ÅRSMAGASIN

2012

ett år med Gavlegårdarna

En eldsjäl för sin stadsdel

Vi bygger för många

Allmän nyttaför hela GävleLIVET SOM STUDENT

TEAMET DU KAN LITA PÅ

Nya samarbetenföder glädje

3235

En allmän nytta för hela

Gävle – Varumärket

Gavlegårdarna står starkt

Under 2012 har en varumärkes-

undersökning genomförts.

Den visade att känslan för

Gavlegårdarna är både positiv

och väl förankrad.

Teamet du kan lita på

Med 30 000 hyresgäster kan

mycket hända. Gavlegårdarnas

beredskapsgrupp står alltid

redo. Dygnet runt.

Hem ljuva hem

Anledningarna till varför

människor väljer att bo

i hyresrätt skiftar förstås.

Varmt välkommen hem

till tre av Gavlegårdarnas

hyresgäster för att höra

just deras historia.

649Vi bygger för många

Under år 2012 planerades,

påbörjades och slutfördes

boenden som passar många

olika människor.

Teamet du kan lita på

Med 30 000 hyresgäster kan

mycket hända. Gavlegårdarnas

beredskapsgrupp står alltid

redo. Dygnet runt.

Innehåll4. vd har ordet

6. En allmän nytta för hela Gävle

10. Även lokaler går att hyra

12. Sotningsväsendet – kund i 50 år

13. Gavlegårdarna prisades för sitt arbete

14. Nya samarbeten föder glädje

18. På besök i Gävlebocken Arena

19. Välkommen hem!

21. Teater ska vara lättillgänglig

22. En kväll i hockeynostalgins tecken

2 | 2012

24

21

42Nya samarbeten

föder glädje

Under 2012 inledde Gavlegår-

darna ett nytt samarbete med

Gävletravet, som bland annat

innebär att tio barn fått prova

en körkurs på Travskolan

– helt utan kostnad.

En eldsjäl för sin stadsdel

Elena Al Damanhouri är

entreprenören som jobbar

långt mer än heltid, har tre

mindre barn och som dess -

utom varje söndag öppnar

träffpunkten Paletten för barn

och deras föräldrar i Sätra.

Teater ska vara

lättillgänglig!

I samarbete med folkteatern

fi ck lyckliga hyresgäster gå på

teater. Besökarna som kom

från hela Gävle njöt av sång,

musik och skådespel.

Måndagskväll på

Midgårdslunden

Att bo i studentboende

betyder att du träffar många

som du själv, människor som

fl yttat från sin hemstad.

Vi gjorde ett besök i en av

Midgårdslundens student-

korridorer.

14n

28Förändringens år

i östra Sätra

Många har väntat, många har

längtat. Under år 2012 satte

stadsdelsförnyelsen av östra

Sätra äntligen igång.

23. Fotbollsfeber och glädjefnatt

24. Förändringens år i östra Sätra

28. Elena – en eldsjäl för sin stadsdel

32. Teamet du kan lita på

35. Hem ljuva hem

42. Måndagskväll på Midgårdslunden

46. Ett bredare tjänste utbud för hyresgästerna

47. Med miljön i fokus

49. Vi bygger för många

2012 | 3

Ett år långt bättre än jagkunnat föreställa mig

att göra. Vi har haft många liknande

möten under hösten och vintern.

När lägenheterna släpptes på mark-

naden fi ck vi också väldigt många

intresseanmälningar – på bara några

veckor hade vi kontrakt skrivna på

75 procent av lägenheterna. I juni får

minst 64 personer över sjuttio år

fl ytta till trygga och tillgängliga

hem, med möjlighet till närhet och

gemenskap. Efter att ha mött våra

gäster den där vinterkvällen är jag

stolt och glad över att våra visioner

nu blivit verklighet.

Boglädje är också ett viktigt ord

i den varumärkesundersökning som

Gavlegårdarna har gjort under år 2012.

Vi beslutade oss för att gå ut till gävle-

borna – våra egna hyresgäster, men också

de som inte bor hos oss – för att lyssna

på er.

Vad vet ni om Gavlegårdarna?

Vad tycker ni om det vi gör, vad önskar

ni att vi ska bli bättre på?

Resultaten vi fi ck var positiva. Gavle-

gårdarna är välkänt och har stor

betydelse för hyresgäster, gävlebor och

staden Gävle. Svaren vi fått ger en

Det var en mörk vinterkväll.

Arbetsdagen hade varit lång och jag

var i ärlighetens namn ganska trött när

jag gick ner för att träffa våra inbjudna

gäster. Men den förväntan som låg

i luften fyllde mig omedelbart med

ny energi.

Våra gäster som kommit den

här kvällen ville veta mer om Gavle-

gårdarnas nya trygghetsboende Tick-

selbo, det första i sitt slag i Gävle. För

mig var det härligt att få ta del av de

planer och drömmar kring ett nytt

boende som våra gäster delade med

sig av. Att många av dem var långt

över sjuttio år hade ingen som helst

betydelse, nyfi ken heten inför fram -

tiden var lika stark som tidigare i livet.

Tickselbo är verkligen en nyhet värd

att berätta om, något vi också prioriterat

gavlegårdarnakortfakta omkortfakta om

» Aldrig förr har så många haft viljan att bo hos oss «

Våra områden

Gavlegårdarna har 15 242 olika typer av

boenden i hela Gävle kommun. Flest bostäder

har vi i tätorten Gävle. Till tätorten räknas

stadsdelarna Gävle Strand, Öster, Brynäs,

Bomhus, Andersberg, Sätra och Hagaström.

I det vi kallar Centrala Gävle ingår också en

rad stadsdelar, där vi har bostäder och lokaler. Hus 2 r&k 3 r&k 4 r&k 5 r&k1 r&k

1 018

2 751

5 879

4 910

1 559

143

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

Så många kvadratmeter

bostadsyta hyr vi ut för delat

på hus och lägenheter med ett,

två, tre, fyra och fem rum och

kök. Till det kommer 148 362

kvadratmeter lokalyta.

991 653

4 | 2012

ordet

vd harbekräftelse på att många av de värden

som i närmare hundra år varit viktiga

för oss – socialt engagemang, hyres-

gästinfl ytande, aktiviteter, teknik- och

miljösatsningar – bidrar till vårt starka

varumärke.

Nu arbetar vi vidare för att behålla

vår starka position på marknaden, men

också för att bli än bättre. Ett starkt

varu märke är ett förtroende som stän-

digt måste förtjänas.

Tittar vi tillbaka på år 2012 fi nns

där fl er saker som bidrar till glädje.

Aldrig förr har så många haft viljan

att bo hos oss. I vår kö står nu 88 000

personer och i februari 2013 hade vi bara

32 lägenheter outhyrda! Den siffran är

historiskt låg.

Sällan, kanske aldrig, har vi heller

underhållit för mer pengar än under

2012. Vi har satsat 200 miljoner för att

förbättra våra hyresgästers hem.

I magasinet läser du till exempel

en hel del om allt som hänt i de östra

delarna av Sätra.

När efterfrågan på våra bostäder är

stor är det ju också fantastiskt att vi

under första halvåret 2013 kan erbjuda

200 nyrenoverade eller nybyggda lägen-

heter i Gävle. Vi ser på antalet intresse-

anmälningar att stora fl yttkedjor är att

vänta framöver. Något som i sin tur

leder till att än fl er människor kan hitta

den bostad som passar just dem.

I årets magasin har vi hälsat på

hemma hos tre av våra hyresgäster. De

har berättat för oss varför de väljer att bo

i hyresrätt och vad de anser är de främsta

fördelarna. Trots att familjekonstellatio-

nerna ser olika ut är det många saker som

återkommer. Som vår hyresgäst känner du

säkert igen dig i en hel del av dem.

Sammantaget kan vi konstatera

att Gavlegårdarna är ett allmän nyttigt

bostadsföretag som också står för all-

män nytta. För många.

Att i det här magasinet läsa om de

aktiviteter som sker ute i våra stadsdelar

stärker den bilden. Hos våra hyresgäster

fi nns ett enormt engagemang för

boendet och livet runtomkring. Vi

förvaltar människors livsmiljöer, brukar

vi ju säga. Det betyder att vi också

upp muntrar den kraft och boglädje

som fi nns hos våra hyresgäster.

Mitt första år på Gavlegårdarna har

blivit långt bättre än jag kunnat före-

ställa mig. Jag ser fram emot att möta

år 2013 med alla de spännande händelser

som väntar.

Väl mött och trevlig läsning! �

Cathrine Holgersson, VD

30 000människor bor och lever

i någon av Gavlegårdarnas

bostäder, det betyder var

tredje gävlebo.

200

personer arbetar

hos Gavlegårdarna.

I Gavlegårdarnas bestånd fi nns

inte bara lägenheter. 1 098

lokaler hyrs ut till olika former

av verksamheter. Kommunala

förvaltningar, restauranger,

butiker och frisörer är några

av hyresgästerna.

1 098

2012 | 5

9

avlegårdarnas historia tar sin början i en annan tid,

en tid där mycket idag känns främmande. Många

av Gävles stora sekelskiftespalats i sten står färdigbyggda.

Samtidigt är tusentals gävlebor bostadslösa. Stora familjer

med upp till tio barn hyr vindar, källare och andra skrymslen

till ockerpriser. De centrala delarna av staden består fort-

farande mest av träkåkar med undermålig levnads standard,

och ute i världen pågår det första världskriget.

Men redan nu tar en lokal affärsidé form.

En allmän nytta för hela Gävle

Varumärket Gavlegårdarna står starkt – genom 100 år

En tredjedel av alla gävlebor hyr bostad av Gavlegårdarna. Att vara en så stor hyresvärd

innebär också ett stort ansvar. Inte minst då målet alltid varit att erbjuda bostäder till så

många människor som möjligt – oavsett livssituation och plånbok. Den varumärkesunder-

sökning som nu genomförts visar att känslan för företaget är både positiv och väl förankrad.

– Hyresgästernas åsikter är en förutsättning för att vi ständigt ska bli bättre, säger

Kristina Isacson, marknadsstrateg på Gavlegårdarna.

allmän nytta i gävle

hundra år av

En folkräkning vid 1800-talets slut visar

att 154 familjer med barn är bostadslösa

i Gävle.

1900-tal1800-talI början av 1900-talet växer

Gävle från 13 000 till

30 000 invånare.

Gavlegårdarnas historia tar sin början i en annan tid, en tid där mycket idag känns främmande.

Gavlegårdarna har hämtat sitt namn från Gavleån som rinner genom Gävle.6 | 2012

1917Efter Första världskrigets slut råder akut

bostadsnöd i Gävle. AB Gavlegårdarna

bildas den 28 februari 1917 och blir en

föregångare för allmännyttan i Sverige.

Aktiekapitalet på 72 700 kronor tecknas

till stor del av privata köpmän, Gefl e stad

går in med 20 000 kronor.

Gavlegårdarna äger till en början sex

trävillor på Nynäs och en fastighet på

Brynäs. Där fi nns 24 lägenheter på 1 rum

och kök, årshyran är 420 kronor. Gamla

ortsbor kallar fortfarande kåkarna för

Gavlegårdarna.

Den handlar om att kunna erbjuda en höjd bostadsstandard till bil-

lig kostnad, och det till ”skilda kategorier av stadens medborgare”. Några

av Gävles mest framgångsrika köpmän bildar den stiftelse som lägger

grunden till ett av Sveriges första kommunala bolag, Gavlegårdarna.

Gefl e Stad går in med drygt en fjärdedel av aktiekapitalet när företaget

bildas i februari 1917.

– Självklart känner vi en stolthet och värme över vår historia. Trots

att vi snart fi rar hundra år har vi den grundläggande affärsidén och

värderingarna kvar. Världen må ha förändrats, men vi arbetar fortfa-

rande efter samma uppdrag, säger Kristina Isacson, marknadsstrateg på

Gavlegårdarna.

– Genom åren har vi fl yttat fram positionerna. Vi brukar ju säga att

vi har gått från att bygga och förvalta hus till att utveckla människors

livsmiljöer. Och idag gör vi det för var tredje gävlebo, fortsätter hon.

Redan år 2011 tog Gavlegårdarna beslutet att genomföra en varu-

märkesundersökning bland hyresgäster, invånare i Gävle, medarbetare

på företaget samt andra samarbetspartners. 900 personer fi ck svara på

frågor i webbform samt muntligt i olika fokusgrupper.

– Vi behövde mäta temperaturen kring Gavlegårdarnas varumärke.

Vad känner människor när de kommer i kontakt med oss, vad tänker de

på och vad står vi för idag, säger Kristina Isacson.

– För att utvecklas framåt måste man veta var man befi nner sig.

Oavsett om vi ska ta beslut om framtida nybyggnationer, vilka stads-

delar som ska förnyas eller aktiviteter vi ska stödja.

Att få ta del av människors uppfattningar och

känslor gör det lättare för oss att veta vad vi ska

fokusera på framöver, fortsätter hon.

» Självklart känner vi en stolthet

och värme över vår historia «

Poul-Erik Jensen

Nordost, Gävle

– Jag fl yttade hit från Linköping år

2006. Jag hade fått nytt jobb och vecko-

pendlade, därför behövde jag bara en

etta. Men året efter kom familjen hit och

vi ville ha något större. Gavlegårdarna

hade femmor lediga så vi fl yttade till

Nordost där vi trivs jättebra.

Jag har alltid bott i hyresrätt, det gör

att man slipper oroa sig för oförutsedda

kostnader om kylskåpet går sönder. Som

nu, helt nyligen, när vattnet läckte på vår

lilla toalett. Jag gick in på webben och

felanmälde det på kvällen och när jag

kom hem dagen efter låg en lapp i hallen

från fastighetsskötarna. Läckan var fi xad.

Jag hade inte förväntat mig ett så snabbt

arbete. Gavlegårdarna har alltid varit

smidiga när man kontaktat dem. Tekniken

fungerar och fastighetsskötarna är trevliga.

att bo i hyresrätt?varför valde du

P l E ik J

Kristina Isacson

Siskan, det första hus som Gavlegårdarna byggde. 2012 | 7

På 20-talet tappar sjöfartsnäringen och

Gävle stagnerar. Gavlegårdarna äger nu

totalt 283 lägenheter.

1920-tal 1930-talUnder första delen av 30-talet upphör

de statliga subventionerna för bostads-

byggande. Hyrorna regleras i lag. För

första gången har Gavlegårdarna out-

hyrda lägenheter. Människor söker jobb

– inte bostad.

g

K teret Baggaren 2, Eriksbergsgatan, Brynäs. Här byggdes Gavlegårdarnas första garage 1920.

en, avlopp och vä

at gemensam tvättstuga och matkällare och

o

i k a teret Mejseln köptes in år 1924. Husen blev fl aggskepp för Gavlegårdarnas

Badrum med rinnande vatt i h

Kring ett anrikt varumärke fi nns förstås en hel del känslor och

uppfattningar. Dessa är livsviktiga att inte ignorera utan istället vårda

och vidareutveckla.

– Absolut, att jobba med sitt varumärke innebär att utgå från verk-

ligheten, inte att skapa något man tror sig ha. Vi vill bygga en bild som

överensstämmer med vad vi är och vill vara, säger Kristina Isacson.

– Vi berör så många och fi nns på många sätt med i människors liv.

Och den man är nära har man också åsikter om, det visste vi. Vi ville

veta mer om innebörden av vår roll i regionen, hur viktiga är vi?

Med glädje fi ck Gavlegårdarna under år 2012 ta del av ett mycket

positivt resultat i de enkäter som gjorts. De tillfrågade vet mycket om

Gavlegårdarna, man tror på företaget och ser det som en viktig del av

Gävles utveckling.

Det allmännyttiga företaget står helt enkelt för en allmän nytta som

kommer många till del.

– Vi har pratat mycket om en delad boglädje – för mig som hyres-

gäst, för alla andra invånare och för staden Gävle, säger Kristina Isacson.

– Resultatet har blivit en kick också internt. Ska vi kunna stå för

boglädje måste vi ha arbetsglädje, vilket vi får av det här resultatet.

Det våra medarbetare gör på jobbet har verklig betydelse för hyres-

gästernas glädje i att bo hos oss, fortsätter hon.

Under året har ledningsgrupp och medarbetare på Gavlegårdarna

jobbat med att ta fram den varumärkesplattform som nu ska leda

företaget framåt.

– Vi har borrat djupare i innebörden av resultatet, hur det

överensstämmer med oss och vårt jobb. Nu har vi fått en ovärderlig

kunskap där vi kan mäta om vi tar rätt beslut och gör rätt saker,

säger Kristina Isacson.

» Världen må ha förändrats men vi arbetar fortfarande efter samma uppdrag «

Bo Forslund

Söder, Gävle

– Jag fl yttade in när huset var nybyggt

år 1959. Vi kom från en etta på Marielund

med torrdass på gården och vatten som

värmdes på gaslåga.

Min syster och jag hade sovit i var-

dagsrummet och våra föräldrar i köket.

Plötsligt hade vi toalett inne, badrum och

tre rum, känslan går inte att beskriva. Min

mor ropade ”Oskar, var är du” då hon

gick vilse på våra 74 kvadratmeter.

Genom åren har mycket hänt. Mor

och far har gått bort och jag har tagit över

lägenheten. Vitvaror har bytts, det har

tapetserats fl era gånger om, huset har hiss

och ökad komfort på många sätt. Men jag

har också korkmattor som är original och

som fortfarande håller.

Söder är nära stan men ändå i utkan-

ten, vi har lugn och ro. Jag har balkong

med fantastisk utsikt och i den här

lägenheten ska jag bo tills jag dör, det har

jag alltid sagt.

hos gavlegårdarna?hur länge har du bott

Badrum med rinnande vatten var en sensationell nymodighet.8 | 2012

1940-tal19421942 beslutar staten om hyresreglering.

Hyrorna ska bli lägre i förhållande till hus-

hållens inkomster. Efter kriget blom strar

bostadsbyggandet. Nu efterfrågas

moderna tvåor och ljusa lägenheter

med kök och badrum. Kylskåp, väl

tilltagen diskbänk och elspis är standard.

Gavlegårdarna äger 620 lägenheter.

Mot slutet av 40-talet byggs över 600

lägenheter, även treor. Stora familjer ska

inte längre behöva trängas.

NGdtv

ngt ffastigh

– Gavlegårdarna är ett företag som påverkar hela regionen, det står

helt klart. När vi är bland de första att bygga på Gävle Strand är vi en

del av stadsplaneringen. När vi arbetar med stadsdelsförnyelse och

aktiviteter ute i våra bostadsområden utvecklar vi Gävle som stad,

fortsätter hon.

– Varje dag gör vi skillnad. Den allmänna nyttan lever vidare genom

hundra år, och det ska vi fortsätta förvalta. �

Signe Hedlund

Sätra, Gävle

– Jag fl yttade in i det här huset för

55-plussare år 2007. Då var jag 90 år

och kom från Nordost där jag bodde i

många år.

Här är tyst och lugnt och jag har en

fi n lägenhet med balkong. I huset fi nns en

festlokal där Gavlegårdarna brukar bjuda

på både vår- och julfest. Men ska jag bjuda

på något föredrar jag att ordna i min egen

lägenhet, det är så trevligt. Solaltanen

högst upp i huset brukar jag också sitta

på, gammal som jag är, för jag älskar solen.

Vi tar hand om varandra här, paret

som bor ovanpå mig brukar komma ner

varje dag och höra hur jag har det. Och

en av hyresgästerna i huset ska fl ytta till

Tickselbo nu, då hoppas jag få chansen

på hennes tvåa, det räcker ju för mig, jag

behöver inte en trea.

Jag är född 1917 och har bott i både

Gävle och Stockholm, men nästan alltid i

lägenhet, jag trivs med det. Jag är alltså lika

gammal som

företaget

Gavle gårdarna.

Det kunde jag

aldrig tro

– att Gavle-

gårdarna var

så gamla …

med hyresrätt?

vad är det bästa

a.

2012 | 9

1950-talInte i någon annan svensk stad rivs och

byggs så mycket som i Gävle under

50-talet. Träkåkarna på Söder ersätts

med tre- och fyravåningshus. Vid Kristina-

plan byggs Gävles första höghus med sju

våningar. I närheten fi nns frisör, butiker,

post, blomsterhandel och stans första

snabbköp. Fram till 1960 byggs

433 lägenheter i Sörby. 1953 söker

3 000 människor lägenhet i Gävle. 1 340

av dem är bostadslösa. Under 50-talet

bygger Gavlegårdarna även fristående hus

– ”bungalows” – i Sörby. Man bygger och

säljer husen.

• Gavlegårdarna har 488 lokaler på

totalt 134 000 kvadratmeter att hyra

ut. Jämförelsevis är ytan för bostäder

cirka 990 000 kvadratmeter.

• De fl esta lokalerna är små och har en

yta mellan 100–500 kvadratmeter.

• Hyresgästerna är blandade. Många är

småföretagare i ett brett register av

branscher, en del är föreningar men

också folktandvård, hälsocentral och

banker hyr av Gavlegårdarna. Liksom

kommunal verksamhet som social-

tjänst och omvårdnadsförvaltning.

• Gavlegårdarna är hyresvärd för de

närcentrum som fi nns i Andersberg,

Brynäs, Bomhus, Bergby, Hedesunda,

Valbo och Stigslund.

• I Fullriggaren är 1/3 av husets yta

kommersiell. Där fi nns bland annat

hälsocentral, restaurang, café och

närbutik.

• Efterfrågan på små, centrala lokaler

är stor men Gavlegårdarna har

endast 2.4 procents vakans.

Mestadels utanför tätorten.

• Ett kommersiellt avtal liknar inte alls

det privata hyresavtalet. Här handlar

det istället om en affärsuppgörelse som

kan innehålla en mängd villkor – från

båda håll.

I stadsdelen Brynäs förvaltar Gavle-

gårdarna en av sina äldre fastigheter,

byggd år 1936. Redan då fanns en tanke

om att på nedre botten planera för

någon form av kommersiell verksamhet.

Inte minst som service till de boende i

närområdet. I huset på Femte tvärgatan

fi nns än idag den legendariska

Henrys damfrisering, en cykelverkstad

och ett företag som arbetar med växter.

– Man byggde på det sättet ända

fram till miljonprogrammen kom igång

I Gavlegårdarnas bestånd fi nns inte bara lägenheter. En hel

del lokaler hyrs också ut till olika former av verksamheter.

Kommunala förvaltningar, restauranger, butiker och frisörer

är några av hyresgästerna.

Även lokaler går att hyra

lokalerkommersiella

Den legendariska Henrys damfrisering på Brynäs.

I Fullriggaren på Gävle Strand ligger en av primär-vårdens hälsocentraler.

10 | 2012

1960-tal 1970-talStadsdelen sköna gröna Sätra med 1815

lägenheter byggs på 60-talet. Samtidigt

pågår full projektering för Bomhus.

Södra Bomhus tar form med mer varie-

rad utformning och storlek på husen.

På 70-talets början förvaltar Gavlegårdar-

na över 6 000 lägenheter. Tack vare en

kommunsammanslagning överförs 1100

bostäder ytterligare. Nya områden som

Hille, Bergby, Norrsundet, Strömsbro och

Valbo tillkommer.

dsdel S

an. Med denbostadspolitiken i ryggen förändrades

på 60- och 70-talen. Då prioriterade

man istället de stadsdelscentrum som

fortfarande fi nns kvar i till exempel

Sätra, Andersberg och Bomhus, berättar

Peter Simryd, som arbetar med Gavle-

gårdarnas kommersiella lokaler.

– Idag sker sällan någon nyproduk-

tion av lokaler. Undantaget är Fullrigga-

ren på Gävle Strand som var ett mycket

spännande projekt, fortsätter han.

– Den fastigheten är unik, inte

minst då vi bidrog till att få bra verk-

samheter att etablera sig i en ny stadsdel.

Intresset för att hyra lokal av Gavle-

gårdarna är relativt stort, men långt-

ifrån alla tänker på att det kommunala

bostadsbolaget har kommersiell yta för

uthyrning.

– Vi har såpass få vakanser att vi

inte marknadsför oss så stort, men vi

fi nns med på Marknadsplats Gävle där

kommunen samordnar fastighetsägares

lediga bestånd. Vi har också ett eget

intressentregister där man kan teckna

sig, säger Peter Simryd.

Att söka lokal skiljer sig dock en hel

del från att leta privatbostad. På den

kommersiella sidan fi nns exempelvis

ingen kö eller poängsystem. Istället

är det viktigt med hyresgästens idéer,

koncept och ekonomi.

– Utbudet ska vara matchat för både

verksamhetens och de boendes bästa. Vi

vill ju till exempel inte ha två pizzerior

vägg i vägg utan prioriterar mångfald,

säger Peter Simryd. �

Peter Simryd

Sotningsväsendet i Gävle har hyrt sin lokal från Gavlegårdarna i 50 år. Läs mer på nästa uppslag.

Östers Närlivs.

FULLRIGGAREN

vs EMPIRE STATE

42 meter i höjd gör Fullriggaren till

Gävles högsta byggnad.

Byggnationen av Gavle-

gårdarnas landmärke på

Gävle Strand påbörjades

år 2010. I juni året efter

stod tolvvåningshusets

29 lägenheter klara för

infl yttning.

Gävles egen skyskrapa

står sig dock inte särskilt

stark i den internationella

konkurrensen. Empire

State Building i New York

var under drygt fyrtio år

världens högsta byggnad.

Inklusive tornspira och

radiomast mäter den hela

449 meter i höjd.

Eller som man också kan

uttrycka det – Fullrigga-

ren är med grova mått

mätt ungefär lika hög

som Empire State

Buildings entré.

Något som tål att

funderas på.

42

2012 | 11

1980-talHyresgästerna ställer högre krav på

bo infl ytande. I Bomhus får man gemen-

samma miljöer och lokaler att förvalta.

Senare utvecklas mer av hyresgäststyrt

underhåll. På Brynäs rustas området

Mejseln där de boende får vara

med och påverka arbetet. 33

et ut

a.

rt

Stämmer det att ni hyrt samma lokal

i hela 50 år?

– Ja, faktiskt. Den första oktober 2012 fi rade vi

jubileum med tårta här på jobbet.

Flyttade ni in när huset på Södra

Kansligatan var nybyggt?

– Jag själv är född 1966 så jag har inte exakt koll

på det där, men det sägs att en rörmokarfi rma

fanns i lokalerna före oss, om än bara en kort

tid. Så huset var väldigt nytt när Sotningsväsen-

det i Gävle norra, som det hette då, fl yttade in.

– På den tiden fanns två distrikt i Gävle, norra

och södra, samtidigt som Hille, Valbo och

Hedesunda var egna kommuner och sotnings-

distrikt. Idag jobbar vi över hela området, från

Hedesunda i väst till Gårdskär i söder och

Tönnebro i norr.

Är lokalerna på något sätt

anpassade för er?

– På många sätt. Från början hade sotnings-

distriktet en buss som parkerades i det

utrymme där vi ställer våra privata cyklar idag.

På 60-talet cyklade de allra fl esta sotarna med

sina verktyg. Skulle man längre skjutsades

sotaren ut till kunderna med bussen.

– Idag ser allt annorlunda ut. Vi är fjorton

medarbetare och alla har varsin bil. Därför

hyr vi garage och tvättmöjligheter i källaren

på bostadsrättsföreningen mittemot. Där låg

ju tidigare en OK-mack i markplan, en riktigt

anrik sådan.

– Vår källare är också väldigt stor och har egen

ingång från gatan. Därnere har vi två omkläd-

ningsrum, ett för våra smutsiga kläder och ett

för våra privata. Däremellan fi nns ett stort

duschrum med bastu.

Har ni rustat en del genom åren?

– Som kommersiell hyresgäst har man

ju inte några årsintervaller på rust, det

mesta är en förhandlingsfråga. Men för

drygt två år sedan tog vi ett helhetsgrepp

på lokalen, för då var det riktigt slitet

med lappade mattor och gamla diskar

från 60-talet. Det blev jättefi nt med nya

tapeter och golv. Vi har ju faktiskt kunder

som kommer in här, dessutom betyder

trivsel oerhört mycket för vår interna

arbetsglädje.

Ni har aldrig funderat på att

äga era egna lokaler?

– På 80-talet var det tal om att vi skulle

fl ytta till Räddningstjänstens lokaler, men

det blev aldrig något av planerna. Tittar

man bakåt skulle vi kanske ha tjänat

på att betala av egna lokaler, men som

verkligheten ser ut idag har vår tillvaro

förändrats. Vid varje upphandling slåss

vi med en mängd aktörer och det fi nns

ingen säkerhet eller kontinuitet. På så sätt

känns det rätt bra att ha ett hyresavtal.

vd sotningsväsendet i gävle

hallå där, tony hedin

Sabo:s Bopris, som

in stiftades år 2010, vänder

sig till Sveriges allmän nyttiga

bostadsföretag och har varje

år ett särskilt tema. När det

nu handlade om förnyelse av

bostads- och stadsdelscen-

trum deltog Gavlegårdarna

med sitt arbete i Andersberg.

– Arbetet där har pågått sedan

början av 2000. Centrum hade under

slutet av 90-talet tappat i attraktionskraft.

Posten och banken lade ner sina kontor,

mataffären konkurrerades ut av större

köpcentrum i närheten, berättar Hans

Helmerson, projektledare inom Gavle-

gårdarna.

När många butiksytor gapade

tomma och centrum inte längre var

den mötesplats det varit, satte arbetet

igång. Gavlegårdarna tog initiativet till

att bilda den Andersbergsgrupp som

12 | 2012

1990-tal 2000-talRedan år 1990 har alla Gavlegårdarnas

hyresgäster kabel-tv. Högskolan tar plats

i regementet som läggs ner 1993. Gavle-

gårdarna inleder sin uthyrning av student-

lägenheter, framför allt i Sätra. Nya

studentboenden byggs på Kungsbäck.

Det nya bostadsområdet Sörby ängar

byggs. Stadsdelsförnyelse sker i

Andersberg och på Öster – med

stort infl ytande av de boende. Spadarna

sätts i backen på Gävle Strand.

fortfarande lever kvar, om än i förändrad

form.

– Från början jobbade vi tillsammans

med berörda förvaltningschefer från kom-

munen. Vi jobbade hårt för att få behålla

fritidsgården och biblioteket, men också för

att knyta till oss den Familjecentral som kom-

mun och landsting tillsammans bestämt sig

för att öppna, berättar Hans Helmerson.

En vision som också lyckades. I och med

Familjecentralens etablering vände mycket.

Biblioteket byggde om – och ut – och stor-

satsade på ett läsprojekt ”Andersberg Läser” för

stadsdelen. Fritidsgården fl yttade upp sitt gym

från källaren till markplan, och Gavlegårdar-

nas hyresgäster erbjöds rabatt på träningskort.

Såväl näringsidkare som ideella aktörer bjöds

in som nya medlemmar i Andersbergsgruppen

Också år 2012 blev ett år då Gavlegårdarna prisades för sitt arbete

gavlegårdarna

bosocialt pris till

Gavlegårdarna vann Sabo:s

Bosociala Pris för år 2012.

I motiveringen står bland annat:

Gavlegårdarnas strategi för Andersbergs centrum visar ett helhetsgrepp med fysiska, sociala, kul turella, ekonomiska och servicemässiga insatser. Exemplet visar på vikten av ett uthålligt och konsekvent arbete. Man har arbetat lika hängivet med de offentliga, kommersiella och kulturella satsningarna.

och fi ck på så vis vara med i idéarbetet.

– Det föddes en positiv känsla av att det

går att göra så mycket när man gör det

till sammans. Visst, vi har arbetat i tio år och

håller på fortfarande, men idag är också alla

ytor uthyrda. Och det handlar om cirka

6 000 kvadratmeter totalt. Vi har både

lunchrestaurang, närbutik, musikaffär och

frisör, säger Hans Helmerson.

Idag fi nns en centrumgrupp där näringsid-

karna i centrum träffas och utvecklar cen-

trumet och den tidigare Andersbergsgruppen

består idag av föreningar, eldsjälar, bibliotek,

fritidsgård och skolan. De träffas regelbundet

och planerar aktiviteter för stadsdelen.

I samband med renoveringen av centrum

invigdes också Norra Sveriges största solcells-

anläggning på taket till byggnaden. �

2012 | 13

Nya samarbeten föder glädje

Hästintresset bland barn och unga är stort. Men att prova nya aktiviteter och känna sig för

kan bli dyrt. Under 2012 inledde Gavlegårdarna ett nytt samarbete med Gävletravet, som

bland annat innebar att tio barn fått prova en körkurs på Travskolan – helt utan kostnad.

– Det har varit så kul, jag är supernöjd. Nu vet jag att det här verkligen är något för mig,

säger Sandra Lindmark, en av deltagarna i gruppen.

et är näst sista gången på Gävle ponnytravsko-

las körkurs. De åtta eleverna mellan tio och tolv

år är otåliga, vilken häst ska de få idag när de för

första gången ska trava på allvar? Solen lyser från

en isblå himmel och minusgraderna är långt fl er än

tio. Men det spelar inte så stor roll att man fryser

om fi ngrarna när det nu äntligen är dags.

Instruktören Elina Ruth delar in eleverna i

par och på något sätt ser hon till att alla deltagare

lyckas få sin favorithäst.

– Jaa, vi ska ha Annabelle II, hon är så snäll,

ropar Ottilia Wisten, tio år.

– Hon är lätt att fl ytta på och hon slänger

aldrig med huvudet. Det enda hon inte gillar är

om man kittlar henne under magen, då får hon

tefat till ögon och kan sparkas, fortsätter hon med

ett skratt.

I stallet sätter arbetet omedelbart igång. Nu

när grunderna – järnkursen – är satta vet alla

vad de ska göra och i vilken ordning. Åtminstone

nästan.

– Har ni läst läxan över jullovet, den om selens

alla delar, frågar Elina och det blir oväntat tyst.

– Ja, jag har läst, men inte på jullovet utan bara

igår, säger en av deltagarna och slår förläget ner

blicken.

Att det krävs träning vad gäller travhästens

omfattande utrustning är helt klart.

Det tar ungefär en timme att borsta, sela och

göra hästen körklar. Momenten är många och

måste ske i rätt ordning. Den som gör fel har bara

ett alternativ – göra om och göra rätt.

– På en travkurs lär du dig så mycket mer än

att bara sitta på en häst. Vi pratar mycket teori

kring hästens beteende och funktion. Ditt grund-

kunnande blir oerhört brett, säger Elina Ruth.

– Dessutom är våra lektionspass två timmar,

d14 | 2012

15

Ida-Marie Larsson och Ottilia Wisten, båda 10 år, får för första gången prova trav på riktigt.

2012 | 15

Rikard Lamell

Jag älskar alla möjliga djur, säger Aili Laitinen.Sandra Lindmark

» Sista gången ska jag ta med kameran, för

jag kommer att sakna hästarna så mycket «

just för att du både ska hinna förbe-

reda hästen och ta hand om den efter

körningen.

Några av eleverna har viss ridvana,

andra hade knappt sett en häst mer än

på bild när de började på travskolan.

Men idag, nio kurstillfällen senare, är

det senare mycket svårt att tro. Eleverna

är snabba och självgående. De pratar om

slaggjordens betydelse, om vilka hästar

som behöver luva och vilka som klarar

sig med bomull i öronen, om remmar

som inte får sitta för hårt så att hästen

riskerar skavsår.

För en utomstående betraktare är

det bara att försöka hänga med. Flera

av eleverna börjar också prata om hur

sorgligt det är att kursen snart är slut.

– Sista gången ska jag ta med ka-

meran, för jag kommer sakna hästarna

så mycket, säger Ida-Marie Larsson, tio

år, samtidigt som hon slår armarna om

Anna-Belles hals.

– Hästarna är så mjuka och sköna

att klappa. Jag vill ha en alldeles egen,

fortsätter hon drömmande.

Många av barnen och föräldrarna

i gruppen lovordar möjligheten att få

prova en travkurs, lära känna hästarna

och på så sätt se om intresset är stort nog

för att fortsätta.

16 | 2012

Karolina Lindmark är mamma till

Sandra som efter första terminen absolut

tänker gå vidare med nästa steg.

– Sandra har fått en bred kunskap

om hästar och skulle hon vilja prova

traditionell ridning sedan så har hon

massor gratis. Att få delta i den här

kursen har haft ett jättestort värde för

oss. Nu vet Sandra vad hon vill – och

att hon vill, säger Karolina.

Erja Laitinens dotter Aili började

nästan gråta av lycka när det stod klart

att hon fått en plats på travskolan.

– Jag älskar alla möjliga djur, men

var också lite rädd för hästarna. Nu är

jag så glad att jag har fått prova, säger

Aili som ännu inte bestämt sig för om

hon ska fortsätta på kursen.

– Gavlegårdarnas samarbete med

travet är fantastiskt. Vi är överlyckliga

att vi fi ck chansen. Nu kan vi i lugn

och ro fundera på om vi ska satsa på

det här eller inte. Utan Gavlegårdarna

hade det inte varit möjligt för oss att

prova, fortsätter mamma Erja.

När hästarna och dess körklara

kuskar ställer upp på stallplan är det

inte svårt att förstå vilken glädje de

deltagande barnen känner. Äntligen

är det dags för trav och förväntan ligger

i luften. Hästarna kan knappt stå still

och röken frustar ur näsborrarna.

Barnen skrattar när de med alla krafter

tvingas hålla tillbaka springet i hästar-

nas ben.

– Anna-Belle är så liten, men hon

blir så pigg och tuff när hon får springa,

man kan inte tro det, säger Ottilia

Wisten och tar ett fast tag i tömmarna.

Så ger de sig iväg i eftermiddags-

solen. Snön sprutar runt hästarnas hovar

och barnens kinder är rosigt röda.

– Jag känner inte mina tummar men

vad gör väl det, säger Ida-Marie Larsson

när ekipagen kommer tillbaka.

Hon klappar om Anna-Belle II med

en frostig vante och ler stort. �

travskolan

fakta om

Gavlegårdarnas samarbetsavtal ska

alltid vara utformade så att de ger hyres-

gästerna något tillbaka. Så har företagets

samarbeten med elitföreningar som

Brynäs IF och GIF Fotboll sett ut i många

år. Men nu har man breddat sig och teck-

nat avtal inom fl er områden, helt enkelt

för att ge fl er människor möjlighet att

hitta något intressant att delta i.

Genom ett samarbetsavtal med

Gävletravet fi ck tio barn mellan tio och

tolv år – helt utan kostnad – gå på trav-

skola. Kursen omfattade tio kurstillfällen

då barnen fi ck lära sig grunderna om hur

man sköter en häst på bästa sätt. Barnen

lärde sig också att sela och köra.

2012 | 17

Det var kö till bollkastningen där det gällde att

pricka några av Brynäs stjärnor i originalstorlek.

Ellinor Keklik som bor på Nordost var bara en

av alla de som försökte. Men självklart fi ck alla

deltagare pris – Läkerol såklart.

Systrarna Dilara och Ellinor Keklik var på

Rapatac, Nordost, efter skolan då de plötsligt

fi ck kliva in i en buss. ”Vi visste inte var vi

skulle, det var mamma som hade anmält oss

som en överraskning. Det ska bli så spän-

nande, vi har aldrig sett ishockey” sa Dilara.

Mhada Abdul Kadir, Yosan Abraham och Ajla Alagic jublade på läktaren när matchen startade.

Familjen Hassan-Said, mamma

Hana och sönerna Allan, nio, och

Kevin, fyra, hade aldrig varit på

hockey tidigare och såg fram

emot att se Brynäs vinna. ”Det

här är jättekul, jag har bara varit

på arenan en gång tidigare och

det var på Idol” sa Allan.

När Brynäs IF avslutade sitt

100-årsjubileum i december valde

Gavlegårdarna att fi ra tillsammans

med både hyresgäster och gävlebor.

Hela 1500 hyresgäster bjöds på jul-

fest med både elithockey och andra

roliga aktiviteter. Gästerna bussades

till Läkerol Arena, många av dem

var också där för allra första gången.

I samband med jubileumsmatchen

på utomhusarenan, Gävlebocken

Arena, stod den nyspolade isen

öppen för allmänhetens åkning.

Aktiviteten arrangerades i ett

samarbete mellan Gavlegårdarna

och övriga kommunkoncernen. �

På besök i Gävlebocken Arena

Aldrig mer kommer Elliott Andersson och

Benjamin Jallow Nykvist att tvätta sina vinter-

mössor. Det gör man inte när man köat för

Simon Bertilssons autograf. ”Vi bor grannar i

Sätra och går i samma klass. Och jag ska börja

spela hockey”, sa Benjamin.

Det var relativt tyst på läktarplats denna kväll i december. Tur att Gavlegårdarnas gäster rådde bot på det.

Familjen Hassan-Said mamma

18 | 2012

När Gävle så bestämde sig för att

besöka Stockholm och berätta vad

staden har att erbjuda, bjöds därmed

10 000 potentiella hemvändare in.

Alla i målgruppen 30–40 år med barn.

– Vi ville besöka dem i Stockholm,

på deras hemmaplan. Ganska snart

bestämde vi oss för att lägga arran-

gemanget på Junibacken, så att barnen

också kände sig välkomna, fortsätter

Mikael Nyman.

Men kommunen reste inte till

huvudstaden ensam. För att ta ett fl ytt-

beslut efterfrågas information om både

boende, fritid, barnomsorg, natur – och

mycket annat.

– Ett trettiotal aktörer valde att

delta, allt från Kungsberget och Furuvik

Budskapet var tydligt när

Gävle gjorde enad front och

reste till Stockholm.

1 200 före detta gävleborgare

minglade på Junibacken för att

se vad hemtrakterna har att

erbjuda. Och Gavlegårdarna

var förstås där.

Välkommen hem!

I Stockholmsområdet och Mälar-

dalen fi nns cirka 20 000 gävleborgare

som en gång lämnat sina hemorter för

storstan. Målgruppen är naturligtvis

viktig i arbetet att locka fl er att fl ytta

till Gävle – ett arbete som kommunens

näringslivsavdelning prioriterar.

– Den som en gång har bott här

har självklart lite lättare att återvända.

Att vara hemvändare ligger närmare till

hands än att vara helt nyinfl yttad på en

plats, säger Mikael Nyman, närings-

livsutvecklare på Gävle kommun.

– Undersökningar visar att ungefär

hälften av de som fl yttat till storstan kan

tänka sig att fl ytta hem. Barnfamiljer

är den mest fl yttbenägna gruppen, de

längtar på många sätt efter ett ”enklare”

liv, fortsätter han.

1 200 föräldrar och barn åt pannkaka och tog en närmare titt på Gävle.

2012 | 19

till Brynäs IF, SAIK, företag och organi-

sationer, berättar Mikael Nyman.

– Med alla utställare och 1 200 gäster

var det helt fullt i lokalerna. Vi tvinga-

des till och med säga nej till aktörer för

att få plats vilket väl får betraktas som

en framgång, fortsätter han.

Gavlegårdarna tvekade inte att

delta i det välplanerade sensommar-

arran gemanget.

– En intressant målgrupp och ett

bra sammanhang, det kändes både

spännande och rätt att vara med, säger

Kristina Isacson, marknadsstrateg på

Gavlegårdarna.

Montern delades med Skanska

och NCC och la tonvikten på det nya

bostadsområdet Gävle Strand. Men

det visade sig att besökarna också var

mycket intresserade av hyresrätten i

allmänhet.

– Som hemvändare har du ju en

relation till vissa bostadsområden i stan

och du vet lite mer vad du söker. Hyres-

rätt kan ju därför vara ett bra alternativ

för den som fl yttar hem, inte minst

innan man hunnit landa och ta ett mer

bestående beslut kring hur man vill bo,

säger Kristina Isacson.

– Vi hade fullt i vår monter hela

dagen. Vi fi ck frågor om allt från hur

man ställer sig i bostadskö till eventuell

näringslivsförtur och i vilka stadsdelar

det fi nns bostäder, fortsätter hon.

Såväl Gavlegårdarna som Gävle

kommun är mycket nöjda med resultatet

av dagen och man tror inte att det var

sista gången ett liknande arrangemang

genomfördes.

– Vi har verkligen insett hur viktig

boendefrågan är för den som ska fl ytta,

säger Mikael Nyman.

– Nu planerar vi att genomföra en

större enkät tillsammans med bostads-

företag och byggföretag. Så att vi får

ännu mer information om

vad som kan locka

människor att ta

fl yttbeslutet. �

Tio populära lekstugor lottades ut i Gavlegårdarnas rittävling.

En energisk Brynästiger hälsade välkommen till Junibacken.

20 | 2012

Inka Keva, Agneta Enqvist

och Margareta Nyberg är både

väninnor och hyresgäster hos

Gavlegårdarna. ”Jag bodde

tidigare i Söderhamn och då

gick jag mycket på teater och

konserter i Stockholm. Men

sedan jag fl yttade till Gävle har

det inte blivit av, så det här blir

jättespännande”, sa Agneta.

Folkteatern

Teater ska vara lättillgänglig!Det var tanken när Folkteatern i höstas bestäm-

de sig för att spela Berthold Brechts pjäs, ”Den

kaukasiska kritcirkeln” på en ny och unik scen.

På premiären invigde man ett 280 kvadratmeter

stort hydrauliskt och uppfällbart varietétält.

Och som ett kringresande teatersällskap turne-

rade man sedan i länet med sin uppsättning.

Att göra kultur och teater mer lättillgänglig

är också målsättningen med Gavlegårdarnas

satsning på samarbeten inom nya områden.

Tillsammans med Folkteatern lottade man

i oktober ut biljetter till en föreställning på

Estraden – och platserna hade en strykande

åtgång. Att det var mörkt och regnigt ute

spelade ingen som helst roll då värmen inne

i tältet inte gick att ta miste på. Under varsin

ullig pläd njöt hyresgäster från hela Gävle av

sång, musik och skådespel. �

”Det var en bra pjäs där kärleken

och förståndet segrade, tack

och lov” sa arbetskamraterna

Ann-Britt Kjell och Håkan

Sundqvist. ”Jag hugger på alla

tävlingar som Gavlegårdarna

arrangerar. Sist var jag på fotboll

och åt korv bakom läktaren”

sa Ann-Britt med ett skratt.

Anna Mälby bjöd med sin

mamma Anneli på teater. ”Det

här är första gången jag tävlar

med Gavlegårdarna, men nu

ska jag försöka vinna hockey-

biljetter också” sa Anna vars

tidigare teatererfarenhet mest

handlat om musikal. ”Enligt

recensionerna är det mycket skratt

i föreställningen, det lockade mig”

fortsatte hon.

Emelie Olsson, Malin Olsson,

Carin Lundgren och Ann

Larsson är nära släkt och gick

tillsammans på teater. ”Det gör vi

aldrig annars, därför kändes det så

kul att vi vann” sa Ann Larsson.

Sofi a Orrbén, Tobias Orrbén

och Roger Thollin hade alla

tänkt se Folkteaterns pjäs, men de

ordinarie speltiderna passade inte.

Tur då att de tack vare Gavlegår-

darna fi ck en ny chans. ”Jag har läst

mycket Brecht i min ungdom och

ser fram emot detta” sa Tobias.

går på teater

gavlegårdarna

2012 | 21

Att bjuda på elithockeymatch och rundvandring i Läkerol

Arena har närmast blivit tradition för Gavlegårdarna.

År 2012 var det seniorernas tur och intresset bland de

mångåriga, trogna hyresgästerna var stort. Nyfi kenheten,

nostalgin och skratten var många när man bland annat

fi ck lyssna till Wille Löfqvists Brynäsminnen. �

En kväll i nostalgins tecken

Florence Norling, som bott femton år på Söder, bjöd med sin väninna Kerstin Lundin på besöket i Läkerol Arena. ”När vi sprang på hockey spelade man utomhus, men det var på fl era sätt bättre då. Dels vann laget varje år, dels var spelarna snyggare” sa de båda med ett skratt.

Utsikten från arenans högre sektioner

är enastående – och lite läskig.

Har de inte större utrymme än såhär?

På arenans översta sektion huserar

media och gästerna fi ck provsitta

radiosportens – mycket anspråkslösa

och lilla – hytt varifrån de rapporterar

live från Brynäs matcher.

”Jag är från Lycksele och är en riktig sportfåne. Jag går ofta på hockey och inte minst när Brynäs möter Skellefteå. Men det var så roligt att se hur allt ser ut bakom, det tänker man inte på när det är match” sa Eva Johansson, som bott tjugosex år i samma lägenhet. På Brynäs såklart.

Emil Klövenäs är långt från någon senior, men däremot hyresgäst hos Gavle-gårdarna i Sätra och en stor hockey-entusiast. ”Jag är här varje hemmamatch och bortamatcherna ser jag på tv” sa han. Så när grannen och senioren Lars Wahlström bjöd med honom på besök i arenan svarade han ja direkt.

Lars Wahlström har bott fyrtio år hos Gavlegårdarna och hans kompis Elvert Rönnerfors har jobbat fyrtio år som snickare på företaget. Båda två bor i Sätra och uppskattar sin hyresvärd. ”Det var kul att se arenans alla delar. Sen får vi ju gå på hockey i morgon, det var halva grejen” sa Elvert Ronnerfors.

Det kanske var ett tag sedan

Wille Löfqvist fi ck skriva så många

autografer på en och samma dag …

22 | 2012

Att regnet föll över fotbollsplanen

på Nordost spelade ingen som helst roll.

Fotbollsglädjen var nämligen total när

Gefl e IF:s A-lag besökte Rapatacs aktivi-

tetscenter i oktober. Närmare sjuttio barn

och ungdomar tog emot elitspelarna som

avslutade med att utmana till match.

– Vi hade storpublik runt planen och

stämningen var fantastisk, berättar Farid

Khosnood, ansvarig för aktivitetscentret.

På Nordost fi nns gott om barn och

ungdomar som är riktigt duktiga på sin

sport – fotboll. Men målsättningen med

besöket var också att visa GIF Fotboll den

bredd av aktiviteter som Rapatac erbjuder

de yngre hyresgästerna i stadsdelen.

– Vi ville få dem att förstå vad vi gör

här, att vi ser till att barnens utvecklas på

sin fritid – på ett lustfyllt sätt, fortsätter

Farid Khosnood.

– Spelarna var med och byggde ro-

botar, de spelade spel, tränade sam arbets-

övningar i rörelserummet och um gicks

med barnen över en fi ka. Barnen passade

också på att intervjua sina förebilder.

En föreläsning kring vikten av att vär-

dera sina studier stod också på schemat.

A-lagsspelarna betonade att både skola

och träning är viktigt för den som vill nå

sina mål.

– Allt kan hända. Karriären kan få

ett snabbt slut. Självklart lyssnar barnen

på dem, säger Farid Khosnood.

Besöket var en del i det samarbets-

avtal som Gavlegårdarna sedan många

år har med såväl Gefl e IF fotboll som

Rapatac.

– Att koppla ihop samarbetspartners

på det här sättet ger strålande resultat,

säger Krister Palm, förvaltare för Gavle-

gårdarna på Nordost.

– Gefl e IF är ett föredöme för hur vi

vill bygga upp våra samarbetsavtal. De

har ett otroligt engagemang och visar

att de vill ge våra hyresgäster någonting,

fortsätter han.

Farid Khosnood på Rapatac kan inte

annat än att hålla med.

– Finns det möjlighet att ge våra barn

det bästa vill vi göra det. Tillsammans

med Gefl e IF lyckades vi. �

Fotbollsfeber och glädjefnatt

2012 | 23

ånga har väntat, många har

längtat. Under år 2012 satte

stadsdelsförnyelsen av östra

Sätra äntligen igång. Och när

året var till ända kunde man

konstatera att mycket har hänt.

År 2010 togs den rapport fram som

beskrev vad stadsdelsförnyelsen av östra

Sätra skulle innehålla. Boendemiljön

var en av de viktigaste punkterna,

och när två år passerat kan Gavlegår-

darna konstatera att man uppnått goda

resultat.

– I det stora hela har allt gått enligt

plan, säger Bo Bäckström, teknisk chef

på Gavlegårdarna.

– Under våren 2013 har vi infl ytt-

ning, såväl i vårt nya trygghetsboende

”Tickselbo” på Sicksackvägen 34, som i

de renoverade punkthusen på Pinn mo-

och Glaciärvägen, fortsätter han.

Två av de tre punkthusen, 52 lägen-

heter, har i dagsläget fått en teknisk

ansiktslyftning som bland annat

innefattar stamrust av rörledningar och

badrum samt nya fönster och bättre

isolering. Även balkongerna är nya, och

större än tidigare, detta utan att husets

utseende för den skull förändrats.

– Sätra är klassat som ett

riksintresse område för kulturmiljövård,

något som vi självklart värnar i vårt

renoveringsarbete, säger Bo Bäckström.

– Det här betyder att vi behåller

husens grundstruktur och alla tids-

typiska material, fortsätter han.

Detsamma gäller ombyggnationen

av femvåningshuset på Sicksackvägen

Förändringens år i östra Sätra

Bo Bäckström

Tillsammans med hyresgästerna på Sicksackvägen 39 har Gavlegårdarna arbetat fram ett förslag på upprustning av de yttre miljöerna.

24 | 2012

34, nu förvandlat till Gävles första

trygghetsboende.

– Vi har byggt ett kollektivhus,

paketerat för äldre, och det ska bli

oerhört spännande att se hur det tas

emot, säger Bo Bäckström.

– Nu fi nns en alternativ boende-

form för äldre som vill bo i trygg

gemenskap men som däremot inte

behöver medicinsk vård eller hemtjänst,

fortsätter han.

Tickselbo, som huset kallas, står

infl yttningsklart i juni. Redan i februari

öppnades dock möjligheten för intres-

serade att anmäla sig.

– Under år 2012 har vi lagt mycket

tid på att informera pensionärsföre-

ningar och andra intressenter. Många

har också kontaktat oss för att få veta

mer, inte minst barn som vill att deras

åldrande föräldrar ska slippa sitta en-

samma hemma, berättar Bo Bäckström.

Han poängterar också att hyrorna i

huset måste anses som rimliga, jämfört

med vad du som hyresgäst får tillbaka.

– När barnen hälsar på kan du

nyttja övernattningslägenheten istället

för att betala för ett extra sovrum som

sällan används. Det fi nns möjlighet till

aktiviteter i samlingslokalen – där en

trivselvärd också fi nns tillgänglig. Det

fi nns även ett hobbyrum att snickra el-

ler fi xa i. Och vill du baka kan du säkert

hitta andra intresserade som vill göra

det nere i köket. På Tickselbo ingår allt

det här i hyran, säger Bo Bäckström.

– Lyckas vi förmedla vad det här

boendet kan ge människor är jag helt

övertygad om att det blir rusning. Det

blir fullt i huset direkt.

13

1. Boendemiljö

ILLUSTRATIONSPLAN, Del av Sätra ängarna. Skala 1:1000 A3

NORR

50 m

» Och vill du baka kan du säkert hitta andra

intresserade «

2012 | 25

Engagemang och samarbete med

hyresgäster är viktiga nyckelord för

Gavlegårdarnas verksamhet. När stads-

delsförnyelsen av de östra delarna i Sätra

nu tagit sina första steg kan man med

glädje se att hyresgästerna vill vara med

och påverka. Och det på många sätt.

Hans Helmerson är ansvarig för

Gavlegårdarnas bosociala projekt i

samtliga stadsdelar. Han vet med sig

att Sätra är en stor stadsdel med brett

utbud av det mesta. Något som av na-

turliga skäl brukar ge en sämre uppslut-

ning kring aktiviteter och mötesplatser.

– Därför blev jag oerhört positivt

överraskad vid den workshop vi höll i

Sätra centrum under hösten. Dit fi ck

människor komma med sina synpunk-

ter kring stadsdelsförnyelsen och sitt

närområde, berättar Hans Helmerson.

– Gavlegårdarna var förstås repre-

senterade, men också en landskaps-

arkitekt från TEMA:s kontor i Uppsala

och folk från Gävle kommun samhälls-

byggnad samt gata & park. Vi hade

fullt upp hela tiden och tog emot långt

över hundra enkätsvar. En meningsfull

dag, fortsätter han.

– Jag minns till exempel en senior

som kom in till oss, sen tog han en

cykeltur för att ta en titt på området.

Efter en stund kom han tillbaka och sa,

”nu vet jag vad jag tycker …”

Hans Helmerson skrattar.

– När människor levererar åsikter

ska de också få feedback, det är viktigt.

Under våren ska vi därför ha en ny dag

då vi visar hur hyresgästernas åsikter

har tolkats.

26 | 2012

• En rust av utemiljön kring Tickselbo

påbörjas. En gemensam uteplats

anläggs i västerläge och med utsikt

mot bäcken. Fastigheten avgränsas

med häckar och staket samt får

en gemensam trädgård. Arbetet

beräknas vara klart till hösten.

• Mellan Tickselbo och Sicksack -

vägen 39 anläggs en större gemen-

sam yta med planteringar, sittplatser,

en mindre lekplats samt bouleplan.

• Arbetet med gallring och upprust-

ning av området runt Tickselbäcken

fortsätter.

• Samlingslokalen Paletten får en ny-

start. ABF:s projekt Mötesplats 2020

fi nns på plats några dagar i veckan.

Fokus är att stötta människor som

ska söka jobb med det handlar också

om personlig utveckling och gemen-

skap. Språkkafé och teatergrupper är

några av planerna.

• Gavlegårdarna inleder arbetet med

att planera hur å-rummet och Sätra-

ängarna kan rustas. Bättre parkvä-

gar, gemensamma mötesplatser och

bättre förutsättningar för idrott och

lek är några av målen.

• Ett idé- och visionsarbete för Sätra

centrum samt en förtätning av

om rådet i närheten inleds.

östra sätra 2013?

vad händer i

Under försommaren kommer

alla som besöker Sätra också att se

ett mycket konkret exempel på vad

engagemang kan leda till. När tjälen

gått ur marken är det nämligen dags för

tolv förväntansfulla hyresgäster att få

tillgång till sina nyanlagda kolonilotter

vid Sätraängarna.

– Odling har alltid funnits med

som ett önskemål när vi pratat om

planerna för Sätra, ända sedan de första

trevande stegen runt år 2008–2009.

Under förra året fi ck alla hyresgäster

ett brev där de bjöds in till ett möte,

och redan där tecknade sig tolv

familjer, berättar Hans Helmerson.

– Under året har de gått en kurs

i odling på ABF och nu kan de sätta

igång – helt gratis, fortsätter han.

De tolv lotterna är tjugo kvadrat-

meter stora, har ett staket med grind,

kompostlådor, indraget sommarvatten

och gemensam uteplats.

– Av erfarenhet vet vi att intresset

kommer att öka när de första odlarna

kommer igång. På Öster har vi ständig

kö till kolonilotterna och det är verkli-

gen ett lyft för hela området, säger Hans

Helmerson. �

Hans Helmerson

» Under året har de gått en kurs i odling på

ABF och nu kan de sätta igång – helt gratis «

2012 | 27

”Jag älskar Sätra och skulle aldrig fl ytta.Vi har ängarna, pulkabackar, lekytor och här är grönt överallt”. Elena Al Damanhouri kom till Gävle och Sätra 2006 då hon lämnat Rumänien och levt som fl ykting i Sverige i två år. ”Här började mitt liv, här har jag fått chansen och då vill jag betala tillbaka”.

Hon är en entreprenör som jobbar långt mer än

heltid och har tre mindre barn i den egna familjen.

Men ett fullspäckat schema hindrar inte Elena Al

Damanhouri från att varje söndag öppna träff-

punkten Paletten i Sätra för barn och deras föräldrar.

Möt en hyresgäst som engagerar sig för hela sin

stadsdel. Och som får så mycket kärlek tillbaka.

28 | 2012

– En sån här mötesplats skulle

behövas på många fl er ställen. Men då

krävs det också någon som Elena …

Hattis Kirli dricker en kopp kaffe.

Utanför fönstret letar sig den tidiga

vårsolen in över Sätraängarna. Inne på

Paletten är det varmt. Musiken dånar

från ett av rummen där ett helt gäng

ungar kör gemensam dans. I caféet

serveras nygrillad korv med bröd och

längre in i köket står en grupp barn som

vispar smet till en plåt kärleksmums. Vid

ett av borden intill fi nns allsköns pyssel,

silkespapper, målarfärger, glitter, penslar

och papper i alla regnbågens färger.

Hattis Kirli ser sig omkring.

– Det här är fantastiskt för barnen

i Sätra. Många av dem skulle ha suttit

hemma ensamma om inte Elena fanns.

Vi föräldrar är ofta ute med barnen

sommartid, men på vintern är det

svårare att aktivera sig. Och på helgerna

är barnen hemma, fi nns det då något

bättre än att ha en mötesplats att gå till?

Jag menar, hur många kan ta hem så här

många barn på en gång?

En eldsjäl för sin stadsdelElena har jobbat för Sätras barn i över tre år

Väninnan Anna Westlund på andra

sidan bordet håller med.

– Barnen drog med oss vuxna hit

från första början. Nu är vi också här

varje söndag. Vi träffas, pratar, ger

varandra tips och råd kring barnen.

Det betyder jättemycket för alla. Och

barnen vet vilka vi är om något skulle

hända, man breddar sitt nätverk och

känner trygghet.

Det var Anna Westlund som förra

året nominerade initiativtagaren till

barnaktiviteterna, Elena Al Daman-

houri, till hyllningsprogrammet

”Kvällen är din” på TV4. På bästa sänd-

ningstid visades Elenas arbete upp

i rutan och tv-kanalen bjöd alla barnen

på en utfl yktsdag till Furuvik.

– Ja, herregud, det var stort. Jag sa

till Anna att ”jag gör ju inget som inte

Barnen älskar sin Elena. Varje söndag fi nns hon där med sina idéer, sitt engagemang, sin fantasi och sin tid. Upp till 35 barn per söndag kommer till Paletten för att leka och ha kul.

2012 | 29

Kort om Elena NAMN: Elena Al Damanhouri

FAMILJ: Make och tre barn, 11, 8 och 5 år.

BOR: I fyrarummare på Sicksackvägen, Sätra

JOBBAR: Driver företaget Sandaga som

startades som ett projekt för långtidsarbetslösa

invandrarkvinnor. ”Men idag är vi ett företag

och jag har anställt fem personer innan det

ens gått ett år”.

AKTUELL: Som engagerad hyresgäst hos Gav-

legårdarna. Driver barnaktiviteter på Paletten,

varje söndag och varje skollov.

du skulle kunna göra”, men Anna sva-

rade direkt, ”aldrig i livet att jag skulle

kunna göra det du gör”.

Elena Al Damanhouri ler stort.

Hon har svårt att slita sig från barnen

för att prata en stund, överallt är det nå-

gon som ropar på hennes handledning.

– Jag kan aldrig sluta med det här,

förstår du? Jag kan aldrig vända de

här barnen ryggen för de behöver mig.

Därför funderar jag aldrig på om jag har

tid eller inte. Jag får så mycket glädje

tillbaka av de här söndagarna att det är

värt jobbet, fortsätter hon.

Det var för drygt tre år sedan som

idéerna till träffpunkten föddes. Elena

var mycket ute i lekparken och på

ängarna med sin egen familj. I området

fanns gott om leksugna barn men inte så

många föräldrar syntes till.

– Jag vet att många har det som

vår familj, inga släktingar att hälsa på

i Sverige, ingenstans att åka på skol-

loven. Och vad gör man då, i värsta fall

blir man hemma – ensam, säger Elena

Al Damanhouri.

– I Sverige skjutsar man barnen

till massor av aktiviteter och fyller

kalendern. Men långtifrån alla kulturer

värdesätter fritiden på samma sätt. Man

skickar ut barnen och säger åt dem att

leka. Att hitta en balans mellan de här

synsätten vore kanske det bästa, fort-

sätter hon.

Föräldrarna Hattis Kirli, Anna Westlund och Anan Al Damanhouri träffas varje söndag på Paletten.

Rabia Wihogora älskar att dansa street och hiphop.

Serdar Parlak bakar kärleksmums.

30 | 2012

Träffpunkten sjösattes från början

i blygsam form. Via gårdsrådet, där

Elena är medlem, visste hon att lokalen

Paletten fanns att tillgå. Hon kände

också till att den som satsade på aktivi-

teter har möjlighet att söka fonderade

pengar till stöd.

– Men i början var det inte mycket,

jag fi ck 200 kronor per tillfälle. Då var

det sommar och jag köpte lite bollar och

hopprep samt korv och fi ka. Tillsam-

mans med några väninnor och deras

barn gick jag ut på ängarna och tog med

sakerna. För varje söndag kom fl er och

fl er barn, vi lockade dem till oss och fi ck

dem att övervinna sin blygsel. Till slut

var vi ett ganska stort gäng därute,

säger Elena och skrattar.

Under söndagarna på Paletten är

det barnen som sätter agendan för vad

som ska göras. Den enda regeln är att

datorer och spel inte är tillåtna.

– Barn sitter så mycket vid datorn,

jag blir ledsen av det. Här får de leka,

prata, bråka och vara tillsammans. Da-

torer gör att barnen glömmer att umgås,

säger Elena Al Damanhouri.

– Från början var det många som

tjatade och ville att jag skulle låsa upp

datarummet, men jag säger alltid nej.

Idag har de glömt datorerna för de vet

att jag säger ja till allt annat de önskar,

fortsätter hon.

Barn mellan ett och sexton år kom-

mer idag regelbundet till Paletten. Vissa

har föräldrarna med sig, andra kommer

ensamma. Elena har också lyckats få

såväl svenskar som invandrare att ta del

av utbudet.

– Det fi nns en rädsla och okunskap

hos alla inför det vi inte känner. Men

sitter man där mittemot varandra, över

en kopp kaffe, upptäcker man snart hur

mycket vi har gemensamt, säger Elena.

– Jag gör också mitt bästa för att

försöka räcka ut min hand till de som

ännu inte hittat hit. Jag har hoppat på

många som bor här i området och ropat

in dem, fortsätter hon.

– Visst, det är mycket planering och

förberedelser för mina söndagar. Det

är inte alltid roligt att släpa fi ka från

affären i tjugo minusgrader. Men alla

har perioder i livet när du behöver någon

som ser dig, och att se människor växa är

det som driver mig. Då orkar jag. �

» För varje söndag kom fl er och fl er barn «

ett aktivt sätraEtt aktivt Sätra är en del

av Gavlegårdarnas stadsdels-

förnyelse i östra Sätra. Varje

år avsätter Gavlegårdarna och

Hyresgästföreningen pengar som

via ABF betalas ut till föreningar

eller enskilda som ansöker om

aktiviteter i stadsdelen.

Elena Al Damanhouri är en

av de eldsjälar som fått ekono-

miskt stöd för sina barnaktivi-

teter på Paletten. Pengarna går

till förbrukningsmaterial och fi ka

med mera.

Inträdet är fritt och Elena själv

jobbar helt ideellt, varje söndag

mellan kl. 14 och 19.30. Barnen

på Paletten brukar dock samla

extrapengar genom att arrangera

loppis, sälja korv vid valborgs-

fi randet samt bröd vid Sätra

centrum. För de insamlade peng-

arna har en resa till Furuvik eller

Leklandet arrangerats varje år.

Djano Abdallah är sex år och bor i närheten av Paletten. Han gillar mest att spela bandy och dansa på söndagarna, men när pysslet packas upp målar han gärna en teckning också.

2012 | 31

– Vi har ett stabilt gäng i vår beredskaps-

grupp och jag beundrar dem, verkligen. Det

krävs något extra för att kunna sova med en

sökare vid sidan av kudden. Du vet ju aldrig

när signalen kommer, säger Susanne Laurin,

servicechef på Gavlegårdarna.

– De gillar sina jobb. Vid de sällsynta

tillfällen när någon slutar har vi åtta–tio

sökande till den lediga platsen, fortsätter hon.

Ordinarie öppettider för fel-

anmälan på telefon är 07.00–16.00,

besökstid på kundcentrum är

09.00–16.00. Efter dessa tider ringer

hyresgästen 020–37 00 37.

Samtalet hamnar hos jouren på

företaget Nokas Larmtjänst AB i Göte-

borg. Där görs en bedömning hur akut

ärendet är. Vissa samtal skickas till 112,

för andra ärenden görs en order till

morgonen efter. Om man bedömer att

någon måste komma ut direkt ringer

Nokas till den person hos Gavlegårdarna

som har beredskap.

1. 2.

Med 30 000 hyresgäster kan mycket hända.

Och oförutsedda händelser inträffar förstås inte alltid

på vardagar mellan klockan sju och fyra. I Gavlegårdarnas

beredskapsgrupp fi nns sjutton medarbetare som var

åttonde vecka står beredda. Dygnet runt.

Teamet du kan lita påBeredskapsgruppen står alltid redo

något händer?vad händer när

32 | 2012

”På natten kan det verkligen hända

vad som helst. Jag minns en tjej som

låst sig ute på balkongen när hon skulle

röka, hon hade knappt några kläder

på sig när dörren delade sig och blåste

igen. Sånt händer ju aldrig på dagtid.

Samhället har också förändrats

under de här åren. Tidigare ringde

vår sökare nästan bara om brandkå-

ren hade larmats eller något av den

digniteten, idag lyser det i fönstren

både här och där när man är ute. Män-

niskor har en annan dygnsrytm, inte

minst tack vare all nattöppen service

som fi nns numera. Det är på gott och

ont på något sätt. Det känns positivt

att världen inte stänger ner för att det

blir natt, samtidigt undrar man vad alla

människor gör…

De absolut vanligaste samtalen

handlar om huvudsäkringar som gått

på något ställe man som hyresgäst inte

kommer åt. Olika former av läckage

eller stopp i avlopp förekommer också

rätt ofta. En del av jobben går att lösa

på telefon, det kanske inte är så akut att

vi måste ge oss ut direkt.

Vi går ju på vår beredskap en fredag

klockan 16 och helgen brukar vara

körigast. Då har man ofta fullt upp hela

dagarna, sedan blir vardagsnätterna lug-

nare. Men när man städat och tvättat

bilen följande fredag är det skönt med

fredagsmys. Då är man rätt slut.

kan hända!

vad som helst

Ett extra ekonomiskt tillskott är

förstås en av anledningarna, men det

fi nns också medarbetare i beredskaps-

teamet som talar om helt andra värden.

Det handlar om ett väl fungerande

samarbete inom gruppen, om att vidga

sina vyer inom företaget och lära sig mer

inom fl er områden.

– Att ha den här gruppen internt ger

långt fl er fördelar gentemot att handla

upp det externt. Våra medarbetare har

en känsla för företaget och hyresgäs-

terna, de har långt mer nödvändig

kunskap än någon som kommer utifrån.

Och de känner varandra, vet var de ska

ringa, bekräftar också Susanne Laurin.

Vad som däremot är upphandlat

externt, är den beredskapstjänst på

telefon dit hyresgästerna kan ringa

dygnet runt. När något händer är det

Göteborgs baserade företaget Nokas

Larmcentral AB som först tar hand om

samtalen.

– Man kanske kan tro att ett företag

som inte är lokalt heller inte skulle ha

samma kontroll på Gävle, men de är

välutbildade och erfarna på tjänster av

den här typen, berättar Susanne Laurin.

– Mycket går att lösa på telefon och

ofta skickar Nokas

en order till fastig-

hetsskötarna direkt

när de börjar på

morgonen klockan

sju, fortsätter hon.

t

När sökaren ringer tar personen i

beredskap kontakt med Nokas och får en

redogörelse för ärendet. Sedan kontaktas

hyresgästen.

3.

Även om veckan varit relativt lugn

är beredskapen en omedveten anspän-

ning det gäller att lära sig leva med.

I början tänker man ofta för mycket,

kanske har svårt att sova då man

väntar på att sökaren ska ringa. Men

efter några år blir det mer en vana,

man låter tiden gå och försöker leva

som vanligt. Det gäller dock att alltid

vara förberedd, att göra saker som

går att av bryta. Bio eller hockey är ju

till exempel att kasta pengarna i sjön.

Grillar man med familjen måste de

veta att man kanske måste resa sig

och sticka. Åker man till affären måste

man ha back-up… jag har fått lämna

vagnen några gånger och det är ju inte

så praktiskt. Igår chansade jag och stack

till träningen, men jag hann bara värma

upp så ringde det. Har man beredskap

är blåbyxorna alltid på, så är det.

Inom beredskapsgruppen har vi

otroligt mycket hjälp av varandra. Vi

kan ringa och be om råd från den som

är specialist på ett visst område, även

om den personen är ledig. Vi samar-

betar och det är mycket ge och ta. Jag

kan också ringa till den som har jour på

andra sidan stan – om något känns hot-

fullt eller om jag behöver praktisk hjälp.

Man är ju ändå solo därute på nätterna

och vet aldrig var man hamnar. Än så

länge har inget känts farligt, men man

vet ju aldrig. Ibland kommer ju larmet

via polisen och en dörr är uppbruten

någonstans, då kan ju någon vara kvar

därinne. Frugan vaknar om sökaren

ringer och hon frågar alltid vart jag ska.

Och det är ju bra om jag inte skulle

komma hem, haha …”

NAMN: Pelle Wahlström

YRKE: Elektriker på

Gavlegårdarna

ÅR I FÖRETAGET: Snart trettio

ÅR I BEREDSKAP: Sedan

starten år 2000

NAMN: Mats Eriksson

YRKE: Fastighetsskötare i

Bomhus, 1 200 lägenheter

ÅR I FÖRETAGET: Snart tio

ÅR I BEREDSKAP: Fyra

Susanne Laurin

2012 | 33

– Men är det akut så ringer Nokas

till den som har beredskap hos oss. Det

är han som i sin tur kontaktar hyresgäs-

ten igen.

Viktigt att poängtera är att Gavle-

gårdarnas medarbetare har beredskap

och inte jour – en viktig skillnad, inte

minst arbetsrättsligt.

– Våra medarbetare sover och har

rätt till en viss dygnsvila eftersom de

också jobbar på dagarna. Händer det

något på natten ska det rapporteras så

att de kan sova längre morgonen efter,

säger Susanne Laurin.

– Därför vet Nokas att det är en

fördel om de kan vänta till tidigast

klockan fem på morgonen med att ringa

beredskapen. Gör de det har de räddat

en hel natt för den som är i tjänst.

Gavlegårdarnas beredskapsteam består

av sjutton medarbetare. Alla jobbar i

före taget till vardags och söker tjänsten

som ett extrauppdrag. Gruppen är

uppdelad i två distrikt, norra och södra,

där gränsen går vid Brunnsgatan i

centrala Gävle. En person per distrikt

har beredskap samtidigt och totalt

arbetar varje person cirka åtta veckor

per år. Beredskapsveckan börjar fredag

eftermiddag klockan fyra och slutar

fredagen efter klockan sju på morgonen.

Då ska den gemensamma beredskaps-

bilen vara städad, tvättad och lämnas

över till nästa person.

» Som medlem i beredskapsteamet

behöver man kunna det mesta «

De mest akuta frågorna som kom-

mer till Nokas handlar om vatten och

el. Och det är ”fastighetsrelaterade

akuta frågor som riskerar att skada

fastigheten” som prioriteras högst hos te-

lefonjouren. Dag och tid på dygnet kan

också ha betydelse för vilket beslut som

tas. Händer något en fredag klockan 19

dröjer det ju länge innan den ordinarie

personalen fi nns på plats.

– Som medlem i beredskapsteamet

behöver man kunna det mesta. Ett

ärende kan ju involvera specialistkun-

skaper inom både el, vvs, driftteknik

eller fastighetsskötsel. Därför är det så

fantastiskt att teamet internt har en så

bra kommunikation, de ringer varandra

och hjälper till, även på ledig tid, säger

Susanne Laurin. �

beredskapsteam

gavlegårdarnas

34 | 2012

Ett bekymmerslöst liv utan renovering och

underhåll. Fasta kostnader varje månad, utan

överraskningar. Anledningarna till varför män-

niskor väljer att bo i hyresrätt skiftar förstås.

Ibland är den ett bra alternativ, i väntan på det

stora beslutet att köpa hus. Men lika ofta blir

den ett tryggt hem för familjen, år efter år.

Vi hälsade på hemma hos tre av Gavlegårdar-

nas hyresgäster för att höra just deras historia.

Varmt välkommen att följa med.

Sid36 På Gävle Strand

låg Pernilla

Hammarbergs

drömboende.

Idag är drömmen

sann och nu bor

hela familjen i en

tvåa med närhet

till det mesta.

Sid 40 Sid 38

HEM LJUVA HEM

I närmare 53 år har Karin

Larsson bott i sin tvåa på

Sörby. Nu fl yttar hon till en

ny lägenhet i Tickselbo.

Familjen Astner Wallén fl yttade in i

femrummaren på Brynäs när de väntade

sitt första barn. Femton år senare är de

fem personer i lägenheten.

2012 | 35

Efter en separation började Pernilla Hammarberg att

leta boende för sig och sonen Leo. Gävle Strand låg

absolut högst på önskelistan och tack vare många år i

bostadskön blev drömmen sann. Idag har familjen växt

och vissa veckor är man nu fyra vid frukostbordet.

Det är tidig, tidig vår och fortfarande

snö på marken. Men på Pernillas bal-

kong står solstolarna redo, som ett bevis

för att Gävle Strand i högsta grad är en

stadsdel som lever upp på sommaren.

– Vattnet är nära, grönområdena

likaså. Det är en stor del i den frihets-

känsla du känner här, säger Pernilla

Hammarberg och ler.

I soffan sitter sonen Leo, 5 år. Sedan

i februari förra året har han bott med

sin mamma i den nya tvåan på Gävle

Strand. Vissa veckor är han hos pappa

i Stigslund, men då pappa jobbar skift

tillbringas övrig tid med mamma och

katten Shakira. I huset intill bor kusin

Philippa och bara ett stenkast bort fi nns

mormor och morfar.

NAMN: Pernilla Hammarberg, 31 och

sonen Leo, 5. Pojkvännen Daniel Enander,

32 och dottern Thindra, 7. Katten Shakira.

BOR: I tvåa på Gävle Strand sedan 2012.

gävle strandtvårummare

”Det var min dröm att bo här”Pernilla trivs på Gävle Strand

– När det stod klart att Leos pappa

och jag skulle separera började jag kolla

efter lägenhet. Men jag visste att jag ville

hit, Leo har varit här så mycket och det

kändes både bekvämt och tryggt för

honom, säger Pernilla.

– Hans pappa och jag hade bott till-

sammans i tolv år, i både hyresrätt och

bostadsrätt, men som tur var hade jag

tidigt ställt mig i bostadskö på Gavle-

gårdarna. Det fanns någon mening med

det, fortsätter hon.

När hon såg lägenheten på Gävle

Strand på internet visste hon direkt att

hon ville ha den. Men två familjer hade

högre poäng så hon fi ck tåligt vänta på

deras besked.

– När de sa nej blev jag jätteglad.

36 | 2012

Samtidigt kände jag en viss oro för kost-

naderna, skulle vi klara oss? Jag räknade

om och om igen innan jag insåg att det

skulle gå, säger Pernilla.

– Vi skulle visserligen inte få så

mycket kvar varje månad, men jag

prioriterade att bo här, nära resten av

familjen. Att hyra bostad kändes också

självklart, på så sätt kunde jag ju planera

mina kostnader. Jag vet hur varje månad

ser ut och behöver inte få panik om

kylen går sönder.

Att bo i en nyproducerad lägenhet

innebär en något högre hyra, men när

Pernilla jämförde med andra boenden

vägde fördelarna över.

– Här har jag tvättmaskin och

torktumlare i lägenheten. El och vatten

varierar inte mycket per månad och

garage ingår i hyran. Och så får jag en

helt ny lägenhet i ett fantastiskt område,

säger Pernilla Hammarberg.

– Men många frågar mig hur jag har

råd att bo här. Det verkar som de fl esta

tror att det är dyrare än det faktiskt är.

Pernilla och Leo fl yttade in i februari

förra året. De började så sakta att skapa

sig ett nytt liv och för Pernilla var det

första gången i livet hon bodde ensam.

– Så dök han upp, det ingick inte

alls i min plan, säger hon och ler.

I soffan sitter också Daniel Enander,

pojkvännen sedan ett knappt år tillbaka.

Av en händelse träffades de under en

utekväll och upptäckte att de hade

massor gemensamt. Daniel hade också

genomgått en separation, dessutom hade

de träffats redan som barn då föräld-

rarna umgicks i samma kretsar.

– Vi tog det väldigt lugnt i början,

Daniel har ju också barn och vi ville

veta var vi stod innan vi lät alla träffa

varandra, säger Pernilla.

Idag ser dock familjen annorlunda

ut än när Pernilla och Leo fl yttade in.

Vissa veckor kommer Daniels dotter

Thindra, och då får Leo en halvsyster

att dela dubbelsängen med.

Men att byta till en större bostad

fi nns ännu inte i planen.

– Vi trivs så bra här och prioriterar

annat än att ha ett stort boende att ta

hand om. Vi vill lägga den tid vi har

över på barnen och att göra saker med

dem. I somras skaffade jag båt och vi

fi ck plats för den i Gavleån. Det gör vårt

boende lite friare, säger Daniel Enander.

– Vi har skateboardparken, alla

grönområden och har vi lust kan vi fi ska

på kvällen efter jobbet. Jag kan inte

tänka mig att bo någon annanstans,

fortsätter Pernilla.

Daniel nickar och håller med.

– Ofta ställer jag bilen i garaget och

sen använder jag den inte på en hel helg.

Det är nära till stan och Leo orkar gå

dit. Tar vi en promenad kan barnen följa

med på cykel. Här fi nns ett eget café dit

vi brukar gå och äta pannkaka och vi

kan gå till fotbollsplanen härborta. Allt

är nära fast vi inte bor mitt i centrum,

säger han.

– Just nu är vi i ett skede av livet där

vi jobbar mycket och barnen är små. Då

vill jag inte ha några stora lån eller ett

hus som måste rustas och underhållas.

Det är ju liksom svårt att få tiden att

räcka till ändå. �

Leo har kuddkrig med nya syster Thindra.

Familjen har växt och vissa veckor är man nu fyra vid frukostbordet.

2012 | 37

Karin Larsen har jeans och bjuder på

snabbkaffe i mugg.

I det moderna men lilla köket har

hon lagat åtskilliga måltider och bakat

tusentals kakor. Utsikten från fönstret

har varit densamma i 53 år och varje dag

har hon njutit av livet.

– Jag kommer från en glad släkt, har

alltid haft lätt att träffa nya människor

och att tänka positivt, säger hon och

skrattar.

Det är nästan omöjligt att tro att hon

passerat 80-strecket. Inte minst när hon

med sprudlande entusiasm pratar om sin

kommande fl ytt till en ny stadsdel.

– Nya köksmöbler är inköpta och

det här ska barnbarnet ärva, säger hon

”Här har jag trivts i 53 år”Karin har fl est poäng av alla hyresgäster

En stor del av sitt liv har hon

tillbringat i tvårummaren på

Sörby. Och mycket har hunnit

hända på närmare 53 år.

Barnen har vuxit upp och

fl ugit ut. Barnbarnen har

fötts och maken gått bort.

Nu fyller Karin 83 år och fl yttar

till en ny lägenhet i Tickselbo.

och lägger handen på den avlutade

stolen i matrummet.

– Men hela vardagsrummet tar jag

med mig, även hörnsoffan. Jag behöver

ju inte tänka på utrymmet – jag fl yttar ju

till större, säger hon och skrattar högt.

Efter 53 år i lägenheten på Sörby hade

Karin Larsen samlat på sig hela 25 983

poäng, mest av Gavlegårdarnas alla

hyresgäster. När dottern Lillemor

började prata om det nybyggda trygg-

hetsboendet i Sätra – ett stenkast från

Lillemors eget hem – fi ck Karin för-

månen att välja lägenhet först.

– Det ska bli så bra det här. Jag ska

bo på fjärde våningen med utsikt. Jag

tar hissen ner och sen går jag fem–sex

NAMN: Karin Larsen, 83.

BOR: I tvåa på Sörby sedan 1960.

AKTUELL: Med högst poäng av Gavlegår-

darnas alla hyresgäster tar hon nu sitt

pick och pack för att fl ytta till Gävles

första trygghetsboende, Tickselbo.

till tickselbofrån tvåa i sörby

38 | 2012

steg så är jag på affären. Dessutom kan

jag nästan vinka hem till Lillemor, säger

Karin Larsen.

– Det blir lättare för alla när jag be-

höver hjälp. Varje dag tar jag 15 tabletter

för hjärtat och det blir körigt för mina

nära som det är nu, fortsätter hon.

Huset i Sörby var nybyggt när Karin,

maken Paul och de tre barnen kom fl yt-

tandes från Bollnäs 1960. Paul hade fått

jobb på en frisersalong i Gävle och

Karin tog hand om barnen samt fung-

erade som dagmamma på området.

– Vi hade inte råd med större än

en tvåa. Våra barn delade ett rum, med

våningssäng och extrasäng, medan Paul

och jag hade en hörnbädd i matrummet.

Det gick så bra, har alltid gjort. Det var

aldrig något kiv, säger Karin Larsen och

stryker sig över håret.

Det var 60-tal och få barn gick på

dagis eller förskola. Lekplatserna mellan

husen fylldes av lekande barn och runt

piskställningarna samlades de större

barnen efter skolan. De fl esta familjerna

i husen lärde känna varandra, och en av

Karins söner är idag gift med en grann-

dotter som också gick i hans klass.

– Trots att vi bott här så länge fi nns

det några kvar som varit här i många år.

Jag har kontakt med fl era grannar och

känner mig aldrig ensam, säger Karin

Larsen.

– Varje morgon ringer Viola och jag

till varandra och frågar hur det är. Hon

bor i lägenheten ovanför, fortsätter hon.

När barnen blev större fi ck Karin

anställning på matbutiken som då fanns

i området. Många år tillbringade hon

som kassörska där – och stortrivdes.

– Vi öppnade lite senare på söndagar

och då gick jag ner först, jag som bodde

närmast. När kollegorna kom var kaffet

klart och så kunde vi prata en stund

innan vi slog upp entrén, berättar Karin

Larsen.

– Paul och jag gjorde också mycket

kul tillsammans. Vi reste ofta till

hans hemland Danmark, men vi fl ög

också till andra platser i världen. Och vi

älskade att dansa, Paul var fenomenal

på dans, särskilt jitterbugg. Vi brukade

säga att han inte hade en led i kroppen,

så mjuk var han, säger Karin Larsen och

ler varmt.

– Vi har dansat oss genom livet, det

har vi sannerligen.

Men 2006, när paret hade börjat

planera sin 60-åriga bröllopsdag, var

Paul plötsligt sig inte lik. Tröttheten

visade sig vara sjukdom av det elakare

slaget, och samma år somnade han in

stilla.

– Jag brukar smågräla på honom

för att han försvann så fort från mig.

Det var alldeles för tidigt, en fantastisk

man … och så barnkär, säger Karin

Larsen.

– Man vet så lite om livet, om allt

som ska drabba en.

Makens bortgång är också det enda

som fått henne att fundera på en fl ytt.

Då bestämde hon sig dock för att leva

kvar med de positiva minnena, men nu

– sju år senare – är hon alltså på väg.

– Självklart känns det konstigt att

lämna det här efter alla år, men

herregud, det blir så bra. Jag är fort-

farande pigg nog att hitta på en massa

tok och det nya huset är ju så fi nt,

säger Karin Larsen och blinkar.

– Dessutom fi ck jag ju välja först av

alla. Hur ofta får man det i livet? �

Maken Paul har tagit bilden av Karin Larsen vid diskbänken. Året är 1969 men utsikten är densamma idag, 44 år senare.

2012 | 39

– Varför ska man lägga en massa

dyra pengar på att köpa en bostad? Vi

har ju allt här, säger Tord Wallén och

tittar på sin fru.

Sara nickar och håller med.

– Visst är det kul med inredning

och så vidare, men man kan förändra

sitt hem även om det är en hyresrätt.

Nu har jag hittat några riktigt snygga

70-talstapeter på Tradera som vi ska

sätta upp i köket, säger hon.

Familjen Astner Wallén fl yttade

till lägenheten för femton år sedan.

Tord och Sara väntade då sitt första

barn och femrummaren erbjöds till

ungdomsrabatt.

– Det var oerhört slitet här. Men

med halva hyran under det första året

och en reducering under ytterligare

några år hade vi en möjlighet att bo

såhär stort, minns Tord.

– Då hade vi både kontor och gäst-

rum, men idag är alla ytor upptagna,

säger Sara och skrattar.

Under åren har nämligen storebror

Eddie fått två syskon, lillebror Viking

och lillasyster Livia. Lägenheten på

118 kvadrat rymmer dem alla och har

dessutom ett stort, kombinerat vardags-

och matrum.

– Lägenhetens hjärta. Här samlas

vi och kollar på fi lm, äter och fredags-

myser, säger Tord.

– Och de här öppna ytorna kan inte

alla bostäder mäta sig med. Genom åren

har vi tittat på andra lägenheter och

radhus, men det har alltid känts trångt,

fortsätter han.

”Inget kan mäta sig med vår 5:a”Familjen på Brynäs har nära till allt

De fl yttade in i femman när

de väntade sitt första barn.

Idag, femton år senare, är de

fem personer i lägenheten.

Visst har familjen Astner

Wallén genom åren tittat

på både hus och radhus, men

inget har kunnat mäta sig med

bostaden på nedre Brynäs.

40 | 2012

NAMN: Tord och Sara Astner Wallén,

42 och 34 år. Barnen Eddie 14,

Viking 10 och Livia 5.

BOR: I femma på nedre Brynäs

sedan 1998.

på brynäsfemrummare

Familjen trivs med andra ord i

sin lägenhet, men också i huset och

området. Bland de 552 hushåll som bor

i hyresrätt på nedre Brynäs fi nns ett

starkt engagemang vad gäller aktiviteter

och självförvaltning. Familjen Astner

Wallén är inget undantag.

– Det gemensamma arbetet har

pågått i många år och idag har vi

både keramik, syjunta, korgmålning,

snickarstuga och gym på området. Alla

maskiner och verktyg har vi själva köpt

in med hjälp av fritidsmedel och den

Tord Astner Wallén älskar sitt Brynäs

självförvaltningspeng vi får av Gavlegår-

darna, berättar Tord.

– Vi mätte antalet besök på gymmet

under förra sommaren och trots att det

var lågsäsong hade långt över 300 besök

bokats, fortsätter han.

I självförvaltningen ingår också en

hel del blomsterskötsel samt inköp av

gemensamma smultron, jordgubbar och

rabarber till innergården. Något som

Sara har jobbat med under fl era år.

– Innergården är nästan det bästa

med området. 2003 renoverades vår

lägenhet, vi fi ck en dörr från köket och

egen altan. Trots att barnen var små

kunde man släppa ut dem ensamma och

ha bra koll, berättar Sara.

– Altanen ökade värdet på hela lä-

genheten. Då fanns än färre anledningar

för oss att fl ytta, fortsätter hon.

Tioårige Viking håller med.

– Här fi nns alltid barn att leka med,

det är bara att gå ut. Ibland kommer

barn utifrån för att leka på vår gård för

att den är så bra, säger han.

– Jag har också haft kompisar här i

porten, då har man kunnat springa till

varandra utan skor. Men de har fl yttat

och då blev jag ledsen, fortsätter Viking.

– Men det bästa är att det alltid

kommer nya kompisar, fyller pappa

Tord i.

Varken Tord eller Sara har körkort,

vilket betyder att familjen går och cyk-

lar – överallt. Viking går själv till skolan,

en promenad på cirka 40 minuter, och

Tord tar cykelkärran med sig när det är

dags att storhandla.

– Hade vi bott i hus hade vi varit

längre bort från stadskärnan, nu har vi

istället nära till allt, säger han.

– Och så har vi en kolonistuga på

cykelavstånd. Där får vi vår beskärda del

av gräsmatta och rabatter, men hemma

slipper vi allt praktiskt arbete som kom-

mer med ett hus. Som snöskottning och

underhåll, fortsätter Sara.

– Man kan sitta härinne och må

gott så kommer någon och skottar,

samma sak om något går sönder. Det

passar mig som har tummen mitt i

handen, säger Tord och skrattar.

– När man slipper spara pengar i en

reparationsbuffert kan man istället göra

annat kul med familjen. �

2012 | 41

Måndagskväll på MidgårdslundenFölj med till studenternas vardag i Gävle

Mat på rummet eller tillsammans i det stora köket? Som student

i Gävle har du alla möjligheter att välja hur social du vill vara.

Att bo i studentboende betyder att du träffar många i samma

situation som du själv, människor som fl yttat från sin hemstad till

en ny tillvaro utan trygghet. Vi gjorde ett besök i en av Midgårds-

lundens studentkorridorer för att träffa några av hyresgästerna

där. Ingen av dem visste något om Gävle innan de fl yttade hit.

42 | 2012

köket på studentboendet i Mid-

gårdslunden råder full aktivitet.

Det är måndag och fl era hy-

resgäster har bestämt sig för att laga

middag – en middag som innefat-

tar mer förarbete än att hälla upp

en tallrik fi l eller bre en macka.

Clara Helmsjö bor i huset sedan ett

drygt år tillbaka. Termin tre på Hälso-

pedagogiska programmet är påbörjad

och hon har gjort sig hemmastadd i

Gävle. Ikväll har hon bjudit in fyra

väninnor som alla tagit varsin del i taco-

förberedelserna.

– Jag kände knappt någon när jag

kom hit från Stockholm, förutom Sara

då förstås, säger Clara och nickar mot

en av vännerna.

– Första tiden var jag inneboende

i Saras lilla lägenhet i Sätra, fortsätter

Clara och skrattar.

– Då var även jag alldeles ny i stan

och bodde halvrassligt i en lägenhet

med rivningskontrakt. Men efter två

månader fi ck jag fl ytta till en jättefi n

etta i Sätra. Nu har jag ju faktiskt ett

alldeles eget kök, säger Sara och ler stort

åt trängseln vid korridorens gemen-

samma spis.

Ingen av de fem kompisarna har

någon som helst tidigare anknytning till

Gävle. Alla har de hamnat här tack vare

högskolan och det är också där de lärt

känna varandra.

– Nollningen rekommenderas

starkt. Där tvingas du socialisera med

andra som är i samma situation. Där är

det enkelt att söka sällskap. Dessutom

gör man inga elaka saker utan har bara

kul, säger Clara medan hon dukar

bordet.

– Alla har samma förutsättningar,

helt enkelt, säger Frida Elander som

kommer från Göteborg.

Även Frida går på Hälsopedagogiska

programmet, men är inne på sin fjärde

termin. Hon minns sin första tid i Gävle

då hon delade en större lägenhet i Sätra

tillsammans med två andra studenter.

– Vi kände inte varandra när vi

fl yttade in i en fyra. Förutom ett varsitt

rum delade vi vardagsrum, kök och

badrum. Lägenheten var oroligt sliten

och vi hade inte bott där länge när det

skulle rustas, berättar hon.

– I en månads tid sov vi i vardags-

rummet med hantverkare jobbandes i

lägenheten hela dagarna. Det var lite

slitigt.

När Frida fi ck ett rum i Midgårds-

lunden förbättrades allt. I rummet fi nns

ett mindre pentry, hon har närmare till

» Varje gång man går på stan ser man

någon man känner trots att ingen

av oss är härifrån. Gävle är litet men

inte för litet. Det är mysigt här. «

2012 | 43

stan, skolan och de bästa vännerna.

– Känner jag mig ensam går jag till

Elin som bor i samma korridor, säger

hon och tittar på väninnan på andra

sidan bordet.

– Där får jag både sällskap och tv.

Elin Wijnboord tar en tugga av sin

mjuka taco och nickar.

Med sin bas i Uppsala hade Elin

först planerat att pendla varje dag, en

tanke hon snart slog ur hågen.

– Nej, det blev jobbigt. Jag hyrde

istället en lägenhet på stan i andra

hand…jag vet inte hur jag tänkte, det

var ju ingen studentbostad och den var

jättedyr, säger hon.

– Att få rummet i Midgårdslunden

var som att komma till himmelriket – till

halva hyran dessutom. Jag bor ju mycket

hellre här än sitter ensam nere på stan.

Elin, Frida och kompisen Ramnpreet

Kaur Moan har alla pentry i sina rum på

Midgårdslunden, medan Clara är hän-

visad till det gemensamma köket i kor-

ridoren. Men eftersom pentryt saknar

ugn har Claras kök blivit en självklar

samlingspunkt för både kladdkakebak

och pizza-gräddning.

Sara Wennertorp är den av vännerna

som bor i Sätra och där har en helt egen

lägenheter, men istället är avståndet

längre till skolan.

– Jag älskar Sätra. Hela vinter-

halvåret promenerar jag till skolan och

på sommaren är det cykeln som gäller.

Superskönt, säger Sara Wennertorp och

får medhåll.

– Absolut, jag förstår dig. Jag bodde

mina två första månader i Sätra och det

är bra där. Men första gången jag skulle

cykla till stan höll jag kartan upp och

ner och kom helt fel, säger Ramnpreet

och skrattar.

» Högskolan är personlig och vi som bor

tillsammans blir som en liten familj «

Frida Elander, 21, från Göteborg. Läser hälso-pedagogiska programmet.

Sara Wennertorp, 22, från Uppsala. Läser fastighetsmäklar-programmet.

Ramnpreet Kaur Maan, 19, från Stockholm. Läser ekonom-programmet.

Clara Helmsjö, 22, från Stock-holm. Läser hälsopedagogis-ka programmet.

studentboende

gavlegårdarnas

I dagsläget har Gavlegårdarna 824

studentboenden – i Sätra, vid högskolan,

i Villastaden samt ytterligare två områden

på Söder. Studentboendet i Midgårds-

lunden vid högskolan byggdes 1997 och

innehåller 60 lägenheter samt 126 rum

i korridor.

Under 2012 har Gavlegårdarna haft

färre studentboenden att tillgå på grund

av de hus som evakuerats för rust i Sätra.

Under hösten 2013 blir ett antal ”nya”

boenden klara då ett av de renoverade

punkthusen viks för studenter. Den första

september räknar man med att åtta

lägenheter samt 44 rum ska stå klara.

Trycket på studentboende är högt

i Gävle och beräknas heller inte minska.

De attraktivaste boendena är de som

ligger centralt, där är studenterna väldigt

lika Gavlegårdarnas övriga kunder.

44 | 2012

» På sommaren brukar vi äta ute på

grillplatsen och vi har många förfester i de gemensamma köken. «Att vara student innebär enligt tje-

jerna att vara del av en egen liten familj

där alla hjälper varandra. När det doftar

kaka fylls köket av människor, det är

lätt att hitta någon att hänga med, laga

middag tillsammans med eller kanske

göra sällskap med till affären.

– Vi har inte alltid dörrarna öppna

till varandra, men man känner alltid att

det fi nns någon där om man behöver,

säger Clara Helmsjö.

Grannarna Niclas Löfgren och

Christopher Roussel steker sin pytt

i panna och håller med.

– Gävle var ett självklart val för

mig. En mindre stad och en relativt

liten högskola betyder inte bara att det

är lättare att komma in på det program

man önskat, det betyder också en större

närhet till stan och andra studenter,

säger Niclas Löfgren som läser Personal-

och arbetslivsprogrammet.

– Jag har bott i mitt rum sedan min

första dag i Gävle. Det här är en skön

korridor och det är det allra viktigaste,

då trivs man.

Christopher Roussel, som läser till

byggnadsingenjör, tar sin tallrik och

tillägger:

– Jag var lite slarvig i början med

att söka bostad och tvingades hyra

en källare i stan. Sen kom jag hit och

hamnade granne med min bästa kompis

sedan gymnasiet, det är grymt.

Den nya staden Gävle har blivit ett

hem för alla i köket på Midgårdslunden.

Men trots att alla trivs är det ingen som

tror sig bli kvar efter examen.

– No way, säger Sara Wennertorp.

– Jag trivs men skulle aldrig stanna

här. Däremot kommer jag minnas de

här åren – alltid, fortsätter hon.

– Ja absolut, säger Clara Helmsjö.

– Vi kommer säkert att behålla

kontakten och tillsammans minnas våra

studentår här. �

Elin Wijnboord, 23, från Uppsala. Läser hälsopedago-giska programmet.

Christopher Roussel, 21, läser till byggnadsingenjör och Niclas Löfgren, 22, går på Personal- och arbets-livsprogrammet. Det är fi lmkväll, grannar emellan. Vännerna delar broderligt på kniven men har varsin burk rödbetor och varsin öl till pytten.

2012 | 45

Ett bredare tjänste utbud till rabatterat pris

Gavlegårdarna lanserar

fl era erbjudanden till sina

hyresgäster. I första skedet

handlar det om fl ytt -

hjälp, magasinering

och städ-

tjänster.

– Var tredje gävlebo bor hos oss.

Det betyder att vi varje månadsskifte har

stora fl yttkedjor där uppsägningstider och

logistik kan göra att hyresgästen har ett tajt

schema, säger Kristina Isacson, marknads-

strateg på Gavlegårdarna.

– Vi har sett ett stort behov av vissa

tjänster, som fl ytthjälp och städning. Det

kändes därför självklart för oss att söka

samarbetsavtal med leverantörer som kan

ge unika erbjudanden till våra hyresgäster,

fortsätter hon.

En förfrågan till ett antal lokala företag

i de aktuella branscherna gick ut under år

2012. Avtal har skrivits med en handfull av

dem, och de nya tjänsterna lanseras i början

av år 2013.

– Vi listar de aktuella företagen, sedan

är det upp till kunden att välja bland de för-

månligare priserna, säger Kristina Isacson.

– De här tjänsterna omfattas ju redan

av rutavdraget, sedan kommer

vårt erbjudande ovanpå

det. Dessutom har

många av företagen

ett brett tjänsteut-

bud som omfattar

både hjälp med fönsterputs, handling eller

trädgårdsarbete, fortsätter hon.

Gavlegårdarna har redan hunnit få

mycket positiva reaktioner på det nya

tjänsteutbudet.

– På det här sättet gynnar vi lokala,

många gånger små, företag som har möjlighet

att erbjuda så mycket mer. Jag har redan hört

om ett städföretag som hjälpt en hyresgäst

med bullbaket, berättar Kristina Isacson.

Förmånliga priser gör förhoppningsvis

att fl er hyresgäster kan ha råd med löpande

hjälp i vardagen. Önskemål har redan kom-

mit in kring fl er tjänster, där någon form av

matkasse är ett.

– Under 2013 kommer vi att utvärdera

hur det går, vad hyresgästerna och företagen

tycker. Sedan får vi se hur allt utvecklas.

Vårt mål är att erbjuda lite mer till våra

hyresgäster, men våra erbjudanden ska

också ha ett mål och ett syfte. Alla tjänster

ska kvalitetssäkras så att

vi får ett verkligt

mervärde. �

46 | 2012

Vattensparprojekt tävlar om pris

Med ett 50-tal servicebilar rullande

i stan är fordon, transporter och utsläpp

en fråga som ständigt är i fokus på

Gavlegårdarna. Bensin- och dieselbilar

byts nu löpande ut till miljövänligare

alternativ. Under 2012 köptes tre elbilar

och två biogasbilar in till fastighets-

skötare och servicepersonal.

– Medarbetarna är oerhört nöjda.

Bilarna har gått prickfritt hela vintern,

trots kylan och snön. Fler biogasbilar

är beställda och kommer att levereras

under året, säger Mats Åström, miljö-

och kvalitetschef på Gavlegårdarna.

i garagetbiogas och el

Mats Åström

– Ungefär en tredjedel av gävle-

borna bor hos oss. Kan vi få dem att

tänka på sitt beteende i syfte att minska

energiförbrukningen får det stora ef-

fekter, säger Mats Åström, miljö- och

kvalitetschef på Gavlegårdarna.

Ett vattensparprojekt – som kom-

mer att fortgå i år – inleddes 2012 med

att hälften av beståndets lägenheter,

7 500 stycken, besöktes.

– Man har sett över och åtgärdat

toaletter och tvättställ som droppar

eller läcker. Duschslangar är utbytta

och på alla kranar sitter nu strål-

samlare. Man har samtidigt passat på att

kontrollera alla brandvarnare, berättar

Mats Åström.

– Att en kran står och droppar kan-

ske man inte tänker på. Men slå ut det

på alla våra lägenheter och det blir ett

stort antal kubik per år, fortsätter han.

Vattensparprojektet har nu skickats

in till SABO:s tävling Hållbarhetspriset.

– Där fi nns totalt femton bidrag,

allt från förnyelse av hela stadsdelar till

enstaka mindre projekt. Under våren får

vi se hur det går, säger Mats Åström. �

Det är inte så längesedan vi slängde allt avfall i ett och samma

sopnedkast. Något som idag är helt otänkbart för de allra

fl esta. Men att även varmvatten bidrar till en högre energi-

förbrukning är det inte alla som tänker på.

2012 | 47

viktigt avfall

Avfall är idag en viktig resurs. Under 2012 tog Gästrike

återvinnare hand om stora mängder hushållsavfall från

Gavlegårdarnas hyresgäster.

• 1 600 ton kompostavfall har gått till Forsbacka för att bli jord.

• 2 700 ton brännbart avfall har gått till Sundsvall för att bli

energi och värme.

• 1 500 ton förpackningar har gått tillbaka till producenterna

för att återvinnas till nya förpackningar.

I Gavlegårdarnas miljörum kan hyres-

gästerna lämna det mesta av sitt

sorterade avfall. Grovsopor och farligt

avfall är dock undantag. Att åka till

återvinningen är något som egentligen

ligger på varje hyresgästs ansvar.

– Det här känner inte alla till. Många passar på

att lämna en utbytt soffa i källaren eller på vinden.

I miljörummet ställer man in sina halvtomma färg-

burkar och bilbatterier – trots att det inte är okej,

säger Mats Åström, miljö- och kvalitetschef på

Gavlegårdarna.

Att ta hand om avfallet blir då Gavlegårdarnas

ansvar, inte minst för att stora grovsopor som står

i vägen är en fara för bland annat brandutrymning.

– Under 2012 samlade vi in 16,5 ton farligt avfall

för destruktion ute i våra områden. En del av det

kommer från egen verksamhet, men mycket är också

hyresgästernas avfall, säger Mats Åström.

– Vi försöker informera om vilka regler som

gäller. Jag tror att alla är överens om att en fastighets-

skötare gör bättre nytta om han eller hon hinner

klippa gräs, skotta snö och hålla snyggt i våra områden

istället för att frakta bort grovsopor och avfall. �

16,5 ton farligt avfallhar tagits om hand

48 | 2012

Hög tillgänglighet är ett viktigt ägarkrav som ställs på

Gavlegårdarna – när det gäller nybyggnation, men också vid

ombyggnad.

Tillgänglighet handlar om att planera och bygga boenden

som passar många människor. Oavsett ålder och var de

befi nner sig i livet.

Många tror att lägenheter med hög tillgänglighet i första

hand är anpassade för äldre och funktionshindrade, och till viss

del är det sant. Men vad man då inte tänker på är att breda

dörrar utan trösklar samt väl tilltagna ytor i hall och badrum,

även passar familjer som behöver plats för barnvagnar, sköt-

bord eller hockeytrunkar. Tillgänglighet kan också handla om

utrymmen för att förverkliga personliga idéer och drömmar

om heminredning.

Under år 2012 planerades,

påbörjades och slutfördes

fl era moderna byggnationer

i Gavle gårdarnas regi. På

följande sidor kan du läsa

om några av årets

spännande byggprojekt.

Vi bygger för många

KV IRISMARIA HALLACHARLOTTE STUVEBACK2013-02-14

SIDA 21/23

2012 | 49

År 2011 utlyste Gavlegårdarna, i

samarbete och med bidrag från Hjälp-

medelsinstitutet, en arkitekttävling

gällande bostadsområdet på Almvägen

i Fridhem. Idag fi nns där ett antal

radhus, byggda i början av 60-talet där

övervägande andelen är små lägenheter

på två rum och kök.

– Att vi måste göra något med husen

stod klart. Underhållet är eftersatt, det

är fukt i vissa källarutrymmen och till-

gängligheten är dålig, inte minst då det

bland annat är trappsteg för att komma

in genom ytterdörren, säger Bo Bäck-

ström, teknisk chef på Gavlegårdarna.

Under 2012 fortsatte Gavlegår-

darna sin resa närmare havet på Gävle

Strand. I den första etappen byggdes

55 lägenheter med infl yttning år 2008.

Tre år senare färdigställdes landmärket

Fullriggaren.

Under 2013 byggs två fyravånings-

hus med sammanlagt 53 lägenheter.

Även här har den höga tillgängligheten

prioriterats. Lägenheterna erbjuder ett

kompakt boende av hög kvalitet,

oavsett om hyresgästen väljer en etta

på 50 kvadrat eller en femrummare på

drygt hundra.

I inledningsskedet av bygget, år

2012, uppmärksammades fastigheterna

i lokala medier, då det Piteåbaserade

företaget Lindbäcks levererade husen i

färdiga moduler med trästomme. Till

och med köks- och badrumsinredning

var monterad när de olika delarna sattes

på plats ute på Gävle Strand.

Husen på Sjåare- och Wilhelmina

Skoghs gata har också byggts med stor

hänsyn till miljön. Alla lägenheter har

en individuell mätning och debitering

av varmvatten. Den som är sparsam har

inte bara en möjlighet att hålla nere sina

egna kostnader, ingen behöver heller

betala för grannarnas förbrukning.

Infl yttningen i husen sker i månads-

skiftet maj/juni 2013, och när lägen-

heterna släpptes i februari var intresset

stort. Till de sju enrummarna ställde sig

128 personer direkt i kö.

– Hjälpmedelsinstitutet har stöttat

projektet som fokuserar kring hur man

kan bo bra på äldre dar. Vi inledde en

förstudie och en arkitekttävling som

avgjordes i mars 2012, fortsätter han.

En jury, med representanter från

Gavlegårdarna, boende på Almvägen

idag, Gävle kommun samt Sveriges Ar-

kitekter, valde ut det vinnande förslaget

som kom från Nyréns Arkitektkontor.

Temat för deras idéer rubricerades

”Livet från den

ljusa sidan” och

har enligt juryn

god anpassning

till hur miljön i

området ser ut

idag – närheten

till skola och

dagis, villor samt

stora grönytor.

– Med förslaget som grund har vi

nu inlett den formella processen kring

en detaljplaneändring. Vi vill ju be-

hålla parkmark, parkeringar och ha en

fungerande trafi k kring skola och dagis,

säger Bo Bäckström.

– Samråd kring detaljplanen har

skett och nästa steg är beslut i Bygg- och

miljönämnden om eventuell utställning.

sidan av almvägen

resa mot havet

från den ljusa

en fortsatt

50 | 2012

© AB Gavlegårdarna, 2013

Produktion: Baringo reklam & kommunikation i samarbete med AB Gavlegårdarna

Foto: AB Gavlegårdarna, Albin Bogren, Jana Damröse, Hans Frykshammar, Martin Skoog, Veronica Bångfeldt, iStock m fl

Tryck: Gävle Offset

Trygghetsboende är en ny boen-

deform för hyresgäster över 70 år där

staten kan bidra till byggnationen. Kra-

ven är god tillgänglighet, gemensamma

utrymmen med kök samt att boendet

erbjuder personal sju dagar i veckan.

Gävles första trygghetsboende står

i juni 2013 klart för infl yttning. En av

Sätras mest centrala fastigheter, Sick-

sackvägen 34, har under år 2012 byggts

om till ett modernt boende med alla

bekvämligheter. Huset har 62 lägenhe-

ter – ettor, tvåor och treor – fördelat på

fem våningar. I huset fi nns samlingslo-

kal, ett närmast fullstort restaurangkök,

I september fl yttar nya hyresgäster in

i det nybyggda huset Maskinisten, med

adress Jarlavägen på Brynäs. På tomten låg

tidigare förskolan Maskinistgården som

revs när Gavlegårdarna köpte tomten.

– Att bygga ett nytt bostadshus där

förtätar området på ett positivt sätt. Dess-

utom ger huset plats för både en grupp-

bostad och femton lägenheter, något vi

har stort behov av, säger Bo Bäckström,

teknisk chef på Gavlegårdarna.

Gruppbostaden är förlagd till

markplan och gör det enkelt för anhö-

riga som vill besöka de boende. Där

fi nns också personal från Gävle kom-

mun omvårdnad.

Maskinisten är också det första

hus som Gavlegårdarna bygger med

miljöklassifi cering. Sedan några år till-

baka fi nns olika modeller för att kunna

miljöklassifi cera en hel byggnad med allt

dess innehåll.

– Man skulle kunna kalla det en

innehållsförteckning för allt byggma-

terial, var i huset det fi nns och i vilken

mängd, berättar Mats Åström, miljö-

och kvalitetschef på Gavlegårdarna.

– Det ställs förstås helt andra krav

på dokumentering av det vi gör. Om

tjugo år ska vi enkelt kunna inventera

var i byggnaden ett visst material fi nns,

fortsätter han.

Maskinisten är alltså det första

huset som byggs på det här sättet.

hobbyrum, gästlägenhet samt takvåning

med bastu, relax, takterass och inglasat

uterum. Tillgängligheten är prioriterad

överallt i huset. Samtliga trappupp-

gångar har hiss, entréerna är breda och

försedda med ramper. Lägenheterna har

rymliga passager och saknar trösklar.

Materialen är lättskötta och lågt pla-

cerade elcentraler samt sopnedkast ska

förhindra fallolyckor.

En så kallad trivselvärd, anställd av

omvårdnad Gävle, fi nns på plats i huset

för att ordna gemensamma aktiviteter.

Hyresgästernas lust, engagemang och

fantasi får styra utbudet där.

Tickselbo ligger bara ett stenkast

från Sätra centrum med service som

mataffär, apotek, hälsocentral och

bibliotek.

Läs mer om Tickselbo i artikeln Förändringens år i östra Sätra på sidorna 24–27.

gävles första

med miljöcertifi ering

tickselbo

trygghetsboende

nya lägenheter på brynäs

– Vi kommer att utvärdera miljö-

klassifi ceringen och hela processen

då huset står klart. Kanske blir det

här en norm för alla nybyggnationer

Gavlegårdarna gör i framtiden, säger

Mats Åström.

a bygger med

dan några år till-

ler för att kunna

byggnad med allt

k ll d

2012 | 51

AB Gavlegårdarna

Box 456, 801 06 Gävle

Besöksadress S Kungsvägen 25

Tel 026-17 27 00 | Fax 026-17 28 00

info@gavlegardarna.se | www.gavlegardarna.se