Masterfil ÅR 2018 2018-02-11 · ansökningar om betalningsförelägganden ökade med 10 procent under 2018. Förändrade konsumtionsmönster, en ökning av e-handeln och fler skulder

ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2018

ÅRSREDOVISNING 2018 KRONOFOGDEMYNDIGHETEN

ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2018 1 (88)

INNEHÅLL RIKSKRONOFOGDEN HAR ORDET .............................................................................................. 2

DET HÄR ÄR KRONOFOGDEN ..................................................................................................... 3

ÅRET I KORTHET ......................................................................................................................................................................... 4

LÄSANVISNING ............................................................................................................................................................................ 5

RESULTATREDOVISNING ............................................................................................................. 7

VÅRA FÖRUTSÄTTNINGAR ........................................................................................................................................................ 8

Omvärlden påverkar vår verksamhet ................................................................................................... 8

Kronofogdens organisation .................................................................................................................. 8

Våra ekonomiska förutsättningar ....................................................................................................... 10

Verksamhetsutveckling ...................................................................................................................... 13

Kompetensförsörjning och arbetsmiljö .............................................................................................. 18

VERKSAMHETENS RESULTAT ................................................................................................................................................ 21

Förebyggande verksamhet ................................................................................................................. 21

Kundservice ....................................................................................................................................... 24

Summarisk process ............................................................................................................................ 27

Verkställighet och indrivning ............................................................................................................. 30

Skuldsanering .................................................................................................................................... 37

Konkurstillsyn ................................................................................................................................... 41

ÖVRIG RAPPORTERING ........................................................................................................................................................... 44

STATISTIKSAMMANSTÄLLNING .............................................................................................................................................. 47

FINANSIELL REDOVISNING ........................................................................................................ 59

Resultaträkning .................................................................................................................................. 60

Balansräkning .................................................................................................................................... 61

Anslagsredovisning ............................................................................................................................ 63

Redovisning mot inkomsttitel ............................................................................................................ 65

Finansieringsanalys ............................................................................................................................ 67

Tilläggsupplysningar och noter .......................................................................................................... 69

Noter .................................................................................................................................................. 72

Sammanställning av väsentliga uppgifter ........................................................................................... 82

Ersättningar till Kronofogdens insynsråd ........................................................................................... 83

INTERN STYRNING OCH KONTROLL ......................................................................................................................... 85

Förbättringsområden .......................................................................................................................... 85

UNDERSKRIFT OCH BEDÖMNING AV DEN INTERNA STYRNINGEN OCH KONTROLLEN ..... 88

INLEDNING

ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2018 2

RIKSKRONOFOGDEN HAR ORDET Kronofogden har en viktig roll i dagens samhälle där vi på olika sätt bidrar till ett fungerande

samhälle. I vårt uppdrag ingår att upprätthålla en god betalningsvilja och motverka

överskuldsättning. Vi ska ge en bra service och informera på ett sätt så att allmänhet och

företag har förutsättningar för att fatta långsiktiga och hållbara beslut. Dessutom ska vi

tillsammans med andra myndigheter motverka ekonomisk brottslighet.

Under 2018 har våra kunder fått möta en mer modern och digital myndighet. När vi

utvecklar verksamheten utgår vi från våra kunders behov och tar tillvara kraften och

kunskapen hos våra medarbetare. Tillsammans har vi tagit flera viktiga steg i rätt riktning

under året som gått.

Koll på skulderna via Mina sidor

”Hur stor är min skuld?” är en av de vanligaste frågorna till oss. Via Mina sidor och den nya

tjänsten Mitt skuldsaldo får våra kunder nu svar på den frågan direkt. Och den som vill ha

betalt kan ansöka om betalningsföreläggande med hjälp av en digital tjänst. Under 2019

kommer våra kunder att få tillgång till allt fler digitala tjänster.

Mer pengar till statskassan, brottsoffer och andra

De pengar vi utmäter går bland annat till att finansiera den offentliga sektorn, till brottsoffer

och till andra som behöver vår hjälp för att få betalt. Samtidigt minskar skulderna för dem

som ska betala med motsvarande summa. Under 2018 har vi drivit in 11,9 miljarder kronor,

vilket är en ökning med 300 miljoner kronor jämfört med 2017.

Allt färre personer hotas av vräkning

Antalet ansökningar om vräkning var under året det minsta sedan vi började mäta 1982.

Däremot har antalet hushåll som fått lämna sin bostad ökat med tre procent och totalt

genomförde vi 2 154 vräkningar. Tillsammans med framförallt bostadsbolag och kommuner

arbetar vi för att så långt det är möjligt hitta alternativa lösningar vid problem med hyran.

Rekord-få har skulder hos Kronofogden

För tredje året i rad minskar antalet skuldsatta. Vid årsskiftet hade cirka 414 000 personer en

skuld hos oss. Inte sedan 1991 har antalet varit så lågt. Under året har cirka 10 800 personer

fått skuldsanering, vilket har bidragit till minskningen. Den sammanlagda skulden fortsätter

dock att öka. Fler fick också sin första skuld registrerad hos oss. Det kan vara ett tecken på

att fler lever med små ekonomiska marginaler och är känsliga för konjunktursvängningar.

Detta gör det extra viktigt att vi tillsammans med andra fortsätter vårt förebyggande arbete

och gör det enkelt att göra rätt från början.

Christina Gellerbrant Hagberg

Rikskronofogde

CHRISTINA GELLERBRANT HAGBERG

INLEDNING


DET HÄR ÄR KRONOFOGDEN Kronofogden är en statlig myndighet som arbetar med skulder. Vi finns

till för den som vill få betalt och för den som ska betala. I vårt uppdrag

ingår att bidra till ett väl fungerande samhälle, att verka för en god

betalningsvilja och att motverka överskuldsättning och ekonomisk

brottslighet.

Vi får vårt uppdrag från Sveriges regering och riksdag. Våra huvudsakliga uppgifter är att

arbeta med betalningsföreläggande, verkställighet och indrivning. Det vill säga fastställa att

en skuld är riktig och att den som ska ha betalt får det. Dessutom ger vi råd och stöd till den

som ska betala och ser till att betalningen sker på ett rättssäkert sätt.

Våra uppgifter omfattar också skuldsanering. Det är till oss privatpersoner och företagare ska

vända sig med sin ansökan om skuldsanering. Vi har även till uppgift att granska

konkursförvaltare och deras arbete i samband med att ett företag har gått i konkurs.

Tillsammans med andra gör vi mer

I vårt uppdrag samverkar vi ofta med andra myndigheter, företag och organisationer, både

för att förebygga överskuldsättning och för att motverka ekonomisk brottslighet.

Gemensamma insatser och informationsutbyten hjälper oss att utföra vårt uppdrag på ett

bättre och effektivare sätt.

Vi finns i hela Sverige

På Kronofogden arbetar cirka 2 400 medarbetare fördelade på 37 kontor över hela landet.

Många av oss är jurister eller ekonomer. Det är också flera som arbetar med it- och

verksamhetsutveckling. Huvudkontoret ligger i Sundbyberg utanför Stockholm.

Vår vision:

Alla betalar och ingen blir överskuldsatt.

Vi har kontor på 37 orter i hela landet.

Vi är cirka 2 400 medarbetare som arbetar på Kronofogden.

INLEDNING


Året i korthet

Januari Vi får regeringens beslut om

omlokalisering av myndigheters

verksamhet från Stockholms län till

övriga landet. 35 årsarbetskrafter

ska flyttas och vi ska utreda

möjligheten att flytta fler. Februari 922 personer beviljas skuldsanering

under februari. Under hela 2018 var

motsvarande siffra 10 752, vilket är

en ökning med 8 procent jämfört

med 2017. April Kronofogden medverkar för första

gången i Hack for Sweden,

Sveriges största årliga hackaton för

myndigheter. Vi vill att fler ska få

upp ögonen för vår öppna data.

Juli Nytt undervisningsmaterial om

privatekonomi – Skuldkollen

högstadiet – lanseras. Målet är ökad

kunskap, diskussion och möjlighet

att reflektera över sin egen

privatekonomi.

September

Vårt arbete med att korta kundernas

väntan på in- och utbetalningar har

fått effekt. Framgångsreceptet är

bättre planering och styrning, mer

resurser och ett gott samarbete. Det

firar vi.

Maj Nya lokaler invigs i Södertälje med

ett bättre läge för våra kunder, och

bättre förutsättningar för samverkan

med andra myndigheter.

Augusti Vi har nu välkomnat över 100

moderna beredskapsarbetare, vilket

ger oss en tredjeplats bland landets

myndigheter. Resultatet: värdefulla

erfarenheter för alla parter och för

några en fortsatt anställning.

December Våra kunder får bättre möjlighet att

själva utföra sina ärenden när vi

lanserar ”Mina sidor” på en ny

digital plattform. I och med detta

lägger vi grunden för utveckling av

vårt digitala kundmöte.

INLEDNING


Läsanvisning Läsanvisningen beskriver hur årsredovisningen är disponerad och hur vi

bedömer vårt resultat. Vi inleder med resultatredovisningen där vi

redogör för våra förutsättningar, myndighetens verksamhetsutveckling,

och verksamhetens resultat. Därefter presenterar vi den finansiella

redovisningen och vår interna styrning och kontroll.

Årsredovisningen ska enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

ge regeringen underlag för uppföljning av verksamheten vid Kronofogdemyndigheten, nedan

kallad Kronofogden. Årsredovisningen ska ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat

samt myndighetens ekonomiska resultat och ställning. Resultatredovisningen ska främst

ange hur verksamhetens prestationer har utvecklats avseende volymer och kostnader.

Resultatredovisningen utgår från vårt uppdrag enligt Kronofogdens instruktion och

regleringsbrev. Den inleds med avsnittet Våra förutsättningar. Detta avsnitt innehåller

beskrivningar av myndighetens organisation, omvärldens påverkan på vår verksamhet,

myndighetens ekonomi samt utvecklingen av vårt anseende i Kantar Sifos mätning. Vidare

redogör vi för vår verksamhetsutveckling och vilka framtida utvecklingsbehov vi ser, samt

vår kompetensförsörjning och arbetsmiljö.

Resultatet av vår verksamhet redovisas i avsnittet Verksamhetens resultat. Det inleds med

våra stödprocesser för det förebyggande arbetet och vår kundserviceverksamhet. Därefter

redogör vi för våra kärnprocesser: summarisk process, verkställighet och indrivning,

skuldsanering och konkurstillsyn. Tidigare år har försäljningen av fastigheter och

bostadsrätter särredovisats i avsnittet Verkställighet och indrivning. I år har vi valt att

integrera försäljningen tillsammans med annan verksamhet inom verkställigheten. Detta

innebär att försäljningsavsnittet inte längre innehåller information om produktivitet och

effektivitet för försäljningsärenden. Därför har en omräkning skett av produktiviteten och

effektiviteten inom verkställighet och indrivning för 2016 och 2017; det vill säga nu ingår

försäljningens arbetade tid och kostnad i detta resultat.

Arbetet i våra processer består framför allt av handläggning av mål och ärenden, vilket

därför är våra väsentliga prestationer. Vi redovisar hur stora volymer vi handlagt under året,

hur produktiva och effektiva vi varit i respektive process, hur långa handläggningstiderna

varit, samt vilken kvalitet vi uppnått. Avslutningsvis gör vi en samlad bedömning av årets

resultat i respektive process. Tidigare år har begreppet enhetlighet använts för att beskriva

skillnader mellan organisatoriska enheter rörande handläggningstider. Det var tidigare ett

återrapporteringskrav i regleringsbrevet, men togs bort 2017. Efter att vi gått över till att ta

ett gemensamt nationellt ansvar för inkomna ärenden utvärderas inte enhetlighet på

organisatorisk nivå.

I bilaga 1 definierar vi begrepp som används i resultatredovisningen. Vi beskriver också de

metoder vi använt för att ta fram uppgifter och bedöma resultat.

Avsnittet Övrig rapportering innehåller en redogörelse av arbete som bedrivs utanför vår

INLEDNING


kärnverksamhet, i vissa fall på ett tvärfunktionellt sätt. Det handlar om upphandling, vårt

jämställdhetsarbete, stöd till forskning, internationellt samarbete samt skadestånd och andra

anspråk.

Den finansiella redovisningen redogör för Kronofogdens resultat. Intern styrning och

kontroll presenterar i sin tur resultatet av vårt arbete med att säkerställa att vi uppfyller våra

mål och följer förordningen om intern styrning och kontroll.

Våra återrapporteringskrav

I Kronofogdens regleringsbrev för budgetåret 2018 finns nio specifika återrapporteringskrav

och uppdrag som är riktade till myndigheten, samt ett generellt återrapporteringskrav.

Fyra av de specifika kraven har, enligt instruktion, återrapporterats till regeringen

(Finansdepartementet) under året. De rör utgiftsposter, hantering av inbetalda medel,

utvärdering av nya regler om avlägsnande samt moderna beredskapsjobb . Ett av kraven

redovisar vi i februari 2019: Bättre digitalt bemötande av brottsutsatta.

I årsredovisningen redogör vi för och återrapporterar fyra av kraven. De rör skuldsanering,

verksamhetsutveckling, sjukfrånvaro och upphandling. Vi presenterar specifika

återrapporteringskrav i marginalen intill respektive avsnitt.

Kronofogden ska analysera och bedöma verksamhetens resultat och utveckling. Vi ska också

inkludera skillnader mellan kvinnor och mäns möjligheter och villkor i analysen. I relevanta

delar ska vi använda och redovisa individbaserad statistik med ålder som indelningsgrund

och tioåriga tidsserier.

I statistiksammanställningen redovisar vi väsentliga mått och indikatorer som belyser

verksamhetens utveckling och resultat för perioden 2016–2018. Här finns även statistik

nedbruten på ålder och kön.

INLEDNING


RESULTATREDOVISNING

RESULTATREDOVISNING


Våra förutsättningar I avsnittet redogör vi för hur vår organisation är utformad, omvärldens

påverkan på vår verksamhet, hur våra ekonomiska förutsättningar ser ut,

hur vårt utvecklingsarbete bedrivs samt vårt arbete med

kompetensförsörjning och arbetsmiljö.

Omvärlden påverkar vår verksamhet

Den svenska ekonomin har befunnit sig i högkonjunktur sedan 2016. Det stabila

konjunkturläget innebär att antalet ärenden och skuldsatta personer ligger på en oförändrad

nivå eller minskar något. Så har varit fallet under de senaste åren trots att

befolkningsunderlaget stadigt har ökat. Vi kan dock se ett tydligt trendbrott: antalet

ansökningar om betalningsförelägganden ökade med 10 procent under 2018. Förändrade

konsumtionsmönster, en ökning av e-handeln och fler skulder kopplade till vård har bidragit

till att betalningskraven har ökat.

E-handel leder till fler ansökningar om betalningsföreläggande

En allt större andel av befolkningen gör sina inköp på nätet. Vid köp på nätet är det förvalda

betalningsalternativet ofta faktura, vilket innebär att varje inköp är att betrakta som ett

kreditåtagande med risker för överkonsumtion eller framtida betalningssvårigheter som

följd.

Behov av vård kan bli en skuldfälla

En person som behöver få vård har rätt till det även om hen inte kan betala egenavgiften vid

vårdbesöket. Istället kan vårdtagaren betala egenavgiften via faktura. Problemet är att många

personer som väljer faktura redan befinner sig i en utsatt ekonomisk situation. Antalet

ansökningar från landstingen har ökat kraftigt under 2018 och vi ser att det i stor

utsträckning rör personer som redan har skulder hos Kronofogden.

Kronofogdens organisation

Kronofogden leds av rikskronofogden som svarar för myndighetens verksamhet i alla delar.

Vår verksamhet bedrivs inom fyra kärnprocesser: den summariska processen,

verkställighetsprocessen, skuldsaneringsprocessen och konkurstillsynsprocessen.

Verksamheten innefattar också två stödprocesser: kundservice och vår förebyggande

verksamhet. Vårt huvudkontor består av ett antal avdelningar vars fokus är att styra,

utveckla, stödja och följa upp verksamheten.

Ökad e-handel leder till fler

ansökningar om

betalningsföreläggande.

RESULTATREDOVISNING


FIGUR 1. KRONOFOGDENS ORGANISATION 2018

Vi satsar på orter med långsiktigt goda förutsättningar

Regeringen har beslutat att Kronofogden ska omlokalisera verksamhet från Stockholm till

andra orter. Det innebär att vi kommer att omlokalisera verksamhet som motsvarar cirka 115

årsarbetskrafter från Stockholm till Falun, Kalmar, Kristianstad, Luleå, Sundsvall, Umeå,

Uppsala, Visby och Östersund. Vi upphör samtidigt med verksamhet i Handen och Täby. Vi

väljer också att ytterligare förstärka verksamheten i Falun, Gävle, Karlstad och Sundsvall.

Vi utökar verksamheten på orter där vi kan rekrytera rätt kompetens och har närhet till

viktiga samarbetspartner och kunder. Genom förändringarna vill vi uppnå en mer attraktiv

verksamhet på respektive ort, ökad möjlighet till kompetensutveckling, minskad sårbarhet

och en säker och bra arbetsmiljö med ett nära ledarskap.

Förändringarna innebär också att vi upphör med verksamhet i Arvika, Hudiksvall och Mora.

Det är orter med färre än 20 000 invånare och där vi har totalt cirka 30 årsarbetskrafter.

RESULTATREDOVISNING


Våra ekonomiska förutsättningar

TABELL 1. EKONOMI TOTALT KRONOFOGDEN*

2018 2017 2016

Intäkter av anslag (tkr) 1 917 775 1 915 054 1 897 131

- varav summarisk process 322 539 324 319 326 250

- varav verkställighet 1 292 822 1 298 008 1 290 651

- varav skuldsanering 249 056 236 453 223 355

- varav konkurstillsyn 53 358 56 274 56 875

Intäkter som får disponeras av myndigheten (tkr) 36 603 18 421 16 198

- varav summarisk process 4 690 1 402 862

- varav verkställighet 27 975 15 833 14 721

- varav skuldsanering 3 338 1 000 515

- varav konkurstillsyn 599 186 100

Intäkter av ansökningsavgifter m.m. som ej disponeras av myndigheten (tkr)

1 391 573 1 449 107 1 567 158


- varav verkställighet 983 699 1 089 238 1 201 100

- varav skuldsanering 6 472 2 829 3

- varav konkurstillsyn - - -

Kostnader (tkr) 1 956 102 1 932 770 1 913 441


- varav verkställighet 1 322 522 1 313 136 1 305 484

- varav skuldsanering 252 394 237 452 223 870

- varav konkurstillsyn 53 957 56 461 56 975

* Fördelningen av intäkter och kostnader per kärnverksamhet framgår av respektive kärnverksamhets avsnitt. Intäkter och

kostnader för kundservice och den förebyggande verksamheten är inkluderade i dessa. Summan av kärnverksamheternas

intäkter och kostnader är därmed densamma som myndighetens intäkter och kostnader.

Även om verksamhetens kostnader enligt tabellen ovan ökar så betyder det inte att vi har

ökande resurser för verksamheten. Tvärtom har vi under året genomfört besparingar i våra

kärnprocesser. Att kostnaderna ändå har ökat beror på högre drift- och förvaltningskostnader

för it. Vi är mitt uppe i en stor förflyttning mot att vara en digitalt tillgänglig myndighet. För

att möjliggöra förflyttningen gör vi stora investeringar i våra verksamhetssystem, vilket

medför att vi behöver spara på personal och lokaler. Den här förutsättningen har vi med oss i

flera år framöver. Vi gör investeringar för framtiden och tar ansvar för en långsiktigt hållbar

verksamhet.

1 917 775 tkr Kronofogdens anslag för 2018

RESULTATREDOVISNING


TABELL 2. BERÄKNAD BUDGET OCH UTFALL 2018 FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET

DÄR INTÄKTERNA DISPONERAS

Beräknad intäkt

Beräknad kostnad

Beräknat resultat

Intäkt Kostnad Resultat

Administration av ålderspension med ersättning från AP-fonderna (tkr)

8 674

8 947

-273

8 674

9 189*

-515

Administration av ålderspension med ersättning från premiepensions-systemet (tkr)

1 356

1 395

-39

1 356

1 436*

-80

Totalt (tkr) 10 030 10 342 -312 10 030 10 625 -595

*Avser kostnader för administration av ålderspension med ersättning från AP-fonderna och premiepensionssystemet.

Kostnaden kan inte fås direkt ur myndighetens redovisning utan måste beräknas utifrån flera nyckeltal. Eftersom kostnaderna

är beräknade utifrån faktiskt utfall för dessa nyckeltal, avviker beloppen från dem som återfinns i den finansiella

redovisningen. Dessa är baserade på preliminära beräkningar. Det preliminära beloppet i de finansiella delarna uppgår till

totalt 11 774 000 kronor.

I Kronofogdens uppdrag ingår att driva in skulder avseende pensioner. För denna

verksamhet får vi ersättning för våra kostnader från Pensionsmyndigheten. Ersättningen

beräknas och betalas ut årsvis i förskott. Eventuella över- och underskott regleras årligen

med pensionsmyndigheten.

TABELL 3. BERÄKNAD BUDGET OCH UTFALL 2018 FÖR DEN DEL AV VÅR VERKSAMHET

SOM ÄR AVGIFTSBELAGD OCH DÄR INTÄKTERNA INTE DISPONERAS (SUMMARISK

PROCESS, VERKSTÄLLIGHET OCH SKULDSANERINGENS BETALNINGSFÖRMEDLING)

Beräknad intäkt

Beräknad kostnad

Beräknat resultat


Kronofogdens avgifter (tkr). Inkomsttitel 2532

1 467 000

1 685 000

-218 000

1 391 573

1 645 040

-253 467

Avgiftsintäkterna är 75 miljoner kronor lägre än beräknat medan kostnaderna är 40 miljoner

kronor lägre än beräknat. Att kostnaden är lägre än beräknat förklaras av att myndighetens

totala kostnader 2018 blev lägre än förväntat, samt att kostnaden för ärenden kopplat till AP-

fonden (tabell 2) exkluderats ur beräkningen av kostnaden.

TABELL 4. UTFALL 2018 FÖR TJÄNSTEEXPORT


Tjänsteexport (tkr) 456 436 19

Kronofogden har under 2018 deltagit i ett Sida-projekt i Moldavien som underleverantör till

Skatteverket. Projektet är inriktat på att stödja den moldaviska State Tax Service (STS) i

frågor om skatteindrivning, hr och internationellt informationsutbyte. Vår del i projektet är

främst inriktad på frågor kring skatteindrivning och projektet väntas pågå fram till 2021.

RESULTATREDOVISNING


Vårt anseende har stärkts under 2018

Undersökningsföretaget Kantar Sifo gör årligen en mätning av svenska myndigheters

anseende som sammanfattas i ett så kallat anseendeindex. Vårt index 2018 var 42 jämfört

med 38 året innan. Det genomsnittliga indexet för samtliga myndigheter 2018 var 30 (29).

Undersökningen visar också att kännedomen om Kronofogden har ökat sedan 2017 och att

källan till kännedomen framförallt är genom media. Under 2018 har vi fortsatt med vårt

proaktiva mediearbete, bland annat genom att presentera intressant statistik, för att lyfta fram

myndighetens förebyggande arbete och vår samverkan med andra för att minska

överskuldsättning och motverka brottslighet.

42 Vårt anseendeindex 2018 var 42

jämfört med 38 året innan.

RESULTATREDOVISNING


Verksamhetsutveckling

För att möta kundernas, uppdragsgivarens och medarbetarnas krav och

förväntningar har vi under året arbetat med att öka vår utvecklingstakt.

Våra strategier visar på inriktningen för verksamhetsutvecklingen.

FIGUR 2. KRONOFOGDENS STRATEGIER

Utgångspunkten för all verksamhetsutveckling inom Kronofogden är våra tre strategiska mål

och våra nio strategier. Vår strategi ”Vi ger kunderna förutsättningar att göra rätt från

början” är central och de övriga strategierna stödjer den.

Vår långsiktiga utveckling för att genomföra strategierna har vi samlat i en utvecklingsplan.

Vår dagliga utveckling av vår verksamhet är medarbetardriven och drivs genom ständiga

förbättringar.

Utvecklingsplan

Under 2018 har vi tagit fram en utvecklingsplan för hela myndigheten, som visar vart vi vill

nå på kortare sikt och fram till 2025. Vår utvecklingsplan skapar ett gemensamt fokus i hela

myndigheten, så att alla har samma bild av vad som ska göras. Därmed kan vi uppnå en

bättre användning av resurser, en bättre överblick, och mindre risk för dubbelarbete.

FIGUR 3. KRONOFOGDENS UTVECKLINGSPLAN

Utvecklingsplanen beskriver ett antal tillstånd som vi vill uppnå. Under 2018 har vi

fokuserat på de nio tillstånd som ligger närmast i tiden. Dessa har vi konkretiserat och brutit

ner i uppdrag och aktiviteter. Vi har också inlett ett arbete med flera av de tillstånd som vi

Återrapporteringskrav enligt Kronofogdens regleringsbrev 2018

Kronofogdemyndigheten ska redovisa de viktigaste verksamhets- och it-utvecklingsinsatserna som har genomförts under året. Redovisningen ska göras utifrån förväntad nytta, påverkan på myndighetens sätt att utföra sina uppgifter och när effekten förväntas uppstå. Vidare ska myndigheten redovisa vilka större framtida utmaningar som har identifierats, men där något utvecklingsarbete ännu inte har inletts.

RESULTATREDOVISNING


ska nå på lite längre sikt och som förväntas ta lite mer tid att genomföra, som till exempel

”Vi är en attraktiv arbetsgivare”.

Ständiga förbättringar – medarbetardrivet utvecklingsarbete

För utveckling i vardagen arbetar vi med ständiga förbättringar. För oss innebär det i första

hand ett tvärfunktionellt förbättringsarbete, enhetliga arbetssätt och produktionsstyrning.

Införande av ständiga förbättringar inom hela Kronofogden har pågått under cirka tre år.

Genom att ta till vara på kraften hos våra medarbetare och utgå från kundernas behov, har vi

tagit flera steg mot en effektivare myndighet och en bättre arbetsmiljö tillsammans. Nedan

beskriver vi vad som hänt i de olika delarna under året.

Tvärfunktionellt förbättringsarbete för bättre resultat

För att förbättringsarbetet ska vara genomförbart i organisationen krävs det många gånger att

olika kompetenser från flera delar av verksamheten samlas. Under året har ett arbete

initierats där tvärfunktionella grupper löpande arbetar tillsammans för att driva ett

förbättringsarbete. Arbetssättet gör att flera perspektiv kan tas i beaktande.

Beslutsunderlagen blir därmed tydligare och mer kompletta vilket ökar effektiviteten i

genomförandet.

Värdeflödeskartläggningar för enhetligare arbetssätt

Genom att införa enhetliga arbetssätt blir det mer förutsägbart för våra kunder vilken

servicenivå de kan förvänta sig. Enhetlighet bidrar också till att öka effektiviteten och

kvaliteten i vårt arbete, samtidigt som vi minskar personberoendet. För att öka vår förmåga

till enhetliga arbetssätt har vi under året fortsatt med värdeflödeskartläggningar. Genom

värdeflödeskartläggningarna har vi synliggjort var det finns flaskhalsar i en process, och

tagit fram förslag på nya arbetssätt för att eliminera dessa. I år har vi till exempel förbättrat

flödet inom uppföljningen av löneutmätningsbeslut.

Visuell produktionsstyrning för effektivare resursutnyttjande

Under året har vi fortsatt att förbättra och förankra våra metoder och verktyg för att styra vår

produktion. Visuell och daglig produktionsstyrning är nu införd inom hela verksamheten.

Genom den får våra medarbetare och chefer en gemensam bild av vad som ska göras på

daglig basis. Detta ger ökad delaktighet bland medarbetarna, bättre kontroll på läget och

bättre möjligheter att fördela arbetet på bästa sätt även vid avvikelser. Därmed uppnår vi

också kortare väntetider och snabbare beslut för våra kunder. Arbetet med att utveckla den

dagliga styrningen fortsätter under 2019.

Vi kartlägger kundernas behov

För att kunna driva rätt utvecklingsarbete behöver vi ha kunskap om kundernas behov. Vi

samlar därför information om hur våra kunder upplever mötet med oss på olika sätt. Det ökar

vår förståelse för vad vi behöver förbättra och vad vi ska prioritera. Under 2018 har vi

särskilt fokuserat på gruppen överskuldsatta, det vill säga personer som är så skuldsatta att

det inte är möjligt för dem att betala sina skulder inom överskådlig tid.

Insikterna från kartläggningen har lett vidare till några konkreta insatser så här långt:

Vi har sett att kundgruppen behöver bättre anpassad information för att fler ska ansöka

om skuldsanering. En första insats är fem korta animerade filmer på vår webbplats som

berättar vad skuldsanering innebär.

Vi har vidareutvecklat samverkan med kommunernas budget- och skuldrådgivare för att

ge bättre stöd till överskuldsatta personer och få fler att ansöka om och genomgå

skuldsanering.

Genom att ta till vara på kraften

hos våra medarbetare och utgå

från kundernas behov har vi

tagit flera steg mot en effektivare

myndighet och en bättre

arbetsmiljö tillsammans.

RESULTATREDOVISNING


Vi har kompletterat kronoinspektörernas utbildning för att göra dem bättre rustade för

samtalet med den överskuldsatta.

Vidare har vi genomfört telefonintervjuer med 300 personer som har fått ett

betalningsföreläggande från oss, och tagit reda på vad de har för frågor när de har fått

föreläggandet. Undersökningen visar att ett flertal av de tillfrågade inte får svar på sina

frågor genom utskicket, och därför behöver ringa till oss. Vi kommer i vårt fortsatta

utvecklingsarbete förbättra utformningen av våra förelägganden.

Sedan 2018 deltar vi i ett erfarenhetsutbyte inom ramen för eSam, som handlar om

utveckling baserad på medborgarnas livshändelser. eSam är ett medlemsdrivet program för

samverkan mellan ett antal myndigheter, för att underlätta och påskynda digitaliseringen av

det offentliga Sverige.

Vår it-utveckling

När det gäller vår it-utveckling har vi fokuserat på att ersätta våra gamla verksamhetssystem

med modernare teknik – ett arbete som pågått i flera år och som nu börjar närma sig slutet.

Ersättningen är en förutsättning för att vi ska kunna utveckla moderna tjänster som möter

våra kunders förväntningar och våra medarbetares behov av ett effektivare verksamhetsstöd.

Parallellt med ersättningsarbetet har vi påbörjat utvecklingen av digitala tjänster. I december

2018 lanserade vi Mina sidor på en ny digital plattform, vilket är en viktig milstolpe i vårt

arbete med att öka utvecklingstakten.

Ersättningsarbetet har tagit flera steg framåt

Vi har tagit flera stora steg under året i och med ersättningen av våra gamla

verksamhetssystem genom flera lyckade driftsättningar. Den största enskilda förändringen är

att vi sedan i december hanterar samtliga in- och utbetalningar i ett och samma moderna

system. Detta är kulmen på ett mångårigt arbete med att koppla bort medelshanteringen från

det gamla stordatorsystemet. Det nya systemet skapar förutsättningar för högre effektivitet

och kvalitet.

Under året har vi även utvecklat våra informations- och stödtjänster. Genom att samla

informationen och göra den enkelt tillgänglig för flera av våra system kan vi bättre möta

både kundernas och våra interna behov. Till exempel kan vi presentera information samlat i

tjänster som kunden har tillgång till.

Mina sidor för ökad tillgänglighet för våra kunder

I december 2018 kunde våra kunder för första gången själva se sina registrerade skulder hos

oss genom Mina sidor på vår webbplats. Samtidigt blev det möjligt för kunderna att ansöka

om betalningsföreläggande digitalt. Det här är de två första tjänsterna på vår nya digitala

plattform, vilken ger oss grunden för fortsatt tjänsteutveckling. I planen för de kommande

åren ligger fler digitala tjänster som ska underlätta för våra kunder. ”Vilka skulder har jag

hos er?” är en av de vanligaste frågorna till vår kundservice. Vår bedömning är därför att

tjänsten Mina skulder är ett exempel där digitalisering gör stor nytta.

Våra kunder kan nu själva söka svaret på

frågan ”Vilken skuld har jag hos er?” genom

en ny digital tjänst på vår webbplats.

RESULTATREDOVISNING


Våra it-investeringar

TABELL 5. INVESTERINGSBUDGET

Verksamhetsinvesteringar per objekt (tkr) Budget Utfall

Nytt it-stöd för mål-och gäldenärshantering 62 800 64 712

Nytt it-stöd för summarisk process 22 800 27 725

Informations- och stödtjänster 0 16 114

Ersättningsprogrammet 25 000 14 835

Medelshantering 4b–7 7 100 16 140

Övrigt 26 300 22 199

Materiella anläggningstillgångar 17 000 8 831

Summa utgifter för investering 161 000 170 556

Finansiering

Lån hos Riksgäldskontoret 137 000 128 964

Anslag 24 000 41 592

Summa finansiering 161 000 170 556

Som framgår av tabellen ovan har vi investerat 170,6 miljoner kronor i it-projekt och

materiella anläggningstillgångar under 2018. Den största andelen av investeringarna

finansierar arbetet med att ersätta våra gamla stödsystem. I kategorin Övrigt ingår

finansieringen av en ny digital plattform.

Den övergripande programledningen för vårt ersättningsprogram visade sig vara mindre

resurskrävande än förväntat. Det bidrog till att vi under året kunde omprioritera resurser

mellan projekten. Vissa projekt har varit mer komplexa än förväntat och i vissa fall har

resurser omprioriterats till insatser som ökar tillgängligheten för våra kunder. Systemet för

medelshantering är nu satt i drift, medan utvecklingen av övriga system fortsätter under

2019. Investeringen i informations- och stödtjänster var inte beslutad vid ingången av 2018

och eventuella kostnader avsågs att rymmas inom ramen för posten ”Övrigt”.

Vi satsar på öppna data

Under 2018 har vi fortsatt vårt arbete med att identifiera och publicera öppna data. Data

publiceras på vår webbplats som en service till allmänhet och media efter att vi har rensat

bort personuppgifter, sekretessbelagda uppgifter och uppgifter som någon annan har

upphovsrätt till. Den som till exempel vill veta vilka borgenärer som har flest mål hos

Kronofogden kan snabbt hitta svaret i öppna data på egen hand. Den som vill kan även

löpande uppdatera sig med månadsvisa publiceringar.

Sammanlagt har fem nya datamängder publicerats under året. Våren 2018 deltog vi i

arrangemanget Hack for Sweden för att öka kännedomen om och intresset för våra öppna

data. Samtidigt fick vi unga entreprenörer och utvecklares återkoppling på våra data.

Vår tekniska skuld är utmanande

Vi har behov av utveckling för att leva upp till kundernas behov och förväntningar på ett

bättre sätt och öka vår egen effektivitet. Vi har en så kallad teknisk skuld som gör att vi för

tillfället behöver lägga större delen av vår utvecklingsbudget på att modernisera våra it-

system. Arbetet med att gå i mål med ersättningen av it-system som ligger i gammal miljö

medför också stora kostnader.

En utmaning är därmed att ha kraft och resurser till att även nyutveckla och digitalisera, inte

bara ersätta. Många goda utvecklingsaktiviteter och förslag har vi ännu inte haft möjlighet

RESULTATREDOVISNING


att genomföra eftersom vi behöver lägga den övervägande delen av våra it-resurser på

ersättningsarbetet. Det återstår arbete främst med systemet för betalningsföreläggande och

handräckning.

En av våra strategier är att så långt det är möjligt automatisera vår handläggning. En

förutsättning för automatisering är att processerna är beskrivna på en tillräckligt detaljerad

nivå. Vi har därför påbörjat ett arbete med att ta fram en ny processtandard för att kunna

beskriva våra processer på ett strukturerat sätt. Processtandarden ska även bidra till mer

enhetliga arbetssätt.

RESULTATREDOVISNING


Kompetensförsörjning och arbetsmiljö

Kronofogden har trots ett starkt varumärke svårigheter att rekrytera vissa

yrkesgrupper. Under året har vi särskilt arbetat med att korta ledtiderna

vid rekrytering, uppdatera utbildningen till kronoinspektör/kronofogde

samt sänka andelen långtidssjukskrivna. En del av arbetet har ännu inte

gett mätbar effekt, men vi ser för första gången på flera år en minskning

av andelen långtidssjukskrivna och kortare ledtider i rekryteringen. Den

sammantagna bedömningen är att vårt arbete med kompetensförsörjning

och arbetsmiljö har bidragit till att myndigheten når sina mål.

Vi utvecklar vår rekryteringsprocess

Under 2018 har Kronofogden arbetat för att öka intresset för oss som arbetsgivare i syfte att

säkerställa tillgången till rätt kompetens. För vissa grupper, som jurister och medarbetare till

delgivningsverksamhet och it-avdelning, upplever vi dock svårigheter att rekrytera och

behålla medarbetare. Under året har vi ökat vår närvaro på Linkedin och andra sociala

medier samtidigt som vi ger mer information på vår webbplats, framförallt om tjänster inom

it för att ge kandidater en djupare inblick i arbetet på vår it-avdelning.

Under 2018 har vi stärkt arbetet med prognostisering av rekryterings- och kompetensbehov.

Arbetet har bidragit till att myndigheten på lokal nivå kunnat identifiera nyckelkompetenser

och arbeta med kompetensöverföring och kompetensväxling. Det har också bidragit till att vi

förbättrat vår rekryteringsprognos och till viss del gett verksamheten en god bild av framtida

kompetensbehov.

Vi samverkar med Skatteverket i samtliga rekryteringar. Under året har vi stärkt samarbetet

och blivit bättre på att beskriva behovet framåt för att minska ledtiderna i rekryteringen. Vi

har uppdaterat kravprofilerna för chefer och kompletterat dem med tydligare ledarkriterier.

TABELL 6. ANSTÄLLNINGSUPPGIFTER

2018 2017 2016

Antal tillsvidareanställda 2 182 2 148 2 282

Andel kvinnor 67 % 67 % 67 %

Andel kvinnor på chefspositioner 56 % 58 % 57 %

Medelålder 43 år 44 år 44 år

Kronofogden hade vid utgången av året 2 394 anställda. Av dessa var 2 182 tillsvidarean-

ställda vilket är en ökning med 34 personer sedan utgången av år 2017. Antalet tidsbegränsat

anställda var 213, vilket innebär en ökning med 98 personer. Vi har genomfört 544 externa

rekryteringar under året. Av dessa rekryteringar är 296 tillsvidareanställda, vilket är drygt

100 fler än förra året.

Könsfördelningen har varit i stort sett oförändrad under de senaste åren. 67 procent av de

anställda är kvinnor och bland cheferna är andelen kvinnor 56 procent.

Moderna beredskapsjobb bidrar till ökad mångfald

Under 2018 har vi haft totalt 102 moderna beredskapsarbetare anställda på Kronofogden,

vilket ger oss en tredjeplats bland landets myndigheter. Fyra av beredskapsarbetarna har nu

fått en tillsvidareanställning och två har fått tidsbegränsade anställningar på Kronofogden.

Återrapporteringskrav enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

Kronofogden ska redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra sina uppgifter enligt förordningen.

I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter.

Kronofogden ska enligt samma förordning lämna uppgift om de anställdas frånvaro på grund av sjukdom under räkenskapsåret. Den totala sjukfrånvaron ska anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid.

Könsfördelning

Andel kvinnor på chefsposition: 56 %

67 procent av de anställda är kvinnor.

RESULTATREDOVISNING


Vi såg tidigt fördelar med moderna beredskapsarbetare, både för verksamheten och för

personer som har ett behov av att komma in på arbetsmarknaden. De har bidragit till att öka

mångfalden och ge oss nya perspektiv på hur vi löser våra arbetsuppgifter.

Satsningar på att utveckla och behålla kompetens

Vi arbetar löpande med kompetensutveckling av våra medarbetare. I en föränderlig omvärld

behöver vi kontinuerligt ser över utbildningar så att utbudet är relevant. Under året har vi

särskilt fokuserat på att arbeta igenom utbildningen för att bli kronofogde och kroninspektör,

vilka är de mest omfattande utbildningarna. Vi har anpassat utbildningen till nya och mer

effektiva arbetssätt inom verkställigheten. Under året har vi också uppdaterat ett antal andra

internutbildningar, som till exempel bemötandeutbildningen som riktar sig till samtliga

medarbetare.

Personalomsättningen har minskat under 2018

Vi har haft en relativt hög andel avgångar under 2018, även om den är något lägre jämfört

med 2017. Omsättningen bland tillsvidareanställda medarbetare är 13,6 procent, vilket är 1,5

procentenheter lägre än föregående år. Av de 295 som slutat har 50 personer gått i pension.

Personalomsättningen varierar mellan olika verksamheter i myndigheten. Högst omsättning

har delgivningsenheten med 16,1 procent och lägst har kundservice med 9,5 procent. Det

finns även regionala skillnader inom verksamheten. Den höga personalomsättningen på

delgivningen påverkar delvis möjligheten att nå våra mål.

Av de medarbetare som slutat under 2018 har 25 procent varit anställda hos oss en kortare

tid än två år, vilket är en relativt hög andel. I vissa av våra verksamheter är upplärningstiden

lång och vi arbetar för att behålla en större andel medarbetare under en längre tid.

Arbetsmiljö och sjukfrånvaro

TABELL 7. SJUKFRÅNVARO

Den totala sjukfrånvaron har sjunkit från 5,8 procent till 5,3 procent jämfört med föregående

år. Det är framför allt den långa sjukfrånvaron (fler än 60 dagar) som har minskat under

2018. För kvinnor har den långa sjukfrånvaron minskat från 4,4 procent 2017 till 3,9 procent

i år, medan den långa sjukfrånvaron för män har minskat från 1,9 procent 2017 till 1,2

procent i år. Skillnaden mellan kvinnor och mäns sjukfrånvaro har därmed ökat. Vi fortsätter

att följa upp det under 2019 för att utvärdera behovet av riktade åtgärder.

Under 2018 har vi haft ett särskilt fokus på att minska den långa sjukfrånvaron. För att

implementera rehabiliteringsprocessen och förtydliga chefers ansvar för långtidssjukskrivna

så genomförde vi under slutet av 2017 och i början av 2018 en insats där en rehabiliterings-

samordnare tillsattes för att stötta chefer i svårare rehabiliteringsärenden. Vi ser nu, efter

flera års ökning av antalet långtidssjukskrivna, att andelen minskar. Under året har även

samtliga chefer inom myndigheten fått utbildning i rehabiliteringsprocessen i syfte att få

tillbaka medarbetare i arbetet så snabbt som möjligt.


Kronofogdemyndigheten ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att minska sjukfrånvaron vid myndigheten. Av redovisningen ska det även framgå vilken effekt de vidtagna åtgärderna haft.

2018 2017 2016

Sjukfrånvaro totalt 5,3 % 5,8 % 5,4 %

Sjukfrånvaro över 60 dagar 3,0 % 3,5 % 3,1 %

Frisktal 62 % 62 % 64 %

5,3 % Den totala sjukfrånvaron är 5,3 procent,

en minskning med 0,5 procentenheter

jämfört med förra året.

RESULTATREDOVISNING


Daglig styrning bidrar till en jämnare arbetsbelastning

Arbetsmiljön är avgörande för att vi ska nå goda resultat och ge medarbetare rätt

förutsättningar att kunna trivas och prestera i sin yrkesroll. Årets arbete med ständiga

förbättringar och produktionsstyrning har bidragit till att arbetsbelastningen blivit jämnare.

Kollegor kan tack vare den dagliga styrningen exempelvis på ett enkelt och visuellt sätt se

vilka förväntningar som finns och vilka kollegor som behöver stöd. I vissa delar av

organisationen har vi valt att speciellt fokusera på arbetsmiljöperspektivet i den dagliga

styrningen.

För att minska andelen sjukskrivna på myndigheten bedrivs också ett förebyggande arbete

för att förbättra arbetsmiljön. Vi arbetar brett med frågan i allt från minskade ledtider i

rekrytering för att arbetsbelastningen ska hållas jämn, till arbete med riktlinjer och policyer

för att minska diskriminering och kränkande särbehandling.

RESULTATREDOVISNING


Verksamhetens resultat I detta avsnitt redovisar vi verksamhetens resultat. Vi inleder med att

redogöra för hur vi arbetar med att förebygga överskuldsättning i

samhället. Därefter presenterar vi resultatet av arbetet i vår kundservice –

den del av myndigheten som är många kunders första kontakt med oss.

Sedan följer en redogörelse av resultatet i våra kärnprocesser: summarisk

process, verkställighet och indrivning, skuldsanering samt konkurstillsyn.

Förebyggande verksamhet

I vårt förebyggande arbete riktar vi oss till strategiskt viktiga målgrupper. Det handlar om

personer som kan förmedla kunskap, bidra till att motverka överskuldsättning och verka för

långsiktiga och hållbara privatekonomiska beslut – exempelvis lärare och kommunernas

budget- och skuldrådgivare. I vårt vräkningsförebyggande arbete är målgruppen bland annat

bostadsbolag och i arbetet med att minska återkallelser av betalningskrav vänder vi oss bland

annat till stora privata ingivare.

TABELL 8. KOSTNAD FÖR DEN FÖREBYGGANDE VERKSAMHETEN*

*Intäkter och kostnader avseende den förebyggande verksamheten har fördelats ut proportionerligt på kärnprocesserna när

intäkter och kostnader för dessa beräknats.

Metodstöd bidrar till att förebygga vräkningar

För att minska antalet avhysningar har Kronofogden tillsammans med tre länsstyrelser tagit

fram ett metodstöd – ”Hemma!”. Metodstödet ska leda till att fler bostadsbolag och

kommuner arbetar vräkningsförebyggande i ett tidigt skede. Vi sprider detta metodstöd till

kommuner och bostadsbolag i hela landet.

Under hösten 2018 har vi arrangerat två inspirationsdagar. Syftet med dagarna har varit att

sprida metoden för att initiera lokal samverkan mellan Kronofogden, bostadsbolag och

socialtjänsten. På inspirationsdagarna har representanter för bostadsbolag och socialtjänst

deltagit och förmedlat goda exempel, bland annat om lokal samverkan.

Uppgifter enligt Kronofogdens instruktion

Kronofogden ska verka för att en god betalningsvilja upprätthålls i samhället och att överskuldsättning motverkas.

2018 2017 2016

Kostnad (tkr) 10 658 11 377 10 805

Intäkt (tkr) 96 0 115

RESULTATREDOVISNING


Antalet barn med skulder hos Kronofogden minskar

Vi har fortsatt vår samverkan med Barnombudsmannen och Konsumentverket för att minska

skuldsättningen hos barn och unga. De skulder som idag förekommer hos Kronofogden är i

huvudsak brottsrelaterade. Det rör sig om skulder till brottsofferfonden, böter och

skadestånd. Vi kontaktar också regelmässigt ingivare till den summariska processen när de

lämnar in fordringar mot barn och det inte framgår att överförmyndaren är informerad.

Antalet barn i Kronofogdens indrivningsdatabas minskade med 12 procent 2018 till 713

barn.

Skolmaterial ger kunskap om privatekonomi

Vi arbetar också med åtgärder för att öka kunskapen bland unga. Syftet är att möta

ungdomars behov av kunskap om privatekonomi och att få fler att börja prata om pengar.

Sedan tidigare erbjuder vi skolmaterial, ”Skuldkollen” som riktar sig till gymnasieelever, på

vår webbplats. Under våren 2018 har vi utvecklat och publicerat ett motsvarande material för

högstadiet. I båda fallen är kärnan ett antal filmer som beskriver verklighetsnära situationer

där ungdommar kan känna igen sig. Till filmerna finns en interaktiv övning som ger

eleverna möjlighet att diskutera och reflektera över sin egen privatekonomi.

Under höstterminen har vi marknadsfört Skuldkollen främst till hem- och

konsumentkunskapslärare men även till andra utbildare. Detta har skett i olika kanaler, bland

annat i digitala utskick och sociala medier, samt genom annonsering och föreläsningar på

lärarkonferenser och lärarhögskolor. Skuldkollens filmer på Youtube har under 2018 haft

25 187 visningar.

Under hösten genomförde vi en förstudie i syfte att vidareutveckla Skuldkollen till att även

involvera föräldrar. Frågeställningen var om Kronofogden kan inspirera föräldrar att i högre

utsträckning prata om pengar med sina barn och ta med ungdomar i samtal om ekonomi. På

så sätt skulle barn och unga kunna mötas av samma budskap i skolan och i hemmet.

Förstudien visade att det finns behov och önskemål bland föräldrar om material från

Kronofogden.

Samverkan för att bidra till färre betalningskrav

Många av våra största privata ingivare återkallar en stor andel av sina

betalningsförelägganden från Kronofogden. I många fall har kunden redan betalat innan hen

vet att ärendet har överlämnats till oss.

En alltför snabb hantering av dessa ärenden hos företagen innebär onödiga kostnader och

negativa konsekvenser för kunden. Många ungdomar får exempelvis en

betalningsanmärkning och sin första skuld hos Kronofogden helt i onödan.

För att motverka den negativa utvecklingen har vi under 2018 arbetat för att andelen

återkallelser ska minska. Vi har till exempel kontaktat företag som har skickat in många

ärenden som återkallats. De har bland annat fått verktyget ”Betala smart – betala i tid”, en

text som kan skickas till den betalningsskyldiga för att hen ska betala i tid.

Dialog för att minskad skuldsättning hos unga vuxna

Vi har under 2018 haft dialoger och möten med Svensk Handel, Svensk Digitalhandel och

Telekområdgivarna samt de stora ingivarna inom telekombranschen. Syftet har varit att

minska andelen unga vuxna som har skulder hos Kronofogden. Bland annat har frågor kring

långa bindningstider diskuterats.

Diagram 1. Antal barn i kronofogdens indrivningsdatabas 2009–2018

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

1 800

2 000

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Skuldkollen är ett skolmaterial om

privatekonomi där unga kan känna igen sig.

Materialet är anpassat efter aktuella

kursplaner och här finns fakta blandat med

filmer och diskussionsfrågor

RESULTATREDOVISNING


Intagna får stöd i samverkan med Kriminalvården

Kronofogden har under flera år samverkat med Kriminalvården. Intagna klienter har många

gånger svårt att sköta sin ekonomi då kontakten med omvärlden är begränsad. Under 2018

har vi utbildat personer som arbetar på häkten, anstalter och inom frivården för att underlätta

för dem i deras arbete med att stötta de intagna i ekonomiska frågor. Syftet är att öka de

intagnas motivation och hjälpa dem att hantera sin privatekonomi så att de inte ökar sin

skuldbörda när de är intagna.

Budbärarutbildning blir digital

Kronofogden utbildar så kallade budbärare för att sprida kunskaper om oss genom andra.

Utbildningen handlar om hur överskuldsättning kan förebyggas och vad som händer när man

inte kan betala i tid. Budbärarutbildningarna vänder sig i första hand till yrkesgrupper som i

sin profession möter människor som riskerar överskuldsättning. Överförmyndare och

personer som arbetar inom socialtjänsten är exempel på grupper som utbildats. Vi är nu på

väg att omarbeta utbildningskonceptet till en webbaserad lösning i syfte att nå ännu fler.

SAMLAD BEDÖMNING AV ÅRETS RESULTAT, FÖREBYGGANDE VERKSAMHET

Kronofogden bedömer att resultatet 2018 för den förebyggande verksamheten är bra.

För att nå så många som möjligt med förebyggande insatser mot överskuldsättning har vi fortsatt vårt arbete med digitala utbildningar och samverkan.

RESULTATREDOVISNING


Kundservice

Kundernas väntetid för att få sitt samtal besvarat har varierat under året.

Vi har under stora delar av året inte lyckats möta kundefterfrågan i

telefon fullt ut, vilket har lett till att väntetiden i genomsnitt har ökat med

cirka 4 minuter. Däremot har e-post besvarats snabbt i de flesta fallen.

Under året har produktiviteten ökat och kvaliteten höjts.

Vi ger information och vägledning via telefon och e-post

TABELL 9. INKOMNA OCH AVSLUTADE TELEFONSAMTAL OCH E-POSTMEDDELANDEN,

KUNDSERVICE

Kundernas behov av att komma i kontakt med vår kundservice via telefon eller e-post ligger

i stort sett på samma nivå som de senaste åren. Däremot har antalet besvarade kundkontakter

minskat under 2018. Besvarade samtal minskade med 3 procent och besvarad e-post med 13

procent. Andelen besvarade samtal av samtliga inkomna samtal har minskat sedan förra året

till 81 procent.

Under 2018 har kundservice fortsatt att utveckla kompetensen hos medarbetarna för att så

många som möjligt ska kunna bevara alla typer av frågor. Därigenom har vi fått en jämnare

tillgänglighet mellan olika kundgrupper. Sedan sommaren har öppettiderna ändrats från

08.00–18.00 till 08.00–16.00.

Utveckling av det digitala kundmötet

Vi möter också våra kunder på vår externa webbplats, kronofogden.se. Här kan våra kunder,

både de som vill ha betalt eller betala, hitta information och stöd om våra olika tjänster och

utföra vissa tjänster på egen hand, få sina behov tillgodosedda. Det handlar bland annat om

information riktad till skolor, budget- och skuldrådgivare, bostadsbolag och privatpersoner.

Under 2018 har vi genomfört en rad förbättringar av vår externa webbplats. Utgångspunkten

för dessa är både kvantitativa och kvalitativa kundundersökningar. Vi har bland annat sett

över texter, översatt texter till flera språk och förberett webbplatsen för kommande digitala

tjänster. Våra digitala tjänster – Mitt skuldsaldo och Ansökan om betalningsföreläggande –

lanserades under december.

Kronofogdens uppgifter enligt instruktionen

Kronofogden ska tillhandahålla information och god service så att allmänhet och företag har goda förutsättningar för att kunna fatta långsiktiga och hållbara beslut.

Kort om processen

Kronofogdens kundservice stödjer kärnverksamheten genom att besvara kundfrågor som inte kräver handläggning i telefon och via e-post. Kundservice är för många den första kontakten med oss på Kronofogden.

2018 2017 2016

Inkomna kundfrågor till kundservice 1 488 179 1 517 559 1 469 858

- varav telefonsamtal 1 313 729 1 317 089 1 304 617

- varav e-post 174 450 200 470 165 241

Besvarade kundfrågor 1 243 473 1 301 277 1 255 578

- varav telefonsamtal 1 069 023 1 100 807 1 090 337

- varav e-post 174 450 200 470 165 241

Andel besvarade telefonsamtal 81 % 84 % 84 %

Diagram 2. Antal inkomna samtal, 2009–2018

Diagram 3. Antal inkomna e-postmeddelanden, 2009–2018

0

200 000

400 000

600 000

800 000

1 000 000

1 200 000

1 400 000

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

RESULTATREDOVISNING


Produktivitet och effektivitet

TABELL 10. PRODUKTIVITET OCH INRE EFFEKTIVITET, KUNDSERVICE

*Intäkter och kostnader avseende kundservice har fördelats ut proportionerligt på kärnprocesserna när vi beräknat intäkter och

kostnader för dessa.

Produktiviteten i termer av antal besvarade samtal och e-postmeddelanden per årsarbetskraft

är i nivå med föregående år. Kostnaden per kundkontakt har ökat med 2 procent. Den ökade

produktiviteten beror i huvudsak på kortare samtalstider, ökad följsamhet av scheman i

telefonin och kompetensbreddning hos handläggarna under 2018.

Handläggningstider

TABELL 11. HANDLÄGGNINGSTID, KUNDSERVICE

Kundens medelväntetid i telefon ökade under året med närmare 4 minuter till 12 minuter och

21 sekunder, jämfört med 2017. Under året har medelväntetiden varierat kraftigt. I april

uppmätte vi den längsta medelväntetiden, 21 minuter och 44 sekunder. Den kortaste

medelväntetiden uppmättes i augusti, 3 minuter och 57 sekunder. Ett team har under året

flyttat från Stockholmsområdet med anledning av vårt uppdrag från regeringen att flytta

tjänster ut i landet. Detta har haft en viss negativ påverkan på kundernas väntetider när nya

team byggts upp.

Den genomsnittliga samtalstiden har minskat med 12 sekunder jämfört med föregående år.

Vi bedömer att det beror på att vi kommit tillrätta med våra svårigheter att hantera inbetalda

medel till verkställigheten, och att vi ändrat öppettiderna.

Myndigheten tog emot 548 003 e-postmeddelanden i vår myndighetsbrevlåda 2018 och

kundservice besvarade själva 174 450 av dessa. Resterande e-postmeddelanden besvarades

av andra delar av verksamheten. Svarstiden i kundservice var under 24 timmar i 93 procent

av fallen. Målnivån ändrades 2018 från 48 till 24 timmar. Resultatförbättringen är i linje med

vår ambition att besvara e-post senast nästa arbetsdag, även när vi har längre väntetider i

telefon.

2018 2017 2016

Besvarade samtal och e-postmeddelanden per årsarbetskraft

10 673 10 585 10 274

Verksamhetens kostnader (tkr)* 73 548 75 720 72 595

Verksamhetens intäkter (tkr)* 59 144 126

Kostnad per besvarat samtal

och e-postmeddelande (kr)

59 58 58

2018 2017 2016

Medelväntetid per telefonsamtal (min:sek) 12:21 08:29 07:47

Medelsamtalstid per telefonsamtal (min:sek) 03:57 04:09 03:56

Andel besvarade e-post inom 24 timmar 93 % 92 % (48 tim) 87 % (48 tim)

RESULTATREDOVISNING


Kvalitet

TABELL 12. HANDLÄGGNINGENS KVALITET, KUNDSERVICE

2018 2017 2016

Bedömning av kvalitet utifrån Kronofogdens kvalitetsuppföljningsmodell (skala A–D)

B Uppföljning enligt Kronofogdens modell har inte

skett

B

Årlig höstgranskning av kvalitet

Under 2018 har myndigheten följt upp kundmötet i telefon genom medlyssning av 207

samtal. Den samlade bedömningen är att kvaliteten är bra. Resultatet visar att 84 procent av

samtalen bedömdes hålla en hög kvalitet. De förbättringar som granskningen noterat är att

handläggarna skulle kunna bli ännu bättre på att styra samtalet och att stämma av och notera

korrekta kontaktuppgifter.

Vi följer upp kvaliteten i e-postsvaren

Under året genomfördes också en kvalitetsuppföljning av de e-postsvar som kundservice

lämnar via myndighetsbrevlådan. Uppföljningen av 210 e-postsvar visade att 98 procent

besvarades inom 24 timmar. Kvaliteten var hög i 75 procent av svaren, vilket är i nivå med

2017 års granskning där 76 procent av svaren hade en hög kvalitet. De förbättringsområden

vi identifierade är att vi behöver försäkra oss om att samtliga frågor som kunden ställer

besvaras, att vi använder ett tydligt och begripligt språk och att vi använder våra svarsmallar

på ett bättre sätt.

SAMLAD BEDÖMNING AV ÅRETS RESULTAT, KUNDSERVICE

Kronofogden bedömer att resultatet 2018 för kundservice är bra men bör förbättras.

Tillgängligheten för kunderna att nå kundservice via e-post ligger på samma nivå som förra året och kvaliteten är fortsatt bra. Förbättringsområden är främst väntetiden i telefon, där medelväntetiden vissa månader varit för långa.

RESULTATREDOVISNING


Summarisk process

Under 2018 har fler valt att vända sig till oss för hjälp med

betalningsförelägganden eller handräckning. Antalet mål ökade med 10

procent. I huvudsak är det betalningsförelägganden mot fysiska personer

som bidragit till ökningen. Under året har produktiviteten ökat. Det beror

bland annat på nya arbetssätt och på en högre grad av automatisering vid

utskick av förelägganden.

Vi handlägger krav på betalning och handräckning

TABELL 13. INKOMNA OCH AVSLUTADE ÄRENDEN I SUMMARISK PROCESS

2018 2017 2016

Inkomna mål 1 341 746 1 217 684 1 185 507

Avslutade mål 1 310 647 1 227 595 1 209 451

Fordringsägare har i högre utsträckning valt att vända sig till oss för att få sin fordran

fastställd. Det kom in 1 341 746 mål till den summariska processen 2018, vilket är 10

procent fler jämfört med förra året. Landstingen står för cirka 20 procent av ökningen. Det

har också skett en ökning av mål som är kopplade till handel på nätet, samt mål från

kommuner och kreditbolag. Under de senaste nio åren har inflödet till den summariska

processen legat runt cirka 1 200 000 mål per år efter att ha ökat kraftigt under

lågkonjunkturen 2008–2010.

De flesta av målen riktade sig mot fysiska personer. Endast 12 procent av målen hade en

juridisk person som svarande. Antalet unika fysiska personer som var svarande i mål ökade

med 7 procent jämfört med föregående år. Av dessa var 44 procent kvinnor och 56 procent

män. Åldersgruppen med flest svaranden var 26–34 åringar följt av åldersgruppen 35–44

åringar. I 28 procent av ansökningarna mot fysiska personer var kapitalbeloppet i

ansökningen 500 kronor eller lägre.

Antalet avslutade mål ökade med 7 procent och uppgick totalt till 1 310 647 mål. Andelen

mål som har återkallats under 2018 uppgår till 43 procent. Orsaken är vanligtvis att

sökanden har fått betalt alternativt nått en uppgörelse med svaranden. Detta är i nivå med

föregående år. Vi har under året haft ett mål om att minska antalet återkallade ärenden. Det

innebär att dialogen med ingivare av mål fortsätter under 2019.

Betalningsförelägganden är den vanligaste måltypen

Den vanligaste måltypen inom den summariska processen är den där sökanden vill få sin rätt

att kräva betalning fastställd. 97 procent av ansökningarna avsåg den måltyp som kallas för

betalningsföreläggande. Grunden för ansökningarna handlar bland annat om fordringar som

köpts upp av inkassobolag, fordringar för telekom- och energirelaterade tjänster, fordringar

från banker och finansbolag, samt obetalda trafikförsäkringar.

Antalet ansökningar om vanlig handräckning1, som är den näst vanligaste måltypen, ökade

med 7 procent under året till 31 779 handräckningar. Av dessa rörde 95 procent ansökan om

avhysning.

1 Handräckning är en form av verkställighet som inte gäller betalning. Det finns två former av handräckning: vanlig och

särskild handräckning. Dessa ansökningar kan exempelvis handla om avhysning eller om att flytta en bil som någon har

ställt upp på någon annans mark.


Kronofogden ansvarar för frågor om betalningsföreläggande och handräckning.

Kort om processen

Vi fattar beslut om borgenärers rätt att kräva betalning, begära avhysning eller få rätt till egendom. Detta sker inom ramen för den så kallade summariska processen. Det är ett förenklat förfarande där vi, i stället för en domstol, fattar ett beslut, det vill säga ett utslag. Ett utslag är en förutsättning för att en borgenär ska kunna ansöka om vår hjälp med att driva in en skuld eller genomföra en avhysning, det vill säga verkställighet. Om det uppstår en tvist överlämnar vi ärendet till domstol.

Diagram 4. Antal inkomna mål, summarisk process 2009–2018

0

200 000

400 000

600 000

800 000

1 000 000

1 200 000

1 400 000

1 600 000

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

RESULTATREDOVISNING


Övriga måltyper är betalningsfastställe i pant och särskild handräckning. Den förstnämnda

måltypen rör fordringar där panträtt finns i fastigheter. Särskild handräckning kan

exempelvis begäras av eldistributionsföretag som vill få tillgång till sina elmätare, vilket är

den vanligaste åtgärden. De kom in totalt 2 573 mål 2018 jämfört med 2 685 mål året innan.


TABELL 14. PRODUKTIVITET OCH INRE EFFEKTIVITET, SUMMARISK PROCESS

2018 2017 2016

Avslutade mål per årsarbetskraft 4 902 4 405 3 980

Intäkter av anslag (tkr) 322 539 324 319 326 250

Övriga intäkter (tkr) 4 690 1 402 862

Intäkter av ansökningsavgifter (tkr). Disponeras ej av myndigheten

401 402 357 040 366 055

Kostnader (tkr) 327 229 325 721 327 112

Kostnad per avslutat mål (kr) 250 265 270

Produktiviteten inom den summariska processen ökade med 11 procent jämfört med

föregående år. Den ökade produktiviteten har resulterat i att fler mål har avslutats under året,

trots att vi har varit färre medarbetare. Verksamheten har, efter genomförd

värdeflödeskartläggning, infört ett nytt arbetssätt som effektiviserar flödena inom processen.

När det sker volymökningar i denna verksamhet ökar produktiviteten i viss mån med

automatik, beroende på att flödena i vissa delar är automatiserade. För borgenärer som är

kvalitetssäkrade av Kronofogden har stickprovsgranskning eller efterkontroller ersatt

granskning av varje enskild ansökan. Det har inneburit att 674 577 ansökningar har kunnat

skickas ut till svaranden maskinellt i år. Det är nästan dubbelt så många mål jämfört med

förra året. Kostnad per avslutat ärende har minskat med 6 procent.

Handläggningstider

TABELL 15. HANDLÄGGNINGSTID, SUMMARISK PROCESS

2018 2017 2016

Antal dagar från ansökan till utslag* 67 66 72

Antal dagar från ansökan till beslut* 107 108 125

Andel avslutade mål inom 2 mån. 69 % 69 % 67 %

Andel avslutade mål inom 4 mån. 89 % 89 % 86 %

*Ett mål avslutas efter det att utslag meddelas eller beslut fattas. Utslag meddelas när svaranden delgivits och inte bestridit

borgenärens krav. Beslut fattas i övriga fall, till exempel när den svarande bestridit kravet eller inte kunnat nås för delgivning.

Kundernas väntetider på utslag och beslut har varit i nivå med förra året. Målet för året har

varit att korta väntetiderna. Det som kan hända när volymerna ökar är att flaskhalsar uppstår

där handläggningen sker manuellt. Det gäller främst i delgivningsverksamheten. Många

kunder väljer att inte skicka tillbaka delgivningshandlingar till oss, vilket innebär att vi

måste söka upp dem. Flaskhalsarna har uppstått successivt under året, och inneburit att

kundernas väntan på beslut förlängts under andra halvåret. Delgivningsorganisationen har

haft en hög personalomsättning, vilket påverkat resultatet.

11 % Produktiviteten inom den summariska

processen ökade med 11 procent jämfört

med föregående år.

När våra kunder inte skickar tillbaka

delgivningshandlingar, måste vi söka upp

dem.

RESULTATREDOVISNING


Kvalitet

TABELL 16. HANDLÄGGNINGENS KVALITET, SUMMARISK PROCESS


En större granskning av kvaliteten har genomförts i 540 delgivna mål inkomna i januari och

februari 2018. Målen är av typen betalningsföreläggande, betalningsfastställelse ur pant och

vanlig handräckning. Granskningen visade att kvaliteten var bra i 86 procent av de

granskade målen jämfört med 88 procent föregående år. De brister som uppmärksammats är

i några fall långa handläggningstider och misstag i handläggningen.

Uppföljning av kvaliteten i mål som gått till domstol

Under 2018 har vi granskat kvaliteten i verksamhetens hantering av mål som överlämnats till

tingsrätt. Granskningen omfattade 98 mål. Kvaliteten i handläggningen bedömdes vara hög i

93 procent av målen. Två mål som överlämnats till fel domstol fick betyget måste förbättras.

SAMLAD BEDÖMNING AV ÅRETS RESULTAT, SUMMARISK PROCESS

Kronofogden bedömer att den summariska processens resultat 2018 är bra. Produktiviteten och kostnadseffektiviteten har ökat under året och kvaliteten är fortsatt bra.

Kundernas väntetider är fortsatt ett förbättringsområde för den summariska processen.

2018 2017 2016


B B B

RESULTATREDOVISNING


Verkställighet och indrivning

Under 2018 har vi haft ett ökat inflöde av mål. Antalet personer som fått

sin första skuld överlämnad till Kronofogden för indrivning har ökat med

12 procent. Kundernas väntan på beslut har kortats och mer pengar har

drivits in till borgenärerna jämfört med föregående år. Att vi kunnat möta

det ökade inflödet beror bland annat på nya arbetssätt och en tydligare

produktionsstyrning. Under året har också handläggningstiden för

hantering av inbetalda pengar och utbetalning till kunderna förbättrats.

Resultatet av genomförda kvalitetsuppföljningar visar att kvalitet i

handläggningen fortsatt är ett förbättringsområde.

Vi driver in skulder

TABELL 17. INKOMNA OCH AVSLUTADE MÅL, VERKSTÄLLIGHET OCH INDRIVNING

2018 2017 2016

Totalt antal inkomna mål 2 222 191 2 201 734 2 214 122

- varav allmänna mål 1 509 902 1 538 085 1 586 902

- varav enskilda mål 712 289 663 649 627 220

Totalt antal avslutade mål 2 337 806 2 293 509 2 241 506



Totalt antal fullbetalda mål* 1 264 709 1 248 527 1 205 356



* Fullbetalda mål ingår som en del i avslutade mål.

Kronofogden handlägger allmänna och enskilda mål och ska driva in skulder för att bidra till

att borgenärer får betalt för sina fordringar. Det kan röra sig om skulder till stat, kommun

och landsting, det vill säga allmänna mål eller skulder till privatpersoner och företag, så

kallade enskilda mål.

Under de senaste tio åren har inflödet av allmänna mål varit relativt oförändrat. De tre

vanligaste allmänna målen för kvinnor är obetalda tv-avgifter och studiemedelsavgifter samt

underskott på skattekontot. För män är det obetalda böter, skulder till brottsofferfonden och

underskott på skattekontot. Inflödet av enskilda mål ökade med 7 procent jämfört med

föregående år.

Antalet allmänna mål som avslutats har var i nivå med föregående år. Det innebär att antalet

pågående allmänna mål har minskat. Antalet avslutade enskilda mål har ökat med 10 procent

under 2018. Pågående enskilda mål fortsätter ändå att öka.

I slutet av 2018 uppgick antalet gäldenärer med skulder hos Kronofogden till 475 097

fysiska och juridiska personer, vilket är i nivå med föregående år. Under de senaste 10 åren

har antalet gäldenärer legat på en nivå strax under 500 000, trots att befolkningen i Sverige

ökat. En orsak till att antalet gäldenärer inte ökar ytterligare är att fler personer beviljas

skuldsanering. Andra orsaker som påverkar antalet gäldenärer är den starka

högkonjunkturen, låga räntor och en minskad arbetslöshet. Av de cirka 413 900 gäldenärer

som är fysiska personer var 34 procent kvinnor och 66 procent män. Flest gäldenärer fanns i

åldersgruppen 45–54 år följt av åldersgruppen 35–44 år. Under 2018 har antalet gäldenärer

som fått sin första skuld hos kronofogden ökat med 12 procent till 138 279 personer.


Kronofogden ansvarar för frågor om verkställighet och indrivning. Kronofogden är vidare behörig myndighet i ärenden om bistånd av andra staters myndigheter för verkställighet och indrivning samt utbyte av information och delgivning av handlingar i ärenden om verkställighet och indrivning. Kronofogden ska förebygga och motverka ekonomisk brottslighet.

Kort om processen

Kronofogdens mest omfattande uppgift är att genom handläggning av allmänna och enskilda mål driva in skulder för att bidra till att borgenärer får betalt för sina fordringar.

Vi verkställer betalningsanspråk mot privatpersoner och juridiska personer. I det arbetet agerar vi opartiskt och utreder vilka tillgångar gäldenären har. När en tillgång påträffas ska den utmätas och omsättas i pengar.

Kronofogden ska i sitt arbete beakta gäldenärens rättigheter. Det innebär att om det visar sig att betalning inte är möjlig ska vi leverera en tillförlitlig utredning till borgenären som visar varför betalning inte var möjlig

DIAGRAM 5. ANTAL INKOMNA ALLMÄNNA OCH ENSKILDA MÅL, 2009–2018

DIAGRAM 6. ANTAL GÄLDENÄRER MED SKULD I KRONOFOGDENS INDRIVNINGSDATABAS, 2009-2018

0

500 000

1 000 000

1 500 000

2 000 000

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

A-mål E-mål

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

RESULTATREDOVISNING


Avhysningar och handräckningar

TABELL 18. AVHYSNINGAR, VERKSTÄLLIGHET OCH INDRIVNING

2018 2017 2016

Inkomna ansökningar om avhysning 6 017 6 069 6 376

Verkställda avhysningar 2 154 2 091 2 117

Barn berörda av verkställd avhysning 448 392 387

Antalet ansökningar om avhysning är det lägsta sedan vi började föra en sammanhållen

statistik 1982. Antalet verkställda avhysningar ökade dock med 3 procent under 2018.

Antalet barn som berörts av verkställda avhysningar har ökat sedan 2017. Antalet kommuner

där det finns barn som drabbas av avhysning har också ökat från 91 till 102 kommuner

jämfört med samma period förra året.

Utmätning av lön och annan egendom

TABELL 19. VERKSTÄLLIGHETSÅTGÄRDER OCH INDRIVET BELOPP (MILJARDER

KRONOR)

2018 2017 2016

Antal nya beslut om löneutmätning 122 011 110 026 103 187

Pågående löneutmätningsbeslut 109 692 106 635 103 633

Antal beslut om utmätning 90 133 73 373 63 238

Avslutade tillgångsundersökningar 222 956 214 559 206 327

Totalt indrivet belopp 11,91 11,60 10,57

- varav indrivet belopp allmänna mål 6,13 6,34 5,85

- varav indrivet belopp enskilda mål 5,78 5,26 4,73

Genom löneutmätning och utmätning av annan egendom driver vi in skulder till borgenärer.

Det är även vanligt att gäldenären, framför allt i allmänna mål, betalar sina skulder i nära

anslutning till att skulden överlämnas till oss för indrivning.

Antalet nya löneutmätningsbeslut har ökat med 11 procent och antalet gäldenärer med

pågående löneutmätningsbeslut har ökat med 3 procent. Löneutmätning är den åtgärd som

genererar mest pengar till borgenärerna i enskilda mål.

Indrivet belopp har ökat med 3 procent. Antalet beslut om utmätning har ökat med 23

procent. En orsak är att antalet gäldenärer som får sin första skuld hos Kronofogden ökat

med 12 procent. Den vanligaste typen av egendom som utmäts är pengar på bankkonton.

Utmätning från bankkonton står för drygt 50 procent av de totala utmätningsbesluten.

Vi har under året säkrat 81 miljoner kronor genom kvarstad i brottmål, det vill säga tagit

egendom som säkerhet för en viss skuld i avvaktan på dom. Det motsvarar 12 procent av det

belopp som yrkats av borgenärer. Motsvarande belopp för 2017 var 955 miljoner kronor,

eller 39 procent av yrkat belopp. Detta år handlades två ärenden där de yrkade beloppen var

ovanligt höga. Kronofogden har under året säkrat 155 miljoner kronor i betalningssäkringar,

vilket motsvarar 66 procent. Motsvarande belopp 2017 var 159 miljoner kronor, eller 69

procent.

DIAGRAM 7. ANTAL INKOMNA OCH VERKSTÄLLDA AVHYSNINGAR, 2009–2018

Tillsammans med socialttjänst och

hyresvärdar arbetar vi för att förebygga

vräkningar.

11 914 266 tkr Totalt indrivet belopp 2018.

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Inkomna Verkställda

RESULTATREDOVISNING


Försäljning av utmätt egendom

TABELL 20. INKOMNA OCH AVSLUTADE FÖRSÄLJNINGSÄRENDEN

2018 2017 2016

Inkomna fastighets- och bostadsrättsförsäljningsärenden

2 855 2 510 2 579

Avslutade fastighets-, bostadsrätts och försäljningsärenden

2 583 2 421 2 683

Antal sålda fastigheter och bostadsrätter 718 750 816

Andel sålda fastigheter/bostadsrätter i förhållande till inkomna

25 % 30 % 32 %

Antalet sålda objekt genom nätauktion

5 705 7 697 4 030

Under 2018 ökade antalet fastighets- och bostadsrättsärenden med 14 procent jämfört med

2017, då antalet ärenden var det lägsta sedan 1986 då Kronofogden började föra statistik.

Det är utmätningar av fastigheter för obetalda skulder, som inte är kopplade till panträtt i

fastigheten, som ökat.

Antalet avslutade ärenden ökade med 7 procent. Antalet sålda fastigheter och bostadsrätter

minskade med 4 procent jämfört med förra året.

Genomförda nätauktioner

Totalt har vi haft 8 015 objekt till försäljning på våra nätauktioner. De vanligaste objekten är

möbler och heminredning, verktyg samt bilar och lätta lastbilar. Totalt har 5 705 objekt

resulterat i en genomförd försäljning. Objekten har sålts till ett belopp om 82,9 miljoner

kronor. Föregående år uppgick försäljningen till 75,8 miljoner kronor. När det gäller

försäljningsbelopp är det bilar och lätta lastbilar som sammanlagt inbringat mest pengar.

Dessa fordon har sålts för 33,7 miljoner kronor.

Arbete för att motverka ekonomisk brottslighet

I Kronofogdens uppdrag ingår att motverka ekonomisk brottslighet. Inom myndigheten

arbetar vi med att åstadkomma verkningsfulla verkställighetsåtgärder mot dem som

misstänks för eller ägnar sig åt ekonomisk och/eller organiserad brottslighet.

Åtgärder för att förhindra fiktiva skulder i våra processer

Kronofogdemyndigheten har indikationer på att myndigheten används som ett brottsverktyg

genom att ansökningar lämnats i den summariska processen på fiktiva skulder från vissa

företag. Fiktiva skulder har även upptäckts inom verkställighet och skuldsanering.

Myndigheten har vidtagit ett stort antal åtgärder för att förhindra att fiktiva skulder fastställs,

drivs in eller ingår i skuldsanering.

Samverkan med andra myndigheter

Kronofogden ingår i det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet sedan

denna satsning inleddes 2008. Tillgångsinriktad brottsbekämpning med återtagande av

brottsutbyte är en viktig strategi i denna satsning. Våra tjänster är därför efterfrågade och vi

deltar i princip i samtliga ärenden som beslutats av det operativa rådet. Vi har under året lagt

ner 1 240 arbetstimmar på dessa ärenden, vilket kan jämföras med 1 248 timmar under 2017.

Totalt har 45 miljoner kronor kunnat säkras i dessa ärenden, jämfört med 46 miljoner 2017.

Vi har under 2018 deltagit i Polisens samordningsfunktion för åtgärder mot penningtvätt och

DIAGRAM 8. ANTAL INKOMNA FASTIGHETS- OCH BOSTADSRÄTTSÄRENDEN, 2009–2018

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

4 500

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

5 705 objekt har sålts på vår nätauktion

auktionstorget under 2018.

RESULTATREDOVISNING


finansiering av terrorism. Kronofogden underrättar Finanspolisen när betalning tas emot i

kontanter och det finns omständigheter som kan antas ha samband med eller utgöra

penningtvätt. Under 2018 gjorde vi 122 anmälningar, jämfört med 93 under 2017.

Kronofogden underrättar också berörda myndigheter när vi misstänker felaktiga

utbetalningar från välfärdssystem. Vi gjorde 100 anmälningar 2018, jämfört med 79

anmälningar 2017.

Kronofogden har även ansvaret för tillsyn över meddelade näringsförbud. Under året har vi

anmält misstanke om överträdelse till åklagare i 42 fall jämfört med 23 fall 2017.

Fokus på särskilt utsatta områden

Från december 2015 har satsningen utvidgats till att även omfatta lokalsamhället med fokus

på speciellt utsatta områden. Sedan 2016 har Kronofogden medverkat i en rad olika projekt

och samverkat vid kontrollinsatser mot livsstilskriminella med bland andra Polisen,

Tullverket och Kustbevakningen. Vi har i sådana projekt och insatser genomfört ett flertal

utmätningar men även fått information av betydelse för vår verksamhet.

Jourverksamheten bidrar till att säkerställa tillgångar

Vår jourverksamhet är ett effektivt verktyg i den myndighetsgemensamma satsningen mot

organiserad brottslighet. Jourtelefonen är öppen utanför kontorstid och möjliggör för oss att

säkerställa tillgångar som påträffats hos gäldenärer av samverkande myndigheter.

Jourverksamheten riktar sig mot gäldenärer som misstänks för eller är en del av den

organiserade brottsligheten. Det mest positiva med dessa ärenden är att utmätningar sker mot

personer som regelmässigt saknat utmätningsbara tillgångar vid våra tidigare utredningar.

Tack vare information från de myndigheter som ringer till jouren blir det möjligt att säkra

tillgångar. Vi har genom jourverksamheten utmätt cirka 4,7 miljoner kronor under 2018,

vilket är 2 miljoner mindre än föregående år. Snittet för de senaste fem åren är drygt 5

miljoner kronor.

Utmätning och försäljning av Bitcoin

Sverige blev i och med Kronofogdens utmätning och försäljning av Bitcoin, det andra landet

i världen som lyckats utmäta och sälja den digitala kryptovalutan. Vi har utmätt Bitcoins vid

fyra tillfällen under 2018.

Internationell verkställighet

TABELL 21. INDRIVNING TILL OCH FRÅN UTLÄNDSKA STATER

2018 2017 2016

Inkomna mål från utländska stater 2 282 2 512 2 406

Skickade mål till utländska stater 2 101 1 949 2 982

Indrivet belopp utländska mål (mnkr kronor) 21,9 39,8 19,9

Antalet inkomna mål som rör begäran om verkställighet från utländska stater har minskat

med 9 procent jämfört med föregående år. Antalet ärenden som vi skickat till utländska

stater har ökat med 8 procent. Indrivet belopp till utländska stater minskade under året med

45 procent.

När Kronofogden deltar vid Polisens

kontrollinsatser kan vi göra utmätningar på

plats.

RESULTATREDOVISNING



TABELL 22. PRODUKTIVITET OCH INRE EFFEKTIVITET, VERKSTÄLLIGHET OCH

INDRIVNING

2018 2017 2016

Avslutade mål per årsarbetskraft* 4 559 4 433 4 042

Intäkter av anslag (tkr) 1 292 822 1 298 008 1 290 651

Övriga intäkter (tkr) 27 975 15 833 14 721

Intäkter av grundavgifter m.m. (tkr). Disponeras ej av myndigheten

983 699 1 089 238 1 201 100

Kostnader (tkr) 1 322 522 1 313 136 1 305 484

Kostnad per avslutat mål (kr)* 733 756 789

* Vid kostnadsberäkningen per avslutat mål undantas preskriberade allmänna mål, vilket innebär att avslutade allmänna och

enskilda mål i tabell 17 inte kan ställas mot kostnaden ovan för att beräkna kostnaden per avslutat mål. Styckkostnaderna och

antalet avslutade mål per årsarbetskraft är omräknade för 2016 respektive 2017. Den nya beräkningen baseras på den totala

kostnaden och nedlagda tiden. Tidigare särredovisades kostnad och tid för försäljning av fastigheter och bostadsrätter.

Antalet avslutade mål per årsarbetskraft har ökat med 3 procent jämfört med 2017. Ökningen

av antalet utmätningar och löneutmätningar är en bidragande orsak till att produktiviteten

ökat. Vi har också infört nya arbetssätt inom flera områden och en tydligare styrning.

Kostnaden per avslutat mål har minskat med 3 procent.

Handläggningstider

TABELL 23. HANDLÄGGNINGSTID, VERKSTÄLLIGHET OCH INDRIVNING

2018 2017 2016

Andel gäldenärer utredda inom 9 mån. 97 % 97 % 97 %

Andel förstagångsgäldenärer handlagda inom 3 mån.

95 % 92 % 94 %

Andel första försäljningsförsök av fastigheter inom 4 mån.

62 % 81 % 83 %

Andel första försäljningsförsök av lös egendom inom 2 mån.

51 % Uppgift saknas Uppgift saknas

Vi har i 97 procent av ärendena gjort en utredning av gäldenärers tillgångar inom 9 månader.

Tiden är beräknad från att målet kom in till oss eller från att en tidigare utredning inte längre

är giltig, fram tills dess att en utredning levereras till kunderna. I de fall vi inte levererat en

utredning inom 9 månader beror det vanligtvis på att vi utreder komplicerade

tillgångsförhållanden, som till exempel försäljning av fastigheter eller att en rättslig prövning

pågår.

Under året har vi fokuserat på att uppnå en utredningstid på 5 månader. I detta fall har

försäljning och rättsliga hinder räknats bort i underlaget. Vid utgången av året avslutades 98

procent av utredningarna inom 5 månader.

Insatser för att effektivisera försäljningen av fastigheter

I 62 procent av de inkomna fastighetsärendena har ett första försäljningsförsök gjorts inom 4

månader, vilket är en försämring jämfört med föregående år. För att förbättra

handläggningstiden har vi bland annat ökat resurserna. Vi har även gjort en

värdeflödeskartläggning och tagit fram prioriterade åtgärder för att effektivisera

försäljningsprocessen. Försäljning av lös egendom genomfördes i drygt hälften av de första

försäljningsförsöken inom 2 månader.

RESULTATREDOVISNING


Hanteringen av utmätta medel har förbättrats men fel har också förekommit

2017 uppmärksammade vi en brist i den interna styrningen och kontrollen inom processen

för medelshantering. Under 2018 har JO har haft synpunkter på kvalitetsbrister i

medelshanteringen och att betalningar inte har registrerats och redovisats tillräckligt snabbt.

Flera åtgärder har vidtagits inom medelshanteringen och som ett resultat av det arbetet har

bristen avhjälpts. Exempel på åtgärder är att bemanningen för medelshanteringen har

utökats, ledning och styrning av det dagliga arbetet har förbättrats, produktionskapaciteten

har höjts, prestandan i handläggningsstödet har förbättrats och arbetssätt och rutiner har

utvecklats. Detta gör att situationen med långa handläggningstider inom medelshanteringen

anses ha normaliserats.

Under 2018 har oförutsedda incidenter med felaktiga utbetalningar ägt rum. För att

situationen inom hela medelshanteringen ska anses normaliserad återstår därför vissa

åtgärder att genomföra. De åtgärder som återstår är bland annat att utveckla

avstämningsrapporter och förbättra incidenthantering. Området bedöms därför som ett

förbättringsområde.

Kvalitet

TABELL 24. HANDLÄGGNINGENS KVALITET, VERKSTÄLLIGHET OCH INDRIVNING


I vår kvalitetsgranskning har vi granskat 210 gäldenärsutredningar. Urvalet har bestått av

gäldenärer där vår utredning startats i januari eller februari 2018 och där en utmätningsåtgärd

vidtagits. Den samlade bedömningen av granskningen är att kvaliteten är bra men kan

förbättras. 41 procent av de granskade ärendena håller en hög kvalitet, vilket är 3

procentenheter lägre än 2017. 35 procent av ärendena fick betyget måste förbättras, vilket är

15 procentenheter lägre än föregående år. De förbättringsområden vi identifierat är bland

annat hur vi hämtar information om tillgångar vid kontakter med gäldenären, samt

dokumentation när vi beräknar betalningsutrymmet i inkomster för betalning av skulder.

Granskning av indragningsbeslut

Indragning rör beslut där gäldenären endast äger en del i utmätt egendom. Syftet med

indragningsbeslut är att hela egendomen ska anses vara utmätt och kunna säljas i stället för

att det bara är gäldenärens andel i egendomen som säljs. Totalt har 28 ärenden över hela

landet granskats. Den sammanfattande bedömningen var att kvaliteten var hög i 89 procent

av de granskade ärendena.

Betalningssäkringar följs upp

Genom betalningssäkring kan skatt, tull och avgifter tillfälligt säkerställas om det finns risk

för att den skattskyldiga kan men inte vill betala. Betalningssäkring beslutas av domstol och

verkställs av Kronofogden. Totalt har 30 ärenden granskats. 41 procent av de granskade

ärendena höll en hög kvalitet. De förbättringsområden vi identifierat är främst att utredningar

är bristfälliga och dokumentation är otillräcklig.

Granskning av ärenden som rör näringsidkare

Vi har granskat hela processen, från att ett ärende kommer in för verkställighet tills betalning

sker, alternativt att vi levererar en färdig utredning. Totalt har 59 ärenden granskats.

2018 2017 2016


C C B

RESULTATREDOVISNING


Sammantaget bedömdes 53 procent av ärendena hålla en hög kvalitet. De

förbättringsområden vi identifierat är av varierande karaktär, exempelvis otillräcklig

dokumentation och bristfälliga eller överarbetade utredningar.

SAMLAD BEDÖMNING AV ÅRETS RESULTAT, VERKSTÄLLIGHET OCH INDRIVNING

Kronofogden bedömer att verkställighetens resultat 2018 är bra men att det bör förbättras. Verkställighetens resultat har utvecklats positivt under 2018. Antalet utmätningar ökade och mer pengar har drivits in till borgenärerna. Produktiviteten har förbättrats och kostnaden per avslutat mål minskade.

Kundernas väntetider innan de får sina pengar har kortats under 2018. Att korta väntetiden är fortsatt ett förbättringsområde. Det som bör förbättras är tiden till första försäljningsförsök av fastigheter och handläggningens kvalitet.

RESULTATREDOVISNING


Skuldsanering

Antalet personer som ansöker om skuldsanering fortsätter att öka. Totalt

sett kom det in fler än 18 000 ansökningar under 2018. Andelen personer

som beviljades skuldsanering ökade med 8 procent jämfört med

föregående år. Trots produktivitetsökningar inom verksamheten har

kundernas väntan på beslut varit alltför lång.

Vi handlägger ansökningar om skuldsanering

TABELL 25. INKOMNA OCH AVSLUTADE ÄRENDEN, SKULDSANERING

2018 2017 2016

Totalt antal inkomna ärenden 24 868 24 308 15 836

- varav skuldsaneringsärenden 18 237 19 509 12 395

- varav omprövningar 6 631 4 799 3 441

Totalt antal avslutade ärenden 25 523 20 133 15 745

Avslutade skuldsaneringsärenden 18 471 15 777 12 201

- varav beviljade skuldsaneringar 10 752 9 954 7 592

- varav avslag/avvisningar/avskrivningar 7 720 5 823 4 609

Avslutade omprövningar* 7 052 4 356 3 544

- varav beslut om ändring 1 920 1 453 1 206

- varav beslut att upphäva 243 215 218

- varav avslagna/avvisade/avskrivna ansökningar om omprövning

3 171 1 866 1 648

- varav avslut genom samordnad handläggning* 1 718 822 472

* Ärenden om omprövning som samtidigt pågår avseende samma beslut om skuldsanering samordnas genom så kallad

samordnad handläggning. Endast ett beslut om omprövning fattas, medan resterande omprövningar avslutas utan att de

registreras som beslut i databasen för skuldsanering. På så sätt kan man se hur många beslut om skuldsanering som är föremål

för omprövning. Omprövningsärenden som är föremål för samordnad handläggning prövas vart och ett för sig och anses vara

inkomna och avslutade på samma sätt som övriga omprövningar.

Fördubbling av ansökningar om skuldsanering

Sedan skuldsaneringslagen ändrades i november 2016 har antalet ansökningar om

skuldsanering ökat kraftigt. Jämfört med 2013 har antalet ansökningar fördubblats. Totalt

kom det in 18 237 ansökningar om skuldsanering 2018, vilket är 7 procent färre än

föregående år. Antalet avslutade skuldsaneringsärenden ökade med 17 procent och avsluten

var fler än årets inflöde av ärenden.

45 procent av ansökningarna om skuldsanering kom från kvinnor och 55 procent från män.

Flest ansökningar om skuldsanering kommer från åldersgruppen 45–54 år följt av

åldersgruppen 35–44 år. De vanligaste orsakerna till överskuldsättning för kvinnor som

beviljats skuldsanering 2018 var sjukdom, skilsmässa och överkonsumtion. För männen var

det framförallt sjukdom, arbetslöshet och olönsamhet i företag.

Vid utgången av 2018 hade cirka 38 000 personer en pågående skuldsanering, en ökning

med cirka 5 000 personer jämfört med förra året. Av de kunder som fått sitt ärende handlagt

under året, beviljades 58 procent skuldsanering, vilket är en minskning med 5 procentenheter

jämfört med föregående år.

Vi prövar tidigare skuldsaneringsbeslut

Vi fattar också beslut om omprövning av tidigare skuldsaneringsbeslut. Omprövning av

skuldsaneringsbeslut kan bli aktuellt om gäldenärens ekonomiska situation förändras eller


Kronofogden ansvarar för frågor om skuldsanering.

Kort om processen

Skuldsanering innebär att överskuldsatta helt eller delvis kan befrias från sina skulder. Ett av grundkraven är att den skuldsatta inte under överskådlig tid bedöms kunna betala sina skulder. Kronofogden prövar och beslutar i skuldsaneringsärenden och omprövar beslut om skuldsanering.

DIAGRAM 9. ANTAL INKOMNA ANSÖKNINGAR OM SKULDSANERING, 2009–2018

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

10 752 personer beviljades skuldsanering

under 2018.

RESULTATREDOVISNING


om gäldenären inte följer beslutad betalningsplan. En skuldsanering pågår normalt sett i fem

år. Antalet inkomna ansökningar om omprövning har ökat kraftigt under 2018. Det är en

förväntad och naturlig följd av ökningen av pågående skuldsaneringar de senaste två åren.

Antalet avslutade omprövningar ökade med 62 procent i förhållande till föregående år.


TABELL 26. PRODUKTIVITET OCH INRE EFFEKTIVITET, SKULDSANERING

2018 2017 2016

Avslutade ärenden per årsarbetskraft 135 106 80


Övriga intäkter (tkr) 3 338 1 000 515

Intäkter av avgift för betalningsförmedling (tkr). Intäkterna disponeras inte av myndigheten

6 472 2 829 3

Kostnader (tkr) 252 394 237 452 223 870

Kostnader för betalningsförmedlingen* 7 063 5 088 351

Kostnad per avslutat ärende (kr) 9 889 11 794 14 218

*Avser kostnader kopplade till skuldsaneringens betalningsförmedlingstjänst. Som kostnader räknas avskrivningar, nedlagd

arbetstid i skuldsaneringen, drift och förvaltning av betalningsförmedlingstjänsten samt bankkostnader för in- och

utbetalningar. Jämfört med 2017 års årsredovisning har kostnaden för drift och förvaltning lagts till (2 mkr). Kostnaden för

betalningsförmedlingen ingår i den totala kostnaden för verksamheten.

Produktiviteten har ökat med 27 procent jämfört med föregående år. Det beror bland annat

på en förbättrad produktionsstyrning och att utbildningen av nya medarbetare har

effektiviserats. Vidare består de avslutade ärendena i högre grad av omprövningar under

2018, vilka ofta kräver mindre resurser än skuldsaneringsärenden. Kostnaden per avslutat

ärende minskade 2018 med 16 procent.

Handläggningstider

TABELL 27. HANDLÄGGNINGSTID, SKULDSANERING

Kundernas väntetid på beslut var långa under 2018. Verksamhetens kapacitet att handlägga

ärenden har ökat under året och vi har kunnat hantera lika många ärenden under året som

kommit in till myndigheten. Kapacitetsökningen har däremot inte varit tillräcklig för att

arbeta av tidigare uppbyggda balanser av obearbetade ärenden. Justitieombudsmannen, JO,

har haft synpunkter på att handläggningen inte har påbörjats tillräckligt snabbt och i något

fall på den totala handläggningstiden.

2018 2017 2016

Andel beslut om skuldsanering inom 7 mån. 3 % 37 % 7 %

Andel avslag inom 3 mån. 2 % 6 % 9 %

Andel omprövningar avslutade inom 3 mån. 63 % 70 % 78 %

Antal pågående skuldsaneringsärenden äldre än 9 mån. 777 860 1 010

27 % Skuldsaneringsprocessen ökade sin

produktivitet med 27 procent under 2018, i

jämförelse med 2017.

RESULTATREDOVISNING


Arbete för att minska kundernas väntan på beslut

Kronofogden har tagit fram ett nytt standardiserat arbetssätt för skuldsaneringsprocessen.

Syftet är att effektivisera verksamheten och korta kundernas väntan på beslut. Arbetssättet

går ut på att samla all nödvändig information i början av handläggningen utifrån

standardiserade mallar. Det ger en mer enhetlig utformning av beslut och skrivelser. Det nya

arbetssättet är inriktat på att hantera huvudflödet av ansökningarna. Effekterna av arbetet

kommer framför allt att märkas under 2019, men redan under 2018 kan vi konstatera att

produktiviteten ökat och att de interna ledtiderna minskat.

Kvalitet

TABELL 28. HANDLÄGGNINGENS KVALITET, SKULDSANERING

2018 2017 2016


B B B


Uppföljning av verksamhetens kvalitet har genomförts genom att 150 slumpvis utvalda och

avslutade skuldsanerings- och omprövningsärenden har granskats. Den samlade

bedömningen är att kvaliteten är bra. Vi har bedömt att 53 procent av de granskade ärendena

håller en hög kvalitet, vilket är 11 procentenheter lägre än föregående är. De

förbättringsområden vi identifierat är bland annat dokumentation av handläggningen i

ärenden, bristfällig kommunikation med parter och arbetet med att underrätta kända

borgenärer när vi fattar beslut om att inleda skuldsaneringsförfarandet.

Utvärdering av betalningsplanerna

Under året har vi genomfört ytterligare en samlad kvalitetsuppföljning. Granskningen avsåg

betalningsplaners längd i beslut om skuldsanering. Vid en skuldsanering ska

betalningsplanens längd som huvudregel vara fem år. Undantag ska göras om det finns

beaktansvärda skäl att bestämma en kortare tid. Av de 275 ärenden som granskades fick 67

procent av ärendena betyget bra. I de fall ärenden fick betyget måste förbättras handlade det

i många fall om att vi inte bedömt betalningsplanens längd när kunden saknat

betalningsförmåga.

TABELL 29. SKULDSANERINGSBESLUTENS HÅLLBARHET

En viktig kvalitetsaspekt handlar om skuldsaneringsbeslutens hållbarhet. Ambitionen är att

så få som möjligt som beviljats skuldsanering ska få sin skuldsanering upphävd. I syfte att

öka hållbarheten och begripligheten genomför vi två dialoger med gäldenären, dels en

vägledande dialog i samband med att beslut om skuldsanering fattas, dels en

uppföljningsdialog ett par månader senare.

Vi mäter hållbarheten genom att undersöka hur stor andel av skuldsaneringsbesluten som har

upphävts två år efter beslutsåret. Undersökningen visar att andelen hållbara beslut var 98

procent, vilket är i nivå med föregående år.


Kronofogdemyndigheten tillförs under 2017, 2018 och 2019 tillfälliga medel för att hantera det ökande antalet ansökningar inom skuldsaneringen. Kronofogdemyndigheten ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att minska handläggningstiderna och för att öka kapaciteten inom skuldsaneringen samt resultatet av åtgärderna.

2018 2017 2016

Andelen beslut om skuldsanering som inte upphävts 2 år efter beslutsåret

98,0 % 97,9 % 97,8 %

RESULTATREDOVISNING


Avstämning och redovisning inom skuldsaneringens betalningsförmedling ska förbättras

Sedan den 1 november 2016 ansvarar Kronofogden för att förmedla betalningar mellan

gäldenärer som fått skuldsanering och deras borgenärer. Gäldenärerna som är anslutna till

tjänsten betalningsförmedling betalar in överenskomna belopp 10 månader om året till

Kronofogden, som i sin tur betalar ut medlen till borgenärerna en gång om året.

Sedan vi införde betalningsförmedlingen i skuldsaneringen har vi identifierat en rad brister i

rutiner och kontroller. Bristerna kan i huvudsak förklaras av den korta införandetiden som

inte gav oss möjlighet att göra en tillräckligt bra kravställning på rapporter, bokföringsfiler

och systemuppsättningar. Under 2018 har vi arbetat kontinuerligt med att förbättra kvaliteten

på redovisningen i denna process, men har ännu inte gått i mål med det.

I början av 2019 mottog vi en rapport av Riksrevisionen avseende brister i rutiner och

kontroller inom skuldsaneringens betalningsförmedling. Redan före granskningen hade vi

påbörjat ett arbete för att komma till rätta med de identifierade bristerna. Vi delar

Riksrevisionens uppfattning om att det behövs ytterligare insatser för att förbättra kvaliteten

i redovisningen och vi planerar att fortsätta arbetet i linje med Riksrevisionens

rekommendationer.

SAMLAD BEDÖMNING AV ÅRETS RESULTAT, SKULDSANERING

Kronofogden bedömer att skuldsaneringens resultat 2018 är bra men att det bör förbättras. Produktiviteten och kostnadseffektiviteten har ökat samtidigt som kvaliteten är bra.

Förbättringsområde är kundernas väntetid på att få ett beslut samt redovisning och avstämning inom skuldsaneringens betalningsförmedling.

RESULTATREDOVISNING


Konkurstillsyn

Fler företag försattes i konkurs under 2018 och antalet konkurser ökade

med 15 procent. Samverkan med andra myndigheter har genomförts

under året för att motverka brottslighet i aktiebolag. Produktiviteten har

ökat och yttranden över konkursförvaltares sluthandlingar har lämnats

snabbt.

Vi utövar tillsyn över konkurser och lönegaranti

TABELL 30. INKOMNA OCH AVSLUTADE ÄRENDEN, KONKURSTILLSYN

2018 2017 2016

Inkomna konkursärenden 7 990 6 957 6 714

Avslutade konkursärenden 7 149 6 472 7 337

Inkomna lönegarantiprocesser 33 77 134

Avslutade lönegarantiprocesser 63 101 94

Inflödet av konkursärenden ökade med 15 procent i förhållande till föregående år. Flest

konkurser har inträffat inom byggbranschen och i detaljhandeln. Antalet avslutade

konkursärenden ökade med 10 procent jämfört med föregående år.

Av de 1 234 konkurser som avsåg fysiska personer var 24 procent kvinnor och 76 procent

män. Åldersgruppen med flest konkurser var 45–54-åringar följt av 35–44-åringar.

Bevakning av konkursförvaltarens arvoden

Vår tillsyn över konkursförvaltningen ska bland annat bidra till att borgenärerna får bästa

möjliga utfall. I myndighetens roll ingår därför att i yttrande till tingsrätten bevaka att

konkursförvaltarnas arvoden är skäliga. Arbetet med bedömningen av förvaltararvodena

syftar också till att fungera preventivt så att ersättningen till förvaltarna håller en skälig nivå

över tid. Under 2018 har myndigheten förespråkat nedsättning av arvodena i 2 procent av de

avslutade ärendena, vilket är i nivå med föregående år. Av dessa har vi fått bifall från

domstolarna i 75 procent av fallen, vilket är 3 procentenheter högre än föregående år.

Vi för statens talan i lönegarantiprocessen

Lönegarantiprocesser handlar om att vi för statens talan i lönegarantiprocesser mot enskilda

arbetstagare som överklagat förvaltarens beslut. Vi har också möjlighet att överklaga

förvaltarens beslut och stämmer då den enskilda arbetstagaren. Det inkom 33

lönegarantiprocesser 2018 och 63 processer avslutades under året.

Nytt ställningstagande om konkursförvaltarkretsen

Vi har under året beslutat om ett nytt ställningstagande för konkurstillsynsverksamheten.

Ställningstagandet innebär en total översyn av ett ställningstagande från 2009.

Ställningstagandet redovisar myndighetens syn på konkursförvaltarkretsen och dess

utveckling över tiden, men även vilka krav som kan ställas på en enskild konkursförvaltare

och kontorsorganisationen.

Samverkan för att förhindra ekonomisk brottslighet

Kronofogden, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket har under året samverkat och

genomfört en försöksverksamhet för att försöka hindra ekonomisk brottslighet i aktiebolag.

Syftet har varit att försätta så kallade målvaktsbolag i konkurs snabbare för att få stopp på


Kronofogden ansvarar för frågor om tillsyn i konkurs samt lönegaranti vid konkurs och företagsrekonstruktion.

Kort om processen

Konkursförvaltare utses av domstol. Kronofogden är tillsynsmyndighet i konkurser, vilket betyder att vi utövar tillsyn över konkursförvaltarnas arbete. I tillsynen ska vi enligt konkurslagen övervaka att konkursförvaltningen sker lagenligt och ändamålsenligt samt att konkurser avvecklas snabbt.

DIAGRAM 10. ANTAL INKOMNA KONKURSÄRENDEN, 2009–2018

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

9 000

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

15 % Inflödet av konkursärenden ökade med

15 procent i förhållande till föregående år.

RESULTATREDOVISNING


brottslig verksamhet. Samverkan ger bättre förutsättningar att utreda brottslighet, förhindra

att skulder byggs upp i kriminella bolag och följa upp att bolagen betalar lagstadgade skatter.


TABELL 31. PRODUKTIVITET OCH INRE EFFEKTIVITET, KONKURSTILLSYN

2018 2017 2016

Avslutade ärenden per årsarbetskraft 219 183 197


Övriga intäkter (tkr) 599 186 100

Kostnader (tkr) 53 957 56 461 56 975

Kostnad per avslutat ärende (kr)* 7 548 8 721 7 763

*Styckkostnaderna är omräknade för 2015 respektive 2016 enligt en ny metod. Den nya beräkningen baseras på den totala

kostnaden. Tidigare baserades den på nettokostnaden.

Avslutade ärenden per årsarbetskraft har ökat med 20 procent. Kronofogden kan endast till

viss del påverka avslutstakten, eftersom vi inte är den instans som avslutar konkursärenden.

Påverkan sker bland annat i samband med ingivande av halvårsberättelser och i diskussioner

med förvaltaren. Konkursärenden avslutas av domstol efter begäran från förvaltaren.

Kostnaden per avslutat ärende har minskat med 13 procent.

Handläggningstider

TABELL 32. HANDLÄGGNINGSTID, KONKURSTILLSYN

Vi har granskat inkomna sluthandlingar och lämnat yttranden till tingsrätten inom 6 veckor i

99 procent av ärendena. Målet för genomsnittlig yttrandetid i mindre konkurser ska vara

under 20 dagar, vilket vi uppnått under året.

Vi har bidragit till en snabbare konkurshantering, till exempel genom påminnelser och

kvalitetssäkring av förvaltarnas arbetssätt och rutiner i den ekonomiska redovisningen. I

slutet av konkurshanteringsprocessen påverkas snabbheten mer direkt av konkurstillsynens

eget agerande genom de slutgranskningar som görs.

Konkurstillsynens mål för 2018 är att den genomsnittliga handläggningstiden ska minska

med 10 dagar. Den totala konkurshandläggningstiden har ökat från 396 dagar (2017) till 402

dagar. Vid tillsynen av konkurser har vi svårt att påverka målens handläggningstid men vi

kan ändå vara mer aktiva i att påverka konkursförvaltarnas arbete.

Kvalitet

TABELL 33. HANDLÄGGNINGENS KVALITET, KONKURSTILLSYN

2018 2017 2016


B B B

2018 2017 2016

Yttrande inom 6 veckor 99 % 96 % 97 %

RESULTATREDOVISNING



Verksamheten har granskat 90 utökade konkurser2 som avslutats under 2018. Den samlade

bedömningen är att kvaliteten är bra. 68 procent av de granskade ärendena bedöms hålla en

hög kvalitet, vilket är 5 procentenheter lägre än föregående år. 7 procent av ärendena fick

betyget måste förbättras. De förbättringsområden vi har identifierat är enhetligheten i

handläggningen mellan teamen. Dokumentationen kan också förbättras.

Kommunikation med konkursförvaltaren följs upp

Under våren har vi granskat vår kommunikation med förvaltarkåren. Syftet med

granskningen var att bedöma hur aktiv konkurstillsynen är i sin tillsynsverksamhet. Av de 40

konkurser som vi granskat fick 33 ärenden betyget bra. Ett ärende fick betyget bra, men kan

förbättras. I resterande 6 ärenden var det inte aktuellt för konkurstillsynen att agera.

SAMLAD BEDÖMNING AV ÅRETS RESULTAT, KONKURSTILLSYN

Den samlade bedömningen av konkurstillsynsprocessen är bra. Tillsynen över konkursförvaltarnas arbete bedrivs ändamålsenligt och med god kvalitet. Överlag har vi yttrat oss snabbt och vi har varit aktiva i konkurserna. Produktiviteten och kostnadseffektiviteten har ökat.

.

2 Tillsynsärenden kategoriseras i baskonkurser och konkurser med utökad tillsyn beroende på komplexitet.

RESULTATREDOVISNING


Övrig rapportering I detta avsnitt redogör vi för återrapporteringskrav inom upphandling och

jämställdhetsintegrering, uppgifter som berör flera delar av vår

verksamhet. Vi redogör också för de viktigaste händelserna i vårt arbete

med forskning, internationellt samarbete och skadeståndshantering.

Upphandling med stöd av Skatteverket

Kronofogden har en överenskommelse med Skatteverket om att de ska bistå oss i

myndighetsgemensamma inköp och upphandlingar. Historiskt sett har vi tillämpat

kollektivavtalsliknande villkor inom bemanningsbranschen där det ställts krav på

pensionsvillkor. Vi följer Upphandlingsmyndighetens arbete i denna fråga och inväntar

rekommendation om vilka centrala kollektivavtal vi ska tillämpa inom branscher där kraven

anses vara nödvändiga.

Vi arbetar löpande tillsammans med Skatteverket för att successivt arbeta in

kollektivavtalsenliga villkor i de avtal där de behövs, vartefter befintliga avtal löper ut. Vi

arbetar även för att främja en sund konkurrens, bland annat i ett förebyggande arbete som rör

skatter och sociala avgifter.

Vi har genomfört upphandlingar av it-konsulter och flyttjänster med kollektivavtalsenliga

villkor sedan lagen om offentlig upphandling trädde i kraft 2016. De gjordes med hjälp av

Skatteverket. Under 2019 planerar vi att upphandla lokalvårdsavtal med

kollektivavtalsenliga villkor.

Upphandlingar i egen regi

Vi sköter exekutiva upphandlingar i egen regi, enligt en särskild överenskommelse med

Skatteverket. I upphandlingar som påbörjats under 2018 har vi inte bedömt att det funnits

anledning att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor. I alla upphandlingar ställer vi dock

systematiskt krav på att leverantören förbinder sig att under avtalstiden betala skatter och

sociala avgifter för egna anställda samt underleverantörer. Vi ställer också krav på att

leverantören inte får bryta mot lagar och regler inom sitt kollektivavtalsområde.

Jämställdhetsintegrering bidrar till ett bättre bemötande

I Kronofogdens handlingsplan för jämställdhetsintegrering har vi identifierat fyra områden:

1. Vi har fler män än kvinnor i våra register.

2. Vi ska undanröja osakliga skillnader i vårt bemötande.

3. Ensamstående män utan barn och kvinnor med barn riskerar avhysning i större

utsträckning än andra grupper.

4. En större andel kvinnor får skuldsanering jämfört med män.

Det är viktigt att kvinnor och män har samma villkor och förutsättningar i kontakten med

oss. Vi arbetar aktivt med frågor som rör jämställdhetsintegrering och har under 2018 bland

annat sett över våra interna utbildningar. Vi har uppdaterat och ökat utrymmet för frågor

kring jämställdhet, framförallt inom utbildningar för chefer men också i

bemötandeutbildningen som riktar sig till alla medarbetare på Kronofogden.


Kronofogdemyndigheten ska redovisa hur myndigheten vid upphandlingar som överstiger gällande tröskelvärden har arbetat med att uppfylla de nya kraven på kollektivavtalsenliga villkor som följer av 17 kap. 2—5 §§ lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.


Jämställdhetsintegrering. Kronofogdemyndigheten ska redovisa genomförda aktiviteter och resultatet av dessa i myndighetens årsredovisningar för 2017 och 2018

RESULTATREDOVISNING


Vårt bemötande följs upp

I arbetet med vårt bemötande och kvaliteten i vår handläggning har vi tagit fram en ny

modell för kvalitetsuppföljningar. Syftet är att på ett systematiskt sätt kunna följa upp och

sätta in åtgärder om handläggningen varierar beroende på kön. Årets kvalitetsuppföljning

visar inga skillnader i hur vi bemöter kvinnor och män i handläggningen.

En större andel kvinnor än män får skuldsanering

Vi har under våren 2018 genomfört en kartläggning av vilka som får skuldsanering. Den

innehåller viss information om skillnader mellan kvinnor och män som ansöker om

skuldsanering, men ger inte svar på frågeställningen om varför fler kvinnor än män har

framgång med sina ansökningar om skuldsanering. Vi har inlett en dialog med en

forskargrupp för att påbörja en fördjupad kartläggning och analys.

Stöd till forskning inom vårt verksamhetsområde

Stöd till forskning inom vårt verksamhetsområde

Under 2018 har vi utvärderat vårt stöd till forskning och tagit beslut om en ny inriktning för

vår forskningsverksamhet. Utgångspunkten för den nya inriktningen är att vi ska få tillgång

till för vår verksamhet relevant forskning på ett snabbare och mer resurseffektivt sätt.

Inriktningen omfattar fyra prioriterade åtgärdsområden: identifiera kunskapsbehov,

kategorisera kunskapsbehov, säkerställa att våra behov styr våra anslag samt att säkerställa

att den nya kunskapen omsätts i verksamheten.

Syftet med våra forskningssatsningar är att öka kunskaperna om orsakerna bakom

överskuldsättning och betalningsförmåga samt effekterna av våra åtgärder – kunskaper som

är viktiga för oss för att kunna ta ett större ansvar för att motverka överskuldsättning. Inom

ramen för vår forskningssatsning deltar tre medarbetare på halvtid i en forskarutbildning vid

Lunds universitet. Under 2018 har två forskningsrapporter tagits fram, ”Ekonomisk trygghet

– en deskriptiv analys av migranternas överskuldsättning i Sverige” och ”Högriskspel på

nätet och skuldsättning i befolkningen: relation till psykisk ohälsa, kön, personkarakteristik

och reklamattityder”. Den förstnämnda rapporten genererade stort intresse och den senare

kommer att publiceras 2019.

Ökad kunskap genom internationellt samarbete och informationsutbyte

Kronofogden har under året medverkat i internationella sammanslutningar. Omvärldens

intresse för hur vi arbetar har varit fortsatt stort. Intresset har riktat sig mot flertalet

verksamheter inom myndigheten, bland annat arbetet med att förebygga överskuldsättning.

Under året har vi deltagit i internationella konferenser inom flera områden: indrivning,

överskuldsättning, konkurstillsyn och it. Deltagandet inom främst EU men också IOTA3 har

varit fortsatt aktivt. Vidare är vi representerade i internationella arbetsgrupper, till exempel

indrivningskommittén inom EU, en expertgrupp inom EU för frågor om elektronisk

delgivning, samt i det europeiska juridiska nätverket, EJN4.

Inom Norden har samarbetet fortsatt, främst kring frågor kopplade till indrivnings- och

överskuldsättningsområdet. Vi har under året deltagit i nordiska möten på såväl strategisk-

som handläggarnivå. Under året har vi också, tillsammans med Försäkringskassan,

arrangerat en konferens i frågor om indrivning av nordiska underhållsbidrag.

3 Intra-European Organisation of Tax Administrations 4 European Judicial Network

Beslut enligt Kronofogdens regleringsbrev 2018

Kronofogden får enligt regleringsbrevet utbetala högst 3 miljoner kronor för stöd till forskning inom kronofogdens verksamhetsområde.

En större andel kvinnor får

skuldsanering jämfört med

män.

RESULTATREDOVISNING


Inom ramen för EU:s Fiscalisprogram har vi deltagit i en projektgrupp för införande av

webbaserade formulär för informationsutbyte mellan EU-länders behöriga myndigheter.

Arbetsgruppen avslutade sitt arbete till halvårsskiftet 2018 då en webbportal för ett

formulärbaserat informationsutbyte inom EU driftsattes.

Under året har vi tillsammans med Skatteverket påbörjat ett treårigt Sida-finansierat

utvecklingssamarbete till stöd för Moldaviens skatteadministration, STS5. Projektet löper

under perioden september 2018 till augusti 2021 och består av tre delar. Vi ansvarar för den

del som omfattar indrivning av skattefordringar. I denna del ingår stöd till utveckling i legala

frågor, effektivare arbetssätt, förebyggande verksamhet och utvecklad samverkan med bland

annat den moldaviska indrivningskammaren.

På det nationella planet har samverkan fortsatt mellan myndigheter som är aktiva inom

internationellt utvecklingssamarbete. Kronofogden deltar i myndighetsnätverk för kunskaps-

och erfarenhetsutbyte inom internationellt utvecklingssamarbete. Fokus för arbetet under

året har varit att öka förmågan att implementera FN:s hållbarhetsmål, Agenda 2030, i alla

våra insatser inom såväl utvecklingssamarbetet som i arbetet inom Norden och EU.

Skadestånd och andra anspråk

Kronofogden ska utföra sina uppgifter på ett sätt som är rättssäkert. En indikator på

verksamhetens rättssäkerhet är antalet skadeståndsansökningar. Under 2018 kom totalt 345

ansökningar om skadestånd för handläggning inom ramen för förordningen (1995:1301) om

handläggning av skadeståndsanspråk mot staten (statens frivilliga skadereglering) in till

Kronofogden. Ärendena handläggs av myndigheten eller av Justitiekanslern (JK). Under

2017 inkom 384 ärenden.

Under 2018 meddelade Kronofogden och JK beslut i 381 ärenden jämfört med 323 ärenden

2017. Flest skadestånd rör vår medelshantering, avhysningar och försäljning av utmätt gods.

I 133 ärenden har anspråk bifallits helt eller delvis. Under året betalades totalt 1 275 538

kronor ut i skadestånd. Motsvarande belopp 2017 var 731 650 kronor.

Vid utgången av 2018 fanns åtta pågående skadeståndsärenden i domstol eller hos JK som

rör anspråk riktade mot Kronofogden där yrkat belopp uppgår till en miljon kronor eller mer.

Totalt värde för dessa anspråk är ca 35 mkr. Efter balansdagen har tingsrätten i ett av dessa

fall tilldömt käranden ersättning om 1,3 mkr.

Utöver de ovan nämnda anspråken finns det också ett större anspråk med viss koppling till

vår verksamhet där staten företräds av JK. Kravet uppgår till drygt 50 miljoner kronor men

med ränta uppgår det sammanlagda beloppet idag till mer än det dubbla. Tingsrätten avslog

anspråket men domen är överklagad.

5 State Tax Service of Republic of Moldova

RESULTATREDOVISNING


Statistik-sammanställning Översikt hela Kronofogden

Väsentliga mått

Ärendeinflöde och handläggning 2018 2017 2016

Inkomna ärenden och mål 3 610 872 3 466 024 3 437 757

Avslutade ärenden och mål1 3 695 677 3 563 171 3 490 512

Ekonomi, totalt Kronofogden

Kostnader (tkr) 1 956 102 1 932 770 1 913 441

Indrivet belopp (tkr) 11 914 266 11 596 048 10 571 314

Intäkter (tkr)2 36 603 18 421 16 198

varav intäkter som får disponeras av myndigheten enligt regleringsbrevet (tkr)2 10 030 10 627 10 761

Kostnader för den avgiftsfinansierade verksamheten som får disponeras av myndigheten enligt regleringsbrevet (tkr)3 10 625 11 058 10 342

Intäkter av ansökningsavgifter med mera till Kronofogden (tkr). Intäkterna disponeras ej av myndigheten enligt regleringsbrevet 1 391 573 1 449 107 1 567 158

Källor: Agresso, QlikSense Duffex, QlikSupro, QlikSkusan, QlikTillsyn, WinIt, Diarätt

Not 1: Med avslutade ärenden och mål avses för verkställighet och indrivning ärenden som betalats, återkallats eller preskriberats.

Not 2: Med intäkter avses intäkter av avgifter och andra ersättningar, intäkter av bidrag samt finansiella intäkter.

Not 3: Avser kostnader för administration av ålderspension med ersättning från AP-fonderna och premiepensionssystemet. Kostnaden kan inte fås direkt ur myndighetens redovisning utan måste beräknas utifrån flera nyckeltal. Eftersom kostnaderna som redovisas för 2016, 2017 och 2018 är beräknade utifrån faktiskt utfall för dessa nyckeltal, avviker beloppen från de som återfinns i den finansiella redovisningen. De är baserade på preliminära beräkningar.

RESULTATREDOVISNING


Kompetensförsörjning

Väsentliga mått och indikatorer

Anställningsuppgifter 2018 2017 2016

Antal fast anställda 2 182 2 148 2 282

Andel kvinnor 67% 67% 67%

Andel kvinnliga chefer 56% 58% 57%

Medelålder 43 år 44 år 44 år

Sjukfrånvaro1

Sjukfrånvaro totalt 5,3% 5,8% 5,4%

Sjukfrånvaro över 60 dagar 3,0% 3,5% 3,1%

Frisktal 2 62% 62% 64%

Källor: QlikHR Not 1: Sjukfrånvaron mäts som procent av arbetstid. Not 2: Avser total tillgänglig arbetstid för anställda med maximalt 40 sjukfrånvarotimmar och maximalt tre sjuktillfällen under en löpande 12-månadersperiod i relation till totalt tillgänglig arbetstid.

RESULTATREDOVISNING


Summarisk process

Väsentliga mått och indikationer


Antal inkomna mål 1 341 746 1 217 684 1 185 507

varav kvinnor som svarande 186 962 175 619 174 159

varav män som svarande 239 760 223 370 222 240

Svaranden i inkomna mål (samtliga måltyper) uppdelade i åldersintervall

0–17 år1 23 35 32

18–25 år 56 876 52 137 52 206

26–34 år 94 491 85 911 82 539

35–44 år 89 492 84 287 84 518

45–54 år 87 783 84 823 85 567

55–64 år 54 525 49 873 50 262

65– år 46 929 41 981 41 386

Antal avslutade mål 1 310 647 1 227 595 1 209 451

varav kvinnor som svarande 186 171 176 559 176 065

varav män som svarande 238 532 225 002 226 031

Antal pågående mål 215 656 184 557 191 752

Andel avslutade mål inom 2 månader 69% 69% 67%

Andel avslutade mål inom 4 månader 89% 89% 86%

Antal dagar från ansökan till utslag meddelas 67 66 72

Antal dagar från ansökan till beslut 107 108 125

Antal avslutade mål per årsarbetskraft 4 902 4 405 3 980

Bedömning av kvalitet utifrån Kronofogdens

kvalitetsuppföljningsmodell (skala A–D) B B B

Ekonomi, totalt summarisk process

Kostnader (tkr) 327 229 325 721 327 112

Intäkter (tkr) 4 690 1 402 862

Intäkter av ansökningsavgifter till Kronofogden (tkr). Intäkterna disponeras inte av myndigheten 401 402 357 040 366 055

Styckkostnad per avslutat mål (kr)2 250 265 270

Källor: Agresso, QlikSupro Not 1: Antalet svaranden 0-17 år har korrigerats för 2017 och 2016. De var tidigare felaktigt angivna till 0 respektive 16 svaranden. Not 2: Avser styckkostnader för avslutade mål om betalningsföreläggande, handräckning och betalningsfastställelse i pant.

RESULTATREDOVISNING


Verkställighet och indrivning



Antal inkomna förstagångsgäldenärer 138 279 123 297 115 025

varav kvinnor 40 688 35 529 33 270

varav män 72 831 64 819 60 006

Antal inkomna allmänna mål 1 509 902 1 538 085 1 586 902

antal kvinnor berörda 119 475 117 084 119 618

antal män berörda 220 438 214 991 216 771

Antal inkomna enskilda mål 712 289 663 649 627 220



Antal inkomna ansökningar om avhysning1 6 017 6 069 6 376



Antal pågående löneutmätningsbeslut 109 682 106 635 103 633



Antal avslutade förstagångsgäldenärer 82 058 72 172 66 971

varav kvinnor 24 565 21 234 19 570

varav män 41 679 36 480 33 396

Antal avslutade allmänna mål 1 669 061 1 687 109 1 652 233



Antal avslutade enskilda mål 668 745 606 400 589 273



Antal avslutade avhysningsmål1 5 778 5 958 6 465



Antal verkställda avhysningar 2 154 2 091 2 117

antal kvinnor berörda 655 658 678


antal barn berörda 448 392 387

Indrivet belopp allmänna mål (tkr) 6 133 676 6 337 092 5 846 287

Indrivet belopp enskilda mål (tkr) 5 780 590 5 258 956 4 725 028

Antal pågående gäldenärer (fysiska och juridiska personer) 475 097 477 880 481 399

varav kvinnor 139 620 141 389 144 031

varav män 274 292 276 304 279 153

RESULTATREDOVISNING


Verkställighet och indrivning, forts


Pågående gäldenärer indelade i åldersintervall

0–17 år 713 812 825

18–25 år 34 014 33 483 34 854

26–34 år 81 864 81 522 81 983

35–44 år 90 000 90 549 91 887

45–54 år 90 334 94 211 97 648

55–64 år 67 542 67 735 67 633

65– år 49 445 49 381 48 354

Andel förstagångsgäldenärer fullbetalda eller utredda inom 3 månader 95% 92% 94%

Andel gäldenärer utredda inom 9 månader 97% 97% 97%

Antal avslutade mål per årsarbetskraft2 4 559 4 433 4 042

Antal pågående förstagångsgäldenärer äldre än 5 månader 1 547 2 129 1 655

Inkomna fastighetsförsäljningsärenden 1 887 1 687 1 730

varav kvinnor berörda 850 774 712

varav män berörda 1 496 1 285 1 391

Inkomna bostadsrättsförsäljningsärenden 968 823 849


varav män berörda 657 544 565

Antal avslutade fastighetsförsäljningsärenden 1 739 1 612 1 883

Antal avslutade bostadsrättsförsäljningsärenden 844 809 800

Antal sålda fastigheter och bostadsrätter 718 750 816



Andel första försäljningsförsök av fastigheter inom 4 månader 62% 81% 83%

Bedömning av kvalitet utifrån Kronofogdens kvalitetsuppföljningsmodell (skala A–D) C C B

Ekonomi, totalt verkställighet och indrivning

Kostnader (tkr) 1 322 522 1 313 136 1 305 484

Intäkter (tkr) 27 925 15 833 14 721

Intäkter av grundavgifter med mera till Kronofogden (tkr). Intäkterna disponeras inte av myndigheten 983 699 1 089 238 1 201 100

Styckkostnad per avslutat mål, indrivning3 733 756 789

Källor: Agresso, WinIt, QlikSense Duffex Not 1: Inkomna och avslutade avhysningsärenden ingår i antalet inkomna och avslutade enskilda mål. Not 2: . Antalet avslutade mål per årsarbetskraft är omräknade för 2016 respektive 2017.

Den nya beräkningen baseras på totalt nedlagd tid. Tidigare särredovisades tiden för försäljning av fastigheter och bostadsrätter. Not 3: Styckkostnad per mål, indrivning avser avslutade allmänna och enskilda mål. I enskilda mål ingår avslutade avhysningsärenden. Avslutade gäldenärer är en konsekvens av avslutade mål och styckprisberäknas därmed inte. Styckkostnaden är omräknad för 2016 och 2017. Den nya beräkningen baseras på den totala kostnaden för verkställighet och indrivning. Tidigare särredovisades kostnaden för försäljning av fastigheter och bostadsrätter.

RESULTATREDOVISNING


Skuldsanering



Antal inkomna skuldsaneringsärenden 18 237 19 509 12 395

varav ansökningar från kvinnor 8 266 8 836 5 675

varav ansökningar från män 9 971 10 673 6 711

Ansökningar indelade i sökandes ålder (unika sökanden)1

0–17 år 0 0 0

18–25 år 468 405 191

26–34 år 2 582 2 370 1 302

35–44 år 3 850 4 041 2 431

45–54 år 4 427 5 033 3 285

55–64 år 3 524 3 979 2 728

65– år 2 960 3 199 2 167

Antal inkomna omprövningsärenden 6 631 4 799 3 441

varav kvinnor berörda 3 250 2 381 1 738


Andel omprövningar av pågående skuldsaneringar 17% 15% 12%

Antal avslutade skuldsaneringsärenden totalt 18 471 15 777 12 201

varav ansökningar från kvinnor 8 408 7 132 5 584

varav ansökningar från män 10 064 8 644 6 617

- antal beviljade skuldsaneringar 10 752 9 954 7 592

varav kvinnor som beviljats skuldsanering 5 303 4 869 3 771

varav män som beviljats skuldsanering 5 449 5 084 3 820

- antal avslag/avvisningar/avskrivningar 7 720 5 823 4 609



Antal avslutade omprövningsärenden 7 0522 4 3562 3 5442



- antal ändringar 1 920 1 453 1 206

varav kvinnor berörda 1 008 741 636


- antal upphävanden 243 215 218



- antal avslag/avvisningar/avskrivningar 3 171 1 866 1 648

varav kvinnor berörda 1 548 919 839

varav män berörda 1 623 947 809

RESULTATREDOVISNING


Skuldsanering, forts

Antal pågående skuldsaneringsärenden 12 275 12 704 9 148

Antal pågående omprövningsärenden 866 1 286 843

Antal pågående skuldsaneringsärenden äldre än 9 månader 777 860 1 010

Andel beslut om skuldsanering avslutade inom 7 månader 3% 37% 7%

Andel avslag avslutade inom 3 månader 2% 6% 9%

Andel omprövningar avslutade inom 3 månader 63% 70% 78%

Antal avslutade ärenden per årsarbetskraft 3 135 106 80

Andel överklagade beslut om skuldsanering 3% 3% 3%

Andel skuldsaneringsbeslut som inte upphävts inom 2 år 98,0% 97,9% 97,8%

Bedömning av kvalitet utifrån Kronofogdens kvalitetsuppföljningsmodell (skala A–D) B B B

Ekonomi, totalt skuldsanering

Kostnader (tkr) 252 394 237 452 223 870

Intäkter (tkr) 3 338 1 000 515

Intäkter av avgift för betalningsförmedling (tkr) Intäkterna disponeras inte av myndigheten 6 472 2 829 3

Styckkostnad per avslutat ärende (kr)4 9 889 11 794 14 218

Källor: Agresso, QlikSkusan Not 1: Från och med 2017 avser åldersindelningen unika sökanden. I tidigare årsredovisningar förekommer det att samma person ansökt om skuldsanering flera gånger under året. Övrig nedbrytning på kvinna/man avser ärenden och samma person kan förekomma flera gånger. Not 2: Inklusive 472 samordnade avslut av omprövningar 2016, 822 avslut 2017 och 1 718 avslut 2018, där skuldsaneringsbeslut redan var föremål för omprövning när dessa omprövningsärenden kom in. Not 3: Avser både avslutade skuldsaneringsärenden och omprövningsärenden. Not 4: Avser styckkostnader för skuldsanerings- och omprövningsärenden.

RESULTATREDOVISNING


Konkurstillsyn



Antal inkomna konkursärenden 7 990 6 957 6 714

varav kvinnor försatta i konkurs 295 227 220

varav män försatta i konkurs 939 813 757

Antal gäldenärer försatta i konkurs i åldersintervall

0–17 år 0 0 0

18–25 år 28 25 22

26–34 år 197 141 132

35–44 år 284 230 197

45–54 år 306 272 232

55–64 år 202 178 180

65– år 217 194 214

Antal inkomna lönegarantiärenden i företagsrekonstruktion 161 176 211

Antal inkomna lönegarantiprocesser 33 77 134



Antal inkomna gränsöverskridande lönegarantiärenden 6 22 22



Antal avslutade konkursärenden 7 149 6 472 7 337



Antal avslutade lönegarantiärenden i företagsrekonstruktion 178 169 203

Antal avslutade lönegarantiprocesser 63 101 94



Antal avslutade gränsöverskridande lönegarantiärenden 7 19 31



Antal pågående konkursärenden 9 452 8 610 8 113

Andel yttrande inom sex veckor 99% 96% 97%

Antal avslutade konkursärenden per årsarbetskraft 219 183 197

Bedömning av kvalitet utifrån Kronofogdens

kvalitetsuppföljningsmodell (skala A–D) B B B

Ekonomi, totalt konkurstillsyn

Kostnader (tkr) 53 461 56 461 56 975

Intäkter (tkr) 599 186 100

Styckkostnad per avslutat ärende (kr)1 7 548 8 721 7 763

Källor: Agresso, QlikTillsyn Not 1: Avser kostnader för konkursärenden, hantering av lönegarantiprocesser och lönegarantiärenden i företagsrekonstruktion samt gränsöverskridande lönegaranti.

RESULTATREDOVISNING


Kundservice



Antal inkomna samtal 1 313 729 1 317 089 1 304 617

Antal inkomna e-brev 174 450 200 470 165 241

Antal besvarade samtal 1 069 023 1 100 807 1 090 337

Antal besvarade e-brev 174 450 200 470 165 241

Andel besvarade samtal 81% 84% 84%

Andel besvarade e-brev inom 24 tim 93% 66% 54%

Andel besvarade e-brev inom 48 tim 10 673 92% 87%

Medelväntetid telefoni (min:sek) 12:21 08:29 07:47

Medelsamtalstid telefoni (min:sek) 03:57 04:09 03:56

Antal besvarade samtal och e-brev per årsarbetskraft 10 585 10 274


B - B

Ekonomi, totalt kundservice

Kostnader (tkr) 73 548 75 721 72 595


Kostnad per avslutat samtal/e-brev (kr) 59 58 58

Källor: Agresso, Platina, Solidus Anmärkning: Intäkter och kostnader avseende kundservice har fördelats ut proportionerligt på kärnprocesserna när intäkter och kostnader för dessa beräknats.

Förebyggande verksamhet



Antal omyndiga i Kronofogdens indrivningsdatabas 713 812 825

Ekonomi, totalt förebyggande verksamhet

Kostnader (tkr) 10 658 11 377 10 805


Källor: Agresso, Winit Anmärkning: Intäkter och kostnader avseende förebyggande verksamhet har fördelats ut proportionerligt på kärnprocesserna när intäkter och kostnader för dessa beräknats.

RESULTATREDOVISNING


Övrig rapportering



Antal inkomna rättelseärenden 12 022 12 556 12 632

Antal beslutade rättelseärenden 11 721 12 752 13 462

Källa: DiaRätt

RESULTATREDOVISNING


Bilaga 1

Begrepp i resultatredovisning

Nedan definierar vi begrepp som används i resultatredovisningen. Vi beskriver också de

metoder som vi använt för att ta fram uppgifter och bedöma resultat.

Produktivitet

Definition: Avser antalet avslutade ärenden och mål per årsarbetskraft för summarisk

process, verkställighet, skuldsanering och konkurstillsyn. För kundservice syftar

produktivitet på antalet besvarade telefonsamtal och e-postmeddelanden per årsarbetskraft.

Metod: Uppgifter om antal avslutade ärenden och mål är hämtade från myndighetens upp-

följningssystem. Antal årsarbetskrafter utgår från inrapporterad tid i vårt tidredo-

visningssystem. Uppgifter om antal besvarade samtal inom kundservice är hämtade från vårt

uppföljningssystem för telefonin. Uppgifter om antalet besvarade e-postmeddelanden får vi

från myndighetsbrevlådan.

Kvalitet

Definition: Kronofogden gör en samlad bedömning av vad som är en god kvalitet i

verksamheten utifrån att:

ärenden och mål handläggs utan onödiga ledtider för den som ärendet berör och i

rätt ordning med utgångspunkt från den berördes förhållanden,

att handläggningen sker med hög rättslig kvalitet, det vill säga lagenligt och

formellt riktigt,

att myndighetens interna styrdokument tillämpas,

att dokumentationen är god med ett enkelt och begripligt språk,

att kontakter och kommunikation med parterna skett på ett avvägt, anpassat och

korrekt sätt samt

att det inte finns några skillnader i kvinnor och mäns möjligheter och villkor i vår

handläggning. Denna bedömning görs i samband med att granskningarna

sammanställs.

Metod

I bedömningen använder vi fyra nivåer för att beskriva graden av kvalitet:

A: Utmärkt

Avser komplicerade mål och ärenden som handlagts på ett mycket bra sätt eller normala mål

och ärenden där handläggningen utmärkt sig på ett mycket bra sätt.

B: Bra

Avser mål och ärenden som handlagts på ett bra sätt. Kan även innefatta mindre brister utan

nämnvärd betydelse.

C: Bra, men kan förbättras

Avser korrekt handläggning men med något eller några tydliga förbättringsområden som inte

är av allvarlig karaktär.

D: Måste förbättras

RESULTATREDOVISNING


Avser handläggning med allvarliga brister. Detta avser en handläggning som bryter mot

lagar, förordningar, policyer, ställningstaganden, fastställda rutiner eller rättsregler utan

motivering och rimliga skäl.

”Utmärkt” och ”bra” indikerar hög kvalitet medan ”bra, men kan förbättras” och ”måste

förbättras” inte indikerar hög kvalitet. Två bedömningsnivåer finns för processkvaliteten:

Inre effektivitet

Den inre effektiviteten avser styckkostnaden per avslutat ärende och mål inom

kärnprocesserna. För kundservice redovisas styckkostnaden per besvarat samtal och e-

postmeddelande.

Metod: Styckkostnader har beräknats utifrån den totala kostnaden per kärnprocess dividerat

med antalet avslutade ärenden och mål. Med beräknade kostnader avser vi faktiska kostnader

såsom löner, allmänna omkostnader (så kallade OH-kostnader, till exempel kostnader för

lokaler och huvudkontor) samt kostnader för förebyggande verksamhet och kundservice.

Fördelningen av allmänna omkostnader fördelas utifrån andelen arbetad tid per kärnprocess.

I kundservice har styckkostnaden beräknats utifrån den totala kostnaden för kundservice

dividerat med antalet besvarade samtal och e-postmeddelanden.

Samlade resultatbedömningar

Definition: Vi gör en samlad bedömning av varje kärnprocess och av resultatet i

kundservice. I bedömningarna ingår ett ställningstagande om kärnprocessernas utveckling

vad gäller handläggningstider, effektivitet, kvalitet och kundernas nöjdhet. Resultatens

bedöms som bra, bra men bör förbättras eller måste förbättras.

RESULTATREDOVISNING


FINANSIELL REDOVISNING

RESULTATREDOVISNING



Resultaträkning

(tkr)

2018-01-01- 2017-01-01-

Not 2018-12-31 2017-12-31

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag 1 917 775 1 915 054

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 11 570 11 979

Intäkter av bidrag 2 22 751 4 503

Finansiella intäkter 3 2 281 1 940

Summa 1 954 378 1 933 475

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal 4 -1 127 482 -1 107 117

Kostnader för lokaler -121 683 -116 662

Övriga driftkostnader 5 -632 921 -640 191

Finansiella kostnader 6 -981 -870

Avskrivningar och nedskrivningar -73 035 -67 930

Summa -1 956 102 -1 932 770

Verksamhetsutfall -1 725 706

Uppbördsverksamhet

Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras 7 1 391 573 1 449 107

Skatteintäkter m.m. 8 187 758 160 304

Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet -1 662 842 -1 837 720

Saldo -83 510 -228 310

Transfereringar

Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 2 006 852

Lämnade bidrag 9 -2 006 -852

Saldo 0 0

Årets kapitalförändring 10 -85 235 -227 604

RESULTATREDOVISNING



Balansräkning

(tkr)

Not 2018-12-31 2017-12-31

TILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling 11 437 657 375 819

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 12 680 1 655

Summa immateriella anläggningstillgångar 438 337 377 474

Materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet 13 6 550 8 812

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 14 41 176 44 975

Summa materiella anläggningstillgångar 47 726 53 786

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 1 646 1 708

Fordringar hos andra myndigheter 15 54 312 40 435

Uppbördsfordringar 16 1 089 240 1 362 860

Övriga kortfristiga fordringar 17 42 536 28 435

Summa kortfristiga fordringar 1 187 734 1 433 437

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader 36 938 31 403

Upplupna bidragsintäkter 2 868 1 351

Övriga upplupna intäkter 286 38

Summa periodavgränsningsposter 18 40 092 32 792

Avräkning med statsverket

Avräkning med statsverket 19 -443 959 -446 417

Kassa och bank

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 217 035 204 313

Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret 20 1 557 464 428 275

Kassa och bank 21 3 142 145 571

Summa kassa och bank 1 777 641 778 159

SUMMA TILLGÅNGAR 3 047 571 2 229 232

RESULTATREDOVISNING



Balansräkning fortsättning (tkr)

Not 2018-12-31 2017-12-31

KAPITAL OCH SKULDER

Myndighetskapital

Statskapital 22 216 246

Balanserad kapitalförändring 23 142 419 370 023

Kapitalförändring enligt resultaträkningen 10 -85 235 -227 604

Summa myndighetskapital 24 57 400 142 665

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 25 4 999 8 507

Övriga avsättningar 26 24 436 21 371

Summa avsättningar 29 435 29 877

Skulder m.m.

Lån i Riksgäldskontoret 27 480 796 416 587

Kortfristiga skulder till andra myndigheter 392 755 342 561

Leverantörsskulder 51 780 53 653

Övriga kortfristiga skulder 28 369 409 572 622

Depositioner 29 1 557 316 565 328

Summa skulder m.m. 2 852 056 1 950 751

Periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader 108 681 105 940

Summa periodavgränsningsposter 30 108 681 105 940

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 3 047 571 2 229 232

ANSVARSFÖRBINDELSER

Statliga garantier för lån och krediter inga inga

Övriga ansvarsförbindelser 31 inga inga

RESULTATREDOVISNING



Anslagsredovisning

Redovisning mot anslag 2018-01-01--2018-12-31 (tkr)

Utgiftsområde (UO)/Anslag Ingående Årets till- Om- Totalt Utgifter Utgående

a = ramanslag över- delning disponerade disponi- över-

ap = anslagspost förings- enligt anslags- belt förings-

belopp reglerings- belopp belopp belopp

brev

UO3 1:3 Kronofogdemyndigheten

ap. 2 Kronofogdemyndigheten - del till KFM (a) 2 615 1 946 575 1 949 190 -1 916 490 32 699

UO22 1:11 Trängselskatt i Stockholm ap. 4 Trängselskatt - del till Kronofogdemyndigheten (a) 383 3 400 -383 3 400 -3 400 0

UO22 1:14 Trängselskatt i Göteborg 394 1 650 -394 1 650 -1 650 0

ap. 5 Trängselskatt i Göteborg - del till Kronofogdemyndigheten (a)

TOTAL 3 392 1 951 625 -777 1 954 240 -1 921 540 32 699

RESULTATREDOVISNING



Finansiell tilldelning

VILLKOR FÖR ANSLAG/ANSLAGSPOSTER

(tkr)

Anslag Tilldelning/villkor Finansiellt villkor (tkr)

2018-01-01 -2018-12-31

UO3 1:3 Kronofogdemyndigheten ap. 2 Kronofogdemyndigheten - del till KFM (a)

Årets tilldelning enligt regeringsbeslut I 13, 2017-12-18 1 946 575

Anslagsposten får användas för Kronofogdemyndighetens förvaltningsutgifter. Enligt regeringsbeslut I 13 2017-12-18 får högst 3 000 tkr utbetalas från anslagsposten för stöd till forskning inom Kronofogdemyndighetens verksamhetsområde. *

3 000 1 463

Anslagskredit enligt regeringsbeslut I 13, 2017-12-18 97 328 Anslagsbehållning som disponeras 2018 enligt regeringsbeslut I 13, 2017-12-18 är 3 procent.

UO22 1:11 Trängselskatt i Stockholm ap. 4 Trängselskatt - del till Kronofogdemyndigheten (a)

Årets tilldelning enligt regeringsbeslut II 7, 2017-12-21 (Trafikverket). 3 400

Anslagskredit enligt regeringsbeslut II 7, 2017-12-21 (Trafikverket). 340

Anslagsbehållning som disponeras 2018 enligt regeringsbeslut II 7, 2017-12-21 (Trafikverket) är allt.

Omdisponerade medel enligt regeringsbeslut II 7, 2017-12-21 från ap 4 till ap 6; belopp andel 100%.

UO22 1:14 Trängselskatt i Göteborg ap. 5 Trängselskatt i Göteborg - del till Kronofogdemyndigheten (a)

Årets tilldelning enligt regeringsbeslut II 7, 2017-12-21 (Trafikverket). 1 650

Anslagsbehållning som disponeras 2018 enligt regeringsbeslut II 7, 2017-12-21 (Trafikverket) är allt.

Anslagskredit enligt regeringsbeslut II 7, 2017-12-21 (Trafikverket). 165

Omdisponerade medel enligt regeringsbeslut II 7, 2017-12-21, från ap 5 till ap 2; belopp andel 100%.

* Kronofogdemyndighetens kostnader för forskning 2018 har uppgått till 1 463 tkr (907 tkr). Av detta avser 600 tkr (600 tkr)

ersättning till Lunds universitet.

RESULTATREDOVISNING



Redovisning mot inkomsttitel

(tkr)

Not 2018-01-01- 2018-12-31

2017-01-01- 2017-12-31

2300 Ränteinkomster

2394 301 Ränteinkomster från Kronofogdemyndigheten 32 -5 309 -1 959

2397 041 Dröjsmålsränta

73 32

Summa ränteinkomster

-5 237 -1 927

2500 Offentligrättsliga avgifter

2532 001 Avgifter vid Kronofogdemyndigheten

2532 001 Grundavgift, allmänna mål

321 947 373 477

2532 001 Grundavgift, enskilda mål

629 454 683 203

2532 001 Grundavgift, fastighetsärende

454 483

2532 001 Försäljningsavgift

21 940 21 495

2532 001 Förberedelseavgift

9 627 10 176

2532 001 Betalningsföreläggandeavgift

401 402 357 040

2532 001 Avgift för kallelse på okända borgenärer

166 281

2532 001 Avgift för dödande av förkommen handling

111 122

2532 001 Skuldsaneringsavgift

6 472 2 829

Summa avgifter vid Kronofogdemyndigheten 33 1 391 573 1 449 107

2700 Böter m.m.

2711 002 Restavgifter och dröjsmålsavgifter

10 427 11 118

2712 002 Bötesmedel

120 363 107 409

2714 461 Sanktionsavgifter vid överskridande av förbud mot märkt dieselolja

1 809 1 992

Summa böter m.m.

132 598 120 519

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet

2811 022 Återbetalning av rättshjälpsavgifter

15 944 16 597

2811 178 Övriga inkomster 34 7 259 136 507

2811 178 Tull- och andra införselavgifter, indrivna

4 469 2 132

Summa övriga inkomster av statens verksamhet

27 673 155 237

9100 Skatt på inkomst

9131 031 Ofördelbara indrivna skatter

981 141

9141 011 Kupongskatt

14 10

Summa skatt på inkomst

994 151

RESULTATREDOVISNING



9400 Skatt på varor och tjänster

9411 021 Indriven mervärdesskatt

8 124

9461 031 Indrivna fordonsskatter

76 525 80 167

9462 011 Vägavgifter

1 349 1 208

9463 041 Indriven trängselskatt

37 358 33 134

Summa skatt på varor och tjänster

115 239 114 634

SUMMA

1 662 842 1 837 720

RESULTATREDOVISNING



Finansieringsanalys

(tkr)

Not 2018-01-01-2018-12-31

2017-01-01-2017-12-31

DRIFT

Kostnader 35

-1 882 757 -1 864 431

Finansiering av drift

Intäkter av anslag

1 917 775 1 915 054

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 36

11 343 11 474

Intäkter av bidrag

22 751 4 503

Övriga intäkter

2 281 1 940

Summa medel som tillförts för finansiering av drift

1 954 150 1 932 970

Minskning (+) av kortfristiga fordringar

-34 969 27 249

Ökning (+) av kortfristiga skulder 37

993 141 -46 559

958 171 -19 310

Kassaflöde från drift

1 029 564 49 229

INVESTERINGAR

Investeringar i materiella tillgångar

-8 831 -9 938

Investeringar i immateriella tillgångar

-120 132 -120 859

Summa investeringsutgifter

-128 964 -130 797

Finansiering av investeringar

Lån från Riksgäldskontoret

138 344 136 917

- amorteringar

-74 135 -69 091

Försäljning av anläggningstillgångar

572 592

Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar

64 781 68 419

Förändring av kortfristiga fordringar och skulder

-1 230 272

Kassaflöde till investeringar

-65 412 -62 106

RESULTATREDOVISNING



Finansieringsanalys fortsättning (tkr)

Not 2018-01-01-2018-12-31

2017-01-01-2017-12-31

UPPBÖRDSVERKSAMHET

Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras

1 391 573 1 449 107

Skatteintäkter m.m.

187 758 160 304

Förändring av kortfristiga fordringar

273 373 298 059

Förändring av kortfristiga skulder

-152 075 288 331

Inbetalningar i uppbördsverksamhet

1 700 630 2 195 801

Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet

-1 662 842 -1 837 720

Kassaflöde från uppbördsverksamhet

37 788 358 080

TRANSFERERINGSVERKSAMHET

Lämnade bidrag

-2 006 -852

Utbetalningar i transfereringsverksamhet

-2 006 -852

Finansiering av transfereringsverksamhet

Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag

2 006 852

Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverksamhet

2 006 852

Kassaflöde till transfereringsverksamhet

0 0

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL

1 001 940 345 203

SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL

Likvida medel vid årets början

331 743 -13 461

Minskning (-) av kassa och bank

-142 428 -228 877

Ökning (+) av tillgodohavande RGK

1 141 911 170 324

Ökning (+) av avräkning med statsverket

2 458 403 756

Summa förändring av likvida medel

1 001 940 345 203

LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT

1 333 683 331 743

RESULTATREDOVISNING



Tilläggsupplysningar och noter

Redovisningsprinciper

Allmänt

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning

och budgetunderlag (FÅB). Kronofogdens redovisning följer god redovisningssed enligt

Ekonomistyrningsverkets allmänna råd till 2 kap. 5 § FÅB respektive allmänna råd till 6 § i

förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring.

Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan

avrundningsdifferenser förekomma. Jämförelser av redovisade uppgifter görs med

föregående år, om inget annat anges.

Brytdag och periodiseringar

Löpande redovisning och anslagsavräkning har gjorts till och med den för statliga

myndigheter gemensamma brytdagen 5 januari eller, om detta är en lördag eller söndag,

närmast föregående vardag vid årsskifte. Inkomster och utgifter över 100 tkr periodiseras6.

Tilläggsupplysningar

I de fall det finns väsentliga skillnader i jämförelse med föregående år, eller i övrigt finns

skillnader som myndigheten bedömt som väsentliga att kommentera, lämnas förklaringar

som tilläggsupplysningar i noter. Som en följd av detta kan utseendet på noter skilja sig mot

tidigare år. Poster kan ha tillkommit i syfte att öka förståelsen. Därtill kan poster i vissa noter

tagits bort i de fall som myndigheten har bedömt att de inte längre är relevanta.

Anläggningstillgångar

Konst ska normalt sett ha ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr för att redovisas som

anläggningstillgång.

För förbättringsutgifter på annans fastighet ska anskaffningsvärdet uppgå till minst

100 tkr förutom för lås och larm där beloppsgränsen är 22 tkr. Avskrivning sker linjärt över

den bedömda ekonomiska livslängden.

Utgifter för egen utveckling av it-stöd som beräknas bli av betydande värde för

verksamheten under kommande år redovisas som immateriell anläggningstillgång om det

upparbetade värdet vid färdigställandet överstiger 1 000 tkr. För övriga immateriella

anläggningstillgångar såsom licenser och rättigheter aktiveras tillgången normalt sett om

utgiften överstiger 100 tkr. Avskrivningar påbörjas när it-stödet tas i drift och följande

avskrivningstider tillämpas:

Egenutvecklade it-stöd, 5-10 år

Förbättringsutgifter på annans fastighet, 3–6 år (anpassat till hyreskontraktets löptid)

Licenser och rättigheter, 3 år

Kontorsmöbler, 10 år

Kontorsmaskiner, 5 år

Bilar, 5 år

6 Utgiftsposter understigande 100 tkr kan periodiseras som kostnad om de är kända och det redovisningsmässigt vore fel att

redovisa dem nästa räkenskapsår.

RESULTATREDOVISNING



Kronofogden inför ett nytt system för mål- och gäldenärshantering, Regina. Systemet

driftsätts i etapper som redovisas som separata anläggningstillgångar. Avskrivningstiden för

detta system är 10 år. Avvikelsen från huvudregeln om 5 års avskrivningstid beror på att

nyttjandeperioden bedöms som minst 10 år med hänsyn till systemets komplexitet och i

relation till livslängd på befintligt system som ersätts. Avskrivningstiden kommer att prövas

för varje enskild del av ersättningsprogrammet.

Byte av medelshanteringssystem

Kronofogden har de senaste åren arbetat intensivt för ett utbyte av gamla

verksamhetssystem, bland annat det system som används för att hantera utmätta medel och

avgifter inom verkställigheten, REX. Det nya systemet som har införts succesivt sedan 2011

heter Medea. I Medea har vi anpassat bokföring och redovisningsprinciper så att de följer

förordningar och regelverk inom statlig redovisning. Hanteringen i REX är avslutad och

överflyttad till Medea, vilket innebär att endast utredningsposter återstår i REX.

Konsekvensen av de förändrade redovisningsprinciperna i Medea är att jämförelsen med

tidigare år försvåras. I notavsnittet har vi under respektive not förklarat förändringen och hur

tolkningen av jämförelseåret ska ske. Jämförelsesiffror har inte kunnat justeras då

motsvarande uppgifter från REX inte finns. Under 2016 påbörjades migrering av de mål som

hanterats i REX och när de migrerats för medelshantering i Medea övergår målens bokföring

till hantering enligt de nya redovisningsprinciperna. Migreringen avslutades i november

2018.

Förändrade redovisningsprinciper i sammanfattning:

Fordringar avseende utlägg i exekutiva förrättningar

Kronofogden gör utlägg för gäldenärens räkning exempelvis vid en avhysning. Utlägget

bokförs som fordran på gäldenären i målet. I vissa fall är ingivaren (sökande) skyldig att

betala detta om målet avslutas utan att Kronofogdens utlägg regleras. Detta säkerställs

genom att ingivaren får betala ett förskott via faktura. Förskottet redovisas som en skuld till

ingivaren. I Medea särredovisar vi fordringar på gäldenärer och skulder till ingivare. I REX

bokfördes ingivarnas betalning som en reducering av fordran (se not 17 och 28).

Klientmedel

Med klientmedel avser vi de pengar som är inbetalda i målen men som ännu ej har hunnit

fördelas. I REX bokförs dessa på konto inom avsnittet för deponerade medel. I Medea

bokförs dessa som avräkning indrivna medel och redovisas då som en övrig kortfristig skuld,

avräkning indrivna uppbördsmedel (se not 28 och 29).

Värderingsprinciper

Uppbördsfordringar

Skattefordringar värderas i huvudsak kollektivt. Värdering av vad som beräknas inflyta av

fordran baseras på det procentuella förhållandet mellan det som betalas under året och den

utgående fordran. En genomsnittlig procentsats baserad på tre års utfall används. Enskilda

ärenden av betydande belopp har värderats individuellt.

För att värdera utestående fordran för Kronofogdens grundavgifter har vi analyserat statistik

och historiskt utfall. Den samlade bedömningen innebär en schablonvärdering.

RESULTATREDOVISNING



Övriga fordringar

Fordringarna värderas enligt lägsta värdets princip, vilket innebär att fordran tas upp till det

värde som Kronofogden beräknar kommer att betalas in.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulderna värderas till nominellt värde.

Övrigt

Monetära fordringar och skulder i utländsk valuta räknas om till balansdagens kurs som

publiceras av Riksgälden.

RESULTATREDOVISNING



Noter

(tkr)

Noter resultaträkningen

2018-01-01- 2018-12-31

2017-01-01- 2017-12-31

1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Ersättningar enligt 4 § Avgiftsförordningen * 24 98

Tjänsteexport ** 456 48

Icke statliga medel enligt 6 kap 1§ Kapitalförsörjningsförordningen *** 534 451

Ersättning från AP-fonden för adm. av uppbörden av fondmedel **** 10 030 10 627

Information ur dataregister 18 5

Kopior av allmän handling 36 19

Reavinst maskiner och inventarier 228 505

Lösöreköpskontrakt 37 46

Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar 207 181

Summa 11 570 11 979

* Avser intäkter av avgifter för offentlig inköps- och resurssamordning.

** Sammanställning tjänsteexport

Avgiftsintäkter 456 48

Kostnader -436 -12

Summa (=kapitalförändring tjänsteexport) 19 37

*** Avser bland annat ersättning för rättegångskostnader, försäkringsersättning och kostnadsersättningar.

**** Sammanställning avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras - adm. av ålderspension

Ersättning från AP-fonden och premiepensionssystemet 10 030 10 627

Kostnader -11 774 -9 958

Summa -1 744 669

2 Intäkter av bidrag 22 751 4 503

Intäkter av bidrag har ökat till följd av ekonomisk ersättning för moderna beredskapsjobb 23 263 (3 866) tkr.

3 Finansiella intäkter

Ränta på lån i Riksgäldskontoret (RGK) * 2 206 1 907

Ränta på räntekonto i RGK ** 4 0

Övriga finansiella intäkter 72 33

Summa 2 281 1 940

* Lånet i RGK ger ränteintäkter p g a negativt ränteläge. Ränteintäkterna från RGK har ökat till följd av högre belåning under 2018. ** Behållningen på räntekontot i RGK genererar räntekostnader p g a negativt ränteläge, se not 6.

RESULTATREDOVISNING



4 Kostnader för personal

Lönekostnader exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter

enligt lag och avtal -837 043 -820 976

Arvoden till styrelse, kommittéer eller ej anställd personal (uppdragstagare) -328 -31

Lagstadgade arbetsgivaravgifter -261 240 -256 032

Aktivering av utgifter för egenutveckling * 111 999 112 875

Övriga kostnader för personal -140 871 -142 953

Summa -1 127 482 -1 107 117

* Personalrelaterade kostnader aktiveras som egenutvecklade immateriella anläggningstillgångar till den del som arbete utförs i lånefinansierade projekt.

5 Övriga driftkostnader

Reparationer och underhåll -2 078 -2 309

Realisationsförlust vid avyttring av anläggningstillgångar -752 -1 077

Offentligrättsliga avgifter, skatter, kundförluster -13 338 -15 395

Resor, representation, information -22 337 -19 500

Inköp av varor -10 123 -9 104

Inköp av tjänster - it -366 276 -382 161

- post och porto -53 741 -51 506

- övriga tjänster -172 047 -167 081

Aktivering av utgifter för egenutvecklade anläggningstillgångar * 7 773 7 941

Summa -632 921 -640 191

I de totala driftkostnaderna ingår tjänster utförda av Skatteverket motsvarande 212 719 tkr (221 568 tkr). Skatteverket levererar tjänster i form av bland annat verksamhetsstöd. * IT-relaterade driftkostnader aktiveras delvis som utgifter för egenutvecklade it-system.

6 Finansiella kostnader

Ränta på räntekonto i RGK * -968 -841

Ränta på lån i RGK avseende anläggningstillgångar ** 0 0

Övriga finansiella kostnader -12 -29

Summa -981 -870

* Behållningen på räntekontot i RGK genererar räntekostnader p g a negativt ränteläge. Räntekostnaderna från RGK har ökat till följd av högre behållning. ** Lånet i RGK ger ränteintäkter p g a negativt ränteläge, se not 3.

RESULTATREDOVISNING



7 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras

Specifikation offentligrättsliga avgifter med bestämt ekonomiskt mål

Avgifter vid Kronofogdemyndigheten

Grundavgift, allmänna mål 321 947 373 477

Grundavgift, enskilda mål * 629 454 683 203

Grundavgift, fastighetsärende 454 483

Försäljningsavgift 21 940 21 495

Förberedelseavgift 9 627 10 176

Betalningsföreläggandeavgift 401 402 357 040

Avgift för kallelse på okända borgenärer 166 281

Avgift för dödande av förkommen handling 111 122

Skuldsaneringsavgift 6 472 2 829

Summa 1 391 573 1 449 107

Värdereglering offentligrättsliga avgifter med bestämt ekonomiskt mål

Intäkter av avgifter som inte disponeras exkl. värdereglering 1 544 170 1 519 994

Värdereglering avgifter m.m. -152 597 -70 888

Summa 1 391 573 1 449 107

Kostnader för den offentligrättsliga avgiftsverksamheten med bestämt

ekonomiskt mål ** 1 645 040 1 631 987

* Inflödet av nya e-mål ökade med 7 %. Trots denna ökning minskar intäkten av grundavgifter i enskilda mål till följd av en ändrad bedömning av befarade kundförluster i de mål där den sökande är befriad från att betala grundavgift.

** Jämförelseårets siffra är minskad med 9 958 tkr på grund av justerad beräkningsmetod.

8 Skatteintäkter m.m.

Ränteinkomster -5 237 -1 927

Böter m.m. 132 598 120 519

Övriga inkomster av statens verksamhet * 27 673 155 237

Skatt på inkomst 994 151

Skatt på varor och tjänster 115 239 114 634

Periodiserade skatteintäkter m.m. 191 697 171 847

Nedskrivning och konstaterade förluster skatteintäkter m.m. ** -275 207 -400 157

Summa 187 758 160 304

* Redovisade övriga inkomster av statens verksamhet var högre än normalt föregående år på grund av ett specifikt ärende där 133 476 tkr intäktsförts. ** Gallrade skattefordringar varierar mellan åren. Föregående år innehöll bland annat 156 mkr i gallrade räntor.

9 Lämnade bidrag

Skadestånd till företag och enskilda -1 356 -849

Ersättning rättegångs- och rättshjälpskostnader 0 -3

Lämnade bidrag för forskning vid universitet och högskolor -650 0

Summa -2 006 -852

RESULTATREDOVISNING



10 Årets kapitalförändring

Uppbördsverksamhet -83 510 -228 310

Tjänsteexport 19 37

Administration av ålderspension -1 744 669

Summa -85 235 -227 604

Årets kapitalförändring består av underskott avseende administration av ålderspension och överskott avseende tjänsteexport. Kapitalförändringen inom uppbördsverksamheten avser skatter och utgör skillnaden mellan periodiserade intäkter, värdereglering och konstaterade förluster.

(tkr)

Noter balansräkningen 2018-12-31 2017-12-31

11 Balanserade utgifter för utveckling

Ingående anskaffningsvärde 852 998 734 752

Årets anskaffning 119 772 120 859

Utrangering 0 -2 613

Kvarvarande anskaffningsvärde 972 771 852 998

Ingående ackumulerad avskrivning -477 179 -425 751

Årets avskrivning -55 554 -53 344

Årets nedskrivning -2 380 0

Återföring avskrivning/nedskrivning vid utrangering 0 1 916

Utgående ackumulerad avskrivning -535 113 -477 179

Bokfört värde 437 657 375 819

Balanserade utgifter för utveckling avser egenutveckling av IT-systemstöd. Av det bokförda värdet utgör 65 906 tkr pågående utvecklingsprojekt. Kronofogden har genomfört stora investeringar i it-utveckling då extra medel har satsats på ersättningen av myndighetens stordatorsystem. En mindre nedskrivning har skett under året till följd av byte av gränssnitt i Regina.

Kronofogden har infört ett nytt system för mål- och gäldenärshantering, Regina. Systemet driftsätts i etapper som redovisas som separata anläggningstillgångar. Under 2018 har tre större driftsättningar inom Regina skett.. Avskrivningstiden för detta system är 10 år. Avvikelsen från huvudregeln om 5 års avskrivningstid beror på att nyttjandeperioden bedöms som minst 10 år med hänsyn till systemets komplexitet och i relation till livslängd på befintligt system som ersätts. Avskrivningstiden kommer att prövas för varje enskild del av ersättningsprogrammet.

12 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar


Årets anskaffning 360 0

Utrangering 0 0




Årets nedskrivning 0 0

Återföring avskrivning/nedskrivning vid utrangering 0 0


Bokfört värde 680 1 655

RESULTATREDOVISNING



13 Förbättringsutgifter på annans fastighet


Årets anskaffning 839 3 602

Årets utrangering -2 753 -1 041

Kvarvarande anskaffningsvärde * 25 542 27 456



Återföring avskrivning vid utrangering 2 110 1 041



* I kvarvarande anskaffningsvärde ingår pågående förbättringsutgifter med 0 tkr.

14 Maskiner, inventarier, installationer m.m.


Årets anskaffning 7 993 6 336

Årets utrangering -8 514 -8 613




Återföring avskrivning vid utrangering 8 031 8 146



15 Fordringar hos andra myndigheter

Ingående mervärdesskatt 30 130 20 897

Kundfordringar, inomstatliga 656 1 411

Avräkning utmätta medel hos Skatteverket * 22 700 18 113

Övriga fordringar hos andra myndigheter 825 14

Summa 54 312 40 435

* Avser utmätta medel från skattekontot i december som ska utbetalas från Skatteverket till Kronofogden.

16 Uppbördsfordringar

Fordringar grundavgifter, skatter 5 364 752 5 413 654

Värdereglering -4 275 512 -4 050 794

Summa 1 089 240 1 362 860

17 Övriga kortfristiga fordringar

Fordringar avseende utlägg i exekutiva förrättningar * 53 495 42 110

Övriga fordringar 1 325 10

Värdereglering -12 283 -13 685

Summa 42 536 28 435

* I november slutfördes migreringen av enskilda mål till det nya medelshanteringssystemet Medea, vilket bland annat innebär en förändrad redovisning av de exekutiva utläggen. Tidigare reducerades Kronofogdens fordran med inbetalningar från ingivare. I Medea redovisas ingivarnas inbetalda medel som en skuld (se not 28) medans fordran kvarstår inom detta avsnitt. Detta innebär en bruttoredovisning av medlen.

RESULTATREDOVISNING



18 Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader * 36 938 31 403

Upplupna bidrag** 2 868 1 351

Övriga upplupna intäkter 286 38

Summa 40 092 32 792

* 24 453 tkr (24 931 tkr) avser förutbetalda hyror för lokaler. ** Upplupna bidrag har ökat till följd av moderna beredskapsjobb.

19 Avräkning med statsverket

Uppbörd

Ingående balans -451 926 -848 849

Redovisat mot inkomsttitel -1 662 842 -1 837 720

Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde 1 695 584 2 234 643

Skulder avseende Uppbörd * -419 184 -451 926

Anslag i räntebärande flöde

Ingående balans -4 175 -13 686

Redovisat mot anslag 1 921 540 1 918 584

Anslagsmedel som tillförts räntekonto -1 951 625 -1 909 073

Återbetalning av anslagsmedel 1 560 0

Skulder avseende anslag i räntebärande flöde ** -32 699 -4 175

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats

mot anslag

Ingående balans 9 684 12 362

Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln -1 759 -2 678

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats 7 924 9 684

mot anslag

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto

Ingående balans 0 0

Inbetalningar i icke räntebärande flöde 14 332 189 12 799 788

Utbetalningar i icke räntebärande flöde -12 636 606 -10 565 145

Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar -1 695 584 -2 234 643

Övriga fordringar på statens centralkonto 0 0

Summa Avräkning med statsverket -443 959 -446 417

* Skulder avseende uppbörd innehåller även till viss del övriga fordringar/skulder på statens centralkonto. Det är inte möjligt för Kronofogden att separera dessa i redovisningen, främst på grund av att en viss del av inbetalda medel ännu inte är klassificerade (fördelade på mål). Eftersom en väsentlig del av skulden avser uppbörd redovisas den under denna post.

** Skuld avseende anslag i räntebärande flöde föregående år var 783 tkr högre än ingående anslagssparande i år (4 175 tkr - 3 392 tkr) då omdisponerat anslag för trängselskatt reglerades 2018.

RESULTATREDOVISNING



20 Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret 1 557 464 428 275

Tillgodohavande i Riksgäldskontoret har framförallt ökat till följd av deponerade medel Medea 1 259 604 tkr (261 525 tkr), men även tillgodohavande avseende skuldsanering har ökat 297 860 tkr (166 750 tkr). Av årets deponerade medel Medea hör 790 mkr till ett enskilt ärende som avser kvarstadsbelagd egendom. Dessutom redovisas á-conto-förda medel numera på räntebärande konto.

21 Kassa och bank 3 142 145 571

Klienters medel som hanterats i systemet REX har redovisats som kassa och bank. Hanteringen är nu överflyttad till Medea vilket innebär att endast utredningsposter återstår. I Medea hanteras ännu ej fördelade inbetalningar i scr-flödet (statens centralkonto). Den andel medel som Medea fördelar som deponerade medel överförs dock till räntebärande konto i Riksgälden (se not 20).

22 Statskapital 216 246

Finansiering av konst från Statens konstråd.

23 Balanserad kapitalförändring

Ingående balans (exkl. föregående års kapitalförändring) 370 023 430 754

Föregående års kapitalförändring -227 604 -60 731

Utgående balans 142 419 370 023

Specifikation av balanserad kapitalförändring

- tjänsteexport -127 -164

- administration av ålderspension 1 156 487

- uppbörd 141 390 369 700

Summa 142 419 370 023

24 Förändring av myndighetskapitalet

Stats-kapital

Balanserad kapital-förändring, avgiftsbelagd verksamhet

Balanserad kapital-förändring uppbörd

Kapital-förändring enligt resultat-räkningen

Summa

Utgående balans 2017 246 323 369 700 -227 604 142 665

Ingående balans 2018 246 323 369 700 -227 604 142 665

Föregående års kapitalförändring 706 -228 310 227 604 0

Årets kapitalförändring -30 -85 235 -85 265

Summa årets förändring -30 -85 235 -85 265

Utgående balans 2018 216 1 029 141 390 -85 235 57 400

RESULTATREDOVISNING



25 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Ingående avsättning 8 507 11 122

Årets pensionskostnad 951 709

Årets pensionsutbetalningar -4 459 -3 325

Utgående avsättning 4 999 8 507

Värdet av pensionsförpliktelserna som fastställts av SPV per 2018-12-31, uppräknat med särskild löneskatt, har minskat med 4 250 tkr jämfört med 2017-12-31. De förmåner myndigheten beviljat, och som inte ingår i SPV:s fastställda värde, står för en ökning motsvarande 742 tkr.

26 Övriga avsättningar 24 436 21 371

Lokalt omställningsarbete

Ingående avsättning för lokalt omställningsarbete 21 371 19 423

Årets förändring för lokalt omställningsarbete 171 1 948

Utgående avsättning 21 541 21 371

Avsättningen till lokalt omställningsarbete sker för kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder eller andra ändamål som lokala parter har enats om. Av avsatta medel bedöms ca 2 800 tkr användas under det närmast följande räkenskapsåret.

Avvecklingskostnader 2 895 0

Under 2018 fattade Kronofogden beslut om att verksamheten ska omstruktureras, se avsnittet ”Vi satsar på orter med långsiktigt goda förutsättningar” i resultatredovisningen. Det innebär att vi har avsatt medel för estimerade avvecklingskostnader. Av avsatta medel bedöms 704 tkr användas under 2019.

27 Lån i Riksgäldskontoret

Ingående låneskuld 416 587 348 760

Årets upptagna lån 138 344 136 917

Årets amorteringar -74 135 -69 091

Utgående låneskuld 480 796 416 587

Myndigheten disponerar en låneram på 500 000 tkr. Efter låneupptagningen i december har Kronofogden investerat ytterligare 5 mkr (15 mkr) som ska lånefinansieras.

RESULTATREDOVISNING



28 Övriga kortfristiga skulder

Personalens källskatt 19 969 19 261

Avräkning indrivna uppbördsmedel * 273 258 498 697

Förskott avseende grundavgifter och exekutiva ärenden ** 76 349 54 586

Övriga kortfristiga skulder -166 78

Summa 369 409 572 622

* Posten visar aktuellt saldo på avräkningskonton avseende ofördelade medel för a-mål och varierar beroende på arbetsbelastning och arbetsdagar i anslutning till årsskiftet. Även á contoinbetalningar som är att betrakta som indrivna uppbördsmedel ingår. De redovisades på raden för övriga kortfristiga skulder föregående år, en justering har därför skett mellan raderna inom denna not för jämförelseåret. I Medea bokförs ofördelade medel som en kortfristig skuld. I det gamla systemet REX bokförs de som klientmedel, se not 29.

** Förskott i exekutiva ärenden hade med tidigare redovisningsprincip reducerat fordringar i exekutiva förrättningar, se not 17. Förskott betalas in av ingivare (sökande) men särredovisas då Kronofogdens fordran på gäldenären kvarstår.

29 Depositioner

Klientmedel 887 138 250

Deponerade medel inom verkställighet och indrivning 1 266 722 262 740

Deponerade medel inom skuldsanering 289 707 164 338

Summa 1 557 316 565 328

Saldot på klientmedel avser inbetalda medel som ännu inte hunnit betalas ut till borgenär (motsvarande) och där handläggning har skett i vårt gamla medelshanteringssystem REX. Samtliga ärenden är nu migrerade till Medea och endast utredningsposter återstår. Medea redovisar motsvarande medel som kortfristig skuld.

Deponerade medel inom verkställighet och indrivning avser vid bokslutstidpunkten inbetalda medel (t.ex. försäljningslikvider och utmätta belopp som inväntar besked om lagakraft) och återspeglar inte någon volymminskning eller -ökning i verksamheten. Den stora ökningen för året beror till största delen på ett enskilt ärende om 790 mkr avseende kvarstadsbelagd egendom. Sedan 1 november 2016 tillhandahåller Kronofogden en betalningsförmedlingstjänst för personer med skuldsanering. Inbetalda medel redovisas som deponerade medel inom skuldsanering.

Av deponerade medel inom verkställighet och indrivning bedöms 1 035 394 kr (144 507 tkr) regleras efter mer än 12 månader. Förutom ett större ärende på 790 270 tkr så innehåller detta belopp ca 55% av övriga deponerade medel. Deponerade medel inom skuldsanering bedöms regleras inom 12 månader.

30 Periodavgränsningsposter

Semesterlöneskuld och annan löneskuld inkl. sociala avgifter 87 146 82 676

Upplupna kostnader, inomstatliga * 1 128 3 247

Övriga upplupna kostnader, utomstatliga * 20 407 20 017

Summa 108 681 105 940

* De största kostnaderna består i huvudsak av ofakturerad konsulttid.

31 Övriga ansvarsförbindelser

Bristfällig handläggning av ärenden inom Kronofogdens verksamhet kan leda till skadeståndsanspråk och i vissa fall kan ärenden avgöras i domstol. Mer information om detta finns i resultatredovisningen under avsnittet ”Skadestånd och andra anspråk”. På balansdagen fanns åtta pågående skadeståndsärenden i domstol eller hos JK som rör anspråk riktade mot Kronofogden där yrkat belopp uppgår till en miljon kronor eller mer. Totalt värde för dessa anspråk är ca 35 mkr. Efter balansdagen har tingsrätten i ett av dessa fall tilldömt käranden ersättning om 1,3 mkr.

RESULTATREDOVISNING



(tkr)

Noter anslagsredovisningen

2018-01-01- 2018-12-31

2017-01-01- 2017-12-31

Redovisning mot inkomsttitel

32 Ränteinkomster från Kronofogdemyndigheten -5 309 -1 959

Utfallet avser räntekostnader på räntebärande medel inom uppbördsflödet som uppstår på grund av negativt ränteläge. Deponerade medel (se not 29) är stort och innebär stora räntekostnader.

33 Avgifter vid Kronofogdemyndigheten

Avgifter vid Kronofogden, redovisat mot inkomsttitel 1 391 573 1 449 107

Beräknade avgifter hos Kronofogden enligt regleringsbrev 1 467 000 1 460 000

34 Övriga inkomster 7 259 136 507

Inkomsttitelns utfall 2017 innehåller intäkt i ett specifikt ärende till ett värde om 133 476 tkr.

(tkr)

Noter finansieringsanalys

2018-01-01- 2018-12-31

2017-01-01- 2017-12-31

35 Finansieringsanalys, kostnader

Kostnader enligt resultaträkningen -1 956 102 -1 932 770

Justeringar

Avskrivningar 73 035 67 930

Realisationsförluster 752 1 077

Förändring av avsättningar för pensioner -3 508 -2 616

Förändring av avsättningar till engångspremier 0 0

Förändring av avsättningar till kompetensutveckling/-växling 3 066 1 948

Kostnader enligt finansieringsanalysen -1 882 757 -1 864 431

36 Finansieringsanalys, intäkter av avgifter och andra ersättningar

Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen 11 570 11 979

Justeringar

Realisationsvinster -228 -505

Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt finansieringsanalysen 11 343 11 474

37 Ökning (+) av kortfristiga skulder 993 141 -46 559

Den stora ökningen av kortfristiga skulder beror på den stora ökningen av deponerade medel.

RESULTATREDOVISNING



Sammanställning av väsentliga uppgifter

(mnkr om inte annat anges) 2018 2017 2016 2015 2014

Låneram i Riksgälden (RGK)

Beviljad 500 445 375 330 330

Utnyttjad 486 431 370 262 270

- Varav lån i RGK 481 417 349 251 270

- Varav anskaffning av anläggningstillgångar där lån ännu inte har tagits upp

5 15 21 11 0

Beviljad kontokredit hos RGK 190 150 179 179 178

Maximalt utnyttjad kontokredit 0 0 0 0 0

Räntekostnader och ränteintäkter på räntekontot Räntekostnader 0,97 0,84 1,03 0,60 0,00

Ränteintäkter 0,00 0,00 0,02 0,00 0,74

Avgiftsintäkter för egen disposition 12 12 13 21 22

Beräknat belopp i regleringsbrevet 10 11 11 12 9

Avgiftsintäkter som ej disponeras

Avgifter vid Kronofogden 1 392 1 449 1 567 1 438 1 501

Beräknat belopp i regleringsbrevet 1 467 1 460 1 460 1 460 1 385

Anslagskredit

Beviljad anslagskredit 97 57 74 54 54

Utnyttjad anslagskredit 0 0 0 0 0

Anslagssparande 33 3 14 68 49

Antalet årsarbetskrafter och medelantalet anställda

Årsarbetskrafter 2 005 1 997 2 077 2 034 2 058

Medeltalet anställda 2 338 2 318 2 395 2 329 2 358

Driftkostnad per årsarbetskraft (tkr) 939 933 888 842 832

Årets kapitalförändring (tkr) -85 235 -227 604

-60 731 33 107 112 971

Balanserad kapitalförändring (tkr) 142 419 370 023

430 754 397 647 284 676

SJUKFRÅNVARO

Sjukfrånvaro i procent 2018 2017 2016 2015 Totalt 5,3 5,8 5,4 5,2

Andel av total sjukfrånvaro som avser långtidssjuka

55,8 61,2 58,5 52,6

Kvinnor 6,5 6,8 6,6 6,4

Män 3,1 3,8 2,9 2,7

<=29 år 4,0 4,3 3,7 3,9

30-49 år 4,8 5,5 5,4 5,3

<=50 år 6,5 6,6 5,8 5,4

RESULTATREDOVISNING



Ersättningar till Kronofogdens insynsråd

Vi redogör nedan för utbetalning av skattepliktiga ersättningar och andra förmåner till ledamöter och ledande befattningshavare

under 2018. Vidare redovisas eventuella uppdrag som styrelse- eller rådsledamöter i andra statliga myndigheter, samt uppdrag

som styrelseledamöter i aktiebolag enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Kronofogdens insynsråd Lön/arvode (kr) Ledamot i andra styrelser etc.

Christina Gellerbrant Hagberg, rikskronofogde 1 463 437 Arbetsgivarverkets styrelse

Förmån 658

Hans Andersson 3 000 Rekonstruktör- & Konkursförvaltarkollegiet i

Sverige (REKON) AB

Advokatbyrån Kaiding AB

Hans Ture Andersson Holding AB

Gnidiak AB

Piteå-Tidningen AB

Piteå-Tidningen Annons AB

Cecilia Tisell 3 000 Livsmedelsverkets insynsråd

Per Eleblad Ingen ersättning

Caroline Szyber 3 000 Exportkontrollrådet

Domstolsverkets insynsråd

Peter Yngve 4 500 Boverkets insynsråd

Inga övriga styrelseuppdrag

Jan-Olov Öhrn 1 500 Inga övriga styrelseuppdrag

Ulrika Hansson Ingen ersättning Inga övriga styrelseuppdrag

Kristina Ericson 3 000 Inga övriga styrelseuppdrag

Rasmus Ling 1 500 Inga övriga styrelseuppdrag

Fredrik Engström Ingen ersättning Engström & Hellman Advokatbyrå AB

Sv. Ink. Medlemsservice AB

Annina H Persson 1 500 Sakrätten AB

Ledande befattningshavare

Cecilia Hegethorn Mogensen, biträdande

rikskronofogde

905 929 Inga övriga styrelseuppdrag

Förmån 11 400

RESULTATREDOVISNING



INTERN STYRNING OCH

KONTROLL

RESULTATREDOVISNING


INTERN STYRNING OCH KONTROLL

Intern styrning och kontroll Kronofogdens process för intern styrning och kontroll omfattar de viktigaste aspekterna som

bidrar till och säkerställer verksamhetens förmåga att uppfylla sina mål och följa

förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll.

Bedömningen av den interna styrningen och kontrollen inom Kronofogden baseras bland

annat på:

Den löpande och systematiska uppföljningen inklusive hanteringen av

verksamhetsrisker.

Avdelningsdirektörernas bedömningar av den interna styrningen och kontrollen

inom respektive avdelning och process.

Iakttagelser av bland annat internrevisionen, Riksrevisionen,

Justitieombudsmannen och Arbetsmiljöverket.

2017 identifierade vi ett antal förbättringsområden. Avseende ett av dem, värdering av

fordringar, har åtgärder genomförts under 2018 som gjort att läget normaliserats. Nedan

redovisar vi de områden som vi vid utgången av 2018 bedömer har behov av förbättringar.

Förbättringsområden

Förbättringsområden är områden som behöver stärkas och utvecklas utan att för den delen

utgöra en brist i den interna styrningen och kontrollen.

Kompetensförsörjningen ska stärkas

Under 2018 har vi stärkt vårt arbete med kompetensförsörjning på flera sätt. Vi ser ändå en

myndighetsövergripande risk kring att kunna attrahera och behålla rätt kompetens, och har

därför inlett ett myndighetsövergripande uppdrag kring kompetensförsörjning och attraktiv

arbetsgivare under hösten 2018. Uppdraget kommer att spänna över

kompetensförsörjningens samtliga delar och innehålla ett större antal aktiviteter inom

områdena attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och växla kompetens. Uppdraget kommer

att ha fokus på systematik och struktur. I det ingår även att minska beroendet av enskilda

medarbetares nyckelkompetenser för att minska sårbarheten.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska befästas

Under 2018 har vi stärkt vårt systematiska arbetsmiljöarbete på flera sätt. Under 2019

kommer det fortfarande finnas ett antal styrande dokument som behöver uppdateras och

föras ut i organisationen, för att säkerställa att relevanta lagar och regler uppfylls. Vi

kommer även att fortsätta utveckla metodstödet för arbetsmiljöriskbedömningar samt

genomföra utbildning i arbetsmiljö för chefer och arbetsmiljöombud.

I syfte att förbättra vår incidentrapportering så pågår ett arbete med att se över de kategorier

som används när incidenter klassificeras. Det arbetet kommer sedan möjliggöra en

utveckling av vårt incidenthanteringssystem samt underlätta åtgärder och uppföljning.

RESULTATREDOVISNING



Vår förmåga att utveckla verksamheten med och utan stöd av it ska öka

För att kunna möta de förväntningar som uppdragsgivaren, kunder och medarbetare ställer

på en modern myndighet behöver vi fortsätta utveckla myndighetens förmåga att bedriva

förbättringsarbete. Verksamhetsutveckling med och utan stöd av it har därför även under

2018 varit ett prioriterat förbättringsområde för att säkerställa att den utveckling vi investerar

i leder till förväntade effekter.

Under 2018 har vi gjort flera förbättringar av vår förmåga att styra utvecklingen med och

utan stöd av it. Bland annat har vi fastställt en utvecklingsplan och tydliggjort ansvaret för

realiserandet genom att peka ut ansvariga. Den första leveransen kopplat till

utvecklingsplanen, två nya e-tjänster, driftsattes i december 2018.

Hanteringen av exekutiva fordringar ska kvalitetssäkras

Exekutiva fordringar uppstår till exempel när Kronofogden genomför en avhysning av en

lokal och det finns lösa inventarier kvar. Det uppstår då kostnader för att flytta och

magasinera inventarier. Kronofogden betalar dessa kostnader till leverantören. Kostnaden

ska sedan tas upp som en fordran i målet.

I myndighetens hantering av exekutiva fordringar finns behov av förbättringar.

Internrevisionen har under 2018 sammanställt förbättringsbehoven i sin granskning av

kostnader i utsökningsmål (dnr 840 3719-18/121), och vi genomför nu åtgärder i enlighet

med rekommendationerna i rapporten. Merparten av åtgärderna är planerade att slutföras

under 2019.

Fel i medelshanteringen ska minimeras

2017 uppmärksammade vi en brist i den interna styrningen och kontrollen inom

medelshanteringsprocessen. Under 2018 har JO har haft synpunkter på kvalitetsbrister i

medelshanteringen och att betalningar inte har registrerats och redovisats tillräckligt snabbt.

Flera åtgärder har vidtagits inom medelshanteringen och som ett resultat av det arbetet har

bristen avhjälpts. Exempel på åtgärder är att bemanningen för medelshanteringen har

utökats, ledning och styrning av det dagliga arbetet har förbättrats, produktionskapaciteten

har höjts, prestandan i handläggningsstödet har förbättrats och arbetssätt och rutiner har

utvecklats. Detta gör att situationen med långa handläggningstider inom medelshanteringen

anses ha normaliserats.

Under 2018 har oförutsedda incidenter med felaktiga utbetalningar ägt rum. För att

situationen inom hela medelshanteringen ska anses normaliserad återstår därför åtgärder att

genomföra. De åtgärder som återstår är bland annat att utveckla avstämningsrapporter och

förbättra incidenthantering. Området bedöms därför som ett förbättringsområde.

Avstämning och redovisning inom skuldsaneringens betalningsförmedling ska förbättras

Sedan den 1 november 2016 ansvarar Kronofogden för att förmedla betalningar mellan

gäldenärer som fått skuldsanering och deras borgenärer. Gäldenärerna som är anslutna till

tjänsten betalningsförmedling betalar in överenskomna belopp 10 månader om året till

Kronofogden, som i sin tur betalar ut medlen till borgenärerna en gång om året.

Riksrevisionen har identifierat ett antal brister i rutiner och kontroller i

betalningsförmedlingen. Vi delar Riksrevisionens uppfattning att det behövs insatser för att

förbättra kvaliteten på redovisningen i processen, och hade redan före granskningen påbörjat

ett arbete för att komma till rätta med bristerna:

RESULTATREDOVISNING



bristande logik i programmeringen av it-systemet för handläggning av

betalningsförmedlingstjänsten som medför manuella kontroller och korrigeringar

bristande uppsättning av bokföringsfiler från it-systemet medför återkommande

manuella justeringar i huvudbokföringen.

avstämningar mellan it-systemet och huvudbokföringen har inte fullt ut kunnat

utföras på grund av bristfälliga underlag.

bokföringssystemet är inte fullt ut beskrivet och systemdokumentationen behöver

kompletteras.

Vi planerar att fortsätta arbetet i linje med Riksrevisionens rekommendationer.

Vi stärker arbetet med informationssäkerhet och personuppgiftsskydd

Kronofogden hanterar känslig information som rör enskilda individer. Vi arbetar därför

aktivt med informationssäkerhet. Arbetet sker på ett systematiskt och riskbaserat sätt enligt

ett säkerhetsledningssystem (SLS) som omfattar både fysisk säkerhet och

informationssäkerhet. SLS ersätter vårt tidigare ledningssystem för informationssäkerhet

(LIS). Detta är en av de åtgärder som vi genomfört under 2018 för att utveckla vår styrning

och ledning av informationssäkerheten.

Vi har även arbetat med att integrera dataskyddsperspektivet i utvecklingsarbetet. Det finns

fortfarande områden inom styrning och ledning av informationssäkerhet som behöver

utvecklas för att minimera risker när vi hanterar information. Under 2019 fortsätter vi därför

arbetet med att genomföra dataskyddsprojektets återstående åtgärdsförslag och att

implementera myndighetens säkerhetsledningssystem (SLS).

Samverkan med Skatteverket

I vårt gemensamma informationssäkerhetsarbete med Skatteverket ser vi följande

förbättringsbehov:

Införandet av bland annat riktlinjen ”Säker it” har inneburit ett förbättrat

säkerhetsläge under 2018, men vi behöver ha ett fortsatt fokus på

informationssäkerhet under 2019.

Vi har gjort organisatoriska förbättringar under 2018, men det kvarstår en

fördröjning i arbetet med att säkerställa ett systematiskt, strukturerat och

kontinuerligt arbete för att upprätthålla ändamålsenliga processer inom området.

Under året har vi intensifierat vår samverkan mellan Skatteverket – ett arbete som kommer

fortsätta under 2019.


UNDERSKRIFT OCH BEDÖMNING AV DEN INTERNA STYRNINGEN OCH KONTROLLEN I enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag överlämnar

Kronofogdemyndigheten årsredovisningen för budgetåret 2018.

Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit

betryggande under den period som årsredovisningen avser.

Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av

kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Sundbyberg den 20 februari 2019

Christina Gellerbrant Hagberg

Rikskronofogde

Documents

Masterfil ÅR 2018 2018-02-11 · ansökningar om betalningsförelägganden ökade med 10 procent under 2018. Förändrade konsumtionsmönster, en ökning av e-handeln och fler skulder