1Tidningen fr d ig som arbetar / r fr t roendevald i Vsters st i f t . Nr 2 2012

V s t e r s s t i f t s

Ge barnen plats Barnens kyrka

Dop helt enkelt Succ fr drop-in och drive-in

Nr vrlden kom till Mockfjrd Om att vnda en opinion

Frsamlingen 2017 Framtidstro trots dlig ekonomi

Antecknad eller i vntan p dop? Det brjade i Tomaskyrkan Drive in vigslar: En stor och hrlig fest! Domkapitlet positivt Ge barnen plats! Barnens kyrka invigd i Gideonsberg Vardag i ett flyktinglger; Dr barn inte borde vara Ge alla barn en framtid! Erik Lysn, utrikes-chef Finsksprkig verksamhet handlar om identitet Handbok infr dden Dden har ingen plats Vga vrna Juldagen! Alla behver en egen dator! Vad gr vi nu? Om sexuella vergrepp

2Gudstjnst och social ekonomiI Vsters stift pgr massor av spnnande uttryck fr vad det r att vara kyrka idag. Under hsten har tv tydliga spr blivit srskilt synliga, gudstjnst/spiritualitet och diakoni/social ekonomi.

Vid ett antal seminariedagar har mer n 600 medarbetare i stiftets frsamlingar samlats fr att introduceras i Frslaget till ny kyrkohandbok. En frberedelse fr det kommande ret (frn 1 advent 2012) d frslaget ska prvas i ett stort antal fr-samlingar i stiftet. En mjlighet att tillsammans f arbeta med gudstjnsten, att f utvrdera, prva och samtala om det som r kyrkans srskilda uttryck. I Magasinet lyfts frgor om gudstjnsten p flera olika stt. Sjlvklart om Kyrkohandboksfr-slaget men ocks frgan om barn och gudstjnst. Hr mter vi Barnens kyrka i Gideonsbergskyrkan i Vsters och gudstjnst tillsammans med barn i Nora. Men vi mter ocks ett antal artiklar om gudstjnst nr dop firas. Drop-in dop som ett stt att mta mnniskor enkelt och nra idag. I ngon av artiklarna sgs att det handlar om pastoral tillvndhet. Och erfarenheterna r starka, positiva och fyllda av andligt djup. Drop-in dopen har dessutom ftt en statistisk effekt genom att vuxendopen i Vsters stift har kat markant det senaste ret och nu r hgst i landet. Hr berttas om vuxna som under mnga r lngtat efter att bli dpta och pltsligt kan det ske. Gudstjnstens uttryck och kyrkans spiritualitet finns just i skrningspunkten dr mnniskor mter livet och dess villkor. Det r drfr naturligt att det stndigt krver frndring och bearbetning fr att vara relevant fr mnniskor i varje tid.

Vid en ppningskonferens och vid sju kontraktssamlingar under hsten har ca 1000 medarbetare i stiftets frsamlingar introducerats i diakoni/social ekonomi inom projektet Aktr fr vlfrd. Hr har stiftet konkretiserat det ppna socialt/diakonala perspektiv som under lng tid varit naturligt i Vsters stift. Sedan r 2000 har kyrkan en stllning i samhllet som r annorlunda n tidigare. Nu pp-nar sig mjligheter som frut inte fanns. Svenska kyrkan som nrvarande verallt i vrt stifts geografiska omrde, med ett stort frtroende bland mnniskor och med en klar majoritet av samtliga invnare tillhriga kyrkan har stora mjligheter att vara en Aktr fr vlfrd.

Men inom det diakonala omrdet finns ocks skildringar av hur kyrkan stder barn i sorg genom genomtnkt och utvecklat arbete inom sjukhuskyrkan i Falun. Vi pminns ocks om barns utsatta situation i flyktinglger och vr mjlighet att bidra till insamlingskampanjen infr jul till kyrkans internationella arbete.

Ocks denna gng innehller Vsters stifts Magasin mngder av spnnande och informativa artiklar, notiser, enkter och intervjuer till dig som r anstlld eller frtroendevald. Lt Magasinet ligga framme i kket eller vardagsrummet s att vnner och bekanta kan blddra och njuta av bde text och ett fantastiskt bildma-terial. Magasinet ger en mjlighet att tala om fr mnniskor att i skrningspunkten mellan mitt liv hr och nu och den spiritualitet som kyrkan frmedlar sker en stndig utveckling. Ls och njut!

Ola Sderberg, stiftsprost

S grs magasinet

Vsters stifts Magasin ges ut av Vsters stift tv gnger per r och skickas adresserat till anstll-da, frtroendevalda och frivilliga i stiftet. Adresser r hmtade frn respektive frsamling. Stmmer inte uppgifterna, kontakta oss p 021-17 85 00 s ndrar vi.

Redaktion:Pelle Sderbck, Lotta Sderberg, ke Paulsson

Omslagsbild:Tony Jansson, IKON, Magnus Aron-son, ke Paulsson, Simon Andersson

Grafisk form:ke Paulsson

Teckensnitt: Magnesium, Gill Sans, Foundry Sterling, Syncro, Victorian m.fl.

Utrustning: Datautrustning: PC, Intel QuadCore 2,7 Ghz, 8Gb RAM, 1,5TB HD, Macbook Pro i7 2,35Hz GHz, 8GB RAM, 500GB HD. Fotoutrustning: Canon 5D mkII, Canon 1D MkII , di-verse objektiv: 15-300mm. Program-vara: Adobe InDesign CS5, Adobe Illustrator CS5, Adobe Photoshop CS5, Microsoft Word 2010

Papper Omslag, MultiArt silk 250g Inlaga, MultiArt silk 150g

Upplaga: 6000 ex

ISSN: 1653-8536

Tryck: tta.45

Distribution: tta.45

Ansvarig utgivare: Ola Sderberg

3Innehll magasinet nr 14

PSALMKARAOKE

Svenska kyrkan

358 Han gick in i din kamp p jorden 769 Gud i dina hnder 731 M friden frn jorden flja dig 269 Sorgen och gldjen 387 Jesus Kristus r vr hlsa 798 Som liljan p sin ng 689 Jag r livets brd 26 Trnger i dolda djupen ner 210 Jag lyfter gat mot himmelen 61 Lgorna r mnga

Gjord av: Sven-Holger Rosenvinge, Niklas Erlandsson ochMikael Rosn fr Vsters stift

Vad r detta?

Det hr r ett ljuvligt, lustfyllt, inspirerande, lekfullt, kr-

leksfullt litet Kindergg. Tre verraskningar i en;

en psalmkaraoke

filmbakgrunder som kan fungera som diskussionsunderlag

pop/rockarrangemang att planka eller inspireras av

Psalmkaraoken kan anvndas i gudstjnst. Anvnd d helst

hgtalare som r avsedda fr musik fr bsta resultat. Var

noga med att testa innan s ljudet hrs bra och bilden syns.

Det r trkigt om man har testat p kvllen och s nr man

har gudstjnsten p frmiddagen nr det r ljust i kyrkan

syns inte texten. D blir det hela bara irriterande.

Anvnd den brett. Ungdomsgruppen, frsamlingstrffen,

ppet hus, katekumenatsgruppen Introducera psalmer

p ett nytt stt.

De filmade bakgrunderna talar ocks ett sprk, frmedlar ett

budskap. Ta tillvara det och anvnd som input fr samtal. Ps

269, Sorgen och gldjen frstod jag pltsligt meningen med!

Pop/rockarrangemangen r ganska enkla. Tanken r att det

ska vara ltt att planka arrangemangen fr att spela med sina

ungdomar t.ex. Arrangemangen fungerar ocks som inspira-

tion till att gra egna arr p psalmer med sin pop/rockgrupp.

Speciellt detta kyrkor 2012-2013 nr mnga frsamlingar

ska prva det nya handboksfrslaget passar det utmrkt att

ta med det hr materialet i gudstjnstutvecklingsarbetet.

Hannes Tidare, musikkonsulent i Vsters stift

Ledare 2

Dop helt enkelt 5-12

Antecknad eller i vntan p dop? 6

Det brjade i Tomaskyrkan 7

Det hade bara inte blivit av 8

Drive in vigslar : En stor och hrlig fest! 10

Domkapitlet positivt 12

Ge barnen plats 14-25

Ge barnen plats! 14

Barnens kyrka invigd i Gideonsberg 16

Vardag i ett flyktinglger ; Dr barn inte borde vara 18

Nr vrlden kom till Mockfjrd 21

Ge alla barn en framtid! Erik Lysn, utrikeschef 24

Finsksprkig verksamhet handlar om identitet: 26

Std i sorgen 28-31

Stdgruppsarbete i Falun. Barn srjer p ett annat stt n vuxna 28

Handbok infr dden 30

Utbildning fr std i sorg 31

Dden har ingen plats 31

Psalmkaraoke tolkar nytt 32

Nyheter p gng 33

Vga vrna Juldagen! 33

Knep & Knp 34

Gotlands kyrkvecka 2013 35

OS-krnikan: Livet handlar om mten 36

Bildreportaget 37

Portrttet: Anna Gthlein, ny stiftsantikvarie 42

Alla behver en egen dator! 44

Lna utrustning frn stiftet 47

Framtidstron, hur tror du att det ser ut i din frsamling 2017? 48

Vad gr vi nu? Om sexuella vergrepp 51

Att vga fnga gonblicket 52

Rekrytering ska ses frn ax till limpa 54

En kyrka som vgar provtnka 56

Fyra bcker om och fr barn 58

Ny struktur fr kyrkan 60

Barnperspektiv ska genomsyra besluten 61

Ge Palestina plats i FN 61

Jourhavande prst p ntet 62

Se Poltavasilvret, unik utstllning i Vsters domkyrka 64

Kurser i stiftet 65

44

5 BildenBildtext. Bt Lena Ekman, ny kyrkoherde i Lima-Transtrand, firar mssa i Tanddalens fjllkyrka. Foto: Magnus Aronson

Drop-in dop, ppen dopsndag, dop helt enkelt. Namnen skiftar men freteel-sen r densamma. Det handlar om frsamlingar som kompletterar sitt doperbju-dande med en mer ppen dopdag. Kom som du r, grna med franmlan men inte ndvndigt. Medarbetare berttar om stor gldje och meningsfulla gudstjns-ter och mnniskor i alla ldrar kommer. Analysenheten p kyrkokansliet i Uppsala kan till och med frn frra ret se ett tydligt trendbrott i antalet vuxendop i Vsters stift. Inget annat stift i landet dper s mnga vuxna som Vsters stift.Samtidigt stlls frgor om hur och varfr? En kyrkoherde blev anmld till Domkapitlet fr en ppen dopsndag och konstaterade med ltt frvning att det knns konstigt att bli anmld fr att ha dpt fr mnga. Jag trodde det var en del av kyrkans uppdrag.Magasinet reder ut begreppen runt drop-in dopen

Dop helt enkelt

Foto

: IKO

N/M

agnu

s Aro

nson

6De nuvarande medlemsreglerna i Svenska kyrkan infrdes 1996 och den automatiska medlemsregistreringen av barn till med-lemmar upphrde. Dopet blev medlems-grundande och automatisk anteckning av barn till medlemmar infrdes. Motivet var frmst att kunna se till hela familjen, med-lemskapet insatt i ett socialt sammanhang.

Efter 16 r med den nya ordningen har gruppen antecknade barn och ungdomar vuxit sig stor. Det finns ca 250 000 mnnis-kor antecknade. Flest r odpta barn med frldrar som r medlemmar. De utgr un-gefr hlften. Den andra gruppen r vuxna som sjlva inte r medlemmar (ven om de kan ha varit det) och r antecknade efter-som deras barn under 18 r r medlemmar. Varje frsamling har det exakta antalet och frdelningen i sin egen kyrkobokfring. Redan frn brjan var det meningen att alla barnen och ungdomarna som nu brjade antecknas - och frldrarna - skulle kontaktas direkt och terkommande. S har som regel skett med nyfdda och allt oftare erbjuds antecknade ungdomar

konfirmationsundervisning och dop som ger medlemskap i samband med det.

En annan bestmmelse frn 1996 r kyrkoherdens ansvar att senast ret innan en odpt medlem blir 18 r ta kontakt och erbjuda dop. Ordningen r kopplad till mjligheten fr frldrar att anmla sina barn som medlemmar ven om man av-vaktar med dop. Alldeles fr ofta blandats det hr ihop med antecknade. En orsak kan vara att det ofta talats om anteck-nade i vntan p dop och frestllningen att odpta medlemmar och antecknade r samma sak. Fast det r inte s. Unga odp-ta medlemmar r f, och de behller sitt medlemskap som 18-ringar och vuxna, ven om de avstr frn att lta dpa sig.

Att anvnda kunskapen om vilka de antecknade barnen och ungdomarna r och gra dem synliga underlttar kommunika-tionen med dem. Ansvaret fr kontakt med dem och deras frldrar r frsamlingsled-ningens. D nstan alla medarbetare i en frsamling kommer i kontakt med gruppen,

s behver all veta vad som gller och vara med om att informera. Information om medlemsreglerna ges bst s nra mot-tagarna som mjligt. Lt erbjudandet om medlemskap till antecknade vara s ppet och vlkomnande som det bara gr, p ett stt som ger ett framtidsinriktat hopp

Antecknad eller i vntan p dop?Medlem? Dop? Odpt medlem? Antecknade? Vad r vad och vad gl-ler med de medlemsregler som antogs 1996. Ofta blandas begreppet odpt medlem felaktigt ihop med antecknad. Vilket ger fljder i frsamlingsarbetet, t.ex. nr det gller kyrkoherdens ansvar att kontakta 18-ringar och erbjuda dop. Martin Garlv frklarar hur det hnger ihop.

Text: Martin Garlv Foto: Svenska kyrkan/IKON

Fyra saker ingr i kommunikationen med de unga och deras frldrar : 1. Information om att vara antecknad - hur det har gtt till, varfr och vad det innebr. 2. Erbjudande om dop - hur dop gr till, om varfr Svenska kyrkan dper och vad dopet kan betyda fr den som r dpt. 3. Information om medlemskap - hur man blir medlem i Svenska kyrkan genom en frsamling, vad medlemskapet str fr och vad det kan innebra fr medlemmen. 4. Erbjudande om undervisning - om varfr och hur undevisning om kristen tro kan g till, och vad Svenska kyrkans tror. En Verktygslda fr kommunikation med de antecknade barnen och ungdomarna finns p https://internwww.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=720525

7 Vi tog upp frgan p kontraktsniv, berttar Karin Skld. Hr fanns ju erfa-renheterna frn vigslarna p Power Big Meet att bygga p. Nu har vi drop-in dop i frsamlingen ungefr en gng per r och helt klart fyller de ett behov. Det handlar om mnniskor som inte skulle blivit dpta annars. Ofta kommer ldre som lngtat efter dop hela livet. Det r ocks vanligt med barnfamiljer som har flera barn. Det blev inte av nr frsta barnet fddes och med flera barn r det inte lika enkelt. Det hr r en enkel form. Annars r det inte s ofta man fr dpa vuxna och jag har nog haft mina innerligaste och finaste dopsamtal just vid drop-in dop.

Charlotta Storbacka r kontraktsadjunkt i Bergslagens kontrakt. Dr arrangerade kontraktet i hstas en temadag om dopet som ocks innefattade drop-in dop. Tv vuxna och tio barn dptes under dagen. Alla frsamlingar i kontraktet var delak-tiga, sger Charlotta, och de som dptes kom frn olika frsamlingar. Nu gr vi vidare och rknar med att alla frsamlingar i vrt kontrakt, tminstone vartannat r, erbjuder drop-in dop.Charlotta menar att det enklare doperbju-dandet r viktigt i en tid d ocks dopen kommersialiseras och blir allt strre. Mnga gnger har bde vigslar och dop blivit s stort. Det ska bjudas till stor fest och det blir fr mycket. Man drar sig och om dopet inte blir av nr barnen r sm s fr det vara.

Hon berttar ven om dopgldje och om en koncentration kring sjlva gudstjnsten. Vi var sex prster som dpte. Nr vi satte oss ned eftert var alla s fyllda av gldje. Trots att vi ju dper hela tiden. Det hr var

ngot speciellt. En nrvaro och ett fokus p det som hnder under sjlva gudstjnsten. Vi mnniskor behver bekrftelse p att vi r lskade. Vi behver ocks knna det konkret och dopet r s konkret att Gud tar i oss. Dopet bekrftar att Gud finns

och vill ha med oss att gra. Det r ngot vi kan bra med oss hela livet.Charlotta Storbacka frstr ver huvud taget inte kritiken mot att drop-in dopen skulle vara dligt frberedda och sakna uppfljning. Ett dopsamtal blir inte djupare om det frs en vecka innan n om det r en timme fre. Dremot blir det hr ett helt annat fokus p just sjlva dopet. Erfarenhe-terna frn drop-in dop i rebro sger att mnga av dem som dptes dr fortfaran-de har en aktiv kontakt med frsamlingen. Det blir en vg in. Drop-in dopen har definitivt ett tnk av fre - under - efter.Hon frstr inte heller invndningarna mot sjlva begreppet drop-in. Det r vl bara bra om vi hittat ett sprk som gr att folk frstr vad vi sger!

Det brjade i TomaskyrkanDet brjade i Tomaskyrkan i Vsters en aprildag fr ett par r se-dan. Mia Ehrengren, prst i frsamlingen, hade varit p fortbildning dr man bland annat pratat dopfrgor. Hon tnkte vidare tillsam-mans med kollegan Karin Skld och tanken fick praktisk form. Det frsta drop-in dopet gde rum den 10 april r 2011. En freteelse som sedan spritt sig till domkyrkofrsamlingen, Lima-Transtrand, Skinnskatteberg, Visby, rebro, Hrnsand, Enskede och mnga andra frsamlingar. Listan r lng.

Text: Pelle Sderbck

Foto

: Ton

y Ja

nsso

n

8Innan honom hade en yngre kvinna dpts dr, fr bara en stund sedan. En stund senare dptes en familjs alla barn vid samma dopfunt. Fyra barn i olika ldrar. Dopet hade bara inte blivit av. Nu kom hela familjen, halvspringande, nstan sprittande i benen, till kyrkan. De var glada och frvntansfulla, och det blev en hgtidsdag som de delade med varandra och oss. De r vana kyrkobeskare. Och de tillhrde redan Svenska kyrkan.

Ungefr s hr sg det ut vid drop-in dopen i vr frsamling. Exemplen har fr-vrngts ngot fr integritetens skull men mtena r sanna. Sammanlagt 23 personer dptes vid det frsta drop-in dopet i S:t Nicolai kyrka, 17 vid det andra. Den ldsta var 81 r och den yngsta var ett halvr. Frn varje tiotal r fanns ngra allts barn, tonringar, tjugoringar, trettioringar, osv. Mnga av dem hade burit p tanken och nskan lnge. Det hade bara inte blivit av. Men nu var trsklarna s pass lga att det var enkelt. De behvde bara komma dit.Det var oerhrt fina stunder vid dopfun-terna. Nra och kta och ibland starka knslor av berring. Det blev en tydlig centrering av dopet. Nr allt det andra runtomkring av praktisk art frsvann fr dopfamiljerna, kom dopet mer i fokus. Det var en stark nrvaro i stunden.

Samtalen var visserligen ofta kortare n vanligt men det var fullt tillrckligt. Mnga hade burit p tankar lnge och var inte frmmande fr dopet eller tron. De visste

Det hade bara inte blivit avVi stod runt dopfunten - pappan och hans barn, kyrkomusikern, kyrkvrden och jag som r prst. Vi stod i vrt lilla sidokapell med dopfunten och Kristusljuset i mitten. Nr inledningsorden till dopet berttades, deras pannor korstecknades, frgorna frgades och vattnet rann ver deras huvuden och stnkte ut p dopfuntens kanter som livfullt vatten, var det en intensiv nrhet och en ptaglig knsla av att vi var mitt i ngot stort och viktigt. Samtidigt hrde vi ett stillsamt sorl frn den andra dopfunten, en bit lngre bort i kyrkan. Dr dptes i samma stund en man i 60-rsldern.

Text: Magdalena Sjholm, Cityprst i rebro Nikolai frsamling

De kom i alla ldrar

Magdalena Sjholm, tidigare biskops-adjunkt i Vsters stift, tog med sig erfarenheten av Drop-in dop till en tjnst som komminister i S:t Nicolai frsamling i rebro. Hr har man ngra gnger erbjudit drop-in dop. Vilka erfarenheter fr man som frsamling?

Foto: Konfa.se

9varfr de var dr. Mnga var redan aktiva p olika stt i kyrkan, inte sllan frikyrkan men de knde en strre samhrighet med Svenska kyrkan. En sido-effekt var att det var oerhrt roligt fr arbetslaget och fr kyrkvrdarna att f gra ngot tillsammans som grupp. Det var team-strkande och upplyftande, bde att f vara med om denna dag fylld av gldje men ocks att f gra det tillsammans. I efterhand har mnniskor hrt av sig och frgat efter dop, bde vuxna och barnfamiljer, med anledning av att de hrt talas om drop-in dopet. Vi anar en kning verlag av att mnniskor hr av sig, fram-fr allt vuxna, och sger att de vill dpas. Vi tror att det helt enkelt betyder att vr ppenhet infr att dpa, marknadsf-ringen av dopet och att vi stllde oss till frfogande (ven om vi egentli-gen inte gjorde ngot annat n i vanliga fall) gjorde att mnniskor fick upp gonen fr att det gr att dpas, ven som vuxen och att det kan bli av fr de som gtt och funderat p och lngtat efter det.

Det kan tyckas mrkligt att nr vi ppnar vra drrar och sger : Vlkommen hit p drop-in dop!, ja d kommer de. De kommer faktiskt! fast att vi andra gnger undrar var de r, nr vi sger vlkommen och ringer i vra kyrkklockor. Men nu nu kommer de! Kanske det r s enkelt, att ven om vi alltid r ppna fr att ta emot mnniskor som vill lta dpa sig eller sina barn, s r det nd ibland ett fr stort hinder att lyfta p luren och ringa det dr samtalet. Det blir liksom fr stort p ngot stt. Kanske fr krngligt om man inte lyckas f tag p ngon eller om man inte vet vem man ska ringa eller inte hittar till hemsidan. Kanske man inte tnker p att vi i Svenska kyrkan faktiskt ocks dper vuxna.

Men om vi som anstllda och frivilliga s-ger : Nu finns vi hr idag, bara fr er skull, det r bara att komma hit! ja d r det tillrckligt enkelt fr att de ska komma. Det trivialiserar inte dopet. Dopet r inte ngot annat n vad det alltid r. Det vi frenklat r tillgngen till det. Som kritik och frga dyker ofta det faktum upp att infr ett dop av en vuxen

krvs undervisning. Frgan blir ofta - Hur blir det med samtalen vid ett drop-in dop? Och hur blir det med anknytningen till frsamlingen? Jag kan bara svara utifrn min upplevelse, mina tankar och utifrn det jag har mtt i dessa samman-hang. Jag r inte alls orolig fr att det blir en alltfr ytlig kontakt frn kyrkans sida. Vi hade dopsamtal med dem alla, precis som vid alla de dop vi har i frsamlingen. Jag skulle vilja pst att dessa dopsamtal, liksom sjlva dopakten, var nstan mer koncentrerade och fokuserade p dopet n i vanliga fall. Det var s tydligt att de var hr fr att deras nskan om dop var stark och genomtnkt. Namnet Drop-in dop kan tolkas som att det bestms pltsligt och ogenomtnkt. Det r inte sant. De har tnkt i flera r.

Som jag ser det, s handlar drop-in dop om en pas-

toral tillvndhet. Det har ett icke-kyrkligt namn som gr att de flesta begriper vad det handlar om men det r samma rutiner och

samma dopgudstjnst som vi alltid har. Som

frsamling finns vi, ven eftert, fr vidare samtal,

fr de som vill. Som kyrka har vi slipat ner en trskel, vilken det nu n kan vara. Uppenbarligen r det en form som passar mnga idag. Det handlar ocks om ett bemyndigande av mnniskor. De har tnkt och funderat. De har delat sina liv med Gud. De vill. S, vad hindrar? Om de nu faktiskt kommer och sger jag vill, nr vi samlar ihop oss en dag eller en kvll, ppnar vra drrar och sger : Vlkommen!

Som jag ser det, s handlar drop-in

dop om en pastoral tillvnd-het. Det har ett icke-kyrkligt namn som gr att de flesta begriper vad det handlar om men det r samma rutiner och samma dopgudstjnst

som vi alltid har.

Visste du attI Vsters stift r 2011 Genomfrdes2629dopgudstjnster

Dptes1516flickorfre konfirmationen

Dptes1589pojkarfre konfirmationen

Dptes76vuxna

Dptestotalt3378personer

Hadedopgudstjnsterunderret 93 453 besk

Flestdopgudstjnstervardeti Domprosteriets kontrakt med 553 gudstjnster.

FlestbeskocksiDomprosteriet med 19 358 besk totalt.

Flestbeskareisnittpergudstjnst var det i Tuna kontrakt med ett snitt p nstan 38 beskare per dop

Minstantalbeskareisnittperdop var det i Norra Dalarnas kontrakt med 33 beskare per dop.

(Klla: Svenska kyrkans statistikdatabas)

Fretagsledare som rknar med

mnniskor

SKES

Utbildning i socialt fretagande inom Aktr fr vlfrd. Anmlan

p Vsters stifts kurssida.

Foto

: Ulla

-Car

in E

kblo

m

10

Drive in vigslar: En stor och hrlig fest!

11

Jerker Alsterlund har hllit p med bilar hela sitt liv. Kanske var det drfr inte s konstigt att mnniskor han trffat p olika biltrffar brjade frga om han kunde viga dem. Par som lnge funderat p att gifta sig men som inte knde ngon prst. S hll jag p ngra r. Vigde par som bad mig. Men det var alltid krngligt, tog tid. Jag skulle hem och byta om mitt i biltrffen, sen ut och hitta brudparet. S jag kom p att om jag str p ett stlle och dom som vill gifta sig kommer dit blir det enklare fr alla parter. S fddes idn om drive-in vigslar under Power Big Meet.Sagt och gjort. Jerker kollade av intresset, gick hem och skissade p en neonskylt get married och fick polisens tillstnd att, mitt under cruisingen, ta in bilar med brudpar i en parkeringsficka lngs ringle-den i Vsters. ret var 2008. Jag tnkte att blir det fem vigslar s r det bra, skrattar Jerker. Max tjugo r vad jag skulle hinna med p den tid som var avsatt. S brjade frfrgningarna trilla in. Jag fick kalla in kollegor s vi blev fler vigselfrrttare. Vi var 8 prster, hade en gospelkr p plats och vigde 60 brudpar!

Mindre glad var polisen ver de ker som bildades nr alla brudpar skulle stanna till, men efter samtal med polisen och kom-munen har nu drive-in vigslarna ftt en fast p plats vid Elba-kajen med Mlaren i blickfnget.

Jag vill ha vigslarna publikt mitt i folkfes-ten, sger Jerker. Det r s mycket positivt i detta. Ett stt att gra kyrkan synlig men ocks att gra biltrffens positiva gldje synlig. Han fick en del kritik i brjan, framfrallt frn delar av den etablerade kyrkan som undrade om detta var serist. En kritik som tystnat vartefter ren gtt. Hr kommer mnniskor och sger att vi vill gifta oss. Kan du vlsigna och be fr vrt beslut?. De r klart vi ska stlla upp. Alla dessa motorburna vnner r ocks medlemmar i kyrkan! De flesta r par som hngt ihop lnge. Vigseln r bde en praktisk omsorg och en bild av krleken till varandra.

Sedan ett par r tillbaka har man ocks dop p Elbakajen. Det r par som gift sig tidigare och nu ftt barn eller par som pas-sar p att kombinera vigseln med dop. Det knns s rtt. Det hr r vrt sam-manhang, vr frsamling. Mnga knner varandra. Man trffas p olika biltrffar under sommaren. Massor av vigslar och nu ocks dop. Det r en stor och hrlig fest

Redan som 17-ring kpte han sin frsta egna bil, en Dodge Lan-cer. 26 r gammal blev han frdig prst. Fr fem r sedan hittade han kombinationen. Jerker Alsterlund, kontraktsprost i Vsters, r vigselfrrttare p Power Big Meet i Vsters. Tillsammans med mina kollegor har vi haft bortt 200 vigslar under biltrffen, sger Jerker.

Text: Pelle Sderbck Foto: ke Paulsson

FaktaJerker AlsterlundPrst i Vsters och vigselfrrttare under Power Big Meet.Har tre bilar :Dodge Lancer 1962Chrysler 300 Convertible 1962Valiant Suburban stationsvagn 1960

Tre myter Jerker vill avliva Att drive-in vigslarna r en importerad id frn USA. Faktum r att drive-in vigslar med det hr upplgget inte finns i USA. Det r en helsvensk modell

Att neonskylten Get Married r kpt i USA. Jag har sjlv gjort skissen och skylten r tillverkad i Vsters

Att kyrkbrllop mste vara dyra och pkostade. Ett kyrkbrllop kan vara hur enkelt som helst och helt gratis. Jag brukar sga att det t.o.m r billigare n en borgerlig vigsel eftersom vi frutom vigselfrrttare ocks bjuder p musiken. Vi har fr vrigt samma ritual p Elbakajen som nr kronprinsessan gifte sig. Kungligt brllop eller inte. I kyrkan r alla lika!

12

Dopet, som ett uttryck fr Guds fre-kommande nd, r en hrnsten i en folk-kyrka. Stiftets nuvarande biskop har i sitt Herdabrev uttryckt detta perspektiv med orden Fr att bertta om Guds krlek och nd dper viDopets innehll r detsamma men for-merna fr dopgudstjnster frndras ver tid. I flera frsamlingar i stiftet har under det senaste ret s.k. drop-in dop erbju-dits och genomfrts med gott resultat.

Motiven till dessa gudstjnster r flera; Attkunnagenomfraenpersonlig dopgudstjnst fr mnga familjer/dop- kandidater dr ocks flera av frsam-

lingens medarbetare kan involveras; musiker, prster, kyrkvrdar. P s stt genomfrs ocks dopen i frsamling- ens mitt.

Attientiddocksdopenkommer- sialiseras erbjuda dop och dopfest utan kostnad fr familjer/dopkandidater.

Attpdettasttslipanedtrsklarna fr den som nskar dop men inte hittar vgen till kyrkans erbjudande.

I de utvrderingar som gjorts efter de s.k.drop-in dopen kan konstateras att formen fungerat mycket vl. En del

ordningsfrgor mste fungera ssom att dopkandidaten inte r dpt tidigare och att vrdnadshavare r verens. Men den frberedelsen gller alla dop, inte bara drop-in gudstjnsterna. Det r andra sidan ocks viktigt att understryka att dopsamtalet och frberedelserna, i vilken form det n genomfrs, aldrig fr skymma dopet som gva och nd.

Sammantaget ser domkapitlet positivt p det arbete som utvecklas i stiftet fr att slipa ned trsklarna infr kyrkliga handlingar. Det gller svl drop-in dop som drop-in vigslar. Vi behver hitta nya vgar utifrn den ppna folkkyrkans grundhllning. De erfarenheter som nu grs kommer att vara viktiga fr fortsatt pastoral utveckling i dop- och vigselsam-manhang.

Domkapitlet positivtI november 2011 behandlade Domkapitlet i Vsters frgan om s.k. Drop-in dop och konstaterade att man ser positivt p det arbete som grs fr att slipa ned trsklarna infr kyrkliga handlingar. Detta som ett stt att hitta nya vgar utifrn den ppna folkkyrkans grundhllning. S hr skriver Domkapitlet i Vsters

Vattenkraft

I dopet finns lftet om att Gud r med dig

i livets alla dagar, oavsett vad som hnder.

Livet r som en bergodalbana. Det kan

g fort, lngsamt, kittla i magen, g uppfr

och nedfr och ibland gr det en loop.

Genom allt detta r det sknt att veta att du har

ngon vid din sida, en osynlig fljeslagare.

Dopet gr du en gng och det rcker livet ut. Du

br dopet som ett osynligt lfte.

Du r aldrig ensam.

DOPET

I Vsters skickade frsamlingarna ut en inbjudan till drop-in dop till odpta.

13

svenskakyrkan.se/internationelltarbete 90 01 22-3 Pg 900-1223 Bg

Ge en julGva!Sms:a HOPP till

72950 s sknker du 50 kronor.

VARJE DAG TVINGAS BARN ATT BLI SOLDATER. DROGPVERKADE, MED VAPEN OCH UNIFORM SPRIDER DE SKRCK I SAMHLLET. SEXUELLT VLD ANVNDS SYSTEMATISKT OCH BARN TVINGAS TILL PROSTITUTION. SVENSKA KYRKAN KMPAR FR ATT MINSKA VLDET OCH GE BARN RTTEN TILL EN FRAMTID. MEN DET BEHVS MER PENGAR. VAR MED I KAMPEN!

14

Det som sker runt altaret i Nora kyrka kan man se p en mlning bredvid altaret. Det r en stor vggmlning placerad dr ljuset skiner in frn hga fnster. P mlningen har Jesus armarna utstrckta mot barn som samlas runt honom. Det r en glad mlning men egentligen frestller den ett av de tillfllen d Jesus blev riktigt arg. I Markus-

evangeliet str det att mnniskor kom till Jesus med barn fr att han skulle lgga hnderna p dem och vlsigna dem, men hans vnner de som kallades lrjungar frskte hindra barnen. D blev Jesus arg.

Genom kyrkans historia har Jesus haft mnga tillfllen att bli arg p gudstjnster

som frsker hindra barnen att komma till honom. Philip Melanchton, Martin Luthers kompis och kollega, han menade att gudstjnsten skulle vara som en skola. Han hvdade till och med att himmelriket var som en skola. I Melanchtons anda har mnga lutherska gudstjnster utformats. Det viktiga har varit att gra rtt och det p de rtta stllen: st och sitta nr man ska, lsa med nr man fr, sjunga rent och flja texten. Dremel-lan ska barnen vara tysta och inte mrkas. Barn som r duktiga i skolan, fr att de r bra p att sitta stilla och lyssna, brukar ocks bli uppskattade i gudstjnster som fungerar som en skola.

Ett vanligt stt att hindra barn i kyrkan, det r att de ingenting ser av det som hn-der vid altaret. De flesta av stiftets kyrkor har fina barnhrn med leksaker, frgglada mattor och barnbord. Inte sllan r de placerade lngt ner i kyrkan, dr barnen inte kan flja med i det som sker. D r det inte underligt om de vsnas. I Gide-onsbergskyrkan har de ordnat en Barnens kyrka lngst fram. Dr r barnens plats. Kyrkor har ofta stora kor dr bord ryms. Fr det inte plats ngot bord, s stll korgen med leksaker dr. Kanske sitter den liturgiskt kldda nallen dr framme och vntar p barnen som kommer fram. Du som r kyrkvrd kan flja med de vuxna som kommer med barn s att de gr lngst fram. Visa dem att dr finns det leksaker och mjuka kuddar att sitta p. Utmaningen har aldrig varit att f med sig barnen, utan de vuxna. Det r inte alltid roligt att vara liten och bli lmnad utan ngon man r trygg med.

Ge barnen plats! Lt barnen komma till mig och hindra dem inte.I Nora kyrka samlas mnga barn nr det r barngudstjnst. Det brukar vara ungefr ttio till hundra personer. Det r barnledare, pedagoger, prst, vaktmstare, kyrkvrdar, frldrar, farfrldrar, mu-siker och morfrldrar som tillsammans gr gudstjnsten till en fest.

Text: Mikael Mogren Foto: Simon Andersson

ver 250 gudstjnstbeskare vid invigningen av barnens kyrka i Gideonsberg.

15

Drfr r det viktigt att de vuxna fljer med fram och sitter med barnen.

I brjan av mina r som frsamlingsprst stllde vi barnbordet lngst fram i den medeltida kyrkans kor. Det fungerar bra p alla sndagsgudstjnster och konserter, eftersom kyrkvrdar, prster och vakt-mstare hjlptes t att ven f frldrarna att sitta dr. Srskilt bra fungerade det p begravningar. Numera kommer det ofta barn p begravningar. D kan barnen bde sitta bredvid vuxna, eller de vuxna r med dem vid barnbordet. Oavsett vilket, s r

barnen med i det viktiga som hnder. Nr ett barn fds kan det simma och sjunga. Det vet alla som varit med p babysng och babysim. Nyfdda barn kan ocks be. De r ppna fr det gudomliga och med hela kroppen liksom frankrade i tillvarons djupdimension. Det heliga r sjlvklart fr sm barn och det mrker man p den sjlvklarhet med vilken de deltar i processioner och altartjnst. Trots att man kunde simma och sjunga vid fdelsen mste man lra sig det p nytt nr man blir ldre. Barnets knsla fr det heliga kan ocks stngas av, men

det behver inte bli s. Hr kan de vuxna hjlpa till att stimulera barnens ppenhet. Ett stt r att p kvllen, p sngkanten, ta fr vana att frga efter tre saker som har varit bra under dagen som gtt. Det blir en avstmning av dagen som gtt. Drefter kan man sga: tack Gud fr dagen som varit och be Gud som haver barnen kr. P det sttet fr barnen, men ocks de vuxna, ett rum fr sina djupdimensioner. Det r samma rum som ppnar sig fr barnen nr de deltar i gudstjnst. Det r inget litet rum. Det r en ppning

- Nu r det min tur att dela ut nattvarden. Hugo och Ebba Brobck.

16

Lngst fram i kyrkan, alldeles invid det stora altaret, finns nu en barnens kyrka. Ett altare och stolar, nattvardskrl, mssklder,

dopfunt och en kista. Hela livet innesluts. En fantastisk plats fr parallell lek i guds-tjnsten. I slutet av oktober invigdes den

av biskop Thomas Sderberg som firade gudstjnst i en verfylld kyrka. I grunden r jag utbildad lrare, och inspirerad av Maria Montessori, sger Joan. Hennes tankar r en plattform tillsammans med evangeliet. Barn ska kunna leka alla aspekter av livet och likvl som man leker lkare eller lrare ska man kunna leka prst. Vi valde medvetet att ha Barnens kyrka lngst fram, bredvid det stora altaret. Det r dr allt hnder och dr kan barnet se. Om barnfamiljer kommer till kyrkan ska inte barnen behva vara lngst bak eller g ut i ett annat rum.

Med placeringen av Barnens kyrka lngst fram blir kontakten enkel och naturlig

Barnens kyrka invigd i GideonsbergOch om inte barn och vuxna kan vara tillsammans r inte frsamlingen komplettVi talar ofta om barnens sjlvklara plats i kyrkan. Skriver dokument, ordnar konferenser. Men vad betyder Kyrkoordningens ord om att i kristen tro intar barnen en srstllning i den praktiska verklighe-ten. I Gideonsbergskyrkan i Vsters gick man frn ord till handling och skapade en Barnens kyrka centralt i kyrkorummet. Vi ville att vr syn p barn skulle bli synlig i praktisk handling. An-nars pratar vi s ofta om barn utan att det hnder ngot, sger Joan Donkin som r komminister i Gideonsberg.

Text: Pelle Sderbck Foto: Simon Andersson

17

Barn r inte kyrkans framtid utan dess nutid, sa Thomas Sderberg vid invigningen av Barnens kyrka.

mellan barn och vuxna. Frldrar ser sina barn, och barnen kan komma och g. Det handlar om hur vi anvnder kyrkorummet och vad det signalerar. Kyrkorummet r som det r, men vi mste hitta p kloka stt att anvnda det, konstaterar Joan Donkin. Hela sitt yrkesliv har Joan Donkin centre-rat sitt tnkande och sin praktik kring bar-nets plats och liv. Hon har gjort det som clown, som konsulent i stiftet och nu som frsamlingsprst. Det r en djupt grundad teologi hon uttrycker. Jag ser det nr jag lser bibeln. Gud valde barnets vg frn brjan, fddes in i vrlden som ett barn. Och Jesus frlorade aldrig barnets perspektiv p livet. Fr mig har det drfr alltid varit viktigt att nr vi lser evange-liet stlla frgan; vad betyder det fr oss idag? Barn r fullvrdiga medborgare i Guds rike med samma rtt till gudstjnst som vi vuxna. Och om inte barn och vuxna kan vara tillsammans r inte frsamlingen komplett!Det handlar om gudstjnstrummets ut-formning, om den rent fysiska planeringen. Men ocks om innehll, menar Joan.

Vill vi ha barn i kyrkan mste vi ocks titta p vra gudstjnster. Min erfarenhet r att nr barn r med frigrs de vuxna. Jag lever i Guds upp-och-nedvnda vrld. Guds rike mste vara flexibelt. Nr vi vuxit upp behver vxa ner igen!

I Gideonsbergskyrkan tnker och skapar man nu vidare p Barnens kyrka. Allt fr att kunna se och leva frsamlingens helhet. En tanke r att skapa ett livstrd som en utveckling av de allt vanligare doptrden. Vi vill ha ett livstrd som speglar hela livet, sger Joan. Ett trd med grenar fr bn, fr nydpta, fr konfirmander, fr vigslar och fr de som dtt. Om vi inte kan f med alla i gudstjnsten kan vi nd i ett livstrd se att vi r en helhet.Under ngra r har Vsters stift pro-ducerat Leksacer, ett lekskp som ger kyrkorummet en barnmilj. Leksacer finns bland annat i Domkyrkan och i Leksand. Med Barnens kyrka valde Gideonsberg en annan lsning. Leksacer kndes inte rtt fr oss, menar Joan. Altaret sitter fast, skpet gr att

stnga. I Barnens kyrka kan vi flytta runt som vi vill. Vi r friare. Det knns mer rtt fr vra barn. Barnens kyrka ska kunna spegla gudstjnstrummet de r i. Dessut-om r det hr en betydligt billigare lsning.Barnens kyrka finns i Gideonsbergskyrkan i Vsters. Den som vill beska den fr att se och inspireras kan kontakta Joan Donkin. Ngot som redan mnga frskolor gjort. Javisst, vi har redan ftt frgan frn flera frskolor. Nr fr vi komma?

18

Vardag i ett flyktinglger;

Dr barn inte borde varaMarwa r tta r gammal och str i givakt med hnderna strama utefter sidorna. Kldd i mjukisklder och lila sjal, tittar p mig med fast blick och rabblar pltsligt en ramsa p arabiska som hon avslutar med orden Marwa, fr Aljazeera i Jordanien. Marwa kan hrma korrespondenten i nyhetsprogrammet Aljazeera p tv. Snart gr hennes sexriga lillasyster Safah samma sak och pappa Josef berttar stolt att de ska bli journalister nr de blir stora. De ska bertta fr omvrlden om vad de upplever, sger han.

Text och Foto: Thomas Ekelund

19

Jag inser snabbt att det finns mycket f tv-apparater hr i flyktinglgret Zaatari och att flickorna msta lrt sig dessa ramsor hemma i staden Daara i Syrien, framfr tv:n mitt un-der brinnande krig. De flesta barnen hr har upplevt oerhrda grymheter och tecknen r ondliga i spren av upplevelser. Mnga, de flesta pojkar, tillverkar vapen och leker krig. Andra kissar p sig p natten och springer skrikande av skrck s snart ett flygplan eller en helikopter passerar ver lgret.

Vita tlt i lnga rader, stngsel och vakter, grupper av mnniskor som vntar och lastbilar i ondliga rader. Mnga av de barn och familjer som flytt striderna i Syrien kommer hit till Jordanien och till flykting-lgret Zaatari. Hr finns allt ett vanligt samhlle kan erbjuda men ocks ett stort mtt av frustration och sorg. Lngs den stora transportvgen genom lgret sljer flyktingarna sjlva frukt- och grnsaker, cigaretter och klder. Lastbilar i ondliga rader som transporterar allt frn rent vatten till mat, sopor och byggmateri-al. Fr ett flyktinglger vxer stndigt. Men medan det r gott om materiella frn-

denheter, har mnga sociala ntverk slagits snder. Och barn kommer ofta i klm.

Hittills har ver 200 000 mnniskor tagit sig hit till det grannland som tagit emot flest flyktingar sedan inbrdeskriget i Syrien brjade. Mnga av dem frsker ta sig till vnner eller familj som lever i Jordanien, mindre n en fjrdedel kommer till Zaatari. Hr lever idag, i brjan av no-vember cirka 35 000 mnniskor. Av dem r ver hlften, 55 procent, barn under 18 r. Snart kommer den fruktade vintern och mnga av de som lever hr saknar klder. Livet i ett flyktinglger r pfrestande men flyktinglgret erbjuder samtidigt skydd, mat, klder och ett tak att bo under. Hr blir en viktig uppgift att skydda barn genom att frhindra och svara emot vergrepp, van-vrd, utnyttjande och vld. En annan viktig uppgift r att faktiskt inte orsaka mer skada, att i varje moment skerstlla att det vi gr inte orsakar mer ont. D r det ocks viktigt att se barnen som subjekt och individer med rttigheter. Vr erfarenhet har visat oss att det r oerhrt viktigt att barnen sjlva fr vara med och bestmma vad som skall

gras, vem som ska gra vad och hur aktivi-teterna utformas. Annars blir det ofta fel.

Vad r skillnaden mellan staden Daar i Syrien, Stora Skedvi i Dalarna eller Zaatari flyktinglger? Egentligen inte ngon, ur ett barns perspektiv. Alla barn har samma behov och faktiskt samma rttigheter. Det r vr skyldighet att frskra dem det. En katastrofsituation innebr ofta att pojkar och flickor ddas eller skadas, att de blir frldralsa eller skiljs frn sina frldrar el-ler sin familj, att de rekryteras som soldater, att de utnyttjas sexuellt eller blir skadade fr livet. Vrt uppdrag r att frhindra detta.I september i r kom rapporten Untold Atrocities, Oomtalade grymheter - en samling av frstahandsberttelser frn barn och frldrar som ftt hjlp efter att ha flytt Syrien. Rapporten innehller detaljer om hur barn i Syriens inbrdeskrig be-vittnat massakrer och i vissa fall upplever tortyr. Det r svrt att frst, nstan allt fr ohyggligt att lsa. Fr det r berttelser som fullstndigt sprcker fantasins grnser hos oss som inte upplevt krigets grymhe-ter. Men ndvndiga fr att frst varifrn

20

de barn och vuxna kommer ifrn som lever i ett flyktinglger.

Det r kanske svrt att sga vad som r normalt, det r betydligt enklare att sga vad som r onormalt. En viktig uppgift fr oss som arbetar i ett flyktinglger r att frska skapa en ngorlunda normal tillvaro i en mycket onormal situation. Det r frsts inte mjligt att gra fullt ut, mnga barn kommer utan frldrar eller slktingar, andra har kom-mit utan syskon, de flesta utan ngra tillhrig-heter lngt ifrn det som ofta r normalt fr ett barn. Barn behver vuxna, men ocks andra barn. D kan de sndriga sociala nten sakta byggas upp igen. Trygghet.Att f vakna upp p morgonen och veta hur en dag ser ut r ett stt att skapa normalitet. Det kan ta tankarna frn det som r besvrligt men det skapar ocks en knsla som barn knner igen, en trygghet. Skolan blir d viktig, kompisarna, lxorna och lrarna. Drfr berttar mnga barn om hur de lngtar till skolan.

Det r nstan omjligt fr mig att vandra genom Zaatari och inte vara pappa. Jag ser s mycket av mina egna barn i de barn som leker hr. Och jag knner den rdsla och ilska som andra frldrar hr knner av att varken kunna skydda eller ge sina barn det de behver.

Bde kriget och flykten stter sina spr. Det r ocks en situation som bde barn och vuxna tvingas leva med resten av livet, minnen av upplevelser som kanske tynar men aldrig frsvinner. Mnga barn berttar sjlva hur de tvingats vandra mnga tim-mar, nattetid, fr att undkomma upptckt.

Ett stt att tervinna sitt sjlvfrtroende efter en katastrof r att f ga sin situation, att f knna kontroll. Det r lttare sagt n gjort. I klvattnet av en katastrof r det mnga organisationer som kommer till undsttning och som tar kontrollen. Men fr de mnniskor som flytt sitt land sjlva

ta ansvar fr sin situation och fr de knna sig delaktiga blir tervndandet ofta lttare. Det gller ven barn. Vi mste alla frskra oss om att alla fr samma mjligheter uti-frn sina egna behov. Och att ven barn fr mjlighet till medbestmmande. Barn vet vad de vill och vi behver lyssna p dem.Men barn r srskilt utsatta och vi vuxna har ett srskilt ansvar att skydda barnen och samtidigt se dem som individer med rttigheter. Med samma rtt till rst och inflytande som vuxna. Barnen str hela ti-den i centrum, liksom det barn som skte hrbrge under den frsta julen. Dessa vra minsta r var strsta skatt

Svenska kyrkan finns genom Lutherska vrldsfrbundet (LWF) i Zaatri Camp in norra Jordanien fr att stja de mnniskor som flytt undan stri-derna i Syrien. Arnal sger att det viktigaste just nu r att hjlpa hennes son och de vriga flyktingarna att skydda sig infr vintern. Hr betyder vintern regn och temperaturer under noll grader, en livsfarlig kombination fr barn som saknar bde klder och skor. Svenska kyrkan gr det mjligt att skaffa klder, skor och vinterisolering till tlt.

Lutherska vrldsfrbundets generalsekreterare Maritn Junge och Biskop Munib Younan hlsar p Nabeel som bara r 6 mnader gammal. Hon lider av en underutvecklade nackmuskler och behver vrd. Men behoven i Camp Zaatri i Jordan r stora och att f rtt hjp r svrt.

21

Nr vrlden kom till Mockfjrd

22

Det brjade vren 2011. Kommunen fattade beslut om att lta vrd-och om-sorgsfretaget Attendo driva ett boende i Mockfjrd. Ett hus mitt i villaomrdet p Jugarskern kptes in och skulle ge plats fr 10 pojkar i ldern 15-17 r samt personal.Protesterna kom snabbt. 51 boenden i omrdet skrev p en namnlista dr man hos kommunen ifrgasatte projektet. Ett informationsmte i brjan av juni rubri-cerades av Dala-Demokraten med orden Oro och ilska i Mockfjrd ver flykting-boende och tidningen rapporterade att stmningen stundom var htsk. De nrbo-ende oroade sig fr kad brottslighet och fallande huspriser. Man knde sig ocks verkrda, beslutet fattades ver deras huvuden. Namnet Mockfjrd brjade dyka upp till och med p rasistiska webb-sajter som ett exempel p problemen med invandring och flyktingmottagning.

Det var d dom grep in, frsamlingens internationella grupp. De fretrdesvis ldre damer som vanligen gnar sig t att samla in pengar till internationell hjlpverksamhet. Vi jobbar med internationella frgor, s-ger Irma Rnnbck som r aktiv i gruppen.

S nr vrlden kommer till Mockfjrd fr vi stlla upp ocks hr. Vi kan inte bara gna oss t att samla in och skicka pengar.Man gick handfast och konkret till vga fr att skapa relation och vnskap. I oktober, nr boendet var nyppnat, skrev Inger Manell p gruppens uppdrag en annons som sattes in i det lokala Mockfjrdsbladet. Budskapet var enkelt; Nu har pojkarna kommit. De har inga vinterklder men vi tar emot. Lmna i frsamlingshemmet. Gensvaret var stort. Dagen drp var lokalen fylld av kassar med klder. Isen var bruten, eller i alla fall p vg att brytas. Det hade varit s mycket skriverier, sger Irma Rnnbck. Det skrevs hela tiden om misstnksamhet. Men vi tnkte att det kan inte finns s mnga elaka mnniskor i

Mockfjrd. Och nu fick vi en mycket positiv respons. Vi bjd sedan in all personal och alla pojkar. De fick ta vad de ville ha! De klder som blev ver sknktes sedan till en insamling fr Rumnien.

Arbetet gick vidare. Svenska kyrkan i Mockfjrd hlsade de tio frsta pojkarna vlkomna till Mockfjrd och sknkte dem varsin klocka , s dom skulle komma i tid till skolan. Till julen fick frsamlingshem-mets tomte tjnstgra ven p boendet med julklappar bde frn pojkarnas gode mn och frn organisationer p orten. Och Falu-Kuriren kunde bertta om den trevligaste julafton p lnge.Till vren var det dags fr cyklar. Irma Rnnbck gjorde ett upprop till alla anstll-da och politiker i hela kommunen och fick stort gensvar. Bland annat fick man in en vrstingcykel vrd bortt 15 000 kronor. Cyklar var fixade! Detta p en ort med gott om fina cykelvgar och dr boendet ligger ett par kilometer frn samhllet. Det var s kul att se dem cykla omkring och lra knna bygden, minns Inger Manell. De gjorde sig bekanta i hela bygden.

Sommaren kom med sommarjobb fr pojkarna p Whlstedts grd i Dala-Floda, hos kommunen, hos lokala entreprenrer och p den lokala pizzerian. Det r bra att de jobbat och ftt det doku-menterat, konstaterar Kjell Sjunnesson som r nrmaste granne till boendet och som trivs med sina nya grannar. Annars r det viktigt att de fixar skolan frst och tar resten sen.Foad Rad r verksamhetschef p boendet och han menar att engagemanget hos den internationella gruppen och andra Mock-fjrdsbor varit avgrande fr att boendet idag fungerar som en integrerad del av lokalsamhllet. En viktig frklaring till att det gtt s bra r alla eldsjlar som tagit ansvar. Vi p boendet kan gra en del , men samhllet behver ocks hlsa oss vlkomna. Det frsta intrycket avgr hur man mter det nya samhllet. I vissa kommuner med dligt fungerande mottagning finns ett spnt frhllande mellan samhllet och de som

Mockfjrd ttort i Gagnefs kommun med drygt 2000 invnare. Orten som Bjrn Skifs i en sketch kallat fr sportbilens Mecka.Mockfjrd orten som r 2011 fick ett boende fr ensamkom-mande flyktingbarn och dr protesterna vxte snabbt. Mockfjrd frsamlingen som har en internationell grupp som vgade gripa in och som vnde en vind. Ls den fascinerande histo-rien om hur ett motstnd vndes till vnskap och engagemang.Text: Pelle Sderbck Foto: Magnus Aronson

Hafiz Hossaini och Najibulla Gholami har eget boende i Mockfjrd.

23

kommer. Men det r mnskliga mten som r lsningen p den hr typen av konflikter.Bde Foad Rad och Irma Rnnbck menar att den positiva utvecklingen ger Mockfjrd en god sjlvbild. Det hr r en liten ort, sger Foad. Fr varje positiv artikel fr man en positiv frstrkning. Det r viktigt fr sjlvbilden., Nr Sveriges radio varit hr och gjort ett reportage var det mnga som ringde till mig eftert, berttar Irma. Man ville veta hur vi gjort!

En viktig roll fr integrationen r det ar-bete som grs av kommunens gode mn. Deras uppgift r bland annat att hjlpa poj-karna i kontakterna med Migrationsverket, skolan, sjukvrden och andra myndigheter. Vi i gode mans-gruppen r eniga om hur vi jobbar, sger Brje Nahlbom. Mnga av oss r ocks freningsmnniskor och vana att frhandla. Samverkan mellan kyrkans internationella grupp och asylboendet skapar ocks bryg-gor och frstelse ver religionsgrnser. Alla pojkarna r muslimer, mer eller min-dre praktiserande. S nr en av pojkarna fick veta att hans pappa i Afghanistan d-dats i ett verfall, upplt frsamlingen sjlv-klart sitt frsamlingshem fr en muslimsk gudstjnst ledd av den lokale imamen. Alla har vi en tro och en Gud. Det r inte s stor skillnad, konstaterar Irma Rnnbck

Hafiz Hossaini och Najibulla Gholami, bde frn Afghanistan, flyttade in med den frsta gruppen hsten 2011. Utvecklingen har gtt snabbt, skolan funkar bra och sprkfrdigheten i svenska r imponerande. De har sedan ngra veckor tillbaka lmnat boendet och flyttat till en egen lgenhet i Mockfjrd. Alltmer kan de ocks brja

drmma och planera fr en framtid. Hafiz vill bli journalist, Najibulla svetsare. Sprket r viktigt, man mste klara svenskan frst, sger Hafiz. I brjan var det lite trkigt. Vi hade inga kompisar, och vi kom bda frn en stor stad med mycket folk. Mockfjrd var stor skillnad. Det r s lugnt och stilla hr. Det r lttare fr dom som kommer nu. Vi kan ta hand om dom och visa och bertta.Boendet i Mockfjrd fungerar bra och r en del av samhllet. Mycket tack vare ett gott frsta mottagande. Men vad har boendet betytt fr Mockfjrd? Det r bra fr ungdomar hr att f se andra kulturer, sger Kjell Sjunnesson. Och s har vi lrt oss att det finns ett liv utanfr Mockfjrd. Det kan man inte alltid tro, konstaterar damerna i den internationella gruppen. Vrlden har kommit till Mockfjrd

Najibulla Gholami

Hafiz Hossaini

24

Ge alla barn en framtid!Erik Lysn, utrikeschefJulkampanjen drar snart igng. Ngot som de flesta frsamlingar uppmrksammar och tycker r sjlvklart. Vi ska inte gra det som en pliktuppfyllelse, utan som en identifikation med andra mnnis-kors livsvillkor och utifrn att Gud vill det goda. Ett enda brd och en enda mnsklighet, sger Erik Lysn, chef fr Svenska kyrkans internationella arbete.

Text: Eva Berglund Foto: Magnus Aronson

25

Julkampanjen r viktig som en gemensam satsning i frsamlingen och fr att samla in pengar till det internationella arbetet. M-let i r r att samla in 36 miljoner kronor och fr att lyckas med det krvs det att mnga tillsammans engagerar sig. Jag ser det som en enorm styrka nr hela vr kyrka kraftsamlar fr en vrld utan fattigdom och frtryck. I rets kampanj fokuserar vi p barn i krig och konflikt under temat Ge alla barn en framtid utan vld. Fr att konkretisera detta lyfter vi fram vrt arbete i Sydsudan och Colombia dr mnga barns verklighet r brutal och helt oacceptabel.

Tron r det som br Erik Lysn och fr honom handlar Svenska kyrkans interna-tionella verksamhet om att vara kyrka, om tro och teologi och att detta r en styrka och en resurs fr att engagera sig fr en bttre vrld. Fr honom brjade det i missionskyrkan i Hallstahammar. Dr var missionen stndigt nrvarande med berttelser frn mission-rer och insamlingar till det internationella arbetet. Dr formades hans gudstro och mnniskosyn. Vrlden fanns redan d, i brjan p 1970-talet, tydligt i den vstmanlndska bruksorten genom alla invandrade gstarbe-tare. Skolan var en smltdegel dr det gllde att samsas och kunna relatera till varandra. Vrlden mtte honom ocks i alla bcker han lste. Inte minst om den svarta medborgarrttsrrelsen i den amerikan-ska sdern. Frgorna han bar p i tidiga tonren fick svar i Martin Luther Kings formuleringar. Tro r handling. Bibeltex-terna gr att koppla till ett engagemang i viktiga samhllsfrgor. Allt detta blev integrerat i mig sjlv och det var tydligt att vrlden r strre n Hall-stahammar, vi hnger ihop med ngot annat.

Drygt tio r senare fick han mjlighet att arbeta i Sydafrika. Mitt arbetsliv kulminerade dr. De tre ren r det strsta som har hnt mig. Alla mten med mnniskor, varav mnga fantastiska ledargestalter. Det var en tre r lng inlrningsprocess, under en vldsam tid i Sydafrika. Vi var fullstndigt ppna fr det vi mtte. Man blir sig aldrig lik efter sdana upplevelser.Engagemanget har fortsatt, glden finns kvar och en helig vrede ver hur det kan f finns s orttfrdiga samhllssystem. Det satte sig djupt att dagligen se det. Men ocks att se vad mnniskor kan gra tillsammans.

Sedan ngra r tillbaka r Svenska kyrkans internationella arbete en del av ACT-alliansen, Action by Churches Together. Det r ett globalt samarbete, med 131 kyrkor och organisationer som medlemmar, nr det gller katastrofinsatser och lngsiktigt utvecklingssamarbete. Pongen med ACT r att vi gr det gemensamt med andra. Vi visar att vi hr ihop och har samma vrdegrund. Det r ett stt att visa vrlden att kyrkan finns verallt och alltid r p plats. Genom ACT kan vi frenkla anskningar och rap-porteringar fr partner och arbeta med kapacitetsstrkande insatser. Utmaningen r att f oss alla att ta ett steg tillbaka fr det gemensamma och inte fr mycket profilera den egna organisationen.

Fortfarande r det internationella arbetet lite vid sidan av frsamlingarnas verksam-het. Vl medveten om att det redan grs mycket nskar Erik Lysn nd att det ska hnda mer, att det ska bli en naturlig del och vara integrerat i allt, inte bara mrkas vid jul- och fastekampanjer. Vi kan lyfta in det internationella perspektivet dr vi mter mnniskor, vid olika perioder i mnniskors liv, vid kyrkliga handlingar, i fortbildning fr anstllda. Svenska kyrkan har ett stort omfattande arbete och r en del av en global vrlds-vid kyrka. Frsamlingslivet har frnyats genom snger, liturgi och berttelser frn den vrldsvida gemenskapen.Sjlv skulle han vara stympad utan mssan. Fr honom r den nyckeln till att hlla engagemanget vid liv och att orka vara uthllig. Frn mssan ut i vrlden.

Det talas ibland om att missionen frsvun-nit sedan ACT kom till och Svenska kyr-kans mission, SKM, och Lutherhjlpen blev Svenska kyrkans internationella arbete. Mission r det SKM stod fr och det finns fortfarande kvar, en naturlig lnk mellan tro, gudstjnst och diakonalt arbete. Inget har ndrats i relationen till kyrkor och partner. Mission och diakoni r en helhet. Men det r svrt att placera mis-sion och diakoni p samma niv. Fr mig handlar det om att vi lever i Guds mission, det stora breda missionsuppdraget och utifrn det finns vi i det diakonala arbetet. Vi arbetar med sjlvstndiga kyrkor som utgr frn samma missionsuppdrag. Vr kommunikation om det har varit bristfl-lig och det r vi p vg att gra ngot t. Vi har en utmaning att kommunicera helheten.

De utsnda medarbetarnas berttelser r fortfarande viktiga, precis som mis-sionrerna var fr Erik i missionskyrkan i Hallstahammar. Men det finns ocks mngder av berttelser att ta del av frn Svenska kyrkans partner som beskriver projekt mer mngfacetterat, hur mnniskor frndras och fr bttre liv och frutstt-ningar och dr tron r en viktig del av livet och vgen ut frn utsatthet. Idag finns helt andra mjligheter att sprida information genom sociala medier. Trots det tror Erik Lysn mest p det personliga mtet. Mtet och samtalet om mnniskors liv och erfarenheter kan berra oss p djupet. Mnga lngtar efter empati och medknsla och att f st i ngot vrdefullt. Dr r kyrkan en tillgng och kan berika mnniskors liv.

26

Det var efter andra vrldskriget som Sverige frvandlades frn utvandrarland till invandrarland. Den svenska industrin expanderade kraftigt och tillsammans med frkor-tad och mer reglerad arbetstid vxte behovet av arbetskraft utifrn. Redan tidigt kom stora grupper frn Finland. I brjan av 1950-talet skapade de nordiska lnderna en gemensam och fri arbetsmarknad som gav nordiska medborgare rtt att fritt arbeta eller

studera i ett annat nordiskt land. Ocks detta bidrog till arbetskraftsinvandring frn framfrallt Finland. Under 1950-och 60-talet dominerades arbetskraftsinvandringen av mnniskor frn Skandinavien, Italien, Grekland, Jugoslavien och Turkiet. Ibland i organiserade former, men fr det mesta var det mnniskor som p egen hand skte sig hit. Den oreglerade invandringen pgick till senare delen av 1960-talet d Sverige infrde strikta regle-ringar. I princip beviljades tillstnd endast om landet behvde utlndsk arbetskraft och fr att flytta till Sverige krvdes ett arbetserbjudande. Detta gllde dock inte nordbor, p grund av den gemensamma arbetsmarknaden, och invandringen frn Finland mattades frst i brjan av 1970-ta-let nr det rdde hgkonjunktur i Finland.Framfrallt i Vstmanlandsdelen av Vs-ters stift finns de industribygder som haft stor finsk invandring. Aktuell statistik visar att nstan var tredje invnare i Suraham-

mar har finsk anknytning. I Fagersta, Skinn-skatteberg, Hallstahammar var fjrde.

Pivi Smnen r komminister i Kping och finsksprkig prst i Sdra Vstmanlands kontrakt; Kpingsbygden, Malma, Arboga-bygden, Kungsr, Hallstahammar, Sura och Ramns. Hon kom till Kping r 2011 efter

20 r som prst i Finland, och hon r glad ver den erfarenhet hon har i bagaget. Vi r i regel f anstllda s insatser av ideella medarbetare r avgrande fr att verksamhe-ten ska fungera, sger hon. Det r viktigt att vi har ett funge-rande sverigefinskt arbete och kyrkoordningen frutstter att frsamlingen i sin frsamlingsin-struktion lmnar en redog-relse fr en frsamlingsverk-samhet p bland annat finska. Den nya kyrkoordningen och sprklagen skyddar de nationella minoriteterna och

de erknda minoritetssprken. Olika minoriteter har levt i Sverige se-dan lnge. Men inte frrn 1999 erknde Sveriges riksdag samer, sverigefinlndare, tornedalingar, judar och romer som natio-nella minoriteter i Sverige. Hon menar att hon i sitt arbete ofta fr jobba med prioriteringar. Att vara prst med ett helt kontrakt som arbetsflt r annorlunda och ibland ensamt. Jag arbetar i ett stort omrde, sger Pivi. Jag frgar mig stndigt; vad r viktigt? Hur ska jag prioritera?

Merja Svan har en annan bakgrund. Hon kom till Sverige som barn med finska fr-ldrar. Har vuxit upp med att vara finne eller ibland finnjvel. Om 20 r kommer vi att ha vr verksam-het p svenska. Jag tror det, funderar Merja. Alla vi som har en gemensam upplevelse och en gemensam kultur. Det handlar om att bevara sprket och rtterna. Att f en mjlighet att bearbeta sin identitet och

Finsksprkig verksamhet handlar om identitet:var tredje invnare i Surahammar har finsk anknytningPivi Smnen r finsksprkig prst i Sdra Vstmanlands kontrakt, Merja Svan, diakoniassistent i Kping och Manne Mali, stiftskonsu-lent fr det sverigefinska arbetet. Nr vi trffas en regntung novem-berdag i Kping fr att prata om varfr och hur nr det gller den sverigefinska verksamheten r de alla tre utifrn sina olika utgngspunkter helt verens om grunden; Svenska kyrkan r en flersprkig kyrka.

Text & Foto: Pelle Sderbck

5 teser om Svenska kyrkans flersprkighetTeserna spikades vid en manifesta-tion av Svenska kyrkans flersprkig-het i samband med de svergiefinska kyrkodagarna r 20061. Evangeliet om Jesus Kristus gr ver alla grnser.2. Kyrkan har under flera hundra r firat gudstjnst p flera sprk.3. Mngfalden av sprk, kultur och tradition r en rikedom att ta tillvara i Svenska kyrkan.4. Svenska kyrkan br i kommuni-kation och verksamhet frimodigt framtrda som den flersprkiga kyrka den r.5. I Svenska kyrkans liv p tecken-sprk, samiska, finska, menkieli och andra sprk behvs aktiva kyrkotill-hriga och utbildade medarbetare.

27

bakgrund. Idag r det en utmaning att mta dem som r andra generationen finskspr-kiga. De som vuxit upp i Sverige som finn-jvlar och som egentligen pratar dlig finska. Men finne r jag, man blir aldrig helt svensk.I sitt diakonala arbete mter hon de finlndare som kom fr att jobba och som idag blivit gamla. Mnga av dem tappar den svenska de en gng lrt sig. De blir s ensamma i sin lderdom, s isolerade i sitt sprk, sger Merja. Ofta bedms de som senila helt enkelt fr att de saknar sprk.

Hon berttar om den finska vntjnsten som besker ldre och bland annat sjunger p finska. Sngen trnger igenom, mnga ldre kommer tillbaka. Man fr kontakt. Merja menar ocks att den bristande kun-skapen i svenska har mnga frklaringar. Mnga kvinnor kom drfr att mnnen fick jobb. Man jobbade med maskiner, p Volvo fick man lra sig svenska tills man klarade jobbet. Inte mer. Och man job-bade mycket, hade inte tid att lra sig mer svenska. Vid demens frsvagas nu det inlrda sprket och till sist kan de gamla endast kommunicera p sitt modersml. Det hr r vra kyrkotillhriga, vi ska ge dem en vrdig lderdom. Men det handlar inte bara om att inte kunna svenska. Det handlar om identitet, samhrighet, trygghet, gemensamma minnen, gemensam historia, kultur och tradition. Och det handlar om rtten att f uttrycka sin tro p sitt eget sprk.

Manne Mali r stiftskonsulent fr det sverigefinska arbetet. Han ser mnga

motiv fr Svenska kyrkan att satsa p sin finsksprkiga verksamhet. En r rent krass, det handlar om medlemmar. Vi mste satsa p det hr arbetet om vi vill att dessa ska vara kvar i kyrkan. Om vi inte gr ngot r detta borta om 30 r. Vi behver satsa ocks p barn och unga. Hela frsamlingen mste inse att Svenska kyrkan r flersprkig och frverkliga det. Det gller att ta hand om alla frsamlings-medlemmar och att visa att det finns en plats fr alla i frsamlingen.Idag sker det sverigefinska arbetet ofta

vid sidan om det vriga frsamlings-arbetet. Men Manne vill inte prata om integration utan hellre om inkludering. Finsktalande finns i alla sammanhang, sger han. Som anstllda, som frivillig-engagerade och som frtroendevalda. Det handlar egentligen inte bara om att verksamheten r viktig. Det handlar om attityder. Att vi r vlkomna, att Svenska kyrkan r en flersprkig kyrka

Fotnot: Fakta fr inledningen av artikeln r hmtade frn Migrationsverket

Finsksprkiga p stiftetI Vsters stift finns fr det sverige-finska arbetet fem anstllda prster ; Sonja Jakobsson (Tuna och Falu-Nedansiljans kontrakt), Pivi Sm-nen (Sdra Vstmanlands kontrakt), Pertti Torppa (Bergslagens kontrakt), Seppo Leppnen (Vsterbergslagens och Norra Vstmanlands kontrakt utom Sala) och Jarmo Muroma (Domprosteriets kontrakt och Sala). Dessutom finns p hel- eller deltid 2 diakoner, 5 diakoniassistenter, en kyrkomusiker, en frsamlingsassis-tent och en husmor.Manne Mali r stiftskonsulent fr det sverigefinska arbetet.

28

I en ovanligt bred samverkan erbjuder Sjukhuskyrkan i Falun stdgrupper fr barn och unga som mist en anhrig. Och samti-digt som barnen trffar andra drabbade fr mamma eller pappa chansen att samtala med andra vuxna i en egen grupp.

Sjukhusdiakonerna Ulla-Inger Eriksson och Maria Nslund har tillsammans en

mngrig erfarenhet av att mta mnnis-kor i sorg. Och de ungas knslor nr de p olika fantasifulla stt fr bearbeta sorgen bekrftar vrdet av att arbeta i grupp. Just att de fr hra vad andra varit med om och hur de tnker och knner och vad som hjlpte betyder mycket, bert-tar Maria Nslund som snart kan rkna in den ttonde stdgruppen sedan 2009.

Vi intervjuar ju alltid barnet tillsam-mans med en vuxen innan vi brjar, och jag minns en pojke i frskoleldern som utbrast Finns det fler som jag? Han hade inte mtt ngon annan som mist sin pappa.Ulla-Inger Eriksson konstaterar att kyrkan lnge nog varit fokuserad p enskild sjlavrd och enskilda samtal. Men i en grupprelation hnder ngot viktigt. Bde de vuxna och barnen trffas tta gnger, enligt en beprvad modell med givna inslag vad som hnde, vem per-sonen var, hur begravningen gick till, vilka knslor som kom, vad som hjlpte i sorgen, personliga minnen, det egna ntverket och avslutningsvis ett farvl av gruppen.

Grupperna hller till i en frsamlingsgrd i Falun, Stefansgrden, med tillgng till bde lek- och skaparutrymmen, plats fr samtal och en rymlig utemilj dr sjn Runn kan tjna som flaskpostilggning.Arga ldan, en stabil trlda man kastar porslin i, stlls ut p grsmattan nra ngra trd. Ett givet inslag, berttar Ulla-Inger Eriksson, som ansvarar fr vuxengrupperna: Mnga har ju inte uttryckt ilska men nr vi ger dem chansen att krossa porslin kommer knslorna fram. En frlder som frlorat sin partner kastade porslinet och skrek jvla cancer!En tonrspojke berttade att han inte insett hur arg han var frrn han krossade porslinet sekunda koppar och fat som tiggts ihop runt om i bygden.

De ungas stdgrupper r uppdelade i barn och tonringar. Det ska ha gtt minst sex mnader sedan ddsfallet. Och frgar man Maria om vad som knnetecknar ung sorg blir svaret inte direkt korthugget: Hr mste vi vara kunniga p utveck-lingspsykologi, frst olika ldrar och mta barnen dr de befinner sig. Det beror

Stdgruppsarbete i Falun

Barn srjer p ett annat stt n vuxna

Det barn som frlorar en frlder eller ett syskon kan knna sig som allra ensammast i vrlden. Att d f mta andra som varit med om ngot liknande kan lindra, lyfta och hela mitt i det svraste.

Text: Ann Lystedt

Sjukhusdiakonerna Ulla Inger Eriksson och Maria Nslund.

Foto

: Mad

elei

ne V

agge

29

ocks mycket p personlighet och sam-manhang. Alla barn r inte lika. En fyrarings sorg ser ut p ett stt men kan hos samma barn ta sig andra uttryck senare i barndomen. Ju ldre man blir, desto mer frstr man. Reflekterar och fr nya uttryck fr det man knner.Men erfarenheten r tydlig: barn srjer p ett annat stt n vuxna. Medan vuxna behver sjukskriva sig, sr-jer och kan knna sig ledsna lnge lngtar barn efter att snabbt terg till vardagen, till skola och dagis och kompisar, berttar Maria Nslund.

Det hnder att vuxna ifrgastter detta och anser att barnen vl nd mste f vara hemma tills det vrsta gtt ver. Men hr krvs lyhrdhet: Vill de komma tillbaka till skolan ska de f gra det det r viktigt att lta barn f gra det de sjlva tror r bra!Men det frutstter att man som vuxen stttar, omprvar och pratar. Man kan prata med mycket sm barn om sorg. Och det r viktigt att kommuni-cera ocks med dagis, lrare och klasskom-

pisar, s att alla vet vad som hnt och hur det kan knnas. Vi vill ju s grna skydda vra barn nr dden drabbar, kanske hlla dem ifrn det svra som hnt. Men barn behver f information, rd och std barn som hlls ifrn far mer illa n barn som fr vara med, betonar Maria Nslund. Sorg r ingen sjukdom, det r en del av livet.

Begreppet randig sorg anvnds ofta nr det gller barn de gr in och ut, kan koppla av emellant och vill kanske bara prata korta stunder om det svra. Och att frga vad tnker du om? r oftast bttre n vad knner du?, r Marias erfarenhet. I tonrsgruppen gller det att skala av allt som kan knnas tntigt eller larvigt. Och man behver vara mer aktiv fr att f igng samtalet med dem. Jag brukar beskriva hur ngon annan tonring jag mtt berttat om hur det hjlpt henne att fr prata av sig Och vi mste lita till att det de sjlva vill prata om och gra r reellt och viktigt.

Samtalen leds av tv eller tre gruppledare med olika kompetenser och bakgrund. Barnen och ungdomarna trffas tta gnger, med en uppfljande tertrff.I slutet mts grupperna med vuxna och barn, som ftt bjuda in varsin gst, till en festkantad vernissage med chips och bubbel dr deltagarna visar en del av det de skapat under mtena. Ulla-Inger och Maria berttar att de alltid mter samma reaktion nr det tar slut alla vill helst fortstta. Men det behvs ett avslut, och de kan ju hlla kontakten sjlva eftert.tta vackra stenar ligger i en glasskl vid tnda ljus nr trffarna brjar, och barnen plockar bort en sten fr varje gng. Nr sklen r tom r det dags att lta min-nen och tankar lyfta, utomhus. Varje delta-gare fr fsta sm minnen och lappar vid en rd rislykta. Gruppen str i ring, deltagarna mter varandras blickar: r det dags fr dig att slppa nu? Den lilla vaxbiten tnds och lyktan stiger mot skyn

En rislykta fr bra minnen och tankar mot skyn. Foto: Stdgruppsledarna

30

Frgan har intresserat kultur- och trdgrds-skribenten Lotte Mller lnge, och ifjol gav hon ut en bok fr att reda ut vad som gl-ler och vilka kulturskillnader man kan finna kring ddsfall och begravningar. Hon utfor-made den som en handbok, fr att vgleda alla dem som tycker det r gruvsamt att ens tnka p dden. Och som kanske tror att begravningsbyrn alltid vet bst.

Men med sin Hej d! Begravningsboken vill Mller ocks vcka debatt kring de bestmmelser och traditioner som styr begravningshante-ringen i Sverige.Hon r lite ilsken p svl begravningsbyrerna som kyr-kan, som hon anser verdriver processen efter ett ddsfall: Kyrkan gr ju ut och tipsar om hur man kan gifta sig enk-lare och billigare. Jag tycker den ocks skulle tipsa om hur man gr en begravning billigare istl-let fr att sga att det kan vara en trst i sorgen att formulera en ddsannons. De kan upplysa om hur dyrt det r och att det inte r obligatoriskt med symbo-ler eller diktcitat. Lkarnas drjsamhet med ddsbevis, tidningarnas publice-ringsrutiner, frsamlingsprstens arbetstider och andra praktiska hinder kan gra att begravningen drar ut ondigt p tiden, menar Lotte Mller. Till det kan komma de anhrigas ovilja att klmma in en begravning mellan allehanda aktiviteter i tajta scheman. Man prioriterar inte en begravning och vill inte stlla in en bokad utlandsresa eller en konferens. Att just svenskarna tar sdan tid p sig i snitt tre veckor, fyra i Stockholm beror nog p att reglerna varit s genersa, gissar Lotte Mller.

Fast det r ju s fel att dda mnniskor fr ligga p brhus betydligt lngre n man kan tnka sig att ha en kyckling i kylskpet.Nr hennes far dog skulle familjen f vnta i fyra veckor p en ledig tid i kapellet. Men de hyrde resolut ett tlt och ceremonin hlls i den egna trdgrden.

Religionssociologen Anna Davidsson Bremborg, som doktorerat p begrav-ningsentreprenrens yrke och synen p dda kroppar, sade vid ett seminarium: Ett allmnmnskligt pstende inom vrden r att det r bra att vnta 10-12 dagar, fr att man psykologiskt ska kunna ta in dden. Men det r ocks strikt kultu-rellt. Ur internationellt perspektiv r den svenska hanteringen av dda kroppar

horribel. Det ses som bde ohlsosamt och djupt oetiskt och r unikt i Europa. I Danmark fr det enligt lagen ta maximalt tta dagar innan begravningen ska ga rum. Och inte fastnar vl alla danskar i sin sorg? Lotte Mller vill fra in mer rak saklighet nr det gller hanteringen av dden. Det finns ju till och med de som reagerar mot att det str begravningsavgift p skatt-sedeln. Som om man slapp tnka p sin ddlighet om man kallar det ngot annat! Likas ryggar en del anhriga fr ceremo-nin att sa tre skovlar mull p kistan. Det upplevs som sttande. Jorden skrm-mer, och inte ens vid jordbegravning ser man

ju jorden, den r dold av ett grnt skynke nr man snker ner kistan. Kyrkan borde vara modigare och inte gra dden abstrakt, som nr den erbjuder korstecknet som alternativ till skovlarna mull.

Hon jmfr svenska traditioner med andra lnders, gr igenom lagar och rutiner och visar svl ekologiska kistalternativ som den knallrosa varianten Angelbox.Hon har synpunkter ven p att man br skriva ner nskeml infr sin egen begravning: Endast tv saker r viktiga att tala om vill man jordbegravas eller kremeras? Och var ska as-kan eller kistan placeras eftert. S undviker man konflikter inom familjen. I vrigt uppmuntrar hon till tillit till de anhriga.

Men boken har trots positiva recensioner, inte tagits emot enbart med ppna armar, be-rttar Lotte Mller som under mnga r vant sig vid bde

uppmrksamhet och uppskattning fr sina bcker om trdgrdar. mnet r lngt knsligare n jag trodde. De bokhandlare som alls tagit in boken har stllt den p en undanskymd plats. Och kyrkan r tyst, med undantag av ngon enstaka frsamling. Men sjlv tycker jag det r jttespnnande att ta reda p mer och jag r fortfarande nyfiken p hur man gr i andra lnder, sger Lotte Mller. Dden r ett jttetabu fr mnga, men hur man begraver sina dda sger ju s mycket om hur ett samhlle fungerar

Handbok infr ddenHur lngt sorgearbete krvs innan man mktar med att begrava sina dda? Sverige har den ojmfrligt lngsta tilltna tidsfristen, en mnad, mellan ddsfall och begravning. Och fram till i vras var den dubbelt s lng.

Text: Ann Lystedt

31

Diakoner, lekterapeuter, vrdpersonal och kuratorer vid lasarettet i Falun hade sett behoven bland barn som mist en nrstende, och en arbetsgrupp bildades fr ngra r sedan i samver-kan mellan Landstinget Dalarna, Rdda Barnen i Falun, Sjukhuskyrkan och Svenska kyrkan. Verksamheten drog i gng hsten 2009.Stdgrupperna, som trffas tta gnger, leds av tv-tre personer ur ett team p nio personer kuratorer, sjukskterskor, sjukhusdiakoner, frsamlingsdiakoner och frsamlingspedagoger. Alla ledare har gtt

stdgruppsledarutbildningen p 7,5 hg-skolepong vid Ersta/Skndal hgskola.

Grupperna rymmer mellan fem och tta deltagare. Hittills har 42 barn och ungdo-mar mellan fyra och 20 r deltagit, och pa-rallellt med de tv senaste grupperna har frldrarna erbjudits en egen stdgrupp.Grupperna i Falun vlkomnar perso-ner frn hela Dalarna, och ven i Mora planeras fr stdgrupper. Verksamheten finansieras av samverkansparterna.Genom Socialstyrelsens nya krav p hlso- och sjukvrden att strka stdet och

skyddet nr barn och unga r anhriga fr stdgruppsarbetet ytterligare resurser. Det kan handla om std ven nr en frldrar lider av psykisk sjukdom. Vrt arbete blir ju en del av detta, och vi kan utbilda fler ledare och utveckla ntverk, berttar sjukhusdiakon Maria Nslund.

Under sin utbildning till familjeterapeut vid Ersta Skndal hgskola skrev Maria sitt examensarbete just om stdgruppens betydelse i de ungas bearbetning av sorg. Den hgskolan har i flera r utbildat stdgruppsledare bland barn och unga. Men i januari 2013 star tar Svenska kyr-kan och Hgskolan Dalarna en helt ny hgskolekurs, riktad till stdgruppsledare fr vuxna. Kursen Std fr vuxna i sorg omfattar 7,5 pong och ges i samarbete mellan Svenska kyrkan i Falun, Sjukhuskyrkan, Vsters stift och Hgskolan Dalarna

Utbildning fr std i sorgDe stdgrupper fr barn och unga som erbjuds genom Sjukhus-kyrkan i Falun r resultatet av en omfattande samverkan och leder snart ven till en ny akademisk utbildning.

Text: Ann Lystedt

Bengt-Olov Hedlund, kyrkoherde i Kungsr, delar Lotte Mllers syn p det osunda i att en begravning drar ut p tiden fr att mnniskor inte vill lgga annat t sidan efter ett ddsfall: Dden har inte lngre ngon plats och fr inte bryta vardagen. I en del andra kulturer

stnger man igen vid ett ddsfall och samlas hos den srjande fr att grta tillsammans. Men det har blivit allt vanligare att familjen inte vill anpassa sig till att ngon faktiskt har dtt. Ju fortare den dde kommit ner i jorden, desto snabbare kan man ta nsta steg i sorgearbetet.

Men det kan ocks finnas risker med en alltfr snabb begravning: Om den nrstende fortfarande r i chock kanske man inte ens kommer ihg begravningsgudstjnsten eftert. Man ska frsts inte ha fr brttom, men sju-tta dagar fungerar ju p annat hll och r helt rimligt, som jag ser det.

Dremot tycker han att Lotte Mller missuppfattat kyrkans roll: Allt r ju frdigbestllt hos begravnings-byrn nr den srjande familjen kommer till kyrkan, vi har inte ett dugg med det att gra! Vi utfr det begravningsbyrn lgger oss att gra. Och visst finns det billigare alternativ fr dem som nskar det. Fondkistan r ju en begravningsbyr med lgprisalternativ.Han betonar att till skillnad frn vid vigsel och dop r kyrkan inte ensam aktr vid begravningar. Begravningsbyrn utformar allt utom guds-tjnsten eller ceremonin, men kyrkan krver inga symboler eller dikter. Och begravnings-branschen tjnar p allt extra de erbjuder. Bengt-Olov Hedlund knner inte igen sig i att prster skulle vara rddhgsna infr den handfasta jorden: Under de tio r jag varit prst har det bara hnt ett par gnger att man inte nskat skovlar med mull. De flesta har ju en relation till jord och planteringar. Kanske vet de inte att det finns alternativ, men ytterst f ber i alla fall om att slippa

Dden har ingen platsLnga tider mellan ddsfall och begravning sger Lotte Mller. Hon menar att vi har ett samhlle dr dden inte fr plats. Vad sger en av vra kyrkoherdar?

Text: Ann Lystedt

Foto

: Wik

iped

ia

32

Karaoken, som fungerar i en vanlig dator eller DVD-spelare, r producerad av Sven-Holger Rosenvinge, Niklas Erlandsson och Mikael Rosn fr Vsters stift. Den inne-hller 10 psalmer, bde nyare och ldre, och har bde en ren karaokefunktion men ven psalmerna inspelade med sng.

I en presentation kallar stiftets musikkonsu-lent Hannes Tidare materialet fr ett ljuvligt, lustfyllt, inspirerande, ledfullt och krleksfullt litet Kindergg. Tre verraskningar i en; psalm-karaoke, filmbakgrunder som kan fungera som diskussionsunderlag och pop/rockar-rangemang att planka eller inspireras av.Karaoken har ett brett anvndningsom-rde. Givetvis i gudstjnsten (med rtt teknik) men kanske n mer i ungdoms-gruppen, frsamlingstrffen, ppet hus eller katekumenatsgruppen. Ett nytt och annorlunda stt att presentera psalmer.

Frutom komp och rullande sngtext innehller karaoken filmer som tolkar psalmerna. Medan psalmen Han gick in i din kamp p jorden fr en liturgisk tolkning tyds och illustreras en psalm som Sorgen och gldjen p ett nrmast lek-fullt stt med snabba skisser. De musika-liska arrangemangen r ganska enkla; klart anvndbara till exempel fr frsamlingen pop-och rockgrupp.Vsters stifts psalmkaraoke finns i stiftets webb-shop. Den som vill veta mer kan kontakta musikkonsulent Hannes Tidare.

I karaoken ingr fljande psalmer359 Han gick in i din kamp p jorden769 Gud i dina hnder731 M friden frn jorden flja dig269 Sorgen och gldjen387 Jesus Kristus r vr hlsa798 Som liljan p sin ng

689 Jag r livets brd26 Trnger i dolda djupen ner210 Jag lyfter gat mot himmelen61 Lgorna r mnga

Psalmkaraoke tolkar nyttEtt annorlunda std i gudstjnstarbetet r en ny psalmkaraoke med 10 psalmer.

PSALMKARAOKE

Svenska kyrkan

358 Han gick in i din kamp p jorden 769 Gud i dina hnder 731 M friden frn jorden flja dig 269 Sorgen och gldjen 387 Jesus Kristus r vr hlsa 798 Som liljan p sin ng 689 Jag r livets brd 26 Trnger i dolda djupen ner 210 Jag lyfter gat mot himmelen 61 Lgorna r mnga

Gjord av: Sven-Holger Rosenvinge, Niklas Erlandsson ochMikael Rosn fr Vsters stift

Vad r detta?Det hr r ett ljuvligt, lust

fyllt, inspirerande, lekfullt, kr- leksfullt litet Kindergg.

Tre verraskningar i en; en psalmkaraoke filmbakgrunder som kan

fungera som diskussionsunderlag pop/rockarrangemang a

tt planka eller inspireras av

Psalmkaraoken kan anvndas i gudstjnst. Anvnd d

helst hgtalare som r avsedda fr musik fr bsta resu

ltat. Var noga med att testa innan s ljudet hrs bra och

bilden syns. Det r trkigt om man har testat p kvllen

och s nr man har gudstjnsten p frmiddagen nr d

et r ljust i kyrkan syns inte texten. D blir det hela ba

ra irriterande. Anvnd den brett. Ungdomsgrupp

en, frsamlingstrffen, ppet hus, katekumenatsgrup

pen Introducera psalmer p ett nytt stt.

De filmade bakgrunderna talar ocks ett sprk, frm

edlar ett budskap. Ta tillvara det och anvnd som input f

r samtal. Ps 269, Sorgen och gldjen frstod jag pltsligt m

eningen med! Pop/rockarrangemangen r ganska enkla. T

anken r att det ska vara ltt att planka arrangemangen

fr att spela med sina ungdomar t.ex. Arrangemangen fu

ngerar ocks som inspira- tion till att gra egna arr p psalm

er med sin pop/rockgrupp. Speciel

lt detta kyrkor 2012-2013 nr mnga frsamlingar ska

prva det nya handboksfrslaget passar det utmrkt

att ta med det hr materialet i gudstjnstutvecklingsarb

etet. Hannes Tidare, musikkonsulent

i Vsters stift

svenska kyrkans

utredningar 2012:2

FRSLAG

KyrKohandboK

fr SvenSKa KyrKan

deL I

Stort intresse fr att vara frsksfrsam-ling till handboksfrslagetLista med frsksfrsamlingar i Vs-

ters stift som domkapitlet formellt

har utsett 14 mars 2012:

1. Vsters domkyrkofrsamling

2. nsta

3. Tillberga

4. Kpingsbygden

5. Ramns

6. Nora bergslagsfrsamling

7. Grythyttan

8. Grnge-Sfsns

9. Jrna med Ns och ppelbo

10. Orsa

11. Falu Kristine

12. Rttvik

13. Boda

14. Stora Tuna

15. Torsng

16. Sterbygden

17. By

18. Skinnskatteberg med

Hed och Gunnilbo

Ytterligare frsamlingar kommer att

prva frslaget utan att vara formellt

utsedda av domkapitlet:

19. Idre-Srna

20. Norberg-Karbenning

21. Kungsra

22. Bjurss

23. Dingtuna samt

Vsters Barkar

24. Lundby

25. Hedemora-

Garpenberg

26. Grytns

27. Malung

28. Svrdsj

29. Lima-Transtrand

30. Folkrna

31. Ore

33

Notbibliotek Noter r en stor kostnad fr frsamlingar och krer. Drfr bygger Vsters stift nu upp ett nytt notbibliotek. Tanken r enkel. Alla som vill vara med anmler sig, fr en inloggning och ett lsenord. Drefter kan varje frsamling lgga in sina uppsttningar av noter.I biblioteket blir det sedan mjligt fr alla som r med att ska efter verk eller kom-positr. Frhoppningsvis hittar man vad man sker, tar kontakt- och lnar.

Konfirmandanmlan och gratis sms funktion

I Inte som du tror-portalen skapas ett system fr anmlan och kommunikation. Det kan ven lggas p frsamlingens hemsida. Varje deltagande frsamling har mjlighet att lgga in de olika grupper man erbjuder fr konfirmander. Som blivande konfirmand kan man enkelt se vad som erbjuds och anmla sig bara genom att fylla i sitt personnummer.

Nr alla konfirmander hamnat i sina grupper innehller systemet ven en enkel mjlighet till kommunikation med gruppen. Men gratis sms nr man snabbt sina konfirmander.P sikt kommer systemet ven att lnkas med Kbok vilket gr att man ven kan skta den delen av arbetet via samma system.

Mer information kommer direkt till alla frsamlingar nr systemen r igng

Nyheter p gngText: Pelle Sderbck

5 Frgor till frre Stiftsgrdsprsten Jo-han Linnman som skapat Facebooksgrup-pen Julefrid r inte s puckat. Varfr? Frra julen startade ngra stora elek-tronikkedjor rea redan p juldagen. Jag vill inte se juldagen som en ny shoppingdag. Vi har redan ont om rda dagar nr vi har tid fr annat. Lt det f vara en dag fr att vila eller fr att umgs.

Du menar ocks att detta gr att se ur ett globalt perspektiv? Ja, det finns ett symbolvrde i att vrna juldagen som en kpfri dag. Vi mste brja bromsa konsumismen om jorden ska rcka till. Jag brukar citera Tim Jackson, profes-sor i hllbar utveckling, som sger att vi spenderar pengar vi inte har p saker vi inte behver fr att gra intryck som inte bestr p mnniskor vi inte bryr oss om.

Vad skulle det betyda personligt att vara med i ditt Facebook-uppror? Att man r med i kampen fr att terer-vra mnniskovrdet. Man blir en del i en protestrrelse som sger att jag r inte vad jag ger. Jag duger som jag r. Det handlar ocks om julen som stter barnet i centrum. Att drnka den dagen i konsu-mism r ovrdigt.

Vad frbinder man sig om man gr med i gruppen? Som deltagare i detta evenemang fr-binder du dig att inte shoppa p juldagen. Det r allt.

Och vad r mlet? Att f de stora kedjorna att dra sig till-baka och inse att det finns ingen marknad p juldagen

Vga vrna Juldagen!Text: Pelle Sderbck

Foto

: Joh

an L

innm

ans

Face

book

34

Knep & KnpKonstruktr: Anders Caringer Illustrationer: Stefan Sonesson

35

Vinn bckerLs Caringers kryss och snd rtt lsning till Magasinet/Box 7, 721 03 Vsters. Senast den 20 januari vill vi ha svaren. Fyra Vinnare belnas med ngon av fljande bcker: En vn frn himlen: Ylva Eggehorn och illustratren Tord Nygren. Det hand-lar om barn: Stefan Nilsson, Ulf Nilsson, Susanna Alakoski, David Qvistrm, Kristian Lundberg, Ulrika Knutsson och Marie Nord-strm. Ett myller av liv: Mikael Larsson och Hanna Stenstrm. Lt berttelsen leva: Sren Dalevi. Ls mer om bckerna p sidan 58-59.

Vinnare frra numret! Tack fr lsta kryss, frsamlingsrebusar och pratbubblor. Vinnare av frra numrets pratbubbla blev Sten Helleng i Vsters med fr-slaget att stiftsdirektor Britas Lennart Eriksson sger: Titta! Biskop Thomas str med bgge ftterna p jorden han.

Frst tv dragna rtt korsordslsning kom frn Bo Persson i Borlnge och Lisbeth Hansson i Sundborn. Vinnarna denna gng belnas med ett paket innehllande svl lsning som musik.

Titta! Biskop Thomas str med bgge ftterna

p jorden han.

Huvudinspiratrer 2013

Att hitta tron och kyrkan - Maria KchenVad r Gud? Det kan inte meddelas i media eller reklam. Det kan aldrig frmedlas till mnniskor genom kommunikationsstrategier framtagna i ett sammantrdesrum fr att tillfredsstlla en mlgrupp; skarna. verhuvudtaget kan det inte frmedlas till mnniskor, bara mellan mnniskor.

Om pilgrim - Martin Lnnebo & Mikael MogrenAtt vandra sig till tro och frdjupning. En frmiddag om Pilgrims-rrelsen som vxer i vr kyrka och i vrt land. Vad r det som gr att vi efter nstan femhundra rs frnvaro nu ter ser pilgrimer p stigarna? Det som tidigare upplevdes som medeltida och lite dam-migt r nu framtidsvgar fr nutidens mnniska. Vi funderar ver pilgrimens sjl och teologi..

Nr omvrldsanalysen blir till verklighet - Carina Brink & Anna Davidsson Bremborg, Landskrona frsamlingEfter en rejl omvrldsanalys och en genomlysning av den egna frsamlingens arbetsformer och inriktning stod man infr nya utmaningar. I en milj av social utsatthet, fattigdom och frmlings-fientlighet arbetar Landskrona frsamling p att skapa mtesplat-ser och bygga broar mellan mnniskor. Kan en kristen identitet strkas i mtet med andra religioner?

Ls mer och ladda ner programmet p: www.svenskakyrkan.se/gotlandskyrkvecka

Gotlands kyrkvecka 2013 TRO - PILGRIM - BROBYGGARE 22-26 maj i Visby

Gotlands kyrkvecka 2013 22-26 maj i Visbyteologi skapar vi tillsammans

tro pilgrim brobyggare

36

Under OS och Paralympics i London sat-sade vi extra mycket p att mta mnnis-kor inte bara inne i vra tv kyrkolokaler dr vi arrangerade Caf Svensson med storbildsskrmar, gott fika och samtalsmj-ligheter. Vi hade ocks mobila team som rrde sig ute p stan, vid arenorna och Hyde park och skte upp blgula idrotts-supportrar. Vi mtte minst 4000 svenskar p det sttet, och kom i samsprk med tusen mnniskor till, av annan nationalitet.

Under en stadspromenad med ett mobilt team mtte jag Jessica frn Gteborg. Hon ropade glatt och frvnat att hon knde igen mig! Det visade sig att vi har en gemensam vn p Facebook och hon knde igen mig frn en pytteliten profilbild vid mina kommentarer. Och kom ihg att

jag jobbar i Svenska kyrkan. Hon blev glad att mta kyrkan p Oxford Street och det kndes som jag mtte en kompis. En stunds varm gemenskap i folkvimlet som jag fortfa-rande br med mig, in i hstens mrker.Jag mtte ocks poeten Marcus Birro. Honom knner ju alla, och de flesta har nn bestmd sikt om honom. Det hade inte jag. Men vi mttes verkligen, i fyra scensamtal p Caf Svensson om livet, gudstron, alkoholis-men, barnen, fotbollen och snt dr som man pratar om nr man inte knner varann. Men det blev djupare n s. Marcus var p-pen och geners med sig sjlv. Och s trffade jag Christoffer Lindhe, som tvlade i simning under Paralympics. Han och mnga andra ur truppen beskte Sjmanskyrkan nn kvll innan tvlingarna brjade och jag fick en hel del att tnka

p. Han har amputerat bda benen och en arm och tvlar i simning! Gissa hur mycket han hade att sga om livet!

Om vi uppemot hundra anstllda och volontrer INTE hade varit nrvarande under OS och Paralympics, s hade vi gtt miste om dessa tusentals tillfllen att prata allvar, prata strunt, fika, be, fira gudstjnst, promenera, lyssna p musik, se p tvlingar, lsa bibeln och mycket annat tillsammans med svenskar som hemma inte bryr sig s mycket om kyrkan. Mnniskor som vi kanske inte bryr oss om att ska upp p hemmaplan, men som villigt lter sig skas upp p bortaplan. Jag tror att man (jag i alla fall) mste mtas fr att fungera som mnniska. Brottas med nya tankar, ventilera andra perspek-tiv p tillvaron n sina egna. Idag gr det att hitta mnga perspektiv ven om man sitter hemma, via internet och sociala