Embed Size (px)
DESCRIPTION
Magasin 24 utgåva nummer 2 för 2013.
Citation preview
FÖR OSS I LÄNSFÖRSÄKRINGSGRUPPEN ANSVARIG UTGIVARE FANNY WALLÉR KOMMUNIKATIONSDIREKTÖR LFAB, 070-162 75 60
REDAKTÖR STAFFAN SVENBERG, 0708-66 43 45
GRAFISK FORM OCH LAYOUT MARIA SUNDSTRÖM
NÄSTA NUMMER 15 JUNI 2013
SYNPUNKTER TILL [email protected]
Ny vd som vet vad det innebär att drabbas av en stor skada SID 3-7
NR 2 2013
”Jobba länge är en kärlekshandling”
sid 29
29
3Länsförsäkringar Östgötas nya vd
Sid 3
Wasa Kredit jobbar smartare
Sid 13
8Räddar tillbaka kunder
som vill hoppa avsid 8
INNEHÅLL NUMMER 2, 2013Klicka på någon av de stora siffrorna och du kommer till den sidan.
22Johannasid 22
Redaktörensid 37
36Satt fast två
timmar i hissensid 36
15Rikard Josefson, bankchef
och hockeyspelaresid 15
Ser till att banksäljarna kan träffa fler kunder
sid 10
9Livet efter den stora branden
sid 9
Prisade företagaresid 23
2320
Nytt kort för djurägaresid 20
Väktare mot cykelstölderSid 28
Reklamfilm på arabiskasid 27
27 2831
Kommunikation för SIV-bolagensid 31
Effektivare kundmötensid 35
35
4Kundorienterad
klädkodsid 14
101022Ordnade hälsomöte
för företagaresid 22
Lura maskintjuvarnasid 26
261
35Bedrägeriet
sid 35
3
NY VD I LÄNSFÖRSÄKRINGAR ÖSTGÖTA Sibylla Lönnback, 47, börjar i maj som vd i Länsförsäkringar Östgöta. Hon lämnar en ledande befattning i pensionsjätten SPP och efterträder nu Anders Östryd som går i pension.
– Styrelsens uppdrag till mig är att jag ska säker-ställa bolagets fortsatta dominans inom sakförsäkring, expandera bankverksamheten och nå lönsamhet i liv-försäkringsaffären.
Jag fastnade för det genuina och jordnäraTEXT: STAFFAN SVENBERG, FOTO: MAGNUS PEHRSSON
4
BJÄRRED I SKÅNE Sibylla Lönnback har haft flera olika chefsbefattningar som inneburit att hon under många år veckopendlat mellan bostaden och jobbet. Sundsvall, Malmö och nu senast till Stockholm från Skåne.
Men pendlingslivet upphör när hon i maj börjar som vd i Länsförsäkringar Östgöta.
– Hela familjen ska bo i Linköping. Vi ser fram emot att bo på samma ort som där jag arbetar och där barnen går sina utbild-ningar.
– Efter den fina magkänslan jag fick när jag träffade styrelsen och medarbetare i bo-laget, kände jag att detta var första gången som jag verkligen ville tacka ja till ett nytt uppdrag som jag hade erbjudits.
Varför då?– Därför att jag insåg att ett länsförsäk-
ringsbolag är så annorlunda jämfört med andra företag i finansbranschen. Det är rejält och jordnära och står för något genuint och äkta. Det var så tydligt när jag pratade med styrelsen. För dem var det viktigare med långsiktiga kundrelationer än att prata om
att göra så stora vinster som möjligt. – Att ha långsiktigt nöjda kunder är ju
oerhört viktigt.
Lång karriär i SPP
Hon kommer närmast från en lång karriär inom SPP, pensionsjätten som sedan 2008 ägs av norska Storebrand och som tidigare ägdes av Handelsbanken.
Sibylla Lönnbacks senaste jobb i SPP var som individmarknadschef.
– Jag blev ansvarig för ett strategiskt huvudområde i SPP och fick i uppdrag att starta ett helt nytt affärsområde 2011. Mitt uppdrag gick ut på att utforma framtidens individmarknad i SPP. SPP har sedan starten 1917 varit ett renodlat tjänstepensionsföre-tag. Nu gjorde vi en förändring för att öka försäljningen direkt till enskilda personer.
Försäljningschef
I SPP har Sibylla Lönnback bland annat haft hand om försäljning till stora företag med fler än 5 000 anställda. Hon har också varit
Första gången jag verkligen ville tacka ja till ett nytt uppdrag
Linköping blir den nya hemorten för Sibylla Lönnback och hennes familj.
5
chef för säljorganisationen i Sverige och försäljningsdirektör.
”Berikande att flytta”
Det här var arbeten då hon bodde i Väs-terås och veckopendlade till Sundsvall respektive Malmö.
– Jag har bott på många platser i landet och tycker Sverige är fantastiskt med allemansrätten och alla dialekter. Jag skulle kunna arbeta på Sveriges Turistråd. Det är berikande att flytta genom att man möter nya människor och miljöer. Fast jag har under åren mött de som tycker att det är lite konstigt att flytta inom Sverige. Det har alltid varit mer accepterat att bo utomlands under några år.
På somrarna bor hon ofta på Sardi-nien där hennes mamma äger ett hus. Sibylla Lönnback har italienskt påbrå eftersom hennes pappa föddes där.
– Jag behärskar italienska vilket gör att det blir lätt att komma nära människor när jag är där.
Frilansade för lokalradion
Hennes yrkesliv började långt från finansbranschen. Efter studenten gick hon en medieutbildnig och funderade en tid på att bli journalist. Hon var med i en ungdomssatsning i Radio Västmanland
och frilansade med reportage där i två år.– Men när jag förstod att en journa-
list inte alltid får bestämma själv vad man ska göra så blev det inget av med de planerna.
Chef för tre skobutiker
Som nybakad civilekonom 1992 sökte hon och fick ett jobb som chef för tre butiker inom Din Sko, Sveriges största skomodekedja.
– Jag var 25 år och ville ha ett arbete där jag kunde påverka och leda. Och jag
gillade kundkontakter och att utveckla verksamheter. När jag fick min första lön gick jag till banken och köpte en pen-sionsförsäkring. Jag avsatte 200 kronor i månaden vilket jag sedan har fortsatt med. Försäkringen har tickat på i alla år och har haft en fin utveckling.
Som egen företagare
När hon slutade i Din Sko arbetade hon i fem år som säljare i Skandia.
– Jag hade fått tips om att de sökte säljare. Det är nog ett av de bästa jobben
SIBYLLA LÖNNBACK
Ny verkställande direktör i
Läns försäkringar Östgöta
där hon efter träder Anders
Östryd som går i pension.
Ålder: 47 år
Utbildning: Civilekonom
Karriär: De senaste tio åren
flera ledande befattningar
inom SPP.
Familj: Jan, It-konsult och
döttrarna Andrea, 19, och
Erika, 13 år.Bor: På väg att flytta från
skånska Bjärred till Linkö-
ping där Länsförsäkrngar
Fastighetsförmedling nu
letar efter ett lämpligt hus.
6
jag haft. Även om jag var anställd var det nästan som att vara egen företagare. Jag ar-betade både med privat- och företagskunder och kunde påverka vilka kunder jag skulle ha.
När hon i SPP avslöjade att hon hade accepterat att bli vd i Länsförsäkringar Öst-göta fick hon många reaktioner.
– De flesta gratulerade mig eftersom Östgötabolaget ses som en av kronjuvelerna i Länsförsäkringar. Samtidigt var det många som beklagade att jag skulle sluta. Det fanns väl också de som lite skämtsamt hoppades att jag bara skulle lyckas så där lite lagom.
Hur var bilden av Länsförsäkringar inom SPP?
– Alla vet att länsförsäkringsbolagen har både bank och fastighetsförmedling. De är också kända för att ha bra kontakter med försäkringsmäklarna. Bilden var också att det ibland kan vara svårt att konkurrera med dem, särskilt inom mindre företag och lant-bruk eftersom de lokala bolagen är så starka där. Kanske särskilt i Östergötland, Dalarna och Skåne.
Flera utmaningar
Som vd i Länsförsäkringar Östgöta ser hon redan några utmaningar. Styrelsens uppdrag till henne är att säkerställa bolagets fortsatta dominans inom sakförsäkring och expan-dera bank- och livförsäkringsaffärerna för att nå långsiktig lönsamhet.
– Inom bankverksamheten gäller det att alla länsförsäkringsbolag ser till att tillsammans skapa en lönsam tillväxt.
– Vi måste naturligtvis vara medvetna om att konkurrensen inom bank hela tiden
ökar och att vi därför alltid ska visa att vi är en lokal bank med personlig service. Framgångsfaktorn för Länsförsäkringar Östgöta har ju alltid varit att man inte vikt en tum från den lokala förankringen.
BJÄRRED – När det inträffar en stor skada är det otroligt viktigt att ha en bra försäkring och en lyhörd skadehandläggare.
Sibylla Lönnback och hennes familj har en egen smärtsam erfarenhet av vad det innebär att råka ut för en stor skada.
2008 flyttade de från Västerås till en villa i Bjärred, mellan Lund och Malmö. Snart fick de veta att det var ett av 20 hus där fasaden behövde byggas om för att förbättra ventilationen. Under
sex veckor fick familjen bo tillfälligt i en lägenhet i närheten.
– Allt vårt bohag magasinerades. Vi tog bara med sängarna, kläder, barnens gosedjur och annat nödvändigt.
När Sibylla Lönnback och dottern Andrea under påsken 2009 var på en resa i London fick de den dramatiska nyheten att allt deras bohag hade förstörts i en anlagd brand i magasinerings-företaget.
Smärtsam erfarenhet av en stor skada
7
– Jag inser värdet av bra skade-reglering. Inte bara den ekonomiska ersättningen utan framförallt bemö-tandet. Den som handlägger skadan är en person som du är väldigt beroende av under en svår period.
– När vi nu ska bli försäkrade i Länsförsäkringar Östgöta vet vi att vi kommer till ett bolag vars framgångar bygger mycket på att de vet hur viktigt det är att ta hand om skadedrabbade kunder.
MALMÖ – Detta är en betydande affär för oss som vi genomfört tillsam-mans med kollegorna på Fondliv på LFAB.
Det säger Marie Traub, chef för Stora Företag & Placera i Länsför-säkringar Skåne.
Energiföretaget Eon Sverige AB har gjort en större upphandling av tjänstepensioner för sina anställda och valt Länsförsäkringar som en av tre leverantörer av sparande.
Lovord av kundenGunilla Svanberg, som sköter före-tagets pensioner:
– Vi vill ha attraktiva pensions- och försäkringslösningar för våra medarbetare. Under upphandlingen har Länsförsäkringar både haft ett mycket professionellt uppträdande och ett attraktivt erbjudande.
Marie Traub:– Avtalet gäller fondförvalt-
ning. Vi har även utsetts som icke-valsleverantör. De som inte själva gör ett aktivt val får därför sitt sparande hos Länsförsäkringar.
600 medarbetare berörsUpphandlingen berör cirka 600 Eon-anställda med alternativ ITP (så kall-lade 10-taggare) och löneväxling. Marie Traub.
Storaffär med Eon SverigeFörsäkringsmiss
Elva familjer drabbades. De fick senare veta att flyttfirman bara hade försäkrat bohaget under transporten men inte när det låg i magasinet.
Sibylla Lönnback berättar:– De hade missat detta men fick
förstås själva stå för denna kostnad. Vi hade If som försäkringsbolag och en lyhörd skadehandläggare. Vi fick ersättning för allt det som vi saknade och kunde minnas. Fast vi insåg snart att en så här stor skada naturligtvis är omöjlig att helt ersätta.
”Vi blev historielösa”
Händelsen gjorde att familjen plöts-ligt var historielös.
– Vi har inga minnessaker kvar som påminner om viktiga händelser i livet. Anteckningar eller böcker om barnens första år, pokaler som barnen vunnit. Allt är borta.
– Nu flera år efteråt kan vi fort- farande glädja oss över att det var en skada där ingen i familjen drabba-des och att vårt hus fanns kvar. Det var som att börja ett nytt liv. Vi har försökt göra det bästa av situationen.
Ur ett jobbperspektiv så kan hon ändå se en viss nytta med händelsen.
Vi blev historielösa och har inget kvar som påminner om viktiga händelser i livet.
Övriga sparleverantörer är SPP och Skandia.
Per Carlsson, chef för Produkt och Upphandling i LFABs Affärsenhet Fondliv, berättar att Eon självständigt handlat upp alla delar i sin tjänste-pensionslösning.
– Detta avviker från den bransch- logik som gällt under många år där företagen vänt sig till någon som paketerar upphandlingen, till exempel ett mäklarhus. Under förra året tog vi fram en ny produktlös-ning anpassad för denna typ av affär som gett oss förutsättningar att offerera konkurrenskraftiga erbjudanden inom spa-rande.
8
STOCKHOLM För Bengt Tärnhamn finns inga svåra kunder. I Länsförsäkringar Stockholm var han under förra året den som var bäst på att rädda kvar de kunder som av olika anled-ningar hade bestämt sig för att hoppa av.
Kort pensionärstid
Bengt Tärnhamn har tidigare bland annat arbetat som coach i Länsförsäkringar Stockholms butiker på S:t Eriksplan och i Sickla köpkvarter. Han gick i pension vid 67 års ålder och var pensionär i två månader. Sedan ringde Anders Asp, chef för bolagets annullationsgrupp och ville att Bengt skulle komma tillbaka och arbeta med de kunder som ville lämna Länsförsäkringar.
Specialtjänst
Nu har Bengt Tärnhamn hunnit fylla 70 år och jobbar 75 procent på tidigare telemarke-tinggruppen som idag heter Team Special. Han har fått rykte om sig att vara bra på att rädda kvar kunder som vill sluta för att de är arga och besvikna av olika anledningar.
Han kan konsten att rädda tillbaka kunderTEXT: SUZANNE BURDÉN FOTO: MAGNUS PEHRSSON
– Oftast är de besvikna för att de är felför-säkrade. I de flesta fall beror det på att de tackat nej till exempel till en allriskförsäk-ring och därför inte fått ersättning. Sådana samtal är bra tillfällen att prata med kunden.
– Alla kunder är inte rätt försäkrade. Då är vår uppgift att förstå kundernas behov och se till att de blir rätt försäkrade.
”Typiskt Benganärende”
Han tycker inte att det finns några särskilt svåra samtal.
– Men min chef Anders Asp brukar skicka kunder som upplevs som lite besvär-liga till mig. Då kan han säga att ”det här är ett typiskt Benganärende”.
Hur hanterar du kunder som är besvikna för att de fått premiehöjningar?
– Då gäller det att förklara varför premien har gått upp. Det kan till exempel handla om att våra skadekostnader har ökat och vad det beror på. Jag har haft kunder som valt att lämna oss men som sedan ringt tillbaka nästa dag, och velat vara kvar ändå.
Optimism och energi
Bengt Tärnhamn räddar kvar cirka 30–35 procent av de kunder som vill hoppa av och som han pratar med. Han är känd för att ha en optimism och energi som smittar av sig.
– Vi ska inte glömma bort att Länsför-säkringar har hög status. Tre av fyra kunder är nöjda med oss och vi har en lång tradition med mycket kunskap. Kunderna litar på oss, så vi borde lita mer på vår egen kompetens. I de senaste undersökningarna från Svenskt Kvalitetsindex har vi de mest nöjda kunderna och det ska vi vara väldigt stolta över.
Vi måste förstå kundernas behov och se till att de blir rätt försäkrade.
Bengt Tärnhamn.
9
SIMRISHAMN – Jonas har lovat Ebba att hon ska få en särskild repstege så att hon kan klättra ut genom fönstret från sitt rum på övervåningen om hon snabbt behöver ta sig ut någon gång.
Maria Månsson berättar om hur hon och hennes familj fick stöd av Länsförsäkringar Göinge-Kristianstad efter katastrofbranden i höstas. Det var en vardagskväll i oktober i famil-jens villa i Vik utanför Simrishamn. Marias man Martin var på tjänsteresa. Maria hade nattat barnen Ines, 4 år och Ebba, 7 år och hunden Duffy och lagt sig i soffan för att se på tv. Först hade hon tänt ett par ljus på soffbordet.
Väcktes av hunden
Sedan vet ingen vad som exakt hände. Men troligen hade ljusen av någon an-ledning fallit ner i soffan som började brinna.
– Sent på kvällen blev jag väckt av hunden och märkte att det kom tjock svart rök från soffan. Jag minns inte
att jag tänkte alls utan tog hunden med mig och sprang direkt till flickor-nas sovrum och hämtade dem. Först när vi alla kom till hallen började brandvarnaren tjuta, berättar Maria.
– När jag öppnade dörren explo-derade flera fönsterrutor i vardags-rummet av hettan. Klädda i morgon-rock och tofflor sprang vi till grannen som tur nog var hemma.
Allt i huset förstördes
Grannen ringde 112 och larmade. Tillsammans med en annan granne började han släckningsarbetet. Tack vare deras insats och en brandsläckare kunde husets väggar och tak räddas. Allt annat i huset förstördes.
I ett reportage i bolagets årsredo-visning för 2012 berättar Maria om allt stöd hon fick av Länsförsäkringar Göinge-Kristianstad. Hon nämner sär- skilt skaderegleraren Jonas Mauritsson.
– Vi fick till exempel förskott på skadeersättningen för att bland annat
köpa kläder och glasögon. Tänk att två ljus kunde blåsa ut ett hus. Vi var i chock hela första veckan.
Nöjda med bolagets service
Uppbyggnaden av huset började i julas
Fick bra stöd efter katastrofbranden
och blev klart för inflyttning nu i vår.– Vi är nöjda med att vi haft Jonas
Mauritsson att kontakta hela tiden. Han har svarat på alla frågor om vad vi kan köpa och hur vi ska göra i olika situationer, säger Maria Månsson.
Familjen Månsson tittar på bilder från sitt brand-skadade hus.
10
Mer tid att träffa fler bankkunder
Richard Lundberg och grupp-chefen Lena Sterving, en av hans närmaste medarbetare.
HÄSSLEHOLM För en bank är det praktiskt och tidsbesparande att kunna anlita medar betare med specialupgift att sköta det administra-tiva.
– Då kan vi koncentrera oss på att arbeta med det som kunderna vill, säger Eva Rydén-
Persson, bankmedarbetare i Länsförsäkringar Göinge-Kristianstad.
Insåg fördelar
Innan de från början två länsförsäkrings bolagen gick samman för två år sedan arbetade hon i Eva Rydén-Persson.
BANKENS NYA BACKOFFICE – Detta är den största investering i lokalt arbete som länsförsäkringsbolagen har gjort, säger Richard Lundberg, chef för Länsförsäkringar Banks nya gemensamma Backofficeavdel-ning i Helsingborg.
– Nu får bolagen mer tid att ta hand om bankkunderna. TEXT: STAFFAN SVENBERG FOTO: MAGNUS PEHRSSON
11
Göinge och satt i Hässleholm. 2008 började banken i Göinge anlita den backofficeavdel-ning för bankverksamheten som då sköttes av Länsförsäkringar Skåne.
Det var därmed det första länsförsäk-ringsbolaget som insåg fördelarna av ge-mensam backoffice för bankverksamheten.
– Tack vare EttKund kan vi se var i pro-
cessen ett bankbyte befinner sig, säger Eva Rydén-Persson.
Nu har ”bankbackofficen” utvecklats. Sedan årsskiftet är den gemensam för hela Länsförsäkringar Bank och har hyrt in sig i Länsförsäkringar Skånes hus i Helsingborg.
– Till skillnad från storbankerna, som flyttar mycket av sin backoffice till Balti-
Lena Sterving och Richard Lundberg.
kum och Polen, gör vi tvärtom. Det finns en poäng med att denna verksamhet sköts i Sverige, eftersom vi slipper språkproblem, säger platschefen Richard Lundberg.
Stort intresse
Avdelningen har 46 medarbetare och ska ha 55 när rekryteringarna är klara. – Intresset är stort. Vi har anställt folk både från Länsförsäkringar Skåne och från banker som vi konkurrerar med. Många vill vara med och bygga upp en ny verksamhet.
Innan Richard Lundberg började som chef för backoffice var han säljstödschef för fyra avdelningar i Länsförsäkringar Skåne. Under en period ansvarade han också för privatbankverksamheten i Helsingborg.
Frigöra effektivitet Det var i september förra året som Länsför-säkringars konsortium (vd-ar och ordföran-den) bestämde att starta ett gruppgemen-samt bankbackoffice i Helsingborg. Idén var att frigöra effektivitet i länsförsäkringsbola-gen genom att skapa enhetliga rutiner för det administrativa arbetet.
Richard Lundberg:– Då skulle bolagens bankrådgivare
kunna arbeta enbart med kundkontakter och därmed få fler kunder och bättre lönsamhet. Länsförsäkringar Bank har blivit så pass stor nu, vi är Sveriges femte största bank, och det betyder att länsförsäkringsbolagen
12
även har många kunder som de måste åter-besöka och ta hand om.
Med ett enhetligt arbetssätt i backoffice blir det också enklare att utveckla it-system.
– Länsförsäkringsbolagen har tidigare arbetat med sin administration på flera sätt. Till exempel egen backoffice eller samarbete med grannbolag. Det finns också bolag som låtit rådgivarna göra allt själva från ax till limpa. Nu ser jag det som en fördel att vi kan visa Finansinspektionen i en eventuell granskning att vi har gemensamma rutiner och processer för alla arbeten. Kort sagt, ordning och reda.
Snart 20 av 23 bolag
Idag är det 17 länsförsäkringsbolag som antingen anlitar Backoffice eller som bestämt att göra så under året.
– Vi har en långtgående dialog med yt-terligare tre bolag. Vår prognos är satt vi ska samarbeta med 20 av 23 bolag innan året är slut. Övriga avvaktar eftersom de kanske tycker det är för tidigt att ta detta steg eller att de bestämt sig för att sköta allt själv.
– Detta är den största investering i lokalt arbete som bolagen gjort genom att de får mer tid att möta kunderna på de lokala mark naderna, berättar Richard Lundberg.
Värnar om arbetstillfällena
Dalarnas Försäkringsbolag hör till dem som avvaktar med att ansluta sig till Backoffice.
Bankchef Mats Johansson:– Vi vill först analysera vad vi skulle
tjäna på att köpa denna tjänst jämfört med vad det kostar oss nu. Detta är vi inte klara med ännu. Jag räknar med att Richard Lundberg kommer att ge oss det besluts-underlag som vi behöver.
Dalarnas Försäkringsbolag har ett tiotal personer i en egen backofficeavdelning.
Mats Johansson:
Mats Johansson, bankchef i Dalarnas Försäkringsbolag.
– De har byggt upp ett bra samarbete med våra sju lokalkontor. Ett skäl till att vi hittills valt att arbeta med denna organisa-tion är också att vi värnar om arbetstillfäl-lena i Dalarna.
Följer bolagens arbete
Lena Sterving, tidigare chef för Länsförsäk-ringar Skånes kontor i Lund, har rekryte-rats till Backoffice som en av tre gruppche-
Vår prognos är att vi ska samarbeta med 20 av 23 bolag innan årets slut.
13
fer. Hon har bland annat bolagsansvar för länsförsäkringsbolagen runt Mälardalen, på Gotland och för länsförsäkringsbolagen i Norrbotten, Västernorrland och Jämtland.
– Jag har följt dessa bolag sedan de valde att börja samarbeta med oss. Jag har infor-merat dem om att idén med vårt arbete är att de ska kunna få tid till fler kundmöten. Jag följer också fortlöpande deras arbete med att lämna över handlingar till oss så att vi alltid får tillräcklig och korrekt information.
– Om en bankrådgivare beviljat ett bolån sköter vi den administration som ska göras efteråt. Vi granskar ärendet och ser till att bolaget följt kreditpolicyn. Sedan produ-cerar vi lånehandlingarna och skickar hem till kunden. När vi får handlingarna i retur granskar vi att de är korrekt ifyllda och verkställer utbetalningen. Vi tar också hand om kundens byte från en annan bank. Vårt mål är att alltid vara kundens huvudbank.
Viktig kompetensLena Sterving ansvarar också för Supporten som tidigare sköttes av affärsenhet Bank på LFAB i Stockholm.
– Rådgivarna runt om i landet ringer när de till exempel behöver hjälp i en produkt-fråga eller om det hakat upp sig i något banksystem. Men vi svarar inte bara utan talar också om var säljaren kan hitta svaret i våra handböcker.
Tack vare hennes kompetens och långa erfarenhet har hon till uppgift att ständigt ef-fektivisera och förenkla dessa processer.
Lena Sterving har arbetat med Länsför-säkringar Bank sedan den startade.
– Jag gillar att vara med i nya verksam-heter. Viktigast i det här jobbet är att möjlig-göra för bankrådgivarna att träffa flera kun-der genom att vi sköter deras administration.
Tidigare fastighetsmäklaren Michaela
Hansson är en av de nyanställda i Backoffice och har tidigare arbetat extra på Länsför-säkringar Skåne. Nu är hon en av dem som arbetar med utlåning.
– Jag granskar de låneansökningar som handläggarna i länsförsäkringsbolagen skickar till oss. Jobbet är roligt eftersom jag gillar att ha koll på saker och ting!
Hennes kollega Johan Rading är adminis-tratör på avdelningen Spara/Betala Utland. Han har tidigare arbetat som innesäljare inom både bank och försäkring i Länsför-säkringar Skåne.
– I de kontakter jag hittills haft med länsförsäkringsbolagen har jag märkt att många verkligen tar hand om den tid vi har frigjort åt dem så att de kan träffa fler kunder.
Hon är också chef för specialistgrup-pen som till exempel arbetar med bank-garantier och att erbjuda finansiering till hyresgäster som ska köpa sina lägenheter.
Överst: Michaela Hansson är med och granskar bolagens låne-ansökningar.
Nederst: Johan Rading märker att länsförsäk-ringsbolagen nu har tid att träffa fler kunder.
14
HELSINGBORG När Magasin 24 träffar Richard Lundberg och Lena Sterving i Länsförsäkringars bankbackoffice kom-mer vi osökt in på ämnet klädkod. Båda är prydligt vardagsklädda i kjol respek-tive kostym (med matchande näsduk i kavajens bröstficka).
Richard Lundberg:– För mig är det naturligt att ha kos-
tym på jobbet. Jag vill att det ska synas i mina kläder att jag kommer från bank. Jag brukar säga att det är viktigt att vi ska signalera mer bank i varumärket. Vi ska se proffsiga ut när vi möter kunder och samarbetspartners. Vi ska bidra till att kunderna upplever att de byter till en bank som uppträder minst lika proffsigt som den bank de hade tidigare.
– Som arbetsledare är vi också före dömen för våra medarbetare när det handlar om att se prydlig ut, även om jag absolut inte tycker att de manliga
medarbetarna måste ha kostym.– Jag besöker länsförsäkringsbolagen
ofta och då är det naturligtvis självklart att ha en proper klädsel och att vara välvårdad. Men detta har alltid varit en självklarhet för mig i alla mina tidigare uppdrag för Länsförsäkringar Skåne och bankverksamheten, säger Lena Sterving.
Fredagsenkelt?
I många företag med strikt klädkod finns
uttrycket casual friday, vilket ungefär betyder att medarbetarna kan ha en mer avslappnad klädstil med jeans eller fri-tidskläder den dagen.
Men den klädstilen har ingen före-språkare i Richard Lundberg.
– Vi betraktar fredagen som vilken arbetsdag som helst. Det finns ingen dag då vi inte träffar kunder. Jag har bara fritidskläder när jag är ledig.
Klädkod som Richard Lundberg gillar.
”Det ska synas i min klädsel att jag kommer från en bank”
Vi ska se proffsiga ut när vi möter kunder och samar-betspartners
1515
STOCKHOLM Rikard Josefson lämnade en ledande ställning i SEB där han hade haft flera chefsposter. Men han hade aldrig kun-nat tänka sig att gå till ett chefsjobb i en annan storbank.
”Det är betydligt mer spännande att börja i en bank som ägs av 23 länsförsäk-ringsbolag som alla har bestämt sig för att växa inom bank.”
I mars i år kommenterade han i media en undersökning av Länsförsäkringar som
Sms-lånen är ett ofog på marknaden
INTERVJU RIKARD JOSEFSON På två år har han blivit en profil i den svenska bankvärlden. När Rikard Josefson våren 2011 utsågs till vd för Länsförsäkringar Bank beskrev han uppdraget som ”ett av de mest dynamiska och roliga på svensk bankmarknad.”TEXT OCH FOTO: STAFFAN SVENBERG
Länsförsäkringars seminarium på Åre Kapitalmarknadsdagar. Rikard Josefson tillsammans med Pia Sandvik, vd Länsförsäkringar Jämtland, Bankföreningens vd Thomas Östros och Svenska Dagbladets ekonomijournalist Carolina Neurath.
16
visade att 84 procent av svenskarna vill få bort Sms-lånen.
– Naturligtvis vilar det slutliga ansvaret för skuldsättning på den enskilde. Men den som lånar ut har också ett stort ansvar, sär - skilt om det sker med aggressiv marknads-föring. Många oseriösa företag i sms-låne-branschen ägnar sig åt en vilseledande marknadsföring som gör att många lockas in i en skuldfälla. Inom ramen för Bank-föreningen för söker vi påverka politikerna att sätta stopp för detta ofog på marknaden, säger Rikard Josefson till Magasin 24.
– Lånen ges ofta på mycket lösa grunder och många skulle inte beviljats lån utifrån en normal kreditprövning. I många fall tangerar räntenivåerna och avgifterna en nivå som jag anser liknar ocker, och mot det finns det en lagstiftning, som kanske borde tillämpas.
Lågt förtroende för bankerna
Rikard Josefsons hittills mest uppmärksam-made utspel var en helsidesartikel på Dagens Nyheters debattsida den 20 mars i år. Den handlade om en undersökning som Demo-skop gjort på Länsförsäkringars uppdrag.
En huvudpunkt handlade om svenskar-nas dåliga förtroende för bankerna. Under-sökningen visade bland annat att var fjärde svensk har lågt förtroende för bankerna. De tror bland annat att bankerna är giriga och skor sig, tjänar orimligt mycket pengar och överkompenserar sina chefer.
Den undersökningen blev också grunden för seminariet Den finansiella branschens roll och betydelse som Länsförsäkringar arrangerade vid Åre Kapitalmarknadsdagar den 21 mars. Seminariet samlade närmare 650 deltagare från den svenska finansbran-schen.
– Skönt att någon äntligen vågar säga ifrån om alla de viktiga frågor som vår bransch måste ta tag i, kommenterade bland annat Skandias koncernchef Bengt-Åke Fagerman som deltog i seminariets paneldebatt.
Efteråt sa Fagerman till Magasin 24:– Länsförsäkringar vill diskutera viktiga
Hur stor ska du vara för att räknas som systemkritisk?
Rikard Josefson förbereder Länsförsäkringars seminarium på Åre Kapitalmarknadsdagar tillsammans med moderatorn, journalisten Lars Adaktusson.
17
frågor för branschens bästa. Jag delar helt de åsikter som Rikard Josefson framförde på DN Debatt och här på seminariet. Även om vi är konkurrenter har vi gemensamma in-tressen. Vi vill båda arbeta för att stärka det dåliga förtroendet för bankbranschen som Länsförsäkringar visat i sin undersökning.
Hur återställa förtroendet?
Under seminariet efterlyste Rikard Josefson en samlad insats från flera aktörer för att återställa förtroendet för de svenska banker-na. Han menade till exempel att Bankfören-ingen borde verka för att öka förståelsen för hur räntor sätts och varför avgifter tas ut på vissa banktjänster.
– De enskilda svenska bankerna har ännu inte lyckats skapa förståelse för detta. Intresset för att reda ut begreppen tycks vara måttligt. Bankföreningen måste också förmedla en mer korrekt bild av det svenska banksystemet som tillhör det mest effektiva i världen.
Han tyckte också att Svenskt Näringsliv bör återuppväcka den grundläggande frågan om vinstens betydelse för företagande.
Enligt Rikard Josefson måste också media förmedla en mer korrekt bild av det svenska banksystemet genom en ännu bättre kvalitativ granskning.
Under seminariet och även i DN Debatt- artikeln pekade han på en paradox: Det
dåliga förtroendet handlar om att folk ”inte gillar bankerna”. Däremot är de flesta nöjda med sin egen bank, med dess produkter och hur den fungerar.
– Ett problem är att alldeles för få bankföreträdare vågar prata om vad de gör. De sitter tysta på kontoren och hoppas att debatten snart ska blåsa förbi. Men vi måste våga vara öppna till exempel om att finans-branschen har varit en högavlönad bransch där folk har tjänat väldigt mycket pengar. Att bankerna hanterar sina kund relationer är en absolut hygienfaktor för det generella bankförtroendet.
Alla paneldeltagare vid Länsförsäkring-ars seminarium: Från vänster Pia Sandvik, vd Länsförsäkringar Jämt-land, Rikard Josefson, Bankföreningens vd Thomas Östros, Svenska Dagbladets Carolina Neurath, Elisabeth Thand Ringqvist, vd för Företagarna, riksdags-man Henrik von Sydow och Skandiachefen Bengt-Åke Fagerman.
18
” Länsförsäkringsbolagen har ett fantastiskt helhetserbjudande”
RIKARD JOSEFSON SVARAR PÅ NÅGRA AKTUELLA FRÅGOR
STOCKHOLM Länsförsäkringar Bank går bra och växer mest på bankmark-naden.
– Allt fler väljer oss på grund av länsförsäkringsbolagens fantastiska helhetserbjudande, säger vd Rikard Josefson. Vi har de resurser som krävs för att fortsätta att ta positionen som det naturliga valet vid sidan av de börsnoterade affärsbankerna.
– Alla länsförsäkringsbolag gör ett bra bankjobb även om de har kommit lite olika långt i sin utveckling.
Är det vettigt att bankerna drar ner på kontanter för att kunderna ännu mer ska använda betalkort?
– Kunderna ordnar sina kontanter i första hand via automater. Detta är idag självklart och allmänt accepte-rat. Våra banker är kontantlösa vilket borgar för en trygg arbetsmiljö för personalen samt även för kunder som kan råka illa ut vid rån. Vi har ett
tuffare klimat med allt våldsammare brott vilket vi måste skydda oss mot.
Men vad säger kunder som vill sätta in och ta ut kontanter?
– Vi har ett avtal med Forex om detta. Men Forex finns inte överallt så jag kan ändå förstå de oftast äldre kunder som vill hantera kontanter och där kanske inte vi räcker till.
– Samtidigt tror jag att även äldre kunder med sin banks hjälp kan lära sig använda kort. Detta är också säk-rare än att gå runt med stora summor kontanter i plånboken.
– En aspekt som inte kommit fram i debatten är att rånen mot bankkon-tor och värdetransporter blir allt mer brutala. Medarbetare i banker och värdetransportföretag sätts i stor fara. Jag har själv varit på nio bankkontor direkt efter ett rån. Jag undrar om alla förstår vilket trauma ett rån kan skapa för den som blivit utsatt för det.
”Jag tror att det behövs skattesubventioner för att få igång ett löpande sparande hos breda inkomstgrupper.”
Berörs banken av bostads bristen?
– Ja detta påverkar ju våra kunder som kanske måste ta för stora bolån eftersom bopriserna på vissa orter i Sverige går upp. Hyresrätter byggs knappt. Många tvingas köpa för dyra bostäder. Jag frågar mig när politi-kerna ska vidta åtgärder för att öka bostadsbyggandet? Hur kan de prata om skenande bostadspriser när inget görs för att öka viljan att bygga hyres-rätter och egna hem?
Din uppfattning om bonusar?
– I Länsförsäkringar Bank har vi inga bonusar, men jag tror inte våra med-arbetare presterar mindre för det. Jag har jobbat i en organisation med bonu-sar och en utan. Jag ser ingen skillnad i engagemang och prestation.
– Vi bygger långsiktigt en affär och eventuella vinster återin-vesteras i verksamheten eller delas ut till kunderna.
19
När politiker pratar om detta tänker de oftast på låginkomsttagare. Fast där måste vi tänka om. Bland hushåll som har en samlad månadsinkomst på 50 000 till 55 000 kronor är det så många som 19 procent som inte har ett sparkapital som räcker mer än en månad utan lön.
– Jag tror därför att det behövs skattesubventioner för att få igång ett löpande sparande hos breda inkomst-grupper.
Tar människor för stora bostadslån?
– Enligt den statliga Bostadskredit-nämndens beräkningar tar det i dag 125 år för ett genomsnittligt svenskt hushåll att betala tillbaka sitt bostadslån. En kund som lånar 85 procent och inte amorterar äger över tiden, om priserna är stabila, egentligen bara 15 procent av sin bostad.
– Vi hyr alltså våra bostäder av banken istället för att äga dem. Där - för vore det rimligt att skyndsamt kom-ma ner i en belåning på max 75 procent av värdet för att sen fortsätta amortera och då gärna i kombination med ett må-nadssparande.
Från Rikard Josefsons fotoalbum. Bilden visar en match mellan Lidingö Islanders och Östervåla IF under säsongen 1995/96. Rikard Josefson har pucken och syns här längst fram i vit tröja.
STOCKHOLM Rikard Josefson var i slutet på 80-talet aktiv ishockeyspelare och har bland annat spelat i divison 1 med Lidingö Islanders. Han har gjort många comebacker sedan dess och spelar ibland fortfarande i Lidingö Islanders i division 4.
– Idrotten har haft betydelse för att jag blev disciplinerad med att hantera studier och idrott och senare en karriär med ett
ishockeyspel vilket tog sex dagar i veckan. Idrotten har också präglat mitt ledarskap vilket jag tror bygger på tydlighet och att fokusera på att leverera resultat.
– Idrotten har också lärt mig att skilja på sak och person. Man kan vara oense i ett lag om hur man ska spela men väldigt bra kompisar utanför rinken.
” Ishockeyn har präglat mitt ledarskap”
Behöver människor spara mer?
20
STOCKHOLM Nu i maj lanserar Agria ett nytt sätt för att möta en ständigt tuffare konkurrens. Med Agriakortet som tagits fram i samarbete med Wasa Kredit får kunden ett nytt sätt att betala veterinärvård.
Vd Birger Lövgren:– Vi vill vara en komplett leveran-
tör av trygghet för djur och människa. Då behöver vi kunna komplettera försäkring med annan finansiering.
Agriakortet ska kunna användas i de fall när djurägaren vill använda djursjukvård som inte omfattas av försäkringsskyddet eller för att täcka en självrisk. Då kan kunden antingen betala mot faktura efter fyra månader eller genom avbetalning på max fem år.
Det ska också kunna användas som vanligt kreditkort eller för att betala en veterinärkostnad för den som är oförsäkrad.
AGRIAKORTET Agria möter konkurrensen från kreditbo-lagen och skapar med Agria-kortet en närmare relation med sina försäkringskunder.
Erika Finnman, Birger Lövgren och hunden Bernhard visar hur Agriakortet ska se ut.
Kortet blir djurägarens näst bästa vänTEXT: STAFFAN SVENBERG, FOTO: MAGNUS PEHRSSON
21
– Lite skämtsamt brukar vi säga att Agriakortet blir djurägarens näst bästa vän, säger Birger Lövgren.
”Vi överraskar våra kunder”
Bakgrunden till kortet är konkurren-sen. Hos allt fler veterinärkliniker kan kunderna betala genom att låna pengar hos något kreditbolag där de också kan dela upp betalningen.
– Det är avgörande för Agrias fram- gång att vi hela tiden kliver fram där våra kunder befinner sig – och överras-kar dem positivt, säger Birger Lövgren.
Agrias vänner
Kortet lanseras i maj. Det går att ansöka om det på veterinärkliniker, på Agria.se och hos ”Agrias Vänner”.
Agrias vänner är företag och or-ganisationer som på något sätt främjar djurägande. Det kan vara veterinärer, apotek, foderleverantörer och jakt- och fritidsbutiker.
– När kortinnehavarna får tillgång till Agrias vänner får de löpande till-gång till rabatter och andra erbjudan-den, säger Birger Lövgren.
Han påpekar att Agria är ett eta-blerat djurförsäkringsbolag med 57 procent av marknaden.
– Vi räknar därför med att kunna marknadsföra kortet hos de veteri-
STOCKHOLM Samarbetet mellan LRF och Länsförsäkringar fortsät-ter, med fokus på lokal samverkan. Avtalet mellan Länsförsäkringar och LRF om LRFs medlemsförsäkringar är också förlängt till 31 december 2014.
– Under många år har LRF och Länsförsäkringar haft goda sam- arbeten som stärkt nyttan för med- lemmar och kunder. En viktig fram-gångsfaktor är det gemensamma ursprunget, säger Lars Nilsson som ansvarar för lantbrukssegmentet inom LFABs utvecklingsavdelning.
Nya möjligheterHan påpekar att det fortsatta sam - arbetet också innebär att varje LRF-medlem också är kund hos Länsförsäkringar.
– Det medför stora möjligheter i samverkan kring nyrekrytering av medlemmar och kunder,
Nuvarande samarbetsavtal upphör den 30 juni i år. Det ersätts då av frivilliga lokala samarbeten mellan det lokala länsförsäkrings-bolaget och LRF regionalt.
Lars Nilsson:– Det faktum att såväl medlem-
marna och kunderna som LRF och Länsförsäkringar ser lite olika ut runtom i landet gör att lokala eller regionala samarbeten får en tyngre genomslagskraft än nationella avtal.
Samarbetet mellan LRF och Länsförsäkringar avseende person-försäkringarna inom Säker Person/LRFs Medlemsförsäkringar kommer att fortsätta till och med den 31 december 2014.
Nytt lokalt samarbete med LRF
närkliniker som vi redan samarbetar med. Vi gör den införsäljningen till-sammans med Wasa Kredit.
Försäljningskanalerna är webben, klinikerna, Agrias Vänner, vår kund-tjänst och våra ombud.
– Vi ska också marknadsföra kortet på events och stora tävlingar. Med ett fullfjädrat kreditkort i grun-den kommer Agriakortet att bli unikt och värdefullt. Klinikerna och Agrias Vänner ska kunna stärka sin konkur-renskraft genom att erbjuda betalning via Agriakortet. De får också möjlighet att marknadsföra sig på webben och på kortfakturan.
Låga avgifter
Affärsutvecklare Erika Finnman påpe-kar att Agriakortet ska ge ett mervärde till de försäkringskunder som också är kortkunder.
– Vi strävar efter att ha så låga avgifter som möjligt. Genom i övrigt bra villkor och erbjudanden ska kortet ligga långt fram i kundens plånbok. Kortet är ett exempel på hur vi kan utnyttja befintliga investeringar i läns-försäkringsgruppen och kombinera det till nya affärsmöjligheter. Agriakortet kombinerar värdet i Agrias varumärke och Wasa Kredits system och processer för kreditgivning.
22
föreläsare var Martin
Lidberg, tidigare världsmäs-tare i brott-ning och nu coach inom hälsa och friskvård. På scen stod även Peabs grundare Mats Paulsson, som berättade om sitt entreprenörskap, sin syn på hälsosamt leverne och företagande.
Bra betyg
Seminariet var fullsatt och fick bra betyg av bland annat besökarna Jan Lindgren, vd på Contempora AB och Anders
Östling, vd på Perfect Group Öresund AB.
Jan Lindgren:– Jag är glad för den infor-
mation vi fått. Jag har slutat stressa sedan ett bra tag tillbaka och håller på med kampsport, det är mitt sätt att hålla igång.
Jag besökte en gång en engelsk ligamatch i fotboll på Emirates Stadium i London. Fotbollsfansen strömmade till arenan som myror till en myr-stack, långt innan avspark.
Det var till synes helt van-liga män i alla åldrar.
Men väl inne på arenan skedde den stora förvandling-en. Det var rena Dr Jekyll & Mr Hyde-syndromet. De mycket artiga, lågmälda och lite för-synta engelsmännen blev som galna. Ok, inte alla men helt klart majoriteten av dem jag stod ibland arbetade snabbt upp sig till en stressnivå fylld av aggressivitet och hotfullhet.
Jag hade aldrig varit med om maken. De gapade och skrek, hoppade och studsade och gjorde obscena tecken mot domarna och motståndarna. Det var rena upploppsstäm-ningen.
Jag stod där helt mållös. Var vi på fotboll eller hade vi hamnat i ett krig? Bredvid mig stod en sjuåring som följde matchen tillsammans med sin pappa och farfar. Hans bete-
ende var precis likadant som de vuxnas.
Jag får erkänna att jag inte är en frekvent besökare på fot-bollsmatcher, varken svenska eller engelska. Men jag följer debatten om utvecklingen av läktarvåldet och våldet runt omkring fotbollen i vårt land.
Skilj på huliganer och fotbollsfans brukar jag få höra. För mig är skillnaden försumbar när attityden och i viss mån beteendet är så likt. Vad är det för attityder och värderingar som råder eller till-låts råda på en fotbollsmatch? Är det nödvändigt att HATA så infernaliskt i samband med idrottsutövande? För mig är det helt obegripligt att bete sig så i samband med en sport. Jag menar inte att svensk fotboll är att likställas med engelska ligamatcher men vi får ju tänka till och agera innan det gått för långt…
Varje år ger länsförsäkrings-gruppen ansenliga summor i sponsringsbidrag till idrotts-klubbar runt om i landet.
Hur säkerställer vi dessa klubbars attityder, värderingar och beteenden i samband med idrottsutövandet – och då menar jag inte bara på plan utan även det som sker på läktaren, i omklädningsrummet och utanför plan? Klubbarna har stort ansvar för vad som accepteras i anslutning till sportens utövande.
Som samarbetspartner till idrottsföreningar kan vi inom länsförsäkringsgruppen påver-ka att de tar sitt ansvar i rätt riktning och på ett tidigt sta-dium. Idrottsföreningar lever många gånger under knappa ekonomiska förhållanden och behöver vårt stöd – men inte utan krav och motprestation.
Och då talar jag inte bara om en reklamskylt på arenan eller en logga på kläderna. Nej, det handlar om att vara en god förebild och förmedla respekt för alla människors lika värde – oavsett vilket lag man spelar i, om man är åhörare eller supporters, domare eller förälder.
De lågmälda männen blev som galna
JOHANNA STAKEBERGTrygghetsutvecklare i Länsförsäkringar Halland 070-397 97 17
JOHANNA
LUND Den 21 mars arrange-rade Länsförsäkringar Skåne ett seminarium i samarbete med Medicon Village för cirka 180 företagare. Seminariet hette Hej, hur mår du? och gick i hälsans tecken. Medicon Village är en ny verksamhet i Lund och erbjuder en tillväxt-miljö för kunskapsföretag inom området life science.
Sponsorcheck
Innan föreläsningen överräckte Länsförsäkringar Skånes vd Susanne Petersson en spon-sorcheck på 775 000 kronor i fem år till Medicon Villages vd Mats Leifland.
– Vi jobbar med förebyg-gande verksamhet för att förbättra människors hälsa och välmående. Forskning och företagande inom området är avgörande för att få fram bra mediciner och behandlingsme-toder, säger Susanne Petersson.
Moderator och motivations -
Hälsoseminarium för företagare
Susanne Petersson.
23
UNG VÄXTKRAFT Tre entreprenörer i Västergötland. Nyligen fick de Länsförsäkringars pris i rikstävlingen Ung Växtkraft. En månad tidigare fick de LRF-priset Årets Mjölkbonde.TEXT STAFFAN SVENBERG FOTO: MAGNUS PEHRSSON
Prisade företagare i Västergötland
24
VÅRGÅRDA – Ett djur som mår bra produce-rar också bra. Det syns i ögonen på kon om något inte skulle stå rätt till. Ska man lyckas måste mjölkbonden och djurskötarna visa ett personligt engagemang.
Kristoffer Kullingsjö, 28 år, beskriver det som han tycker kännetecknar bra mjölkpro-duktion.
Tidigare i vår vann han rikstävlingen Ung Växtkraft, instiftat av Länsförsäkringar och som är på 50 000 kronor. Det var Stefan
Hult, lantbrukssäljare på Länsförsäkringar Älvsborgs kontor i Alingsås som föreslog Kristoffer Kullingsjö till utmärkelsen.
Ung Växtkraft genomförs i samarbete med LRF Ungdomen och delades ut vid denna organisations riksstämma den 6 mars.
– Kristoffer Kullingsjö representerar ett modernt affärsmannaskap och är ett före-dömligt exempel på den typ av företagare som krävs för att svenskt lantbruk ska ut-vecklas och hantera framtidens utmaningar, säger prisjuryns ordförande Carl Henrik
Ohlsson, vd i Länsförsäkringar Skaraborg.Kristoffer tillägger:– Jag fick ta emot priset eftersom jag inte
fyllt 30. Men Tobias och Mikael har lika stor del i belöningen.
Fjärde generationen
Tobias är hans några år äldre bror. Mikael
Ljunghög är granne och lantbrukare. Trion
äger tillsammans Kullingsjö Lant-bruk AB i Vårgårda som är en föräldragård i fjärde generationen. Bara en månad tidigare hade de också tilldelats utmärkelsen Årets Mjölkbonde som delades ut av kung Carl Gustaf och som är ett samar-bete med branschorganisa tionen LRF Mjölk.
Ekologisk produktion
Mjölkproduktion med 220 kor är basen i verksamheten. Men under Mikael Ljunghögs ledning bedriver man också växtodling och entrepre-nadverksamhet. All produk tion på lantbru-ket är ekologisk.
Kogödsel blir fordonsgas
Ytterligare en verksamhetsgren är ett biogasprojekt. Tillsammans med 20 andra lantbrukare i trakten har de investerat cirka 70 miljoner kronor i detta.
Avsikten är att sälja färdig fordonsgas vid en anläggning som ska bli klar för produktion i september. Kogödseln hämtas vid gårdarna och lämnas vid biogasanlägg-ningen där metangasen i gödseln uppgrade-ras till fordonsgas. Biomassan som blir kvar körs sedan tillbaka till respektive gård och används till gödning.
– Restprodukten är bättre som gödsel än
Frukostrast på kontoret ovanför stallet. Pappa Torbjörn Kullingsjö ser-verar kaffe till sönerna Kristoffer (med dottern Svea) och Tobias och praktikanten Filip Eliasson. I soffan Ove Lillestöl från Länsför-säkringar Älvsborg.
ursprunget och på köpet luktar det mindre. Det fantastiska är att vi producerar ett icke-fossilt bränsle som motsvarar 2 miljoner liter diesel per år, berättar Tobias Kullingsjö.
Mjölkar utan robot
De 220 korna mjölkas tre gånger per dygn från en så kallad mjölkgrop. Det är en ned-sänkning i ladugårdens golv. Under mjölk-ningen står korna på båda sidor av gropen och djurskötarna står där nere och sätter på spenkopparna till mjölkmaskinen.
På en så här stor mjölkgård är det vanligt att korna mjölkas i en robot. Där går korna in och blir mjölkade automatiskt utan att en människa är med. Men detta passar
25
just nu inte Kristoffer och hans medarbetare.– När Tobias och jag tog över gården
efter våra föräldrar ville vi ägna vår tid främst åt mjölken. Då passade det inte att ha en robot vars syfte är att ta bort mänsklig arbetskraft. Vi ville inte heller låsa oss med en stor investering i en viss robotteknik.
Optimism
Han tycker att mjölkproduktionen går bra trots de bistra tiderna.
– Vi ser optimistiskt på framtiden. Detta är basen i hela vår verksamhet så den måste vara lönsam och hela tiden utvecklas och vara modern.
Han tillägger att de också är beroende av att ha extra arbetskraft. Nu har de sedan en tid tillbaka två medarbetare från ett beman-ningsföretag som arbetar i produktionen.
Ständig förbättring
Gården är också med i ett projekt där ett antal mjölkgårdar i västsverige sedan några månader arbetar enligt den så kallade Leanmodellen. Precis som de länsförsäk-ringsbolag som arbetar med Lean försö-ker de ständigt hitta områden där de kan förbättra och strukturera verksamheten på olika sätt.
Kristoffer Kullingsjö:– Vi har redan börjat se vissa fördelar.
Vi ser snabbt vad som är gjort och vad som
behöver göras vilka delar av vårt arbete som kanske kan göras mer effektivt.
Snabb skadereglering
Kullingsjö Lantbruk AB är sedan länge för-säkringskunder i Länsförsäkringar Älvsborg.
Mikael Ljunghög:– Vi har haft några skador, bland annat
en mindre brand i en verkstad. Det jag minns framförallt är att det var en snabb handlägg-ning och att vi fick ersättning snabbt. Jag minns skaderegleraren som var här. ”Sköter du dina kor så ska jag ta hand om skadan”, sa han.
– Det var en härlig inställning. Han fattade att vi hade annat att göra än att sitta och diskutera med ett försäkringsbolag.
Diskuterar bankengagemang
Men företaget har inte Länsförsäkringar som bank. Anledningen är att de sedan länge har en fungerande kontakt med den lokala sparbanken.
Ove Lillestöl som är chef för Länsför-säkringar Älvsborgs centrumkontor i Borås är samtidigt segmentsansvarig för bolagets lantbruksverksamhet och var med och de-lade ut priset Ung Växtkraft.
– Men efter prisutdelningen så har vi börjat diskutera deras bankengagemang och har två rådgivare som besökt gården och håller på att förbereda en offert. Men detta håller på att bli ett stort företag. I takt med
att vi nu satsar på bankverksamhet för före-tag så är jag säker på att Kristoffer och hans vänner snart kommer att inse att vi också är en lokal bank.
Övre bilden: Ladugårdskontor med utsikt över produktionen.
Nedre bilden: Mikael Ljunghög med kalv och mobiltelefon.
26
Spårningssändare lurar maskintjuvar TEXT: ELISABETH KARLSDOTTER FOTO: LARS STRANDBERG
MALMÖ I början på oktober 2012 stals tre entreprenadfordon ifrån ett före-tag i Skåne. Händelseförloppet gick snabbt och maskinerna skeppades ut via Nynäshamn till Polen. Detta är ett exempel på att stölder av traktorer, anläggningsmaskiner och andra entre-prenadfordon har ökat kraftigt.
Skadeförebyggare Stig Nielsen, Länsförsäkringar Skåne:
– Denna typ av fordon har ofta ett begränsat stöldskydd samt förvaras
utomhus vilket gör de lätta att stjäla.Men omständigheterna i det här
fallet blev ändå lyckosamma. Fordo-nen hade så kallade spårningssändare. Polisen som skötte efterspaningen såg att sändarna till slut markerade en plats i södra Polen. Polsk polis slog till på platsen och där hittades alla de stulna maskinerna plus många fler, ett antal personer greps. Maskinerna var helt oskadda och är nu i drift igen.
Den sista januari i år hände det
igen, då stals en så kallad teleskoplas-tare från Söderberg & Haak Maskin AB i Staffanstorp.
Tjuvarna klippte upp ett stängsel och forcerade en grind för att ta sig ut från området. Därefter parkerade de maskinen inne i Malmö i väntan på vidare transport.
Det tjuvarna inte visste var att maskinen hade spårningsutrustning. Personalen på Söderberg & Haak kunde exakt följa maskinen och sedan
berätta för polisen exakt var den fanns. Sedan kunde polisen efter några
timmars väntan plocka upp de enligt uppgift välkända maskintjuvarna när de på kvällen återvände till maskinen och skjutsa dem till häktet.
Snabba besked
Joachim Mårtensson, teknisk support-chef på Söderberg&Haak:
– Vi har spårningssändare på alla våra större maskiner. Så fort de är i
Till vänster: Teleskop-lastare, en av alla allt mer stöldbegärliga entreprenadmaskiner.
Till höger: Skadeföre-byggare Stig Nielsen, Länsförsäkringar Skåne.
27
rörelse, till exempel om de star-tas och rullar iväg eller om de bogseras så får vi eller de kun-der som hyr maskinen ett sms och mejl om det direkt. Därmed kan vi följa maskinens position varje kvart via en webbsida.
Den stulna maskinen var inom 24 timmar från stölden återförd till ägaren och man kunde konstatera att maskinen endast fått några mindre blessy-rer och faktiskt tankad med mer diesel än när den stals.
Lönande utrustning
Joachim Mårtensson:– Spårningsutrustning har
lönat sig, den maskinen som stals i januari var värd upp mot en miljon kronor.
Skadeförebyggare Stig Nielsen:
– Om maskinerna inte haft spårsändare så hade vi med stor sannolikhet aldrig sett dem igen och det hade blivit en kostsam historia för företaget. Vi har länge rekommenderat spår-ningsssändare som skadeföre-byggande åtgärd.
LINKÖPING – Det betyder att de bara bryr sig om oss kunder och inte om några aktieägare.
Det säger Jan Yousef (kallad Janne), arabisktalande frisör i Norrköping och kund i Länsförsäk-ringar Östgöta.
Han var med i bolagets rek-lamfilmer om kundägdhet och som visades i några tv-kanaler i februari och mars. I filmen talar Janne sitt
hemspråk arabiska med en text-remsa på svenska.
Ellinor Ladenberg, marknads-kommunikatör i Länsförsäkringar Östgöta:
– Vi kollade med Migrations-verket vilket språk som flest nya östgötar förstår – det var arabiska. Janne är en av våra kunder som har arabiskt ursprung och därför frå-gade vi honom om han kunde prata
arabiska i filmen och det gjorde han mer än gärna.
– Ett annat budskap är att vi vill visa att alla östgötar oavsett vari-från de kommer är välkomna till oss. Nästa gång kanske vi gör en film där man pratar finska, serbiska eller skånska.
Utöver Jan Yosef uttalade sig fyra andra kunder om fördelarna med att anlita ett kundägt bolag.
Första reklamfilmen på arabiska
REKLAMFILM
Klickaför att se filmerna om kundågdhet
28
stads kommun och är det första läns-försäkringsbolaget som går in i detta projekt.
– Vi bidrar till att skapa trygghet och trivsel i en miljö som lätt kan dra till sig orosmoment, så som ungdoms-gäng och uteliggare. Ett huvudskäl för att delta är att vi ser detta som ett sätt att minska cykelstölderna som för varje år kostar oss allt mer pengar.
Blir som skadeförebyggare
– Det finns ingen annan plats där vi har så många cykelstölder som på järnvägs- stationen i Halmstad, säger bolagets utredare, den tidigare polisen Göran
Strandqvist. – Säkert 15–20 procent av cykel-
stölderna i stan sker just där. Genom att stationsvärdarna kommer att fung-era som skadeförebyggare hoppas jag att vi kan minska stölderna avsevärt.
Stationsvärdarna rekryteras i sam-råd med arbetsförmedlingen.
– Vi är med och väljer ut personer som är berättigade till ekonomiskt
HALMSTAD – För en marginell kost-nad går vi in i ett samarbete som gör att vi kan minska antalet cykelstölder.
Det säger Johanna Stakeberg, trygg- hetsutvecklare i Länsförsäkringar Halland. Från och med maj är bolaget med och betalar en del av kostnaderna för fyra stationsvärdar som ska arbeta på Resecentrum i Halmstad.
Förebygger skadegörelse
Värdarnas uppgift är att hjälpa resenä - rerna och bland annat svara på frågor. Men de ska också fungera som väktare och förebygga klotter, skadegörelse och cykelstölder.
De blir anställda av serviceföreta-get Bravida som är underleverantör åt Jernhusen som äger de flesta järnvägs-stationerna i landet. Stationsvärdarna finns redan på många resecentra i lan-det och är en del av Jernhusens projekt Trygg Station som funnits några år.
Johanna Stakeberg:– Vi är partner tillsammans med
Hallandstrafiken, polisen och Halm-
stöd av arbetsförmedlingen och som kan ha någon form av enkel funk-tionsnedsättning eller som ingår i Fas 3-programmet, säger säkerhetschef Martin Andersen som inom Jernhusen leder projektet Trygg Station.
– Länsförsäkringar Halland kom-mer som samverkanspartner att betala en liten del av stationsvärdarnas löne-
Stationsvärdar ska minska cykelstölder
Utredaren Göran Strandqvist och trygghetsutvecklare Johanna Stakeberg. Ingen annan plats i Halland har så många cykelstöl-der som just järnvägsstationen i Halmstad.
29
kostnad, sammanlagt cirka 100 000 kronor per år.
Martin Andersen uppskattar Läns-försäkringar Hallands medverkan.
– Deras intresse att minska cykel-stölderna är minst lika intressant för oss eftersom vi vill skapa trygga och säkra stationer, även för alla cyklister. Vi har ju stora cykelparkeringar vid alla våra stationer. Den som vill stjäla en cykel har ett stort urval. Jag bedö-mer att våra uniformerade stations-värdar genom att bara finnas på plats kommer att hindra många stölder.
UPPSALA Förra året anmäldes 14 000 cykelstölder till länsförsäk-ringsbolagen.
Många cyklar som stjäls kom-mer aldrig tillbaka. Under 2012 betalade Länsförsäkringar drygt 26 miljoner kronor i ersättning för stulna cyklar.
Susanne Fagerberg, skadechef i Länsförsäkringar Uppsala tycker att det finns några viktiga saker att tänka på för cyklister som vill minska risken att bli av med sin cykel.
– Om du råkar ut för en cy-kelstöld är det viktigt att göra en polisanmälan. Dels för att vi krä-ver det för att du ska få ersättning, dels för att det ökar din chans att få tillbaka cykeln.
Flest stölder i Skåne
Under 2012 anmäldes till Länsför-säkringar Skåne 2 786 cykelstölder till ett värde av sammanlagt 6,1 miljoner kronor.
Länsförsäkringar Östgöta fick
in 1 311 anmälningar om cykel-stölder (i Norrköping och Linkö-ping) till ett värde av 2,8 miljoner kronor.
Antalet anmälda cykelstölder i Länsförsäkringar Bergslagen (Västerås, Örebro) var 1 068 för 2,5 miljoner kronor. Motsvarande siffror var i Stockholm 1 006 och 3,4, i Uppsala 764 och 1,5 och i Göteborg 735 och 1,9.
Och tänk på låset…
Susanne Fagerberg tycker också att den som köper en fin och dyr cykel bör satsa på ett lås av hög kvalitet och gärna ett extra vajerlås.
– Låset bör sitta fast runt ramen för att göra det svårare för tjuven.
– Använd ett lås som är god-känt av Stöldskyddsföreningen. Ett lås som är godkänt har den välbe-kanta ögonmärkningen. Nattparke-ra inte cykeln centralt och lås fast den i ett fast föremål med kedja eller vajer.
Stulna cyklar kostade Länsförsäkringar 26 miljoner förra året
– När du parkerat cykeln kan du också ta av sadeln och ta med den, det gör det mindre lockande att stjäla cykeln.
Säkerhetschef Martin Andersen på Jern-husen är glad för att Länsförsäkringar Halland är med som partner.
Susanne Fagerberg.
30
Att jobba längre är en kärlekshandling
GUNNAR WETTERBERGFörfattare och samhällsdebattör, styrelseledamot i Länsförsäkringar Liv, 070-689 11 22
INBLICK
För några veckor sedan lade Pensions-åldersutredningen fram sitt betänkande. Ju fler som orkar och har lust att jobba längre, desto bättre välfärd kan vi unna oss.
Det var utredningens besked, och de politiska partierna höll med.
Men frågan är om vi verkligen behöver arbeta mer? För 20 år sedan ansvarade jag för Långtidsutredningen 1992. I den drog vi ungefär samma slutsatser som Pensions åldersutredningen nu gjort. Alltså ju mer jobb desto bättre välfärd.
Och alla, oavsett om man accepte-rade denna slutsats eller inte, menade att det egentligen bara handlade om pensionerna. Med raka rör mellan avgifter och förmåner behövde staten inte bry sig. Beslutet att sluta arbeta blev då varje individs ensak. Slutar man tidigt blir det lägre pension.
Fast nu inser jag att detta är en felsyn.Det är mycket mer än pensionssystemet som finansieras av arbete och har avgö-rande betydelse för de äldres välfärd.
Äldreomsorgen och sjukvården är de uppenbara exemplen. Största delen av vår
vårdkonsumtion äger rum några månader innan vi dör.
Pensionsålderns betydelse stannar därför inte vid pensionssystemet. Om pensionsåldern verkligen skulle vara vars och ens ensak borde alla andra system också konstrueras med samma raka rör mellan avgifter och förmåner. Den som kommer till lasarettet skulle först få legiti-mera sig. Sedan skulle receptionisten gå in i landstingsregistret och kontrollera hur många vårddagar och läkarkontakter man tjänat in och hur många man hade kvar.
När kvoten tog slut var det dags för patienten att checka ut.
En sådan lösning är otänkbar i Sverige. I själva verket är skattefinansierad vård och omsorg ett kraftigt omfördelande inslag i välfärdssystemet.
De som slitit hårdast behöver den mest. Därför är det bra ju längre hög-utbildade och välavlönade fortsätter att arbeta.
Då blir arbetet en kärlekshandling, ett viktigt uttryck för samhällssolidaritet.
Sedan är frågan om vi har lust att arbeta, även om vi kan?
När jag började intressera mig för arbets-livets längd pekade börskurserna rakt upp i himlen. Återbäringsräntorna i pen-sionsförsäkringarna var tvåsiffriga.
Då blev trenden att sluta så tidigt som möjligt. Någon gång frågade jag ett audi-torium hur många som tänkte fortsätta till 65 – och det var bara några enstaka händer som trevade sig upp.
Gudskelov verkar trenden ha mojnat. På senare år har åldern för utträde ur arbetslivet sakta krupit upp, även om den inte hållit jämna steg med livslängdens ökning.
Det speglar en tillnyktring. Till en del
kan det bero på börsens darriga utveck-ling det senaste årtiondet, men skälen för att stanna är tyngre än så.
Arbetet ger mening åt många människors liv. Att sluta i förtid betyder att skärma av sig från arbetskamraterna, men kanske också från jämnåriga vänner som fortsät-ter att arbeta.
Att fortsätta blir ett sätt att skaffa sig en bättre ingång i pensionärstillvaron, kanske med uppgifter som dröjer sig kvar i nya former.
Att det dessutom bidrar till en värdig ålderdom för alla medborgare gör det inte sämre.
30
På senare år har åldern för utträde ur arbetslivet sakta krupit upp.
31
BORÅS De är övertygade och beslutsamma – arbetet ska bli minst lika lokalt förankrat som det var tidigare.
Magasin 24 träffar medarbetarna i den gemensamma kommunikationsenheten för länsförsäkringsbolagen i Älvsborg, Halland och Göteborg & Bohuslän.
Den startade i februari och finns i Borås, Tidigare sköttes all reklam och informa-tion i varje bolags huvudkontor i Halmstad, Göteborg och Vänersborg.
Detta är ett exempel på samverkan i nät-
verket SIV (Samverkan i Väst) som funnits sedan två år tillbaka.
Gemensamma villkor
Kommunikation är en viktig del. Genom SIV löser bolagen ett gammalt reklam-problem som handlar om GP (Göteborgs Posten) och TV4, de två ledande medierna i västra Sverige.
Kerstin Häregård, chef för den nya en-heten och tidigare kommunikationschef i Länsförsäkringar Älvsborg:
SAMVERKAN I VÄST Tre länsförsäkringsbolag i västsverige har nu en gemensam kommu-nikationsenhet. Genom att samarbeta löser de flera tidigare reklamproblem.STAFFAN SVENBERG FOTO: MAGNUS PEHRSSON
De löser reklam-problem i Väst
Chefen Kerstin Häregård (till vänster) tillsammans med medarbetarna Ulrika Lindblom, Martha Gustafsson, Christian Eklund, Katarina Bröjer Ryberg, Patrik Westerlund och Victoria Ramalho.
32
– Många kunder rör sig inom SIV-området och möts då av gemensamma budskap från oss. Men tidigare – om till exempel Läns-försäkringar Göteborg och Bohuslän skulle annonsera i GP blev det problematiskt. Deras erbjudandet nådde samtidigt läns-försäkringskunder i Halland och Älvsborg. Problemet var att bolagen hade olika priser och villkor på flera av våra försäkringar.
– Nu har vi gemensamma villkor och kan göra mer effektiv reklam i gemensamma media utan att störas av bolagsgränserna.
Reklam i TV4 var ett annat problem. TV4 har en ”västsändare” över Uddevalla, Lysekil, Vänersborg och Trollhättan.
– När vi i Älvsborg skulle ha reklam i TV4 nådde vi samtidigt kunderna i Läns-försäkringar Göteborg och Bohuslän. Och göteborgsbolagets reklam syntes i Älvsborg. Eftersom vi hade olika priser och villkor blev reklamen otydlig för kunderna. Vi fick sluta annonsera i TV4, ett problem som bidrog till att vi bestämde oss för att ha en gemensam kommunikationsenhet.
Kampanj för Guldkund
Nu är det annorlunda. Under vintern och vå-ren pågår en gemensam kampanj för Guld-kund. Redan i somras bestämde bolagen att ha gemensamma villkor och förmåner för de kunder som blir guldkunder.
Den som blir Guldkund måste ha boen-deförsäkring, lönekonto med kort och fond-
eller pensionssparande. Då får kunden 20 procents rabatt på hushållets privata försäk-ringar. Dessutom kreditkort utan årsavgift och flera andra förmåner, bland annat 1 500 kronor i rabatt vid installation av Länsför-säkringars larm.
En reklamfilm om Guldkund har under vintern och våren visats i TV4 och på bio-grafer (tryck på Klicka-knappen här ovan).
Filmen är ett exempel på reklam som har alla tre bolag som avsändare.
Kerstin Häregård:– Men vi ska också arbeta med rent
Kerstin Häregård anser att de lokala bolagsnamnen är viktiga i kommunikationen.
Marknadsanalytiker Ulrika Lindblom.
Klickaför att se Guld-kundsfilmen
33
lokala kampanjer och utskick och i lokala medier ska vi då naturligtvis använda de olika bolagsnamnen. Vår främsta styrka och konkurrensfördel är ju att vi finns nära kun-derna. Men när vi gör broschyrer och andra trycksaker kan vi samordna det arbetet men ändå ha lokala avsändare.
– Hittills har den stora delen av vårt ar-bete varit uppdrag för de enskilda bolagen. Till exempel broschyrer och affischer inför kundträffar. Vi gör det som bolagen vill ha för att stärka deras kundkontakter.
Samarbete med lokal reklambyrå
Den nya kommunikationsenheten har delvis de kompetenser som finns i en traditionell reklambyrå. Till exempel Katarina Bröjer
Ryberg och Martha Gustafsson som arbetar med originalframställning och Christian
Eklund som är copywriter (reklamskribent).– Men vi har insett att vi behöver en
lokal reklambyrå när det handlar om större uppdrag, säger Kerstin Häregård. Vi har till exempel ingen art director och ingen projektledare. Därför gör vi nu en upphand-ling och har begärt in offerter bland annat från de byråer som de tre bolagen har arbe-tat med tidigare.
– Den byrå som vi ska anlita kommer som ett av sina första stora uppdrag att ar-beta med en kampanj i höst som ska handla om sakförsäkring och skadereglering. Vi
ska ta tillbaka en position som flera konkur-renter, i synnerhet If, försöker ta ifrån oss.
Skadereglering kampanjtema
Reklambyrån TBWA som genom LFAB fått i uppdrag att utveckla länsförsäkringsgrup-pens gemensamma kommunikation kommer i år också att arbeta med en gruppgemensam kampanj på temat skadereglering.
– Det kommer ju att passa oss väldigt bra, kommenterar Kerstin Häregård.
Bland de nya medarbetarna finns Ulrika
Lindblom som är marknadsanalytiker. Tidi-gare var hon i tio år controller inom Läns-försäkringar Göteborg och Bohuslän.
Hon ska bland annat arbeta med om-världs- och konkurrentbevakning.
– Jag kommer också att mäta hur våra kampanjer fungerar och vilka effekter de får.
Victoria Ramalho är webbredaktör och har tidigare haft samma arbete på Borås Tidning. Under våren ska hon ta fram ett förslag på hur SIV-bolagen ska arbeta med sociala medier som Facebook och Twitter.
– Vi vet att vi måste arbeta med detta, men exakt hur vi ska göra vet vi inte ännu.
Snabba journalistkontakter
Patrik Westerlund som är press- och spons-ringsansvarig, berättar att den nya kommu-nikationsenheten ska arbeta mer proaktivt mot media.
Patrik Westerlund.
Victoria Ramalho.
34
Han är själv journalist i grunden och kommer närmast från Borås Tidning,
– Det händer så mycket av allmänin-tresse i SIV-bolagen och i länsförsäkrings-gruppen som vi ska bli bättre på att snabbt berätta om för journalister. Jag tänker till exempel på den senaste undersökningen om cykelstölder och rapporten om maskinska-dor.
– För den som står i begrepp att köpa en bil är det ju viktigt att veta vilka bilar som har flest skador.
Lovande förebilder
Patrik Westerlund arbetar nu med att infor-mera om satsningen Lovande förebilder. Det handlar om att Länsförsäkringar Älvsborg vill uppmuntra och belöna verksamheter som arbetar aktivt för att minska drogan-vändning och motverka utanförskap.
Stipendiet infördes förra året och dela-des då ut till flera föreningar i de 19 kom-muner där Länsförsäkringar Älvsborg är verksamt.
– Det är alltså 19 pris på vardera 10 000 kronor som vi delar ut i höst till organisa-tioner i var och en av de 19 kommuner som finns i gamla Älvsborgs län. Flera tidningar har redan skrivit om satsningen.
UPPSALA Solvens II är namnet på nya regler för försäkringsverksamhet som successivt träder i kraft i hela EU med början 1 januari 2014. Huvudsyftet handlar om att uppnå ökad riskmed-vetenhet genom riskbaserad styrning och ska i slutändan innebära ett ökat skydd för konsumen-ten.
Alla länsförsäkringsbolag förbereder sig nu för denna förändring.
Tryggare för kunderna
Magasin 24 pratade med Ann-Christin Norrström, vd i Länsförsäkringar Uppsala:
Hon tänker särskilt på att Solvens II ställer högre krav på kapitalhantering och riskbedöm-ning i verksamheten.
– På så sätt är det ett verktyg för att stärka förtroendet för finansbranschen. Samtidigt tror jag att detta ökar kundernas trygghet i att vi sköter verksamheten korrekt. Just förtroendet är en oerhört viktig konkurrensfördel för oss.
– En projektgrupp med kompetenser från alla delar av länsförsäkringsbolagens verksam-het driver arbetet. En stor och viktig del har varit
information och utbildning för både chefer och medarbetare. Företagsledning och styrelse har också regelbundet jobbat med frågorna.
Uppdaterat ledningssystem
Ann-Christin Norrström påpekar att Länsförsäk-ringar har högre förtroende än branschen i övrigt.
– Genom att vara effektiva i införandet av Solvens II har vi möjlighet att förstärka vårt för-troende ytterligare. Solvens-projektet har gett oss en bra anledning att uppdatera och revidera vårt ledningssystem och våra styrande dokument.
– Det har också varit ett tillfälle att internt påminna om vikten av transparens, ordning och reda och att rutiner som ibland kanske uppfattas som tidsödande finns för våra kunders bästa.
Ge exempel på någon fördel för bolaget?– Något av det viktigaste är att vi fått ökat
fokus på riskmedvetenhet. En tydlig struktur för hur vi jobbar med våra risker utifrån scenarier och stresstester gör oss bättre rustade att hantera förändringar i omvärlden och på så sätt skydda våra kunders intressen.
Solvens II stärker förtroendet för finansbranschen Ann-Christin Norrström.
35
Släktträffen
BEDRÄGERIETANN HASSEL-TANOUtredningssamordnare, LFAB 073-968 36 82
Flera av länsförsäkringsbolagens ut-redare har upptäckt att vissa männi-skor arrangerar trafikolyckor för att få ut pengar från sin försäkring.
Det kan röra sig om singelolyckor då man avsiktligt kör av vägen eller låter två bilar krocka med varandra.
Till ett länsförsäkringsbolag anmäl-des en kollision som inträffat på en enslig landsväg mitt i natten.
En ensam bilförare (mannen, till - lika försäkringstagaren) uppgav att en annan bilist (en kvinna) plötsligt körde ut från en mindre väg från höger och att han inte kunde undvika en krock.
Mannen tog på sig ansvaret då han ansåg sig ha missat högerregeln.
Utredaren på länsförsäkrings-bolaget fick höra om händelsen och reagerade på denna mörkerkrock eftersom bilarnas strålkastare varit tända. Man borde ha kunnat uppfatta varandra i tid.
Utredaren pratade med båda förarna. Mannen uppgav att han var ute och ”körde av sig” utan bestämt mål. Han skulle eventuellt hälsa på sin exflickvän.
Kvinnan uppgav att hon hade hälsat på sin bror och ensam körde på småvägar mot bostaden som låg
cirka åtta mil därifrån. Efter kollisio-nen ringde hon sin bror som häm- tade båda förarna på olycksplatsen. Parterna sa att de inte kände varan-dra sedan tidigare.
Vid undersökning av bilarna kon-staterades att den påkörande bilens främre stötfångare hängde kvar i ena hörnet men hade röd färgavsättning från motpartens bil. Även stötfång-arbalken som håller plasthöljet hade samma röda färg. Då det inte kan avsättas färg både på stötfångarens utsida och samtidigt balken bakom så talade detta för två skilda och därmed avsiktliga påkörningar.
Kände då inte förarna varandra? Fortsatt utredning och släktforskning visade att mannens exflickvän nu-mera är sambo med kvinnans bror.
Det innebär att den kvinnliga bilföraren skulle ha kört från sin brors adress längs småvägar och hade otu-ren att krocka med sin brors sambos före detta man. Han i sin tur var ute och körde planlöst på landsbygden på väg åt motsatta hållet till samma adress!
Den tekniska bevisningen och osannolikheten i deras berättelser, ledde till att skadan avböjdes och försäkringen sades upp.
STOCKHOLM – Vi har ett starkt utgångsläge med tre miljoner kunder och långa kundre-lationer. Men för att bli vinnare på en tuff marknad måste vi ha fler och effektivare möten med rätt kunder.
Det säger Eva Allqvie, chef för Affärsut-veckling i Länsförsäkringar Stockholm.
Hon är ordförande i länsförsäkrings-gruppens Marknadsgrupp Privat. Tidigare i år var hon med på en av de tre marknads-konferenser som diskuterade satsningen under 2013 inom länsförsäkringsgruppen på effektivare kundmöten.
– Ska vi lyckas måste alla stå bakom satsningen, sa Eva Allqvie vidare.
Satsningen handlar om att förenkla säl-jarnas vardag.
LFABs utvecklingschef Johan Nyman: – Det handlar om att möta rätt kunder i
rätt kanaler och att skapa enklare och tydli-gare processer för försäljning. Målen är fler kundmöten, mindre administrationskostna-der och ökad försäljning.
Effektivare möten med rätt kunderCarl Henrik Ohlsson. Anders Lofthammar. Eva Allqvie.
– Satsningen gäller alla segment – privat, företag och lantbruk.
Carl Henrik Ohlsson, vd i Länsför-säkringar Skaraborg är ordförande i gemensamma segmentsrådet och seg-mentsråd Lantbruk:
– Samtliga segmentsråd har i år prioriterat kunddriven utveckling för att vi ska kunna behålla och stärka läns-försäkringsgruppens unika och ledande position. Det är en framgångsfaktor för att lyckas med den gemensamma mark-nadsstrategin.
Anders Lofthammar, chef för affärs-område Företag & Lantbruk i Länsför-säkringar Jönköping är också ordfö-rande i Marknadsgrupp Företag:
– Det är glädjande att vi på kon-ferenserna enades om att arbeta med utgångspunkt från att samordna arbets-sätt, produkter, koncept, erbjudanden och kommunikation.
REDAKTÖRENSTAFFAN SVENBERGRedaktör Magasin 24, 0708-66 43 45 [email protected]
Det går aldrig att gardera sig mot den plötsliga otryggheten.
Jag fick det klart för mig häromveckan.Det var så fånigt. Det var mitt eget fel. Jag skulle flytta en massa prylar från en över-
lastad garderob ner i källarutrymmet, tre trappor ner med husets hiss.
Jag åkte ner med sånt som inte används läng-re och som ska sparas till sommarens loppisar.
Bland annat en bordslamnpa. Den hade en lång sladd. Jag märkte inte att sladden släpade på golvet efter mig när jag gick in i hissen.
Men när jag tryckte på källarknappen stannade hissen kanske efter en halvmeter. Det gick inte att komma upp eller ner.
Då såg jag vad som hade blivit fel. Kontakten till sladden hade fastnat i hissdörren när den stängdes. Jag kunde inte dra loss den. Till slut fick jag trycka på larmknappen. Det blev ett väldigt liv i hela trapphuset.
Genom glipan i dörren som lampkontakten orsakade kunde jag höra hur grannar slog i dörrar och kom ut och frågade vad som stod på.
– Hämta en kofot och försök bända upp dör-ren, skrek jag.
– Vad är kofot, svarade en av grannarna som är före detta tjurfäktare och som talar dålig svenska.
Men jag fick ingen hjälp av grannarna. De var rådvilla och verkade snarast irriterade.
Den plötsliga otryggheten
Då fick jag plötsligt kontakt med hissföretaget som hört att jag ringt på larmknappen. Det var en man i Malmö tio mil bort som pratade knappt hörbart från en högtalare i hissväggen. Han fick mitt mobilnummer, jag hade lyckligtvis med mig telefonen, och sa att en hissmontör snart skulle höra av sig.
Jag blev inte lugnad. Hur länge skulle det dröja innan hjälpen kom? Jag försökte ringa tillbaka till hissföretaget men möttes bara av en automatisk telefonsvarare. Jag kunde alltså inte påverka min situation!
Jag uppskattade att jag nu hade stått i hissen i över en timme.
Jag ringde min vän i Simrishamn, översättaren Nille. Jag skulle snart äta middag hos honom. Han kom och pratade lugnande genom hissdörren.
– Vill du ha en Dry Martini genom en slang?Men innan jag hann svara hörde jag att hiss-
montören hade anlänt. Då hade det gått ytterligare drygt en halvtimme. Montören hade verktyg som kunde öppna dörren. Omskakad i sinnet kunde jag gå ut i friheten. Sen bjöd Nille på en drink och Boeuf Bourguignon. Tryggheten hade återvänt.
STOCKHOLM Försäljningen av den nya sjukvårdsför-säkringen har skjutit i höjden sedan introduktionen vid årsskiftet. Särskilt till Länsförsäkringars strate-giska målgrupper, små och medelstora företag och lantbruk.
– Under första kvartalet i år sålde vi 2 662 sjuk-vårdsförsäkringar jämfört med förra årets 1 383, en ökning med hela 92 procent, berättar Anders
Wiklander, marknadschef på Affärsområde Hälsa.Han tror att ökningen bland annat beror på att
länsförsäkringsbolagens säljare erbjuder sjukvårds-försäkringen i sina kundmöten mer än tidigare.
– Vi ser också en kraftfull breddning i antalet säljare som erbjuder försäkringen. Det är det bästa och snabbaste sättet att bygga upp beståndet av sjukvårdsförsäkringar.
Dubblad försäljning av sjukvårdsförsäkringar
Anders Wiklander.
36
