256
SNöCHOCK Det finns mycket av det mesta i Åredalen — men allra mest finns det av väder. J VIKSTRöM • M FREDRIKSSON DRAGSHOW Bakom ett hundspann blir kontrasten mellan natur och civilisation maximal. J VIKSTRöM • N BLOM GYLLENE SKäRET Fart, stil och bländande teknik — därför är storslalom en fulländad gren. O LILJEDAHL OM VäRLDENS SKöNASTE SKIDORT • åRGåNG 13 • NUMMER 2 • VINTER 2012 BäSTA POLARNA Tre av världens (och Åres) bästa skidåkare gör upp om världs- och bymästartiteln. J RöNNBäCK • C SJöSTRöM

Magasin Åre Winter 2012

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Om skandinaviens skönaste skidort.

Citation preview

s n ö C h o C kDet finns mycket av det mesta i Åredalen — men allra mest

finns det av väder.j v i k s t r ö m • m f r e d r i k s s o n

d r ag s h owBakom ett hundspann blir

kontrasten mellan natur och civilisation maximal.

j v i k s t r ö m • n b l o m

g y l l e n e s k ä r e tFart, stil och bländande

teknik — därför är storslalom en fulländad gren.

o l i l j e d a h l

o m v ä r l d e n s s k ö n a s t e s k i d o r t • å r g å n g 1 3 • n u m m e r 2 • v i n t e r 2 0 1 2

b ä s ta p o l a r n aTre av världens (och Åres)

bästa skidåkare gör upp om världs- och bymästartiteln.

j r ö n n b ä C k • C s j ö s t r ö m

PEAKPERFORMANCE.COM

FALL/WINTER COLLECTION 2011

Peak Performance Friend in the Heli & Progressive Lines.

ÅRE TORG & FJÄLLGÅRDEN • BOKA SKIDHYRA PÅ TEL 0647-52000 • BESÖK OSS GÄRNA VIA DIN MOBIL PÅ WWW.HANSONSPORT.SE

• OA K L E Y • A D I DA S • S C OT T • S A LO M O N • S TÖ C K L I • N N 07 • HEAD • R E P L AY • H U N K Y D O RY • S C OTC H & S O DA • O D D M O L LY • A R C ’ T E RY X • R . M . W I L L I A M S • E TO N • R AY B A N • P O LO R A L P H L AU R E N • P E A K P E R F O R M A N C E • S O R E L • PA R A J U M P E R S • P R I M E B O OT S • B O OT D O C • A D I DA S • S C OT T • S A LO M O N • S TÖ C K L I • N N 07 •

Pjäxorna är det viktigaste i varje skidåkares utrustning. Helt enkelt för att perfekt passform ger perfekt känsla.

Vi är experter på pjäxor. Vi gjuter skor och sulor. Vi bygger om, trycker ut, vinklar och installerar värme.

Oavsett om du köper nya pjäxor eller kommer in med dina gamla hjälper vi dig till perfektion.

Vi på HANSON stöttar Jon Olsson i hans satsning inför OS i Sotjij 2014, och han vet hur noga vi är.

ÅRE TORG & FJÄLLGÅRDEN • BOKA SKIDHYRA PÅ TEL 0647-52000 • BESÖK OSS GÄRNA VIA DIN MOBIL PÅ WWW.HANSONSPORT.SE

• OA K L E Y • A D I DA S • S C OT T • S A LO M O N • S TÖ C K L I • N N 07 • HEAD • R E P L AY • H U N K Y D O RY • S C OTC H & S O DA • O D D M O L LY • A R C ’ T E RY X • R . M . W I L L I A M S • E TO N • R AY B A N • P O LO R A L P H L AU R E N • P E A K P E R F O R M A N C E • S O R E L • PA R A J U M P E R S • P R I M E B O OT S • B O OT D O C • A D I DA S • S C OT T • S A LO M O N • S TÖ C K L I • N N 07 •

ÅRE TORG & FJÄLLGÅRDEN • BOKA SKIDHYRA PÅ TEL 0647-52000 • BESÖK OSS GÄRNA VIA DIN MOBIL PÅ WWW.HANSONSPORT.SE

• OA K L E Y • A D I DA S • S C OT T • S A LO M O N • S TÖ C K L I • N N 07 • P O C • R E P L AY • H U N K Y D O RY • S C OTC H & S O DA • O D D M O L LY • A R C ’ T E RY X • R . M . W I L L I A M S • E TO N • R AY B A N • P O LO • R A L P H L AU R E N • P E A K P E R F O R M A N C E • S O R E L • PA R A J U M P E R S • P R I M E B O OT S • B O OT D O C • A D I DA S • S C OT T • S A LO M O N • S TÖ C K L I • N N 07 •

När det gäller goggles, hjälmar och ryggskydd jobbar vi självklart med svenska POC.

Hos HANSON hittar du deras produkter både i butiken och i uthyrningen.

ÅRE TORG & FJÄLLGÅRDEN • BOKA SKIDHYRA PÅ TEL 0647-52000 • BESÖK OSS GÄRNA VIA DIN MOBIL PÅ WWW.HANSONSPORT.SE

• OA K L E Y • A D I DA S • S C OT T • S A LO M O N • S TÖ C K L I • N N 07 • P O C • R E P L AY • H U N K Y D O RY • S C OTC H & S O DA • O D D M O L LY • A R C ’ T E RY X • R . M . W I L L I A M S • E TO N • R AY B A N • P O LO • R A L P H L AU R E N • P E A K P E R F O R M A N C E • S O R E L • PA R A J U M P E R S • P R I M E B O OT S • B O OT D O C • A D I DA S • S C OT T • S A LO M O N • S TÖ C K L I • N N 07 •

all passion

© 2011 adidas AG. adidas, the 3-Bars logo and the 3-Stripes mark are registered trademarks of the adidas Group.

mat

terh

orn

(SU

I)

mic

hael

.mei

sl

ÅRE TORG & FJÄLLGÅRDEN • BOKA SKIDHYRA PÅ TEL 0647-52000 • BESÖK OSS GÄRNA VIA DIN MOBIL PÅ WWW.HANSONSPORT.SE

© 2011 adidas AG. adidas, the 3-Bars logo and the 3-Stripes mark are registered trademarks of the adidas Group.

• OA K L E Y • AD IDAS • S C OT T • S A LO M O N • S TÖ C K L I • N N 07 • H E A D • R E P L AY • H U N K Y D O RY • S C OTC H & S O DA • O D D M O L LY • A R C ’ T E RY X • R . M . W I L L I A M S • E TO N • R AY B A N • P O LO • R A L P H L AU R E N • P E A K P E R F O R M A N C E • S O R E L • PA R A J U M P E R S • P R I M E B O OT S • B O OT D O C • A D I DA S • S C OT T • S A LO M O N • S TÖ C K L I • N N 07 •

HANSON gillar Adidas nya produkter för moderna äventyr och krävande klimat.

Kompromisslös funktion och genomtänkt design, lika rätt i Gästrappet som på topptur i Sylarna.

all passion

ÅRE TORG & FJÄLLGÅRDEN • BOKA SKIDHYRA PÅ TEL 0647-52000 • BESÖK OSS GÄRNA VIA DIN MOBIL PÅ WWW.HANSONSPORT.SE

• OA K L E Y • AD IDAS • S C OT T • S A LO M O N • S TÖ C K L I • N N 07 • H E A D • R E P L AY • H U N K Y D O RY • S C OTC H & S O DA • O D D M O L LY • A R C ’ T E RY X • R . M . W I L L I A M S • E TO N • R AY B A N • P O LO • R A L P H L AU R E N • P E A K P E R F O R M A N C E • S O R E L • PA R A J U M P E R S • P R I M E B O OT S • B O OT D O C • A D I DA S • S C OT T • S A LO M O N • S TÖ C K L I • N N 07 •

ÅRE TORG & FJÄLLGÅRDEN • BOKA SKIDHYRA PÅ TEL 0647-52000 • BESÖK OSS GÄRNA VIA DIN MOBIL PÅ WWW.HANSONSPORT.SE

Världskänd kvalitet och unik design. Kreativa och klassiska skjortor från Eton på HANSON.

• OA K L E Y • R A L P H L AU R E N • N N 07 • ETON • R E P L AY • H U N K Y D O RY • S C OTC H & S O DA • O D D M O L LY •

FREE FOR ALL SPECTATORS. ÅRE, SWEDEN 6 — 7 APRIL 2012. EXCLUSIVELY FOR THE WORLD’S TOP RANKED SKIERS.

FOR

MO

RE IN

FORM

ATI

ON

, V

ISIT

US

ON w

ww

.join

vita

tiona

l.com

12 | f o t o m a t t i a s f r e d r i k s s o n

m a g a s i n å r e | 13

Vi brukade kalla oss för nordbor.

Vi brukade korsa den stormande Nordatlanten iklädda endast höftskynken för att kivas med rödhåriga irländare i liknande höftskynken. Vi brukade pulsa genom snön till skolan för att lära oss läsa i böcker om Gubben Rimfrost och om Plupp. Vi brukade jublande springa ut i den första snön, åka pulka och kasta snöboll utan handskar. Vi brukade trotsa blankis och snövallar i en gammal VW Golf med sommardäck och trasig värme. Vi brukade hångla i snödrivor, åka skidor i jeans och gå från afterskin till nattklubben utan mössa.

Men det var förr. Nu tas vintern emot med skräck av en majoritet av Sveriges befolkning. Kvällstidningarna varnar för “extrem ishavskyla” när temperaturen kryper under -10°. SMHI går ut med varningar så fort helt vanligt vinterväglag inträder. Skolor stängs, lokaltrafiken kollapsar och trots alla fyrhjulsdrivna lyxbilar med finurliga antisladdfunktioner lamslås trafiken i landets södra delar vid minsta tillstymmelse till snöfall. Dunjackor testade på Mount Everest och pälsklädda parkas designade av nordpolsfarare är ett måste så snart uteserveringarna slagit ihop parasollen för säsongen, ändå riskerar folk tydligen att duka under av kyla på väg från kontoret till lunchrestaurangen på hörnet.

Är det en ny istid? Har vintrarna blivit kallare och snörikare? Är det klimatförändringar som sätter käppar i hjulet för det moderna samhället och dess medborgare? Kanske. Men allt tyder tyvärr på att det är en samhällsförändring. Det galopperande kontrollbehovet gör det allt svårare för oss att anpassa sig till situationer påverkade av yttre omständigheter.

Sverige i allmänhet och fjällen i synnerhet bjuder på årstider och varierande väder. Väldigt varierande väder. Särskilt på vintern. Det är bara att gilla läget och förbereda sig. Gilla när det är kallt, gilla när det stormar och älska när det snöar ena dagen och är soligt dagen efter. Här på redaktionen gillar vi väder. Kanske är det därför som stora delar av det här numret handlar om just väder och naturkrafter.

Förra säsongen var en riktigt vargavinter i Åre. Det var iskallt hela januari. Snöstormarna avlöste varandra. Ändå var inte lektionerna i Åre Skola inställda, eller ens försenade, en enda gång. Liftarna öppnade varje morgon. Bussarna gick som vanligt. Och utan att säga för mycket beror detta inte på att kommunens dignande kassakista möjliggör snöröjning utöver det vanliga (Åre är den till ytan 8:e största av landets 290 kommuner, men hamnar bara på 211:e plats när det kommer till folkmängden). Kanske beror det på att jämtarna är medvetna om och beredda på att det faktiskt är vinter en stor del av året. Det kommer inte som en total överraskning.

Och skulle den “sibiriska monsterkylan” någonsin slå till på riktigt (i kombination med snökanoner, snömonster, snösmockor och andra kvällstidningsfabuleringar) så kan du alltid tända en brasa, krypa upp i fåtöljen och läsa Magasin Åre.

— Red.

Om Världens Skönaste Skidort — Vintern 2012o m s l a g m a t t i a s f r e d r i k s s o n å k a r e d a v i d k a n t e r m o

intro

11 BUTIKER FRÅN DUVED TILL BJÖRNENPå SkiStarshop Åre finns allt för din skidsemester. Från skidhyra, skidverkstad och SkiPass till skidskola och skidguider, allt personligt anpassat.

Välkommen in till någon av våra butiker!

SKIPASS · SKISCHOOL · SPORTSHOP · SKIRENTAL

1 | t r e a m i g o s

m a g a s i n å r e | 2

18 | f o t o a n d e r s n e u m a n n | m a t t i s k a r l s s o n

innehåll

8 4 | o c h n u ö v e r t i l l v ä d r e t

Det handlar om det förbannade vädret. Det handlar om det underbara vädret. Det handlar om regnstormen och puderdumpet. Om snö och vind och kyla och värme och det gastkramande dramat som utspelar sig runt termometerns nollstreck. Det handlar förstås även om Åre, byn där den årliga summan av vädernojjorna slår de svenska böndernas med hästlängder.

14 8 | s o l f ö r m ö r k e l s e

Den modemedvetne ser dem som en accessoar. Vi ser det som överlevnadsutrustning — oavsett om du kör puder i Tottskogen

eller glider runt i solig vårsnö.

1 3 8 | d e t s v a r t a b r ä c k e

För varje gruppering i Åre finns ett mandomsprov. Ska man in i Åkarklubben kommer man inte undan utan att sänka en

“Atomubåt” på Werséns. Vill man titulera sig friåkare av rang vill det till att man droppar Högsta i Östra ravin. För en

jibbare handlar det om att leverera i Svarta.

f o t o m a t t i a s f r e d r i k s s o n å k a r e d a v i d k a n t e r m o | 19

7 0 | s n ö c h o c k

Vintern 2011 bjöd på episka snöförhållanden. Strategiskt utspritt över säsongen — från december till april — kom ett tiotal större snöstormar. Någon varade i över

en vecka och ett flertal dagar bjöd på 50 centimeter pudersnö. Eller mer. Byns åkare jublade och fotografen Mattias Fredriksson förevigade

den bästa vintern i mannaminne.

20 | f o t o f W t / d . d a h e r å k a r e h e n r i k W i n s t e d t

1 2 0 | D e b ä s t a p o l a r n a

Freeride World Tour är friåkningens superserie — en global tour där världens bästa friåkare gör upp om VM-titeln. Till de absoluta favoriterna hör tre killar från Åre.

Möt byns freeridekungar Reine Barkered, Erik Sunnerheim och Henrik Windstedt.

f o t o f r e d r i k b o b e r g | n i s s e s c h m i d t | 21

1 1 2 | P u c k e l P r i n s a r

De har kallats för Sveriges mest lovande freestylelandslag genom tiderna. Fredrik Sätherberg,

Jens Lauritz och Ludvig Fjällström är produkter av den nya puckelvågen i Åre. Möt tre unga talanger

som slagit freestylevärlden med häpnad.

16 4 | I s DA N s

Storslalomläge. Alltid. Men det gyllenen skäret kommer inte av sig själv. Det krävs vassa kanter och andra prylar och det innebär förstås att Magasin Åre lägger näsan i blöt och rekomenderar några inköp.

innehåll

1 0 0 | d e t g y l l e n e s k ä r e t

Slalom har blivit en sport långt, långt från runda svängar i stickad luva, och störtlopp är någon sorts Formel 1 på snö i farter som många bilförare aldrig ens kommer upp i. Men storslalom fortsätter vara storslalom år efter år och det är lika rytmiskt och vackert som det alltid varit.

22 | f o t o f r e d r i k b o b e r g | e r i k o l s s o n

1 9 6 | t v -å r e v i s i o n e r a r v i d a r e

Ända sedan Årevisions glansdagar med början 1984 har Åre haft en egen tv-kanal. Under den tiden har det hänt mycket. Vi har fått en hel del återberättat men ännu mer finns säkert gömt och förmodligen glömt i medarbetarnas mentala arkiv. Hur som helst, TV Åre som kanalen nu heter, håller fanan högt.

1 7 6 | k o r v d e l u x e

Om du inte har förstått det tidigare så gör du det snart: En fyrakronors korv med bröd har lika lite gemensamt med Anders Lundbergs korvar som en planka har med en slalomskida. De delar bara en grov typ av geometrisk form. Avlång.

2 0 8 | t å f l ö r t

Få material är så hållbara och sköna som läder, skinn och ullfilt. Särskilt i kombination. Definitivt i skor.

1 8 8 | t y g t r y g g

Känslan av ett mysigt hem skapas bäst med mjuka tyger. Inredningsbloggaren Sofia Berg har krupit upp i myssoffan och

valt ut några säkra kort. Skribenten Maria Karlsson berättar vilken plats tyg, handarbete och tradition har i våra hem och

hjärtan.

innehåll

f o t o n i l s t h o m a s s o n | 23

1 6 6 | d e n l å n g a r e s a n

Det var lite lugnare förr. Det blev inte panik när tåget var försenat. Resenärerna var glada om de kom fram överhuvudtaget. När vi tänker efter är det väl kanske så vi borde reagera även nu, för att behålla lugnet och sinnesfriden. Magasin Åres Jörgen vikström betraktar resandet på den tiden då Karin Boijes “...det är vägen, som är mödan värd”

kändes aktuellt.

24 | f o t o n i c k l a s b l o m

2 3 4 | d r a g s h o W

Det handlar om ylade springande naturkrafter. Om en resa från Facebook till Sylarna. Det handlar om klippklättring utan säkringar. Men även om något ursprungligt och

fint, med inslag av exkrementer. Det är givetvis Jörgen Vikström som varit ute på hundspannstur tillsammans med fotografen Nicklas Blom.

f o t o k a l l e g r a n | s i m o n s J ö r É n | 25

2 1 8 | s a k t a i b a c k a r n a

Toppturandet formligen exploderar. Varenda friåkare med självaktning har packat stighudar i ryggsäcken. Gramjagande konditionsfenomen ser skidbestigningar som träningspass och formligen springer uppför fj ällsidorna. Men hur är det egentligen, fi nns det någon riktig toppturskänsla i Åre? Och var det som vanligt bättre förr?

2 3 0 | s P l i t t a d b r ä d a

Är splitboard en krystad lösning på ett icke existerande problem? En fl uga som går en snar,

förutbestämd och oundviklig död till mötes? Eller en slutgiltig lösning på ett tekniskt problem som gäckat

mänskligheten i årtionden?

innehåll

2 4 8 | r Ä t t I s På r e t

Pinnsmala superlagg för välpistade väldragna kritvita längdspår. Längdåkning är en ädel sport och kräver förstås det allra fi naste av prylar. Och även om det kanske är som att svära i kyrkan så vill vi också lyfta fram tejpvallan som helt okej. Den är ju trots färgen grön.

CHR

ISTI

AN W

EIER

MAN

N

www.marmot.eu

MARMOT CRAFTS PROFESSIONAL QUALITY OUTDOOR GEAR, BORN FROM WORKING MOUNTAIN GUIDES AND INSTRUCTORS.INSPIRED BY THE ALPINIST SPIRIT OF ADVENTURE TO SEARCHAND ACHIEVE IN A HARSH WORLD, OUR PRODUCTS ARE SIMPLE,APPROPRIATE, DEPENDABLE AND DAMN GOOD LOOKING. THEY WORK, AND WORK HARD. COUNT ON IT.

FREERIDER PANTSizes: S, M, L, XL

Materials: GORE-TEX® Performance 2L 100% Nylon Weight (Size M): 873 g

SUGG. RETAIL PRICE: 3.000 SEK

The twin-laminate GORE-TEX® Performance Shell face fabric keeps wind and water out and is exceptionally hard-wearing, even in the toughest of alpine environments. The ventilation openings in the pants allow you to cool down, which is so essential on the ascent before your next freeride. Integrated gaiters, articulated knees and ankle zips guarantee optimum wear comfort.

Colours

ALPINIST JACKETSizes: S, M, L, XL

WOMEN’S ALPINIST JACKET

Sizes: XS, S, M, L, XL

Materials: GORE-TEX® Pro 3L 94% Nylon 6% Elastane StretchCenter Back Length (Size M): Men 76 cm | Women 69 cmWeight (Size M): Men 726 g | Women 499 g

SUGG. RETAIL PRICE: Men 5.000 SEK | Women 4.500 SEK

Flagship of our GORE-TEX® Pro Shell line, the Alpinist is engineered to excel in the loftiest, most unforgiving places on earth. It boasts incredibly rugged and breathable fabrics, state-of-the-art three-layer construction, and a ridiculous complement of technical features.

ColoursMen

Women

AMA DABLAM JACKET

Sizes: S, M, L, XL

WOMEN’S AMA DABLAM

JACKETSizes: XS, S, M, L, XL

Materials: 100% Polyester DWR Ripstop Lining: 100% Polyester Embossed WRInsulation: 800 Fill Goose DownCenter Back Length (Size M): Men 72.5 cm | Women 66 cmWeight (Size M): Men 541 g | Women 485 gFill Weight (Size M): Men 118.2 g | Women 125 g

SUGG. RETAIL PRICE: 2.000 SEK

The Ama Dablam follows the light-is-right credo to offer maximum warmth with minimum weight and a dash of class for down protection in the mountains and cold-weather style in the valley.

ColoursMen

Women

down8 0 0 F I L L

ad marmot are_ 460x298_mix_2V.indd 3-4 23.11.11 12:53

WEBBSHOP MED ALLT FÖR ETT AKTIVT UTELIV - WWW.AREAVENTYR.SE | ÅREVÄGEN 109 - ÅRE - 0647 512 20www.areaventyr.se

www.marmot.eu

MARMOT CRAFTS PROFESSIONAL QUALITY OUTDOOR GEAR, BORN FROM WORKING MOUNTAIN GUIDES AND INSTRUCTORS.INSPIRED BY THE ALPINIST SPIRIT OF ADVENTURE TO SEARCHAND ACHIEVE IN A HARSH WORLD, OUR PRODUCTS ARE SIMPLE,APPROPRIATE, DEPENDABLE AND DAMN GOOD LOOKING. THEY WORK, AND WORK HARD. COUNT ON IT.

FREERIDER PANTSizes: S, M, L, XL

Materials: GORE-TEX® Performance 2L 100% Nylon Weight (Size M): 873 g

SUGG. RETAIL PRICE: 3.000 SEK

The twin-laminate GORE-TEX® Performance Shell face fabric keeps wind and water out and is exceptionally hard-wearing, even in the toughest of alpine environments. The ventilation openings in the pants allow you to cool down, which is so essential on the ascent before your next freeride. Integrated gaiters, articulated knees and ankle zips guarantee optimum wear comfort.

Colours

ALPINIST JACKETSizes: S, M, L, XL

WOMEN’S ALPINIST JACKET

Sizes: XS, S, M, L, XL

Materials: GORE-TEX® Pro 3L 94% Nylon 6% Elastane StretchCenter Back Length (Size M): Men 76 cm | Women 69 cmWeight (Size M): Men 726 g | Women 499 g

SUGG. RETAIL PRICE: Men 5.000 SEK | Women 4.500 SEK

Flagship of our GORE-TEX® Pro Shell line, the Alpinist is engineered to excel in the loftiest, most unforgiving places on earth. It boasts incredibly rugged and breathable fabrics, state-of-the-art three-layer construction, and a ridiculous complement of technical features.

ColoursMen

Women

AMA DABLAM JACKET

Sizes: S, M, L, XL

WOMEN’S AMA DABLAM

JACKETSizes: XS, S, M, L, XL

Materials: 100% Polyester DWR Ripstop Lining: 100% Polyester Embossed WRInsulation: 800 Fill Goose DownCenter Back Length (Size M): Men 72.5 cm | Women 66 cmWeight (Size M): Men 541 g | Women 485 gFill Weight (Size M): Men 118.2 g | Women 125 g

SUGG. RETAIL PRICE: 2.000 SEK

The Ama Dablam follows the light-is-right credo to offer maximum warmth with minimum weight and a dash of class for down protection in the mountains and cold-weather style in the valley.

ColoursMen

Women

down8 0 0 F I L L

ad marmot are_ 460x298_mix_2V.indd 3-4 23.11.11 12:53

WEBBSHOP MED ALLT FÖR ETT AKTIVT UTELIV - WWW.AREAVENTYR.SE | ÅREVÄGEN 109 - ÅRE - 0647 512 20www.areaventyr.se

28 | m a g a s i n å r e

annonsörerF Ö R E T A G --------------------------- S I D A

8848 -------------------------------- 67 / 225

Adidas ------------------------------------- 8Allstar -----------------------------------243Audi -------------------------------- 34 / 268

Bar Åregården ---------------------------- 59Bilbörsen --------------------------------- 253Bjurfors ----------------------------------- 55Broken ----------------------------------- 211

Calle Fegth Edition ----------------------233Carlsberg ---------------------------------- 49Carmex ---------------------------------- 217Coca-Cola -------------------------------- 97Copperhill ------------------------------- 215Country Club ----------------------------- 59Cross -------------------------------------- 89

Diplomat Åregården ---------------------- 59

Elaton ------------------------------------ 163Eton -------------------------------------- 10Ett Två Trä -------------------------------233Europcar --------------------------------- 253

Fischer ----------------------------------- 105Fjällgården -------------------------- 53 / 203

Gastronomy Jämtland Härjedalen -------- 174Granen ----------------------------------- 193

Hanson ------------------- 4 / 6 / 8 / 10 / 247Harlaut ----------------------------------- 185Head --------------------------------------- 4Hestra ------------------------------------- 29Himla ------------------------------------227

ICA Åre --------------------------------- 183Inredarna --------------------------------233Intersport --------------------------------225

J Lindeberg -------------------------------- 65Johnsons El ------------------------------247Joinery -----------------------------------201Jon Olsson Invitational -------------------- 11

Kall Auto Lodge -------------------------205Keen ------------------------------------- 153Kombi ------------------------------------ 147Konsum Åre ----------------------------- 187

Lange ------------------------------------ 135The Local --------------------------------205Marmot ----------------------------------- 26Max --------------------------------------225Mercedes ---------------------------------- 51Mini -------------------------------- 68 / 151Mitsubishi -------------------------------- 253Movement -------------------------------- 133My Skistar ------------------------------- 217Mäklarhuset ------------------------------ 155

F Ö R E T A G --------------------------- S I D A

Nivå --------------------------------------227Nordica ---------------------------------- 111

OKQ8 ------------------------------------ 253

Peak Performance -------------------------- 2Poc ----------------------------------------- 6Polarbröd ---------------------------------- 41

Quiksilver -------------------------------- 143

Red Bull --------------------------------- 145

Salomon ---------------------------------- 161Samsung ---------------------------------- 37Scott -------------------------------------- 16Seger -------------------------------------249Skistar.com ------------------------------- 267Skistar Experience ------------------------ 98Skistar Konferens ------------------------249Skistarshop -------------------------------- 14Smartwool -------------------------------- 87Smith ------------------------------------ 117SOS --------------------------------------- 42Stadium Ski ------------------------------- 93Strolz ------------------------------------247

Taittinger --------------------------------- 63Telia -------------------------------- 44 / 207Tenson ------------------------------------ 33Tierra ------------------------------------ 137Trygg Hansa ------------------------ 61 / 107TV Åre ----------------------------------243

Ullådalsstugan ---------------------------227United by Altitude ----------------------- 157

Vattenfall -------------------------------- 119The Venue --------------------------------245Verkstan ---------------------------- 133 / 247Villa Tottebo ------------------------------ 95Völkl -------------------------------------- 91Wallmans Dippan ------------------------- 59Werséns Restaurang ----------------------- 30Woolpower ------------------------------- 215

Åre Chokladfabrik ------------------------ 38Åre Hemslöjd ----------------------------209Åre Kapitalmarknadsdagar ---------------- 57Åre Skidsport ---------------------------- 131Åre Skiduthyrning ----------------------- 111Åre Sunset Peak -------------------------- 149Åre Te -----------------------------------245Åre Äventyrsbutik ------------------- 26 / 137Årebjörnen Skidcenter-------------- 159 / 161Årebutiken Design ----------------------- 173Åreguiderna ------------------------------ 213Åregården Residence ---------------------- 59Åresadeln -------------------------------- 191

Överbygg--------------------------------- 165

Register över alla företag S o m A n n o n S E R A R i det här numret av Magasin Åre:

Fler lokala företag h I T T A R D u I Å R E G u I D E n längst bak i tidningen.

m a g a s i n å r e | 29

1936 startade Martin Magnusson sitt företag i Hestra, Småland. Med hjälp av familjen tillverkade han handskar för skogsarbetare. Samtidigt anlades en av Sveriges första slalombackar i närheten. Martin förstod att även skidåkare behöver handskar som tål kyla, snö och slitage. Läder med förstärkningar och en ovansida av ull var den bästa lösningen.

75 år senare är de tekniska möjligheterna större. Men Martins arv lever vidare när vi gör handskar. Vår Heli Ski Cuir de Chèvre är gjord av getläder som garvats utan tillsatser av krom. Den har en tålig väv på ovansidan och ett varmt, löstagbart foder av ullfrotté. Förstärkningar skyddar mot slitage. Hos oss är handskar ett hantverk. www.hestragloves.se

1943Handske med läderförstärkning

2011Heli Ski Cuir de Chèvre

Bra idéer håller länge

VÄLKOMMEN TILL WERSÉNS — MITT PÅ ÅRE TORG

Vi serverar lunch, middag, täljstensbiff och pizza till våra hungriga gäster sedan 14 år.bröderna wersén med personal hälsar dig välkommen till Åres populäraste restaurang.

ÅRE TORG BRASSERIE • BAR • KÄLLARE SEDAN 1998

Å R E V Ä G E N 9 5 0647-50505 W E R S E N S . S E

FREDAG 16-19after ski

after work

wersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswerséns

täljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordtäljstensbiff • boka bordpå tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505på tel 0647-50505

wersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswersénswerséns

nattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & barnattklubb, lounge & baren trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa uppen trappa upp

RESTAURANT

SEDAN 1954 — 883 M.Ö.H.

ENTRECÔTE / STEAK MINUTE

Serveras med tomatsallad och pommes frites. Välj mellan:

250 G HÄNGMÖRAD SVENSK ENTRECÔTE— 275 KR —

200 G RYGGBIFF— 249 KR —

VÄLJ MELLAN:BEARNAISESÅS, PEPPARSÅS

ELLER TRYFFELSMÖR.

FÖR- & HALVRÄTTERVITLÖKSBRÖD .................................. 49 KR

GRÖNSALLAD .................................. 49 KROlivolja och citron.

TOMATSALLAD ................................. 85 KRMed chèvrecrème och kalamataoliver.

TOAST SKAGEN ................145 KR / 195 KRToppad med löjrom.

KALIXLÖJROM ................................ 195 KRMed klassiska tillbehör.

PILGRIMSMUSSLOR ....................... 165 KRGetmese, kaprissalsa och saltfl äsk.

FOIE GRAS DE CANARD ................. 179 KRHjortronkompott, ankrilette, hasselnötter och lingonbröd.

SNIGLAR PROVENÇALE ................... 95 KR

TARTARE DE BOEUF ..........145 KR /199 KRMed pommes frites.

TOAST PELLE JANZON ................... 189 KR

ÅRE TORG BRASSERIE • BAR • KÄLLARE SEDAN 1998

ALLA DAGAR ÖPPETTIDER FRÅN KL 12.00

— P I Z Z A S A L L A D 10 K R — E X T R A T I L L B E H Ö R 15 K R — D E L A D P I Z Z A 3 0 K R —

LUNCH PIZZA KVÄLL

VESUVIO ......................................... 125 KRTomatsås, ost och skinka.

CAPRICCIOSA ................................. 135 KRTomatsås, ost, skinka och färska champinjoner.

MARGHERITA .................................. 125 KRTomatsås, mozzarella.

HAWAII ............................................ 135 KRTomatsås, ost, ananas och skinka.

VERDE ............................................. 139 KRTomatsås, mozzarella, persilja, ruccola och basilikaolja.

SPINACI CON CHÈVRE ................... 139 KRTomatsås, mozzarella, spenat, tomat, chèvre och solrosfrö.

HAYEK ............................................. 139 KRTomatsås, ost, rödlök, köttfärs, vitlök och feferoni.

CALZONE ........................................ 139 KRTomatsås, ost och skinka.

LUNCHSPECIAL

SERVERAS VARDAGAR 12-15

— 109 KR —

PLATEAU ....................................DAGSPRIS6 X OSTRON ’FINE DE CLAIRE’ ...... 180 KROSTRON, PER STYCK........................ 35 KR

Vår plateau innehåller en halv hummer, krabbklor, havskräftor, räkor och ostron. Serveras med aioli, majonnäs, hovmästarsås, rödlöksvinaigrette, citron samt bröd och ost.

e. tillgång SKALDJUR tor - lör

HUVUDRÄTTERBOUILLABAISSE............................. 255 KRMed rouille och bröd.

STRÖMMINGSFILÉER ..................... 149 KRMed potatispuré, rårörda lingon och brynt smör.

RÖDTUNGA ..................................... 275 KRTomat- och skaldjursvinaigrette och risotto.

KYCKLINGBRÖST FRÅN MOVITZ ... 249 KRGrönsaks pot-au-feu med salvia och citronaioli.

PASTA BOLOGNESE ....................... 135 KRMed riven parmesanost.

PANNBIFF ....................................... 139 KRMed gräddsås, lök, rårörda lingon, pressgurka och kokt potatis.

CONFITERAT ANKLÅR ................... 239 KRRödvinskokta puylinser, kantareller och rödbetor.

CHOUCROUTE GARNIE ................... 245 KRHemstoppade korvar från Fjällbete, fl äsksida, surkål och dijonsenap.

BIFF RYDBERG ............................... 295 KRPå jämtvis.

DESSERTERCRÈME BRÛLÉE ................................ 79 KR

JORDNÖTSKAKA ............................... 85 KRKolaglass, chokladsorbet och butterscotch.

OSTKAKA .......................................... 85 KRSkogsbärskompott och mascarponemousse.

KAFFEGODIS .................................... 59 KR

VANILJGLASS ................................... 79 KRmed varma jämtländska hjortron.

GLASS MED CHOKLADSÅS .............. 49 KR

EN KULA GLASS/SORBET ................ 25 KR

VECKANS TIPS— se våra tavlor —

FÖRRÄTTFJÄLLRÖDING FRÅN LANDÖN

LAMM ELLER KO FRÅN FJÄLLBETEJÄMTLÄNDSK REN

VEGETARISKDESSERT

SKALDJURSKALDJUR

—65—barnens pris

för valfri pizza

BELLINI Klassisk mousserande drink skapad på

Harry’s Bar i Venedig av Giuseppe Cipriani:

PROSECCO& VIT PERSIKOPURÉ

— 69 KR —

JÄGARNAS ...................................... 145 KRTomatsås, ost, renskav, kantareller, pepparrotscrème och lingon.

DELLA CASA ................................... 149 KRTomatsås, mozzarella, lufttorkad skinka, kalamataoliver, ruccola och olivolja.

BRESAOLA ...................................... 149 KRTomatsås, mozzarella, breasola, purjolök, chèvre, solrosfrö och ruccola.

SIRLOIN .......................................... 149 KRTomatsås, ost, ryggbiff, rödlök, färska champinjoner, tomat, svartpeppar och bearnaisesås.

SALSICCIA PICCANTE .................... 149 KRTomatsås, mozzarella, chorizo, rödlök, tomat och färsk oregano.

POLLO E POMODORO...................... 149 KRTomatsås, mozzarella, chipotlemarinerad kyckling, tomat, feta, ruccola och vitlöksyoghurt.

SVENSKA OSTAR ............................ 149 KRTomatsås, mozzarella, vit caprin, ädelost och västerbottenost.

VENTRICINA ................................... 149 KRTomatsås, mozzarella, rostad paprika, chèvre, kalamataoliver, salami och parmesan.

FRUTTI DI MARE ............................. 149 KRTomatsås, mozzarella, rödlök, vitlök, handpillade räkor, vitlöksmarinerade musslor och dillcrème.

QUATTRO STAGIONE ...................... 149 KRTomatsås, mozzarella, lufttorkad skinka, färska champinjoner, handpillade räkor, vitlöksmarinerade musslor, kronärtskocka och kalamataoliver.

—50%—barnens pris

på alla huvudrätter

32 | M A G A S I N Å R E

I M A G A S I N Å R E

Du hittar den alltid längst bak i Magasin Åre, tidningen du redan håller i handen. Dessutom fi nns den i ett lite mindre, fi ckvänligt format på Turistbyrån och andra utvalda platser

runt om i Åre med omnejd. Gratis förstås.

I D I N I P H O N E

Ladda ned ÅreGuiden gratis till din iPhone som en smart och snabb app. Full koll på hela dalen, direkt i din telefon. Du hämtar den direkt från Apple appstore, eller tar dig dit

via hemsidan: www.areguiden.com.

A L L T D U B E H Ö V E R V E T A O M Å R E D A L E N

Skidåkning, butiker, uthyrningar, äventyr, restauranger och nöjesliv. Åreguiden är din smarta genväg till det bästa Åre har att erbjuda.

H Ä R H I T T A R D U D E N :

åreguiden

W W W . A R E G U I D E N . C O M

På ÅreGuidens hemsida hittar du den digitala versionen av guiden. Surfa in från datorn eller direkt från din smartphone och håll koll på läget i byn. Företagen i Åredalen

uppdaterar kontinuerligt sin information.

M A G A S I N Å R E | 33

WWW.TENSON.COM

A WAY OF LIVING SINCE 1951

ÅREVÄGEN 115, 83013 ÅREÅREVÄGEN 115, 83013 ÅREÅREVÄGEN 115, 83013 ÅRE

34 | m a g a s i n å r e

Snöchock, blixthalka och extremet väderkaoS. Väder kräver förvisso respekt men kvällstidningrubrikernas fantasispråk skrämmer vem som helst från att ta bilen på vintern. Vintervägar är en utmaning, men inte automatiskt livsfarliga. Särskilt inte med bilar från Audi och med en förare som har lite sunt förnuft bakom ratten. Det krävs inte extrem körskicklighet för att ratta en Audi på vintervägar. Men de är extremt sköna att köra även när snö, modd och is lägger sig över vägbanan.

Bilmodellerna i Q-serien är en njutning att köra utan att för den delen kompromissa med säkerhet och funktionalitet. Det är inte för inte som Audi har en stark position i Norrland i allmänhet och Åre i synnerhet. Det är därför svenska alpina skidlandslaget väljer Audibilar. Skidåkare, oavsett om det är guldmedaljörer i storslalom eller sportlovsfirare, vet vad som gäller på vintervägar och uppskattar egenskaperna som gör att man kommer fram i gott skick för att kunna ge allt i backen.

Oavsett det handlar om att ta sig fram på utmanande vinterväglag eller besvärliga plogade vägar som kräver högre markfrigång eller till och med fyrhjulsdrift finns det en Q-modell som passar.

i Q3, Q5 och Q7 förenaS alla de egenskaper som Audibilar gjort sig kända för. De är flexibla, sportiga och effektiva med hög teknikgrad i såväl kaross, drivlina och chassi som i avancerade

hjälp- och multimediasystem. Designen är sportig och progressiv med stark coupékänsla utan att för den sakens skull tappa känslan av att sitta högt och bekvämt.

Den kompakta karossen är styv och tyst på vägen. Lätt-viktskonstruktionen och det låga luftmotståndet förbättrar bränsle effektiviteten avsevärt. Delar av bilarna tillverkas i alu-minium, medan passagerarutrymmet har många komponenter i högfast stål.

Interiören är rymlig. Ergonomin och hantverket är av högsta kvalitet. Instrumenten är lätta att läsa av med en snabb blick och sätena ger perfekt stöd och komfort. Tekniknivån är hög och tillvalen många.

Utbudet omfattar till exempel färddator med effektivitets-program, panoramaglastak, sportstolar och tvåzoners automatisk luftkonditionering. Bagageutrymmet erbjuder förstås rejält med plats för fritids och sportutrustning.

Det elektroniska stabilitetsprogrammet omfattar också elek-tronisk differentialbroms. Säkerheten förstärks av Audi side assist radar som hjälper föraren vid filbyten och Audi lane assist som hjälper föraren att hålla sig i sitt körfält. Självklart finns också alla system för parkeringshjälp.

Motoralternativ (TFSI och TDI) finns för alla smaker. Audi Q3 och Q5 med t. ex. effektiva 2,0 TDI motorer från 140 hk ända till Q7-modellens kraftfulla V12 TDI på 500 hk. Q3 erbjuds med framhjuls- eller quattro fyrhjulsdrift, medan samtliga Q5 och Q7 levereras med quattro fyrhjulsdrift.

Q-PowerStark och utrycksfull. Övertygande utan att vara överdriven.

promotion

m a g a s i n å r e | 35

Nya audi a4 blir äNNu Nyare. Det har gått fyra år sedan introduktionen av den senaste generationens A4 och nu kommer den förädling som gör den ännu snyg-gare, starkare och snålare.

Exteriörens formgivning får den att påminna mer om storasyskonet A6. De horisontella linjerna i fronten lyfts fram, motorhuven är mer välvd och strålkastare och baklyktor karaktäriseras av nya band av LED-lampor.

Interiören har förfinats ytterligare. Färger har koordinerats om och detaljer har förändrats. Kupén har blivit mer elegant. Reglage och instrument är mer bekväma och intuitiva att använda.

Motorerna är starkare och samtidigt snålare. Från

den effektiva tvålitersdieseln som i sedanversionen drar i snitt 4,3 liter per 100 kilometer med ett Co2-utsläpp på bara 112 gram/km till toppmodellen S4s V6:a på imponerande 333 hästkrafter.

Nya Audi A4 erbjuds med multitronic-, manu-ell- eller S tronic-växellåda. Alla kännetecknas av sin bekväma och precisa drift, sin höga effektivitet och sitt breda utväxlingsförhållande. Med alternativet quattro fyrhjulsdrift blir valmöjligheterna kompletta.

Också säkerheten är högre i den nya versionen av A4 och avancerade förarhjälpsystem erbjuds. Backradar, pauspåminnare och Audi active lane assist underlät-tar säkrare körning. Den adaptiva farthållaren håller automatiskt avståndet till framförvarande fordon.

audi och alpiNa laNdslaget audi har varit intimt förknip-pade med alpin skidåkning ända sedan 1984. Från och med 1997 kör det svenska alpina landslaget audi och med oss som huvud- sponsor heter faktiskt hela den alpina världscupen audi Fis World Cup.

engagemanget i den alpina skidåkningen innebär framförallt att vi har ständig kontakt med världens bästa skidåkare, som tillbringar en stor del av sin tid i bil på vinterväg. Deras erfaren-heter hjälper oss att bygga ännu bättre bilar.

9-10 mars gästar damernas världscup åre och audi är själv-klart på plats.

provkör audi på åresjöNs isuNder vecka 7-10 i vinter har du möjlighet att provköra en audi s5 sportback under krävande vinterförhållanden på åresjöns is. mot en liten avgift får du, förutom en spännande körupplevelse i en av världens bästa vinterbilar, möjlighet att utvecklas till en bättre och säkrare förare. Provkörningen tar cirka en timme. Bokning på Hanson sport på åre Torg eller www.audiare.se alt. 073-0821493. avgiften på 100:- går oavkortat till Cancerfonden.

ett givaNde samarbete

1980 revolutioNerade audi bilvärldeN med sin ban brytande quattroteknik. Sedan dess har Audi byggt över två miljoner quattrobilar. Åre har terrängen där quattro verkligen kommer till sin rätt. I byns många branta backar och när du ska vara först ut i backen när det fallit flera decimeter mjuksnö förstår du lätt varför. Hur känns en bil med quattro? I vinter kan du uppleva det på Åresjöns is.

quattro Världsledande fyrhjulsdrift

De svenska priserna för uppgraderade audi a4 börjar på 283 500 kronor (a4 sedan 1.8 TFsi 170 hk). ny standardutrustning är bland annat larm, kromade lister och blank takreling (avant). 2.0 TDi 163 hk avant med endast 120 gram och 2.0 TDi 177 hk stronic, quattro.

Förädling

promotion

36 | m a g a s i n å r e

medarbetare

G u n n a r a n d e r s s o n Den svenska skidjournalistikens nestor. Driver gärna med både omgivning och sig själv.M a t t i a s F r e d r i k s s o n En av världens bästa fotografer. Alltid med i Magasin Åre — tack och lov.

s i M o n s j ö r é n En stilfull fotograf som kastar sig ledigt mellan bröllopsfotograferingar och action.n i c k l a s B l o M Oftast Åres skäggigaste. Dessutom fotograf med fäbless för dramatiska naturbilder och storformatskamera.

j o h a n j o n a s s o n Dalmas, skidmodell och långhårig, men även skribent som fick skriva om Bräcke.o l a l i l j e d a h l Författare och redaktör för magasinet Grip, fick till det ordentligt i texen om storslalom.

l a r s B e r l i n Var med på 80-talet och gjorde Peak Performance Magazine och bjuder därför på en historisk tillbakablick.e r i k o l s s o n Tidigare Årebo och gudabenådad fotograf med speciell talang för mat, inredning och resor.

h a n n a M ü l l e r Knappt 20 år gammal Duvedstjej som redan hunnit bli internationellt uppmärksammad superillustratör.

s o F i a B e r G — Magasin Åres inredningsexpert har ett ämeskunnande lika stort som hennes öronlappsmössa. Och den är stor. Speciellt på Sofia. Hon skriver till vardags om små gula stolar, engelska mönstergardiner och annat trendigt på sin blogg Tingelings på ELLE Interiör, samtidigt som hon pluggar till inredningsarkitekt. Givetvis ringde vi henne när det vara dags att ta trendtempen i Åre. Givetvis var hon på väg till Paris. Men hon hann lösa uppgiften och resultatet finner du bland annat på sid 188.

j ö r G e n V i k s t r ö M — En sann konstnärsjäl i en stor kropp. Ingen kan drapera sina tankar och upplevelser som Jörgen och det har inte blivit mindre av den varan trots att han jobbar deltid som informatör på Östersunds kommun. Tvärt om. Vi trodde inte att han kunde bli bättre, men det kunde han. Därför får han inleda med ett epos om Åreväder på sid 70. Det verkar bara vara en sak Jörgen har svårt för — deadlines. Men vi väntar så gärna...

j e s p e r r ö n n B ä c k — Svensk puckelåknings stora ikon på 90-talet och mannen som i sina neonfärgade Moverkläder revolutionerade sättet vi ser på skidåkning. Han hoppade över malmtåget i Riksgränsen, droppade klippor höga som hus och trängde sig in i snowboardåkarnas heliga halfpipe. Han förtjänade sitt smeknamn “Mr Extreme”. Sedan den tiden har han hunnit med att avlägga både journalist- och ekonomexamen. Den senare vid Handelshögskolan nota bene. Nu driver han eget i kosmetikbranschen. Och skriver i Magasin Åre om puckelhjältar på sid 112 och Åres bästa friåkare på sid 120.

c h r i s t o F F e r s j ö s t r ö M — Tog sin plats i skidetablissemanget under 90-talets tidiga friåkarperiod, när puckelåkare och gamla telemarkare visade hur La Meije skulle åkas. Bland annat. Som den första Free Radicals-filmens husfotograf reste han 1996 runt i världen och plåtade den tidens absolut hetaste åkare, något som helt naturligt gav honom en viss status. Och på den vägen är det. Christoffer är gift med den franska puckellegenden Raphaelle Monod och bor i Annecy i Frankrike. Han plåtar fortfarande skidåkning med den äran och i tidningen porträtterar han Åres (och världens) bästa friåkare på sid 120.

M a r i a k a r l s s o n — Vass skribent som fostrats på ÖP och DN På Stan. Men trots att huvudämnet är nöje, scen och kultur har hon friskt vågat flyttat ut på landet. Kapat banden till trygga anställningar och satsat på F-skattsedeln på riktigt. Ett besök i hennes hus är en chock i murrigt gult orange, -50, -60 och 70-tal. Här är det inte särskilt “vitt och fräscht”. Gärna loppis och lappat. En inställning som avspeglar sig i årets jobb på sid 194.

m a g a s i n å r e | 37

Foto: Mattias Fredriksson Location: Klimpfjäll, Sverige3,65” Gorilla Glass, Android 2.3, IP67. Klarar 30 min på 1 meter och är 100% dammtät.

samsung.se/xcover

SPIN

N

Use it like you hate it.

Tro inte på Claude. Tro inte på Snow-forecast. Tro inte på Snowreport. Kolla en gång till. Om en timme är vi ensamma på toppen. Då klarnar det upp. Kanske.

SAMS0053_SE_Galaxy_Xcover_Magasin_Are_213x276_111118.indd 1 2011-11-20 19.49

Handgjord choklad sedan 1991Titta in i vår fabriksbutik öster om Åre och provsmaka vinterns nyheter och special pralinernasom bara fi nns här. Upplev hantverket på nära håll och få en inblick i världens bästa jobb (för en chokladälskare i alla fall). När du har kommit hem efter fjällsemestern och magin tagit slut föreslår vi att du besöker vår dygnet-runt-öppna webbshop på arechokladfabrik.se. Här kan du beställa hem choklad, eller skicka en present till någon du tycker om.

Handgjord choklad sedan 1991

Björnänge • 3 km öster om Åre • tel: 0647–155 80www.arechokladfabrik.se

40 | m a g a s i n å r e

redaktion

S k r i b e n t e rGunnar Andersson, Lars Berlin, Johan Jonsson, Maria Karlsson, David Kantermo, Ola Liljedahl

Tobias Liljeroth, Mårten Pettersson, Jesper Rönnbäck, Jörgen Vikström, Johan Weimer

F o t o g r a F e rNicklas Blom, Jesper Blomqvist, Mattias Fredriksson, Gösta Fries, Allan Förberg, Kalle Grahn, Alexander Klun

Sebastian Karpowicz, Mattias Lindkvist, Andreas Lundberg, Anders Neuman, Erik Olsson, Ola Rockberg, Nisse SchmidtSimon Sjörén, Christoffer Sjöström, Bo Strandh, Nils Thomasson

i l l u S t r a t ö rHanna Müller

t a c k t i l lSofia Berg, Karin Bexelius, Ronald Crawford-Currie, Anna Cronheden, Bitte Engman, Ulrika Frisk

Mats Forsman, Per Gunne, David Kantermo, Katten Selin, Tomas Åslund, Åka Skidor

a n n o n S e rJohan Bexelius tel: 070-60 60 632Erik Mossfeldt tel: 070-791 60 81

i n n e h å l l

magasin åre är en fristående produkt, publicerad av magasin åre Publishing aB.

magasin åre är ett registrerat varumärke.

åsikter framförda av enskilda skribenter behöver inte nödvändigtvis överensstämma med redaktionens. inte ens våra egna åsikter behöver nödvändigtvis överensstämma med redaktionens.

För insänt, ej beställt material ansvaras ej.

p a p p e r

Omslag — maxigloss 300 g inlaga — Holmen ideal matt 80 g

Tryck — Forssa Print

k o n t a k t i n F o r m a t i o n

magasin åre, årevägen 75, 830 13 åre 0647-135 40, [email protected]

www.magasinare.com

s k a P a d P å a P P l e — d a T O r e r F ö r v ä d e r g u d a r

e r i k m o S S F e l d tJ o h a n b e x e l i u S h å k a n W i k e

F r e d r i k b o b e r g J o h n c r a W F o r d - c u r r i e

m a t t i S k a r l S S o n

m a g a s i n å r e | 41

INTOTHEVOID

skiwear since 1982

ALLR

IGH

T AG

EN

CY

SOS

WITHOUTMIND

*

*The japanese expression mushin means “without mind”. It’s a mental state into which very highly trained martial artists are said to enter during combat.They also practice this mental state during everyday activities.

Photo: Mattias Fredriksson

The void is the incomprehensible. Infinity. The place where everything stops – and yet everything begins. Where the ordinary becomes exceptional. It is also a metaphor for a certain type of human being who continuously strives to get closer and closer to the absolute ultimate.

Ad_ÅRE_2x230x298+5_GREEN.indd 1 16/11/11 17.01

SOSskiwear since 1982

Photo: Mattias Fredriksson

Ad_ÅRE_2x230x298+5_GREEN.indd 2 16/11/11 17.01

44 | m a g a s i n å r e

Först med

4G

Ski-in, Surf-outSkida in till Telias butiker och testa Samsungs nya surfplatta med 4G. Med Samsung Galaxy Tab 8.9 LTE surfar du snabbt och smidigt såväl framför brasan som på toppen av skutan.

annons_samsung kopia.indd 1 2011-11-28 14:43

m a g a s i n å r e | 45

vIntern 2O12Langebrudar, välhumlad ale och bottenlöst puder. Med mera... ➺

K u n g g u s t a v v & K r o n p r i n s g u s t a v a d o l f m e d f a m i l j f r a m f ö r h o t e l l g r a n d , c a 1 8 9 3 — f o t o n I l s t h O m a s s O n

46 | m a g a s i n å r e

m a g a s i n å r e | 47

O m d e t v a r b ä t t r e f ö r r eller ej lär vi ald-rig få veta. Men att det var annorlunda kan vi vara helt säkra på. Saker som var politiskt korrekta på 60-talet känns knappt rumsrena idag. Och vad som igår ansågs vara bländande marknadsföring blir till åtlöje nu, eller ses som exempel på dåtida konsumenters naivitet.

När Bob Lange utvecklade den första skid-skon i plast 1962 visste han att han hade en grym produkt på gång. De var styvare, lättare och satt mycket bättre på foten än de skor i läder som härskade på marknaden. Men snart följde alla andra pjäxtillverkare efter och Lange insåg att man behövde slipa på sin marknadsföring. 1970 släppte företaget sin första Lange Girl Poster. På affischen poserade en vacker ung kvinna iförd ett par Langepjäxor och inte så särskilt mycket mer. Under henne: texten 'Soft inside'. Ofattbart.

Men, succén var ett faktum och Lange blev varken anmäld till jämställdhetsombudsmannen eller reklamförbundet. Istället sålde pjäxorna som smör och affischerna blev hett eftertraktade samlarobjekt.

Det var då — och Magasin Åre skulle idag aldrig kunna trycka upp en affisch liknande den som amerikanska skidtidningen Ski tryckte på 60-talet, oavsett om den skulle föreställa en man, en kvinna eller mitt emellan. Men vi vågar oss ändå på att visa deras affisch från 1969. Den visar nämligen på ett tydligt sätt just hur annorlunda allt var förr. I såväl skid- som reklam- och tidningsbranschen. — j cc

03

"Jag kände mig medvetslös, så jag kan inte säga er någonting om loppet. Jag gör aldrig om det mer."

— Bill Clyde, england, efter att ha deltagit i historiens fjärde Kilometre Lancé (flygande kilometern) i st. moritz, schweiz, 1934. segrade gjorde österrikaren Leo gasperl, på bilden

utrustad med aerodynamiskt ryggsegel, med maxhastigheten 135,849 km/h.

02En Dödssjua definierad

a v d a v i d K a n t e r m O

”En dödssjua är det nog bara Henrik 'Honken' Hedvall som nånsin gjort, i alla fall som landat en utan att dra korsbandet, även om han gjorde det sist... Det är en spikrak sjua fast på en skev axel, cirka 45 grader ut från center. Varför Honken satte den måste bero på att han är kalibrerad fel i hjärnan när det kommer till kroppsuppfattning. Han tror själv att han är på

väg att naila en sjukt clean rak sjua när han i själva verket är på väg mot en säker död.” Läs mer om dödssjuor i Svarta Linjen på sidan 138. Läs mer om David Kantermo på sid 94.

48 | f oto m at t i a s f r e d r i K s s O n

Den 25 mars 2011

e n s t i l l a , v i t O c e a n a v s n ö som draperar berget. En flod som frusit fast i rörelsen mellan de glesa träden skogen. En slät, orörd yta. Så stilla, så perfekt vacker. Skapad av naturens krafter, ännu inte påverkad av människan. 

Dina skidor bryter den jungfruliga ytan med ett krispigt, frasande ljud som ackompanjeras av fartvinden i dina öron, dina stötvisa andetag och det bultande hjärtat i bröstet. 

Det finns ingen botten, ingen hård yta under som skapar kanter i tillvaron, som hugger i skidorna och förstör. Allt är mjukt, runt, som en smekning. Du är viktlös där du flyter nerför berget. 

Snö så torr och kall att den nästan saknar kroppslig form. Den sköljer upp över dig, skickar iskalla kristaller mot den bara huden i ansiktet och vidare över huvudet. Du är levande begravd i en rörelse framåt. Nirvana. 

Det är den mest beroendeframkallande drog en skidåkare kan uppleva. En endaste sväng är det enda som krävs för att skapa ett livslångt beroende som är omöjligt att ta sig ur ens om du mot förmodan skulle vilja det. En sväng och du vill ha mer. Mer, mer, mer. Men det är ett flyktigt rus. Dina spår bakom dig har snart sopats igen av andra skidåkare eller naturens krafter och det enda du kan göra är att söka vidare efter nästa fix.

Bottenlöst puder är en exklusiv drog som bara är tillgänglig på några få platser på denna jord, vid några få väldigt speciella tillfällen när naturens nycker skapat dom perfekta förhållandena. Stuben, Engelberg, Utah, The Pacific Northwest, Interior British Columbia, Monashees, Alaska, Hokkaido. Dina drömmar tar dig allt längre bort hemifrån i jakten på den bottenlösa drogen. 

Dagarna av väntan, av längtan, är mångdubbelt fler än dagarna av total eufori. Men det spelar ingen roll, för du vet att när den dagen väl kommer är den värd allt du väntat på i ditt liv som skidåkare.

Ibland händer det även hemma i Åre. Det hände i fjol. På en av alla fjällsidor. I en av alla rännor. Det är inte ofta, det går decennier mellan tillfäl-lena. Det varar inte länge, det räcker att blinka så är ögonblicket förbi. Men det vackra ligger i flyk-tigheten hos det det perfekta. Och den totala lyckan av att vara där när det inträffar. — tO b i a s l i l j e r Ot h

04

M A G A S I N Å R E | 49

30/3-1/4 2012More info at: facebook.com/carlsbergsweden

50 | f oto m at t i s k a r l s s o n

05som ett svar på bön — eller åtminstone en stilla undran på redaktionen — dyker Åre Bryggcompagni upp. Varför har ett ställe som Åre med flest antal utskänkningstillstånd per capita i Sverige inget lokalt bryggeri?

Tanken och frågan slog även ett gäng smålänningar som i olika omgångar med början 2002 flyttat upp till Jämtland. En trädgårdsingenjör, en kock, en sommelier och en företagsutvecklare började provbrygga hemma i köket, insåg att det inte var så fasligt svårt, utökade, funderade, lyckades, misslyckades eftersom det trots allt visade sig vara ganska svårt, men blev mer och mer inbitna i maltens, humlens och jästens magi. Även om ölet i sig inte nått några försäljningsställen än borde de inblandades erfarenheter i symbios innebära goda förutsättningar att lyckas.

Provsmakningen av deras pale ale, namnlös och mystisk, pekar åt det hållet. Den är smakrik, välhumlad och fantastiskt god till en för tillfället fotograferad renklämma.

— Vi vill göra öl som passar till mat, berättar anton Elmlund, sommelier och blivande bryggmästare. Öl med olika karaktär kan liksom vin vara drycken till en femrätters middag utan problem.

Kocken Daniel Flink nickar bifallande. Det handlar inte om tunna varianter av after ski-blask utan om sorten ale, ett överjäst öl som hämtar inspiration från den nya amerikanska ölen.

Mikrobryggeritrenden i USA skapar magi. Smakrik magi. Ale i olika former. Den magin ska nu även sätta fart på bryggeriet i Huså. Husåodlad humle för höstens ”wet hope ale”. Friskt fjällvatten.

— Vi gillar ale och det är en sort som passar bra att brygga hantverksmässigt och i mindre volymer, säger anders abrahamsson. Det är också en ölsort som kan ha väldigt olika karaktär. Till en början blir det två sorter. En ljus och läätt pale ale och en mer välhumlad, lite bittrare IPA (indian pale ale). Till hösten får vi se om Lucky No7 och 4Cs dyker upp på restaurangerna i Åre.

— Vårt mål är att satsa hårt på spännande säsongsanpassade ölsorter, fortsätter Anders. Och i förlängningen hoppas vi även på att kunna öppna ett ”brew barn”, ett bryggeri i lada med restaurang inom samma väggar.

Lokalen är hyrd. Provbryggningen i större och mer kontrollerad skala fortsätter. Humlesorter analyseras och genbanker bearbetas. Livsmedelsverk och skattemyndigheter ska blidkas. Skål! — H W

Det jäser i Huså — äntligen.

m a g a s i n å r e | 51

A D

aim

ler

Bran

d

Attityd i kubik, endast 0,6 liter/mil.Nya M-Klass.

Nya M-Klass är bäst i sitt segment när det gäller låg bränsleförbrukning, från endast 0,6 l/mil.* Dessutom

har den några av branschens mest avancerade säkerhets- och hjälpsystem. Som tillval finns exempelvis

aktiv farthållare med nödbroms och ON&OFFROAD-paket som hjälper dig övervinna snödrivorna i vinter.

Läs mer och bygg din M-Klass på mercedes-benz.se/m-klass.

Bränsledeklaration blandad körning enl. EU-norm: ML fr. 6,0 l/100 km, CO2 fr. 158 g/km. Miljöklass EU5.

*Gäller ML 250 BlueTEC 4MATIC jämfört med motsvarande modeller inom segmentet oktober 2011.

52 | i l lu s t r at i o n h a n n a m ü l l e r

Den traditionella Åredräkten i kvinnligt respektive manligt utförande

06F o l k d r ä k t e l l e r b y g d e d r ä k t är en traditionell klädsel som är knuten till en geografisk region, och den existerar i de flesta länder. Modernisering, exempelvis till följd av den industriella revolutionen, har bidragit till att folkdräkter upphört att användas som vardagsklädsel på många platser i världen. Det är dock vanligt att de fortsätter att användas vid speciella tillfällen och särskilt familjehögtider eller nationella högtidsdagar av olika slag.

Folkdräkt räknas som högtidsklädsel och ett fullgott alternativ till moderna dräkter som frack vid de flesta högtidliga tillfällen. Det är således formellt korrekt att bära folkdräkt vid exempelvis en nobelmiddag, vilket också ibland sker. Folkdräkt är även lämpligt vid familjehögtider, som bröllop och dop eller motsvarande.

Den som bär en bygdedräkt gör sig till representant för bygden i fråga. Detta gör att en kunskap om bygden blir nästan obligatorisk samt att det är viktigt att respektera hur dräkten ska bäras och skötas. Många i Åredalen — framför allt män — bär därför folkdräkt nästan dagligen för att visa sitt stolta ursprung.

Den kvinnliga Åredräkten är klassisk med vit blus, lila toner i kjol och förkläde, svart väst och vackert broderad väska. Den manliga motsvarigheten håller en lite annorlunda stil där svart ullfrottetröja (så kallad norrlandsfrack) och ett par hängiga byxor (vilka som helst) accentueras av de typiska svarta Nokiastövlarna och en mössa som av jämtländsk tradition ska sitta mycket, mycket, mycket högt uppe på huvudet. Männen bör även bära skägg av tvåveckorstyp, medan kvinnorna endast behöver lägga sig till med ett klädsamt besvärat ansiktsuttryck. Detta kan dock förvandlas till ett medlidsamt leende då hon möter en medsyster som även hon har mannen i släptåg.

m a g a s i n å r e | 53

Fullt pådrag!Varje dag

Fotograf Mats V D

ahlberg

Spelprogrammet hittar du på www.fjallgarden.se. Telefon 0647-145 00.

Mitt i backen

5 4 | F OTO J O N AT H A N L E I J O N B E R G

Régis Rolland är mannen som tog snowboarden till Europa. En av sportens verkliga pionjärer. Åkare, fi lmmakare och brädutvecklare i en och samma person.När Régis tog de första tvekande svängarna med snowboard på hemorten Les Arcs var han redan djupt insyltad i utförsåkningens värld som nyutexaminerad skidlärare och tillika landslagsman sedan 17 års ålder. Året var 1982 och dåtidens snowboards var mer som surfbrädor. Stålkanter saknades men det fanns fenor undertill... och bindningarna,

ja de var som fotstropparna på en vindsurfi ngbräda. Det var omöjligt att svänga på hårda underlag och brädorna lämnade även en hel del övrigt att önska. Unge herr Rolland kämpade på, fast besluten att lära sig sporten innan och utan, trots ideliga motgångar. Tidigt väcktes tankar om hur brädan skulle kunna utvecklas. Ett år efter debuten hade Régis tagit fram en egen prototyp och han nyttjade den vid sitt fi lmprojekt Apocalypse Snow som mynnade ut i en världsberömd trilogi. Med fi lmerna satte Régis

snowboard, offpiståkning och Les Arcs på världskartan för alltid. Framgångarna sporrade Régis som drog igång snowboardtillverkning år 1985 och än idag är han verksam i branschen med sitt företag APO Snowboards. Régis har alltid brunnit för swallow tails, men brädor med tudelat avslut är idag en försvinnande liten del i sortimentet som även spänner över bindningar och skidor, för de som känner sig kallade fi nns emellertid ovanstående 186 centimeter långa APO Swallow redo att tyglas. — J W

Mannen som togsnowboarden till

Europa

0807

V I A N A R A T T S N O W B O A R D står inför en nytändning, särskilt i Åre, där många av de freestyleinriktade brädåkarna nu or-ganiserat sig i Åre Snowboardklubb. Bakom verksamheten står Daniel König och Jakob Wilhelmson. Den senare är en av de främsta svenska snowboardstjärnorna. Jakob har varit verksam som professionell åkare fram till den här säsongen. Nu ser han fram emot att vara hemma och åka mer, helst puder på Åreskutan annars i Bräckeparken.

— För ett par år sedan var jag i princip ensam som brädåkare i parken, men just nu känns det som snowboard växer starkt i Åre, berättar Wilhelmson.

Klubben som i dagsläget har ca 75 medlemmar ordnade SM i Åre säsongen 2009/2010 och har � era åkare som tävlar på elitnivå. Blayze Bramwell är känd sedan många år och har lyckats med konststycket att vara sponsrad bräd- och skidåkare på en och samma gång. Hetast är dock framtidshoppen Bejamin Lestage och Ludvig Billtoft. Bådadera är i 15-årsåldern och har presterat bra resultat internationellt i grenar som big air och slopestyle. Slopestyle är ny gren på programmet vid OS i Ryssland 2014. Om det vill sig väl ser vi våra Åreåkare där och då, men först väntar av allt att döma snowboardgymnasium i Malung för de båda ynglingarna.

Tanken med Åre Snowboardklubb är att skapa mer gemenskap mellan brädåkarna i byn och att ge dem en klubb att tävla för. Alla är välkomna, medlemsavgiften är 50 kronor och då ingår bland annat en tävlingsförsäkring.

— Klubben är en ideell förening. Vi åker, grillar och har kul, berättar Jakob småskrattande. — J W

Vi anar att snowboard står inför en nytändning

Correctomundo — det är en av redaktionsmedlemarna som sätter en sad, typ.

m a g a s i n å r e | 55

bjurfors åre är mäklarföretaget som hjälper dig med såväl semester som permanentboende i fjällvärlden. Med stor lokalkännedom och koll på vad storstadsmän-niskor söker i Åre-trakten, kan vi hjälpa dig att finna både bostad och köpare.

Vi har även mångårig erfarenhet och kunskap om för-säljning av hyreshus, kommersiella fastigheter samt bil-dande av bostadsrättsföreningar.

Välkommen till Bjurfors ÅreVi hjälper dig till en lyckad bostadsaffär

bjurfors åreStationsvägen 25, strax ovan Åre Torg | Box 21, 830 14 Åre0647-139 60 [tel] | 0647-139 68 [fax] | [email protected]

Funderar du på att köpa eller sälja bostad i Åre? Vi kan erbjuda bl.a:

▪ Snabbt lånelöfte ▪ Räntefritt handpenningslån ▪ Kostnadsfri värdering ▪ Förhandsbesiktning av badrum, vind och källare

Se hela vårt utbud på www.bjurfors.se/are

56 | f oto m at t i a s l i n d k v i s t

Nakenhoppet som splittrade Åre

09s k ö n h e t l i g g e r i b e t r a k t a r e n s ö g a . Humor är bara roligt för den som fattar skämtet. Exhibitionism som för vissa är en nödvändig del av självförverkligandet reduceras av många andra enbart till en larvig fåfänga. Att räcka fingret åt etablissemanget anses vara en djärv och föredöm-lig handling bara av dem som står utanför det.

Inte så konstigt alltså att meningarna är delade om den då 18-årige Duvedssonen adam müllers dödsföraktande stunt dagarna före tävlingen Jon Olsson invitational förra våren. Ivrigt påhejad av sina skidkumpaner och med filmkamerorna rullande bestämde sig Adam för att ta av sig alla kläder, ta en sjuhelvetes fart och hoppa i det gigantiska megahoppet som skapats särskilt för den internationella statustävlingen. Och hoppade gjorde han, som ingen annan vare sig förr eller senare. Åtminstone inte i det hop-pet. Bilderna är otroliga. Filmerna ännu värre. Efter en flygtur som trotsade alla tyngdlagar blev resultatet en platt landning, en punkterad lunga, en rejäl utskällning från en rasande megastjärna och en polisanmälan. Men också en fantastisk filmsekvens och en hjältestatus som sträckte sig långt utanför Åres och Sveriges friåkningskret-sar. Med sin vansinnesluftfärd tog Müller ett gigantiskt (bokstavligt talat) kliv in i de odödliga skidåkarnas brokiga skara.

Nakenskidåkning är långt ifrån ett nytt påhitt. Det finns oändligt många historier om galna skidhyss kryddade med en ansenlig por-tion nakenhet. Snarare kan man nog tala om en gammal god tradition som inte är särskilt unik för Åredalen (skidlegendaren shane mcConkey blev bannlyst på livstid från skidorten Vail i USA efter att ha näckat i en puckelpist). Likaså har många, långa fingrar räckts mot byetablisseman-get och betongalpinismen genom åren. Att den fagre monegasken, miljonären, playboyen och före detta freestylerebellen Jon Olsson får agera

måltavla är inte så konstigt. Jon som själv ägnade många år åt att iförd blåfärgat hår högljutt ifrå-gasätta etablissemanget är nu — om än motvil-ligt — en del av detsamma och blir följaktligen själv ifrågasatt. Slutligen har det alltid funnits grupperingar av ungdomar (åtminstone mentala sådana) som vill visa sig på styva linan och över-träffa varandra både på fjället och i baren vilket resulterat i en outsinlig källa av roliga historier som Åreborna älskar att dra upp i tid och otid.

Samtidigt tog Müller en enorm risk. Han kunde ha skadat någon annan, sig själv, eller ännu värre. Han störde ett arrangemang som omsätter miljontals kronor. Dessutom skedde hoppet i ett sammanhang där hans omdöme förmodligen var påverkat av kompistryck.

Åre är delat. Vad skiljer Adam Müllers bedrift från den nu avlidne extremskidåkarens Jamie Pierres, som nådde berömmelse genom att

handlöst kasta sig utför 70 meter höga klippor framför filmkameran? Är Adam en sabotör som bör tillrättavisas eller bestraffas? Är han ett offer för YouTube och sina pennalistiska polare? Eller är han en hjälte som skämtsamt visar rumpan åt ett kommersiellt jippo och ger skidåkningen till-baka lite av den smågalna charm som de senaste årens marknadsanpassade produktifiering gjort sitt bästa för att skrubba bort? Och kan någon i Åre med gott samvete kasta första stenen?

Svaret ligger hos betraktaren.Men säkert är att tiden har lagt en roman-

tisk slöja över Shane McConkey och 80-talets skiddesperados i Åre, snölyftet, även om man kan ana att alla inte var så nöjda med deras nakna påhitt på den tiden det begav sig. Adam Müllers nakenhopp kommer att gå samma ljusa framtid till mötes. Om 20 år minns vi bara den ofattbara luftfärden. Och att han var naken förstås. — J CC

M A G A S I N Å R E | 57

1300

1420

Impact Investments

Impact Investments

Impact Investments

Impact Investments

Impact Investments

8-9 mars

Missa inte tillfället att diskutera finansierings- och tillväxtmöjligheter under temat Impact Investments

Kom till vinterns svar på Båstad och möt några av Sveriges främsta entre-prenörer och de mest aktuella bolagen under två dagar i Åre. På plats finns ägare, koncernledningar, viktiga nationella aktörer och investerare samt några av de bästa tillväxtbolagen i Skandinavien. VälKommen!

arekapitalmarknadsdagar.se

NatioNalareNaN för KaPital och finanSiering

Syre

. Fot

o: O

la R

ockb

erg.

I E N S A M T M A J E S T Ä T S T Å R D E N D Ä R . En ikon för den motsträviga delen av Åre, som ett bevis för att det behövs något som är bestående. När Sporthotellet gömts bakom något nytt och stenigt, Stjärnliften har blivit VM6:a, den allra heligaste Bergbanan har utsatts för klotter - då är Åre kyrka fortfarande sig lik.

Den har stått där i mer än 800 år. Den har överlevt stormar utan dess like, bevarat sin status trots konkurrens av den större och ståtligare träkatedralen i Duved. Även när efterfrågan på byggbar mark varit som störst har lägdan kring kyrkan undsluppit både fotbollsplansplaner och annat tok. Trots litenheten och det allt annat än varma inomhusklimatet är det lika många gifter-mål, dop, begravningar och andra ceremonier i Åre gamla kyrka som i övriga kyrkor och kapell i Åre församling — tillsammans. Den är och förblir gråvit, inte någon okristlig variant av falusvart eller brunt.

Åre kyrka är dessutom den enda väl beva-rade medeltida stenkyrkan i den skandinaviska � ällvärlden. Den byggdes i slutet av 1100-talet av bönderna i socknen och var inte mer än fem gånger elva meter. Den delen är fortfarande i grunden kvar och håller upp den östra delen av kyrkan. Tack vare materialvalet, en inspiration från norska kyrkobyggen, stod sig byggnaden bra och kyrkan var förutom en sockenkyrka också

en viloplats för pilgrimer på väg till Trondheim och den helige St Olovs grav. Åres skyddshelgon, densamme Kung Olav, avbildades alltid med krona och stridsyxa, dock inte på den skulptur som sitter i Åre kyrka. Den stals för övrigt vid ett tillfälle men hittade tillbaka till sin piedestal på norra väggen där den sitter nu. Väl förankrad.

1736 byggdes kyrkan ut åt väster, det var fred och det behövdes mer plats i kyrkan eftersom bygden befolkades. 1750 byggdes den för tiden typiskt jämtländska kupolliknande klockstapeln. I slutet av 1800-talet blev det återigen för trångt, men nu beslutade församlingen att bygga en helt ny kyrka, på annan plats. Den hamnade i Duved, byggdes av trä och inrymde 900 besökare istället för futtiga 150 som i Åre.

Beslutet innebar att Åre kyrka � ck stå kvar, den slapp rivas och bli byggmaterial till en ny grund till den nya kyrkan (ett öde som drabbade många andra äldre kyrkor). Det beslutet innebar också att kyrkan stått tämligen oförändrad sedan 1700-talets mitt utan att förvanskas av byggkonstens nycker och påhitt under de senaste 400 åren.

Interiören har även den hämtat mycket inspiration från Tröndelag i Norge. Jämtland var och är i mångt och mycket mer tjenis med Norge än andra delar av Sverige. Kyrkan är som sig bör öppen för besökare året om, porten är förstås låst men nyckeln hänger till vänster om porten. Men innan du går in i kyrkan, kika upp på stenmuren ovanför vapenhuset. Här har en björk slagit rot. Ett stackars frö har någon gång förts dit av vinden, borrat sig in i stenen och hittat nog med näring för att växa till sig. Mitt i stenmuren.

Kanske ett tecken på en fortfarande kraftfull och livfull kyrklig verksamhet. Eller bara ett bevis på att det kan blåsa från väster. – E M

58 | F O T O O L A R O C K B E R G

K-märkt kyrka

11

10

En medlem av Magasin Åres redaktion satt på en restaurang och väntade på en något försenad vän. Han började

bläddra i ett nummer av tidningen Chef som låg på bardisken framför honom.

Ganska snart slog det honom att just ordet "chef" var väldigt frekvent förekommande i tidningen. Eller för att tala klartext, han tyckte att ordet "chef" förekom sjukt ofta. Men sedan drabbades han av eftertanke. Vem var

han att kasta första stenen, förmodligen förekommer ordet "Åre" ännu oftare i hans egen tidning? Frågan gav honom

ingen ro. Han berättade om sina tankar för resten av redaktionen. Spekulationer, gissningar och uppskattningar gav inga, eller otillräckliga svar. Till slut stod det klart att en vetenskaplig undersökning

var oundviklig. Det var dags för en fi ght. Vilken tidning är tjatigast? Resultatet:

M AG A S I N Å R E R E S E S PECI A L 2 011Antal redaktionella sidor: 62Förekomst av Åreord: 124 stFörekomst per sida: 2,0 st

CH E F N R 11 , 2 011Antal redaktionella sidor: 42 stFörekomst av chefsord: 134 st

Förekomst per sida: 3,2 st

Då varje förekomst av orden "chef" och "Åre" har räknats, fristående eller

sammansatt, talar resultatet för sig självt: Knockoutseger för Magasin Åre! Med

testosteronet på topp funderar vi nu på att ta oss an Magasin Morberg.

Chef v.s. Mag Åre

10

M A G A S I N Å R E | 59

Boka nu! 0647-515 55 • wallmans.se • dippan.se

ny dinnershow på wallmans dippan i Årepremiär 1 decemBer 2011

överraskande & oförglömlig helkväll

INOM 3 ÅR SKA VI BLI FJÄLLNORDENS FRÄMSTA BOUTIQUE HOTELL!VI STARTAR REDAN DENNA SÄSONG, VÄLKOMNA ATT TA DEL AV VÅRA NYHETER...

Åregården Residence är ett centralt exklusivt boende med backe och shopping utanför dörren - i kombination med förstklassig hotellservice från Hotel Diplomat Åregården. Våningarna är smakfullt inredda med exklusiva material och utvalda inredningsdetaljer.

SKI IN, SKI OUT, DINE IN, DINE OUT

www.aregardenresidence.com +46 (0)647 178 00

CountryClubBAR & NIGHTCLUB

Varje torsdag & lördag har vi Piano afterski i Bar Åregården. Vi kommer att servera härliga matiga crèpes med iskall Bollinger eller läskande torr cider.

PIANO AFTERSKI I BAR ÅREGÅRDEN

Vi har totalrenoverat Country Club -

En efterlängtad come back!

Mån & ons 22-02 tors-lör 21-02Boka bord: +46 (0)647 178 00

60 | M A G A S I N Å R E

...på Kalvträskskidan � som hittades i Västerbotten för snart 5 200 år sedan och dagens moderna lagg. Men visst har det hänt grejer. Frågan är bara om det gjort någon skillnad i praktiken.

Visst har det genom åren laborerats med material, utseende och smärre förändringar i geometrin men det är först det senaste decenniet som de mer extrema innovationerna har ägt rum. Gemensamt för innovationerna är att när man helt ore� e-kterat betraktar dem så framstår de som verk av en galning men när chockvågen lagt sig och motiveringen börjar sjunka in så förstår man det logiska i teorin. Huruvida praktiken och teorin överensstämmer är upp till användaren att bedöma.

Volant Spatula är en i sammanhanget tidig innovation. Ski-dan som friåkningspro� len Shane McConkey låg bakom var en extrem friåkningsskida som med sitt omvända spann (rocker) och omvända skärning påminde om en vattenskida.Tanken var att den skulle bete sig i snö som en surfbräda på vatten.

Det svenska skidmärket Hendryx har tittat på fötternas position. Istället för att fötterna är placerade så att tårna pekar rakt fram är de placerade i vad balettutövarna kallar andra position, det vill säga att tårna pekar utåt. Tanken är att det ska ge större kraft och kvickare sväng.

Snowboard tillverkarna Lib Techs � skidor (NAS) har en stålkant med vågig pro� l. Idén är att kanten, likt en brödkniv, ska tugga sig fast i hårt underlag. Det blir � era kontaktpunkter med underlaget. Vågorna är tätare och mer markerade under foten och slätas ut mot ändarna för att ge en mjuk åkning.

I en nedlagd kraftstation bygger ScottyBob skidor vars asymmetriska skärning strider mot klassiska konventioner för skidans geometri. När två skidor svänger parallellt är ytter-varvet alltid längre än innervarvet, ytterskidan gör en större cirkel. Lösningen är att förse skidans kanter med olika radier, innerkantens radie är längre, vilket ger ytterskidan, när den kantas, en längre radie.

DPS � ville ha en skida som inte tappar bärighet i lössnö när den kantas. Lösningen blev Spoon — en skida med kon-vext belag. Ett helt konvext belag gör skidan omöjlig att få fast på hårdare underlag och för att råda bot på det så har skidan nersänkningar på fyra ställen för att ge det nödvändiga grepp som behövs för att stanna.

Salomon BBr 9s � sur� nspirerade design ger skidan ett speciellt utseende. En överdimensionerad nos, smal midja och ’pintail’ ska ge optimala egenskaper i såväl puder som manches-ter. Den stora nosen låter skidan � yta i lössnö och den smala skärningen ger bra skär i pisten.

Armadas � lösning för den optimala skidan är en tredelad skärning så kallad ’taper’. Omvänd skärning i brätte och nos och traditionell under trampet ger bra � yt i lössnö och bra skär på hårt underlag.

Titta närmare på det här skidmodellerna i vinter. De � esta av innovationerna är relativt nya och vi vet inte om de utgör några milstolpar i skidans utveckling. Det vi däremot med säkerhet kan fastslå är att vi älskar innovationer. – E M

Rent konceptuellt är det egentligen inte så stor

skillnad...

� � � � �

12

Det skulle bli en härlig eftermiddag med kompisarna. Men ett felskär förstörde planerna och nästan Mathias liv.

H JÄ L MEN R Ä D DA D E M ATHI A S LI V

promotion

HUVUDSAKENDet är viktigt att hjälmen sitter rätt,att den skyddar hela huvudet inklusive panna och bakhuvud och att den har rätt storlek. Använd alltid hakremmen när du åker och ha intemössa under hjälmen.Hjälmen bör vara CE-märkt för attvara kontrollerad och godkänd.

SKYDDA RYGGENDet finns ryggskydd för både barn och vuxna. Ryggskyddet ska täcka hela ryggraden utan att hindra nackens rörelser. Ha alltid ryggskyddet direkt utanpå understället, aldrig utanpå yttersta lagret av kläder. Ju närmare kroppen desto bättre placerat ryggskydd! Se till att ditt ryggskydd är CE-märkt, det innebär att det är kontrollerat och godkänt.

RÄTT FÖRSÄKRADOm det ändå händer en olycka gäller det att ha rätt försäkring. En försäkring ska täcka alla eventuella händelser som du kan utsätta dig för. Försäkringen ska se till att du får hjälp utan krångel och att du får rätt ersättning för dina förluster; kläder som måste klippas sönder, utrustning som går sönder, rehabilitering och eventuella men efter skadan. Men det är även viktigt att försäkringsbolaget ser dig som människa, och hjälper dig på bästa sätt när du som mest behöver det.

Är du osäker på om du är rätt försäkrad, ring oss direkt på 0771-11 11 10

LAR

S H

ELLS

TRÖ

M

DEN NYFALLNA SNÖN lockar och skidkompisarna har lämnat fruar och barn för att på egen hand få åka skidor. På riktigt. Som förr. Mathias är en rutinerad åkare med många skiddagar i ryggen.

Nu är det äntligendags för gänget att få åka på egen hand. Det är nyårsdagen, � na förhållanden och lite nysnö. Mathias svänger ut precis bredvid pisten. Han ska bara droppa ner ett par meter och fortsätta nerför med snön sprutande kring pjäx-orna. Inget konstigt och inget våghalsig. Han har gjort det många gånger förr. Men skidan skär fel i en hög kanonsnö på kanten av droppet och Mathias gör en kullerbytta ner och landar med huvudet före. Eftersom den kalla försäsongen inte packat ihop de tidigare snöfallen, går han rakt genom snön och krossar hjälmen mot stenarna under. Han hör hur något går sönder, någonstans, men kroppen fortsätter tumla; � er stenar smäller mot hans ryggskydd, han känner att smällarna sprids ut tack vare ryggskyddet och till slut stannar han.

– Jag kände att något hade hänt med nacken och ryggen så jag valde att ligga helt stilla, berättar Mathias, ett år efter olyckan. Efter två timmar hade skidpatrullen paketerat in mig med nackkrage, på en

spineboard, och jag lyftes iväg till Östersunds sjukhus. I tio timmar var han fastspänd för att inte förvärra

skadan, innan de konstaterade att han brutit ryggen men att han klarat nerverna i den utsträckning att han undviker förlamning. Med hjälmen klarade han livet, tack vare ryggskyddet slapp han förlamning.

Men det saknades något, rätt försäkring. Tio månader med smärtor, medicinering och sjukskrivning lämnar sina spår. Inte bara fysiskt, utan ger även en tankeställare inför framtiden.

– Jag förstår nu hur viktigt det är att ha ett bra försäkringsbolag och att ha rätt försäkring. Jag hade inte det då och det var ett helvete i helvetet att behöva stån-gas och slåss med försäkringsbolaget när jag var sängliggande och hade fullt upp med att hantera smärtorna.

Det handlar förstås inte bara om den som råkar ut för olyckan utan även an-höriga, om omgivningen som måste lägga mycket åt sidan och ta en större ansvar för allt.

– Även om jag inte hade min olycks-fallsförsäkring i Trygg-Hansa så stöttade de mig igenom processen, talade om för mig vilka rättigheter jag hade och vilka krav jag skulle ställa på mitt försäkringsbolag.

Mathias mår mycket bättre idag. Med hjälm, ryggskydd och rätt försäkringsbolag fortsätter han att njuta av skidåkning i vinter.

"Jag förstår nu hur viktigt det

är att ha ett bra försäkringsbolag och att ha rätt försäkring."

M A G A S I N Å R E | 61

promotion

62 | i l lu s t r at i o n j o h n c r aw fo r d - c u r r i e

ÖverblickÄt globalt — handla lokalt.

S k ä rvå n g e nDe har fått så många utmärkelser och priser för sina ostar så vi orkar inte räkna upp dem, utöver tre guldmedaljer i sM i mathantverk 2011. Men en sak är säker, här produceras ost med tradition, stil och klass. Inte utan influenser från andra delar av världen men skärvången gör det oftast bättre än originalet. Det ni. Finns i många av butikerna i trakten. — byM e j er i . s e

kit te lb e rg e ttänk att bli känd för ett smör. Men smör som får guldmedaljer gör förstås skillnad. eller vad sägs om omdömet när smöret tog medalj i sM i Mathantverk senast: ”Gräddig munkänsla som smälter fint. En rik doft och en härlig balanserad nötaktig smörsmak”. osten kan hittas i butikerna i jämtland. smöret tycks mestadels hamna på finkrogarna i Stockholm. — k i t t el b er G e t. s e

h u S å b rö d knäckebröd med tvist och finess. Inte något du knaprar i dig till vardags men väl när det ska festas till. Deras pepparkaka på dinkelmjöl, rullad i pumpafrön, är enligt redaktionens ödmjuka åsikt världens godaste. — h u s a b r o D. s e

kr e t S lo pp S h u S e t en restaurang och ett kafé i ett växthus. Men också en välsorterad butik som säljer ekologiskt, rättvist och närproducerat. både ätbart och hantverk. här gör de själva förädlade godsaker med tvist. lingonketchup, hallon- och chokladmarmelad eller vodkalingon. ja du fattar, åk dit helt enkelt. oavsett om du bara vill fika i härlig miljö eller handla spännande smaker. — k r e t s lo p p s h u s e t.co M

å r e bag e r i i det närmaste en institution. Frukostbuffén är det väl

inte många som har missat. i den dignande bröddisken

finns allt från gigantiska surdegsbröd och grova limpor

till kreativa tårtor och klassiska dammsugare. i bageriet

hittar du även egna varianter av skorpor, biscotti och

cantuccini. — a r eb aG er i . s e

g r ä d da å r e i första hand ett bageri, i andra hand

kafé även om det finns en väldigt tilltalande glasförsedd

soffhörna och några riktigt stora människoslukande

sittkuddar i lokalen. här gillar bagarna att experimentera så favoritbröden kan variera lite

från dag till dag. och det är på inget vis negativt, tvärtom.

— G r ä D Da . s e

b u uS ta mo n S fjä llg å r d i källaren

händer det saker. ett av sveriges få små brännerier

producerar brännvin med den äran. Vissa sorter kan du köpa på systembolaget, eller beställa, om du inte är i Åre. andra kryddningar måste du besöka restaurangen för att

njuta av. Det är inget nerköp, maten här matchar både

spriten och miljön. — b u u s ta M o n s Fj a l lG a r D. s e

å r e cha rk o ch d e li Den lilla butiken ligger tio

minuters bilfärd från centrala Åre, en lång bredsladd

nedanför första nedfarten mot underåker och Vålådalen.

en elak köttkrok vid lastkajen vittnar om att det inte är

stället för vegetarianer. här röks det kött — här stoppas

det korv. nästan uteslutande med älg, ren, lamm och fisk

från närområdet. Vill du imponera på middagssällskapet

kan du till och med köpa färdig fond till din eminenta

middagssås. — a r ec h a r ko c h D el i . s e

b ö r tna n fi S k Mitt ute i ingenstans, förstås, odlas fina fisken. I strömmande vatten, lite unikt. Men här tar de också hand om fisken och förädlar

den till perfektion. trots att det även föds upp röding så är det regnbågen som oftast kammar hem flest applåder. En mindre fet firre som ofta röks och

smaksätts med godsaker som dill eller citrus. Du hittar dem i den egna butiken. Vill du inte halka runt på vintervägar, någonstans med postadress Åsarna, finns

fisken även i många av Åredalens matbutiker. — b o r t n a n F i s k en . s e

å r e m atha nt v e r k en uppstickare i Mörsil. här odlas och förädlas det i liten skala. Merparten av råvarorna kommer från de egna odlingarna. här blandas

nyfikenhet med tradition. Heta morötter springer iväg och blir något helt annat än du kan föreställa dig. butiken smak i Åre har stora delar av deras produkter. tills de

tar slut vill säga. Massproduktion är motsatsen. — a r e M at h a n t V er k . s e

m a g a s i n å r e | 63

Hälften av alla som drunknar har alkolhol i blodet

Familjen Taittingerälskar också Åre

Finns att avnjutas på:

Bygget, Åre Fjällby

Wersen´s Bar & Restaurang

Hummelstugan

Broken

Vinbaren

Villa Tottebo

Timmerstugan

Carins Krog, Björnen

Ölbaren

Wallmans på Dippan

www.fondberg.se

64 | F O T O F R E D R I K B O B E R G

MAGASIN ÅRE HYLLARPassa på att läsa och bli upprörd över det här nu.

I morgon tycker vi med all säkerhet tvärt om.

MAGASIN ÅRE DISSAR

SM A R TA H A N D S K A R En snabb research på nätet ger vid handen (varning: ordvits / reds. anm.) att 75 procent av alla mobiltelefoner som säljs i Sverige är så kallade smartphones med touchskärm. Av dessa är cirka två tredjedelar Iphones. En lika snabb research med hjälp av redaktionens samlade magkänsla tyder på att dessa si� ror förmodligen är ännu högre bland aktiva utförsåkare. Vidare uppskattar vi antalet skidhandskar som tillåter användning av en touchskärm (det räknas inte om man måste ta av dem) till cirka en procent av den totala marknaden. Här � nns alltså ett glapp mellan tillgång och efterfrågan av närmast bibliska proportioner, vilket innebär att försäljningssuccén borde vara given för Outdoor Researchs handskkollektion Sensor och för Marmots Connect Glove. OR's tekniska lösning innebär att hela

handsken fungerar för att styra telefonen. Du kan alltså använda vilket � nger du vill. Det gillar vi. Marmot kör på en lite mer Michael Jackson-inspirerad variant med en futuristiskt funktionell pek� ngertopp. Det gillar en del. Hur som helst har vi redan köpt loss hela lagret i byn.

PI CKU PE R Bäva månde alla miljövänner, men vi har tagit varvet runt nu: Från gamla amerikanska pickuper, via stora kilometerslukande überkombis, till små smarta miljöbilar och tillbaka till pickuperna igen. Sanningen är nämligen den att en pickis är och förblir den bästa skidortsbilen. Och det behöver inte vara så miljövidrigt som det låter. Framtidens pickuper är oerhört snåla för sin storlek, har alla airbags och elektroniska säkerhetssystem, rymmer fem fullvuxna och massor av packning, skidor, cyklar — eller varför inte en pall tidningar?

En hyfsat modern och bekväm SUV helt enkelt, fast med mycket större lastutrymme och mycket mindre prislapp. Den enda framtidspickupen på marknaden just nu är VW Amarok som trots de största inner- och � akmåtten i klassen drar under 0.8 l diesel per mil. Men vi anar att den snart får konkurrens på vintervägarna.

K A J S A KLI N G .COM Vi dök på den alpina landslagsåkaren och Åretjejen Kajsa Klings blogg av en slump, förmodligen i något researchsyfte, och sedan var vi fast. Det är ingen som kan ge någon glasklar motivering till varför — men vi gillar den. Verkligen. Det kanske helt enkelt är så att vi har att göra med en öppen och rolig person som låter sina tankar gå rakt ner i tangentbordet.

BERG Åreskutan är inte ett berg, det är ett fjäll. Det har sagts förut och det borde varit bra med det Vi har till och med skrivit om det tidigare men det verkar som om vi måste ta det ett varv till eftersom många, helt obegripligt, säger "berg". Kan det vara så att man

i sin jämförelseiver med internationella skidorter upplever att det låter lite större med berg? Är det så att alternativet fjäll helt enkelt känns för litet och ordet berg bättre beskriver Åreskutans storhet? Oavsett vilket så är det fel. Ett berg är ett berg och

ett fjäll ett fjäll. Ett fjäll är en formation vars högsta punkt når över skogsgränsen. Titta mot Åreskutans topp — ingen skog där inte. Ett fjäll är ett berg vars runda former har värkts fram under den tunga skoningslösa inlandsisen. Titta upp igen — rundade former.

Ordet fjäll används framför allt i de nordiska länderna. Check. Möjligtvis har insikten om begreppens tydlighet bleknat genom att tillfälliga besökare inte begripit bättre och kallat fjället för berg. Bofasta har dragits med i begreppsförvirringen och

till och med Magasin Åre har vandrat i skuggornas bergsdal. Vi kan inte ens lova att det inte står berg någonstans i det här numret. Men i och med den här notisen benämner vi vårt magnifi ka och storslagna fjäll vid dess rätt namn. Och inget annat.

handsken fungerar för att styra telefonen. Du En hyfsat modern och bekväm SUV helt

m a g a s i n å r e | 65

66 | m a g a s i n å r e

kalendernMysigt julfirande eller monstruöst skridskojippo.

Och massor av skidtävlingar förstås. Välj och vraka.

d e C e M B e r

10/12 + 18/12 Julmarknad i Åre och duved Massor av knallar, musik och stämning på Åre torg, ljus och glögg. Tomtar och nissar. Kanske även igloos och lysande hjärtan. 10 december i Åre och 18 december i Duved. — a r e 3 6 0 .co m

24-31/12 Gnistrande vit snö Dagar fyllda med skidåkning och händelser på torget mest hela tiden. Möt tomten och hans nissar den 24 december i Åre och Duved. Smäll av ett riktigt nyårsfirande innan det blir nytt kalenderblad. — a r e 3 6 0 .co m

f e B r u a r i

17-18/2 red Bull Crashed ice Ta några av världens bästa och modigaste hockeyspelare, häftig ljusshow, tung musik, tonvis med stål och tusentals kvadratmeter med lutande is så får du Red Bull Crashed Ice. — r ed b u l l . s e

M a r s

3/3 JiB academy Jib Academy är ingen vanlig tävling utan det är en chans för unga jibbare att få utvecklas tillsammans med Salomons coacher en hel dag i parken. Vid dagens slut väljer coacherna ut dem med störst utvecklingspotential för vidare avancemang till Sverigefinal.— s a lo m o n f r ee s k i .co m

9-10/3 World Cup freestyle Eliten i puckel kommer till Åre. Under två dagar tävlar världens bästa puckelåkare mot varandra.

Fart, teknik och hopp är de delar som bedöms av kritiska domare. Singelpuckel på fredagen och parallellpuckel på lördagen. — w o r l d c u pa r e . s e

22-25/3 Åre race Camp Unga skidtalanger från Sveriges alla alpina skidklubbar är välkomna till Åre, för att åka massor av skidor på hela Åreskutan och för att tävla i Årebragden och Guldhjälmen.

— s k i s ta r .co m /a r e

22-25/3 Åre Women ski Camp Unna dig en helg i Åre där skid­åkningen står i fokus och du får hjälp att utmana dig själv. — s k i s ta r .co m /a r e

26-29/3 sM i fart: super-G och störtlopp I VM­området. Se stora delar av den svenska eliten göra upp om SM­medaljerna. — s k i d o r .co m

29/3-1/4 The nationals Ett total­SM i freestylegrenarna. För första gången körs ett gemensamt SM för

skicross, halfpipe, big air, puckelpist och slopestyle. — s k i s ta r .co m /a r e

30/3-1/4 Carlsberg unbottled Afterski, grill och partaj som flyttar runt på Fjällgården, Hummelstugan, Granen och Tott. 16 av landets bästa DJ:s invaderar Åre under en helg fylld med skidåkning och feta basgångar.— fac eb o o k .co m / c a r l s b er g s w ed en

a p r i l

7/4 Jon Olsson invitational / Vattenfall alpine Challenge Världsstjärnan Jon Olsson kommer till Åre med flera av världens bästa skidåkare. Vattenfall Alpine Challenge började 2011 och blandar team om två, en friåkare och en alpinåkare, som utmanar varandra.— j o i n v i tat i o n a l .co m

— vat t en fa l l a l p i n ec h a l l en g e .co m

8/4 red Bull Homerun Tävlingen där alla startar samtidigt från Åreskutan och åker störtlopp hela

vägen ner till Timmerstugan. Smått galet, men bara lite. Störtlopps­stjärnan Hans Olsson har vunnit två år i rad. — r ed b u l l . s e

5-9/4 påsk i Åre Vädret, maten, ljuset, fjället, snön, skidåkningen. Påskhelgen är den mest besökta helgen under hela säsongen. Det är feststämning i hela byn och massor av händelser. — s k i s ta r .co m /a r e

19-22/4 fjällfest i storulvån Ett skönt arrangemang med STF och Utemagasinet. Turer, kurser, musik och underhållning, bildvisningar och föreläsningar från äventyr världen över. — u t e m ag a s i n e t. s e

21/4 skutskjutet 2012 Världens största störtloppstävling där alla är välkomna. Med eller utan konstig klädsel. Samla ihop ett gäng och var med i lagklassen, eller någon av de andra 25 olika klasserna. — s k i s ta r .co m /a r e

26-29/4 freeride 2012 Krama det sista ur vintern i Åre under en helg fylld med häftig skidåkning där hela Åreskutan blir som en stor lekplats för alla skidentusiaster. Sessions, musik, afterski på torget och live­uppträdanden. — s k i s ta r .co m /a r e

28/4 skistar Hot dog Challenge Var med och återupplev det glada 70­talet. Underhållning, umgänge eller tävling, välj själv. Skön afterski i Snobbrännan på Fjällgården efteråt. Vissa tar årets sista skidsvängar på den snötäckta Åreskutan samtidigt som andra tar sina första tramptag på cykeln i Kälkspåret. — s k i s ta r .co m /a r e

Många av dessa datum är preliminära och kan komma att ändras, dessutom tillkommer fler evenemang hela tiden. Surfa in på are360.com för en uppdaterad lista.

röd tjur krossad is.

M A G A S I N Å R E | 67

8848 ALTITU DE.COM

PH

OT

O M

AR

TIN

DE

RQ

VIS

T

REINEBARKERED

8848 ALTITUDE TEAMRIDER

fREERIDE woRLD ToUR 2012

68 | M A G A S I N Å R E

� HUSÅ POWDER - I den gamla gruvbyn på andra sidan Åreskutan är tempot det motsatta mot det pulserande och moderna Åre. Men strunta i stenmuseum och gruvhistoria denna gång. Hit ska du åka för att uppleva skogskidåkning. När det snöat rejält vill säga. Med feta rockerskidor och torr fi n snö kan du få åka upp hela härligheten själv. Det är nämligen ingen trängsel i liften precis.

� CHURCHILL CHILL AR - Det blir en längre biltur längs Kallsjön. Det är inte bara vackert, den leder dig även till två ställen där fjällturismhistoriens vingslag fortfarande fl axar. Besök dem innan det även här blir vitt och fräscht. Kolåsens fjällhotell var tillhåll för jakt och fi sketurism i början på 1900-talet och den något senare mer berömde Winston

Churchill har jagat älg här i goda vänners och cigarrers sällskap. Från samma tidsepok är Anjans fjällstation lite längre norrut. En av Sveriges fyra privatägda fjällstationer. Byggd 1937. Det märks.

� COOK IT RAW - På andra sidan Åreskutan ligger en av Sveriges absolut bästa restauranger som dessutom gett eko i gourmetvärlden. De tolv till fjorton rätterna serveras av proffsig servis och mästerkocken själv Magnus Nilsson - 28 år och den största matinspiratör Sverige har just nu. Nordiskt rått. I Fäviken Magasinet fi nns det 16 sittplatser, sparsmakad inredning med en matupplevelse du aldrig tidigare skådat. Det går förstås inte bara svänga förbi. Här får du boka i förväg. Långt tid i förväg.

� GL ASKL ART VAL - Den lilla byn längst västerut i skidsystemet åker du till via gamla vägen. I ena vänthallen vid tågstation blåser Ann-Katrin och Annika glas. Och det med den ära. I Glashyttan skapades exempelvis VM-bucklorna till nationstävlingen under alpina VM 2007. I butiken som ligger i samma lokal som glasugnen hittar du mycket du vill ta med dig hem. Eller beställ Glastimmen om du vill smaka på glasblåsning på riktigt. Bokstavligen.

� SK ARSKEJT - Det är inte långt från Åre men vägen i sig är en slingrande serpentin upp till 750 meter över havet. Det är dalens högsta vägpunkt. Väl här uppe kan du välja att sitta still och bara njuta av dalen som breder ut sig, men vi rekommenderar att du tar med skidorna. Skejt på vårskaren en tidig morgon i

Ullådalen, bort mot Mullfjället och Forsaskalet, är ett måste. Världsklass! Rulla sedan ner till närmaste bastu.

� L ÄCKRA L AGG - Åre har en egen skidfabrik. Igen. Efter en kort period i norska händer är Åre Skidfabrik återigen blågul. Och bättre än någonsin. Litet behöver inte innebära obskyrt. Litet betyder här exklusivt och roligt. Kör in på deras gård i Såå med ett förslag på egen skiddesign under armen. Sedan fi xar de laggen du garanterat är ensam om. I världen.

� PANG PÅ - Känn dig som stjärnorna Björn Ferry och Helena Ekholm, eller kanske snarare som deras motsats, på skidskyttebanan i Vålådalen. Här, i direkt anslutning till fjällstationen, kan du under trygg ledning testa på skidskytte. Förundras och imponeras av de riktiga

atleternas förmåga att pricka den där lilla svarta fl äcken, med hög puls dessutom.

� ISK ALLT STÄLLE - Sveriges största vattenfall är Tännforsen. En mäktig skapelse vintertid. Isformationer du inte trodde var möjliga. En igloo med isbar, sovalkov och kapell byggs upp under vintern och är helt klart värt ett besök. Men här kan du även plocka med dig din varmaste sovsäck, beställa en god middag och krypa ner för en övernattning i sällskap av iskristaller och minusgrader. Förundras över hur bekvämt men ändå mäktigt tyst det kan vara precis bredvid ett vattenfall. Men se till att inte gå i sömnen. Det kan sluta illa.

MINI BUCKET LIST ÅRE  Åtta ställen du måste besöka.

promotion

M A G A S I N Å R E | 69

MAXIMERA ÅRE MED EN MINISkidor är så mycket mer än backarna, bergen och utmaningarna.

MINI är din guide till extraordinära upplevelser när det kommer till upplevelser runt omkring. Provkör MINI i Åre i vinter.

SKIDÅKNING I ALL ÄRA men upplevelsen i Åre är så mycket mer än vita pister, skärande svängar och puderdagar på Baksidan. Jämtland är fylld av upplevelser, allt inramat i en fantastisk miljö. Sling rande vintervägar längs de stora sjöarna, snötyngda granar susar förbi utanför vindrutan - på väg mot nästa by. Bilupplevelser på snöiga vägar ger en fantastisk vinterkänsla. 

Åre är förstås även sköna kvällar framför brasan på hotellet. Efter en god middag förstås. 

Det gäller att blanda. mini hjälper till med det i vinter. 

UNDER VINTERSÄSONGEN kan du provköra en mini och uppleva en del av det som är så fantastiskt med Åre� ällen. Det som ligger lite vid sidan av hamnar då ändå inom räckhåll med en mini. Även om du har valt att ta dig till Åre med � yg eller tåg. 

Smält sedan dagens bilupplevelser med mat och dryck hos våra sköna Årevänner Werséns, Granen och Fjällgården. Det är du värd!

PASSA PÅ ATT BOK A in en tid med mini Countryman - en fyra-dörrars pigg och snygg bil med fyrhjulsdrift. En kompetent vinter-bil för dig, dina vänner eller din familj för en timme eller två i Åre. Du hämtar och lämnar den vid mini Corner på Werséns eller hos någon av våra mini-partners Granen och Fjällgården. Gratis. Här kan du också trä� a våra mini-värdar som kan svara på alla dina frågor om mini och våra aktiviteter i Åre under vintern.

Håll utkik efter minis bilar och värdar. Det är där det händer.

För mer info www.MINI.se

Proud partners of MINI -Werséns, Fjällgården och Granen

promotion

70 | s n ö c h o c k

SNÖC HOCKVintern 2011 bjöd på episka snöförhållanden. Strategiskt utspritt över säsongen — från december till april — kom ett tiotal större snöstormar.

Någon varade i över en vecka och ett flertal dagar bjöd på 50 centimeter pudersnö. Eller mer. Byns åkare jublade och fotograf M a t t i a s F r e d r i k s s o n förevigade den bästa vintern i mannaminne.

m a g a s i n å r e | 71

SNÖC HOCKVintern 2011 bjöd på episka snöförhållanden. Strategiskt utspritt över säsongen — från december till april — kom ett tiotal större snöstormar.

Någon varade i över en vecka och ett flertal dagar bjöd på 50 centimeter pudersnö. Eller mer. Byns åkare jublade och fotograf M a t t i a s F r e d r i k s s o n förevigade den bästa vintern i mannaminne.

72 | s n ö c h o c k

S N Ö C H O C K

Å K A R E d a v i d k a n t e r M o

m a g a s i n å r e | 73

P L A T S t e g e F j ä l l

74 | s n ö c h o c k

S N Ö C H O C K

Å K A R E d a v i d k a n t e r M o • P L A T S t e g e F j ä l l

m a g a s i n å r e | 75

Å K A R E h e n r i k w i n s t e d t • P L A T S t o t t

76 | s n ö c h o c k

S N Ö C H O C K

Å K A R E d a v i d k a n t e r M o

m a g a s i n å r e | 77

P L A T S t e g e F j ä l l

78 | s n ö c h o c k

S N Ö C H O C K

Å K A R E j a k o b w e s t e r

m a g a s i n å r e | 79

P L A T S h u M M e l n

80 | s n ö c h o c k

S N Ö C H O C K

Å K A R E h e n r i k w i n s t e d t • P L A T S b a k s i d a n

m a g a s i n å r e | 81

Å K A R E d a v i d k a n t e r m o • P L A T S t e g e f j ä l l

82 | s n ö c h o c k

S N Ö C H O C K

Å K A R E d a v i d k a n t e r m o • P L A T S t o t t

m a g a s i n å r e | 83

Å K A R E h e n r i k w i n s t e d t • P L A T S t e g e f j ä l l

84 | s n ö c h o c k

Det handlar om det förbannade vädret. Det handlar om det underbara vädret. Det handlar om regnstormen och pu-derdumpet. Om snö och vind och kyla

och värme och det gastkramande dramat som utspelar sig runt termometerns nollstreck.

Under noll: snön faller och välsignar trakten.Över noll: Regn, elände, kris och ibland

panik attacker.Det handlar förstås även om Åre, vår konstiga

lilla bystad där den årliga summan av vädernoj-jorna slår de svenska böndernas med hästlängder.

Få platser på jorden rymmer per capita lika många väderberoende individer som just Åre. Här finns hårt prövade direktörer som maktlösa märker hur ytterligare ett värmeoväder i februari skrämmer bort gäster och på så vis knuffar företa-gen mot obestånd.

En av dem dråsade ihop i panikångestattack-er mitt i byn. Den direktören ska vi möta längre fram.

Här finns barnfamiljer som istället för att nju-ta av sol från en klarblå himmel i backarna ser sig tvungna att leva i ett tilltagande stugkaos medan januariregnet stormpiskar mot rutorna.

Här finns skidfotografer som bittert ångrar att de lovat nytagna puderbilder där heta klädmärkets banbrytande höstkollektion enligt extremt tydliga order ska framträda på ett förbluffande sätt bakom virvlande fluffsnö med kabinbanan i bakgrunden. I sol. Och blå himmel.

Men sista pudret blåste bort till Mörsil och Kluk för två veckor sedan och när deadline passeras härskar fortfarande blåis, grådis, flatljus och ligamentstörstande kartongsnö på fjället.

Här finns energiska tävlingsarrangörer som lagt ner veckor, månader, ibland år, för att allt ska stå redo att slå världen med häpnad en viss dag, men just denna dag är det som att självaste fan flu-git i lågtrycksvandringen över Atlanten och bru-talt snabba vindar pressar kopiösa snömängder in över det låga passet i Storlien och för det in över

Åreskutan och lägger allt i ett kompakt ’white out’.Vindbyarna sliter lustfyllt sönder reklam-

banderoller för att sedan släppa sin last av tung snögubbesnö över omsorgsfullt pistade och balkade banor där världseliten ska göra upp om medaljer inför miljontals tevetittare.

Men av detta blir intet. Vädret vill annat och det gör som det vill och det spelar ingen roll om Årefolket och FIS-höjdare samfällt ylar rakt ut i ångest; vädret, det är som det är.

Jag säger: Tack och lov.Och, vi tar det direkt: Kom inte dragande med

att det inte finns något dåligt väder, bara dåliga kläder.

Då har ni inte varit i Åre när helvetet bryter lös, då vargflockar virvlar runt i luften, skotrar blåser bort och pistörer slås till marken. När vin-dmätare flyger all världens väg, björnar väcks och kanske värst av allt, då hett emotsedda champag-negalopper i fashionabla Årerestauranger upplever besvärande manfall eftersom ytterst få hittar dit i snöyran.

Vä d r e t g e r O CH ta r . Vädret prövar. Vädret spelar spratt. Folket här härdar ut när det är bed-rövligt och gläds när det är fint.

Vädret är ett kärt samtalsämne och ämnet ser aldrig ut att sina, för vi bor i en trakt där vädret är såväl nyckfullt som extremt karaktärsfullt i sina olika skepnader. Vädret är kort sagt värt att prata om.

Stormarna är ofta storslaget groteska på gr-und av närheten till fjällen och Atlanten; vindarna pressas, jagar österut över fjällens flak mot byn och skidbackarna och lamslår snart sagt all verksam-het.

Men nästa dag kan solen skina från en klarblå himmel och allt är vitt och vackert och högzon är öppen och mjuksnön ligger som ett dunbolster på Baksidan och Åre har kort sagt väder man kan dö för. Inte dö av, som dagen innan.

Det är typiskt Åreväder.

Jag skulle kunna kliva in i vilket hus som helst i Åredalen, slå mig ner vid köksbordet, ställa frågor om väder och sedan fylla flera block med väderrelaterade händelser och erfarenheter.

Alla har väderhistorier och om man nu inte överlevt snöstormar på fjället så har man i vart fall problem med västväggen. Den kan de flesta husägare prata om länge och beskriva de extra renoveringarna, panelbytena, ommålningarna och fönsterbytena.

Västväggen är självklart den som vätter mot väster, varifrån nästan allt vårt väder av klass kom-mer ifrån. Varje husköpare med någorlunda vett går till västväggen med mäklaren och säljaren när priset ska pressas. Västväggen brukar nämligen vara hårt märkt av väder och vind.

Många episoder förtjänar säkert att tryckas, men i det här sammanhanget har jag tvingats välja ut ett par, som möjligen kan sprida lite ljus över vädret och vad det gör, inte minst med oss som valt att bo här.

Jag börjar med väderhändelserna när VM 2007 skulle genomföras här i Åre.

Det är en underdrift av enorma mått att påstå att förväntningarna var stora inför världsmäster-skapet. De var astronomiska. En hel skidvärld satte sig framför teveapparaterna för att se hur den kaxiga lilla byn strax under nordpolen skulle klara sig.

Till saken hör att krokusarna blommade i ett i det närmaste snöfritt Alperna och att FIS-delega-terna tackade gudarna för att de inte valde franska Val d’Isère där borta i slovenska Portoroz i en grå forntid, 2001 närmare bestämt.

Snösäkerheten var då ett trumfkort för Åre. Argumenten bet uppenbarligen på de åldriga FIS-delegaterna, kanske lika hårt som den fria blankspriten som trollades fram i Åres välbesökta monter vad det led.

Franska stjärnkockar snodde svårmodigt runt i Val d’Isères monter, lagade komplicerad bjudmat med typ två ärtor i kors och annat krångel. Men

S N Ö C H O C K

T E x Tj ö r g e n v i k s t r ö m

…ochnu över

till vädret:

m a g a s i n å r e | 85

vad är franska snittar mot svenskt brännvin? Folk blev allt mer förtjusta i Åre och desperationen lyste i fransosernas ögon.

Val d’Isère tog visserligen hem den första röst-ningsomgången, en sluten sådan. Lillehammer kom efter Åre och åkte ur. I den andra omgån-gen dängde Åre så Val d’Isère med röstsiffrorna 11 – 6. Emerald Ballroom II i Grand Hotel Emona exploderade i vild glädje. Åre fick sitt VM och Åresonen och driftchefen på Åres liftbolag Nalle Hansson jublade så att gomseglet fladdrade.

Det var en historisk Åredag i den slovenska kurorten, känd för sina hudrensande gyttjebad. Och Nalle Hansson oroade sig i den stunden inte det minsta över hur vädret skulle vara hemma i byn om sex år.

Årefolket drog sent om kvällen till en festlokal i Kroatien. Den vilda festen avklingade inte trots det ilskna åskoväder som drog in från Adriatiska havet.

Ingen såg det som det omen det faktiskt var.

S e x å r S e N a r e S tO d Nalle Hansson i Stövelbranten i Åres störtloppsbacke. Det var bara timmar kvar till världsmästerskapets första start. Banorna var perfekta, det vill säga stenhårda och helt omöjliga att åka i för vanligt folk, så när som på Stövelbranten. Pistmaskinsföraren Håkan Ols-son från Grimsta, Undersåker, hade kopplat fast sin maskin i vajern och stångade sig hit och dit över den den brutala vänstersvängen. Sakta men säkert trollade Håkan fram rätt lutning och form.

Nalle följde Håkans arbete samtidigt som folk samlades på torget nere i byn för att uppleva invi-gningsceremonin.

Tävlingsgeneralen Olle Rolén såg sig runt nere på torget och kunde inte hitta sin gamle vän och kompanjon Nalle Hansson, tillika chef för banor-na under VM:et. Olle fattade sin telefon och ringde Nalle som alltså befann sig uppe på Stövelbranten.

Olle Rolén förklarade det uppenbara för Nalle, nämligen att Nalle förmodligen inte skulle få vara med om ytterligare en VM-invigning i sin hemby, så varför inte snabba sig ner till torget.

Ett tungt argument och snart släntrade Nalle in på torget mitt i invigningen och slog sig ner på läktaren. Men hans blick var fäst mot himlen.

Inga konstigheter.Inga fronter på väg.Kallgrader.Lugnt.Men när invigningen var över drog några

moln in och Nalle Hansson kände en droppe mot sin charmigt sneda näsa.

Himlen mörknade allt mer när Nalle gick in

på Åregården för att träffa en DN-journalist som ville göra en ingående intervju angående situ-ationen i tävlingsarenan, om banorna var färdiga och så vidare.

Nalle kunde nöjt konstatera att allt var klart för tävlingarna, frånsett då Stövelbranten, där alltså Håkan Olsson nu höll på att färdigställa banans form.

Intervjun tog en timma i anspråk. Nalle klev sedan ut genom Åregårdens portar och fick sitt livs chock: Regnstormen var under full utveckling med tilltagande regn och ökande vindstyrkor. Det var som i Kroatien sex år tidigare, fast värre.

Nalle ringde Håkan Olsson och frågade hur läget var uppe på berget. Håkan Olsson är en gud-abenådad pistmaskinsförare och mekaniker som kan få hur trötta skotrar som helst att våldsvässade flyga fram som galna getingar över fjället. Han är kort sagt en praktiskt lagd man, och därtill rätt fåordig. Han ägnar sig inte åt onödiga överdrifter.

Håkans korta svar blev: Kraftigt regn. Plus fem grader. Och Nalle skakades om i sitt inre.

Fast det skulle bli ännu värre.Efter midnatt föll temperaturen under noll-

strecket, vilket som bekant leder till att vatten fry-

ser och regn blir till snö. Vi tre, halvfyratiden var snöstormen fullt utvecklad och tog VM-byn Åre i ett fast grepp.

De ansvariga för informationsskyltarna knappade in ”postponed”, uppskjutet, och det meddelandet kablades ut över hela världen de kommande dagarna. Vad som också visades på te-veapparater och storbildsskärmar på varenda alp-ort och i ett i det närmaste snöfritt Europa ut var snökaos, meterdjupa drivor och puderdump på ett litet fjäll någonstans i norr som hette Åre. Täv-lingarna må ha blivit försenade men marknads-föringseffekten var svårslagen.

Arméer av snöskottare beordrades ut för att gräva fram de stenhårda banorna under fluffsnön. Samtidigt kryllade det av friåkare i andra pister, i skogen och i ravinerna. De jublade förstås.

Snart gav snöandet med sig och Åre kunde genomföra ett succéartat världsmästerskap och få omdöme mycket väl godkänt av den internatio-nella skidfederationen.

Nalle Hansson har varit driftchef på liftbolag-et sedan 1980-talet, men är i dag utvecklingschef med ansvar för tävlingsverksamheten i backarna. Jag ringer upp honom och säger att jag vill prata

När vindmätare flyger all världens väg, björnar väcks och kanske värst av allt, då hett emotsedda

champagnegalopper i fashionabla Årerestauranger upplever besvärande manfall eftersom ytterst få

hittar dit i snöyran.

86 | f o t o r i C K a r d M å r t e N S S O N

väder och han förstår inte riktigt.Väder?Av hans suckar att döma kunde jag lika gärna

ha bett honom att prata om meningen med livet eller universums storlek.

Väder, det är visserligen som det är, men det är en vidunderlig sak, väldig och svårgripbar. Så tol-kar jag Nalles första tvekan att prata om just väder.

Var ska man börja, liksom. Så tänker han nog.Jag leder in honom på ett spår, den svåra stor-

men 1991, men Nalle berättar istället om sina väderrelaterade sömnsvårigheter i samband med tävlingarna.

Minnena kommer nu tillbaks och han suckar tungt.

— Jag sover inte en blund på en vecka före täv-lingarna, om inte vädret är stabilt. Det går inte. Är det på väg in skitväder, då ligger jag vaken eller så kutar jag upp och ner ur sängen och kollar tempen eller ringer dem som jobbar på fjället under nat-ten, bara för att få höra vad som händer. Det är ett helvete, berättar Nalle.

Jag försöker återigen få Nalle att minnas den hemska stormen 1991, den då vindmätaren uppe vid Tusenmeterberg blåste sönder.

Nalles minnen är suddiga.— Men du måste förstå, det är så många stor-

mar som vi haft att tampas med, det är inte lätt att minnas en enskild storm. Och vindmätarn, den har blåst sönder många gånger, så jag har inga klara minnen, tyvärr.

Men han minns rent allmänt de bedrövliga vintrarna under början av 1990-talet. De var säll-synt varma och blåsiga och snöfattiga. Kort sagt mardrömsvintrar för en driftchef på en liftanläg-gning.

— Jag hade byggt ett härbre på gården under hösten. Och dagen före julafton 1991, tänk dig, dan före julafton, satte jag upp en strålkastare framför härbret och målade det, så varmt var det. Julfirarna strömmade in i Åre och det fanns inte en snöflinga i byn, knappt i backarna heller. Det var hemskt, berättar Nalle.

FÖ rV i Nte r N 1 9 9 1 Va r b e d rÖV li g , men långt ifrån unik. Sånt händer här. Sånt händer i hela fjällkedjan. Det är normalt. Det är bara det att vi glömmer regnet och blasket och förstärker fluffsnön och kylan.

Det här är helt enligt de senaste forskning-srönen, som vi kunde läsa om i juninumret av Time Magazine. Artikeln är skriven av psykologen och minnesforskaren Tali Sharot, författare av boken The Optimism Bias. Sharot har intresserat sig för människans sällsamma förmåga att se optimistiskt på framtiden. I artikeln lägger Tali Sharot fram flera slående bevis för att vårt minne inte i första

hand är konstruerat för att minnas händelser som de verkligen utspelat sig, utan att det negativa sorteras ut och förträngs, medan det positiva finns kvar.

Det mänskliga minnets egentliga funktion skulle alltså vara att få oss att föreställa oss fram-tiden i en mer positiv dager, inte det förflutna som det verkligen var med alla sina både positiva och negativa beståndsdelar.

Utan den här neurologiska förmågan att ge-

nerera en orealistisk framtidsoptimism skulle alla människor vara konstant lätt deprimerade, menar Sharot, och våra livserfarenheter skulle fjättra oss. Nu är alltså hjärnan istället konstruerad så att pos-itiv information som kan generera optimism fast-nar mycket hårdare i hjärnbarken än negativ och nedslående information. Den ramlar ur minnet.

Sharot exemplifierar med att när vi hör framgångssagor som den om Facebook-grundar-en Mark Zuckerberg, så noterar våra hjärnor blixtsnabbt att även vi kan bli stormrika en dag. Men att höra att oddsen för att det lyckliga äk-tenskapet ska sluta i skilsmässa är en på två får oss inte att räkna med att det egna äktenskapet ska gå i kras. Tills döden skiljer oss åt är det som gäller, trots den lika nedslående som sanna statistiken.

Det är även därför som vi är helt övertygade om att vi kommer att få uppleva formidabelt vin-terväder, öppen högzon och sjukt bra före här i Åre. Så fungerar det mänskliga psyket och kanske är det så att marknadsavdelningarna på landets liftbolag skulle kunna skrotas för de härligheter som de slänger över oss i form av soliga skidbilder finns redan i våra optimistiska hjärnor.

Julen 1991 var alltså inte unik. Den påminner exempelvis mycket om julen 1924. Även den julen var grön. Enligt SMHI:s handskrivna observationer började december med sträng kyla. Den tredje och fjärde december var det 26 grader kallt på den me-teorologiska stationen i Storlien. Kylan höll hela västra Jämtland i ett järngrepp. Sjöarna frös och tjälen gick ner i jorden. Allt var alltså precis som

vanligt. Folket i Åredalen förberedde sig för vin-tern.

Men efter lucia drog varma vindar in över västra Jämtland och den 21 december var det 5,5 grader varmt i Storlien, vilket är rena rama som-martemperaturen i vår trakt. Samma datum var sjön Rengen i Valsjön halvfrusen, men på nyårs-dagen var den helt öppen. Även andra sjöar gick upp, och vi får anta att det även gällde Åresjön, där det strömmande vattnet i Indalsälven mot-verkar istillväxten.

Så vad gjorde man? Jo, man gillade läget och firade jul, trots att den var grön. Bilder finns på Anders Eriksson, John, Magda och Karin An-dersson som samlats i trädgården i högt belägna Romo, Undersåker, för att dricka kaffe Annandag jul. Inget grovdoppa så långt ögat når. Bara lyx-igt kakfika och finporslin. Husbonden har put-sade lackskor och bordsgranen står pyntad intill trestaken som tidigare stöpts i köket.

De gillade kort sagt läget.Åre var vid det här laget en etablerad vinters-

portort med en för tiden intensiv turistström. Byn besöktes av hundratals, kanske tusentals, julfi-rare varje år och det vore intressant att höra hur dåtidens turistchefer hanterade situationen 1924.

Det var då 42 år sedan järnvägen drogs till byn och turismen var byns viktigaste näring tillsam-mans med jord- och skogsbruk. Hotellen var stora och många och törstade efter gäster. Skidåknin-gen hade kommit igång på allvar och tre år tidi-gare, 1921, arrangerades störtloppstävlingen Åre-bragden för första gången. Det var Sveriges första större alpina tävling. Starten låg på Åreskutans topp 1420 meter över havet, målet i Åre by, 1040 fallhöjdsmeter längre ner. Banan gick bland annat ner i Västra Ravin och längs Susabäcken.

Snön var då som nu livsviktig för Åre, fast jag misstänker att de hade en mer avslappnad syn på snötillgången än vi har i dag. I dag står så mycket större investeringar på spel och folk förväntar sig snö. Skidorterna marknadsför sig i dag med snög-arantier av olika slag och det är väl utmärkt på alla sätt och vis, fast jag tycker att det ger felaktiga vib-bar.

Vi som bor här vet att vi inte kan styra vädret. Det är som sagt som det är. Om det är något som inte kan garanteras så är det vädret och därmed inte tillgången på snö. Mig veterligt finns i dag ingen snökanon som kan tillverka snö när det är plusgrader. Med tanke på vädrets nyckfullhet är det som jag ser det en förhävelse av stora mått att garantera tillgång på snö.

Vi kan hoppas. Men vi kan inte garantera. Så ser jag på saken.

När snön ligger djup, solen skiner och temper-aturen är behagliga minus fem grader, njut då fullt

“Men du måste förstå, det är så många stormar som vi haft att tampas med, det är inte lätt att minnas en enskild

storm. Och vindmätarn, den har blåst sönder många gånger, så jag har inga klara minnen, tyvärr.”

S N Ö C H O C K

M A G A S I N Å R E | 87

I Åre köper du SmartWool hos Hanson, Intersport, Verkstan och Åre Äventyrsbutik. Mer information hittar du på www.granitbiten.com

Går, vandrar, springer eller åker du omkring i strumpor och underställ som ger dig kall och fuktig hud, där bakterier trivs och det lätt bildas blåsor? Eller väljer du att klä dig så att du känner dig torr och lagom varm, oavsett om du löptränar, åker skridskor i skärgården, ger järnet på Skutans baksida eller är på väg upp för Storsnasen på stighudar?

Merinoull klarar något som inga syntetfibrer kan, nämligen att transportera bort fukten redan i ångform. Du håller dig torr längre och minskar därmed risken för elaka skavsår och blåsor. Och mindre fukt innebär även färre bakterier vilket i sin tur ger bättre stämning i en fullpackad gondollift eller i bilen på väg hem från toppturen...

Läs om våra strumpor, underställ och mössor och hitta din närmaste butik på www.granitbiten.com

88 | f o t o j a n n e t j ä r n s t r ö m

ut. När grådimman ligger tät och vinden driver fram småspik genom lufthavet och backarna är isiga, gilla då läget och var ute ändå, var tillsam-mans och njut av varandras sällskap.

1 9 9 1 fa n n s s n ö k a n o n e r i skidsystemet, men de var få och inte speciellt effektiva. Det var brunt gräs istället för vit manchester i backarna och transporterna mellan stråken av åkbar snö lämpade sig mest för stärkande promenader utan skidor.

Det gjordes tappra försök att flyga in snö med helikopter, bland annat för att få till en fungerande transport från Fjällgården till Tott, och visst, den gick att åka på, men den krävde enorma resurser att få till.

Förvintern var rent ut sagt hemsk. Det var vis-serligen rätt kallt och snökanonerna kunde köras. Men kapaciteten var som sagt inget vidare. Back-arna behövde natursnö för att kunna pistas. Det var inte som i dag där stora delar av lågzon kan snöläggas utan en flinga natursnö.

Långt in i januari upprepades en oerhört nervkittlande samvariation mellan två vädertyper. Kallt och klart utan snö, samt plusgrader och häll-regn på den kalla marken.

Det medförde att hela Åredalen lades under is. I Såå, där jag då bodde, var det så halkigt att man inte kunde gå ens i det gropiga potatislandet för att ta sig upp till postlådan vid Europavägen.

Affärerna sålde slut på broddar och i var och varannan kåk hade någon ramlat och brutit hand- eller höftleder. Ibland både och.

Under flera veckor hämtade jag morgontid-ningen genom att först kliva i mina stora Koflach-skor, avsedda för alpin klättring. Och så på med Salewa-stegjärnen. Först då kunde jag gå uppför den branta grusvägen för att nå postlådan.

Vid något tillfälle hade jag med isyxan för att kunna bromsa mig om jag skulle falla och börja glida. Risken var annars att jag gled som en pro-jektil ner till och över Åresjön.

Så allomfattande var isen.Turistchefen Jan Gunnarsson såg ut över byn.

Turisterna halkade runt som dränkta katter i gråvädret. Backarna var bruna och bokningstele-fonerna ringde precis hela tiden.

— Problemet var bara att alla avbokade, säger han och suckar om möjligt ännu tyngre än Nalle Hansson och det vill inte säga lite.

Jan Gunnarsson var VD både för Årefjäll och Åreliftarna. Årefjäll kan hjälpligt jämföras med dagens destinationsbolag, Åreliftarna med Skistar och vissa i byn såg Jannes dubbla roller som en lika besynnerlig omständighet som om Microsoft och Apple hade haft samma VD.

Dessutom var det rena rama cirkusen i liftbo-

laget. Kommunen, Persson Invest och en privat-person var delägare och samsynen sträckte sig un-gefär till vilken tid de skulle fika under mötena, i övrigt var det ett kivande utan dess like.

Dessutom fanns det ingen förståelse för att liftbolaget möjligen skulle ta något litet ansvar för marknadsföringen, inte minst eftersom Åre-fjäll bestod av 200 småföretag, allt fler av dem konkursmässiga och många med starkt säsongsbe-tonad verksamhet av hobbykaraktär. Något stort riskvilligt kapital till krishämmande marknads-föring kunde varken klämmas ur småpluttarna eller liftbolaget.

Regnet öste ner, sedan blev det kallt igen, och

isen växte till, så regn igen och Janne Gunnarsson satte sig en kväll framför TV:n för att se vad Rap-port hade att komma med.

Någon chef i Tegefjäll var intervjuad om kris-en i Åre och hon höll väl hyfsat god min, fast bil-derna talade sitt tydliga språk: Om man bara fick bort isen skulle man istället sätta potatis i Åres backar, inte åka skidor. Det syntes väldigt tydligt.

Nästa dag ringde det som aldrig förr på bokningstelefonerna, som nu kunde kallas avbokningstelefoner.

Men det skulle bli värre.

D e n fö r s ta fe b r ua r i väcktes Åreborna av ett dån. Orkanen var över oss. Jag minns hur jag yrvaken drog på mig Koflach-kängorna och stegjärnen och som vanligt stapplade ut på den isiga infarten för att hämta tidningen, fast jag kom inte långt förrän jag blåste ut över potatislandet och gled ner till en äng på bara långkalsongerna.

In efter isyxan och så upp igen. Ingen tidning.Tidningsbudet hade förmodligen blåst bort.Vår gula Opel stod parkerad utanför garaget.

När jag gick förbi den brakade en fruktansvärt stark vindstöt in mot bilen och fick grepp under den så att den lyfte och flyttades ett par decimeter.Jag själv flög ner mot potatislandet ännu en gång.

Jag var reporter för en lokaltidning och ringde

vakthavande befäl inne på polisen i Östersund. De vet typ allt och han kunde berätta att det var kaos i Åre. Tak flög all världens väg lite här och var och folk uppmanades att stanna inomhus.

— Var är det värst, undrade jag.— I Björnen, verkar det som. Skrytbyggena

blåser sönder, sa han och jag tyckte han skrockade innan jag la på.

Jag tog tidningens vita Golf och halkade upp till Björnen. Efter många om och men hittade jag Yngve Larsson, dåvarande ägare av Åre Skidsport, tillika chef för Åres stolta deltidsbrandkår.

Yngve tryckte i lä vid en knut. Yngve grym-tade något jag inte hörde och plötsligt visslade det till i luften, tätt ovanför våra huvuden.

— Hör du inte, se upp för dom där, sa han och så kom en till fladdrande.

Det var takpannor från de lägre liggande hu-sen som kom flygande som diskusar i luften

Ett reportageteam från Göteborgs-Posten dök upp. De var skakade, men fyllda av adrenalin. De befann sig mitt i ett scoop. Deras ögon var vilda av upphetsning.

De var i Åre för att göra ett reportage om Åres prekära situation, fast de hade inte tänkt sig det här, utan mer stillsamma beskrivningar av snöfria backar och kvidande direktörer.

Nu hade de full fokus på orkanen. Fotografen tog tio, femton filmer på tio minuter, allt var värt att dokumentera och han verkade njuta. Reportern skrev så att pennan glödde och förklarade att de på något sätt även jobbade för Dagens Industri.

Både GP och DI hade tydligen vikt flera sidor för katastrofreportaget från Åre.

Yngves mannar ledde ut ett gäng bakfulla nor-rmän ur ett sönderblåst gökurskomplex. I samma stund flög en tegelpanna in genom frontrutan på en parkerad Saab 99, som stod strax intill. Nor-rmännen hukade sig och rusade ner till en skogs-dunge för att ta skydd.

Jag tog rygg på Yngve, som sprang mellan hu-sens läsidor. Mellan husen grep vinden tag i oss och vi sprang ofrivilligt i stora lovar för att nå nästa hus.

Vi såg hur orkanen bände och bröt sönder lika storslagna som fuskbyggda altaner och balkonger, tak lossnade och tumlade in i grannhusen, snösky-fflar, varför nu de fanns där, virvlade runt i små tromber och träd bröts sönder.

Det var kaos och även om man senare kunde konstatera att mycket av det som blåste sönder var fuskbyggt, tunga altaner var bristfälligt fastsatta med några få skråspikade fyrtums, ja ni fattar, så var det en extremt kraftfull storm.

Extra tydligt blev det på Åreskutan där vin-dmätaren på Tusenmeterberg blåste sönder. Den satt på en grov stålbalk som böjdes ner av vinden.

s n ö C H o C k

Vi såg hur orkanen bände och bröt sönder lika storslagna som fuskbyggda altaner och balkonger, tak lossnade och

tumlade in i grannhusen, snöskyfflar, varför nu de fanns där, virvlade runt i små tromber och träd bröts sönder.

m a g a s i n å r e | 89

FUNCTIONAL SWEDISH STYLE

WILLE LINDBERGCross Ambassador

Photos: Nicklas Blom

Find Cross Skiwear at Åre Mountain Store

90 | s n ö c h o c k

Väl nere i en djup snödriva angav den 400 grader varma vindmätaren en vindstyrka på mer än 30 meter per sekund.

Personalen på Åreliftarna bedömde vind-styrkorna ovan mark på fjället till dubbel orkan. Liftstolpar knäcktes, vajrar blåste ner och sakta men säkert bäddade orkanen in allt av människan byggt uppe på Åreskutan i ett tjockt lager av rim-frost och is.

Kristiden hade blivit Istiden och krismötena gick in i varandra nere i byn och i centrum stod Jan Gunnarsson.

— Radio, TV och tidningar var fyllda med dra-matiska rapporter från Åre. Budskapet var att Åre i princip hade blåst bort. Vi var borta. Åre fanns inte mer. Och varenda kotte i Sverige visste det, säger han.

N ä r jag pr ata d e m e d fo lk på byn var många, även gamla luttrade Årebor som genom-levt ännu värre skitvintrar, fundersamma om detta inte var slutet på turistepoken som började med att järnvägen drogs till byn 1882.

För var fanns pengarna och kraften att resa sig ur detta formidabla helvete?

Ingen visste med säkerhet.Jan Gunnarsson kallade till sig expertis från

Stockholm. Heta reklambyrån Rönnbergs kom upp med en delegation och lanserade ett koncept som gick ut på att man i annonserna i riksmedia, och det mycket stort, skulle braska på med följande budskap: “Det har varit en jordbävning i Åre”.

Eh?— Tanken var väl att vi skulle ut med att det

inte kunde bli värre, och jo, det blev värre, nu har det varit en jordbävning också. Men, nej, vi körde inte på det, säger han.

Det behövdes ingen längre övertalning från Åre för att staten genom länsstyrelsen i Jämtland sköt till en stor summa pengar för att med annon-ser kunna rädda det som räddas kunde.

Budskapet blev “Åre öppnar Skutan” och jag fick sälja bilden som man drog på i helsidesannon-sen.

Det var en bild av den översta kabinbanestöt-tan, helt täckt av is och rimfrost. På bilden syns Ludde Lundström som en liten prick på den fem-tio meter höga stöttan. Han hackar bort is med sin lilla stålbatong.

Ett evighetsgöra. En bild av människans kamp mot naturen.

Och framför allt: På bilden syntes att Åres-kutan nu var täckt av snö. Den var vit. Den var öppen. Snart i vart fall. Allt var redo inom kort.

Och telefonerna började ringa. Folk bokade istället för avbokade. Kristiden som blev Istiden blev Framtiden.

Hoppet återkom och vårvintern blev hyfsad.Drygt sex månader senare satt Jan Gunnars-

son i sin bil. Det var en krispig höstdag. Det var söndag. Men Jan var på väg till jobbet. Vardag eller helg, spelade ingen roll. Karl’n jobbade jämt.

— Nästan framme på jobbet kände jag hur det blev torrt i munnen. Jag drog runt tungan i gommen för att fånga upp lite saliv, men torkan bara spred sig. Det blev allt svårare att andas och jag vevade ner bilfönstret för att få luft. Inte heller det hjälpte. Till slut tvärstannade jag bilen, öpp-nade dörren och tog mig ut på gatan. Där mötte jag tungviktsboxaren, som sopade in en rak höger i bröstkorgen, så kraftfull att jag föll till marken. Jag hade fått en hjärtinfarkt. Trodde jag.

Han beskriver hur det glada 1980-talet hade övergått i minst sagt tuffa ekonomiska tider, mycket på grund av vädret. De flesta företagen i Åre var på väg att gå i konkurs.

— I allt detta var jag den ambitiösa, ans-varstagande och ivriga turistchefen. En slags Don Quijote som jävlarimig skulle få skutan på rätt köl igen. Jag hade börjat vara på kontoret strax före fyra på morgnarna för att jobba fram planer för att undvika undergången, berättar han.

Men nu låg han där på gatan. Däckad.— Min första tanke var att jag skulle dö. Min

andra var hur det skulle gå för skidorten utan mig som turistchef. Att jag hade en familj där hemma som jag älskade mest av allt, kom senare. Så illa var det, berättar han.

Efter ett tag kom han på fötter och släpade sig till ett hotell där han ringde läkaren och förkla-rade att han fått en hjärtinfarkt.

— Jag håller på att dö, skicka en ambulans, sa jag, berättar han.

Svaret var inte det han väntade. Jan berättar:— Janne, finns det en bar där du är, undrade

läkaren. Bar, vad är du för läkare, en bar, Jag håller på att dö för tusan, kved jag. Nej Janne, du håller inte på att dö, du har fått något som heter panikat-tack, eller om du vill på mitt språk, akut ångest-depression, läskigt men inte farligt, du, ta och beställ in en öl till mig också, jag är där om ett par minuter. Så sa läkaren, och han hade rätt och jag kom igenom det tack vare långa promenader och meditation i den vackra Årenaturen.

at t s kr i va om vä d e r och Åre kan vara lika känsligt som att skriva om säkerhetspolitiska omständigheter. Ämnet är minst sagt laddat. Tro mig. Jag vet. Fler än en gång har jag fått höra att min karriär, något jag inte trodde jag hade, skulle ända med den eller den bilden på bara backar, eller på grund av någon liten putslustig notis om någon värmebölja.

Kanske beror det på att vi tror att det finns

något som kan kallas normalt när det gäller vä-dret. Jag tänkte på det i mitten av oktober i år. Jag gick med stighudar upp på Getryggen. Det var nio grader varmt, men Getryggen var nästan helt vit. Jag grävde med min röda spade på ett ställe. Snödjupet var just där över en meter.

Det var som jag ser det med andra ord helt normalt för att vara på Getryggen i oktober. Jag har vandrat på det fjället andra höstar, i november, då fjället varit helt fritt från snö. Även det har varit normalt som jag ser det.

Det var även rätt normalt att det dumpade en halvmeter snö över Skutan i början av oktober för något år sedan och att det i fjol var en pudervinter av högsta internationella klass. Det var speciellt, samtidigt som det var normalt.

På Getryggen kunde jag sedan sitta på den helt snöklädda toppen och njuta av kylan och de hårda vindarna och känna in vintern som fanns där just då i oktober.

Tre veckor senare var Getryggen helt bar, även Åreskutan och i slutet av november verkar det som att snön dröjer.

Även det är normalt. Det är varmt och snökanonerna kan inte köras som önskat.

Även det är normalt, som jag ser det. Det är inte optimalt, men det är normalt.

Jag läser att Meteorologisk Institutt i Norge nu räknar med en varm vinter i Sverige, detta efter två extremt kalla och snörika vintrar. Säsong-sprognosen bygger på fyrtio olika prognoser från det europeiska meteorologiska centret ECMWF i Reading i England. Även det amerikanska väder-företaget WSI räknar med att vintern blir varmare än normalt i hela Norden.

Jag ser fram emot det. Jag är optimistisk, pre-cis enligt Tali Sharots teorier. Det blir bra ändå, tänker jag, så kanske det blir minus fem, istället för minus 25 lite oftare. Jag kommer att uppskatta det.

I övrigt lämnar jag prognoserna åt sitt öde. Jag läser dem, men jag har bott här länge nog för att veta att vädret är som det är och att Åreskutan kommer att bjuda på ett vinterväder som tidvis slår oss med häpnad.

Jag ser fram emot det och det är därför jag äl-skar det här fjället.

Här finns sådana oerhörda förhoppningar och förväntningar. De infrias inte varje dag, men ib-land övertrumfar Åreskutan våra vildaste dröm-mar och bjuder oss på upplevelser av övernaturlig art.

Det är, som jag ser det, det enda som är helt normalt. …

Personalen på Åreliftarna bedömde vindstyrkorna ovan mark på fjället till dubbel orkan. Liftstolpar knäcktes, vajrar blåste ner och

sakta men säkert bäddade orkanen in allt av människan byggt uppe på Åreskutan i ett tjockt lager av rimfrost och is.

s N Ö C H o C k

M A G A S I N Å R E | 9191

Marker, Völkl och Dalbello distribueras av Sportmanship. Tel. 031–93 94 00 · www.sportmanship.se

ThinkGREEN

92 | f o t o m a t t i s k a r l s s o n

s n ö, k y l a o ch v i n d behöver inte vara det värsta vädret även om det är då det ser som värst ut. Dimma och flatljus är det jobbigaste.

Det svåraste uppdraget jag varit med om var inte så svårt till en början. Vi fick ett larm som först verkade enkelt. En man ringde 112 och berättade att han trillat utför en hängdriva och gjort sig illa i benet, “någonstans på leden mellan Åre och Duved”. Det var inte speciellt dåligt väder till en början men när vi väl patrullerat av leden där vi trodde han skulle vara och inte hit-tat honom började vi fundera på vilken led han egentligen menade. Det drog in dimma ,det blev flatljus och snart var det väldigt svårt att hitta

uppe på Mullfjället. Vi fick dela upp oss i flera grupper eftersom

flatljuset även övergick i dimma och mörker. Att köra skoter uppe på Mullfjället då är inte lätt. Det finns många stup och raviner och flera gånger fick jag kliva av skotern och kasta räddningslinan framför mig för att se så jag inte var på väg nedför en hängdriva eller ett stup. Jag är ändå Duvedsbo av födsel och ohejdad vana och hittar bra här uppe, men då var det ett äventyr.

Dessutom hade vi svårt med kommunika-tionen mellan oss i räddningsgruppen. Vi fick ropa över radion in till centralen i Östersund som fick kontakta nästa patrull. Vid flera tillfällen

var det bättre att ropa och lyssna än att använda kommunikationsradion.

Efter sju timmar hittade vi mannen, en bit från leden vid Teckladolpen mellan Forsa fäbodar och Ullådalen. Han var rejält nedkyld men kla-rade sig med brutet lårben till slut. Men det var nära att vi inte klarade honom. Det kan som sagt ta tid innan vi hittar dem, även om det är ganska nära hem.

Det där med att folk ska skida och springa över fjället med så lite grejer som möjligt ställer ju till problem. Blir vädret sämre, de skadar sig eller en kombination av båda så blir man snabbt nedkyld utan extra kläder.

Sven Moe fjällr äddare, duved:

s n ö c h o c k

m a g a s i n å r e | 93

Åre Torg

Rätt utrustning. Rätt pris. Rätt nära.

Magasin_Åre_213x276.indd 1 2011-11-23 11.44

94 | f o t o m a t t i s k a r l s s o n

i Å r e g Å r d e t a llti d att hitta bra åk efter-som du kan åka i alla fyra vädersträck. Snön lig-ger ju alltid någonstans, det gäller bara att titta, tänka efter lite och hitta rätt sluttningar. Väljer du att gå lite är chanserna större.

Oftast hamnar det bra snö i skogen. Jag gil-lar att gå runt och kolla även på sommaren, flytta träd och stenar. Det finns ett speciellt ställe...vi kan kalla det Zonen... Om jag hade fått rita upp hur ett perfekt friåkningsområde skulle se ut så skulle jag ritat det här. Jag höll på att tappa hakan första gången jag såg det. Det börjar med några småpillows och sedan ett dubbeldropp, ett på fyra meter och ett på sex meter som man kör i ett och sen är det bara att pointa och köra vidare i den glesa skogen. Om det är mycket snö vill säga.

Det kommer alltid en storm och ett snödump i slutet av mars eller i början av april i Åre. Förra året var extremt. Jag hade varit borta men kom hem den 20 mars. Det regnade, kanterna längs vägen var gröna och jag tyckte att ”fan det är slut på skidsäsongen, men det där sista ovädret hade inte varit”. Och några dagar senare övergick reg-net i snö. Det kräksnöade. Det kom väl 60-70 centimeter rakt ner på tre dagar och så blåste det en del också.

I Zonen var det lätt en meter ny fin snö på bra botten. Jag hade varit där redan i december och stampat landningarna. Två dagar innan åkte jag lite där men nu var det sjukt bra snö, en meter sprejsnö hela vägen, bra botten och säkert. Kris-tian Wiesner, Gabriel Gåsste, Olof Larsson och Jesper Björnlund bara stod och skrek när vi kom fram.

Jesper släppte iväg först och drog över både pillows och dropp som det var en världscuptäv-ling. Han åkte så djäkla snyggt. Väl nere vrålade han att det här var ”fan det bästa han åkt någon-sin”. Han var helt stokad, mer än när han har vunnit en världscuptävling. När vi åkt ner alla fem så stod vi bara och spontanskrek, jag tror till och med att vi kramade varandra där nere. Sen körde vi där hela eftermiddagen. Det är den bästa åkningen jag har haft — all time.

Jag somnade direkt när jag kom hem, vid fem på eftermiddagen.

DavidKantermo

puderfinnare, åre:

s n Ö C H o C k

m a g a s i n å r e | 95

Öppet alla dagar 18–23Boka bord 0647–506 20/villatottebo.se

I vår vackra jaktvilla i hjärtat av Åre by har vi serverat jämtländska läckerheter sedan 1995.

96 | f o t o m a t t i s k a r l s s o n

D e t s i s ta v i s åg på vindmätaren var 54 m/s - sen blåste den bort. Det var påsken 1981 och vi var fyra pistmaskinsförare som blev kvar på Skutan i fyra dygn. Insnöade och inblåsta. Det hade nog gått att ta sig hem om maskinerna inte hade fått lika mycket problem med snön som vi. Motorrum-met i de gamla pistmaskinerna var lite öppnare och viss hydraulik och handbroms till exempel drevs med remdrift. Motorrummet fylldes den här gån-gen med så djäkla mycket snö att det bara slirade. Det gick inte att komma iväg. Det gick inte att fixa heller, man kunde krypa ut till maskinen men det var bara att glömma att göra något i den vinden.

Det gick väl inte någon nöd på oss egentligen. Det finns ett krypin i Kabin berg med tv, värme och mat. Vi var fyra stycken som kurade där. Det häftigaste var att betrakta vad vädrets makter kan ställa till med. Nedisningen av allt och vajrar grova som handleder som piskar som små trådar i luften. Man fattar inte hur djäkligt det kan vara förrän man är mitt i det. Men efter fyra dygn var det klart. Det var en del snö att ta hand om då kan jag säga.

Tre år senare var det dags för riktigt skitväder igen. På den tiden skulle man köra till varje pris, delvis för att det var lite fränt tror jag, men vi hade inte vinschar på den tiden så det ville till att ploga vägar på berget så fort som möjligt. Plötsligt så sprack det upp och blev stjärnklart. Vi drog iväg fyra maskiner mot Tväråvalvet för det var lättaste vägen upp. När vi började närma oss Kabin berg så brakade det till igen. Snö och en djäkla blåst. Vi såg ingenting. Det tog fem timmar för oss att köra därifrån till Olympiaplatån.

När det är riktigt skitväder så kör man lite snö i bladet. Du ser dit men inte längre än det. Försvinner snön framför bladet ner till höger eller vänster framför skopan, då lär du ju gå ut och titta vart du är på väg egentligen.

Men det går ju sakta med pistmaskin så det är sällan det händer något allvarligt.

AndersFahlén

pis tm a skinsguru, åre:

s n Ö C H o C k

M A G A S I N Å R E | 97

NJUT AV ETT MAGISKT ÖGONBLICK

’Coca-Cola’, ’Coke’ and the red disk icon are trademarks

of The Coca-Cola Company. © 2010 The Coca-Cola Company.

VÄLKOMMEN ATT UPPLEVA DET BÄSTA MED ÅRE.

FÖR BOKNING OCH INFOTELEFON 0771-84 00 00, SKISTAREXPERIENCE.COM

ELLER BESÖK NÄRMASTE SKISTARSHOP

UPPLEVELSER FÖR ALLA SINNEN

VÄLKOMMEN ATT UPPLEVA DET BÄSTA MED ÅRE.

FÖR

MID

DA

GEF

TER

MID

DA

G

MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG LÖRDAGUPPTÄCK

ÅRE9.30-12.30

300/150 SEK

RAVINERNA9.30-12.30

400 SEK

SKISPA9.30-15.00

600 SEK

RAVINERNA9.30-12.30

400 SEK

RANDONÉETUREN

9.30-12.30500 SEK

SKI RACING10.00-12.00

300 SEK

CARVING9.30-12.30

400 SEK

KIDS OFFPIST9.30-12.30

400 SEK

TEENS OFFPIST9.30-12.30

400 SEK

NJUTARTUREN13.30-16.30

400 SEK

BADTUNNAN13.30-16.30

400 SEK

EFTE

RM

IDD

AG

FÖR

MID

DA

G

MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG LÖRDAGMANCHESTER

MORGON7.15-9.00200 SEK

CARVING9.30-12.30

400 SEK

RANDONÉETUREN

9.30-12.30500 SEK

RAVINERNA9.30-12.30

400 SEK

BAKSIDAN9.30-12.30

400 SEK

SKI RACING10.00-12.00

300 SEK

BAKSIDAN9.30-12.30

400 SEK

UPPTÄCKÅRE

9.30-12.30300/150 SEK

TEENS OFFPIST9.30-12.30

400 SEK

SKISPA9.30-15.00

600 SEK

KIDS OFFPIST9.30-12.30

400 SEK

RANDONÉETUREN

9.30-12.30500 SEK

HUSÅTUREN9.30-15.30

500 SEK

PARK & PIPE INTRO

13.30-16.30400 SEK

PARK & PIPE RÖD LINJE

13.30-16.30400 SEK

PARK & PIPE BIGAIRBAG13.30-16.30

400 SEK

BADTUNNAN13.30-16.30

400 SEK

SNOWKITE13.30-16.30

650 SEK

VECKA 51-5 2011/12

VECKA 6-16 2011/12

Med reservation för eventuella förändringar

100 | m a g a s i n å r e

storslalom på Hummeln. innan saltet, isen, konstsnöns och framför allt vikkäpparnas tid.

m a g a s i n å r e | 101

N ä r f r e e s t y l e å k a r e N J o N o l s s o N slog vad med slalomstjärnan Jens Byggmark om att han skulle lyckas ta sig till OS i Sotji 2014 valde han inte slalom, där han en gång var landets mest lovan-de, och inte störtlopp, där hans mod borde passa.

Nix, Jon Olsson funderade en stund.Han har alltid sökt det roliga i livet, vilket inte

minst Åre och Åres nattliv sett, och ska man ta sig till OS för att skinna Byggmark på 50 000 kronor ska det vara kul. Riktigt kul rättare sagt. Med det i bakhuvudet var det ganska givet vilken av de alpina disciplinerna han skulle välja.

Storslalom.När vi träffas en dag i Stockholm, ungefär när

de första minusgraderna hittat till skuggpartierna av Åreskutan, försöker han förklara det fantastiska med just storslalom. Jon Olsson, som har talets gåva och dessutom gärna snackar i rubriker, tar av Red Bull-kepsen för att klia sig i det freestylelånga håret och säger sedan:

— Det är så jävla kul att svänga.Svårare än så är det inte. Det är så kul att

svänga och i storslalom får man just göra de sköna svängarna. Han utvecklar sitt svar efter en stund:

— När man åker i en nypistad backe med ny-preppade storslalomskidor är känslan i svängarna oslagbar. Grymt jävla skönt! Slalom är liksom för hetsigt och super-G för snabbt. Storslalom är, ja, bara bäst.

En halv nation håller med.Det är bara att titta upp i backen en sportlovsdag.

Bland några kvarvarande brädåkare som inte förstått att 2005 var länge sedan skymtar man någon enstaka entusiast som leker slalom och ett par övermodiga

störtlopp-hela-vägen-pojkar — samt en armé av lyckliga storslalomåkare. Eller, ja, åkare som svänger som de tror att man svänger i storslalom.

Ögonen lyser ikapp med solen när de får till det så där rytmiskt och elegant som bara en storsla-lomsväng kan se ut. Storslalom är på så sätt skidåk-ningens golf. Även en höghandicapare kan någon gång ibland få till ett slag som till och med Tiger Woods före otrohetsskandalen skulle varit nöjd med. I alla fall är det helt okej att inbilla sig det.

Precis så är känslan i storslalom. Om skidåk-ning hade handicapsystem à la golf skulle ingen höghandicapare någonsin lyckas med två acceptabla slalomsvängar eller ett störtloppshopp. Men en rik-tigt skön storslalomsväng, ja, det skulle gå.

Återigen: i alla fall är det okej att inbilla sig det.Man kan dessutom slå fast hur fort det gick.För alla som sett storslalom på TV vet hur

omöjligt det är att bedöma farten i den disciplinen. ”Nu går det fort, nu ser det bra ut…”, säger en upp-hetsad expertkommentator strax före mellantiden som visar sig vara dagens 23:e bästa. Och tvärtom. ”Det ser stelt och kantigt ut, hon är för sent in i portarna, vi får se vad mellantiden säger, oj oj, han leder med 28 hundradelar…”

Samma sak upplever man själv i backen.Därför är det bara att välja vilken hastighet —

vilken enorm hastighet — det var man gjorde den där fantastiska svängen i och klart att det gör att man som svensk fjällturist inte kan låta bli att älska en sådan gren.

Fast det är möjligt att det började med Heini Hemmi.

DetGylleneSkäret

slalom har blivit en sport långt, långt från runda svängar i stickad luva, och störtlopp är någon sorts Formel 1 på snö i farter

som många bilförare aldrig ens kommer upp i. Men storslalom fortsätter vara storslalom år efter år och det är lika rytmiskt och

vackert som det alltid varit.

T e x T o l a l i l J e da h l

102 | f o T o g ö s t a f r i e s

en rapp storslalomgäst under världscuptävlingarna i åre 2009. Här hålls världscuptävlingar nästan varje år, och så även i år. De alpina damerna gör upp 9-10 mars.

m a g a s i n å r e | 103

när Ingemar Stenmark var Ingemar med hela folket var tV-grafiken långt ifrån vad den är idag. Ja, ärligt talat var den väl inte alls. Den som mot förmodan hade

ritat åklinjer med röd penna i rutan skulle gripits för klotter och drabbats av Sven ”Plex” Petterssons förbannelse.

104 | m a g a s i n å r e

N ä r i N g e m a r s t e N m a r k va r Ingemar med hela folket var TV-grafiken långt ifrån vad den är idag. Ja, ärligt talat var den väl inte alls. Den som mot förmodan hade ritat åklinjer med röd penna i rutan skulle gripits för klotter och drabbats av Sven ”Plex” Petterssons förbannelse.

På den tiden förde därför TV-tittarna ofta egna protokoll. Kaffetermosar sköts åt sidan när kollegie-blocken tog plats på vardagsrumsborden. Startlistan plitades ned och vid den där schweizaren Heini Hemmi sattes det alltid ett kryss.

Ja, inte i slalom förstås. Där var han chanslös. Men i storslalom var Hemmi alltid ett hot mot vår Ingemar. Visst var Stenmark elegantare, men Hemmi hade hittat den formel som gör att man får med sig farten ur storslalomsvängarna.

”Plex” skrockade till halvrisiga TV-bilder och var man på plats i Crans-Montana, Val d’Isère eller Åre trodde man inte sina ögon. För kikade man upp i backen såg man nämligen först bara två Caberpjäxor som kom glidande på för långa Spaldingskidor. Det hjälpte inte ens om man tog

av skidglasögonen. Så liten var Heini Hemmi. Närmare målgång upptäckte man honom till slut sticka upp ur pjäxorna som någon sorts rumpnisse med ovårdat skägg.

Stenmark körde första åket på 1.33,15 och Hemmi på 1.32,95.

Alltid två irriterande tiondelar snabbare. Vofför gör han på detta viset?Men i andra åket brukade Stenmark ändå

reda upp det hela. Minnet vill få det till att han gjorde det alla gånger utom de fyra gånger som historieböckerna svart på vitt säger att Hemmi tog världscupsegrar — plus förstås schweizarens guld i OS 1976.

Ja, 1977 delade de två segern i storslalomcupen.Men skit i det.Det viktigaste den skäggige rumpnissen

gjorde var kanske att få oss svenskar att älska storslalom. Idag är han 62 år, har rakat av skäg-get lever, sitt liv i Valbella och för den svensk som passerar förbi borde det vara obligatoriskt att gå in och tacka.

Störtlopp blir för varje säsong som går allt mer Formel 1 och slalom har blivit så hetsigt och ryckigt att grenen knappt går att känna igen. Det är alltid en risk med det. Vi som kör 92 kilometer i timmen i en Volvo på ishal väg till Åre kan lika lite identifiera oss med Formel 1-förarna som vi senare med ömma fötter i hyrpjäxorna kan göra med störtloppseliten. Och vi åker inte som slalomåkarna iförda riddar rustning som skydd mot portarna.

Det uppstår på något sätt en elitdel och en ama-tördel av sporten.

Längdåkningen upplevde samma problem när fristil och nya distanser som korta sprintlopp och skiathlon kom. Hur kul är det egentligen att träna klassisk åkning inför Vasaloppet när eliten kör något helt annat? Alla vill kunna jämföra sig pre-cis som man kan i längdhopp eller i simning 100 meter bröst, där material och teknik spelar mindre roll och det i grunden känns som samma sport.

Kanske är det därför allt fler älskar storslalom?För storslalom är alltid storslalom.Fast det var lite fara ett tag.

schweiz kortaste snickare, 163 cm korte heini hemmi, åkte på sina 213 cm långa spalding hem os-guldet i innsbruck 1976. här skäggar han mot mållinjen i åre.

Det viktigaste den skäggige rumpnissen gjorde var kanske att få oss svenskar att älska storslalom. Idag är han 62 år, har rakat av skägget, lever sitt liv i Valbella och för den svensk som passerar förbi borde det vara obligatoriskt att gå in och tacka.

M A G A S I N Å R E | 105

106 | m a g a s i n å r e

Vä l d i g t mycke t h a d e sett rätt lika ut sedan disciplinen föddes 1946, som ett långsammare störtlopp, även om utrustningens utveckling givet-vis ökade farten. Men för ett antal år sedan hände något. I klassiska backar åkte världscupåkarna plötsligt 15-20 sekunder snabbare per åk trots att banorna var både rundare och tajtare. I en sport där segrar kan handla om tusendelar av en sekund är 15-20 sekunder snabbare en enorm skillnad.

Materialet ledde till nya åkstilar. Den graciösa, nästan dansande, storslalomsvängen som en gång tog fart med Ingemar Stenmark och senare axlades av schweizaren Michael von Grünigen med sin kattlika åkning och rena skär började försvinna. Muskelpaket med aggressiv åkning som österrika-ren Hermann Maier gynnades.

Det som alltid varit en skön gren där många smög lite och åkte på känsla förändrades, vilket ingen eller i alla fall väldigt få egentligen ville. Super-G hade ju en gång på 80-talet skapats för att låta storslalom vara just storslalom.

Men nu har man sett över reglerna för att dämpa farten. Skadorna har varit för många på senare tid. Krascher och, inte minst, våldsamt vridna knäleder har tvingat en massa bra storsla-lomåkare till sjukhus. Vilket är otur för dem som skadats men tur för alla som älskar storslalom för att det är just storslalom.

Internationella skidförbundet, FIS, och Ski Racing Suppliers Association, SRS, tittade i höstas vid ett möte i Oberhofen på forskning som gjorts. Tillsammans beslutades att materialet i storsla-lom ska ändras. För den som förstår sig på sådant säger de nya reviderade specifikationerna en radie av minst 35 meter för herrar och 30 meter för damer — att jämföra med tidigare 27 meter för herrar och 23 meter för damer.

För dem som i detta ser obegripliga siffror betyder det kort och gott att storslalom blir stor-slalom igen från säsongen 2012-13.

Man ska helt enkelt inte kunna svänga lika tvärt längre.

Pernilla Wiberg och Anja Pärson fixade svenska VM- och OS-guld i storslalom. Fredrik Nyberg har inga sådana meriter men är ändå Sveriges Mr Storslalom. I sexton år tillhörde han första startgrupp och hade inte en svår skada i knäet hösten 2006 stoppat honom skulle han ha gjort det till pensionen.

Han förklarar sportens tjusning:— Det är farten och spelet hur man utnyttjar

svängarna. Dynamiken i storslalomsvängarna, när man använder tajmingen för att öka farten, är fascinerande. Man liksom känner accelerationen genom svängarna.

Han beskriver det som en dragspelskänsla.— Man pressas ihop och använder den ener-

gin för att accelerera genom svängen. Det svåra är att tajma så att man placerar sig rätt. Det gäller att ändra hela tiden så man sätter trycket på rätt ställe.

Ungefär 70 kilometer i timmen går det när sådana som Nyberg åker. Mellan 56 och 70 portar ska herrarnas bana ha, mellan 46 och 58 damernas.

Jon Olsson, han som ska ta sig till OS 2014 som storslalomåkare, igen:

— I somras var jag några veckor på en glaciär i Norge. Ensam. Ingen annan fanns på plats. Jag fick låna några gamla portar och stakade en storslalombana själv. Sedan åkte jag den gång på gång på gång. Jag lovar, det var den här somma-rens bästa dagar.

— Det är ju så jävla kul att svänga.Och lyckas man inte som Jon Olsson låna

portar kan man, som vi är många som gör, låt-sas att det är portar i backen. En fläck i snön på vänster sida av backen och en mindre isklump på högra sidan blir lätt en perfekt storslalombana.

Och apropå bra storslalombackar. Fredrik

Nyberg får vara facit:— Adelboden är nog allra bäst i hela världen.

Det är bara släplift men ändå så perfekt. Det är inte den stora turistbacken kanske men när man tävlade var det helt fantastiskt.

— I Sverige, om jag ska åka fritt, gillar jag Störtloppsbacken och Olympiabacken i Åre för-stås. Men en outsider är gamla WC-backen, jag försöker gärna leta mig dit. Där är det ofta min-dre folk och jättehärliga svängar och, ja, det är ju de där svängarna man vill ha.

För storslalom är storslalom. I evighet. Amen. …

Fredrik Nyberg har inga sådana meriter men är ändå Sveriges Mr Storslalom. I sexton år tillhörde han första startgrupp och hade inte en svår skada

i knäet hösten 2006 stoppat honom skulle han ha gjort det till pensionen.

en gång Mr Storslalom, alltid Mr Storslalom.

Fredrik nyberg i all sin prakt då det begav sig.

m a g a s i n å r e | 107

Teckna en olycksfallsförsäkring* som är speciellt anpassad för dig och din familj under er vistelse i fjällen. Försäkringen innehåller allt du behöver för att tryggt kunna susa nerför backarna. Försäkringen köper du enkelt och snabbt på SkiStarshop, där du också köper liftkort, hyr skidor eller bokar skidskola.

Du vet väl om att du får ut mer av dina åk om du har ställt in bindningarna ordentligt? Kom förbi Trygg-Hansa i backen så hjälper vi dig att se över din utrustning helt kostnadsfritt. Varje måndag och fredag finns vi på plats i Rödkullen och Björnen, från och med vecka 2 och fram till och med vecka 15.

* Olycksfallsförsäkring: 1– 4 dagar: 60 kr per person /150 kr familj. 5 dagar eller längre: 95 kr per person / 275 kr familj.

Olycksfallsförsäkringen är en del av Fjällförsäkringars Av- och ombokningsförsäkring Plus.

OlycKSFAllS- FöRSäKRing FRån 60 kr!

Till dig som vill vara rätt försäkrad i backen

108 | m a g a s i n å r e

ÄKTAÅKARE

I många små norrländska byar skulle det räcka med att lyckas bli sveNsk Mästare för att förtjäna en staty på torget. I Åre krävs det däremot extraordiNära iNsatser för

fosterlandets bästa för att hamna på Magasin Åres lista över byns stora storslalomhjältar. UtaN iNbördes raNgordNiNg

vill vi lista några personer som på ett förtjänstfullt sätt utmärkt sig som äkta storsLaLoMåkare.

T e X T H å k a N W i k e

bertil edsås i stilstudie. bilden togs vid tävlingar i Usa när

bertil pluggade vid burke Mountain academy.

m a g a s i n å r e | 109

Fredrik Nyberg Han må vara född i Sundsvall, men vi vill trots bara fyra år i byn ändå räkna honom som äkta Årebo. Han anses vara Sveriges näst bäste storslalomåkare genom tiderna, frånåkt på listan bara av den store Ingemar Stenmark. Sin första världscupseger tog han 1990. Sin sista säsong hade han tänkt göra 2007, men en skada satte stopp för karriären redan på hösten innan. Ni kan räkna själva, det är många år i världstoppen. Det första SM-tecknet tog han 1991. Det sista 2006. Han gjorde sig känd i världscupen för sin oklanderliga teknik och sin kattlika åkstil. I branta, tekniska banor var han överlägsen. Numera driver han Nyberg Race Camp och den som vill förfina storslalomtekniken kan få tips från en riktig mästare.

Lars-börje erikssoN Född i Åre och efter sitt OS-brons i Super-G 1988 i Calgary den kanske mest kände av byns moderna alpina åkare. “Bulan” var den svenske fartspecialisten nummer ett under ett antal år, men han lyckades också ta en världscupseger i storslalom i Thredbo, Australien. Det är inte många svenskar som lyckats med det.  Idag är Lars-Börje verkställande direktör i Åres företagarförening.

MartiNa Fortkord Hon hävdar själv att storslalom var det enda hon kunde åka. Vi hävdar att storslalom är det enda man behöver kunna åka. Med en pallplats i världscupen i Val d’Isere 1997 och en tiondeplats på VM i Spanien 1996 förtjänar hon definitivt en plats på listan. 

Martinas tidiga fostran började i Saltsjö-baden, en förort med alpina anor. När hon var nio år flyttade familjen till Österrike och den lilla orten St Johann. Där bodde de i tre år och Martina tävlade för den lokala slalomklubben in-nan kosan styrdes hemåt. Skidgymnasiet i Järpen lockade förstås och hon blev sedan kvar i trakten.

En svårrehabiliterad skada vid sekelskiftet avslutade karriären och nu är hon ekonomians-varig vid Tott hotell. I Åre förstås.

kajsa kLiNg Den enda på listan som fortfarande är aktiv. Med den äran. Kajsa har kanske främst gjort sig känd som en fartåkare men också hennes meriter i de tekniska grenarna är imponerande. Hon är bland annat svensk mästare i den gren vi gillar allra bäst; storslalom. Följ hennes äventyr i den alpina världen, och i hembyn Åre, på synnerligen underhållande bloggen kajsakling.com.

bertiL edsås Om vi bara gått på formella meriter hade Bertil Edsås plats på en lista över byns allra största storslalomåkare kunnat ifrågasättas. Kanske. Men när vi väger in en sådan oerhört viktig detalj som stil och finess är hans kvalificering självklar. Ingen annan åkte storslalom som han. Stabilt och tekniskt fulländat. Inga onödiga risker, alltid full kontroll. Bode Millers raka motsats helt enkelt. 

Hans kvaliteter gav honom en plats i land-slaget under många år och karriären avslutades förtjänstfullt på den populära proffstouren i USA. 

kajsa kling visar hur den moderna tekniken ser ut...

..och Lars-börje eriksson visar upp bronsmedaljen från os i Calgary 1988.

110 | m a g a s i n å r e

återvä x t

Håll ögonen på åres framtida stjärnor. och kom ihåg var ni

läste det först!

Felix Monsén som är bäst i sin åldergrupp. i sverige. i alla grenar sägs det. Vi förutsätter att han kommer att bära den

storslalomtraditionen in i framtiden.

Mette asp som är en ung

och lovande åredotter som redan visat framfötterna i de

stora sammanhangen.

karin och erik edsås är syskon och verkar ha ärvt den

tidigare omskrivne Bertil edsås talang. De åker nämligen lika

snyggt som pappa. redan i unga år. Vi hoppas att de

kommer att överträffa honom i snabbhet.

Och med den bländande

teknik som 14-åriga selma boberg ses åka med i backarna

borde vi se även henne på pallplatser i framtiden.

sveNska Mästare  De är några stycken, Åres svenska mästare, och skulle vi räkna med laggulden så skulle listan blir för lång för att tryckas. Några framgångsrika storslalomåkare och svenska mästare bör ändå nämnas extra. 

bobbo Nordenskiöld är den karismatiske ägaren av backrestaurangen Hyddan. En man som alltid gått sina egna vägar, något som bland annat resulterat i fina alpina meriter. Som ett SM-tecken 1974 till exempel.

olle rolén hann med att vinna ett par SM i storslalom innan han sadlade om och blev tränare för det svenska landslaget under Ingemar Stenmarks tid. Numera är han engagerad i Åres alpina tävlingsverksamhet och en av utförsåknin-gens verkliga profiler.

sara thomasson blev framför allt känd som bronsmedaljör i slalom vid VM i Åre 1954 och för att hon var dotter till den berömde fotografen Nils Thomasson. Men hon var också en kompe-tent storslalomåkerska, något hon visade genom att vinna även SM 1954.

Patrik järbyn har givit uttrycket “bäst när det gäller” ett ansikte. Det började med ett sensatio-nellt VM-silver i super-G 1996 och slutade med ett brons vid hemma-VM i Åre 2007. I störtlopp. I storslalom räckte tekniken till SM-guld.

anders Hansson var fram till slutet av 70-talet den mest meriterade svenske fartåkaren. Han var också mannen bakom 80-talets stora svenska störtloppssatsning och är fortfarande en engag-erad ledare. Också som storslalomåkare kunde han liksom med SM guldet 1973.

john kallström blev svensk mästare i storsla-lom 1959. I Gällivare. Några år senare gick SM i Åre och John, som då arbetade med att köra Bergbanan, fick inte ledigt för att tävla. Gamle Gustav Larsson på Åre Skidsport erbjöd sig att hoppa in och “köra några vagnar” under tiden som John stack iväg till backen för att åka sina tävlingsåk. Hur det gick rent resultatmässigt förtäljer inte historien, men vi kan konstatera att livet som idrottsman var långt ifrån så bekvämt som för dagens helsponsrade stjärnor. …

Felix Monsén är sveriges bästa junior.

bobbo Nordenskiöld tar den snabbaste

vägen i vanlig ordning.

anders Hansson och olle rolén. kompisar och storslalomåkare.

sara thomasson ägnar sig åt sin favoritgren; slalom.

m a g a s i n å r e | 111

112 | p u c k e l p r i n s a r n a

De har kallats för Sveriges mest lovande

freestylelandslag genom tiderna. Fredrik Sätherberg,

Jens Lauritz och Ludvig Fjällström är produkter av

den nya puckelvågen i Åre. Möt tre unga talanger

som slagit freestylevärlden med häpnad.

T e x T J e s p e r r ö n n b äc k p o r T r äT T f r e d r i k b o b e r g

PuckeLPrinSarna

f o T o J e s p e r b l o m q v i s t | 113

PuckeLPrinSarna

114 | p u c k e l p r i n s a r n a

e g Å r F O r t FA r A n d e på skidgymnasiet i Järpen, men de har redan hunnit etablera sig på högsta internationella nivå. I vinter

gör Fredrik Sätherberg, Jens Lauritz och Ludvig Fjällström sin andra säsong på världs-

cupen i puckelpist - och faktum är att killarna har en hel del att leva upp till. Förra vinterns framgångar gick knappast obemärkta förbi i free-stylevärlden. När Fredrik Sätherberg slog till med en 14:e plats på världscuptävlingarna i Lake Placid var han bara 16 år gammal och yngst i hela start-fältet. Prestationen blir än mer anmärkningsvärd sedd ur ett historiskt perspektiv. På herrsidan har ingen sextonåring placerat sig bättre i världscup-sammanhang sedan 1995. När kompisen Ludvig Fjällström tangerade det resultatet på hemmaplan i Åre var han 17 år och tredje yngst i resultatlistan.

Vilka var yngre? Jo, klubbkompisarna Fredrik och Jens. Killarnas framgångssaga är remarkabel på fl er än ett sätt. I de nya freestylegrenarna, slope-style och halfpipe, är det inte ovanligt att åkare slår igenom tidigt. Men puckelpist är något helt annat. Sporten har varit OS-gren i 20 år och verk-samheten är betydligt mer elitorienterad än inom de nya freestylegrenarna. Puckelpist kombinerar också många fl er av skidåkningens olika element. Å ena sidan krävs känsla, balans och luftvana för att behärska de akrobatiska hoppen i hög fart. Å andra sidan behövs gedigen skidvana och fj äder-lätta fötter för att bemästra åktekniken.

Sporten är dessutom extremt fysisk. Att kasta sig nedför en brant isig puckelpist i 60 kilometer i timmen är inte direkt skonsamt mot kroppen. För att klara påfrestningarna behövs inte bara snabb-

M a G a s i n Å r e | 115

J e n s l a U r i t Z“Jag var tio år gammal och hade varit i Bräcke och hoppat. På vägen hem såg jag en poster för SM i puckelpist...”

l U d v i g f J ä l l s t r ö m“Jag provade puckel och efter ett tag insåg jag att det var det roligaste man kan hålla på med. Känslan man har i kroppen när man kommer ner...”

f r e d r i k s ä t H e r b e r g“Jag hoppas att jag kan klå Jesper Björnlund på SM. Det vore ju lite jobbigt att få stryk av sin tränare...”

het och timing, det krävs också en god portion råstyrka och grundläggande stabilitet i kroppen. Tillsammans gör dessa faktorer att puckelåkare ytterst sällan når internationell klass före tjugo-årsåldern. Därför var det fl er än ett ögonbryn som höjdes ute på touren när de unga Årekillar-nas namn började fi gurera högt upp i resultat-listorna. Att grabbarna dessutom fortsatte att rada upp framskjutna placeringar under hela debut-säsongen gjorde inte saken mindre imponerande. I puckelpist fordras i regel många års rutin för att behärska alla olika typer av backar och fören. Hur kommer det sig då att just dessa tre killar har ut-vecklats så snabbt? Ofantliga mängder av träning är en viktig del av svaret. Drygt 200 skiddagar om året och över 2 000 vattenhopp varje sommar är siff ror som talar för sig själv. En annan viktig om-

ständighet är Åre Slalomklubbs helhjärtade sats-ning på puckelpist. De senaste åren har klubbens ungdomsverksamhet fått ett uppsving som saknar motstycke inom svensk freestyle. Puckelpisten är plötsligt full av barn och ungdomar igen. Till-växten beror till stor del på att åttiotalets blomst-rande freestylegeneration har hunnit bli föräldrar till en ny generation av puckelåkare.

— Vi har haft enormt bra förutsättningar. Klubben har satsat på puckel och vi har haft världs-cuptävlingar på hemmaplan varje år. Dessutom har de bästa landslagsåkarna alltid haft Åre som bas, så det har varit lätt att hitta inspiration, berättar Ludvig.

n u ä r h A n s J ä lV en av de där landslagsåkarna som ska inspirera de yngre killarna och tjejerna.

Målsättningen för säsongen är att ta sig till fi nal i minst en världscuptävling och placera sig bra på junior-VM i Italien. Men de riktigt stora målen ligger längre fram i tiden. Alla tre har blivit ut-tagna till SOKs Topp- och talangprogram med sikte mot OS i Pyeongchang i Sydkorea 2018.

— Det är jättebra att SOK satsar långsiktigt på oss. Det är tryggt att veta. Men samtidigt känns det lite abstrakt att tänka så långt fram i tiden. Jag vill fortsätta utvecklas varje säsong och visst vore det kul att få köra OS redan 2014 i Sotji, säger Ludvig lite blygsamt.

Jens Lauritz håller med.— Mitt stora mål är 2018, men Sotji är ett

viktigt delmål.Fredrik Sätherberg nämner ett betydligt mer

kortsiktigt, men ack så viktigt, mål.

116 | f o T o m a t t i a s f r e d r i k s s o n

p u c k e l p i s tpuckelpist kombinerar fart,

skidteknik och akrobatik. Tävlingsformen går ut på att så snabbt och stilfullt

som möjligt ta sig nedför en puckelpist. på vägen måste

åkaren utföra två hopp. sedan säsongen 2002/2003 är det tillåtet att göra inverterade hopp. De vanligaste hoppen är 360-rotationer, raka och inverterade 720-rotationer, raka bakåtvolter, bakåtvolter

med skruv, framåtvolter och sidovolter. även

1080-rotationer förekommer.en internationell tävlingsbacke kan vara upp till 270 meter lång

och luta 32 grader.Man tävlar i två grenar,

singelpuckelpist och parallellpuckelpist. i

singelpuckelpist körs ett kvalåk följt av ett finalåk

med de 12-16 bästa åkarna. i parallellpuckelpist delas

backen upp i två banor så att åkarna kan mötas sida vid sida.

Tävlingen avgörs enligt ett turneringssystem.

b e d ö m n i n g e ni domarnas helhetsbedömning

utgör hoppen 25 procent, tiden 25 procent och tekniken

resterande 50 procent. kriterier som svårighetsgrad,

höjd och stil avgör hoppoängen. Tidspoängen bestäms av

åkarens tid – ju snabbare åktid desto högre poäng.

kontrollerad och aggressiv åkning rakt ner i fallinjen ger bra teknikpoäng. Åkaren ska

absorbera pucklarna med benen medan överkroppen är stilla

och lugn. farten kontrolleras genom korta svängar där skidorna går från kant till

kant. Varje sväng markeras med en lätt stavisättning.

Balanskorrigeringar och avbrott från fallinjen ger poängavdrag.

— Jag hoppas att jag kan klå Jesper Björnlund på SM. Det vore ju lite jobbigt att få stryk av sin tränare.

Ja, visst vore det konstigt om tränaren vann SM, men i det här speciella fallet skulle nog Fredrik och de andra åkarna vara förlåtna. Landslags tränaren Jesper Björnlund är en av Sveriges mest framgångs-rika puckelåkare genom tiderna med bland annat tre världscupsegrar och åtta SM-guld på meritlistan. När han bestämde sig för att avsluta karriären efter förra säsongen kom det som en stor överraskning för de allra flesta. Men semestern från puckellivet blev kortvarig för den kattmjuke naturbegåvningen från Kiruna. Jesper hade knappt hunnit landa sin sista bakåtvolt som aktiv förrän han var tillbaka i landslaget igen — denna gång som tränare.

Möjlig heten öppnade sig när den dåvarande landslags tränaren Jean Paul Richard oväntat hop-pade av och flyttade hem till Kanada. Jesper tacka-de ja till jobberbjudandet och nu ingår han i tränar-staben tillsammans med förbundskapten Tomas Carlqvist och akrobatiktränaren Lasse von Stedingk.

F r e d r i k s ät h e r b e r g är inte sen att berömma sin nya tränare och barndomsidol.

— Det är hur grymt som helst att ha Jesper som tränare. Han har full koll på de tekniska bitarna och dessutom kan han själv visa hur det ska gå till.

Försäsongen spenderar Jesper Björnlund och hans adepter på träningsläger över hela världen.

I augusti var landslaget i Australien under fyra veckor. På senhösten är det alperna som gäller och därefter följer läger i Sverige och Finland före sä-songsupptakten i finska Ruka i december. Men det är inte bara snöträningen som är viktig. Hoppen blir allt mer avancerade och det går åt mycket tid för att hänga med i utvecklingen. Sammanlagt har killarna spenderat ungefär 60 dagar på vattenhopp under sommaren och hösten. Med två pass per dag och 20 hopp per pass blir den svindlande summan 2 400 hopp. Hoppen som gäller i vinter är bakåtvolt med helskruv, så kallad ’back full’, samt ’off axis’ 720. Den senare manövern kan närmast beskrivas som en 720-graders rotation i ett plan någonstans mitt emellan upprätt och fullt inverterat.

I dagens konkurrens räcker svårighetsgraden på dessa hopp väldigt långt. Det mesta pekar dock på att det kommer att behövas ytterligare en rotation i varje hopp om man vill vara med och kriga om me-daljerna i framtiden. Under de senaste åren har vi fått se allt fler bakåtvolter med dubbla skruvar och ’off axis 1080’ från de bästa åkarna. Jens Lauritz behärskar redan dessa hopp på träning, men han är osäker på när han kommer att börja göra dem på tävling.

— Jag vet inte, men kanske redan i år om för-hållandena blir de rätta, säger han.

Det är en sak att göra avancerade hopp på trä-ning, en annan att göra dem på tävling när farten är högre och marginalerna mindre. Kanske behövs

Med två pass per dag och 20 hopp per pass blir den svindlande summan 2 400 hopp.

m a g a s i n å r e | 117

118 | f o t o m a t t i a s f r e d r i k s s o n

det ett par tusen plask till i det kalla vattnet nedan-för vattenhoppet innan killarna är där. Kanske inte. Gedigen hoppbakgrund har de i alla fall, det är ett som är säkert. Alla tre är skidfostrade i Åre Snow-park. De tillhör den nya generation av puckelåkare som har new school-hoppen med sig sen barnsben. När Jens Lauritz körde sin första puckeltävling kom han bokstavligt talat direkt från parken.

— Jag var tio år gammal och hade varit i Bräcke och hoppat. På vägen hem såg jag en poster för SM i puckelpist. På bilden var det en åkare som hoppade. Jag hade alltid tyckt puckel såg kul ut och hoppa kunde jag ju redan, så jag anmälde mig, berättar han.

Det beslutet skulle visa sig vara mer betydelse-fullt än han visste då. Jens vann sin åldersklass båda dagarna och sedan dess har han varit puckel-åkare. Förra vintern gjorde han sin första säsong på världscupen, tog brons på junior-VM och lyckades dessutom vinna två europacuptävlingar. Nu är han ordinarie i landslaget och ett av de största framtids-löftena inom svensk freestyle.

Ko m p i s a r n a L u d v i g o c h F r e d r i K började åka puckel ungefär samtidigt som Jens. Utöver den obligatoriska parkåkningen hade de även kört alpint sedan de var tvärhandshöga. Ludvig minns när han bestämde sig för att det var puckelpist som gällde.

— Jag provade puckel och efter ett tag insåg jag att det var det roligaste man kan hålla på med. Käns-lan man har i kroppen när man kommer ner efter ett bra åk, den går inte att hitta någon annanstans.

Det går inte att ta fel på passionen när killarna pratar om sin sport. Men det kan ändå tyckas märk-ligt att de valde just puckelpist. Man måste komma ihåg att det här var under en period när intresset för parkåkning och den nya skolans freestyle form-ligen exploderade. Bräckeparken var det naturliga nav som all skidåkning i Åre kretsade kring. Alla kids var där och den förföriska twin tip-drömmen om sportbilar och champagne i Jon Olssons vilda

värld var synnerligen levande. Samtidigt upplevde puckelscenen i Sverige några mellanår, i alla fall på bredden. Den smala eliten bestod av ett gäng yvigt skäggiga Kirunabor med benhinnor av stål. Åkare som Per Spett och Jesper Björnlund var visserligen djupt respekterade i skidkretsar och erkänt duktiga skidåkare, men de var varken speciellt rika eller sär-skilt berömda. Vi som skrev om skidåkning kon-staterade kallt att pendeln hade svängt och att det som en gång i tiden kallades för freestyle, det vill säga puckelpist och aerials, nu fick finna sig i att heta gammal freestyle eller old school freestyle. Sett mot den bakgrunden kan det verka extra egendomligt att en tioårig skidtalang väljer bort det ”softa” parklivet till förmån för puckelpist, utförsåkningens kanske hårdaste och mest oglamorösa sport alla kategorier.

Hur blev det så? Jens Lauritz tvekar inte många sekunder innan han svarar.

— Puckel är coolare. Det finns en skidhistoria i puckel. När jag växte upp var alla skidåkare som jag verkligen såg upp till puckelåkare i grunden.

Han tystnar ett ögonblick och funderar, sedan fortsätter han.

— Puckel blandar alla element inom skid-åkning. Vad man än vill göra på skidor så är det bra att kunna åka puckelpist.

Jens, Ludvig och Fredrik vet i alla fall vad de ska göra på skidor under de närmaste åren. De ska åka puckelpist och skapa sin egen skidhistoria. Och om det går som alla tror för tidernas mest lovande freestylelandslag kan vi få en hel del att glädjas åt, både i Ryssland och Sydkorea. …

Den 9-10 mars går världscupen i Åre.

F r e e s t y L e Fa m i L j e nfreestyle började utvecklas i Usa i slutet av 60-talet. De ursprungliga disciplinerna var puckelpist, aerials (hopp) och

acroski (skidbalett). från början gick fenomenet under namnet

hotdog skiing. sporten freestyle erkändes

officiellt av det internationella skidförbundet, fis, 1979 och de första världsmästerskapen

gick 1986 i franska tignes. Vid os i albertville, 1992, fick puckelpist officiell OS-status. aerials blev os-gren i Lillehammer, 1994. av de

ursprungliga freestylegrenarna är det idag bara dessa två

som återstår. acroski förde under nittiotalet en tynande

tillvaro och sporten är numera borttagen från det officiella

freestyleprogrammet. i stället har skicross, halfpipe och

slopestyle tillkommit. Halfpipe och slopestyle gör premiär som

os-grenar 2014 i sotji.

L a n d s L a g e t 2011/ 2012Per spett

Kiruna, 1985Jens Lauritz

Åre sLK, 1993Ludvig fjällström

Åre sLK, 1993fredrik sätherberg

Åre sLK, 1994emil eriksson

Gefle Freestyle, 1993Veronica Carlqvist

Åre sLK, 1990 Julia nilsson

Luleå freestyle, 1990

p r o va p u c K e L p i s tÅre slalomklubb

0 6 47-5 3 1 5 0 / a r e-s L K . s e

svenska skidförbundetJ o n a s LU n D b L a D 070 -2 61 3 3 6 9

s K i D o r .co m

”Puckel blandar alla element inom skidåkning. Vad man än vill göra på skidor så är det bra att

kunna åka puckelpist”

m a g a s i n å r e | 119

120 | d e b ä s t a p o l a r n a

Debästa

polarnaFreeride World Tour är friåkningens superserie — en global tour där världens bästa friåkare

gör upp om VM-titeln. Till de absoluta favoriterna hör tre killar från Åre. Möt byns freeridekungar Reine Barkered, Erik Sunnerheim

och Henrik Windstedt.

t e x t J e s p e r r ö n n b äc kf oto c h r i s to f f e r s J ö s t r ö m

m a g a s i n å r e | 121

122 | d e b ä s t a p o l a r n a

fwt

/ J

ha

dik

m a g a s i n å r e | 123

”Visst gillar jag att pusha mig själv, men jag är inte alltid lika stark som jag ger

intrycket av att vara. Oftast mår jag ofantligt dåligt före start.”

( h e n r i k w i n d s t e d t )

124 | d e b ä s t a p o l a r n a

”Sten går också att köra på. Jag hade rekat utgången noga så det var bara att stå på.”

( r e i n e b a r k e r e d )

m a g a s i n å r e | 125

fwt

/ c

ma

rg

ot

126 | d e b ä s t a p o l a r n a

fwt

/ c

ma

rg

ot

m a g a s i n å r e | 127

”Snön rasade runt omkring mig och det var nästan omöjligt att se någonting. Jag hoppade ut över en klippa, landade på en sten och fick ett felskär. Jag föll och tumlade cirka 300 meter

över stenar och klippor.”( e r i k s u n n e r h e i m )

128 | d e b ä s t a p o l a r n a

Det häftiga är att man blir så extremt fokuserad. Jag skulle aldrig kunna koncentrera mig så mycket i något annat samman-hang. Kanske beror det på att det är döden man leker med. Men

jag är aldrig rädd. Då skulle jag inte hålla på med det här.Orden kommer från Erik Sunnerheim, den ödmjuke grabben från Jär-

pen som blivit bygdens senaste friåkningshjälte. Han talar lugnt och låg-mält, men med en inlevelse som är minst sagt medryckande. Under somma-ren och hösten jobbar Erik på oljeplattform för att bättra på kassan inför sä-songen. När vi talas vid befinner han sig ute på Nordsjön i Ekofiskområdet någonstans mellan Skottland och Danmark, men i tankarna står han redan uppe vid starten i Freeride World Tour, beredd att kasta sig utför nästa face.

— Från starten ser man sällan längre än till första klippavsatsen. Man försöker hitta sina riktmärken, men det är otroligt svårt. Det kan vara en liten, liten buske som man sett nerifrån i kikaren, säger han.

Det är där uppe på de smala bergskammarna som Eriks skiddrömmar går i uppfyllelse, ovanför mytomspunna face som Bec de Rosses i Verbier där finalen i freeridetouren går av stapeln varje år. Det är sådana åk som Erik drömt om att åka sedan han var liten. Nu får han göra det tillsammans med världens bästa friåkare på Freeride World Tour.

Vid starten är det allvaret påtagligt. Det blir inte mer intensivt än så i skidåkningssammanhang. Nedanför sig har åkarna 700-800 fallhöjdsmeter av stupande brant terräng, smala couloirer, klippor och sylvassa stenar. Un-der ett par minuter av halsbrytande åkning ska de göra upp om vem som är kungen av de riktigt stora bergen. I de svåraste passagerna hägrar de högsta domarpoängen, i förföriskt lockande ’no fall zones’ där ett misstag kan få långt mer ödesdigra konsekvenser än åkarna vill tänka på.

Linjevalet är allt. När man står vid start måste man ’ha sin linje’. Man måste veta exakt var man ska åka. Den som blir världsmästare i friåkning är den som är bäst på att läsa och förstå berget — den åkare som ser de linjer som ingen annan ser. Freeridetouren är lika mycket en hjärnornas kamp som en skidtävling. Öga för terrängen och kreativitet är lika viktigt som fulländad skidteknik.

Att studera berget och försöka hitta sin linje kallas för att reka. På världstouren rekar man alltid nerifrån med hjälp av kikare och kamera. Åkarna får alltså inte provköra åken före tävlingarna. Faktum är att de inte ens får skråa in i tävlingsområdet för att känna på underlaget. Berget är alltid avstängt dagarna före en tävling.

Debästa

polarna

m a g a s i n å r e | 129

130 | d e b ä s t a p o l a r n a

n ä r m a n vä l å ke r f i n n s inte mycket tid att tänka. Åka-ren ser sällan längre än till nästa klippkant. Ofta rasar det snö i fallinjen vilket gör sikten ännu sämre. Tappar man oriente-ringen är det väldigt svårt att hitta tillbaka till sin linje. Varje tecken på tvekan eller osäkerhet ses med oblida ögon av do-marna. Det gäller att åka med fart och flyt genom hela åket.

Misstag och dåliga beslut på fel ställen kan få katastrofala följder. I luften är det för sent att ångra sig. Har man inte rätt riktning och fart utför en klippa kommer man inte att landa där man tänkt sig. Visar det sig sedan att det är sten i stället för snö i landningen, då har man problem.

Det var något som Erik Sunnerheim fick erfara vid täv-lingarna i österrikiska Fieberbrunn förra säsongen.

— Snön rasade runt omkring mig och det var nästan omöj-ligt att se någonting. Jag hoppade ut över en klippa, landade på en sten och fick ett felskär. Jag föll och tumlade cirka 300 me-ter över stenar och klippor. Men jag hade en väldig tur. Varje gång jag slog i sten var det pjäxorna, ryggsäcken eller hjälmen som tog smällen. Jag hade faktiskt inte ont någonstans efteråt. Hjälmen var däremot sprucken, minns Erik.

Även själsligt kom han undan utan några allvarligare ska-vanker.

— Det kändes okej efteråt. Det absolut värsta med hela grejen vara att säkerhetspersonalen trodde att jag hade skadat mig. Jag fick flyga ner, dinglande i en lång vajer under en he-likopter. Det var hundra gånger läskigare än vurpan. Jag har alltid varit väldigt flygrädd.

e n s o m o c k s å kö r d e m e r på s t e n än på snö i Fieber-brunn var Reine Barkered. Men till skillnad från kompisen Erik lyckades Reine hålla sig på benen hela vägen. I hisnande fart ömsom studsade, ömsom svävade han ner över stenpar-tierna på berget som kallas för Wildseeloder. Det var ett åk som skickade kalla kårar nerför ryggraden på åskådarna. Det var imponerande, brutalt och vackert, men efteråt hängde frågorna obesvarade i luften. Visste han verkligen vad han höll på med? Körde han sin linje enligt plan eller var det bara en vild chansning som gick vägen? Var det ett perfekt åk eller en nära-döden-upplevelse som slutade lyckligt?

Domarna valde att fria i stället för att fälla. Poängen räckte till en finfin andraplats efter hemmaåkaren Stefan Hausl från Österrike.

Kontrollerat eller inte? Reine svarar diplomatiskt på frågan.— Sten går också att köra på. Jag hade rekat utgången

noga så det var bara att stå på.Reine gör sin fjärde säsong på världstouren och räknas

som en av de bästa friåkarna i världen. Han har vunnit en deltävling på touren och säsongen 2009 slutade han tvåa i sammandraget.

När det kommer till förberedelser lämnar 29-åringen från Duved inget åt slumpen.

— Jag brukar ta mellan 100 och 200 bilder på facet där tävlingen ska gå. När jag kommer tillbaka till hotellet sätter jag mig framför datorn och studerar bilderna. Rekandet är otroligt viktigt. Det är 60-70 procent av tävlingen, om inte mer vissa gånger. Å ena sidan måste du hitta en svår, kreativ linje som känns rätt för dig själv. Å andra sidan måste du försöka tänka dig in i vad domarna värdesätter. Sammanlagt lägger jag nog ner minst åtta timmar på att reka inför varje tävling.

Att stirra på ett berg i åtta timmar kan låta som en ytterst egendomlig sysselsättning. Behövs det verkligen så rigorösa förberedelser? För oss som inte är friåkningsproffs är det svårt att relatera till de utmaningar som åkarna ställs inför.

Körde han sin linje enligt plan eller var det bara en vild chansning som gick vägen? Var det ett perfekt åk eller en nära-döden-upplevelse som slutade lyckligt?

henrik rattar sitt lilla affärsimperium från

datorn. för honom är skidåkningen ett jobb.

ett riktigt, riktigt, roligt jobb.

M A G A S I N Å R E | 131

WWW.ARESKIDSPORT.SE K 0647–50119

FOTO

& FO

RM

: HJÄ

RTAT / JO

NA

S K

ULLM

AN

132 | d e b ä s t a p o l a r n a

D e f l e s ta s o m h a r p r ovat på offpiståkning vet dock hur lurigt det kan vara att orientera sig i ospårad terräng. När man tittar på ett åk nerifrån kan det verka hur enkelt som helst att hitta rätt väg. Men när man kommer upp på toppen är inget sig likt. Berget är konvext och försvinner ner i tomma intet några meter framför dina skidspetsar. Snöfältet som såg så fint ut nerifrån visar sig vara en isig, skålad ränna och den lilla traversen är betydligt längre och läskigare än du räknat med. Kort sagt: Att studera ett berg nerifrån och uppifrån är två helt skilda saker. Det är därför det är så oerhört svårt att reka inför en friåkningstävling.

Sveriges mest meriterade friåkare, Henrik Windstedt, tycker att avståndsbedömningen är det allra knepigaste.

— Åken kan vara upp till 700 fallhöjdsmeter. Då är det vissa gånger jättesvårt att avgöra nerifrån om en klippa är sju eller femton meter hög, vilket är en väsentlig skillnad om

man ska hoppa utför den. På samma sätt kan man bli fruk-tansvärt osäker om man har räknat med att ta fyra normal-stora svängar på ett snöfält och så blir det plötsligt tolv.

När Henrik kommer upp till start försöker han skapa sig en bild av tävlingsåket från toppen så gott det går.

— Ofta går jag runt lite längs med kammen för att för-söka se starten ur en annan vinkel. Samtidigt tittar jag på bilder tagna nerifrån. Har man tur är det någon svensk som startar före. Då kan man få tips om åket via radion. Jag försö-ker alltid göra allt jag kan för att vara säker på att jag har min linje. Jag är lite av ett kontrollfreak när det gäller linjevalet, berättar Henrik.

Om det är någon som vet hur det känns att stå på starten i en friåkningstävling så är det Henrik Windstedt. Han har vunnit allt som går att vinna i sin sport inklusive den totala världstouren och inte mindre än sju nordiska mästerskap.

Bland friåkare är han känd som Mr Gameface, mannen som aldrig tvekar, som alltid levererar när det gäller, som aldrig

gör bort sig. Men bakom den kyliga fasaden döljer sig också en mer mänsklig sida.

— Visst gillar jag att pusha mig själv, men jag är inte all-tid lika stark som jag ger intrycket av att vara. Oftast mår jag ofantligt dåligt före start. Jag är nästan mer nervös nu än när jag var yngre. Förut gick det mer av sig själv, mer på känsla liksom. Så är det inte längre. Jag har mycket mer rutin och erfarenhet från tävlingar nu. Det är förmodligen bara nyttigt ur ett säkerhetsperspektiv, men det kanske inte alltid är så bra tävlingsmässigt. Jag tänker nog för mycket på vad som kan gå fel om jag gör si eller så.

N o r m a lt b e s tå r f r e e r i D e to u r e N av sex deltävlingar inklusive finalen i Verbier där de tio högst rankade åkarna gör upp om världsmästartiteln.

De övriga stoppen under 2012 är Chamonix i Frankrike, Röldal i Norge, Sotji i Ryssland samt österrikiska Fieber-brunn. Det kommer även att köras en tävling i Nordamerika (plats och datum är i skrivande stund inte bestämt).

Inklusive förberedelser och väderdagar blir det minst en vecka på varje ort. Tourlivet är pressande för åkarna.

— Inför vissa tävlingar är jag otroligt nervös. Andra gånger känns det lugnare. Det beror väldigt mycket på dags-formen. Kvällen innan är alltid värst. Till slut måste man tvinga sig själva att sluta stirra på bilderna av åket och försöka tänka på något annat, berättar Reine.

Normalt finns det inga liftar på tävlingsbergen. Före åket måste åkarna gå upp till start, vilket i vissa fall kan innebära en ganska rejäl promenad. Då är det viktigt att planera ”hiken” bra.

— Börjar man gå för sent blir det stressigt och är man för ivrig får man vänta alldeles för länge vid starten. Då blir man lätt kall. Det gäller att gå upp i precis lagom tid så att man hinner komma ’in the zone’ och känna att nu jävlar ska det åkas skidor, säger Reine.

Tillsammans med Henrik och Erik försvarar han Åres färger på touren. Hittills har killarna gjort det med den äran. Det har till och med gått så bra att kaxiga lokalpatrioter bör-jat kalla freeridetouren för kommunmästerskapen i friåkning. Fram till 2011 hade det varit minst en åkare från Åre på pal-len i den totala världstouren varje år.

Då är det vissa gånger jättesvårt att avgöra nerifrån om en klippa är sju eller femton meter hög, vilket är en väsentlig skillnad om man ska hoppa utför den.

reine är något ofokuserad medan henke som synes är

helt skarp.

M A G A S I N Å R E | 133

134 | d e b ä s t a p o l a r n a

Även förra säsongen såg det bra ut väldigt länge. Inför fi-nalen i Verbier hade alla tre grabbarna chansen att bli världs-mästare: Reine från Duved, Henrik från Åre och Erik från Järpen.

Tyvärr gick det inte som planerat. Henrik föll tidigt i åket och Erik gjorde inte heller sin mest lyckade tävling för säsongen. Bäst gick det för Reine som slutade femma i sam-mandraget, en placering före Henrik, med Erik på åttonde plats. Aurélien Ducroz från Frankrike vann både finalen och den totala världstouren.

För Henrik och Reine var resultatet ett bakslag, men för

Erik som gjorde sin debutsäsong måste en åttonde plats ses som klart godkänt. Egentligen skulle han inte ens ha fått köra touren.

K va l s y s t e m e t t i l l f r e e r i d e to u r e n är komplicerat. Det finns flera olika vägar in. Det säkraste sättet är att placera sig bra i kvaltouren, Freeride World Qualifier. De fem bästa åkarna från kvalserien får köra tourfinalen i Verbier och är därmed direktkvalificerade till nästkommande års tour. Där-utöver delas det också ut speciella wild cards till de enskilda tävlingarna.

Erik Sunnerheim hade blivit tilldelad ett sådant wild card när han vann kvaltävlingen i Röldal året innan. Han var dock ännu inte klar för att köra hela touren och blev därför tvungen att åka ytterligare en kvaltävling före säsongsstarten. Även denna tävling, som gick i franska La Clusaz, lyckades Erik vinna. Segern gav honom ännu ett wild card — den här gång-en till tourpremiären i Chamonix. Erik åkte raka vägen till

Chamonix där han körde in på en imponerande fjärdeplats, vilket slutligen räckte för att övertyga organisationen om att han hörde hemma på touren. Den efterlängtade tourdebuten blev en minst sagt omtumlande upplevelse för den blyge killen från Järpen.

— Största skräcken var alla fotografer, kameramän och helikoptrar. Det är ett väldigt medie pådrag kring de där tävlingarna. Dessutom var det någon sorts ceremoni på tor-get i Chamonix där man fick gå upp på en scen och hämta nummerlappen. Borgmästaren var där och det var en himla uppståndelse. Det var nog det jobbigaste på hela säsongen, berättar Erik.

Men bortsett från allt mediepådrag och annat ståhej kän-des det inte så märkvärdigt att göra debut på världstouren.

— Det vara bara att åka som vanligt. Så tänker jag alltid, oavsett vilken tävling det är. Jag kör den linjen jag vill åka och sen är det inget mer med det. Jag känner ingen press. Det är lite skitsamma om jag kommer först eller sist. Jag är egent-ligen mest med för att det är så häftiga berg man får åka på.

Om det fanns en världstour i att hålla låg profil skulle Erik Sunnerheim ligga bra till för slutsegern. Fram till förra året var det väldigt få som överhuvudtaget visste vem den långtflygande killen från Järpen var. För egen del trivdes Erik bra med att vara anonym och gjorde inte mycket för att ändra på den situationen. Det var så han fick sitt smeknamn ”Demonen”.

H i s to r i e n o m “ d e m o n e n ” b ö r ja d e tidigt en januari-morgon för några år sedan.

Ett ensamt skidspår som slutade i tomma intet var det enda som vittnade om att någon hade hoppat utför en av Åres högsta klippor. Landningsspåren tjugo meter nedanför var exemplariska. Inget tydde på att den som hoppat hade fallit eller ens satt ner en hand i landningen.

Uppståndelsen i byn lät inte vänta på sig. Vem i hela fri-den hade droppat högsta klippan i Östra ravinen medan byns självutnämnda friåkarelit fortfarande sov ruset av sig? Var-

Ett ensamt skidspår som slutade i tomma intet var det enda som vittnade om att någon hade hoppat

utför en av Åres högsta klippor. Landningsspåren tjugo meter nedanför var exemplariska.

det krävs enorma bollar för att våga tävla i freeride

World tour.

m a g a s i n å r e | 135

”RX-serien är rätt val för dig som söker kompromisslös prestanda i kombination med hög komfort”

P E R F O R M A N C E E V E R Y W H E R E

”RX-serien är rätt val för dig som söker kompromisslös prestanda i kombination med hög komfort”

”RX-serien är rätt val för dig som söker kompromisslös

Lange RX 130 ProInnersko: Thermo Fit 3Lästbredd: 97 mm

www.langeskiboots .com

Anatomiskt utformad hälkopp stabiliserar hälbenet och ger maxi-malt hälgrepp.

Asymmetrisk tåbox med anpassad volym och kontur ger utrymme, utan att kompromissa med kontroll och känsla. Bidrar till ökad rörelsefrihet och komfort.

Två olika lästbredder, 97 eller 100 mm.Langeprestanda, nu även för breda fötter.

Insidan på pjäxan är utformad med hänsyn till ankel- och navi-cularbenet. Därigenom minimeras trycket på just dessa punkter, utan att foten tillåts röra sig i sidled. Precisionen i utformningen av skalet i detta område bidrar till en fantastisk omslutningskänsla.

Innersko med nya material och en innovativ konstruktion, ger i sam-spel med pjäxskalet högsta möjliga komfort och fasthållning. För att möta de varierande krav som ställs av olika typer av skidåkare, har Lange utvecklat distinkta typer av innerskor, där fokus ligger på att leverera respektive åkares behov.

Utsidan på pjäxan är utformad med hänsyn till cuboidbenet. Därigenom mini-meras trycket på denna del utan att foten tillåts röra sig i sidled.

Instegsområdet är utformat för att under-lätta av- och påtagning av pjäxan, utan att tappa omslutningsförmågan. Någon tunnare material vid överlappningsområdet bidrar till utökad hanterbarhet även när det är riktigt kallt ute och pjäxskalet blir hårt.

Asymmetrisk tåboxvolym och kontur ger utrymme, utan att

Utsidan på pjäxanhänsyn till cuboidbenet. Därigenom mini-meras trycket på denna del utan att foten tillåts röra sig i sidled.

Instegsområdetlätta av- och påtagning av pjäxan, utan att tappa omslutningsförmågan. Någon tunnare material vid överlappningsområdet tunnare material vid överlappningsområdet bidrar till utökad hanterbarhet även när det är riktigt kallt ute och pjäxskalet blir hårt.

Langeprestanda, nu även för breda fötter.

kompromissa med kontroll och känsla. Bidrar till ökad rörelsefrihet och komfort.

Två olika lästbredder,Langeprestanda, nu även för breda fötter.

Asymmetrisk tåboxvolym och kontur ger utrymme, utan att

Utsidan på pjäxanhänsyn till cuboidbenet. Därigenom mini-meras trycket på denna del utan att foten tillåts röra sig i sidled.

kompromissa med kontroll och känsla. Bidrar till ökad rörelsefrihet och komfort.

Två olika lästbredder,Langeprestanda, nu även för breda fötter.

Asymmetrisk tåboxvolym och kontur ger utrymme, utan att

Langeprestanda, nu även för breda fötter.Två olika lästbredder,Langeprestanda, nu även för breda fötter.

Anatomiskt utformad hälkoppstabiliserar hälbenet och ger maxi-

är utformad med hänsyn till ankel- och navi-cularbenet. Därigenom minimeras trycket på just dessa punkter, utan att foten tillåts röra sig i sidled. Precisionen i utformningen av skalet i

NEW LINE

136 | d e b ä s t a p o l a r n a

för hade han åkt ensam och hur kunde spåren vara så perfekta?

Allteftersom säsongen gick dök fler förbluffande skidspår upp på alla möjliga och omöjliga ställen. Alltid ensamma. Alltid lika förtretligt felfria.

Rykteskarusellen i byn snurrade i gång på högsta fart. Alla spekulerade i vem den övernaturligt skick-lige skidåkaren kunde vara, men ingen hade något bra förslag och ingen ville ta åt sig äran. I brist på bättre alternativ enades man till slut om att Åreskutan mås-te vara hemsökt av en skidåkande demon. Någon an-nan förklaring till de besynnerliga spåren fanns helt enkelt inte.

— Har ni sett? Nu har demonen hoppat igen! gick snacket på byn varje gång ett nytt spektakulärt spår dök upp.

Det var naturligtvis ingen demon. Det var Erik Sunnerheim som hade hit-tat tillbaka till sitt rätta element. Efter några skidfria år var han tillbaka på Skutan och körde hårdare än någonsin förr. Om någon tittade på eller inte, det struntade han högaktningsfullt i.

Sedan dess har den ofrivillige skid-hjälten gått under namnet Demonen. Han hemsöker fortfarande Åreskutan så ofta han kan.

— Så fort jag inte tävlar åker jag raka vägen hem till Åre. Jag tycker om att vara hemma, säger han och skrat-tar.

Hemlängtan är något han har gemensamt med sin kollega och förebild Henrik Windstedt. Men i Henriks fall är det mer än bara skidåkning, flickvän och kompisar som lockar honom hem till Åre. Sedan två år tillbaka är han även stolt pappa till sonen Loui.

— Det fungerar helt okej att kombinera skidåk-ningen och familjelivet även om jag självklart önskade att jag kunde vara mer med familjen och inte behövde resa så otroligt mycket. Men så länge jag inte kan slå mig ner någonstans där man kan filma, fota och tävla rätt utanför dörren så är jag tvungen att leva ett no-madliv.

Få s ki då k a r e h a r u t r ät tat så mycket på berget som Henrik Windstedt. Förutom de senaste årens framgångar på världstouren i friåkning, med världs-mästartiteln från 2008 som kronan på verket, har han vunnit junior-VM i puckelpist och kan dessutom stoltsera med en andraplats från US Open i slopesty-le. Lägg därtill alla bejublade filmdelar samt de sju NM-titlarna i friåkning så har ni en meritlista som skulle räcka från Henriks gamla högstadieskola i Du-ved till familjens restaurang i Rödkullen och tillbaka.

Under en period av karriären ägnade han sig åt alltsammans på en gång. Det var friåkningstävlingar, freestyle, parkåkning, foto och skidfilmer om vart-annat. Det hela kulminerade i en puckelpistsatsning mot OS i Turin, 2006 — en satsning som kunde ha räckt hela vägen, men som i stället slutade med en

skadad rygg och en rejäl tankeställare. Sedan dess har Henrik dragit ner på allround-ambitionerna och kon-centrerar sig numera på freeridetouren, film och foto.

— Touren har självfallet betytt mycket för mig personligen eftersom jag vann 2008 när jag precis hade kommit tillbaka efter skadan. Att det finns en tour är viktigt för friåkningen generellt. Dels är det en kanal som gör att vår sport når ut till fler. Dels är det en bra möjlighet för unga talanger att göra sig ett namn och skrapa ihop både pengar och titlar. Det finns inte så många andra chanser att göra det i vår sport.

Henrik tycker naturligtvis att det är kul med de svenska framgångarna. Det är tryggt att ha kompisar med på touren, både under själva tävlingarna och runt omkring.

— Vi jobbar alltid som ett lag. Vi hjälper varandra och håller ihop i alla lägen. Det måste man som svensk, sä-ger Henrik.

Erik håller med.— Vi sporrar varandra. Det är med

Reine och Henke man diskuterar lin-jer. Går det dåligt för en själv blir man glad om det går bra för dem.

De är tre kompisar som tävlar ihop som ett landslag, men deras ambitio-ner och syn på skidåkning skiljer sig åt

markant. I Henriks fall är allt annat än ytterligare en världsmästartitel ett misslyckande — även om hans blygsamhet förbjuder honom att säga det rakt ut. Rei-ne är också med på touren för att vinna. För honom är tävlingarna säsongens huvudsakliga mål.

Lite motvilligt erkänner han att han gärna skulle byta 100 perfekta puderåk mot ett perfekt tävlingsåk.

När Henrik får samma fråga tvekar han länge innan han svarar.

— Ja, en VM-titel skulle nog vara mer värd än puderåken.

Men det sitter långt inne. Det är lite känsligt att vara alltför tävlingsinriktad om man är friåkare. I free ridekretsar kan det anses ”ocoolt”.

Erik bara skrattar. Det räcker som svar för hans del. På frågan om vilka målsättningar han har med tävlandet svarar han snabbt:

— Jag är helt mållös. Det får gå precis som det går. Jag tror det är sundast att ha den inställningen.

Med den kloka kommentaren kunde artikeln myck-et väl ha slutat. Det skulle den också ha gjort om det inte hade kommit ett mejl från Erik några dagar senare.

— Du, det där jag sa om att jag inte hade några mål för säsongen, stryk det. Självklart ska jag ge Hen-ke och Reine en rejäl match.

Kanske har tävlingsdjävulen ändå flugit i Demo-nen från Järpen till slut. I så fall får de andra killarna passa sig när kommun- och världsmästerskapen ska avgöras i Verbier. Här i byn är vi nöjda så länge bägge titlarna går till kommunen. …

”Du, det där jag sa om att jag inte hade några mål för säsongen, stryk det. Självklart ska jag ge

Henke och Reine en rejäl match.”

extremt viktig Friåkningskunskap

världens äldsta ännu existerande friåkningstävling är nm (nordiska

mästerskapen) i riksgränsen. tävlingen har arrangerats 20 år på raken från 1992-2011. den

legendariske skidfotografen Felix st Clair-renard har suttit med i

domarpanelen samtliga år.För inte så länge sedan

kallades friåkningstävlingar för ”extremskidåkningstävlingar”. den största och mest kända

tävlingen i extremskidåkning var WesC - World extreme skiing

Championships som kördes i Valdez, alaska, 1991-1999.

Förra året g jordes ett försök att återuppväcka den anrika tävlingen,

men dåligt väder satte stopp för planerna.

Freeride World tour har körts sedan 2008. henrik Windstedt

från Åre blev den förste totalsegraren. Han har dock aldrig lyckats vinna den sista deltävlingen

i Verbier. den ende svensk som vunnit där är kaj Zackrisson som

segrade 2008 och 2010. touren har egna erfarna guider från

Chamonix som reser med till de olika tävlingsorterna och ansvarar för säkerheten tillsammans med

sina lokala kollegor.den som vinner en deltävling i Freeride World tour får 8 000

USD. I finalen är vinnarchecken på 10 000 Usd.

den amerikanska motsvarigheten till Freeride World tour heter

subaru Freeskiing World tour och organiseras av msi (mountain

sports international). långtgående diskussioner har förts

mellan Freeride World tour och MsI om att slå samman de bägge

tourerna inför säsongen 2012-2013.

Janette hargin från sverige vann freeridetouren för damer 2011. Hon tävlade tidigare i det alpina

landslaget. en något yngre Hargin som också tävlar i friåkning är

Janettes lillebror, slalomstjärnan mattias hargin. Hans främsta

resultat är en tredjeplats från nM i riksgränsen.en annan kändis som lyckats bra i riksgränsen är Jon Olsson. den portåkande freestylestjärnan blev nordisk

mästare i friåkning 2004.ännu mer framgångsrik på de stora bergen är Jon olssons

hoppkollega Candide thovex. Freestylestjärnan från Frankrike vann Freeride World tour, 2010.

m a g a s i n å r e | 137

Cosmique JaCketmaterial: 3-L Gore-tex® Pro shell Färg: Dam: 033 mountain Rose, 099 Black, 560 Blue Wind Herr: 056 Blue, 099 Black 560 Blue Windstorlek: Dam: Xs – XL, Herr: s – XXLRek. pris: 4 999 sek

Cosmique PaNtmaterial: 3-L Gore-tex® Pro shellFärg: Dam: 033 mountain Rose, 099 Black, 560 Blue Wind Herr: 056 Blue, 099 Black 560 Blue Windstorlek: Dam: Xs – XL, Herr: s – XXLRek. pris: 3 999 sek

Fler sköna produkter och återförsäljare på vår nya hemsida www.tierra.se

Östersundtierra samarbetar med Åre Lavincenter.

138 | s v a r t a

“Svarta”För varje gruppering i Åre finns ett mandomsprov. Ska man

in i Åkarklubben kommer man inte undan utan att sänka en “Atomubåt” på Werséns. Vill man titulera sig friåkare av

rang vill det till att man droppar Högsta i Östra ravin. För en jibbare handlar det om att leverera i Svarta.

t e x t J o h a n J o n s s o n f o t o a n d e r s n e u m a n

m a g a s i n å r e | 139

“Svarta”

140 | s v a r t a

m a g a s i n å r e | 141

Luftfärden är lång och hög. Rotationen, som endast blir ett varv, är så perfekt utförd att allt sorl uppe vid starten av parken

tystnar. En av Bräckes storasöner har droppat in.

p p i f r å n s e r p l atå n på fö r s ta h o p p e t ganska stor ut. Men inte så stor. Väl? Tio sekunder senare har alla på plats svaret och de som av någon outgrundlig anledning tvekat ser nu svart på vitt; hoppet är stort. Riktigt stort. Och den mor­ska ynglingen som nyss, i en snudd på stöddig ton, påpekat att han bara skulle ”ta ett teståk”, borde nog ha tittat på hoppen från fler än en, för övrigt lömsk, vinkel innan han valde att ”ta ett teståk”. Nu ligger han kvar på platån han inte ens var i närheten av att ta sig över i någonting som kan liknas vid en kombination av stora kläder, utlösta skidor och en blöt fläck. De flesta håller andan, medan andra flinar lite, sparkar av snön på skidorna, och mumlar att man nog ska ha lite mer respekt än sådär för Svarta. Den blöta fläckens kompisar får dock snabbt liv i sin kamrat, och kraschen verkar inte ha resulterat i några större men än ”or­dentligt jäkla mörbultad”.

Niklas Eriksson har växt upp i grannbyn Järpen och har un­der många år varit en av åkarna som haft absolut flest timmar i Bräcke (ingen ’local’ säger Åre Snow Park, även om det står det på hemsidan). Utan att stressa låter han kompisgänget flytta sig från hoppet, sedan rättar han till sina goggles och droppar in. Lugnt. För den oinvigde ser den ledbrutna ynglingen som just kravlat av platån och Niklas Eriksson ungefär likadana ut. Lång och stor jacka, med en tall tee som nästan räcker till knäna, byxor så breda att pjäxorna knappt syns, goggles utanpå mössan, men innanför hjälmen.

142 | s v a r t a

På väg in mot första hoppet går det heller inte att skilja dem åt, men när han tar luft på första kicken bör­jar skillnaden märkas. Inte för att något svårt trick ut­förs, utan snarare på sättet han utför det: Luftfärden är lång och hög. Rotationen, som endast blir ett varv, är så perfekt utförd att allt sorl uppe vid starten av parken tystnar. En av Bräckes stora söner har droppat in. Kompisgänget står på rad i skogsbrynet. Som en liten flock surikater rör de sina huvuden samtidigt och följer åkaren på väg in mot andra hoppet. bam! Lugnet är borta och Järpens stolthet sätter igång en helt annan sorts rotation, tar ett fast tag om skidan i en ‘mutegrab’ och släpper iväg sig i ett, två, tre och ett halvt varv in­nan han på stadiga jämtländska ben sätter ned skidorna baklänges en bit ned i landningen.

Surikaternas hakor sjunker i förvåning, men snart sätter de på sig skidorna och glider nedåt i parken. Lite molokna. Lite bortgjorda. Niklas Eriksson fortsätter dock sin resa genom den svarta linjen, nu baklänges. Kläderna fladdrar i fartvinden där han kryper ihop lite och tittar över axeln. In mot det tredje och sista hoppet. Återigen smyger han av kicken med ett otroligt lugn, sträcker ned ena handen och tar tag i ‘tailen’ på skidan, ’tweakar graben’ genom hela ’540:n’ för att efter ännu en lång luftfärd landa helt perfekt, mitt på skidorna. Inga konstigheter.

u p p e på to p p e n av pa r ke n råder det ingen stress att droppa in. Även om det är en vanlig dag i Bräckes svarta linje utan inbördes tävling mellan åkarna på plats finns ändå en känsla av att alla vill göra lika bra som åkaren innan. Just nu är det svårt. Precis då glider snowboardproffset Jakob Wilhelmsson av liften och ned mot den väntande skaran. På sitt sedvanliga, modesta sätt smyger han sig närmare, knäpper bindningarna. Efter som ingen verkar vilja köra droppar han in, utan att säga någonting och utan att någon märkt att han är där. Jakob Wilhelmsson låter åkningen tala för sig själv. Det har han alltid gjort. Åskådarna på plats får ännu en uppvisning av den högre skolan när en av Sveriges stilfullaste brädåkare avverkar de tre hoppen med ett kattdjurs smidighet.

Jakob är uppväxt i Funäsdalen, med en pappa som redan för 20 år sedan var erkänd parkbyggare. Ganska bortskämd när det kommer till bra hopp med andra ord.

— Jag flyttade ju först och främst hit för att Maria (Jakobs sambo, reds anm) bodde här, säger härjedal­ingen som nu bott i Åre i tio år. Men det är klart att Åre har bra åkning och bra park. Speciellt de senaste åren har man märkt att det läggs ned mer tid och pengar i parken. Och de som jobbar med den gör det inte bara för att ha råd att festa när de är lediga. De åker ju i parken själva och brinner verkligen för att hålla den bra.

Det märks. Nu är Bräckes svarta linje en perfekt arena, vare sig man vill träna, eller bara åka. Jakob bru­kar hänga på låset på morgnarna. Det känns som att de flesta kidsen inte riktigt förstått att allt är bättre ju tidigare man är där. Uthoppen är ‘shapade’, inga lift­köer, landningarna nypistade och mjuka. När massorna kommer och det börjat bli sönderkört, då är Jakob klar för dagen.

Åskådarna på plats får ännu en uppvisning av den högre skolan när en av Sveriges stilfullaste brädåkare

avverkar de tre hoppen med ett kattdjurs smidighet.

m a g a s i n å r e | 143

QUIKSILVER STORENORRLANDSGATAN 10, STOCKHOLM

INTERSPORTSANKT OLAVS VÄG 33, ÅRE

WWW.SPORTMARKET.SE

144 | s v a r t a

Det viktigaste är att alla på plats får hjärtat i halsgropen och tror att

den som hoppar kommer att slå sig riktigt ordentligt.

Jibbarna i Sälen må kanske säga annat, men om man i vårt avlånga land vill ranka parker med högst åk-skicklighet per capita, då hamnar Bräcke i topp. Här har lokala förmågor som Henrik Harlaut och Henrik Windstedt fostrats till X-gamesfinalister och skidproffs. Och det parallellt med vänner och sportlovsturister, på is och slask. De har vunnit sitt erkännande genom ota-liga timmar av höger- och vänstersnurrar i svarta linjen. Och det krävs någonting extra av den som vill hoppa i dessa hopp med ‘locals’ respekt i ryggen.

Niklas Eriksson har gjort det på sitt vis:— Jag tror jag vann någon sorts respekt eftersom jag

åkte så mycket. Var verkligen hängiven. Kom till Bräcke när liften öppnade varje morgon och körde hela dagar-na. Då blir man ju bättre också. Men respekt är inget bra ord… Man ska ju ha kul. Så måste man ju inte köra jämt eller göra svårast trick. Det verkar ju funka att köra naken, eller göra en sådan där… Dödssjua (se förklaring i Fokus på sid 47).

Det finns alltså sätt att sticka ut i den svarta lin-jen, även om man inte tillhör den väldigt begränsade skara som uppfinner nya trick. Döds sjuan är ett. För att ta reda på vad det egentligen är måste jag söka utan-för kretsen av unga jibbare som har kontroll på alla sina sjuor. Henrik Hedvall, före detta puckelåkare och skid-proffs som länge bodde i Åre har svaret.

— Dödssjuan avslutade min skidkarriär! Tricket måste visserligen inte leda till allvarliga skador, även om det ofta gör det. Det viktigaste är att alla på plats får hjärtat i halsgropen och tror att den som hoppar kom-mer att slå sig riktigt ordentligt.

D ö D s s j u o r r e ko m m e n D e r a s i n t e , även om de kan ses som den mindre begåvades chans att sticka ut. Sticka ut är dock inte det viktigaste, även om det självklart är roligt. Henrik Windstedt, vars vintrar nu för tiden består av fler puderdagar i Alaska än parkdagar i Åre, har sett utvecklingen.

— För åtta år sedan var det jag som stack ut, som gjorde de fetaste tricken. Men det jag gjorde då, det gör ju ’kids’ som är 120 centimeter långa som uppvärmning idag. Utvecklingen har gått sjukt fort.

Varför den gjort det, finns det självklart flera anled-ningar till. En är garanterat det sällsynt hängivna ‘park-crewet’, som de senaste åren lagt ned sina själar i jobbet att försöka erbjuda Sveriges bästa park. En utmärkelse som Bräcke fick även förra vintern. Annat var det på det glada nittiotalet.

m a g a s i n å r e | 145

OFFICIAL WORLD CHAMPIONSHIP STOPS ST. PAUL VALKENBURG ÅRE QUEBEC

Missa inte arets häftigaste vinterevent. Se världseliten göra upp om segern i Are.Läs mer om tävlingen pa redbull.se

ICE CROSS DOWNHILL WORLD CHAMPIONSHIPARE, 18 FEBRUARI

146 | s v a r t a

Henrik var med från dag ett, när parken flyt-tade från WC till Bräcke. Svarta linjen då var nog inte större än röda är nu men ändå tio gånger far-ligare. Det var gaphopp på den tiden och landade man kort då kom man sällan undan utan kon-sekvenser.

— Jag kommer ihåg en gång när jag och David Kantermo var ute och körde, säger Henrik Wind-stedt och flinar lite. Det var nog 1994, ungefär. Han hade lite för lite fart på ett hopp och dam-made rakt in i gapväggen på andra sidan. Han bröt hälen på något vis och fick ta benbitar från höften för att laga till det. Och så var det en ung, snygg sjuksyrra som skötte den första bedövningen. Med stolpiller. Tjejer var ju lite spännande på den tiden, så det var kanske det som var värst för honom.

Nu är ju Svarta mycket, mycket större, berät-tar Henrik. Åkaren måste damma på ordentligt för att ta sig över platåerna. Men Henrik tror ändå att hoppen är säkrare på något vis, och det är där-för tricken ligger på en helt annan svårighetsgrad idag. Samtidigt har det blivit en så hög nivå att vissa verkar ha tröttnat på det.

— Man kan ju ibland se några av de bästa åkarna bara göra ’corkade treor’ en hel dag. Men, då vill det ju till att man har mer att komma med, för att få någon form av erkännande.

Svarta linjens invånare är skoningslösa på det sättet. Låtsasindivider med en hård attityd, de se-naste kläderna och dyraste skidorna göre sig icke besvär. De blir genomskådade lika fort som Jon Olsson tömmer en flaska champagne (på golvet) om om inte treorna blandas upp med 1080s eller dubbelcorcar emellanåt. Och ingen vill ju bli de-graderad från ”han som gör sköna treor” till ”han som inte kan någonting annat än treor”. Inte heller vill man vara på den andra sidan skalan – där lad-dhattarna utan koll hamnar. Livskonstnären Si-mon Tjärnström hävdade att ”det absolut värsta ‘locals’ vet är ju utsocknes åkare som kommer på sportlovsveckorna och försöker lösa in checkar de-ras talang inte har täckning för.”

Niklas Eriksson är inne på samma spår:— Jag kan inte förstå folk som provar dubbel-

volter innan de ens kan snurra åt båda hållen. Det är...färskt.

På tal om checkar som inte har täckning måste det ändå påtalas att det finns utrymme för misstag, bara man har kapitalet.

Tom-Oliver Hedvall har gått på Vinterakro-batikprogrammet i Åre och spenderat otaliga tim-mar i Svarta:

— Det beror ju inte bara på vad man gör, utan även vem som gör det. Har man byggt upp ett kapital av sjuk stil och svåra trick under en hel

säsong i Svarta, då är det ju ingen som ger en skit för att man inte ’stompar en dubbeltolva’. Kommer det däremot en ny snubbe, som man aldrig sett, och ‘slammar’ på samma trick, då känns det ju inte så fett…

Laddhattar göre sig alltså icke heller besvär. Men vem gör sig då det? Intentionen med den här texten är på inget vis att försöka skrämma bort varenda människa som inte är professionell bräd- eller skidåkare. Svarta är inte bara en stor linje, det är även en snäll linje. För precis lika skoningslösa som invånarna är mot dålig attityd, precis lika varmt välkomnande förhåller de sig till motsatsen.

— Det är klart att det är många duktiga åk-are i Svarta, men man måste ju börja någonstans, säger Niklas Byström, som är en av eldsjälarna ba-kom Åres park. Vår röda linje ligger mer avskilt och när man känner sig bekväm med den, så är det klart man ska komma över till Svarta. Även om det är en markant skillnad, är det ju inte olika planeter. Vill man smälta in är det bara att ha en lugn och bra attityd.

H e n r i k H a r l au t s o m ä r uppväxt i byn och utan minsta tillstymmelse till överdrift kan räknas till en av världens absolut bästa parkåkare, håller med om att ödmjukheten gör hela skillnaden. Men

att man måste se upp med de värsta fallgroparna, även om man är helylle.

— Är man bara sjukt peppad på att ‘shredda’ och har en bra attityd så är det ju aldrig några problem, säger Henrik. Men för dem som frågar ”Hur många varv kan du snurra?” eller ”Är du bät-tre än Jon Olsson?” finns ingen attityd i världen som räddar dem upp på plus igen.

På frågan om vanligaste misstaget åkare gör när de ska börja köra svarta linjen, kommer svaret snabbt.

— För lite fart, säger Henrik. Många landar en bit in på platån. Och det vill man ju inte…

Sent på eftermiddagen har åkaren som slog sig halvt fördärvad på sitt testhopp repat sig. Liften har precis stängt, och tillsammans med Niklas Eriksson är han ensam kvar vid starten av Svarta. Samtidigt som solen går ned bakom Mullfjället och färgar himlen svenskt vinterröd tar den min-dre kända av de två mod till sig och frågar hur mycket fart man måste ha.

— Lägg dig tio meter bakom mig bara, så hoppar vi tillsammans, säger Niklas.

I dagens sista åk är det svårare att skilja de två åt. …

Och ingen vill ju bli degraderad från ”han som gör sköna treor” till ”han som inte kan

någonting annat än treor”

m a g a s i n å r e | 147

148 | F OTO F R E D R I K B O B E R G

SOLFÖRMÖRKELSEDen modemedvetne ser dem som en accessoar. Vi ser det som överlevnadsutrustning

— oavsett om du kör puder i Tottskogen eller glider runt i solig vårsnö.

� OA KLE Y A I R B R A KE Ny modell från Oakley med möjlighet att byta lins. Nu är det inte unikt att kunna byta lins, det unika är Switchlock-tekniken, men du får faktiskt med en extra lins. Ca 2 800 kr. � P O C R E TI N A Glasögon för lite mindre ansikten. Den sfäriska linsen ger en bra optisk exakthet och är försedd med rep och imskydd.

Ca 1 250 kr. � S M ITH I/O Båglösa från Smith som även de har hittat en lösning som gör att du kan byta lins mitt i åket...och ja, det ingår en extra lins. Ca 1 700 kr. � D R AG O N A PX Minimalistiskt från Dragon, om man syftar på de rena linjerna och avsaknaden av ram. Vad gäller storleken på linsen så är den inte lika minimalistisk, det här är knappast glasögonen som begränsar det perifera seendet. Ca 2 200 kr. � S COT T H U S TLE AC S De hade hade egentligen premiär förra säsongen men är ändå relativt nya

för den breda publiken. Försedda med Scotts ventilations system (ACS) och en antifog- behandling ska de hålla imman borta även de tuffaste dagarna. Ca 1 000 kr.

M A G A S I N Å R E | 149

Ett unikt tillfälle att förvärva magnifika moderna Alpina Villas

Ring Martin Randler, VD tel 073 507 92 97 eller 070 695 58 41 [email protected] I www.aresunsetpeak.se I JMR Next LIVINg AB

Åre Sunset Peak består av sju luxuösa arkitektritade enfamiljshus för fritidsbruk, med gott om utrymme och en underbar fjällkänsla. Husen har generösa ytor på 180–243 m2 fördelade på fem sovrum, stora sällskapsytor, fyra badrum och en relaxavdelning. Allt är genom- gående av hög kvalitet och produceras i samarbete med välkända leverantörer och designers. Skidvägar finns i direkt anslutning till samtliga tomter, Åre Björnens största. Priser i standardutförande 8–10 MSek.

ett livsstilsboende utöver det vanliga.

Åre Sunset Peak ligger högt. Välkommen att besöka området där vägen slutar – eller vår webb för mer information aresunsetpeak.se

Modern Alpine Villas

kvalitet, avs k i ld h et och uts i kt

kONtIO tIMMeRHUS I VÄRLDSkLASS

JÄRVENLIFTEN

Copperhill

150 | M AG A S I N Å R E

DET VITA RUSETDet kanske viktigaste objektet i ditt alpina bibliotek är inte en bok, utan den tyska fi lmen Der weisse Rausch — världens första kommersiellt framgångsrika skidfi lm från 1931 med superskidläraren Hannes Schneider från Sankt Anton i Österrike och det blivande Nazitysklands demonregissör Leni Riefenstahl i rollerna. Filmen, som fi ck den fjolliga svenska titeln Sol över fjället, bjuder på snösprutande action i sanslösa hastigheter, radikala klipphopp och imponerande masscener med upp emot femtio åkare i bild. Dessutom med både ljud och specialskriven musik. Ljudfi lm var en nyhet som introducerats i USA endast fyra år tidigare. Musiken låter förskräckligt i moderna öron och handlingen

är förutsägbar: Kul tjej träffar skojiga bummare som jobbar i skidverkstad och blir kär i fjällets coolaste skidåkare. Action, snygg natur och lite humor. Vida överlägset de sövande torftigheter som dagens skidfi lmare presterar. Arnold Frank som tidigare regisserat världens första skidfi lm Das Wunder des Schneeschuhs (Snöskons under) redan 1920 och får en braksuccé med Der weisse Rausch i Europa och USA. Biobesökarna har aldrig sett något liknande. Filmens betydelse för skidåkningens populärisering kan inte överskattas. Leni Riefenstahl tar senare tjänst hos Adolf Hitler och regisserar de banbrytande dokumentärerna Viljans triumf och Berlinolympiaden. Samma nazister beslagtar Schneiders berömda skidskola och deporterar honom till USA.

LIT TERÄR GRUNDGunnar Andersson tipsar om hörnstenarna i ett seriöst alpint bibliotek

Fridtjof Nansens bok På skidor genom Grönland (originaltitel Paa Skii over Grønland) från 1890 är självskriven i bokhyllan. Utan den hade du varken åkt skidor eller läst Magasin Åre idag. Nansen hade korsat den grönländska inlandsisen på skidor. Boken om äventyret sålde stort, men övriga Europa, inklusive folken i Alperna, hade aldrig hört talas om skidåkning. Nansen behöver ett helt kapitel för att förklara fenomenet, samt illustrerar boken med kopparstick som visar hur både män och kvinnor rör sig fritt över snö och bemästrar branta berg. Samtiden häpnar.

Fart och stil på skidor (originaltitel � e Complete Ski-runner) av britten Arnold Lunn utgavs 1934 och platsar i hyllan därför att familjen Lunn etablerar både vinterturismen och sporten. Pappa Henry upp� nner snöchartern i Schweiz. Arnold genomför de första moderna tävlingarna i slalom och störtlopp 1922, tjatar in alpina sporten i FIS 1928, arrangerar första VM:et i schweiziska Mürren 1931 och gör sporten olympisk 1936. Han skriver sammanlagt 64 böcker. De � esta om ”ski-ing”. Alltid stavat med bindestrecket på grund av att ski är ett norskt låneord.

Olle Rimfors från Åre och Sigge Bergman från Stockholm står för vår svenska litterära milstolpe med reseskildringen På skidor i Alperna, 1934. Här tar två självsäkra grabbar tåget till Hannes Schneider i Sankt Anton, Österrike, där de åker på däng av skidskolans tjejer, vilka ”för� ytta sig till övningsbackar av en branthetsgrad, varom vi tidigare aldrig kunnat drömma.” Grabbarna repar mod och suger i sig allt de ser. Följande vinter utbildar de 700 svenska utförsåkare och åker arslet av alla i � era vintrar framöver.

m a g a s i n å r e | 151

Ge din gåshud

gåshud.

upplev Nya MINI Coupé. Another Day. Another Adventure.En go-cart på raketbränsle, byggd för äventyren som folk bara skriver hem om. Är du på? Boka provkörning hos närmaste MINI-återförsäljare. Eller köp den direkt på www.mini.se/webshop

Alltid med MINI Fri Service i 3 år/6.000 mil.MINI Family. Från 192.500 kr eller 1.725 kr/mån. Effekt 122-211 hk. Bränsleförbrukning vid blandad körning enl EU-norm från 0,43 l/100 km. Koldioxidvärde från 114 g/km. Miljöklass EU5. Månadskostnad för billån baseras på 6,70% ränta (ränteläge november 2011), 30% kontantinsats, 50% restskuld efter 36 mån. Uppläggningsavgift och administrationsavgift tillkommer. Effektiv ränta 7,71%. Finansiering via MINI Financial Services.

nya mini coupé. från 192.500 kr eller 1.725 kr/mån.

fyra oväntade sätt att köpa en mini.

gå till mini.se

miniwebshop

minihotline

minipersonal

agentminispot

152 | FOTO MATTIS KARLSSON

� �

SVENSKA FÄRGERDe skandinaviska klädtillverkarna håller hög profi l på ället.

Valet är ditt, så länge det är färgstarkt och har gigantiska knappar.

� S O S WS D U FF Y A N N O R A K En annoraksmodell hämtad direkt från 80-talet. De klassiska SOS trianglarna pryder dragkejegaragen. Lite fi gursydd och väldigt mycket retro. Ca 3 000 kr. � C LWR N M A N N O R A K Colours teamåkare Niklas Matssons jacka. En längre annoraksmodell med stor fi cka på magen.

CLWR gör sin andra säsong i butik och segertåget verkar fortsätta. Med snygg design och en liten prislapp fyllde man en lucka på marknaden. Ca 1 800 kr. � PE A K PE R FO RM A N C E H E N R I K WI N S TE DT D E S I G N Henrik Winstedts tvålagers Gore-tex jacka. En lätt vadderad jacka med en mängd fi ckor och funktioner.

Ca 5 000 kr. � S O S S TA LE JACKE T En större och längre vadderad jacka för de som vill ha lite mer värme och komfort. Självklart görs inte avkall på smarta detaljer som underlättar för åkaren. Ca 3 000 kr. � C R O S S W S Q UA D JACKE T Rosa och guld. En härlig ton-i-ton randig, lätt vadderad jacka. Utrustad med den funktion

en jacka behöver som tex ventilation i ryggen, snökjol med möjlighet att fästa ihop med byxorna. Flera stora fi ckor med guldknappar. Ca 2 700 kr.

m a g a s i n å r e | 153

154 | foto fredrik boberg

an är väldigt långt från den gauloises-rökande, grymtande och socialt inkompetente franska bergsguiden som man kan komma. Jimmy Odén har däremot många kollegor som är sådär, men inte några av de svenska bergsguiderna. Det handlar förvisso mer om företagskultur än om nationalitet menar han.

I åtta år jobbade Jimmy som bergsguide i Alperna och han blev den första personen med utländskt diplom att bli antagen i Valais guideorganisation 2003. Det var inte utan diskussion bland de gamla herrarna, för att uttrycka sig milt.

Att han skulle hamna där, accepterad i en så inrotat nationell helighet, var så långt ifrån verkligheten han kunde komma bara fem år tidigare. Uppväxt i en förort till Malmö på 70-talet var friluftsliv och utförsåkning inte en naturlig del av tillvaron. Flytten till Mullsjö förvandlade Jimmy och hans bror till hängivna skidåkare. Resorna till svenska fjällen befäste intresset och när han less och le på Malmö ville bort blev skidåkningen en ursäkt så god som någon. Han tog chansen och trivdes med det tills det panka, fattiga bummarlivet stod honom upp i halsen. Det faktum att kompisen Jojos pojkvän och guideaspirant Per Ås, göteborgare med ungefär samma bakgrund som Jimmy, inte hade tillstymmelse till kaxig och dryg attityd fick Jimmy att söka utbildningen. Resten är som man säger historia. Att han dessutom svettats ihop 366-sidiga bergsbibeln Free Skiing — How to Adapt to the Mountains gör inte hans liv och gärningar mindre beundransvärda.

Guideuppdrag åt Stefan Engström (Peak Performance) och hans kompisar i Alperna resulterade i Black Light-kollektionen och att intresset för kläder grodde. Det blev inte mindre när han träffade skidåkaren, Östersundstjejen och designern Sara Rönngren — för övrigt väl värd en artikel även hon. Det kunde helt enkelt bara leda till barn, kulturell hemlängtan, Tottvägen i Åre och företaget Elevenate.

Rep, karbiner och infästningar är nu utbytta mot VD-stol, excelark och budgetdiskussioner. Men det finns en slående likhet mellan de två världarna menar Jimmy: Man får inte släppa taget när det börjar blir jobbigt. — HW

BergsmanagernJimmy Odén jonglerar med yrkesrollerna.

“På den tiden gick det att jobba hårt ett par månader i

Sverige och sedan leva billigt i Alperna resten av året. Men

runt 1992 rasade kronans värde och

då var det ingen idé att åka hem längre.”

m a g a s i n å r e | 155

ÅRE – tEl: 0647-505 01 / jäRpEn - tEl: 0467-66 54 00 / mAklARhusEt.sE/ARE

EtApp 1 – 5 st 5-lägEnhEtshus i övERstA RAdEnSkuldfri brf. Vattenburen golvvärme. Bastu. Braskamin.pris: från 1 590 000 kr / Boarea: från 58 kvm / Avgift: ca 1 000 kr/månAntal rum: 4 rok / tillträde: jan 2012. Endast ett fåtal kvar.

EtApp 2 – 4-lägEnhEtshusSkuldfri brf. Vattenburen golvvärme. Bastu. Braskamin. De 2 övre blir i 1 plan samt loftplan och 2 wc/bad. Uppförs under 2012.tillträde: dec 2012.

nu stARtAR Bokning Av EtApp 2Kontakta Mäklarhuset Åre för information om pris, storlekar, bokning etc. telefon: 0647-50501 / Webb: www.maklarhuset.se/n2199

helena malmqvistFastighetsmäklaretel: 070-677 04 [email protected]

sussi BjörkstrandFastighetsmäklarassistenttel: 0647-66 54 [email protected]

Berith kantermoFastighetsmäklarassistenttel: 0647-505 [email protected]

lena ForsbergFastighetsmäklaretel: 070-677 04 57,[email protected]

ulrika AnderssonFastighetsmäklaretel: 070-677 04 [email protected]

ÅRE – TEGEFJÄLL / NYPRODUKTION KV SMULTRONET

SKI IN – SKI OUT

156 | FOTO MATTIS KARLSSON

GATUSM ARTKänner du dig obekvämt sportig i klassiska skidkläder fi nns det alternativ.

Snygga alternativ. Dessutom med alla nödvändiga tekniska lösningar.� H O LD E N PH I LLI P S Inspirerad av den amerikanska uniformsklassikern M-65. Den här har uppdaterats med vattentätt och stretchigt yttertyg. Snygg lagom

militant streetlook. Ca 3 000 kr. � B U R TO N C A R H A R T T WO R K WE A R Carhartt är från början arbetskläder från USA. 1997 släppte de en streetwear-kollektion exklusivt för Europa och har sedan dess varit ett stort märke på gatan. Tillsammans med Burton fl yttar man nu upp på fjället. Ca 3 400 kr. � S PE C I A L B LE N D

C R A N K Ett arv från modsen i 70-talets England. Duffeln som har en vattentäthet motsvarande 10 000 millimeters vattenpelare och all funktion du kan behöva. Det skadar ju inte med en intellektuell stil i backen. Right? Ca 2 800 kr. � H O LD E N RY D E LL � H O LD E N VA R S IT Y Klassisk amerikanska baseballjackor i

funktionsmaterial i tjej och killmodell. Superstretchigt vattentätt tyg kombineras med ärmar i skinnimitation. En hel radda med smarta detaljer som är dolda för att behålla college-känslan. Ca 3 200 kr.

� �

m a g a s i n å r e | 157

ÅRE-T-SHIRTSFrån 199:-

ÅRE-HOODIESFrån 399:-

BESÖK ÄVEN VÅR HEMSIDA WWW.UNITEDBYALTITUDE.COM DU HITTAR UNITED BY ALTITUDE KOLLEKTIONEN I ALLA

TA MED EN DEL AV ÅRE HEMKOLLEKTION 2011/2012 NU I BUTIK

158 | foto AlexAnder klun

Enligt Mattias Fredriksson:snörullAr

Fö r r s At t v i på C A Fé s p o r t och ljög om snön och åkningen. Svartbergs-Peter babblade på om hur djupt det var på Svartberget. I hans värld var det alltid bra där, men vi andra som just sladdat ner på samma is visste ju bättre. Hade det varit 2011 hade nog Svartbergs-Peter haft en hjälmkamera och säkert inte saltat sina stories så mycket. Eller så hade vi andra fått äta upp våra garv. Filmbevis hade i alla fall funnits.

Hjälmkameror har nämligen skapat ett nytt sätt att förmedla sin åkning till vänner och världen i övrigt. Det är dessutom det bästa sättet att fånga en skid- eller brädåkares verkliga känsla. Point-of-view-vinkeln gör att du som betraktare åker med. En hjälmkamera är också den enklaste och billigaste möjligheten att snabbt kunna få fram ett hyfsat

proffsigt filmklipp utan en massa krångel. Du kan dra ut helt själv, åka dina favoritåk, givetvis i perfekt och ospårat puder, och sprida detta på nätet genom några knapptryck på datorn kort efteråt. Alla kan ta fram den lilla exhibitionisten i sig själv och dela sina bästa svängar och göra kompisarna hemma avundsjuka.

Bland nyheterna hos båda de stora tillverkarna Gopro och Contour finns möjligheten att live-feeda din åkning ut på nätet genom en wifi-tillsats som du lägger i ryggsäcken.

Båda företagen erbjuder kameror med full HD (1920 x 1080 pixlar) och wifi-överföring. GoPros nya Hero2 för ungefär 3 500 kronor och är tydligen dubbelt så skarp som föregångaren. Contours nya roam är helt vattentät och kostar 2 000 kronor. — M F

A ll . i .C A n . — Årets klart bästa skidfilm. Skidåkning i världsklass, puder upp över öronen och spektakulära miljöer. Dessutom ställer filmen frågan hur vår miljö påverkas av våra intressen och går djupare än någon

annan snöfilm tidigare. Dessutom är bilderna på Planet Earth-nivå. Skidhistoria har skapats.

A r t o F Fli G Ht — travis rice film som alla i snowboardvärlden snackar om just nu. Tyvärr är den inte

lika storartad som vi hade hoppats — har man obegränsad budget borde man kunna skapa något mer. Dessutom lite för mycket helikoptrar för vår smak men ändå fantastisk

snowboardåkning så klart. trè s Bo nne éq uipe — Ett ovanligt lyckat

tidsdokument över polarna kaj Zackrisson och sverre liliequists fantastiska skidkarriärer. Det här är inte en typisk skidfilm, snarare en välgjord dokumentärfilm

som råkar handla om skidåkare. En stark berättelse om vänskap och upplevelser. Rekommenderas.

B e in G tHe re — En fantastisk vacker film som huvudsakligen är inspelad i vårt vackra grannland. Tyvärr skulle norrmännen behöva bjuda på bättre skidåkning för

att spela på samma planhalva som de största bolagen. Plus i kanten för ett mycket välg jort inslag från Lofoten

med Henrik Windstedt och Aksel lund svindal. At tACk o F l A niÑA — Matchstick Productions

har hittat ett framgångskoncept och den här filmen är inget undantag. Det är fullt ställ, häftiga bilder och fantastisk skidåkning, men tyvärr lite samma lika som tidigare. Starka segment av Jacob Wester och Henrik

Windstedt väger upp det.

kaj Zackrisson och sverre liliequists är vinterns gladaste filmhjältar. Som vanligt med andra ord.

del Ad skidGl ädJe är duBBel internetGl ädJe

m a g a s i n å r e | 159

160 | M AG A S I N Å R E

STARKA KORTEn hjälp för minnet eller ett verktyg för konstnären. Alla vill ha en kamera, oavsett om den sitter i telefonen eller om den är ett stycke tysk ingenjörskonst.

� N I KO N CO O LPIX AW 1 0 0En stöttålig och vattentät kamera som pallar äventyr. Funkar bra även ett par meter under vattnet. Klarar sju bilder i sekunden med full upplösning. Inbyggd GPS visar var bilden är tagen. Elektronisk kompass, om du råkat åka vilse. 16 miljoner pixlar. Väger bara 180 gram. Ca 3 000 kr.

� C A N O N P OWE R S H OT S1 0 0En uppdatering av en mycket populär, kompakt och kompetent kamera.

Ljusstark 5x zoom med vidvinkel (motsvarande 24 mm) ger skarpa bilder även i svagt ljus. 12,1 miljoner pixlar. HD fi lmning i 1920x1080 i 24p. Väger bara 200 gram. Ca 4 300 kr.

� PA N A S O N I C DM C GX1 En rykande färsk greppvänlig kamera med utbytbar optik. GX1 har standarden Micro 4/3-fattning och en mängd olika objektiv passar. Plocka ihop de brännvidder du vill ha. 16 miljoner pixlar. HD fi lmning 1920x1080 i 24p.

Snabbare och bättre än föregångarna GF1. Ca 5 800 kr för kamerahuset.

� O LYM P U S X Z-1En väldigt kompetent kompaktkamera med ljusstark optik (bländare 1,8) och långa slutartider. Många inställningsmöjligheter och separata blixtar kan synkas trådlöst. Företagets bästa kompaktkamera och en lysande kombination av trevlig storlek, bra pris och superb bildkvalitet. 10 miljoner pixlar räcker långt. Ca 4 000 kr.

� LE I C A X1 Ruggigt dyr, ruggigt bra. Knivskarp optik som motsvarar den optimala brännvidden 35 mm. Inte snabbast eller enklast att handskas med, men en fantastik kvalitet i bilderna om du fotograferar i råformat. Redigeringsprogrammet Adobe Lightroom följer med. Ca 19 000 kr inklusive sökare.

� ��

��

N O K TO R 12 M M / 1 , 6 En mycket ljusstark vidvinkel om är ett ypperligt tillbehör till alla Micro 4/3 kameror, exempelvis GX1 på denna sida. Kombinationen blir en klassisk dokumentärutrustning och

resekamera. Full bländaröppning ger ett kort skärpedjup som skiljer ut huvudmotivet mot bakgrunden. Manuell fokusering och bländarring gör att det här känns som förr. 500 USD. Pris i Sverige inte satt.

I PR O LE N S Med nya Iphone 4S har du alltid en kamera med åtta miljoner pixlar i fi ckan. Tillräckligt bra upplösning, men optiken lämnar lite att önska. Fina tyska optiktillverkaren Schneider har satt ihop ett

paket med vidvinkel och fi sheye, fäste och handtag. Beställ på iprolens.com. Ca 199 USD.

m a g a s i n å r e | 161

Shaping

the future.

COpYright© SaLOMOn SaS. aLL rightS reSerVeD. Shaper: BertranD Krafft. phOtOgraphY: SeMaphOre.

See what the new Shape iS aLL aBOut.

SALOMON.COM/BBr

“applying lessons learned from other glide sports, the BBr is a completely new ski concept in terms of shape, feel, and versatility. it is simply more fun in more conditions.” - Bertrand Krafft (aka BBr) Salomon alpine ski developer and Shaper of the BBr

SP.BBR.WORKSHOP.indd 1 6/22/11 3:57 PM

Välkommen in och prova årets alpina nyheter!

www.skidcenter.setel: 0647-134 70

162 | foto fredrik boberg

äger hon själv alltså. Lite på skoj gissar vi. För snowboard åker hon trots det uttalandet så pass bra att hon vann snowboardklassen för tjejer i Extrem-NM 2011 i Riksgränsen.

Men när somliga skulle vara rätt nöjda med den bedriften, viftar hon bort framgången med att det var ju bara tre startande. Och så extremt tycker hon inte att det var det här året. Mycket snö och bara två små svarta partier sten som man lätt kunde se. Och hon valde en såååå lätt linje...

Men fakta är fakta. Det var brant, det var tävling och vann gjorde hon.Eftersom vi är fler som vet att Anna hellre underdriver än överdriver så är det läge att höra sig för med andra

mätinstrument. Om vi till exempel kollar med datorn till Skistars Skipass-grindar får vi reda på att antalet åkdagar förra säsongen var fler än 60. Trots heltidsjobb på Konsum och en månad i Alperna. Nu är det ju inte alltid det går att åka heldagar, men det beror i så fall bara på att hon börjar jobba efter lunch. Inget annat.

Och då blir man rätt duktig till slut. Ingen gnetar och åker så mycket som Anna enligt bästa åkkompisen Sara. Det finns heller ingen som är så

energisk och sprudlande lycklig över att åka. Anna kan få en skitdag i backen att stråla eftersom hon åker för att hon verkligen älskar det. Och hon är dessutom ”överdjävlig” om det är skitsnö menar Sara som inte är särskilt dålig på skidor själv. Ingen fikaåkning här inte, om Anna inte gör det för att vara sällskap.

Även med den inställningen blir man rätt vass på bräda till slut. Det blir Riksgränsen nästa år igen och hon ser gärna att fler tjejer är där och gör sitt. Hon tänker dessutom ladda

upp med att byta ut jobbet på Konsum och åkningen på Svartberget mot en period i Revelstoke i Kanada. Men hon tävlar egentligen inte för att hon måste vinna, inte för att någon annan tycker att hon ska köra. Hon gör det för att åka bräda är det bästa som finns.

Och då blir man ju som sagt rätt bra till slut.

BrädfantastenAnna Karlström åker bräda eftersom hon är usel på skidor.

“Visst är jag väl Årebo, om man får

definiera en viss typ av Årebor som de

som flyttat hit och älskar att bo här.

Jag åker verkligen så mycket jag bara kan

och hinner.”

m a g a s i n å r e | 163

Smartareelpris

till alla!

Elatons elpris kallduschar inte som rörligt pris.Och är varken gipsat eller stelopererat som fastpris.

Prova utan bindningstid på elaton.se/smartare

OD

EL

IUS

. TH

E Y

ES

PO

SS

IBL

E!®

CO

MP

AN

Y. Illu

stration

: Gu

nilla H

agströ

m/V

OL

.

164 | FOTO MATTIS KARLSSON | FREDRIK BOBERG

ISDANSSatsa allt i backen. Men satsa först och främst på rätt grejer.

��

� � �� �

� P O C S CU LL COM P 2 . 0 En uppgraderad variant av den ultimata racinghjälmen. Tävlingsåkare får hela tiden slag av käpparna mot hjälmen. Vadderingen ersatts av det stryktåliga materialet EPP för att ytterligare minska risken för deformering. Ca 3 300 kr. � H E S TR A 3 0 0 0 R S L COM P Det kanske är tjatigt att skriva gammal klassiker, men hur gör man när Jonas Nilsson tog emot sin guldmedalj vid VM i Bormio 1985 iförd samma modell. Ca 1 500 kr. � S COT T 8 9X N R AC I N G Enkellins

med kawasakigrön ram är helrätt om du vill känna dig som en världscupåkare för en liten stund. Silikonslingor på insidan av bandet får glasögonen att sitta bättre på hjälmen. Ca 1 000 kr. � S COT T WC R AC E C A R B O N Superlätta karbonstavar med liten racingtruga för att du vill minimera luftmotståndet och inte riskera att

fastna i någon port. Ca 1 300 kr. � B O O S TE R WO R LD CU P För att få ut maximal och direkt kraftöverföring ska dina stenhårda racingpjäxor förses med en booster. Den optimerar pjäxans egenskaper och ser till att skenbenet alltid har kontakt med plösen. Mellan 500 och 700 kr. � N O R D I C A D O B E RM A N N PR O E DT 1 5 0 Nordicas racingmodell. En aluminiumplatta sitter fastskruvad i botten på pjäxan för att maximera kraftöverföringen. Svart,snygg och stenhård. Ca 5 500 kr � H E A D

WC I G S R D S W R 2 7 Ett snillrikt system av sensorer och smarta fi brer gör skidan styvare ju hårdare du åker. Energin absorberas och omvandlas till elektricitet, som på något tekniskt vis ökar skidans vridstyvhet. Ca 9 500 kr. � VÖ LKL R AC E TI G E R G S R AC E S TO CK WC Sandwichkonstruktion med två lager titan gör att det riktigt osar racing. När du kantar skidan behöver du inte vara orolig för att farten ska bromsas, sidan på skidan kan vallas. Ca 7 200 kr. � FI S C H E R R C 4 G S En storslalomsracer med träkärna och ett ytskikt av 0,8 millimeter tjock titanal (innehåller namnet till trots inte titan). Det stora hålet i nosen ger dig det där lilla extra

som behövs för att hinna före kompisen till liften. Ca 12 100 kr. � L A N G E R S 13 0 Ett klassisk racingmärke. De äldre stenhårda modellerna har många blånaglar på sitt samvete. Nuförtiden är pjäxorna utrustade med Pro Fit innerskon som ger bra komfort utan att kompromissa på hällgreppet. Ca 5 000 kr.

M A G A S I N Å R E | 165

Nu säljer vi fjällvärldens bästa tomter. Unikt boende mitt i skidområdet.

Överbygg Sverige AB Nybygget 101, 195 61 Arlandastad, +46(0)8 683 09 90, [email protected] - www.overbygg.se

Med omsorg om helheten tar vi ansvar för mindre områden och skapar en enhetlig arkitektur och stil med ökat värde och trygghet för dig som investerar. Vi realiserar din dröm och bygger för framtiden.

Åre SadelnFjällboende för generationer

Vi står bakom de genomtänkta områdena Björnängehyllan

och Björnängelägret – nu börjar vi i Åre Sadeln!

Hos vår samarbetspartner C/O House i Åre by får du tomtprospekt och inredningstips. De har både kunskap, möbler och detaljer för att skapa den interiör och stämning du önskar.C/O House, Årevägen 75, 46 (0)647 50 99 - www.cohouse.se

166 | d e n l å n g a f ä r d e n

en audi Q5 anno 1880-talet utrustad med servotömmar, antisladd-medar och rejäl taklucka.

m a g a s i n å r e | 167

DenlångafärdenMycket var bättre förr. Inte skidorna eller afterskin. Men det fanns en annan attityd till att ta sig till Åre. Det gjorde ju inget om det tog tid, det var så det var. Resan var målet i sig. T e x T J ö r g en V i k s t r ö m foTo n i l s t h o m a s s o n

168 | d e n l å n g a f ä r d e n

Baron Carl de geer från lövsta, Uppland, omkring 1915. släden lät han transportera på järnväg upp till åre där han hyrde häst och kusk.

man sitter kvar i tåget på egen risk.

m a g a s i n å r e | 169

omgivningen är sig lik, men vi kan kostatera att byn

genomgått en förvandling.

170 | d e n l å n g a f ä r d e n

gamla grand hotell i åre.lika ståtligt då som nu.

m a g a s i n å r e | 171

...en spekulation, men det ligger nära till hands att tro att resandet till Åre började redan för ungefär elvatusen år sedan då en plötslig värmeökning frilade Åreskutan från inlandsisen.

Först stack bara den övre delen av fjället upp som en så kallad nunatakk och på den växte björk, tall och gran i en nära nog sub­tropisk miljö, förmodligen fylld med villebråd.

Dit var det värt att bege sig för de första stammarna som invandrade söderifrån, i första hand för att jaga.

Man kan bara ana deras vedermödor; de första Åreresenärerna var förmodligen mycket nöjda om de inte slets i stycken av sabeltandade tigrar eller blev nedtrampade av en flock mammutar. I dag får vi psykbryt i bilen om aux­kabeln glappar och Spotify­musiken från smartphonen hackar.

Då, för elvatusen år sedan, fick man huttrande korsa inlandsisen i dagar för att nå Åreskutan, klättra isfall och hoppa över sprickor. I dag susar vi fram i bekväma flygplan, X2000­tåg och fina bilar och klagar ändå allt som oftast över något.

De första stenåldersstammarna kom till fots. Det gällde även de flesta som besökte och passerade byn under pilgrimstiden, från 1100­talet och några århundraden framåt.

Än i dag kan man vandra deras rutt längs Pilgrimsleden Sankt Olof.

Färdvägen har återskapats från Selånger via bland annat Bräcke, Östersund, Åre, Medstugan och Stiklestad fram till målet i Nidaros, det gamla Trondheim.

Där fanns den helgonförklarade kungen Olofs grav, dit man vallfärdade. Graven var det tredje största pilgrimsmålet i Europa och mycket talar för att Åre passerades av pilgrimer från hela kontintenen.

Om pilgrimerna åkte skidor finns det inga uppgifter om. Förmodligen var det bara under barmarksperioden som pilgrimerna rörde på sig, detta på grund av de umbäran­den som vintervädret ofta bjöd på.

Men kortväga gäster åkte med stor sanno likhet skidor vintertid för att besöka Åre, kanske för att byta varor, och hade gjort så sedan järnåldern. Skidfynd i Lövberga, Strömsund, visar nämligen att man åkt skidor i den här landsändan sedan länge och förmodligen var det samiska stammar som nyttjade skidor flitigast.

Samerna kallades förr för skridfinnare, ett begrepp som kopplas till att de åkte skidor.

Det måste bli…

172 | d e n l å n g a f ä r d e n

En av de första moderna turisterna som kom till Åre, antagligen genom att vandra, är fransmannen Jacques­Louis de Bougrenet de La Tocnaye.

Han passerade Åre och Huså 1789 på väg mot Norge. Resan beskrivs i rapporten Promenade d´un francais en Suède et en Norvège.

En annan tidig turist var den tyske historieprofessorn Ernst Moritz Arndt, som besteg Åreskutan 1804 under sin resa genom Västjämtland. Båda dessa herrar vandrade, får vi anta, om de inte hade sådan tur att de fick åka hästskjuts någon bit.

Jä r n väg e n ko m T i l l by n 1 8 82 och i och med det började det massbetonade turistresandet till Åre. Vagnarna hade vacker interiör, inspirerad av de designmässiga ut­trycken inom svensk högborgerlighet. Det kan man se i de utställda vagnarna i järnvägsmuseet i Gävle.

Det blir även tydligt när man granskar de första vykorten från Åre, där ett visar en fin dam som gör sig redo att kliva av i Åre. Kortet är poststämplat i Åre 1906.

När man först betraktar bilden verkar allt vara i sin ordning, men sedan upptäcker man att konstnären sam­manfogat kupén med utsikten från en punkt högt upp i luften, nära Totthummeln, långt från järnvägen.

Förmodligen har vykortsmakaren använt kupé­interiören och damen för att göra vykort från hela landet.

Det är intressant att just kupébilden finns som vykort, för det indikerar att resandet sågs som något viktigt att kommunicera och förmedla till vänner och bekanta. I dag är själva resandet mer att transportera sig, då var det en upplevelse som gav status i umgängeskretsen.

Vägnätet var mycket enkelt när järnvägen kom till byn, men vägarna förbättrades sakta men säkert.

Redan under början av 1900­talet anordnades rallyn

där bilägare från södra Sverige under flera dagar körde upp genom landet, ibland för att ta sig till Åre via krokiga körvägar som i första hand användes av hästtransporter.

Under slutet av 1950­talet förlängdes riksvägen som slutat i Duved över till Norge och den har sedan förbättrats kontinuerligt.

Det var även under 1950­talet som bilturismen kom igång. Två saker samspelade; dels fick arbetarklassen det bättre ställt och fick råd att köpa och äga en bil, sedan genom fördes semesterreformer som gav flera semester­veckor och därmed tid till längre resor.

Bilder visar hur bilturisterna samlades nere vid Åresjön, för att slå upp ryggåstält i bomull intill sina SAAB 92:or, Opel Kapitäner och Volvo PV 444:or.

I ett retrospektiv ter sig dåtidens resande som såväl äventyrligt som avkopplande. Tågresorna, vandringarna, de skramliga färderna med hästskjutsar är liksom illus­trationer till Karin Boyes strof “Nog finns det mål och mening i vår färd — men det är vägen, som är mödan värd” i dikten I rörelse.

Ove Hemmendorff, antikvarie på Jämtlands läns museum, har forskat en hel del kring vårt resande genom tidevarven och jag ber honom att reflektera inför dagens resande och jämföra med dåtidens;

— Kanske är det så att resandet förr var en stund för avkoppling och återhämtning. Resandet var även i sig ett nöje, en del av upplevelsen på ett större och tydligare sätt än i dag. I dag är resan mer en transport, säger han.

Han tror även att dåtidens semesterresande var mer fokuserat på ledighet, vila och återhämtning.

— Många jobbade hårt och behövde total avkoppling för att orka i arbetslivet. I dag vill många istället fylla sina semestrar med mängder av aktiviteter, tempot är högt och man vill hinna med så mycket. Det är mer miljöombyte och nya intryck än ren vila och ledighet. Förr räckte det gott med att bara skrota runt och vara ledig på Åreskutan, njuta av utsikten och må gott. Det säger något om vår tid. …

“Nog finns det mål och mening i vår färd — men det är vägen, som är mödan värd”

M A G A S I N Å R E | 173

174 | m a g a s i n å r e

ma

ttis

ka

rls

so

n

fredrik Nyberg gill ar ÅreTanken hade slagit Fredrik Nyberg och hans fru Gabrielle redan innan Fredriks

tävlingskarriär var slut. 2005, när ett antal byggklara villatomter i Björnänge dök upp, ett par kilometer öster om Åre, var saken klar. Här ska vi bo!

redrik Nyberg har en gedigen skidkarriär bakom sig. 7 världscupsegrar och 24 pallplatser mellan 1990 och 2006. Storslalom var hans special-itet. Varför inte både VM-medaljer och ett hus i samma by? Det var

dags att flytta från Seefeld i Österrike nämligen. En vådlig krasch på en träning hösten 2006 satte däremot stopp för

planerna på VM-medaljer i Åre. Det visade sig också att det var slutet för hans långa och aktiva tävlingskarriär i skidbacken.

Men tomten stod där i Åre och planerna på att flytta dit förverkligades. – Det kändes som Sverige och Åre kunde vara en bra plats för oss,

berättar Fredrik. Ingen av oss hade varit här jättemycket tidigare men det kändes bra ändå. Jag gick i och för sig i skidgymnasiet i Järpen för drygt 20 år sedan, men det har hänt mycket med Åre sedan dess.

Huset kom på plats. En härligt luftig villa med stora fönster ut mot Åresjön och Renfjället. Åreskutan skymtar lite västerut, bakom läsfåtöljen. En fantastisk plats att bygga ett hus på och Fredrik och hans familj trivs allihopa som inflyttade till Åredalen.

– Det blir väldigt mycket att vara ute, säger Fredrik. Inte bara i backen. Vi tycker verkligen om naturen och möjligheterna att även kunna fiska och vandra så nära. Jag har till och med tagit upp min gamla hobby vindsurfing här på Åresjön. Vi är ett par tre stycken som sticker ut när det blåser på.

näskadan läkte trots allt hyfsat och även om skidåkningen inte blev densamma igen så ville inte Fredrik släppa livet i backen. Han hade tidigare varit aktiv i ungdomsatsningar inom skidsporten men kunde

nu helt och fullt satsa på det. Nyberg Race Camp sysselsätter både honom och frun Gabrielle. Fredrik anordnar träningsläger där enskilda åkare kan förbättra sin teknik men han tar också emot klubbar och träningsgrupper från hela Sverige som vill ta del av hans träningserfarenhet efter 18 år som alpin landslagsåkare.

– Det är fantastiskt att få jobba med inspirerade och talangfulla ung-domar. Jag trivs väldigt bra med det.

Åre har snabbt blivit en bra plats för familjen som nu gör sin fjärde sä-song i huset. De tre barnen, 4, 7 och 9 år gamla, går på förskola och i skolan i Åre och tillvaron känns ganska enkel. Släkt och vänner i Sundsvall är inte långt bort och de kommer förstås gärna och hälsar på i Åre. Fredrik byggde själv till garaget som även inhyser gästrum och kontor.

Nu när hus, garage och trädgård äntligen är färdigt tänker Fredrik upp-täcka ännu mer av Åre. Han gillar fortfarande fart.

– Downhill-cykling tänker jag definitivt testa i sommar.

F u n d er a r d u o c k s å på at t s k a F Fa e t t n y t t l i v ? — j a mt l a n d . s e / fly t ta h i t

Varför bor du i jämtl and?

Lars Börje “Bulan” Eriksson, Vd Åre destination, Os-brons super G 1988“Jag älskar skidåkning, och åre just därför, men åre blir framförallt så bra för att byn är fylld av inspire- rande och härliga människor. Både de som bor här och de som kommer hit.”

Martina Fortkordekonom på tott hotell Åre, landslagsåkare 1994-2000“skidåkningen tog mig till åre via skidgymnasiet och tävlingarna, men sedan blev jag kvar. det blir lätt så och jag tycker åre blir bättre och bättre; Byn, människorna, närheten till naturen.”

Anna Ottosson delägare i upplevelsebolaget adventura, Os-bronsmedaljör, storslalom 2006 “Jag har sett så många platser i världen men slås fortfarande av hur vackert det är i Jämtland. Öster- sund är en perfekt kombination av lagom mycket stad och fantastisk natur.”

promotion

m a g a s i n å r e | 175

GASTRONOMY

Jämtland Härjedalen

rte

n w

ikn

er

fäV i k e n m ag a s i n e t Matlag ningskonsten på andra sidan Åreskutan väcker allt större uppmärksamhet, främst internatio-nellt. Mannen bakom framgången är Magnus Nilsson, Östersundssonen som har kallats ‘Sveriges enda sanna matlagningsgeni’.

I det gamla spannmåls maga-sinet praktiseras självhushåll från svunna tiders fjällgårdar. Att följa säsonger och det de har att erbjuda är en del av konceptet, 70 procent av råvarorna kommer från den egna gården. — f a v i k e n m a g a s i n e t . s e

k r e t s l o p p s h u s e t Ett besök i Kretslopps huset i byn Mörsil är en ekologisk upplevelse för alla sinnen. Maten är den röda tråden genom hela verksamheten men här finns även boende. All mat tillverkas för hand av förstklassiga råvaror, med största möjliga hän- syn till hälsa och hållbar utveckling. — k r e t s l o p p s h u s e t . c o m

k u l l e n s g å r d s m e j e r i I trivsamma Klövsjö framställs ostar och yoghurt av mjölken från Kullens egna fjällkor och lantrasgetter. Godbitarna finns i gårdsbutiken. — k u l l e n s g a r d s m e j e r i . s e

s k ä r Vå n g e n s b ym e j e r i Skärvången är en liten fjällnära by i nordvästra delen av Krokoms kommun. Här finns Skärvångens bymejeri som drivs av jordbrukar- familjerna Olsson, Magnusson och Norrman sedan år 1999. — b y m e j e r i e t . s e

b u u s ta m o n s fj ä l l g å r d Belägen 725 meter över havet, mitt bland pisterna i en genuin och charmig miljö, blott 4,5 kilo- meter från Åre by. Köket hämtar inspiration från de jämtländska råvarorna. Vintertid sker entrén med skidor, skoter eller bandvagn. — b u u s t a m o n s f j a l l g a r d . s e

o V i k e n o s t På repertoaren finns ost och andra mejeriproduk- ter av får-, get- och komjölk. Fårmjölken kommer från gårdens egna får. Gården heter Åkern och har varit i släktens Åkermos ägo sedan 1350-talet fram till idag. — o v i k e n o s t . s e

r ö n n g å r d e n Upplev gården där Berit förädlar sina egna odlade bär och grönsaker. Bo över och njut i en lantlig idyll.— j a m t l a n d . s e /g a s t r o n o m y

s t o r h o g n aUpplev ett genuint spahotell i högfjällsidyll. Boka mat, spa och fjällupplevelser på hög nivå. — s t o r h o g n a . s e

t h e l o c a l , k a l l I vårt kök i Kall skapar vi mat med inspiration från hela världen men framför allt från den del av världen som finns precis runt knuten. — k a l l a u t o l o d g e . s e

b r u n k u l l a g å r d En av Jämtlands äldsta bondgårdar, vid Storsjöns strand. Ekologisk drift. Övernattning i mysiga rum eller i 1800-talsgården med självhushåll. — b r u n k u l l a g a r d . s e

p e r s å s e n h a n t V e r k s ­h o t e l l Familjen Wikners hotell bjuder på in tryck för alla sinnen. Rummen är inredda i klassiska svenska trä slag och i anslutning till hotellet ligger Wikner Konsthant- verk och restaurang. — p e r s a s e n . s e

k l ö V s j ö h o t e l l Lägenhets- boende av hög standard. Upplev rogivande vandring i fjällen förbi glittrande sjöar och fäbodvallar eller en skön stund i den nya relaxen. — k l o v s j o f j a l l . s e

Skogar, sjöar och fjäll är regionens skafferi. En mängd duktiga mathantverkare och restauranger satsar på lokala råvaror och fint förädlade produkter. Ännu ett gott skäl att njuta av Jämtland Härjedalen.

SköNa matupplevelSer

Det bästa kring ÅreskutanVarje dag bjuder nya fantastiska vyer, utsökta smakupplevelser och bortskämmande bekvämligheter. Att krypa ner i en vedeldad badtunna och njuta av solnedgången, skönt trött efter en dag på fjället är garanterat ett minne för livet! programdag 1 - Start vid FjällgårdenSamling på Fjällgården i storstugans sköna soffor. Träff med guiden, bad i pool (med sjöutsikt) och bastu samt en god middag och god sömn.

dag 2 - Mot Buustamons Fjällgård3 timmars vandring till Buustamon, fjällgården med eget bränneri. Här badar vi i vedeldad badtunna och bastu innan middagen.

dag 3 - Vidare till Huså6 timmars vandring till Huså herrgård. Därpå blir det båtfärd över Kallsjön till Kall Auto lodge. Relax, jacuzzi och panoramabastu innan köksmästaren bjuder på nya upplevelser.

dag 4 - Frukost och hemresa

Period: Alla dagar under juli – septemberPaketpris: 4 995 kr per person inkl. momsI priset ingår: Logi i 3 nätter (del i dubbelrum), program enligt folder samt guideAntal personer: Minimum 8, max. 40 deltagareExempel på tillval & aktiviteter:Bränneribesök med provning på Buustamons Fjällgård: 220 kr/persHusets viner samt kaffe/te, dryckespaket till 3-rätters meny: 360 kr/menyPorsche, Kall Auto lodge: 825 kr/h

 inform ation och bokning:b u u s t a m o n s fj ä l l g å r d • 0 6 47- 5 3 1 7 5

e - m a i l : b o k n i n g @ b u u s t a . s e

w e b : j a m t l a n d . s e /g a s t r o n o m y

promotion

176 | k o r v d e l u x e

m a g a s i n å r e | 177

Om du inte har förstått det tidigare så gör du det snart: En fyrakronors korv med bröd har lika lite gemensamt med Anders Lundbergs korvar som en planka har med en slalomskida. De delar bara en grov typ av geometrisk form. Avlång.

T e x T H å k A n W i k e f oTo e r i k o L s s o n

Korvde luxe

178 | k o r v d e l u x e

Den grova färsstrukturen och de små suovasbitarna ger köttkänsla, men är mer lättuggat. Det är en lavin av smaker som blandas direkt och intensivt i munnen.

m a g a s i n å r e | 179

180 | k o r v d e l u x e

m a g a s i n å r e | 181

Fj ä l l s e m e s t e r ä r l i k a d e l a r våffla med sylt, varm choklad — och korv. Den doftar fjällsemester, barndoms­minnen och solsken hela vägen.

Men en kulinarisk upplevelse är det sällan. Det sotas och kremeras långsmala skapelser över den

övergödda eldstaden i barnområdet i Björnen. Det grillas en masse på egna små eldar under den korta utflykten i Ul­lådalen. Det fiskas upp långa bleka saker ur mattermosar.

Det ska mysas, det ska grillas, det ska ätas korv. Den gör dig mätt. Den gör barnen glada och därmed skiddagen till en lycka. Den perfekta barnmaten — den oomstridde vinnaren

av utflyktsmat.Men döp om korven till merguez, salami eller salsic­

cia och lägg den på en tallrik så blir det en annan femma. Konstigt nog har de utländska traditionerna kring korv accepterats lite mer som finmat. Kanske beror det på att de ofta har mer karaktär än en sladdrig kokt. Kanske är det så att allt som inte är svenskt och vardag klingar lite bättre. Men det har nog även att göra med innehållet. Den tunna massan av köttråvara, vatten och potatismjöl som utgör grunden i en falukorv eller varmkorv ger inte något bestående intryck utöver mättnad. Innehållet kallas dessutom inte för färs utan korvemulsion. Bara det.

Den norrländska korven är generellt oftast stoppad med nötkött istället för fläsk. Gris var förut ett sällsynt djur i norr. Liksom de exotiska kryddorna. De rena, välkomponerade och uttänkta smakerna och kryddorna gör sig bäst. Det där med ”extra allt” som beställs i korv­mojen är helt enkelt ett knep att piffa till den smaklösa grunden.

Har du smakat Jon Levis renkorv i Stendalen på Åre skutans västsida en solig vårvinterdag, med ost och kryddig senap, börjar du förstå vad en korv kan vara. Även för norr ländska korvar. Vilka sinnen en korv egent­ligen kan kittla.

Och det blir till och med bättre. På Vinbaren i Åre till exempel. Renfärs, murklor schalottenlök och sherry. De korta men tjocka korvarna ackompanjeras på tallriken av rotsaker, äppelsenap och vitlökskräm. För att ytterli­gare förhöja upp levelsen blandas det in små hela bitar av suovas — rökt, lätt torkat renkött.

— Ren och röding är sånt som alltid uppskattas här i Åre, det vill många ha, säger Ulf Andersson som är kock på Vinbaren.

Det finns ju häromkring och räknas som lite exklu­sivt. Att stoppa det i en korv är inget problem, tycker Ulf. Och det är nog ingen som tycker det är ett problem efter att smakat. Det är inget problem någonstans. Alls. Överhuvudtaget. Det smakar mycket och det smakar bättre än en köttbit. Den grova färsstrukturen och de små suovasbitarna ger köttkänsla, men är mer lättuggat. Det är en lavin av smaker som blandas direkt och intensivt i munnen.

at t ko r v e n s t o p pa s i får­ eller gristarmar kanske kan störa den kräsmagade, men det är väl snarare ett uttryck för den kliniska matkulturen, livligt påhejad av livsme­delsverk och massproduktion. Vi vill liksom inte veta vad maten var från början. Innan den hamnade på tallriken. I fallet korv handlar det förstås om djur. Små söta lamm. Glada grisar. Stolta älgar.

— Om man nu gör sig besväret att välja bra kött, lokalproducerat, och strävar efter bara naturliga råvaror så ska det inte stoppas in i ett syntetiskt skinn, eller hur? frågar Anders Lundberg retoriskt. Då har man missat hela grejen.

Anders har jobbat som kock i all evighet, är tidigare hyllad delägare och kökschef på Villa Tottebo. Nu är han frilansande kock och ambulerande korvmakare. En del av hans hjärta bankar extra aktivt för chark i allmänhet och korv i synnerhet. Sina erfarenheter från köket blandade han med de inhemska mästarnas expertis på sin praktik i korvlandet nummer ett — Tyskland.

När någon av krogarna i byn vill ha korv kommer Anders farande med sin Dick. Jo, den heter så, korvspru­tan. En modernt blänkande rostfri vertikal tub. Med pedaler för att styra hur stor mängd färs som kommer ut och som frigör händerna som behövs för att styra fjälster och smet i rätt mängd.

Där IKEA­korven innehåller “gud vet vad” i det syntetiska korvskinnet stoppar Anders sina lamm­ och svinfjälster med malet kött, kryddor och andra naturliga smaksättare i en härligt doftande blandning. Lagom mycket av allt. Och absolut inte för lite fett. Den magra nötfärsen blandas med viss del fläsk eller späck. En älg­färs kan behöva grädde för att blomma ut. Och kryddor förstås.

— Det är lite av grejen med korv, det går att göra så mycket gott, säger Anders. Och hemligheten är förstås råvarorna. Om det finns någon hemlighet.

Du ska givetvis inte beställa en korv för att det är på modet. Inte heller för att det bloggas om korv. Absolut inte för att hemgjord korv är den nya surdegstrenden. Du ska äta korv för att den passar utmärkt i sällskap med ett glas vin. Gärna vitt. För att den förmodligen gjorts i köket bakom dig. För att råvaran har sprungit i som­margröna pister och sagt ”bää” ­ eller betat i hjordar på fjället bortom Åreskutan. För att älgen den är gjord på ler i himlen, kanske mumsande på ett knippe nykapad persilja.

Men i Åre ska du även äta korv av den enkla anled­ningen att det är gott. …

När någon av krogarna i byn vill ha korv kommer Anders farande med sin Dick.

182 | k o r v d e l u x e

at t g ö r a ko r v h e m m a är inte så svårt. Färs kan du köpa färdig så slipper du mala själv. Du kan om du inte vill investera i en korvspruta använda dig av en hushålls­maskin med korvhorn eller till och med en spritspåse. Se till att blanda färsen med ingredienserna omsorgsfullt för att få en jämn fördelning av smakerna. Köp får­ eller svinfjälster, knyt en knut i änden och fyll det med jämnt tryck. Den fyllda tarmen snörper du av med ett tumgrepp i lagom långa bitar och snurrar (som en gunga om det är långsmal korv) några varv. Förvara på detta sätt passande antal korvar och dela raden först när du ska tillaga dem.

i ko r v e nLammfärsCitron (rivet skal)VitlökPersilja

t i l l b e h ö rTorrsaltad fläsksidaMorotGul lökVitlökRotselleriPersiljaLagerbladKryddpepparkornVitpepparkornFärsk timjanSchalottenlökKumminfrönBaconSyrad kål på burk

g ö r s å h ä r Fläsksidan: Skala och tärna morot, lök, vitlök och rotselleri. Bryn rotfrukterna och löken i en gryta stor nog att rymma fläsksidan. Knyt ihop per­siljestjälkarna med timjan och lägg i grytan tillsam­mans med pepparkornen, två lagerblad och fläsksi­dan. Fyll upp med vatten

tills det täcker köttet. Koka upp och sänk sedan till låg värme. Koktiden varierar beroende på kvaliteten på köttet men räkna med två timmars koktid. Surkålen: Finhacka scha­lottenlöken och finstrimla baconet. Sautera i smör tillsammans med kum­min och två lagerblad. När löken är genomskinlig är det dags att hälla i kålen. Sänk värmen och värm för­siktigt kålen genomvarm.

s e r v e r i n g Dela fläsksi­dan i stora bitar och skär ett rutmönster i svålen. Lägg fläsket med svålen nedåt i en stekpanna och stek i smör tills svålen blir krispig och gyllenbrun. Rista korven med kniv på båda sidorna och bryn den i smör. Värm klart fläsket och korven i cirka fem minuter på 150°C. Fin­hacka bladen från persiljan. Värm kålen och vänd ner persiljan. Servera med kokt potatis, dijonsenap och rödvinssås.

We r s é n s Choucroute Garnie

m a g a s i n å r e | 183

Telefon 0647-145 40

Vår e-handel gör det enkelt för dig!

www.icaare.se

Välkommen med din beställning:

Med ICA Supermarket Åre’s e-handel kan du handla hemma i lugn och ro, vi levererar

sedan varorna till din dörr i Åredalen.

Nya öppetider i butiken från

vecka 51: alla dagar 8–22

184 | k o r v d e l u x e

tim m e r s t u g a n s Lammkorv med grönsakspytt

g ö r s å h ä r Grönsakspytt: Tärna ner rotgrönsakerna jämnt, cirka en centimeter i sida. Koka upp dem i vatten så att de blir lite mjuka.Koka rödbetorna i en annan kastrull tills de är mjuka. Skala och klyfta. Rosta rotsaker och rödbetorna i ugnen, 200°C i 15 minuter. Tänk dock på att tillaga rotgrönsakerna

och rödbetorna för sig, på olika fat, annars blir allt rosa. Chèvrekräm: Mixa chèvren med crème fraiche och smaka av med honung, salt och peppar.

s e r v e r i n g Stek två lammkorvar per person på medelhög värme. Låt dem gärna ligga framme en kvart

och torka innan du steker dem så spricker de inte lika lätt. Fördela rotsaker och korv på tallriken. Servera chèvrekrämen på tallriken eller i en skål bredvid. Samma sak med en god grovkornig senap. Garnera rätten med färsk timjan.

i ko r v e nLammfärsVitlökKruspersiljaBasilikaRosmarinAjvar relishChipotleCouscous

t i l l b e h ö rMorotPalsternackaKålrotRödbetorChèvreCrème fraicheFlytande honung

M A G A S I N Å R E | 185

Alkohol i samband med arbete ökar risken för olyckor.

Cuvée d,årest blaise, lanquedoc

Ekologiskt vin

Vinmakarens egna blandning,framtagen exklusivt för Åre.

Merlot, Syrah, Grenache, Carignan

Härligt fylligt, elegant och kryddigt, med inslag av svarta vinbär och saffran.

Passar utmärkt till vilt, stek och inte minst traktens ostar.

Finns även på Systembolaget i Åre, nr 7491901. Pris 120 kr.

"En perfekt avrundning på en perfekt åkdag!"

186 | k o r v d e l u x e

I ko r v e nRenfärsGräddeMurklorSherrySchalottenlök(Ev. suovas i små bitar)

T I l l b e h ö rRotsaker (morötter, palsternacka etc)TimjanRosmarinSherryKalvfondGrov senapSenapspulverÄppleFärskostVitlök

G ö r s å h ä r Eftersom ren-korven görs i svinfjälster blir den ganska tjock. En korv på tio centimeter räcker oftast per person. Stek den i smör och olja på medelhög värme. Rotsaksbuljong: Sautera tärnade rotsaker i smör, tillsätt sherry och kalvfond. Smaka av med timjan, rosmarin, salt och peppar.Äppelsenap: Skär äpplen i tärn-ingar, koka lätt med honung och lite vatten tills de börjar bli mjuka. Smaka av med senapspulver, grovsenap och rosmarin.Rostad vitlökskräm: Rosta tunna skivor av vitlök (gärna kinesisk vitlök/solovitlök) i rapsolja tills de precis blir gyllenbruna. Låt rinna av. Smaksätt färskosten med vitlöken, lite av oljan, salt, peppar.

s e r v e r I n G Fördela rotsa-kerna i botten på en tallrik, korven ovanpå. Servera en matsked äppelsenap och vitlök-skräm till.

v In b a r e n s Renkorvmed murklor

M A G A S I N Å R E | 187M A G A S I N Å R E | 187

188 | m a g a s i n å r e

Det finns en anledning till att det mjuka är mysigt,

tryggt och hemtamt. Kanske kan vi hitta paralleller

med barndomens gosedjur? Vi har krupit upp i

trendsoffan och kurat ihop oss med en expert.

t e x t h å k a n w i k e f oto f r e d r i k b o b e r g

s t y l i s t s o f i a b e r g

OmbOnat

s o f i a b e r g , Årebo och inredningsbloggare på Elle Interiör, gillar textiler och att inreda med tyg.

—  Jag gillar tyg och textilier mer och mer, det kanske har något att göra med att jag blir äldre.

Hon skrattar lite men säger att äkta gamla material och mönster hämtat från landsbygd och gamla traditioner blir populärare igen. En liten motreaktion mot det i många år förhärskande vita, hårda och fräscha.

— Men samtidigt brukar trender dra åt fyra fem olika håll, en stil passar ju inte överallt. Jag tycker framför allt att man inte ska vara rädd för att blanda.

Fjället, skogen och naturen i allmänhet lyfts fram igen. Det ska vara mönster, det ska vara lite murrigt. Lite slitet är okej, mer än okej faktiskt. Gärna något ärvt. Naturligt i en fjällstuga men också en härligt kontrasterande ö i ett i övrigt vit inredningshav.

Sofia har valt ut ett gäng favoriter med rötter i närområdet. Förstås. Att inreda med hemma eller i fjällstugan.

m a g a s i n å r e | 189

kerstin Utsi Samisk skolpläd. Ca 2 400 kr. • årebonaden av Paul sahlin från frösö handtryck. Ca 550 kr. • gunvor franks hemvävda löpare i munkabälte. Ca 350 kr/meter. • Jamtli löpare inspirerad av norderötextilien, originalet är från 1400-talet och fi nns i Jamtlis samlingar. Ca 750 kr. • Livsträdet grytlapp från Textil och form, inspirerad av Överhogdalsbonanderna. Ca 125 kr. • Förklädet stjärntäcke av anne norin från frösö handtryck. Ca 300 kr. • Löparen Tango av Chiqui Mattson från frösö handtryck. Ca 290 kr. • årebonaden av Paul Sahlin från Frösö Handtryck. Ca 550 kr. • Vetevärmare från Textil och

form. Ca 250 kr. renskinn från åre hemslöjd. Ca 1 100 kr.

TradiTion”Vi vill gärna att saker och ting ska ha en historia. Något att prata om. När vi plockar ut söndagsteken med en grytlapp med

Överhogdalsmönster på ligger det nära till hands att berätta historien om det. Mormors fi lt på soff an kan starta ett samtal med gästerna en fredagskväll. Gärna också att det fi nns något som vi själva har gjort, eller åtminstone att vi haft ett fi nger med i processen.”

190 | m a g a s i n å r e

Ullfi na pläd. Ca 800 kr. • Vinkylare formgiven av anita bygren. Ca 900 kr. • klippan pläd i ekologisk ull. Ca 1 350 kr. • Mary beth börs. Ca 175 kr. • igloo sittdyna från åre Toveri. Ca 300 kr. • Ullkudde från slåtte gårdsprodukter. Ca 850 kr. • åre Toveri rund

stoppad sittdyna. Ca 450 kr. • Fårskinnsboa från slåtte gårdsprodukter. Ca 660 kr. • Kudde från åre Toveri. Ca 950 kr. • Kuddöverdrag i ull från åre hemslöjd en bonad som återfötts som kuddöverdrag. Ca 1 000 kr

naTUrMaTeriaL”Vi blir allt mer miljömedvetna, vi väljer naturliga material och så ”back to basic” vi kan. Många hade gärna kardat ullen själva, helst taget från fåren som betat i närheten. Ullen ger en mysig och varm ombonad känsla. Ullfi lten till höger har

ett mönster som är inspirerad av staket på en fj ällgård och passar i fj ällstugan. Sittdynan i blått är en specialbeställning till Tännforsens igloo, med ett mönster som passar stället förstås.”

M A G A S I N Å R E | 191

nu säljer vi nu säljer vi nu säljer vi fjällvärldens fjällvärldens fjällvärldens fjällvärldens fjällvärldens fjällvärldens bästa tomterbästa tomterbästa tomter

l ägenheter och fritidshus direkt vid pister na i vack r a sadeln

— sk i in sk i out i åres nya sk idomr åde

åreåreåreåreåreåresadelnsadelnsadelnsadelnsadelnsadeln.se.se.se.se.se.se

192 | M A G A S I N Å R E

Kudde Karl av Pia Wallén från Frösö Handtryck. Ca 550 kr. • Tyget Övertoner av Eva Jemt, från Frösö Handtryck, fi ck priset Utmärkt Svensk Form 2002. Ca 900 kr. • Kudde Renar från Årebutiken. Ca 700 kr. • Kudde Skidorter från Årebutiken.

Ca 700 kr. • Kudde från Frösö Handtryck, privat. • Anna Viktoria kudde med tryck. Ca 600 kr • Kudde Knut av Karin Mannerstål från Frösö Handtryck. Ca 550 kr.

MÖNSTERGRAFIK”Vem har bestämt att man inte kan mixa tradition med en twist? Varför inte blanda jämtländska renar med Andy

Warhol-stil på mjuka kuddar? Mer respekt behöver man inte ha för tradition och trender. Textilier används ju också för att tona ner eko och hårda ljud i sparsmakat inredda lägenheter. Vill man behålla den minimalistiska

stilen kan man välja ett modernare och mer gra  skt mönster.”

m a g a s i n å r e | 193

100 meter upp i backen parallellt med bergbananVi har serverat hungriga skidåkare mat av toppklass sedan 1916.

På menyn idag hittar du ren och röding, husmanskost och smaker långt bortom jämtländska fjäll. Allt är hemgjort och hembakat och lagat från grunden. Vi öppnar vårt vardagsrum med soffor, bar och brasa varje eftermiddag.

Restaurangen är öppen från 18.00. Boka gärna ditt bord på: 0647 515 60.

VAÄLKOMMEN TILL RESTAURANGVAÄLKOMMEN TILL RESTAURANG

åk

esta

m.h

olst

194 | m a g a s i n å r e

Det ser kanske ut som ett stycke tyg men är

i praktiken så mycket mer. M a r i a K a r L S S o n

menar att vi behöver ta till oss det traditionella

hantverket. För att få en välbehövlig kontrast till

de moderna, karaktärslösa och prefabricerade

inredningsidealen. För själens skull.

Tyg, trygghet & tradition

m a g a s i n å r e | 195

extilier har ofta en alldeles särskilt plats i våra hjärtan. Se dig omkring i ditt eget och dina goda vänners hem och låt ögat för en stund vila vid mormors hemvävda gardiner, farmors matta som värmer dina fötter på det dragiga golvet, eller det vackra,

virkade sängöverkastet med anor långt tillbaka i släktberättelsen.

Alla är de konstverk skapade med mycket kärlek, av valkiga arbetarhänder med smärtsamma spår från många timmars hårt och tålmodigt slit. Vi vårdar dem ömt för kommande generationer och fyller dem med ett känslomässigt värde som inga nyproducerade, designade dyrgripar i världen rår på. Människan har tillverkat textilier i tusentals år och den äldsta typ av textilier som vi inrett våra hem med är väggbonader. Överhogdalsbonaden, den äldsta nordeuropeiska textila vävnaden som återfunnits, härstammar från vikingatiden. Enligt en bland flera tolkningar sägs den föreställa jordens undergång med sitt myller av figurer, människor och mytiska sagodjur som spränger fram förbi träd, hus, kyrkor och skepp.

Att ”dra stugan till fest” genom att klä in väggar-na med textilier när en högtid knackar på stugdörren är en mycket gammal tradition. När den kölddarrande lilla stugan på fjället omslöts av det skoningslösa vinterlandskapet och fullkomligt dränktes av dess mörker var den knastrande eldstaden den enda källan till värme och ljus. Men när en festlighet stundade passade man på att plocka fram de bonader man ägde ur kistan, man bäddade in de kala väggarna och lät bonaderna lysa upp rummet med sina vackra färger och mönster av människor och djur.

Med god mat och dryck på bordet och eldstaden i centrum sjöng man sig varm och berättandet gick från gäst till gäst, med de smyckade väggarna som inspiration till kvällens sagor. Det var först i slutet av 1800-talet som man kunde se den jämtländska stugan prydas av gardiner och klädda möbler. Då var det möjligt att stänga in elden med de järnspisar som transporterades hit upp via järnvägen, och man slapp textilier svarta av sot.

M e n i dag ä r d e n t r a d i t i o n e n bortglömd. Det ombonade har fått ge vika för det avskalade, i det moderna hemmet ligger bonaden undangömd i skämslådan och befinner sig fjärran från vårt blick-fång, än mindre i centrum för en fest. Dess högsäte i hemmet har många gånger ersatts med masspro-ducerade planscher eller söndernötta bokstavskombi-nationer stavade ”love” eller ”carpe diem”.

I vårt hyperhögteknologiska samhälle — där vi älskar vår iphone så som vår nästa — är det kanske tid för den klassiska väggbonaden med det gamla vis-domsordet att återerövra sin självklara plats på väggen ovanför kökssoffan. Och påminna oss om uråldriga värden såsom kontinuitet, trygghet och tradition.

Kvinnors handarbete har ofta hamnat i skymun-dan av det manliga hantverket och inte alls betraktats som den betydelsefulla del av vårt kulturarv som det förtjänar.

Det är dags att öppna ögonen för dessa skatter.I en tid då det system som vi byggt hela vår till-

varo på går mot sin undergång i en allt snabbare takt, börjar insikten om att den riktigt stora kraschen snart är här att nå vårt kollektiva medvetande. Det verkligt betydelsefulla i livet uppenbarar sig plötsligt som helt självklart i dimman av materialism och masskonsum-tion. Och viljan att gå tillbaka till det traditionella och enkelheten i hur man levde och värderade tillva-ron förr i tiden tar sakta men säkert en allt större plats inom oss.

Det ekologiska, småskaliga, lokalproducerade och hemgjorda lockar oss att stanna upp och ta några steg tillbaka. Att odla sina egna grödor börjar likna en trend, vi bakar vårt surdegsbröd enligt tradition sedan tusentals år tillbaka, vi syltar, saftar, konserverar och handlar möbler på loppis. Vi blir på det stora hela skickligare på att ta tillvara på och njuta av det som bär på en tradition och finns oss nära till hands.

Men, vi är fortfarande lite ängsliga inför att slappna av och använda oss av textilier när vi inreder våra hem. En fixering vid de urbana inredningsidealen har ett stenhårt grepp om nacken på många av oss. Det liknar masshypnos och det kräver lite ‘guts’ att våga lämna det modernt avskalade därhän och ge rum åt influenser från förr. Då kan det vara tryggt att luta sig mot vetskapen om att i Jämtland, i fjällen, nära naturen — där behöver du inte känna någon press att ta ut svängarna genom att överglänsa inrednings-tidningarnas välstylade artiklar.

Det är bara att inse att stugan på fjället inte är en ljusindränkt storstadsvåning, lika lite som den kan liknas vid ett svalt medelhavshus. Textilier är ett an-vändbart verktyg för att väcka känslor inom oss i alla typer av miljöer, men framför allt i fjällvärlden. I vårt vackra, men mörka och kalla landskap hör det helt enkelt inte hemma med minimalistiska rum bebodda enbart av tunna, smala gardiner i ljusa, kalla nyanser.

Lär dig att lämna det kliniskt vita utanför. När vi kliver in i stugan och stänger dörren om

den karga naturen behöver vi mötas av den mjuka, böljande känslan och den genuina mysfaktorn som rejäla gardiner i grova tyger och kuddar, fällar, filtar och mattor i dova, varma färger skänker vårt hem. Här är det tillåtet att vrida tiden tillbaka och låta den vila i det gammelmodiga. Låt dina gamla bonader, de handtovade skapelserna och de klassiska renfäl-larna åka fram och bädda in dig bland pälsar, filtar och handvävda ullmattor i hemmets trygga vrå. Släpp allt det tjusiga och låt det oputsade kliva fram, rota omkring i mormors skrin och inspireras av klassiska mönster, som jaktstugans klavrutor, eller gåsögon. Skapa lugn och atmosfär omkring dig med hjälp av grova naturmaterial.

Låt fjällstugan bli din fristad från det snabbpro-ducerade, från valutakriser och ytliga ideal. Sjunk ner i en bekväm soffa eller en fåtölj som nötts genom åren.

Plocka fram syskrinet eller stickkorgen, arbeta själv med dina händer och låt gammal kunskap leva vidare. …

Överhogdalsbonaden är egentligen fem bonader som i sin helhet kallas Överhogdalstapeten. Bonaderna dateras till tidigt 1100-tal men olika dateringar har gett olika resultat. De är dessutom vävda med olika tekniker och bildernas innehåll är omdiskuterat, förstås, det finns ju ingen att fråga längre. En del figurer har ett hedniskt innehåll där man ser Odens häst sleipner medan andra figurer tydligt är en del av den kristna bildvärlden. Bonaderna tillhör Överhogdals kyrka men visas på Jamtli om du vill se dem.

196 | L Ä n g e L e V e t V å r e

— T V : N Ä R D Ö D —

LÄNGE LEVE TV ÅRE

mellan åtta och nio på morgonen lyser det blåvita tv-skärmsljuset som starkast i stugorna. i var och varannan lägenhet i åre slirar halvklädda skidåkare omkring i skidstrumporna fram för tv:n, med ena ögat på

fi ltallriken och det andra på TV Åres morgonrapport och väder.

t e X t H Å k a n W i k e

m a g a s i n å r e | 197

T V Å r e ä r e n d e l aV Å r e . Lika självklart som Kabin­banan, blomkålssnö och våfflor med sylt och grädde. Det finns en logisk teknisk förklaring till det.

— Anledningen till att så många tittar är väl att tv:n står på hela tiden mest, i turistlägenheterna och stugorna finns det alltid tv men sällan radio, menar Tomas Åslund som gjort lokal tv i Åre sedan 1984. Vi har nästan alltid haft väldigt höga tittarsiffror.

TV Åre är och förblir den trygga leverantören av upp­daterad och viktig information om Åre. Appar och hemsidor får tycka vad de vill om den saken.

Men lokal tv har inte alltid varit en självklarhet. Åre var redan på sent 70­tal pionjär på det området. Men en juridisk snårskog gjorde att reklam, som var den intäktsplattform som lokal­tv kunde luta sig mot, inte var riktigt enligt para­graferna. Tomas Baecklund som startade Årevisionen blev till och med åtalad för att han sände reklam. Tomas Åslund hade hittat en sändnings teknisk lösning på reklamproblemet och fick ta över Årevisionen 1987. Han la ner sin egen kanal Fjällvisionen men fortsatte sitt koncept med information och reklam.

Lokalkanalen Årevisionen var väl i sanningens namn en informativ men lite småtrist tillställning fram till 1990. Då stegade Hans Fahlén in i studion tillsammans med den från Stockholm hitlockade Allan Förberg. Tomas beskriver Hans som en omistlig del av Årevisionen.

— Någon tyckte väl att där och då var jag rätt person att hålla i Årevisionen, jag var egentligen på väg till Stockholm, säger Hans själv på telefon från Stockholm där han nu bor och jobbar.

Allan och Hans blev ett radarpar i rutan, de förkastade det mesta som producerats tidigare och gjorde allt nytt, själva. Hasse på halvtid som huvudsaklig programledare och Allan som filmare och redigerare.

— Vi gjorde tv under all vår vakna tid det första året. Jag var väl ledig fyra dagar den säsongen, berättar Allan. Hans jobbade på papperet halvtid, i verkligheten mer än så. Det blev nu mer sketcher, humor och skoj. Hasse var en natur­begåvning i rutan, kände alla i Åre, lärde sig snabbt hur man berättade en story. Jag kunde filma. Vi hade fria händer.

Det förtroendet för herrarna avspeglar sig i första mötet mellan Allan och chefen, Tomas Åslund:

Allan: Vad ska programmet innehålla? Tomas: Det fixar du Allan.Allan: Vilka sändningstider har vi? Tomas: Fixar du.Allan: Hur ofta ska vi sända väder då? Tomas: Några gånger.Allan: När ska reklamen visas?Tomas: Det löser du.

198 | f o t o a l l a n F Ö r b e r g | a n d r e a s l u n d b e r g | e r i k o l s s o n | b o s T r a n d H

FÖrsT ÅrE, sEDaN VÄrLDEN: � H a n s Fa H l É n - gick efter 1993 vidare till manusskola på rmi Berghs och blev programledare på bland annat När och fjärran, Spårlöst och Sveriges sämsta bilförare på tV4. J u l i a m e s s e lT - fortsatte inom sVt; Myror i brallan, Bolibompa och i huvudsak barnprogram.� a l l a n FÖ r b e r g - fortsatte som tv-producent och är nu respekterad och hyllad producent på Baluba. � J Ö r g e n l i n d s ko g - fi lmare och ”director of photography” på många stora produktioner i bland annat SVT. Filmade nyligen Gerillasonen som visas på sVt i december. � J o H a n b e r n H ag e n - tv-producent för sVt, Vasaloppet, os-sändningar och stora galor. H Å k a n lu n d k V i s T - programledare och projektledare på sr radio Jämtland.� kr i s T i n k a s p e r s e n - från station åre till alla möjliga programledarroller i tV4, tV3 och sVt. e Va da n i e l s s o n - reporter sVt mittnytt.s a m l a r s s o n - praktiserade på Årevisionen, jobbar på ett av världens mest prisade reklamfi lmsbolag, Traktor i Venice, USA.

Johan Davidsson

för länge sedan.

m a g a s i n å r e | 199

Fo l k pÅ d e n T i d e n var inte så bortskämda med tv så vi kom undan med väldigt mycket berättar Hans. Men samtidigt var det mycket mer humor och inte så ”djävla allvarligt”. Felix Herngren och Hannes Holm kikade in i studion i början av 90­talet och sa ”fan va kul, så här skulle vi vilja göra”.

— Jag fattade inte då vad de menade, jag längtade efter det ”riktiga” tv­livet i Stockholm. Men nu efter 20 år på ”riktig tv” så förstår jag precis. Det är för seriöst och allvarligt nu, även när det ska vara humor.

Hans avslöjar att han nog hade rykte om sig att festa minst lika mycket som han jobbade. Han dementerar dessa påståenden men fram kryper en händelse som satt sig på näthinnan, även hos Hans.

Den utspelar sig 1991 i någon typ av alkohol­rus och återberättas för Magasin Åre både av Hans och Allan. Oberoende av varandra ger de ungefär samma bild av vad som hände.

— Jag och Tomas (Nilsson, reds anmärkning) var på Bygget och partajade, berättar Hans. Det var samma kväll som USA invaderade Irak och någon hade under kvällen även kastat en rök­granat på Bygget. Vi var väl lite uppjagade av de händelserna när vi på väg ut från Bygget, typ halv tre på morgonen, fick höra att Turistbyrån brann.

Hans övertalar Tomas att hänga på i en taxi ner till studion för att hämta kameran. Väl på plats med Turistbyrån rykande i bakgrunden får Tomas, som egentligen inte alls har något med Årevisionen att göra, hålla i mikrofonen och göra en intervju med brandchef Hans Strandberg. Före första frågan (men väl med i sändning) hörs Hans fråga Tomas om han har whiskeyn. Sedan ”då kör vi” och första frågan från Tomas:

— Har det här något med Saddam att göra? Efter den brutala öppningen kunde brandche­

fen bara dementera att det skulle vara så och sedan någorlunda redogöra för nattens händelser till det entusiastiska men överförfriskade tv­teamet.

Allan minns att han kommer ner till studion på morgonen, själv ovetande om nattens gerilla­inspelning och hittar ett band, en lapp som kort berättar om händelsen och en tom whiskeyflaska på bordet.

— När jag klippt klart och vi precis har kört sändningen kommer turistchefen inrusande i stu­dion och hojtar att vi måste berätta att Turistbyrån har brunnit ner. Då hade jag redan sänt ett färdig­redigerat material från nattens händelser. Det var väl då Åre fattade att kanalen också kunde vara en aktuell nyhetsförmedlare.

TV Åre hittade ofta sina programledare i byn och både Nalle Hansson, Pocke Nilsson, puckel­bröderna Örjan och Håkan Hansson och många fler har presenterat i rutan. Anne Grabler­Loberg, idag fastighetsmäklare, var med på sena 80­talet och hoppade även in gratis som programpresen­tatör emellanåt.

För många blev det bara en kul grej medan andra, liksom Hans Fahlén, fastnade för mediet. Bland de mer nationellt kända ansiktena idag, som en gång började i Årevisionen, TV Åre eller någon av dess andra produktioner hittar vi Kristin Kaspersen (nu Nyhetsmorgon TV4) och Julia Mes­

selt (nu Bolibompa SVT). Julia, född och uppvuxen i Duved, ser tillbaka

på sin tid på TV Åre, tre år från 2000 till 2002, med blandade känslor.

— Jag var helt talanglös, säger hon och skrat­tar. Eller, någonting fanns det väl där eftersom jag gillade det och gick vidare.

Det var ju en fantastisk skola i att göra tv, minns Julia. Att göra så många timmar tv på så lite folk innebär att alla får göra väldigt mycket.

— Visst är det med viss stolthet jag kan se till­baka på den tiden, att jag som 20­åring fixade det där med sändningstider, start och stopp, stå i rutan live och hålla ihop ett program. Det är mil ifrån hur jag jobbar idag på SVT. Här finns det minst en person för varje roll, på TV Åre var det många roller i en och samma person.

Johan Davidsson, trogen medarbetare sedan 1994 bekräftar det fantastiska med att få göra så mycket tv som man gör på TV Åre.

— Live är liksom oåterkalleligt. Det är en rusch! Otroligt mycket känsla av nu. Adrenalin, röd nuna. Jag är just nu bästa kompis med en rund glasbit fem meter framför mig. Konstigt nog så får denna lilla runda tingest den coolaste att få tunghäfta, rodnad och till sist tunnelseende. Live är en kick.

Johan lyfter särskilt fram de externa program­men som producerades under TV Åre­flagg för SVT under senare delen av 90­talet.

— Det finns så många anekdoter om kanalen att man skulle behöva skriva en tjock bok. Men de många reportagen och halvtimmesprogram­men som vi fick göra till SVT:s Äventyr i slutet av nittiotalet är väl det jag är gladast över att ha varit med om att göra. Ute på äventyr med en massa teknik är ett äventyr i sig.

Absolut starkaste minnet är inte helt posi­tivt. Teamet var på Syltraversen för att göra en dokumentär. Guiden och Johans absoluta stöd, Håkan Eliasson, som även var dokumentärens enda person, började bli lite tveksam om de skulle kunna fortsätta i stormvindarna när det var hun­dra meter kvar till toppen.

— Men in med en stor säkring i klippan under massorna av snö och upp skulle vi. Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv. Ordet ‘aldrig’ är annars lite för mycket använt i vårt språk ­ om du förstår vad jag menar med det. 

äV e n o m Å r e s s ä n d n i n g a r alltid krävt ett stort mått av lokalkunskap, och många program­presentatörer och medarbetare har hämtats från både ICA och Konsum, har det också lockats upp duktiga medarbetare från andra städer.

— Jag kommer ihåg en kille som jag hade anställt en vinter, Markus hette han nog, minns Tomas Åslund. Jag hämtade honom på stationen och han fick direkt åka upp i backen med kamera och göra ett program om en puckeltävling. Men han var lite dåligt klädd, typ loafers, rock och manchesterbyxor eller något, knappt en mössa.

Tomas frågade om om han inte hade några andra kläder men den nyanlände skakade på hu­vudet. Tomas hade inget annat val än att skicka upp killen i backen. När han väl kom ner igen efter ett antal timmar såg han rätt blöt och frusen ut, men han klagade inte utan gick rätt in i redi­geringen och satte igång att klippa ihop inslaget.

— Och ut kommer ett helt fantastiskt inslag med superbilder, fantastisk musik och väldigt bra klippning. Efter den vintern lärde jag mig att aldrig döma folk efter kläder och utseende.

TV Åre är nu sedan länge en trygg leverantör av pistrapporter, nyheter från byn, väder, skid­filmer och intervjuer från backen. Konferensgäster kallas inte längre K­Nissar, Skistar står som ägare och en trogen skara medarbetare­ Fredrik Thulin, Mattias Forsell och Johan Davidsson ­ har varit med många år nu. Tomas finns som alltid där i bakgrunden, mest för att kratta ma­negen och sköta administrationen. Det är mindre rock n’ roll och tokigheter i rutan. Det är slut på bandsallad och tunga tv­kameror för en halv mil­jon kronor. Det är digitalt, det ska ut sändningar på nätet. Det är nysatsningen Åre Radio med livesändningar direkt från Produkt huset säsongen 2011/2012. TV Åre är nästan som vilket seriöst produktionsbolag som helst.

Men det saknas något, tycker Hans Fahlén.— Även TV Åre har blivit lite allvarligt.

Jag saknar det där tokiga. Det vore kul ändå att komma upp och gästspela någon gång, samla ihop fler gamla medarbetare och göra tv i Åre igen. Tomas har faktiskt pratat om det.

Vi på andra sidan rutan kan se det som ett hot, eller löfte. …

allan minns att han kommer ner till studion på morgonen, själv ovetande om nattens gerilla inspelning och hittar ett band, en lapp som kort berättar om händelsen och en tom whiskeyflaska på bordet.

200 | f o t o F r e d r i k b o b e r g

Kuriosa?

Det berättas att någon på årevisionen på 90-talet satte på

en skidfilm efter morgonrapporten, som sig bör. Skidfilmerna

som rullar på kanalen är en av anledningarna till tV åres än i

dag stora popularitet. Problemet var att skidfilmen den här gången

efter en halvtimme tog slut och originalmaterialet på kassetten visas; en vuxenfilm av det mer

vuxna och nakna slaget gick rätt ut i etern. ingen dementerar

uppgifterna. men ingen tar heller på sig ansvaret för fadäsen.

i brist på vikarier till i det närmaste olidligt men tillfälligt sjuke morgonpresentatör Hans fahlén hittar allan förberg på

greppet tomma stolen. eftersom allan själv var tvungen att sitta

bakom spakarna, filmades en tom stol i studion. Hans fahlén höll i morgonprogrammet ändå, på telefon, från sängen hemma.

mellan nysningarna.

Ännu ett 90-talsreportage, om skytte med robin Hamilton på fäviken. ett seriöst sådant, där robin visar hur man skjuter, tar en ny vändning. Djävulen flyger

av någon anledning i allan vid redigering och han klipper om

inslaget. istället för att lerduvor splittras för robins välriktade skott

faller nu inklippta puckelåkare till smällarna. inslaget sänds på detta

sätt utan robins vetskap.– Han har nog inte förlåtit mig för

det än, säger allan men låter inte särskilt upprörd för det.

T o m a s Å s l u n d o m

TV Åres historia:1 9 80 Peter Lundkvist på sport service startar informationssändningar över telenätet. Grafisk info.1 9 81 tomas Baecklund startar årevisionen tillsammans med åKaB. skidskolan håller i programmen. mest information, ingen underhållning. 1 9 8 4 tomas åslund startar fjällvisionen. information och reklam till gästerna. sänder parallellt med årevisionen i två år.1 9 87 ingen vågar längre vara ansvarig utgivare för årevisionen. åKaB överlåter kanalen på tomas åslund. fjällvisionen läggs ned och all tV sänds genom årevisionen. 1 9 8 8 årevisionen produceras och sänds från ett cykelgarage i ett av HsB:s hyreshus i åre. allt skött av Bengt forsberg, Bodil sjöström och anne grabler.1 9 9 0 Årevisionen flyttar till lokaler i Produkthuset. allan förberg anställs och växer snabbt in i rollen som kreativ tv-producent. till hjälp får han en praktikant, en årepojke som har många bra idéer; praktikanten Hasse fahlén blir snabbt ett måste i kanalen. 1 9 92 tomas åslund och anders nilsson startar en tV-produktion “Station Åre” i Åre Fjällby. Nöjesvisionen sänds som externt nöjesprogram. genombrott i sverige för Z-tV och för den unga och otroligt duktiga programledaren Kristin Kaspersen. 1 9 94 studion i åre fjällby drabbas av vattenskada, genom att sprinklersystemet utlöses. mängder av arkivfilm förstörs.1 9 95 Årevisionen flyttar till nya lokaler i Produkthuset. Byter namn till tV åre. Johan Davidsson blir ett nytt starkt kort i tV-kanalen.1 9 96 Börjar utvecklingen som produktionsbolag inom nischen friluftsliv och äventyr. Den digitala redigeringen tar nu plats i tV åres lokaler.1 9 97 tV åre börjar leverera äventyrsprogram till sVt. Produktionsmedarbetare anders Karolyi stärker den nu kreativa staben på sju personer. 1 9 9 8 tV åre öppnar litet produktions- och försäljningskontor i stockholm, närmare bestämt på Västmannagatan i Vasastan.1 9 9 9 tV åre sätter tillsammans med å.r.e aB,

åreiDag och radio rix fm ihop ett gemensamt paket för att sälja mediaplatser i åre.20 0 0 TV Åre fick högsta beröm av gästerna i Å.R.E aBs gästundersökning 20 01 Helt nytt gäng. samtliga medarbetare är kring 20 år. å.r.e aB länkar ner webkamerabilder, lift- och pistinformation.20 02 skistar köper tV åre. tjejgänget med anna skielta, eva Danielsson och Julia messelt levererar sändningar.20 03 samarbetet med tV sälen utökas, gemensamma nyinvesteringar och synkroniserat programupplägg. stora tekniska problem som leder till att kanalen får sändningsstopp i en vecka (första sedan start).20 0 4 organisationsförändring. tV åre går upp i skistar åre och får en lokal arbetsplattform, personalstyrkan minskas kraftigt men en otroligt stark teamkänsla gör att tV-kanalen får en flygande nystart.20 05 tV åre stabilare än någonsin med mallade program. Kunniga medarbetare levererade de klart bästa sändningarna genom tV åres historia.20 0 6 Vintern har bestått mycket av codec- och komprimeringssnack, allt för att fungera väl i de snabbt växande digitala distributionsnätverken. tV åre blev för första gången helt slutsålt på den lokala reklamgrafikslingan. 20 07 Dubbla sändningar under alpina Vm2007, varav en på engelska. Dessutom direktsändningar åt tV 4:s morgonprogram i nästan en veckas tid. nya mediemätningar visar att 83 procent av åres gäster tittar på tV åre .20 09 TV Åre flyttar till stora luftiga lokaler på plan två i Produkthuset (ovanför åre Bageri). tiden för band i kameror är helt förbi, allt samlas på minneskort från 32 gB, för att senare samlas på diskar, ett helt förändrat lagersystem.2012 nu startar tV åre ett nytt programformat direkt hela förmiddagarna samt tv på internet, på riktigt, dessutom åre radio i liftkurar och i bakgrunden på tV åre, blandad musik med alltid aktuell information från åres skidsystem.

Dagens tV åre.

Nedan; fahlén från förr.

Riktigt hantveRk— och helt perfekta lösningar

I snickeriet i Såå skapar Hansi och Mascot, tillsammans med sina duktiga snickare och inredare, funktionella lösningar präglade av design och kvalitet. Från namnkunniga leverantörer väljer de

möbler och detaljer för att forma en exklusiv helhet.

� Oväntade vinklar, svårflörtade vrår. Lösningen är att platsbygga. � Vanligtvis kan man inte ens drömma om ett sånt uppvaknande. � Bara erfarenhet, kunskap och känsla kan inreda till en trivsam helhet. � Det krävs ett personligt engagemang och en riktigt bra kantputs för att resultatet ska bli perfekt. � Med fokus på skilda detaljer ser Hansi och Anders alltid åt samma håll. � Fem i familjen, och ändå finns det plats över.

j o i n e r y • s å å i n d u s t r i o m r å d e • t e l : 0 6 47-3 2 1 0 4 • f a x : 0 6 47-3 24 2 0 • e-p o s t: i n f o @ j o i n e r y. s e • w w w . j o i n e r y. s e

� �

m a g a s i n å r e | 201

promotion

202 | magasin åre

isig ra jderKalla det gärna en lärorik trafiksäkerhetsövning,

men framförallt är det en spännande körupplevelse.

den verkliga anledningen till att landets motor-fantaster vallfärdar till jämtländska isar är dock att det är så förbaskat kul att köra bil. Hårt, fort och gärna med sladd men under kontrollerade former med låg insats och högt underhållningsvärde.

Plogade banor på sjöis är en verklig klassiker i Sverige, även om traditionen tagit mycket stryk av de milda vintrarna i söder. I Åre har vi emellertid metertjock is varje år och det stora biläventyret är inte längre bort än ett stenkast från torget.

På Åresjöns is huserar audi som låter dig testa allt ifrån fyrhjulsdriften Quattro, till intelligenta elektroniska hjälpsystem som antispinn, antisladd och låsningsfria bromsar.

När du klarat av inbromsningar och undan-manövrar och trygga varv med alla hjälpsystem inkopplade börjar det riktigt roliga. Att få testa gränserna runt den härligt kurviga banan som omgärdas av mjuka snövallar. När rally-sM gäst-ade Åre i fjol kördes just den här sträckningen. Men nu är det du som är kungen bakom ratten.

Pulsen närmar sig max. Handsvetten strilar och pannan är fuktig. Du rattar vilt och försöker koordinera broms, koppling och gas. Provocerar fram en bred fyrhjulssladd, håller tungan rätt i munnen och härdar ut medan dubbdäcken med ökat antal dubb och utstick argsint tuggar ner sig ner i den stackars isen. Du får inte fega ur. Inte

släppa gasen. Inte bromsa. Det gäller att härda ut. Att ha mod och göra rätt sak vid exakt rätt tid-punkt.

I skallen snurrar instruktörens ord som ett mantra på högvarv medan snön yr över karos-sen. Så plötsligt hittar du balansen och harmonin. Känner kontrollen. Du har knäckt koden och nu kommer belöningen. De kittlande glädjekänslorna strålar från magen ut i hela kroppen. Du dansar över i nästa sladd, prickar apex och rätar ut slad-den med gaspedalen tryckt mot durken. Som att åka berg-och-dalbana. Fast roligare och nyttigare. — j o h a n W e i M e r

om din morsa kör bättre än så här så

är hon förmodligen från järpen.

olle svensson har samlat på sig cirka 200 alpinskidor från 60-80 talet. Tanken är att det ska bli ett museum i Kall. Har

ni skidor att sälja eller donnera, kontakta Olle på

[email protected]

anna-Karin edholm har bytt namn från åre Drejeri till

Made in Åre. ett av hennes mer uppmärksammade alster är den uppsättning tallrikar,

fat och muggar hon levererat till prisbelönta restaurangen

Fäviken Magasinet. Kökschefen själv, magnus nilsson, stod för idé och design som anna-Karin

omsatte till verklig servis.

Hårda män och hårda kvinnor behöver hårda bidrag. Och du behöver en vacker dag deras hjälp. Fjällräddarna i jämtland härjedalen har

startat en ny fond för utbildning och förkovran. Bidra på

fjallraddningen.com.

Hos Konsthuset finns en skön mix av konst. särskilt passande är förstås motiven från trakten

och verken från de lokala konstnärerna ann Charlotte hartman, Kerstin Lindquist och anna Cronheden. Håll

utkik efter speciella visningar av exempelvis stanislaw Zoladz åreakvareller under vecka nio.

Undersåkersbon och medarbetaren Lena hedman

har tillsammans med irja Åsling kommit ut med boken

Ymse. Den handlar om det underfundiga språket jämtska och innehåller mängder av ord och uttryck översatta till vanlig

svenska.

Snack.

m a g a s i n å r e | 203

Boka på www.fjallgarden.se, eller på telefon 0647-145 00

Bästa läget mitt i backen! Den 1 november fick Hotell Fjällgården en ny drift och ledning. Med Åres bästa läge mitt i backen, bästa afterskin, och framför allt – Åres varmaste värdskap – ser vi alla möjligheter att med varsam hand fortsätta att förvalta och utveckla denna pärla. Vi behåller den härliga, personliga och omfamnande känslan precis som det har varit. Men en och annan nyhet ska vi väl kunna bjuda på inom den närmaste framtiden... Vi, familjen på Fjällgården, hälsar dig välkommen in i värmen!

Välkommen till nya Fjällgården

– allt är precis som förr

Kallet / Fotograf Mats V D

ahlberg

2 0 4 | f oto f r e d r i k b o b e r g

enligt Polarbröd, som gör den kanske mest spridda varianten av denna macka, är begreppet renklämma ett resultat av att greta och gösta Nilsson i ett visst bageri i Älvsbyn såg en möjlighet att sälja det norrländska brödet söderut. För

att kunna distribuera den tunna tunnbrödsliknande tioöreskakan med pålägg skulle den frysas. Den klämdes ihop med renkött mellan — et voilà — renklämman var född. Ett mer vedertaget och allmänt namn på en bit ihoprullat, eller

klämt, tunnbröd med pålägg är stut. I alla fall i Jämtland. Och just den här stuten på bilden har ytterst lite gemensamt med sina mer masstillverkade släktingar. Men det är i alla fall en renklämma. Den är komponerad av ingen mindre än Ulrika frisk, tvåa i förra årets tävling om “Året hemmakock”. Det borgar förvisso redan på pappret för kvalitet, men vi

var ändå tvungna att försäkra oss genom provsmakning. Den går ner, vi lovar.

gör så här. Ta en bit hembakat tunnbröd. Placera pålägget på brödet. Rulla ihop. Ät. De för optimalitet nödvändiga ingredienserna är tunnbröd (bakat till exempel på Åre Hembygdsgård), kantareller (egenplockade), lingon

(egenplockade), Vit Caprin (ost från Skärvången), färskost (typ Philadelphia), ärtskott, rökt renhjärta, riven pepparrot, och skivad rödlök

KlämmigtEn modern variant av den klassiska stuten.

Hotel diplomat Åregården meddelar flera nyheter.

Hotellet kompletterar sitt utbud genom att hyra ut

exklusiva nybyggda våningar i före detta Sporthotellet.

Tanken med Åregården residence är att erbjuda

ett förstklassigt självhushåll tillsammans med all den

komfort som hotellet erbjuder. I bar Åregården är det nu crêpes i olika varianter

som serveras.

Legendariska nattklubben Country Club har renoverats och uppdaterats för att sikta in sig på den mer rutinerade

nattklubbspubliken. Nere på dippan, där också

Wallmans huserar, är det nytt nattklubbskoncept under ledning av group

Locomotives. Företaget står bakom flera framgångsrika

satsningar, däribland sommarklubben f12 Terassen

i Stockholm.

Åre destination Ab summerar den gångna

sommarens positiva utfall. I juni var det 45 procent fler gäster. Den liftburna

cyklingen ökade med 23,5 procent. Juli var med sina 40 474 kommersiella gästnätter den bästa sommarmånaden sedan mätningarna startade

2006.

Du som har längtat sedan han på åttiotalet näckade titt som tätt ska nu vara beredd. I bagarkalendern 2012 klär han återigen av sig. Vi pratar förstås om greger eriksson

— mannen bakom Åre bageri.

Kretsloppshusets Ann-Christine engberg vann

två guld vid 2011 års SM i Mathantverk med

de egna kreationerna hallonchokladmarmelad och vodkasyltade lingon. Totalt

deltog 150 företag med 500 produkter i 39 klasser. Det gör prestationen om möjligt

ännu mer imponerande.

TriP Award är rese- och turistnäringens årliga pris till framgångsrika företag och entreprenörer. I kategorin

Starkast comeback var Tott Hotel nominerade. Segern i klassen gick dessvärre till

Skonaren Vega.

What! Summer Camp är ett initiativ för alla som gillar skidåkning där Åresönerna

Henrik Windstedt och david kantermo håller i trådarna. Nu siktar de på att under

Freeridehelgen genomföra en What!-dag med prova-

på-coachning, tävlingar och annat roligt. Exakt datum och andra viktiga detaljer är inte

riktigt spikat så håll utkik efter korrekt information.

Snack.

m a g a s i n å r e | 205

När du tröttnat på köerna i Åre – välkommen till andra sidan.

På andra sidan Åreskutan väntar en annan värld med andra värden och andra

värdar. Vi vill gärna se dig som vår middagsgäst. Vår avsmakningsmeny med

vinpaket är en kulinarisk resa. Mat som tillagats med omsorg, av lokala råvaror.

Vin som bara finns hos oss. En gastronomisk upplevelse som du sent kommer

att glömma. Välkommen till oss! Tel: 0647 - 411 00.

Gratis hämtning i Åredalen. Boka vår avsmakningsmeny med vinpaket, så bjuder vi på transporten

till och från oss. Min. 4 personer. Vår avsmakningsmeny kostar 1600 kr per person inkl. vinpaket.

kall auto lodgeköraktiviteter

hotell & konferensthe localrestaurant

kal

w w w . k a l l a u t o l o d g e . c o m

Jonas LandmarkMartin Sahlberg

Kall_MagAre_1111.indd 1 2011-11-18 16.41

När du tröttnat på köerna i Åre – välkommen till andra sidan.

På andra sidan Åreskutan väntar en annan värld med andra värden och andra

värdar. Vi vill gärna se dig som vår middagsgäst. Vår avsmakningsmeny med

vinpaket är en kulinarisk resa. Mat som tillagats med omsorg, av lokala råvaror.

Vin som bara finns hos oss. En gastronomisk upplevelse som du sent kommer

att glömma. Välkommen till oss! Tel: 0647 - 411 00.

Gratis hämtning i Åredalen. Boka vår avsmakningsmeny med vinpaket, så bjuder vi på transporten

till och från oss. Min. 4 personer. Vår avsmakningsmeny kostar 1600 kr per person inkl. vinpaket.

kall auto lodgeköraktiviteter

hotell & konferensthe localrestaurant

kal

w w w . k a l l a u t o l o d g e . c o m

Jonas LandmarkMartin Sahlberg

Kall_MagAre_1111.indd 1 2011-11-18 16.41

När du tröttnat på köerna i Åre – välkommen till andra sidan.

På andra sidan Åreskutan väntar en annan värld med andra värden och andra

värdar. Vi vill gärna se dig som vår middagsgäst. Vår avsmakningsmeny med

vinpaket är en kulinarisk resa. Mat som tillagats med omsorg, av lokala råvaror.

Vin som bara finns hos oss. En gastronomisk upplevelse som du sent kommer

att glömma. Välkommen till oss! Tel: 0647 - 411 00.

Gratis hämtning i Åredalen. Boka vår avsmakningsmeny med vinpaket, så bjuder vi på transporten

till och från oss. Min. 4 personer. Vår avsmakningsmeny kostar 1600 kr per person inkl. vinpaket.

kall auto lodgeköraktiviteter

hotell & konferensthe localrestaurant

kal

w w w . k a l l a u t o l o d g e . c o m

Jonas LandmarkMartin Sahlberg

Kall_MagAre_1111.indd 1 2011-11-18 16.41

206 | foto erik olsson

et är ett ovanligt ekipage som det senaste året kört omkring i Åre. Upp för backar och ner för backar. En Segway med sits, ibland med en cykelvagnsliknande barnvagn bakom. Lite ovanligt. Men Marit Sundin, hon som kör, är en ovanlig tjej. Hon förvandlade en Solsidan-leksak till ett funktionellt och praktiskt hjälpmedel. En uppfinning som gett henne ett enklare liv i många avseenden. En konstruktion och ett initiativ som även gav henne Sigrid Strands stipendium för kvinnliga uppfinnare

hösten 2011. Det finns nämligen bara ett exemplar, än så länge. Eftersom hon förlorade sina ben i en bilolycka när hon var tre har hon alltid fått finna lösningar på vardagliga

situationer som gående personer inte ägnar en tanke åt. Hon blev ganska snabbt strukturerad, fokuserad, envis och målinriktad. Det låter lite tråkigt när man säger det, tycker hon, men det kompletteras med en väldigt glad och varm attityd.

Strukturen och envisheten behövs eftersom sysslorna en vardag sällan går med den lättsamma sortens automatik. Särskilt inte nu när hon och maken Martin har två små barn.

Det är en struktur och målmedvetenhet som inte bara gett henne ett stipendium och företagarpris. Det har även gett henne OS- och VM-guldmedaljer.

Redan som 12-åring fastnade hon för möjligheten att åka sitski. En ny värld öppnade sig och den tidigare nämnda envisheten gav ganska snabbt resultat i form av guld i samtliga sitski-discipliner under VM i Winter Park Colorado 1990. 1992 tog hon ett OS-guld i storslalom i Albertville innan hon kraschade och skadade ryggen. En vurpa som placerade tävlingsåkningen på hyllan.

Men att sitta still gick inte. Hon la efter några år en begynnande tenniskarriär på hyllan och flyttade istället från Dalarna till Jämtland. Det var här hon ville bo. Det blev Åre, fjällen, snön och skidåkningen.

Nu är nästa mål att utveckla sitt nystartade företag och sin uppfinning. Världen är hennes marknad. En inte allt för vild gissning är att hon kommer lyckas. — H W

ProblemlösarenMarit Sundin är OS-guldmedaljören som blev prisbelönt uppfinnare.

“Jag har aldrig sett mig som en

problemlösare eller innovatör, men det blev ganska tydligt i arbetet med min

Segway att jag nog är det. Jag har alltid fått hitta på lösningar, fast jag har inte kallat det

som skulle lösas för problem.”

m a g a s i n å r e | 207

Delta i Vinterjakten Sms:a Vinterjakten till 71350

för att anta utmaningen.

För att läsa koden ladda ner appen Telia Kodskanner kostnadsfritt.

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

Samsung_Galaxy Tab_213x276.pdf 1 2011-11-28 12:26

208 | foto mattis karlsson

� �

tåflörtFå material är så hållbara och sköna som läder, skinn och ullfilt.

Särskilt i kombination. Definitivt i skor. � B a r n s ko r Just det här paret på bilden är faktiskt helt unikt. Det är nämligen specialtillverkat av ingen mindre än Mats-Håkan Lundhag på Lundhags. I den

här trakten har filtskor alltid varit favoriter när den hårda kylan kryper på. Barn brukar dessutom trivas utmärkt med den lätta löpvänliga känslan de bjuder på. Den som är intresserad kan surfa in på luddan.se och hitta något liknande. � ke r o x D e n i m D e mo n B e a k B o ot Jeanstillverkaren Denim Demon har

tillsammans med garveriet i Sattajärvi fått till det. Det här är skon för en urban same. Eller en Urban som vill vara lite same. Ca 3 500 kr. � to pa z fo r D n a Norska Topaz har g jort en specialmodell för skokedjan DNA. De gör traditionellt mycket i sälskinn men den här kängan är i oxskinn. Norrmännen har tydligen

förstått att många är lite känsliga för det där med säljakt. Ca 1 900 kr. � B u r to n r ov e r Ett samarbete mellan Burton och kängtillverkaren Red Wing. Det karakteristiska Red Wing-lädret och den vita sulan gör att snowboardskon är slående lik originalkängan. Den stora skillnaden är att det här är en fullfjädrad

snowboardsko. Begränsad upplaga så klart. Ca 3 300 kr. � lu n D h ag s fr o s t Skomakarna i Järpen har lyckats göra något varmt, rejält, estetiskt tilltalande och bekvämt av spaltläder, gummi och svensk ullfilt. Rejält. Och mysigt. Ca 2 500 kr.

M A G A S I N Å R E | 209

TREND & TRADITION • ÅRE TORG • 0647-501 30 • WWW.AREHEMSLOJD.SE • FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK

Vi har tennbroderade armband för minsta baby till största kraftkarl. I butiken fi nns också massor av personlig design från när och fjärran. Du hittar dessutom unikt hantverk från nu och då.

210 | f oto f r e d r i k b o b e r g

eak Performance startades i Åre 1986 av Peter blom med bakgrund på Åka Skidor och modemagasinet Clic och skidåkaren Stefan engström, då på SOS. Med i början var också art directorn och designern Christer Mårtensson. Idén bakom deras baby kan sammanfattas med ”vi startar ett nytt klädmärke med enbart

sådant som vi själva gillar”. Lägg till ett firmanamn med amerikansk klang. ’Man and nature in perfect harmony’, som slogan. En indian i profil som symbol. Och kläder för livsstilen i Åre. Kunde konceptet bli bättre? Nej, knappast, när vi ser tillbaka på hur snabbt Peak Performance slog igenom.

För 25 år sedan var det svårt att hitta ett märke med brett sortiment och hög modegrad bland sportkläderna i Sverige. Det var öppet mål. Peak Performance hade fördelen av att kunna utveckla sina skidkläder i backarna bakom sitt kontor i Åre. Men man ville inte måla in sig i ett hörn som enbart skidklädesmärke. Därför lanserades snart även skjortor, tröjor, chinos och jeans för året runt-bruk. Efterhand kom ytterligare kläder för sporter som golf, cykel, löpning med mera. Du skulle inte behöva gå till någon annan modeaffär för att hitta vad du ville ha.

Följa John-effekten är som bekant stark inom modet. I mitten av 90-talet var Peak Performance plötsligt det hetaste märket bland skidåkande svenskar. Det fanns inga andra märken som kunde konkurrera. Men den som trodde sig vara hetast på Åreskutan i sin R&D Long var inte precis unik. Horder av andra skidåkare var klädda i samma bästsäljare bland jackorna. Och på after skin kunde det se ut som om gästerna firade en gemensam länsning av Peak-

butiken. Överallt gungade ikonskjortan nummer ett; den rutiga Original Flanell och andra klassiker som Classic Fleece-tröjorna och baseballkepsarna med indianen på. Peak Performance regerade totalt.

Kläderna marknadsfördes under Peaks ungdomsår i en blandning av modejournal med resetips och postorderkatalog i ett. Postorder var inte direkt

det hetaste inom modevärlden, långt före existensen av webbutiker. Men varför inte sälja direkt ur katalogen för att täcka kostnaderna

till dess att butiksnätet var tillräckligt stort? Kunderna gillade hur som helst de målande beskrivningarna av alla sammanhang som de kunde använda kläderna i. Stundtals med uppmaningar i stil med ”Köp så många Sport Piké du hinner innan de tar slut. Flest färger vinner!”

Folk handlade som galningar. Utlandsexpansionen tog sin tid, men så här 25 år senare

är Peak Performance ett starkt internationellt varumärke. Framgångarna hade naturligtvis inte varit möjliga utan rätt

ledning, som grundarna själva och senare VD Jonas ottosson samt övriga anställda som tyckt att de varit del av något större än att bara gå till jobbet. Att medarbetarna är ”living the brand” är annars något som företag bara drömmer om men inte uppnår.

Numera leds Peak Performance av danska ägarna IC Companys. Märket säljs idag i ett 80-tal Peakbutiker och hos ungefär 2 000 återförsäljare i över 20 länder. Omsätter drygt en miljard kronor.

Bara att gratulera. — L a r S b e r L i n

Indianen fyller 25Ingen som åker skidor har väl undgått klädmärket Peak Performances totala

dominans de senaste decennierna. Hur gick det där till egentligen?

en väl använd Classic flannel från 1989. den legendariska skjortan var i princip självraggande på den tiden det begav sig och är lika snygg nu som då.

m a g a s i n å r e | 211

212 | foto erik olsson

Sweet svit En svit är inte vilken lägenhet som helst. Bara namnet andas lyx och flärd. Det luktar miljoner, det bubblar champagne. Thyras svit i Tott Hotell är 200 kvadratmeter praktfull extravagans. Här passar egentligen inget annat än bubblande champagne och grillad hummer. Sidenpyjamas och små ankleversnittar till frukost. Ta morgonbadet i sovrummet, med utsikt över sjön och soluppgången över Renfjället. Afterski i bubbelpoolen med utsikt över Indalsälvens delta i solnedgång. Sviten byggdes 2010 i den ursprungliga delen av hotellet, Villa Tott, med dåtidens arkitektur i åtanke för att smälta in i byggnadens övriga former. Namnet på sviten hämtades förstås från ägaren av det som sedan blev Tottgården, Thyra roland. En driftig kvinna som drev hotellet från slutet av 1920-talet fram till 1964. Enligt en redaktionsmedlem som tidigare jobbade som nattvakt på Sunwing (Tott) spökade Thyra vidare på hotellet även efter sin död. Helt säkert. Framför allt i rum 57 och 58. I sviten är det troligen lugnt. Varken alpina landslaget eller Jon Olsson har rapporterat om paranormal aktivitet utöver vandrande pjäxor. — tot ta r e . s e

Vi får förmoda att lugnet på bilden är harmoniskt,

inte spöklikt.

Snack.Åre By-och Turistförening är

ett forum för dig som bybo eller Årevän som vill delta i och stödja Åres turistiska utveckling. Den verkar på

olika sätt för en trivsam och hållbar livsmiljö i harmoni

med vår kultur och tradition. Bli medlem och stöd

verksamheten.

efter några år som pensionatsvärdar i toscana

flyttar Cino Grahn och Anders strand till Åre och öppnar sitt kök för

matlagningskurser. Under namnet Matstudion erbjuds

möjligheten att kocka ihop en korsning mellan det italienska och jämtländska köket enligt

den högst aktuella devisen ”lokalt och efter säsong”.

Under ledning av skotskan kirsty Mckerrow kan du nu delta i whiskyprovning och lära dig mer om drycken och dess ursprung och

framställning. Hennes familj har sedan 1800-talet startat

och utvecklat flera destillerier, så hon vet vad hon talar om.

Anna Crawford-Currie på Årebutiken startar ett nytt varumärke: Åre Te. Inledningsvis lanseras tre

smaker: Jemtlandia, Après Ski och det till namnet fyndiga

Ullr Grey.

Jonas Andersson och elisabeth sjöberg har tagit

över Årekonferens AB. tidigare ägaren Magnus

ekelund satsar vidare med nytt internetbaserat projekt med inriktning mot bokning av fjällvärldens hela utbud —

på ett ställe.

Dahlboms blir större i och med att de tar över lokalen på torget där White Planet

tidigare huserade. Här ska det bli någon form av nattklubb med dansgolv och lite högre

musik än i baren. Det betyder förstås att uteserveringen blir större. Det finns också planer för andra våningen, men det

blir längre fram.

kör liTe PÅ sl ADDI vinter verkar Åre vara skådeplatsen för de stora bilmärkena och närvaron kommer märkas på flera håll när bilarna rullar in i dalen. På Åresjön kommer Audi ha sin provkörningsarena där det är möjligt att testköra olika modeller på isigt underlag. från Villa Tottebo utgår elektroniskt guidade bilturer till olika smultronställen i Åres omnejd. Bilbörsen i Östersund har ställt bilar från Mitsubishi till förfogande och guidningen sker via en app i en surfplatta. På andra sidan berget går det att provköra Porsche och VW Golf vid kall Auto lodge. Det går att bättra på sina kunskaper med förarutbildningar från tre timmar till två dagar. Vill man provköra Mini Countryman är det bara att besöka Mini-Corner på Werséns eller någon av Minis partner Granen eller Fjällgården. Det finns alltså en hel del för den bilintresserade att ratta men glöm inte att åka lite skidor mellan varven.

m a g a s i n å r e | 213

214 | foto fredrik boberg

fjällgårdens nye platschef glenn Söderberg

lägesrapporterar: Det är numera fjäderholmarnas

krog Ab som driver verksamheten. I köket blir det ett nytt grillkoncept med en klassisk kolgrill i högteknologisk tappning

från spanska Josper i centrum. I företaget ingår nu också Ullådalsstugan

som under ledning av Anette Söderberg gör en

nystart med god mat, trevlig personal och förhoppningsvis

liftkortsförsäljning.

Verksta'n, med pjäxgurun Åke eriksson och skidfixaren Håkan Johansson vid rodret,

erbjuder sedan länge den kända formbara pjäxan

Strolz. Nu kan de som enda butik i Norden även erbjuda

amerikanska daleboot. också det är en pjäxa som du för

bästa komfort formar exakt efter din fot.

Mats Agnvall, ortoped på Åre Hälsocentral, och just nämnda Verksta'n samarbetar i vinter för att testa en nyutvecklad bindning utformad för att minska antalet knäskador. Det speciella med knee

binding som den heter är att den bakre delen även löser ut

åt sidan.

Parkvillan nysatsar genom att renovera det mesta i sina lokaler. Därtill gästspelar den från tv kända kocken Jörgen

rasmussen, som chefar i köket på Halltorps gästgiveri

på Öland.

Campus Åre och Nordisk designskola i Borås samarbetar kring en

distansutbildning inom sport och design. Här får du lära

dig de stora momenten som designprocess,

konceptutveckling och tillverkning men även

detaljkunskaper kring form, färg och material.

Min Stora dag är en stiftelse som hjälper svårt sjuka barn. I vinter har den bjudit upp några barn och ungdomar

med familjer för att få njuta av vad Åre har att erbjuda. Bland

deras samarbetspartners finns världscupen, Peak

Performance, Tott Hotell, Ski Camp Åre med flera.

idea2innovations är namnet på Sveriges första

idéhanteringssystem. tanken är att göra det möjligt för företag och organisationer

att ta tillvara idéer, skapa nya produkter och i slutändan lönsamma affärer. Bakom

det hela ligger Åse Angland-Lindvall och Jakob Lindvall,

båda konsulter inom innovationsprocesser och

innovationsmiljöer. Som så många andra attraherades de

av livsstilen i Åredalen och valde därför att för några år sedan göra slag i saken och

flytta hit.

Snack.

fJäLLbLiNgI Jämtland finns sedan länge en tradition av smyckestillverkning.

De kanske mest kända och populära kommer från sameslöjden, men också andra smyckesformer hämtar sin inspiration ur den jämtländska miljön. Fjällen, snön, årstidernas växlingar — allt har en tydlig plats i designen.

Silversmeden Jeffrey Lamont davis har sedan länge sin Åreateljé där han med framgång tillverkar smycken på temat snö och is. Magnus Norberg driver butiken Åre Guld men formger också en del smycken under märket Courageux.

Co U r Ag e Ux S N owfL A ke Halsband i guld med 0,5 ct rubin. Ca 18 000 kr. J e ffr e y L A M o Nt dAV i S Örhängen i silver. Ca 1 650 kr. o LLi A N N LU N d b e rg Halsband i skinn och silver. Smycket togs fram för skidskytte VM i Östersund

2008. Ca 1 050 kr. J e ffr e y L A M o Nt dAV i S Ring i silver och rött guld. Ca 6 000 kr. k A r i N S C H M i dt Snurran Armband i skinn och silversmyckat renhorn. Ca 370 kr. Co U r Ag e Ux Snowflake Halsband och Crown ring i silver. Ca 2000 kr resp 5 000 kr. k A r i N S C H M i dt Örhänge i skinn och renhorn. Ca 170 kr. Co U r Ag e Ux Skutan Halsband i silver. Ca 1 200

kr. Co U r Ag e Ux Crand finale Ring i vitt guld med 0,5 karats diamant. Ca 70 000 kr. ke r S ti N Ö H L i N Le i J o N kLo U Skorpion är ett hänge i silver. Ca 600 kr. ke r S ti N Ö H L i N Le i J o N kLo U Livsträdet är ett hänge i silver med inspiration från

Överhogdahlsbonaderna. Ca 650 kr.

m a g a s i n å r e | 215

Fryser du? så onödigt!Som pistör och områdeschef i Åres östra skidområde ska Anders Jonasson se till att göra rätt bedömningar för att skidåkarna ska kunna ge sig ut i backen, tryggt och säkert.

Det gäller att kl ä sig rätt för att alltid ha en behaglig kroppskomfort, oavsett vad han gör. Att hålla sig inne är inget alternativ.

— Mitt jobb handlar om att vara ute, se vilka backar som kan öppna, var det är säkert för laviner och hur liftar och teknik klarar av snön som bygger på, säger Anders. Här är alla dagar lika. Måndag eller lördag, det är samma krav hela veckan. Oavsett väder.

isolera och ventilera är principen . Med hjälp av flera lager av olika kläder. Anders använder ett tunt underställ närmast kroppen, sedan åker en Woolpower Ullfrotté original 400 gram full zip över det. Längst ut den slitstarka skidpatrulljackan och byxorna.

— Det handlar om att transportera ut fukten från kroppen för att inte bli svettig. Det är dessutom viktig att kunna ventilera ut mycket kroppsvärme och kyla av kroppen enkelt när man arbetar hårt. Ofta är det transport med skoter mellan det fysiska arbetet, då gäller det att stänga igen och hålla sig varm. Dragkedjan på underställströjan gör det enkelt att variera isoleringen och ventilering.

han gill ar sitt jobb . För att det är varierande och spännande. Utmanande och ibland på gränsen till äventyrligt. Då gäller det att ha kläder som är trygga. Det har Anders.

Kö p d i t t u n d e r s tä l l h o s h a n s o n på å r e to r g !

Woolpower tillverkar och säljer underställ, förstärkningsplagg och sockar i fin merinoull. All tillverkning sker på vår fabrik i Östersund.

promotion

216 | M AG A S I N Å R E

V Ä D E R S K Y D DHar du läst Jörgen Vikströms text om väder tidigare i tidningen har du blivit varnad.

KopparglansNorske hotellmagnaten Petter Stordalen gjorde något som kan klassas som ett riktigt kap på höstrean i augusti 2009. Han köpte 730 miljoners-bygget Copperhill för i runda slängar en tredjedel av byggnadsvärdet. Sedan dess, och efter ett antal miljoner till, har hotellet sakta men säkert ryckt upp sig. Som en boxare på nio. Byggnaden i sig är ett konstverk med en rymd och atmosfär som verkligen lockar dig att stanna kvar.

Ett besök här doftar internationell � ärd. Här blandas världens språk med jämtska i en härlig mix. På vägen in i entrén trä� ar du på en grupp italienare som genom sin blotta närvaro och yviga diskussioner om något obegripligt för� yttar oss i känsla � era hundra mil söderut. Genast blir den stora lobbyn mycket intressantare. Enstaka amerikanska gäster fyller so� orna med både kroppshydda och en hel svärm av superlativ om den fantastiska utsikten över Åreskutan. Den norska familjen knatar iväg mot skidbacken med ett plockepinn av skidor och stavar. Mitt i allt håller någon fransk tidning på med en fotografering.

Precis där och då ska du sätta dig och bara betrakta. Med en kopp svart ka� e eller ett glas champagne. Det är inte någon som kommer höja på ögonbrynen, oavsett vad du väljer. — CO P P ER H I L L .CO M

N I V E A C H I LD R E N Solskydd för barn med solskyddsfaktor 30. Rekommenderas molniga dagar, är det soligt och vårsnö krävs det högre faktor. Finns förstås en sådan variant. Ca 60 kr. C LI N I Q U E D E E P COM FO R T Återfuktar och skyddar händer och nagelband även mot after skins vedermödor och torr nattklubbsluft. Ca 180 kr. B U R T ’ S B E E S Naturlig handkräm med bivax som bas. Fint efter en dag i våta skidhandskar. Ca 110 kr. R E C I PE FO R M E N FAC I A L MO I S T U R I Z E R + Krämen för

skidåkande män. Skapat av gammal puckelåkare för nya puckelåkare — och alla andra. Används efter rakning, före backen. Passar utmärkt för det torra nordiska klimatet. Ca 250 kr. C A RM E X L Ä PPB A L S A M i en klassisk burk som har nött sönder många bakfi ckor, men innehållet har i gengäld räddat många läppar. Ca 50 kr. WE LE DA

C A LE N D U L A Skyddar känslig ansiktshud mot hård vind, kyla, hagel och drivis. Rent bivax och ullfett ger ett naturligt skydd och låter samtidigt huden andas. Ca 80 kr. L A N COM E N U TR IX Exklusivt solstift håller läpparna mjuka och skyddar mot skadligt UV-ljus. Ca 210 kr. B I S A LVA S TI F T Svensk naturprodukt g jord på olivolja, bivax

och kokosfett. Går säkert att ha i maten också. Ca 50 kr.

Ett lyxigt lyxhotell med skön känsla är svårt att hitta. Särskilt på en fjälltopp.

m a g a s i n å r e | 217

Nu tar vi skidåkningtill en helt

ny dimension.

Registrera dig gratis på skistar.com/myskistar

Carmex® is the addictively good lip balm that delivers a soothing, comforting and tingly experience like no other. One of the world’s most popular lip balms. Now available in a store near you.

www.mycarmex.se CARMEX® is a registered trademark of Carma Laboratories, Inc

is the addictively good lip balm that delivers good lip balm that delivers good lip balm that delivers good lip balm that delivers good lip balm that delivers a soothing, comforting and a soothing, comforting and a soothing, comforting and a soothing, comforting and tingly experience like no other. One of the world’s most popular lip balms. Now available in a store near you.

218 | s a k t a i b a c k a r n a

Sakta i backarna Toppturandet formligen exploderar. Varenda friåkare med självaktning

har packat stighudar i ryggsäcken. Gramjagande konditionsfenomen ser

skidbestigningar som träningspass och formligen springer uppför fjällsidorna.

Men hur är det egentligen, finns det någon riktig toppturskänsla i Åre?

Och var det som vanligt bättre förr? Gunnar andersson granskar fenomenet.

Med en vass penna som vanligt...

m a g a s i n å r e | 219

Jämtlands enda högalpina kamtur — syltraversen. Till

vänster syns Pinacklarna och däremellan Tempelrännan.

220 | s a k t a i b a c k a r n a

m a g a s i n å r e | 221

“Det blev en kulturkrock. Svenska toppturspionjärer var bergsklättrare. Jag var

utförsåkare. Jag sket då och skiter fortfarande i fjälltoppen om den inte ger åkning”

Mäktiga sylmassivet, som högst 1761 m.ö.h.

222 | s a k t a i b a c k a r n a

...är på modet i byn och av någon anledning verkar jag ha fått rykte om mig att ha varit först. Det är förstås inte sant. Innan liftarna var alla utförsåkare också skid-bestigare. Man tog bergbanan upp till Fjällgården och knatade vidare mot Åreskutans topp med vallat fäste under dubbelspannen. En frisk tur på två timmar eller mindre om man var i bättre fysisk form, vilket dåtida utförsåkare tenderade att vara. Då som nu gillade man att åka i ravinerna, följa Susabäcken och eftersom det var glesare mellan kåkarna, och ingen E14 delade byn, behövde man inte sladda stopp förrän på torget.

Med liftarna kom en ny generation åkare utan erfarenhet av förfädernas alpina rutiner. Några enstaka av oss gillade att åka offpist och lät upptäckarglädjen dra allt längre från pisterna. Vi besteg Västerskutan och drog på bilexpedition till Snasahögarna vid Storulvån, och vävde

romantiska äventyrsdrömmar om hemlighetsfulla Skäck-erfjällen som låg så nära men där ingen tycktes ha varit.

Sant är att när kalendern visade tidigt 1980-tal var jag tämligen ensam om att gilla topptur i Åre, men borta i Östersunds klätterklubb fanns entusiaster som Örn Söderin, Kenneth Westman Drake och Åke Hedlund. Den sistnämnda var en lite egensinnig gymnastiklärare som arrangerade tidiga lavinkurser och gillade exotiska fjäll i Turkiet, Marocko, Lofoten och Svalbard.

Eftersom vi var så få som gillade skidbestig ning var det problem att hitta prylar. Man fick tjata på importörer och beställa från en liten postorderlåda utanför Örnsköldsvik. Sporthandlarna i Åre var mäkta irriterade när man sedan dök upp med bindningar som de aldrig sett och med ett sladdrigt papper som monterings mall, men i Alperna hände det saker.

Skidbestigning...

t e x t G u n n a r a n d e r s s o n

F o t o K a l l e G r a h n

m a g a s i n å r e | 223

224 | s a k t a i b a c k a r n a

Marker och Silvretta plockade fram bättre fungerande bindningar samtidigt som Dynafit och Fischer satsade på touringskidor utan nämnvärda åkegenskaper, vilket sammantaget föranledde svenska importörer att tillfälligt ana en kommande trend. Kenneth Westman Drake och Årebon Thomas Nilsson utnämndes till bergsguider på eget och andras friska bevåg. Själv fick jag rykte om mig att vara en entusiastisk skidbe stigare och sponsrades med prylar utan att göra särskilt mycket mer än att just vara entusiastisk.

Det blev en kulturkrock. Svenska toppturs-pionjärer var bergsklättrare. Jag var utförsåkare. Jag sket då och skiter fortfarande i fjälltoppen om den inte ger åkning. En fullkomligt vanvördig inställning bland klättrare för vilka toppen alltid är en helig gral. Klättrare ser den fysiska försakelsen som belöning. Utförsåkare söker rusig åkglädje. Jag kände mig som en krögare bland predikanter. Dessutom led jag av dålig kondis. Det gör jag fortfarande, fastän jag

hunnit skidbestiga ett otal berg i flera världsdelar. Jag kompenserar med materialistisk minimalism och envishet. Inga onödiga rörelser i jämn och långsam lunk strax under prestationstaket. Jag har lärt mig att placera medvetandet i ett slags koma, där smärtan känns, men nonchaleras. Ungefär som när man får morfin. Det handlar om att gilla monotonin. En bra topp tar en dag att bestiga. Normaltempot är 300 höjdmeter i timmen. Ni anar hur mycket jag har svet-tats i långsamhetens lov.

s n a r T s a a l l a som tycktes veta att telemarks-svängen var bäst fungerande teknik. Det gjorde toppturandet sjukligt ansträngande, för när man äntligen släpat sig till toppen blev det till att niga kropp över böjt ben och ur denna puckade åkställning orkade man sällan resa sig, utan blev kvar tills skallen drog i snön. Vill därför passa på att rikta ett stort tack till kollegan och Årebon Jörgen Vikström som

“Det handlar om att gilla monotonin. En bra topp tar en dag att bestiga. Normaltempot är 300 höjdmeter

i timmen. Ni anar hur mycket jag har svettats i långsamhetens lov”

M A G A S I N Å R E | 225

Åre Mån-fre 10-18, lör 10-16 och sön 11-16. Tel. 0647-503 66. www.intersport.se

8848 ALTITUDE HITTAR DU HOS INTERSPORT, STATION ÅRE.

WINTER 2012 COLLECTION MAN

WOMAN JUNIOR MINIOR

ACCESSORIES

8848 ALTITU DE.COM

Max är stolt sponsor av:

Foto: www.mattiasfredriksson.com

Vi på Max är stolta att presentera JOI-målet: Frisco Cheese ‘n’ Bacon + stor pommes frites + stor läsk + dip.

JOI-målet

Åre - på Åre TorgÖppet alla dagar 10-03

Jon Olsson vid Comet Peak, Nya Zeeland

Max är stolt sponsor av:

Foto: www.mattiasfredriksson.com

Vi på Max är stolta att presentera JOI-målet: Frisco Cheese ‘n’ Bacon + stor pommes frites + stor läsk + dip.

JOI-måletVi på Max är stolta att presentera JOI-målet: Frisco Cheese ‘n’ Bacon + stor pommes frites

JOI-målet+ stor läsk + dip.

Åre - på Åre TorgÖppet alla dagar 10-03 Öppet alla dagar 10-03

Jon Olsson vid Comet Peak, Nya Zeeland

226 | s a k t a i b a c k a r n a

S to r u lvå nstF-fjällstationen är

samlingsplats för Jämtlands skidbestigare. Här finns

parkering, uthyrning och restaurang rätt framför tre

fina fjällbumlingar. Getryggen är det perfekta nybörjarfjället med två

kilometer bred fjällsida av trivsam lutning tillbaka till

stF-fjällstationen. Fallhöjd: 652 meter. Sönner-tväråklumpen

är det mellersta fjället med åkning på bred ostsluttning

tillbaka till väg, samt den berömda näbbrännan.

Fallhöjd: 675 meter.Storsnasen ligger längst

i norr och ger mycket bra åkning från Jämtlands mest

storslagna utsikt. Fallhöjd: 760 meter.

S y l a r n aJämtlands häftigaste fjäll blir ett större projekt eftersom det ligger 16 km från vägs ände i storulvån. Men det

går vesseltransport dit, både för tunga skidor och

lata skidåkare. tyvärr ingen fullskalig restaurang, men frukost serveras och det finns en butik med enkla halvfabrikat. Syltoppen,

1 761 m ö h, ligger faktiskt i norge.

börja med syltoppen och rännan ned mot syltjörna på norska sidan. sedan går du upp på Mellantoppen

och får utförsåkning ned till tjärnen norr om lillsylen.

Fortsätt nordöst mot passet till vaktklumpen

och du glider hela vägen till stF-fjällstationens bastu.

Sammanlagd fallhöjd: 1 500 meter.

ot tfjä lle tbortglömt fjäll med direkt

access från väg och med en privatägd fjällstation vid dess

fot. Från topplatån stupar det brant i mycket tekniska

rännor ned till ottsjön i norr. Hälsosammare i öster om du drar en aning mot söder och följer Österdalsbäcken mot Östra vålådalen. Fallhöjd:

775 meter.

fotnot: Johan Ranbrandt, författare till Friluftsliv i

Jämtland, är av en helt annan åsikt än Gunnar. Om du vill ha

fler tips, köp boken.

envisades med att svänga parallellt trots bindning med lös häl. En livsavgörande insikt.

Det skulle dröja ända till 1990 innan det svenska topptursintresset tog fart och då i Riksgränsen. Där hade man nära till ett gäng fina och vägnära norska toppar med utsikt över Atlanten och annan storslagen natur­dramatik längs långa och intressanta åklinjer. Den första skidalpina tävlingen Kebnekaise Classic drog igång och därmed var toppturstrenden etablerad — utom i Åre.

Kebnekaise Classic organiserades förvisso av blivande Årebon Erik Ahlström och det arrangerades skidalpina tävlingar i Storulvån, där maratonmagra män i neonglada tajts stressade upp och ned för Snasahögarna på tid, men i kulturkonservativa Åre skulle Jörgen ropa ensam i öknen under ytterligare ett decennium. Sanningen är och förblir den att inga trender skapas i Åre, tvärtemot vad byns überpatriotiska nyinflyttingar skryter om på Facebook. Däremot är Åreborna enastående känsliga för mode. Man kan lite förenklat säga att en Årebo vet exakt på snörningen vad du ska ha för skor, men saknar susning om vart de är på väg. Åre reagerar på trender strax innan de blir mainstream och rider sedan utvecklingen med stor skicklighet. Därför dröjer det således till en bit efter millenniumskiftet innan toppturstrenden etableras i Åre, vilket dessutom råkar sammanfalla med seriöst förbät­trad utrustning i form av Fritschi Diamir och Dynafit TLT, plus en mängd nya skidor med både låg vikt och härliga åkegenskaper.

Årebornas senfärdighet beror i detta fall på avsaknaden av tradition. Skidbestigningen kommer ju från Alperna, där den handlar om turåkning. Man knatar mellan bergshyttor och klämmer topparna emellan. Alpin turåkning är alltså i princip samma som nordisk turåkning, fast med annan utrustning och i Åre har turåkning alltid betraktats som ett asketiskt pyssel för en sekt av torrfodertuggande naturmup­par. Alpin turåkning fungerar heller inte i Sverige av topografiska skäl. Vintern 2001 försökte jag att etablera en alpin kungsled mellan Abisko och Kebnekaise; i vår allra mest alpina fjällmiljö. Det gick så där. Alltför mycket plattgång och traverserande i förhållande till utförsåkning. Jämtlandsfjällen, som består av en stor kalfjällsplatå med Helags och Sylarna som enskilda toppar och Åreskutan som satellit, fungerar absolut inte för alpin turåkning. Trots dessa bistra realiteter har intresset för skidbestigning i Åre börjat anta nivåer av individuell besatthet.

Historien upprepas, fast denna gång i förändrad verklighet.

Som Årebo är du utförsåkare — punkt — men, eftersom den senaste generationen alpina turbindningar visar sig vara riktigt pålitliga och har belastningsfjädrar som går att ställa i machomotstånd sitter de snart på varje fjunig offpiståkares normalskida. Stighudar och alpina turbindningar löser nämligen problemet med trängseln i offpisten. Det finns ju knappt någon offpist

längre. De snötäcken som nås från lift ligger möjligtvis orörda under några futtiga timmar efter snöfall. Sedan är det kört.

Dä r fÖ r M o n t e r a r M a n alpina turbindningar på feta offpistskidor och når åkning som ligger långt från liftarna. Väl där ute i den trädlösa evigheten är steget till att skidbestiga ett helt fjäll ganska litet. Så man fan­tiserar om Skäckerfjällen och drar på bilexpedition till Snasahögarna, där man släpar pråmlika skidor i flock uppför fjället närmast parkeringen med lavinsändare, sond, spade, skarjärn, vätskesystem, hjälm, muskel­stödjande långkalsonger och ryggskydd. Sedan drar man spikrakt mot fjälltoppen på bindningens högsta hälhöjare. Jämtarna har liksom sin egen taktik. Pang på bara, oavsett hur brant och tungt det blir, medan vi alp­traditionalister lägger slag och månar om att hitta den mest kraftbesparande linjen uppför. När fallhöjderna är behändiga orkar man ösa på allt vad utrustningen förmår, men vissa finner särskild motivation. Det finns störande gott om endorfinister i både Alperna och Åre, för vilka skidbestigningen fungerar som redskap i olika introverta kroppsbyggarprojekt.

Jag vill inte förstå dem. Drivs de inte av längtan till naturnärhet? Imponeras de inte av vyerna? Den sköna utförsåkningen? Sociala gemenskapen? Friheten?

Okej, Jämtland erbjuder väl inte Europas häftigaste skidbestigning, men även jag som har skidåkning i yrket längtar dit ibland. Det är ett vackert fjälland­skap och där finns några toppar som är värda varenda svettpärla. Utsikten från Storsnasen över det sjörika skogslandet i öster är hänförande. Det jämna åket utför Sylarnas evighetslånga västsida håller euroklass och varje vinter sätter jag upp Bunnerkorridoren på listan över skidjobb som jag hoppas hinna. Så har jag gjort i decennier, utan att komma ett glid närmare realiser­ing. Åket är ordentligt brant och löper fint i fallinjen, men ligger besvärligt placerat på Bunnerfjällets sydsida, vilket gör att återmarschen skulle bli irriterande lång. Måhända är det inte mödan värt, men idén har hängt med sedan mina allra första stighudar. Jag kan knappt titta på Lantmäteriets fjällkarta utan att fundera på hur det skulle kännas att starta väster om Västra Bunner­stöten och låta gravitationen suga magen mot fritt fall när de första stålkantsskären greppar fäste. En bestämd och avvaktande balans innan tillfällets exakta snökon­stistens dikterar svängradien ned Tjallingdalen. Sex­hundrasextiofem höjdmeter av ihållande brant åkning.

Det var en för tiden ytterst hängiven skidbestigare från Gävle som berättade om åket. Snubben hade en kolossalt ful mössa och måtte ha varit ordförande i Åke Hedlunds fan club. Han sa att den kalla pudersnön låg i mängder just där och kanske överdrev han, men kartan säger mig att det lika väl kan stämma och jag vill så gärna tro honom. …

“Det finns störande gott om endorfinister i både Alperna och Åre, för vilka

skidbestigningen fungerar som redskap i olika introverta kroppsbyggarprojekt”

M A G A S I N Å R E | 227

0647 - 531 71 • [email protected] • www.ulladalsstugan.se

Foto Mats V Dahlberg

Välkommen till Nivå, en ny butik mitt i Åre med ett brett sortiment av kvalitets- varor för ditt kök sov och badrum.

Här hittar du personliga varor med funktion och design. Vi finns i nya Sport- hotellet strax nedanför torget mitt i Åre by.

www.niva.cc [email protected] + 46 647 514 00

Himla är iNte eN Stil – det är alla

228 | s a k t a i b a c k a r n a

m a g a s i n å r e | 229

Å r e b o r g ö r g ä r n a s a m m a s a ke r som andra Årebor. För några år sedan skulle många ha en fet pickis och köra motocross på sommaren. Numera ligger crossbanan öde och det cyklas istället för fullt utan motor. På vintern var värstingskotern parkerad bak på flaket och under tiden man själv fikade på Åre Bageri stod ekipaget utanför och agerade statusmarkör.

Ett nytt fenomen uppenbarade sig vintern 2010. Toppturer med skidor eller snowboard fick sig ett rejält uppsving i Åre. Utrustningen har självklart alla Årebor med självaktning haft lig-gande hemma, men i vintras fick den även känna på snön.

Ett par timmar efter att liftarna stängt för dagen, gick ett trettiotal personer i liftköliknande formationer upp till Tottsadeln eller en bit högre upp mot kalfjället och åkte sedan utför i allt från pudersnö till återfruset vårslask. Under midvintern med pannlampa. Det var en brokig skara människor, från rutinerade bergsguider och

multisportproffs till de som klistrade fast sina stighudar för första gången. Själva tanken var att alla skulle röra på sig, men långt ifrån med någon fartkontroll. Alla gick i sitt tempo och efteråt samlades gänget över en öl på Broken eller Dahl-boms för en väldigt sen och annorlunda after ski. Åtgången på öl var dock sparsam. Svettdoften mer intensiv. Förmodligen sa samvetet nej till mer än en öl hos de flesta. Syftet med att gå uppför pisterna, när alla andra skidåkare var inne på sin tionde after ski-öl, var nämligen en Åreanpassad och ganska fri form av konditionsträning.

F r e d r i k g u s tav s s o n h a r b e n ä m n t s Åres äldsta tonåring, även om tonårstiden på pap-peret tog slut på 1980-talet. Han jobbar som skärm flygsinstruktör och lever ett aktivt liv. Men varken löparskor eller längdspår var något som Fredrik slitit på många år. Vågen sa hundra, men hans kondition var definitivt inte hundra.

— Jag har gått på toppturer i 20 år men bara

någon enstaka gång varje vårvinter. Aldrig fått in flytet så att jag känt mig pigg. Att jag klarade av att gå hela vägen upp till Tottliftens ändstation med de 30 som stod och flåsade utanför vind-skyddet på Tottsadeln kändes helt underbart. Jag var helt slut. Men lycklig.

Egentligen är det strängt förbjudet att ens vistas i backarna efter stängningsdags. Det är pistmaskinernas domän. Tisdagsturerna upp mot Totthummeln sker med Skistars välsignelse, men ska du testa på egen hand kan du glömma alla turer som korsar en pist. Då är det bästa tipset kalhyggena tvärs över Åresjön när isen lagt sig. Starta vid Holiday Club, gå över sjön och kryssa dig upp. Har det snöat hittar du här ett av Åres bästa åk. Är det kvällsöppet vid VM-arenan studsar ljuset över till andra sidan sjön och du klarar dig med endast en svag pannlampa.

Ta det lugnt, och gå med en kompis. …

LjusfenomenMystiska ljus uppenbarade sig i Tottbacken i vintras. För många och

för små för att vara pistmaskiner. Det var inte norrsken. Dessutom

tycktes de ha siktet inställt på torget. Mårten Pettersson avslöjar

sanningen om en mycket lokal trend.

t e x t m Å r t e n P e t t e r s o n F oto s e b a s t i a n k a r P ow i c z

s ti g h u da r , lö s h ä l o ch Pa n n l a m PaÄven i år har topptursgänget fått skistars okej på att knata i tottbacken på tisdagar klockan 19.00. Facebook.com/toppturer ger dig mer och aktuell information.

För att det ska vara en aktivitet värd att hålla på med krävs det en del utrustning. annars passar den inte i åre. Förutom vanlig topptursutrustning, skidor eller splitboard, behöver du för kvällsturer även en pannlampa. räkna med att en bra lampa kostar mellan 500 och 1 500 kronor. Finns förstås i byn.

230 | s a k t a i b a c k a r n a

Är splitboard en krystad lösning på ett

icke existerande problem? En fluga som

går en snar, förutbestämd och oundviklig

död till mötes? Eller en slutgiltig lösning

på ett tekniskt problem som gäckat

mänskligheten i årtionden?

t e x t J o h a n w e i m e r F oto s i m o n s J ö r é n

m a g a s i n å r e | 231

232 | s a k t a i b a c k a r n a

d e t t v i s ta s o m d e t m e s ta , men en sak tycks utförsåkarna vara rörande eniga om. Snowboard är som bäst utanför pisten. Längs vitpudrade och orörda sluttningar. Enda problemet är att ta sig dit och därifrån. Utan förnedring. Ålande, krypande, stapplande och flåsande i den djupa snön. Förmodligen inför hånleende skid åkare som i detta sällsynta men tydliga överläge ser sin chans att vinna över dig till den mörka sidan. Men ge inte upp. Sälj inte din själ.

Utvecklingen av den tudelade snowboarden, splitboard, tog sin början redan vid mitten av 90-talet. Ett ljushuvud i en puderdränkt skog på andra sidan Atlanten lyckades mot alla odds få hjärncellerna att samarbeta flera minuter i sträck och vips var snowboarden befriad från sin akilleshäl. För alltid. Den begrän-sade rörligheten på “baksidan av berget” var ett minne blott. Det verkliga genombrottet lät dock vänta på sig. Ända till i fjol.

Skvallret om en ny splitboard från Burton visade sig vara sant när “Freebird” landade. Även ärkerivalen Lib Tech gav den försummade nischen välkommen uppmärksamhet med sin tudelade variant av Travis Rice självbetitlade bräda och fler märken följde.

Hypen förstärktes av Jeremy Jones snowboardfilm Deeper där splitboarden presenterades som det nya svarta. Plötsligt ville alla vara med och leka igen.

Den snöfattiga säsongen i Alperna tvingade brädåkarna att röra sig över större områden i sin ständiga jakt på fluffig snö. I Chamonix såldes flera dussin splitboards av en och samma butik och även här på hemmaplan i Åre märktes trenden av. Facebook-gruppen Åre Split Personalities skapades och antalet utövare ökade under hela säsongen. Dock inte i en sådan om-fattning att några av de sanna individualisterna blev tvungna att dela märke.

Splitboarden är i likhet med snowboarden här för att stanna, men är allt verkligen guld och gröna skogar?

Nja. Splitboarden är dyr och kännbart tyngre än en snow-board eftersom den har en rad påmonterade delar.

Uppför går det riktigt bra. En halv snow board under varje fot är inte mycket att kånka på. Vid skråande på hårda underlag saknas en del vridstyvhet även med styva bindningar och marknadens styvaste skor. Kantgrepp rättas med fördel till med hjälp av skarjärn. Maniska topptursentusiaster i Kanada har tagit det hela ett steg längre och kombinerat splitboard med bindningar och pjäxor från Dynafit.

Flexet skiljer sig från en traditionell snowboard. I pist kan splitboarden kännas onödigt tung och lite sävlig. I vissa fall kan man även se hur brädans båda delar rör sig i förhållande till varandra. Det är ingen större fara men känslan är inte helt distinkt.

I puder fungerar splitboarden emellertid mycket bra — och det är onekligen hela huvudsaken. …

kö Pa ett antal tillverkare erbjuder brädor som oftast kombineras med delar från amerikanska Voilé. Priset för en bräda exklusive bindningar och stighudar är från 7 000 kronor och uppåt. byg g a att klyva en gammal avlagd bräda är ett bra alternativ för den som gillar att pyssla. Den nödvändiga hårdvaran kostar cirka 1 700 kronor exklusive snowboard, och stighudarna betingar ytterligare cirka 1 700 kronor. bygget kräver en hel del verktyg, händighet och arbetstid. väg r a brädåkare

kan även använda snöskor eller så kallade “approach skis”. i båda fallen får du åka utför med dessa prylar på ryggsäcken och det är ett handikapp. snöskor fungerar hyfsat i svenska förhållanden men du får räkna med kortare steglängd, sämre bärighet och hårdare kroppsarbete, dessutom kan du inte skråa eller glida med snöskor.

“Den begränsade rörligheten på ‘baksidan av berget’ var ett minne blott. Det verkliga

genombrottet lät dock vänta på sig.Ända till i fjol.”

m a g a s i n å r e | 233

TOTALLEVERANTÖR AV INREDNING TILL LÄGENHETER, STUGOR OCH HOTELLUtställning och snickeri i Handelshuset i Såå. Vi bygger och inreder efter era önskemål.Utställning 0647–322 11 och snickeri 070-712 99 22 www.inredarna.com och www.etttvatra.se

magasin_åre.indd 1 2011-11-22 21:58

Att börja dricka i tidig ålder ökar risken för alkoholproblem.

Broken - Dahlbom - Fjällgården - Granen - Hummelstugan

Hyddan - Platåkåtan - Supper - Timmerstugan

Ullådalsstugan - Villa Tottebo - Vinbaren - Wersén:s - Ölbaren

På Systembolagets beställningsortiment www.redandwhite.se

234 | d r a g s h o w

Drag showAldrig blir kontrasten mellan civilisation och naturupplevelse

Följ med trapperfotografen n i c k l a s b lo m och Magasin Åres filosofiskefalsettsång för att överbrygga hoppet mellan

m a g a s i n å r e | 235

Drag showså stor som när du ger dig av med hundspann. skribent J ö r g e n V i k s t r ö m som tvingas ta till Ipod och isländskFacebook och jämtländskt vinterfjäll.

236 | d r a g s h o w

m a g a s i n å r e | 237

238 | d r a g s h o w

m a g a s i n å r e | 239

240 | d r a g s h o w

m a g a s i n å r e | 241

ag skulle k anske börJa med att säga något klokt och insiktsfullt om draghundarna och de äventyr som de

kan ta oss med på. Något om färden in i det vilda. Om hundarnas oerhörda uthål-lighet och dragvilja. Deras barskhet. Deras mjuka sidor. Omgivningens storslagenhet. Vår litenhet på det väldiga fjället.

Men trots att jag är på fjället är jag kvar i civilisationen, i min mailserver, i min full-matade Interplano-almanacka, i mina jobb, i mitt livs glädjeämnen och bekymmer.

Kanske är det därför jag just nu lyssnar på musik, liksom för att plana ut skillna-derna mellan kultur och natur, civilisation och vildmark.

Så att övergången inte blir för abrupt.Just här, på vad jag menar är svensk

fjällvärlds mest intetsägande terrängav-snitt, flaket mellan Storulvån och Sylarna, tar Jón Þórs band Sigur Rós hörlurarna i besittning.

Sångaren Jón Þór Birgissons hemsnick-rade språk, den märkliga hoppländskan, eller vonlenska som språket kallas på hopp-ländska, bestående av valsång och forn-nordiska, virvlar runt i hjärnbarken när vi med god fart passerar vindskyddet Spåjme och tar sikte mot Sylarna som gömmer sig under morgondimmornas grå täcke.

Trakten upplevs som intetsägande eftersom den omges av karaktärsfulla massiv som ivrigt basunerar ut sina behag till betraktaren. Sylarna, Snasahögarna och Bunnerfjället pockar verkligen på uppmärksamhet, medan plattheten vi nu rör oss över mest säger “dra åt helvete”.

Så känns det i vart fall och jag dränker tundratristessen genom att öka volymen. Jón Þór sjunger Með suð í eyrum. Med sur-rande i öronen.

Karlen har rätt. Surr i öronen. Ljud som tar oss bort, inte hem. Så är det allt för ofta nuförtiden, inser jag plötsligt och sliter ur lurarna. Från och med nu ska jag lyssna till tystnaden, hundarnas snabba tassar som frasar taktfast över snön och slädens gnekande.

spannet föl Jer lydigt spåren från de framförvarande ekipagen. Jag behöver sällan korrigera hundarnas färd genom att ropa “höger” eller “vänster” eller mana på dem med “framåt”. De håller god fart utan att jag gastar.

Min enda uppgift just nu är att alltid vara beredd att stå på bromsmattan, för att förhindra att släden åker in i hundarna i utförsbackarna.

Jag har det bra, slår det mig. Jag är frisk och mätt och på fjället med hundar som drar mig. Jag behöver inte röra en fena för att förflytta mig. Kan man ha det bättre? Knappast.

Jag facebookade i morse och visst, många av mina vänner hade uppdaterat sina uppenbart oerhört härliga liv. De cyklar singeltrack mellan palmerna i Maui, de dricker champagne i goda vänners lag på Vinbaren i Åre, de går zenbuddistiska mindfulnesskurser och lär sig leva i nuet varje ögonblick, de bakar pepparkakor med barnen och så vidare. De kallar med all rätt varandra för ”fina” och ”vackra” och av facebookeriet att döma lever de i stort sett alldeles utmärkta liv.

Fast jag tror alltså att ytterst få har det bättre än vad jag har just nu.

Så tänker jag när den ystra, svarta tiken i mitten av spannet ofint nog bajsar ner den vindögda hannen bakom henne. I farten. Men han verkar inte bry sig. Ruskar på sig lite.

242 | d r a g s h o w

Parerar nästa stänk. Sånt som händer. Hör till jobbet. Ingen större arbetsmiljöfråga.

Släden flyger genom doftångorna från tikens avträde. Det kan låta mycket märkligt, men faktiskt luktar det om inte gott, så rätt. Det är ju en lukt som hör stunden till.

Draghundar ska nämligen bajsa ofta och mycket. Det gillar en riktig musher och jag är nu en riktig musher. Väl?

Det kanske känns besynnerligt att läsa en så oförblommerad beskrivning av resultatet av hundars matsmältning i en sån här fin skrift. Men odören säger mig att tiken fungerar; mat har hon ätit och det rikligt och hennes inre har sugit ur energin in i sista tarmluddet.

Det som återbördas naturen har hon ingen nytta av, så iväg med det.

Hon är nu redo för mer mat. Några timmars arbete till, så kommer jag att servera henne en festmåltid.

Här nuddar Vi Vid k ärnan av det underbara som den lika oborstade som begåvade fotografen Blom med framgång fångat med sin kamera; djur och människa i skön förening i fjällnaturen. Hundarna bjuder oss generöst på naturupplev-elser av förnämsta art. De tar oss utan att tveka in i det stora vita och det utan knot.

Deras blotta närvaro förhöjer upplevelsen, gör det till något som känns ursprungligt och fint, långt från mekanisering och motorisering. Det är muskelkraft istället för kolvar och kardanaxlar, trevliga små ylanden och frejdigt pruttande istäl-let för mullrande motorer och avgaser.

Beroendeförhållanden uppstår och blir tyd-liga. Band knyts. Något som kanske kan kallas kärlek uppstår.

Därför kan en draghundsförare sitta för-sjunken i timmar i oroligt grubbel över en hund som inte äter som den ska, det vill säga extremt glupskt och skyndsamt, som att världens sista tid var här med evighetslång svält i sikte.

Så ska draghundar helst äta och gör de inte det hopas frågetecknen och bekymren.

Omsorgen om hundarna vet inga gränser bland draghundsförare. Det är alltid hundarnas väl och ve som kommer först och när vi stannar till justerar jag därför direkt skydden som vissa känsliga hundar har på sina tassar.

Skaren är vass ibland och hundarna har inte vett att ta det lugnt så här kommer människans förnuft in och därmed även dessa söta tofflor som skyddar deras trampdynor.

Det är rörande att se stora råbarkade drag-hundsförare böja sig över de ofta inte så stora

hundarna och varsamt dra på dem tofflorna under mjuka klappningar, mumlande småprat, kort sagt ett diskret gosande.

Det är en kärlekshandling, men lika mycket ett sätt att säkerställa att spannets alla medlem-mar kan sköta sin uppgift över tid, nämligen att dra, dra och åter dra fram till målet för kvällen.

de grå molnen l ät tar över Sylarnas borg-liknande massiv och morgonsolens brandgula strålar flammar över Slottet, Templet, Storsylen och Lillsylen. Sylarna är västra Jämtlands eget Himalaya och lockar hundratals klättrare och toppbestigare från när och fjärran varje vinter. De flesta trasslar sig runt på Syltraversen, andra tar sig an svårare saker.

Som min klättrande kamrat Pierre. Sylväg-gens rimfrostbemängda branter brinner nu i eld och svavel och jag tänker att han mycket väl kan hänga där någonstans på någon klippelare, möjli-gen säkrad i en avknuten rurp, men förmodligen inte alls säkrad. Kanske hackar han sig upp längs en ny led mot toppen, upplever ännu en vertikal obegriplighet som skulle få nackhåren att resa sig på vanliga dalkrypare.

Medan morgonrodnaden ger vika tar hun-darna oss vidare in mot Sylarna, in över det stora väldiga, vita flaket. Det finns gott om tid att reflektera och jag funderar på hur jag kan uppfat-tas här med mitt spann. Lite på håll, alltså. Det ser nog väldigt härligt ut. Spannet spränger över snön och mjuksnön yr upp och förenas med det ilskna markdrevet som täcker nejden i en halv-meterhög skinande hinna i motljuset.

Längre fram passerar kamraternas spann en smal ås och är nu på väg ner i en sänka. Det skimrar om dem när de förefaller åka rakt in i Sylarnas väldiga famn av klippväggar. Det är sällan man ser så vackra syner och jag börjar se kvalitéer i flaket som jag tycker är så tråkigt; det har en kärv estetik som kräver tillvänjning för att man ska se detaljerna och skiftningarna. Nu känns det som att vi kan snurra runt här en stund för att upptäcka detaljerna.

Men så blir det inte. Vi har andra mål. Vilka är jag inte helt

säker på. Men det spelar ingen roll. Jag är redan framme. I mig själv. …

Sylväggens rimfrostbemängda branter brinner nu i eld och svavel och jag tänker att han

mycket väl kan hänga där någonstans på någon klippelare, möjligen säkrad i en avknuten rurp,

men förmodligen inte alls säkrad

M A G A S I N Å R E | 243

Å r e • S u n d s v a l l • U m e å • S k e l l e f t e å • L u l e åL i n k ö p i n g • G ä v l e • S t o c k h o l m ö p p n a r v å r e n 2 0 12

www.allstarbar.se • [email protected] • 0647–519 90

Allstar är en högklassig sportbar där alla sevärda matcher visas.

Köket serverar Junkfood de lux, en lyxigare variant av amerikansk

snabbmat med allt från tjocka bur-gare och maffi ga stekar till fräscha

sallader och spännande wokar.

Måndag - Torsdag 14.00-23.00Fredag - Lördag 12.00-24.00

Söndag 12.00-23.00

Droppa in eller ring och boka bord.

Välkommen inWalk in, ski in, drive in mitt i Åre

Vägg i vägg med Hotell Åre Torg

För att hålla dig uppdaterad, kolla in Allstar Åre på Facebook

För att hålla dig uppdaterad,

MagÅre Vinter 2012 outline.pdf 1 2011-11-28 15:26:10

244 | FOTO FREDRIK BOBERG

HUNDPILOTDe krävs mer än lite godis i fi ckan om du ska ratta ett hundspann.

� PE A K PE R FO RM A N C E S I B E R I A H AT Gjord för förhållanden ovan polcirkeln, en klassisk pilotmodell med fuskpäls för extra värme. Med öronlapparna nere och hakremmen knäppt kan du njuta de legendariskt kalla januaridagarna. Ca 600 kr. � G R Ä N S FO R S V I LDM A R K Hundarna behöver mat och det frusna köttet fördelas

lämpligast med en liten yxa. Yxan är 35 cm lång och klarar trots sin litenhet även att hugga av ganska stora grenar, klyva ved och andra nödvändigheter. Ca 500 kr. � S N Ö S KO R Riktigt klassiska nordamerikanska snöskor. Just de här paret kommer från vår medarbetare, fotografen Nicklas Blom. Priset är oklart men efter alla turer med frakter och tullar kostade de som ett par bättre skidor. � WE S TE R N MO U NTA I N E R I N G FL A S H PA NT S 210 gram superlätta dunbyxor med vattenavvisande

yttertyg. Är det så att du ska ut på något riktigt eländigt äventyr kan du förstärka med ett par skalbyxor. Rätt ihoppackade tar de upp lika lite plats som colaburk. Ca 1 400 kr. � LI LL S P O R T TE LE M A R K E LK S KI N En tumvante i älgskinn, rejäl och utan krusiduller. Handskarna på bilden är extrautrustade med ett foder i ull. Ca 300 kr plus fodret 100 kr. � LE ATH E RM A N S KE LE TO O L Ett lätt multiverktyg som innehåller de nödvändigaste verktygen. I jakten på gram har handtag och

knivblad perforerats för att spara ytterligare vikt. Trots det avskalade utseendet är verktyget robust. Ca 1 000 kr. � KL ÄT TE RMU S E N N O S En riktig polarfararparka med yttertyg i Etaproof, tyg i ekologisk bomull, som sväller när den blir fuktig vilket gör parkan naturligt vattentätt. Isolerad med dun av fi naste kvalitet gör den varm och ombonad. Ca 10 001 kr. � WO O LP OWE R Z I P T U R TLE N E CK Nästan lokalproducerad (i Östersund) underställströja i ullfrotté med hög mysfaktor. Den höga kragen

och förlängningen i ryggslutet stänger den strängaste polarkylan ute. Blandningen merinoull och konstmaterial ger ett skönt och luktfritt plagg. Ca 650 kr. � S O R E L C A R I B O U Med nubuckskaft och gummidamask håller du dig varm och torr, de ska enligt utsago klara - 40 °. Bara för att de syns på

Stureplan betyder det inte att de inte klarar tuffare tag. Ca 1 700 kr.

� � � � �

� � � �

M A G A S I N Å R E | 245

VI TAR HAND OM DIGVi på the VENUE vill att du ska känna dig

omhändertagen och vi erbjuder det senaste inom färg- och hårtrender. Vi arbetar med professionella och världsledande leverantörer som har den senaste

teknologin inom hår- och hudvårdsprodukter.

the VENUE betyder mötesplats och här återfinner du som kund den kvalitet och kreativitet som vi är kända för.

Mån – fre 09.00-18.00 • Lör 10.00-14.00 • Övrig tid enligt överenskommelse.

Bubblan Gallerian • 08-411 50 06, 411 50 09 • [email protected] • www.thevenue.se

246 | FOTO MATTIS KARLSSON

TOPP GEARLåg vikt uppför betyder inte längre tråkigt utför.

� PATAG O N I A WOM E N ’ S N A N O P U FF JACKE T Nanoplaggen fi ck ett ordentligt genomslag när de kom för ett par år sedan och de blev snabbt ett naturligt inslag i de inbitna toppturarnas grundpackning. Extremt lätta, tunna och snygga förstärkningsplagg. Eller som en tekniker kanske skulle uttrycka det; “grym värme�vikt�kvot”. Ca 1 900 kr. � M A RMOT E TH E R JACKE T Marmots välbeprövade Driclime�plagg har funnits i tjugo år nu. Ungefär. De har vunnit oräkneliga internationella priser och de

har länge varit favoritplagg på Magasin Åres redaktion. Ether Jacket är en ganska ny design, men med den vanliga funktionen. Alla borde ha en helt enkelt. Ca 1 000 kr. � K 2 R I VA L B C är en hjälm speciellt framtagen för toppturare. Med sina 375 gram är den otroligt lätt och känns ungefär som en cykelhjälm i handen. Som tur är ser den inte ut som en sådan. I priset ingår en färgmatchad mössa. Ca 1 000 kr. � K 2 C LI M B I N G S KI N S Fler och fl er skidmodeller erbjuds nu med speciellt anpassade stighudar

för just den skidan. Längden och skärningen är redan anpassade perfekt och svunnen är den tid då man fi ck stå i källaren och skära med limkladdiga rakblad. Att det blev just den här stighuden som fi ck illustrera fenomenet beror på att den är grön. Ca 1 500 kr. � DY N A FIT TLT 5 MO U NTA I N WOM A N TF�X I år har tjejerna fått sin

egen variant av vad många anser vara den bästa toppturspjäxan. När den nådde marknaden i fjol var den varken lättast eller styvast, men den oöverträffade kombinationen av fantastisk gåkomfort, bra utförsegenskaper och låg vikt (strax över kilot per fot) g jorde den snabbt till en favorit. Ca 5 600 kr. � S COT T X PLO R ’A I R Vi vet, vi börjar bli ganska ensamma om att hävda att det fi nns ett “lagom är bäst” vad gäller skidbredd för skandinaviskt toppturande. Breda skidor är vad som efterfrågas. På redaktionen bakåtsträvar vi trots allt och gillar Xplor’air med en bredd på 80 mm. Vi borde kanske ha valt att presentera storasyskonet Crus’air med en midjebredd på 92 mm istället,

men den har brandgula kanter och hade inte passat lika bra på tidningssidan. Ca 7 000 kr. Inklusive anpassade stighudar.

� �

� �

��

m a g a s i n å r e | 247

OM DU INTE KOMMER TILL ÅRE KAN DU GÖRA DINA STROLZ-PJÄXOR HOS: ALPINGARAGET STOCKHOLM, NK STOCKHOLM. KAISER SPORT SÄLEN. TOP SPORT FUNÄSDALEN. VEMDALENS SKIDSHOP. SPORTSPEC GÖTEBORG. JOENS SNÖ&SJÖ LIMHAMN. JUL SPORT TRYSIL. SKI STAR SPORTSHOP HEMSEDAL NORGE

Neue Strolz Schuhe 2012?

MER INFO HITTAR DU PÅ WWW.SPORTS.SE

248 | FOTO FREDRIK BOBERG

PÅ RÄTT SPÅRPrylarna som gör dig snabbare — och snyggare — på drömmilen i Björnen.

� M A LOJA S U N R O S E S N OW Maloja är tyskt och ursprungligen ett varumärke för mountainbikecyklister. Hela kollektionen kännetecknas av ett bestämt designtema som förändras varje år. Just nu verkar man gilla horndjur, granar och fjäll. Passar perfekt i Jämtland alltså. Ca 1 500 kr. � M A LOJA ZOTA BY XO R Ungefär som överdelen fast för benen. Ca 1 600 kr. � S T WA RM �U P JACKE T Peter Larsson och Fredrik Persson, två gamla rävar med världscupmeriter, ligger bakom det nya märket Stoneham. Årekopplingen är solklar eftersom modellerna på reklambilderna bland annat ses fl anera på trottoaren utanför Werséns på Åre Torg. Värm upp med stil i Stonehams guldiga

jacka i polyester och primaloftisolering. Ca 1 500 kr. � S TA R T E CO U N I V E R S A L G LI D E R PLU S Valla är ju inte känd som någon miljövänlig produkt, men nu försöker sig Start på en helt ny variant. Den ingår dessutom i en hel serie av ekologiska belagbehandlingar där vallatejpen kanske kan locka den moderna längdåkaren. Ca 150 kr.

� F I S C H E R R C S C A R B O N LITE För det priset får vi hoppas att det inte sitter i utrustningen om det inte går fort nog runt elljusspåret i Björnen. Ynka 980 gram är allt du behöver släpa på uppför saxbackarna. Med ett par Carbonlite sätter du dig i respekt och får övertaget redan när skidorna fortfarande sitter på biltaket. Ca 6 000 kr.

� S A LOMO N S �L A B V ITA N E S K ATE PI LOT Vitt och snirkligt till tjejerna förstås. Lite stereotypt kanske, men det verkar vara så det funkar i vintersportbranschen. Det här är i alla fall en snygg, stabil och lätt tävlingspjäxa med alla fi nesser man kan önska sig; snabbsnörning, justerbart hälgrepp, karbonchassi och svetsade sömmar. Ca 3 000 kr. � S A LOMO N S �L A B S K ATE C A R B O N S K PR O Helt sömlös. Kolfi bret gör pjäxan riktigt lätt men ändå stabil, särskilt runt hälen. Passformen sägs påminna om en socka.

Spännremmen över foten ger extra stabilitet. För den som vill ha det allra värsta är den helt rätt val. Ca 3 600 kr.

��

��

��

m a g a s i n å r e | 249

KNITTING REINVENTEDSince 1947, we at Seger in Gällstad, Sweden, have done almost whatever we felt like. For us, fi tting in hasn’t been that important as long as our products fi t perfectly. The design has come to us quite naturally, as our tradition and techniques have faced new needs and trends. Being at the forefront of knitting is something we take great pride in. That’s why we couldn’t help ourselves to make a few improvements, even when it came to our new Heritage Collection.For more background on that, and to view all

products, hit: seger.se/heritage

TH E N EW H ER ITAG E CO LLECT I O N FR O M SEG ER SP I CES U P TH E PAST TH E WAY WE L I KE I T.

KONFERENS MED SKIDÅKNINGVåra konferenssäljare kan Åre utan och innan och hjälper gärna till att skräddarsy er konferens.

Vi erbjuder bland annat paket med boende, resa, mötesrum och aktiviteter i skidbacken.

Fråga efter grupprabatt.

Kontakta oss på skistar.com/are eller 0647-177 80.

250 | f o t o m a t t i a s F r e d r i k s s o n

M A G A S I N Å R E | 251

Sommar, sol och söta bad. Adrenalin, lera och utmaningar. Sommaren i Åre erbjuder nästan allt nuförtiden.

Och det gör nästa nummer av M ag a S in Å R E också. Missa inte sommarnumret.

Surfa in på W W W. M ag a S in a R E .COM och beställ ett ex hem i brevlådan. Eller ännu hellre; kom hit i sommar och plocka

upp ett själv. På plats. Du får bland annat läsa om...

Å b c d i r t e n

Det krävs inte så mycket mer än ett gäng oförtröttliga eldsjälar och några rejäla fyllhammare för att det ska bli riktigt bra. Möjligtvis ett inhop av en grävskopa någon gång. Ett bra exempel är nya dirtbanan vid Åre Fjällby, några hundra meter väster om Åre Torg. Fjolårssommarens stora succé lockade cyklister i alla åldrar. Och då menar vi verkligen alla åldrar. Magasin Åre studerar fenomenet ingående.

nästa nummer

252 | f o t o m a t t i a s F r e d r i k s s o n | n i c k l a s b l o m

Ä v e n t y r

Möjligtvis är “äventyr” ett gammal slitet ord men vi hittar inget bättre nu heller. Klättring, downhill, zipline och forsränning. Och så vidare. Det behöver inte handla om dödsförakt och livsfara, men det får gärna göra det. Åtminstone litegrann. Men det funkar förstås fint med en stilla paddeltur.

m o u n t a i n b i k e

En fin singletrack är sommarens motsvarighet till ett orört puderåk; en nåd att still bedja om. Att kalla Åre en av världens bästa platser för mountainbike

är ingen överdrift. Skibums har blivit ‘bikebums’, de internationellt uppmärksammade evenemangen avlöser varandra och cykelklubben lever

starkare än någonsin. Vi hyllar ohämmat i nästa nummer.

T R a i l R u n n i n g

Fjäderlätta steg på Åreskutan. Fjället är den perfekta platsen för löpträning. Varierande, underhållande, utmanande och riktigt skitigt. Du hinner helt enkelt se mer av det vackra om du springer. Det finns en fördel till, miljön gör att du glömmer bort hur trött du egentligen är på vägen till toppen. Vi visar vägen.

nästa nummer

M A G A S I N Å R E | 253

0647–532 50Åre 0647–532 50

Östersund 063–57 47 50

AUTOMATTVÄTT NÖJD KUND CI CI COFFESHOP KABINBANAN

SKROVMÅL HYRBILAR E14

V I H A R Ö P P E T A L L A D A G A R 0 8 – 21 ( V I S S A P E R I O D E R T I L L 2 2 ) .

Bränsleförbrukning bl. körning från 5,7-10,5l/100km. CO2 från 135-250g/km. Gäller så långt lagret räcker. Bilarna på bilden är extrautrustade.

FITS YOUR LIFEMITSUBISHIMOTORS.SE

INTE EN VINTER TILL UTAN FYRHJULSDRIFT!

MITSUBISHI ASX

MITSUBISHI L200

MITSUBISHI OUTLANDER

MITSUBISHI PAJERO

MITSUBISHI EVOLUTION

Chaufförvägen 27 Östersund • 063-12 98 10 • www.bilborsen.nu

Kontakta oss för offert!

254 | F O T O M A T T I S K A R L S S O N | J O H A N H A L L S T R Ö M

P R O F I L E R

Mannen på bilden heter E R I K A H L S T R Ö M och brukar kallas Mr Multisport. Han är eldsjälen bakom � era av de mest kända svenska tävlingarna som har � äll, svett och extrem kondis gemensamt. K E B N E K A I S E C L A S S I C , Å R E E X T R E M E

C H A L L E N G E O C H FJÄ L L R ÄV E N E X T R E M E M A R AT H O N . Numera brinner han för trailrunning. Det är lika svettigt det. Läs om honom och andra sköna Årepro� ler i nästa nummer.

254 | M A T T I S K A R L S S O N | J O H A N H A L L S T R Ö M

P R Y L A R

I Magasin Åre hittar du det senaste, och absolut nödvändiga, för en lyckad sommar. Alla aktiviteter kan pryloptimeras, oavsett om det handlar om � ug� ske, cykel eller forspaddling. Den här påskgula produkten heter S COT T VOTAG E F R 1 0 och sägs vara perfekt för Åres all mountain-cykling. Innan nästa nummer går i tryck har vi säkert hunnit testa själva.

nästa nummer

E V E N E M A N G

TO U R O F JÄ MT L A N D är den relativt nya vägcykeltävlingen som blivit rejält populär i Cykelsverige och lockar hundratals tävlande. Å R E B I K E

F E S T I VA L , multisporttävlingen Å R E E X T R E M E C H A L L E N G E och S T O LOV S -

LO P P E T är andra exempel ur den omfattande evenemangssamlingen. Sommaren i Åre växer som sagt, på alla sätt.

FREERIDE 26-29 APRILSäsongens sista helg förvandlas Åreskutan till en av Sveriges största parker med sessions, tävlingar och skönt häng.

Boka på skistar.com

SKUTSKJUTET 21 APRILDelta i världens största störtloppstävling med över 25 olika klasser. Anmäl hela familjen och var med i utlottningen av en ny Audi. Vi utlovar en folkfest utöver det vanliga med årets största Afterski på Åre torg och underhållning i Ullådalen.

Boka på skistar.com

Baksidan är bäst