Mattetankar

MATTE

TTTAAATATTTATATATTTAT NNNKKKAAAKAKKKAKAKAKKKAK RRRRRR

Ingrid Olsson Margareta Forsbäck

GRUNDEN FÖR MÄTN NGFÖRSKOLEKLASS

Mattetankar_Forskoleklass.indd 1 10-01-19 13.02.20

2

förskoleklassen är det oftast fullaktivitet

Allt som barnen gör i förskoleklassen innehåller matematik.

Men vad och hur mycket barnen upptäcker och lär sig beror på

vad de vuxna synliggör och samtalar om. Medvetna vuxna ger

medvetna barn.


3

Idag är barnen är ivriga att mäta med de nyinköpta måttbanden.

De mäter inte bara korta föremål som pennor och kritor utan vill

utnyttja hela måttbandet. Vid t ex 85 cm säger en del ”åtta fem”

medan andra kan räkneorden och svarar ”åttiofem”. Det ser bra

ut, alla pekar rätt på måttbandet och barn och lärare är nöjda.

På kvällen mäter barnen hemma inför imponerade föräldrar.

I förskoleklassen finns mycket konkret materiel och måttband

kan tyckas vara ytterligare ett konkret hjälpmedel. Men är det så

enkelt att använda med förståelse – egentligen? Och framför allt

– hur skulle man kunnat göra i stället? Både för att ge barnen en

grund för fortsatt lärande men också för att skapa en omväxlande,

rolig och stimulerande undervisning!

3

Men först tittar vi in i ett klassrum i åk 2.


4

I klass 2 A har eleverna fått var sin avriven bit av pappersmåttband

och mäter olika föremål bl a sina pennor. De flesta ger rätta svar

även om det var lite problematiskt att använda mätremsan, men

några elever kommer fram till mycket konstiga mätvärden. En elev

skriver t ex att pennan är 47 cm. På frågan om hur lång elevens

linjal är blir svaret 30 cm. Läraren undrar då om pennan är längre

än linjalen. Eleven svarar ett övertygat ”NEJ!” men reflekterar inte

över sitt svar 47 cm på pennans längd.

När eleverna ska mäta med linjalen är det flera

som inte förstår varför de inte ska mäta från kanten på

linjalen och många räknar strecken på linjalen i stället för

centimetrarna. Har de rätt grund med sig för att förstå mätning?

Hjälpen för dessa elever är inte att mäta ännu mer, det ger

bara mekaniska kunskaper utan förståelse och detta håller inte

för fortsatt lärande. Det som dessa elever behöver är hjälp med

att förstå mätningens idé och den grunden kan läggas i förskole-

klassen, men läraren i åk 1 måste kolla upp att alla har denna för-

ståelse innan de börjar använda mätredskap. Om inte så kommer

problemen då eller senare. För dig i förskoleklassen är det viktigt

att veta betydelsen av att lägga goda grunder inom olika områden

så att barnen får möjlighet att lyckas i förskoleklassen, i skolan

och i livet.

I ett klassrum åk 2


5

Att börja längdmätning med mått-

band eller en linjal är som att börja

bygga tredje våningen på ett hus.

Grunderna för begreppsförståelse

och språket läggs i förskolan och

i förskoleklassen.

Mätning, enheter,symbolhantering

Matematiska begrepp och ord

Egna erfarenheter

Barnen kan tänka och prata om längdmätning som upprepning av t ex kaplastavar.

Barnen mäter med t ex lika stora gem eller kaplastavar.

Barnen jämför två pinnar.

Eleverna högre upp i klasserna mäter med olika mätredskap och hanterar olika enheter.


6

Barns lärande

Barn lär sig att förstå sin omvärld

bl a genom att jämföra olika

saker, observera likheter och

skillnader och sortera efter

olika kriterier. Vuxna kan

hjälpa dem i sitt lärande

genom att låta dem möta

och utforska olika

begrepp, ställa frågor

som utmanar deras

begreppsförståelse

t ex ”Hur kan du veta

vilken pinne som är

längst?” och ”Hur

kan du veta vilken ärtpåse som är närmast målpinnen?” samt

kommunicera med barnen så att de utvecklar sitt språk och ord

kring begreppen.

Utvecklingsgång mätning

Bli medveten om begreppet längd

Det är naturligt för barn att jämföra hur långa tåg de byggt, hur

höga tornen blev, hur långt de virkat och givetvis hur långa de

själva är. De använder då ord som t ex lika långa, kort, kortare,

kortast, lång, längre, längst, hög, högre, högst, låg, lägre, lägst

1


7

men även lite längre och mycket kortare. De två sista uttrycken

kan vara svåra för barnen att tolka, eftersom de två orden i

respektive uttryck ger olika signaler t ex mycket och kortare.

Det är bra att uppmärksamma barnen på att det finns många

konstigheter i språket och det kan göra barnen intresserade av att

reflektera över ord och uttryck som de använder.

Jämföra

”Hur kan du veta att ditt tåg är längre än Ellens?” Mätning är en

jämförelse och här är det enkelt att jämföra de två tågen genom

att ställa dem bredvid varandra, direkt jämförelse.

Grunden till stapeldiagrammens baslinje läggs

nu eftersom de båda loken måste stå exakt

mittför varandra. Samma sak upptäcker

barnen när de jämför hur långa de

själva är och att alla då måste stå

på golvet utan skor, för att stå på

en pall ger inte en rättvis jämfö-

relse. Det är vi vuxna som måste

synliggöra dessa situationer så

att barnens begreppsförståelse

utmanas och förfinas alltmer t ex

genom att ställa frågor som: ”Vad

händer om Ellen ställer sig på en stol

när hon och Arvid ska jämföra vem av

dem som är längst?”

2


8

Mäta med ostandardiserade enheter

Genom att mäta med t ex kaplastavar, glasspinnar, sugrör eller

gem får barnen möjlighet att förstå mätningens idé, nämligen att

man måste välja samma sorts föremål, mätenheten, och lägga

dem intill varandra och sedan räkna hur många som behövs.

Väljer man t ex glasspinnar så måste alla vara lika långa. Det blir

en jämförelse mellan t ex bordet och antalet glasspinnar, hur

många glasspinnar långt bordet är.

Vilken måttenhet är lämpligast att använda om vi mäter en

krita? Bordets bredd? Rummets längd? Att välja mellan t ex gem,

glasspinne och hopprep är en bra träning inför att högre upp i

klasserna välja mm, cm eller m.

3


9

Mäta med standardiserade enheter

Vi tycker inte att man ska ha linjaler och måttband för alla i för-

skoleklass utan mätning bör ske med ostandardiserade enheter.

Det finns säkert barn som redan använt måttband och linjal, men

i förskoleklassen är det viktigare att förstå mätningens idé än att

använda mätredskap. Det är ju inte själva mätresultaten som är

det betydelsefulla utan begreppsförståelsen.

I det fortsatt lärandet får eleverna högre upp i klasserna

möta de standardiserade enheterna. Då förstår de vad dessa

representerar. De har en stabil grund med begrepp baserade på

egna erfarenheter, iakttagelser och samtal de fått möjlighet att ha

i förskoleklassen.

Då finns förkunskaperna för att förstå att alla centimetrar som

är uppradade på linjalen eller måttbandet kan jämföras med

raderna av gem eller glasspinnar och att det är avstånden mellan

strecken man räknar. Tyvärr tror många elever att det är själva

strecken de ska räkna och många har problem

med mätningen eftersom nollan ofta är en bit in

på linjalen och de mäter från linjalens kant. Att

såga av linjalen vid nollan är en hjälp för stunden.

Men det tar bort möjligheten för barnen att förstå

vad mätning är och det blir enbart att

lära sig mekanisk avläsning.

Samma utvecklingsgång gäller för alla andra mätområden, varför

det inte är mått med dl och liter samt vikter med hg och kg utan

grunderna innan som är det viktiga i förskoleklassen.

4


10

Vi som har skrivit det här häftet har även skrivit ett läromedel där

vi vill hjälpa lärarna genom att bygga upp en stabil progression

från förskoleklass till åk 6, en trygghet. Det gäller inte bara direkta

matte kunskaper utan även språket, att kunna argumentera och

tolka, att reflektera, att dra slutsatser, att tänka och lösa problem,

att bedöma rimlighet och att utnyttja inre mentala bilder med mera.

I lärarboken för förskoleklassen kan du läsa mer om vikten av

goda grunder inom olika områden i matematik, vad dessa kan

innebära och vad de ska leda till. Exemplet i inledningen visar att

det är senare som kvaliteten på grunderna avslöjas.

ngrid Olsson • Margareta Forsbäck

FÖRSKOLEKLASSBOKEN

MATTEMATTEMATTE

Namnlöst-1 1

08-09-22 00.14.36

MATTEMATTE

Läs mer om böckerna och se smakprov på www.nok.se/eldorado.


11

Skynda långsamt!

Hjälp alla barn att

utveckla goda grunder

i förskoleklassen.

Alla älskar matte i början. Låt dem få fortsätta

att göra det.


12

Illus

trat

ione

r: Å

sa G

usta

fsso

n /

Gra

fisk

form

: Kar

iDes

ign

MATTE

TTTAAATATTTATATATTTAT NNNKKKAAAKAKKKAKAKAKKKAK RRR

Ingrid MargaretaMargareta

DETTA HÄFTE sätter vi fokus på vikten av

en god grund för mätning. Goda

grunder ger barnen möjlighet

att lyckas i förskoleklassen,

i skolan och senare i livet.

FAKTA OM OSS: Vi har arbetat många år inom hela grundskolan både som klasslärare och speciallärare, och sedan med matematikdidaktik i lärarutbildning och fortbildning. Vi vet hur viktigt det är att eleverna får en bra grund i matematik för att lyckas högre upp. Med MatteTankar och MatteEldorado vill vi ge både inspiration och ett konkret undervisningsverktyg.

Natur & KulturBox 27 323, 102 54 [email protected]: 08-453 85 00 Fax: 08-456 85 20www.nok.se

MatteTankar är en serie häften kring matematikundervisning. Här lyfter vi fram viktiga områden som vi tycker behöver belysas och diskuteras. Du kan läsa mer om varje område i vårt läromedel MatteEldorado för FK-åk 6 och på www.nok.se/eldorado.

Med MatteTankar vill vi få lärare, föräldrar och elever att reflektera över vad som är viktiga kunskaper i matematik. Vi vill undanröja hinder och bana väg för en matematikundervisning som hjälper eleverna att utveckla kunskaper som håller för fortsatt lärande.

ISB

N 2

7-4

197

2-8


Documents

Mattetankar