Brains nummer 2, 2013

BISNODELÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTARE BESLUT NR 2 2013

KATARINA GOSPICS GUIDE TILL SMARTARE BESLUTSÅ FÅR E.ON KOLL PÅ SINA KUNDERI HUVUDET PÅ JAN SCHERMANSKANSKAS RECEPT PÅ GRÖN FRAMGÅNGKELLY TAINTON OM HEMLIGHETEN MED FLOW

Koppla OCH FATTA BÄTTRE BESLUT

ratt UPPGRADERA HJÄRNAN

2 BISNODE BRAINS | 2 | 2013

S03 S18 S20S21 S22S23

TRENDERGRÖNT BYGGANDELISTANI HUVUDET PÅ BISNODE BRAINSBISNODE NYHETER

S6 Lösningen:

E.ON fick koll på kunderna

S9 Tema:

Uppgradera hjärnan

S14 Intervju:

Kelly Tainton om att prestera på topp

S17 Uppdraget:

Familjebild på Soc.

BISNODE BR A I NS N R 2★2013innehåll

HÖSTEN ÄR HÄR! MED GULA SINGLANDE LÖV, FROSTKALLA MORNAR OCH ETT NYTT NUMMER AV BRAINS – MAGASINET FÖR BESLUTSFATTARE.

ersonligen är jag stormförtjust i våra årstider. De har alla sin charm med de kontrastfulla väx-

lingarna i naturen – platsen där jag pysslar om min beslutsfattar-motor, hjärnan. På fjället, i skogen eller snart med skridskorna på sjöis – stressen avtar och tanken klarnar. Tillbaka i vardagen är jag fylld av ny energi för sortering och problemlösning.

TEMAT FÖR detta nummer av Brains är just hjärnan – läs Katarina Gospics beskrivning av hur den fungerar och hennes sju steg till bättre beslut. Fyll sedan på med Ari Riabackes tips om hur vi som människor kan bli bättre i vårt beslutsfattande, och varför Kelly Tainton vill lära oss prestera på topp med hjälp av neurovetenskap.

LÄS OCKSÅ bland mycket an-nat hur Elbolaget E.ON nu kan bevaka sin kundstock i realtid, minimera kreditförluster och ta nya kundkontakter på ett tryggt sätt. Och om hur socialtjänsten i Stockholms stad med hjälp av tjänsten ”Familjebild” snabbt fat-tar rätt biståndsbeslut i kontak-ten med sina medborgare.

PÅ BISNODE fortsätter vi pas-sionerat verka för att hjälpa våra kunder fatta smarta beslut.

Trevlig läsning!

Björn-Erik Karlsson Nordenchef Bisnode

p

”På fjället, i skogen eller snart med skridskorna på sjöis – stressen avtar

och tanken klarnar.”

Björn-Erik Karlsson, Nordenchef på Bisnode har koll på besluts- trender.

Tre spaningar om beslut:

■ I början av 2014 flyttar Bisnode till nya lokaler. Där vill vi skapa de bästa förutsättningarna för en modern, positiv och produktiv arbetsmiljö. Helt i linje med Kelly Taintons beskrivning av ”Effortless attention” på sidan 16.

1

■ Samtalen med våra kunder handlar allt oftare om hur vi kan hjälpa till att skapa insikter med hjälp av information som samlas i de egna IT-systemen. Vil-ken guldgruva sitter du på?

■ Beslutsfattande tar världen och också Sverige framåt. Visste du att beslu-ten som fattas av de som styr landet finns listade på: http://www.riksdagen.se/sv/Debatter-beslut

2 3

LEDARE

BISNODE BRAINS | 2 | 2013 3

TRENDTRENDERNA OCH

NYHETERNA SOM GER DIG FÖRSPRÅNG

10%Så många har password,

123456 eller 12345678 som lösenord. Det gör

dem till världens vanligaste.

HITTA RÄTT DIREKT■ Tänk om det gick att dammsuga internet på information, utan att få träff på enstaka sökord? Semantik är det senaste ordet i onlinevärlden och innebär att vi kan hitta information som inte bara matchar vårt sökord, utan också informationen som vi verkligen söker efter. Semantisk sökning tar hänsyn till vem som söker, var och när. En sökning på ordet pizza klockan nio på kvällen genererar till exempel informativa länkar och pizzarecept. Söker du på samma ord klockan åtta när du befinner dig på stan så hittar du också pizzerior i närheten av dig. KÄLLA: FORBES BRAND VOICE

DAGS ATT BYTA?■ Lösenord är nyckeln till nästan allt vi gör på internet. Förr räckte ett lösenord bestå-ende av åtta tecken av gemener, versaler, siffror och symboler. Men inte längre. Nu rekommenderas 15 tecken för att säkra att ingen knäcker det.

Vad händer i hjärnan när man blir ex-pert på något? Det vet Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap. – En viktig förutsättning för att bli expert på något är att man tränar intensivt och under lång tid. Det som händer under inlärningen är att system i hjärnan anpassar sig för att kunna utföra uppgifterna optimalt. Hos musiker kan man se att vissa delar av hjär-nan, till exempel områden som är viktiga för motorik och hörsel, blir större av träning. Även förbindelser i hjärnan påverkas. Hur kan man träna för att bli riktigt bra på något? – Viktigt är att man tränar målinriktat och fokuserat. Det krävs också mycket trä-ning för att nå höga nivåer av skicklighet. Motivation blir därför viktigt. Både yttre och inre motivationsfaktorer är viktiga. Yttre handlar till exempel om att man tränar för att bli bra och få erkännande, medan inre motivation handlar om att man tycker att det man gör är belönande i sig. Vi har bland

KÄLLA: NY TEKNIK

annat intresserat oss för inre motivation och flow. Flow är det tillstånd av koncentration, kontroll, positiv känsla och absorption i en uppgift som man kan uppleva när man håller på med något utmanande. Flow är viktigt för långsiktig motivation och vi ser också att fler flowupplevelser hänger samman med exempelvis kreativitet i ett område. Kan vem som helst bli expert? – Även om träning är mycket viktigt så spelar annat också roll. I sporter är till exempel speciella fysiska förutsättningar viktiga. Det kan också gälla musiker där det kanske är till fördel med en större hand för vissa musikinstrument, eller bra röstkvali-tet för sångare. Men även mentala egen-skaper, som personlighet och intelligens, kan ha betydelse vid sidan av träning. Exakt vilka egenskaper som är viktiga skiljer sig åt mellan olika expertisområden, och man kan också, inte så förvånande kanske, se att människor dras mer till former av expertis de har bäst förutsättningar för.

■ Infonomics handlar om att mäta infor-mation. Vad kostar det egentligen att producera, sälja och skaffa information på ett företag? Enkelt uttryckt är infonomics informationens ekonomi.

Genom att kombinera informationens betydelse och värde kan företag förbättra affärsprocesser, beslutsfattande och innovation.

Vad kostar informationen på

ditt företag?

HJÄRNKOLL

Det händer i hjärnan när man blir expert på något


TRENDTRENDERNA OCH

NYHETERNA SOM GER DIG FÖRSPRÅNG

MOZARTEFFEKTEN – SANN ELLER FALSK? ■ Du har säkert hört det någonstans, att klassisk musik underlättar inlärning. Men det stämmer inte. Den så kallade Mozart- effekten har inget stöd i forskningen. Däremot kan musik hjälpa till att skärma av sådant som stör.KÄLLA: MEDICINSK VETENSKAP/ KAROLINSKA INSTITUTET

FUSKA TILL DIG FOTOGRAFISKT MINNE■ Kommer du ihåg vad du gjorde klockan två eller klockan fem i går? Många stunder passerar oss utan att de lagras i minnet. Det svenska företaget Narrative har funnit lösningen – en lifelogging kamera som enkelt fångar och berättar om ditt liv, minut för minut. Fäst den lilla kameran i tröjan och börja logga ditt liv – den enklaste vägen till fotografiskt minne.

249 286■ Det är medelårslönen för personer födda i november månad. Trots att det är känt att barn födda tidigt på året presterar bättre, är det de som är födda i slutet av året som har den högsta inkomsten. Och bäst tjänar novemberbarn, visar siffror från Bisnode.

KÄLLA: FASTCOEXIST.COM

DIGITAL DÖDS-HANTERAREFacebook, twitter och bloggar. Att föra en digital logg över sitt liv har blivit vardag. Men vem tar hand om det efter döden? I fram-tiden kommer människor vilja forma den historia de lämnar efter sig på nätet.

KAOS-KREATÖRStora företag vill bli mer som nystartade genom att se innovation som avgörande för framtiden. Om några år kommer vi vilja ha en person som kan införa organiserat kaos på företaget, det ställer högre krav på att fokusera och vara innovativa.

URBAN TRÄD-GÅRDSMÄSTAREStäder kommer att bli grönare och då behövs en urban trädgårdsmästare som kan se efter infra-strukturen. Det behövs någon som tar hand om bikupor, kompostering och urban gardening.

SKOLRÅDGIVAREBegreppet utbildning, for-mat i två terminer, kommer att vara över. Vi kommer att plugga in ett år här och ett år där, en månad nu och en månad senare. För detta behövs en rådgivare som tajmar in skolan med olika perioder i livet för att skapa en unik utbildning.

HÄR ÄR FRAMTIDENS

JOBBDigital dödshanterare eller

kanske urban trädgårdsmästare? Ny teknik kommer att förändra

vilka jobb vi kommer att ha i framtiden. Här är fem jobb som

kommer att finnas innan 2025.

DIGITAL DETOX-SPECIALISTDet digitala informations- överflödet kommer att bli ännu större. Det öppnar upp för en roll som kan vägleda människor i sina digitalt styrda liv. De kom-mer också att starta digi-tala behandlingshem.

FOTO

: G

ETT

Y IM

AG

ES


GRÄNSSNITTSDESIGNER (74%)

MJUKVARUUTVECKLARE (53%)

STATSTJÄNSTEMAN (55%)

AKTUARIE/STATISTIKER (89%)

DATAVETARE (65%)

PR-MANAGER (56%)

SOCIOLOG (56%)

SOCIAL MEDIA-MANAGER (74%)

ÄLDRE TAR BÄTTRE BESLUT■ Det kanske är dags att anställa fler seniorer? Enligt amerikansk forskning gör de smartare val än yngre. De är bättre på att skumma igenom stora mängder text och hitta det viktigaste. Och även om minnet försämras när man blir äldre tar de mer rationella och långsiktigt smarta beslut, visar en studie från ett ameri-kanskt forskningsnätverk med fokus på beslutsfattande och åldrande. KÄLLA: CHEF.SE

DAVID ELLER GOLIAT?■ Hur kommer det sig att underdogs överträffar våra förväntningar och lyckas? Och hur gör de svaga för att överlista de starka? Det besvarar Malcom Gladwell i sin nya bok David and Goliath. Författaren bakom bästsäljarna The Tipping Point och Blink, tar oss denna gång med på en resa genom den dolda dynamiken som formar den lilla och den mäktiga – en kontroversiell berättelse om makt och försprång.

■ Den samlade informationen i en bok eller en tidning väger lika mycket som det bläck, papper och lim du håller i handen. Men hur mycket väger egentligen digital information, och går det över huvudtaget att väga informationen?

Information i vår dator eller läsplatta består av en massa 1:or och 0:or som med hjälp av elektroner aktiveras och in-aktiveras på hårddisken. Även om antalet 1:or och 0:or varken minskar eller ökar på hårddisken egentligen, så krävs det energi som aktiverar dem, det vill säga när mängden information ökar.

Detta har Harvardfysikern Russell Seitz räknat på och kommit fram till att datain-formation går att väga. Hans svar på hur mycket all information på internet väger? Ungefär lika mycket som ett ägg. KÄLLA: MENTAL FLOSS, ISSUE 6, 2013

Hur mycket väger internet?

FOTO

: G

ETT

Y IM

AG

ES

”THE WEB IS DEAD AND

THE APP [THANKFULLY]

KILLED IT!”Entreprenören Jeff Stibel i Wired Magazine om att vi spenderar mindre tid på webben, men desto mer tid med smidiga appar på telefonen.

Jobben som är mest missförståddaVisste du att fyra av tio föräldrar inte för- står vad deras barn jobbar med och på så sätt har svårt att ge dem karriärsråd? Här är de mest missförstådda jobben som föräldrar i Sverige inte kunnat beskriva vad de innebär:

0 100%

KÄLLA: LINKEDIN

Gränssnittsdesigners på jobbet.


text g a b r i e l l a s k ö l d e n b e r g illustration g e t t y i m a g e s

Koll på kunderna

Med många kunder följer enormt mycket data. Så hur ska ett elbolag som E.ON göra för att hitta rätt information om personer och företag – vid rätt tillfälle?

utmaning

Nu kan E.ON bevaka sin kundstock i realtid, minimera kredit-förluster och ta ny kundkontakt på ett tryggt sätt.

resultat

Smarta tjänster som interak-tiv kundstocksanalys, effektiviserar kredithanteringen och ger underlag som säkrar kampanjutskick.

lösning

LÖSNINGEN

Bilden av E.ONs kunder klarnar genom en ny interaktiv analyslösning.


Philip Jacobsson, kreditanalytiker på elbolaget E.ON Kundsupport, minns det tydligt. Egentligen ville han inget hellre än att grotta ner sig i siffrorna helt själv. Men just den här dagen, när projektgruppen från Bisnode kom ner till E.ON Kundsupports kontor i Malmö för att visa upp den nya kredithanteringstjänsten, ville många vara med. Nu skulle de äntligen få möjlighet att överblicka kundstocken på ett sätt som de tidigare saknat.

– Det var väldigt intressant att kunna se svart på vitt vilka kunder i vår kundstock som hade en förändrad risk. Tidigare har bevakningen skett manuellt och då har det varit svårt att fånga upp nya risker eller kunder med försämrad kreditvärdighet. För ett företag kan vara kund i tio år, varav nio år har gått jättebra, men om det tionde året är dåligt kan det vara en signal för att vi ska ompröva vårt avtal, säger Philip Jacobsson.

Den nya interaktiva analyslösningen innebär att E.ON i dag kan tanka ner sin egen reskontra i kombination med kundens exponering, tillsammans med information från Bisnode. Därefter kan de bevaka kun-derna utifrån parametrar som kreditrating, limit, skuldsaldo och så vidare. Det gör den stora informationsmassan lättfiltrerad och överblickbar.

– Det som tidigare var enormt tungrott tar nu en sekund att filtrera fram. Nu har vi

p


LÖSNINGEN

” Det var väldigt intressant att kunna se svart på vitt vilka kunder i vår kundstock som hade en förändrad risk.”

Så hjälpte Bisnode E.ON 3. Dokumentation I dag får E.ON löpande data som gör att de automatiserat kan fånga upp riskkunder och slipper göra den bevakning för hand som de fick göra tidigare, vilket var både väldigt tidsödande och osäkert.

4. Förvaltning Vad projektet sparar i kronor och ören är för tidigt att säga, men i dag kan man konstatera att E.ON har fått en helt ny möjlighet att kredit-bevaka sina kunder och därmed kan de minimera pengaförlust på kända risker.

Jeanette Pettersson, kampanjtekniker på E.ON Försäljning och Philip Jacobsson, kreditanalytiker på E.ON Kundsupport.

en möjlighet att identifiera och agera på risker även bland de befintliga kunderna, inte bara i inflödet av nya kunder, säger Philip Jacobsson.

Han berättar vidare att projektet konti-nuerligt kommer att utvecklas i samarbete med Bisnode.

– Redan i början av vårt samarbete gjorde jag klart att jag förväntar mig att bli provoce-rad med nya infallsvinklar från Bisnodes sida. Jag säger troligtvis nej till 95 procent, men vi vill ha idéer som utvecklar vårt arbetssätt. Och det kravet har de levt upp till.

Jeanette Pettersson jobbar inom en an-nan del av företaget, på E.ON Försäljning, och som kampanjtekniker hanterar även hon stora informationsmassor. Hon ser till att deras budskap når rätt mottagare. Eller omvänt och minst lika viktigt – att en kam-panj inte hamnar hos en viss person.

– Inför en kampanj definierar jag vilka vi

efterfrågar. Till exempel personer i Upp-sala, som inte är kunder hos oss, som inte finns med i något spärr-register och vars hushåll inte har kontaktats med samma kampanj, säger Jeanette Pettersson.

OCH DET ÄR HÄR Bisnodes data kom-mer in som en avgörande komponent. Som bollplank kring informationshanteringen har Jeanette Pettersson bland annat haft kundansvarige Morgan Gahlin på Bisnode.

– Den kontinuerliga kontakten är mycket viktig i sådana här sammanhang och det är väldigt värdefullt att Morgan förstår vår bransch och dess egenheter. När man arbetar med så pass känsliga uppgifter – det är ju faktiskt människor det handlar om – är det avgörande att allt blir rätt. Och informationen från Bisnode är säkrad och klar från början. ■

– Se det som ett ständigt pågående utvecklingsarbete. Utvärdera dina befintliga regelverk med jämna mel-lanrum. Det gör att du kan säga ja till fler kunder, utan att för den skull öka riskerna, säger Philip Jacobsson som har varit med i projektet med att förändra hur elbolaget kreditbevakar och analyserar sin kundstock.

I dag har E.ON en interaktiv analys av sin kundstock som hjälper till att fånga upp nya risker eller kunder med försämrad kreditvärdighet, vilket hjälper dem att selektera riskerna i kundportföljen.

– Du måste vara beredd på att agera

när det sker förändringar. Att ett före-tag har varit kund i hundra år betyder inte att du inte måste reagera den dag något händer.

Även Jeanette Pettersson, som är kampanjtekniker på E.ON Försäljning, menar att det är viktigt att hela tiden hålla sig ajour med omvärlden, så att man kan följa lagar och regler.

– Vi på E.ON säkrar på många sätt att vi alltid agerar på ett korrekt sätt, men det är även viktigt att säkerställa att den du samarbetar med också gör det. Vi vet att den information vi an-vänder från Bisnode redan är säkrad och klar när den kommer till oss.

Jeanette Pettersson, kampanjtekniker och Philip Jacobsson, kreditanalytiker på E.ON – vilka är

era tips till andra som jobbar med samma frågor:

1. Önskescenario En stor kundstock innebär mycket data och många förändringar bland kunderna. E.ON hade en stor utmaning i att bevaka förändring-ar som påverkade kreditvärdig-heten, och den processen sköttes tidigare manuellt.

2. Förslag I dialog med Bisnode startades ett projekt för att skapa möjligheten till en inter-aktiv analys av E.ONs kund-stock. E.ON ville kunna bevaka kunderna utifrån parametrar som exempelvis kreditrating, limit och skuldsaldo.


KOPPLA PÅ HJÄRNAN!

text s o f i a e r i k s s o n foto a l e x a n d e r p i h l illustration b o l u n d b e r g

TEMA: HJÄRNAN

Din hjärna är en stenålderspryl som inte utvecklats på 40 000 år. Lite skrämmande, eller hur, med tanke på att den ska hjälpa

dig att fatta tusentals beslut varje dag i en djungel av information. Men det går att hacka sig in och uppgradera den och bli en

smartare beslutsfattare, säger hjärnforskaren Katarina Gospic.

10 BISNODE BRAINS | 2 | 201310 BISNODE BRAINS | 2 | 2013

TEMA: HJÄRNAN

VI KAN FÖRSTÅS inte veta på vilka grunder Dick Rowe på skivbolaget Dec-

ca Records fattade sitt beslut. Magkänsla eller empirisk kunskap, på stående fot eller efter en ordentlig funderare. Men oavsett: när han en dag i januari 1962 kyligt konstaterade att gi-tarrgrupper var på väg ut och visade fyra lång-håriga unga grabbar på dörren, begick han ett stort misstag. Gruppen var The Beatles, och även om det finns flera olika versioner av den här historien är Dick Rowe för evigt förknip-pad med ett av pophistoriens sämsta beslut.

Dåliga beslut fattas oftast för att vi inte har haft möjlighet att sortera den information vi fått. Kanske har vi för lite in-formation, kanske för mycket. Vi väljer ibland att låta våra hjärnor bestämma per auto-matik, och det är inte alltid det bästa. När Dick Rowe tackade nej till The Beatles var dagens moderna hjärnforskningstek-niker okända och kunskapen om hur vi fattar beslut inte särskilt uppmärksammad. Det är den i dag.

– Hjärnforskningen har fullkomligt exploderat de senaste tio åren, säger Kata-rina Gospic. Hon är läkare och hjärnforskare, driver konsult-företaget Brainbow Labs och har skrivit den populärveten-skapliga boken Välj rätt! En guide till bra beslut som handlar om hjärnan och beslutsfattande.

– Nu har vi tekniken som hjälper oss att titta in i hjärnan och se hur den reagerar, vi har kunnat göra mängder av studier och har en så mycket större kunskapsbas. Nu kan vi börja agera på den kunskapen, inse våra begränsningar och hitta strategier för att kunna fatta bättre beslut.

FÖR DESSVÄRRE är hjärnan hopplöst icke-uppgraderad. De senaste 40 000 åren har evolutionen tragglat på i sin vanliga takt, motståndskraftig mot förändringar och inte speciellt mottaglig för påtryck-ningar utifrån. Oavsett hur många tekniska landvinningar vi gjort och hur många nya informationspumpande kanaler vi får till-gång till, är hjärnan densamma.

– Men varje individ kan förstås träna sin

egen hjärna, precis som vilken muskel som helst. Genom att använda den och ut-sätta den för prövningar förbättrar vi våra förutsättningar att fatta bra beslut, säger Katarina Gospic.

MEN DEN INSTÄLLNINGEN tycks inte vara så vitt spridd, konstaterar hon. Många personer är därför inte optimerade i sitt be-slutsfattande. Andra är naturbegåvningar, födda ledare, duktiga på att känna in saker och tydliga med vad de vill och vart de är på väg, kalkylerat och säkert riskbenägna i sina beslut. Katarina Gospic imponeras av

Gandhi. Och kartläsaren och rallyprofilen Tina Thörner.

– Hur hon hanterar psykisk press och fysiska omständigheter men ändå blixt-snabbt fattar rätt beslut är fantastiskt. Där sitter hon i en bil som är så varm att sko-sulorna smälter, i maxhastighet och med vetskapen om att hon när som helst kan åka över ett stup. Motsvarande psykolo-gisk stress kanske man kan hitta i svenskt företagsliv, men knappast den fysiska.

Men hur går det då till när vi fattar beslut?

– Vi har två system, enkelt förklarat ett i reptilhjärnan och ett i hjärnans smar-taste del, pannloben. De kämpar emot varandra, till exempel vad det gäller kort-siktiga respektive långsiktiga belöningar.

Till exempel om valet står mellan att äta en muffins eller att börja träna. Våra primitiva strukturer vill ha muffinsen, för det känns bra direkt medan träning gör ont de första gångerna. Men vårt strategiska system vet att träning är bra, att man mår bättre på lång sikt och att belöningen kommer sedan. Och det systemet kan styra reptilhjärnan, men då måste vi anstränga oss.

Katarina Gospic drar parallellen till kvar-talsrapport kontra femårsplan. Quick fix kanske känns och ser bra ut för stunden, men det håller oftast inte i längden.

Ytterligare ett problem är att vi tror att vi är så rationella, pengamaxime-rande och medvetna om hur och varför vi fattar beslut. När det egentligen ofta är tvärtom. När Katarina Gospic föreläser brukar hon utsätta sin publik för Ulti-matumtestet då hon ber publi-ken föreställa sig att hon har 100 kronor och att hon tänker ge dem 50 kronor och behålla 50 kronor själv. Publiken får välja om de vill tacka ja eller nej till erbjudandet. Om de tackar ja får de 50 kronor och hon får 50 kronor. Tackar de nej får ingen några pengar alls.

– Publiken tackar alltid ja till rättvisa fördelningar. Men om jag ändrar förutsättningarna så att ett ja innebär att jag får 80 kronor och de bara får 20 kronor, tackar 50 procent nej och ingen får något.

De brukar bli förvånade när jag kan förutse att hälften av dem tackar nej, men det är ett känslobeslut som har med orättvisa att göra, och då glömmer vi bort att vara rationella och att 20 kronor är mer än inga pengar alls. Jag och mina kolleger har kunnat visa att tacka nej till orättvisa pengafördelningar styrs från amygdala, hjärnans primitiva känslostruktur, och då sätts det ekonomiskt rationella tänkandet åt sidan.

Själv är hon stolt över sin hjärna och hur hon använder den.

– Det häftigaste är att den ständigt utma-nar mig och bjuder upp till kamp samtidigt som vi är bästa kompisar. Jag vet hur den fungerar och kan rationellt analysera vad som händer om jag till exempel känner obe-hag inför något. Kunskapen ger mig en styrka att övervinna de krafterna. ■

”Vi har två system, enkelt förklarat ett i reptilhjärnan och

ett i hjärnans smartaste del, pannloben. De kämpar emot

varandra, till exempel vad det gäller kortsiktiga respektive

långsiktiga belöningar.”

KÄ

LLA

: VÄ

LJ R

ÄTT

! EN

GU

IDE

TIL

L B

RA

BE

SLU

T, K

GO

SP

IC

BISNODE BRAINS | 2 | 2013 11 BISNODE BRAINS | 2 | 2013 11

7 steg till bättre beslut2

INRE ELLER YTTRE MOTIVATION?

Oavsett mål så är det den inre motivationen som är den mest hållbara och långsiktiga drivkraften. Med andra ord:

att följa sitt hjärta är inte så dumt.

3TRYGGHET ELLER RISK?

Rädsla leder till att vi väljer det trygga alternativet – eller

låter bli att fatta beslut över huvud taget och låter slumpen styra.

Lyssna på dina signaler och analysera rädslan

– är den befogad eller överdriven?

5EGO ELLER GRUPP?

Vem gynnar beslutet – dig själv eller dem omkring dig?

Sträva efter balans mellan att må bra själv och göra

andra lyckliga.

4LIMBISK ELLER KORTIKAL?

Hur brukar du agera? Limbiskt, det vill säga eldigt och temperaments-

fullt med en tendens att tala först och tänka sedan, eller kortikalt, alltså

eftertänksamt och tillbakadraget? Lär känna dig själv och använd

båda strategierna.

7TA EN PAUS – OCH SKRATTAStress aktiverar reptilhjärnan

och vi blir mindre rationella och tenderar att fly. Då kan en paus och nya tankebanor och intryck få dig att se på problemet på ett annat

sätt. Att vara glad förbättrar också förmågan att

lösa problem.

KÄ

LLA

: VÄ

LJ R

ÄTT

! EN

GU

IDE

TIL

L B

RA

BE

SLU

T, K

GO

SP

IC

1KORT- ELLER

LÅNGSIKTIG BELÖNING?Hjärnan förordar per automatik den snabba belöningen och den omedel-

bara frestelsen. Koppla därför in pannloben och fundera över ditt

besluts för- och nackdelar på kort och lång sikt.

6OPTIMERA

DINA SYSTEMÄt, träna och

sov bra.


TEMA: HJÄRNAN

Rätt svar: Troligen dök svaret 10 cent intuitivt upp i ditt huvud. Vilket förstås är fel, som ditt system 2 kanske, eller kanske inte, hann tala om för dig innan du svarade. Rätt svar är 5 cent. Men var lugn, du är i så fall i gott sällskap. Över 50 procent av de Harvardstudenter som Daniel Kahneman frågat svarade fel.

Visste du att... ...Våra hjärnor inte har uppdaterats

på 40 000 år? ...Hjärnan inte är anpassad till all

information som sköljer över oss – utan jagar kortsiktiga belöningar och

enkla lösningar?...Vi bara kan hålla sju saker i

huvudet samtidigt?

Testa din hjärna■ En av de stora boksnackisarna i Sverige i år är Tänka, snabbt och långsamt, psykologen och nobelpristagaren Daniel Kahnemans internationella bästsäljare om de två beslutssystemen i vår hjärna.

System 1 är snabbt och intuitivt medan system 2 är logiskt och mer eftertänksamt. Båda är bra men måste komplettera varandra. Testa till exempel att lösa det här räkneexemplet intuitivt:

Ett slagträ och en boll kostar 1,10 dollar. Slagträet kostar en dollar mer än bollen. Hur mycket kostar bollen?

Rätt svar nederst på sidan.

NAMN: Katarina Gospic.

ÅLDER: 29 år.

BOR: I Stockholm.

GÖR: Läkare, hjärnforskare, föreläsare och författare samt driver konsultföretaget Brainbow labs. Har skrivit en doktorsavhandling om neuroekonomi, beslutsfatt-ning och känsloreglering. Blev rankad som nr 2 på Expressens lista över årets kvinnor 2013.


VARJE DAG fattar vi mellan 2 500 och 10 000 beslut.

– Och ofta tror vi att en teknisk lösning per automatik kan göra be-slutsfattandet enklare för oss. Som ett nytt underlag, ännu en rapport eller en ny version av ett tekniskt system, när det i själva verket är människan som fattar beslutet, säger Ari Riabacke.

PROBLEMET, menar han, är att vi har blivit informationsknarkare. Fa-voritdrogen i svenska organisationer är excelark, men det går också bra med substitut:

– Vi kollar mejlen och Facebook hela tiden. När den där ettan dyker upp känns det magiskt. 24 procent av oss har uppdaterat vår status på toa. 31 procent kollar sin smartphone innan de går ur sängen. Känns det igen? Vi vill ha mer information, vad som helst, bara det är mer.

Följden blir att vi lagrar på oss mer information utan att anpassa eller alltid förstå hur vi tolkar den.

– Rädslan för att göra fel är större än ambitionen att göra rätt. Därför vill vi ha gjort allt som står i vår makt inför ett beslut, bland annat genom att se till att vi verkligen har ”all” information. Men det går ju inte. Det skulle vara som att smaka på 5 000 maträtter innan man bestämmer sig för vad man ska äta till lunch.

Ari Riabacke har doktorerat i risk- och beslutsanalys och är i dag en av

SÅLLA BLAND INFORMATIONEN■ Utmana dig själv till kritiskt tänkande, samla

information från olika källor, rådfråga olika personlighetstyper och försök komma åt den information som omedvetet sållas bort genom att strukturera upp ditt beslut. Att använda checklistor eller enkla processer är ett bra sätt att undvika att missa viktiga aspekter.

■ Var uppmärksam på hur stereotyper och infor-mation som ligger nära till hands påverkar ditt sätt att bedöma sannolikheter. Dra nytta av hjärnans sätt att dra stora växlar på nyligen in-förskaffad information genom att ”prima” med rätt information för att öka prestationer.

■ Var medveten om hur format och framställning av information, så kallad framing, påverkar hur den tas emot och påverkar människors beslutsfattande. Och sluta Powerpointbomba när du håller presentationer.

■ KÄLLA: BESLUTSPYRAMIDEN, A OCH M RIABACKE

Varför lägger vi mer tid på att välja elleverantör än livspartner? Med den ögonöppnaren och en ny bok vill beslutsexperten Ari Riabacke få oss att börja fundera på hur vi faktiskt fattar beslut – och fram- för allt hur vi kan göra det bättre.

Skandinaviens mest efterfrågade föreläsare. Han driver Riabacke & Co tillsammans med sin fru Mona, som även hon är doktor i risk- och beslutsanalys. I höst kommer deras bok Beslutspyramiden ut, en bok om hur vi kan bli bättre på beslut, både som individer och i organisationer och företag. Lösningen är att lära känna sig själv och sin organisation bättre och genomskåda strukturer i stil med ”så här har vi alltid gjort” eller ”så här vill andra nog att jag ska göra” och stötta upp med en öppen kultur med tydliga beslutsproces-ser. Och låta människan ta plats. Ari målar upp två cirkeldiagram över det han kallar beslutsstödsparadoxen. Det ena visar investeringarna som görs: 90 procent i teknik, 10 procent i människan. Det andra visar vad som faktiskt styr beslutsfattandet, och där är pajbitarna omvända: 90 pro-cent människa, 10 procent teknik.

DET KAN VARA svårt att ändra beteende eftersom det är enklare att fokusera på mer information eller nästa version av allehanda system.

Att lägga pengar på människor ses fortfarande som en kostnad, på teknik som en investering. CFO:n säger: ”Tänk om vi investerar i alla dessa människor och de lämnar fö-retaget, vad händer då?”. Vd:n borde säga: ”Tänk om vi inte investerar i alla dessa människor och de stannar kvar, vad händer då?” ■

” Vi har blivit informationsknarkare”

” Rädslan för att göra fel är större än ambitionen att göra rätt. Därför vill vi ha gjort allt som står i vår makt inför ett beslut.”


INTERVJU

KELLY TAINTON är trött på peppnings- ideologin, motivationssystemen och coachning in absurdum för att få folk att prestera bättre på jobbet. Problemet är att framgångsansvaret i företag har förflyttats från en strukturell organisationsnivå ned på individnivå, menar han. Vi förväntas var och en kunna anstränga oss bara lite till. Men att topprestera handlar inte om att tvingas köra för fullt hela tiden.

– Usain Bolt vet hemligheten bakom ett högpresterande beteende. Går man in och mäter honom under ett lopp ser man att i starten är han sist. Överförs det till ett kvartalsmätinstrument skulle han få under-känt hela första kvartalet, både på resultat och förhållningssätt. Hade man honom som anställd skulle man säga till honom att sluta

text s o f i a e r i k s s o n foto a l e x a n d e r p i h l

Träna, så kommer flytet av sig självt och du anstränger dig mindre – det gäller både kropp

och hjärna, menar Kelly Tainton. Nu vill han lära oss att nå vår prestationstopp med hjälp

av neurovetenskap.

PRESTATION PÅ TOPP


lattja, lägga av med de där gesterna och börja anstränga sig lite, säger Kelly Tainton.

Usain Bolts förhållningssätt är ett exem-pel på ”effortless attention”. Det innebär att man underlättat för prestationen med hjälp av systematik, kontinuitet och kreativitet.

– Då är vi på topp men kan ändå slappna av när vi jobbar och kan prestera utan pepp eller säljsiffror upptryckta i ansiktet, säger han.

KELLY TAINTON ÄR dansaren och skå-despelaren som blev kompetensrådgivare på utbildnings- och kulturdepartementet för att sedan, tack vare sitt stora biolo-giintresse, fastna för neurovetenskap. Utifrån det har han utvecklat ett verktyg för smartness, ett sätt att med hjälp av kogni-

tion förbättra resultat. I höst samarbetar han med forskare från KTH och KI i ett stort neurovetenskapligt projekt på ett av Sveriges största företag som vill höja sina medarbetares prestationer.

– Företagsledare har en tendens att sluka amerikansk ”business system fast food”, psykologiska teorier som man kan stoppa i sig blixtsnabbt men som inte är ett dugg ve-tenskapliga och absolut inte per automatik nyttiga. Men det vi gör här i Sverige baserat på neurovetenskap håller världsklass.

Använder man sin hjärna på ett ännu bättre sätt, kommer man längre.

– Det viktigaste för en säljare, chef eller rådgivare i dag är förmågan att så snabbt som möjligt förstå och analysera en situa-tion, oavsett om man leder ett gäng som


” Improvisation är inte vansinnesbeteende, det kräver teknisk kunskap i botten och en snabb reaktionsförmåga.”


NAMN: Kelly Tainton.

ÅLDER: 45 år.

BOR: I Vasastan i Stockholm.

FAMILJ: Mamma, pappa och fyra syskon – bland andra sångerskan och programledaren Blossom och skådespelaren David.

JOBBAR SOM: Expert på prestation, entreprenör, föreläsare, konsult och utbildare.

INTRESSEN: Att läsa, styrketräna, kampsport. Dansar fortfarande ibland. ”Senast breakdance- battlade jag med brorsorna på ett bröllop iklädd frack. Den sprack och jag förlorade.”


INTERVJU

Så får du fart på presta-tionen

Möjliggör tid för professi-onell reflektion. Medarbe-tarna måste veta att det

finns tid för kreativa samtal och plats för analys av utmaningar och arbetsspecifika situationer.

Dela med dig. En vanlig säljparadox är att de som säljer bäst belönas,

men om de delar med sig av sina kunskaper riskerar de att förlora sin unika ställning och sin belöning. Ta bort alla sådana strukturer, bygg bort egoism och skapa teamkänsla genom att dela kunskap.

Säg inte att organisatio-nen premierar innova-tion och kreativitet, för

att sedan försöka coacha/hota med staplar och säljrapporter i utvecklingssamtalet.

Sprid mer vetenskap i organisationen. Bjud in kunder till kunskapsutby-

te och reflektion, forska på kun-dens kund. Alla behöver förstå att det är slutkundens föränd-ringshastighet som är viktigast att ha kunskap om.

Det räcker inte längre att tala om sin produkts förträfflighet – du måste hänga med i utveck-lingen kring anpassningsmöns-ter hos själva människan som användare av tjänst och produk-ter. Först då blir du intressant!

1

2

3

4

tappat fart eller är i en avslutande fas. De kognitiva problemlösande resurserna blir mer och mer avgörande för hur du lyckas. Men de kan lätt bli överbelamrade, så vi måste på ett vetenskapligt sätt förstå hur innovation, kreativitet, anpassning, preci-sion och expertis uppkommer, säger han.

När vi bokat tid för den här intervjun, sms:ar Kelly Tainton några gånger och behö-ver skjuta på den. Han har mycket att göra, sitter i möten, måste boka om. Han är abso-lut varken stressad eller pressad, men det är nog så att hans egen arbetsbelastning hjälper honom att relatera till de högpresterande, målinriktade organisationer med höga säljkrav som han och hans nätverksföretag Reflectorgroup.se hjälper till att utveckla.

Många är utbrända i dag, säger han. Det är så vi drabbas av stressen – de kognitiva funktionerna slutar att fungera, människor

förlorar förmågan att minnas och koncen-trera sig. Nu visar forskningen att hjärnan tar skada permanent av sådan belastning, och då räcker det inte med att peppa varan-dra för att vi ska bli bättre.

HANS EGEN KREATIVA bakgrund hjälper till. Som skådespelare och dansare är det viktigt att snabbt ta in och bearbeta infor-mation för att till exempel kunna imitera någon, och Kelly Tainton jämför det med att vara en framgångsrik säljare.

– De behöver kunna läsa av en person på millisekundsnivå och improvisera utifrån det på samma sätt som en skådespelare eller jazzmusiker. Men, och det här är viktigt, improvisation är inte vansinnesbeteende, det kräver teknisk kunskap i botten och en snabb reaktionsförmåga. Precis som med Usain Bolt. ■

” Bygg bort egoism och skapa team-känsla genom att dela kunskap.”


MARI LEMBERG är socialsekreterare på Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvalt-ning. När hon tar emot samtal och frågor om ekonomiskt bistånd är Familjebild en smart väg till rätt information. Genom att få tillgång till Skatteverkets olika register på ett ställe slipper hon ödsla tid på krång-liga omvägar.

Varför använder du och dina kollegor Familjebild?– Den första kontakten med Socialtjänsten är ofta över telefon och redan då försöker jag se hur vi kan hjälpa inringaren. Om det är okej för personen jag talar med, söker jag upp den information vi behöver i Familjebild.

– Men tjänsten är också till hjälp för att se om inringaren kontaktat rätt Stadsdelsför-valtning. Då använder jag adressregistret som har en praktisk kartfunktion. Vilka re-gister vi har tillgång till i Familjebild beror så klart på vad vi jobbar med.

Många av uppgifterna är färskvara. Är det viktigt att informationen ni får är uppdaterad?– Ja, och här vet vi att Familjebild är i ”direktkontakt” med Skatteverket. De upp-gifter vi ser kan avgöra vår biståndsbedöm-ning så det är jätteviktigt att de är aktuella.

På vilket sätt underlättar Familjebild ditt arbete?– Det är en genväg som sparar mycket tid. Informationen i sig finns ju på andra stäl-len men här får jag tillgång till den på ett effektivt sätt. Det känns värdefullt att jag snabbt kan hjälpa en person som behö-ver och har rätt till ekonomiskt stöd att komma vidare. ■

Fakta om Familjebild■ I dag är över hälften av Sveriges kommuner kunder till Bisnode. Det är utifrån deras önskemål som Familjebild utveck-lats. En sökning kan ge en samlad bild av en

persons relationer med namn och folkbokförings-adresser till de närmaste. Dessutom ser du bland annat personens folkbok-föringsadress, medbor-garskap, födelseort och

kontaktuppgifter. Infor-mationen hämtas från Skatteverkets NAVET och uppdateras så ofta det går, fem dagar i veckan. Det är betydligt oftare än andra kommunregister.

Få en samlad bild av en persons alla relationer via Bisnode Familjebild.

mUPPDRAGET

text c a m i l l a c a r l s s o n foto 1 2 3 r f

På Socialtjänsten är Bisnodes Familjebild en genväg som sparar tid. Med några enkla sökningar får socialsekreterarna snabbt tillgång till den information de behöver för att hjälpa en klient.

Snabb hjälp på Socialtjänsten


Grönt byggande

Att det är lönsamt för företag att satsa på hållbarhetsfrågor är vetenskapligt bevisat.

Men hur går man tillväga för att lyckas? Johan Karlström, vd för Skanska, tipsar om

hur man håller rätt kurs, även när det är frestande att gena i kurvorna för

att nå snabba vinster. text g a b r i e l l a s k ö l d e n b e r g

■� Skanska är ett av Sveriges största byggbolag med verksamhet inom hus- och anläggningsbyggande samt utveckling av bostäder och kommersiella lokaler.

■� Koncernen har cirka 56 600 medarbetare på utvalda hemmamarknader i Europa, USA och Latinamerika, vilket gör Skanska till ett av världens största byggföretag.

■� Eftersom byggbranschen bidrar med en stor del av koldioxidutsläppen i världen har Skanska beslutat sig för att bli den ledande gröna projektutvecklaren och byggentreprenören.

FAKTA SKANSKA


ILL

US

TR

AT

ION

: IS

TO

CK

PH

OT

O


förlita sig på när han hävdar att ett etiskt företagande är lönsamt. I en studie har till exempel den amerikanske forskaren Dylan B. Minor lyckats visa det faktiska värdet av att företag proaktivt tar sitt samhällsan-svar. De företag som investerar i CSR-åta-ganden kan till exempel räkna hem en del av det värdet om de råkar ut för någonting negativt. Aktieägare och andra intressenter är helt enkelt mer benägna att förlåta ett företag som har en solid CSR-verksamhet, jämfört med ett företag som inte har något hållbarhetsarbete alls.

Startskottet för Johan Karlströms eget engagemang var en miljökatastrof: gift-skandalen 1997 vid bygget av Hallandsåsen.

– Det var enormt omskakande och föränd-rade hela branschen. Men om förändringen till för fem år sedan främst handlade om damage control handlar vårt engagemang i dag om business. Man kan till exempel fråga sig varför vi i Skanskas egna projekt bygger energisnålare än vad den svenska byggnor-men kräver? Jo, därför att det är efterfrågat av marknaden, och när vi går före kan vi bidra till att förändra samhällsutvecklingen.

JOHAN KARLSTRÖM tar deras egna utvecklingsprojekt i Polen som ett exempel. Skanska satsade på långt mer grönt byggan-de än vad konkurrenterna gjorde, något som visade sig vara lönsamt. När projekten var klara stod resursstarka kunder på kö just för att Skanska satsat på den senaste tekniken.

– Mitt bästa tips för ett hållbart företa-gande, oavsett vilken bransch du verkar i, är att börja med att titta på samhällsutveck-lingen. Vart är vi på väg, vilka frågor blir allt viktigare? För fem år sedan ansågs företag som minimerade sin skatt smarta, i dag ses de som bovar. Översätt vad samhällsansvar innebär för just ditt företag och gena inte i kurvorna, med siktet inställt på en kortsik-tig vinst. Ett framgångsrikt företag är det som håller långsiktigt. ■

UTBLICK

ENGAGEMANGET ligger som en glödande grundton i rösten när Johan

Karlström talar om hållbarhet – i allt från affärsetik till miljö- och samhällsansvar.

– Finns det egentligen någonting vack-rare än att bedriva en verksamhet som både är en bra affär och som bidrar till att göra världen bättre?

Johan Karlström är nämligen övertygad om att ett företag hela tiden måste agera hållbart för att bli framgångsrikt långsik-tigt. Tiden då man som företag kunde välja mellan CSR-frågor och lönsamhet är redan förbi, menar han.

– Ett stort företag som Skanska ska ta sin del av samhällsansvaret. Punkt. Men det finns också en lång rad skäl som talar för varför det dessutom är en affärsmässig förutsättning för ett framgångsrikt företag, både på kort och lång sikt.

Som exempel tar han USA, Skanskas viktigaste marknad. Skulle Skanska inte erbjuda kompetens inom den senaste miljöteknologin skulle de inte heller kunna konkurrera om de stora kontrakten där.

– Att göra etiska affärsöverträdelser är den största risken vi skulle kunna ta. Men även om det är ett sunt ekonomiskt tänkan-de att agera så här, får pengarna aldrig vara grunden till varför vi gör det. Vi ska tjäna pengar, men inte till varje pris. Det är också därför vi driver de här frågorna stenhårt i alla led och skapar en organisation som trycker ut den som vill gena i kurvorna för att nå en snabb vinst.

DEN HÄR inställningen innebär också att Skanska ibland måste välja att avstå från vissa affärer och geografiska marknader, när villkoren för att verka där inte stämmer överens med företagets etiska kompass.

– Ryssland är ett sådant exempel, som Skanska lämnade redan för tio år sedan.

Det är inte bara magkänsla och goda exempel som Johan Karlström har att

JOHAN KARLSTRÖM VD, SKANSKA Engagemanget för hållbarhets- frågor är starkt hos Johan Karlström på Skanska. Här delar han med sig av sina bästa tips.


■�Nu är det bevisat: det är lönsamt att satsa på CSR- frågor. I rapporten The Value of Corporate Citizenship: Saving Shareholders (Northwestern University 2011) har den amerikanske forska-ren Dylan B. Minor lyckats visa värdet av att företag proaktivt tar samhällsansvar.

Dylan B. Minor visar hur stora amerikanska företag som har ett gediget, proak-tivt CSR-arbete, jämfört med sina konkurrenter som inte tar frågorna på allvar, kan tjäna omkring 600 miljoner dollar vid en riskhändelse (när de exempelvis behöver återkalla en produkt).

LÖNSAMT MED CSR

” För fem år sedan ansågs företag som minimerade sin skatt smarta, i dag ses de som bovar.”


listan

text m i k a e l a l e a n d e r foto c o l o u r b o x

För mycket information Du ska köpa en ny bil och den ska vara krocksäker, ha stark motor, mycket packutrymme och bra andrahandsvärde. Du hittar din bil, men sedan kom-mer du på att den ska vara bränslesnål också. Hur ska pa-rametrarna värderas gentemot varandra? För mycket informa-tion kan göra det svårt att fatta optimerade beslut.

Hur ofta du har hört något Du har flera gången hört om en säker investering, men aldrig från någon insatt. Ändå investerar du, eftersom vi tror på det vi hör ofta, även om källorna egentligen inte är trovärdiga.

Det som hänt nära i tiden Vem vill ta flyget dagen efter en stor flygkrasch? Sannolikheten att olyckan inträffar igen är ju knappast högre än tidigare. Händelser som sker nära i tiden brukar vi ge för stor vikt. Hjärnan lägger dessutom tonvikt vid det som bekräftar det vi redan tror på.

01

04 05 Dina vanor Du ska göra en analys och använder samma parametrar som du brukar. Det beror på att vi tenderar att fortsätta fatta de beslut vi redan har tagit och upprepa handlingar, även om situationen har förändrats.

Det konkreta Din kollega berättar om en bra analysmetod, men du har läst att den inte är pålitlig. Ändå tror du att den är bra, eftersom vi bedömer att konkret infor-mation, som kollegans utsaga, är pålitligare än abstrakt information.

02

Beslutsångest? Vad är det egentligen som påverkar oss när

vi fattar beslut? Brains guidar dig genom beslutsdjungeln.

03

BISNODE BRAINS | 2 | 2013 21 B ISNODE BRAINS | 2 | 2013 21

Jan Scherman tar kreati-vitet på allvar. Och korv.

Som chef har han dessutom sett hur den sistnämnda kan fungera som en katalysator för den förstnämnda.

– Som vd på TV4 brukade jag ibland ordna afterwork med korv och bröd. När folk minglade runt med korv i den ena handen och en öl i den andra uppstod nya möten och det föddes nya idéer. Management by sausage.

Jan Scherman har lång erfaren-

het av att leda stora organisatio-ner, som många skulle beskriva som kreativa. Själv vänder han sig mot föreställningen att krea-tivitet är kopplat till yrke, men när det kommer till människors kreativitet tror han att det finns ett grundläggande råd för chefer: lyssna och uppmuntra.

– Vi lever tyvärr i en kultur där nya idéer direkt bemöts med de tio viktigaste invändningarna till varför de inte kommer att lyck-as. Istället tror jag man måste

våga bejaka nya idéer. Låt det brusa ett slag innan du sätter ner foten för att ta ett beslut.

Som vd på TV4 bestämde han sig för att regelbundet skicka uppmuntrande mejl till olika personer som han tyckte förtjänade det. Sedan sparade han svaren i pärmar.

– När man tittar igenom sva-ren, ser man hur mycket dold kraft positiv respons utlöser, vilken energi! Gör inte en Tony Irving genom att säga ”det var

jättebra, men…” Knäck inte energin, det är mitt främsta råd till chefer.

Vid årsskiftet väntar nya utmaningar för Jan Scherman, när han tillträder som strategisk rådgivare för Aftonbladet TV. Han ska kombinera strategi-arbete med att kavla upp är-marna som reporter. Sina krav på jobbet har han formulerat så här: ”någonting grävande, någonting med politik och nå-gonting med korv”. ■

I HUVUDET PÅ Jan Scherman, tillträdande strategisk

rådgivare för Aftonbladet TV

JAN SCHERMAN STRATEGISK RÅDGIVARE

SKRIVANDEJag skriver mycket nu, både krönikor i Dagens Industri och på en bok om ledarskap.

OSS ALLAUppropet Ossalla.nu tar mycket tid just nu, vilket känns bra och härligt. Det är ett så viktigt arbete att ta debatten om att mångfald är en styrka.

RUM FÖR ARBETEVår 20-åriga dotter har just flyttat till Paris för att arbeta och plugga franska. Det innebär att jag och Margareta förvandlar hennes rum till gemen- samt arbetsrum. Äntligen ska vi få en organiserad plats för datorer, böcker och alla högar med papper. Vi ska hälsa på henne snart, då får vi framföra den informationen på något smidigt sätt.

TOMATERSnart ska jag åka till som- marhuset i södra Öst-ergötland för att skörda de sista tomaterna. Det kan låta som en klyscha, men för mig är det som ett paradis på jorden och en oerhört viktig del av livet.

JUBILEUMJag har flera styrelse-uppdrag och ett tar extra mycket tid nu. Som ordfö-rande för hotell Bomans i Trosa har jag mycket att göra inför det kommande 25-årsjubileumet, med fest och en fantastisk bok som ges ut i samband med firandet.

NAMN: Jan Scherman.

ÅLDER: 63 år.

BOR: På Söder-malm i Stock-holm.

FAMILJ: Hus-trun Margareta, barnen Clara (40 år), Hugo (37 år), Amanda (20 år) samt barnbarnen Esther, Dexter, Alice, Tage och Edit som han beskriver som ”ett skönt gäng”.

FRITID: Gillar att arbeta i trädgår-den på sommar-huset i Öster- götland.

text g a b r i e l l a s k ö l d e n b e r g foto a l e x a n d e r p i h l

”Låt det brusa ett slag innan du

sätter ner foten för att ta ett

beslut.”

8%

32%

15% 12%

33%


CHRISTINA FREESE INGESSON Affärsområdeschef på Bisnode Marknad som ser till att företag vårdar och hittar nya kunder.

Hur kan vi ta smartare beslut på jobbet? Tre experter på Bisnode delar med sig av sin kunskap och sina bästa knep!

bisnode

brainsBISNODES EXPERTER

HJÄLPER DIG ATT NÅ FRAMGÅNG

Vilken typ av beslut tar du i arbetet, Christina Freese Ingesson?– Vi har varit i en omfattande förändringsprocess och det har gjort att jag har tagit massor av beslut om högt som lågt. Det kan handla om organisationen i stort, vad människor ska göra inom sina nya roller och hur vi ska prioritera. Svåra frågor delar jag oftast upp mellan ”hjärta och hjärna”, för att göra beslutsfat-tandet enklare. Mitt jobb är att driva affärsområdet på ett af-färsmässigt klokt och bra sätt. Så säger affärshjärnan en sak är det ofta rätt, sedan lägger jag på hjär-tat när beslutet ska genomföras.

Vad säger du, Malin Silander?– Alla beslut jag fattar påverkar direkt eller indirekt våra med-arbetare, det gör att jag behöver vara lyhörd i mitt beslutsfattan-de. Är det enklare, mindre beslut, går jag ofta på en kombination av känsla och erfarenhet. Är det större beslut är det viktigt att även ha underbyggt med mycket fakta. Detta hjälper mig att fatta smarta beslut i min vardag.

Hur gör du för att ta bättre beslut Jonas Dahlberg? – Beslutsfattande ur mitt pers- pektiv handlar dels om att analysera siffror och data väldigt noga. Pålitlig extern och intern information som går att veri-fiera är grunden till de flesta

MALIN SILANDER HR-chef med lång erfarenhet av att arbeta med HR-frågor nära affären och i föränd-ringsprocesser.

JONAS DAHLBERG Erbjudandechef i Sverige som ansvarar för att Bisnode erbjuder kunderna de det behö- ver idag och i framtiden.

text m a r i e - l o u i s e o l s e n foto b i s n o d e

besluten. Är inte datamängden runt omkring komplett blir ofta beslutet liggande eller fel. Jag har också många intressenter runt omkring mig som är inblan-dade eller påverkade av mina beslut och det är så klart bra att bolla med dem när beslut ska tas. Sedan brukar jag säga ”låt mig ruva lite på det här.” Har man tillräckligt med information och förståelse för det system beslu-tet påverkar så kan man sova på beslutet – då kommer magen att svara när man vaknar.

Malin Silander håller med Jonas Dahlberg.– Jag tycker också att det är bra att bolla med kollegor, speciellt när det är stora beslut som ska fattas. HR är ett område där det ibland finns väldigt enkla och raka svar, men ibland finns det olika vägar att gå. Jag har ett fantastiskt team som jag jobbar väldigt nära, där bollar vi och resonerar kring alla beslut.

Jonas fortsätter: – Beslut måste också få ta tid, speciellt stora beslut. De kräver beredskap: sammanfatta, kom-municera, sammanställ och stäm av. Strategiska beslut låter jag ta längre tid. Har du fakta och kunskap sorterar hjärnan detta medan du gör annat. Jag jobbar till exempel mycket med händerna när jag är ledig. De bästa insikterna kommer när man gör någonting annat. ■

” Har du fakta och kunskap sorterar hjärnan detta medan du gör annat. Jag jobbar till exempel mycket med händerna när jag är ledig. De bästa insikterna kommer när man gör någonting annat.”

Att jobba med händerna är rogivande och skapar en bra grogrund för smarta beslut.

1. Bilda Personalmäklarna i Stockholm AB2. Lendo AB3. Biogaia AB4. Netlight Consulting AB5. Telavox AB

NYHETER

Adress: Sveavägen 168, 105 99 Stockholm Telefon: 08 558 059 50

Epost: [email protected] Hemsida: www.bisnode.com ANSVARIG UTGIVARE Björn-Erik Karlsson, Bisnode

KONTAKTPERSONER Pia Törnqvist, [email protected] Mari lagberg, [email protected]

PRODUKTION Spoon, www.spoon.se REDAKTÖR Sanna Casson, [email protected] ART DIRECTOR Tone Knibestöl,

[email protected] TRYCK Trydells

I BÖRJAN AV 2014 GÅR flyttlasset. Då flyttar 14 olika

Bisnodekontor in under ett och samma tak.

Helt nytt är att man går över till ABW – en aktivitetsbaserad arbetsmiljö, som bygger på idén om att arbetsuppgifternas karaktär ska avgöra var du arbetar. I stället för att ha fasta platser utformas kontoret efter olika aktiviteter, där medarbetarna kan välja plats efter uppgift och humör. Det handlar om en blandning av tysta rum, öppna mötesytor, grupp- och konferens-rum och skrivbordsplatser.

– På sikt ser vi att alla på Bisnode arbetar aktivitetsbaserat, men som det ser ut i dag lämpar sig inte ABW för alla. Vissa roller är mer rörliga än andra och det måste vi ta hänsyn till, säger David Eriksson, projektledare för flytten till det nya kontoret.

DEN NYA arbetsmiljön kommer att innebära förändringar för både medarbetarna och för ledarskapet. Eget ansvar, ett målstyrt ledarskap och tät feedback kommer att bli allt viktigare, beskriver David Eriksson.

– Chefer kommer inte längre ha

Väl utnyttjade ytor, flexibilitet och effektivare samarbeten. En öppen mötesplats för kunder och kolleger. Nu väljer Bisnode att testa det nya, rörliga arbetssättet ABW i samband med flytten till sitt nya hus i Frösunda.

Bäst i öppna landskap?

KONTORSMILJÖN PÅVERKAR HÄLSAN……visar en studie av arkitekten och forskaren Christina Bodin Daniels-son. Hon har undersökt hur kontors-miljön påverkar medarbetares hälsa, tillfredsställelse och trivsel. Studien jämför sju olika kontorstyper, från cellkontor till aktivitetsbaserade flex-kontor. Studien visar att flexkontor, vid sidan av cellkontor, är den bästa kontorsformen ur arbetsmiljö- och hälsosynpunkt, utifrån ett arbetstill-fredställelseperspektiv.

samma koll på sina medarbetare, sam-tidigt som medarbetare kan uppleva att chefen inte ser dem lika mycket.

Därför håller Bisnode nu work-shops, i första hand med ledning och chefer. Allt för att alla ska förstå vad ABW innebär och hur man kan dra nytta av möjligheterna med det. Men också för att alla ska kunna tackla utmaningarna.

– Cheferna får sedan förmedla kun-skapen vidare, vilket är viktigt för att alla ska känna att de är med på tåget.

ABW är en förkortning för Activity Based Workplace. ■


SVERIGES SUPERFÖRETAG ■�Bisnode har tillsammans med Veckans Affärer för nionde året i rad tagit fram Sveriges Superföretag 2013 genom att titta på företagens tillväxt, vinst, av-kastning, effektivitet, kapitalstruktur och finansiering.

I år är det branschen sällanköp som har flest Superföretag. Störst tillskott av Superföretag under året har företagstjänster.

– Efter finanskraschen minskade antalet Superfö-retag år för år, speciellt inom industrin där tre av fyra Superföretag har försvunnit jämfört med 2008. Men i år har trenden vänt och särskilt inom tjänstesektorn har en ny generation högpresterande företag kvalifi-cerat sig för Superlistan, säger Per Weidenman.

Av årets 366 Superföretag är det bara 25 som har en kvinnlig vd. Men förekomsten av företag som har kvinnor på vd-posten är högre hos nystartade före-tag. Läs mer på www.bisnode.com/superforetagen.

David Eriksson, projektledare för hyresgästan-passningen av Bisnodes nya kontor.

”På sikt ser vi att alla på Bisnode arbetar aktivitets-

baserat, men som det ser ut i

dag lämpar sig inte ABW för alla.”

VILL DU NÅ FRAM GENOM BRUSET? ■�Då kan Bisodes nya verktyg för målgruppsanalyser hjälpa dig på vägen. Genom att skapa avatarer utifrån beteende och målgruppsprofil kan du lättare analy-sera dina målgrupper. Avatarerna beskrivs utifrån tre dimensioner: sociodemografi, konsumtion och värde-ringar. Det ger en bra målgruppsbeskrivning för hur kundsegmentet ser ut och hur kommunikationen ska läggas upp för att målgrupperna ska reagera.

Avatarer.

Bisnode Decision Solutions ger dig svar på många av affärslivets små och stora frågor. Som hur du minskar dina kreditrisker, ökar din omsättning och förbättrar dina kundrelationer. Du får relevanta svar som gör det lättare att fatta smarta beslut – och tillgång till 617 års samlad erfarenhet av beslutsstöd.

Läs mer på Bisnode.com/svar

En beslutsfattares funderingar:

” HUR GÖR JAG FÖR ATT INTE FATTA ETT DÅLIGT BESLUT”

13-1997tg-BIS_AD_BRAINS_203x235_FINANS.indd 1 2013-10-17 15:07

Returadress: Bisnode, S168, 105 99 Stockholm

SVER IGE

PORTOT BETALT

Documents

Brains nummer 2, 2013