by, och sedan försvara den mot fiender i form av ex monster. De spel som flickorna har som favoriter handlar om att taga hand om något ex en häst, eller inreda och dekorera. Spel som Temple Run och Subway surfer spelas av både pojkar och flickor. det är minecraft. det finns cooola monster och det väldigt värkligt.

Det är spelat My Horse. Det är min favorit för att man tar hand om en/några häst/hästar och jag älskar hästar.

Det är ett fotbolls spel för att det är ett fotbollspel.

subway surf. för att man får gubar om man samlar ihop tillräkligt med pengar. och det är nästan omöjligt.

Subway surf. det är ett spel som jag tycker är roligt för att det är lite som templerun fast mycket roligare för det är bra gjort och är ganska enkelt.

Jag gillar att ta hand om drakar och stjäla ost.

fruktninja man mosar frukt det gör det roligt

Hur kan vi, eller kan vi, använda oss av den lust, motivation och kraft som finns i det informella lärandet för det mer styrda, strukturerade och formella lärandet, för en högre måluppfyllelse?

Tanken om att kunna använda sig av de mekanismer som finns i spelandet, sk gamification, i det mer formella lärandet som utmärker skolan, är ingalunda ny, tidsksriften Simulation & Gaming, såg ljuset redan i mars 1970. Internetfonden finaniserade bl a ett projekt som gick under namnet: ”Spelifierat lärande - Hur många XP innehåller Lgr 11 och Gy11?”13 På Facebook finns gruppen Spelifierat lärande14 och företeelsen diskuteras även flitigt på bloggar etc.

I slutet av förra året blossade en diskussion upp mellan, främst Tomas Kroksmark, professor i pedagogisk arbete vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, och universitetslektor Jonas Linderoth vid Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Diskussion är kanske inte rätt ord eftersom jag inte kan se att Kroksmark har valt att svara på Linderoths kritik som kort går ut på att Kroksmark

13 http://spelifieralarande.se, 130227

14 www.facebook.com/groups/spelar/, 130309

uppmärksammats för en studie, i vilken han menar att ”Dataspel kan ge skolan nytt arbetssätt”15. Kroksmark har genom att intervjua tre (3) tillverkare av dataspel försökt komma på vad det är som driver många att ägna mycket tid åt dataspel och menar att man faktiskt via dataspel skulle kunna hitta något som skolan skulle kunna utveckla. Kroksmark menar att han har sett att dagens spel anpassar sig efter den som spelar ex kommer du snabbt vidare i spelet så känner programvaran av det och gör momenten svårare och tvärtom om du kör fast, vilket medför att den som spelar känner sig smart, något som Kroksmark framför som eftersträvansvärt, eftersom han tänker att helt andra förutsättningar för skolarbetet skulle skapas om vi kunde få eleverna att minst två gånger per dag, känna sig smarta. Vidare bygger dataspelen på en tydlig berättelse, du som spelare får snabbt en idé om vad spelet går ut på. Där är skolan inte alls lika bra på att förklara för en elev varför den skall lära sig något, ex matematik. I de flesta dataspel är själva tävlingsmomentet tydligt vilket manar till eftertanke d v s hur kan vi använda det i skolan så att det blir en sporre snarare än något som trycker ner. Linderoths16 kritik handlar, som jag uppfattar den, om att Kroksmark verkar omedveten om tidigare forskning som har bedrivits inom området. Linderoth menar att ”Datorspel ger bara en illusion av lärande”17 och att hela Kroksmarks argumentation bygger på tankefelet att en spelare, som kan hantera ett spel och gå från nivå till nivå, har lärt sig något. Linderoth menar att flera spel inrymmer den pedagogiska principen curlingförälder som sopar undan alla hinder framför den lärande och, i och med det, så försvinner en viktig del, den att själv kunna göra urskiljningar.

Jag känner inte att jag har tillräcklig kunskap för att kunna taga ställning i diskussionen mellan Kroksmark och Linderoth men att jag i alla fall kan hålla med båda om att:• elever lägger ned mycket tid på spel, • bara för att man har gjort en sak och klarat av det så innebär det inte att man har lärt sig något, • känna sig bra eller smart är oftast gott eftersom det i sig har en positiv effekt, • det finns en tydlighet i spel som vi kanske tror att vi har i vår undervisning med syfte och mål, men där jag ofta upptäcker att jag inte var så tydlig som jag trodde. Jag tror inte jag är ensam om detta för månadens hetaste forumtråd på lektion.se18 inleds med en fråga om hur man ska hantera

15 sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=529059, 130213

16 www.lararnasnyheter.se/peadsgogsika-magasinet/2012/21/date, 130306

17 Ibid.

18 lektion.se, 130308

elevernas fråga om varför man ex skall kunna räkna med vinklar eller veta något om Gustav Vasa.

Skall jag drista mig till att tänka vidare så tror jag att det är svårt att överföra spelandet till skolsituationer fullt ut eftersom samtliga elever som jag pratat med tydligt skiljer på det som de benämner skolappar och andra appar d v s de som de själva av lust och intresse har installerat. Det är inte heller vanligt att de använder sig av några skolappar på fritiden förutom då de gör hemuppgifter eller läxor. De appar som eleverna själva styr över passar alla in under Kinderäggs tyska slogan: ”Speil, Spass und Spannend” dvs lek, kul och spännande och även om vi försöker att göra skoldagen så intressant och tilltalande som möjligt så är det, och skall kanske vara, en skillnad mellan skola och fritid. Fiero och flow är två begrepp som används av dem som spelar onlinespel, massively multiplayer online role-playing games dvs MMORPG, där fiero är en slags lyckokänsla och flow en slags våg eller ett flöde. Tänker jag tillbaka på min tid som pedagog och den är vid det här laget lång, så kan jag draga mig till minnes några ögonblick då jag tror att eleverna har upplevt just fiero och flow: lille Tomas som i ett lyckorus sprang två varv runt skolan ivrigt viftande med sin skrivbok och skrikande: jag har skrivit fönster, jag har skrivit fönster eller Tamira som sprang rakt ut på fotbollsplanen och bara stod där en lång stund då det gick upp för henne att jorden är rund och att vi står på den, inte är inne i en ostkupa, där himmelen är insidan på kupan. Lite lurigt blir det ju och naturligtvis måste man testa om risken finns att man ramlar av.

” Men är det verkligen så enkelt? Kan vi plocka russinen ur spelkakan och så blir elever engagerade i sin lärsprocess? Nej, enkelt är det förmodligen inte. Spel sker till exempel på frivillig basis och oftast med själv valda medspelare. Skoltillvaron är obligatorisk och reglerad i lagstiftade styrdokument. Lånar vi beståndsdelar och ‘tänk’ ur sitt sammanhang måste vi inte bara förstå sammanhanget från vilket vi lånar utan även jämföra med den kontext vi vi vill applicera beståndsdelarna och ‘tänket’ på.”19

Jag har mött en elev, som fått en app av mig där man kan skriva egna böcker, och som försökt sig på att göra detta på sin fritid utan att det är ett uppdrag från mig. Det är en elev som befinner sig i en komplicerad inlärningssituation och jag får erkänna, att när jag upptäckte det, så blev jag både varm och tårögd. Det värmer så att en elev, som har det tungt och tufft med läs och skriv, sitter hemma på sin fritid och skriver böcker. Eleven är inte heller en typisk bokskrivare utan mer intresserad av skuttiga saker och sport. Om jag på något sätt har en del i det, och det vill jag nog i alla fall få tro, så känner jag mig så oerhört såväl glad, stolt som nöjd.

19 spelifieralarande.se/, 130317

Att spelandet genererar kunskaper som är användbara även i skolans värld tycker jag följande elevs svar på hur hen lär sig ger uttryck för:

det är lättare med iPaden, att det känns så, typ såhär, det känns lättare så att jag inte behöver skriva på ett papper, det är enklare att komma ihåg, när jag tittar på film lär jag mig nya engelska ord, när jag spelar också...

InfoMentor20 lanserar inom kort en app där man kan testa sin lärstil. De släppte den för ett tag sedan och jag köpte den då men sedan drog de tillbaka den. När jag nu tittar på deras hemsida upptäcker jag att förändringen är att resultaten inte enbart kommer att presenteras som en pdf-fil utan också som olika spelupplevelser. Det skall bli intressant att se hur de har tänkt och gjort och jag ser med spänning emot en spelifierad versionen av ex Lgr 11.

Jane McGonigal, som är speldesigner och VD på ett företag i Kalifornien, som har gett ut boken Reality is broken. Why games make us beter and how they can change the world, menar i en artikel21att antingen kan man reagera med fasa på att människor ägnar så mycket tid åt digitala spel22eller också kan man fundera på hur det kommer sig att många väljer att lägga så mycket tid på sitt spelande McGonigals teori är att spelen blir allt populärare för att de ger oss något viktigt som vi törstar efter. Ett komplext dataspel bjuder på allt spelare egentligen önskar sig av livet: utmanande uppdrag som tvingar oss att arbeta precis på gränsen av vår förmåga, en chans att lyckas som inte påverkas av systematiska orättvisor, kreativ problemlösning med omedelbar feedback, känslan av att man inom spelets ramar kämpar för något meningsfyllt tillsammans.

Vilka eventuella vinster kan jag se med med mitt spelande?Jag har fått en inblick i eller t o m delar elevernas intresse och det upplever jag som oerhört positivt. Vi ser olika på vilken uppdelning vi vill göra mellan vårt yrkesjag och det mer privata jaget. Jag tänker själv att jag gärna är personlig men inte privat, så för mig känns det ok. Dock kan jag fundera på hur en del föräldrar ser på mig för det händer inte alltför sällan att elever om morgonen tjoar till mig i korridoren och berättar om något spel eller kommenterar mitt spelande. Föräldern som står bredvid ler

20 http://www.infomentor.se/Produkter/Larstilsappen, 130303. 130328 är appen tillbaka.

21 Dagens Nyheter, 110407.

22 I artikeln står att läsa att den totala tiden som människor hitintills har spenderat på Word of Warcraft uppgår till 5,93 miljoner år, ca 30 miljoner h/ dygn.

många gånger men en del tittar skumt på mig. Jag har några elevers föräldrar som vänner på Game Center så det finns hopp. Några elever har också berättat för min chef att det finns en lärare på skolan som spelar. De var finkänsliga nog att inte nämna mig vid namn. Som tur var, var Maria informerad, och kunde möta deras frågor med ett leende. Jag tycker att det är intressant hur vi ser på spelande för det är inte helt rumsrent. Jag förklarar gärna, då andra pedagoger, kommer på mig och elever med att spela, vad det är vi gör och varför. Det är inte något annat än ett försvar och ett rättfärdigande för att de minsann inte skall tro att vi enbart roar oss. Luther lever eller som det kanske skulle ha uttryckts idag: Luther rules!

Lördagen den 2 mars klockan 07:54 inkommer envänförfrågan från ”jonte 03” och 28 minuter senare hör ”(:cappelatte:)- ” av sig i samma ärende. Nu har jag, ellerWeiturban, 202 vänner.

• Jag har kunnat och kan använda mig av spels uppbyggnad då jag försöker förklara saker för elever genom att relatera till olika spel. Då elever förklarar saker för mig utgår de också gärna från de spel som de vet att jag känner till.

• Jag kan, inbillar jag mig, få en liten inblick i hur eleverna tänker genom att spela tillsammans med dem eller observera dem då de spelar. För att kunna göra det måste jag veta något lite om spelet samt vilka alternativ/övervägande de har att göra i olika situationer. Att spela ex memory med en elev ger, tycker jag, snabbt och lätt en mängd kvalitativ information om vilka strategier som eleven känner till och använder sig av, hur ”minnet” fungerar samt hur benägen eleven är att taga till sig nya/andra strategier av mig.

• Jag har fått kontakt, och en positiv sådan, med elever som jag aldrig skulle ha pratat med om det inte var för spelandet.

Elever stoppar mig gärna på skolgården e t c för att tipsa om något nytt spel eller fråga om något eller bara för att höra hur drakarna mår.

• Jag har höjt min status och det spiller över på de elever som jag arbetar tillsammans med. Naturligtvis är jag glad över att eleverna inte tycker det är pest och pina att jag kommer eller att de kommer till mig, men ännu mer kan jag glädjas över att de elever som jag möter, blir avundsvärda, för de behöver det så väl. Några elever har fått intrycket att de elever som kommer till mig gör det för att spela och det kan man möjligen ha en eller annan fundering kring.

• Jag upplever att det har blivit/är äkta situationer där jag kan fråga om saker som jag verkligen inte förstår och vill ha reda på i samband med spelandet. Många gånger ställer vi, som pedagoger, frågor som vi redan vet svaret på och även om de flesta elever är mer väluppfostrade än Pippi Långstrump, så måste det te sig märkligt. Genom elevens sätt att förklara för mig så, tänker jag, att jag får information om hur den uppfattar saker, hur den kan taga in och anpassa sin information utifrån dels min förförståelse men också mina följdfrågor.

• Jag har lärt mig hur iPaden fungerar, i alla fall till viss del, genom spelandet. Detsamma gäller för eleverna. Jag har också lärt mig att anamma deras sätt att lösa utmaningar d v s när jag inte vet vad jag skall göra så duttar jag lite här och där och ser vad som händer. Händer ingenting så vet jag det, händer någonting så ser jag vad det är och då vet jag hur jag skall göra nästa gång, förhoppningsvis.

• Eftersom spelsituationer ofta är lustfyllda så är de avslappnade, positiva och naturliga och det, upplever jag, är de allra bästa arenorna, framförallt för elever som befinner sig i en komplicerad inlärningssituation, eller som Säljö23 beskriver det:

” Den i särklass viktigaste lärmiljön har alltid varit, och kommer alltid att vara , den vardagliga interaktionen och det naturliga samtalet. Det är genom detta vi formas som sociokulturella varelser och det är genom samtal i situerade sociala praktiker vi lär oss de flesta av de interaktiva färdigheter som vi behöver för framtiden.”

23 Säljö, Roger. (2000) Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Natur och Kultur. ISBN: 9789113028637, s 233.

Vilka nackdelar finns det? Jag kan egentligen bara se en och den är tyvärr stor: tiden. Det finns så oerhört mycket spel och det räcker inte att man nosar på dem utan man måste, är min erfarenhet, spela ett tag för att upptäcka spelens potentialer och innersta väsen. Jo, en sak till: iPadens lagringsutrymme blir fort fullt.

Så till slut, i alla fall enligt min käre man, till min favorit fråga: Och hur tänker du nu? Jag tänker att jag gärna skulle vilja försöka konstruera ett spel som alla kastar sig över och spelar av hjärtans lust och som är sprängfullt med precis allt man någonsin kan behöva, för som it mamman konstaterar:

”Jag vill veta mer om det här, inte bara avfärda och vara nonchalant i en slags minsann-mentalitet. Inte bara varna och oja sig över ungdomars stillasittande och dåliga hållning. Istället vill ja ta reda på vad som är så intressant, så spännande och så engagerande för många ungdomar idag. Ta vara på deras inre motivation och visa att jag räknar med dem.”24

24 itmamman.se/2012/01/gamification-i-skolan-en forstudie/, 130317

Bilaga 1

Spontant samtal med elevDet jag säger är lätt snedställt och elevens normalt.

Nu blev jag lite nyfiken, vad sa du att du gjorde?Jag ...Vad gjorde nu för någonting?Jag kollade typ på App Store hur många som spelar eller har laddat ner det spelet.Hur kommer det sig att du är nyfiken på det?Jag undrar hur bra det är ellerTänker du då att ju fler det är desto bättre är det, eller hur tänker du?Ja, typ så att många spelar det.OkSpelar du Minecraft?Ja, jag har det också på datorn.JaDet är lite roligare på datorn än på iPaden.Hur kommer det sig?På datorn så kan man möta Bossar och åka typ portal, ja göra lite mer saker.Vad är en Boss?Det är typ en, ett monster som har mycket mer liv än alla andra.Som man fightas mot då?Ja, en Boss kan man skapa den andra måste man åka en portal till, till the end.Om du spelar på datorn och sedan på iPaden är du på samma bana då eller måste du vara i två olika världar?På iPaden så är det lite, inte likadant, det finns inte, man möter inte någon Boss, men det finns i alla fall monster.OkMan kan bygga hus om man inte vill bli attackerad.Ja, jag blev ju uppäten av en spindel för att jag inte hade något tak på mitt hus. Den hoppade in på natten.Ja, de kan klättra.Precis, det var väl det den gjorde misstänker jag.Men, men när du spelar på iPaden är det samma bana, är det samma hus som när du spelar på datorn eller är det två olika.Ja, om man är på datorn så är det två olika.Jag förstår.Jag tycker Minecraft är lite svårt, vet du varför?NejJag har svårt när jag inte kan se, ha en överblick över hela utan bara ser lite då jag går runt såhär. Då klarar jag inte riktigt av det för jag vet inte var jag är. Förstår du hur jag menar?NääVillar du inte bort dig?

Nej, jag kanske typ har en karta som jag har, men nu när, nu på data MInecraft, när jag kör på datorn så hade jag en karta så jag visste, när jag körde själv.OkDå hade jag en karta så jag kunde veta var mitt hem var så jag inte gick vilse.Det var ju väldigt klokt. Du kanske kan visa mig vid något tillfälle hur man får tag i en sådan karta för jag tror jag behöver det.

Bilaga 2Bilder från en Keynote presentation. Du får själv tänka in effekterna och Coldplays Viva la Viva i bakgrunden...