Embed Size (px)
Citation preview
Cd
Gd, öd, ÖU, öit# Öim, öib| Samtl, Sf Ero, Kg, Ekbr, Tbr, Bbr, Ebr, Mbr,r sor, Press, Overrevisorerna, SJMF
S mtliga distriktschefer
Förbud mot möten och förbigångar 1 L a t ser m . m.
I skrivelse ¿fWä 10. 9, 54 har styrelsen anbefallt vissa Åtgärder i syfte att höja säkerheten på linjer d&r sAo $100 eller s tr till*
Um pas. Bl. a. har därvid framhållits att tAgmötea om möjligt
sk^ii lägga* till driftplatser som är bemannade med tkl. För att tillgodose detta skulle platsvakter m .fl. utbildas till tkl.
Med anledning av gårdagens svåra olycka vid Arvidsjaur bestäm* ?C< ^ uni 1956 tås icke får utsändas nA
stationssträcka, när annat tåg finns på eller bortom gränsplats
på framförliggande del av stations sträckan. Detta innebär alltsi att säo | 10t*:3 och motsvarande bestämmelser i sär icke får
tillämpas fr. o. m. nämnda dag.
i omedelbart, jntajt aetta
»v praktisk, skal m ö jlig t .^ tf^tverayn skall‘¿n&tgenonsEder försorg omedclbat göras av möjligheterna att
nu^öretommande möten och förbigångar från obevakade
riftplfttscr .111 -U . lo . . rplatserna med tåg k lar. r a r . ¿ 3 « * * l övrigt v i ä t a f a ^ W ^ I t -
om rd * r. att r n iml -nr 1- " - ‘«»«»g I största m öjlig* uUtraaknlng
kaiutUMmpas snarast,wöjM#*. redanför* den 3 juni
ALDIREKTÖREN och CHEFENf ö r
STATENS JÄRNVÄGARDelgivest
öd, Öis , Öit, öim, öibSam ti. Sf# Ero, Kg, Ekfcr, Tfer, Bbr, Ebr, Mbr, Fsbr, Press,Overrevisorerna
SJMP, KPF, SJBF
/Dnr Dbr 61041Sgr 650/
Y U J i U yfh^ U > U s^
Stockholm den 29 mars 19S6»
Samtliga distriktschefer
Förbud mot möten och förbigångar på obevakade driftplatser m. m„ (säp § 100 och sär)
I skrivelse 10,9* 54 har styrelse^ anbefallt vissa åtgärder i syfte att höja säkerheten på linjer, där säo § 100 eller sär
tillämpas, 81, a. har därvid framhållits att tågmöténrom
möjligt skall läggas till driftplatser, som äro bemannade
med tågklarerare. För att tillgodose detta skulle platsvakter
m .fi. utbildas till tågklarerare,
bestämmes nu, att senast fr« o, m, den 3 juni 1956 tåg icke
Detta innebär alltså att säo $ 100s3 och motsvarande bestäm*« m elser i sär icke får tillämpas fr ,o ,m , nämnda dag.
Denna ordning skall tillämpas omedelbart, där detta av prak-
tiska skäl är möjligt.
En förnyad översyn skall genom Eder försorg omedelbart göras av möjligheterna att tidigast möjligt före 3, 6, 56 flytta än-nu förekommande möten och förbigångar från obevakade
d^iftplatser till stationer eller bemanna de pbevakade drift*» platserna med tågklarerare samt i övrigt vidtaga hörför e r
Om platsvakt redan finnes vid driftplats, dår möte ellé#-förbi-
gång måste åfl» »utn, » kal1 denne 0tn 1 ÖVrig* WmpUgr ° meW
Med anledning av gårdagens svåra olycka vid Arvidsjaur
får utsändas på stations st räcka, när annat tåg finns på eller
bortom gränsplats på framförliggande del av stationsstfäcktffc*
forderliga åtgärder.
Edv, Oredsson
Öd,Öis ,Öit ,Öim,öib,samtl sf *Er6-,Kg,Ekbr. Tbr ,Bbr ,Ebr,Mbr ,Fsl»r, Press ,SJMF ,KPF,SJBF
Stsckholm 3.4.56
Samtl Dc
Sä» § 100 ooh motsvarande bestämmelser i sär
I skrivelse 29,3*56 bar styrelsen bestämt, att mom 3 i s仧 100 och motsvarande bestämmelser i sär icke får tillämpas fr o m den 3 juni 1956 och att detta omedelbart skall iakttagas, där detta av praktiska skäl är möjligt.
Sedan denna första åtgärd vidtagits, har övervägts hur det skall förfaras med bestämmelserna i övriga moment av säi § 100 (motsvarande föreskrifter i sär; begreppen delsträcka, gränsplats och tågplats samt §§ 2?¿1 , andra stycket jämte anm, 32:10, 33^5, sista stycket, 47*1 och 3, 5ö:3, 59;2 B,77 B och 78 B), Sedan vissa upplysningar under hand inhämtats från linjehåll bestämmes härmed följande*
Orienteringsmärken, som är uppsatta framför huvudsignaler med nedtagna vingar (lyktor) vid driftplatser, som nu bemannas med tågklarerare, skall vridas i läge tvärs för banan och således orientera om den framförliggande driftplatsen.
Erforderliga åtgärder skall skyndsamt vidtagas, så att alla bestämmelser i säo § 100 (motsvarande föreskrifter i sär) kan upphävas. Det i sä» § 24 angivna kravet på att växel i huvudspår skall vara förreglingsbar och att sidespår på linj skall ha förrefelingsbar skyddsväxel eller spårspärr, behöver ej iakttagas; bestämmelserna i övrigt i str 23, kap XV, skall dock gälla, I fråga om signalteknisk utrustning för obevakad köming över de driftplatser, som nu bemannas med tågklarerare, medges de modifieringar av fordringarna enligt str 23, kap XV, som framgår av styrelsens skrivelse 13.4.55#dnr Dbr’ 509.99# sgr 655.
9 |
Så snart förutsättningar finnes för attlåtahela § (motsvarande i sär) upphöra att gälla på en bandel, v^ket bör vara fallet senast den 3 juni If5i„ skall Do beslutahäram (k*Dia till Öis). Dessförinnan skall bestämmelserna i J K “ 3, och »tavarondo fhrcakrlttor i M rgälla.
Samråd om nu erforderliga åtgärder kan, omlämpligen ske med de tre tjänstemän, som biträder Ois medinspektion av säkerhetstjänsten,
KUNBL JÄRNVÄGSSTYR]
äg 25 trans t i l l est 31/3 18.22 +bit+
ös 31/3 1805 =
njs est de ge ti uå f i n biö ös sv miö ös vsnstf htg - ös bf - mra hde lokm ös ors stfm s vm stum siö gc=
fr o m den 1 a p r i l 1956Mfår tåg inte utsändas på stations- sträcka.när annat tåg f inns på e l leH bortom gränsplats på framförliggande deH av s ta t ionst räckan, detta innebär a l l tså ' att säo paragraf 100, mom. 3 Hnte.får ti l lämpas, tps ska l l orderges härom på blankett s11 annat besked.med anledning härav ska l l den 1 rah 2 ap r i l följande platser fungersom stationer i den ufiHHäckning, sojm angives här nedan, varvid säo paragraf 100ö mom i K k a l l ti l lämpas t i l l s vidare» hallviken fö rBågen 2324, 2339 2305 och 2292 den 1/4 och 2/4sörtjärn för tågen 23S ocm23l2Ben 1/4 och 2/4 vassjön för tågen 2630 ochB0065 den 2/4gråtbäxk eee gråtbäck för tågen 2621 och 2316 den 1/4 coh 2/4samt
vtmdaktAxSiixx 523241 52325Ö 2312, 2212 och 52327 den 2/4. vemdalen för tågen 52296ö 2623ö 2626 och 10065 den 2/4. uppmärksamheten fästes på f t t t tps på ovanangivna tåg ska l l ordergivas om att stoppsignal visas med hjälpsignalmedel vid dessaplatser (s 10). I , , • Bstf på överogdnad staBon skall ob eee ombesörja, att platserna ut
rustas med er forder l iga sgnalmedel,Hblankette(r, tågordning, säooch tdtbok samt f öKT t k läs B n t rä da ndeSI tjänst ha kontro l lerat, attdetta telegram de lg iv i t s honomB ‘ . . .för tiden f r om 3/4 gällande anordningar kommer skrivelseatt utsändas den m4. . . .a l l berörd ps (även tågps) ska l l omgående och mot kv it to delgivasdetta telegram®
l
g. rosqvist+
koll 1/4 1956 100 3 s 11 1 2 1/4 2/4 2630 10065 2/4 2621 2316 1/4 2/4 52327 2/4 52296 2623 2626 10065 2/4
2324 2339 2305 2292 1/452324 52325
2/4 2313 2312 2312 2212
+go+
% ' "T -V V H I4+
i i i ' Ak * C* X
Anteckningar förda vid sammanträde i styrelsen onsdagen den 25 augusti 1954 ang åtgärder för att minska riskerna för olyckshändelser på bandelar, där säkerhetsordningens § 100 eller sä kerhetsreglenentet tillämpas•
Närvarande: Öd Oredsson, ordf pit Sundberg, Dbr Oim Larson, Dbr Tjf Öis Persson, Dbr Ti Nilsson, Uhea Bra Lindquist, Boden Iö Carlsson, Dbr Rbsf Owetz, Bollnäs Motvf Lindberg, Storunan Onb Zerne, SJMF ” Cederlund, SJMF
Sekr Wennerberg, Dbr
ingPunkt 1« Punkt 2* Punkt 3* Punkt 4« Punkt 5#
Inledningsanförande av ÖdBars ele-olyckanRedogörelse Över tidigare olyckor av liknande karaktär Alternativa åtgärder i säkerhet sfrän j and o syfte Sammanfattning
Punkt 1
Ordf hälsade de närvarande välkomna och redogjorde för ändamålet med sannanträd et, nämligen att diskutera eventuella åtgärder för att minska riskerna för tågnissöden på sådana bandelar, där förenklade säker- hetsbestämnelser gälla. Visserligen hade antalet olyckshändelser på dessa linjer ej varit anmärkningsvärt stort, men den senaste olyckan vid Barsele hade aktualiserat frågan om säkerhetstjänsten på de nu nämnda bandelaraa och vad som ytterligare skulle kunna göras för att förebygga missöden sådana som det nu inträffade. Ordf framhöll, att den olycka, son 1949 inträffade vid Bölebyn på linjen Älvsbyn - Piteå var en parallell till Barsele-olyckan. Han redogjorde därefter för de olika åtgärder styrelsen vidtagit efter olyckan vid Bölebyn. Dessa voro i korthet följande.
I skrivelse den 20.7.1950 hade styrelsen sålunda anbefallt nedannämn- da åtgärder:
1) en bandel borde som regel icke räknas som trafiksvag ur säkerhetssynpunkt, om tågantalet per dygn översteg 20, Hänsyn skulle givetvis också tagas till bl a trafikens omfattning, tågens benan-
3)
t )
sant 1 vad nån nötosändring.ar tillförekomna • iligt ninst
bemannas
rälsbussarna skullo uppsättas hållare for tidtabeller och andraorder.
s k påninnelseskärnar skulle uppsättas i rälsbussarna och användas enligt av styrelsen utfärdade bestämelser i do fall rälsbuss- tåg skulle nöta tåg på obevakad driftplats. I sådana fall skulle dessuton tkl med rälsbussföraren repetera tågets nöten och förbi-
tionssträcka.närmast franförliggando
Ordf omnämnde vidare, att styrelsen ned anledning av de svåra räls- bus s o ly eko m a vid Godegard och Kinstaby och efter samråd ned representanter fran SJMF fäst linjemyndigheternas uppmärksamhet på vissa frågor rörande rälsbussföraraas tjänstgöringsförhållanden. I sin skrivelse hade styrelsen sålunda bl a framhållit:
1) på sådana stationer, där rälsbuss körriktning ändras, skulle man i tidtabellen i varje särskilt fall tillse, att tillräckligt lång vändtid fastställdes.
2) vid tidtabellers och turlistors uppgörande skulle iakttagas att den tid, som ansågs erforderlig, anslogs för uppehåll vid utgångs- och slutstationerna.
3) släpvagn skulle insättas, då sådan var erforderlig och fanns
4) bil j ett granskarnas turlist enliga tjänstgö- i nå Pra minuters inställelsetid* sa att de
skulle kunna biträda med godslastning m n^$Förutom de nu nämnda pa-pekandena hade styrelsen vidtagit en mängd andra åtgärder, son voro ägnade att öka säkerheten vid rälsbus sdrift# I cirkulär 197/51 hade sålunda erinrats on att alla evidkommando samtal ned rälsbuss- förare skola undvikas, att samma uppmärksamhet skall ägnas vid expediering av rälsbus s tåg son av andra tåg ] enhetliga normer utfärdade för bemanningen
fuimos
Ordf avslutade sitt inlodningsanförande ned att framhålla att nan ej borde underlåta att göra något, son rimligen kunde görae, för att ökasäkerheten.
olyckanredogjorde därefter för omständighetcma vid Barsele-
framhöll bl a härvidunan lasmat notstridiga uppgifter, huruvida påninnelsoskämen varit utfälld eller ej vid tågets avgång från Storunanserna on repetering av tågets nöten ej till fullo följts. Ifråga onpåninnelseskämen hade tkl uppgivit, att han själv fällt ut skämen innan ordergivningen till rälsbussfö™™« »v«+.+.
el-
Ordf framhöll
i disciplinen, da det galler att följa utfärdade säkerhetsbestämmelser*skulle paminnelseskämen
ordergivningen
felaktigt* när han fälldeut pårdnn el se skarnen. Tkl hade dock haft två andra tåg att expediera vid ungefär sanna tidpunkt, varför det var förklarligt, att han gjort denna avvikelse från bestämmelserna. Cederlund framhöll vidare, att påminnelses kärnar saknas på vissa rälsbussar, vilket i hög grad förringade värdet av anordningen ifråga. Han sade sig vara mycket tvek-
.
sam. on skärmarna voro ägnade att öka säkerheten.
Ordf framhöll, att han för sin del ej trodde på värdet av påminnelse-skärmarna.
Punkt
• # lämnadesamma karaktär
nan nötande tåg inko:flltt antaletsammanställning son gjorts framgick
sommartid
vintertid)fall
skulle nöta extratåg, i lika många fall o annat ordinarie sant i ett fall extratåg,
skulleorderna (S9 + S12 eller enbart SL2) erhållits
på gränsstationen
A) i fen fall (rälsbusståg) fall ned flera än föraren
hade tågen varit enbenannade och i två
icke i något fall var det fråga om nöte, son ändrats«
Qrä£ framhöll ned anledning av den lämnade rcdogörelaen, att det ej framkommit na got, son kunde sägas vara genomgående i alla fallen,möjligen att vid samtliga missöden minst ett av tågen varit försenat.
Punkt 4
Sld£ framhöll, att följande åtgärdeJi aakerhetsbefränjande syfte voro tänkbara:
l) tagen skola alltid vara benannade ned ninst två nan2 a) möte (såväl ordinarie son extra) får ske endast på driftplats, där tkl tjänstgör2 b) nöte ned extratåg får ske endast på driftplats, där tkl tjänstgör3) signalsys t en, son förhindrar att två tåg befinna sig på sanna sig— nalsträckaU) ninnesstödjande åtgärder«
Ordf franhöll beträffande bemanningen att nan ned rälsbus stågen från början tänkt sig en billig f o m för järnvägsdrift, länpad för trafik- svagare bandelar« Enligt nuvarande nomcr för bcnanning skulle rälsbusståg son regel vara tvåbenannat, on ner än två fordon franfördes i tåget« Han ansåg det ej rimligt, att nan hade rälsbus stågen tvåbenan- nade, då antalet ingående fordon och godsmängd n n ej krävde ner än en nan« Ordf ifrågasatte även on uppmärksamheten skarpes vid tvåbe- nanning och franhöll, att erfarenheten visat att så ej är fallet« iénga förare föredraga också att vara ensanna i förarhytten.
framförde sitt tack för att detta sammanträde kommit till stånd« Enligt herr Cederlunds utsago var stämningen bland rälsbus sförarna mycket orolig och att de ansågo, att ytterligare åtgärder voro nödvändiga för att öka säkerheten i rälsbus stå gen« Talaren framhöll, att olyckan vid Bölcbyn frantvingat en mängd åtgärder i förebyggande syfte« Sålunda hade på vissa § 100-linjer tillsatts tkl pa
obevakadoHällnäs - Storunan
lika många ordinarie
lund fraDholi vidaro, att olyckan vid Baraelo väckt stor uppnärkson, e , och att bl a en del riksdaesrJän förklarat sig ä m a taga upp frå
gan vid konnande hostsession i riksdagen. Från personalhåll fanns det endast ett krav, och det var att stationerna bemannades nod tåg- klarerarkunnig personal, och att säo § 100 ej vidare skulle få till- länpas. Han ansåg, att de kvinnliga tkl fullgöra sin tjänst bra och att de kostnader, son tillkomna on kvinnliga plv utbildades till tkl voro obetydliga i jämförelse ned de utgifter, son åsankas SJ vid en olycka son don nu inträffade. Herr Cederlund nodgav, att säkerhets- tjänston vid SJ stod pa ett nycket högt plan, och att olycksfrekven— sen i Sverige var lägre än i de flesta andra länder. Denna tjänst, ansåg herr Cederlund, är dock A och 0 och får under inga förhållanden eftersattas. En grundregel vid säkerhetstjänstens utövande är, att alltid ninst tva nan skola vara inkopplade. Bå do nu aktuella lin— jerna, dar "trafiken Ökat ner och ner, har nan dock i stor utsträckning lagt hela ansvaret på en nan, nämligen rälsbussföråren*
upplyste, att de fastställda nomerna betr benonning av driftplats ned tkl följts och påpekade, att risker för tågsannanstötningar icke kunna uteslutas, även on platserna benannas ned tkl.
OrdfF franhöll, att nan givetvis skulle vinna ökad säkerhet^ on driftplatserna benannades ned tkl, nen någon hundraprocentig säkerhet skulle ändock ej uppnås. Han påpekade också svårigheterna att få de trafiksvaga bandelarna någorlunda bärkraftiga, on nan nu ytterligare skulle öka kostnaderna# En övergång till landsvägstrafik kanske nåste bli följden. Ordf betonade dock, att styrelsen givetvis var villig att vidtaga sådana åtgärder, son kunde anses vara rimliga. Son exempel härpå nämndes tillsättande av tkl på -ytterligare platser sant tidtabellstekniska åtgärder, varigenom nöten på obevakade driftplatser i högre grad än vad nu var fallet skulle kunna undvikas «
on redogjorde därefter, hur bemanningen var ordnad på linjenHällnäs - Storunan. En utökning av denna skulle i många fall ställa sig svår och i vissa fall ogenomförbar på grund av bristen på dels personal, dels bostäder. Beträffande möjligheterna att tidtabells- tekniskt lösa frågan nötte detta stora svårigheter på grund av att
««o +.1 dnin^ståp* och tå;? ned anslutning i Häll-utsträckning voro bundna i sina nuvarande .tt nan borde undersöka möjligheterna att ;
0 9
Q ^ £ ifragasatte, on det ej vore tänkbart att utbilda banbiträden till tkl vari genen nan skulle kunna anlita den son tkl vid enstaka nöten. Denna fraga likson tklutbildning av kvinnliga plv borde undersökas.
&g. fr anhöll, att riskerna rör glönska från rälsbussföramas sida faktiskt vore nindre vid sadana tagnoten, son ändrats, enär förarna vidsadana till fall en blevo engagerade på ett helt annat sätt än vid tid- tabellsenliga nöten»
TiL iL3r,sPff.n ansag, att alla extratåg borde läggas så, att därav uppkorn na tagnöten äga run pa bemannade driftpla t ser»
Bra Lindovist upplyste on att det på linjen Älvsbyn - Piteå var nycket sällsynt, att de tidtabells enliga nötena skedde på obevakad driftplats# Enligt nu gällande tidtabell lågo dessa nöten utan undantag på platser ned tkl i tjänstgöring#. Ansåg för sin del, att det ej innebar så stor risk, on ändrade nöten lades till obemannad driftplats# Underströk svårigheterna att bemanna samtliga driftplatser ned tkl#På linjen Gällivare - Maskosel funnos sålunda ej nindre än 23 drift- platser och av dessa voro endast fyra bemannade ned plv.
Rbsf Owctz betonade vikten av att nan i största nöjliga utsträckning begränsade antalet noten pa obevakade driftplats or. Detta borde galla även extratåg# Han nämnde, att utkastet till ny tidtabell för 13 ts upptog flera nöten på obevakade driftplatser#
Ordf framhöll, att on tkl tillsattes på de obevakade driftplatserna, dessa platser nåstc upprustas 1 signaltekniskt avseendo. Sålunda nås- te huvudsignaler uppsättas, och anordningar för obevakad körning vidtagas. Slutligen nedförde detta, att nöten ej kunde rörläggas till platsen ifråga, när den var obevakad utan ändring av nu gällande sä-korhet3föreskrifter,
Tif Öla Persson upplyste, att nan på linjen Vartofta - Tidaholn beviljat undantag från säo bcstännelser, varigenon nöjlighet fanns att lägga tågnöten till plats, även då den var obevakad. Dossuton fanns ju nöjlighet att tillänpa bostämielsema i 5 52, on nan vid något tillfällo önskade göra platsor, varon dot nu var fråga, bovakado.
fragade onb Codcrlund, on dot från porsonalhåll fdrolåg krav på generell tvåbenanning av rälsbussama.
förklarade, att tvåbenanning på alla rälabuaatåg ejvar ett krav och att nan från por onalhåll helat aåg, att driftplatserna bcnannades ned tkl, enär en sådan åtgärd ansågs nedföra den
nan skullo förhindra, att två tåg kunde gå ut på sanna sträcka. Förarna själTO. skulle genon att trycka på ett nanöverdon nanövrera utfarts signal erna t En nackdel ned den skisserade anordningen var dock, att den ej tillät passerande tåg.
Ordf trodde ej, att detta förslag ännu var noget att franföras nen ansåg, att nan ytterligare borde fundera på detsanna.
Beträffande de åtgärder, son kunde tänkas vidtagas isvfte franhöll ordf, att påninnelseskämen ej visat sig så effektiv,son nan hoppats på och ifrågasatte, on nan ej borde avskaffa denna.
borde avskaffas.9
Ordf redogjorde för ett genon en företagsnännd inlännat förslag till ett elektriskt tidur, son skulle monteras in i förarhytten. Syftet ned anordningen var, att en ringsignal skulle ges vid den tidtabells*» enliga tid, då tåg ankonner till plats, där tåguöte skulle ske. Tiduret skulle av tkl på gränsstationen inställas på de olika tiderna och därefter låsas. Ordf konstaterade, att en sådan anordning var behäftad ned många svagheter, och att det bl a ur teknisk synpunkt vore bättre ned stationära anordningar.
största säkerheten.
fragade herr Cederlund, on nan från personalhåll verkligen krävde att § 100 avskaffades.
?jrsson redogjorde därefter för ett signalsystem, varigenon
on instämde i detta
Onb ZorriG ifrårarna on nöten
kunde påninna» t ex genen att lägga ut knalldosor.
• •
Perpson franhöll, att denna nöjlighet diskuterats tidigare. Utläggandet av knalldosor torde dock ej nedföra avsedd effekt. Vidtxllänpning av säo § 77 skulle ju tidigare knalldosor i vissa fall utläggas, Erfarenheten hade dock visat, att detta ofta underläts. Trodde for sin del ej att en nedverkan av plv i enlighet ned horr Zemes förslag skulle öka säkerheten.
Opb peder^und var av sanna uppfattning son herr Persson och ansåg, att plv borde utbildas till tkl. Att lita på personer, son ej voro direkt inkopplade pa säkerhetstjänsten vore en att rekommendera-
fi.r.£f fragade de närvarande, on det fanns ytterligare förslag att diskutera.
Rbsf Ovctz franhöll, att det tyvärr fortfarande alltför ofta för ekon sant al ned föraren, och att detta särskilt var fallet, då andra järnvägsmän färdades i bussen. Förslag att ett räck skulle uppsättas runt motorhuven i de äldre rälsbussama.
Iö Carlsson påpekade, att nan ofta satt på notorhuven även i stål- rälsbussarna.
Ordf ifrågasatte, on nan ej borde utfärda en skrivelse ned påpekande, att det i fortsättningen skulle betraktas son tjänstefel, on järnvägsmän inläto sig i santal ned föraren under tågets gång.
Onb Cederlund sade sig icke ha något att erinra not en sådan åtgärd. I varje fall borde en vädjan kunna riktas till personalen i berört hänseende. Herr Cederlund undrade varför rälsbussförarna, i notsats till förare av större lands vägsbus sar, skulle behöva ha de resande
alldeles inpå sig*
0rcLf trodde, att nu nämnt Förhållande från början berott på att det skulle underlätta bil j ettför sälj ningen.
förarnasaknade nöjlighot att kasta sig ur bussen, on sa skulle
OaLJsder^und påpekade ej var fraga om att stänga in föra—förarhytten
denna synpunkt borde beaktas vid nykonstruktion
efterlyste bestä duktör skulle uppehålla sj konduktören att uppehålla
RIII medföljande
föraren*utfärdats order att han skulle
Qrä£ ifrågasatte, on det ej vore lämpligast
hålla sig i förarhytten.jämvägspersonal att uppe-
önskemåltypexempel på hur tåganmälningsboken
skulle
f i
ers00n framhöll med anledning härav, att det var svårt att t sådant mönster exempel efter bestämmelserna, som .iu ofta
ändrades•
tänkbart att föreskrivaO-inanmälan vid varje driftplats, oavsett om möte skulle äga rum där eller ej* Härigenom skulle föraren ständigt komma i kontakt ned tkl på bakonvarande station, och föraren kanske härigenom göras uppmärksam på ett nöte, son han glönt*
Qr£f sade sig ej tro på detta förslag, dels var det för tidsödande, dolj inbjöd det alltför lätt till slentrian*
• • undrade, on det icke skulle vara lämpligt att inrätta en ny blankett, som upptog namnen på de platser, där tågnöte skulle äga rum. Denna blankett, son tkl på gränsstationen skulle fylla i, skulle i så fall vara av stort format och med iögonenfallande text«
varbestämmelser skulle utfärdas ♦ Erinrade om att påmin-
nelseskärnarna visat sig ineffektiva
ÍL
.. ^ d d e ej heller pa detta förslag* Floran av order Srtillräckligt stor redan nu# * ♦*
Punkt 5
Qr££ sammanfattade de framförda synpunkterna och utlovade, att sty— relsen skulle taga under omprövning åtgärder 1 följande avseenden:
1) att tågnötena vid uppgörandet av tidtabeller - för såväl ordinarie som extratag - om möjligt lades till driftplatser, bemannade mod t kl,2) man skulle undersöka möjligheterna att utbilda platsvakter ochbanbiträden till t kl, sa att dessa vid behov skulle kunna fullgöra sådan tjänst,3) Öis skulle undersöka möjligheterna att utforma bestämmelserna för tkl-tjänstens utövande på linjer, där § 100 eller sär tillämpas, så , att möten skulle kunna äga rum på vissa driftplatser såväl när de voro bevakade som då de voro obevakade,
• •
4) det av Qis skisserade signalsystemet skulle närmare undersökas# Det ansågs dock vara en olägenhet med detta, om det icke medgav pas- serande tåg,5) påminnelseskärmarna kunde avskaffas,6) personalen erinras om förbudet att obehörigen vistas i förarhytt och att samtala med förare under körning,7) förbud Tor resande att uppehålla sig i förarhytten och lämplig skyltning anordnas f son upplyste de resande härom»
Vid anteckningarnas
Stockholm 9. 4.56
ödÖls
NSB erfarenheterDärvid framkom
Obevakade möten finns Sven 1 Norge men där har man ansett det vara en extra säkerhet att telefonsamtal skall utväxlas på mötesplatsen. Det har vl också, men det är uppenbart att glöm« mer man bort att stanna, så Innebär Ju ookså detta att man glömmer bort att telefonera.Det har förekommit 1 Norge att dödmansgreppet kopplats ur med gummisnodd. Efter en dödsolycka, föranledd av att en förare tittade ut Igenom rutan och blev krossad, kunde det t o m ken' stateras att han kopplat upp dödmansgreppet med gummisnodd. Hade han Icke gjort detta, hade han överhuvudtaget ej kunnat se ut genom Ifrågavarande ruta.Vid ett tillfälle har det påståtts att förare kört förbi för- och hutfudslgnal 1 avsvimmat tillstånd men trots detta kunnat hålla dödmansgreppet. Saken torde dool£ ej vara klar.
Samtliga diet rikta chefer
För rälsbusatrafik på band e lar, där sä# § 100 e ller sär tillämpas, ekall följanis gälla fr*o.m* den 1 november 1950*
Företagen undersökning har visat, att en bandel a an regel icke bör räknas eom trafiksvag ur säkerhet a synpunkt, om tågantalet pr dygn överstiger 20* Vid bedömning av om en vise bandel skall f& trafikeras enligt säo § 100 i dess helhet be* höver dock normen om en gränsdragning vid ett tågantal av 20 pr dygn icke vara absolut bindande, utan hänsyn skall tar- gas även t i l l trafiks lag ooh trafikomfattning, tågens bem&iv» ning, trafikens förutsebara stabilitet, antalet tdtenliga möten för de olika tågen, samt i vad mån mötes ändringar t i l l ebevakade drift platser förekomna*
För åstadkomnande av minskning av antalet möten på obevakade driftplatser böra de driftplatser, där tdtenligt minst tre tågmöten per dygn äga rum, bemannas med tågklarerare och följaktligen betecknas som statisnsr 1 tdtbeken ooh grtdt*Ej heller denna noxm är dock absolut bindande utan hänsyn bör bl*a* tagas även t i l l i vilken grad tågfözlngen kcmner att föxbättras genom anordningen*
I räls bussarna skola uppsättas hållare för tidtabeller ooh0
andra erder.
När rälsbusståg akall möta tåg på obevakad driftplata, akall den röda påminneleeakäimen av rälabuseföraren uppe ät t as vid förarplatsen, innan tåget utgår på den et ationa sträcka, där mötet akall äga rum. Tågklareraren på gränsstationen skall. Innan han ger avgångssignal kontrollera, att skärmen är uppsatt, och samtidigt skall han med rälatwasföraren repetera tågeta möten och förbigångar på obevakade driftplateer på stations sträckan. Påminnelses kärmen skall nedtagas av rftle— bussföraren, när den eieta av de anordningar på atationaaträo- kan, aom skärmen är avsedd att påminna otn, är avklarad. Er« håller rälabuaaföraren, sedan tåget utgått på etationeeträo- kan, order om möteeändrlng e lle r ändrad förbigång t i l l obevakad driftplats på stationasträokan, akall påminneleaskäxw men uppsättaa ooh nedtagas enligt ovanstående, varvid kont ro ll dook loks kan eke av tågklarerare.
+
KUNGL. JÄRNViOSSTYREISEM
*
