reversenFÖRENINGEN UPPSALAEKONOMERNA PRESENTERAR

No 1 / 2013

INNEHÅLL

Kanada och Kalifornien sid 22

2

INNEHÅLL

3

NR 1 2013

Reversen är en politiskt och religiöst obunden tidsskrift som delas ut till medlemmar av Föreningen Uppsalaekono-merna. Reversen har en up-plaga på 1500 exemplar och utkommer sex gånger per år.

Försvarsekonomi Jan Stenbeck

10

Att läsa kartor

18 34

06 Reversen gillar musik

07

08

Reversen gillar film

09 Reversen gillar studentliv

10

Reversen gillar sport

12

14

17

18

36

40

4216

Örikets ödesval

Valberedningen

20

Skidresan

Sandra Hamadi, VD på Uppstuk

Näthat

Nollekrönikan

Utskottssidan

Ordföranderiet

20

22

Stil

30 Utbildningsspalten

32

Fotorepotaget

34

REDAKTIONEN

4

reversenErik HaglundChefredaktör

Erik BrorsonRedaktör

Anna-Clara ZellArt Director

Daniel LeppertSkribent

Cecilia NyströmSkribent

David Sucasas GottfridsonSkribent

Niels GroenewegenSkribent

Wilhelm BörjessonSkribent

Josef AguzSkribent

Filippa Strandänger

Elias Ranhagen

Skribent

Fotograf

Olof NordbergSkribent

Christian LinderholmFotograf

Elin BrändholmSkribent

Erik Berggren

Carl Bergild

Elsa KlarinSkribent

Skribent

Skribent

Ellinor EdbergSkribent

www.uppsalaekonomerna.comreversen@uppsalaekonomerna.com

OMSLAGSFOTOChristian Linderholm

KONTORKyrkogårdsgatan 2B753 12 Uppsalatel: 018-471 69 70

TRYCKWikströms Tryckeri ABtel: 018-15 62 90

ANSVARIG UTGIVAREPeter Hedberg

CHEFREDAKTÖRErik Haglund

REDAKTÖRErik Brorson

ART DIRECTORAnna-Clara Zell

5

LEDARE

VAR HÄLSAD, VÅRSOL!- Ny era med Tweedmaffian och Luftkonditioneringen

TEXT & BILDErik Brorson

Baksmällan är ett faktumDionysos disonanser

Du svär på att bli stoisk

Kvart-i-ett-ragget har gått hemLämnat ett tomrum bakom sig

Ensamheten är ett faktum

Du känner dig som en virvlade oceanEn vandrare utan mål

En försvunnen själ fast på väg över den spegel-blanka styxen

Charon ror långsamtPanacea har övergivit dig

Kvar väntar en dans med Persephone

Ett starkt ljus syns sedan över dödens flod

Reversen har anläntMed ny redaktion, fler sidor och ny design

Slår hon bort mörkret

Med gripande reportage, krönikor och artiklarOm näthat, försvarsindustri och matchade kläder

En ny nollekrönika

Har ni saknat oss?Klart ni har.

Bilden är ett montage.

6

MUSIK- När man tröttnat på house

TEXTCecilia Nyström

De som känner mig kan nog intyga när jag säger att jag mer eller mindre bor på Stocken, på tors-dagar det vill säga. Finns det något bättre än att efter ett par shots gå och röja på dansgolvet i nya? Att känna basen i kroppen, den förväntansfulla stämningen – kan man spendera sina torsdagar på ett bättre sätt? Knappast.

Vanligtvis går resterande dagar ut på att tagga inför nästa utgång, det är ju belöningen för att man pluggar. Den senaste tiden har jag dock bör-jat fundera; är man inte lite trött på housemusik nu? Jag uppskattar fortfarande Tiësto, Ingrosso och det gänget, men jag har faktiskt lessnat på Flo Rida, will.i.am och alla dessa David Guetta-samarbeten. Nu tycker jag att det får vara nog. För det första så är det enligt mig inte house, utan någon dålig hybrid, och för det andra så låter allt likadant. Mina öron behöver en paus. Att varje dag pumpas full av denna musik från radion, TVn och diverse affärer går inte längre. Jag behöver något med karaktär och känsla. I och med detta har jag gett mig ut på en musikalisk quest; en jakt på ny, bra musik. Redan nu uppfattas jag säkert som pretentiös och hipster-esque, men må så vara.

Under min musikaliska upptäcksfärd började jag med att resa tillbaka i tiden, till det jag lyss-nat på under min uppväxt. Vägen har minst sagt varit krokig fram till för några år sedan. Den har kantats av Spice Girls, Dr. Dre, Nine Inch Nails, pop, punk, j-rock, trance och svårlyssnad indie. En salig blandning av många genrer, vissa som fortfarande uppskattas och vissa som får mina öron att blöda. Bildligt talat. Efter att ha fyllt några nya spotifylistor med bland annat Sophie Ellis-Bextor, Erasure och Cher kan jag konstatera att det inte alltid var bättre förr. Det finns dock vissa låter, ej framförda av ovanstående artister, som fortfarande får hjärtat att slå lite snabbare. Så inte ska man helt klanka ned på det som var förr. Men min quest var ju faktiskt att hitta något nytt och inte bara att återuppleva mina greatest hits.

Tyvärr är det så att jag har en tendens att dras till musik som enligt allmän uppfattning anses vara dålig, men jag lovar det jag tänkt dela med mig av bara är godbitarna och inget som påmin-ner om schlager eller är med på soundtracket till American Psycho, även om det faktiskt är helt genialiskt.

Jag kan dock inte låta bli att nämna den helt fantastiska genren Balkan Beats som under den senaste tiden slagit rot och fått ett allt starkare fäste i mitt hjärta och min själ. Det som av denna

typ till största del strömmar ur mina högtalare på högsta volym är Verka Serduchka och Mahala Raï Banda, till mina grannars förskräckelse. Kanske är det bara jag som fascineras något otroligt av kul-turen därifrån, men vem vill inte dansa sig svet-tig på ett trångt dansgolv till världens möjligtvis hetsigaste musik?

Mitt senaste fynd, som jag faktiskt är lite smått stolt över, är skivan King Con av Alex Winston. Den är en perfekt blandning av upprymdhet, lim för trasiga hjärtan och inspiration. Alla har stunder när man känner att det inte längre går, att man helt enkelt inte orkar mer oavsett om det gäller plugget, krossade känslor eller man bara hamnat i en svacka. Men denna skiva har fyllt mig till bredden med positivitet, fått mig att ta tag i dagen fastän jag helst velat ligga kvar under täcket och gett mig en spark i baken. Den får mig att längta efter midnattssolen i Norrland och att dansa på tomma gator.

För att inte göra en lång text ännu längre så ska jag inte nämna allt annat jag träffat på, men jag kan lova er att det även varit en hel del hemsk-heter. Min musikaliska quest har inte slutat här och något säger mig att den alltid kommer vara pågående. För hur kan man få nog av bra musik? Sen är det ju faktiskt så att trots mitt tjat så kom-mer jag att nästan varje torsdag, med undantag från tenta dagen efter eller rejäl sjukdom, stå på dansgolvet i nya, kanske lite på lyset, dansandes till just David Guetta och Flo Rida.

REVERSEN GILLAR

REVERSEN GILLAR

7

MUSIK

När Oscarsnomineringarna inför 2013 års gala publicerades var nog många förvånade över att Sverige hade ett bidrag med - och utanför den in-ternationella kategorin dessutom. Ändå var Malik Bendjelloul redan prisbelönad i USA för sin do-kumentärfilm Searching for Sugar Man, i vilken han skildrar av jakten på den spårlöst försvunne musikern Rodriguez.

Den otroliga berättelse som Malik återberättar börjar i Detroit. Året är 1968, och skivproducen-terna Dennis Coffey och Mike Theodore får ett tips om att gå och se en man spela på klubben The Sewer. Klubben är rökfylld och smutsig, och mannen de kommit för att se står i ett hörn med ryggen mot publiken. Det är något väldigt mys-tiskt och fridfullt över honom, och hans mörka texter om sex och droger i Detroits dåliga kvarter lyckas fånga Mikes och Dennis intresse. Mannen i hörnet visar sig heta Sixto Rodriguez, och efter ett samtal med Mike och Dennis går han med på att spela in en skiva med dem och Sussex Records. År 1970 släpps Rodriguez debutskiva Cold Facts, och trots att han har alla förutsättningar för att lyckas - bra kontakter, bra marknadsföring och låtar i klass med Bob Dylans - säljer den inte. Efter att hans andra skiva Coming From Reality går samma öde till mötes, får han sparken från Sussex Records och försvinner helt från den ame-rikanska musikscenen.

Efter Detroit får vi följa med till Kapstaden. Det är 70-tal och den Sydafrikanska befolkningen är förtryckt av Apartheidregimen. Ingen utländsk musik kommer okontrollerat in i landet och ingen inhemsk släpps ut. Trots detta lyckas Rodriguez

Cold Facts nå den unga delen av befolkningen och genom piratkopiering spridas över landet. Ryktet säger att det var en ung amerikanska som tog med skivan när hon hälsade på sin sydafri-kanska pojkvän, men ingen vet säkert. Det enda de vet är att när Rodriguez sjunger om sex och droger känner de hopp om frihet. Cold Facts blir soundtracket för de sydafrikanska ungdomarnas kamp mot förtrycket, och Rodriguez blir jämförd med namn som Beatles, Elvis och Simon and Garfunkel. Ändå är det ingen som vet någonting om honom, eller ens om han lever. Vissa säger att han tände eld på sig själv på scenen, medan andra påstår att han sköt sig själv som ett dramatiskt avslut på en dålig konsert. 1996 släpps Rodri-guez skiva Coming From Reality i Sydafrika, och återigen väcks nyfikenheten kring vem Rodriguez faktiskt är. Journalisten Craigh Bartholomew och en Rodriguez-fantasten Steven ”Sugar” Segerman ser det som sitt uppdrag att ta reda på mer om den spårlöst försvunna musikern, och det är då historien tar fart på riktigt.

År 2006 hade Malik Bendjelloul precis sagt upp sig från sitt jobb som producent för TV-programmet Kobra, och bestämt sig för att åka jorden runt för att samla idéer till en egen doku-mentär. När han var i Sydafrika träffade han av en slump Steven ”Sugar” Segeman, som berättade historien om musikern Rodriguez. Det Malik fick höra var så unikt att han bestämde sig för att det var den historien som han skulle göra en doku-mentärfilm om. Filmen tog 4 år att färdigställa på grund av finansieringsproblem, men resultatet blev ett 86 minuter långt mästerverk. Även om

det är den otroliga historien som gör filmen så speciell, bidrar kameratekniken, de grafiska il-lustrationerna och fantastiska soundtracket till den totala filmupplevelsen. Att Malik har vunnit ett tjugotal priser, bland annat Producer’s Guild Award and Director’s Guild Award, säger också något om filmens kvalitet och hans skicklighet. Malik säger ofta i intervjuer att han satte Rod-riguez på kartan, samtidigt som Rodriguez satte honom på kartan. Malik Bendjelloul är alltså ett känt namn nu, så bli inte förvånade om ni får se många fler Oscarsnomineringar från hans sida i framtiden.

TEXTEllinor Edberg

Philip Schad, 2009,w @flickr.comrandall [] smith, 2009 @flickr.comPhilip Schad, 2009,w @flickr.com

FILM - Searching for Sugar Man

REVERSEN GILLAR

8

TEXTOlof Nordberg

Den 9 juni 2010 rapporteras en person försvun-nen till polismyndigheten i Rio de Janeiro. Den 25-åriga kvinnans försvinnande är säkerligen inte något ovanligt i staden, men snart skulle det upp-dagas att kvinnans bakgrund skulle skapa spalt-meter runt hela världen.

Eliza Silva Samudio föddes 1985 i gränsstaden Foz do Iguaçu där Brasilien möter Argentina och Paraguay. Redan vid tretton års ålder lämnade hon föräldrahemmet och flyttade till Rio de Janeiro. Den unga flickan återfinns snart i halvkriminella kretsar där droganvändandet blir en allt vanligare del av Elizas liv. Strax efter sin artonårsdag inleder hon en karriär som nakenmodell och porrstjärna, hennes varumärke växer snabbt inom dessa kret-sar och hon blir snart del av en brasiliansk elit. Bland annat påstår hon sig vid ett tillfälle ha haft en sexuell relation med megastjärnan Cristiano Ronaldo.

2009 deltar hon i en så kallad ”fotbollsorgie”, där både kända porr- och fotbollsstjärnor ingår. På samma tillställning finns även Bruno Fernan-des, en av Brasiliens största målvaktslöften som vaktar buren i storklubben Flamengo. Paret inle-der en stökig relation där den redan gifte Bruno av förklarliga skäl ville hålla låg profil. Mediernas uppmärksamhet är dock ofrånkomlig när Eliza uppger att hon är gravid med Brunos barn.

Paret går skilda vägar och Bruno fortsätter sitt

äktenskap men vårdnadstvisterna blir utdragna och infekterade. Han förnekar eventuellt fader-skap och först efter en stämningsansökan med krav om DNA-test bekräftas Elizas utsago. Med hopp om att förbättra den bittra relation som råder mellan föräldrarna accepterar Eliza en in-bjudan från Brunos advokater att komma till fot-bollsstjärnans sommarhus i Esmeraldas. Det var det sista hennes släktingar såg av Eliza Samudio.

Efter anmälan om hennes försvinnande beslu-tar en domare att arrestera Bruno Fernandes för dennes misstänkta inblandning i Elizas försvin-nande. Polisen går igenom sommarhuset i jakt på ledtrådar. Historien som ledtrådarna förtäljer är nästan för otäck för att vara sann.

Inbjudan från Bruno var inte alls tänkt att skapa en bättre relation mellan honom och hans forna älskarinna. Istället väntade Macarrao, som inte bara var en av Brunos närmre vänner utan också en luttrad yrkesmördare. För en summa omkring €10 000 utfärdade Macarrao inte bara Brunos order om att ta hennes liv, han torterade henne också grundligt inför ögonen på deras fyra månader gamla son. Efter avslutat arbete kom kroppen att styckas för att matas till familjens Fernandes hundar. Resterna cementerades in under sommarhuset.

Rättegången som följde blev en stor affär i de brasilianska tidningarna. Brunos initiala utta-

lande, ”Jag hoppas att detta inte påverkar mina chanser att delta i VM 2014”, uppfattades som bisarrt när pusselbitarna började falla på plats. Självfallet var det helt uteslutet att Bruno skulle vakta det brasilianska målet under hemma-VM, likaså att kontraktsförslaget från den italienska gi-ganten AC Milan flög all världens väg. Men trots att världen föll ihop som ett korthus runt Bruno skulle han inte sluta tro att han kunde komma undan med vad som helst bara för att han var en framstående stjärna i vad som kallas för fotbol-lens hemland. Under pågående rättegång hittas ett av huvudvittnena i sin lägenhet med en kula i pannan. Mannen, som inte bara hade försett rätten med viktig information om Brunos vidriga handlingar, var även kusin med den misstänkte. Det fanns uppenbarligen inga skrupler i denne man vars fängelsedom skrevs till futtiga 4 år och 6 månader. Personligen att jag gett det tiodubbla.

SPORT- torka aldrig tårar utan målvaktshandskar

BILDcwarnercarey, 2010 @flickr.com

REVERSEN GILLAR

9

Jag flyr undan regnet in på caféet, vars dovt skim-rande ljuslyktor ser fantastiskt lockande ut från torget jag just korsat, medans jag med stor möda försökt ducka undan de kalla dropparna. Jag ser E vänta där inne och inser tacksamt att någon i samma sekund öppnar dörren på väg ut. För slip-pa tvingas slita upp dörren själv ökar jag mina steg för att hastigt fånga upp den i samma sekund den börjar stängas. Jag kan inte låta bli att brista ut i skratt åt mig själv när jag fastnar i öppningen och slungas bakåt ut igen – jag missade uppenbarligen att fälla in paraplyet. Ett försynt till vänster om ingången par fnissar lite medlidsamt. Efter min storstilade entré tar jag och E oss till slut fram till kön och kollar upp mot menyn. Alla sorters kaffe och teer man kan tänka sig. Längst ner på listan ser jag något som får min studenthjärna att plinga till av nöjdhet: 10% studentrabatt. Caching! Medans vi väntar på att kön ska minska inser jag att det är intressant det där med studentrabatter…

Det finns nog inte någon student som inte hamnat i en diskussion om CSN-bidragets stor-lek. Får vi för lite bidrag för att klara oss, eller är det snarare så att vi bara är dåliga att hushålla med våra resurser? Det kan verka som en ganska tråkig och onödig diskussion, men att gå in i den med (överdrivet) engagemang då en, ofta äldre, person tar upp ämnet kan visa sig ganska underhållande. Det är lätt att bli förvånad över mångas starka åsikter om detta. Speciellt intressant verkar det vara att ta upp diskussionen med en ekonomstu-dent – det verkar ännu mer relevant att fråga oss, vi som är framtidens kassörer! Personligen har jag ingen stark åsikt om bidragets storlek, men gillar att göra det till en liten lek att sätta sig in i en diskussion om motparten visar sig intresserad av en så för dem egentligen trivial fråga.

Vi studenter må ha rykte om oss att vara en svag konsumentgrupp – men oj vad många försäl-jarna är som vill bita tag i, och fånga upp, oss. Jag har nog aldrig sett så många rabatterbjudanden i hela mitt liv som jag gjort sedan jag blev student. Eller är det bara så att jag blivit mer uppmärksam? I brevlådan trillar rabatter och rabattkort in då och då, eller nyhetsbrev med lockande erbjudan-den. Jag måste erkänna att jag bara för en vecka sedan slängde ett av dessa rabattkort, det verkade bara som en överflödig kopia av CSN-kortet. En studentdödssynd begången.

Procenttalen må vara små, men köper du något dyrt kan du spara en hel del, det förstår ju en ekonomstudent som jag. Dock försöker jag vara en duktig konsument och inte lockas till konsum-

tion av saker jag inte i vanliga fall skulle köpt, bara för att jag nu får rabatt. Tro emellertid inte att det är lika lätt att avstå som det kanske låter, många är vi nog som faktiskt måste anstränga oss mer än vi tror. Eller okej, i ärlighetens namn, många är vi tjejer som nog anstränger oss mer än vi tror. Det verkar liksom vara inbyggt i den kvinnliga hjärnan att inte addera vad vi betalar för de där plaggen som ligger så skönt i vår famn, utan istäl-let står vi i kassan och räknar med ett stolt leende ihop hur mycket vi sparar på att köpa just dessa plagg. Plus före minus. Det må vara inkorrekt att säga så om det egna könet, men tänk er en HM affär med den där fina 10% skylten som så trevligt skapar ett akut behov av en fin blus, och ni förstår nog vad jag menar.

Många är de produkter som vi kan köpa med studentrabatter. Det kan handla om sådant vi köper mycket av, såsom kurslitteratur, eller klä-der, resor, teknik och till och med tandvård. Av alla studentrabatter är nog min favorit ändå ICAs. Där är du inte bara duktig och sparar, utan du släpps till och med in i en helt ny värld. Det är en värld fylld av människor precis som du. Ett litet samhälle där en grupp likasinnade samlas. När du registrerar dig till denna värld blir du en av dess invånare. Du blir något så unikt som en – gör dig beredd – ICA-student! Inte bara en vanlig student som drar ett rabattkort som alla andra, utan en helt unik människotyp som ICA har en egen be-nämning för. Jag är en av dem.

JA TACK? ropar en något otålig röst till mig. Jag och mitt medvetande slits tillbaka in på ca-féet, och jag inser att kön framför mig försvunnit. Jag har skapat ett två meter brett tomrum mellan mig och disken, då jag inte flyttat fram när kön framför mig minskat. I rädsla för att bli överkörd att mannen med käppen bakom mig, som otåligt harklar sig på ett demonstrativt manér, skyndar jag fram. Jag beställer en kaffe för 20 kronor. I ett infall att vara lite trotsig skjuter jag dock ner mitt CSN kort längre ner i plånboken och känner mig smått trilsk. Som en dålig student, och ännu sämre ekonomstudent, väljer jag att frivilligt be-tala fullpris för mitt kaffe. Helt i onödan, bara för att trotsa. Jag skrattar lite åt mig själv inombords då jag inser att jag just förlorat två hela kronor. Man har ju inte roligare än man gör sig.

TEXTElin Brändholm

BILDstevecoutts, 2010 @flickr.com

STUDENTLIVProcenten – studenters friend eller foe?

KRÖNIKA

10

BILDAereiMilitari.org, 2009 @flickr.com

Under Folk och Försvars årliga rikskonferens i januari slog ÖB Sverker Göranssons uttal Sverige med häpnad. Med vårt lands rådande militära styrkor påstås vi endast ha en försvarsförmåga som räcker en vecka. Påståendet bekräftas även av en ny granskning undertecknad Kungliga krigs-vetenskapsakademin och detta släpps i en tid då den ryska björnen i öst är mitt uppe i en extensiv upprustning av sina militära styrkor. Huruvida hotet från öst är verkligt är upp till Försvarsmak-ten att avgöra men hur kan vi använda national-ekonomisk teori för att avgöra fiendens nytta av att anfalla Sverige?

Försvarsekonomi är ett område inom natio-nalekonomin som används för att studera bland annat råvarukonflikter, kärnvapen och fredsfrå-gor med syftet att visa hur nationalekonomiska analysverktyg kan appliceras på verkliga frågor om krig och försvar. Modellerna som används är, precis som andra modeller, förenklingar av verk-ligheten och bygger på de antaganden vi gör.

Det första antagandet vi gör är att fienden vi möter får en nytta av att anfalla Sverige, men att den nyttan minskar i förhållande till storleken på Sveriges försvar. Då Sverige är ett litet land antar vi även att fienden är tillräckligt stor för att kunna ockupera Sverige oavsett storleken på vårt försvar – vi antas således möta en stormakt. Fiendens nyttofunktion kan i modellen beskrivas

som följande: U=B/2+S-M-F, där U representerar fiendens nytta, B/2 är den del av Sveriges totala budget fienden erövrar, S är det strategiska värdet av att förfoga över Sveriges territorium, M står för storleken på Sveriges försvar och F är en fast kost-nad för att starta krig. Med hjälp av ekvationen kan vi utläsa att fienden får en positiv nytta av att anfalla Sverige då B/2+S>M+F.

Vidare kan vi utläsa att för att hålla fiendens – förhoppningsvis negativa – nytta konstant krävs proportionella satsningar på Försvarsmakten i takt med att Sverige blir ett rikare land samt att satsningar även bör ske om Sveriges territorium bedöms öka i värde.

ÖB Sverker Göranssons uttalande är därför oroväckande av den orsaken att det antyder ett lågt värde på variabeln M. Uttalandet fick för en tid sedan Folkpartiets ordförande Jan Björklund att kräva mer pengar till Försvaret för att de ska ”återta en förmåga att skydda Sverige”. Björklund har även antytt att Sverige bör återupprätta mi-litär närvaro på Gotland, vilket skulle utgöra en strategisk placering av en flottbas i syfte att säkra Östersjön från fientlig inkräktning.

Sveriges bantning av Försvaret har pågått i mer än tio år och kritiker menar, i likhet med model-len ovan, att risken för ett anfall ökar i takt med nedskärningarna. Att Sverige även har ett utmärkt geografiskt läge för vidare krig i Europa torde inte

minska risken. Det som emellertid skulle kunna avskräcka en fiende är Statens järnvägars ständiga förseningar. En avgörande faktor i den så effektiva blixtkrigsstrategin är användandet av markburna trupper som anländer just-in-time efter att luft-buret kavalleri berett plats. En fiende med planer att ockupera resten av Europa borde vara ytterst oroad över att deras soldater skola vara försenade på grund av löv på spåren.

Konklusionen blir således att det krävs ytter-ligare satsningar på Sveriges försvar för att inte riskera att fiendens nytta av att anfalla Sverige blir så pass stor att de inleder ett ockupationsförsök. I takt med att Sverige blir ett rikare land krävs pro-portionella ökningar i våra militära styrkor och ett vakande öga bör även hålla koll på upplevda värdeökningar av vårt lands territorium för att kunna svara med motsvarande ökning av försvars-styrkorna. Förhoppningsvis klarar vi oss längre en aning längre än en vecka om de styrande politi-kerna tar ansvar och ser till att Sverige åter får ett starkt försvar, men viktigt att komma ihåg är att en kedja är aldrig starkare än dess svagaste länk.

KRÖNIKA

11

TEXTErik Berggren

FÖRSVARSEKONOMI - Fiendens nytta av att anfalla Sverige

ey_talenttraining_215x280_uppsala.indd 1 2013-02-15 15:45:58

KRÖNIKA

12

ÖRIKETS ÖDESVALAlla känner vi till stereotypen av en engelsman: en stel och blek patriot med förkärlek för té och öl. Nog för att många britter inte uppfyller dessa karaktärsdrag, men när det gäller en engelsmans skeptiska inställning till kontinenten så får många européer se sin brittiska stereotyp ändå bekräf-tad. 2015 blir året då britterna i en folkomröst-ning får chansen att kräva en skilsmässa med EU, allt enligt ett förslag från premiärminister David Cameron. Frågan är bara hur det kommer sig att britterna så abrupt kan tänka sig överge ett rela-tivt lyckligt (om än ibland stormigt) fyrtioårigt äktenskap. Har vi vuxit isär? Eller var vi redan för olika från början? Samtiden och historien er-bjuder förhoppningsvis lite klarhet om vårt svåra förhållande.

En snabb titt på en brittisk tidslinje från år 0 till idag borde egentligen göra oss ganska förvånad över hur stresstålig den brittiska själen ändå har varit mot Europas många krig, fälttåg och expe-ditioner mot de brittiska öarna. Wikipedia-sidan som berör detta ämne radar upp hela 24 invasio-ner och invasionsförsök från kontinenten sedan 55 år före vår tidräkning. Nog för att källan möj-ligtvis kan ifrågasättas, men annars så säger nog romarna, vikingarna, normanderna, Napoleon och Nazityskland en del över vad britterna fått uthärda. Att den brittiska folksjälens spegelbild således inte är en djupt traumatiserad paranoiapa-tient ter sig nästan häpnadsväckande.

Med denna aversion som grund är det inte så konstigt att det regntåliga öfolket i mångt och mycket har gått sin egen väg och därmed distan-serad sig från övriga kontinenten. Den blodtör-stiga mördarmonarken Henrik VIII bröt redan på 1500-talet med den katolska kyrkan men ville inte heller ansluta sig till kontinentens protestan-tism. Istället grundade han sin egen anglikanska kyrka och rörde sig därmed bort från övriga Eu-ropa. Samma sak gäller laissez-faire som uttryck för frihandel och välstånd. Visserligen ett begrepp som importerades från (guess what!) Frankrike, men till skillnad från fransk halvt-fungerande protektionism och statskapitalism omfamnade öborna idén om den fria handelns goda effekter. Engelsmännen demokratiska utveckling skiljer sig också dramatiskt från kontinentens. När konung Ludvig XVI avrättades under den franska revo-lutionen år 1792 och Frankrike hade slagit in på en extremt krokig väg mot demokrati, hade engelsmännen för länge sedan en konstitutionell monarki.

Med ett Storbritannien som skiljde sig så mar-kant från övriga Europa, vad gäller ekonomi, religion och statsskick är det inte så märkligt att Kanalens kuster aldrig riktigt omfamnat varan-dra. Frågan är däremot om dessa skillnader och motsättningar även i våra dagar inte snarare stär-ker ett Europa i kris. För när fransmännen vill ha EU-institutioner som granskar ännu fler EU institutioner, när tyskarna vill införa europeiska transaktionskatter på redan beskattade transaktio-ner så är engelsk kritik mot denna superbyråkrati allt annat än skadligt. Visst går ett förslag om ett Storbritannien som sliter sig loss från EU väldigt långt, men Europa behöver téets förlovade land som viktig röst för frihandel och mot klåfingrig-het. Det är just skillnaderna som utgör styrkan i EU som fredsprojekt.

TEXTNiels Groenwegen

European Parliament, 2012 @flickr.com

TEXTErik Haglund

UKIP – Camerons mardröm

David Camerons stränga uttalanden mot EU kom för vissa lite oväntat. Att den annars EU-vänlige premiärministern nu utlovat en folkomröstning om landets relation på Europa är ett resultat av att den underliggande EU-skepticismen fått ett ansikte. UKIP, eller UK Independence Party med den skicklige retorikern Nigel Farage i spetsen har ökat lavinartat i popularitet och har nu gått om Nick Cleggs liberaldemokrater i opinionsmät-ningarna. UKIP är ett klassiskt liberalt parti vars hjärtefråga är att England ska lämna EU.

För att förstå Camerons agerande kan vi jäm-föra med migrationsminister Tobias Billströms uttalande häromveckan. Efter att Sverigedemo-kraterna gått bra i flera opinionsmätningar gick Billströms ut och sade att Moderaterna skulle utreda hur Sverige kunde minska invandringen. Något som går tvärt emot Moderaternas retorik de senaste åren. Detta hade inte att göra med SD:s framgångar enligt Billström och liknande förkla-ringar kommer från Cameron angående UKIP:s inflytande.

- Bye Bye Britain

ey_talenttraining_215x280_uppsala.indd 1 2013-02-15 15:45:58

14

VALBEREDNINGEN

Hallå där, Uppsalaekonomernas Valberedning! Hur är läget?

Allt är jättebra och vi har precis varit hos Cap-gemini Consulting på intervjuutbildning med en HR-konsult. Den var otroligt lärorik. Vi kommer även att gå en utbildning på KPMG för att få lite mer kött på benen inför intervjuerna. Sen har vi spikat alla datumen gällande vårstämman.Just det, vårstämman är ert stora bidrag till föreningsverksamheten? Kan ni berätta lite mer om vad den innebär?

Det stämmer. Föreningens vår- och höststäm-ma är valberedningens ansvar. Stämman kommer äga rum den 24 april på Ekonomikum, men det är mycket som händer innan dess. Hittills har vi börjat med utbildningar och marknadsföring av posterna som ska tillsättas. Ansökningsperioden drar därefter igång i mars och följs av en intensiv intervjuperiod som resulterar i nomineringar och vidare stämmans kallelse. Ja ok, så efter intervjuutbildningarna kommer ni alltså vara riktigt farliga under intervjuerna?

Vi är inte ute efter att vara hårda utan snarare att agera professionellt för kandidaternas skull för att deras intervjuupplevelse ska bli så givande som möjligt. Är intervjuerna till för att fälla kandidaterna?

Nej, syftet med intervjun är att ge kandidaten en möjlighet att reflektera över posten denne söker och samtidigt ge oss en bild av vem personen är. Intervjun utgör hela underlaget i vår urvalsprocess för nomineringar till stämman.Ok, så efter intervjun, vad händer när man blir nominerad?

Alla kandidater får hålla ett tre minuter långt anförande på stämman. Därefter röstar stämman. Är flera kandidater nominerade till samma post kan bara en bli vald.Stort tack för info och lycka till med arbetet!

Tack så mycket, vi ser fram emot ansökning-arna och rekommenderar alla sugna att höra av sig om de har några frågor!

Vi är föreningen Uppsalaekonomernas Valberedning och vi jobbar med re-kryteringen av nya förtroendevald. Ansökningsprocessen kommer att dra igång lite senare under terminen och mer information om det kommer att finnas om det på Uppsalaekonomernas hemsida när det närmar sig. Vi vill nu informera om vilka poster man kan söka till nu i vår och uppmuntra er som är intresserade av någon post att ta steget och söka. Att vara förtroen-devald i Uppsalaekonomerna innebär först och främst att du har roligt med vänner i en unik gemenskap och får en utmärkt merit att sätta på ditt CV.

VALBEREDNINGEN- Vilka är ni?

Olof, FIlippa och Carl

15

VALBEREDNINGEN

VIcE ORDFÖRANDE I FÖLjANDE UTSKOTT:• Event• Finans• Idrott• Internationella• Näringsliv• PR/Media• Reversen• Skattmästeriet• Utbildning

EFTER EN TERMIN TILLTRÄDER DU SOM UTSKOTTETS ORDFÖRANDE, TOTALT OMFATTAR POSTERNA TVÅ TERMINER.

ADMINISTRATIVA POSTER

• Ordföranderiet (2 terminer)• Art Director, Reversen • IT• Intendent• Sekreterare• 2 st Valberedare

- Vilka är ni? DE POSTER SOM DU KAN SÖKA I VÅR OcH SOM TILLSÄTTS TILL HÖSTEN 2013

DEADLINE ANSÖKAN 20 MARS INTERVjUPERIODKALLELSEN MED NOMINERINGAR ANSLÅS 10 APRIL VÅRSTÄMMA

24 APRILHar du frågor eller tankar kring posterna eller processen i allmänhet ta gärna kon-takt med oss i valberedningen alternativt de personer som för närvarande sitter på posterna för att veta mer. Valberedningens mailadress är valberedningen@uppsalaekonomerna.com och vi har tystnadsplikt.

Vi ser fram emot att lära känna dig!

Vänliga hälsningar,Carl, Filippa och OlofUppsalaekonomernas Valberedning

UPPSALAS EKONOMISTUDENTER jOBBAR PÅ GLIDET

16

SKIDRESAN

hem, och reflekterade över på bussen hem till Sve-rige. Det första var fulle-dulle, eller folie douce som det egentligen heter (det finns fortfarande olika åsikter om hur det uttalas på rätt sätt, frans-män…). Jag besökte restaurangen under dagtid och fick känslan av en vanlig, pittoresk och aning-ens dyr alprestaurang. Men oj vad fel jag hade. Klockan tre varje dag så fylldes den stora utete-rassen med högtalare, dansare i spexiga kläder, en saxofonist och ett halvdussin vakter som var bredare än vad de var långa. Också självklart en stor mängd afterskisugna skidåkare.

Det var nog den bästa afteski jag besökt. Slog allt vad jag upplevt under mina dryga tre månader i österrikiska Bad Gastein. Vad som var så absolut episkt med stället var inte den dyra ölen eller den stora skärmen som visade trippade videosnuttar: det var inte heller saxofonisten. Det var stämning-en, folk som dansade på bord, folk som festade som bara afterskisugna skidåkare kan: pjäxdans, solglasögon och uteslutande leende munnar. Det var stämningen som gick igen under hela resan: tagget, gemenskapen och de delade upplevelserna på bergen. Det gjorde att en öl, som kostar som tre på valfri nation, faktiskt kändes väldigt värd.

Det jag kommer att ta med mig från denna resa är grym skidåkning, nya bekantskaper och en lust att aldrig någonsin resa med Nortlander igen.

Efter ett flertal veckors uppladdning hade jag redan tröttnat på Nortlander. Men efter krång-liga bokningssystem, krångliga sätt att välja rum och en hel del annat strul så satt jag äntligen på bussen ner till Val-d’Isere. Klockan 05:30 var vi framme, endast fem timmar försenade. Som tur var visade guiden oss åt fel håll när vi anlänt, så vi fick chansen att få lite extra motion – somliga blev extra glada när de insåg att de inte ens behövde sova alltså var det bara att spänna på sig pjäxorna, trampa i skidorna och traska bort till liften.

En typisk dag ser ut enligt följande: efter en tidigfrukost som förhoppningsvis spolat bort de gifter som fanns i kroppen från natten/dagen/morgonen innan, begav jag mig mot liften. Efter några timmars skidåkning åts de medhavda mack-orna i goda vänners lag. Klockan tre skulle man vara på afterskin, ett kärt barn av många namn: Fulle dusch, foile douche eller som det heter på svenska: fulle-dulle. Där var det pjäxdans i solen och dyr öl. Stället ligger mitt i backen så för att ta sig hem så gick det en lift ner till byn, där bussen körde skytteltrafik tillbaka till huvudbyn. Vissa, undertecknad till exempel, föredrog dock att åka skidor ner. Lite farligare och lite manligare.

Väl hemma lagades det middag, lata föredrog dock den billiga kebaben som låg bra till, på vägen från bussen till ”hotellet”.

På kvällen vankades det rumpskakning av alko-holrelaterad karaktär. Den festsugne kunde välja

mellan ställen som Dum-dum, Dansken eller Victors. Dansken var helt klart bäst.

Om det var någon dag som kommer vara kvar med en länge så var det helt klart onsdagen. Ett ord: puder. Det var en sådan dag som får en att länga tillbaka, en sådan dag som gjorde hela resan – och hela vintern för den delen.

Tisdageftermiddag så började det snöa rätt kraftigt, det bröt trenden med soliga dagar och halvdassiga pister. Det var en vit eufori, som om det inte varit snö hade varit årets värsta skyfall. Det bästa var att det höll i sig; det snöade hela nat-ten och halva onsdagen. Jag säger det igen: puder. Smaka på ordet, känn hur tungan skapar bokstä-verna: P-U-D-E-R. Det är underbart att säga, ett ganska fint ord också för den delen. Och jisses om jag var taggad när jag lade mig tisdag natt.

Till slut var det två personer förutom jag som var uppe tidigt, tog första liften och fick åk efter åk i kvalité man knappt kan drömma om. Uppvärm-ning i nypistatade backar med ett alldeles perfekt lager lössnö, sedan upp mot de snöbeklädda ber-gen. Det blev totalt 8 ospårade åk i grymma för-hållanden. Dagen avslutades med picnic i backen. För den som undrar så var det inte speciellt tokigt att sitta i snön med strålande sol och äta burgare och dricka öl.

Veckan slutade ungefär som den började: med öl och försenade bussar.

Det var ett flertal olika saker jag tog med mig TEXTErik Brorson

BILDERNiclas Hallerth

17

INTERVJU

ryggen. ”Vi träffade många intressanta studenter på Kontaktdagarna och överlag tror jag att det lig-ger i Uppstuks bästa att de som driver företaget är studenter eller åtminstone inte har ett alltför distanserat förhållande till universitetet och stu-denterna.

Sandra började alltså sin bana i Uppsala som civilingenjör inom kemiteknik, läste senare entre-penörskap och är alltså nu VD för Uppstuk. Jag frågar var hon ser sig själv om tio år. ”Jag jobbar förhoppningsvis fortfarande med management, det är omväxlande, socialt och innehåller orga-nisation, finansiering och alla de godbitarna jag brinner för. Gärna på ett större bolag.” Jag önskar henne lycka till, tackar för besöket och lämnar det lilla huset på Polacksbacken. På vägen hem pas-serar jag en kille i rutig flanellskjorta och snickar-jeans täckta med diverse färgglada pins, en ovanlig syn på Ekonomikum men tydligen inte här. Kan-ske kan även något som Uppstuk sammanföra oss på med sådan knasig idérikedom, kanske här i en annan del av Uppsala.

I en annan del av Uppsala: Här känner jag mig inte hemma. Bland de stora, röda borgliknande byggnaderna kring Polacksbacken är jag på tekno-logernas territorium. Faktum är att även den jag är här för att träffa själv är ingenjör. Idag har hon lagt Uppsala Teknolog-och Naturvetarkår-nålen åt sidan och axlat VD-rollen. I ett litet hus med utsikt över Fyrisån och Kungsängsleden driver Sandra Hamadi tillsammans med en liten skara engagerade medarbetare konsultbolaget Uppstuk. Aktiebolaget grundades 2010 av Uppsalastuden-ter för att fungera som en brygga mellan studenter och näringsliv. Uppsala Universitets Utveckling, tillsammans med bl.a. Föreningen Uppsalaeko-nomerna och UTN sitter som delägare i bolaget. Idag erbjuder Uppstuk lokala bolag i Uppsalare-gionen konsulttjänster inom flera områden såsom IT, teknik och marknadsundersökningar samti-digt som man ger drivna och skickliga studenter en möjlighet att visa vad de går för samt knyta sina första kontakter med näringslivet.

Jag möter Sandra i ett sparsamt dekorerat kon-ferensrum. Väl tummade nummer av Reversen i en i övrigt tom bokhylla vittnar dock om smak för kvalitet. Över en kopp te bestämmer jag mig för att inleda intervjun med att fråga vad som fick henne att engagera sig inom Uppstuk. ”När jag pluggade på entrepenörsskolan här i Uppsala le-tade jag, liksom alla mina kurskamrater, runt efter intressanta öppningar och genom UTNs nyhets-brev upptäckte jag Uppstuk vilket verkade passa mig som handen i handsken då jag är intresserad av ledning och affärsutveckling.” säger Sandra och berättar att det var en bra övergång från studierna då Uppstuk redan från start har arbetat för att studenter ska få möjlighet till kvalificerat arbete med direkt koppling till deras utbildning. Att vara VD är dessutom ett ansvarsfullt uppdrag och jag undrar om det var en tuff anställningsprocess och vilka egenskaper som gjorde att Sandra landade jobbet, hon ler lite och svarar: ”Det ska du nog inte fråga mig om, men jag tror att mitt engage-mang inom studentföreningen där jag hade an-svar redan under mitt andra år på civilingenjörs-programmet, bl.a. som företagskontakt och som arrangör av olika event, föreläsningar och annat. Överlag handlade det nog om att jag var driven och intresserad.”

Vad skulle du säga är det viktigaste som du har lärt dig under din tid inom Uppstuk? ”Ingen dag är den andra lik!” utbrister Sandra förnöjt och

fortsätter: ”Det är verkligen ett varierat arbete och man får prova på så många olika delar, dels management och organisation men också möjlig-heten att se så många olika branscher vilket är en fantastisk möjlighet så här direkt efter studierna.” Hon ser inte att någon speciell bransch är överre-presenterad bland Uppstuks kunder utan säger att det är väldigt blandat, inom IT, teknik och även ekonomi. Jag frågar om Sandra tror att det finns möjlighet att driva denna konsultverksamhet även på andra universitetsorter. ”Det finns faktiskt redan! Men vad gäller oss på Uppstuk riktar vi för närvarande in oss på Uppsalastudenter och mark-nadsför oss även till lokala företag, då vi vill att det ska fungera med deras studiesituation.”

Vad tycker era kunder om studenterna ni erbju-der? ”Vi har fått mycket positiv respons och flera företag har dessutom valt att anlita oss igen vilket är ett väldigt gott tecken.”

Och känner studenterna att arbetet även gyn-nar deras karriärmöjligheter? ”O ja! Vi har haft studenter som har fått jobb härifrån och vi vänder ju oss till dem som är drivna och vill krydda sitt CV. Är man som student nyfiken på att bli kon-sult ska man absolut vända sig till mig eller min kollega, vi ser fram emot att prata med studenter!” Sandra klargör att det inte bara handlar om tek-nologer. Som ekonom kan man bl.a. jobba med marknadsundersökningar, surveys och finansiella analyser för diverse olika bolag.

Vad gäller rekrytering passar Sandra på att be-römma projektgruppen för Uppsalaekonomernas arbetsmarknadsmässa Kontaktdagarna där Upp-stuk fanns representerade. ”Jag är imponerad av omfattningen och den ambitiösa nivån på mäss-san.” säger hon, så AD emeritus Sivertzen med kollegor i projektgruppen kan alltså sträcka lite på

TEXTDaniel Leppert

Det är verkligen ett varierat arbete och man får prova på så många olika delar, dels ma-nagement och organisation men också möjligheten att se så många olika branscher vilket är en fantastisk möjlighet så här direkt efter studierna.

HON DRIVER KONSULTVERKSAMHETEN: AV STUDENTER, FÖR STUDENTER!

- Intervju med Sandra Hamadi, VD på Uppstuk

Vill du jobba för Uppstuk? Kontakta Sandra eller läs mer på www.uppstuk.se!

18

DEBATT

- Haters gonna hate

BILD@knowyourmeme.com

NÄTHATET

TEXTErik Haglund

Som så många gånger förr ledde ett avsnitt av Uppdrag Granskning till en stor efterföljande debatt. Innan diskussionen om barnfattigdom kändes avslutad var debatten om näthat igång. Hot och hemska kommentarer på Internet är ett fruktansvärt sätt att försöka tysta någon. Framför allt skribenter och bloggare råkar illa ut och i Uppdrag Granskning fick några av dem drabbade läsa upp hatet som riktats mot dem.

Hur uppstår näthat? Vad är det som får män-niskor att begå brottsliga handlingar för att man läst någonting man inte tycker om? För det för-sta sitter det en brokig skara människor hemma vid datorerna som har dåligt omdöme och som förmodligen inte mår bra. Jag skriver brokig ef-tersom jag inte köper påståendet om att det är en homogen grupp av arga SD-sympatisörer som står för allt det onda.

För det andra tror jag att de hårda orden är en konsekvens av ett alltmer ohälsosamt debattkli-mat. Det är enklare att avfärda sin motståndare som extrem, än att försöka vinna debatten. Här har ledarskribenter och debattörer på senare år ofta varit dåliga föredömen. Det är de mest in-fekterade debatterna som spårat ur allra mest. Ger man sig in i debatten om feminism märker man snart att de som sympatiserar med feminismen kallas radikalfeminister eller manshatare av sina motståndare, medan de som är kritiska till femi-nismen kort och gott benämns hatare. I invand-ringsdebatten kallas invandringsvännerna terro-ristkramare medan kritikerna ofta beskrivs med svenska språkets mest urvattnade ord, rasister. Får man chansen spelar man gärna ut det så kallade Breivik-kortet. Det här är inte några näthatar-exempel utan terminologi från den etablerade debatten på ledarsidor i de stora tidningarna.

Om offentliga personer ur medieeliten är så

pass osakliga behöver inte nättrollen gå mycket längre för att deras yttranden ska bli brottsliga. Osaklig kritik och hårda påhopp som riktas mot personer eller kollektiv som inte har något ut-rymme att försvara sig leder förmodligen till ännu mer näthat. Tills alldeles nyligen fanns den populära sidan Vita Kränkta Män. Där gjorde sig initiativtagaren, politikern och debattören Kawa

Zolfagary, sig lustig över vita män som kritiserade feminism eller socialism. Man kan ju tycka att det var ett roligt försök att få en mer jämställd fördelning av näthatet. Problemet var att han som så många andra skribenter slog nedåt, trots att man siktade uppåt, mot ett priviligierat kollektiv. Bra journalister granskar makten, men Zolfagary och hans fotsoldater var desto mer inriktade på att hänga ut personer som hade betydligt mindre medial makt än han själv.

På Aftonbladets kulturredaktion kopplade man i vintras in jurister för att försöka stänga ner en invandrings- och islamkritisk hemsida. Inte heller det får kan ses som någon granskning av makten utan snarare som försök att upprätthålla något slags åsiktsmonopol. Skulle det fina hatet och kränkningarna från etablerat håll upphöra tror jag att hoten från nättrollen skulle minska ordentligt. Som Marika Formgren så klokt skrev i en krönika på Barometern ” Det finns samtidigt en viktig skillnad mellan de som får betalt för att framföra

sitt hat i media, och de som ägnar fritiden till att hata på kommentarfält. Det är den förra gruppen som kräver lagstiftning för att tysta den senare. De avlönade hatarna tycks inte lita på sina egna argument, eftersom de inte vill ha fri debatt.

För övrigt tror jag att hela debatten om näthat har varit nyttig. Många kan nog tro att offentliga personer vänjer sig vid hot och påhopp, men det har visat sig att de mår väldigt dåligt. När Blon-dinbella skrev om hoten på sin blogg och förkla-rade att hon varit tvungen att flytta flera gånger och gå i terapi, var det nog många som kände sympati för henne. Det resulterade i att hon slapp näthatet i ett par veckor, innan någon hävde ur sig att hon borde skjutas och hängas i närmsta träd. Två veckor, alltid något. Att visa sig human och känslig är en utmaning för den som i huvudsak hörs och syns på Internet, men kan alltså vara ett effektivt sätt att slippa hatet.

Ännu ett sätt att visa sig mänsklig, eller komma ner från elfenbenstornen om man så vill är att ta möta de anonyma kommentatorerna på deras hemmaplan. Adam Cwejman, tidigare ordföran-de för Liberala ungdomsförbundet, tog initiativ till en Flashback-tråd där användarna kunde ställa frågor till honom. Det sänder ut goda signaler. Han var av en helt annan uppfattning än de flesta som skrev, men visade respekt för dem och hade inga problem med att de var anonyma. Om po-litiker och journalister vill bli kvitt anklagelserna om att vara ett homogent kluster på Södermalm välkomnas initiativ liknande Cwejmans.

Så alla aspirerande skribenter. Frukta ej hatet. Respektera din motståndare, visa din humana sida och var saklig, så lär du slippa det värsta!

DEBATT

19

Skulle det fina hatet och kränk-ningarna från etablerat håll upphöra tror jag att hoten från nättrollen skulle minska ordent-ligt.

20

STIL Jag tror inte att alla upplever samma känslor som jag när jag ser riktigt illa matchade kläder. Jag tror inte heller att ni ser på kläder samma sätt jag gör. Men jag tror att de flesta av er kan hålla med om att ett i grunden snyggt plagg, som tilltalar dig, inte alls är speciellt snyggt om det är felmatchat. Vare sig man gillar t-shirts med tryck, our legacys vilda skjortor eller är en annan kavajknarkare så måste kläderna följa vissa enkla regler för att se bra ut i en helhet: smårutigt och smårandigt ser väldigt sällan bra ut.

Jag har, som många vet, en förkärlek för klas-sisk manlig stil, inte nödvändigtvis på den grad då man sitter och näthatar folk som bär för korta ka-vajer, för tajta byxor eller slipsknutar utan dimple. Därför kommer jag använda just kostymen som exempel när jag tar upp de grundläggande rikt-linjerna när man ska välja sin utstyrsel. Det är dock viktigt att komma ihåg att det är lika viktigt matcha väl även till vardags.

Det första de flesta förmodligen tänker på när det kommer till matchning är färger. Vissa fär-ger fungerar väl ihop och vissa skär sig. Man bör därför välja kläder vars färger fungerar bra ihop och skapar en bra helhet. Till exempel så fung-erar oftast två nyanser av samma färg bra ihop: ta kostymen som ett exempel, har du en marin-blåkostym fungerar det väldigt bra med en ljusblå skjorta. Vit är också en bra färg, då den fungerar till det mesta.

När det kommer till kostymen så är en bra tum-regel att ha en förhållandevis stor kontrast mellan skjorta och kavaj, det ser oftast bättre ut om du skjortan är ljusare än kavajen och halsbeklädna-den (slips eller fluga) är mörkare än skjortan. Men vad är egentligen kontrast? I dess simplaste form kan man tänka sig svart och vit. De är raka mot-

satser vad gäller ljushet i färgen, ljushet som också är en av de tre parametrarna som bygger upp en färg. Men kontrast kan också finnas mellan två färger, tänk till exempel skillnaden mellan en klar-röd och en klargrön färg. Bilden visar exempel på låg kontra hög kontrast.

För ett tag sedan fanns det en mer eller mindre hätsk debatt på diverse forum och bloggar när det kommer till kombinationen jeans och kavaj. Personligen tycker jag att det kan vara snyggt, men det är krävs rätt typ av kavaj. Som exempel tycker jag att en typisk kavaj som annars hör till en kostym passar rätt illa till jeans på grund av att materialen inte matchar speciellt bra. Det vanligaste kostymtyget är ull eller ullblandningar i så kallat super-100 eller super-150. Det är ett väldigt fint material, ofta rätt glansigt och har en rätt säregen lyster som passar dåligt till denimens ruggade och grova yta. Just den kombinationen med en kostym-kavaj och jeans för tankarna till en fadersgestalt som försöker vara lite ”casual” och ungdomlig – det blir inte bra. Istället förespråkar jag matta tygkvalitéer när du tänker bära en kavaj till jeans: till exempel linne, bomull eller tweed.

Det finns få saker som sticker lika mycket i ögonen som dålig mönstermatchning som jag nämnde tidigare till exempel små rutig skjorta och en smårandig slips. Det blir en dissonans i klädseln, blir jobbigt att titta på och en väldigt dassig helhet. Ibland kan det vara bättre att välja enfärgade alternativ istället för mönstrade om du är osäker om det verkligen är snyggt. Med det sagt så måste jag dock erkänna det är möjligt att blan-da randigt med randigt och rutigt med rutigt men de måste skilja sig tillräckligt mycket för att inte krocka med varandra, de måste ha en tillräckligt stor kontrast. Det finns några vedertagna tum-regler när det kommer till mönstermatchning: den enklaste är att inte blanda småmönstrad med småmönstrat, stora varianter kan fungera bra ihop vid sällsynta tillfällen. Egentligen vill du skapa en

så stor kontrast mellan de olika mönstren: breda linjer med mycket luft mellan sig fungerar oftast bra ihop med till exempel små rutor eller vice versa.

När det kommer till matchning av accessoarer, bälte och skor så finns det där också ett par enkla regler: låt alla läderdetaljer ha samma färg, svarta skor fungerar inte speciellt bra till ett brunt bälte eller ett brunt klockarmband; om du har en mäss-ningsboett på din klocka är det också snyggast om du har ett mässingsspänne på bältet. Helt enkelt så ska alla läderdetaljer matcha samt alla metall-detaljer. Sammanfattningsvis så kan man säga:

1. Se upp för illa matchande färger, grundfärger som brunt, mörkblått, svart, vitt, beige och ljusblått är förhållandevis lättmatchade.

2. Se över de olika materialen dina kläder är gjorda av. Passar de bra ihop eller ser det kon-stigt ut?

3. Sky felmatchade mönster som pesten, om du vill våga dig på att matcha mönster tänk på kontrasterna

4. Matcha alla läderdetaljer och alla me-talldetaljer

5. Det är idiotiskt och fel att se detta som regler, behandla dem som goda råd och tips.

Matchning är ett extremt stort ämne som man kan skriva hyllmeter om. Jag har till exempel inte avhandlat saker som vilka färger som passar bra till olika årstider eller gått speciellt djupt i något av de ämnen jag tagit upp.

Avslutningsvis vill jag också varna för att matcha för mycket, det är tråkigt att se ut som Patrick Ekwall eller valfri sportreporter med klä-dintresse…

- Matchning 101

BILDHoskingIndustries, 2012 @flickr.com

STIL

TEXTErik Brorson

mahalie 2008 @flickr.com Tosinagb, 2013 @flickr.com

PressbildRalph Lauren purple label 2012

Tosinagb, 2013 @flickr.com

21

STIL

PÅ ANDRA SIDAN PÖLENKanada och Kalifornien

genom Kalifornien. Resan gick från San Francisco i norr till San Diego i söder, där flyget hem till Uppsala väntade. Utbytesterminen har sannerli-gen varit en upplevelse och något jag skulle re-kommendera för alla!

TEXT & BILDChristian Linderholm

Hösten 2012 var det dags för min utbytestermin och jag valde att flytta till andra sidan av Atlanten, till det vänligaste landet i världen: Kanada.

Jag spenderade hösten i Edmonton och läste vid University of Alberta. Under min termin i Kanada upplevde jag mycket: skidåkning, hiking i fantastiska miljöer och ruskigt kallt väder. Tre månader senare var det dags att vända hemåt, men inte innan att julen firades med en roadtrip

22

FOTOREPORTAGE

23

24

Jasper nationalpark, Kanada

2525

San Francisco, Kalifornien

26

2727

Malibu, Kalifornien

FOTOREPORTAGE

28

Jasper nationalpark, Kanada

FOTOREPORTAGE

29

sedan då jag för första gången på allvar bläddrade igenom Företagsekonomiska institutionens tid-ning Mercury och möttes av två överraskningar. Den första överraskningen var hur högkvalitativ tidningen faktiskt var och den andra överraskning-en var hur sugen jag faktiskt blev på att besöka de gästföreläsningar som tidningen informerade om. Att tillskansa sig ny kunskap blev plötsligt något eftersträvansvärt för kunskapens skull. Jag ville verkligen lära mig något nytt! För en utomståen-de kanske detta kan tyckas som något självklart, är det inte delvis därför som man studerar på univer-sitetet? För mig som läste naturvetenskap på gym-nasiet stämde detta väldigt väl i början. Jag hade ingen aning om vad en balansräkning faktiskt var och jag ville så snabbt som möjligt få en grund-förståelse för allt som hade med ekonomi att göra. När A-kurserna var avklarade skiftade dock fokus till att huvudsakligen klara av kurserna med så bra betyg som möjligt. Även om ämnena var intres-santa så skulle jag knappast öppna en lärobok på fritiden eller gå på en extraföreläsning bara för kunskapens skull. För några dagar sedan däremot besökte jag en föreläsning anordnad av Företags-ekonomiska institutionen där de bjudit in IIA:s internationella ordförande som också är en högre

Den sjätte februari fick jag, tillsammans med många andra, det meddelande som jag spänt väntat på under någon veckas tid. Jag möttes i min inkorg av ett mail från Företagsekonomiska institutionen med en bekräftelse på att min C-uppsats hade godkänts. Den glädje och lättnad som därefter följde är enkel att föreställa sig men kom ändå förvånansvärt plötsligt. Tre år av uni-versitetsstudier gick mycket snabbare än vad jag förväntat mig och nu möts jag och alla andra som fått beskedet av frågan vad händer härnäst? För min del är frågan inte så svår eftersom jag nu läser en extratermin i Uppsala och därefter går vidare till en Masterutbildning. Trots detta så känns det annorlunda att studera denna termin än tidi-gare terminer i programmet. De vänner man lärt känna under tiden i Uppsala skaffar jobb, flyt-tar utomlands eller försvinner till utbildningar i andra städer. Det mest intressanta är dock inte de nyfunna känslorna av frihet och längtan efter nya utmaningar eftersom dessa känslor var för-väntade. Det mest intressanta är att jag så fort jag blev klar med min företagsekonomiska utbildning helt plötsligt fick ett starkt nyfött intresse just för ämnet företagsekonomi.

Detta nyfödda intresse startade för någon vecka

Jag hade ingen aning om vad en balansräkning faktiskt var och jag ville så snabbt som möjligt få en grundförståelse för allt som hademed ekonomi att göra.

chef inom Huawei. I Hörsal 2 var vi kanske totalt 20 personer som lyssnade varav knappt hälften var studenter. Föreläsningens innehåll var dock bland det mest intressanta jag hört under tiden på Eko-nomikum och behandlade bland annat relationen mellan styrelse och VD, kinesisk affärskultur, informationsflödens vikt i organisationer, supply chain managemt, kopplingen mellan risktagande och företagsstrategi samt en genomgång av hur BP-katastrofen kunde ha undvikits. Föreläsningar som dessa går av stapeln hela tiden och fungerar som utmärkta komplement till vad vi annars lär oss i kurslitteraturen. Trots detta var vi endast knappt 20 personer närvarande och blev därmed slagna av Stockholms universitet där samma före-läsning lockade till sig hela 25 personer.

UTBILDNING

30

UTBILDNINGSPALTEN- Att studera för kunskap

- Att studera för kunskap

UTBILDNING

TEXTDavid Sucasas Gottfridson

Vice ordförande med utbildningsansvar, Föreningen Uppsalaekonomerna

Men vad är då roten till min nyfödda kunskaps-törst? Kanske känner jag mig lite småskamsen över att jag trots en avklarad ekonomutbildning inte känner att jag besitter all den kunskap som jag tycker att jag borde kunna. Att nu vara klar med sin C-uppsats och därmed äntligen kunna titulera sig som fullfjädrad universitetsutbildad ekonom för också med sig en del förväntningar från omvärlden. Varje tillfälle man får att kom-plettera sin utbildning med relevant kunskap som man saknar välkomnas därför varmt så att man kan känna sig förtjänt av sin nyförskaffade titel. En annan förklaring till det nyfunna intresset kan däremot även vara en konsekvens av just den kun-skap som man fått genom sin kandidatexamen. Med all den baskunskap och de verktyg som man fått under dessa tre år blir ny information lättare och mer intressant att ta till sig. Jag känner att jag nu får ut mycket mer av att läsa tidningar såsom Dagens Industri och The Economist när jag kan sätta det i relation till vad jag har lärt mig under studieperioden innan jag började studera. Ett annat exempel var då jag under min första ter-min på programmet besökte nobelföreläsningen i Hörsal 3 utan att förstå ett ord. Idag skulle jag troligtvis kunna ta till mig av innehållet på ett helt annat sätt även om jag troligtvis inte kommer för-stå allt som sägs.

En stor del av det nyfunna intresset tror jag dock handlar om det som inom motivationsteorin går under begreppet self determination theory. En viss del av teorin delar in individers motivations-nivå i undergrupper som går från avsaknad av

motivation på den ena ytterligheten till inre moti-vation på den andra. Närbesläktat till total avsak-nad av motivation är en typ av yttre motivation som är externt reglerad i vilken en individ endast utför en uppgift för att få en yttre belöning. Att gå på föreläsningar var tidigare en faktor motiverad av yttre motivationsfaktorer (betyg) medan jag nu motiveras av inre faktorer (viljan att lära mig). Enklare uttryckt tappar man motivationen till att göra saker som man måste göra medan uppgifter som görs av eget intresse och vilja blir mycket mer motiverande. Paralleller går att dra till Svenska B i gymnasiet där utdrag av Dostojevskij fungerade som sömnpiller på lektionstid medan jag någon

månad senare under sommarlovet lusläser 600 sidor Brott och Straff utan svårigheter. På samma sätt har jag nu lurat in dig som läsare att ta till dig av de teorier som lärs ut inom motivations-teori på företagsekonomi B på din fritid som du likväl skulle kunna disponera på annat. Jag tror knappast att någon som just nu läser den här ar-tikeln lika spontant skulle ta upp Consumer and Organisational Behaviour och böra läsa in sig om grunderna inom motivationsteorin genom kurs-litteraturen. Jämförelsen är självklart inte rättvi-sande eftersom detta endast är en kort artikel i Re-versen medan kurslitteraturen mer påminner om otymplig och alldeles för stor ryggskottsskapare. Men principen och poängen är densamma att kunskapen ofta blir mer attraktiv att ta till sig när den är frivillig än när den är något som man måste klara av för att få ett betyg eller ett jobb. Så hur gör vi för att applicera detta i praktiken och skapa en kunskapstörst för de ämnen vi studerar? Svaret är inte helt enkelt. Tänk dock på att vi alla läser på universitetet åtminstone till viss del av egen vilja. Den kunskap vi får kommer förhoppningsvis vara till nytta inom en ganska snar framtid då beskedet kommer om att uppsatsen äntligen är avklarad.

Föreläsningens innehåll var dock bland det mest intres-santa jag hört under tiden på Ekonomikum och behandlade bland annat relationen mellan styrelse och VD, kinesisk affärs-kultur, informationsflödens vikt i organisationer, supply chain managemt, kopplingen mellan risktagande och företagsstrategi samt en genomgång av hur BP-katastrofen kunde ha undvikits.

BILD FailedImitator, 2009 @flickr.com

way opening, 2006 @flickr.com

31

KRÖNIKA

32

Det var en gång i december. Jag hade hamnat på Kalmar nation.

På en plats som i ekonomiska sammanhang sällan förenar sig med varken Stockholms eller Snerikes nation, befann jag mig den här kvällen. Tillsammans med mina vänner antog jag utma-ningen att spränga mina vyer, besöka en ny nation och utforska Uppsalas vida nattliv.

Kalmar nation är Uppsalas metropol, här träf-far man världen. Utbytesstudenter och människor med andra intressen än ekonomi i en spännande koalition.

Vi ställde oss i baren och fick på så sätt bra blick över stället. Den trevliga stämningen smittade av sig och det tog inte lång tid innan vi började samspråka med några andra gäster. Efter en stund började jag diskuterade filosofi och litteratur med människor jag aldrig tidigare mött. Kände mig välkomnad in i ”kulturelitens” finrum där vårt samtal pendlade mellan analyser av Pink Floyds texter, samtal om Bentham och Sartre och i dju-pet av existentialismens urholkade märg ställdes en uppenbar fråga.

”August! Vad pluggar du?”Förväntansfulla ögon strålade mot mig efter

långa resonemang om stora författare som Oscar Wilde, George Orwell och Moa Martinsson. Törstande ögon målade bilder av litteraturhis-

toria, fred och konflikt eller konsthistoria. Rak i ryggen och med stolthet svarade jag:

”Ekonomprogrammet, jag pluggar ekonomi. Jag läser kurser som statistik och nationalekonomi och vidare tillbringar jag mina dagar på Ekono-mikum. Den närmsta filosofen i mitt kärnämne heter Adam Smith, liberalismens fader.”

Konstpaus.Förvrängda miner, nervösa blickar och två steg

bakåt. Av förväntningarna att döma var detta fel svar. Mitt umgänge hade satt på sig fördomens glasögon. Jag kände mig helt plötsligt som en katt bland hermelinerna. Jag blev kategoriserad som ekonom och hade därmed fått en stämpel i pan-nan som avvikande, ett avtryck som förmodligen skulle vara min skugga för resten av kvällen. Jag inbillade mig höra rappakalja från toalettkön där man misstänkte min bakgrund.

”Killen i svart skjorta kommer förmodligen

ATT LÄSA KARTOR

TEXTAugust Maniette

från Stockholm. Synbarligen hänger han mest på Stocken, vaskar skumpa, klär sig i kostym när han inrymmer Hörsal 3 och försöker spela framgångs-rik. Framförallt vet han nog inte ens vem Frans Kafka är!”

Fördomar om ekonomer är svåra ekvationer. Sinnebilden av en ekonom är förvrängd och den tillhör inte verkligheten. På flera ställen har jag mött människor som har förutfattade åsikter om ekonomens karaktär. Det bygger allt för ofta på snedvridna uppfattningar om att vi skulle vara dryga och självupptagna, med andra ord nonsens. Om sanningen ska fram så är ekonomer och öv-riga studenter i Uppsala samma andas barn. Skill-naden finner vi i utbildningsprogram och inget annat. Det må så vara att många av oss tillägnar många torsdagskvällar i kaklet men det verifierar inte deras bild av ekonomen.

Under mina möten med studenter från olika grenar av kunskapens träd har jag insett att vi alla bär olika kartor i vårt bagage. I Uppsala befinner vi oss i samma stad men av olika skäl. Ekonomen, filosofen och kulturvetaren sitter i samma båt men vill ro åt olika håll. Oförmågan att läsa var-andras kartor och se varandra utan att värdera ska-par fördomar och konflikter. Om vi bara kunde läsa varandras kartor lite bättre så kanske vi kunde

Sinnebilden av en ekonom är förvrängd och den tillhör inte verkligheten.

mötas med lite mindre förutfattade meningar om varandra.

Ett ryskt liveband avbröt den stela stämningen som uppstått efter att jag presenterat mig som ekonom. Episkt tung musik där vokalisten ut-löste eufori fick oss alla att i symbios färdas mot dansgolvet, plattform för hångel och bugg. En mötesplats där studiecirkel eller inkomstklyftor har mindre betydelse. Ett forum för att byta tele-fonnummer och nätverka.

Jag var där som ekonom men spelade ingen roll, ju längre natten led desto starkare blev sam-hörigheten och suddigare blev uppdelningen. Sin-nen var öppna på vid gavel och jag tog min karta och gick in i festens dimma.

BILDAlan Cleaver, 2008 @flickr.com

- Ekonom på villovägar

BBBBBEST IN BUSINESS2013 UPPSALA

ÄR DU BIB?

ANSÖK SENAST 18 MARS

34

BILDPressbild

- Mannen som visste vad en bra idé var värdJAN STENBECK

PROFIL

PROFIL

35

Jan Stenbeck hade en förmåga att få idéer till att bli verklighet, något som dagens entreprenörer behöver mer av. Han har gjort mycket för det svenska näringslivet och lever nu kvar i flera av hans mycket välkända och framgångsrika företag. Här är lite av hans historia, mannen som visste vad en bra idé var värd.

Under första delen av 1900-talet var den svens-ka tele- och medieindustrin hårt monopoliserad av staten och stora privata aktörer. Stenbeck var delvis ansvarig för uppluckrandet av dessa struk-turer. Han var en man som visste hur man för-verkligade sina idéer och under sin karriär gjorde han Sverige till ett friare och fräckare land, genom att förändra riktlinjerna i det svenska näringslivet i brytningen mellan det nya och de gamla mark-naderna. Många personer har bra idéer på företag men få har handlingskraften att förverkliga dem. Att studera Stenbecks liv kanske kan bidra till djupare insikt att med en bra idé så är allt möjligt.

Jan Stenbeck föddes år 1942 som den yngsta av fyra syskon. Stenbeck växte upp i centrala delarna av Stockholm och blev tidigt familjens busunge. Fadern Hugo var en framstående affärsjurist som var verksam i familjeföretaget Kinnevik som på den tiden hade stora tillgångar i den svenska trä och stålindustrin. Redan på gymnasietiden vid Östra Real uppvisade Jan ett affärssinne och handlingskraft, då han tidigt startade ett företag vid namn Catco, som sysslade med försäljning av tröjor med skolemblem och var först i Sverige med denna idé.

Studierna fortsatte sedan vid Uppsala Univer-sitet där Jan gick ut med en Jur. kand. I mitten av 60-talet bosatte han sig i USA och 1970 tog studierna fart igen på Harvard Business School. Vännerna från Harvard brukade skämtsamt säga att hans Bassethund Hubert var på fler lektioner än Stenbeck själv. Dock var studieresultaten en petitess i sammanhanget då pappa Hugo redan innan hans födsel förhandlat fram ett skrivbord på banken Morgan Stanley i New York. Ett skriv-bord som stod och väntade på Stenbeck efter sin examen.

Det var under tiden på Morgan Stanley som hans karriär tog fart på riktigt. Han upptäckte tillsammans med några kollegor ett konkursbo innehållande bolaget Miltope som sysslade med att förse militären med kommunikationsmedel. Ur detta bolag skapades en av Stenbecks riktigt första stora idéer Millicom, som nischade in sig på att forska inom mobiltelefoni. Stenbeck hade bli-vit inspirerad av en tv-serie där man kunde prata i portabla telefoner och ur denna tv-serie skapades visionen om att man borde förverkliga denna typ av mobila telefoni.

1977 gick pappa Hugo Stenbeck bort och Jan kallades till Sverige. Hugos avsikt var att låta Jan

ta över affärsimperiet men Jans två äldre systrar ville annorlunda och efter en uppslitande arvs-strid med många rättegångar kunde Jan Stenbeck slutligen ta över ledarskapet över Investment AB Kinnevik. Kinnevik var på denna tid fortfarande fokuserat på svensk trä- och stålindustri via stora innehav i Korsnäs och Sandvik. Pengarna som dessa portföljinnehav genererade investerades i nya idéer som Jan Stenbeck hade fått då han bodde i USA, bland annat Millicom.

Stenbeck skötte Kinnevik mestadels från New York och här lärde han även känna Percy Barnevik som på den tiden jobbade för Sandvik utomlands. Stenbeck erbjöd Barnevik möjligheten att ta över som verkställande direktör i Sandvik. Dock av-böjde Barnevik då de delade uppfattningar om hur bolaget skulle styras. Stenbeck ville ha bo-lagets överskott till andra investeringar medan Barnevik ville investera vinsten i verksamheten. Senare skulle Barnevik rekryteras till Allmänna Svenska Elektriska AB (ASEA senare ABB) och även medverka i Skanskas övertagande av Sandvik som slutligen innebar att Stenbeck och Sandvik gick skilda vägar.

Intresserad av tanken att störta de stora makt-havarna inom media lanserade Stenbeck många företag inom media. I brytpunkten mellan de gamla monopolen och det nya marknaderna hit-tade Stenbeck hela tiden kryphål och utnyttjade dessa till att förverkliga de idéer han hade för Sverige. Ett klassiskt exempel är när han intro-ducerade reklamtelevision via satellitsändningar i Storbritannien. Några fler av de företag som han var med och startade är exempelvis: Metro, Radio Rix, Tele 2, TV3 och Viasat.

Vid sidan av den medierevolution som Sten-beck stod för tillägnade han det svenska folket en rad tillställningar. Exempelvis den årliga julgranen på skeppsbron och de uppmärksammade millen-niefyrverkerierna. Under hela sitt liv var även fes-ter och mat ett mantra i ett beryktat ohälsosamt liv. Han blev nära vän med författaren Leif GW Persson som berättade om det mytomspunna vickningsmoset. Initialt blandades potatismos med grädde och en mängd äggulor, detta mixades sedan för att ätas med rysk kaviar. GW Persson konstaterar i en intervju att det var ganska gott men förmodligen inte så nyttigt.

Jan Stenbeck gick bort den 19 augusti 2002 i Paris av en hjärtinfarkt. Han lämnade efter sig ett enormt företagsimperium med många olika verksamheter i en komplex struktur. Efter en mel- TEXT

Wilhelm Börjesson & Josef Aguz

Många personer har bra idéer på företag men få har hand-lingskraften att förverkliga dem.

lanperiod med Pehr G Gyllenhammar som ordfö-rande har nu Jan Stenbecks äldsta dotter Cristina tagit över rodret i maktbolaget Investment AB Kinnevik. Den komplexa struktur som fanns har rensats ut med en ny tydlig inriktning: IT. Bland annat har Kinnevik satsat på onlinehandeln med ryska Rocket Internet i spetsen och bekanta nät-handelssidor som Zalando och CDON Group.

Få inom det svenska näringslivet har visat så stor handlingskraft som Jan Stenbeck. Få kon-sumenter lägger idag värderingar i vad som var startpunkten för det massiva medieutbud samt friheten att välja fritt mellan telefonoperatörer. Det är omöjligt att inte tillskriva Jan Stenbeck och hans arv en del av denna ära. Om entreprenörer idag bara kunde anamma en bråkdel av det driv som Jan Stenbeck hade, så skulle det onekligen bli bra fart på Sveriges företagskultur.

STENBEcKS FRAMFART UNDER 80- OcH 90-TALET

1987 Sverige fick sin första kommersiella kanal TV3. Sändningarna startade på nyårsafton från huvudkontoret i London.

1988 Jan Stenbeck påbörjade bildandet av pro-duktionsbolaget Strix Television. Strix är idag ett av nordens största tv-produktionsbolag.

1989 TV1000 startar och TV4, där Kinnevik äger 30 % lanseras. Comviq, som funnits sedan 1981, får tillstånd att starta ett nytt mobiltele-fonisystem i Sverige.

1992 ZTV lanseras som ett programblock i ka-nalerna TV3 och TV4.

1994 Kinnevik bildar fyra underkoncerner, där bland annat Netcom systems AB och MTG (Modern Times Group) ingår.

1995 Stockholms största gratistidning Metro kommer ut för första gången den 13 februari.

1997 MTG börsnoteras på både Stockholms-börsen och Nasdaq i New York. Metro sprids utanför Sveriges gränser, idag finns tidningen i 22 olika länder.

NOLLNING

36

Lund eller Uppsala? Stanna hemma i söder hos familj och vänner eller flytta norrut dit snön lig-ger kvar till april och jag knappt känner en kotte? Det blev otroligt nog det andra alternativet och nu sitter jag här ensam i ”mitt” hyrda rum och fryser med en tekopp i händerna. Fast det är inte så farligt som det låter.

Veckorna innan terminsstarten droppade det ena ”Välkommen till Uppsala”-kittet efter det andra ner i brevlådan och även info om Uppsa-la-ekonomnollning som jag ryktesvis hört inte lämnade någon deltagare oberörd. Det var de här veckorna som skulle vara början på ”den bästa tiden i ditt liv” och då du skaffade dig dina nya bästa vänner. Men, hur kan de veta hur bra vänner jag har? Och hur kan de veta hur roligt jag har haft? Nä, tänkte jag, nu har de tagit sig vatten över huvudet där uppe i norr. De har i alla fall mycket att leva upp till.

När jag sedan läste schemat över allt som skulle hända under nollningens sju veckor var jag ganska säker på att jag skulle välja bort en del av eventen.

Jag sprudlade alltså inte av lust att leka i snön, klä ut mig var och varannan dag, springa uppför en backe 17 gånger och ändå förlora tävlingen, hitta nya oklara blåmärken efter varje utekväll, skrika mig hes, sova för lite och lägga onödiga pengar på falaflar klockan två på natten. För det var ju inte det jag var här för, nej prioritet nummer ett skulle absolut vara plugget.

Sen var det då dags, första dagen i skolan och första föreläsningen. Det började med att någon rektor pratade, tror jag, jag kommer inte riktigt ihåg. Men däremot kommer jag ihåg när hela salen plötsligt stormas av kaktusar, indianer, vi-kingar, mumier, Moses, Indiana Jones med flera och sist men inte minst fyra sjukt stela personer som med en armrörelse tystar dem alla. Där satt jag, högst upp i högra hörnet, och klappade med lite tafatt. Att de hade kul, det var det ingen tve-kan om, men att jag skulle komma att ha så kul med någon utav de andra 280 lite bortkomna stu-denterna i salen tvivlade jag fortfarande på.

Nu, några veckor senare, med det ena roligaste-

NOLLEKRÖNIKAN- Det finns ingen anledning att tvivla, ryktena stämmer

TEXTElsa Klarin

eventet-på-nollningen efter det andra måste jag erkänna att jag kan ha tvivlat i onödan. Precis som jag tror många andra känner, vare sig ni tillhör Wild West, Amazonas, Vikings, Egypt eller Bol-lywood hamnade jag i den bästa faddergruppen. Roligare, snällare och snyggare människor får man leta efter och mitt tvivel från första dagen är nu som bortblåst. Några utav de där 280 har på bara några veckor kommit mig mycket nära.

Men ja, hur gick det då med att välja bort event och prioritera studierna? Nej det gick inte

så bra. Förutom de tidigare nämnda sakerna jag planerade att aldrig göra har vi, för ett nämna ett par, togat, gått på pubrundor, doppat tårna i ån, sprungit runt i pjäxor, dansat, köat 45 min i 15 minusgrader för att få hänga på Stocken, sett Isaksson göra en cykelspark mot Argentina, spex-at, sjungit, ja oj vad vi har sjungit. Den ena ram-san efter den andra. Och nästan lika mycket har vi tävlat. Vem som vinner Nollepokalen återstår

Det var de här veckorna som skulle vara början på ”den bästa tiden i ditt liv” och då du skaf-fade dig dina nya bästa vänner.

Att lämna lilla trygga Lund där en falafel kostar hälften så mycket som i Uppsala var inte det lättaste beslutet att ta.

i skrivande stund fortfarande att se men hittills är det så jämnt det kan bli, alla grupperna har en poäng. Tänka sig vilken bra laguppdelning!

Att lämna lilla trygga Lund där en falafel kostar hälften så mycket som i Uppsala var inte det lät-taste beslutet att ta. Men so far, so good. Trots snö och minusgrader ångrar jag inte för en sekund den dagen då jag klev på tåget mot detta nya även-tyr. Tack alla ni som har gjort mina första veckor lika bra som det var utlovat att de skulle bli. Låt oss fortsätta hålla lika hög standard på dagarna även efter nolleperioden, och kanske kan tiden i Uppsala bli en av de bättre i våra liv.

37

On behalf of Tele2 and Uppsalaekonomernawe would like to thank all participants for

their contribution to the success ofTele2 Case Challenge 2013.

We are also happy to inform that the winninggroup was qualified to attend the assessment

day for the Global Executive Trainee program.

THANK YOU!

3739

BILDElias Ranhagen

UTSKOTTEN

40

Föreningen Uppsalaekonomerna är en ideell studentförening vid Uppsala universitet. Den drivs av och för studenter som studerar eko-nomirelaterade ämnen. Ledorden är fritid, framtid och studier. Detta innebär att föreningen gör allt från att anordna roliga fester och förbättra universitetskurser till att hjälpa dig inför arbetsintervjuer.

Vill du ha roligt, träffa massor av nya människor, lära dig saker och samtidigt spetsa ditt cv? Ta en titt på föreningens nio utskott. Verkar något intressant? Hör av dig till utskottet av och prata om vad just du kan göra!

EVENTUTSKOTTET

Eventutskottet styr Uppsalaekonomernas alla sociala evenemang, det vill säga allt som gör studentlivet lite roligare! Vi levererar events som till exempel STIL, Gräddgasquen och P3-gasquen. De flesta av oss har även varit i kontakt med Nollningen, alla events under välkomstveckorna arrangeras genom Eventutskottet t. ex. kryssningen och Nol-legasquen. Sugen på att prova på att arrangera något med Event eller bara vill veta mer? Hör av dig till oss, kom på nästa möte eller bli vän med vår Facebook-gubbe: ”Eventutskottet Uppsalaekonomerna”.

Möten: Måndagar på udda veckor kl. 16:00Kontakt: eventutskottet@uppsalaekonomerna.com

Ordförande: Petra NilssonVice Ordförande: Astrid Lindberg

NÄRINGSLIVSUTSKOTTET

Näringslivsutskottets huvudsakliga uppgift är att vara en länk mellan Föreningen Uppsalaekonomernas medlem-mar och näringslivet. Vi vill ge våra medlemmar en möjlighet att få omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken, skapa värdefulla kontakter och vara bättre förberedda när det väl är dags att lämna studierna bakom sig. Våra pro-jekt är av olika slag, allt från lunchföreläsningar till casetävlingar och företagsbesök, men med den gemensamma nämnaren att ge våra medlemmar en bättre kontakt med näringslivet och framtida arbetsgivare.

Möten: Onsdagar på jämna veckor kl. 15:00Kontakt: naringslivsutskottet@uppsalaekonomerna.com

Ordförande: Therese BjörklundVice Ordförande: Malin Hallner

SKATTMÄSTERIET

Skattmästeriet är ett utskott bestående av skattmästare och vice skattmästare. Det är skattmästeriet som har koll på allt som har att göra med föreningens ekonomi, allt från att bokföra och lägga upp föreningsbudget till att fakturera. Är man intresserad av att arbeta som revisor eller vill ha en större förståelse för hur ekonomin fungerar i praktiken är detta utskott perfekt!

Möten: Inga utskottsmötenKontakt: skatt@uppsalaekonomerna.com

Ordförande: Hanna SchnackenburgVice Ordförande: Sara Andersson

PR|MEDIA

PR-Medias uppgift är att marknadsföra föreningens samtliga projekt. Detta gör vi med hjälp av kreativa och strategiska metoder. Medlemmar i PR-Mediautskottet får möjlighet att utforska och utveckla deras intresse inom marknadsföring genom att arbeta i projektform med övriga utskott. Utskottet erbjuder även möjlighet till utbild-ning inom Adobe Photoshop, InDesign, fotografering och filmning.

Möten: Onsdagar på jämna veckor kl. 16:00Kontakt: prmedia@uppsalaekonomerna.com

Ordförande: Oskar LindVice Ordförande: Johan Malm

UPPSALAEKONOMERNAS UTSKOTT- Vill du engagera dig?

- Vill du engagera dig?

UTSKOTTEN

41

IDROTTSUTSKOTTET

Idrottsutskottet ger dig möjlighet att genom utskottet utveckla ledarskap, idrottsförmåga och att snabbt komma in i föreningens verksamhet. Vi anordnar både regelbundna träningar samt olika idrottsrelaterade projekt. Golftäv-lingen ”UE-open” och fotbollsturneringen ”KPMG Catwalk Cup” är två höjdpunkter i vår. Kom gärna förbi på ett av våra möten!

Möten: Onsdagar på ojämna veckor kl. 15:00Kontakt: idrottsutskottet@uppsalaekonomerna.com

Ordförande: Gustaf DahlbäckVice Ordförande: Filip Bons Larsson

FINANSUTSKOTTET

Finansutskottet är utskottet för dig som intresserar dig för de finansiella marknaderna runt om i världen. Med hjälp av temadagar, föreläsningar, diskussionsgrupper, etc. vill vi skapa och uppmuntra ett intresse hos studenterna. Vi finns till för såväl erfarna finansvalpar som nybörjare på området. Välkomna!

Möten: Torsdagar på jämna veckor kl 15:00Kontakt: finansutskottet@uppsalaekonomerna.com

Ordörande: Max BäckströmVice Ordförande: Wilhelm Börjesson

UTBILDNINGSUTSKOTTET

Har du idéer om hur Uppsalas ekonomutbildning kan blir bättre? Vill du jobba med att göra Uppsala till ekonom-skola nummer ett i Sverige? Vårt huvudmål är att förbättra ekonomutbildningen vid Uppsala Universitet genom kritisk granskning. Vi anordnar bland annat excelutbildningar, bokbytardagarna och Uppsala Presentationsaka-demi. Vill du vara med och påverka hur din utbildning ska se ut? Då är du varmt välkommen till Utbildningsut-skottet!

Möten: Onsdagar på jämna veckor kl. 09:00Kontakt: utbildningsutskottet@uppsalaekonomerna.com

Ordförande: David LöfgrenVice Ordförande: Benjamin Waye

INTERNATIONELLA UTSKOTTET

Internationella utskottet ansvarar för alla internationella aspekter av föreningen. Vi riktar oss både till internatio-nella och svenska studenter som är intresserade av omvärlden ur ett framtids-, studie-, och fritidsperspektiv. Bland våra projekt finner du fadderverksamhet för utbytesstudenter, internationella gasquer och häftiga resor till hela världen. Vi informerar även om utbytesstudier och bistår i ansökningsprocessen. Tveka inte att höra av dig till oss. Alla är välkomna på våra mysiga frukostmöten!

Möten: Onsdagar på ojämna veckor kl. 09:00Kontakt: internationellautskottet@uppsalaekonomerna.com

Ordförande: Amanda SmithVice Ordförande: Isak Roth

REVERSEN

Reversen är Uppsalaekonomernas tidning som du nu håller i din hand. Vi skriver om allt från utbildning och finans till mode och matlagning. Vill du vara med och skriva eller fotografera? Hör av dig till någon i redaktionen, kom på ett möte eller bli vän med vår facebookgubbe ”Reversen Uppsalaekonomerna”.

Möten: Tre per termin, ett inför varje nummerKontakt: reversen@uppsalaekonomerna.com ad@uppsalaekonomerna.com

Ordförande: Erik HaglundVice Ordförande: Erik BrorsonArt Director: Anna-Clara Zell

ORDFÖRANDERIET

42

UR ORDFÖRANDERIETS”MINA VÄNNER”-BOK

Jag heter: Anton och kallas: - Min relation till ägarn av denna bok: NäringslivsansvarigJag fyller: 26 år den: 18 maj Stjärntecken: OxeJag kommer från: Strängnäs och bor nu i: 13 kvm penthouse i UppsalaJag har/vill ha katt/hund/häst/akvariefiskar/annat: Alligator, krokodil, hangarfartygJag jobbar som/pluggar: Fek C - MOIPå fritiden brukar jag: laga mat men skulle även vilja: kramas med min tjejJag har slutat: sova och börjat: maila i sängenOm jag vann fem miljoner skulle jag: bjuda nära och kära på något gott

Jag skulle vilja vara bäst i världen på: surfingJag hade velat uppfinna: Han som uppfann motorsågen måste ha varit så nöjd med sig själv, kanske skumpanJag blir glad av: Sommar till sjössJag samlar på: Kockmössor, jag har enYrken jag kan tänka mig: Managementkonsult, kock, astronautFavorit: Maträtt: Beuf Barnprogram: BamseGlass: Ben & Jerrys Bil: Den Bond körLand: Italien Lag: SockerlagTv-serie: Suits Film: A Clockwork Orange Musik: Dire Straits Tidning: Reptilen

Jag heter: David och kallas: DejvidMin relation till ägarn av denna bok: Vice UtbildningJag fyller: 24 år den: 15 mars Stjärntecken: FiskJag kommer från: Brasilien? och bor nu i: Uppsala med TobbeJag har/vill ha katt/hund/häst/akvariefiskar/annat: AnnatJag jobbar som/pluggar: Nek CPå fritiden brukar jag: hävda att jag vinner över Tobbe i brasiliansk risk men skulle även vilja: att det var santJag har slutat: slutat äta onyttigt och börjat: spela Bloons tower defence 5 Om jag vann fem miljoner skulle jag: Köpa en lägenhet och investera resten i large capJag skulle vilja vara bäst i världen på: NunchucksJag hade velat uppfinna: Ctrl + F IRLJag blir glad av: att klara av svåra sakerJag samlar på: VGYrken jag kan tänka mig: Managementkonsult, svärdfäktare, järnvägsmagnatFavorit:

Maträtt: Köttfyfaaan Barnprogram: Darkwin DuckGlass: Magnums Six Deadly Sins frosseri Bil: AhlgrenLand: Singapore Lag: Pacta sunt servandaTv-serie: Rome Film: Life of BrianMusik: Coltrane Tidning: Reversen (<3 reds. anm)

Jag heter: Peter och kallas: - Min relation till ägarn av denna bok: OrdförandeJag fyller: 22 år den: 27 sep Stjärntecken: VågJag kommer från: Årsta (i sthlm) och bor nu i: i andrahand i ett flickrumJag har/vill ha katt/hund/häst/akvariefiskar/annat: Koala och kungsörnJag jobbar som/pluggar: Fek C - AIPå fritiden brukar jag: titta på sport men skulle även vilja: kunna något om sportJag har slutat: mitt kosthållningsavtal och börjat: äta på JGOm jag vann fem miljoner skulle jag: åka jorden runtJag skulle vilja vara bäst i världen på: golf och ballongflygeriJag hade velat uppfinna: telefonen och skivat brödJag blir glad av: att ha människor runt omkring mig och pannkakor med glass och syltJag samlar på: frimärken och kapsyler Yrken jag kan tänka mig: jedi/banker, hobbyfiskare i oceanien eller managementkonsultFavorit: Maträtt: Pannkakor och palt Barnprogram: PokémonGlass: Half Baked och Daimstrut Bil: go-kartLand: Mikronesien Lag: OhmsTv-serie: Suits Film: YouTubeMusik: Allätare utan hårdrock Tidning: Nådigalundtan

Jag heter: Tobias och kallas: BeyoncéMin relation till ägarn av denna bok: Vice ordförande

Jag fyller: 24 år den: 16 dec Stjärntecken: SkyttJag kommer från: Nacka och bor nu i: en låda hos DavidJag har/vill ha katt/hund/häst/akvariefiskar/annat: Kamel med jetpackJag jobbar som/pluggar: Fek C - AIPå fritiden brukar jag: ha kul och så tror jag.. men skulle även vilja: ha tråkigt för att uppskatta detJag har slutat: kolla tv-serier och börjat: kolla dokumentärer Om jag vann fem miljoner skulle jag: besöka Maharadjan Jag skulle vilja vara bäst i världen på: kubbJag hade velat uppfinna: en tidsmaskinJag blir glad av: överraskningar Jag samlar på: saker att slänga Yrken jag kan tänka mig: soldat, astronaut, levande kanonkula, alien, ninja, maharadja, fiende i space invaders, Sith-lord Favorit: Maträtt: en väl genomförd hamburgare Barnprogram: SalveGlass: Vanilj så länge jag får bär till Bil: Trabant (strajpad med neonljus)Land: Jordgubbs- Lag: MurphysTv-serie: Sherlock Film: Black Hawk Down.... förlåt. Musik: DJ Trexx Tidning: The Economist

KALENDARIUM

43

KALENDARIUM

Reversenmöte07

Nollekryssning12

SM i Ekonomi

Påskhelg

Deadline Best in Business

13

18

28

MARS APRIL

Vill du skriva för Reversen?

Vi söker ständigt nya skribenter och fo-tografer. Kom och fika med oss på våra möten, bli vän med vår facebook-gubbe eller skicka ett mail så berättar vi mer!

Vårstämma

Best in Business08

Nordnetföreläsning

Uppsala Career Tour

22

21

24

Valborg30

Reversen ges ut av Föreningen Uppsalaekonomerna, besök gärna vår hemsida för att hålla dig uppdaterad om våra

olika event!

www.uppsalaekonomerna.se

Du har väl heller inte missat att vi har skaffat instagram? Följ oss via @uppsalaekonomerna