M. G-, ILANMÄRKNINGAR

MINERALOGISKE och OECONOMISKEOm

.DEMANTERSRÄTTA ART och BESKAFFENHET.

'Med PHILOSOPH. FACULT. famtycke vidKONGL. ACADEMIEN i ABO.

Under

'Sm FEER ADRIANGÅDD S

jChemie PROFESSOR, Plantage DIRECTEUR i Finland,RIDDARE afKONGL. Wasa Orden famt LEDAMOTafKONGL. Sv. Vett. Academie n, få ock nu varande

RECTOR MAGNIFICIINSEENDE,

\VtgiJne och Fårfvaradeaf

FRIEDRICH DICKMANV. D. M.

I ÅBO ACAD. Öfre LÅRO - SAL den Maji 177j.

Å80,Tryckt hos JOHAN CHRISTOPHER FRENCKELL.

Stultitiam pathwtur cpesé

§.I.

Ibland Sten Rikets åmnen anfes vål adla ftenar och ifynnerhetDemanter för de måfthögft (kattbare; men

fkulle man få afmåta deras värde, efter den vårkeliganytta, de gjöra menfklighet, eller det biträde hvarmed deunderftödja menfkior vid enfkilta och allmena behof iborgelig fammanlefnad, vore det Ikjålig anledning, atmycket pruta af derajv varde.

At ie och få Sga en ftenbir, omgifven med fållfyntymnigt ljus och klarhet, detta har måft åggat och re-tat menifkliga fåfängan, at framför annan nyttig Sgen-dom, uphöja adla ftenar til et utmårkt högt värde. Hu-ru många millioners millioner redbara peningar använ-des icke ånnu årligen ifrån Europa til Demanters uphand-ling ifrån Indien? Til hvad dyrt pris kjöpas de icke? fäat Rofenftens Demanter af en karats vikt icke kan fasunder ioo.de Riks Daler och en Brillant ej under 13©,(a) lamt anfes Demanter af 100 Karats vikt, altid upvåga4000 pund Sterlings varde (P) med hvad möda, arbeteoch npmårkfamhet efterletas och upfökes icke defla glit-trande ftenbitar, ån ur grus och bårgens klyfter, än ur jor-denes djup ? huru ftor myckenhet menftkjor tilhållas icke,i nakenhet, fattidom, och elände, af Idianifke fmåkungarne, at arbeta i Demantgrufvor, famt föregifvesdet, at vid en enda i Golkonda, mera ån 60000 meni-fkjor fyfelfåttas under ftörfta tråldom med arbete (f)? Hvadför fvårt och laggrant arbete använder icke konften ge-nom fiipning på defla itenfkårfvors föråling? huru ftora

och

3och mångahanda mifftag fke icke vid Demaft.ers vär-dering, och ån allmennare år den flård, fom vid derasförfalgning fig plågar infmyga?

Almenheten torde akfå det ej mindre gagna ån roa vat utaf de naturkunnigas rön och uptåkter, både få när-mare ljus om Demanters råtta art och egenfkaper, fomoch at blifva underrättad i hvad måhn, man år Mnd atfkilja de åkta ifrån dem fom igenom konftens åtgjårdblifvit eftergjorde. Huru vida efterföljande ftrödda an-märkningar til främjande af denna affikt kunna något bi-draga, det underftålles den Gunft» Låfarens bevågnaomdöme.

(a) J. G. Wallerii i-nineralogie pag. 127. En karat gjor vid pafsen aderton del af en Ducas tyngd eller 4 afs.

(b) David Jffejferics Treatife on Demant, Tab. 24.{c) Hubners natur kunfhind Bergverks Lexicon pag, 661,

§" 2.Almånnaft och til ftörfta myckenhet har naturen gjordt

nederlag af de båfta Oftindftka Demanter, i Konunga Ri-ket Mogul famt på andra orter i Oftindien; De ryktbarafteftellen, åro Vifapnr och Goleonda af hvilka den förragrufvan år 250 och den fenare 170 År gammal.

Demant Grufvorne i Bengala anfes för de ålfta (a)I Konungariket Bisnager och på ön Borneo, halfön Ma-laacca fines åfven en myckenhet Demanter, fom och up-på fafta landet af Indien ymfe fidor om floden Ganges\J början af detta Seculo funno Portugiferne en mycken-het Demanter i Brafilien uti fand vid några floder ochålfvar. Arabifke och Macedonifke Demanter påftås åt-följa Guldmalms gångarne (b). De Occidentalilke ellerEuropeifke Demanter gifva mycket efter de Oftindifke ihårdhet och klarhet; men få åro de dock vackra och

A z (kattbara

4Skattbara, famt angripas de ganfka ringa af den bafta Ert-gelflca fihl J fig fjelf äro de föga annat ån hårda väl-artade Qvarts Cryftaller, famt fins af detta flaget, de Un-gerike, Bömiflce och Briftoller Demanter ej ftort fåmreån de Egyptifka (c) de fås vid floder i fand och i enmoaktig jord, fåfom vid Renftrönmen (d)\ vid aubonne iSchveitz (<f). vid Helmftadt i en hvit fand, fom och iiandiga åkerfält hvilka åro belägna på de fa kallade Ler-chen och Keffelbergen i negden af Erfurt (f). Likaledesbarman funnit dylika Demanter i Spanien \id.Carthagena.och uti Polen, i Carpatifke bergen.(a) Hubner Libr citt. pag, 561(b) G. C, Bohns neueröfnete Waaren lager.(c) Wihl Bnumer s natur gefcikte des mineral reichs 1 Tbeil pag, a2*

§ 10.{i) Haraburgifke magazin 8 Band pag. 473.(r) Bertrancl esfai 1 furies ufages des nioatagnes pag, 30*(/; Baumer Libr Cii, pag, aap.

§3»Demant GrufVornes ratta art och befkafFenhet hais

ängen Europé rått haft tilfålle at befe och granfka. EnTavemier, Riddaren Baiilou («_) famt en Robert Winglajoch Grefven Marsbali i Engeifka transaktionerna, faafvaival lämnat några beferifningar pa dem: men fom deicke varit underffödda af nödig mineralogiik kunfkap,gifva deras upgifrer ånnu icke mycket ljus i denne om-ftåndighet. Af Herr Marsbai/sundevrattdler om DemanJGrufvorna i Goleonda och Fifapur, vil man anmärkanågot.

Demant Grufvan fom påPerfifka kallas Couloure: ellerefter landets egit Språk Gam, har varit den Förfta fomblifvit öpnad i GoJconda. Demanterna finnas har icke ifalt bårg, fom beftår af flående eller fallande gångar,

utaw

5titan åro! de gemenligen kringftrödde i jordbåddar, upfykfemed fmå kifél, och fom beftår afgul, jmoblandad KifeJfand. Upp i dagen, och til tre famnars djup fins De-manter fparfämt, och får man ofta til en fierdedeis mår-gon land upkafta jord,utan atfinna någon; men på ftör-re djup träffas Demanterne allmännare: Förutan (kjönaoch klara Demanter, förtkomma ock de föm efter jord*artens befkaftenhet åga en gul, brun eller annan fårg:De ftörre åro i allmänhet ifrån femton til tjugu Karatsvigt, ehuru man ock funit dår Demanter af fextio tiltvåhundrade Karater. I Grufvorna vid Codavilik, Malabaroch Currure finnas ej Deinanter fåran på fyra famnarsdjup, famt ligga de dår i en rödaktig eller Pomerant*färgad jordart. Beftå ofta af en redig CryfTalllifk ikapnad,fom omgifves af en blekgrön fkinande hinna. Deman-ter ifrån Grufvan vid Gazerpoli icke långt ifrån RaalConda åro ftora och af de klarafte; de fitta i faft klyft,lamt kunna flipas ej med annat ån den ftenarr, fom iGrufvan utgjör deras Matrix. I Comarifka bergen utiIndien, har man och Demant Grufvor, men de hafva ej.nog ljus och klarhet, utan hyfa en gul eller ock fvartak-*tig fårg.

Demant Grufvorne vid Fazzergerre och Muddemurgaro af de ordentligafte och måft vidftråkta. Defle finnaspå några orter, igenom fafta och hårda heliebergen va-ra upgrafne til fiorton och femton famnars djup. Gruf-öpningen gjörs icke öfver två eller tre alnar bred, famti början ej djupare än til fem och fex fot; denna öp-ning finnes gemenligen upgråfven igenom en hård hvitbergart, famt tager därpå emot en ftenbådd, med en Mi-neralifk vittring, hvilken liknar gångften i våra järn-malms Grufvor, När denna håla i berget år fårdig, fyl-les den med trådftoekar och allabanda eld fangt jVirke»hyilka itändas.

Å 3 Sedaa

6Sedan detta brunnit två eller tre dagar, få at grufhålan

Val blifvit uphettad, flår man kalt vaten deruti, och få-ledes beredes medelfi: en calcinatio extinSioria den malm-haltiga ftenbådden til lös och lucker, at (len des båttredåruti fedan kan uphuggas. Denna jårnbakigamalmgång,år fållan öfver fem a iex fots måkrighet, hvarunder le-dan yppar fig et jordvarf, hvaruti de häfta Demanternefinnas kringflrödde. En och annan gång kunna Deman-ter ock träffas i den Mineralifka malmgången, åfven fomock fafthåftade vid andra ftorre ftenar: men måft liggade löfa i det omnåmde jordhvarvet, under hvilket oftaåfven i ymnoghet ett rent klart vattn framkommer;når det röjer fig, få uphöres med all vidare gråfning pådjup i Grufvan, emedan Indianerne icke hafva lärt figat nyttja Mechanifka håftyg til vatnets uttömmande.

Demant Grufvan vid Muddemurg år ej mindre be-fatt med arbete: men hår träffas ej bårg utan et måck-tigtjordhvarf, hvarifrån under gråfningen Demanter uple-tas; famt finnas de dar ån i lera inpackade innom drufehål och klyfter, ån ock ligga de annors löfa i jorden.Denna Grufva år belägen uti en dahl uti fkogsbygden;orten har et ganfka ofundt vattn och Climat, hvarföreej eller utan våda arbetet där fortfåttes. Demanter fomhår fås åro til mäfta delen dråpeliga, men fä fins iblandoch de fom åro ådrige, fprukna och mindre lyftra.lordmån vid nya Demant Grufvan i Melvilie år åfvenfom i Muddemurg, en rödbrun jordart, hvaruti finnes fkjå-ligen goda Demanter, men dem åtföljer gemeligen dockden olägenhet at de under flipningen finnas fkifrige ochgå i fkifvor. Både i denna Demant Grufva fom ochvid Fot/or fins i jordhvarven til myckenhet inblandadeåtfkilliga ojämna Demant fkiårfvor och fmå Demanter;de förra nyttjas endaft vid andra Demanters flipning.För öfrigit anmärker Boyie i fin lilla bok de Gemmis

at

7At Demanter i faft klyft åro klara, i ren fand åfven; meni fårgade jordarter finnas de befvårade ånmedgul, blek-grön, brun och fvartaktig färg.(«) Bail/ous i memorie di varia erudizione della focieta columtaria

i Tom, i N;o 7,

§.4Af hvad åmnen naturen i jordens fkjöte tildanap

Demanter, och på hvad fått det fkjer, kan i brift af til-råckeliga rön och förfök ånnu icke tydeligen utredas.Minerelogerne hafva en lång tid trodt, at de icke voroannat ån en fin härdad art af Quarts Cryftaller, hvilkai heta och varma Climater få en ftörre klarhet och vin-na en ftarkare hårdning ån hos ofs i Europén; men afHerr IMPERATI Hifloria Nat. Libr. 22. Cap, 19. p. 678.kan man inhämta, at på de orter i Indien hvareft Natu-ren nedlagt lager afDemanter, förekomma aldrig QvartsCryftaller, fom dock hos ofs i Norden ock i andrakalla Cli-mater ej åro få lållfynte. På de orter i Södre världensdelar dår Quarts Cryftaller träffas, finner man af Clima-tets hetta och värma, dem dock ej vara af ftörre lyfterhårdhet, tyngd eller fafthet ån håruti Norden. Det årakfå fannolikaft, at Naturen bereder Demanter af ett e-git affkilt fårfkilt ämne, (om år adla ftenars Bafis ellerModer, likafom Qvarts år det för Berg-Cryftaller. Den fomfedt drufer ifrån Schneckenftein i Saxens i hvilka TopaferRubiner och Berg-Cryftaller finnas om hvarannan an-flcutne af olika Figur, fårg och hårdhet (a) han finneren fådan tanka ej upgifvas utan fkjål och grund. Omdetta fårfkilta grundämnet tilDemanter, beftår af en nogauplöft kalk eller Gipsjord upblandad med litet kiflel doft,fåfom detta af några föregifves, det lärer man ej få an-taga för afgjordt, föran genom konftens handgrep,

maa

8Imäft af deffa åmnen blifvit i ftånd fatt, at till klarhet,-tyngd, hårdhet och beftåndighet i eld frambringaoch ef-tergjöra Demanter lika de naturliga. Upmårkfamhet,förtjenar ock framledes, om jårn jorden utan at färga De-manter, kan vara med då naturen bereder Demantersgrundämne. Af det fom i föregående §. 3 om DemantGrufvornes befkaftenhet blifvit anfördt, tyckes jårn jor-den vara nog allmen i de jordbåddar Demanter finnas.pavila berättar ock, at på flere orter i Indien Demanterförekommaanvuxne in mineris martielibus qvartzofis. Bri-ftoller Demanter i England finnes allmennaft anfkutnepå Hamatites, fom år en jårn malm. At Demanter for-dom beftådt af et fluidt åmne, hvilket i enftakade drop-par fkutit fram" utur fin matrix, derom år icke tvifvel:förutan det deras allmenafte Cryftalliflca figur befännardetta, få beftyrkes och det af flere främmande ting ochåmnen, hvilka man finner i dem, eller hvarmed de åroomgifne. Så har man någon gång_ funnit gedieget Silf-Ver uti Topafer (b), fand korn, in uti Demanter, åfven ockät Demanten uti en Smaragd varit inneftuten {c)

(a.) Carl Abrah. Gcrhards bAytrSge Zur Chymie und Gefchichtc detmineral Reiclis pag, pi.

{b) Kwndman in promt rerum \ natural pag, 66.(0 Henkel de origine lapidum,

§" y.Demanters allmennafte egenfkaper åro följande.1:0 Har denne ften en ljusfärg och klarhet fom det

tenafle vatn.a:o ÖfvertråfFar den andra flenarter uti tyngd i an-,

leende til des folidite eller invårtes täthet.3:0 År hårdaft af alla flenarter; kan derfore ock

icke flipas utan med fitt egit ftendoft,4:c?

9"4:0 Til defs inre fammanfåttning fynes den vara

fkifrig och beftå af fmå tåt hopgytrade Lameller.5:0 Igenom rifning lemnar Demanten et grådt pul-

ver eller ftendoft, hvilket efter upglödning i eld atvetibehåller famma fårg (a).

6:0 Af de fkarpafte mineralifka acida uplöfes ellerangripes icke något af Demanten.

7:0 I eld förlorar den icke något hvarken af fårgeller mycket af tyngden.

8:0 Med tilfats af alcalifka falter fmålter den icke ield: men vål med Borax då i ftark hetta den förft gårtil et bvitt opakt glas; men fedan under fortfatt eld,blifver glafet klart och genom fkinligit och tillika vifacnåftan alla de Phoenomener fom yppa fig, då gips ochkalkfpater fmältas med Borax (/A

9:0 Demanten långe innefluten eller utfått för ftarkeld, volatiliferas och förfvinner aldeles til hela fit gryoch åmne.

10:0 Efter gnidning vifar Demanten en ftark eledrifkkraft, och attraherar Maftix, famt kan med några hand-grep, åfven låt bringas at röja en phosphorerandeegenfkap. »

Akta rena Demanter angripas icke af mineralifkafyror: men om demanter. än finnas i runda kisflar,ån ock af et (pataktigt (kal omgifne (c), eller ommed andra dylika främmande åmnen de blfvit inblan-dade, med dem kan det vål hända at efter omftåndighe-terna de något af mineralifka fyror kunna uplöfaj.Huruvida Demanten upglödgad och fläkt i et compone-rat menftruo af Mcrcuriofublimato och Butyro Antimoniikan förftöras och uplöfas til kalk, det förtjänar närmareförfok.

At demanterne långe inneflutno i häftig eld, omfiderB volati-

10volatiliferas och förfvinna til hela fitt åmne, detta åraf nyare tiders ron beftyrkt. Långt för detta är förftauptåkten hårom gjord, ehuru 1 genom fenare tiders rönOch förfök den förft blifvit fatt i full dag. Under Joh.Gafton af Mediets regering har för brånfpegel Demanten.redan blifvit volatiliferad. Förra keifaren Francifcus i

har i Wien eftergjordt det i en proberungn, hvilket förfökaf Prins Carl af Lotringen federmera i Bryfjel år uprepat.Annorftådes i Tyfkland fom ock uti England hafva dy-lika förfök icke eller blifvit förfummade(<?)„ I Paris hafvaRouelJe Roux D'Arcet och Macqner, få i flutne fom öp-na kiårl både på Capeilen i Proberugn, fom ock annorsgjordt Demanten i eld flyktiga. Men Saphirer och Ru-biner hafva ej kunnat volatiliferas.

Hvarföre ock Herr De La Follie i et bref til HerrCadet anfet Demanter beftå af Pblogifion fom år invek-lad af en ganfka th och hård jord. Herr Morveau på-ftår den åter vara et hårdnat rent vatn, fom aldelesblifvit renat och befriat ifrån dels inflamable del (/). Atvolatiffera Demanten, dår til fordras hälft fri lufts åt-komft. Så långe Demanten år omgifven och liggeruti kålftybbe kan den ej gjöras flyktig, famt har HerrMitouard och flere märkt, atintet annat ånftogiftonkan hin-dra den ifrån volatilifation.

Demanternas phos phorerande egenfkap kan få låttupvackas, at om den endaft gnides med et flycke groftklåde, lyfer den i mörkt rum, At Demanterna åfvenkan blifva phospborerande allenafl de någon tid utflållesför Solftrålarnas ljus, detta år for detta bevifl af RobertBoyle, Du Fay och af en Beccaria i Com, Bonnon. Ja, denkan åfven meddelas egenikap at iyfa i mörkret, om De-

manten

11iflanten endaft upvårmes något i en degel, eller den nå-gon tid hålles i ljudande hett vatn, fafom rön härom re-dan finnas anförda i Parififke Memoires för år 1707pag. 1 och 173 5 pag. 347.

På Demanters eledrifka egenfkap och ftarkaattraktion i fynnerhet til maftlch, grundar fig all defs in-fattning i guld oc Silver. Når bråndt och fint ftödt El-fenbens doft, upblandas med maftich, kalla Fransfofernedet Maftich noir Engelsmannen Foil, och år detta, det äm-net hvilket Artifter kalla tindtur, och hvarmed de få hop-fåfta och famanfoga dubbla Demanter, fom och förråttafjelfva infattningen i Metaller.

(.d) J. G. Wallerii fyftema Mineralogicum Tom i pag. 231.ib) B, A, Qidft Svenfka Wetteufkaps Academiens handlingar XXIX

Val. pag. $f.(c) Mr. de Rome Delijle Cryftallograhie pag, 141.(ö() D. Hiem. Ludolfs einleitung in die Chymie pag. 715.(/) Sckulze experimento opeigr.is & fpeculi cauftici Tfchirnhaufiani cmrt

lapidibus prctiofis inftituta.(/) Guyton de morveau Digreffions Acadeniiques fur qutlques fujets de

phyfique de Chymie de Hirtoir Nat. pag. 368.ig) Rozier obfervations furia Phyfique, Hiftoir Nat,& fnr Les arts, Pa-

ris 1772»

§" 6.

På de Italien i Indien dår Demanter fins til någonmyckenhet hopfamlas och åtflciljas de ifrån grus och an-dra jordarter, förmedelft vafkvårk och ftamning.

Til den anden inråttas en Ciftern vid pafs två fotdjup och fex bred, på hvilka två tum ifrå botn gjöres ethål med tapp före: dårpå fylles Ciftern med rent vatn,och deruti faller och finålar man fonder den jord, fom

B z ifrån

12ifrån Demaftt Grufvorne blifvit uptagen, och hvilkenmisftånkas hyfa Demanter. Derhos röres jorden ochvatnet flera gånger om med tråfpador, hvarefter det nå-gon tid lämnas at ftå ftilla, til defs det ftörfta och gröf-ita fedimentet i vatnet fatt fig ht botn, då taphålet öp-nas, at det jordblandade vatnet kan få afrinna i en där-under inrättad liten grop eller refervoir; hårpå torkas deti ciftern qvarblefna jordgrufet i Solen, och underfökesfamt granfkas {noga, huru mycket Demanter dår kanfinnas. Ifrån refervoiren afhålles fedan i fakta mak vatnet,famt upletas ur defs fediment eller fina jordflarn, åfvende måfta Demanter, fom med det jordaktiga vatnet ditkunnat nedfalla. Alla mennifkor och arbetare fom nyttjasvid Demant Grufvor, och i fynnerhet de fom fyftofattasvid vafkvårken, måfte gå nakna, på det de ej må hafvatilfålle at underfticka och gjömma bort de ftörfta De-manter, hvilka tilhöra landets Öfverhet. J Goleonda til-lätes landets underfatare åga Demanter, fom ej våga enfull Pagod, det år nitton karat, men alla af ftörre vigttilhöra Konungen och kronan.

Demanter fom igenom vafkning erhållas, röja figmed fit glittrande utfeende: men få finnes de ock ofta, ifynnerhet vid Melville med en få ftark jordikorpa om-gifne, at de icke röja fin halt föran de gnidas emot an-dra hårda ftenar. j allmenhet åro Demanterna hvita ochklara: men vid grufovrna fins ock ofta fadane fom årogula, bruna, blåaktäga, fvarta och biekgröna. Flerr JFeft-feld påftår den fiftnårade färgen mycket ovanligt träffashos Demanter, och nämner fåfom et rart vedermälederaf, om en blekgrön Demant fomfunnits i Profef. Bytt-vers ftenfamling (a) men efter Herr Marfhalls anmärk-ning om Demant Grufvor i Rabulconda hvareft finnes

för

13förtråffeligen klara Demanter, la feal dårofta åfvenförekomma fådane fom hafva en blekgrön före. J allmen-het få ar Demanternas. Chryftalifka figur ottfidig och fpet-fad, hvaraf få kallade BriUanter upkomma, eller ock gif-ves det platta Demanter livilka ickefluta fig i någon fpets,utan åro de öfverft platta och lika fom affkurna, afhvilkaJouvelerare förfärdiga Rofenftenar och andra fmå figurer.Ån gifvas det ock Adamantes Teffulati hvilka åro .hop-fatte"likafom af flere (kimrande tärningar.

Rundade Dema7?ter fom af några mineraloger upta-ges för Brontia Adamantis JEmula, defle åro af en, mereller mindre rund figur, och tyckes upkommit antingeniåfom enftakade droppar, då Demant ämnet ånnu varitftuid eller och torde under jordklotes almenna förftöring,eller af annan håndeKe, i något jord och vatn fqualp deförlorat kanterne af fin Cryftaliflca geftalt. At anfe hosDemanter och adla ftenar, fåfom något våfenteligit, den-ne förenåmde determinnrade figuren, då de finnas Chry-itaiicerade, dårtil gifva rön och anmärkningar icke tilråc-kelig anledning, ehuru fådant af en del NaturkunnigaVilpåftås. Så åro Demanterna icke altidafottfidig alun figurutan gifvesock de fom beftå af trekantiga Cryftaller(b). Ma-lackifke Demanter hafva gemenligen en Romboidalifkfigur, åfven fom det finnes Demanter med fjorton fidi-ge Cryftaller (c). Rubiner bilda fig vål måft fom Deman-ter af ottfidig fpetfad geftalt; men fa finnes och fådanefom, åro fyrkantige och tårnlike. En del Topafer fkju-ta an ånißhomber, fom demåfta Sbneckenbergifne, ån fin-nas de ock ottfidige Prismatifka eller af annan figur.Smaragder gifvasbåde med fexfidixge, ottfidige, tålffidigeoch fyrfidige prismatiflce Chryftaller. (e)Ka) IVeflfclds mineralogifke 'abhandlungen pag, 70»ib) Robert Bolie de Gemnis pag. 4.

B 3 fr) Möns.

14(r) Möns. Davila Catalogue fuftematique raifonne des euriofites de La

naturc & de Lärt pag. 14.(i) Baillou Libr cit pag. 382.(e) Fried Avg, Cartlieujer mineralogifke abhaiullungen pag, 100.

§. 7-Förutan det naturen fåledes i mångfaldig Cryftaliifk

geftalt frambringar adla ftenar, få ökar konften ånmångfaldigtmera deras varde igenom en ordentelig flip-ning. Om Demanters flipning år tilförene anmärkt, atden ej kan fkje med annat ån defs egit flendoft ellerDemant fand, fom fas af fmå tunna fkiårfviga och okla-ra Demanter, hvilken med litet Bomolja under flipnin-gen upblandas. (a) TaJJel-Stenar kallas då de Deman-ter, hvilka finnas flipade platta både ofvan och undantil. Rofen-Stenar heta de når nedre delen af Demantenår platt; men den öfre fpetfad med mångfaldiga kantereller facetter. Till Brillantcrs fullkomlighet hörer det,om deras diameter i högden och bredden finnas lika;hvaraf lått år at finna, at af hvar och en rå Demant ejkan flipas Brillanter, hälft hvarje Demant under flipningtilßrillant åfven förlorar måft hälften af fin tyngd; men valduga de til Rofen-Stenar och ån allmännare til TafFel-Stenar. I anfeende til den fvårighet och dyrhet fommöter at kunna träffa Demanter fom duga til Briflantevhafva Jouvelerare funnit på den utväg, at gjöra dem afDubletter, elier tvåRofen-Stenar fom igenom Maftich , medflata fidorna af Brillantens diameter transverfalis hopfa-fles. I anfeende til nytta och bruk kunna deffe gjörafamma gagn fom helftyckade Brillanter: men efter fomflård ofta dåruti fkjer, at nedre ftycket af Brillamenhvilken ligger i infattningen, beflår endaft af englasfiufs eller Bömifk Cryftall, få fordras vidvärdering af Brillanter fom befta af Dubletter

en

15en noga granfkning, at utreda denna omftändighet. Pånågra utrikes orter år den författning, at alla Brillanteraf dubbla ftenar antingen utmårkes (traxt med bokftaf-ven D. eller ock at de infattas a Jour, då nedra andanaf infattningen år öppen, få at med en god EngeKk filkan förfökas, om det underfta (tycket af Brillanten årlika äkta fom det öfverfta. Af Artifter kallas annors dendel af Demanten, fom år i dager öfver infattningen Pa-villan, men nedre delen culafte. De reglor fom vid De-manters fiipning åro at i akttaga har en Engelsman Da-vid jj-ejferiss båft utredt och förklarat (b). I Holland(kjårs och flipas nu de båfta Täffel och Rofen-Stenar:men med Brillanters fkjårning öfvertråffar uti laggranhetingen Engelsmän,

Förutan det vid Demanters värdering hafves affeen-de på deras ftorlek, klarhet och rena ljus, famt orden-teliga fiipning, få anfes hufvudfakeligen deras varde för-hålla fig fåfom quadraten af deras tyngd {c). Tavemierräknade på det fattet, at han quadrerade vigten af ften,och produdtum multiplicerades med prifet af i karat el-ler prifet af i gran, alt efter fom man brukade antin-gen karat eller gran at quadrera och våga. Til exem-pel en Brillant om 6 gran vårderas til 360 Riksd.ty 6 gånger 6~ gjör 36. når nu 36 multipliceras medprifet af 1 gran, fom år 10. Riksd, blifver 10gånger 36 360. En Brillant af 3 karat koftar iogoRiksd., ty 3 gånger 3 år 9, och 9 multipliceradtmed 120 fom år prifet af 1 kar. blir 1080. Efter Ham-burger Taxa reduceras hela ftenens vigt til halfva gran;talet fom deraf kommer multipliceras i fig fjelft, pro-dudtum år (tens värde. Til exempel: en ften om 2 kar.yigt gör 16 halfva gran, hvilket tal i fig multiplicerade,

gjör

16gjör 255 Riksd. för en ilens varde af 2 karat vigt; ochlä vidare.

Taffel ftcnar åro desutom af minda värde; Rofen-ftenar käfta gemenligen dubbelt mod dem, och Brillan-ter räknas til en femte del högre ån Rofenftenar. Arne*ricanfka Demant handel ar i Spaniorernes och Portugi-fernes händer, och åfven (å til må(ta delen den Indiflce(a) Når i Holland och England Oftindifke .Skeppen hem-kommit, få utgifves åfven dår taxor och underråttelferom ankomne Demanter och deras [pris. Den ftörftaDemant man vet af, (kal finnas hos ftora Mogul ochvåga 279 As- karat, famt (kattas til fex /milioner gyllen?yårde.

IFranfka kronan år en Demant fom väger 547 gran och(kall koftat 1500,000 Lifvers, Konungen i Portugal (kalåga en Demant fom våger 215 karat och Storhertigenaf Florentz en annan af 129 i karatz vigt,

Ca) ffoh. Samuel Hallens värkflådte der heutigen kunfte pag, 134 135Hvareft Demant flipningen omftåndeligen befkrifves.

(b) David gfejjeries Treatife on Diamonts and Pearles,0") gfefferies Libr citat pag. 26,(d) BOUGAIN JVILLE i Voyage autour du monde, pag, _r_. Anmär-

ker, at Rättigheten at upjoka Demanter c Brafilien ehuru de flår-fla altid tilhora krönen, tilbringar Konungen i Portugall årligen2,4.0,000 Paijlre. För kvar dag betåtar hvar perfon 1 Piaflretil kronan, fom Jt/flojåites härmed, den må fmna Demanter ellerintet.

§.8.Falfka Demanter g]öres allmenaft på trenne fått, dels

af

17af Topafer, orientalifke faphirer, och amethyfter, af hvil-ka fårgen utbrånnes, då de likna Demanter i hårdhet,och åfven til det måfta hafva famma klarhet; ånvåljesoch hårtil bergcryftaller hvilka genom fiipning bildasdels fom Rofenftenar eller ock fom Brillanter. Störftaoch almånnafte flården (lejer genom de få kallade ftraf-jer, hvilka en och annan artift och Chemift år i ftåndat gjöra, och fom efter fiipning i anfeende til ljus, klar-het, tyngd och hårdhet fvårligen kunna (kiljas ifrån åktaDemanter. I början af detta Seculo voro derföre (likeartificiele Demanter, i Fenedig vid anfenligit ftraffförbud-ne at faljas. Den fom vet huru igenom en afpafläd til-fatts af lapis pyrmifon, glas fluflers tyngd efter behag kanökas, och huru mycket det kommer an, på en noga fort-fat alcoholifation, och ämnens råtta blandning til defleflufler, om de (kola få behörig folidite och klarhet, fin-nerlått, atefter hand fom kundfkapenom artificielaDeman-ter blifver almånnare, i famma måhn förfalla åfven deåkta ur bruk och varde, utan at man behöfver tro, detJefuiternas uptåckta Demant grufvor i Paraguais medtiden åfven torde förordfaka det famma. Utan förföki eld § 5. N:o 7 N:o 8. N:o 9 få gifves intet annat fåkertprof, ån hårdheten, och at åkta Demanter genom rif-ning låmna et grått pulfver: men glasflufler et hvitglasakrigt ftendoft, hvarigenom de kunna lkiljas ifrånrät välgjorda artificiela Demanter; ty attraction tilmaftich , electrhka egenfi-capen, fårgens och klarhetensbeftånd i mineralilka fyror; ja til och med fjelva tyng-den inträffar åfven med välgjorda glasflufler.- En (kiå-lig förfiktighet tyckes akfå fordra at intet lägga få myc-ket penningar i ågendom af deffe, och ån mindre afandra adla ftenar, hälft utom rariteten, de åga föga var-de, och hvilken åfven altfom konften ftiger med de

C ariti-

18artificielas tilredning, efter hand förfvinner; den fom allyckans förråd penningar åger, han använde dem hal-are til borgeliga näringars upkomft vid flögder, handel,bergverk och jordbruk. Vil man ock (katter innom ikrin

och lås gömma; man famle då guld och filfver.De åga i alla tider et mera phyfifkt värde åri

några fina glittrande ftenbitar.

G. A. Å,