/ vem fLyger luftballongen ?/ Void testar digitala jobb / Svenskar tAvlar i Solbilens formel-1 / Tekniktrenden 2015

/ Varlden runt med en Innovation / utbildning to-go /

VOID/ JANUARI 2015 #1

/ 79

:- / Teknik - Mnniska - Samhlle

WHAT IS UPPSTART ALL ABOUT?Uppstart is a free and informal event in Uppsala aimed at those interested in technology

start-ups. The events are held 3 times per year and attract hundreds of people with different backgrounds including students, entrepreneurs, startups, investors and key members of the tech

start-up community.

Theres music, a bar, pitches from start-ups and a live on-stage discussion to watch with world class panelists from the tech start-up world.

NR? VAR?11 Februari 2014 Rikssalen, Uppsala Slott,

Drottning Christinas Vg, Uppsala.

Tid?17:00 - 21:00Sen efterfest!

Brought to you by: www. .co

ANNONS

3.Januari 2015 VOID

LEDARE

Emilie WahlstrmEmilie Wahlstrm, Chefredaktr

Den var rund, silvrig och ltt att bra med sig. Det gick att lyssna p egna cd-skivor, vart jag n befann mig. Musiken blev porta-bel, och jag lskade det. Ni vet antagligen vad jag tnker p: en Walkman. Nu har Sony lanserat en ny version av musikspelaren. Samtidigt som du nu kan lyssna p dina absoluta favoritltar i bsta, hgupplsta ljudkvalitet i nya Walkman gr det finfint att spela Snake p din smartphone. Kanske knns det som att teknikutvecklingen gr i cirklar nr gamla prylar dyker upp igen. Att vi slutat vara innovativa och lutar oss tillbaka p det trygga vi vet fungerar. Men, innovationerna finns dr. Lite som med den mesta utveckling sker de utan att vi ser det, frn dag till dag. I det lilla. En rullstol som fung-erar i terrng. Eller fria webb-baserade universitetskurser som vem som helst kan delta i, bara man har en dator med internetuppkoppling. Allt det hr och ganska mycket mer kan du lsa om i rets frsta nummer av VOID.

Det lilla i det stora

REDAKTIONEN

VOIDChefredaktr - Emilie WahlstrmChefredaktr - Simon Carlsson

Art Director - Andr KvistGrafisk formgivare - Ida Mikko

Webbredaktr Jonas de Lange

Jens Wingren

ReportrarViktor Strmberg, Mattias Reis, Ellinor Rostedt, Gabriel Strm,

Hkan Bernhardsson, Linna Katz, Linnea Fridh, Joel Sund

OmslagJohanna Lawner

Ansvarig utgivarePer Alm

Mail: magasinetvoid@gmail.com

Twitter: @magasinetVoid

Facebook: Magasinet Void

Instagram: MagasinetVoid

4. VOID 2015 Januari

Innehll

26

368

Nummer 1 2015

Joel Sund fljer tv chalmersstudenters resa runt jorden. I bagaget har de en rull-stol som de hoppas ska kunna frndra livet fr mnniskor vrlden ver.

Jorden runt med en innovation

Nya tider betyder nya mjligheter till utbildning. Jonas de Lange skriver

om EdX, en utbildningsplatform som erbjuder gratis onlinekurser.

Hkan Bernhardsson undersker en arbetsmarknad p ntets undersida dr

mnniskor utfr alla mjliga uppgifter fr ngon tia i timmen.

5.Januari 2015 VOID

Techzeitgeist 2015 14

Har du Ello, eller? 15

Maxad filmupplevelse 33

Shabbat - 25 timmar utan teknik 42

9 dystopiska msterverk 43

Retrogaming i smartphone 44

Solcellen 50

Tvttmaskinen 52

6 VOID mter

24 Prylen

34 Bilden

51 VOID lxar upp

53 Quizet

Alltid i VOID

Ls ocks

16 45r 2015 syns fortfarande luftballonger p vr himmel ganska ofta. Men vilka r det

som framfr dessa anakronistiska farkoster? Simon Carlsson har svaret.

Frnyelsebara brnslen r ett hett debattmne. Linnea Fridh mter studenter vid Tekniska hgskolan i Jnkping som tagit frnyelsetanken lngre n de flesta.

6.

MTET

William E. Moerner

Nobelpriset i kemi 2014 tilldelades tre mn som oberoende av varandra har frndrat forskarvrlden fr all framtid. Med hjlp av fluorescerande molekyler har dessa forskare tagit ljusmikroskopin in till nanovrlden. VOID fick en

stund tillsammans med en av nobelpristagarna.

FOTO: PETER WIDING/CHALMERS

VOID 2015 Januari

7.

MTET

Januari 2015 VOID

Konferensrummet i Chalmers krhus r de snr som p ett dussin personer. P scenen str nobelpristagaren William E. Moerner och blddrar bland sina lappar. Han frbereder sig infr den frelsning som kommer att f rummet att fyllas tills varenda plats r upptagen av forskare, doktorande och studenter. Hans schema r mer pressat n ngonsin, men han bjuder med sig av sin tid fr att svara p ngra frgor. Som till exempel om hur han fick reda p att han hade vunnit priset. Han befann sig p konferens i Brasilien och eftersom nobelkommittn inte kunde n honom fick han ett sms frn sin fru.

Min fru sade t mig att fort stta p min telefon. Snabbt efter det fick jag beskedet och insg att mitt liv var frndrat frn och med det gonblicket.

Priset mottog amerikanen, frn Stanford University, och tv andra fr forskning inom ljusmikroskopi. Alla tre har bidragit till att komma runt den begrnsning som gjorde att mikroskop inte kunde n en upplsning bttre n halva ljusets vglngd. William E. Moerner, Eric Betzig och Stefan W. Hell tog sig frbi hindret som har varit en sjlvklarhet i flera hundra r och tog ljusmikroskopin till nanodimensioner. Denna begrnsning kallas p engelska the diffraction limit och beskriver den grns som kommer med optiken. Detta har de tre forskarna kommit runt genom att f enskilda fluorescerande molekyler att lysa och drigenom synliggra deras vg inuti levande celler. En detaljniv, en upplsning, som aldrig tidigare har ntts kallad super resolution. William E. Moerner var den frsta i vrlden som genom enmolekylmikroskopi sg en enskild molekyl inuti en cell.

Det var en knsla av att det var en brjan p ngot nytt. Det var enormt spnnande, men ocks resultatet av hrt arbete och noggranna experiment.

frn och med det

William E. Moerner anvnder sig av en jmfrelse med en stad fr att frklara sin forskning. Han beskriver en cell som en stad dr mngder av aktiviteter pgr hela tiden. P grund av mikroskopens tidigare begrsning, the diffraction limit, s befann sig forskarna hgt ver staden utan att kunna se detaljerna av vad som hnde. Denna begrnsning var s fundamental att det inte spelade ngon roll hur nra du kom cellen, utan en annan lsning var ndvndig. Genom att lta minimala ljuskllor, enskilda fluorescerande molekyler, lysa upp nrvarande individer i cellen kunde han f en bild ver detaljer som tidigare inte gick att erhlla.

Vi anvnder enskilda molekyler fr detta, men vi mste kunna kontrollera dem. Vi behver kunna sl av och p dem.

Genom att g bortom och bryta tidigare begrnsningar inom ljusmikroskopi och bidragit till den nya nanoskopin belnades tre forskare med nobelpriset. Nya mjligheter str fr drren och nanoskopi anvnds nu ver hela vrlden. Ny forskning som kan komma att hjlpa mnskligheten och bland annat lsa gtorna med svra sjukdomar.

Potentiellt vntar framsteg som vi inte ens kan frestlla oss idag. Vra resultat hjlper oss att frst hur naturen r. Det r givetvis det som driver all forskning, att p en vldigt djup niv frst hur allting fungerar.

TEXT: JOEL SUNDFOTO: PETER WIDING/CHALMERS

gonblicket

Mitt liv var frndrat

8.

TEKNIKSAMHLLET

VOID 2015 Januari

EN UTBILDNINGSREVOLUTION

I STARTGROPARNA

I september 2014 lanserade Karolinska Institutet sin frsta gratis onlinekurs p utbildningsplattformen EdX. Det finns inga antagningskrav och man bestmmer sjlv

kursens tempo. Den svenska universitetsvrlden tar nu sina frsta steg mot ett friare utbildningssystem och suddar lngsamt ut ett av elitens viktigaste privilegier.

TEXT: JONAS DE LANGEFOTO: JONAS DE LANGE & IDA MIKKO

9.

TEKNIKSAMHLLET

Januari 2015 VOID

Strlkastarna tnds i den lilla studion. Tv par gon blinkar ikapp fr att vnja sig vid ljuset. Utanfr glasdrren str en skylt med texten Filminspelning pgr lutad mot vggen. Mitt i rummet str universitetslek-tor Lars Henningsohn. go-nen fokuserar p kameran framfr honom. Kameraman Thomas Nixon hller upp tre fingrar och rknar tyst ned. Tre, tv, ett. Lars tar ett djupt andetag och stter igng.

Hi, and welcome to this amazing course about my favourite field of medicine, urology.

En halvtimme tidigare sit-ter projektledare Jon Kramer i soffgruppen utanfr studion och vntar in de andra medverkande. Det r tisdag eftermiddag och p agen-dan str inspelning av en teaser fr Karolinskas nsta Massive Open Online Course (MOOC) Introduction to Urology.

Jon Kramer berttar att han framfr allt lockades av de nya utbildningsverktygen och formaten men ven

lrandeanalysen som fljer av MOOCs.

Vi tittar p hur studen-terna bst lr sig saker och med strre studentgrupper har vi helt andra mjligheter att granska oss sjlva och hur vi ska gra fr att frmedla kunskapen s effektivt som mjligt.

Han tror att det framfr allt kommer att hjlpa dem att utveckla de ppna onlinekur-serna. Men att det ven kan ge insikt i hur den traditionella verksamheten kan utvecklas.

Dagens utbildningssys-temligger efter p flera stt och det behvs verkligen komplement till det, sger han.

Nr man tnker p det r det ju jttekonstigt att vi har ett system som frutstter att alla tar till sig samma information i samma takt. Det r ett problem man

VAD R MOOCs?Massive Open Online Courses r helt ppna kurser oftast p universitetsniv som vn-der sig till allmnheten som mlgrupp.

Det finns inga avgifter eller antagningskrav. Fr att delta behvs bara internetuppkoppling och en dator. Kurserna baseras ofta p frels-ningar som kompletteras med olika aktiviteter och utvrderingar som kan rttas automatiskt.

Universitetslektor Lars Henningsohn, kameramannen Thomas Nixon och projektledaren Jon Kramer samtalar.

10.

TEKNIKSAMHLLET

VOID 2015 Januari

slipper med EdX.En av de personer Karolinska hoppas fnga med sina

nya frelsningar r Rebecca Stl. Hon r student vid Handelshgskolan i Gteborg och befinner sig fr tillfllet i Peru.

Just nu lser jag en kurs som heter Mo-ral imagination and challenges in poverty alleviation. Den hit-tade jag p en sajt som heter Coursera. Just p den hr kursen lockades jag av att man i brjan av kursen bildar en studentgrupp som man har nra kontakt med. S passar sklart MOOCs bra fr mig nu nr jag r ute och reser.Friheten r en av de viktigaste frdelarna fr Re-

becca. Det r inte bara mjligheten att resa och plugga samtidigt som lockar utan ven att hon kan testa olika kurser utan att en eventuell avhoppning fr konsekven-ser och den sociala aspekten.

Det r ju jttebra att fler mnniskor kan ta del av in-

formation och kunskap. Hela idn med fri och ppen utbildning r vldigt lockande fr mig.

Thomas Nixon r filmkoordinator och dagens kameraman p Karolinska. Han var med redan nr projek-tet startades upp fr ett

och ett halvt r sedan. Det tog ver ett r frn vi brjade planera till att vi

Det hr r frsta gngen i historien som utbildningen

r helt gratis. Thomas Nixon

Rebecca Stl, student vid Handelshgskolan i Gteborg anvnder sig av MOOCs.

faktiskt publicerade en kurs. Men nu bidrar vi inte bara med kurserna i sig utan ven i utvecklandet av plattfor-men och onlineutbildningen i sig, sger han.

Urologikursen blir Karolinskas femte MOOC och tidigare kurser har behandlat bland annat global hlsa och programmeringssprket R. Plattformen EdX erbju-der totalt ver 300 kurser frn en rad olika universitet. Det mest frvnande r kanske att projektet startades av Harvard och MIT. Vrldens frmsta utbildningsin-stitutioner har nu slutat tvla om vem som har lgst antagningsprocent och i stllet brjat tvla om vem som kan n flest mnniskor med sin kunskap.

P sina tv frsta kurser ndde Karolinska nstan 60 000 studenter. Tio gnger fler n antalet hel-tidsstudenter p campus. Den stora skillnaden r att betydligt frre MOOC-studenter fullfljer sina kurser. Bara fyra procent och d ligger Karolinska ungefr jmnt med snittet fr alla EdX-kurser.

Det r vl helt naturligt att det blir s nr man ppnar kursen frn alla. Vissa kanske bara knner ett behov av att lra sig en specifik del av kursen och ter andra kanske bara r lite nyfikna och registrerar sig fr att kolla lget, sger Jon Kramer och kliar sig p hakan.

Liksom Rebecca tycker Thomas att ppenheten och demokratiseringen av kunskap r en av de viktigaste sakerna MOOCen fr med sig.

Det hr r frsta gngen i historien som utbild-ningen r helt gratis. Det enda man behver fr att uppleva Karolinskas frelsare r en dator och inter-netuppkopling.

MOOCs r relativt nytt i Sverige men sedan Karo-linska brjade i september har bde Chalmers och Stockholms universitet brjat nosa p mjligheterna att distribuera frelsningar via ntet och flera kom-mer sannolikt att flja trenden att dela sina resurser med omvrlden.

Det har alltid uppmuntrats att frska sprida KIs namn och rykte runt omkring i vrlden. Men det r frst nu vi har tagit tag i det, sger Thomas Nixon.

Frn statligt hll kan inte minnas att de har ftt n-gon srskild uppmuntran men han ppekar samtidigt att det trots allt r de som betalar hans ln.

Det har kanske inte satts av pengar fr att titta p nya utbildningsformer men moderniseringen fljer naturligt med resten av samhllet. Det hr r bara en ny del av det gamla jobbet. Vi fr ju betalt fr att sprida kunskap och d ska vi gra det bst vi kan.

11.

TEKNIKSAMHLLET

Januari 2015 VOID

Kameramannen Thomas Nixon fokuserar.

12.

TEKNIKSAMHLLET

VOID 2015 Januari

Bland alla hyllningarna kan det vara ltt att glmma MOOCens begrnsningar. Det r stor skillnad p att sitta hemma framfr datorn och att komma till fre-lsningssalen varje dag och vare sig Jon eller Thomas verkar tro att MOOCs kommer att konkurrera ut den traditionella undervisningen.

Fr ett helt program behvs en helt annan kon-takt mellan professorer och studenter och framfr allt en betydligt mer avancerad utvrdering av presta-tioner n vad vi kan stadkomma i s stor skala som MOOCs behver, sger Thomas Nixon.

Rebecca Stl hller med om att MOOCen inte kan erstta traditionella frelsningar och ser det mer som ett komplement till sin ekonomiutbildning.

Det r lite mer som att lsa en bok och diskutera den med folk n att lsa en universitetskurs. Men jag tror att det kommer att utvecklas mycket. De flesta lrarna r ovana vid att lra ut saker digitalt, n s lnge. Dessutom tror jag att kurserna framt kommer

att bli mer interaktiva och dynamiska, det kanske kan gra att fler personer faktiskt lser hela kurser ocks.

Jon Kramer ser framfr sig att digitaliseringen kan bli viktigare i klassrummet men att det snarare hand-lar om en blandad modell.

Man behver social interaktion inte bara med lrare utan med medstudenter ocks. Dr har vi en bit kvar p vra MOOCs jmfrt med den vanliga undervisningen. Ntverkande blir svrare nr alla stu-denter jobbar i sitt eget tempo men samtidigt r just det individuella tempot en av MOOCens strsta styrkor.

Ungefr tjugo minuter har gtt sedan Jon och Thomas satte sig utanfr studion. Lars Henningsohn r nu p plats framfr kameran och trnar formule-ringar. Urology is not only a surgical field but also... Han tvekar lite och hamrar in ett tiotal fiktiva spikar i luften fr att hitta tillbaka till rytmen.

Samtidigt gr Thomas fram och tillbaka mellan strlkastare, green screen och kameran och finjusterar.

Lars Henningsohn r den som str framfr kameran i denna MOOC:en.

13.

TEKNIKSAMHLLET

Januari 2015 VOID

EdXEdX grundades i maj 2012 av Harvard och MIT och har i nulget ver 60 bidragande utbildningsinstitutio-ner frn hela vrlden. EdX r open source vilket innebr att varje enskilt universitet har tillgng till koden bakom plattformen och kan modifiera den efter sina egna behov. Universiteten vljer sjlva kursernas inne-hll och i dag strcker det sig frn Harvards Computer Science CS50x till Peking Universitys Music of the 20th century.

EdX sjlva skriver att syftet med plattfor-men r att sprida hg-kvalitativ utbildning globalt, frbttra den traditionella utbild-ningen och forska fr att frst nrmare hur studenter tar till sig kunskap.

Vi kan gra flera tagningar va? frgar Lars Tho-mas som lugnt frklarar att vi har en hel timme p oss. Ingen stress n s lnge i alla fall.

Efter ngra misslyckade frsk slcker Thomas strlkastarna. Ett vlkomnat tagande i den lilla studion som verkar ha flyttats fjorton breddgrader sderut de se-naste tio minu-terna. Sedan slcker han skrmen under ka-meran som har ftt agera teleprompter.

Jag tror nstan att det blir lttare fr dig utan punkterna. D kan du bara fokusera p kameran sger han till Lars som nickar.

En kvart senare sitter Lars Henningsohn framtlu-tad i en stol utanfr studion. Han r fortfarande lite uppe p trna efter att ha spikat inspelningen.

Jag har frelst ver 7 500 timmar innan, men det hr var en ny grej. Det r lite konstigt nr man bara har en kamera att prata till.

Den strsta skillnaden berttar Lars r att spontani-teten han knner igen frn frelsandet r helt borta.

I vanliga fall drivs frelsningarna vidare av en frga eller ngot man fngar upp i rummet. I det hr sammanhanget mste allt vara klart innan.

Samtidigt som dynamiken frsvinner mste Lars ocks frhlla sig till en helt annan mlgrupp. Kursen r ppen fr alla och ambitionen r att ocks vem

som helst ska kunna lsa kursen. Mlet med kursen r att avdramatisera mnet lite.

S mste jag sklart anpassa sprket lite ocks. Det r jtteviktigt att inte prata ver huvudet p ngon tror jag.

P EdX-kurserna spelar frels-ningarna ofta en central roll.

Men det ska betydligt mer till fr att gra en bra MOOC tror Jon.

Mnnikans inlrnings-metod har nog frndrats vldigt mycket de senaste

ren, srskilt fr de yngre generationerna. Om man fr-

gar en student nu hur de lr sig ngot p egen hand s gr de inte till biblioteket och lnar en bok

direkt. Man letar kanske upp youtubeklipp eller How to-sajter.

Det r just det Jons lrandeanalys handlar om, att frst hur mnniskor tar till sig kunskap. n s lnge r det svrt att sga vad fr data KIx kan ge men en bakomliggande filosofisk aspekt str i alla fall klar fr Jon.

Det kan sklart uppst problem nr det gller att kontrollera studenternas kunskaper i MOOCs men i slutndan handlar det om att stlla sig frgan vad r lrande? r det att f alla rtt p ett prov eller handlar det om att mta ny information och nya perspektiv under en kurs s att man kan vara lite klokare nr man avslutar den?

I slutndan handlar det om att stlla sig frgan

vad r lrande?Jon Kramer

14.

INNOVATION

VOID 2015 Januari

Techzeitgeist 2015Varje r kommer hipsters p nya grejer fr att gra livet lite svrare fr sig sjlva. Om det

r fixies, surdegsbak eller otympliga skgg spelar mindre roll. I andra ndan av spektrat str tekniknrdarna som hela tiden frsker bli snabbare och bttre. Hr r de tre sakerna du som

tekniknrd br ha koll p 2015 om du ska hnga med i den teknologiska tidsandan.

Ntskerhet och integritet

Tre trender du inte fr missa i r

Wearables

Redan 2010 avsljade Business Insider att Mark Zuckerberg kallade Facebooks anvndare fr dumb fucks och hela fyra r senare har det kommit en motreaktion mot facebooks slappa hantering av person-uppgifter och tvivelaktiga handel med sina kunder. 2014 lanserades det minimalistiska sociala ntverket Ello.

All ra till Ello fr att ge oss bttre kontroll ver person-uppgifter p ntet, men den viktigaste nyheten fr den per-sonliga skerheten 2014 var dock lanseringen av Googles Project Zero. En grupp professionella hackers som kommer att jobba med att leta buggar och skerhetsbrister i inte bara googles egna alla stora mjukvaruprodukter. Efter att ha gett Microsoft sex mnader p att fixa en bugg de hit-tade publicerade de den infr ppen rid och planerar att

fortstta med det i framtiden. Nu r bara frgan vad vi fr se hr nst. Kommer de att avtcka ett nytt Heartbleed?

Fr 2015 ser vi fram emot utvecklingen inom sociala medier och Googles vidare avsljanden. Det r ven ett par tech start-ups man borde hlla koll p. Staply r en tjnst som lter dig dela filer med kollegor och kompisar p ett smidigare stt n att mejla. Vill man ha extra bra koll p var filerna hller hus kan det vara vrt att hlla ett ga p den rumnska start-upen Keupy som har tagli-nen Personal cloud storage you actually own. Fretaget kombinerar molntjnsterna vi redan knner till med externa hrddiskar. Man behller allts filerna p sin egen hrddisk och har full koll p var de r och kan vara sker p att de verkligen r borta nr man raderat dem.

Den andra stora trenden vi utlser r wearables. Allts teknik som du kan ha p dig och grna r kopplade till kroppen p ngot stt. Det hr kan tyckas motstridande mot den ovan nmnda trenden nr man lgger fram fitnessarmband som loggar din hjrtrytm eller GPS-armband till ungarna, men vi frutstter att Project Zero kan agera skerhetsvakt ven fr dessa pro-dukter. P CES mssan i Las Vegas har det lyfts fram en rad olika produkter, en av de vi vill lyfta fram som kanske den mest dysto-piska men ven bland de mest intressanta r den svenska manicken Narrative. En liten kamera som man kan stta p brstfickan och lta dokumentera hela

ens vardag och ladda upp bilder direkt till din telefon eller dator. Man slipper tnka p att ta bilder och kan leva i nuet men str det inte rtt till med skerheten frutspr vi en betydligt strre bildskandal n sommarens iCloudhackning.

En annan svensk innovation r armbands-telefonen Tinitell. Myntat p barn r det ett GPS-armband som ven arbetar som en simpel telefon ifall frldrarna behver ha tag p sina barn akut. Det finns skert 20 olika produkter inom GPS-tracking hr. Men jag tnker s hr att om jag var barn skulle jag

inte vilja ha ngot som bara gr att mina frldrar har koll p mig. S vi frsker leverera lite vrde fr barnet

Kameran som kommer fnga alla dina bsta och smsta gonblick

KLLA: NARRATIVE

Facebook, bland andra, har en hel och hemligstmplad algoritm anpassad fr att rtt reklam ska n fram till just dig - baserat p vad du delar, gillar och hur du interagerar med dina vnner. Ello dremot ska vara en plats att kopplas samman, skapa och fira livet - reklamfritt. Sidan r drygt ett halvt r gammal och verkar hittills lockat mestadels unga konstnrer som delar sina bilder. Inledningsvis nr vi provar Ello mrks det att det r en beta-version som ger en DIY-knsla. En funktion som knns tilltalande r att kunna dela upp fldet i vad ens vnner delar och vad som r populrt p sidan.

I vrigt pminner sidan just om Face-book i hur du delar uppdateringar, men saknar funktioner som chat och evene-mang. Dock verkar delningsverktyget vldigt smidigt, d det endast gller att dra och slppa de bilder som ska delas.

n s lnge krvs en inbjudan frn en anvndare fr att f tillgng till ntver-ket, men allt efter som nr sidan tar fart r den fortsatta ambitionen att Ello ska bde vara gratis och tillgngligt fr alla.

Ntverket finns inte nnu som app frutom inofficiella utvecklare som anpassat sidan till en app men som redan har omkring 5000 nedladdningar. Frgan som stlls r just om detta kommer kunna utmana Facebook nr allt fler blir medvetna om hur deras informa-tion anvnds och sljs.

15.

INNOVATION

Januari 2015 VOID

DO IT YOURSELF

DIY: Do it yourself, en kultur som uppstod under 1070-talets punkscen i England men som nu kan-ske mer frknippas med pyssel och heminredning. Det gr ut p att skapa saker sjlv utan kunskap och experthjlp.

TEXT: IDA MIKKO

I reaktion mot hur sociala medier-ntverk skapar sig intkter p att slja information om sina anvndare till sina annonsrer, finns nu ett alternativ till de som inte vill att ens liv ska bli en vara. Ello skriver i sitt manifest att de tror p ett socialt ntverk som kan vara

ett verktyg fr empowerment.

Har du Ello, eller?

Internet till alla har vi redan klarat av. I alla fall om man blundar fr alla som inte har internet. Det nsta naturliga steget r drfr internet till allt! Just det r rets trendord i teknikkretsar. Redan frra ret var IoT en stor snackis men i r har man verkligen tagit steget frbi ondiga mo-jnger och i r visar man upp produkter som faktiskt kan vara anvndbara. Det r samma

situation som med PC:n, smartphonen och iPaden. Folk uppfattar den inte som intressant frrn de vet vad de ska ha det till.

Internet of things har tagit CES med storm och tanken frn fretagens sida r att hela hem-met ska vara uppkopplat. Smarta

ls till ytterdrren, stektermome-ter som kopplas till telefonen och hgtalare med en direktknapp till

Spotify. En av CES stora succer s hr lngt r Breathometer. Vad som ser ut som en pytteliten rund fljt r i sjlva verket en alkometer som kopplas till din telefon genom hrlursuttaget. Visst kan man tycka att nrdskatten r lite fr hg n s lnge nr en nappflaska gr fr hundra dollar. Men att priserna sjunker efter ett tag r inget nytt. Vad blir rets julklapp 2015? Att du kan koppla klappen till din mobil

r i alla fall vrt att stta pengarna p.

Internet of things

ocks med telefondelen. sger grundaren till internet-branschbevakarna i Digitalpodden.

Det br ocks nmnas att det s omtalade google glass kommer att slppas i r enligt en artikel i Wall Street

Journal. n s lnge har inget datum presenterats och mjligheten att delta i betatestningen verkar begrnsad eftersom produkten r borttagen frn Google play.

KLLA: ELLO

TEXT: JONAS DE LANGE

16.

RETRO

VOID 2015 Januari

VEM FLYGER BALLONGEN?

Vi har vl alla sett en ballong glida ver staden en vacker sommarkvll. Men landets piloter blir frre och frre fr varje r och lngt ifrn

alla fullfljer sin utbildning. Tv killar p Chalmers tnker dock frbttra de siffrorna.

TEXT: SIMON CARLSSONFOTO: SIMON CARLSSON & ANTON TORSTENSSON

17.

RETRO

Januari 2015 VOID

Tv plusgrader. Ett ihllande duggregn. Det r tur att det inte r i sin egen stad som Chalmers Ballong Corps (CBC) skall flyga upp i den jmngr himlen. Den bl skpbilen med tillhrande slp backas in i garaget. Men fre det att den lastas till bredden full med ballong, korg och gastuber s mste ngonting gras. Slpets vinterdck mste p.

Att man aldrig tnker p snt innan, d hade vi inte behvt lgga tid p det nu, sger freningens ordfran-de, Carl von Rosen.

Det r en tio personer stark skara som skall spendera helgen i rebro. Dr vntar en deltvling i Svenska Cupen, rebro Balloon Flying Festival. Om det nu blir ngon tvling. F sporter r s beroende av vdret som ballongflygning.

Men lrdagens prognos ser bra ut, sger Carl med stor gldje i rsten.

Det r ju s att det finns inget dligt vder, bara dliga startplatser.

Den som sger detta r Marcus Ekeroos. Han r mngrig medlem i freningen och ven ordfrande i Svenska Ballongfederationen (SBF).

Men jag har inte studerat p Chalmers p lnge. Min insats r att jag hr av mig till studievgledaren en gng om ret fr att frlnga mitt studieuppehll.

Marcus r inte bara ordfrande i SBF. Han r dess-utom den enda medlemmen i CBC som r inskriven p Chalmers och innehar ett ballongfrarcertifikat. Men till helgens tvling fr han sllskap.

Vi fr kalla in andra piloter som inte gr p Chal-mers lngre. Vi har ju inget val, sger Carl.

Freningens situation r inte unik i ballongsverige. Enligt Transportstyrelsen har idag 66 personer ett svenskt ballongfrarcertifikat. Utver dem finns det en handfull i Sverige som innehar ett amerikanskt certifi-kat. Dessa f piloter r resultatet av en alltjmt nedt-gende trend sedan slutet av 90-talet. Bara under den senaste trersperioden har antalet piloter minskat med en fjrdedel.

Det r klart att det r ett jtteproblem, sger Marcus.Carl fyller i: Det handlar ju om hela sportens framtid. Fr vi inte

nya piloter kan vi i freningen inte fortstta flyga, s enkelt r det.

Marcus pongterar dock att det inte r ngon kris i ordets rtta bemrkelse. Men det finns utrustning och kapacitet i landets freningar fr att flyga betydligt mer n det grs idag.

Som det r idag fr vi g upp med endast en ballong nr vi hade kunnat g upp med flera.

Fr vi inte nya piloter kan vi i freningen inte fortstta flyga

Carl Von Rosen

18. VOID 2015 JanuariBallongen fylls med varmluft infr starten.

Marcus Ekeroos glider ver rebro i en specialballong utan korg.

19.

RETRO

Januari 2015 VOID

Sjukdom, lder och frndrade familjefrhllanden r alla vanliga orsaker till att antalet piloter blir frre. Det finns ocks krav som mste uppfyllas.

Under varje tvrsperiod mste man flyga tolv tim-mar och gra tta starter och landningar. Lkarintyget mste ocks uppdateras, sger Marcus

Tolv timmars flygning lter kanske inte mycket, men p en timma i luften gr det sex-sju timmar i frbere-delse och efterarbete.

Sen fr du lgga till de fyra timmar du lade nr du trodde det skulle bli bra vder en annan dag. Effektiv tid som man flyger r vldigt lite i frhllande till allt annat, sger Carl.

Frhoppningen r att freningen snart inte har bara en utan tre piloter bland sina inskrivna medlemmar. Tillsammans med Daniel Oom s r Carl von Rosen mitt uppe i sin pilotutbildning. Men det hela r ett maratonlopp, sna-rare n en sprinterdistans.

Man brukar sga att det tar tv r att sig igenom utbildningen. Den snabbaste tog sitt certifikat p tre m-nader men det r exceptio-nellt snabbt, sger Marcus.

Med sin ordfrandepost i ballongfederationen r han di-rekt involverad i problemet. Det r nmligen federationen som driver den flygskola dr mnga piloter, dribland Carl och Daniel, utbildar sig. Proceduren liknar till stor del den nr man tar sitt krkort. Teoristudier varvas med praktisk flygning fr en instruktr. Men det finns ocks stora skillnader.

Vi hr i CBC r lyckligt lottade p s stt att fren-ingen str fr flygningen s blir det inte lika dyrt, sger Carl.

Flyger man osponsrat och betalar allt sjlv s slutar det nog p runt 100 papp. Men jag tror inte jag trf-fat ngon som avsttt att bli pilot fr att det r fr dyrt, sger Marcus.

Vad gr d alla freningens 60-talet medlemmar som inte fr flyga? De flesta tar nog helst hand om ngon av de andra tre platserna i ballongen, men det finns fler uppgifter. Exempelvis s mste varje flygning

ha sllskap av en fljebil fr att kunna vara p plats vid landning. Kommunikationen sker via radio.

Marcus frklarar vidare: Man kan jmfra det hela med en bilresa. Fraren

kr bilen men du kan vara med hela resan, planera resan, packa bilen och tvtta bilen. P samma stt r det med ballongflygningar. Piloten flyger ballongen men alla fr hjlpa till och vara med.

De flesta njer sig med att vara passagerare, det r ytterst f som vljer att ta steget och pbrja en pilotut-

bildning. ven om vi sklart vill ha fler piloter r det

oerhrt viktigt att de som pbrjar utbild-ningen verkligen vill bli piloter. Det r

en jobbig process och vill man inte s lyckas man inte. Bara en fjrdedel av

de som pbrjar utbildningen full-fljer den, sger Marcus.

Att inte g igenom utbildningen p egen hand r ngot som Carl rekommenderar.

Absolut! Jag brjade frst och tog ngon lektion men hade mycket i skolan och tappade fart. Men sen brjade Daniel och jklar vilken fart det blev. Det blir ju som en tvling emel-

lan oss om vem som kan komma upp i luften frst.

Om ballongens bste vn r vin-den s r ven dess vrsta fiende vderleksbaserad. Regn, sn, blst och

moln. Allt kan frstra en planerad flygning. Men den vrsta fienden heter termik.

Termik bildas nr varm luft stiger frn marken och r varmare n sin omgivning. Den trycker d undan kallare luft vilket skapar oregelbundna vindar. D kan du inte styra ballongen lngre utan ker t olika hll p olika hjder, sger Daniel.

Precis, tnk dig den geografiska profilen av en stad. Frst kanske det kommer ett hgt hus och d ker man upp och sen ker man ner igen, sger Carl.

Termiken gr ocks, motsatt till vad man kanske tror, att ballongflygning r en sport som lmpar sig p vin-terhalvret. D r inte solens strlar tillrckligt varma fr att termik skall kunna bildas och det r d mjligt att flyga under alla ljusa timmar. P sommaren dremot r det bara flygbart under gryning och skymning.

Ballongen fylls med varmluft infr starten.

20. VOID 2015 Januari

Ett-Tv, Ett-Tv, Ett-Tv. Nej det r inte Sveriges resultatrad i VM 1990 som Carl von Rosen upprepar. De sista frberedelserna fr avresan grs, dribland att testa radiokommunikationen och leta upp en Grnsaks-karta ver tvlingsomrdet.

Vanliga kartor r inte tillrckligt detaljerade s drfr har vi grnsakskartor. Om det heter s fr att man till och med skall kunna se vad som vxer? Det vet jag inte, jag tnker att det r fr att de r grna.

Med bra vder under helgen s finns det god chans till flygtrning, mnga av landets instruktrer kommer finnas p plats. SBF har ett tiotal instruktrer som hjlper elev-erna i flygskolan, mnga av dem stller upp utan erstt-ning. Skillnaden r stor jmfrt med de fretag som sysslar med kommersiella flygningar och utbildningar, i alla fall nr det gller ekonomi. Men man ser inte varandra som konkurrenter.

Han som driver Ballongflyg i Vst har medlemsnum-mer tre hr i freningen och var med och startade upp den, sger Marcus.

Ja jag hade honom som instruktr hromdagen, sger Daniel innan Marcus tar vid igen.

Vi fr ju inte slja biljetter och flyga vanligt folk.

Ballongflygning som upplevelse r en produkt som bara verkar vxa i popularitet. Upplevelser.com sger att det r en av deras storsljare med 160 slda flygningar under sommarmnaderna 2014. De anvnder sig aldrig utav fr-eningar likt CBC utan av kommersiella flygfretag.

Ja det finns ju ngra personer i Sverige som lever enbart p att flyga ballong. Det r dessutom en del av vra medlemmar som brukar hjlpa till och kra fljebil fr att finansiera sina studier, sger Marcus.

Gteborg r en av de stder i Sverige dr ballongflygning har starkast fste. Det kan verka konstigt med tanke p det omtalade vstkustvdret. Men det finns mnga bra stllen att starta och landa p i Gteborg med omnejd.

Vinden r ju vr primra navigation, drfr har man olika startplatser beroende p hur det blser och vart man vill ta sig. Hr ser du ngra vi brukar starta p, sger Carl och pekar mot bordsytan.

Soffbordet r inget vanligt soffbord. Det r inslaget i en karta ver vstkusten. Kartan har dessutom blivit mlad p med rda och grna frger i olika geometriska figurer.

Det hr grna omrdet r vid Sve flygplats, dr r luften kontrollerad upp till 1500 fot vilket gr att vi behver dubbelriktad kommunikation fr att kunna kommunicera med flygtornet. Vi mste dessutom ha tillstnd fr att f flyga hr, samma sak gller med Landvetter.

De hr rda cirklarna d, r det stllen ni inte fr flyga vid?

Nej det dr r mest arga bnder. Vi behver ju ha tillstnd frn markgaren fr att landa och det r svrt att fixa i luften om man mste g ner. D fr man sig en rejl utskllning vilket leder till en rd prick, sger Marcus.

Rda prickar p kartan ska undvikas.

Ballongflygare fr uppleva fantastiska vyer.

21.

MNE

Januari 2015 VOID

Kartan uppdateras allt eftersom nya platser upptcks som bra eller dliga. Lngt ifrn alla markgare blir arga nr det dyker upp en ballong p ovntat besk.

Vi var ute och flg i Uddevalla och fick landa p Orust. D kom garen ut och var jtteglad och bjd in oss p kaffe, sger Daniel.

Vi kan ju inte planera exakt i vilken korsning vi ska landa utan mer vilket omrde. Det finns flygningar dr man hamnar precis dr man tror och det finns flygning-ar dr man inte hamnar i rtt kommun, sger Marcus.

Ju nrmre rebro bilen kommer, desto smre r vdret. Regnet blir allt tyngre och vergr i ngot som liknar snflingor. Till lrdagens morgon har himlen stngt sig. Molnen ligger kvar. Inte mycket talar fr att ballongen skall upp i luften. Med drygt tjugofem mils resa i bil ger man dock inte upp ltt. Bilen rullar i alla fall. Vid startplatsen ser det bttre ut. Mycket bttre. Solen visar sig, molnen blir frre och frre. Till slut finns de inte lngre. Till slut har molnens plats i luften ersatts av luftballonger. Femton tvlande trngs om platserna i det ondliga utrymmet som himlen utgr. En av dem styrs av Carl. Trots orutinen gr frsta tvlingen bra. Riktigt bra.

De lade ut ett kors p marken. Sen skulle man kasta en sandpse frn ballongen s nra som mjligt. Vi var sju meter ifrn och det var nrmast. Jvligt kul, sger Carl.

Andra tvlingen skall man flja en ballong och landa s nra som mjligt. Den gr inte lika bra. Carl har inte tillrcklig vana fr att landa p det stllet som behvdes.

Min instruktr sa D skiter vi i tvlingen s fr du landa hr borta istllet.

Frn hger str Carl, Marcus och Daniel tillsammans med tv andra frn freningen.

2014 r ett r att minnas som ett r av besvikelse och gamla recept inom spelvrlden. Men det r ocks ett r vrt att minnas fr de spel och utvecklare som vgar utmana

traditionella ider. Hr r ngra av de spel som r vrda att minnas.

Innovativa spel frn 2014

Innovationen hos rets mest deprimerande och etiska spel bestr inte lika mycket av nya stt att spela som det gr av m-nesvalet: I This War of Mine kontrollerar du en grupp ver-levare i en krigszon som mste gra allt fr att verleva. Det r en intensiv och gonppnande upplevelse och ett framst-ende exempel p hur spel kan stta en i andra mnniskors sits p ett unikt stt.

This War of Mine

Rollers of the RealmInnovation genom kombination. Rollers of the Realm r en blandning av ett rollspel och ett flipperspel, dr varje karaktr r en unik kula som du skjuter ivg fr att trffa fiender och gra skada. Frvnansvrt enkelt och ett matchande av genrer som det knns som man alltid har vntat p.

TEXT: GABRIEL STRM

Monument valleyBland de bttre mobilspelen 2014, om inte det bsta. Om n inte det enda spelet i r med surrealistiska miljer (Back to Bed r ett annat exempel), s tar Monument Valley nd vara p dem p ett elegant, unikt och lekfullt stt med vldigt enkla medel. Nr varje svep med fingret leder till skratt av frtjusning ver att ha listat ut ngot nytt, d gr spelet ngot rtt.

En simpel id som utnyttjas till fullo. 1680 the Moon r som vilket plattformspel som helst, med en skillnad: Det finns inget tak eller golv. Mycket av spelet handlar om momentum och vinklar, och nr du tror att du har hittat en vinnande strategi fr spelet dig snabbt att tnka om. Smskaligt men vldigt tillfredstllande.

1680 the Moon

INNOVATION Bilderna r skrmdumpar inifrn spelen

22.

23.

INNOVATION

Det r frmst under de senaste ren som genren som kallas g-simulatorer har kommit fram i ljuset och de blir allt vanligare. Olikt traditionella spel, dr det finns hinder att verkomma p olika stt, fokuserar denna genre p vrlden, miljerna och bert-telsen som ska frmedlas. Nr ett av de mest uppmrksammade av dem, Dear Esther, slpp-tes 2010 skapade det dock debatt, d det slpptes som ett spel. Mnga proteste-rade och termerna interaktiv upplevelse och g-simulator fddes. Men alla hll inte med. Jag ser inga problem med att kalla det fr spel, sger Simon Flesser, spelutvecklare p Simogo.

Problemet, enligt Simon Flesser, ligger i tradi-tionen bakom spelen. Det finns en frvntan och ett antal kriterier fr hur spel ska vara, vilket han tycker kan vara trkigt och snvt.

Framfr allt fr att det inte gagnar utvecklarna att kalla den typen av interaktiva upplevelser fr spel. Spelen bedms efter de gamla kriterierna fr hur ett spel ska vara. Men fr den typen av spel gr det inte, utan det finns helt andra kriterier som de borde bedmas utifrn, sger han.

I hstas slppte Simogo The Sailors dream, ett mobilspel som ocks kan ses mer som en interaktiv upplevelse. Simon Flesser kallar det ord som multimediakollage och korthis-toriesamling nr han berttar om spelet och menar att syftet r att utforska och stta ihop berttelsen som finns dr. Men trots bristen p hinder och utmaningar menar han nd att det r ett spel. Enligt mig r det ett spel nr det r interak-tivt och p en digital plattform, sger han.

Interaktiva upplevelser. G-simulatorer. S kallas de ofta. Inga utmaningar ges, ingenting ska gras, inget ml att n. Det finns bara ett syfte: att

uppleva och utforska en vrld, en berttelse. Mnga vgrar kalla dem spel. Men var gr grnsen?

Spelen som inte r spel

TEXT: GABRIEL STRM

Bilden r inifrn spelet av tillverkaren Simogo

24.

PRYLEN

VOID 2015 Januari

Redan 1978 kom Sonys frsta portabla kassettspelare. En spelare som var bde dyr och alltfr klumpig fr att mnniskor skulle ta med den i vardagen. Den hade f anvndare. Masaro Ibuka, en av Sonys grundare var en av dessa. Han brukade ta med sig spelaren och lyssna p opera under sina flygresor. Men Ibuka var ven han bekymrad ver dess otymplighet och vnde sig drfr till Kozo Ohsone med nskeml om en mer anvndarvnlig musikspelare. Ohsone basade ver fretagets produktion av diktafoner. Inspelningsapparater avsedda fr journalister. Man tog bort inspelarfunktionen, ersatte det med stereoljud och den frsta modellen i den framgngsrika serien sg dagens ljus sommaren 1979. Till en brjan freslogs namnet Sony Disco Jogger eftersom disco och jogging var i ropet under perioden. Men precis som i designen utgick man frn

diktafonen. Den hette Pressman och mediespelaren fick heta Walkman. I alla fall i Japan. I Storbritannien marknadsfrdes spelaren som Stowaway. I USA och mnga andra lnder fick den heta Soundabout. Kommer du ihg vad den hette i Sverige? Freestyle!

Den frsta modellen, TPS L2 hade kvar diktafonens design. Hgtalarfunktionen togs bort men hgtalarhlen i chassit blev kvar. Inspelningsknappen blev istllet en s kallad Hot-line-knapp. Genom att trycka p knappen fejdade musiken och slppte in ljudet frn mikrofonen. Denna funktion gjorde att man slapp ta av sig hrlurarna nr man skulle prata med ngon. Den frsta modellen hade ocks tv hrlursutgngar s att tv personer kunde lyssna samtidigt. Priset sattes till 1295 svenska kronor vilket motsvarar ver 4000 kronor idag. I priset ingick ett par hrlurar och Sony

WALKMAN

1979

1979 spelade den kassettband. Mycket har hnt sedan Walkman

ntrade marknaden fr 35 r sedan.

portabel favorit i 35 r

KLLA: SONY.COM

25.

PRYLEN

Januari 2015 VOID

rknade med att slja ungefr 5000 spelare i mnaden. Under de tv frsta mnaderna slde man istllet uppemot 50000 stycken. Sedan dess har Sony slppt mngder av varianter p sin ursprungliga Walkman. 1987 kom spelare med DAT-kassetter, ett uppdaterat kassettband. 1992 introducerade Sony spelare med minidisc. En diskettliknande skiva. 1999 fick den 15 r gamla CD-spelaren Discman dpas om till Walkman. Under tidiga 2000-talet introducerades flashminne och mp3-spelare. 2007 kom den frsta mobiltelefonen med inbyggd Walkman. Tv r senare introducerades spelare med pekskrm. 2013 lanserades ett par vattentliga Walkmanhrlurar med inbyggd spelare. En modell som sldes i vattenfylld frpackning. Under ren har Walkman har blivit ett s vedertaget begrepp att det p 80-talet inkluderades i Oxford English Dictionary.

I brjan av januari presenterade Sony sitt senaste tillskott. P CES-mssan i Las Vegas presenterades Walkman ZX2. Enligt tillverkaren ska anvndarupp-levelsen vara som att g frn standardupplsning till HD-video. nskar man gra den resan fr man punga ut 12990 kronor. 1979 var mlsttningen att gra lyssnandet portabelt. Idag ska ljudet i lurarna vara av studioklass. Frlustfri komprimering, uppspelning av FLAC, WAV och DSD och andra hgteknologiska komponenter r inbakade fr att gra detta mjligt. Numer kan man ocks spela spel och ladda ner appar. Ngot som Masaru Ibuka knappast kunnat drmma om nr han satt p flyget och lyssnade p opera i sin tunga kassettspelare.

TEXT: VIKTOR STRMBERG

2015

KLLA: SONY.COM

26.

INNOVATION

JORDEN RUNT MED EN INNOVATION

Christian Bremer och Erik Ohlson utvecklade som studenter ett hjlpmedelsomkan frndra livet fr tusentals mnniskormed funktionsnedsttning.

Allt brjade med en id 6737 kilometer hemifrn och tog dem ver fyra kontinenter. Det slutade med en hyllningskr framfr Sveriges tekniska elit.

TEXT: JOEL SUNDFOTO: ERIK OHLSSON

27.

INNOVATION

Januari 2015 VOID

Hjrtat dunkar under den vita skjortan, ns-tan som i ett frsk att rymma ut, bort frn rev-benen. Christian sneglar t hger dr hans vn och samarbetspartner Erik sitter. Hret r hrt bakt-stramat och hlls fast i en knut. Lnge har de vntat p denna stund.

Samlingslokalen Nod i Sverige tekniska hg-borg, Kista Science City i Stockholm, r sig inte helt lik. Christian och Erik sitter vid honnrsbordet tillsammans med bland annat energi- och inno-vationsminister Mikael Damberg, Folksams VD Jens Henriksson, och Johan Sderstrm, VD fr ABB i Sverige.

Lngborden str i raden, felfritt likt en vlordnad sol-dattrupp. Stolarna hyser Sveriges tekniska elit. En upp-hjd scen r i centrum i rummet som har tv vningar och pminner om en galleria. Programpunkterna dan-sar frbi och tillslut kommer de vntade orden. Mannen p scenen vlkomnar upp: Christian Bremer och Erik Ohlsson. Ljudet av applderna vibrerar i ronen nr de bda stller sig upp. Ryggen har aldrig varit rakare. De tar sina frsta steg mot slutet av resan, det sista kvittot p flera rs arbete.

I slutet av februari 2012 stannade en tuk-tuk till framfr en grn port. P en skylt bredvid stod det Joyland special school for physically handicapped. Christian klev ur fordonet och det blonda hret blnkte till i solen. Sam-tidigt satte den betydligt lngre Erik ner sina ftter och det knastrade under fotsulorna. Marken i Kenya suktade fortfarande efter livgivande vatten i skiftet in till mon-sunperioden. Barn hoppade frbi p kryckor eller tog sig fram i rullstolar fr att frflytta sig runt p skolomrdet.

Jag minns tydligt att ngra av barnen hade bundit en trd ver rullstolen dr fotstden borde sitta, bert-tar Christian.

P omrdet lg tv avlnga huvudbyggnader mitt emot varandra. Christian och Erik gick in i klassrum-men som hade jordstampade golv och mest liknade skadeskjutna bunkrar, men som livades upp av fnster, bla vggar och teckningar. Barn frn frskolan upp till hgstadiet frskte utbilda sig hr. Det knns fel att sga det, men det kndes som att det var en soptipp fr annorlunda barn, berttar Erik.

Vistelsen p skolan var ett av mnga besk som Christian och Erik gjorde under sju veckor i Kenya. De lste teknisk design p Chalmers masterprogram fr civilingenjrer och de utfrde ett projektarbete som en del av utbildningen. Under de tv frsta veckorna reste studenterna runt i Kenyas tredje strsta stad Kisumu, en fr landet viktig hamnstad vid Viktoriasjn, fr att studera infrastruktur och andra funktioner i samhl-let. Detta fr att hitta ett problem och sedan fresl en teknisk lsning. De beskte bland annat den lokala hamnen, olika entreprenrer och ett sjukhus dr

28.

INNOVATION

VOID 2015 Januari

patienter tvingades att dela sngar.Vid ett annat tillflle p skolan var en sjukgymnast

p besk fr att hjlpa barnen. I rummet lg en hg, en sorts kyrkogrd fr frbrukade hjlpmedel. Sjukgym-nasten kom tv gnger i veckan fr att hjlpa ver 50 barn. Det fanns ingen mjlighet att han att han skulle kunna hjlpa alla, berttar Erik.

Ur intrycken p skolan fdde en id hos Christian och Erik. De ville utforska om det var mjligt att an-passa en rullstol efter lnder som saknar ekonomiska frutsttningar fr en stabil infrastruktur. Ett inte helt ltt projekt som det bland annat visade sig vid ett senare besk p skolan med en him-mel svart som sot. Dammluckorna i himla-valvet hade ppnat sig och regnet strtade ner. Samtidigt smllde skan som pistolskott runt omkring Christian och Erik.

Skolomrdet sluttade ltt och genom porten rann vattnet frn regnet som en flod. De tv djupa diken som tidigare hade grvts fylldes fort upp. Barnen gick ut i regnet och leran. Med forsande vatten upp till knna var det inte oro som prglade bar-nens ansikten, utan de leenden som inget ovder kunde tvtta bort. Jag minns att vi undrade hur vi ngonsin skulle kunna anpassa en rullstol efter detta, berttar Erik.

Projektet avlutades och tiden i Kenya mynnade ut i en teoretisk rullstol. Det fanns ingen tid eller mjlighet under projektet att skapa en fysisk prototyp. Sedan bar det av hem till Sverige igen. Arbetet var egentligen klart dr, men tanken p rullstolen levde kvar. Under som-marlovet 2012 arbetade de bda med annat, men Erik fick tag i det ideella fretaget Whirldwind wheelchairs international. Det USA-baserade fretaget hade sedan 1979 arbetat med att utveckla hjlpmedel fr mnniskor med rrelsehinder. Genom samtalen p Skype visade det sig att fretaget var mer n villiga att ta emot Chris-tian och Erik fr ett samarbete.

I brjan av hstterminen 2012 arbetade Christian och Erik med att samla p sig s mycket material de kunde. Det handlade om transportstudier, rullstolens uppbyggnad, anatomi och ldre artiklar p mnet. De var tillbaka dr de frst trffades, p Chalmers. Tillsam-mans hade de tidigare gjort kandidatuppsatsen ihop just hr och nu skulle det fortsatta arbetet med rullstolen gras under en gemensam masteruppsats.

Nr faktasamlandet var klart i oktober packade de ryggsckarna och stack till Whirlwind wheelchairs i San Francisco. Fretaget hade sin bas p San Francisco state university och dr spenderades den mesta tiden av de fem veckorna i landet. Kontoret p universitetet var litet, liksom verkstaden. Det frsta jag lade mrke till var att medarbetarna anvnde rullstolar som skrivbordsstolar, berttar Chris-tian.

Christian och Erik spenderade mycket tid p att studera Whirlwinds egna rullstolar. De lrde sig grun-derna och krde sjlva runt mycket p campusomrdet

i rullstolar. Whirlwinds rullstol blev grunden i det fortsatta arbetet. Utifrn hjulbasen brjade Chris-tian och Erik utveckla en egen stol. Svenskarna ville ha en stol som var ltt och tlig, som hade

kraftiga hjul och som hade delar som var bde billiga och enkla att erstta. Den viktigaste detaljen var dock en helt annan. Christian och Erik fick sjlva uppleva hur svrt det var att ta sig upp fr backar och ett rd i samband med det blev grunden till en ny innovation. Fr att inte ramla bakt fick vi tipset att frflytta oss framt p stet. Det var ett rd som kom att bli avg-

De anvnde rullstolar som skrivbordsstolar.

INNOVATION

Januari 2015 VOID

rande, berttar Erik.Fr att rullstolen skulle klara av backar och

sluttningar var det ndvndigt att frflytta vikten hos den sittande personen, till framfr hjulen. Drfr pbrjade Christian och Erik arbetet med ett flyttbart ste. Det lter som en enkel lsning, men i slutndan den avgrande innovationen. Tiden var knapp. Frn kontoret och verkstaden sg Christian och Erik novembersolen n sin hgsta punkt p dagen och sedan frsvinna bortom horisonten. Flygresan mot nsta ml kom allt nrmare. P biljetten stod det Indonesien och fr att utvrdera flera mnaders arbete behvde de bli klara med en prototyp. Varje detalj som ndrades pverkade hela rullstolen, ndrade du ngot ndrades allt. Vi visste inte vad vi skulle gra om vi inte fick med oss rullstolen, berttar Christian.

Det blev en lng sista natt och drygt tv timmar innan planet skulle lyfta var fortfarande inte allt klart. Christi-an satt och arbetade p ett handtag, en detalj som skulle visa sig vara av hgsta vikt. Christian arbetade lite som i smyg med ngot och nr jag frgade om allt inte var klart s svarade han lt

mig bara arbeta lite, berttar Erik. Christian blev snart klart och de var tvungna att sticka och s snabbt de kunde slngde de ner rullstolen i en lda. Utanfr vntade en bil. En bil som tillhrde med-arbetaren Matt McCambridge och var lika ansprksls som sin gare. Alla p Whirlwind drevs av behovet att hjlpa till, inte av att bli rika. Tillsammans med ldan med rullstolen pressade Christian och Erik in sina stora vskor till bilens bristningsgrns. Sedan slngde de sig in i den gra bilen av mrket Hyundai som enbart hade en backspegel. Nr bilen tillverkades fanns det nmligen inget krav p att ha tv.

Det var s sjukt stressigt, det var en galen bilfrd, be-rttar Christian.

Erik krde och fick uppleva en vg med fem filer i en bil

29.

INNOVATION

utan servo som var halvfrdig fr skroten. Planet som skulle lyfta frn San Francisco och flyga ver Stilla havet och landa i Yogyakarta stod nnu och vntade. Regnet spelade en melodi mot rutan i takt med tv bultande hjrtan.

Bilen rullade in p parkeringen. Det blev ett snabbt avsked, sedan in genom drrarna och mellan tunga andetag hlsade Christian och Erik p personalen vid incheckningen. Det var frst nr de sjunkit ner i sina

flygstolar som de p riktigt kunde andas ut. Rullstolen var med. Indonesien vntade.

Mlet fr planet var staden Yogyakarta p Java, den folkrikaste n i vrlden. Hr pbrjades ett samarbete med UCP Wheels for humanity, en organisa-tion som under 17 r har arbetat i utvecklingslnder fr att hjlpa mnniskor med rrelsehinder. P plats blev Sri Lestari Christians och Eriks ledsagare och tolk. Utan henne hade det inte gtt at genomfra det arbete som gjordes. Hon frlorade knseln i underkroppen efter motorcykelolycka. Efter olyckan tog det tio r innan hon fick en egen rullstol, men sedan dess har hon dedikerat all sin tid med att hjlpa andra rullstolsburna. Denna 38-ring letade sig in i tv svenska hjrtan. Sri r den mest godhjrtade mnniska jag ngonsin trffat, berttar Erik.

Christian, Erik och Sri beskte sammanlagt 22 personer. Dessa mnniskor testade rullstolen med det flyttbara stet och testerna blev grunden i en anvndarstudie. De beskte ett hus som lg p en betongplatta och hade en ramp upp till drren. Dr tog Christian och Erik i hand och hlsade p en man i rullstol. Nr den amputerade mannen skulle ta sig in i sitt hus hoppade han ur, kravlade sig upp lngs rampen och drog sedan upp rullstolen innan han satte sig igen. Mannen fick dr och d mjlighet att testa rullstolen frn San Francisco.

INNOVATION

Januari 2015 VOID

P frsta frsket rullade han uppfr rampen och stolt-heten lyste lika klart i gonen som i leendet. Inombords exploderade gldjen i svenskarna. Allt arbete, varje dag och varje timma, hade det varit vrt fr att f uppleva den stunden. Jag tnkte att detta bara hnder i vra drmmars vrld, berttar Christian.

Med anvndarstudien och minnen fr en livstid tervnde Christian och Erik hem till Sverige den 2:e december 2012 och fullbordade resan runt jorden. P Chalmers fortsatte arbetet och anvndarstudien lg till grund fr den nya prototyp som byggdes inuti univer-sitetets verkstad. Rullstolen blev frdig och fick namnet Walter, efter Alter The Wheelchair som har blivit en slo-gan fr arbetet. I april 2013 var masteruppsatsen skriven och arbetet slutfrt. Utbildningen tog slut.

Ett halvr senare ringde det i Christians telefon. Sveriges Ingenjrer ringde och han misstnkte att det handlade om den dr missade betalningen av medlems-avgiften, men det var ngot helt annat. Nu skulle de snart hyllas p en scen. Christian ringde upp Erik som satt p cykeln och hrde Christian sga: Vi vann.

Det knns som att g genom vatten, men applderna driver Christian och Erik framt. Mellan raderna och upp p scenen.Det r den 18 november 2014. Dr under den stora skrmen vntar Sveriges ingenjrers ordfrande Ulf Bengtsson. Med leenden som ns-tan strcker sig frn ra till ra ntrar de scenen. De tar emot blommor och varsitt inglasat diplom. Lilla Polhemspriset str det. Christian och Erik har vunnit fyra andra internationella och nationella priser fr sin innovation, men detta toppar allt. Polhemspriset har delats ut till Sveriges bsta innovatrer och uppfinnare sedan 1878 och Lilla Polhemspriset r dess systerpris som delas ut till rets examensarbete p civilingenjrs-niv. Det finaste tekniskpris en student kan f i Sverige. Stolen r inte ute p marknaden n, men med arbete kan den i framtiden bli det och kanske revolutionera livet fr tusentals. Detta r det strsta gonblicket i mitt liv, tnker Christian Bremer dr han str bredvid sin vn Erik Ohlson.

31.

ANNONS

SPETSMODEMAGASIN

ETT INTELLIGENT OCH MEDVETET MAGASIN SOM VISAR MODET BAKOM KULISSERNA

FR DIG SOM R NY I JAKTSVNGEN, VAN JGARE, SKOGSMULLE ELLER NYSS UPPTCKT SKOGENS CHARM

#1 JANUARI 2015

33.

INNOVATION

Januari 2015 VOID

Maxad filmupplevelse

En haj simmar frbi dig p vnster sida samtidigt om ett fiskstim leker till hger om dig... Ja, det r inte frsta gngen vi ser tekniken i Sverige. Cosmonova p Naturhistoriska Museet i Stockholm var frst med att introducera den i Sverige. Men nu ska den allts n ut till den svenska biopubliken, som enligt SF Bio vxer sig allt starkare och mer kpkraftig.

Att g p bio r vldigt populrt i vrlden och speciellt i Sverige, sger Jonas Yngfalk, ansvarig fr Imax-projektet p SF Bio och Nordic Cinema Group .

Biosalongen, som kommer finnas i Mall of Scandinavia i Solna, r SF:s strsta satsning ngonsin.

Imax innebr att hela synfltet fylls av skrmen och man anvnder sig av s kallad aktiv 3D. Man brjade experimentera med bjda skrmar redan i slutet av

1920-talet, men den frsta permanenta salongen ppnade i Toronto 1971. Sen dess har utvecklingen gtt i lpande takt framt och det finns nu runt 900 Imax-biografer i vrlden. I Filmstaden Scandinavia kommer dessutom golvet specialgjutas i frvg och fr att frbttra ljudet nnu mer ska man anvnda sig av diffusorpaneler. Det senare ser till att ljudet som reflekteras mot vggarna sprider sig och fr rummet att knnas strre n vad det r.

Bst kvalitet blir det om filmerna r inspelade med IMAX kamera, men det ska ven ge en bra upplevelse utan den tekniken, sger Jonas Yngfalk och berttar till VOID:s gldje att det kommer det vara mjligt att se ungefr en Imax-film i mnaden, nr biografen vl slr upp drrarna.

Den 22 september r det dags, d ppnas drrarna till den strsta Imax-biografen i norden. Det r i samband med ppningen av Filmstaden Scandinavia i Stockholm som teknologin p riktigt nr Sverige. Det som gr Imax unikt r dess bjda skrm, avance-

rade ljudsystem och arkitekturen i biosalongen.

TEXT: IDA MIKKO

Sergelbiografen i Stockholm r den som just leder i filmdukens storlek, ngot som Imax-salongen kommer sl med hstlngder.

FOTO: SF BIO

35.

BILDEN

Januari 2015 VOIDFOTO: IDA MIKKO & EMILIE WAHLSTRM

Mnga biografer har gtt ver till att enbart anvnda digital utrustning. P Hagabio i Gteborg anvnder man dock fortfarande helt analoga

projektorer.

36.

37.

BLAND DIGITALA DAGLNARE

Naket, nudistbad, pkltt men utmanande, ren pornografi, pkltt. Algoritmen som sorterar ut bilder p internet med misstnkt naket innehll mste kontrolleras manuellt. Det r mitt jobb. P en timme lyckas jag tjna $2,03, om inte

arbetskparen underknner mitt arbete.

TEXT: HKAN BERNHARDSSONFOTO: IDA MIKKO

Crowd working, micro labor, click working. Den digitala arbetsmarknaden fr okvalificerat arbete r relativt ny och har inte ens ett vedertaget namn. Denna digitala arbetsmarknad r internationell, och ntarbetarna tar sig an uppgifter som inga dato-ralgoritmer kan lsa, eller uppgifter som r billigare att lgga ut p digital entreprenad n att automatisera.

I slutet av 1700-talet turnerade en mekanisk schack-robot runt i Europa och Amerika. Den besegrade med enkelhet de flesta av sina motstndare, inklusive bland annat Napoleon och Benjamin Franklin. Schackroboten var uppkldd i turkiska klder och kunde rra p huvud och gon och flytta pjser med vnster hand.

Hemligheten bakom den mekaniska turken var att han rymde en mnsklig schackspelare som publiken inte kunde se. Samtidens mekaniska turk finns p internet sedan 2005, sedan ntjtten Amazon lanserade Mturk, Amazon Mechanical Turk. Tanken med sidan r att fretag ska kunna ta ntets arbetskraft till hjlp fr att utfra arbetsuppgifter som sker till synes automatiskt.

Att f betalt fr att blddra igenom nakenbilder r var-ken lustfyllt eller lttsamt efter ett par timmar. Liksom andra monotona arbetsuppgifter gr det efter hand att

koppla bort sitt medvetande och lta gonen p bild-skrmen och fingrarna runt datormusen styra sig sjlva. Jag blir likgiltig infr min arbetskpare och mnniskor-na p bilderna, men nr jag tar rast fr att gra kaffe i min kokvr kan jag nd inte sluta tnka p solbadande, blekfeta turister.

Efter en frmiddag av nakenbilder byter jag arbets-uppgift. Ett amerikanskt marknadsunderskningsfretag betalar privatpersoner fr att scanna sina kvitton, varp de betalar ntarbetare fr att transkribera information frn kvittona. Den utlovade lnen r $0,09 per kvitto, och ytterligare en kvarts cent per vara om kvittot inne-hller fler n 20 varor.

Till en brjan r det frlsande byta arbetsuppgift och att skriva in priset p ekologisk pizzadeg, kalkonpaj och sexpack bagels snarare n att rensa ntet frn naket innehll. Men denna uppgift r betydligt mer energikr-vande n bildblddrandet. Ett kvitto tar mellan tv och fyra minuter att transkribera, beroende p hur mnga varor det innehller och hur utfrliga varubeskrivningar butiken redovisar. Fr att undvika mental utmattning mste jag ta en kortare paus efter var femte kvitto och en lngre paus efter var tjugonde. Arbetskparen har bestmt att man bara fr jobba med denna uppgift i tv timmar i taget, s efter tv timmar slutar jag. D har jag tjnat drygt fyra dollar, frutsatt att mitt arbete blir godknt. Rttningen tar upp till tre dagar.

En timln p tv dollar r snarare regel n undantag fr en ntarbetare. Amazon har valt att inte redovisa ntarbetarnas genomsnittliga inkomster, men enligt en studie frn 2013 tjnar den genomsnittlige turkern runt $1,50 i timmen, utan semesterersttning, ob-tillgg eller lnefrmner.

Den genomsnittlige turkern r en amerikansk kvinna, och USA:s federala minimiln r fr nrvarande $7,25.

Liksom andra monotona arbets-uppgifter gr det efter hand att koppla bort sitt medvetande och lta gonen p bildskrmen och

fingrarna runt datormusen styra sig sjlva.

38.

TEKNIKSAMHLLET

VOID 2015 Januari

39.

TEKNIKSAMHLLET

Januari 2015 VOID

Men ntarbetaren r en egen fretagare, och behver varken tjna minimiln eller omfattas av arbetsskydd. ver huvud taget r ntarbetarens stllning mot arbetskparen oerhrt svag, och lagstiftningen r nrmast obefint-lig. Den digitala arbetsmarknaden r arbetskparens marknad, och ntarbetarna konkurrerar med varandra om de jobb som finns. Tackar man nej till ett jobb p grund av lnen eller villkoren str ngon annan redo att sluta leden.

Men den digitala arbetsmarkna-den strcker sig lngre n bara till ett fretag och en hemsida. Och allt arbete r inte ndvndigtvis helt okvalificerat. Nr jag regist-rerat mig p nya hemsidor har jag alltid lmnat in arbetsprover som ska bevisa att jag r kvalificerad nog att ta mig an arbetsuppgifter inom ett specifikt omrde. P den tysklandsbaserade hemsidan Clickworker fick jag skriva en hundra ord lng filmre-cension p svenska fr att kvalificera mig fr mikrojobb som copywriter.

Frsta arbetsuppgiften: 250 ord till en kupong fr en nyppnad frisersalong. Texten ska innehlla ter-merna herrfrisyrer, rabatt, hg kvalitet, kundnjdhet och kupong. Om hgst en vecka vet jag om jag blivit godknd eller ej. Om jag blir godknd fr jag tv euro fr mitt arbete.

Inlrningskurvan r flack. Trots att uppgiften verkade enkel nr jag tog mig an den tar det nstan en halvtim-me att bli klar med den frsta kupongen. Om min text inte r tillrckligt bra nr jag lmnar in den fr jag en

ny chans. Om texten fortfarande inte r tillfredsstllande efter andra inlmningen blir jag av med mina tv euro. Dessutom snks mitt kvalitetsbetyg fr varje gng jag miss-lyckas, och om kva-litetsbetyget sjunker fr mycket fr jag byta arbetsuppgifter. Men hemsidan nollstller kvalitetsbetyget auto-matiskt varje sndag.

Att skriva r betydligt mer stimulerande n att bedma nakenbilder

eller transkribera kvitton. Men ven om skrivandet lmnar utrymme fr kreativitet knner jag en distans till produkten av mitt arbete. Jag har bara marginell kontroll ver hur slutresultatet ser ut. Min inledande entusiasm byts snart ut mot en likgiltig instllning till arbetsk-paren och en plikttrogenhet endast mot inkomsterna av mitt arbete. Jag kan inte lta bli att knna mig lurad, eftersom att jag bara fr tv euro trots nyttan av min kupong fr bde frisersalongen och kupongfretaget. Jag har inte heller ngon insyn i bedmningsprocessen, och knner mig utelmnad till bedmarens godtycke. Domaren r uppdragsgivaren som ju r part i mlet, och det gr mig oroad ver min arbetsinsats. Om jag inte levererar en tillrckligt bra text kan mitt kvalitetsbetyg sjunka, och om kvalitetsbetyget sjunker kan jag riskera att bli utan inkomst. Men vem kontrollerar att bedm-ningsprocessen r rttvis?

40.

TEKNIKSAMHLLET

VOID 2015 JanuariVoids reporter Hkan Bernhardsson granskar ntarbetarnas villkor.

41.

TEKNIKSAMHLLET

Januari 2015 VOID

En frdel med att arbeta med det svenska sprket r att marknaden av potentiella arbetstagare kraftigt reduceras och blir lokal snarare n global. I stllet fr att konkurrera med en indier med betydligt lgre levnads-omkostnader konkurrerar jag med en annan svensk. Och andra svenskar har vl vett nog att ta betalt fr sitt arbete? Vi har ju i lugn och ro organiserat arbetstagare i minst hundra r i det hr landet.

Det finns inget fackfrbund som organiserar ntarbe-tare. Rent tekniskt r ntarbetare inte ens arbetstagare, utan egenfretagare. Om man inte r anstlld finns inget anstllningsskydd och inga anstllningsavtal. Det gr inte att strejka om ens plats r utbytbar och man kan inte stoppa strejkbrytare frn att beska hemsidor man inte kontrollerar. Frut-sttningarna fr orga-nisering skiljer sig frn konventionellt arbete.

I Sverige r diskussionen om ntarbetarna och nt-arbetarnas villkor i stort sett obefintlig. Men utom-lands r debatten livlig. Den brittiske journalisten Zakia Uddin beskriver arbetsmarknaden fr ntarbetarna som en dys-topisk digital sweatshop. Huffington Posts politiske kommentator Julian Dobson talar om ett nytt, vxande globalt prekariat.

Ekonomiforskaren Panos Ipeirotis vid New York Uni-versity har gjort den mest omfattande demografiska studien av ntarbetarna p Mturk hittills. Han fann att ungefr 70 procent av ntarbetarna var kvinnor r 2010. 54 procent av ntarbetarna var i ldern 21-35 r jmfrt med 22 procent i befolkningen i vrigt. Ntarbetarna r ven mindre bengna att ha bildat familj, och deras inkomst r i allmnhet lgre n fr vriga befolkningen. nd har ntarbetarna en hgskoleutbildning i strre utstrckning n vriga befolkningen, i synnerhet i Indien, som vid tillfllet stod fr 36 procent av alla ntarbetare.

Bilden av ntarbetet ur ett globalt perspektiv r inte helt okomplicerad. Jag har kommit i kontakt med flera mnniskor frn fattigare delar av vrlden som ser nt-arbetet som en viktig inkomstklla, mnga vid sidan av sina studier. Den indiska minimilnen r $0,28 i tim-men, vilket r betydligt mindre n den genomsnittliga timlnen p Mturk, $1,50. ven flera steuropeiska lnder har minimilner kring eller under $1,50 i tim-men.

Det skulle i princip vara mjligt att frsrja sig sjlv som ntarbetare p heltid i Sverige om man vljer rtt marknadsplatser och arbetsuppgifter. Men riskerna r stora, och utbudet av arbete p svenska varierar. Nr tillgngen p arbete r skrad begrnsas inte ntarbe-

taren av tid och rum. Det gr att ntarbeta var som helst och vilken tid p dygnet som helst, s lnge man har tillgng till en dator med internetupp-koppling.

Efter hand mrker jag hur de snabba belningarna pverkar mitt beteende. ven om jag frstr att det finns betydligt bttre stt att tjna pengar r hemsi-dorna upplagda fr att

uppmuntra till arbete, mikrojobb fr mikrojobb. Vissa dagar r tillgngen p arbete till synes ondlig, andra dagar finns inte ett enda mikrojobb som betalar ngor-lunda drglig ln. Att kalla ntarbetarna fr digitala daglnare vore inte helt lngt frn sanningen. Med datormss snarare n mssan i hand.

Den digitala revolutionen har medfrt fantastiska tekniska landvinningar som kommit mnskligheten till gagn och minskat avstnden i vrlden. Men den bygger i allt strre utstrckning p manuellt, mono-tont, lgavlnat arbete. Om den fortsatta utvecklingen automatiserar bort ntarbetarna eller kar behovet av dem terstr att se.

Efter hand mrker jag hur de snabba belningarna pverkar

mitt beteende. ven om jag frstr att det finns betydligt bttre stt att tjna pengar r hemsidorna upplagda fr att uppmuntra till arbete, mikrojobb fr mikrojobb.

42. VOID 2015 Januari

SHABBAT

Fler och fler personer talar om hur det skulle kunna vara hlsosamt att lgga ifrn sig mobil, dator och avst frn att titta p TV under

en dag i veckan. Fr religisa judar har detta varit en sjlvklarhet sedan TV:s fdelse men det stannar inte dr. I prak-tiken anvnds ingen elektronik alls under den 25-timmarsperiod

som intrffar en gng i veckan.

TEXT: LINNEA KATZFOTO: IDA MIKKO

Det r januari och klockan r 15.39. Dags att tnda ljus. Klockan slr 16.09. Allt arbete ska avstanna. Lampornas timers r ordnade, maten r lagad, de frdigrivna pappersservetterna finns i badrummet. Framfr allt finns inte en enda dator eller mobil i nrheten av middags-bordet.

Shabbat gr i grunden ut p att man inte fr ar-beta. Vad som r arbete regleras i de religisa skrifterna Torah och Talmud och dr finns 39 punkter. Under de 39 punkterna finns det underkategorier och av-greningar till sdant som liknar den ursprung-liga punkten och drfr ocks r frbjudna.

Elektronik i sig r inte frbjudet. Dock r det frbjudet att anvnda sig av elektronik under shabbat, vilket har resulterat i smarta lsningar som exempelvis timers fr lampor och vattenkokare som kan st p under 25 timmar utan att brja brinna eller verhettas. Man mste ju ha ljus, mat och vatten.

Ngra exempel p vad man absolut inte fr gra p shabbat r tnda eld, laga mat, kra bil, anvnda

mobil/telefon/dator/tv, anvnda pengar samt tnda och slcka lampor. I en akut situation kan man bryta shab-bat, men det fredras till exempel att man tar en taxi istllet fr att sjlv kra bil om man mste till sjukhus.

I dagens samhlle krvs det mycket frberedel-se fr att det ens ska vara mjligt att hlla shabbat. De flesta gnar hela fre-dagen t att frbereda de kommande 25 timmarna. Drfr r det svrt att ver en natt lra sig hlla shabbat.

ven om det fr en icke-religis person kan verka som en hemsk dag, s uppger en vervldi-gande majoritet av de som levt s hela livet att de inte skulle verleva utan shabbat. Chefer, journalister, advokater alla stndigt upptagna under 6 dagar i veckan.

Shabbat r dagen d de andas och terhmtar sig sjlva.Vill man testa, r det lttaste att brja med att helt en-

kelt inte anvnda mobil, dator eller titta p TV under 25 timmar frn fredag eftermiddag till lrdag eftermiddag.

Det kan vara vrt att testa du kanske inser att du tycker om det.

25 timmar utan teknik

RETRO

43.

The Road Cormac McCarthyEn mrk och brutal resa tillsammans med en far och son som lmnar hjrtat i bitar.

Kallocain Karin BoyeBoyes underskattade prla utforskar den

totalitra statens essens.

1984 George Orwell Dystopins gudfader frutsg ver-

vakningssamhllet, frndrade vrlden och skapade tanken p en allmktig

Storebror.

Farenheit 451 Ray BradburyEn berttelse som frutsg underhll-

ningssamhllet och grver i antiintellek-tualism, bokbrnnande och verstatlighet.

Brave new world Aldos HuxleyFramtidsvision som ger tankeexplosion

och rdsla fr den fullkomligt kontrolle-rande staten.

The hunger games Suzanne CollinsKontroversiell bland ikoner fr sin

ungdomlighet, men vars genomslag-skraft, rebelliska anda och feminism talar

fr sig sjlv.

The crysalids John WyndhamMutanter, rdsla och frtryck i fokus i en

framtid dr att vara annorlunda kostar dig livet.

The time machine H.G. WellsHr fds begreppet tidsmaskin och

lsaren tas med p en unik resa till en framtid dr jorden r dende.

The handmaids tale Margaret AtwoodI skenet av smutskastning av muslimer

och Tea Party-rrelsen i USA trffar boken precis rtt i sin profetia om en totalitr

kristen teokrati

TEXT & FOTO: JOEL SUND

RETRO

Januari 2015 VOID

44. VOID 2015 JanuariJanuari 2015 VOID

RETRO

Retrogaming i smartphone

Snake Supernostalgi. Att f spela i utseendet av de gamla Nokia telefo-nerna adderar till knslan. Ormen rr sig s dr snyggt hackigt som i originalet. Avsaknaden av riktiga knappar tar bort lite av knslan men det gr inte s mycket. Det r simpelt men nd s vldsamt underhl-lande. Det enda som saknas r vl sjlva 3310:an. Sonic the hedgehog En del uppdateringar har gjorts till den hr versionen av originaletspelet. Men det r inget som str. Mjlig-heten att anvnda spindash och spela som Tails och Knuckles gr bara spelet nnu bttre. Ett minus fr styrningen som kunde varit bttre. Men kul att f upp-leva den gamla plattformsfavoriten igen.

Frogger Klassiskt arkadspel som r lika underhllande nu som d. Piltangenterna man spelar med kunde varit strre men det duger. Man kan sitta i timmar fr att f grodan ver vgen. Worms Spelet gr sig riktigt bra i iPhone. Litet minus fr att skrmen r lite fr liten fr spelet. Men an-nars r det sig p pricken likt. Det r snyggt, det r kul och man vill aldrig sluta dda maskar. Wolfenstein 3D Genombrottet fr first person shooter spelen gr sig bra ven i telefonen. Det ser precis ut som det ska gra. Det tar lite tid att vnja sig vid kontrollerna men nr man vl gjort det r det hr hur kul som helst. Vem vill inte skjuta nazister?

TEXT: MATTIAS REIS

Har du trttnat p candy crush? Tycker du att spelen var bttre frr? I appstore kan du hitta flera gamla favoriter. Med den hr listan kan du f dig en ordentlig nostalgitripp.

45.

MNE

Januari 2015 VOID

300 MIL P SOLENERGITEXT: LINNA FRIDH

FOTO: JU SOLAR TEAM, JNKPINGS UNIVERSITET

2014 producerades 37 miljoner bilar i vrlden. Det r fler n 3500 i timmen. Trots att det r en minskning sedan ret dessfrinnan r koldioxidutslppen hgre n p

flera hundra r. Frnyelsebara brnslen r ett hett samtalsmne och solenergi r ett av de brnslen man brjat utforska nr det kommer till fordonsbranschen.

46.

MILJ

VOID 2015 Januari

P Tekniska hgskolan i Jnkping lser 13 studen-ter kursen JTH World Solar Challenge. Kursen syftar till att ge frstelse fr bde teori och praktik nr det kommer till olika systemperspektiv inom olika ingenjrsdiscipliner. Hr r det just solenergi som r i fokus, d kursen gr ut p att studenterna ska designa och bygga en bil enbart driven av solceller. Mlet med kursen r att delta i tvlingen World Solar Challenge som gr av stapeln i oktober i Australien. Hr tvlar lag frn hela vrlden om att komma frst i ml med sina

soldrivna fordon. JU Solar Team r skolans lag.I ett kontor p tredje vningen p Hgskolan i Jn-

kping sitter Ann-Cathrine Adolfsson. Hon r lektor p skolan och ven projektledare fr kursen. Det lilla kontorsrummet r inspirerat av World Solar Challenge. P skrivbordet ligger broschyrer och vggarna pryds av bilder frn tvlingen. Det r frsta ret hon r med p resan och hon ser fram emot ett spnnande r.

Kursen r uppdelad p tre delkurser. Nu lser stu-denterna frsta delen och d tar de fram en prototyp och

47.

MILJ

Januari 2015 VOID

en design till bilen. I juni pbrjar vi andra delen. D ska bilen byggas och konstrueras till en frdig och krklar produkt. Sista delen ligger i oktober, d vi ker ner till Australien, frbereder oss infr tvlingen och vinner den, sger hon med ett leende.

Ann-Cathrine berttar att projektet brjade fr flera r sedan d Marcus Andersson, som r kursansvarig, brjade intressera sig fr mnet solenergi. Han var runt och kollade p team som tvlade inom detta och fick ige-nom att skolan skulle satsa p det. Sedan dess har skolan

deltagit i tvlingen en gng 2013 och nu r det dags igen. Denna gng r det 13 nya studenter som ska designa, bygga och tvla i Australien i oktober.

Det knackar p drren och in kommer Marcus Hassa, en av studenterna som ska delta i tvlingen. Marcus slr sig ner och strax efter kommer Johanna Svensk och Tony Svensson som ven de gr kursen.

Ann-Cathrine ursktar sig och gr fr att hinna till sin nsta frelsning och ber studenterna bertta om hur planeringen ser ut fram tills den stora tvlingen i oktober.

48.

MILJ

VOID 2015 Januari

Marcus och Tony har ansvar fr fordonsdynamiken. De har bda tv en ingenjrsutbildning i bagaget och har studerat olika inriktningar inom det.

Kursen var ngot som drog uppmrksamhet till sig frn alla tre studenter. Johanna sger att intresset fr tek-niken r den gemensamma nmnaren dem emellan.

Varfr vi valde kursen r vl just intresset. Det r en tvling, det handlar om ny teknik och innovation.

Tony berttar att han fljde tvlingen frra ret och knde redan d att det var ett projekt han sjlv kunde tnka sig att arbeta med.

Jag tyckte att det lt riktigt intressant och jag hade tidigare knt att det hade varit hftigt att f vara med och bygga bilen, sger han.

Han berttar att man fr lgga ner mycket tid och arbete d man lser kursen utver sina vanliga studier. Lnga kvllar och helger r vardagsmat sedan projek-tet startade. Anledningen till varfr just solenergin lockar studenterna till djupare efterforskning handlar

om att det r ett aktuellt mne. Mycket i samhllet idag handlar om milj, teknik och frbttringar och drfr r just solenergi intressant berttar de. Att enbart kunna anvnda solen som energiklla r ngot de ocks tycker r fascinerande.

Och att slippa tanka ocks! Inflikar Tony.Marknaden fr solenergi har blivit strre och den

frndras fort. Tony menar att det r ett intressant mne med tanke p att det hnder mycket p kort tid. Han berttar att hastighet och kraft r ngot som frndas fort. Medelhastigheten p solcellsbilar har kat drastiskt, och likas kraften p de batterier som produceras.

Forskningen kring just solenergi r p framkant och det gr tekniken intressantare, sger Tony.

Nr det gller andra fordon sker frndringar inte lika snabbt som det gr hr.

I ett dunkelt mrkt garage under hgskolans lokaler visar studenterna upp vad som om ngra mnader ska bli det som ska ta dem 300 mil genom Australiens ken.

Bilen som de bygger p i r r samma bil som anvn-des i fjol, men allt ska byggas om frn grunden.

Tvlingen i r gr fr andra gngen vilket gr att studenterna kan se tillbaka p fregende klass och frbttra och frndra. Speciellt r det skerhet och tyngdpunkt de fokuserar p i r. Tyngdpunkten r viktig nr det gller bilen d designen r uppbyggd genom tunna plater och tanken r att vikten ska vara s lg som mjligt.

Frra ret hade bilen en medelhastighet p 80 km/h och en hgsta hastighet p 100 km/h. I r vill studen-terna brcka det.

Vi vill uppn en medelhastighet p 100 km/h och komma upp i 120 km/h som hgsta hastighet, sger Johanna.

Om man ser till vdret i Australien i oktober s ser prognosen bra ut. Soltimmarna r mnga och chansen

49.

MILJ

Januari 2015 VOID

Marcus Hassa, Tony Svensson och Johanna Svensk

Alla i vrt team r verkligen tvlingsmnniskor, vi drar oss verkligen till det yttersta fr

att n vrt ml.fr regn r inte stor. Tvlingen pgr i fem till sex dagar och det kommer vara fyra frare som turas om att kra.

Mlet r att man startar p morgonen med en frare och ngon gng under dagen stannar man vid en checkpoint dr man kollar till bilen och byter frare.

Klockan 17.00 stannar man fr kvllen och lyfter av bilen tio meter frn vgkanten, precis dr man rkar vara d. Sedan laddar man under kvllen och natten upp solcellerna, sger Johanna.

Tekniska hgskolan i Jnkping r enda laget ifrn Norden som r med i tvlingen. Bde Johanna och Tony hller med varandra om att de fr ut mycket av projektet bde p ett personligt plan och p det strre planet.

Alla i vrt team r verkligen tvlingsmnniskor, vi drar oss verkligen till det yttersta fr att n vrt ml. Tvlingen bidrar till kopplingen mellan skolan och nringslivet och den internationella kopplingen, sger Johanna.

Det ger p olika plan. P det personliga fr man ut mycket av att ha jobbat i ett skarpt projekt med ngot som man tycker r vldigt kul. Och att som ett team kunna marknadsfra skolan bde nationellt och inter-nationellt, det r roligt, sger Tony.

Oavsett om solceller r en bra framtidssatsning inom fordonsbranschen eller inte, s tror studenterna att det finns potential fr utveckling men att det r en ekono-misk frga och ven en frga om klimat.

,,

50.

MILJ

VOID 2015 Januari

Anders Lewald arbetar som enhetschef p Energi-myndigheten och tror att solceller kommer bli en vanlig energiklla i fordonsbranschen inom en snar framtid men att kraven r hrdare dr n i nuva-rande verksamhetsomrden.

Jag gissar att solceller p bde personbilar, lastbi-lar och bussar kommer att bli vanligt. Det r dock lite andra krav p solceller p fordon n p t ex ett hus. Drfr r det kanske inte frsta fokus p fordon fr en solcellstillverkare, sger han.

Han menar att faktorer som vikt och infstning skil-jer mycket mellan hus och fordon.

P hus r till exempel inte vikt ett s stort problem.

Men i ett fordon r viktkningar ngon man efterstrvar att minska. Drfr mste man hitta smarta solceller som ger mycket i relation till sin vikt, sger han.

Det finns redan bilar idag som anvnder sig av solcel-ler, men p grund av vrt klimat menar Anders att de

kan anvndas som komplement till annat brnsle. Solceller finns i viss mn redan p vissa varianter

av Toyota Prius samt elbilen Nissan Leaf. I bda fallen anvnds dessa s vitt jag vet fr att flkta bort vrme i kupn vid parkering soliga dagar, sger han.

Han fortstter och frklarar att bilar med solcel-ler kommer frmodligen produceras i vrlden och d kommer vi f de hit ocks, ven om vi inte kommer kunna utnyttja solenergin till fullo p grund av vrt vder.

Jag tror inte man kommer att gra anpassningar som speciellt passar kallt klimat utan detta blir nog en lsning fr soliga klimat. Man kommer producera solceller-bilar fr soliga marknader men man tar inte bort de hr utan de kommer med ven om man inte tnkt kpa detta. Kper man vissa utrustningsvarianter s r solcellen dr vare sig man vill eller inte, sger han.

TEXT: LINNEA FRIDHFOTO: STEVE RAINWATER

Solcellen r dr vare sig man vill eller inte

Energimyndigheten arbetar med att ta fram hllbara energikllor fr samhllsbruk, bland annat solenenergi. Idag anvnds solceller frmst fr husuppvrmning men

har potential fr andra verksamhetsomrden.

Januari 2015 VOID

Vilket socialt medie ska den hr fyllebilden upp p?

JANEJ

BRJA HR!r det kn i bild?

Kan brottet beskrivas som ringa?

G hem och fundera ver vad du egentli-gen sysslar med.

Instagramma med ditt mest artsy filter. #dicpicforliek

Skicka till dina tre nrmaste snapchatvnner

r det ditt kn?

JANEJ

r du Lars Ohly?

TinderJANEJJANEJ

JA NEJ

JA NEJ

JANEJ JA NEJ

JA NEJ

Gr det att identifiera kninnehavaren?

Begs ngot brott i bilden?

r ngon p bilden utkldd till en medlem av en socialt utsatt grupp?

r det av andra skl viktigt att ingen annan ngonsin kommer att hitta bilden?

r du tolv r gammal?

Ingen fara. Det r nd ingen som anvnder G+.

Mste du flytta till Libyen om ngon av fljande ser bilden?

ChefenMormorFarmorKlasskompisar frn hgstadietSysslingar du inte knner

Grattis! Bilden r s trist att den platsar i det allra mest gldjelsa och generiska sociala mediet. Med andra ord kan du lika grna skita i det och radera bilden!

Har du Snapchat?

JANEJ

JA NEJ

Kik! Det r fr barn och lskiga gubbar.

Twitter

51.

VOID LXAR UPP

52. VOID 2015 Januari

INNOVATION

Har man inte tvttmaskin r det ett riktigt hst-jobb att rengra klder. Det m vara jobbigt att samla ihop smutsiga klder, sortera enligt frg och eventuellt bra ner till tvttstugan eller till nrmsta tvttomat.

Jmfr man dock det arbetet med att hmta vatten frn ngon nrliggande brunn, koka det och sedan sitta och skrubba plagg efter plagg, lakan efter lakan - d blir dagens tvttceremoni inte speciellt jobbig.

Hans Rosling, lkare och professor i internationell hlsa vid Karolinska Institutet, berttar grna och ofta p frelsningar om nr tvttmaskinen gjorde sitt intg i hans familj. Hans mormor var verbjuden frsta gngen de skulle starta maskinen och hon satt hela tvttpro-grammet igenom och stirrade p maskinen medan den

gjorde sitt jobb. Hans mor, som tidigare behvt lgga s mycket tid p att tvtta, kunde istllet ta med honom till biblioteket fr att lsa bcker fr honom. Det r vad han tror lade grunden till att han sedan utbildade sig och blev lkare.

Allts skulle man kunna sga att tvttmaskinen r en demokratifrga och n mer en feministisk frga. Fr vare sig man vill erknna det eller ej, s r det frmst kvinnor som skter tvtten runt om i vrlden.

Kvinnor som, om de slapp sitta och skrubba flera timmar per dag skulle ha tid fr s mycket annat. Och vem vet hur mnga lkare, forskare och inspirerande personer som skulle kunna komma ur det.

TVTTMASKINENUnder 1940- och 1950-talen blev tvttmaskiner allt vanligare i hemmen.

Tvttstugor byggdes i nya hus, tvttomater startades i strre stder och tvtt-maskiner installerades i hem runt om i vrlden. Pltsligt togs ett av de tyngsta

arbetena bort frn kvinnors axlar och de fick tid att gra annat.

TEXT: LINNEA KATZ FOTO: ZEAL HARRIS

VAD KAN DU OM TEKNIK?

53.

QUIZ

Januari 2015 VOID

En smartuppfinning

Ett grundmne

En knd eller knd person

En grej som samhllet inte klarar sig utan

En anvndbar programvara

5 pong 4 pong 3 pong 2 pong 1 pongAllt brjade med att en av upphovs-mnnen, Carl Djerrasi hittade ett speciellt mne i mexicansk jams.

Marie och Pierre Curie upptckte detta radioaktiva mne r 1898.

Personen r en knd IT-operatr samt programme-rare, fdd 1984.

Den frsta versio-nen tillverkades under 50-talet i militra syften, men anvndes strax drefter civilt.

Grundades av svensken Niklas Zennstrm r 2003. Verksamhe-ten finns i Luxem-burg och Estland.

mnet anvndes i mlarfrg fr att gra siffror p klockor sjlvlysan-de. Mnga mlare dog av frgiftning.

Hen r knd ver hela vrlden fr sin verksamhet p internet dr hen ven r knd under sitt alias Anakata.

En svensk version, Viking, byggdes p 1980-talet. Den vgde 286 kilo och anvndes i forsk-ningssyfte

Fretaget, med samma namn som programvaran, kptes i r upp av Microsoft frn Ebay fr 55 miljarder.

Brjade som ett socialt verktyg mel-lan privatpersoner men anvnds idag av fretag och i utbildningssyfte.

Fretaget jobbar med internetbase-rad kommunika-tion.

Programvaran gr det mjligt att ringa, telefon- och videosamtal gratis, s lnge man har in-ternetuppkoppling.

Anvndes tidigare vid behandling av tumrer, framfr allt inom gyneko-login.

Blev knd r 2008 i samband med en av de mest uppmrksammade rttegngarna i sin kategori.

Anvndes till bl.a. kommunikation, signalspaning och robotfrvarning i militren.

Anvnds dagligen av ver 50 miljoner mnniskor vrlden ver.

I Sverige sldes produkten svart innan den tillts r 1964. I Japan god-kndes den frst r 1999.

Under tidigt 2000-tal hvdade flera forskare att den kan pverka fiskars utveckling nr den nr vattendragen.

Anses vara en av frra seklets vikti-gaste uppfinningar och var ett stort framtkliv i kvin-nors frigrelse.

Bildas nr uran snderfaller. Anvnds i dag tillsammans med beryllium fr att tillverka neutroner.

Fick ett rs fngelse och skadestnd p 30 miljoner, bl.a fr medhjlp till brott mot upphovsrtts-lagen.

Den frsta tillver-kades i Sovjet och hette Sputnik 1.

mnet har atomnummer 88 och den kemiska beteckningen Ra.

Dmdes 2014 till tre och ett halvt rs fngelse fr datain-trng. Han r en av grundarna till The Pirate Bay.

r ndvndiga fr att vi ska kunna ringa samtal, titta p tv eller frutsp vdret.

Vet du vilken uppfinning som har sitt urspurng i en mexikansk brd-rot? Eller vilken programvara som Niklas Zennstrm kodade fram? Gr Voids quiz och visa vrlden vilket tekniskt geni som gmmer sig

under vintermssan.

SVAR: P-piller, Radium, Gottfrid Svartholm Warg, Satellit, Skype.

54.

VOID.JMG.GU.SE

VOID 2015 Januari

r teknikens vrld bara fr