”Man går inte till banken bara för att säga att man har tillräckligt med pengar ”

- En intervjustudie med föräldrar som inte deltog i föräldrastödsprogrammet Triple P

Självständigt arbete, läkarprogrammet 2011 Författare: Karolina Nordemar Handledare: Maria Cederblad, Anna Sarkadi Examinator: Håkan Borg

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Att vara förälder 4 Politikernas syn på föräldrastöd 4 Föräldrastöd 5 Föräldrars efterfrågan på föräldrastöd 5 Föräldrars deltagande i föräldrastödsprogram 6 Föräldrastödsprogrammet Triple P 6 Problemformulering 8 Metod Design 9 Urval 9 Datainsamling 10 Dataanalys 10 Etiska överväganden 11 Resultat Tema: Föräldrarna har inte behov av ett föräldrastödsprogram 11 Inga problem 12 Pratar hellre med familj och vänner 12 Vet vilka egenskaper de önskar 12 Har redan strategier 12 Tema: Informationen som nått föräldrarna 13 För lite information 13 Föreställningar om föräldrastöd 13 Tema: Hinder för deltagande 14 Tidsbrist 14 Dum tid 14 Förskolepedagog som håller i programmet 15 Diskussion Metoddiskussion 15 Resultatdiskussion 16 Slutsatser 18 Referenser 19 Bilaga 1 21 Bilaga 2 22 Bilaga 3 23 Bilaga 4 24 Bilaga 5 25 Bilaga 6 26

3

Tack! Jag vill rikta ett stort tack till mina handledare Anna Sarkadi och Maria Cederblad, samt till övriga i forskningsteamet, där jag särskilt vill nämna Natalie Engsheden, Anna Backman, Cathrine Terreros och Jeanette Åberg. Ett stort tack riktas också till de småbarnsföräldrar som lät sig intervjuas. SAMMANFATTNING

Statens folkhälsoinstitut fick 50 miljoner kronor för att stärka och utveckla det hälsofrämjande arbetet för barn och ungdomar. Av dessa gick 9miljoner kr till Uppsala kommun som genomförde projektet ”Förskolan som arena för föräldrastöd”. Det var en studie för att ta reda på om förskolan är en lämplig arena för föräldrastöd samt för att ta reda på hur det specifika föräldrastödsprogrammet Triple P (Positive parenting program) fungerar i Sverige. Sammanlagt deltog 32 % av mammorna och 17 % av papporna på öppna föreläsningar (nivå 2) eller individuell rådgivning (nivå 3) på de 18 förskolor som erbjöd Triple P.

Statistiska analyser visade att de föräldrar som aktivt valde att delta upplevde mer beteendeproblem hos sina barn och kände sig mindre säkra i föräldrarollen. Intervjuer med deltagande föräldrar visade liknande mönster samt en allmän nyfikenhet och vilja att utvecklas i sin föräldraroll som skäl att delta. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur föräldrar som inte valde att delta resonerade. Nio föräldrar som inte deltagit i Triple P på förskolorna som erbjöd programmet intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer i en kvalitativ studie. Det framkom att föräldrarna tyckte att det var positivt att föräldrastöd erbjöds på förskolan. Föräldrarnas föreställningar om föräldrastödprogrammet var att det kräver interaktivitet d.v.s. sitta i en grupp med andra föräldrar och diskutera, vilket i detta fall var en missuppfattning, men ändå ledde till att de valde bort programmet. Flertalet föräldrar ansåg sig dåligt informerade om vad Triple P innebär. Det hade inte framgått av marknadsföringen att Triple P erbjuds på olika nivåer och att nivå 2 var en föreläsningsserie som riktar sig till alla föräldrar som vill stärka sina barn. Information som sitter på anslagstavlan på förskolan är lätt att missa.

Föräldrarna ser generellt positivt på att Triple P erbjuds på förskolan och de som avstår anger andra skäl än arenan i sig. Det finns föräldrar som skulle ha deltagit om de hade fått mer information och om de hade förstått att erbjudandet om Triple P riktades till alla föräldrar och vad de olika nivåerna innebar.

Nyckelord: Triple P, föräldrastödsprogram, föräldraskap, förskolan

4

INLEDNING

Att vara förälder

Enligt skolverket var 470 200 barn mellan ett och fem år inskriva på förskolan år 2011. Förskolan vänder sig till barn från ett år tills de börjar skolan. Den är frivillig och föräldrar kan själva erhålla ett så kallat vårdnadsbidrag om de istället skulle önska vara hemma med sina barn. Av alla barn i åldrarna ett till fem år går dock 83 % på förskolan. Syftet med förskolan är att lägga grunden för barns livslånga lärande. (1)

Studier har visat att många föräldrar känner sig otillräckliga i sitt föräldraskap (2). De upplever stora krav, men anser sig ha små resurser (3). De är också osäkra på hur de ska förhålla sig till sina barn, exempelvis hur de ska sätta gränser utan att kränka eller hämma barnet (4). Föräldrar undrar hur de ska hantera sina barn i svåra situationer och varför barnen reagerar som de gör (5). Negativt samspel mellan föräldrar och barn kan leda till utveckling eller förstärkning av beteendeproblem hos barnen. Positivt samspel främjas av positiv uppmärksamhet på barnet, klar kommunikation och genomtänkta sätt att bemöta barnet när konflikter uppstår (6). Många studier visar att tron på den egna förmågan i föräldraskapet (self-efficacy) är en av de viktigaste grundbultarna i ett tryggt föräldraskap (7).

Stiftelsen Allmänna Barnhuset skickar regelbundet ut en föräldra- respektive elevenkät som bland annat tar upp frågor som rör attityder och förekomst av fysisk bestraffning. I sin rapport 2006-2007 uppges att det vanligaste sättet att lösa konflikter med barnet är att diskutera eller distrahera. Fyra av fem föräldrar tillämpade dessa strategier. Hälften av föräldrarna har i samband med konflikt ”skjutit barnet ifrån sig” och 2 av 3 föräldrar hade någon gång svurit åt barnet. Övriga konflikthanteringsstrategier som användes var sanktioner och att gråta inför sitt barn. I rapporten framkom även att mer än hälften av föräldrarna som svarade på föräldraenkäten uppgav att de själva hade känt sig trötta, stressade eller ledsna vid den senaste konflikten med barnet. Detta kunde även kopplas samman med benägenheten att knuffa, hugga tag i, ruska om eller slå sitt barn. (16) Enligt Terreros studie från 2009 (17) har ett överreagerande beteende från en förälders sida starka samband med samtliga av barnets utagerande beteenden.

Politikernas syn på föräldrastöd

År 2000 skriver regeringen till riksdagen: ”Regeringen bedömer det som viktigt att föräldrar erbjuds stöd i sitt barnuppfostrande

arbete. Det gäller både föräldrautbildning i grupp och mer individuellt inriktat

föräldrastöd. Mycket tyder på att det är mer komplicerat att uppfostra barn idag än

tidigare.” (22)

5

År 2008 fick statens folkhälsoinstitut av regeringen i uppdrag att fördela 50 miljoner kronor till sex kommuner för att stärka och utveckla det hälsofrämjande arbetet för barn och ungdomar. Uppsala var en av de kommuner som beviljades medel för ett 3årigt projekt för att undersöka om förskolan kunde ara en lämplig arena för föräldrastöd, samt testa Triple P i en svensk kulturell kontext (23).

Föräldrastöd

Blivande föräldrar erbjuds stöd redan under graviditeten via MVC (mödravårdscentralen). Detta stöd är både individuellt med en barnmorska och gruppträffar med andra blivande föräldrar. När barnet är fött och fram till dess att barnet fyller 6år erbjuder BVC (barnavårdscentralen) stöd i form av individuella träffar samt gruppträffar. (9) Det är även via BVC som barnet vaccineras samt genomgår medicinska kontroller (10).

Det stöd som erbjuds föräldrar utöver BVC varierar mycket mellan olika kommuner och landsting. Ett flertal olika föräldrastödsprogram används i Sverige för att minska beteendeproblem och/eller förebygga psykisk ohälsa hos barn. De vanligast förekommande programmen är COPE, KOMET, Aktivt föräldraskap, ICDP, De otroliga åren, Föräldrakraft, Aktiva småbarnsföräldrar.(11) Inget av dessa program har god evidens under svenska förhållanden. Det saknas randomiserade studier med minst 6 månaders uppföljning och antagandet om effekten har grundat sig framförallt på teoretisk grund (12). I SBU: s1 systematiska litteraturöversikt 2010 av föräldraprogram vars syfte är att minska barns beteendeproblem, framkom att ”Triple P” (positive parenting program), ”De otroliga åren” samt ”Family check-up” är de tre föräldrastödsprogram som används i Sverige som har vetenskapligt stöd, om än begränsat. SBU har mycket strikta kriterier och menar att dessa program inte är tillräckligt utforskad under svenska förhållanden och att den inte använts i tillräckligt stor utsträckning på föräldrar som inte sökt hjälp för sina barns beteendeproblem.(11) En nyligen avslutad nationell studie i Sverige av professor Håkan Stattin (36) visar att de fyra undersökta programmen COPE, KOMET, De otroliga åren och Connect fungerar lika bra vid uppföljning efter ett år. Triple P studien i Uppsala är den första i Sverige att undersöka ett föräldrastödsprogram som en universell insats.

Föräldrars efterfrågan på stöd

FHI (Statens folkhälsoinstitut ) genomförde 2008 en telefonundersökning där drygt 1000 föräldrar fick svara på frågor om tidigare erfarenheter av föräldrastöd samt deras

1 Statens Beredning för medicinsk utvärderings (SBU- som är den svenska myndigheten som tar fram aktuellt kunskapsunderlag för olika behandlingsmetoder inom det medicinska och förebyggande området)

6

intresse för olika föräldrastöd. Där framkom att 3 av 10 föräldrar minst en gång per månad använder sig av internet för att få information gällande föräldraskap. Det som lockar flest är att ställa frågor till experter. Kartläggningen visar även att det är fler föräldrar som är intresserade av föräldrastödsprogram än det är föräldrar som har gått ett föräldrastödsprogram. Färre än 20 % av föräldrarna med barn 2-10 år har gått ett föräldrastödsprogram. Kartläggningen visar också att 50-70% av föräldrarna är intresserade av stöd via internet, mötesplatser där de kan träffa andra föräldrar och få individuell rådgivning. En tanke som framkommer i rapporten är att det kan vara så att föräldrarna vill ha lättillgängliga svar d.v.s. att de inte behöver ställa frågan själv utan kan läsa expertsvar på andra föräldrars frågor. (14)

Det finns forskning som visar att föräldrars behov av integritet är stort och föräldrar vill inte att sjuksköterskor eller läkare lägger sig i deras privatliv annat än för att rent medicinska kontroller (15).

Föräldrastödet som erbjuds via BVC uppfattas av föräldrarna som en möjlighet till att utbyta erfarenheter med andra föräldrar och få stöd ifrån andra vuxna Där kan man t.ex. diskutera och lufta sin osäkerhet i föräldraskapet med andra föräldrar, få bekräftelse och nya kontakter (15).

Föräldrars deltagande i föräldrastödsprogram

Traditionella föräldrastödsprogram når relativt få föräldrar (13). I FHI´s rapport 2004 konstateras att ”det som begränsar deltagandet förefaller således inte i första hand vara

bristande intresse från föräldrarnas sida. Snarare rör det sig om tillgång till verksamhet

som är allmänt känd.” (8)

Att rekrytera föräldrar till föräldrastödsprogram är svårt. Det kräver bland annat tålamod och effektiv kommunikation (18). En hög kvalité på strategierna man använder sig av vid rekryteringen ger högre deltagande (19). En väletablerad kunskap inom konsumentpsykologin är att vissa människor motiveras av möjligheter till framgång (promotion) medan andra personer motiveras av behov av trygghet (prevention) (20). Huruvida något motiveras på ett preventivt eller ett promotivt sätt påverkar tankar, känslor och handlingar (21).

Föräldrastödsprogrammet Triple P

Triple P (Positive Parenting Program/ Programmet för positivt föräldraskap) syftar till att förebygga allvarliga beteende, emotionella- och utvecklingsproblem hos barn 0-16 år. Programmets mål är framförallt att stärka föräldrarna, men även ge föräldrarna nya verktyg. Programmet startade i Australien på 70-talet och har sedan dess utvecklats på Queenslandsuniversitetets ”Centrum för Föräldra och familjestöd”. Forskarna som står

7

bakom programmet är framförallt Sanders, Glynn, Markie-Dadds och Turner. Nu står företaget Triple P för spridning av programmet, som för närvarande finns i 19 länder. Programmet bygger på principer om sociala inlärningsprinciper. (24) Dessa baseras på forskning som tyder på att predisposition i kombination med vilka erfarenheter barnet gör (inkluderande specifika föräldrastrategier) tillsammans avgör barnets utveckling (26). Det finns ett stort antal randomiserade och kontrollerade studier som undersöker effekten av Triple P och samtliga har visat positiv effekt av programmet (26).

Programmet innehåller 5 olika nivåer. Nivå 1 är en informationskampanj som går ut till alla i samhället. Nivå 2-5 innebär ett aktivt deltagande, och föräldrarna väljer själva om de vill delta och på vilken/vilka nivåer. (24) I Uppsala erbjöds nivå 2 och 3 Nivå 1: Generell Triple P (Genomfördes INTE i Uppsala) Traditionella En hälsofrämjande informationskampanj med syftet att öka medvetenheten om föräldraskapsfrågor samt normalisera deltagande i föräldrastödsprogram.

Nivå 2: Tema Triple P (Erbjöds i Uppsala) Riktar sig till föräldrar med funderingar kring hur de kan lösa vardagsbekymmer med sina barn. Detta erbjöds i Uppsala i form av 3 st. seminarium. Seminarierna bestod av en föreläsning a 60-90min, med möjlighet till frågestund efteråt.

-Seminarium 1: Styrkan med ett positivt föräldraskap. En genomgång av de verktyg som Triple P föreslår för att föräldra-barn relationen ska bli positiv. Strategierna är: -Skapa en positiv miljö, som är säker och ger barnet möjlighet att upptäcka -Skapa en stödjande atmosfär genom uppmuntran, tid tillsammans, respektfull och trevlig samtalston, ömsinthet, odelad uppmärksamhet m.m. -Var bestämd i din gränssättning, underlättas av röstkontroll, förutsägbarhet, pauser, tydliga instruktioner, förberedelse m.m. - Ha realistiska förväntningar, reflektera över vilka förväntningar du har på ditt barn och på dig själv -Ta hand om dig själv. Här tar man även upp förälderns välmående och föreslår handlingar och tankesätt för att främja detta.

-Seminarium 2: Att forma trygga, kompetenta barn. Verktyg och reflektion kring hur man lär sitt barn bli självständigt, visa respekt, kunna samarbeta och utveckla en god självkänsla.

- Seminarium 3: Att forma motståndskraftiga barn. Verktyg och reflektion kring hur man

8

som förälder kan hjälpa sitt barn att lösa problem, samt hantera och uttrycka känslor såsom sorg och stress på ett lämpligt sätt.

Nivå 3: Rådgivnings- Triple P (Erbjöds i Uppsala) Enskilda samtal (upp till fyra träffar) med en vidareutbildad förskolepedagog. Upplagt som samtal/rådgivning som kan följas av tillämpningsträning och sedan utvärderingssamtal.

Nivå 4: Självstyrd Triple P (Erbjöds INTE i Uppsala) Vänder sig till föräldrar med barn som har allvarliga beteendeproblem

Nivå 5: Förstärkt Triple P (Erbjöds INTE i Uppsala) Vänder sig till föräldrar med barn som har allvarliga beteendeproblem där det samtidigt finns dysfunktion i familjen.

Många olika affischer har använts i informationskampanjen för Triple P i Uppsala. En del av den information som delgetts föräldrarna innehöll informationen ”vänder sig till vanliga föräldrar med vanliga funderingar eller problem” (se bilagorna 4-6).

Huvuddelen av den forskning som är gjord har dock utförts av de forskare som utvecklat metoden och därför finns det risk för publikationsbias (28).

Triple P är inte heller tillräckligt utforskat under svenska förhållanden och har inte använts i tillräckligt stor utsträckning på föräldrar som inte sökt hjälp för sina barns beteendeproblem. Detta avser effekt- och implementeringsstudien i Uppsala att förändra.(11)

Problemformulering

Sammanlagt deltog 32 % av mammorna och 17 % av papporna på de 18 förskolor som erbjöd Triple P. (27) Enligt en attitydundersökning (28) som genomfördes var den vanligaste anledningen till att föräldrar inte deltog att de saknade behov, att de saknade tid och att de upplevde praktiska hinder. Statistiska analyser visade att föräldrar som aktivt valde att delta upplevde mer beteendeproblem hos sina barn och kände sig mindre säkra i föräldrarollen. Intervjuer med deltagande föräldrar visade liknande mönster samt en allmän nyfikenhet och vilja att utvecklas i sin föräldraroll som skäl att delta. Projektgruppen såg ett behov av att förstå mer kring hur föräldrar som inte valde att delta resonerade samt också öka förståelsen kring hur dagens föräldrar tänker kring föräldraskap, och föräldrastödsprogram mer generellt. Man ville veta vem föräldrarna anser att föräldrastödsprogrammen riktar sig till och vilka praktiska hinder föräldrarna upplevde.

9

Syfte: Att genom en intervjustudie undersöka varför föräldrar som erbjöds föräldrastödsprogrammet Triple P på förskolan inte deltog.

Frågeställningar:

Hur ser dessa föräldrar på föräldrastödsprogrammet Triple P?

Hur tänker dessa föräldrar kring sitt föräldraskap?

METOD

Design Kvalitativ, deskriptiv intervjustudie. En kvalitativ studie strävar efter att utveckla ny kunskap och få fram nya beskrivningar, begrepp eller teoretiska modeller (28). Kvalitativ analys med en induktiv ansats är lämplig för intervjustudier och metoden beskriver innehållet i den berättande texten genom att ta fram det specifika ur innehållet och urskilja framträdande kategorier eller teman(30). Urval Personalen på samtliga 27 förskolor som erbjudit Triple P informerades om föreliggande intervjustudie på ett informationsmöte i december 2010. Skriftlig information och intresseanmälningar (bilaga 1 och 2) sattes därefter upp på samtliga förskolor. Endast en förälder anmälde därigenom sitt intresse för att delta i studien. Författaren (KN) och hennes kollega besökte totalt åtta förskolor. Dessa åtta valdes ut för att de var stora och representerade upptagningsområden med stor spridning i det så kallade ”indextalet”. Ett bostadsområdes indextal är en samlad variabel för bakgrundsfaktorer såsom invandring, utbildning, försörjningsstöd sammanboende. Om ett bostadsområde har ett index över hundra är det berättigat till strukturstöd för att jämna ut skillnader i förutsättningarna mellan olika bostadsområden inom en kommun. Detta är ett bra mått på socioekonomisk bakgrund för respektive bostadsområde. (34) Tabell 1.1 Indextal på informanternas förskolors bostadsområde

Intervjuad

förälder

Bostadsområdets indextal

1,2 112

3,4 85

5,6,7 89

8,9 89

10

Författaren (KN) och hennes kollega besökte åtta olika förskolor, fyra vardera, för att rekrytera informanter till denna studie. Förskolorna besöktes vid olika veckodagar och olika tider för att få en så stor spridning på föräldrar som möjligt. På plats tillfrågades föräldrarna som kom för att hämta sina barn, om de hade gått Triple P. Negerade de detta så informerades de om föreliggande studie och att studien innebar intervju med föräldrar som inte deltagit i Triple P. De informerades även om att intervjun skulle ta ca 30 minuter, att den kunde ske där informanten önskade samt att en ersättning skulle utgå i form av en biobiljett. Av de 24 som tillfrågades svarade 20 st. att de kunde ställa upp på en intervju och lämnade ifrån sig sitt telefonnummer för eventuell framtida telefonkontakt. Sammanlagt nio föräldrar valdes ut för intervju så att kön och bostadsområde skulle bli representerat på ett så spritt sätt som möjligt. Det blev 3 pappor och 6 mammor. Tabell 1.2 Sammanställning av informanternas bakgrund

Datainsamling En provintervju genomfördes för att testa intervjufrågorna, denna intervju har inte transkriberats eller analyserats därför att intervjuguiden modifierades efter att denna intervju genomförts. Informanterna blev uppringda och via telefon bestämdes lämplig dag, tid och plats för intervju. 7 av 9 intervjuer skedde på respektive förskola, resterande 2 skedde hemma hos informanten. Intervjuerna tog 24-38min. Föräldrarna intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide (bilaga 3) och ljudupptagning skedde med hjälp av en Iphone. Samtliga intervjuer gjordes av samma person (KN). Dataanalys I ett första steg transkriberas intervjuerna från ljud till text för att kunna analyseras. Detta gjordes av författaren själv (KN). Därefter analyserades texterna av författaren

Förälder Kön Ålder Utbildning Sysselsättning Civilstånd

1 Kvinna 38 år Högskola Deltidsarbetande Gift

2 Man 46 år Högskola Studerande Gift

3 Kvinna 35 år Högskola Heltidsarbetande Gift

4 Kvinna 37 år Högskola Deltidsarbetande Gift

5 Kvinna 38 år Högskola Heltidsarbetande Sambo

6 Man 38 år Högskola Heltidsarbetande Gift

7 Man 34 år Högskola Heltidsarbetande Gift

8 Kvinna 52 år Gymnasial Heltidsarbetande Sambo

9 Kvinna 29 år Högskola Studerande Gift

11

(KN) samt en av handledarna (AS). Detta gjordes enligt Malteruds modell (31) för systematisk textkondensering. Denna är inspirerad av Giorgis fenomenologiska analys som syftar till att utveckla kunskap om informantens erfarenhet och livsvärld på ett visst område. Enligt Malteruds modell ska intervjuerna läsas igenom upprepade gånger. Gemensamma mönster, så kallade teman, plockas ut. Därefter analyseras varje tema för att undergruppera i kategorier vilka i detalj beskriver temats innehåll. Citat ifrån intervjuerna väljs ut och presenteras i resultatdelen för att tydligare illustrera innebörden i varje kategori. Därefter sammanfattas det man funnit för att skapa nya beskrivningar och begrepp. Trovärdigenheten för de nya begreppen och beskrivningarna stärks genom att man återgår till ursprungsmaterialet och letar efter motsägande data i texten.

Etiska överväganden Samtliga villkor i Helsingforsdeklarationen (35) är uppfyllda. Informanternas samtycke inhämtades muntligen när de tillfrågades om att bli intervjuade. De informerades om att intervjun skulle spelas in på band och därefter transkriberas för analys. De fick veta att deras svar behandlas konfidentiellt och inte kan härledas till vilken förskola de tillhör, att endast författaren själv skulle ta del av ljudfilerna för att kunna transkribera och att dessa under tiden förvarades inlåsta för att sedan rapporten är färdigställd förstöras. Alla detaljer som skulle kunna röja förälderns identitet, till exempel barnets namn, togs bort vid transkriberingen.

RESULTAT Redovisning av resultatet sker utifrån tre teman med två till fyra kategorier vardera. De teman som framkom efter analysen var: - Föräldrarna har inte behov av ett föräldrastödsprogram - Informationen som nått föräldrarna - Hinder för deltagande

TEMA 1: FÖRÄLDRARNA HAR INTE BEHOV AV ETT FÖRÄLDRASTÖDSPROGRAM Detta tema består av kategorierna ”Inga problem”, ”Pratar hellre med familj och vänner”, ”Vet vilka egenskaper de önskar” och ”Har redan strategier”. Kategorierna beskriver varför föräldrarna inte hade behov av Triple P. Det rådde tveksamhet kring vem programmet riktade sig till, om det riktade sig till alla eller bara till de som har problem i sitt föräldraskap. Föräldrarna vet vilka egenskaper de vill främja hos sina barn och har strategier som de försöker använda sig av för detta.

12

Inga problem Orsaken till att informanterna inte deltagit var att de inte ansåg sig ha så stora problem med sina barn att de behövde gå på ett föräldrastödsprogram.

”Det här behöver inte vi gå på, i och med att vi inte har några direkta

problem.”

Pratar hellre med familj och vänner En del av informanterna berättade att de redan har människor i sin närhet som de kan prata med om sitt föräldraskap. Det framkom att det känns lättare och mer naturligt att diskutera detta med personer i sin närhet såsom släkt och vänner.

”Men känner man att man har det på annat håll så kanske man känner att

man lättare väljer att prata med sina kompisar eller andra mammor eller ja, sin egen familj istället för att gå iväg på ett seminarium eller någon anordnad träff med någon som man inte har någon relation till.”

Vet vilka egenskaper de önskar Samtliga föräldrar visste vilka egenskaper de ville främja hos sina barn. Nästan alla föräldrar önskade självständighet och trygghet för sina barn. En del föräldrar nämnde även andra egenskaper exempelvis empati, självförtroende, glädje och förmåga till kritiskt tänkande.

”Självständighet, medkänsla, att ha perspektiv på tillvaron, det är mycket,

men alltså att samtidigt vara självständig och trygg i sig själv, ha ett bra

självförtroende”

Har redan strategier Flera av föräldrarna uttryckte att de var trygga i sin föräldraroll och alla hade strategier för att främja utvecklingen av exempelvis självständighet, trygghet och självförtroende hos sina barn. Strategierna som nämndes skiljde sig åt emellan de olika föräldrarna, men gemensamt för de flesta var att de nämnde vikten av uppmuntran och positiv uppmärksamhet.

”När de har gjort nånting bra så kan man inte berömma för mycket”

Många föräldrar berättade hur de strävade efter diskussion kring varför saker och ting händer. De menade att på så sätt blev världen mer förutsägbar för barnet. Några föräldrar nämnde strategin ignorera. När barnet gör saker som inte är önskvärda kan man ignorera det och istället ge barnet uppmärksamhet när det gör bra saker. Föräldrarna var även överens om att det är viktigt för barnet med gränser och att gränserna ska vara tydliga och konsekventa. Sättet på vilket föräldrarna satte gränser på

13

varierade. Någon räknade ner, en annan lade stor vikt vid att förbereda barnet på att det fanns en gräns och informera i god tid om att snart var gränsen nådd.

”Du får titta på tv si och så länge och så säger vi till 5 min innan tiden har gått och då vet du det att så här är det alltid du får inte göra det här mer än en timme”

Hinder för att använda sig av sina uppfostransstrategier var yttre faktorer snarare än brist på vetskapen om hur man borde göra.

”När just den egna stressen kommer av olika skäl, eller tröttheten eller hungern eller vad det nu är för någonting, då är det extra svårt”

TEMA 2: INFORMATIONEN SOM NÅTT FÖRÄLDRARNA Detta tema består av kategorierna ”För lite information” och ”Föreställningar om vad ett föräldrastödsprogram är”. Kategorierna beskriver dels vilka föreställningar föräldrarna har om föräldrastödsprogram. Man ska sitta i en grupp och samtala, ställa frågor och blotta sig. Föräldrarna hade inte uppmärksammat inbjudan till Triple P. Inbjudan på anslagstavlan var en i mängden och de ansåg sig mycket dåligt informerade om vad Triple P är och vem det riktar sig till. Det framkom att de trodde att man skulle ha problem i sitt föräldraskap för att delta. För lite information Flera föräldrar var väldigt dåligt informerade, inbjudan hade varit en i mängden på anslagstavlan och föräldrarna hade därmed inte uppmärksammat den. Några hade blivit intresserade men sedan glömt bort det. Flera sa att det hade varit bättre med en personlig inbjudan alternativt en lapp i barnets fack.

”Dels har jag fått väldigt lite information om det, alltså jag har sett typ ett

anslag bland en massa andra anslag.”

Föreställningar om föräldrastöd Majoriteteten av föräldrar berättade att de hade föreställningen att föräldrastödsprogram innebär att man träffas i en föräldragrupp, samtalar och får utbyta erfarenheter med andra föräldrar. Man behöver inte ha problem för att delta. Det framkom att flera av informanterna trodde att syftet med föräldrastödsprogrammet var att man skulle kunna ställa frågor som man ville ha svar på. Några föräldrar föreställde sig att ett deltagande i föräldrastödsprogrammet skulle innebära att man blottade sina svagheter för de andra föräldrarna och för förskolepedagogerna. Det framkom att

14

föräldrarna hade föreställningar om vad ett föräldrastödsprogram innebär trots att de själva inte hade deltagit i något sådant. Flera föräldrar sa att de har begränsad erfarenhet och att de skulle behöva veta mer om vad ett föräldrastödsprogram innebär.

”Jag har lite svårt kanske ibland för att sitta i föräldragrupper så där. .. Så känns det jäkligt krystat liksom att sitta och snacka om det är problem eller om det inte är problem.. Sitta och snacka tror jag, men jag är inte säker, för jag har inte gått på nån sån där””

TEMA 3 HINDER FÖR DELTAGANDE

Detta tema består av kategorierna ”Tidsbrist”, ”Dum tid” och ”Förskolepedagog som håller i programmet”. Kategorierna beskriver hur föräldrarna upplever att de inte har tid för fler aktiviteter i sitt redan så tajta schema. De anser dessutom att programmet låg på en tid som gjorde det ännu svårare att delta. Angående att det var förskolepedagogerna som var programledare fanns det både fördelar och nackdelar. Tidsbrist Föräldrarna har inte mycket tid över för annat än att klara av vardagen. Många ger uttryck för en känsla av tidsbrist. Flera stycken berättar att de aktivt prioriterar bort allt som inte är tvång.

”Det kanske är tiden jag behöver med mitt barn snarare än att gå iväg och få

informationen ifrån någon annan att ’lyssna mer på ditt barn’”.

Dum tid För dessa föräldrar är 18.30 inte en bra tid. Att gå iväg på ett seminarium som börjar då stör rutinerna. Några säger att problemet är att då lämnar man den andre föräldern att ta hand om allt själv. Andra säger att deltagandet skulle kräva att de ordnade med en barnvakt och det gör man bara om man verkligen måste.

”För så fort det blir kvällstid då blir det så mkt annat och man vill ha sin rutin

så barnen kommer i säng vid sju halv åtta där”.

Informanterna ansåg att eftermiddagstid hade varit bättre. De önskade att barnen skulle kunna vara kvar på förskolan under tiden seminariet pågick. De var positiva till en internetförlagd föräldrautbildning då detta skulle innebära att man kan göra det när det passar.

15

Förskolepedagog som håller i programmet

Föräldrarna var generellt mycket positiva till att det erbjuds föräldrastöd på förskolan. De flesta föräldrarna var också positiva till att det var förskolepedagogerna som höll i Triple P. Några föräldrar hade dock en ambivalent inställning. Fördelarna var att de känner barnen och verkligen är insatta i de specifika familjerna. Dessutom kan man återkoppla i framtiden och fortsätta samtalet även efter det att programmet avslutats. En nackdel som lyftes fram av en förälder var att det är känsliga frågor och man kanske är rädd att bli extra granskad efter det att man blottat sig.

”` resonerar hon så… då ska vi nog hålla ett extra vakande ögon på dem barnen`”.

DISKUSSION

METODDISKUSSION Studiens syfte var att undersöka varför föräldrar som erbjöds föräldrastödsprogrammet Triple P på förskolan inte deltog. Kvalitativ metod med intervjuer lämpar sig när man vill söka ny kunskap utifrån de erfarenheter människor har.

Gruppen ensamstående föräldrar var inte representerad alls. Överrepresentationen av kvinnor är olycklig då det redan sedan tidigare (8) är känt att kvinnor deltar i högre utsträckning än män i föräldrastödsprogram. Endast en av informanterna hade enbart förgymnasial utbildning. Högskole/universitetsutbildade utgjorde 89 % av informanterna i min studie. Även i Uppsala där utbildningsnivån är ovanligt hög är 69% högutbildade (31). Det innebär att studiens överförbarhet begränsas till högutbildade.

Att endast 4 av 24 tillfrågade föräldrar inte ville bli intervjuade kan däremot anses vara en styrka med studien.

Både intervjuer och textanalys påverkas av att författaren är novis inom kvalitativa studier. Studien har dock analyserats och diskuterats med andra forskare med erfarenhet av kvalitativa studier. Att författaren inte har egen erfarenhet av föräldraskap kan både vara tillgång och hinder. Fördelen är att inte ha egna bestämda uppfattningar ifråga om föräldrastöd och föräldraskap. Nackdelen kan vara att ha lite kunskap om vardagen med barn samt förskolans värld.

Trovärdigheten i slutsatserna i denna studie kan anses vara höga då liknande åsikter uttrycktes av flera oberoende informanter och rekrytering av nya informanter pågick till dess att materialet ansågs mättat, d.v.s. att inga nya åsikter uppkom och inga nya mönster i informanternas åsikter kunde skönjas.

16

RESULTATDISKUSSION Föreställningar om föräldrastödsprogram I studien framkom att föräldrarna var positiva till att föräldrastödsprogram erbjöds på förskolan, de hade dock inte fått så mycket information och de rådde oklarhet kring vad Triple P är och vem det riktar sig till. De trodde att Triple P innebar gruppsamtal, att man skulle ställa specifika frågor och att det var en möjlighet till utbyte av erfarenheter föräldrar emellan. Föräldrarnas erfarenheter ifrån BVC är just att där ges tillfälle till erfarenhetsutbyte, diskussion och möjlighet att lufta sin osäkerhet (Hallberg A-C, et al.2000). Kanske är det denna erfarenhet som orsakar förställningen om Triple P. Föräldrarna i min studie är inte intresserade av att utbyta erfarenheter med andra okända vuxna. Flera av föräldrarna uttryckte att de inte uppskattade föräldragrupper, att det kändes krystat att utbyta erfarenheter med okända föräldrar. De hade redan andra vuxna i sin omgivning att prata med. Det framkom även oro för att blotta sig inför andra föräldrar. Detta stöds av Lisa Smeds forskning (7) där föräldrar antyder att de anser att familjelivet är något privat.

Föreställningarna om att Triple P innebär interaktion kan även ha orsakats av informationen som gått ut till föräldrarna. De kan ha vilseletts av ordet seminarium. Nästan alla föräldrar i min studie hade högskoleutbildning och på wikipedia2 definieras ordet seminarium (högskola) som: ”En form för akademisk undervisning eller vetenskaplig diskussion i grupp, kring ett vetenskapligt problem eller dylikt och med krav på aktivt deltagande från alla närvarande”. Ordet föreläsning hade kanske varit mer passande, åtminstone för denna krets av välutbildade föräldrar

En annan föreställning som föräldrarna hade var att man skulle ha problem i sitt föräldraskap för att delta i Triple P. Detta trots att nivå 2 riktar sig till föräldrar som vill stärka sina barn. När jag inledningsvis frågade föräldrarna vem de ansåg att programmet riktade sig till svarade de att det riktade sig till alla föräldrar, inte bara till dem som hade problem i sitt föräldraskap. Dock var anledningen att de själva inte hade deltagit att de inte hade några problem. Dessa motsägelsefulla uttalanden kan tyda på att föräldrarna är osäkra på vem Triple P riktar sig till. Möjligen på grund av en förutfattad mening om att de som vill ha stöd i sitt föräldraskap har problem. Dessa motsägelsefulla uttalanden skulle också kunna spegla en ovilja att gå i föräldrastödsprogram som föräldrarna själva inte kan/vill motivera. Kanske speglar den en avsaknad av tillit till experter och deras uppfostranstips. Det finns tidigare forskning

2 Wikipedia är ett webbaserat uppslagsverk som utvecklas av sina användare. www.wikipedia.se

17

där föräldrar antyder att de anser att personalen på BVC saknar adekvat och uppdaterad fortbildning för att kunna stödja föräldrarna på ett bra sätt (32). Detta var ingenting som framkom i denna studie men jag frågade inte specifikt om deras förtroende för ”experter” heller.

Om föräldrarna verkligen uppfattade att man ska ha problem för att delta kan den uppfattningen ha orsakats av att informationen. En stor del av informationen som gått ut om programmet, samt om forskningen i samband med programmet, innehåller nämligen orden ”problem” eller ”vardagsbekymmer”. En affisch presenterade samtalen (som ju riktar sig till föräldrar som upplever att de har problem) och seminarierna (som riktar sig till alla) precis intill varandra och informationen om samtalen stod överst. Kan föräldrarna ha missat att dessa riktade sig till olika målgrupper?

Föräldrarna hade inte lagt särskilt stor notis till informationen om Triple P. Den hade inte väckt deras intresse. Det är sedan tidigare känt att det är svårt att rekrytera föräldrar till föräldrastödsprogram, det kräver tålamod och effektiv kommunikation (18). En hög kvalité på strategierna man använder sig av vid rekryteringen ger högre deltagande (19).

Mycket av informationen som gått ut om Triple P var preventiv, d.v.s. lockade med att man lär sig förebygga. Den framställdes som en hjälp att lösa vardagsbekymmer. Sättet på vilket något presenteras har stor effekt på tankar, känslor och handlingar (21). Vissa människor motiveras av möjligheter till framgång (promotion- främjande arbete), andra motiveras av behovet av trygghet (prevention- förebyggande arbete) (20). De föräldrar som tagit del av informationen motiverades kanske inte av ett förebyggande budskap. De kanske inte lockas av trygghet, möjligen skulle de lockas av chans till större framgång och att ”stärka sina barn”, som ju är syftet med programmets nivå 1 och 2 enligt grundarna. Programmets mål är framförallt att ”stärka föräldrarna, men även ge föräldrarna nya verktyg”. Litteratur i området visar att principerna om positiv uppmärksamhet, klar kommunikation och genomtänkt gränssättning är effektiva även i grupper som inte kräver behandling, så kallade normalgrupper av föräldrar (8).

Genomtänkt föräldraskap

Dessa föräldrar hade ett genomtänkt föräldraskap. De visste vilka egenskaper de önskade att deras barn skulle utveckla och de hade strategier för detta. Olika föräldrar nämnde olika strategier. De använder sig av dessa strategier så mycket de förmådde, men i stressiga situationer eller när hungern och tröttheten gör sig påminda användes inte strategierna i lika hög utsträckning. Att gå på en föreläsning där man får bekräftat att de strategier man använder sig av är effektiva och positiva för barnet borde öka sannolikheten att man använder sig av dem.

18

Praktiska hinder och tidsbrist Utöver avsaknaden av behov var, precis som framkom i attitydundersökningen (27), praktiska hinder och tidsbrist de vanligaste orsakerna till att föräldrarna inte deltagit i Triple P. Föräldrarna var positiva till ett internetbaserat program. De tog upp vikten av barnpassning i samband med programaktiviteten. De ansåg att eftermiddagsförlagd aktivitet vore bättre än kvällsförlagd. I Ramqvist studie 2011 (33) framkom att föräldrarna önskade aktivitet på kvällstid eller helger. Detta visar att en tid då alla föräldrar har möjligheter att delta är svår att hitta. Förmodligen skulle fler delta om man erbjöd programmet vid olika tillfällen, eftermiddagar, kvällar och helgtid.

Förskolepedagoger som programansvariga

De flesta var positiva till att det var förskolepedagogerna som höll i programmet. Dock framkom tankar om att man blottar sig och riskerar att bli granskad. Detta förstärker misstanken om att föräldrarna förutsätter att programmet innebär interaktion. Interaktion förutsattes ju endast på nivå 3 och då individuellt med en utövare. Däremot finns möjlighet till frågor i slutet av föreläsningen.

SLUTSATSER

Det framkom att föräldrarna tyckte att det var positivt att föräldrastöd erbjöds på förskolan. Föräldrarnas föreställningar om föräldrastöd är att det kräver interaktivitet. Information som sitter på anslagstavlan på förskolan är lätt att missa. Alla föräldrar har inte nytta av att gå ett föräldrastödsprogram, men det finns föräldrar som skulle ha deltagit om de hade förstått vad det innebar.

Förslag på förändringar

För att fler föräldrar ska kunna gå föreslås erbjudande om barnpassning under tiden programmet hålls samt valmöjlighet tidsmässigt. För att rekrytera fler föräldrar bör man informera mer och vinnlägga sig om att väcka föräldrarnas intresse. I informationen ska det tydligt framgå att det finns en nivå 2 och 3 och att dessa riktar sig till olika målgrupper. För att väcka föräldrarnas intresse bör låta bli ordet ”problem” i informationskampanjen för nivå 2 samt informera om den evidens som finns. Lämpligtvis används framöver ordet föreläsning istället för seminarium då ordet föreläsning bättre beskriver aktiviteten som åsyftas. För att inga föräldrar ska behöva känna sig blottade kan man låta en förskolepedagog ifrån en annan förskola hålla i nivå 3.

19

REFERENSER

1) http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/2.1862/2.4317/efterfragade-matt-1.127392

2) Bäcklund-Wiklund, Margareta och Bergsten, Birgitta (1997) Det moderna föräldraskapet. En studie av familj och kön i förändring. Stockholm: Natur och kultur.

3) Mulsow, Caldera, Pursley, Reifman och Houston, 2002. Multilevel Factors Influencing Maternal Stress During the First Three Years Journal of marriage and family. 64, 944-956.

4) Grandelius, Bengt,.Att sätta gränser – ett villkor för växande. Natur och kultur 2006.

5) Ohlsson, Agneta och Christiansson. Susanne. Dåligt samvete och tidspress – en studie om modernt föräldraskap.

6) Patterson, Gerald R, :Littman, Richard A, : Bricker, William. Monographs of the society for research in child development, 1967, Vol 32(5), pp.iii-43 (Peer Reviewed Journal)

7) Sarkadi, A et al. Rapport till FHI. Föräldrastöd i Sverige idag, vad, när, hur? Småbarnsföräldrars behov av stöd, kap 4.1. Smeds, Lisa 2010.

8) Bremberg S. Nya verktyg för föräldrar-förslag till nya former av föräldrastöd. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2004.

9) SoS-rapport 1996:7, Hälsovård före, under och efter graviditet. Socialstyrelsen. 10) Vårdguiden– Stockholms läns landsting hemsida gällande vård och omsorg. 11) SBU 2010. Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn – en systematisk

litteraturöversikt. Stockholm. Statens beredning för medicinsk utvärdering. 12) Olsson, I.I., Hagekull, B. Bremberg, S. 2003. Stöd till föräldrar för att främja barns

och ungdomars psykiska hälsa. Statens folkhälsoinstitut. 13) Triple P-Positive Parenting Program as a Public Health Approach to

Strengthening Parenting Sanders, Matthew R.1Section Editor(s): Sher, Tamara Goldman; Halford, Kim W.

14) Kartläggning av föräldrars erfarenhet och intresse av föräldrastöd Lilly Eriksson och Sven Bremberg, Statens folkhälsoinstitut, oktober 2008

15) Hallberg A-C, et al. Parents: the best experts in child health care? Viewpoints from

parents and staff concerning child health services. Patient Education and Counseling. 2001;44:151-9.

16) )Allmänna barnhusets nationella kartläggning ”Våld mot barn 2006-2007” 17) Utagerande beteenden bland barn och mammors och pappors

ineffektiva fostranstrategier - Cathrine Terreros 2009 18) Ronald J Prinz,, Emilie P Smith , Jean E Dumas, James E Laughlin, Donita W White,

Rachel Barrón.Recruitment and retention of participants in prevention trials involving family-based interventions, 2001.

19) Spoth, R. L., Clair, S., Greenberg, M., Redmond, C., & Shin, C. (2007). Toward dissemination of evidence based family interventions: Maintenance of community-based partnership recruitment results and associated factors. Journal

of Family Psychology, 21(2), 137-146. 20) Molden, D. C., Lee, A. Y., & Higgins, E. T. (2008). Motivations for promotion and

prevention. In J. Y. Shah & W. L. Gardner (Eds.), Handbook of motivation science (pp. 169-187). New York: Guilford Press.

20

21) Molden, Daniel C, Lee, Angela Y, Higgins, E Tory. Motivations for promotion and prevention. Chapter 11.

22) Davidsson, I, Zetterberg, E, Carlsson, B, Larsson, Ev, Ängström Y, Regeringen skriver till riksdagen (rskr.1999/2000:137):

23) Reinfeldt, F, Larsson, M. 2008. Proposition från regeringen till riksdagen. .2007/08:110,

24) Föräldrahäftet Positivt föräldraskap. Sanders M R, Markie-Dadds, C, Turner, K M.T. The university of queensland 2009.

25) Contemporary Research on Parenting: The Case for Nature and Nurture Collins, W. Andrew1,6; Maccoby, Eleanor E.2; Steinberg, Laurence3; Hetherington, E. Mavis4; Bornstein, Marc H.52000

26) Pathways Triple P-positive parenting program: effects on parent-child relationships and child behavior problems. Wiggins TL, Sofronoff K, Sanders MR. 2009

27) Fängström, K, Sarkadi A, Forskningsrapport från Triple P-studien i Uppsala. Som hand i handske- förskolan som arena för föräldrastöd. Uppsala 2012.

28) Åberg, J. & Sarkadi, A. 2011. Projektet förskolan som arena för föräldrastöd. Delrapport till Uppsala kommun från forskningen avseende perioden jan 2009---maj 2011. Uppsala: Centrum för föräldraskapsforskning.

29) Malterud K. 2009. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.

30) Lundman, B. & Graneheim U.H. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I.M. Granskär B. & Höglund-Nielsen (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (ss.159-172). Lund: Studentlitteratur.

31) SBC 2011. Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (online). Available: www.scb.se (accessed 2011-09-02).

32) Sarkadi, A et al. Rapport till FHI. Föräldrastöd i Sverige idag, vad, när, hur? Rapport till FHI. Föräldrastöd i Sverige idag, vad, när, hur? En sammanställning av föräldrars syn på BVC som verksamhet. Kapitel 3.2.

33) Ramqvist, J. 2011. Kunskapshunger och vardagsproblem motiverar dagens medvetna föräldrar. Självständigt arbete på läkarprogrammet 2011.

34) Uppsala kommun 2011. Resursfördelningsmodell, BUN-2010-0319.21. In: Ungdomsnämnden, B.-O (ed.). Uppsala.

35) Helsingforsdeklarationen Helsingfors, Finland, 1964, (ändrad 1975, 1983, 1989, 1996, 2000. http://www.sls.se/PageFiles/229/helsingfors.pdf

36) Studien är ännu inte publicerad men forskargruppen har haft personlig kommunikation med professor Håkan Stattin

21

BILAGA 1

22

BILAGA 2

,

Namn ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Telefonnummer

______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Intresseanmälan

Bilaga 2. Intresseanmälningslapp; föräldrar som ville delta i föreliggande studie kunde skriva

upp sitt intresse på denna lapp.

23

BILAGA 3

INTERVJUGUIDE

Hur hörde du första gången talas om Triple P?

Vem upplevde du att Triple P riktade sig till?

Vd väckte förfrågan för tankar hos dig?

Har du tidigare erfarenheter av föräldraprogram eller föräldragrupper?

Vad är din inställning till föräldraprogram?

Och din familj och släkt och vänner, tror du att de har liknande inställning till föräldraprogram?

Anser du dig ha behov av ett föräldraprogram?

Ser du några risker med att gå ett föräldraprogram?

Tror du att förskolepedagogerna är rätt personer att hålla i programmet?

Varför deltog du inte i Triple P?

Några förändringar i programmet som skulle göra att du skulle vilja gå på det?

Samt några frågor kring barnuppfostran:

Vilka egenskaper skulle du som förälder vilja främja hos ditt barn?

Har du några medvetna strategier för att främja de egenskaperna?

Hur tänker du kring gränssättning?

Upplever du dig ha förmågan att sätta gränser?

Kan du säga någonting om hur du gör när du sätter gränser?

Uppmärksammar du ditt barn mest för positiva beteenden, negativa beteenden eller lika ofta för bägge?

Hur tänker du kring denna uppmärksamhet?

Hur gör du för att bekräfta de beteenden eller egenskaper som du vill se mer av?

24

BILAGA 4

På vår förskola erbjuder vi dig som förälder:

Samtal (Rådgivnings Triple P) i Positivt föräldraskap

Samtalen innebär att du som förälder får hjälp att utarbeta en plan om ett specifikt

Bekymmer (t.ex. problem att handla med barn eller att gå och lägga sig). Samtalen sker vid fyra tillfällen

och är mellan 15-30 minuter.

Kontakta respektive pedagog för platsförfrågan och bokning av samtal.

Seminarium (Tema Triple P) om positivt föräldraskap

Tre seminarier om positivt föräldraskap på 90 minuter vardera.

• Styrkan med positivt föräldraskap

• Forma trygga, kompetenta barn

• Forma motståndskraftiga barn

Erbjudandet om samtal och seminarium om Positivt föräldraskap riktar sig till alla föräldrar på förskolan

och är kostnadsfritt. För mer information och anmälan kontakta de Triple P utbildade pedagogerna som

finns på förskolan.

Namn:__________________________

E-post:__________________________

25

BILAGA 5

Ditt barns förskola har anmält sig till att

vara med i studien Förskolan som arena

för föräldrastöd. Det innebär att utvalda

förskollärare får utbildning i Triple P –

Programmet för positivt föräldraskap, antingen

nu eller om ett år. Programmet baseras på

många års forskning med föräldrar och barn och

vänder sig till ”vanliga” föräldrar med vanliga

funderingar eller problem som de kan ha rörande

barns utveckling och beteende. Det är helt

frivilligt för föräldrar på förskolan att ta del av

informationen eller rådgivningen.

Alla föräldrar till barn som är födda 2005, 2006

eller 2007 på er förskola ombeds delta i studien.

Din medverkan består i att fylla i en enkät

nu, om sex månader och om ett år. Det finn s

möjlighet att få hjälp att fylla i enkäten på ditt

modersmål. Vänd dig till ditt barns förskollärare

för mer information.

Ditt deltagande är helt frivilligt och kan när

som helst avbrytas. Huruvida du är med i

studien eller inte påverkar inte dina möjligheter

att delta i de olika Triple P program som din

förskola/Uppsala kommun erbjuder.

För att få veta om ni tagit ställning till om ni vill

delta i studien eller inte, så ber vi er att ta del av

informationen, fylla i formuläret om informerat

samtycke samt den korta bakgrundsenkäten som

delas ut av förskolans personal.

Förskolan som arena

för föräldrastöd

Alla svar är viktiga!Om det fin

n

s frågor så är ni väl komn a at t ringa Ca t hr ine Terreros 070-209 74 46, eller Emily Noble 070-728 01 63 eller forskningsansvarig: Anna Sarkadi 018-611 59 65

Fot

o: C

hris

ter

Öjd

eby

26

BILAGA 6 Information till föräldrar på förskolor som börjar med Triple P på en

gång – interventionsgruppen Ditt barns förskola har anmält sig till att vara med i studien om Förskolan som arena för

föräldrastöd. Projektet finansieras av Statens Folkhälsoinstitut: Uppsala är en av sex kommuner som fått dela på 50 miljoner kronor för utveckling av sitt hälsofrämjande arbete.

Triple P – Programmet för Positivt Föräldraskap är det föräldrastödsprogram som kommer att prövas på ett antal av Uppsalas förskolor inom ramen för studien. Er förskola har blivit lottad till att börja med Triple P med start hösten 2009. Det innebär att utvalda förskollärare på din

förskola får utbildning i Triple P. Programmet baseras på många års forskning och vänder sig till alla föräldrar som har vanliga funderingar eller problem rörande barns utveckling och

beteende.

Triple P är inte tänkt som en metod som ska användas på förskolan av förskollärarna utan det kommer att erbjudas dig som förälder. Samtliga föräldrar på förskolan kommer att bjudas in till seminarier, erbjudas möjlighet till enskilda rådgivningssamtal samt att delta i föräldragrupp. Det kommer även att finnas affischer med enkla tips och råd från Triple P på förskolan. Det är helt frivilligt för föräldrar på förskolan att ta del av informationen eller

rådgivningen.

Forskning är en viktig del i alla sex projekt som fått finansiering via Folkhälsoinstitutet och därför ingår det en vetenskaplig utvärdering i studien. Vi ber dig om ditt deltagande i denna utvärdering, vilken är grunden till de slutsatser som kommer att kunna dras från studien. Din medverkan består i att fylla i en enkät nu, om sex månader och om ett år, oavsett om du tar

del av förskolans erbjudanden av Triple P eller ej. Enkäten innehåller frågor om din bakgrund, om hur du upplever det att vara förälder, hur du agerar som förälder i vissa givna situationer och om ditt barns beteende. Vi frågar även om din egen hälsa och välbefinnande. Enkäterna sänds till dig som en länk till en webbenkät på e-post – därför kommer du att ombes lämna din e-post adress. Du kan också välja att fylla i enkäten i pappersformat om du inte har tillgång till Internet eller inte vill använda webbenkäten.

Svaren syns endast på gruppnivå i webbenkäten vilket gör att det vid databearbetningen inte finns några kopplingar kvar till vem som skrivit vad. Däremot kommer varje barn tilldelas en kod som kopplas till föräldrarnas (e-post) adress för att vi ska kunna återkomma till dig när det är dags för nästa enkät. För detta upprättas en kodad lista som förvaras i ett låst dokumentskåp och skyddas av Personuppgiftslagen3. Föräldrar fyller i var sin enkät.

Ditt deltagande är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas. Huruvida du är med i utvärderingen eller inte påverkar inte dina möjligheter att delta i de olika Triple P program som din förskola i Uppsala kommun erbjuder.

Kontaktperson: Ingela Hagström, koordinator Forskningsansvarig: Anna Sarkadi, med.dr.

Ingela.Hagstrom@uppsala.se; 018-727 86 35 Anna.Sarkadi@kbh.uu.se; 018-611 59 65

3 Du har enligt 26 § Personuppgiftslagen (1998:204) rätt att gratis, en gång per kalenderår, efter skriftligt undertecknad ansökan ställd till oss, få besked om vilka personuppgifter om dig som vi behandlar och hur vi behandlar dessa. Du har också rätt att enligt 28 § Personuppgiftslagen begära rättelse i fråga om personuppgifter som vi behandlar om dig.